Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret 2010-

Transkript

1 Barn- och skolförvaltning Lunds stad Kvalitetsredovisning 2011 för läsåret Tidigare åren: Ansvarig för KR: Förutsättning (redovisas 31 aug 2011) Antal barn i förskoleklass 0 Antal elever fritidshem 59 Antal årsarbetare (uttryckt i heltidstjänster) Beskriv upptagningsområdets karaktär, skolans organisation, utemiljö, lokaler (lokalanvändning, antal lokaler och typ av lokaler), demografi(ökning och/eller minskning av barn och elever), undervisningsmateriel och pedagogiska miljöer (datorer, litteratur m m), kompetens, pedagogisk inriktning/ profil m m Kommentera och beskriv ovanstående uppgifter Lovisaskolan ligger på Norra Fäladen, ett område som är under utbyggnad. För skolan innebär det ett ökat elevantalet. Med tanke på hela rektorsområdets struktur (inflyttning på Annehem) måste organisationen ständigt ses över för att möta behovet av plats för alla barnen som finns i vårt område. Detta ställer stora krav på flexibilitet och öppenhet i planeringar och förändringar av lokaler och personal.

2 Hösten 2010 firade Lovisaskolan 50 år och det uppmärksammades på Lovisadagen den 25 augusti. Den dagen bjöd vi bl a in föräldrar, elever som tidigare gått på skolan, politiker och press. Vi firade med tipsrunda och tårta och ballonger. En tävling utlystes där en Lovisalogga togs fram (bilaga 1) Lovisaskolan har ett nära samarbete med Backaskolan vad gäller organisation, personal, utvecklingsarbete, lokaler och ekonomi. Inför läsåret 2010/2011 gjordes en omorganisering mellan Lovisaskolan och Backaskolan som innebär att Lovisaskolan nu tar emot elever i årskurs 3 5. På Backaskolan går nu barnen från F-klass t o m årskurs 2. Omorganiseringen innebar också att ett fritidshem startades upp på skolan för eleverna i årskurs 3. Anledningen till omorganisationen var det ökade elevantalet som under överskådlig tid kommer att bestå. Backaskolan har fr om läsåret 2010/2011 fyra paralleller i förskoleklass (tidigare treparallelligt). Lovisaskolan har nu 9 klasser och Backaskolan 10 klasser. Skolan består av tre byggnader, Äpplet, Spiran och Kronan. I Äpplet går årskurs tre, i Spiran årskurs fyra och årskurs fem går i Kronan. Från och med läsåret 2010/2011 startade ett fritidshem för elever i årskurs 3 på skolan. Fritidshemmet har sin bas i Äpplet. För att ha möjlighet att rymma nio klasser på skolan byggdes under sommaren 2010 skolan om. I Äpplet gjordes en lokal om till klassrum och textilslöjdsalen i Kronan byggdes om till kapprum, klassrum och grupprum. Textilslöjdsalen flyttades till Backaskolan jämte träslöjdsalen. Den flytten öppnar möjligheter för större samarbete inom ämnet slöjd. Lokalmässigt, inför framtiden, har vi idag svårt att se att skolan kommer att ha möjlighet att rymma ännu flera klasser för att möta det ökande elevunderlaget. Diskussioner om olika möjligheter och lösningar pågår, både lokalt och i vårt ledningsteam på Norrra Fäladens skolområde, frågan har även varit uppe i skolkonferens och skolområdeskonferens. Idag måste eleverna från Lovisaskolan förflytta sig mycket mellan olika skolor. De har all slöjd på Backaskolan, idrott och hemkunskap på Fäladsgården. Elever i år 3 följs av fritidspedagoger till alla aktiviteter utanför Lovisaskolan. Efter föräldrars medgivande får eleverna i senare delen av årskursen gå själv. Ur ett hälsoperspektiv är det positivt med många tillfällen för promenader under skolveckan men det tar tyvärr mycket pedagogiska resurser i anspråk att följa elever fram och tillbaka. När eleverna i årskurs tre kom till Lovisaskolan följde de lärare och fritidspedagoger de haft i tidigare skolår med från Backaskolan. Detta gav en kontinuitet för elever och lärare och underlättar i skolarbetet som bedrivs mot mål i år tre. Våren 2010 fattades ett beslut som innebar att nuvarande tre klasser i årskurser tre skall bilda tre nya klasser i årskurs fyra. Under läsåret har därför pedagogerna i olika sammanhang arbetat klassövergripande. Under eftermiddagarna har man haft aktiviteter som barnen väljer efter intresse. Detta har varit positivt för eleverna och de har lärt känna varandra bättre över klassgränser.

3 Inför höstterminen 2010 förändrades skolledarskapet på skolan genom att den tidigare biträdande rektorstjänsten gjordes om till rektorstjänst. Lovisaskolan Backaskolan har haft ett nära samarbete när det gäller det ekonomi. Under budgetåret 2010 stöttade Backaskolan Lovisaskolan med ca 1,2 milj kr. I och med omorganisationen, och minskad elevpeng som innebar att Backaskolan inte längre har förutsättningar för stöttning samtidigt som det går fler elever på Lovisaskolan skulle Lovisaskolan inför budgetår 2011 vara ekonomiskt självbärande. Med en lägre skolpeng och kravet att vara ekonomiskt självbärande medförde att mindre personalnedskärningar gjordes under pågående läsår inför vårterminen. I och med Lovisaskolans större ekonomiska självständighet, förändrat ledarskap och att Backaskolan och Lovisaskolan har olika åldersgrupper har vissa möten såsom ca hälften av arbetsplatsträffaren, och ca ¾ av verksamhetsgruppens möten varit förlagda på respektive skola. Tidigare har alla dessa möten varit gemensamma för de båda skolorna och all utvecklingsarbete har bedrivits gemensamt. I utvärderingar har det visat sig positivt att träffas i något mindre forum där frågor specifika för skolorna behandlats. Skolledningen för de båda skolorna har regelbundet träffats för gemensamma planeringar. Alla är överens om vikten av att ha gemensamma mötesarenor då det är önskvärt och givande med ett samarbete mellan skolorna Under de senaste åren har vi arbetat för att göra skolan till en modern skola avseende IKT. Alla pedagoger har fått utbildning i datakunskap via utbildningen (PIM). På skolorna finns en anställd IKT-pedagog som tillsammans med skolbibliotekarie och skolledningen medvetet arbetar för att öka användandet av datorn så att den blir ett självklart verktyg i undervisningen. Skolan har elevdatas skolavtal. Programmen används på olika sätt utifrån den ålder och det behov som finns hos barnen. I år tre tar alla elever datakörkort. I alla klassrum finns bildkanon med dator vilka används i undervisningen. Sedan sommaren 2010 finns det trådlöst nätverk på skolan. Vi har utökat antalet datorer i på skolan och idag har vi 74 datorer på skolan varav 29 är elevlaptops. Det finns ett behov av fler laptops på skolan att användas i klassuppsättning, för enskilda elever samt för pedagoger. I vår ikt-plan för 2011 finns inventering av behoven samt en tidsplan för att tillmötesgå det behov. Lovisaskolan strävar efter att vara Reggio Emilia inspirerad. Majoriteten av Loivsaskolans pedagoger har varit i Reggio Emilila i Italien. I maj 2011 åkte en pedagog från Lovisaskolan på studieresa dit, tillsammans med pedagoger från övriga skolor och förskolor på Norra Fäladens skolområde, för att fördjupa sig. Inför verksamhetsåret 2010/2011 startade fritidsverksamhet för elever i årskurs tre upp på Loivsaksolan. De fritidspedagoger som fanns med barnen i år 2 på Backaskolan följde med till Lovisaskolan. Under våren var en fritidspedagog riktad en stor del av dagen till ett barn i en högre årskurs varför en extra resurs fanns med på fritidshemmet några dagar/eftermiddagar i veckan. Förutom lokalen i Spiran har även musiksal och bildsal använts för fritidshemmet. Under senvåren har ett rum i källaren börjat att göras i ordning. De lokaler som använts för fritidsverksamheten har upplevts som något små och utspridda. Därför

4 har en lokalgrupp fört diskussioner kring fritdshemslokalerna och inför hösten 10 kommer fritidshemmet istället att ha sin bas i byggnaden Spiran. På så sätt kommer fritids att få större lokal samt att de lokaler som fritids också använder ligger i samma byggnad. I Spiran kommer nästa läsårs treor också att gå. Under läsåret 2010/2011 gick det i årskurs 3 63 elever varav 59 elever i genomsnitt var inskrivna på fritidshemmet. Detta visar att nästan alla barnen som går på skolan och som har möjlighet att ha fritidshem är inskrivna hela året. Morgonfritids startar i Backaskolans matsal där skolkökspersonalen tar emot barnen. Kl kommer övrig personal från Backaskolan och frukosten äts i matsalen. Kl 0800 kommer pedagoger från Lovisaskolan och hämtar barnen och går tillsammans med dem till Lovisaskolan. På fritidshemmet under eftermiddagstid är barnen på Lovisaskolan och då har barnen kunnat välja bland ett antal aktiviteter t e x idrott, pyssel, bakning. Detta har utvecklats till en bra verksamhet, där barnen efterhand valde aktivitet före kompis. Barnen har på detta vis lärt känna varandra bättre mellan klasserna. Under lov slår Lovisaskaolan och Backaskolan ihop sina verksamheter. Under höstlovet var barnen från Lovisakolan på Backaskolan. Under lov under våren har det varit barn från Backskolan på Loivsaskolan. Alla barn från Backaskolan har också under vårens lov ätit på Lovisaksolan på grund av de ombyggnationer som finns på Backaskolan. Vår bedömning är att lovverksamheten fungerar mycket bra men många anmälda barn uteblivit. Detta trots att vi upprepade gånger, vädjat till föräldrar, att endast anmäla sina barn om man verkligen behöver fritidshem under lov. Även om vi ej har räknat med att alla barn ska komma, vid personalplanering och matbeställning, har vi med tanke på det stora frånfället fått slänga mycket mat, samt haft för mycket personal som istället kunde ha varit på plats när fler barn är i verksamheten. Efter diskussioner i ledningsteamet och med pedagoger bestämdes inför sommaren 2011 att vi tillsammans med övriga skolor i skolområdet skulle göra en sammanslagning av fritidshemmens sommarverksamhet. Under vecka 27 t o m 31 var därför alla fritidshemsberättigade barn i området som behövde omsorg på Ladugårdsmarken. I likhet med tidigare år kom ungefär hälften av de barn som var anmälda. Vi kommer att se över våra rutiner inför lov för att minska diskrepansen mellan anmälda barn och faktiska barn. Alla fritidspedagoger på skolområdet har deltagit i en utbildning arrangerad av Malmö högskolan om fritidspedagogens roll utbildningen kommer att fortgå fram tom ht 11.

5 2. Kvalitetsområde (redovisas 31 AUG 2011) Valt kvalitetsområde läsåret 2010/2011 På Lovisaskolan ska vår gemensamma värdegrund utgå från Reggio Emilia-filosofin Verksamhetsmål, som utgår från visionen i Lunds skolplan, är skrivna för hela skolområde Norra Fäladen: 1. I skolan möter alla varandra med hänsyn, engagemang och en positiv inställning. Allt är möjligt. Alla elever är i skolan och trivs där Alla elever känner sig trygga i skolan och i skolarbetet Alla elever känner sig inspirerade i samspelet med varandra Alla elever är inkluderade, en tillgång för gruppen och alla bemöts på ett respektfullt sätt 2. Skolan ska utveckla lärandet som en del i samhällets utveckling Lärandet präglas av ett varierat arbetssätt Skolan arbetar aktivt med att pröva nya och olika sätt att lära Elever och pedagoger reflekterar över och engagerar sig i det som sker i vår omvärld Skolan samarbetar med olika intressenter Skolan gör sig synlig i det offentliga rummet 3. Alla är delaktiga i sin lärprocess för att skapa ett meningsfullt lärande Lärandeprocessen är synlig för barn, pedagog och förälder i pedagogisk dokumentation genom t ex portfolio Lärandet ger möjligheter att utmana och utveckla olika lärstilar och förutsättningar Barn gör aktiva val, har individuella mål och tar ansvar för sitt lärande Barn lär i samspel med varandra 4. Alla skolor har en kreativ och föränderlig lärmiljö Alla integrerar informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i den dagliga verksamheten på ett naturligt sätt Miljön utformas så att den är en del av lärandet Miljön inspirerar och förstärker lusten att lära 5. All verksamhet i skolan genomsyras av reflektion, samarbete och dialog Pedagogerna stimulerar barnen till reflektion och kritiskt tänkande Mötesplatser finns för pedagoger inom och mellan skolor, där reflekterande samtal används i syfte att utmana och utveckla det pedagogiska arbetet

6 Inför verksamhetsåret bestämdes även att vi skulle satsa på att utveckla språken; den digitala bilden/foto och matematik. Processbeskrivning läsåret 2010/2011, analys, delmål, åtgärder Forum för utvecklingsarbete För att driva utvecklingsprocessen framåt på Lovisaskolan på skolnivå används utvecklingsdagar, pedagogiskt forum som vi har två gånger i månaden och i arbetslag/arbetsgrupper. Viss utvecklingsarbete har också bedrivits i anslutning till arbetsplatsträffar. Planeringen när det gäller utvecklingsarbetet har skett tillsammans med skolledningen på Backaskolan och/eller i vår pedagogiska verksamhetsgrupp, ibland gemensamt med Backaskolans pedagogiska verksamhetsgrupp och/eller ansvariga pedagoger/nyckelpersoner på skolan som ansvarar för att driva ett specifikt utvecklingsarbete framåt. Ansvariga pedagoger/nyckelpersoner finns när det gäller lgr 11, unikum, matteutveckling och Reggio Emilia. I processen när delmål tagits fram har fritidspedagoger och lärare arbetatt gemensamt. Inga specifika mål för enbart fritidshemmet har tagits fram. Arbetet mot verksamhetsmål, som utgår från visionen i Lunds skolplan Ett verktyg, med frågor hämtade från BRUK, i fem delar ett för vaje mål, utarbetades av utvecklingsledare i Bsf Lunds stad. I processen att ta fram verktyget ingick områdesrektor, och representanter från skolor och förskolor på Norra Fäladens skolområde. Verktygen användes för att göra en inventering av var vi befinner oss i verksamheten i förhållande till verksamhetsmålen. Framförallt i anslutning till arbetsplatsträffar men också i arbetslagen har detta arbete pågått. I arbetet med denna inventering som utgick först från den enskilda pedagogen därefter i mindre grupper och vidare i hela pedagoggruppen kartlade vi områden som fungerar bra i förhållande till verksamhetsmålen och områden som vi vill utveckla för en högre måluppfyllelse mot verksamhetsmålen. Områden som pedagogerna särskilt lyft upp som välfungerade, utan inbördes rankig är: Att tid och engagemang avsätts för att utveckla elevernas förmåga att ta personlig ställning i olika värderingsfrågor för att kunna uttrycka sina ställningstagande och att eleverna får lära sig att reflektera över sitt eget lärande och utveckling. Detta kan ses som en resultat utifrån det utvecklingsarbete med studiebesök i Reggio Emilia och bokcirklar med litteratur utifrån Reggio Emila filosofin där reflektion är en central del. Även de diskussioner som vi under året haft under reflektionsveckorna har bidragit till medvetandegöra reflektionen som viktig. Inom Reggio Emilia talar man också om att utgå från eleverna i lärandet och många pedagoger upplever att vi är bra på att tar tillvara elevernas erfarenheter i undervisningen. Lärandet präglas också av ett varierat arbetssätt. Inom Reggio Emilia talar man också om att barnet har hundra språk. Utifrån vår kartläggning ser vi vikten av, och är bra på att ha ett

7 varierat arbetssätt vilket medför att vi eleverna kan använda flera språk och stärker läandet. I undervisningen pratar man om och diskuterar alltid aktuella nändelser och tar tillvara alla barns förmågor i olika arbetssätt. Demokrati är också ett centralt begrepp och pedagogerna har en mycket god förståelse för vikten av att deras förhållningssätt till barnen är avgörande för utvecklandet av nya demokratiska arbetsformer, för elevinflytande och ökat ansvarstagande. Ingen liknande kartläggning är gjord innan utvecklingsarbetet mot en Reggio Emilia inspirerad skola varför det inte helt kan fastställas att det är just det arbetet som bidragit till våra starka sidor Vidare är vi duktiga på att tillsammans med föräldrar och barn mötas i en dialog om den pedagogiska verksamheten. Det utvecklingsarbete som bedrivits på skolområdet om en gemensam kunskapssyn och kring IUP och skrftliga omdöme kan ses som en bidragande faktor till detta. Vi har också ett fantastiskt skolbibliotek som är en stor tillgång i skolarbetet, med en skolbibliotekarie som är engagerade i skolarbetet och tjänar som inspiratör till pedagogerna. Kartläggningen visar också att vi är duktiga på IKT och media och detta kan ses som ett resultat av den satsning som gjorts för att göra Lovisaskolan till en modern skola med satsning på datorer, trådlöst internet, bildkanoner i alla klassrum och en IKTpedagog som även inspirerar och är stöd till pedagogerna. Det finns ett pågående arbete för att arbeta mot att alla barn ska vara inkluderade i undervisningen. En lyckad metod har varit i en klass med två elever med Aspbergers syndrom där två pedagoger, båda utbildade lärare har varit. Genom att specialpedagogen först varit modell för pedagogerna i klassrummet och senare haft regelbunden handledning för dem har ett framgångsrikt arbete bedrivits där barnen har varit inkluderade och en del av klassen. Detta är ett arbete och delmål som vi kommer att fortsätta att arbeta mot och utveckla. En oro finns om minskade resurser. För att kunna arbeta på detta sätt, för inkludering som både forskning och våra styrdokument förespråkar, krävs resurser för att elever med särskilda rättigheter ska kunna få det stöd de behöver och har rätt till.. Kartläggningen visade också på de områden inom vilka vi behöver utveckla oss mer inom. Efter diskussioner, först i smågrupper och sedan tillsammans med alla pedagoger bestämdes slutligen i den pedagogiska verksamhetsgruppen att vi nästa läsår, för ökad måluppfyllelse, kommer att ha följande fokusområden. Delmål Miljö; kreativ lärmiljö, utveckla utemiljön så att den kan bli en del av lärandet miljömedvetenhet. Värdegrund; Alla elever är inkluderade och bemöts på ett respektfullt sätt. I personalgruppen är vi medvetna om vår betydelse som förebilder och har återkommande diskussioner om hur vi genom vårt förhållningssätt och agerande förankrar normer och värderingar hos barnen. Elevvårdspersonalen är väl känd för barnen, även av de barn som inte vänt sig direkt till någon av elevvårdspersonalen. Barnen känner att de med förtroende kan vända sig till dem.

8 Åtgärd För att arbeta mot delmålen kommer vi nästa läsår att arbeta på individnivå, arbetslagsnivå och skolnivå. På individnivå kommer pedagogerna enskilt att ta fram personliga åtgärder utifrån delmålen. Arbetslagen kommer också att ta konkreta åtgärder utifrån delmålen för högre måluppfyllelse som de kommer att fokusera på. I ett led för att inspireras för utveckla den kreativa lärmiljön och utemiljön kommer pedagoger i ett projekt åka på studiebesök och besöka uteklassrum i Danmark. En temagrupp har bildats på skolan som kommer att ansvara för att bedriva utvecklingsarbete mot ökad miljömedvetenhet via grön flagg För att elevhälsopersonalen ska bli mer känd för eleverna kommer elevhälsoteamet att presentera sig klassvis, för alla elever, nästkommande läsår. På skolan finns ett ständigt pågående arbete för att alla elever ska vara inkluderande i undervisningen. Det kommer att vara fortsatta handledningar av specialpedagog till pedagoger för ge verktyg att möta elever med särskilda rättigheters behov i klassrummet. Specialpedagogen kommer också att fortsätta, när så är motiverat att i perioder modella i klassrummet. VI kommer under de forum vi träffas lyfta upp och diskutera värdegrundsfrågor. På skolnivå kommer vi i anslutning till arbetslagsträffar också att arbeta mot målen. Arbetet mot att utveckla det mattematiska språket Målet för det centrala nätverket i Reggio Emilia som vi är med i är att utveckla hur mattematik och svenska blir meningsfullt för eleverna. Här koncentrerar vi på Lovisaskolan oss först och främst på mattematik. Syftet med att utveckla det mattematiska språket är att göra mattematiken mer meningsfull och meningsskapande för alla. Detta för ökad måluppfyllelse i mattematik. I anslutning till syftet är målet för mattematikutveckling också att bygga upp en mattematikverkstad med början i avgränsade matteskåp. Vi ansökte om och fick beviljade medel från läsa, skriva räkna vilka användes för en pedagog som på 25% kunde arbeta med mattematikutveckling på skolan. I arbetet har ingått att göra en inventering av vad som finns idag, se till att det finns en mattematisk basutrustning i alla klassrum, iordningställa matteryggsäckar som lätt ska gå och ta med vid matte utomhus, samt börjat bygga upp mattematikskåp på skolan. Vidare har hon även inspirerat pedagoger i praktisk mattematik och presenterat olika material och uppgifter på våra olika forum för utvecklingsarbete. Den pedagog som på Lovisaskolan arbetat med att mattematikutveckling har också centralt i Lunds stad haft ett uppdrag som mattematikutvecklare under läsåret. Under den utvecklingsdag som anordnades av mattematikutvecklarna centralt deltog i princip alla lärare (utom de praktisk estetiska) i. Arbetet kommer att fortsätta hösten 2011 och därefter utvärderas

9 På frtidshemmet befästes mattematiska kunskaper praktiskt i t e x vid bakning et c Delmål Mattematikutveckling göra mattematiken mer meningsfull och meningsskapande för alla. Åtgärd Under hösten kommer mattematikutvecklaren vid två tillfälle på Lovisaskolan (och två gånger på Backaskolan) att leda pedagogiskt forum utifrån mattematik. Hon kommer vidare att färdigställa de matteskåp och ryggsäckar som påbörjats och förevisa dem för pedagogerna. Arbetet mot att vår gemensamma värdegrund ska utgå från Reggio Emiliafilosofin Lovisaskolan är tillsammans med Backaskolan med i ett nationellt nätverk som arrangerats av Reggio Emilia institutet i Stockholm. I nätverket deltar 19 skolor från hela landet. Målet är att utveckla hur mattematik och svenska blir meningsfullt för eleverna Ur detta nätverksprojekt har ett regionalt nätverk i södra Sverige bildats där Lovisaskolan är med. Det regionala nätverket anordnade tillsammans en utvecklingsdag, för alla pedagoger från de olika skolorna, förlagd på Malmö högskola under novemberlovet med fokus på Reflektion med föreläsningar och gruppövningar. Den värdegrund och elevsyn som genomsyrar Reggio Emilia och som väl stämmer överens med den svenska läroplanen låg också till grund när skolområdet Norra Fäladen utarbetade gemensamma verksamhetsmål för området. Verksamhetsmålen bygger på och utgår ifrån Lunds kommuns vision i skolplanen. I Inom Reggio Emilia brukar man prata om de tre pedagogerna - Eleven - Pedagogen - och den Fysiska miljön -. Den pedagogiska miljön har stor betydelse för barns lärande. På skolan sker det ett medvetet arbete för att skapa en tydlig och kreativ lärandemiljö. För att främja lärandet använder många pedagoger miljöer utanför skolans direkta fysiska område. T e x gör eleverna i år 3 en skåneresa, Flera klasser har varit på Kulturens museum och utgrävningarna i Uppåkra, lektioner förläggs ibland utomhus mm mm Ett av våra verksamhetsmål i skolområdet är att Skolan ska utveckla lärandet som en del i samhällets utveckling. Ett av de kännetecken som finns inom detta mål är att skolan ska vara synlig i det offentliga rummet. En utställning Avtryck i Stadshallen anordnades av alla skolor och förskolor på Norra Fäladens skolområde. En projektgrupp bestående av pedagoger som representerade skolområdets olika skolor och förskolor ansvarade. Utställningen, som gav en ett avtryck, av det kreativa och lustfyllda pedagogiska lärandet i området, pågick i tre dagar och besöktes av många, både elever och allmänhet. Läsåret 2010/2011 började med en gemensam uppstart för skolorna i hela skolområdet där Harrold Göthsson pratade kring kännetecken för Reggio Emilia filosofin.

10 Det har varit diskussioner i anslutning till arbetsplatsträffar vad det egentligen innebär för oss att vara en Reggio Emilia inspirerad skola. För att konkretisera Reggio Emilia filosofin i vårt arbete och göra det mer gripbart har vi enats om att fokusera mer specifikt på att utveckla dokumentation och reflektion. Centrala delar i Reggio Emilias pedagogiska filosofi är just dokumentation och pedagogisk reflektion kopplat till detta. Dokumentation och reflektion är användbara och viktiga delar för att utveckla lärandet. Under läsåret har vi haft regelbundet återkommande reflektionsveckor och arbetssättet har så smått börjat att gro. En utlösande faktor var den utvecklingsdag i november tillsammans med andra Reggio Emiliainspirerade skolor i södra Sverige. Delmål: Dokumentation och reflektion Åtgärd: Genom att observera varandras lektioner, dokumentera och utifrån det ha reflektion i större och mindre grupp kommer vi att arbeta för att utveckla lärandet och ge varandra goda exempel i lärandet. Det första området som observationer kommer att ske utifrån kommer att vara kreativ lärmiljö ett fokusområde som vi också i valt utifrån Norra Fäladens verksamhetsmål. Arbetet mot Skola 2011 Under hösten utsågs två nyckelpersoner på Lovisaskolan som var med på skolverkets utbildningsdag. Tillsammans med rektor har en handlingsplan för införandet av lgr 11 tagits fram (bilaga 2). Läsåret startades upp med att en av Lunds stads utvecklingsledare berättade om de stora förändringarna som kommer att ske i och med införandet av ny skollag och nya läroplaner. Under en utvecklingsdag på novemberlovet arbetade vi utifrån det introduktionsprogram som skolverket tagit fram. Under vårterminen följde vi den handlingsplan vi utarbetat. Periodvis var det svårt att följa den då det var flera förseningar ifrån Skolverket i det material vi skulle använda. I maj månad anordnades centralt en Kick off kring de nya läroplanerna med Helena Moreau och Steve Wretman. En utmaning för Lovisaskolan men också Fäladsgården och Svenshögskolan, utifrån lgr 11 är vår organisation. Lovisaskolan och Svenshögskolan tar emot elever upp till och med årskurs 5. Från årskurs 6 går eleverna på Fäladsgården. Tidigare har eleverna arbetet mot mål i år 5 och då har pedagogerna kunnat göra en direkt avstämning mot måluppfyllelse. I och med lgr 11 kommer eleverna att arbeta mot mål i år 6 var de kommer att få betyg. I praktiken betyder det att eleverna har en lärare i två år på Lovisaskolan och därefter får en ny lärare på Fäladsgården som efter fyra månader skall sätta ett första betyg. För att få en samstämmighet i området när det gäller områden i undervisningen utifrån det centrala innehållet har pedagogerna från de olika skolorna mötts i ämnesgrupper. Inför nästkommande kommer det att vara fler lliknande forum. Det

11 finns idag en väl fungerande organisation kring överlämnandet mellan skolorna. Diskussioner pågår om hur överlämnandet, utifrån bedömning, från Lovisaskolan (och Svenshögsskolan) till Fäladsgården skall utformas framöver för att eleverna ska kunna få ett rättvist betyg höstterminen i årskurs 6. Delmål Under läsåret kommer vi att utifrån lgr 11 fokusera på bedömning IUP och skriftliga omdömen. Åtgärd Nyckelpersoner på skolan kommer att gå på de utbildningstillfällen som anordnas av skolverket och tillsammans med rektor kommer därefter ev en handlingsplan upprättas. I samband med att vi inför UNIKUM kommer IUP, bedömning och skriftliga omdömen behandlas både utifrån själva verktyget men också utifrån våra nya styrdokument. Under en utvecklingsdag i november kommer vi att deltaga i den föreläsning som handlar om bedömning med Christian Lundhal som anordnas centralt. Vi väntar också in det material och allmäna råd från skolverket som är på väg. Unikum På skolan finns en nyckelperson som tillsammans rektor utarbetat en handlingsplan. Samarbete och utbyte har funnits med nyckelperson från Backaskolan. I det UNIKUM- nätverk som finns skolområdet ingår förutom nyckelperson och rektor ytterligare en pedagog från skolan. Tanken var att pedagogerna först skulle arbeta i mindre grupper tillsammans med nyckelpesonen. På grund av förseningar från skolverket för inplementeringen av lgr 11 fick det ändras om i vårens kalendarium vilket fick konsekvenser som medförde att grupperna blev större ( ca 8 pedagoger i ställt). Under våren har pedagogerna prövat verktyget i en testklass. Enstaka pedagoger har lagt in enstaka elever eller använt avgränsade delar i UNIKUM, Mot slutet av läsåret har vi börjat göra lokala planeringar i UNIKUM. Delmål Under hösten kommer vi att fokusera hur man använder IUP och skriftliga omdömen i Unikum. Under hösten kommer elever och föräldrar att få inloggningsuppgifter till UNIKUM och under höstens utvecklingssamtal kommer UNIKUM att användas. Fritidspedagogerna kommer inte att arbeta med Unikum under läsåret. Åtgärd Under uppstarten inför nya läsåret kommer pedagogerna under handledning av nyckelperson att göra lokala planeringar i unikum. I kalendariumet inför hösten kommer det ockås att finnas avsatt tid på pedagogiskt forum där pedagogerna kan arbeta i UNIKUM under handledning av nyckelperson. En uvecklingsdag under hösten kommer att avsättas för att arbeta med UNIKUM kopplat tillsammans med implementeringen av lgr 11 IUP och skrfltliga omdöme Mål (Läroplans mål/kommunala mål) 2011/ I skolan möter alla varandra med hänsyn, engagemang och en positiv inställning. Allt är möjligt.

12 Alla elever är i skolan och trivs där Alla elever känner sig trygga i skolan och i skolarbetet Alla elever känner sig inspirerade i samspelet med varandra Alla elever är inkluderade, en tillgång för gruppen och alla bemöts på ett respektfullt sätt 2. Skolan ska utveckla lärandet som en del i samhällets utveckling Lärandet präglas av ett varierat arbetssätt Skolan arbetar aktivt med att pröva nya och olika sätt att lära Elever och pedagoger reflekterar över och engagerar sig i det som sker i vår omvärld Skolan samarbetar med olika intressenter Skolan gör sig synlig i det offentliga rummet 3. Alla är delaktiga i sin lärprocess för att skapa ett meningsfullt lärande Lärandeprocessen är synlig för barn, pedagog och förälder i pedagogisk dokumentation genom t ex portfolio Lärandet ger möjligheter att utmana och utveckla olika lärstilar och förutsättningar Barn gör aktiva val, har individuella mål och tar ansvar för sitt lärande Barn lär i samspel med varandra 4. Alla skolor har en kreativ och föränderlig lärmiljö Alla integrerar informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i den dagliga verksamheten på ett naturligt sätt Miljön utformas så att den är en del av lärandet Miljön inspirerar och förstärker lusten att lära 5. All verksamhet i skolan genomsyras av reflektion, samarbete och dialog Pedagogerna stimulerar barnen till reflektion och kritiskt tänkande Mötesplatser finns för pedagoger inom och mellan skolor, där reflekterande samtal används i syfte att utmana och utveckla det pedagogiska arbetet Fortsatt mattematikutveckling Fortsatt arbete mot Skola 2011 Implementering av UNIKUM Dokumentation och reflektion Mål (delmål (konkreta och mätbara)) För ökad måluppfyllelse kommer våra fokusområden nästa läsår att vara:

13 Miljö; kreativ lärmiljö, utveckla utemiljön så att den kan bli en del av lärandet miljömedvetenhet. Värdegrund; Alla elever är inkluderade och bemöts på ett respektfullt sätt. I personalgruppen är vi medvetna om vår betydelse som förebilder och har återkommande diskussioner om hur vi genom vårt förhållningssätt och agerande förankrar normer och värderingar hos barnen. Elevvårdspersonalen är väl känd för barnen, även av de barn som inte vänt sig direkt till någon av elevvårdspersonalen. Barnen känner att de med förtroende kan vända sig till dem. Dokumentation och reflektion Mattematikutveckling Lgr 11 - Bedömning - i samarbete med UNIKUM 3. PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/Likabehandlingsplan (redovisas 31 AUG 2011) Beskriv arbetet med uppföljningen och upprättande av nya planer (bifoga ifylld checklista för plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan) Under hösten 2009 lade Lovisaskolan, Backaskolan och Fritidshemmen ner ett stort arbete med att revidera Likabehandlingsplanen. Under våren 2011 gjordes en ny mindre revidering av planen där pedagogerna i grupper diskuterade och gjorde mindre justeringar. För att komma i fas utifrån nya skollagen (Skollagen 6 kap 8 ) kommer vi att på första arbetsplatsträffen nästa läsår lyfta upp planen för att fastställa de åtgärder vi kommer att arbeta med samt utvärdera hur åtgärderna från fg år genomförts. IPå Lovisaskoan görs en enkätundersökning under våren för alla elever på skolan för kartläggning av trivsel och trygghet i utemiljön. Enkäten är gjord i skolan under skoltid. Det skulle kunna vara möjligt att resultatet ser annorlunda ut under fritidshemstid och nästa läsår kommer vi att göra en separat där.se vidare under rubrik LUNK under punkt 4

14 kommentera: Skolhälsovården En kvalitetssäkring av skolhälsovården görs av skolsköterska och områdesrektor och bifogas som bilaga 2. Nyanlända De nyanlända elever som kommer direkt till Lovisaskolan är från nordiska länder med språk närbesläktade svenskan. Ofta kommer dessa barn från hemförhållande med studievana föräldrar. Dessa elever brukar snabbt fånga upp språket och vi kan inte se någon skillnad i måluppfyllelse mellan dem och övriga elever på skolan. På skolorna får eleverna utifrån behov studiehandledning på sitt modersmål Nyanlända elever som kommer från ett land där språket skiljer sig väsentligt från svenskan börjar i en förberedelse klass innan de kommer till Lovisaskolan. Funktionshindrade Då begreppet funktionshinder är ett vitt begrepp är det svårt att avgränsa frågan. På skolorna finns flera elever med olika diagnoser, t ex asperger, adhad, tourette, dyslexi, läs och skrivsvårigheter, hörselnedsättning synnedsättning, mm. Som ett led i att möta elever med neuropsykiatriska diagnosers behov kommer vi under nästa läsår ge möjlighet till pedagogerna att gå utbildningar som ska syfta till att öka kunskapen om bemötande och inlärning för dessa för de pedagoger som har barn med någon diagnos i klassen. Fortsatt handledning för pedagogerna av specialpedagog och/eller skolpsykolog kommer att fortgå vid behov. LUNK Under våren besvarade alla elev i år fem en central enkät LUNK. En trivselenkät för alla elever på Lovisaskolan angående trivsel och raster samt en kartläggning av trygga/otrygga platser på skolgården gjordes under våren Kartläggningen visade att 87% av alla elever trivs mycket bra på skolan, 10% ganska bra och 2, 5% trivs inte. Enligt svaren i LUNK trivs 94% av eleverna i år 5 bra eller ganska bra på skolan och 4,5% trivs inte. 98,5% av eleverna i år 5 att det är en positiv eller ganska positiv stämning på skolan. 94% av alla eleverna på skolan upplever att de alltid har någon att vara med på rasterna 6% svarade att de oftast eller ibland har någon att vara med på rasterna. Inga elever upplever att e aldrig har någon att vara med. 88% tycker att det alltid är roligt på rasterna och 9% oftast eller ibland, 3% tycker aldrig att det är roligt med raster. Via vårt elevråd arbetar vi med att ta fram önskemål om uteredskap till eleverna. 88% tycker att det alltid finns något att göra på rasterna medan 3 % aldrig tycker att det finns något att göra. I elevrådet samlar vi ihop önskemål om olika uteredskap att köpa in och använda under raster. 4% av eleverna upplever att det ofta är någon som är dum mot dem i skolan. Enligt LUNK upplever 3% av eleverna i år 5 att de under läsåret utsatts för

15 mobbing. 1,5% av barnen på skolan upplever att det ofta är en vuxen som är dum mot dem. I år 5 ansåg 3% av eleverna att lärarna inte bemöter dem med respekt. Omvänt upplever eleverna enligt LUNK att förhållandet se ut på samma sätt, dv s att 3% av eleverna i år 5 som ej bemöter lärarna med respekt. Inga elever i år 5 upplever att det finns någon rasism på skolan. För att arbeta förebyggande mot mobbing har vi en grupp SAMS (stoppa alla mobbing snarast) Här ingår pedagoger, skolpsykolog och elever. När eller om ett barn, eller någon i deras omgivning ger signaler om att han eller hon är utsatt för mobbing följer vi de planer vi har. I klasserna arbetar man också regelbundet med värdefrågor. Vi kommer också nästkommande år via våra delmål ha värdegrundarbetet som ett fokusområde. Enligt LUNK upplever alla barn i år 5 att de känner sig trygga eller ganska trygga på rasterna. Enligt vår trivselenkät upplever 13% av alla elever att det finns platser på skolan som är otrygga. De platser de flesta av dessa elever lyfter fram är buskarna och gröningen därefter är det basketplanen och fotbollsplanen som man upplever som otrygg. Några enstaka elever upplever otrygghet i matsalen. 81% av eleverna upplever att det alltid finns en vuxen i närheten på rasterna när de behöver. 3% upplever att det aldrig finns en vuxen i närheten övriga 16% upplever att det ibland eller oftast finns vuxna i närheten när de behöver. Det finns alltid vuxna ansvariga ute på raster men skolgården går i princip runt hela skolan och det kan därmed vara svårt att se vad som händer överallt. För att öka tryggheten för eleverna och tillgängligheten av vuxna kommer vi att nästkommande läsår att öka antalet ansvariga vuxna ute under raster samt medvetandegöra rastansvariga om de platser var eleverna upplever sig otrygga. 97 % av eleverna i år 5 upplever att alla eller de flesta lärarna ger dem nya utmaningar så att de har möjlighet att hela tiden utvecklas. Detta är en ökning med 2 % från föregående läsår. 86% av eleverna i år 5 upplever att man ofta använder datorn i undervisningen. Detta är en markant ökning från föregående läsår då 55% av eleverna endast använde datorn i undervisningen ca en gång i månaden eller mer sällan i undervisningen. Den stora ökning av användandet av datorn i undervisningen kan förklaras med de satsningar vi gjort på bl a datorer och trådlöst internet. Jmfr del 1 i kval red. Inför ett nytt arbetsområde upplever 94 % eleverna i år 5 att alla eller de flesta av lärarna tar reda på vad de kan inom området innan de börjar. En ökning med 18% från föregående läsår. Det har även skett en ökning med 15% av antal elever som anser att alla eller de flesta lärarna planerar undervisningen tillsammans med dem. Idag är det 71% av eleverna som tycker så. Alla elever i årskurs 5 upplevde att de i princip fick den hjälp de behöver för att klara skolarbetet. 89,4 % tyckte att detta stämde mycket bra medan 10,6 tyckte att det stämde ganska bra 95,5% av eleverna i årskurs 5 upplevde att de får lära sig på det sätt som passar dem bäst 3% besvarade ej frågan och 1,5 ansåg att de inte fick lära sig på det sätt som passar dem bäst. Detta kan ses som ett resultat av det arbete som bedrivs på skolan för att uppmärksamma alla elever. Se vidare under del 4 i kval red.

16 83,4 % av eleverna anser att det stämmer mycket bra eller ganska bra i påståendet att de kan vara med och påverka undervisningen endast 71,2% av eleverna i år 5 upplever att det stämmer mycket bra eller ganska bra när det gäller att de vill vara med och planera undervisningen. 13,6% av eleverna upplever sig stressade minst en dag i veckan en klar nedgång av stress då det förra året var 51% av eleverna som upplevde sig stressade minst en gång i veckan. Sömnsvårigheter och huvudvärk är faktorer som kan vara kopplade till stress. 17,7% av eleverna i år 5 har svårt att somna minst en gång i veckan detta är och 15,2% av eleverna har huvudvärk minst en gång per vecka. När eller om eleverna på Lovisaskolan har något som de bekymrar sig över talar 81,8% av dem med sina föräldrar, 37% pratar med sina kompisar, 22, 7 % pratar med sina lärare, 21,2% pratar med sina syskon. 9 % upplever att det inte finns någon att prata med om sådant som bekymrar dem. För de elever som upplever att de inte har någon att prata med kan elevhälsoteamet spela en viktig roll. En av våra delmål i våra fokusområden ligger också på att arbeta för att göra det mer synligt för alla elever på skolan.