Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret 2010-

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret 2010-"

Transkript

1 Barn- och skolförvaltning Lunds stad Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret Tidigare åren: Ansvarig för KR: Förutsättning (redovisas 31 aug 2011) Antal barn i förskoleklass 0 Antal elever fritidshem 59 Antal årsarbetare (uttryckt i heltidstjänster) Beskriv upptagningsområdets karaktär, skolans organisation, utemiljö, lokaler (lokalanvändning, antal lokaler och typ av lokaler), demografi(ökning och/eller minskning av barn och elever), undervisningsmateriel och pedagogiska miljöer (datorer, litteratur m m), kompetens, pedagogisk inriktning/ profil m m Kommentera och beskriv ovanstående uppgifter Lovisaskolan ligger på Norra Fäladen, ett område som är under utbyggnad. För skolan innebär det ett ökat elevantalet. Med tanke på hela rektorsområdets struktur (inflyttning på Annehem) måste organisationen ständigt ses över för att möta behovet av plats för alla barnen som finns i vårt område. Detta ställer stora krav på flexibilitet och öppenhet i planeringar och förändringar av lokaler och personal.

2 Hösten 2010 firade Lovisaskolan 50 år och det uppmärksammades på Lovisadagen den 25 augusti. Den dagen bjöd vi bl a in föräldrar, elever som tidigare gått på skolan, politiker och press. Vi firade med tipsrunda och tårta och ballonger. En tävling utlystes där en Lovisalogga togs fram (bilaga 1) Lovisaskolan har ett nära samarbete med Backaskolan vad gäller organisation, personal, utvecklingsarbete, lokaler och ekonomi. Inför läsåret 2010/2011 gjordes en omorganisering mellan Lovisaskolan och Backaskolan som innebär att Lovisaskolan nu tar emot elever i årskurs 3 5. På Backaskolan går nu barnen från F-klass t o m årskurs 2. Omorganiseringen innebar också att ett fritidshem startades upp på skolan för eleverna i årskurs 3. Anledningen till omorganisationen var det ökade elevantalet som under överskådlig tid kommer att bestå. Backaskolan har fr om läsåret 2010/2011 fyra paralleller i förskoleklass (tidigare treparallelligt). Lovisaskolan har nu 9 klasser och Backaskolan 10 klasser. Skolan består av tre byggnader, Äpplet, Spiran och Kronan. I Äpplet går årskurs tre, i Spiran årskurs fyra och årskurs fem går i Kronan. Från och med läsåret 2010/2011 startade ett fritidshem för elever i årskurs 3 på skolan. Fritidshemmet har sin bas i Äpplet. För att ha möjlighet att rymma nio klasser på skolan byggdes under sommaren 2010 skolan om. I Äpplet gjordes en lokal om till klassrum och textilslöjdsalen i Kronan byggdes om till kapprum, klassrum och grupprum. Textilslöjdsalen flyttades till Backaskolan jämte träslöjdsalen. Den flytten öppnar möjligheter för större samarbete inom ämnet slöjd. Lokalmässigt, inför framtiden, har vi idag svårt att se att skolan kommer att ha möjlighet att rymma ännu flera klasser för att möta det ökande elevunderlaget. Diskussioner om olika möjligheter och lösningar pågår, både lokalt och i vårt ledningsteam på Norrra Fäladens skolområde, frågan har även varit uppe i skolkonferens och skolområdeskonferens. Idag måste eleverna från Lovisaskolan förflytta sig mycket mellan olika skolor. De har all slöjd på Backaskolan, idrott och hemkunskap på Fäladsgården. Elever i år 3 följs av fritidspedagoger till alla aktiviteter utanför Lovisaskolan. Efter föräldrars medgivande får eleverna i senare delen av årskursen gå själv. Ur ett hälsoperspektiv är det positivt med många tillfällen för promenader under skolveckan men det tar tyvärr mycket pedagogiska resurser i anspråk att följa elever fram och tillbaka. När eleverna i årskurs tre kom till Lovisaskolan följde de lärare och fritidspedagoger de haft i tidigare skolår med från Backaskolan. Detta gav en kontinuitet för elever och lärare och underlättar i skolarbetet som bedrivs mot mål i år tre. Våren 2010 fattades ett beslut som innebar att nuvarande tre klasser i årskurser tre skall bilda tre nya klasser i årskurs fyra. Under läsåret har därför pedagogerna i olika sammanhang arbetat klassövergripande. Under eftermiddagarna har man haft aktiviteter som barnen väljer efter intresse. Detta har varit positivt för eleverna och de har lärt känna varandra bättre över klassgränser.

3 Inför höstterminen 2010 förändrades skolledarskapet på skolan genom att den tidigare biträdande rektorstjänsten gjordes om till rektorstjänst. Lovisaskolan Backaskolan har haft ett nära samarbete när det gäller det ekonomi. Under budgetåret 2010 stöttade Backaskolan Lovisaskolan med ca 1,2 milj kr. I och med omorganisationen, och minskad elevpeng som innebar att Backaskolan inte längre har förutsättningar för stöttning samtidigt som det går fler elever på Lovisaskolan skulle Lovisaskolan inför budgetår 2011 vara ekonomiskt självbärande. Med en lägre skolpeng och kravet att vara ekonomiskt självbärande medförde att mindre personalnedskärningar gjordes under pågående läsår inför vårterminen. I och med Lovisaskolans större ekonomiska självständighet, förändrat ledarskap och att Backaskolan och Lovisaskolan har olika åldersgrupper har vissa möten såsom ca hälften av arbetsplatsträffaren, och ca ¾ av verksamhetsgruppens möten varit förlagda på respektive skola. Tidigare har alla dessa möten varit gemensamma för de båda skolorna och all utvecklingsarbete har bedrivits gemensamt. I utvärderingar har det visat sig positivt att träffas i något mindre forum där frågor specifika för skolorna behandlats. Skolledningen för de båda skolorna har regelbundet träffats för gemensamma planeringar. Alla är överens om vikten av att ha gemensamma mötesarenor då det är önskvärt och givande med ett samarbete mellan skolorna Under de senaste åren har vi arbetat för att göra skolan till en modern skola avseende IKT. Alla pedagoger har fått utbildning i datakunskap via utbildningen (PIM). På skolorna finns en anställd IKT-pedagog som tillsammans med skolbibliotekarie och skolledningen medvetet arbetar för att öka användandet av datorn så att den blir ett självklart verktyg i undervisningen. Skolan har elevdatas skolavtal. Programmen används på olika sätt utifrån den ålder och det behov som finns hos barnen. I år tre tar alla elever datakörkort. I alla klassrum finns bildkanon med dator vilka används i undervisningen. Sedan sommaren 2010 finns det trådlöst nätverk på skolan. Vi har utökat antalet datorer i på skolan och idag har vi 74 datorer på skolan varav 29 är elevlaptops. Det finns ett behov av fler laptops på skolan att användas i klassuppsättning, för enskilda elever samt för pedagoger. I vår ikt-plan för 2011 finns inventering av behoven samt en tidsplan för att tillmötesgå det behov. Lovisaskolan strävar efter att vara Reggio Emilia inspirerad. Majoriteten av Loivsaskolans pedagoger har varit i Reggio Emilila i Italien. I maj 2011 åkte en pedagog från Lovisaskolan på studieresa dit, tillsammans med pedagoger från övriga skolor och förskolor på Norra Fäladens skolområde, för att fördjupa sig. Inför verksamhetsåret 2010/2011 startade fritidsverksamhet för elever i årskurs tre upp på Loivsaksolan. De fritidspedagoger som fanns med barnen i år 2 på Backaskolan följde med till Lovisaskolan. Under våren var en fritidspedagog riktad en stor del av dagen till ett barn i en högre årskurs varför en extra resurs fanns med på fritidshemmet några dagar/eftermiddagar i veckan. Förutom lokalen i Spiran har även musiksal och bildsal använts för fritidshemmet. Under senvåren har ett rum i källaren börjat att göras i ordning. De lokaler som använts för fritidsverksamheten har upplevts som något små och utspridda. Därför

4 har en lokalgrupp fört diskussioner kring fritdshemslokalerna och inför hösten 10 kommer fritidshemmet istället att ha sin bas i byggnaden Spiran. På så sätt kommer fritids att få större lokal samt att de lokaler som fritids också använder ligger i samma byggnad. I Spiran kommer nästa läsårs treor också att gå. Under läsåret 2010/2011 gick det i årskurs 3 63 elever varav 59 elever i genomsnitt var inskrivna på fritidshemmet. Detta visar att nästan alla barnen som går på skolan och som har möjlighet att ha fritidshem är inskrivna hela året. Morgonfritids startar i Backaskolans matsal där skolkökspersonalen tar emot barnen. Kl kommer övrig personal från Backaskolan och frukosten äts i matsalen. Kl 0800 kommer pedagoger från Lovisaskolan och hämtar barnen och går tillsammans med dem till Lovisaskolan. På fritidshemmet under eftermiddagstid är barnen på Lovisaskolan och då har barnen kunnat välja bland ett antal aktiviteter t e x idrott, pyssel, bakning. Detta har utvecklats till en bra verksamhet, där barnen efterhand valde aktivitet före kompis. Barnen har på detta vis lärt känna varandra bättre mellan klasserna. Under lov slår Lovisaskaolan och Backaskolan ihop sina verksamheter. Under höstlovet var barnen från Lovisakolan på Backaskolan. Under lov under våren har det varit barn från Backskolan på Loivsaskolan. Alla barn från Backaskolan har också under vårens lov ätit på Lovisaksolan på grund av de ombyggnationer som finns på Backaskolan. Vår bedömning är att lovverksamheten fungerar mycket bra men många anmälda barn uteblivit. Detta trots att vi upprepade gånger, vädjat till föräldrar, att endast anmäla sina barn om man verkligen behöver fritidshem under lov. Även om vi ej har räknat med att alla barn ska komma, vid personalplanering och matbeställning, har vi med tanke på det stora frånfället fått slänga mycket mat, samt haft för mycket personal som istället kunde ha varit på plats när fler barn är i verksamheten. Efter diskussioner i ledningsteamet och med pedagoger bestämdes inför sommaren 2011 att vi tillsammans med övriga skolor i skolområdet skulle göra en sammanslagning av fritidshemmens sommarverksamhet. Under vecka 27 t o m 31 var därför alla fritidshemsberättigade barn i området som behövde omsorg på Ladugårdsmarken. I likhet med tidigare år kom ungefär hälften av de barn som var anmälda. Vi kommer att se över våra rutiner inför lov för att minska diskrepansen mellan anmälda barn och faktiska barn. Alla fritidspedagoger på skolområdet har deltagit i en utbildning arrangerad av Malmö högskolan om fritidspedagogens roll utbildningen kommer att fortgå fram tom ht 11.

5 2. Kvalitetsområde (redovisas 31 AUG 2011) Valt kvalitetsområde läsåret 2010/2011 På Lovisaskolan ska vår gemensamma värdegrund utgå från Reggio Emilia-filosofin Verksamhetsmål, som utgår från visionen i Lunds skolplan, är skrivna för hela skolområde Norra Fäladen: 1. I skolan möter alla varandra med hänsyn, engagemang och en positiv inställning. Allt är möjligt. Alla elever är i skolan och trivs där Alla elever känner sig trygga i skolan och i skolarbetet Alla elever känner sig inspirerade i samspelet med varandra Alla elever är inkluderade, en tillgång för gruppen och alla bemöts på ett respektfullt sätt 2. Skolan ska utveckla lärandet som en del i samhällets utveckling Lärandet präglas av ett varierat arbetssätt Skolan arbetar aktivt med att pröva nya och olika sätt att lära Elever och pedagoger reflekterar över och engagerar sig i det som sker i vår omvärld Skolan samarbetar med olika intressenter Skolan gör sig synlig i det offentliga rummet 3. Alla är delaktiga i sin lärprocess för att skapa ett meningsfullt lärande Lärandeprocessen är synlig för barn, pedagog och förälder i pedagogisk dokumentation genom t ex portfolio Lärandet ger möjligheter att utmana och utveckla olika lärstilar och förutsättningar Barn gör aktiva val, har individuella mål och tar ansvar för sitt lärande Barn lär i samspel med varandra 4. Alla skolor har en kreativ och föränderlig lärmiljö Alla integrerar informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i den dagliga verksamheten på ett naturligt sätt Miljön utformas så att den är en del av lärandet Miljön inspirerar och förstärker lusten att lära 5. All verksamhet i skolan genomsyras av reflektion, samarbete och dialog Pedagogerna stimulerar barnen till reflektion och kritiskt tänkande Mötesplatser finns för pedagoger inom och mellan skolor, där reflekterande samtal används i syfte att utmana och utveckla det pedagogiska arbetet

6 Inför verksamhetsåret bestämdes även att vi skulle satsa på att utveckla språken; den digitala bilden/foto och matematik. Processbeskrivning läsåret 2010/2011, analys, delmål, åtgärder Forum för utvecklingsarbete För att driva utvecklingsprocessen framåt på Lovisaskolan på skolnivå används utvecklingsdagar, pedagogiskt forum som vi har två gånger i månaden och i arbetslag/arbetsgrupper. Viss utvecklingsarbete har också bedrivits i anslutning till arbetsplatsträffar. Planeringen när det gäller utvecklingsarbetet har skett tillsammans med skolledningen på Backaskolan och/eller i vår pedagogiska verksamhetsgrupp, ibland gemensamt med Backaskolans pedagogiska verksamhetsgrupp och/eller ansvariga pedagoger/nyckelpersoner på skolan som ansvarar för att driva ett specifikt utvecklingsarbete framåt. Ansvariga pedagoger/nyckelpersoner finns när det gäller lgr 11, unikum, matteutveckling och Reggio Emilia. I processen när delmål tagits fram har fritidspedagoger och lärare arbetatt gemensamt. Inga specifika mål för enbart fritidshemmet har tagits fram. Arbetet mot verksamhetsmål, som utgår från visionen i Lunds skolplan Ett verktyg, med frågor hämtade från BRUK, i fem delar ett för vaje mål, utarbetades av utvecklingsledare i Bsf Lunds stad. I processen att ta fram verktyget ingick områdesrektor, och representanter från skolor och förskolor på Norra Fäladens skolområde. Verktygen användes för att göra en inventering av var vi befinner oss i verksamheten i förhållande till verksamhetsmålen. Framförallt i anslutning till arbetsplatsträffar men också i arbetslagen har detta arbete pågått. I arbetet med denna inventering som utgick först från den enskilda pedagogen därefter i mindre grupper och vidare i hela pedagoggruppen kartlade vi områden som fungerar bra i förhållande till verksamhetsmålen och områden som vi vill utveckla för en högre måluppfyllelse mot verksamhetsmålen. Områden som pedagogerna särskilt lyft upp som välfungerade, utan inbördes rankig är: Att tid och engagemang avsätts för att utveckla elevernas förmåga att ta personlig ställning i olika värderingsfrågor för att kunna uttrycka sina ställningstagande och att eleverna får lära sig att reflektera över sitt eget lärande och utveckling. Detta kan ses som en resultat utifrån det utvecklingsarbete med studiebesök i Reggio Emilia och bokcirklar med litteratur utifrån Reggio Emila filosofin där reflektion är en central del. Även de diskussioner som vi under året haft under reflektionsveckorna har bidragit till medvetandegöra reflektionen som viktig. Inom Reggio Emilia talar man också om att utgå från eleverna i lärandet och många pedagoger upplever att vi är bra på att tar tillvara elevernas erfarenheter i undervisningen. Lärandet präglas också av ett varierat arbetssätt. Inom Reggio Emilia talar man också om att barnet har hundra språk. Utifrån vår kartläggning ser vi vikten av, och är bra på att ha ett

7 varierat arbetssätt vilket medför att vi eleverna kan använda flera språk och stärker läandet. I undervisningen pratar man om och diskuterar alltid aktuella nändelser och tar tillvara alla barns förmågor i olika arbetssätt. Demokrati är också ett centralt begrepp och pedagogerna har en mycket god förståelse för vikten av att deras förhållningssätt till barnen är avgörande för utvecklandet av nya demokratiska arbetsformer, för elevinflytande och ökat ansvarstagande. Ingen liknande kartläggning är gjord innan utvecklingsarbetet mot en Reggio Emilia inspirerad skola varför det inte helt kan fastställas att det är just det arbetet som bidragit till våra starka sidor Vidare är vi duktiga på att tillsammans med föräldrar och barn mötas i en dialog om den pedagogiska verksamheten. Det utvecklingsarbete som bedrivits på skolområdet om en gemensam kunskapssyn och kring IUP och skrftliga omdöme kan ses som en bidragande faktor till detta. Vi har också ett fantastiskt skolbibliotek som är en stor tillgång i skolarbetet, med en skolbibliotekarie som är engagerade i skolarbetet och tjänar som inspiratör till pedagogerna. Kartläggningen visar också att vi är duktiga på IKT och media och detta kan ses som ett resultat av den satsning som gjorts för att göra Lovisaskolan till en modern skola med satsning på datorer, trådlöst internet, bildkanoner i alla klassrum och en IKTpedagog som även inspirerar och är stöd till pedagogerna. Det finns ett pågående arbete för att arbeta mot att alla barn ska vara inkluderade i undervisningen. En lyckad metod har varit i en klass med två elever med Aspbergers syndrom där två pedagoger, båda utbildade lärare har varit. Genom att specialpedagogen först varit modell för pedagogerna i klassrummet och senare haft regelbunden handledning för dem har ett framgångsrikt arbete bedrivits där barnen har varit inkluderade och en del av klassen. Detta är ett arbete och delmål som vi kommer att fortsätta att arbeta mot och utveckla. En oro finns om minskade resurser. För att kunna arbeta på detta sätt, för inkludering som både forskning och våra styrdokument förespråkar, krävs resurser för att elever med särskilda rättigheter ska kunna få det stöd de behöver och har rätt till.. Kartläggningen visade också på de områden inom vilka vi behöver utveckla oss mer inom. Efter diskussioner, först i smågrupper och sedan tillsammans med alla pedagoger bestämdes slutligen i den pedagogiska verksamhetsgruppen att vi nästa läsår, för ökad måluppfyllelse, kommer att ha följande fokusområden. Delmål Miljö; kreativ lärmiljö, utveckla utemiljön så att den kan bli en del av lärandet miljömedvetenhet. Värdegrund; Alla elever är inkluderade och bemöts på ett respektfullt sätt. I personalgruppen är vi medvetna om vår betydelse som förebilder och har återkommande diskussioner om hur vi genom vårt förhållningssätt och agerande förankrar normer och värderingar hos barnen. Elevvårdspersonalen är väl känd för barnen, även av de barn som inte vänt sig direkt till någon av elevvårdspersonalen. Barnen känner att de med förtroende kan vända sig till dem.

8 Åtgärd För att arbeta mot delmålen kommer vi nästa läsår att arbeta på individnivå, arbetslagsnivå och skolnivå. På individnivå kommer pedagogerna enskilt att ta fram personliga åtgärder utifrån delmålen. Arbetslagen kommer också att ta konkreta åtgärder utifrån delmålen för högre måluppfyllelse som de kommer att fokusera på. I ett led för att inspireras för utveckla den kreativa lärmiljön och utemiljön kommer pedagoger i ett projekt åka på studiebesök och besöka uteklassrum i Danmark. En temagrupp har bildats på skolan som kommer att ansvara för att bedriva utvecklingsarbete mot ökad miljömedvetenhet via grön flagg För att elevhälsopersonalen ska bli mer känd för eleverna kommer elevhälsoteamet att presentera sig klassvis, för alla elever, nästkommande läsår. På skolan finns ett ständigt pågående arbete för att alla elever ska vara inkluderande i undervisningen. Det kommer att vara fortsatta handledningar av specialpedagog till pedagoger för ge verktyg att möta elever med särskilda rättigheters behov i klassrummet. Specialpedagogen kommer också att fortsätta, när så är motiverat att i perioder modella i klassrummet. VI kommer under de forum vi träffas lyfta upp och diskutera värdegrundsfrågor. På skolnivå kommer vi i anslutning till arbetslagsträffar också att arbeta mot målen. Arbetet mot att utveckla det mattematiska språket Målet för det centrala nätverket i Reggio Emilia som vi är med i är att utveckla hur mattematik och svenska blir meningsfullt för eleverna. Här koncentrerar vi på Lovisaskolan oss först och främst på mattematik. Syftet med att utveckla det mattematiska språket är att göra mattematiken mer meningsfull och meningsskapande för alla. Detta för ökad måluppfyllelse i mattematik. I anslutning till syftet är målet för mattematikutveckling också att bygga upp en mattematikverkstad med början i avgränsade matteskåp. Vi ansökte om och fick beviljade medel från läsa, skriva räkna vilka användes för en pedagog som på 25% kunde arbeta med mattematikutveckling på skolan. I arbetet har ingått att göra en inventering av vad som finns idag, se till att det finns en mattematisk basutrustning i alla klassrum, iordningställa matteryggsäckar som lätt ska gå och ta med vid matte utomhus, samt börjat bygga upp mattematikskåp på skolan. Vidare har hon även inspirerat pedagoger i praktisk mattematik och presenterat olika material och uppgifter på våra olika forum för utvecklingsarbete. Den pedagog som på Lovisaskolan arbetat med att mattematikutveckling har också centralt i Lunds stad haft ett uppdrag som mattematikutvecklare under läsåret. Under den utvecklingsdag som anordnades av mattematikutvecklarna centralt deltog i princip alla lärare (utom de praktisk estetiska) i. Arbetet kommer att fortsätta hösten 2011 och därefter utvärderas

9 På frtidshemmet befästes mattematiska kunskaper praktiskt i t e x vid bakning et c Delmål Mattematikutveckling göra mattematiken mer meningsfull och meningsskapande för alla. Åtgärd Under hösten kommer mattematikutvecklaren vid två tillfälle på Lovisaskolan (och två gånger på Backaskolan) att leda pedagogiskt forum utifrån mattematik. Hon kommer vidare att färdigställa de matteskåp och ryggsäckar som påbörjats och förevisa dem för pedagogerna. Arbetet mot att vår gemensamma värdegrund ska utgå från Reggio Emiliafilosofin Lovisaskolan är tillsammans med Backaskolan med i ett nationellt nätverk som arrangerats av Reggio Emilia institutet i Stockholm. I nätverket deltar 19 skolor från hela landet. Målet är att utveckla hur mattematik och svenska blir meningsfullt för eleverna Ur detta nätverksprojekt har ett regionalt nätverk i södra Sverige bildats där Lovisaskolan är med. Det regionala nätverket anordnade tillsammans en utvecklingsdag, för alla pedagoger från de olika skolorna, förlagd på Malmö högskola under novemberlovet med fokus på Reflektion med föreläsningar och gruppövningar. Den värdegrund och elevsyn som genomsyrar Reggio Emilia och som väl stämmer överens med den svenska läroplanen låg också till grund när skolområdet Norra Fäladen utarbetade gemensamma verksamhetsmål för området. Verksamhetsmålen bygger på och utgår ifrån Lunds kommuns vision i skolplanen. I Inom Reggio Emilia brukar man prata om de tre pedagogerna - Eleven - Pedagogen - och den Fysiska miljön -. Den pedagogiska miljön har stor betydelse för barns lärande. På skolan sker det ett medvetet arbete för att skapa en tydlig och kreativ lärandemiljö. För att främja lärandet använder många pedagoger miljöer utanför skolans direkta fysiska område. T e x gör eleverna i år 3 en skåneresa, Flera klasser har varit på Kulturens museum och utgrävningarna i Uppåkra, lektioner förläggs ibland utomhus mm mm Ett av våra verksamhetsmål i skolområdet är att Skolan ska utveckla lärandet som en del i samhällets utveckling. Ett av de kännetecken som finns inom detta mål är att skolan ska vara synlig i det offentliga rummet. En utställning Avtryck i Stadshallen anordnades av alla skolor och förskolor på Norra Fäladens skolområde. En projektgrupp bestående av pedagoger som representerade skolområdets olika skolor och förskolor ansvarade. Utställningen, som gav en ett avtryck, av det kreativa och lustfyllda pedagogiska lärandet i området, pågick i tre dagar och besöktes av många, både elever och allmänhet. Läsåret 2010/2011 började med en gemensam uppstart för skolorna i hela skolområdet där Harrold Göthsson pratade kring kännetecken för Reggio Emilia filosofin.

10 Det har varit diskussioner i anslutning till arbetsplatsträffar vad det egentligen innebär för oss att vara en Reggio Emilia inspirerad skola. För att konkretisera Reggio Emilia filosofin i vårt arbete och göra det mer gripbart har vi enats om att fokusera mer specifikt på att utveckla dokumentation och reflektion. Centrala delar i Reggio Emilias pedagogiska filosofi är just dokumentation och pedagogisk reflektion kopplat till detta. Dokumentation och reflektion är användbara och viktiga delar för att utveckla lärandet. Under läsåret har vi haft regelbundet återkommande reflektionsveckor och arbetssättet har så smått börjat att gro. En utlösande faktor var den utvecklingsdag i november tillsammans med andra Reggio Emiliainspirerade skolor i södra Sverige. Delmål: Dokumentation och reflektion Åtgärd: Genom att observera varandras lektioner, dokumentera och utifrån det ha reflektion i större och mindre grupp kommer vi att arbeta för att utveckla lärandet och ge varandra goda exempel i lärandet. Det första området som observationer kommer att ske utifrån kommer att vara kreativ lärmiljö ett fokusområde som vi också i valt utifrån Norra Fäladens verksamhetsmål. Arbetet mot Skola 2011 Under hösten utsågs två nyckelpersoner på Lovisaskolan som var med på skolverkets utbildningsdag. Tillsammans med rektor har en handlingsplan för införandet av lgr 11 tagits fram (bilaga 2). Läsåret startades upp med att en av Lunds stads utvecklingsledare berättade om de stora förändringarna som kommer att ske i och med införandet av ny skollag och nya läroplaner. Under en utvecklingsdag på novemberlovet arbetade vi utifrån det introduktionsprogram som skolverket tagit fram. Under vårterminen följde vi den handlingsplan vi utarbetat. Periodvis var det svårt att följa den då det var flera förseningar ifrån Skolverket i det material vi skulle använda. I maj månad anordnades centralt en Kick off kring de nya läroplanerna med Helena Moreau och Steve Wretman. En utmaning för Lovisaskolan men också Fäladsgården och Svenshögskolan, utifrån lgr 11 är vår organisation. Lovisaskolan och Svenshögskolan tar emot elever upp till och med årskurs 5. Från årskurs 6 går eleverna på Fäladsgården. Tidigare har eleverna arbetet mot mål i år 5 och då har pedagogerna kunnat göra en direkt avstämning mot måluppfyllelse. I och med lgr 11 kommer eleverna att arbeta mot mål i år 6 var de kommer att få betyg. I praktiken betyder det att eleverna har en lärare i två år på Lovisaskolan och därefter får en ny lärare på Fäladsgården som efter fyra månader skall sätta ett första betyg. För att få en samstämmighet i området när det gäller områden i undervisningen utifrån det centrala innehållet har pedagogerna från de olika skolorna mötts i ämnesgrupper. Inför nästkommande kommer det att vara fler lliknande forum. Det

11 finns idag en väl fungerande organisation kring överlämnandet mellan skolorna. Diskussioner pågår om hur överlämnandet, utifrån bedömning, från Lovisaskolan (och Svenshögsskolan) till Fäladsgården skall utformas framöver för att eleverna ska kunna få ett rättvist betyg höstterminen i årskurs 6. Delmål Under läsåret kommer vi att utifrån lgr 11 fokusera på bedömning IUP och skriftliga omdömen. Åtgärd Nyckelpersoner på skolan kommer att gå på de utbildningstillfällen som anordnas av skolverket och tillsammans med rektor kommer därefter ev en handlingsplan upprättas. I samband med att vi inför UNIKUM kommer IUP, bedömning och skriftliga omdömen behandlas både utifrån själva verktyget men också utifrån våra nya styrdokument. Under en utvecklingsdag i november kommer vi att deltaga i den föreläsning som handlar om bedömning med Christian Lundhal som anordnas centralt. Vi väntar också in det material och allmäna råd från skolverket som är på väg. Unikum På skolan finns en nyckelperson som tillsammans rektor utarbetat en handlingsplan. Samarbete och utbyte har funnits med nyckelperson från Backaskolan. I det UNIKUM- nätverk som finns skolområdet ingår förutom nyckelperson och rektor ytterligare en pedagog från skolan. Tanken var att pedagogerna först skulle arbeta i mindre grupper tillsammans med nyckelpesonen. På grund av förseningar från skolverket för inplementeringen av lgr 11 fick det ändras om i vårens kalendarium vilket fick konsekvenser som medförde att grupperna blev större ( ca 8 pedagoger i ställt). Under våren har pedagogerna prövat verktyget i en testklass. Enstaka pedagoger har lagt in enstaka elever eller använt avgränsade delar i UNIKUM, Mot slutet av läsåret har vi börjat göra lokala planeringar i UNIKUM. Delmål Under hösten kommer vi att fokusera hur man använder IUP och skriftliga omdömen i Unikum. Under hösten kommer elever och föräldrar att få inloggningsuppgifter till UNIKUM och under höstens utvecklingssamtal kommer UNIKUM att användas. Fritidspedagogerna kommer inte att arbeta med Unikum under läsåret. Åtgärd Under uppstarten inför nya läsåret kommer pedagogerna under handledning av nyckelperson att göra lokala planeringar i unikum. I kalendariumet inför hösten kommer det ockås att finnas avsatt tid på pedagogiskt forum där pedagogerna kan arbeta i UNIKUM under handledning av nyckelperson. En uvecklingsdag under hösten kommer att avsättas för att arbeta med UNIKUM kopplat tillsammans med implementeringen av lgr 11 IUP och skrfltliga omdöme Mål (Läroplans mål/kommunala mål) 2011/ I skolan möter alla varandra med hänsyn, engagemang och en positiv inställning. Allt är möjligt.

12 Alla elever är i skolan och trivs där Alla elever känner sig trygga i skolan och i skolarbetet Alla elever känner sig inspirerade i samspelet med varandra Alla elever är inkluderade, en tillgång för gruppen och alla bemöts på ett respektfullt sätt 2. Skolan ska utveckla lärandet som en del i samhällets utveckling Lärandet präglas av ett varierat arbetssätt Skolan arbetar aktivt med att pröva nya och olika sätt att lära Elever och pedagoger reflekterar över och engagerar sig i det som sker i vår omvärld Skolan samarbetar med olika intressenter Skolan gör sig synlig i det offentliga rummet 3. Alla är delaktiga i sin lärprocess för att skapa ett meningsfullt lärande Lärandeprocessen är synlig för barn, pedagog och förälder i pedagogisk dokumentation genom t ex portfolio Lärandet ger möjligheter att utmana och utveckla olika lärstilar och förutsättningar Barn gör aktiva val, har individuella mål och tar ansvar för sitt lärande Barn lär i samspel med varandra 4. Alla skolor har en kreativ och föränderlig lärmiljö Alla integrerar informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i den dagliga verksamheten på ett naturligt sätt Miljön utformas så att den är en del av lärandet Miljön inspirerar och förstärker lusten att lära 5. All verksamhet i skolan genomsyras av reflektion, samarbete och dialog Pedagogerna stimulerar barnen till reflektion och kritiskt tänkande Mötesplatser finns för pedagoger inom och mellan skolor, där reflekterande samtal används i syfte att utmana och utveckla det pedagogiska arbetet Fortsatt mattematikutveckling Fortsatt arbete mot Skola 2011 Implementering av UNIKUM Dokumentation och reflektion Mål (delmål (konkreta och mätbara)) För ökad måluppfyllelse kommer våra fokusområden nästa läsår att vara:

13 Miljö; kreativ lärmiljö, utveckla utemiljön så att den kan bli en del av lärandet miljömedvetenhet. Värdegrund; Alla elever är inkluderade och bemöts på ett respektfullt sätt. I personalgruppen är vi medvetna om vår betydelse som förebilder och har återkommande diskussioner om hur vi genom vårt förhållningssätt och agerande förankrar normer och värderingar hos barnen. Elevvårdspersonalen är väl känd för barnen, även av de barn som inte vänt sig direkt till någon av elevvårdspersonalen. Barnen känner att de med förtroende kan vända sig till dem. Dokumentation och reflektion Mattematikutveckling Lgr 11 - Bedömning - i samarbete med UNIKUM 3. PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/Likabehandlingsplan (redovisas 31 AUG 2011) Beskriv arbetet med uppföljningen och upprättande av nya planer (bifoga ifylld checklista för plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan) Under hösten 2009 lade Lovisaskolan, Backaskolan och Fritidshemmen ner ett stort arbete med att revidera Likabehandlingsplanen. Under våren 2011 gjordes en ny mindre revidering av planen där pedagogerna i grupper diskuterade och gjorde mindre justeringar. För att komma i fas utifrån nya skollagen (Skollagen 6 kap 8 ) kommer vi att på första arbetsplatsträffen nästa läsår lyfta upp planen för att fastställa de åtgärder vi kommer att arbeta med samt utvärdera hur åtgärderna från fg år genomförts. IPå Lovisaskoan görs en enkätundersökning under våren för alla elever på skolan för kartläggning av trivsel och trygghet i utemiljön. Enkäten är gjord i skolan under skoltid. Det skulle kunna vara möjligt att resultatet ser annorlunda ut under fritidshemstid och nästa läsår kommer vi att göra en separat där.se vidare under rubrik LUNK under punkt 4

14 kommentera: Skolhälsovården En kvalitetssäkring av skolhälsovården görs av skolsköterska och områdesrektor och bifogas som bilaga 2. Nyanlända De nyanlända elever som kommer direkt till Lovisaskolan är från nordiska länder med språk närbesläktade svenskan. Ofta kommer dessa barn från hemförhållande med studievana föräldrar. Dessa elever brukar snabbt fånga upp språket och vi kan inte se någon skillnad i måluppfyllelse mellan dem och övriga elever på skolan. På skolorna får eleverna utifrån behov studiehandledning på sitt modersmål Nyanlända elever som kommer från ett land där språket skiljer sig väsentligt från svenskan börjar i en förberedelse klass innan de kommer till Lovisaskolan. Funktionshindrade Då begreppet funktionshinder är ett vitt begrepp är det svårt att avgränsa frågan. På skolorna finns flera elever med olika diagnoser, t ex asperger, adhad, tourette, dyslexi, läs och skrivsvårigheter, hörselnedsättning synnedsättning, mm. Som ett led i att möta elever med neuropsykiatriska diagnosers behov kommer vi under nästa läsår ge möjlighet till pedagogerna att gå utbildningar som ska syfta till att öka kunskapen om bemötande och inlärning för dessa för de pedagoger som har barn med någon diagnos i klassen. Fortsatt handledning för pedagogerna av specialpedagog och/eller skolpsykolog kommer att fortgå vid behov. LUNK Under våren besvarade alla elev i år fem en central enkät LUNK. En trivselenkät för alla elever på Lovisaskolan angående trivsel och raster samt en kartläggning av trygga/otrygga platser på skolgården gjordes under våren Kartläggningen visade att 87% av alla elever trivs mycket bra på skolan, 10% ganska bra och 2, 5% trivs inte. Enligt svaren i LUNK trivs 94% av eleverna i år 5 bra eller ganska bra på skolan och 4,5% trivs inte. 98,5% av eleverna i år 5 att det är en positiv eller ganska positiv stämning på skolan. 94% av alla eleverna på skolan upplever att de alltid har någon att vara med på rasterna 6% svarade att de oftast eller ibland har någon att vara med på rasterna. Inga elever upplever att e aldrig har någon att vara med. 88% tycker att det alltid är roligt på rasterna och 9% oftast eller ibland, 3% tycker aldrig att det är roligt med raster. Via vårt elevråd arbetar vi med att ta fram önskemål om uteredskap till eleverna. 88% tycker att det alltid finns något att göra på rasterna medan 3 % aldrig tycker att det finns något att göra. I elevrådet samlar vi ihop önskemål om olika uteredskap att köpa in och använda under raster. 4% av eleverna upplever att det ofta är någon som är dum mot dem i skolan. Enligt LUNK upplever 3% av eleverna i år 5 att de under läsåret utsatts för

15 mobbing. 1,5% av barnen på skolan upplever att det ofta är en vuxen som är dum mot dem. I år 5 ansåg 3% av eleverna att lärarna inte bemöter dem med respekt. Omvänt upplever eleverna enligt LUNK att förhållandet se ut på samma sätt, dv s att 3% av eleverna i år 5 som ej bemöter lärarna med respekt. Inga elever i år 5 upplever att det finns någon rasism på skolan. För att arbeta förebyggande mot mobbing har vi en grupp SAMS (stoppa alla mobbing snarast) Här ingår pedagoger, skolpsykolog och elever. När eller om ett barn, eller någon i deras omgivning ger signaler om att han eller hon är utsatt för mobbing följer vi de planer vi har. I klasserna arbetar man också regelbundet med värdefrågor. Vi kommer också nästkommande år via våra delmål ha värdegrundarbetet som ett fokusområde. Enligt LUNK upplever alla barn i år 5 att de känner sig trygga eller ganska trygga på rasterna. Enligt vår trivselenkät upplever 13% av alla elever att det finns platser på skolan som är otrygga. De platser de flesta av dessa elever lyfter fram är buskarna och gröningen därefter är det basketplanen och fotbollsplanen som man upplever som otrygg. Några enstaka elever upplever otrygghet i matsalen. 81% av eleverna upplever att det alltid finns en vuxen i närheten på rasterna när de behöver. 3% upplever att det aldrig finns en vuxen i närheten övriga 16% upplever att det ibland eller oftast finns vuxna i närheten när de behöver. Det finns alltid vuxna ansvariga ute på raster men skolgården går i princip runt hela skolan och det kan därmed vara svårt att se vad som händer överallt. För att öka tryggheten för eleverna och tillgängligheten av vuxna kommer vi att nästkommande läsår att öka antalet ansvariga vuxna ute under raster samt medvetandegöra rastansvariga om de platser var eleverna upplever sig otrygga. 97 % av eleverna i år 5 upplever att alla eller de flesta lärarna ger dem nya utmaningar så att de har möjlighet att hela tiden utvecklas. Detta är en ökning med 2 % från föregående läsår. 86% av eleverna i år 5 upplever att man ofta använder datorn i undervisningen. Detta är en markant ökning från föregående läsår då 55% av eleverna endast använde datorn i undervisningen ca en gång i månaden eller mer sällan i undervisningen. Den stora ökning av användandet av datorn i undervisningen kan förklaras med de satsningar vi gjort på bl a datorer och trådlöst internet. Jmfr del 1 i kval red. Inför ett nytt arbetsområde upplever 94 % eleverna i år 5 att alla eller de flesta av lärarna tar reda på vad de kan inom området innan de börjar. En ökning med 18% från föregående läsår. Det har även skett en ökning med 15% av antal elever som anser att alla eller de flesta lärarna planerar undervisningen tillsammans med dem. Idag är det 71% av eleverna som tycker så. Alla elever i årskurs 5 upplevde att de i princip fick den hjälp de behöver för att klara skolarbetet. 89,4 % tyckte att detta stämde mycket bra medan 10,6 tyckte att det stämde ganska bra 95,5% av eleverna i årskurs 5 upplevde att de får lära sig på det sätt som passar dem bäst 3% besvarade ej frågan och 1,5 ansåg att de inte fick lära sig på det sätt som passar dem bäst. Detta kan ses som ett resultat av det arbete som bedrivs på skolan för att uppmärksamma alla elever. Se vidare under del 4 i kval red.

16 83,4 % av eleverna anser att det stämmer mycket bra eller ganska bra i påståendet att de kan vara med och påverka undervisningen endast 71,2% av eleverna i år 5 upplever att det stämmer mycket bra eller ganska bra när det gäller att de vill vara med och planera undervisningen. 13,6% av eleverna upplever sig stressade minst en dag i veckan en klar nedgång av stress då det förra året var 51% av eleverna som upplevde sig stressade minst en gång i veckan. Sömnsvårigheter och huvudvärk är faktorer som kan vara kopplade till stress. 17,7% av eleverna i år 5 har svårt att somna minst en gång i veckan detta är och 15,2% av eleverna har huvudvärk minst en gång per vecka. När eller om eleverna på Lovisaskolan har något som de bekymrar sig över talar 81,8% av dem med sina föräldrar, 37% pratar med sina kompisar, 22, 7 % pratar med sina lärare, 21,2% pratar med sina syskon. 9 % upplever att det inte finns någon att prata med om sådant som bekymrar dem. För de elever som upplever att de inte har någon att prata med kan elevhälsoteamet spela en viktig roll. En av våra delmål i våra fokusområden ligger också på att arbeta för att göra det mer synligt för alla elever på skolan.

Kvalitetsredovisning 2010 för läsåret 2009-2010

Kvalitetsredovisning 2010 för läsåret 2009-2010 Barn- och skolförvaltning Lunds stad Kvalitetsredovisning 2010 för läsåret 2009-2010 Tidigare åren: Backaskolan Lovisaskolan Ansvarig för KR: Eva Rading Carina Malmborg 1. Förutsättning (redovisas 31 aug

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012

Lokal arbetsplan. Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 Lokal arbetsplan Furulunds förskolor HT 2011 VT 2012 1 Arbetet i verksamheten Den lokala arbetsplanen utgår från kvalitetsredovisningen av verksamheten under höstterminen 2010 vårterminen 2011.Här anges

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Lokal arbetsplan för Tusenskönan.

Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Lokal arbetsplan för Tusenskönan. Tusenskönans lokala arbetsplan bygger på läroplanen för det obligatoriska skolväsendet samt Landskrona stads skolplan. Arbetsplanen visar hur skolan vill organisera sin

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gärdslösa Förskola 2015 2016 På vår förskola är man respekterad för den man är! Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Gärdslösa

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna

Läs mer

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan 2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 6 Lidåkers fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Grunduppgifter

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5

Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5 Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016 Grundskola årskurs 1-5 Ansvarig rektor Namn Lars-Eric Pettersson Datum 2015-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Skärhamns skola Enheten ansvarar

Läs mer

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat

LOVISEDALSSKOLAN Utvärdering av mål och resultat LOVISEDALSSKOLAN 2013 Utvärdering av mål och resultat 2012-13 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 5 2.3 Analys av resultat i läs- och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Tångaskolan år F-5 och Tångaskolans fritidshem 2014/2015 1 ( 8) Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 4 Kartläggning 5 Handlingsplan för

Läs mer

Fritidshemmets måluppfyllelse

Fritidshemmets måluppfyllelse Fritidshemmets måluppfyllelse fokusområde matematik Läsåret 2012-2013 dec jan feb nov mars okt april sept maj aug juli juni Anette Christoffersson Utvecklingsledare Bakgrund Utifrån kraven i den nya skollagen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16 Stöcksjö fritidshem Klubben Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2015/16 Sammanfattning I början av läsåret har undertecknat tillträtt som rektor för Stöcksjö skola vilket inneburit att jag har lärt känna

Läs mer

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre

Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre 1(8) Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsredovisning 2005/2006 Dalhem, Barlingbo, Endre Förskoleklass-grundskola-fritidshem (sid 1-5) Förskola (sid 6-8) Beskrivning av verksamheten Dalhem, Barlingbo

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, och f ör likabehandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, och f ör likabehandling BÅSTAD KOMMUN Backaskolan med dess förskoleklass och fritidshem. Beslutad 2013-11-27 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling, och f ör likabehandling Läsåret 2013/2014 INLEDNING På vår

Läs mer

Skolområde Korsavad 2013/2014

Skolområde Korsavad 2013/2014 Skolområde Korsavad 2013/2014 Systematiskt kvalitetsarbete övergripande mål och riktlinjer i Lgr11 Normer och värden - Plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Bedömning och betyg

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 Datum 2010-10-18 Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 2010-10-07 Anders Thomas rektor Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torskolan

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Senast ändrat

Senast ändrat Köpings kommun Arbetsplan för Hattstugan Läsår 2015 2016 Lena Westling, Malin Arvidson, Monica Viborg, Ramona Vikman 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKATTKAMMARENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 4 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 4 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2011-2012 1 Inneha llsfo rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde

Arbetsplan. VillUt. för. i Villans rektorsområde Arbetsplan för VillUt i Villans rektorsområde 2010-08-30 Lärmiljöer Alla pedagoger har insikt i lärmiljöns betydelse för barns lek, utveckling och lärande. Med lärmiljö menar vi: Pedagogernas förhållningssätt,

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016. Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2015/2016 Hasselbackens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål - normer och värden... 3 Läroplansmål - utveckling och lärande... 4 Läroplansmål

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten

Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten INNEHÅLLSFÖRTECKNING VERKSAMHETENS NAMN, SKOLFORMER, OCH TIDSPERIOD sid 2 VERKSAMHETSIDÉ sid 3 styrdokument sid 3 vision sid 4 FÖRSKOLANS

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3

STORFORS KOMMUN. Kroppaskolan Årskurs 1 3 STORFORS KOMMUN Kroppaskolan Årskurs 1 3 Lokal arbetsplan Läsåret 2016-2017 Inledning: Kroppaskolan ligger i Storfors tätort och innefattar förskoleklass årskurs 3 samt fritidshem. Skolan har totalt 136

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN SOLHAGENS FÖRSKOLA Kvalitetsredovisning för förskolan läsåret 2010/2011 1 2 Innehåll 1 Verksamhetsbeskrivning (kortfattad) 5 1.1.1 Beskrivning av verksamheten... 5 1.1.2 Beskrivning

Läs mer

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Tångaskolan år F-5 och Tångaskolans fritidshem 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Tångaskolan år F-5 och Tångaskolans fritidshem 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Tångaskolan år F-5 och Tångaskolans fritidshem 2015/2016 1 (8) Grunduppgifter 3 Utvärdering 4 Främjande insatser 4 Kartläggning 5 Handlingsplan för akuta

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Tingdalsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola åk 4-6 och fritidshem Läsår 2015/2016 1/9 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Kvalitetsarbete i förskolan LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Hammerdal Ansvarig förskolchef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 830

Läs mer

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017 Arbetsplan för 1-6 Stigens Friskola Läsåret 2016/2017 Arbetsplan läsåret 2016/2017 Normer och värden: Lgr 2011 säger att skolan aktivt och medvetet ska påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles

Läs mer

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen

Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen Arbetsplan För förskolorna Hattstugan, Oskarstorget och Rynningeåsen 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET

LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET LOKAL VERKSAMHETSPLAN FÖR BERGSHAMRA FÖRSKOLEENHET FRÖET, RÅGEN, TAURUS OCH TELLUS FÖRSKOLOR SOLNA STAD 2013 Organisation Under första halvåret 2012 hade vi 250 platser med barn i åldern 1-5 år. Tellus

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017

Verksamhetsbeskrivning. Väsby förskola. hösten våren 2017 Verksamhetsbeskrivning Väsby förskola hösten 2016- våren 2017 På Väsby förskola arbetar vi inspirerade av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Vår verksamhet bedrivs i demokratiska former som lägger grunden

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Solrosens förskola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Pedagog: Elin Pettersson Förskolechef:

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Långåsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola, förskoleklass och fritidshem Läsår 2016-2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Rektor

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem

Augusti Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem Augusti 2016 Verksamhetsplan Hardemo skola och fritidshem 2016-2017 Innehållsförteckning 1. Verksamhetsidé sid. 2 2. Förutsättningar sid. 2 3. Enhetens årshjul sid. 3 4. Utvecklingsarbete sid. 4 1. Läroplansmål

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

FÅRDALA skola och fritidshem

FÅRDALA skola och fritidshem FÅRDALA skola och fritidshem LIKABEHANDLINGSPLAN 2016-2017 Innehållsförteckning: Inledning sidan 3 Del 1: Värdegrund sidan 4 Del 2: Information och delaktighet sidan 5 Del 3 Främjande arbete för likabehandling

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

Smålandsstenars skolområde Arbetsplan

Smålandsstenars skolområde Arbetsplan Smålandsstenars skolområde Arbetsplan 2004-2005 1. Elevernas kunskaper - intresse och lust att lära med särskilt fokus på språk och matematik. Allt arbete ska syfta till att på ett lustfyllt sätt skapa

Läs mer

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Kvalitetsarbete i fritidshem

Kvalitetsarbete i fritidshem Kvalitetsarbete i fritidshem Gäller för verksamhetsåret: 2015-2016 Enhet: Grevåkerskolans fritidshem Fritidshem Grevåkerskolans fritids- Baronen och Greven Ort Hammerdal Ansvarig rektor Birgitta K Lindberg

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan

ENHET GUDHEM. PROFIL OCH VISION Förskolan ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Förskolan PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi för att främja

Läs mer

Arbetsplan Mira Fritids

Arbetsplan Mira Fritids Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Sjöhagens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BRUKSSKOLAN 2013-14

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BRUKSSKOLAN 2013-14 2013-09-11 2013-09-11 SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE BRUKSSKOLAN 2013-14 Ledningsdeklaration. BRUKSSKOLANS LEDSTJÄRNA Vi visar ömsesidigt förtroende och vi alla gör vårt bästa. Vi tror på oss själva och

Läs mer

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017

Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Arbetsplan för Latorps skola inklusive förskoleklass och fritidshem ht 2016/vt 2017 Presentation av skolan och fritidshemmets verksamhet och det systematiska kvalitetsarbetet Latorps skola ligger i ett

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet

Utvärdering av föregående plans insatser. Det främjande och förebyggande arbetet Likabehandlingsplan för Landeryds skola, förskoleklassen på Landeryds skola och Linnås fritidshem läsåret 2014-2015 1 Utvärdering av föregående plans insatser Under året har föräldrarådet träffats. Vi

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan: Birger Jarlsgatan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015-2016 Planen gäller från november 2015-oktober 2016 Ansvariga för planen är avdelningens förskollärare. Hela arbetslaget

Läs mer

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret

Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret Tjällmo skola och fritids plan mot diskriminering och kränkande behandling läsåret 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola och fritidshem a för planen Rektor är ansvarig

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA

BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA BEDÖMNINGSMATRIS FÖRSKOLA Normer och värden sid 2 Utveckling och lärande sid 3-6 Ansvar och inflytande för barn sid 7 Förskolechefens ansvar sid 8-9 Våga Visa bedömningsmatris förskola Reviderad 2015-06-09

Läs mer