En skola för alla sinnen/14 6/2006. Heroinister i Oslo har eget sprutrum/18. Stor satsning på tjänster och kvalitet/3

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En skola för alla sinnen/14 6/2006. Heroinister i Oslo har eget sprutrum/18. Stor satsning på tjänster och kvalitet/3"

Transkript

1 6/2006 En skola för alla sinnen/14 Stor satsning på tjänster och kvalitet/3 Heroinister i Oslo har eget sprutrum/18 SiStone möter socialtjänstministern/12

2 Alla vinner på tydlighet Vi lever i en tid då allt ska kunna mätas. På längden, höjden, bredden och djupet ska man få veta exakt hur det står till. Numera gäller det då rakt inte bara ingenjörernas tekniska värld, utan även mjuka värden och verksamheter ska kunna mätas och redovisas. Att mäta och jämföra kan man så klart göra av många olika orsaker. En del gör det för att hitta argument för den linje de driver och andra gör det för att faktiskt få en klargörande bild av läget. Gemensamt är dock att resultatet av mätningen ofta tolkas som en Ewa Persson Göransson Generaldirektör redovisning av kvalitet och det får vi nog vänja oss vid. Diskussioner om verksamhetens kvalitet är inget nytt. Inom SiS är det något som självklart berör medarbetarna. De senaste åren har vi tagit flera kliv framåt för att definiera innehållet i vår verksamhet. Transparens har länge varit ett ledord och det ska så vara när vår uppgift är att vårda medmänniskor med tvång. Insyn och tydlighet är ju något vi alla vill ha. Nu går vi ytterligare ett steg längre. De tjänster vi erbjuder på våra institutioner definieras öppet, rakt och tydligt inom ramen för SiS kvalitetssystem. Den tydligheten har bara vinnare. Socialtjänsten kan lättare planera och ställa krav, klienten och anhöriga ser klarare vad SiS gör och våra institutioner blir tydligare en del i vårdkedjan. Att arbeta systematiskt med kvalitetsfrågor ger möjlighet till ytterligare förbättringar av verksamheten. En verksamhet inom SiS som till vissa delar är av yppersta klass är skolan på våra ungdomshem. Både Kriminalvården och Myndigheten för skolutveckling sneglar med intresserade och ibland imponerade ögon på SiS och det är glädjande. Just skolan är ett område som många av våra elever inte har passat in i tidigare. Att tiden hos SiS innebär en faktisk chans till förändring är en kvalitetsindikator man inte kan vara annat en stolt över. Nu står jullovet för dörren. Många elever i SiS skolor kan känna sig stolta över sina skolresultat. Jag önskar eleverna på våra ungdomshem, klienterna på våra LVM-hem och all personal en riktigt God Jul och Ett Gott Nytt År! SiStone är en tidskrift från Statens institutionsstyrelse Adress SiStone, Box Stockholm Telefon Telefax E-post Besöksadress Drottninggatan 29 Webbadress Chefredaktör Medarbetare i detta nummer Åsa Bolmstedt, Lena Garnold, Paul Jackson, Eva Lie, Cecilia Mellberg, Gunno Rask, Diana Reybekiel, Ann-Sofi Rosenkvist, Jessica Rydén, Torbjörn Tenfält. Ansvarig utgivare Ewa Persson Göransson Layout Ann-Christin Reybekiel Omslagsbild Eva Lie Tryck Intellecta Tryckindustri, Solna 2006 ISSN [ innehåll ] 3 Tjänster att lita på 9 Klienter överkörda i rätten 10 Sprutrum med allt för en fix 12 Möt nya ministern 14 En skola som står pall 22 Fritt fram för Suboxone 24 Doktorn kan komma 25 Behandlarnas dagar succé 27 Debatt: Dags för en u-sväng! 28 Läsvärt i jul SiStone nr

3 [ sis-kvalitet ] Tryggt och säkert med hög kvalitet Text: Illustration: Diana Reybekiel För socialtjänsten kostar det mycket pengar att placera hos SiS. Precis som inom annan personaltät vård. Det är inget att sticka under stol med. Inte heller att det är ett intrång i den personliga integriteten att bli omhändertagen mot sin vilja. Därför är det så viktigt att vården håller hög kvalitet. Den måste vara rättssäker, lätt att påverka och se likadan ut oavsett på vilken institution den bedrivs. Nyligen antog SiS ett nytt kvalitetssystem, just mot den bakgrunden. Ett system som tydligt visar vad de olika SiStjänsterna innehåller, vem som gör vad och med vilka metoder, och hur de intagna kan bli mer delaktiga i sin behandling. Vården blir enhetlig över hela landet och snart erbjuder till exempel alla LVM-hem psykologutredningar. Och det utan extra kostnad. SiStone nr

4 [sis-kvalitet ] Lätt följa vården med kartan Tjänstekartor som visar flödesschemat genom vården är viktiga inslag i SiS stora satsning på kvalitet. Institutionerna får gemensamma sätt att arbeta, och det blir lättare att utvärdera och göra den framtida behandlingen ännu bättre. SiS kärnverksamhet utgörs av fem tjänster: > Akutplacering LVU och SoL > Utredningsplacering LVU och SoL > Behandlingsplacering LVU och SoL >n Tydlig beskrivning av SiS fem tjänster. n Rejäl möjlighet för både brukare och beställare att påverka. Bland annat i fokusgrupper, brukarråd och öppna forum. n Årliga kvalitetsrapporter där resultaten, och exempelvis inkomna klagomål, hjälper till att sätta rätt mål för framtiden. Där är några viktiga hörnstenar i SiS arbete med tjänsteutveckling och kvalitet. Ord som lätt kan kännas flummiga och abstrakta, men som egentligen är rätt konkreta. Tjänsteutvecklingen innebär att det nu noga regleras vad varje SiS-tjänst egentligen innebär. Oavsett om man som missbrukare placeras i Skåne eller i Jämtland ska man mötas av samma rutiner. Precis som exempelvis utredningsavdelningarna på samtliga ungdomshem jobbar på samma sätt. När tjänsterna är tydligt beskrivna och gemensamma för SiS, då är vården lättare att följa upp och utvärdera. Det i sin tur leder till förbättringar och höjd kvalitet. Ibland gör exempel saker och ting mer begripliga. Vi tar berättelsen [ fakta sis tjänster ] > Mottagnings- utrednings- och behandlingsplacering LSU > Placering på LVM-hem. (Läs mer om hur psykologutredningar snart blir möjliga på alla LVM-hem på nästa uppslag). För varje tjänst finns en tjänstkarta som fungerar som flödesschema och visar vem som gör vad och när i processen det görs. Det som kartorna illustrerar är den standard som alla institutioner ska hålla. Enskilda institutionerna kan sedan, med hänsyn till sitt uppdrag och sin målgrupp, välja att ytterligare utveckla sitt utbud av insatser. Varje år följs de fem tjänsterna upp i särskilda kvalitetsrapporter, en för varje tjänst. Rapporterna sammanställs regionalt och centralt och utgör underlag för SiS verksamhetsplanering. om Sandra som fjorton år gammal skrivs in på en av SiS behandlingsavdelningar. Hennes bakgrund är inte ovanlig. Hon har ett begynnande missbruk, är våldsamt osams med sina föräldrar och rymmer ofta. I sin frustration slår hon sönder saker och gör sig själv illa. Sandra har hängt omkring med äldre killar och åkt fast för snatterier och annan småkriminalitet. Skolan har inte fungerat alls sedan mellanstadiet, och efter två månader på en utredningsinstitution vill nu socialtjänsten att hon ska få hjälp att komma ikapp. I hennes behandlingsplanering ingår även olika kognitiva program som ska öka hennes kunskaper om sig själv och minska utagerandet och aggressiviteten. Familjesamtal blir en viktig del av behandlingen, och målet är först att Sandra ska flytta hem till sina föräldrar. Efter några misslyckade permissioner och utslussningsförsök ändras planerna. Socialtjänsten och ungdomshemmet jobbar i stället mot att Sandra så småningom ska flytta till ett familjehem. När det efter nästan två år är dags att lämna institutionen får familjehemmet stödjande samtal och Sandra behåller kontakten med sin kontaktperson som både hälsar på och finns tillgänglig på telefon. Skolgången har börjat fungera riktigt bra, och när Sandra flyttar över till en kommunal skola ser ungdomshemmets lärare till att övergången blir smidig. De tar kontakt med Sandras nya lärare och berättar hur hon fungerar och hur hon behöver ha det för att klara sig i skolan. Det här är Sandras tid hos SiS. Ingenting konstigt med det. Det nya är att redan innan Sandras socialsekreterare bestämde sig för en behandlingsplacering kunde hon se vad den skulle innehålla. Med SiS nya tjänstekartor finns hela förloppet från studiebesök och inskrivningsbeslut till uppföljningsintervjuer noggrant och strukturerat beskrivet. Kartan är indelad i en tidsaxel och en axel med medverkande. På den nedre delen finns personalen noga listad, och det är lätt att se vad psykologer, pedagoger, avdelningsföreståndare, behandlingsassistenter och sjuksköterskor gör. Det går också att snabbt få en överblick över när olika delar av behandlingen inleds, vem som står för insatserna och vad de består av. Varje rubrik är en länk till en mer beskrivande text, och när tjänstekartorna finns i digital form på SiS webbplats är det bara att klicka sig fram för mer information. På den övre delen av tjänstekartan finns den unge själv, familjen och socialtjänsten. Sandras mamma kan via kartan följa vad som händer hennes dotter, och när och hur familjearbetet äger rum. Sandra kan själv få en ganska klar bild över framtiden. Något som är viktigt, eftersom osäkerhet om vad som ska hända ofta ökar på frustrationen. Blir det nödvändigt för Sandra att flytta till ett annat ungdomshem finns tjänstekartan kvar som en trygghet. Den ser likadan ut på alla behandlingsavdelningar. Beroende på institutionernas inriktning finns förstås möjlighet till utökade tjänster, men själva basen är alltid densamma. 4 SiStone nr

5 [sis-kvalitet ] som kompass En viktig del i SiS kvalitetsarbete är brukarinflytandet. Alltså ungdomarnas och klienternas möjlighet att säga sitt och påverka. Alla ungdomshem och LVM-hem ska hålla regelbundna forum med de intagna och verkligen ta tillvara de åsikter som kommer fram. På så sätt får till exempel Sandra möjlighet att tycka till om allt från maten och utbudet av spännande tevekanaler, till regler och möjliga utflykter. Socialsekreterarnas åsikter är också viktiga. I fokusgrupper på institutionerna får de möjlighet att diskutera vården, och via den årliga socialtjänstenkäten får SiS in viktiga synpunkter. Det är ju mycket det kvalitet handlar om. Att lyssna på dem som använder tjänsterna och sedan förbättra så mycket det går. Allt för att resultatet ska bli det bästa möjliga. Här har SiS klagomålssystem en viktig roll. Det har blivit tydligare hur klagomål ska framföras för både brukare och beställare, och det är nu mer klart på vilken nivå de ska handläggas. Något Sandra märkte när hon vårdades i enskildhet under en mycket utagerande period. Timmen före läggdags hade hon inte ständig tillgång till personal, vilket hon klagade över. Klagomålet kom snabbt till SiS tillsynsstab för handläggning och resultatet blev en förändring i rutinerna till Sandras fördel. Arbetet med att förbättra klagomålshanteringen fortsätter inom SiS. Både med hjälp av en arbetsgrupp och med hjälp av externa konsulter. Åsa Frodlund på SiS enhet för vård och behandling har varit med om att ta fram det nya kvalitetssystemet. Hon talar mycket om brukarmedverkan, och om fördelen med att jobba på samma sätt inom hela myndigheten. Centralt har vi tidigare fått kunskap om brukarnas behov genom registerstudier, forskning och intervjuer i Adad och Dok. Vi har inte systematiserat klagomålshanteringen och socialtjänstdialogen och som nu, hämtat in kunskap genom fokusgrupper och brukarråd. Nu lyfter vi frågan en nivå och tittar strukturellt. Vad säger man, vad vill man ha? Varje tjänst inom SiS har sin egen tjänstekarta. Den här visar hur en behandlingsavdelning inom ungdomsvården arbetar och ger svar på vem som gör vad och när. Tjänstekartorna kommer att finnas tillgängliga på SiS webbplats och innehålla länkar till mer fördjupad information. >> SiStone nr

6 [ sis-kvalitet ] >> Åsa Frodlund ritar upp en cirkel för att beskriva SiS nya metod att sätta mål för vården och se till att de verkligen uppfylls. Säg att myndigheten bestämmer sig för vissa mål i verksamhetsplaneringen för Tiden går och institutionerna jobbar på. Hur arbetet ska se ut syns i tjänstekartorna. Så händer det saker. Klagomål kommer in, synpunkter framförs i både brukarråd och fokusgrupper. Dessutom följer den vanliga verksamhetsuppföljningen med statistik, ordinarie rapportering och nyckeltal. Nya inslag är de årliga kvalitetsrapporter som ska göras centralt för alla SiS fem tjänster. De, tillsammans med all den övriga informationen, utgör en stor kunskap som sedan finns som underlag för nästa års planering. Vi lär av våra misstag och utvecklar det som är bra, säger Åsa Frodlund och får medhåll av enhetschef Tomas Ring. När man utvecklar någonting, sätter målen och är konsekvent så leder det till höjd kvalitet. På sikt kommer det här att leda till en utveckling av alla SiS tjänster. För fjortonåriga Sandra innebär SiS satsning på kvalitet att hon bland annat får större möjlighet att påverka. Det blir också lättare att följa vården via tjänstekartan. Foto: Eva Wernlid/Tiofoto SiS utredning LVM blir självklar överallt LVM-tiden är en unik chans att hitta både fysiska, psykiska och sociala problem. Från och med 2008 erbjuder SiS ett mer strukturerat kartläggnings- och utredningsarbete på samtliga institutioner. > SiS utredning LVM. Ett begrepp med tydligt innehåll som hjälper till att hitta det stöd och de insatser klienterna behöver. Som kartlägger missbruk, kriminalitet och både sociala och medicinska förhållanden, och som gör det på manualbaserade och strukturerade sätt. Behövs det psykologutredning eller funktionsbedömning, blir detta möjligt. Oavsett vilket LVM-hem klienten bor på. Och utan att den utredningen kostar någonting extra. I alla fall från och med 2008 när SiS utredning LVM ska vara en självklarhet på alla institutioner. Redan nu görs kartläggningar och utredningar inom SiS missbrukarvård, men omfattningen varierar. Vissa institutioner är bra på exempelvis screening, medan andra redan nu erbjuder utredningar av specialutbildad personal som psykologer och arbetsterapeuter. De dokument socialsekreterarna får i handen kan se olika ut och behandlingsrekommendationerna ges ibland muntligt i stället för skriftligt och strukturerat. I de allra flesta fall gör vi fördjupade utredningar för att socialtjänsten begär det. Det är deras bedömningar som sätter igång oss, och det innebär en risk för att vi missar något. Dessutom garanterar vi inte sådana utredningar på alla ställen, berättar Ewa Jonsson på SiS enhet för vård och behandling. Hon har kartlagt läget på SiS alla LVM-hem och har varit med i arbetet med nya råd och anvisningar för SiS utredning LVM. Ska man tala om utveckling så är det här snudd på paradigmskifte, säger hon. LVM-tiden är på många sätt en unik period när det gäller att utreda tunga missbrukare. För en gång skull är de drogfria under flera månader och på en och samma plats dygnet runt, vilket gör det möjligt att hitta själva människan bakom missbruket. För det behövs kunskap inom många områden. Medicinsk personal undersöker den fysiska hälsan och psykologer bistår när det gäller den psykiska. Behandlingspersonal kartlägger den sociala situa- 6 SiStone nr

7 [ sis-kvalitet ] tionen med missbruk och kriminalitet, och med hjälp av arbetsterapeuter görs funktionsbedömningar. När SiS utredning LVM fungerar fullt ut i sin nya form jobbar mångdisciplinära utredningsteam ihop på alla institutioner. En första screening och kartläggning visar behoven, och behövs en psykologutredning får socialtjänsten alltså veta det. Visar resultaten att det finns exempelvis neuropsykiatriska problem, kan institutionen hjälpa till att slussa vidare till annan vård. Huvudsaken är att behoven verkligen upptäcks. Både för att vården på LVM-hemmet ska bli så skräddarsydd som möjligt och för att socialtjänsten ska få bra och tydliga behandlingsrekommendationer med sig vid utskrivningen. I SiS utredning LVM skall de olika yrkesgruppernas bedömningar leda till rekommendationer som är samlade i ett dokument. Ett dokument med samma utformning på alla institutioner. Vi har inte skapat Sesam öppna dig, för det här är oerhört komplext. Det handlar om vuxna människor och ibland kan det kanske gå nästan hela LVM-tiden utan att vi får reda på en persons hela problematik. Men genom att vi förfinar våra sätt att upptäcka saker ökar möjligheterna för oss att se när det behövs fördjupade utredningar, säger Ewa Jonsson. Hon berättar att med rätt kompetens kan det dessutom visa sig att allt inte är vad det ser ut att vara. Säg att vi har en person som socialsekreteraren tycker beter sig underligt och som hon tror har en psykisk problematik. I den medicinska screeningen upptäcker läkaren att mannen har en icke-behandlad diabetes. När man i en lugn och avgränsad miljö lyckats ställa in medicineringen visar det sig att delar av de psykiska problemen försvinner. I öppenvården och med en patient som drogat hade den utredningen kanske aldrig varit möjlig. Utredning är vardag för teamet på Frösö Tätt samarbete med socialtjänsten och bra kontakt med andra vårdgivare ger resultat på Frösö LVMhem. Våldsamma och utagerande missbrukare får en chans att bli ordentligt utredda och socialsekreterare får hjälp att planera framtiden. > Här finns en unik möjlighet att få grepp om personer som är på glid mellan olika myndigheter. Dels har vi i teamet olika funktioner, dels har vi kontakt med socialtjänsten och kan dessutom begära in journaler från andra delar av vården. Här kan vi samla allt. Daniel Berggren är psykolog och ingår i utredningsteamet på Frösö LVM-hem i Östersund. Här gör man sedan flera år kvalificerade utredningar, och institutionens arbetssätt illustrerar på ett bra sätt fördelarna med att arbeta i utredningsteam. Till Frösö LVM-hem kommer missbrukande män som ofta är våldsbenägna och har svåra psykiska störningar. Många är helt omöjliga att utreda i öppenvård, men det är ändå inte säkert att något utredningsuppdrag ingår i den vårdplan som socialtjänsten lämnar över. Inte sällan finns dock tanken på en utredning någonstans i bakhuvudet på den placerande socialsekreteraren, berättar Ulla- Britta Ahlgren som är behandlingsansvarig och också ingår i utredningsteamet. Det är hon som >> Fotnot: Mycket av innehållet i SiS utredning LVM tilllämpas redan på många av SiS institutioner. Från och med 2008 ska det finnas utredningsteam på samtliga LVM-hem. Team med rätt att utreda. Från vänster utredningssekreterare Eva-Lisa Danielsson, psykolog Daniel Berggren, psykiater Niklas Scherrer och Ulla- Britta Ahlgren som är behandlingsansvarig. Foto: Gunno Rask SiStone nr

8 [ sis-kvalitet ] >> oftast sköter kontakterna med socialtjänsten och får då agera bollplank. Samma morgon som SiStones besök har hon haft ett långt telefonsamtal med en socialsekreterare som har många funderingar kring en destruktiv klient. Det är andra gången de talar om mannen och nu vill Ulla-Britta Ahlgren ha en formell framställning om vad som ska utredas. Vad ska jag skriva? undrar socialsekreteraren som får hjälp med formuleringarna. Det kommer ungefär att stå att de vill att killen utreds för att man ska kunna utesluta eller bekräfta att det finns någon bakomliggande psykiatrisk problematik, säger Ulla-Britta Ahlgren. Hon berättar att det inte alltid är självklart att det behöver göras någon ny utredning. Socialtjänsten har inte tillgång till klienternas journaler från psykiatrin, vilket Frösös egen psykiater Niklas Scherrer däremot kan få om klienten själv samtycker. Visar handlingarna att mannen redan är diagnostiserad kan det vara onödigt att utreda på nytt. Då räcker de egna bedömningarna. Planeringen blir bättre och håller på sikt Niklas Scherrer hinner inte vara med på någon intervju den här dagen. Innan han försvinner berättar han att LVM-hemmet är mer än fullt, och att klienterna är i så dåligt skick att institutionen mest liknar en akutavdelning inom psykiatrin. Alla klienter som skrivs in på Frösö LVM hem får träffa Niklas Scherrer för en första medicinsk bedömning. Vad som sedan händer beror dels på hans iakttagelser, dels på vad som visar sig i avdelningspersonalens kontaktskapande arbete och dels på vad samtalen mellan Ulla-Britta Ahlgren och socialtjänsten leder till. Allt hänger ihop i ett viktigt samspel, där kontaktpersonernas observationer på avdelningen har stor betydelse. När ett fördjupat utredningsuppdrag kommer igång jobbar alla tillsammans, och hela tiden fortsätter dialogen med klientens socialsekreterare som får kontinuerlig information under resans gång. Förberedelserna för vad som ska hända efter LVM-tiden måste börja så fort som möjligt. Det kan ta tid att hitta adekvata åtgärder och då går det inte att vänta med planeringen tills utredningen är klar. Utredningsteamet, där utredningssekreteraren Evalisa Danielsson har en viktig samordnarroll, har möte en gång i veckan. När utredningen är klar består den för närvarande på Frösö LVM-hem av tre olika delar, en psykiatrisk, en psykologisk och en social, men när förändringen är genomförd kommer de, precis som på alla LVM-institutioner, att sammanföras i ett gemensamt dokument. Alla i teamet är positiva till satsningen på enhetlighet inom myndigheten och till att alla LVMhem ska erbjuda utredningar. Förtroendet för LVM-vården som ju är skamfilat många gånger kommer absolut att höjas, säger Evalisa Danielsson. Hon får medhåll av Daniel Berggren. För socialtjänsten blir vi mer av kvalificerad konsultverksamhet än avstjälpningsplats. Det blir tydligare vad de får. Ulla-Britta Ahlgren förklarar att hon, utan att ha några vetenskapliga belägg, tycker att det märks ganska tydligt att det går bättre för dem som blir utredda än för dem som inte blir det. Planeringen blir bättre och håller på sikt. Numera finns Ett kontrakt för livet som förenklar uppföljningen, men även genom kontakt med socialsekreterare som kan berätta om gamla ärenden får institutionen veta hur det går. Utredningsteamet berättar om en tidigare våldsam klient som var ökänd i sitt landsting och som fick socialkontoret att engagera Securitasvakter. Ett kvalificerat neuropsykiatriskt team misslyckades med att utreda honom i öppenvård, men tack vare utredningsresurserna på Frösö LVM-hem kunde mannen problematik kartläggas under tiden där. Han påbörjade en medicinering som idag fullföljs via hemortens läkare och bor idag i ett familjehem och klarar sig bra. Han har vuxit i sina egna ögon och har fått en förklaring till sitt beteende. > LVM-hemmen ser olika ut och har olika resurser. Behandlingshemmet Älvgården i Hedemora har varken psykiater eller psykolog i personalgruppen, men däremot bra konsulter och väl fungerande samarbete med kommuner och landsting. Det gör att klienterna får de utredningar de behöver, berättar Doris Lederer som är sjuksköterska och utredningsansvarig. Just nu håller vi på att påbörja en stor utredning där en psykolog och en arbetsterapeut ska arbeta i team med en klient. Båda betalas av landstinget. Den här klienten bor här i Dalarna men vi har även haft klienter från andra län som blivit utredda och då går hemkommunernas öppenvård in och står för kostnaden. De inser att de här hos oss har en möjlighet att få utredningar utförda under en tid då klienterna är drogfria. Forskare undersöker utredningars effekt > Spelar psykologutredningar någon roll egentligen? Gör de någon skillnad för hur det går för LVM-klienterna längre fram? Det ska det pågående forskningsprojektet Effekter av utredning som kvalitetsintervention i LVM-vård vid Lunds universitet försöka ge svar på. I projektet, som är en matchad kontrollstudie ledd av docent Mats Fridell och Fil dr Arne Gerdner, jämförs 115 klienter som genomgått utredningar med lika många som inte gjort det. Klienterna har varit intagna på Hornö LVM-hem, LVM-hemmet Lunden och Frösö LVM-hem. Evalisa Danielsson, utredningssekreterare på just Frösö LVM-hem, är en av två assistenter i projektet. Hon skickar enkäter till socialtjänsten och gör personliga intervjuer med de före detta klienterna. Det är ett finurligt detektivarbete att hitta dem, men när jag väl gör det brukar det bli väldigt bra. De flesta tackar ja. Frågan om utredningen har varit ett inslag som gjort att klienterna fått det bättre eller inte, går inte att svara på än. Många faktorer kan spela in, säger hon. Forskningsprojektet avslutas i slutet av nästa år. På Älvgården betalar landstinget Älvgårdens klienter får de utredningar de behöver. Landstinget står för kostnaden. När klienter kommer till Älvgården träffar de en sjuksköterska för somatisk utredning, och en psykiater som arbetar på konsultbasis och som gör en första kartläggning av behoven. Med den bedömningen som bas blir det sedan möjligt att gå vidare med andra utredningar. Doris Lederer berättar att hon, under sina år på Älvgården, aldrig varit med om att det knölat till sig med betalningen för exempelvis psykologutredningarna. Att snart antingen anställa en psykolog eller stå för konsultkostnaden känns ganska orealistiskt, tycker hon. I den bästa av världar vore det bra om alla hade de resurserna, men jag upplever att det hittills har fungerat bra hos oss. Landstingen går in och tar ansvar. 8 SiStone nr

9 Klienter körs över i mål om tvångsvård När länsrätten ska besluta om tvångsvård brister ofta rättsäkerheten, enligt en ny avhandling. I stället för att granska om socialtjänsten har laglig rätt att omhänderta en person, är det den enskildes liv som vänds ut och in. > När länsrätten beslutar om tvångsvård har förhandlingen ofta karaktär av ett terapeutiskt samtal. I stället för att granska om de lagliga kraven för tvång är uppfyllda, verkar syftet snarare vara att övertyga klienten om att den föreslagna vården är den bästa. Det är betydligt vanligare att rätten vänder sig till klienten och säger Du förstår väl själv att tvångsvård är det bästa? än att den frågar socialtjänsten hur kravet på socialt nedbrytande beteende är uppfyllt i just det aktuella fallet. Det här hävdar forskaren Maritha Jacobsson i sin avhandling Terapeutens rätt: rättslig och terapeutisk logik i domstolsförhandlingar. Hon anser att förhållandet är uppseendeväckande. Många klienter är besvikna och frustrerade över att de lagliga motiven inte blivit klargjorda. Jag kan tänka mig att även den efterföljande behandlingen påverkas. Det skulle vara mer respektfullt att motivera varför klienten tvångsomhändertas och att visa på den konflikt som finns mellan honom eller henne och socialtjänsten, säger hon. Maritha Jacobsson har studerat 14 LVUförhandlingar och 13 LVM-förhandlingar i en större och en mindre stad. Dessutom har hon intervjuat klienter och deras advokater, företrädare för socialtjänsten samt domstolens ordförande och nämndemän. Trots att socialnämndens ansökan om tvång inte granskas särskilt noga bifaller länsrätten vanligtvis ansökan. Enligt statistik från Domstolsverket godkändes till exempel 95 procent av alla ansökningar om LVM förra året. Maritha Jacobsson betonar att hon inte har undersökt om klienterna har varit i behov av tvångsvård, utan fokus ligger på rättssäkerheten. Ett frihetsberövande är allvarligt, särskilt när personen inte har begått något brott. Därför är det viktigt att den rättsliga prövningen fungerar, säger hon. Maritha Jacobsson har hittat fler brister. Klienternas biträden, advokaterna, får för lite tid för föreberedelser. I bästa fall hinner de läsa utredningen och träffa klienterna innan förhandlingen, men ofta hinner advokaten bara med ett kort samtal precis innan det är dags att gå in i salen. De hinner inte granska utredningen och kontrollera om klientens påståenden stämmer så att de kan argumentera mot tvångsvård. Advokaterna har till uppgift att se till klientens bästa, men vad innebär det egentligen, undrar Maritha Jacobsson. Är det att försvara och argumentera mot tvång, eller är det kanske bäst att ta hänsyn till att klienten mår dåligt och behöver vård? Ofta tar advokaterna rollen av språkrör, snarare än av försvarare. De förmedlar klientens röst och kan ta upp saker som är irrelevanta, i stället för att framställa klienten i så bra dager som möjligt. Alla som Maritha Jacobsson har intervjuat säger att det viktiga är att klienten får föra fram sina åsikter. Studien har också visat att klienterna får komma till tals, problemet är att man inte bemöter deras argument. Varför protesterar inte domstolen mot det här? De är också en del av det den terapeutiska kulturen och vill övertyga klienten, i stället för att fokusera på det rättsliga utredandet. Dessutom utgår de nog från att socialtjänsten har goda grunder för tvångsvård om de ansöker, säger Maritha Rättsäkerhet som brister. Länsrätterna borde kräva bättre utredningar av socialtjänsten och lyssna mer på klienterna när det gäller mål om tvångsvård, anser forskare i ny avhandling. Foto: Michael Engman/Greatshots Jacobsson som har flera förslag på hur rättssäkerheten kan öka. Socialtjänstens utredningar borde vara bättre och knyta an till lagen. I rätten ska företrädarna för socialtjänsten argumentera för varför de anser att kriterierna i lagen är uppnådda, inte fokusera på klienten. Värderande ord ska uteslutas och de ska tala om vilken vård man har tänkt sig och varför den skulle vara bättre än den frivilliga vård som klienten ofta föreslår. Maritha Jacobsson tycker att advokaterna behöver mer tid och ekonomiska resurser. Ofta är det några få advokater som har alla tvångsvårdsmål. Med fler advokater ökar chansen att man agerar mer som försvarare i brottsmål. Slutligen kan domaren och nämndemännen ställa fler frågor, se till att frågorna riktas till socialtjänsten och säga ifrån när det som tas upp inte är rättsligt relevant. Maritha Jacobsson tror att en bättre rättsäkerhet skulle få effekter även för behandlingen. Klienterna skulle säkert känna sig besvikna ändå, men jag tror att de skulle känna sig mer respekterade som individer. Något som kan underlätta den efterföljande vården. Åsa Bolmstedt Läs avhandlingen. SiStone nr

10 Rum för en fix Väggklockan visar fem i halv tio och i rondskålarna på den rostfria bänken ligger allt färdigt: stasen, koppen, sprutan och skeden. Bredvid står värmeljus och vattentillbringare. Om fem minuter öppnar Oslos första injektionsrum. Trygghet och hygien är två faktorer som får Oslos heroinister att välja att ta sina fixar i injektionsrummet. Här finns allt de behöver, förutom heroinet. > Tollbugatan befinner sig sex, sju stenkast från Stortinget, mitt emellan domkyrkan och Muséet för samtidskonst. Det enda som avslöjar att Seksjon skadereduksjon håller till på nummer tre är några diskreta logotyper på ett fönster och två små stängda luckor ut mot gatan. På kvällen öppnas luckorna och blir till ett av flera ställen i Oslo där missbrukare kan hämta ut rena sprutor, en verksamhet som idag inte väcker någon större debatt i Norge. Det är aktiviteten inne i huset som är kontroversiell. Där ryms Oslo kommuns försök med injektionsrum. Sindre Ringvik, sjukskötare och chef för Felttiltaket som bedriver försöket som ska pågå under tre år tar emot i ett av centrets kontor. Bakom honom på väggen sitter en tidningsartikel uppsatt på väggen och en rubrik låter berätta om en överdos i injektionsrummet. Tja, säger Sindre Ringvik och ler lite snett mot artikeln. Aftonposten skulle skriva om oss och då inträffade det naturligtvis en överdos så fort reportern och fotografen kom hit. Sedan var vinkeln given för det reportaget. Han skrattar lite uppgivet och slår ut med händerna. Men samtidigt låter han förstå att kritiken och ifrågasättandet av verksamheten inte är så konstig. En gång tillhörde han själv motståndarna. Jag var en av dem som från början var mot injektionsrum. Jag var mycket, mycket tveksam till det hela. Att sitta och se på hur människor lever ut självdestruktivitet och riskerar sina liv kolliderade med min yrkeskänsla som sjukskötare. Ja, jag var emot det hela. Men det var då det. Nu, när försöket pågått under ett och ett halvt år, har Sindre Ringvik bytt ståndpunkt helt och hållet. De positiva effekterna har för honom med råge uppvägt smärtan i att se missbrukarna injicera sitt heroin. Injektionsrummet har gett så många positiva bieffekter. Inte minst när det gäller att skapa kontakter med missbrukarna. Många av dem som kommer hit har aldrig tidigare haft någon kontakt med vare sig sjukvården eller socialtjänsten. Här får de kontakt med båda. De söker så att säga inte uttalat hjälp syftet med besöket är ju att injicera men under tiden de är här får de information om vilka olika former av hjälp som finns att tillgå, både medicinsk och social sådan. De cirka 350 missbrukare som nu använder sig av injektionsrummet möts av en personalstyrka på fem personer bestående av sjuksköterskor och socionomer. Genomsnittsbesökaren är 35 år gammal. Andelen män dominerar markant, vilket är en spegling av hur det ser ut i missbrukspopulationen totalt. Besökarna kan välja att vara helt anonyma. Bara om de blir föremål för allvarligare medicinska insatser förs journaler. Mycket energi läggs på det sociala arbetet, men fokus ligger trots allt på att förebygga medicinskt. Sindre Ringvik kallar detta förhållningssätt rätt och slätt för realism. Ja, här är vi inte intresserade av att bygga luftslott. Vi utgår från missbrukarens här och nu. Det gäller att ge praktiska verktyg för överlevnad och att steg för steg öka besökarnas kunskaper så att de far så lite illa som möjligt. En människa som förbättrar sin livssituation, även om det bara är än så lite, blir också lättare att motivera vidare. Plus att överlevnadschanserna ökar. Man får inte glömma det. De som kommer hit balanserar på en smal egg. En av de saker som fått Sindre Ringvik att vända i frågan om injektionsrum är den okunskap han mött bland narkomanerna. Missbruksvärldens myter om säker injicering, smittspridning och överdoser ger han inte mycket för. Jag blev förvånad över hur lite de visste. Många utsatte sig för onödigt stora risker. Här kan vi föra över livsviktig kunskap som vi nu också vet förs vidare av 10 SiStone nr

11 våra missbrukare till dem som inte besöker oss. Där är mycket vunnet. Inne i injektionsrummet kan man se en del av detta handfasta informationsarbete. Ovanför de rostfria bänkarna är enkla teckningar upptejpade: Var bör man injicera? Var bör man inte göra det? Ett av våra mål är att få missbrukarna att sluta injicera i halsen och ljumsken. Många gör det utan att känna till riskerna. Vi lär dem både var och hur man injicerar med minst risk. Stor vikt läggs också på information om hygien och smittrisker. Sett ur vårt perspektiv, som handlar om skadereduktion, är det ett förebyggande hälsoarbete. Hals- och ljumskinjicering har lett till diskussioner bland personalen. Vissa vill förbjuda missbrukarna att injicera på det viset inne i injektionsrummet. Men som det är nu får de lov att göra det. Sindre Ringvik använder återigen ordet realism i sin argumentering. Får de inte injicera i halsen här så gör de det där ute istället. Utan uppsikt av sjukvårdspersonal. Då är det bättre att tillåta och försöka påverka dem i en annan riktning. Och skulle något gå fel så finns vi där. Hur ofta går det då fel? Under första året registrerades 36 överdoser som ledde till ambulanslarm. 29 av dessa utryckningar resulterade i att missbrukaren fick motgift. Resterande sju kvicknade till själva. Ingen dog. Det är naturligtvis obehagligt när det händer, säger Sindre Ringvik och lutar sig tillbaka i stolen. Men det är den verklighet vi lever i här, och inte minst den verklighet som missbrukarna lever i hela tiden. Sindre Ringvik pratar mycket om det kontaktskapande som centret möjliggör Han menar att det händer något speciellt i relationen mellan missbrukare och personal i injektionsrummet. Det uppstår en ärlig relation. Ingen behöver ljuga eller försköna. Att låta sig ses, och att se någon, i en sådan intim situation är speciellt. Missbrukaren upplever en form av acceptans av sin person och den situation han befinner sig i. Dessa speciella möten har många gånger lett fram till att vi lyckats slussa missbrukare vidare i systemet. De brukarintervjuer vi gjort visar tydligt att det är tryggheten som får dem att söka sig hit. En av dem som ibland hoppar in och arbetar i injektionsrummet är Anlaug Lia, men den mesta av hennes arbetstid går åt att vara chef för hela Seksjon skadereduksjon där injektionsrummet ingår som en del. Andra delar utgörs av tre lågtröskelboenden med sammanlagt 190 sängplatser och en rehabavdelning för ytterligare 22 personer. Jag tycker om att vara ute i verkligheten ibland, skrattar hon. Man måste se till att ha kontakt med verksamheten. Denna pragmatism går igen i alla resonemang Anlaug Lia för. Inte minst gäller det synen på skadereduktion. Fram till år 2000 var det nolltolerans som gällde i Norge. Vi hade en av Europas mest restriktiva narkotikalagstiftningar. Ändå steg exempelvis antalet överdoser till katastrofala höjder. Det var många, många som dog, inte minst unga människor. Och om man konkret ser att något inte fungerar måste man tänka nytt. Det finns över tunga narkomaner i Oslo. Problemen är gigantiska. Man måste hitta nya lösningar. Norge valde alltså en ny väg, men Anlaug Lia är dock noga med att understryka att den ena vägen inte fick ersätta den andra. Injektionsrummet öppnade för brukare den förste februari Projektet ska fortgå under tre år och utvärderas av Statens instittut for rusmiddelforskning (Sirus). Drygt 350 brukare är registrerade användare. Sindre Ringvik är sjukskötare och chef för Felttiltaket som rymmer injektionsrummet. I början av 1990-talet var han mot injektionsrum, men efter ett och ett halvt års praktisk erfarenhet är han hundra procent positiv till verksamheten. Skadereduktionen är ett komplement till de behandlingsmöjligheter som fortfarande erbjuds. Vi har inte dragit ner på något inom det området. Det hade varit att ge upp. Vi kan konstatera att färre dör i överdoser nu än då vi körde nolltoleranslinjen. Det är ingen dramatisk minskning, men siffrorna går nedåt. Som Anlaug Lia ser det är skadereduktionssatsningar ett sätt att skapa fler vägar in i behandling och drogfrihet. Jag har arbetat många år bland Oslos missbrukare. Jag vet att vägen är lång för den som vill ändra sitt liv. Det är inget man gör i ett enda stort avgörande steg. Skadereduktionsvägen ger, som jag ser det, en möjlighet att ta små steg i rätt riktning. Text och foto: Paul Jackson [ fakta] Sprutrum > Spröjterumsloven som infördes i december 2004 ger de norska kommunerna rätt att inrätta sprutrum som försöksprojekt. Det enda som hittills finns är det i Oslo som öppnades i februari 2005 och som ska drivas i projektform i tre år. I Oslo finns över tunga narkomaner, varav över 70 procent har Hepatit C, och varje år delas det ut 2 miljoner sprutor. Försöksrummen ska, enligt lagen, tillhandahålla goda hygieniska förhållanden och vägledning kring injektionspraxis samt ge enkel hälsohjälp och kontakter med sociala myndigheter. För att få tillträde till sprutrummet ska man ha fyllt 18 år och ha ett tungt missbruk. Bara heroin får injiceras, och i snitt sker det 24 injektioner om dagen. Trygga förhållanden är huvudargumenten då brukarna tillfrågats om varför de använder rummet. SiStone nr

12 Hon vill ha kunskap inte fyrverkerier Maria Larsson (kd) är ny äldre- och folkhälsominister i Sverige. Det är hon som har socialtjänstens frågor på sitt bord, och hon är alltså SiS nya statsråd. SiStone har träffat henne för ett samtal om fyrverkeripolitik, långsiktiga lösningar och bristen på kommunala uppföljningar som visar vad som fungerar. >> Vad ser du som den viktigaste frågan inom socialtjänsten just nu? Att vi hittar bra metoder för förebyggande arbete, så att det inte behöver bli några institutionsplaceringar. De måste alltid vara sista åtgärden när allt annat prövats. På mödravårdscentralerna säger man ofta att Vi kan identifiera var det finns problem, men vi har inte arbetspartners för att komma tillrätta med dem. Ett tajt samarbete redan från början mellan socialtjänst och mödravård ser jag framför mig. Det finns redan etablerat på vissa ställen i landet. Används pengarna fel när de går till satsningar hos exempelvis SiS i stället för till förebyggande arbete? Borde resurserna styras om till tidigare led i kedjan? Vi politiker satsar gärna pengar när något har gått fel och försöker göra det bästa möjliga av situationen. Det är mycket svårare att i budgeten motivera de förebyggande insatserna för det är svårt att påvisa deras exakta vinster. De kanske syns flera år senare och man kan aldrig riktigt specificera dem. De blir inte hårdfakta på samma sätt, men med ett gott förebyggande arbete och fungerande vårdkedjor tjänar kommunen pengar och det är det man måste visa genom en fungerande tillsyn och utvärdering. Man måste ha forskningsbaserad kunskap i botten för att kunna visa att Så här måste man göra. Det här är konceptet för att det ska fungera väl. Vill ha koll på vad som fungerar. Folkhälsominister Maria Larsson efterlyser kvalitetsuppföljningar och utvärderingar inom socialtjänsten. SiS verksamhet tycker jag att det finns en ganska bra uppföljning på, vilket gagnar mig som politiker, men det glappar väldigt mycket både före och efter. Foto: Ann-Sofi Rosenkvist. Hur ska man komma tillrätta med bristen på bra uppföljningar och utvärderingar inom socialtjänstens område? Jag jobbar på den frågan ska jag säga dig. I nästan varje framtidssamtal vi har här på departementet pratar vi kvalitetsuppföljning och utvärdering. I just den kommunala verksamheten finns väldigt lite av detta. SiS verksamhet, alltså institutionsplaceringarna, tycker jag att det finns en ganska bra uppföljning på, vilket gagnar mig som politiker, men det glappar väldigt mycket både före och efter. Det tycker jag är en uppenbar brist som inte har åtgärdats på många år. Utredaren Kjell Stridsman har ju lämnat ett delbetänkande som är en förfärande läsning om tillsynen inom missbrukarvården som raserats något alldeles oerhört. Det har vi fått svart på vitt på nu. Han är inte färdig med hela utredningen så den väntar vi med spänning på, men jag är helt säker på att tillsynsfunktionen måste rustas upp. Litar du på att kommunerna fullgör sitt uppdrag när det gäller de allra mest utsatta ungdomarna och missbrukarna? Gör man till exempel de placeringar som behövs? Det man kan se är att olika kommuner placerar olika mycket. Om det beror på att vissa har ett så bra förebyggande arbete att deras placeringsbehov är mindre går inte att se idag. Den kunskapen finns inte. Vi vet inte om kommunerna sköter sitt uppdrag eftersom vi inte har kunskap om hur hela kedjan ser ut, och om hur mycket förebyggande arbete som görs i relation till antalet institutionsplaceringar. Det vi kan se är att vi har en alarmerande hög psykisk ohälsa bland barn och ungdomar, vilket tyder på att det finns många som inte mår bra. Tillbaka till utredaren Kjell Stridsman, han föreslår i sitt delbetänkande att satsningen Ett kontrakt för livet ska permanentas. Tycker du också det? Projektet pågår fortfarande och vi måste vänta på utvärderingen, men det är mycket som tyder på att det måste finnas någon form av morot för att få fungerande vårdkedjor. Det kan finnas andra sätt att tackla problemet på också, det är för tidigt att säga, men Kjell Stridsman tänker helt rätt. Väldigt mycket inom socialtjänsten är projektstyrt, på senare år även inom SiS. Ser du en fara i det? Jag är lite allergisk mot projekt om det är så att de inte får någon fortsättning oavsett hur framgångsrika de är. Jag brukar ibland kalla det för fyrverkeripolitik. Sådan är jättekul för politiker som säger att Nu när vi satsar de här miljonerna på tre år så kommer det att ske stordåd. Om man sätter igång projekt måste man också tänka att de ska blir permanent verksamhet om de är framgångsrika. Det tror jag är väldigt viktigt. Problemet är att inom de områden vi nu diskuterar går ofta pengar från staten till kommunerna. Är satsningen framgångsrik förväntar sig staten kanske ibland att kommunerna fortsätter på egen hand, vilket de inte alltid gör när handen med pengar dras undan. Kan SiS alltså förvänta sig färre satsningar i projektform i framtiden? SiS kan förvänta sig långsiktiga och uthålliga satsningar framöver. Ta projektpengarna till sammanhållna vårdkedjor till exempel. Är projekten framgångsrika kan vi inte riva upp den kunskap som byggts upp ute i kommunerna och hos SiS. Man har hittat sina samarbetspartners, så det arbetet måste kunna fortsätta. Ser du någon förändring när det gäller SiS roll i framtiden? Önskeläget är förstås att SiS inte skulle behövas alls, att vi skulle lyckas förebygga i ett tidigare skede både när det gäller missbrukarvården och barn- och ungdomsvården. Det vore ett drömläge som tyvärr är avlägset. Jag tror nog att SiS kommer att ha en fortsatt uppgift ett bra tag framöver. 12 SiStone nr

13 13 SiStone nr SiStone nr

14 [ EN SÄRSKILD SKOLA ] Kunskap som känns Tunagården i Malmö har en annorlunda skola. Stelbenta läroböcker och svåra räknetal har fått ge plats åt upplevelser och praktiska övningar som gör det kul att gå i skolan. Vem vill inte lära sig om acceleration genom en häftig cykeltur på tid? Vikter på för en riktigt tung cykeltur. Anders Fredlund ser till att Ahmeds bälte sitter rätt. Foto: Eva Lie. [ tema ] > Till SiS kommer ungdomar som avskyr skolan. Inte alltid, men ofta. Har man svårt att koncentrera sig och mycket att ta igen, och dessutom länge ansetts som stökig, ja då kan klassrummet vara det sista man längtar till. Men SiS skola är ingen vanlig skola. Här hamnar ingen utanför, grupperna består av några få elever och undervisningen är anpassad efter var och en. Hos SiS finns lärarna som vet precis hur man hanterar bråk och skoltrötthet och som aldrig ger upp. > Det luktar gott i Tunagårdens klassrum. Gott och kryddigt. På bänkarna ligger kokböcker med glänsande bilder av exotisk mat, och på en bricka står små vita bägare med färgglatt och väldoftande innehåll. Här hålls lektion i samhällskunskap. Och svenska. Och kemi. Samtidigt. De sex pojkarna och deras lärare Anders Fredlund är fullt upptagna med det smakprojekt som pågår under höstterminen. Projektet handlar om Indien och Italien, och i ett av momenten ingår att skapa egna kryddblandningar och sedan smaksätta popcorn. Här ryms mycket kunskap. Popcornen ska behandlas och förvaras på särskilt sätt, det gäller att läsa på om kryddor och länder och dessutom ska arbetet redovisas skriftligt när det är klart. Smaka på min, säger Ahmed. Tycker du att det behövs mer dill? Anders Fredlund doppar fingret i den framsträckta koppen. Det är du som ska tycka, svarar han. Tunagården i Malmö är ett ungdomshem för pojkar i åldern 14 till 21 år som begått sexuella övergrepp. Det är också ett ungdomshem med en annorlunda skola. Mycket beroende på Anders Fredlund som är lärare och som vikarierar som pedagogisk ledare. Sedan han kom till institutionen för sex år sedan har undervisningen alltmer hittat sin egen väg, och från och med höstterminen i år jobbar skolan helt efter modellen Göra kunskap. Lite kortfattat innebär det att pojkarna på Tunagården skaffar sig kunskap genom att utforska begrepp och fenomen i praktiken. Istället för att utgå från läroböcker och färdigformulerade övningar och räknetal låter Anders Fredlund och 14 SiStone nr

15 [ EN SÄRSKILD SKOLA ] hans lärarkollega pojkarna ta in kunskapen på handfasta sätt som skapar minnen i både kropp och hjärna. Handlar det om att förstå begreppet area, ja då går man till exempel ut i trädgården och gödslar. Det arbetet kräver kunskap om hur många kvadratmeter som ska behandlas och om rätt mängd gödsel för uppgiften. När planeringen är gjord och jobbet avklarat, då blir det naturligt att generalisera och visa hur uträkningarna fungerar mer teoretiskt. Har vi inte begreppen så gör vi dem. Vi smakar på dem, luktar på dem och får in dem i rätt sammanhang. Vi har haft vadslagning om hur många elever som får plats i en kubikmeter. Sex stycken får plats, sedan blir det slagsmål, säger Anders Fredlund och skrattar. Han fortsätter med ett exempel från SO-undervisningen och studierna om demokrati och diktatur. Jag var antingen demokrat eller diktator. I utvärderingen ansåg alla att demokrati var det bästa utom en pojke som tyckte att det där med diktatur nog var ganska skönt. Ute på landsvägen blåser det rejält när Ahmed lite senare äntrar en cykel för att visa hur han och klasskompisarna studerade acceleration i höstas. Snabbt som vinden trampar han en uppmätt sträcka medan Anders Fredlund tar tid. Så kommer bältet med åtskilliga kilo tyngder fram. Nu går det betydligt långsammare hur mycket Ahmed än tar i. Det här är ganska kul faktiskt, alla försöker få samma tid som första gången. Vi mäter bromssträckan också och då blir det alltid tävlingar. Man står på framhjulet till slut och hoppar fram, men kunskapen sitter där sedan. Och är det någon som har höga ambitioner är det bara att lägga till saker som Här är formeln för acceleration och så här räknar man ut den På så sätt kan man anpassa undervisningen, förklarar Anders Fredlund. Anpassning är naturligtvis nödvändig i en klass med elever i olika åldrar och på olika nivåer. På Tunagården kan äldre pojkar delta i gymnasieprogram utanför institutionen, men oftast handlar det om att läsa in högstadiet, göra nationella prov och skaffa tillräckliga betyg för att läsa vidare. I snitt stannar pojkarna ett par år på institutionen. När de skrivs in lägger Anders Anders Fredlund Fred- lund mycket kraft på att skapa en stark relation och anknytning, och på att sätta upp mål med skolarbetet som alla tycker känns bra. Särskilt pojkarna själva. Satsningen på Göra kunskap kräver också en noggrann koll av att allt i läroplanen verkligen finns med i Tunagårdens lite speciella undervisning. Anders Fredlund berättar att han börjar terminen med att skriva upp kunskapsmålen i alla ämnen och årskurser och sedan formulerar om dem till frågor. Sedan gäller det att se till att det han och eleverna gör tillsammans ger svar på de frågorna. Allteftersom tiden går bockar han av målen, och visar Starka kryddor doftar Indien och sätter fart på känslorna och fantasin. Sådant gör undervisningen roligare. Foto: Eva Lie. det sig att någonting fattas är det bara att komplettera. Ibland med traditionell undervisning, men grundtanken är att först väcka ett intresse, och sedan låta skolämnena på ett naturligt sätt bli delar i pojkarnas upptäckande och undersökande. När man påtagligt fått känna på och laborera med olika företeelser och fenomen är det lättare att läsa om dem i böcker och förstå dem på ett mer abstrakt plan. Dessutom går de flesta ämnen att väva in i varandra. En dagbok eller redovisning är utmärkt att använda för träning i grammatik och meningsbyggnad. Det allra roligaste är matten. Där är skillnaden enorm mellan vanlig undervisning och vårt sätt att arbeta. Det går inte att jämföra. Man kan nog väcka pojkarna mitt i natten och fråga hur många liter det går på en kubikmeter och få rätt svar. När vi jobbat i två år utan att använda en enda mattebok kom de nationella proven och alla klarade sig med godkänt eller väl godkänt. Då blir man glad. Och bara det att de kommer vidare till gymnasiet och klarar det! Vi hade en kille som började på fordonsprogrammet nu i höstas och han var lite orolig över hur det skulle gå. Anders, det här har ju inte varit någon riktig skola sa han och blev sedan förvånad över att allt gick utan problem. Satsningen på att göra kunskap i stället för att läsa in den är ingenting unikt för Tunagården, försök görs på fler SiS-institutioner, men Anders Fredlund är den som kommit längst. Därför har han fått lägga ner mycket jobb på att hitta lämpliga övningar, och han har kontakt med flera lärarhögskolor och deras teknikverkstäder och språklaboratorier. Det var bland annat genom de kontakterna han fick tips om att använda avancerade 3-D pussel, och för en pojke blev det ett verkligt lyft. Den här eleven var svartlistad på sin skola och allt var bara bedrövelse. Så fick han ett jättesvårt pussel och klarade det nästan på en gång. Han fick ett till. Samma sak. Han var helt enorm. Det visade sig att killen var jätteduktigt på spatialt seende och när jag frågade om han var intresserad av att börja snickra svarade han ja. Han är jättebra med hammare och spik och på att läsa ritningar och det hade jag aldrig fått veta med traditionell undervisning. Numera har Anders Fredlund vetenskaplig handledning, deltar dessutom då och då i undervisningen i vanliga skolor i närheten. Det är viktigt med nätverk och nya idéer, så man inte blir hemmablind, förklarar han och får frågan vad han tycker om de lektioner han är med på. Att det är så stökiga att jag aldrig skulle stå ut, blir svaret. Robin som är 17 år slipper stök och bråk. Han gillar Tunagårdens skola, och tycker att det är lättare att lära sig när man får jobba praktiskt. Nästa höst väntar gymnasiet, och Robin berättar stolt att han tidigare haft det svårt i skolan men att det nu går mycket bättre. När jag hamnade här förväntade jag mig att det skulle bli skit med allt. Sedan blev jag väldigt paff när jag upptäckte att det fanns en skola där man kan jobba upp sina betyg och komma in på den linje man vill. Jag blev glad. Ahmed och Robin har egentligen andra namn. SiStone nr

16 [ EN SÄRSKILD SKOLA ] Ett stöd som räcker länge Martin började redan som tolvåring i SiS skola. Först nu när han är nitton klipps banden formellt. När krisen kom i gymnasiet fanns ungdomshemmet kvar som hjälp och överrock, och idag ser framtiden ljus ut. > F ör sju år sedan var Martin tolv. Livet var stökigt, hemma funkade det inte alls och i skolan förekom mobbing. Sedan dess har Nereby skolhem i Kungälv funnits där. Inte förrän nu i vinter, när gymnasiet är avklarat, det står fast jobb på anställningsbeviset och Martin har både bil och egen lägenhet, klipps de formella banden med institutionen. Band som hållit ihop skolgången under alla år. På, men också utanför, ungdomshemmet. För även om Martin hittade lugn och trygghet i avdelningens skola där klassen bestod av sex elever och två lärare, var det efter sexan, sjuan och halva åttan dags att flytta till ett familjehem i närheten och till en vanlig klass i en vanlig skola. Rätt nervöst i början, men Nereby fanns kvar. Inte minst i form av pedagogiske ledaren Johan Svensson som satt med på vissa lektioner och som tillsammans med ungdomshemmets lärare stämde av med kollegorna på den nya skolan. Martin fick läxhjälp och annat stöd från Nereby och klarade sig fint. Jag hade rätt bra betyg när jag gick ut nian, minns han. Ett par MVG, ganska många VG och resten G. Det var en rolig period. Jag fick hjälp av lärarna härifrån med tänket och strukturen, och Johan har stöttat mig hela tiden. När vi träffas för att göra intervjun möts vi i lärarrummet på Nereby skolhem där Johan Svensson håller på att runda av för dagen. Att han och Martin har en relation som hängt med ett tag går inte att ta miste på. De har jobbat hårt för att klara Martins skolgång, och nu när han kommer på besök och berättar om jobbet, den nyligen genomgångna fackliga kursen och det alldeles egna banklånet till musikutrustning, finns mycket stolthet i luften. Tillsammans kommer de fram till att det är just i dagarna som eftervårdskontraktet mellan socialtjänsten och Nereby går ut. Efter sju år står Martin på helt egna ben. Som tur är gjorde han inte det under gymnasietiden. Då hade det kunnat gå riktigt illa. Martin bodde kvar i familjehemmet men valde ett teoretiskt program han inte 16 SiStone nr

17 [ EN SÄRSKILD SKOLA ] gillade och tröttnade rejält. Första terminen gick jätte-jättebra, andra terminen gick åt skogen. Det berodde på flera saker, droger bland annat. Jag gick i skolan men skolkade mer och mer och vissa ämnen försvann helt. Dock inga kärnämnen, betonar Martin som skärpte till sig i tvåan när han träffade en tjej. Då förändrades livsstilen, och skolkandet och drogandet upphörde. Samarbetet med Nereby som varit intensivt i början av gymnasietiden men sedan blivit mer sporadiskt, återupptogs med full kraft. Sakta, sakta blev resultaten bättre igen. Johan Svensson berättar att han och Martin hade som målsättning att träffas en gång i veckan för att skapa en struktur kring skolarbetet och se vilka prov, uppgifter och inlämningar som var aktuella. Successivt betade de tillsammans av alla områden där Martin kommit efter. Det var väldigt bra, minns Martin. Johan Svensson å sin sida påpekar att det var tack vare att Martin hörde av sig till Nereby och bad om hjälp som man där förstod att det var fara på färde. Martin är bra på att hålla masken, och skolan hade inte kontaktat vare sig familjehemmet eller ungdomshemmet när resultaten började dala. Trots att Johan Svensson och de andra lärarna, som alltid vid överlämningar till gymnasiet, noga hade informerat om åtgärdsprogram och särskilda förutsättningar. Jag har hela tiden sagt till Martin att han ska använda sig av oss, men det här speglar dilemmat med gymnasieskolan. Det egna ansvaret gör att ingen bryr sig om du inte gör dina uppgifter eller inte kommer till lektionerna. De elever som har särskilda behov och som behöver särskilt stöd fanns inte i gymnasieskolorna förr, men nu när alla går i gymnasiet gör de det. Och skolorna är inte vana vid att ta emot dem. Om Martin inte ringt hade han mycket väl kunnat ha hoppat av skolan eftersom det var så mycket att hämta in. När du är i eftervård och går i gymnasiet behöver du en överrock som är med dig hela tiden och som stöttar och frågar, säger Johan Svensson som just nu är en sådan rock åt en annan gymnasieelev. De Foto: Lena Garnold träffas också varje vecka och drar upp linjerna för studierna. För Martin får eventuellt fortsatt pluggande vänta ett tag. Fast jobb med bra lön och pengar över till det stora intresset att skriva och producera musik räcker just nu. En före detta musiklärare på Nereby har ordnat tillgång till studio och Martin bara vet att det är musik han ska arbeta med på heltid i framtiden. Att Johan Svensson och de andra viktiga personerna på ungdomshemmet hänger med ett tag till är han övertygad om. Ett eftervårdskontrakt är bara en bit papper. Här handlar det om personkemi. Minns du det första du var med om på Nereby, undrar Johan Svensson. Ja, fjällvandringen, kommer det direkt. Du och jag och Roy satt i en kanot i en liten sjö i Dalarna och pratade i månljuset. Då var du en liten, liten kille. Där började det. Martin är en fingerat namn. SiStone nr

18 [ EN SÄRSKILD SKOLA ] Vi utgår från att alla kan SiS skolansvarige, Luis Ortiz, är stolt över det som vuxit fram under snart tretton år. Hos SiS får eleverna undervisning som ska vara likvärdig med den ute i samhället. Utmaningen nu är fortsättningen. > Det viktigaste är att eleverna hittar lusten och tycker att det är kul att lära sig något. Hos oss har alla möjlighet att gå vidare i skolan, även de som har sociala och emotionella svårigheter. Vi utgår från att alla kan, men utifrån sina egna förutsättningar och behov. Luis Ortiz är skolansvarig på SiS. Han är stolt över den skola som vuxit fram under de snart tretton år som myndigheten funnits. Den allra största förändringen, betonar han flera gånger, är kulturförbättringen som innebär att tanken på skolan som sysselsättning har försvunnit. Numera handlar skola inom SiS om viktig utbildning likvärdig med den som finns utanför institutionen. Utbildning som stämmer med kursplaner, som leder till måluppfyllelse precis som i andra skolor och som resulterar i de intyg, betyg och omdömen som används överallt. Luis Ortiz vill att SiS skola ska bli mer synlig utåt. Det är ju en skola som undervisar de ungdomar som ingen annan klarar av. Foto: Cecilia Mellberg. På SiS särskilda ungdomshem är lärarna många och klasserna små. Undervisningen är individuellt anpassad och föregås av noggranna utvecklingssamtal, och ofta även av pedagogiska utredningar, som visar på elevernas förmågor och svårigheter. Ibland krävs särskilda åtgärdsprogram, ibland anpassad studiegång. Det går inte att stirra sig blind på mål och resultat med ungdomar som har så negativa skolupplevelser med sig i bagaget, förklarar Luis Ortiz. Många når inte de nationella målen men däremot de egna personrelaterade målen. Det kan handla om en elev som inte gått i skolan på länge och som behöver lära sig mer svenska för att till exempel kunna klara av matten. Då jobbar man med svenskan på bekostnad av målen i vissa andra ämnen. Ungdomarna når de mål som är möjliga och rimliga att klara just då. Det gör dem bättre rustade att gå vidare. 18 SiStone nr

19 [ EN SÄRSKILD SKOLA ] Enligt Luis Ortiz har SiS skola både starkare och svagare sidor. Bäst är ungdomshemmens lärare på det som man kanske klarar sämst i vanliga skolor byggande av starka relationer som fungerar som bas i undervisningen, och hantering av konflikter och socialt samspel i klassrummet. Personalen är dessutom ofta duktig på att göra teoretiska kunskaper så synliga som möjligt och på att jobba praktiskt med de elever som behöver nya lösningar. Med vissa ämneskunskaper kan det ibland vara lite sämre ställt, vilket inte är konstigt när en och samma lärare kanske måste undervisa i ett tiotal ämnen. Det kompenseras ofta av att SiS lärare ingår i ett större sammanhang på institutionen och samarbetar med andra vuxna. Hur bra skolan inom SiS än är, blir den för det mesta en relativt kort parentes i ungdomarnas liv. Kanske har en trasslig och negativ skolupplevelse ändå hunnit bytas ut mot en ganska positiv bild innan det är dags för flytt. Kanske har lärarna lyckats knäcka koden och funnit sätt att lära ut som faktiskt fungerar. Desto viktigare då att det positiva finns kvar och fortsätter i den kommunala skolan, men där brister ofta samarbetet berättar Luis Ortiz. En av de saker som vi måste arbeta mer med är just samarbetet med kommunerna som tar emot eleverna. Jag får ofta frågor från socialtjänsten som undrar varför inte lärarna följer med efter vistelsen på institutionen (Undantag finns, se artikeln om Martin. Reds. anm.) vilket för mig verkar naturligt och logiskt. Ofta överlämnas dokumentation, som skolresultat och pedagogiska utredningar, men läraren på institutionen är inte inblandad. Det där är något vi måste utveckla och där krävs en diskussion på myndighetsnivå. Aktuell forskning visar på samma sak. Det finns ett tomrum när det gäller skolan hos eleverna efter vistelse på institution. Skolan fungerar bra, utmaningen för framtiden är alltså att sätta fokus på fortsättningen, förklarar Luis Ortiz. En annan utmaning är att få SiS skola mer synlig utåt. Att man undervisar de elever som ingen annan klarar av, och att man gör det bra, är någonting för ungdomshemmen att visa upp tycker han. Dessutom behövs ett fortsatt kvalitetsarbete som gör det möjligt att följa i vilken grad skolorna uppfyller sina mål. Det är också viktigt att hitta bra sätt att utvärdera elevernas framgångar, och att hitta lämpliga åtgärder som gör utvecklingen ännu bättre. Skolan behövs även inom LVM LVM-hemmet Lunden vill anställa en lärare på heltid. De intagna kvinnorna är ibland yngre än flickorna på ungdomshemmet vägg i vägg. > Alla ungdomar på SiS institutioner har rätt att få den utbildning de behöver, oavsett ålder, problem och tidigare skolgång. Rätten till undervisning på grundskole- och gymnasienivå gäller också de ungdomar som placeras på akut- och utredningsavdelningar och de som döms till sluten ungdomsvård. På många institutioner går ungdomarna i skola redan dagen efter ankomst, även de som bara ska stanna för utredning i ett par månader. Pedagogiska utredningar görs vid utredningsplaceringar och när det behövs även vid behandlingsplaceringar. De utredningarna hjälper eleverna att lära känna sig själva och sin förmåga att lära, och de ger socialtjänsten förslag på hur ungdomarnas framtida skolsituation bör se ut. Skolan inom SiS har hög lärartäthet vilket gör det möjligt att bedriva individualiserad undervisning. Varje skola har en pedagogisk ledare som svarar för den lokala arbetsplanen, och lärarna har ett nära samarbete med övrig behandlingspersonal och deltar i gemensamma konferenser och utbildningar. Regelbundna regionala lärarkonferenser ger också möjlighet till erfarenhetsutbyte och > Även inom LVM-vården finns behov av undervisning. Avbruten och trasig skolgång går ofta hand i hand med missbruk, och bristande kunskaper förstärker känslan av att vara mindre värd. Det här vet man på LVM-hemmet Lunden i Lund som nu söker centrala medel för att få kvinnorna att växa. Tanken är att man genom ett tvåårigt utvecklingsprojekt med kontinuerlig utvärdering ska kunna anställa en lärare på heltid. Tina Rosberg som är biträdande institutionschef på Lunden berättar att undervisningen kan ge kvinnorna en chans att förkovra sig i basämnen som matte, engelska och svenska, men också ge dem viktig kunskap om hur samhället fungerar. Något som de ofta nästan helt saknar. Kunskap gör att man tror mer på sig själv och förstår att man är lika bra som andra. Ur det växer en stolthet som kan användas i rehabiliteringen till ett liv utan droger. Jag är övertygad om att undervisningen kommer att ge resultat i behandlingsarbetet, säger Tina Rosberg. Tills för några år sedan delade LVMhemmet Lunden en lärartjänst med Lundens ungdomshem som ligger i samma byggnad. Läraren erbjöd bland annat undervisning i basämnen, språk, samhällskunskap, data, ordbehandling och media. De flesta klienter var delaktiga på något sätt, men när läraren slutade upphörde skolan. Diskussionerna om att återuppta undervisningen har däremot aldrig upphört, och nu hoppas Tina Rosberg mycket på projektpengarna. Inte minst som LVM-hemmets klienter ibland är yngre än flickorna på ungdomshemmet där skolan är en självklarhet. Det känns lite knepigt ibland att se att det finns unga klienter hos oss som mer än väl skulle behöva den sortens undervisning, säger hon. Fotnot: Beviljas Lundens ansökan blir institutionen det första LVM-hem som får en lärare anställd på heltid. Viss undervisning sker redan nu på några LVM-institutioner, och målet är att området vuxnas lärande ska utvecklas mer inom SiS. En del av lösningen kan vara distansundervisning. [ fakta sis skola ] pedagogisk utveckling. SiS har en egen skolplan, liksom råd och riktlinjer för skolverksamheten och i ett särskilt pedagogiskt råd diskuteras frågor som rör SiS skolor. Många ungdomar som är placerade hos SiS går i skola utanför institutionen. Flera ungdomshem har nära samarbete med skolor i närområdet, och samarbete sker även på myndighetsnivå. Ett exempel är VIS-projektet (Verksamhetsutveckling i samverkan) som är ett samarbete mellan SiS, Specialpedagogiska institutet och kommuner i Västra Götaland. Målsättningen är att myndigheterna ska lära av varandra och att det blir en helhetssyn på ungdomarnas skolgång hos SiS. Såväl förutsättningarna före och under som efter placeringen är viktiga. SiS skola står under tillsyn av Skolverket men tillsyn utförs även av SiS egen tillsynsstab. För att lättare följa upp både elevernas enskilda resultat och institutionens samlade skolarbete ska SiS under nästa år börja använda nya uppföljningsdokument. De kommer att ge myndigheten en bättre bild av hur det går för ungdomarna som går i SiS skola. SiStone nr

20 [ EN SÄRSKILD SKOLA ] Foto: Atli Màr Hafsteinsson/Nordicphotos Lärarna är suveräna på att motivera Förre undervisningsrådet vid Myndigheten för skolutveckling, Östen Fredriksson, har följt SiS under lång tid. Han tycker att skolans sätt att jobba skulle kunna marknadsföras mer utåt. > Den kommunala skolan har mycket att lära av SiS undervisningsmetoder. Det tycker Östen Fredriksson, tidigare undervisningsråd vid Myndigheten för skolutveckling, som följt skolverksamheten inom SiS på nära håll. SiS lärare är suveräna på motivationsarbete, säger han. De skulle kunna fortbilda lärare i den kommunala skolan i hur man motiverar elever som avskyr skolarbete. Östen Fredriksson har varit kontaktperson för SiS först på Skolverket och sedan på Myndigheten för skolutveckling. Han har regelbundet träffat företrädare för SiS skolverksamhet, varit med på konferenser och fungerat som bollplank för SiS skolansvarige Luis Ortiz. Mest imponerad är han av lärarnas engagemang och av undervisningsmetoderna inom SiS. Kunskapssynen, sättet att integrera olika ämnen och förena teori och praktik är något som SiS borde marknadsföra utanför myndigheten. SiS lärare är dessutom väldigt bra på konflikthantering. Mer kritisk är Östen Fredriksson till organisationen av skolverksamheten. Han anser att ansvar och beslutsgångar stundtals är oklara och att de pedagogiska ledarna generellt har en svag ställning. Östen Fredriksson välkomnar därför SiS kommande omorganisation som delar in myndigheten i fyra regioner ledda av regionchefer. Att institutionscheferna, som också är skolledare, är direkt underställda generaldirektören har varit problematiskt. Det säger sig självt att en generaldirektör inte kan uppmärksamma vad så många olika chefer gör. Problemen handlar dock inte bara om organisation, utan även om kunskap, menar Östen Fredriksson. En stor majoritet av institutionscheferna är beteendevetare och har inte alltid tillräcklig kunskap om skolan, påpekar han. Sammantaget leder brister i både organisation och kunskap till att det kan vara svårt för SiS lärare att få gehör och feedback på sitt arbete. Speciellt svårt är det på en liten institution där det kanske bara finns två eller tre lärare. Därför är det viktigt att bygga upp bra forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte inom myndigheten, exempelvis via ett intranät. Under de år som Östen Fredriksson följt SiS har det hänt mycket på skolfronten. Råd- och riktlinjer för skolverksamheten har kommit till, liksom en bättre dokumentation och arkivering. SiS måste även fortsättningsvis ge obehöriga lärare en möjlighet att komplettera sin utbildning, betonar han och konstaterar att det finns fler aspekter att jobba med när det gäller lärargruppens sammansättning: Fyrtio procent av SiS elever har invandrarbakgrund, men ytterst få av lärarna. Det är något man borde tänka över. Jessica Rydén Kriminalvården går på SiS linje Lärarnas yrkesroll på ungdomshemmen har fått stå som förebild för hur Kriminalvårdens lärare jobbar. Precis som inom SiS har lärarna en expertroll, men ingår i team med övrig personal. > SiS skola väcker intresse även utanför myndigheten. När Kriminalvården beslutade att anställa egna lärare vände man sig till SiS för råd. Från att ha anlitat ett tjugotal externa utbildningsföretag skulle vi plötsligt ansvara för en ny yrkeskår, säger Hans Sjöberg, som är handläggare vid Kriminalvårdens huvudkontor. I det sammanhanget var SiS erfarenheter väldigt värdefulla. Att Kriminalvården nu anställt runt lärare är ett led i en satsning på så kallade lärcentrum. Genom att bland annat ha egna lärare på plats och distansundervisning via modern kommunikationsteknik hoppas Kriminalvården på färre studieavbrott och fler utfärdade betyg bland internerna. Kontakter togs med SiS redan 2003, då modellen med lärcentrum prövades i mindre skala. Framför allt var man intresserad av att veta hur SiS såg på lärarens roll i en behandlande organisation, berättar Hans Sjöberg: Vi lyssnade och har helt gått på SiS linje om att läraren ska hålla på sin expertroll, det vill säga vara pedagog och inte behandlare. En lärare inom kriminalvården har alltså varken en bevakar- eller behandlarroll. Samtidigt ska läraren precis som inom SiS ingå i ett team tillsammans med övrig personal. För oss betyder det att läraren ska samarbeta med vårdare och kontaktmän kring den intagnes verkställighetsplan. Kontakterna med SiS fortsätter genom det nätverk där representanter för Kriminalvården, SiS, Skolverket och Myndigheten för skolutveckling ingår. Än så länge har det inte resulterat i något konkret samarbete mellan Kriminalvården och SiS, men det är positivt att ha ett forum där man kan diskutera gemensamma frågor, tycker Hans Sjöberg. Jessica Rydén Läs mer om Kriminalvårdens nya utbildningsmodell. 20 SiStone nr

SIS KVALITETSSYSTEM 1 SIS KVALITETSSYSTEM 3

SIS KVALITETSSYSTEM 1 SIS KVALITETSSYSTEM 3 SiS kvalitetssystem SIS KVALITETSSYSTEM 1 SIS KVALITETSSYSTEM 3 SiS mål 4 Brukarinflytande i kvalitetsarbetet 5 Brukarinflytande på olika nivåer 5 Fokusgrupper med brukare och kunder 6 Klagomålshantering

Läs mer

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har?

Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Särskilda ungdomshem (SiS) Vet du vilka rättigheter du har? Till dig som är inskriven på ett särskilt ungdomshem De särskilda ungdomshemmen drivs av Statens Institutionsstyrelse (SiS). Om du är inskriven

Läs mer

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU

Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Till dig som vårdas på SiS särskilda ungdomshem med stöd av LVU Kommunen där du bor har bestämt att du behöver vård på ett särskilt ungdomshem som drivs av SiS. Det kan bero på att du lever på ett sätt

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg

Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Ehlin Bengt Datum 2015-05-28 Diarienummer SCN-2015-0125 Socialnämnden Avtalsuppföljning av Villa Djurgården, Styrelsen Uppsala vård och omsorg Förslag till beslut Socialnämnden

Läs mer

De förstår alla situationer

De förstår alla situationer De förstår alla situationer Erfarenheter av att utveckla integrerade former för vård vid missbruk/beroende och psykisk ohälsa Med fokus på brukares perspektiv Järntorgsmottagningen Elisabeth Beijer FoU

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Tvångsvård av barn och unga

Tvångsvård av barn och unga Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 Tvångsvård av barn och unga Redovisning avseende 1996-4 ISSN 13-89, meddelande :18 Ansvarig: Britt Segerberg Text: Perarne Petersson Omslagsbild:

Läs mer

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS)

Ett kontrakt för livet 2009 PARTER. (Institutionens namn och adress) Statens institutionsstyrelse (SiS) 1 Ett kontrakt för livet 2009 Överenskommelse mellan Statens institutionsstyrelse (SiS) och Kommunen beträffande den vård som ges med stöd av lagen om vård av missbrukare i vissa fall (LVM) och bedrivs

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Brukarinflytande-samordnare, BISAM Psykiatri Södra Stockholm STOCKHOLM LÄNS SJUKVÅRDSOMRÅDE Innehåll Allmänt... 3 Förutsättningar för intagning

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008

STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 1 2003-03-21 STRATEGISK PLAN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN I YDRE KOMMUN 2003 2008 Bakgrund Individ- och familjeomsorgen i kommunen styrs på många sätt av den nationella lagstiftning som finns. Till

Läs mer

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440.

Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Ungdomsrådgivningen i Sundsvall. Kontakt: Caroline Svensson och Ullrika Larsson, tel.nr. 0200-120 440. Dom jag pratat med berättar att de upplever att projektet haft en lång startsträcka och att de ännu

Läs mer

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad.

Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. Klickerövningar för förare utan hund! Av Eva Bertilsson och Emelie Johnson Vegh, publicerad i Agilitybladet 2003, här något omstrukturerad. När du tränar din hund är det som bekant viktigt att du delar

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Inspektionen för vård och omsorg IVO - Verksamhetstillsyn enligt socialtjänstlagen (Dnr 9.2-21753/2012)

Inspektionen för vård och omsorg IVO - Verksamhetstillsyn enligt socialtjänstlagen (Dnr 9.2-21753/2012) KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Danielsson Åsa Eva Egnell Datum 2013-08-26 Rev 2013-09-04 Diarienummer UAN-2013-0412 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Inspektionen för vård

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk

Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk Samordnade insatser vid psykisk sjukdom och missbruk CM-team för samsjuklighetsgruppen i Jönköpings län med lokala variationer och anpassning även till den lilla kommunen. Aili Sölling, CM i Vetlanda Jennie

Läs mer

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport

Projekt psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika. Delrapport 0 (16) Psykiatrisk mottagning unga vuxna Arvika Division Psykiatri Diarienummer: LK/140474 Anne-Marie Eriksson, socialpedagog och projektledare Maria Unenge Hallerbäck, barnpsykiater och projekthandledare

Läs mer

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra?

Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Anmälan Jag misstänker att ett barn far illa i hemmet, men jag är osäker på om jag skall anmäla. Tänk om jag har fel? Hur skall jag göra? Att anmäla en misstanke om t ex barnmisshandel, föräldrars missbruk

Läs mer

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar

Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet. Kommuner och landsting samarbetar Nytt arbetssätt inom psykiatriområdet Kommuner och landsting samarbetar En utbildnings- och förändringssatsning Under 2007-2011 genomförs i Sverige ett projekt som syftar till att att ändra det psykiatriska

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Bättre webb för barn och unga!

Bättre webb för barn och unga! Bättre webb för barn och unga! Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning

Läs mer

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun

Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen. Åstorps Kommun Information om Insatser för vuxna Individ- och familjeomsorgen i Åstorps kommun Mottagningssekreterare kontaktuppgiter Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den

Läs mer

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag

LAG OCH REGELSTYRD. Vägledande principer 2013-04-15. Socialtjänstlagen (2001:453) Helhetssyn Målinriktad ramlag med rättighetsinslag LAG OCH REGELSTYRD Socialtjänstlagen SoL Förvaltningslagen Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga LVU Lag om vård av missbrukare i vissa fall LVM Offentlighets och sekretesslagen Lagen om stöd

Läs mer

Sune slutar första klass

Sune slutar första klass Bra vänner Idag berättar Sunes fröken en mycket spännande sak. Hon berättar att hela skolan ska ha ett TEMA under en hel vecka. Alla barnen blir oroliga och Sune är inte helt säker på att han får ha TEMA

Läs mer

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn

Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn RIKTLINJE Riktlinjer för bistånd till ensamkommande barn Dokumentets syfte Syftet med riktlinjerna är att säkerställa att ensamkommande barn som placerats i Nacka kommun får en rättssäker handläggning.

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120711 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern.

LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI. Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. LÄRARHANDLEDNING EN NATT I FEBRUARI Mittiprickteatern Box 6071, 102 31 Stockholm 08-15 33 12 info@mittiprickteatern.se www.mittiprickteatern. En natt i februari av Staffan Göthe Lärarhandledning Syftet

Läs mer

Välkommen till avdelning 64

Välkommen till avdelning 64 Välkommen till avdelning 64 Praktisk information Din omvårdnadsansvariga sjuksköterska (OAS) är: Personalen i ditt team är: Morgonmöte hålls varje vardag kl. 08.30 Frukost serveras kl. 08.00 Mellanmål

Läs mer

BESLUT. Ärendet Tillsyn av SIS LVM-hem Fortunagården i Värnamo. Beslut Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ställer följande krav på åtgärder:

BESLUT. Ärendet Tillsyn av SIS LVM-hem Fortunagården i Värnamo. Beslut Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ställer följande krav på åtgärder: /(\ BESLUT inspektionen för vård och omsorg 2015-03-12 Dnr 8.5-5491/2015-5 1(9) Avdelning sydöst Lena Olsson Lena.Olsson@ivo.se Statens institutionsstyrelse Verksamhetskontor missbruksvård Box 163 63 103

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län

Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i Stockholms län TJÄNSTEMANNAREMISS Dnr: KSL/12/0170 2013-03-15 Förvaltningschefer i Stockholms läns kommuner inom socialtjänst eller motsvarande Överenskommelse för ärendehantering avseende hemlösa mellan kommunerna i

Läs mer

Riktlinjer för stöd till anhöriga

Riktlinjer för stöd till anhöriga Riktlinjer för stöd till anhöriga Upprättad 2014-08-28 1 Innehåll Riktlinjer för anhörigstöd/stöd till närstående... 2 Inledning... 2 De som omfattas av stöd till anhöriga... 2 Syftet med stöd till anhöriga...

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun

Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun 1/5 Ansökan till Lunds Samordningsförbund om medel för förlängt projekt för 0-placerade inom Lunds kommun Ansökta medel: 1 096 000 /år Projekttid: september 2013 augusti 2014 1. Utgångspunkter Kraft har

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem

2006-09-01. Dnr SN 2006/81. Riktlinjer. Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem 2006-09-01 Dnr SN 2006/81 Riktlinjer Insatser till personer med missbruk och beroendeproblem Nacka kommun Innehåll INLEDNING...1 LAGSTIFTNING...1 KOMMUNENS UTGÅNGSPUNKTER...2 HANDLÄGGNING OCH DOKUMENTATION...2

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT

Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT Information till patienter Psykiatrin Södra Innehållsförteckning Allmänt Allmänt...3 Förutsättningar för intagning enligt LPT...4 Hur länge kan man vårdas under tvång?...6

Läs mer

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan.

Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Arbetsförmedlingen 1 Namnge det ifyllda remissunderlaget, spara det på din dator och skicka som bifogad fil till adressen nedan. Remiss Remissvar

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120612 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl 2015-01-15 Dagordning Styrande lagstiftning för socialtjänsten och hälso- och sjukvården Samordnad individuell plan

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Rutiner vid synpunkter och klagomål

Rutiner vid synpunkter och klagomål Sida 1(5) Rutin vid synpunkter, klagomål Version 2011-03-24 Socialförvaltningen Rutiner vid synpunkter och klagomål Sida 2(5) Synpunkt och klagomålshantering Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2006:11

Läs mer

Mässan Sverige mot narkotika. Cirka 90-talet utställare fanns på plats på Sverige mot narkotika i Örebro 13-14 maj. Vi träffade några av dom.

Mässan Sverige mot narkotika. Cirka 90-talet utställare fanns på plats på Sverige mot narkotika i Örebro 13-14 maj. Vi träffade några av dom. Mässan Sverige mot narkotika Cirka 90-talet utställare fanns på plats på Sverige mot narkotika i Örebro 13-14 maj. Vi träffade några av dom. Krogar mot knark Krogar mot knark är ett nationellt nätverk

Läs mer

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011

Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Verksamhetsberättelse Social Rehab 2011 Fastställd av socialnämnden 2012-03-21, 58 SOCIAL REHAB VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2011 Personal Personalen på Social Rehab består av 2,0 tjänst arbetsterapeut. Arbetsuppgifter

Läs mer

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa

SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa SVÅRT ATT SE ANSVAR ATT HANDLA! - För anmälan eller konsultation om eller att ett barn/ungdom (0-18 år) far illa, eller misstänks fara illa Den här skriften är en vägledning för alla som i sin yrkesutövning

Läs mer

Handledning för moderatorer

Handledning för moderatorer Handledning för moderatorer Välkommen som moderator i Skolval 2010! Under ett skolval arrangeras ofta debatter av olika slag för att politiska partier ska kunna göra sina åsikter kända och så att elever

Läs mer

Etik och etikansökningar Praktiska synpunkter Vad skall man tänka på? staffan.bjorck@vgregion.se

Etik och etikansökningar Praktiska synpunkter Vad skall man tänka på? staffan.bjorck@vgregion.se Etik och etikansökningar Praktiska synpunkter Vad skall man tänka på? staffan.bjorck@vgregion.se Vad är viktigast? Information på www.epn.se Punkt 2:1 sammanfattande beskrivning av projektet Försökspersonsinformationen

Läs mer

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar

Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Revisionsrapport Granskning av handläggningen av institutionsplaceringar Uppvidinge kommun Datum 2009-02-18 Författare Stefan Wik Eva Gustafsson 200X-XX-XX Namnförtydligande Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah

Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1(5) Information till chefer i socialförvaltningen och biståndshandläggare inom SoL och LSS samt godkända Lov-levarantörer om lex Sarah 1. Rutiner för socialförvaltningens verksamheter vid rapportering

Läs mer

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn

Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen

Läs mer

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr 3. Felicias personlighet har kränkts bla. läst hennes dagbok alla har

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Trygg och säker vård i familjehem och HVB

Trygg och säker vård i familjehem och HVB Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 16 juni 2014 KLAGANDE AA Ställföreträdare och offentligt biträde: Advokat Anders Larsson Göteborgs Advokatbyrå AB Box 11145 404 23 Göteborg

Läs mer

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun.

Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. 1(6) Ramona Persson/Tor Nilsson 0155-264116 Verksamhetstillsyn enligt 13 kap 2 Socialtjänstlagen barnuppdraget 16:3 och 16:6 i Vingåkers kommun. Beslut Länsstyrelsen i Södermanlands län riktar kritik mot

Läs mer

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå

Information till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och

Läs mer

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG

text & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG 38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka

Läs mer

Ludde jobbar med jämna mellanrum som narkotikahund på avdelningen Mellösa. Att inte kränka. Rättigheter viktiga på Meby. 8 www.ssil.

Ludde jobbar med jämna mellanrum som narkotikahund på avdelningen Mellösa. Att inte kränka. Rättigheter viktiga på Meby. 8 www.ssil. Ludde jobbar med jämna mellanrum som narkotikahund på avdelningen Mellösa. Att inte kränka Rättigheter viktiga på Meby 8 www.ssil.se På Meby är ungdomarnas rättigheter i fokus. De har kvar sina mobiltelefoner,

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet?

Hur få r bårn du/ni mö ter vetå ått de hår rå tt till delåktighet? Demokratisamordnare Sundsvalls kommun Årlig demokratidag med LUPP-fokus LUPP Utbildning, BK, Demokrati. Ungt inflytande Ungdomsprojekt (jobba med delaktighet utifrån sitt intresse) Demokratiprojekt för

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

att jobba på socialförvaltningen

att jobba på socialförvaltningen att jobba på socialförvaltningen Socialförvaltningen Socialförvaltningen ansvarar för insatser till barn, ungdomar, familjer samt personer med funktionsnedsättning eller någon form av beroende. Socialförvaltningen

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Förstudie av familjehem

Förstudie av familjehem www.pwc.se Revisionsrapport Stefan Wik Förstudie av familjehem Hultsfreds kommun Innehållsförteckning 1. Inledning... 1 1.1. Bakgrund... 1 1.2. Metod... 1 2. Iakttagelser...2 2.1. Om familjeenheten och

Läs mer

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986

Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 Ej vinstdrivande familjehemsvård med konsulentstöd sedan 1986 F ö r s t ä r k t F a m i l j e h e m s v å r d f ö r u n g d o m a r o c h v u x n a Konsulentstödd familjehemsvård för vuxna Stiftelsen Bergslagsgårdar

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140314 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi

Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Ständigt bättre vård med Lean healthcare som verksamhetsfilosofi Lean healthcare har visat sig vara ett oslagbart arbetssätt för att använda de resurser vi har på bästa sätt. Bent Christensen Sjukhuschef

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information På länsstyrelsens webbplats finns Riktlinjer för länsstyrelsens

Läs mer

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården

Effektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell

Läs mer

Anvisningar för dokumentation under genomförandet av bistånd och insats enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen

Anvisningar för dokumentation under genomförandet av bistånd och insats enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen Anvisningar för dokumentation under genomförandet av bistånd och insats enligt SoL och LSS för personal inom äldre- och handikappomsorgen Man kan bli glad av ord. Man kan bli arg av ord. Man kan bli retad

Läs mer

Att få sin sak prövad av en opartisk

Att få sin sak prövad av en opartisk förvaltningsrätten 2 Att få sin sak prövad av en opartisk domstol är en grundläggande rättighet. är den domstol som avgör tvister mellan enskilda personer och myndigheter. Det är hit man vänder sig om

Läs mer

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0

B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 B r u k a r i n f l y t a n d e d o k u m e n t a t i o n f r å n e t t d i a l o g c a f é d e n 9 n o v 2 0 1 0 Det regionala brukarrådet med inriktning på missbruk och beroende 1 bjöd, den 9 november

Läs mer

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna

Sluten ungdomsvård år 2001 Redovisning och analys av domarna Allmän SiS-rapport 2002:5 Sluten ungdomsvård år Redovisning och analys av domarna Av Anette Schierbeck ISSN 1404-2584 LSU 2002-06-25 Dnr 101-602-02 Juridikstaben Anette Schierbeck Sluten ungdomsvård Som

Läs mer

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013.

ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2013. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (5) Vård och omsorgsförvaltningen Arbetsmarknadsenheten, IFA Diarienummer 59117/2012 ANSÖKAN OM STATSBIDRAG FÖR FÖRSÖKSVERKSAMHET MED MENINGSFULL SYSSELSÄTTNING FÖR PERSONER

Läs mer

Att anmäla till socialtjänsten

Att anmäla till socialtjänsten sida 1 2011-12-08 Att anmäla till socialtjänsten Information om att anmäla enligt 14 kap 1 SoL sida 2 Innehållsförteckning Om att anmäla till socialtjänsten...3 Anmälningsskyldigheten enligt SoL 14 Kap

Läs mer

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren

Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...

Läs mer

De tre första månaderna på ett nytt jobb

De tre första månaderna på ett nytt jobb De tre första månaderna på ett nytt jobb När du börjar på ett nytt jobb är den första tiden viktig. Vad du gör och vem du är under dina första tre månader lägger grunden till om fortsättningen ska bli

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 9, Genombrottsprogram 1, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken, Södra Älvsborgs sjukhus, Borås Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska

Läs mer

Jakobsdal HVB, Credere.

Jakobsdal HVB, Credere. Vård & Omsorg Jakobsdal HVB, Credere. i Stenungsunds kommun. Behandlingsverksamheten riktar sig till flickor och pojkar mellan 12-18 år. Upptagningsområde: Hela landet SoL och LVU Foto: Ted Olsson Jakobsdal

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba Lektion 2 Att göra en stretch eller fördelen med att se sig själv som en amöba Utdrag ur Utrustad Johan Reftel, Kristina Reftel och Argument Förlag 2005 15 Att göra en stretch är att göra något som man

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer