Tidiga interventioner behandlingsarbete med unga som rökt cannabis och/eller Spice

Transkript

1 Tidiga interventioner behandlingsarbete med unga som rökt cannabis och/eller Spice Karlstad september 2012 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen, Lunds Universitet

2 Vilken roll har drogen i den unges liv? Förälskelse? Självreglering? Ett sätt att fördriva tid?..?

3 Argument som personer som röker r cannabis kan använda nda för f att rättfr ttfärdiga sitt rökande r och hur man kan bemöta dem

4 Cannabinoidernas biokemiska påverkansprocess

5 Vad händer? Cannabinoiderna förstärker GABA systemets hindrande funktion. Belöningssystemet har inga CB1 receptorer så dopamin får där en ökad frisättning. Risk för problem i återupptagningsprocessen En minskad frisättning i frontalloben och de exekutiva funktionerna Informationsprocessen försämras oavsett hindrande eller förstärkande påverkan Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras. Ruset är en effekt av att aktiviteten i det mesolimbiska systemet ökar, och att frontalloben kopplas bort = illusioner Som att skruva upp volymen på en radio.

6 Det finns tre typer: Cannabis - indica - ruderalis -sativa De tre beredningarna är: Marijuana - Skunk Hasch Hascholja Och numera Spice Kryddat med olika syntetiska cannabinoider/forsknings substanser

7 Cannabisrusen Akut påverkan har två faser Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv Kronisk påverkan utvecklas i förhållande till frekvens och tid i missbruk Låg dos = inaktiv

8 Spice Kryddat med olika syntetiska cannabinoider/forsknings substanser Spice innehåller inga kompensatoriska substanser

9 Hva er spesielt for JWH-018? Virker på samme måte som THC Binder seg 24 ganger sterkere til reseptoren. Virkningen blir derfor 24 ganger sterkere og mer intens og varer lenger opptil 24 timer Blir raskere avhengig Kan røykes og spises 9

10 Hva er spesielt for JWH-018? Angst, panikkanfall Uro, rastløshet Psykotiske opplevelser og tilbakefall hos tidligere velregulerte brukere I sjeldne tilfelle (helst hos ikke regulære brukere) Kramper og epileptiske anfall Har blitt beskrevet av erfarne røykere som skremmende, pga styrken 10

11 Negativa effekter som uppstår omedelbart: Uttorkning Röda ögon En rätt udda pulserande känsla mellan ögonen, någon som har en teori angående denna? Negativa effekter som ofta uppstår dagen efter konsumtion av spice: Allmän bakfullhet liknande den vid bakfylla på grund av alkohol, fast utan illamående. Mentalt långsam förvirrad Tankspridd Jag pratade med gröna fyrkanter

12 Ungdomar i riskzonen De som bär på en psykologisk eller social brist. De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö De som i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt psykosomatisk symptomatologi, eller i tonåren varit deprimerad och där uppväxtmiljön ej har varit stödjande. Janols 1984

13 Samsjuklighet Trotssyndrom (engelska Oppositional Defiant Disorder, ODD), uppförandestörning (engelska Conduct Disorder, CD) och depression har identifierats som de vanligaste psykiatriska diagnoserna hos ungdomar med missbruk/beroende.

14 Tillgänglig forskning ger vid handen att missbruk hos ungdomar är förenat med en hög psykiatrisk samsjuklighet liksom med normbrytande beteende. Missbruk hos ungdomar har sällan hunnit leda till så allvarliga medicinska problem att individen söker vård av den anledningen. Missbruk hos ungdomar måste därför hanteras på ett annat sätt än för vuxna.

15 Bland ungdomar med missbruk eller beroendediagnos rapporterar procent samsjuklighet i psykiatrisk problematik (Bender et al. 2006, Couwenberg et al 2006, Armstrong & Costello 2002). I en studie av svenska ungdomar med missbruksproblem/riskbruk framkom att 90 procent av flickorna respektive 82 procent av pojkarna någon gång i livet hade uppfyllt kriterierna för en psykiatrisk diagnos (Tengström 2006).

16 Externaliserad problematik (CD och ODD) är mer utbrett hos pojkar emedan flickor med missbruk/beroende i högre grad uppvisar en internaliserad problematik (förstämningssyndrom och ångest) (Armstrong & Costello 2002, Couwenbergh, et al 2006). Detta överstämmer med resultatet från en svensk studie där 80 procent av pojkar med missbruk/beroende hade en livstidsprevalens för CD, 54 procent för depression och 33 procent för ångest. Hos flickor med missbruk/beroende i studien var depression och ångest vanligare (76 %) än CD (53 %) (Tengström 2006).

17 Hos ungdomar med ADHD enbart eller i kombination med annan psykiatrisk diagnos uppfyller procent även kriterierna för missbruk eller beroende (Wilens et al. 2005a). I populationer av missbrukande ungdomar rapporteras ADHD hos procent (ibid.). det råder sällan ett direkt orsakssamband mellan ADHD och missbruk. I ett antal studier har det visat sig att missbruk hos ungdomar som diagnostiserats med uppförandestörning och ADHD förklaras missbruket bättre av symtomen på uppförandestörningen än symptomen på ADHD (Armstrong & Costello 2002, Couwenbergh et al 2006).

18 Ungdomar som samtidigt har missbruk och annan psykisk störning har oftare ett allvarligare missbruk än andra missbrukande ungdomar. De debuterar tidigare och använder narkotika mer regelbundet och över tid (Couwenbergh et al. 2006). Dessa ungdomar löper också en förhöjd risk att utveckla andra sociala problem såsom familje och skolrelaterade problem och ökat kriminellt beteende (Armstrong & Costello 2002, Bender et al, 2006, Wilens et al. 2005a). Det finns ett klart samband mellan samsjuklighet i uppförandestörning och missbruk/beroende i ungdomsåren och diagnosen antisocial personlighetsstörning och allvarligt missbruk i vuxen ålder (Couwenbergh et al. 2006).

19 Forskning visar att i en absolut majoritet av fallen uppträder den psykiska problematiken långt innan barnet/ungdomen provar någon substans för första gången (Armstrong & Costello 2002). Missbrukets allvarlighetsgrad kan dock inte relateras till om den psykiska problematiken har utvecklats före eller efter själva missbruket, behovet av behandling är lika stort oavsett utvecklingsväg (Bender et al. 2006).

20 Missbrukande ungdomar med dubbeldiagnoser har sämre följsamhet till behandling, är svårare att engagera i och avbryter i högre utsträckning (lägre retention) sin behandling i förtid (Bender et al., Wilens et al. 2005a). Därmed rapporteras sämre behandlingsresultat för denna grupp. Samsjuklighet i ADHD och CD predicerar behandlingssammanbrott i högre utsträckning än samsjuklighet i ångestproblematik och förstämningssymtom. Även där man initialt kan observera positiva behandlingsutfall är ungdomar med samsjuklighet som grupp inte i lika stor utsträckning förmögna att bibehålla goda resultat över tid.

21 Epidemiologiska studier har identifierat grupper av ungdomar i riskzon för missbruk ungdomar som skolkar frekvent, avslutar sin skolgång i förtid eller vars skolprestationer försämras avsevärt ungdomar med förstämningssymtom eller utagerande beteendeproblem ungdomar som rymmer hemifrån ungdomar med kriminellt beteende och upprepade arresteringar ungdomar som kommer in akut till sjukhus till följd av alkohol eller narkotika ungdomar som frekvent besöker barer/diskotek eller subgrupper av ungdomar kopplade till specifika musikstilar (t.ex. techno, rave) ungdomar från familjer där missbruk förekommit.

22 Psykologiska riskfaktorer Forskning har visat på en rad olika riskfaktorer, något olika beroende på grupp som studeras (typ av drog, samsjuklighet, socioekonomiska förhållanden m.m.) ogynnsamma uppväxtvillkor så som förekomst av våld, psykisk ohälsa och missbruk i uppväxtfamiljen svårighet med social anpassning, dvs utanförskap låg självkänsla, dålig impulskontroll instabila relationer med otydlig gräns till själv/andra bristande tillit till sig själv och andra frekventa upplevelser av ensamhet, tomhet och leda psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning 22 Claudia Fahlke

23 Dysfunktionell familjebakgrund Ofta en frånvarande fadersfigur (speciellt hos pojkar) Ofta en icke trovärdig rdig modersfigur (speciellt hos flickor) Ringa föräldrakontroll f (ingen vet vad jag sysslar med och med vem jag är) Långt pedagogiskt stöd d (inge förberedelser f för f r skolan) Lågt socialt stöd d (tex mot mobbning) Lågt stöd d i etablering och vidmakthållande av relationer Lågt psykologisk stöd d (möts av likgiltighet, ej älskad) Får r inget stöd d vid negativ självbild lvbild (lågt självv lvvärde) Ringa stöd d i att utveckla affektstyrning och känslomk nslomässigbearbetningssigbearbetning Diffus självbild, identitets problem, kronisk tomhetskänsla Missbruket uppklevs som en självvald aktivitet (ofta är r det tal om ett maskerat depressivt tillstånd) Man söker s sig till andra marginaliserade unga med samma erfarenheter Den nyfunna gruppen kompenserar för f r det bristande familjestödet

24 Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem: insikt medvetenhet sexuella känslork självf lvförtroende känsla av att vara vuxen kraftfull kreativ en känsla k av att kunna tänkat fina känslork en hjälp att fly undan en obehaglig situation en hjälp att lösa l personliga problem en hjälp att somna

25 Cannabis förhindrarf depression skakningar spänningar fysiska smärtor tristess stress

26 Insatser i förhållande till missbruksgrad

27 Cannabiskunskap Familjearbete med cannabisproblematik Orginalmetoden Cannabisbehandling och FFT Cannabisbehandling och Förståndshandikap osv Internetbaserad behandling Vägen ut ur haschmissbruket. Ett partitur med Struktur och regler Lundqvist & Ericsson 1988 Guide på olika språk HAP-manual 18 sessioner Kortprogram 6-8 sessioner Cannabissamtal 3 sessioner Internetbaserad självhjälpstest Gatuguiden Cannabiskurs i häktet

28 THC 100 % Introduktion 50 % Motivational sessions x times Behandling av cannabismissbruk Fas Fas 1 Medicinskt Medicinskt fokus fokus Introduction Phase 1 Phase 2 Phase 3 Original modellen > 24 år Manualbaserad modell, år, > sex månader regelbundet missbruk Kort version < 17 år eller < 6 mån Haschsamtal Guiden Alla fem varianterna bygger Additional på de tre Sessions faserna for sessions family members Sessions 1-6 Sessions 7-10 Sessions Motivationssamtal Ångest känslor Fas Fas 2 Psykologiskt Psykologiskt fokus fokus Fas Fas 3 Socialt Socialt fokus fokus Förlängning Teman och frågor Teman och frågor Teman och frågor Veckor

29 Behandlingsprogram bör vara baserade på Kognitiv-beteendeorienterad teknik, Kognitiv-edukativ teknik Motivational Interviewing teknik, eller en kombination av några av dessa.

30 Session 1; Kunskap om cannabis som preparat och hur det påverkar tankefunktionen. Session 2; Psykologisk inriktning, hur cannabis påverka känslor Session 3; Social inriktning, hur påverkar cannabis den sociala situationen

31 Infosamtal

32 Träff 1 1:1 THC-kurvan 1:2 Akut- och kroniskt rus 1:3 Kognitiva funktionerna Hemuppgift: Guiden, ungdomsfrågorna Träff 2 2:1 Uppföljning av förra träffen, ev frågor 2.2 Genomgång av ungdomsfrågorna 2:3 Genomgång av uppgifterna: - varför jag röker - varför jag ska sluta - vad behövs för att kunna sluta 2:4 Genomgång av guiden Hemuppgift: Plus och minuslista

33 Träff 3 3:1 Genomgång plus- och minuslista 3:2 Droglinje Träff 4 4:1 Familjenätverkskarta 4:2 Kompisnätverkskarta Träff 5 5:1 Känslor Träff 6 Avslutning tillsammans med föräldrar Vad krävs för att bibehålla drogfriheten?

34 Självhjälpstest 10 frågor

35 Behandlarprofil Uppdaterade och aktuella kunskaper om cannabis Veta vad cannabis gör med den unges identitetsutveckling. Kunna hålla struktur i samtal och arbeta med fokus på det samtalet handlar om. Den unge själv har problem med det som cannabisrökare. Veta skillnaden mellan privat, personlig och professionell sfär. Arbeta motiverande, lyssnande, ställa öppna frågor.

36 Förmedla sin egen kunskap om cannabis och relatera detta till den unges eget cannabisbruk. Tillsammans med den unge undersöka dennes eget cannabisbruk. Varför den unge tar droger, när den unge tar droger, varför den unge vill sluta, etc. Ha plats för den unge, härbärgerande egenskaper.

37 Frågor om beroende Har du svårt att släppa tanken på hasch när du inte har något? Vill du hellre bli stenad än att äta? Röker du så mycket du har lust till utan att tänka på vad du ska göra nästa dag? Röker du hasch trots att du emellanåt tänker att haschet skapar problem för dig? Upplever du att du inte kan sluta efter fösta pipan utan bara fortsätter? Känner du att du fungerar bättre när du har rökt? Känner du, att ditt minne blir bättre under tiden som du är påverkad men sämre dagen efter? Vaknar du upp med en känsla av en dimmig hjärna, som försvinner när du har rökt?

38 Psykiska följder av haschrökningen Har du negativa eller obehagliga tankar när du är påverkad? Hjälper haschet dig att låta bli att tänka på vad som har hänt och hur din framtid ska bli? Upplever du att haschrökningen gett dig ökad insikt? Upplever du att haschrökningen gett dig ökad medvetenhet? Har du bättre kontakt med/kontroll över dina sexuella känslor när du är stenad? Har du fått ett bättre självförtroende sedan du började röka hasch? Känner du dig mer kraftfull när du har rökt? Känner du dig mer kreativ när du rökt? Får du en känsla av att du tänker bättre när du rökt? Upplever du att haschet ger dig fina känslor? Känner du dig mindre nedstämd om du röker? Känner du dig mindre stressad när du röker?

39 Fysiska följder av haschrökningen Ligger du vaken på natten om du inte har rökt en kvällsholk? Röker du för att somna på kvällen? Känner du att skakningar i kroppen minskar när du röker? Känns det som om spänningar släpper när du röker? Har du fysiska smärtor som försvinner/blir bättre när du röker? Besväras du av huvudvärk, när du inte har rökt på ett par dagar? Besväras du av nattliga svettningar, när du inte har rökt på ett par dagar? Har du ibland oförklarlig träningsvärk?

40 Problematiserings frågor till en experimenterande tonåring Några av frågorna kommenteras så att tanken bakom dem belyses. Hur många gånger behövde du röka för att du skulle få effekt (subjektivt upplevt rus)? Kommentar: Denna fråga fäster uppmärksamheten på cannabis komplexitet, och hur inkörningsperioden varierar från individ till individ. Däremot vet vi idag inte något om orsaken till detta fenomen.

41 Hur många gånger har du rökt cannabis? Kommentar: Svaret ger en bild av hur ärlig den unge tänker vara. Om han ger ett svepande svar, som t.ex ett par gånger, så ber man honom precisera. Hur lång tid gick innan du rökte nästa gång efter du fick effekt? Kommentar: Denna fråga ställs för att visa för tonåringen att han har fattat ett beslut att fortsätta använda cannabis.

42 Varför rökte du igen? Vilken effekt fick du då? Hur lång tid har det varit mellan de tillfällen som du har rökt? Kommentar: Detta för att se om avståndet mellan röktillfällen har blivit kortare. Vad i ruset tycker du bäst om? Vilken effekt fick du? Eftersom missbrukaren normalt inte reflekterar och sätter ord på sina upplevelser blir detta en anledning till att göra det, vilket medför att han funderar även när han får ett återfall. Reflektion och cannabisrökning går inte ihop.

43 Hur lång tid tog det innan du började röka varje vecka? När upplevde att du började fungera sämre tankemässigt? Kommentar: Efter ett antal månaders regelbundet (4-6 ggr/m) cannabisrökande så funderar man inte längre i tidsperspektiv. Därför är det nödvändigt att intervjuaren för in ett tidsperspektiv. Vilka var de tecken som du upptäckte? När märkte du att minnet började bli sämre? Kommentar: Det är på ett sämre fungerande när eller arbetsminne som cannabisrökare först märker att de har börjat fungera sämre.

44 Vem vet om att du använder Cannabis? Bryr du dig om att dessa vet om det? Har du märkt att du får svårare att hitta ord när du ska berätta för andra vad du har tänkt på? Har du börjat stamma? Kommentar: Cannabis påverkar psykomotoriken, vilket innebär att om man har intentionen att göra en rörelse så behöver det inte betyda att den blir gjord. Så om man vill uttala ett ord så är det inte nödvändigtvis så att musklerna får de signalerna som de behöver för agera.

45 Tack för uppmärksamheten