Tidiga interventioner behandlingsarbete med unga som rökt cannabis och/eller Spice

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tidiga interventioner behandlingsarbete med unga som rökt cannabis och/eller Spice"

Transkript

1 Tidiga interventioner behandlingsarbete med unga som rökt cannabis och/eller Spice Karlstad september 2012 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen, Lunds Universitet

2 Vilken roll har drogen i den unges liv? Förälskelse? Självreglering? Ett sätt att fördriva tid?..?

3 Argument som personer som röker r cannabis kan använda nda för f att rättfr ttfärdiga sitt rökande r och hur man kan bemöta dem

4 Cannabinoidernas biokemiska påverkansprocess

5 Vad händer? Cannabinoiderna förstärker GABA systemets hindrande funktion. Belöningssystemet har inga CB1 receptorer så dopamin får där en ökad frisättning. Risk för problem i återupptagningsprocessen En minskad frisättning i frontalloben och de exekutiva funktionerna Informationsprocessen försämras oavsett hindrande eller förstärkande påverkan Det neuropsykologiska nätverket fragmenteras. Ruset är en effekt av att aktiviteten i det mesolimbiska systemet ökar, och att frontalloben kopplas bort = illusioner Som att skruva upp volymen på en radio.

6 Det finns tre typer: Cannabis - indica - ruderalis -sativa De tre beredningarna är: Marijuana - Skunk Hasch Hascholja Och numera Spice Kryddat med olika syntetiska cannabinoider/forsknings substanser

7 Cannabisrusen Akut påverkan har två faser Högdos = utåtriktad och aktiv Låg dos = inåtriktad och aktiv Kronisk påverkan utvecklas i förhållande till frekvens och tid i missbruk Låg dos = inaktiv

8 Spice Kryddat med olika syntetiska cannabinoider/forsknings substanser Spice innehåller inga kompensatoriska substanser

9 Hva er spesielt for JWH-018? Virker på samme måte som THC Binder seg 24 ganger sterkere til reseptoren. Virkningen blir derfor 24 ganger sterkere og mer intens og varer lenger opptil 24 timer Blir raskere avhengig Kan røykes og spises 9

10 Hva er spesielt for JWH-018? Angst, panikkanfall Uro, rastløshet Psykotiske opplevelser og tilbakefall hos tidligere velregulerte brukere I sjeldne tilfelle (helst hos ikke regulære brukere) Kramper og epileptiske anfall Har blitt beskrevet av erfarne røykere som skremmende, pga styrken 10

11 Negativa effekter som uppstår omedelbart: Uttorkning Röda ögon En rätt udda pulserande känsla mellan ögonen, någon som har en teori angående denna? Negativa effekter som ofta uppstår dagen efter konsumtion av spice: Allmän bakfullhet liknande den vid bakfylla på grund av alkohol, fast utan illamående. Mentalt långsam förvirrad Tankspridd Jag pratade med gröna fyrkanter

12 Ungdomar i riskzonen De som bär på en psykologisk eller social brist. De som har inlärnings- och beteendehandikapp och som ej erhåller adekvat förståelse och stöd i sin uppväxtmiljö De som i tidig ålder visar ängslighetsreaktioner samt psykosomatisk symptomatologi, eller i tonåren varit deprimerad och där uppväxtmiljön ej har varit stödjande. Janols 1984

13 Samsjuklighet Trotssyndrom (engelska Oppositional Defiant Disorder, ODD), uppförandestörning (engelska Conduct Disorder, CD) och depression har identifierats som de vanligaste psykiatriska diagnoserna hos ungdomar med missbruk/beroende.

14 Tillgänglig forskning ger vid handen att missbruk hos ungdomar är förenat med en hög psykiatrisk samsjuklighet liksom med normbrytande beteende. Missbruk hos ungdomar har sällan hunnit leda till så allvarliga medicinska problem att individen söker vård av den anledningen. Missbruk hos ungdomar måste därför hanteras på ett annat sätt än för vuxna.

15 Bland ungdomar med missbruk eller beroendediagnos rapporterar procent samsjuklighet i psykiatrisk problematik (Bender et al. 2006, Couwenberg et al 2006, Armstrong & Costello 2002). I en studie av svenska ungdomar med missbruksproblem/riskbruk framkom att 90 procent av flickorna respektive 82 procent av pojkarna någon gång i livet hade uppfyllt kriterierna för en psykiatrisk diagnos (Tengström 2006).

16 Externaliserad problematik (CD och ODD) är mer utbrett hos pojkar emedan flickor med missbruk/beroende i högre grad uppvisar en internaliserad problematik (förstämningssyndrom och ångest) (Armstrong & Costello 2002, Couwenbergh, et al 2006). Detta överstämmer med resultatet från en svensk studie där 80 procent av pojkar med missbruk/beroende hade en livstidsprevalens för CD, 54 procent för depression och 33 procent för ångest. Hos flickor med missbruk/beroende i studien var depression och ångest vanligare (76 %) än CD (53 %) (Tengström 2006).

17 Hos ungdomar med ADHD enbart eller i kombination med annan psykiatrisk diagnos uppfyller procent även kriterierna för missbruk eller beroende (Wilens et al. 2005a). I populationer av missbrukande ungdomar rapporteras ADHD hos procent (ibid.). det råder sällan ett direkt orsakssamband mellan ADHD och missbruk. I ett antal studier har det visat sig att missbruk hos ungdomar som diagnostiserats med uppförandestörning och ADHD förklaras missbruket bättre av symtomen på uppförandestörningen än symptomen på ADHD (Armstrong & Costello 2002, Couwenbergh et al 2006).

18 Ungdomar som samtidigt har missbruk och annan psykisk störning har oftare ett allvarligare missbruk än andra missbrukande ungdomar. De debuterar tidigare och använder narkotika mer regelbundet och över tid (Couwenbergh et al. 2006). Dessa ungdomar löper också en förhöjd risk att utveckla andra sociala problem såsom familje och skolrelaterade problem och ökat kriminellt beteende (Armstrong & Costello 2002, Bender et al, 2006, Wilens et al. 2005a). Det finns ett klart samband mellan samsjuklighet i uppförandestörning och missbruk/beroende i ungdomsåren och diagnosen antisocial personlighetsstörning och allvarligt missbruk i vuxen ålder (Couwenbergh et al. 2006).

19 Forskning visar att i en absolut majoritet av fallen uppträder den psykiska problematiken långt innan barnet/ungdomen provar någon substans för första gången (Armstrong & Costello 2002). Missbrukets allvarlighetsgrad kan dock inte relateras till om den psykiska problematiken har utvecklats före eller efter själva missbruket, behovet av behandling är lika stort oavsett utvecklingsväg (Bender et al. 2006).

20 Missbrukande ungdomar med dubbeldiagnoser har sämre följsamhet till behandling, är svårare att engagera i och avbryter i högre utsträckning (lägre retention) sin behandling i förtid (Bender et al., Wilens et al. 2005a). Därmed rapporteras sämre behandlingsresultat för denna grupp. Samsjuklighet i ADHD och CD predicerar behandlingssammanbrott i högre utsträckning än samsjuklighet i ångestproblematik och förstämningssymtom. Även där man initialt kan observera positiva behandlingsutfall är ungdomar med samsjuklighet som grupp inte i lika stor utsträckning förmögna att bibehålla goda resultat över tid.

21 Epidemiologiska studier har identifierat grupper av ungdomar i riskzon för missbruk ungdomar som skolkar frekvent, avslutar sin skolgång i förtid eller vars skolprestationer försämras avsevärt ungdomar med förstämningssymtom eller utagerande beteendeproblem ungdomar som rymmer hemifrån ungdomar med kriminellt beteende och upprepade arresteringar ungdomar som kommer in akut till sjukhus till följd av alkohol eller narkotika ungdomar som frekvent besöker barer/diskotek eller subgrupper av ungdomar kopplade till specifika musikstilar (t.ex. techno, rave) ungdomar från familjer där missbruk förekommit.

22 Psykologiska riskfaktorer Forskning har visat på en rad olika riskfaktorer, något olika beroende på grupp som studeras (typ av drog, samsjuklighet, socioekonomiska förhållanden m.m.) ogynnsamma uppväxtvillkor så som förekomst av våld, psykisk ohälsa och missbruk i uppväxtfamiljen svårighet med social anpassning, dvs utanförskap låg självkänsla, dålig impulskontroll instabila relationer med otydlig gräns till själv/andra bristande tillit till sig själv och andra frekventa upplevelser av ensamhet, tomhet och leda psykisk ohälsa, psykisk funktionsnedsättning 22 Claudia Fahlke

23 Dysfunktionell familjebakgrund Ofta en frånvarande fadersfigur (speciellt hos pojkar) Ofta en icke trovärdig rdig modersfigur (speciellt hos flickor) Ringa föräldrakontroll f (ingen vet vad jag sysslar med och med vem jag är) Långt pedagogiskt stöd d (inge förberedelser f för f r skolan) Lågt socialt stöd d (tex mot mobbning) Lågt stöd d i etablering och vidmakthållande av relationer Lågt psykologisk stöd d (möts av likgiltighet, ej älskad) Får r inget stöd d vid negativ självbild lvbild (lågt självv lvvärde) Ringa stöd d i att utveckla affektstyrning och känslomk nslomässigbearbetningssigbearbetning Diffus självbild, identitets problem, kronisk tomhetskänsla Missbruket uppklevs som en självvald aktivitet (ofta är r det tal om ett maskerat depressivt tillstånd) Man söker s sig till andra marginaliserade unga med samma erfarenheter Den nyfunna gruppen kompenserar för f r det bristande familjestödet

24 Ungdomar rapporterar att cannabis ger dem: insikt medvetenhet sexuella känslork självf lvförtroende känsla av att vara vuxen kraftfull kreativ en känsla k av att kunna tänkat fina känslork en hjälp att fly undan en obehaglig situation en hjälp att lösa l personliga problem en hjälp att somna

25 Cannabis förhindrarf depression skakningar spänningar fysiska smärtor tristess stress

26 Insatser i förhållande till missbruksgrad

27 Cannabiskunskap Familjearbete med cannabisproblematik Orginalmetoden Cannabisbehandling och FFT Cannabisbehandling och Förståndshandikap osv Internetbaserad behandling Vägen ut ur haschmissbruket. Ett partitur med Struktur och regler Lundqvist & Ericsson 1988 Guide på olika språk HAP-manual 18 sessioner Kortprogram 6-8 sessioner Cannabissamtal 3 sessioner Internetbaserad självhjälpstest Gatuguiden Cannabiskurs i häktet

28 THC 100 % Introduktion 50 % Motivational sessions x times Behandling av cannabismissbruk Fas Fas 1 Medicinskt Medicinskt fokus fokus Introduction Phase 1 Phase 2 Phase 3 Original modellen > 24 år Manualbaserad modell, år, > sex månader regelbundet missbruk Kort version < 17 år eller < 6 mån Haschsamtal Guiden Alla fem varianterna bygger Additional på de tre Sessions faserna for sessions family members Sessions 1-6 Sessions 7-10 Sessions Motivationssamtal Ångest känslor Fas Fas 2 Psykologiskt Psykologiskt fokus fokus Fas Fas 3 Socialt Socialt fokus fokus Förlängning Teman och frågor Teman och frågor Teman och frågor Veckor

29 Behandlingsprogram bör vara baserade på Kognitiv-beteendeorienterad teknik, Kognitiv-edukativ teknik Motivational Interviewing teknik, eller en kombination av några av dessa.

30 Session 1; Kunskap om cannabis som preparat och hur det påverkar tankefunktionen. Session 2; Psykologisk inriktning, hur cannabis påverka känslor Session 3; Social inriktning, hur påverkar cannabis den sociala situationen

31 Infosamtal

32 Träff 1 1:1 THC-kurvan 1:2 Akut- och kroniskt rus 1:3 Kognitiva funktionerna Hemuppgift: Guiden, ungdomsfrågorna Träff 2 2:1 Uppföljning av förra träffen, ev frågor 2.2 Genomgång av ungdomsfrågorna 2:3 Genomgång av uppgifterna: - varför jag röker - varför jag ska sluta - vad behövs för att kunna sluta 2:4 Genomgång av guiden Hemuppgift: Plus och minuslista

33 Träff 3 3:1 Genomgång plus- och minuslista 3:2 Droglinje Träff 4 4:1 Familjenätverkskarta 4:2 Kompisnätverkskarta Träff 5 5:1 Känslor Träff 6 Avslutning tillsammans med föräldrar Vad krävs för att bibehålla drogfriheten?

34 Självhjälpstest 10 frågor

35 Behandlarprofil Uppdaterade och aktuella kunskaper om cannabis Veta vad cannabis gör med den unges identitetsutveckling. Kunna hålla struktur i samtal och arbeta med fokus på det samtalet handlar om. Den unge själv har problem med det som cannabisrökare. Veta skillnaden mellan privat, personlig och professionell sfär. Arbeta motiverande, lyssnande, ställa öppna frågor.

36 Förmedla sin egen kunskap om cannabis och relatera detta till den unges eget cannabisbruk. Tillsammans med den unge undersöka dennes eget cannabisbruk. Varför den unge tar droger, när den unge tar droger, varför den unge vill sluta, etc. Ha plats för den unge, härbärgerande egenskaper.

37 Frågor om beroende Har du svårt att släppa tanken på hasch när du inte har något? Vill du hellre bli stenad än att äta? Röker du så mycket du har lust till utan att tänka på vad du ska göra nästa dag? Röker du hasch trots att du emellanåt tänker att haschet skapar problem för dig? Upplever du att du inte kan sluta efter fösta pipan utan bara fortsätter? Känner du att du fungerar bättre när du har rökt? Känner du, att ditt minne blir bättre under tiden som du är påverkad men sämre dagen efter? Vaknar du upp med en känsla av en dimmig hjärna, som försvinner när du har rökt?

38 Psykiska följder av haschrökningen Har du negativa eller obehagliga tankar när du är påverkad? Hjälper haschet dig att låta bli att tänka på vad som har hänt och hur din framtid ska bli? Upplever du att haschrökningen gett dig ökad insikt? Upplever du att haschrökningen gett dig ökad medvetenhet? Har du bättre kontakt med/kontroll över dina sexuella känslor när du är stenad? Har du fått ett bättre självförtroende sedan du började röka hasch? Känner du dig mer kraftfull när du har rökt? Känner du dig mer kreativ när du rökt? Får du en känsla av att du tänker bättre när du rökt? Upplever du att haschet ger dig fina känslor? Känner du dig mindre nedstämd om du röker? Känner du dig mindre stressad när du röker?

39 Fysiska följder av haschrökningen Ligger du vaken på natten om du inte har rökt en kvällsholk? Röker du för att somna på kvällen? Känner du att skakningar i kroppen minskar när du röker? Känns det som om spänningar släpper när du röker? Har du fysiska smärtor som försvinner/blir bättre när du röker? Besväras du av huvudvärk, när du inte har rökt på ett par dagar? Besväras du av nattliga svettningar, när du inte har rökt på ett par dagar? Har du ibland oförklarlig träningsvärk?

40 Problematiserings frågor till en experimenterande tonåring Några av frågorna kommenteras så att tanken bakom dem belyses. Hur många gånger behövde du röka för att du skulle få effekt (subjektivt upplevt rus)? Kommentar: Denna fråga fäster uppmärksamheten på cannabis komplexitet, och hur inkörningsperioden varierar från individ till individ. Däremot vet vi idag inte något om orsaken till detta fenomen.

41 Hur många gånger har du rökt cannabis? Kommentar: Svaret ger en bild av hur ärlig den unge tänker vara. Om han ger ett svepande svar, som t.ex ett par gånger, så ber man honom precisera. Hur lång tid gick innan du rökte nästa gång efter du fick effekt? Kommentar: Denna fråga ställs för att visa för tonåringen att han har fattat ett beslut att fortsätta använda cannabis.

42 Varför rökte du igen? Vilken effekt fick du då? Hur lång tid har det varit mellan de tillfällen som du har rökt? Kommentar: Detta för att se om avståndet mellan röktillfällen har blivit kortare. Vad i ruset tycker du bäst om? Vilken effekt fick du? Eftersom missbrukaren normalt inte reflekterar och sätter ord på sina upplevelser blir detta en anledning till att göra det, vilket medför att han funderar även när han får ett återfall. Reflektion och cannabisrökning går inte ihop.

43 Hur lång tid tog det innan du började röka varje vecka? När upplevde att du började fungera sämre tankemässigt? Kommentar: Efter ett antal månaders regelbundet (4-6 ggr/m) cannabisrökande så funderar man inte längre i tidsperspektiv. Därför är det nödvändigt att intervjuaren för in ett tidsperspektiv. Vilka var de tecken som du upptäckte? När märkte du att minnet började bli sämre? Kommentar: Det är på ett sämre fungerande när eller arbetsminne som cannabisrökare först märker att de har börjat fungera sämre.

44 Vem vet om att du använder Cannabis? Bryr du dig om att dessa vet om det? Har du märkt att du får svårare att hitta ord när du ska berätta för andra vad du har tänkt på? Har du börjat stamma? Kommentar: Cannabis påverkar psykomotoriken, vilket innebär att om man har intentionen att göra en rörelse så behöver det inte betyda att den blir gjord. Så om man vill uttala ett ord så är det inte nödvändigtvis så att musklerna får de signalerna som de behöver för agera.

45 Tack för uppmärksamheten

13.03.13. och hur man kan bemöta dem

13.03.13. och hur man kan bemöta dem och hur man kan bemöta dem Cannabis är en medicin. Det finns inga studier som visar att cannabis är farligt. Cannabis är mindre skadligt än alkohol. Eftersom det är kriminellt att röka cannabis blir jag

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER UNGDOMAR ALKOHOL OCH ANDRA DROGER INGÅNGEN-ALKOHOL OCH DROGRÅDGIVNING En erbjudande - och förebyggande verksamhet inom Umeå socialtjänst. För barn och ungdomar upp till 22 år, ungdomars nätverk och de

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

Cannabis. låt fakta styra dina beslut

Cannabis. låt fakta styra dina beslut Cannabis låt fakta styra dina beslut Vi kommer här att beskriva vad cannabis och syntetiska cannabinoider är, deras ruseffekter, hur de påverkar oss människor på kort och lång sikt och vilka risker det

Läs mer

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se

minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se minimaria Botkyrka Skolinfo 2014 Simon Jonsson Socialsekreterare/Behandlare 08-530 622 82, 0708-861580 Simon.jonsson@botkyrka.se Hur mår ni? Vad är (drog)missbruk? Missbruk är bruk av sinnesförändrade

Läs mer

Cannabis, beroende och behandling.

Cannabis, beroende och behandling. Cannabis, beroende och behandling. www.droginfo.com Ullånger september 2011 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen,

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana

En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lund Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lunds Universitetssjukhus Kioskgatan 17, S-221 85 Lund, Sverige Tel 046-17

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Vad du som förälder/ vårdnadshavare vill veta om: Alkohol Narkotika Doping Tobak VI VÄRNAR OM VÅRA UNGA - VÄRMLANDS KOMMUNER I SAMARBETE Denna broschyr om ANDT, det vill säga Alkohol, Narkotika, Doping

Läs mer

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC Defini&on samsjuklighet Patienter, klienter med psykisk sjukdom, personlighetsstörning och samtidigt

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning Anders Håkansson, leg läkare, med dr Avd för psykiatri, Lunds universitet Beroendecentrum Malmö Vad är samsjuklighet? klienter och patienter

Läs mer

BARNFETMABEHANDLING OCH

BARNFETMABEHANDLING OCH BARNFETMABEHANDLING OCH BARNPSYKIATRI SAMVERKAN OCH GRÄNSDRAGNINGAR BORISDAGEN 2013 Emilia Löttiger, psykolog Karolinska Gudrun Furumark, psykolog BUP DISPOSITION Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar med

Läs mer

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet

Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Behandling och bemötande av kvinnor med beroende och psykiatrisk samsjuklighet Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset

Läs mer

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården

Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården Från individ- till familjeperspektiv i missbruks- och beroendevården ANDT-samordnare 2013 05 22 gunborg.brannstrom@skl.se Det här ska jag prata om: - Överenskommelsen mellan SKL och regeringen. - Risk-

Läs mer

Symtom vid akut förgiftning

Symtom vid akut förgiftning Symtom vid akut förgiftning Giftinformationscentralens erfarenheter av fenomenet SPICE. Hur vi sett en ökning av antalet frågor från sjukvård och allmänhet och fall med mer allvarliga symtom. Jenny Westerbergh

Läs mer

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg

Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Flickor med ADHD och AST Göteborg 18.9. 2012 Svenny Kopp, överläkare, med.dr Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg 1 Varför fokusera på flickor med ADHD och aumsmspektrumstörning? Vanliga Mllstånd

Läs mer

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk

Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Konsekvenser för ungdom att växa upp i en familj med missbruk Kent W. Nilsson, professor Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet Landstinget Västmanland Först av allt; livet är långt ifrån rättvist!

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi

Riskbruk, missbruk och beroende. Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Riskbruk, missbruk och beroende Nationell fortbildningskurs Missbrukspsykologi Vision Att fortbildningen ger en orientering om hur missbrukspsykologi kan tillämpas i det kliniska/praktiska arbetet med

Läs mer

Tonårsutveckling och cannabis det psykologiska perspektivet

Tonårsutveckling och cannabis det psykologiska perspektivet Tonårsutveckling och cannabis det psykologiska perspektivet Karlstad september 2012 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska

Läs mer

Cannabis och belöningssystemet

Cannabis och belöningssystemet Minnesbilder från konferens om Cannabis, risker Konferens om Stockholm 17 februari 2015 Cannabis och belöningssystemet Maria Ellgren Med. Dr. Medical Science Liaison CNS Medical Affairs AbbVie AB från National

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24

gunborg.brannstrom@skl.se Drogfokus 2012 10 24 Förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården - ny överenskommelse med regeringen. Ett utvecklingsarbete inom Kunskap till praktik Drogfokus 2012 10 24 gunborg.brannstrom@skl.se

Läs mer

En Guide. för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana. Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor. Lund

En Guide. för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana. Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor. Lund En Guide för Dig som vill sluta med Hasch och Marijuana Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Lund Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor Psykiatriska kliniken Bara vägen 1, S-221 85 Lund, Sverige Tel 046-17

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Målet med behandling

Målet med behandling www.droginfo.com Behandling av cannabismissbruk Thomas Lundqvist Dan Ericsson Leg psykolog & docent Socionom Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund 1984-2005 LUND Målet med behandling Cannabis förändrar

Läs mer

Mini Marias föräldrautbildning i cannabiskunskap. Maribel B Raneskog & Henrik Andersson

Mini Marias föräldrautbildning i cannabiskunskap. Maribel B Raneskog & Henrik Andersson Mini Marias föräldrautbildning i cannabiskunskap Maribel B Raneskog & Henrik Andersson Hur allt startade. Idé från Maria Ungdom Stockholm Pilotgrupp Marknadsföring Utbildningen startar hösten 2013 14 genomförda

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Behandling av personer med beroende av cannabis: Vad kan vi lära av behandlarnas erfarenhet? Russell Turner, Projektledare, FoU i Väst/GR

Behandling av personer med beroende av cannabis: Vad kan vi lära av behandlarnas erfarenhet? Russell Turner, Projektledare, FoU i Väst/GR Behandling av personer med beroende av cannabis: Vad kan vi lära av behandlarnas erfarenhet? Russell Turner, Projektledare, FoU i Väst/GR Bakgrund Trestad2 ed naeonellt projekt i cannabisområdet om preveneon,

Läs mer

Är kognitiv beteendeterapi något för dig?

Är kognitiv beteendeterapi något för dig? Målet med kognitiv psykoterapi är att lindra individens känslomässiga lidande via tankar, föreställningar, mentala bilder, principer eller kognitioner som kan resultera i plågsamma känslor och försämrad

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se

INTERNETDROGER. Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping. 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se INTERNETDROGER Ewa Kindstrand Informationssekreterare Beroendekliniken Linköping 013-20 68 99 ewa.kindstrand@lio.se LÄGESBESKRIVNING Beroendekliniken, US Självrapporterat eller bekräftat med u-prov Hösten

Läs mer

Depressioner hos barn

Depressioner hos barn Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas

Läs mer

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar

Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Cannabis, tobak och alkohol -Biologiska kopplingar Maria Ellgren, Med Dr maria.ellgren@farmbio.uu.se Karlstad 3 september 2012 Praktiska erfarenheter och intryck Vanligt med parallella missbruk? Någon

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Sammanställning av ASI-data - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, 18 30 år Sammanställt av Anders Arnsvik (2011) Inledning Föreliggande redovisning är ett exempel på vad ASI-data kan användas till. ASI-intervjuerna

Läs mer

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom

Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Cannabis. påverkan. och. Thomas Lundqvist 2012

Cannabis. påverkan. och. Thomas Lundqvist 2012 Om Cannabis och påverkan 1 Thomas Lundqvist 2012 Författaren Thomas Lundqvist är leg. Psykolog och docent i psykologi. Han är verksam vid Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne. Det

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende

Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende Psykologiskt perspektiv på missbruk och beroende En del i ett mångfaktoriellt perspektiv Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD

Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Inte bara medicin Andra insatser för barn & vuxna med ADHD Anna Backman, ADHD-center Habilitering & Hälsa Ulla Otterstadh, BUP Kognitivt stöd Annika Brar, Habilitering & Hälsa / Vuxenpsykiatri 2014-05-08

Läs mer

Sävsjöviks förstärkta familjehem

Sävsjöviks förstärkta familjehem Sävsjöviks förstärkta familjehem Vi erbjuder familjehemsvård för vuxna personer med missbruk och / eller kriminalitet. Vår målgrupp är företrädesvis Individer med konstaterad eller misstänkt neuropsykiatrisk

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Cannabis. påverkan. och. Thomas Lundqvist 2012

Cannabis. påverkan. och. Thomas Lundqvist 2012 Om Cannabis och påverkan 1 Thomas Lundqvist 2012 Författaren Thomas Lundqvist är leg. Psykolog och docent i psykologi. Han är verksam vid Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne. Det

Läs mer

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi?

Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? Barns och ungas rätt till lärande sett ur olika perspektiv Är det bra med tidig upptäckt och tidiga insatser vad vet vi, vad gör vi? 2013-09-03 / Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs

Läs mer

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen

1. Diagnosen ADHD. Barn och ungdomar med ADHD. Översikt av föreläsningen 1 Barn och ungdomar med ADHD Översikt av föreläsningen 1. Diagnosen ADHD 2. Hur vanligt är det? 3. Flickor och pojkar 4. Vad innebär svårigheterna? 5. Förklaringsmodeller 6. Hur diagnostiseras ADHD hos

Läs mer

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling

Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Biologiska faktorers betydelse för missbruks- och beroendeutveckling och behandling Anders Håkansson, leg läkare, post doc Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Beroendediagnos

Läs mer

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger

Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy och handlingsplan för Tobak, alkohol och droger Policy för tobak, alkohol och andra droger som gäller både för elever och personal på Norrevångskolan i Mörrum, Karlshamns kommun. Inledning Skolan

Läs mer

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra

Alla dessa. b o k. s t ä. v e r SLSO. om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra SLSO PP ss yy kk ii aa tt rr ii nn SS öö dd rr aa SLSO P ss yy kk ii aa tt rr ii n n S öö dd rr aa Alla dessa b o k s t ä v e r om neuropsykiatriska problem och deras bemötande inom Psykiatrin Södra I

Läs mer

Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende

Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende Nationell baskurs i riskbruk, missbruk och beroende Claudia Fahlke, professor & leg psykolog Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Claudia.Fahlke@psy.gu.se

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK

ALKOHOL- OCH DROGMISSBRUK # 5 Amerikanska original som använts: II 10/1 1996, III 18/2 2009 ALKOHOL- OCH SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning av Mia Luther (MD) och

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping. Skolläkardagarna 2015 Främja elevers lärande och välbefinnande Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr BUP-kliniken, Linköping Besvär av oro och ångest har negativ inverkan på skolgång och inlärning Kunskap hos elevhälsa och pedagoger om förhållningssätt

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11)

Upplevda besvär. SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory OMR 6:1 BILAGA KVINNOR PATIENT 1 (11) PATIENT 1 (11) Upplevda besvär SSP-UKU Självskattningsskala Perceived Distress Inventory Vi önskar få veta direkt av Dig hur Du upplever den behandling som Du får. För varje besvär som anges nedan ber

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg

Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg Peder Rasmussen, docent och överläkare Barnneuropsykiatriska vårdenheten Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg HÄLSODEKLARATIONEN Har du ADHD, ADD, DAMP, autismspektrumtillstånd (till exempel

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD)

Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Norska riktlinjer samsjuklighet rus (missbruk, beroende) och psykisk lidelse (psykisk sjukdom, personlighetsstörning, ADHD) Agneta Öjehagen, Lunds universitet 1. De norska jämfört med svenska riktlinjer:

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar

Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Psykiatriskt sjukdomsmönster hos flickor och pojkar Helsingfors Universitet Kaffediskussion 16.1. 2008 Fredrik Almqvist Faktorer som påverkar barnets psykiska utveckling - bör beaktas Predisponerande Genetiska

Läs mer

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.

Depression hos barn och ungdomar. Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu. Depression hos barn och ungdomar Bruno Hägglöf Senior Professor, Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@psychiat.umu.se Förebygga och behandla depression vad kan ske i skolan? Förebygga

Läs mer

Varför gör FHI en kampanj?

Varför gör FHI en kampanj? Testa dina gränser ett kommunikationsprojekt om cannabis Nordisk rusmiddelkonference Tórshavn, 25 augusti 2011 Lisen Sylwan lisen.sylwan@fhi.se Varför gör FHI en kampanj? Ökande användning av cannabis

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta

Information till första linjen. Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta Information till första linjen Överenskommelse skola BUP Översikt ADHD/ADD, Autism BUP utredningar Vad kan vara bra att veta ÖVERENSKOMMELSE VID MISSTANKE OM PSYKISKT FUNKTIONSHINDER HOS BARN OCH UNGA

Läs mer

Grundkurs om NPF för skolan

Grundkurs om NPF för skolan Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan Göteborg 28 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson och Miriam Lindström www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Ungdomars psykiska mående

Ungdomars psykiska mående Ungdomars psykiska mående Elina Hermanson MD, Barn- och ungdomsläkare Hanaholmen 10.10.2013 Kärlek Känslan av att vara behövd Gruppens acceptans Diskurs om.. I. Ungdomens utvecklingsuppgifter II.Ungdomens

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Hjälp! Mitt barn kommer inte till skolan En SAMFÖR-föreläsning om skolfrånvaroproblematik Mälardalens Högskola, Västerås 24 februari 2015

Hjälp! Mitt barn kommer inte till skolan En SAMFÖR-föreläsning om skolfrånvaroproblematik Mälardalens Högskola, Västerås 24 februari 2015 Hjälp! Mitt barn kommer inte till skolan En SAMFÖR-föreläsning om skolfrånvaroproblematik Mälardalens Högskola, Västerås 24 februari 2015 Viktoria Konstenius Leg. psykolog, författare viktoria.konstenius@emotiva.se

Läs mer

Varför behövs behandling efter ett avslutat cannbismissbruk (eller ett blandmissbruk)?

Varför behövs behandling efter ett avslutat cannbismissbruk (eller ett blandmissbruk)? Varför behövs behandling efter ett avslutat cannbismissbruk (eller ett blandmissbruk)? Av Thomas Lundqvist, Leg. Psykolog & Docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor (Drug addiction Treatment

Läs mer

Tre områden. Cannabisnätverket i Sverige. Bakgrund till nätverket. Syfte med nätverket

Tre områden. Cannabisnätverket i Sverige. Bakgrund till nätverket. Syfte med nätverket Cannabis i Sverige Presentation Kristiansand 4 november 2008 Ann-Sofie Nordenberg Projektledare Karlstad kommun Tre områden Cannabis bakgrund, syfte och nuläge Kvalitetssäkring och utbildning Nationell

Läs mer

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne

Neuropsykologi, med inriktning på cannabis. Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Neuropsykologi, med inriktning på cannabis Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Hjärnan- ett nätverk Tonårshjärnans känslighet för cannabis Cannabis

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

Lindrig utvecklingsstörning

Lindrig utvecklingsstörning Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs

Läs mer

Narkotika finns där din tonåring finns

Narkotika finns där din tonåring finns Narkotika finns där din tonåring finns Narkotikan finns överallt Överallt i Stockholm kan din tonåring bli erbjuden narkotika. I City, på Söder, i Farsta, i Bromma och på Östermalm. I Stockholm har 24

Läs mer

Sammanfattning av informationskväll om droger

Sammanfattning av informationskväll om droger Sammanfattning av informationskväll om droger Gullmarsskolans aula 2012-10-23 Sammanställt av Anna Nyman Holgersson, Folkhälsosamordnare Tel. 0523-61 31 09 anna.nyman-holgersson@lysekil.se Program Föreläsning

Läs mer

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se

Lisa Berg. PhD, forskare vid CHESS. lisa.berg@chess.su.se Lisa Berg PhD, forskare vid CHESS lisa.berg@chess.su.se Lagen om barn som anhöriga Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet

Systerskap för att främja unga tjejers hälsa. Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet Systerskap för att främja unga tjejers hälsa Återrapportering från en enkätundersökning med tjejer som deltagit i Tjejzonens Storasysterverksamhet 1 Genusinriktad ANDT-prevention Under 2011 påbörjades

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan

Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Alkohol- och drogpolicy för Aleholmsskolan Sävsjö 091230 Innehållsförteckning 1.1 Aleholmsskolans mål och syfte med alkohol- och drogpolicy. Sid 1 1.2 Vad är en drog och vad säger lagen? Sid 1. 1:3 Misstanke

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer