Kvalitetsredovisning 2010 för läsåret

Transkript

1 Barn- och skolförvaltning Lunds stad Kvalitetsredovisning 2010 för läsåret Tidigare åren: Backaskolan Lovisaskolan Ansvarig för KR: Eva Rading Carina Malmborg 1. Förutsättning (redovisas 31 aug 2010) Antal barn i förskoleklass 74 Antal elever (åk1-5) 352 Antal årsarbetare (uttryckt i heltidstjänster) Beskriv upptagningsområdets karaktär, skolans organisation, utemiljö, lokaler (lokalanvändning, antal lokaler och typ av lokaler), demografi (ökning och/eller minskning av barn och elever), undervisningsmateriel och pedagogiska miljöer (datorer, litteratur mm), kompetens, pedagogisk inriktning profil mm Kommentera och beskriv ovanstående uppgifter Backaskolan och Lovisaskolan ligger i ett område som är under utbyggnad och för skolorna innebär det att elevantalet stadigt ökar Detta ställer stora krav på flexibilitet och öppenhet i planeringar och förändringar av lokaler och personal. Med tanke på rektorsområdets struktur (inflyttning på Annehem) måste organisationen

2 ständigt ses över för att möta behovet av plats för alla barnen som finns i vårt område. Backaskolan och Lovisaskolan tar ett gemensamt ansvar för eleverna i området, från förskoleklass till och med skolår 5. Därmed har Backaskolan och Lovisaskolan ett mycket nära samarbete vad det gäller organisation, ekonomi, personal, utvecklingsarbete och lokaler. I augusti -09 började en ny skolledare, biträdande rektor, på Loivsaskolan. Inför verksamhetsåret startar fyra nya förskoleklasser på Backaskolan, vilket innebär en klass mer än tidigare. Inför skolstarten kommer Backaskolan ta emot elever från förskolklass till och med skolår 2 och Lovisaskolan kommer att ta emot elever från skolår 3 till och med skolår 5. Detta betyder att Backaskolan kommer att ha 10 klasser och Lovisaskolan får 9 klasser (tidigare7 klasser) kommande läsår 10/11.. För att få plats med alla elever, har lokalerna anpassats under sommaren på både Backaskolan och Lovisaskolan. Textilslöjden flyttades från Lovisaskolan till Backaskolan. Den ligger nu i anslutning till trä- och metallslöjden vilket öppnar stora möjligheten till integrering och samarbete inom ämnet slöjd. På Lovisaskolan har fd textilslöjden byggts om till ett klassrum och i byggnaden Äpplet har ännu ett klassrum byggts till så att det nu finns möjlighet att vara tre klasser där. Både Backaskolan och Lovisaskoan har genom åren byggts till och båda skolorna har stora och välfungerande lokaler. Köket och matsalen på Backaskolan har länge varit underdimensionerat utifrån elevantalet och med tanke på att elevantalet ytterligare kommer att öka de närmsta åren planeras en utbyggnad komma till stånd under Under de senaste åren har vi arbetat för att göra skolorna till moderna skolor avseende IKT. Alla pedagoger har fått utbildning i datakunskap via utbildningen (PIM). På skolorna finns en anställd IKT-pedagog som tillsammans med skolbibliotekarie och skolledningen medvetet arbetar för att öka användandet av datorn så att den blir ett självklart verktyg i undervisningen. Vi har utökat antalet datorer i klassrummen och har även en klassuppsättning bärbara datorer på vardera skola. Alla klassrum har digitala projektorer och skolorna har numera trådlöst nätverk. Utökningen av datorer får stor betydelse för alla elever, men särskild stor betydelse för barn med särskilda rättigheter. Målet att alla elever ska använda datorer som verktyg i sin undervisning börjar nu realiseras. Den pedagogiska miljön (ibland refererad till som den tredje pedagogen ) har stor betydelse för barns lärande, och det sker ett medvetet arbete med att skapa en tydlig och kreativ lärandemiljö för barnen på båda skolorna. Både Backaskolan och Lovisaskolan strävar efter att vara Reggio Emilia inspirerade. Under 2009 och 2010 har ett antal pedagoger deltagit i studieresa till Reggio Emila för att fördjupa sig. Allt arbete i Reggio Emilia är förankrat i värden, som att alla barn är intelligenta om, där om är vi, d v s skolan står för att göra detta om möjligt.

3 Ytterligare värden som är viktiga är fostran till en demokratisk världsmedborgare och att olikheten är berikande och en tillgång. Dessa värden som är en del av Reggio Emilia filosofins tankar ingår också som en del i det nätverksprojekt som Backaskolan ocn Lovisaskolan sedan hösten 2009 deltar i. Detta nationella nätverk för skolor arrangeras av Reggio Emilia Institutet. I nätverket deltar 19 skolor från hela landet. Målet är att utveckla hur matematik och svenska blir meningsfullt för eleverna och vad Reggio Emilia filosofin betyder för svensk skola. Dessa värden ligger också till grund när skolområdet Norra Fäladen utarbetade en gemensam vision på området. Visionen bygger på och utgår ifrån Lunds kommuns vision i skolplanen. Under året har Backaskolan engagerats i ett Gröna skolgårdsprojekt som pedagoger, elever och föräldrar har deltagit i. Projektet har bestått i att förändra vår skolgård till en stimulerande och inspirerande plats för barnen. Ett uteklassrum har byggts som ska färdigställas och tas i bruk under hösten Till årets skolbibliotekarie i Sverige utsågs 2009 Klara Önnerfelt, Backa- och Lovisaskolan bibliotekarie. Skolbibliotekarien bidrar aktivt i arbetet i klasserna och har genom olika stipendium möjliggjort flera projekt t e s författarbesök. 2. Resultat (redovisas 31 AUG 2010) Måluppfyllelse i åk 3 Totalt antal elever i årskursen: Ämne Ej uppnått målen Uppnått målen Ma 1 69 Sv och SvA 2 68 Nationella prov i åk 3 Ämne Ej uppnått målen Uppnått målen Ma 5 65 Sv och SvA 7 63 Kommentera: Av de elever som ej uppnått målen på nationella prov har de flesta missat enstaka delprov. Alla eleverna är väl kända och har åtgärdsprogram och stöd i undervisningen.

4 Måluppfyllelse i åk 5 Totalt antal elever i årskursen: 72 Ämne Ej uppnått målen Uppnått målen Ma 5 67 Sv och SvA 6 66 Eng 6 66 Idrott och hälsa 4 68 Hem- och 4 68 konsumentkunskap Musik 2 70 Bild 4 68 Slöjd 5 67 Naturorienterande ämnen Samhällsorienterande ämnen Teknik 5 67 Modersmål Nationella prov åk 5 Ämne Ej uppnått målen Uppnått målen Ma 7 65 Sv och SvA 7 65 Eng 6 66 Kommentera: På Backa och Lovisaskolan är det hög måluppfyllelse. Av de elever som ej uppnått målen på nationella prov har de flesta missat enstaka delprov. De elever som inte uppnår målen är väl kända och har haft stöd, individuellt, och/eller i grupp och v b arbetat med kompensatoriska hjälpmedel. Genom målmedvetet arbete av engagerade pedagoger och med stöd av åtgärdsprogram har fler elever än förväntat uppnått målen. I området har det bedrivits ett utvecklingsarbete för en gemensam kunskapssyn. I detta arbete har också en mall för planeringsmatriser tagits fram och alla pedagoger använder nu planeringsmatriser inom flera områden. Detta har gett en positiv effekt. Många föräldrar är också engagerade och stöttar sina barn vilket också gett en positiv effekt. Nationella proven används för att analysera vad vi kan förbättra i undervisningen. Två gånger under verksamhetsåret följs resultaten för samtliga elever upp via klasskonferenser, så att vi fortlöpande har en överblick för att se vilka barn som

5 behöver extra stöd i sitt skolarbete. För ytterligare stöd finns också frivillig läxläsning på skolorna. Ett tidigare utvecklingsarbete för en gemensam kunskapssyn i norra Fäladens rektorsområde har varit positivt och gynnsamt för alla barn men speciellt för barn med särskilda rättigheter. Alla pedagoger är väl insatta i, och har ett klart fokus mot målen i deras arbete tillsammans med eleverna. Några av de elever som inte uppnår målen i idrott för år 5 beror på att de inte uppnår målen i simning. Ett beslut fattades under våren som kommer innebära en förändring i simverksamheten. Alla elever i år 3 kommer att under de första veckorna på höstterminen att testa sin simförmåga. De elever som behöver, kommer att fortsätta i simskola. År 4 och år 5 kommer också vid ett tillfälle att stämma av simförmågan och därefter kommer simundervisning anordnas för de elever som inte uppnått målen. Under året gick två elever i år 5 hela året inom LSR:s verksamhet och en elev i år 5 var inskriven där under höstterminen. Kvalitetssäkring skolhälsovård (hälsa och livsstil), redovisa resultaten för barn och elever i behov av särskilt stöd, modersmålsundervisning, resultat av interna och externa revisioner. Beskriv måluppfyllelsen för nyanlända och funktionshindrade samt skolbarnsomsorgen. Kommentera LUNK - resultaten från åk 5. Ge en bild av måluppfyllelsen för alla elever i alla ämnen de undervisas i. Komplettera gärna med egna enkäter, projektrapporter, övrig dokumentation m.m Kommentera och beskriv ovanstående uppgifter Skolhälsovården En kvalitetssäkring av skolhälsovården görs av skolsköterska och områdesrektor och bifogas som bilaga 1. Resultaten för elever i behov av särskilt stöd När en oro finns att en elev inte kommer att nå målen i ett eller flera ämne eller om det finns någon annan oro som gör att en elev behöver ett särskilt stöd utarbetas ett åtgärdsprogram. Under året hade 10 elever på Backaskolan och 39 elever på Lovisaskolan åtgärdsprogram i ett eller flera ämnen. En avstämning av åtgärdsprogram mot måluppfyllelse finns i år 5. Under året hade 24 elever åtgärdsprogram år 5 i ett eller flera ämnen. Av dessa uppnådde 16 elever målen i samtliga ämne och 6 elever uppnådde inte målen i ett eller flera ämne. Nyanlända De nyanlända elever som kommer direkt till Backa och Lovisaskolan är från nordiska länder med språk närbesläktade svenskan. På skolorna får eleverna utifrån behov studiehandledning på sitt modersmål. Ofta kommer dessa barn från hemförhållande

6 med studievana föräldrar. Dessa elever brukar snabbt fånga upp språket och vi kan inte se någon skillnad i måluppfyllelse mellan dem och övriga elever på skolan. Nyanlända elever som kommer från ett land där språket skiljer sig väsentligt från svenskan börjar i en förberedelse klass innan de kommer till Backa eller Lovisaskolan. Funktionshindrade Då begreppet funktionshinder är ett vitt begrepp är det svårt att avgränsa frågan. På skolorna finns flera elever med olika diagnoser, t ex asperger, adhad, tourette, dyslexi, läs och skrivsvårigheter, hörselnedsättning synnedsättning, mm. En fullständig sammanställning med avseende till måluppfyllelse och dessa elever som grupp är inte gjord. 85% av eleverna som inte uppnådde målen i nationella prov i år 5 i matte, ca 70 % i engelska och ca 70 % i svenska hade något eller några av ovan nämnda funktionshinder, Med detta kan vi konstatera att det är svårare för elever med ett eller flera funktionshinder att nå målen då dessa är överrepresenterade i denna grupp. Stöd och kompensation ges på skolan för elever med funktionshinder. För att fånga upp alla elever och för att minimera riskerna att någon elev ska hamna mellan stolarna har lärare och specialpedagog kontinuerliga uppföljningar av eleverna se bilaga 2. Vid behov upprättas åtgärdsprogram, möjlighet finns vb till olika kompensatoriska hjälpmedel, oftast via datorn. Specialpedagog och/eller lärare/assistent arbetar ibland individuellt v b med enstaka elever. Möjlighet till handledning av psykolog eller specialpedagog finns också för lärarna på skolorna. Vid behov gör specialpedagog och/eller psykolog utredningar. Under läsåret 09/10 har 69 elever på Backaskolan och 36 elever på Lovisaskolan haft modersmålsundervisning. Skolbarnomsorgen på Backaskolan och Lovisaskolan Under verksamhetsåret har all fritidsverksamhet varit förlagd till Bakaskolan. Det innebär att Lovisaskolans elever efter skoldagens slut har haft sin fritidsverksamhet tillsammans med övriga treor på Backaskolan. Hösten 2009 var 282 barn inskrivna i fritidshem mot 285 möjliga. På våren 2010 var 271 barn inskrivna. Detta visar att nästan alla barnen som går på skolorna och som har möjlighet att ha fritidshem är inskrivna. På våren minskar ofta antalet inskrivna barn, vilket visar sig genom att de äldre barnen oftare går hem själva Morgonomsorgen startar i Backaskolans matsal där skolkökspersonalen tar emot barnen.kl kommer övrig personal och frukosten äts i matsalen. Vi har under terminerna kontinuerligt utvärderat morgonverksamheten och sett över schema för personalen och aktiviteter för barnen, för att det ska bli ett bra morgonmottagande. Denna utvärdering måste fortsätta att ske regelbundet. Under skoldagen varvas skola med fritidsaktiviteter och eleverna arbetar oftast i mindre grupperingar. Efter skoldagens slut tar fritidshemmens verksamhet vid. Treorna har haft gemensamt fritidshem, där barnen har kunnat välja bland antal aktiviteter. Detta har utvecklats till en bra verksamhet, där barnen efterhand valde aktivitet före kompis. Barnen har på detta vis lärt känna varandra bättre.

7 Varje hus är ett fritidshem när det gäller aktiviteter och personal, vilket innebär att två klasser samarbetar. Utvärderingen visar att vi behöver arbeta för det ska fungera fullt ut, så att både barn och pedagoger ser varje hus som ett fritidshem och inte fokuserar på enskild klass. Inför hösten är det ett viktigt mål. Varje vecka har barnen ett utemellanmål, vilket upplevs som mycket positivt av både barn och pedagoger. Fritidspedagogerna har utarbetat en arbetsplan som beskriver verksamheten. Planen finns på vår hemsida. Lovverksamheten har fungerat mycket bra avseende den planerade verksamheten. Däremot har många anmälda barn uteblivit. Detta trots att vi upprepade gånger, vädjat till föräldrar, att endast anmäla sina barn om man verkligen behöver sommar fritidshem Även om vi ej har räknat med att alla barn ska komma, vid personalplanering och matbeställning, har vi med tanke på det stora frånfället fått slänga mycket mat Inbokade vikarier har visat sig inte behövas och sommaren har blivit en onödigt dyr verksamhet.. (se bifogad fil) Diskussioner kommer att ske i skolområdets ledningsteam angående sammanslagning av fritidshemmens sommarverksamhet i området. LUNK I princip alla barn (97%) som gick i år 5 ansåg att det är en positiv stämning på skolan (resterande 3% tyckte varken eller). Lika stor andel elever var det som ansåg att lärarna bemöter dem med respekt. 15% av eleverna var ofta eller alltid rädda för andra elever. Denna siffra kan verka hög och kan förklaras med att skolan under året haft utåtagerande elever. Skolan har satt in mycket resurser för att möte de behov som funnits och periodvis har fler pedagoger varit ute på raster. Detta ser vi har gett önskad effekt och 97 % av eleverna upplever att de alltid känner sig trygga på rasterna och 98.5% under lektioner. Dessa siffror stämmer väl överens med den trivselenkät och kartläggning av trygga/otrygga platser på skolgården som skolan gjorde med alla elever (år 3-5) under höstterminen. Ca 93% trivs bra eller mycket bra på skolan. 92% tycker mycket bra eller ganska bra om klassrummen och i princip lika många är nöjda med sina schema. 80% tycker att skolgården är mycket bra eller ganska bra. Skolgårdsfrågan har varit uppe på elevrådet och eleverna tycker ibland att det finns lite att göra. Det beslutades på ett elevråd i början av vt att köpa in utematerial för att öka utbudet av aktiviteter på raster, dessa inköp gjordes. 95% av eleverna upplever att alla eller de flesta lärarna ger alla elever nya utmaningar så att de har möjlighet att hela tiden utvecklas. De allra flesta elever i år 5 upplever att de använder varierade läromedel i undervisningen. 84 av elelverna upplever att alla eller de flesta lärarna ger dem möjlighet att lära på det sätt som passar dem bäst. 13 procent anser att det endast är några få lärare som gör detta. 47% av eleverna upplever att lärarna använder Internet i alla eller de flesta ämnen i undervisningen. 36% av eleverna använder datorn dagligen eller flera gånger i

8 veckan i undervisningen. Det är fortfarande en relativ hög siffra, 55% av eleverna som använder datorn ca en gång i månaden eller mer sällan i undervisningen. En förklaring är att vi har haft en begränsad tillgång på datorer och Internet. Skolorna köpte in en klassuppsättning bärbara elevdatorer för respektive skola under läsåret och en satsning på trådlöst nätverk för båda skolorna har medfört att skolorna under sommaren 2010 nu har trådlöst Internet. De flesta elever, 79%, upplever att alla eller de flesta lärarna har goda kunskaper i It (19 % vet ej). Alla lärarna är idag utibildade PIM. Inför ett nytt arbetsområde upplever 76 % av eleverna att alla eller de flesta lärarna tar reda på vad de kan inom området innan de börjar. 57% av eleverna anser att alla eller de flesta lärarna planerar undervisningen tillsammans med dem. Sammanlagt upplever 85% av eleverna att de ibland får vara med och planera undervisningen tillsammans med lärarna. Ca 80% av eleverna vill vara med och påverka i vad och hur de lär. Denna siffra stämmer väl överens om hur de upplever att det är. De områden som eleverna önskar mer inflytande över är skolans regler och läxor. 51% av eleverna upplever sig stressade minst en dag i veckan och ca 47 har svårt att somna minst en gång i veckan. 46.5% av eleverna har huvudvärk minst en gång i månaden. Detta resultat föranleder oss att i skolan ta upp en diskussion om vad detta står för. Handlar det endast om skolan eller fritiden eller är det den totala livssituationen som barnen befinner sig i som ger sig i uttryck här. 3. Kvalitetsområde (redovisas 31 AUG 2010) Valda kvalitetsområden för Backaskolan och Lovisaskolan var under 2009/2010: kunskaper och kunskapssyn, demokrati. Utifrån dessa områden satte vi upp följande mål inför 2009/ att elevernas erfarenheter och intressen blir utgångspunkter för hur undervisningen planeras och ser ut för eleverna 2. att elevernas synpunkter vid regelbundna utvärderingar av undervisningens innehåll och form leder till större inflytande av undervisningen och fördjupad kunskapsutveckling 3. att alla eleverna upplever skolarbetet som meningsfullt 4. att samverkansformer inom skolorna och mellan skolorna utvecklas 5. att Reggio Emila filosofins grundlägganden värden syns i vår värdegrund på skolorna. 6. att skolorna utrustas så att ikt kan fungera som verktyg för lärande Processbeskrivning läsåret 2009/2010 För att driva utvecklingsprocessen på Backaskolan och Lovisaskolan har vi

9 pedagogiskt forum två gånger i månaden. Där diskuterar vi olika pedagogiska frågor. Planeringen för dessa har skett i PUG (pedagogisk utvecklingsgrupp) av samtalsledare, som varit knutna till arbetet och skolledning. För att driva utvecklingsprocessen framåt har vi även haft utvecklingsdagar och vid arbetsplatsträffar har vi haft olika temainnehåll. I augusti 2009 hade vi en utvecklingsdag med Ann-Marie Körling som i sin förläsning lyfte hur man kan organisera sitt klassrum och sitt arbete för lärande. I januari 2010 hade vi en utvecklingsdag med Birgitta Kimber som har utarbetat metoden SET (social och emotionell träning). Under våren har pedagogerna fått fortbildning av elevdata och de pedagogiska program som vi har i vårt avtal med dem. För att öka kunskaperna och förståelsen hos pedagogerna om bemötande av barn i autismspektrat har Atteniton föreläst för pedagogerna på skolorna. Under en kvällskonferens redovisade våra mattesamordnare Pernilla Unelind och Gunnel Henriksson mattebienalen som de tidigare under våren deltagit i. Vi har även haft studiecirklar, där vi läst pedagogisk litteratur. Under verksamhetsåret har vi haft tre reflektionsveckor. Utvärderingen av reflektionsveckorna har visat att det är viktigt när i tiden under skolåret vi har våra reflektionsveckor. Detta med tanke på fördelning av arbetsbelastningen under året. Innehållet måste förbereds i god tid och vi behöver utarbeta, på vilket sätt eleverna ska vara delaktiga i reflektionsveckorna. Fyra pedagoger och skolledning har deltagit i två nätverksträffar inom Reggio Emilia skolprojekt. I skolprojektet deltar 19 skolor från Sverige. Syftet med nätverket är att undersöka och utveckla form och innehåll i skolan med hjälp av Reggio Emilia filosofin. Syftet är även att genom erfarenhetsutbyte närma sig frågan När blir barns och elevers kunskapande meningsskapande med matematik och svenska som kommunikativa verktyg? (i förhållande till barns erfarenhetsvärldar, pedagogisk miljö, individ/grupp etc) Ett regionalt nätverk har bildats för deltagande skolor i Skåne. Under året har vi till viss del omarbetat våra matriser och vidareutvecklat formen för skriftliga omdömen. Ytterligare vidareutveckling bör göras och vi inväntar här skolverkets beslut angående nya kursplaner och införande av UNIKUM. Utvärdering och resultat utifrån utvalda mål (se ovan) Enligt pedagogerna och eleverna är man på god väg att låta elevernas erfarenheter och intressen blir utgångspunkter för hur undervisningen planeras. Pedagogerna använder sig av elevernas erfarenheter i arbetet och olika sätt att lära uppmuntras. Arbetssättet varieras och den större tillgången till datorer och digitala projektorer har öppnat fler möjligheter. Inför varje utvecklingssamtal och inför skrivandet av IUP och skriftliga omdömen intervjuas barnen och deras synpunkter kommer fram. Utvärdering av skriftliga omdömen bland pedagogerna visar att det är tidskrävande att skriva omdömen och att det är givande men tar mycket tid att intervjua barnen. Portfolion används i alla klasser och det är ett verktyg vid utvecklingssamtalet och blir även en länk mellan föräldrar och skola. Skolan ger stort utrymme för elevernas frågor och intressen

10 vilket påverkar planeringen av innehållet i undervisningen. På skolorna utvärderar eleverna undervisningens innehåll och skolorna kännetecknas till stor del av detta. Pedagogerna tar elevernas synpunkter på allvar och låter detta påverka undervisningens innehåll. Skolorna kännetecknas också av engagerade pedagoger som är intresserade av att utveckla verksamheten. Ett led för att eleverna ska uppleva skolarbetet som meningsfullt är att ha varierande arbetssätt, att uppmuntra till grupplärande så att eleverna upplever att de har något att bidra med. Vi arbetar medvetet med att använda Reggio Emilia filosofins tankar om 100 språk och 100 sätt at tänka. Detta innebär en större variation av arbetssättet. Barnen hjälper varandra och sitter i smågrupper och arbetar. Vi pedagoger gör grupper som arbetar bra ihop och lär av varandra. Vi lyssnar och tar tillvara barnens frågor och tankar. Vi utgår från det kompetenta barnet. Vårt förhållningssätt har ändrats... (från utvärdering vt. 2010) Elever lär sig i sociala sammanhang. Det sker en medveten planering av pedagogerna för att skapa sociala sammanhang i syfte att lyfta fram elevernas kompetenser, vilka på detta sätt tas tillvara i skolarbetet. Eleverna diskuterar och många är medvetna om vem de arbetar bra med och i vilka sammanhang de lär sig bäst. Medvetenheten och kunskapen om hur barn lär sig påverkar pedagogerna i hur de lägger upp sin undervisning. Under verksamhetsåret 2009/2010 har arbetet med att utveckla Reggio Emilia filosofin på Backaskolan och Lovisaskolan fortgått. Vi har haft litteraturcirklar och diskuterat värdegrundsfrågor, förhållningssätt och syn på kunskap. Nätverksträffarna i centrala värden via skolnätverket har bidragit och inspirerat till att fördjupa vårt arbete. 15 pedagoger från skolorna har deltagit i en studieresa till Reggio Emilia. Deras upplevelser har vidarebefordrats och berikat och inspirerat övriga pedagoger. Pedagogernas uppfattning är att Reggio Emiliafilosofin har påverkat den pedagogiska miljön i alla lokaler. Vi har haft ett utbyte mellan de båda skolorna för att se och inspireras av hur man har arrangerat sin lärmiljö. Förskolklassernas arbete med den pedagogiska miljön har kommit längst och detta har stor betydelse för hur miljön används av eleverna. Vår miljö i förskolklasserna är utmanande, inspirerande, tillåtande och föränderlig (utvärdering vt. 2010) Eleverna arbetar mer i medvetet sammansatta grupper för att uppmuntra eleverna till att lära av varandra. Fråga tre ( att eleven frågar tre kompisar innan man frågar en lärare) används ofta. Pedagogerna lyssnar aktivt på barnen för att tillvarata deras tankar och idéer för att föra arbetet vidare. Dokumentationen är ett redskap för att följa elevernas arbeten och synliggöra elevernas lärande. Under året har vi i anslutning till arbetsplatsträffar fokuserat just på detta, vilket kommer att fortgå.

11 Värdegrundsarbetet har vidgas genom att alla pedagoger har fått en grundutbildning i SET (social och emotionell träning). Via handledning fördjupas detta arbetssätt under nästa läsår och SET kommer att schemaläggas under skoltid verksamhetsåret 2010/11. Samverkansformer mellan skolorna har utvecklats. Vi har under 5 år arbetat med samma utvecklingsmål för skolorna i vårt skolområde vad det gäller kunskapssyn och bedömning. Detta har resulterat i en gemensam grund för våra skolor. Under våren 2010 har skolledningen i skolområdet utifrån Lunds skolplans vision satt upp nya mål för fortsatt utveckling. Alla skolorna arbetar med portfolio, som följer barnen genom skolorna. Vi har tydliga rutiner för hur överlämnandet ska ske från förskolan och mellan skolorna. Dessa rutiner utvärderas årligen för eventuella förbättringar. Under verksamhetsåret 2009/2010 har antalet datorer utökats, det finns en klassuppsättning bärbara datorer på vardera skola, som används allt oftare. Alla klassrum har projektorer och skolorna har inför hösten 2010 trådlöst nätverk. Pedagogerna och eleverna har tillgång till flera pedagogiska program, vilket är till stort stöd för alla elever, men speciellt för elever med särskilda rättigheter. På skolorna är en IKT-pedagog anställd som stöd för pedagoger. Analys utifrån ovanstående mål Det är känt att elevernas motivation blir större och mer ihållande, när eleverna får bidra med sina egna erfarenheter. För att fånga upp detta behöver vi utveckla olika sätt att dokumentera elevernas kunskapsprocess. Ett verktyg är den pedagogiska dokumentation som följer och fångar upp barnens bidrag och därigenom kan fördjupa och vidga kunskapsprocessen. Detta arbetssätt och rutiner för hur pedagogisk dokumentation ska användas regelbundet, behöver utvecklas så att eleverna får förutsättningar att vara delaktiga under hela kunskapsprocessen. Innehållet och formen för reflektionsveckorna behöver tydliggöras. Vi kommer att använda oss av pedagogiska dokumentationer vid pedagogiskt forum och under Reflektionsveckorna, för att delge varandra vad som sker i inlärningssituationen och diskutera vad som utvecklar arbetet. Vi kommer att utvärdera vår planeringsmodell, så att den ger mer utrymme för elevernas frågor och tankar. Vi behöver se över och utveckla våra utvärderingsmetoder för att följa kunskapsprocessen. Förutom de synpunkter vi får via utvecklingssamtalen från föräldrarna, vill vi hitta former för att fånga upp föräldrarnas uppfattningar. Backaskolans och Lovisaskolan elever har hög måluppfyllelse. Skolorna har goda möjligheter att erbjuda olika verktyg och kompensatoriska hjälpmedel för de barn som behöver det. Vi har en god uppföljning av barnens resultat och det ger oss möjligheter att tidigt arbeta för att barnen ska få tillgång till sina kompetenser. Arbetet med matriser, utvecklingssamtalet och skriftliga omdömen är ett led i det arbetet. För att ytterligare höja kvalitén kommer det att ske ett utökat utbyte mellan pedagoger där vi diskuterar pedagogik och arbetssätt under kommande

12 verksamhetsår. Det finns väl fungerande planer för överlämnande mellan förskola skola och skolor. Dessa utvärderas årligen. En revidering kommer också ske med hänsyn till det beslut som fattades våren 2010 som innebar att år tre går på Lovisaskolan f r om ht 10. I vårt skolområde har vi utarbetat en gemensam vision för kommande arbete. Detta skapar en gemensam plattform för all förskole- och skolverksamhet i vårt skolområde. Under året har vi haft två gemensamma utvecklingsdagar för skolorna i området. En dag med tema dokumentation och en dag med värdegrunden som fokus. Dessa dagar är viktiga, för att utveckla våra verksamheter i samma riktning, och för att öka förståelsen mellan verksamheterna. De gemensamma dagarna upplevs alltid som givande för pedagogerna, dels som mötesplatser och dels som forum för kunskapsutbyte. Utifrån litteraturstudier, föreläsningar och studieresor har alla pedagoger på Backaskolan och Lovisaskolan en gemensam plattform att utgå ifrån, när det gäller Reggio Emilia filosofin. Pedagogerna är väl förankrade i Vygotskijs teorier vilket avspeglas i vår praktik. Denna teori bygger mycket av Reggio Emilia filosofin på. Vi känner oss ännu så länge mer Vygotskij-inspirerade än Reggio-inspirerade, även om det bygger på varandra... (utvärdering v.t. 2010) På Backaskolan och Lovisaskolan ska vi bygga upp vår praktik utifrån de förutsättningar som finns på våra skolor. Teorin utifrån Vygotsky och Reggio Emilia filosofin använder vi oss av som en spegel, för att upptäcka vad våra skolor behöver utveckla och förändra. Vissa värdeord som t e x miljön som den tredje pedagogen, grupplärande, demokrati, pedagogisk dokumentation, de hundra språken, lyssnandets pedagogik, det kompetenta barnet blir viktiga värden att hitta Backaskolan och Lovisaskolans praktik i. Här kommer pedagogiskt forum, utvecklande av dokumentationen och reflektionsveckorna att få betydelse. Det lokala och det regionala skolnätverket ger oss en plattform, där vi kan byta erfarenheter med andra pedagoger på andra skolor. Alla pedagoger har fått utbildning i datakunskap. Flera pedagoger har tagit del av boken Att skriva sig till läsning av Arne Tragetorn och även lyssnat till föreläsning i ämnet. De flesta lärare har egen arbetsdator. Antalet datorer har utökats på skolorna. Målet är att arbetssättet ska förändras så att datorn ska vara ett självklart verktyg i skolan. Detta kräver att utbildning, datorer och support gå hand i hand. Tyvärr räcker inte resurserna till för att göra den satsning som vi skulle önska. Om skolan ska ha möjlighet att förverkliga målen i Lunds IKT-plan, måste det satsas mer centrala medel, även för de yngre eleverna. På skolorna prövas flera arbetssätt där datorer används i arbetet. Dessa erfarenheter delger pedagogerna varandra och här är Ikt-pedagogen en viktig länk för erfarenhetsutbyte. Vi är på väg mot att barnen använder datorer mer regelbundet som ett verktyg i skolarbetet.

13 Under hösten 2010 kommer vi att ha ytterligare 25% ikt- pedagog (mot 50% tidigare) som resurs för skolår ett. Resursen ska användas till att mer medvetet använda metoden att skriva sig till läsning via datorer. Denna metod har visat sig framgångsrik när det gäller att utveckla barnens skrivande och ger barnen större självförtroende i sitt skolarbete.. 4. Likabehandlingsplan (redovisas 31 AUG 2010) Beskriv arbetet med uppföljningen och upprättande av nya planer(bifoga ifylld checklista för plan likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling) Under hösten 2009 har Lovisaskolan, Backaskolan och Fritidshemmet på Backaskolan arbetat med att revidera Likabehandlingsplanen så att en plan för varje skola har utformats. I september 2009 böjande arbetet med att elevvårdsteamet på respektive skola samlade in och sammanställde de dokument som fanns i olika planer. Under utvecklingsdagarna i vecka 44 arbetade alla pedagoger från varje skola utifrån givna frågor till materialet. Detta material sammanställdes. Likabehandlingsplanen togs upp för diskussion i elevråd på respektive skolan och därefter på skolkonferensen På arbetsplatsträffen den 18 november presenterades den nya Likabehandlingsplanen där ytterligare synpunkter kom fram och små justeringar gjordes. Under hösten har även en kartläggning av trivsel och trygghet i utemiljön gjorts. Kartläggningen har sammanställts för respektive skola. Kartläggningen visar att barnen är trygga på sin skola. Likabehandlingsplanen kommer att utvärderas och revideras jan Se bifogad checklista

14 5. Helhetsbedömning med analys och åtgärder (redovisas 31 AUG 2010) Beskrivning, analys och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten som helhet utifrån nationella mål med hjälp av resultat (se punkt 2), nationella prov, inflytande, hälsa och livsstil, normer och värden, olika samverkansformer, skolhälsovård, barn i behov av särskilt stöd, modersmålsundervisning, nyanlända, funktionshindrade, interna och externa revisioner samt övrig dokumentation. Beskrivning av arbetet med ovanstående under läsåret 2009/2010 Se ovan Utvärdering/resultat/nuläge Se ovan Helhetsanalys (jämföra, hitta orsaker och samband, se tendenser och skillnader) Se ovan Mål för läsåret 2010/2011(Läroplans mål/kommunala mål) Mål Utifrån ovanstående utvärdering och analys har vi beslutat att följande områden ska prioriteras som utvecklingsområden inom kunskaper/kunskapssyn på Backaskolan och Lovisaskolan: Övergripande mål under läsåret är att arbeta igenom Skola Vår gemensamma värdegrund ska utgå från Reggio Emilia-filosofin. Nya verksamhetsmål, som utgår från Lunds skolplan, är skrivna för hela skolområde Norra Fäladen: 1. I skolan möter alla varandra med hänsyn, engagemang och en positiv inställning. Allt är möjligt. Våra kännetecken för att vi lyckats är när: Alla elever är i skolan och trivs där Alla elever känner sig trygga i skolan och i skolarbetet Alla elever känner sig inspirerade i samspelet med varandra Alla elever är inkluderade, en tillgång för gruppen och alla bemöts på ett respektfullt sätt 2. Skolan ska utveckla lärandet som en del i samhällets utveckling Våra kännetecken för att vi lyckats är när: Lärandet präglas av ett varierat arbetssätt Skolan arbetar aktivt med att pröva nya och olika sätt att lära

15 Elever och pedagoger reflekterar över och engagerar sig i det som sker i vår omvärld Skolan samarbetar med olika intressenter Skolan gör sig synlig i det offentliga rummet 3. Alla är delaktiga i sin lärprocess för att skapa ett meningsfullt lärande Våra kännetecken för att vi lyckats är när: Lärandeprocessen är synlig för barn, pedagog och förälder i pedagogisk dokumentation genom t ex portfolio Lärandet ger möjligheter att utmana och utveckla olika lärstilar och förutsättningar Barn gör aktiva val, har individuella mål och tar ansvar för sitt lärande Barn lär i samspel med varandra 4. Alla skolor har en kreativ och föränderlig lärmiljö Våra kännetecken för att vi lyckats är när: Alla integrerar informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i den dagliga verksamheten på ett naturligt sätt Miljön utformas så att den är en del av lärandet Miljön inspirerar och förstärker lusten att lära 5. All verksamhet i skolan genomsyras av reflektion, samarbete och dialog Våra kännetecken för att vi lyckats är när: Pedagogerna stimulerar barnen till reflektion och kritiskt tänkande Mötesplatser finns för pedagoger inom och mellan skolor, där reflekterande samtal används i syfte att utmana och utveckla det pedagogiska arbetet Barn, föräldrar och pedagoger möts i en dialog om verksamheten Delmål för läsåret 2010/2011 (Konkreta och mätbara) Se ovan Åtgärder: Ovanstående mål kommer skolorna att diskutera och arbeta för att genomföra under en tre års period. Under verksamhetsåret kommer vi att satsa på att utveckla språken; den digitala bilden/foto och matematik. Arbetet har påbörjats och det finns en plan för kommande verksamhetsår utifrån vilka aktiviteter och åtgärder som Backaskolan och Lovisaskolan kommer att göra. Denna plan kommer att kompletteras när alla pedagoger har haft möjlighet att diskutera, hur vi ska förverkliga våra mål.

16