Suicidprevention. Vårdprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Suicidprevention. Vårdprogram"

Transkript

1 Suicidprevention Vårdprogram

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1 13 Mål Vilka patienter Bemötande Utredning och bedömning 14 Suicidstegen 14 Kliniska bedömningen 14 Anamnes 14 samtal med Närstående 14 Skattnings- och bedömningsinstrument Åtgärd och behandling 15 Heldygnsvård 15 Öppenvård 15 Vårdplanering Dokumentation Familj, barn och närstående Samverkan 17 Inom psykiatrin 17 Med somatisk sjukhusvård, närsjukvård och kommunal omsorg 17 Med brukar- och närståendeorganisationer Uppföljning och avslut Särskilda rutiner vid suicid 17 Handläggningsrutiner 17 Efterlevandestöd 17 Anmälningsskyldighet Uppföljning av vårdprogram, införande och kvalitetsarbete 18 Referenslitteratur och lästips 19 Bilagor 11 Detta vårdprogram är utarbetat av en projektgrupp bestående av: Psykolog Lena Bengtsson, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Halmstad Socionom och leg psykoterapeut Eva Bergqvist, barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Varberg Psykolog Katarina Dalbjörn, psykiatriska kliniken, Sjukhuset i Varberg Psykiater, Med.dr. Anna Ehnvall, vuxenpsykiatriska mottagningen i Varberg Specialistsjuksköterska i psykiatrisk omvårdnad, avdelningschef Eva Leander, vuxenpsykiatriska mottagningen i Falkenberg Specialistsjuksköterska i psykiatrisk omvårdnad Riga Kolmodin, affektiva enheten vid psykiatrin i Halmstad PROJEKTLEDARE: Specialistsjuksköterska i psykiatrisk omvårdnad, FoU-strateg Patrik Dahlqvist Jönsson, psykiatriska kliniken, Halmstad Vårdpogram Ett vårdprogram utgör riktlinjer för hälso- och sjukvård för en viss grupp av patienter och beskriver hur vård och behandling skall genomföras inom en stor organisation (klinik, upptagningsområde eller landsting). Ett vårdprogram är ett styrdokument som är fastställt av organisationens ledning, vilket ska följas upp och revideras kontinuerligt. Fem viktiga budskap P P P P P Våga fråga alla patienter som kommer i kontakt med psykiatrin ska tillfrågas om suicidtankar Dokumentera suicidriskbedömningen och vårdplan Samverka med närstående Alla patienter som gjort suicidförsök ska bedömas inom ett dygn Alla patienter som gjort suicidförsök ska följas upp under minst ett år 1. INLEDNING Vårdprogrammet för suicidprevention inom psykiatrin i Halland ska utgöra riktlinjer för hur de olika verksamheterna ska utforma/förbättra och implementera patientsäkra rutiner med avseende på suicidnära patienter och suicidprevention generellt. En särskild vikt har lagts på riktlinjer/rutiner avseende riskbedömningar (i direkt och indirekt patientarbete inklusive telefonrådgivning), samverkan mellan öppen- och heldygnsvård, informationsöverföring, kontinuitet och vårdplaner. Ambitionen med detta vårdprogram är att det ska vara tillgängligt och känt för alla berörda. Innehållet ska vara förståeligt för patienten och dennes närstående. Det är framtaget i dialog med SPES i Halland och brukarråden inom psykiatrin i Halland. Vårdprogrammet är skrivet utifrån en genomgång av evidensbaserad forskning, beprövad erfarenhet, nationella vårdprogram, lokala riktlinjer, händelseanalyser gjorda av lex Maria-anmälda suicid i Halland och nationella riktlinjer angående suicidnära patienter från Socialstyrelsen. Mål All personal ska ha en grundläggande kunskap om suicidalitet och en god kunskap om innehållet i vårdprogrammet. All vård- och behandlingspersonal ska ha förmåga att genomföra en intervju med en patient utifrån suicidstegen Livräddning vid suicidalitet (bilaga 2), och värdera risk- och skyddsfaktorer. Alla nya patienter som kommer i kontakt (gäller även telefonkontakt) med psykiatrin ska suicidriskbedömas i enlighet med riktlinjer i vårdprogrammet. Alla patienter som gjort suicidförsök ska bedömas/ ha fått kontakt med psykiatrin inom ett dygn. Alla suicidriskbedömningar ska dokumenteras i enlighet med riktlinjer i vårdprogrammet. Alla suicidnära patienter ska ha en tydlig och dokumenterad vårdplan. 2. VILKA PATIENTER? Vårdprogrammet gäller för alla patienter som kommer/är i kontakt med psykiatrin i Halland och som utgör riskgrupp för suicid/är suicidnära. Var uppmärksam på suicidriskfaktorer även om patienten inte uttrycker psykisk ohälsa. Det är viktigt att fånga upp alla! Fråga efter suicidtankar: om det är en ny patient (vid nybesök) vid misstänkt risk (se bilaga 4) för att följa en suicidal krisutveckling om patienten genomgått tidigare suicidala kriser efter ett suicidförsök Med suicidnära patienter avses: personer som under det senaste året har gjort suicidförsök personer som har allvarliga suicidtankar personer som utan att ha allvarliga suicidtankar ändå bedöms vara i farozonen för suicid. 3. BEMÖTANDE Ett gott primärt bemötande som bygger på kunskap, respekt, värme och engagemang är av stor vikt för den suicidnära patienten och dennes närstående. Det innebär att vårdpersonal försöker skapa en god relation med dem för såväl suicidriskbedömningen som den fortsatta behandlingen. Personkontinuitet är väsentlig. Vårdkontakten och vårdmiljön är viktiga för patientens motivation till behandling. En negativ uppfattning eller upplevelse av tidigare psykiatrisk vård kan vara av betydelse för patientens inställning till planerad behandling. Omslagsbild: Patrik Leonardsson 2 3

3 4. UTREDNING OCH BEDÖMNING Alla patienter som kommer i kontakt med psykiatrin (gäller även telefonkontakt) ska tillfrågas om suicidtankar och bedömas utifrån suicidstegen (bilaga 2) av sin behandlings/vårdkontakt. En patient som bedöms suicidnära ska systematiskt suicidriskbedömas av patientansvarig läkare (PAL) eller annan behandlare. Vid svårbedömd suicidrisk, aktuella eller allvarliga suicidplaner ska sambedömning alltid göras med läkare. OBS! Alla patienter som inkommit till sjukhuset efter ett suicidförsök ska bedömas av specialist i psykiatri eller i vissa fall av en erfaren ST-läkare med, i fallet, handledning av specialist inom ett dygn. Vid minsta tveksamhet måste specialisten själv göra bedömningen. 1. Suicidriskbedömningen ska grunda sig på SKANS: Suicidstegen, Kliniska bedömningen, Anamnes, information genom samtal med Närstående, samt resultat av Skattningsskalor. 2. Varje suicidnära patient ska utredas med avseende på psykiatriska, somatiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekter. Individuella stressfaktorer är också av betydelse. Kända riskfaktorer ska kartläggas. 3. Suicidriskbedömningen ska dokumenteras. 4. Information om suicidriskbedömningen ska vidarebefordras, till patientansvarig läkare eller behandlingsansvarig, från öppenvård till heldygnsvård eller vice versa. 5. Suicidriskbedömning ska återupprepas till dess situationen stabiliseras. Vid telefonkontakt: Vid en telefonkontakt med suicidnära patient kan mall enligt bilaga 1 användas som stöd för samtalet, bedömningen och åtgärderna. SKANS Suicidstegen Livräddning vid suicidalitet Suicidstegen ska användas av all personal som stöd för samtalet, undersökningen och åtgärder. Suicidstegen avser att beskriva den suicidala processen från nedstämdhet/hopplöshet till aktiva planer. För suicidstegen med statistiska riskfaktorer, skyddsbedömning och handlingsplan, se bilaga 2. För exempel på ytterligare frågor som kan ställas, se bilaga 3. För hjälp vid bedömning av risknivå, se bilaga 4. Klinisk bedömning Den kliniska bedömningen är en sammanvägning av det som framkommer i de övriga delarna av SKANS och den personliga, yrkeserfarenhetsbaserade bedömningen. Det ingående patientsamtalet är det viktigaste instrumentet i all suicidriskbedömning. Vid bedömningssamtalet är följande åtgärder viktiga: Skapa lugn och avskildhet. Försöka etablera en förtroendefull, ömsesidig kontakt. Möt individen utifrån den helhetssituation inom vilken suicidproblematiken har uppstått. Detta kräver tålamod, tid och aktivt lyssnande. I detta skede bör man undvika tolkningar, hastiga beslut/åtgärder och inrikta sig på härbärgering av det material den suicidnära personen lämnar. Låt bedömningssamtalet innebära en intervention där den viktigaste aspekten är att förmedla framtidshopp. Ta hänsyn till aktuell livssituation och ålder. Exempelvis kan kognitiva nedsättningar hos äldre patienter komplicera suicidbedömningen. Den suicidala processen är kortare när det gäller barn och ungdomar. Anamnes Dessa delar bör alltid tas upp i anamnesen: Suicidtankar/handlingar/planer/erfarenheter Psykiatriska sjukdomstillstånd Tidigare suicidförsök/tankar/handlingar/planer/ erfarenheter Aktuella problem/utlösande påfrestningar Trauma/övergrepp Missbruk Socialt nätverk Hereditet (t ex suicid, psykiatrisk sjukdom) Social situation Relationer till närstående Riskfaktorer Skyddande eller hälsobefrämjande faktorer Personlighet Familjesituation Livsstil (t ex mat, sömn, motion, intressen) Funktionsförmåga Psykisk status Samtal med Närstående (om inte starka skäl talar emot detta) Närstående ger ofta värdefull information för bedömningen. Vid handläggning av minderåriga är föräldradeltagande en nödvändighet. Följande faktorer visar på graden av allvar i ett planerat eller utfört suicidförsök: Var? Valet av plats; till exempel en undanskymd plats med liten risk för upptäckt. När? Valet av tid; risken att bli upptäckt är till exempel mindre på natten eller när familjemedlemmar är bortresta. Hur? Valet av tillvägagångssätt, planerade eller utförda åtgärder för att förbereda suicidhandlingen; till exempel olika antydningar till omvärlden om att man snart är död, att ordna upp sina affärer, avskedsbrev, införskaffande av tabletter, rep eller vapen. Förvarningar till omgivningen skall tas på allvar och försök att skaffa hjälp efter ett suicidförsök tyder på viss livsvilja. Skattnings- och bedömningsinstrument Någon av följande skattningsskalor ska användas för skattning av suicidrisk. Vid indikation på suicidbenägenhet behövs ytterligare suicidriskbedömning göras: Vuxenpsykiatri Montgomery-Asberg depression rating scale (MADRS) självskattning gällande depression. Särskild observans på fråga nr 9 (livslust). Beck depression inventory (BDI) självskattningsinstrument för vuxna vid misstänkt depression. Fråga nr 9 ger svar på suicidbenägenhet. Barn- och ungdomspsykiatri MADRS självskattning gällande depression. Beck ungdomsskalor självskattning vad gäller ångest, depression, ilska, normbrytande beteende och självbild. Frågorna 37 och 39 ger svar på känslan av hopplöshet och suicidtankar. Beck s depressions inventorium Children (BDI-C) självskattningsinstrument för barn vid misstänkt depression där fråga 1 ger svar på självskada och suicidbenägenhet. Äldrepsykiatri MADRS självskattning gällande depression. Geriatric Depression Scale 20 (GDS-20) skattningsformulär för att utröna om äldre person är deprimerad. Cornell skattningsskala används för skattning av depression vid demens då personen som ska bedömas för eventuell depression är mer än lindrigt dement. Kan besvaras av såväl patient som vårdare. För fördjupad kartläggning och bedömning av suicidproblematiken rekommenderas: CAMS bedömningsinstrument som även ger underlag för planeringen av den fortsatta behandlingen. Formuläret kan användas av patientansvarig läkare eller ansvarig behandlare/sjuksköterska/ kontaktperson. Är främst utarbetad för vuxna. Suicida intent scale (SIS) används efter suicidförsök och värderar patientens intentioner med suicidförsöket. Sad persons scale en enkel skattningsskala som används för att belysa de statistiska riskfaktorerna. Scale for suicide ideation (SSI) kan användas i mötet med en person som ännu inte gjort ett suicidförsök. Skalan syftar till att lyfta fram patientens attityd till att leva eller dö, karaktären av suicidtankarna, karaktären av tänkt suicidförsök, aktualisering av tänkt försök och bakgrundsfaktorer. 5. ÅTGÄRD OCH BEHANDLING Hög suicidrisk hos patient kräver akut livräddande behandling, som för hjärtinfarktspatient inom den somatiska vården. Behandlingen av en suicidnära patient inriktas på det akuta skyddsbehovet och i relation till grundsjukdom, psykiskt lidande/smärta samt viktiga psykosociala faktorer. Det primära är dock att förhindra självmordshandling. En patient som har gjort ett suicidförsök ska inte lämnas ensam förrän kvalificerad suicidriskbedömning har gjorts. Om patient får ökade suicidtankar ska behandlaren utreda om patientens grundsjukdom är optimalt behandlad, tänka kring fördjupad diagnostik, om förändrad behandlingsstrategi bör övervägas och om det finns omständigheter som gör grundsjukdomen mer svårbehandlad, exempelvis komorbiditet och missbruk. Familjen/närstående och behandlaren (som ofta är icke-läkare) ska uppmärksamma vad som kan göras för att stärka skyddet kring patienten. Den akuta omvårdnaden av en suicidnära patient syftar till att skapa en god relation och garantera patientens säkerhet. En suicidnära patient ska informeras om möjlighet att kontakta psykiatrin dygnet runt. Heldygnsvård De kontaktpersoner som utses har som uppgift att skapa en bärande relation under vårdtiden. Det är 4 5

4 viktigt att vårdpersonal har återkommande förtroendefulla samtal med den suicidnära patienten. Samtalen kan variera i antal och tid. Det är angeläget att suicidproblematiken tas upp i patientsamtalen. Det är också av vikt att samtala kring handlingsstrategier om patienten skulle få suicidtankar igen. På vårdavdelningen ska det hållas regelbundna läkarsamtal, medicinska bedömningar och suicidriskbedömningar som fortlöpande dokumenteras i journalen. Öppenvård I öppenvård finns det inte möjlighet till samma övervakning som när patienten är inneliggande. Man måste därför arbeta på ett delvis annat sätt för att kunna ge patienten en god och säker vård. Ny suicidriskbedömning vid varje återbesök till dess situationen stabiliseras. Nytt återbesök inom en vecka om patienten inte blivit inlagd på vårdavdelning. För den suicidala patienten blir det extra viktigt att tillgodose behov av: Tillgänglighet. Patienten kan behöva täta återbesök och telefonkontakter. Kontinuitet. Samma behandlare eller team av behandlare träffar patienten. Trygghet. Avsätt extra tid. Erbjud hembesök. Samarbeta med närstående och var öppen för deras oro. Många patienter behöver konkret kunskap och träning av olika färdigheter för att hantera svåra känslor och destruktiva mönster. Vårdplanering En individuell vårdplan som utgår från suicidriskbedömningen ska omgående upprättas i överenskommelse mellan patient, föräldrar/vårdnadshavare/ närstående, behandlare och ansvarig läkare. Också denna plan ska redovisas i journalhandling. Det är väsentligt för suicidnära patienter att känna sig delaktiga i och ha en tydlig struktur över hur vården kommer att gestalta sig, till exempel vilken vårdpersonal patienten kommer att ha kontakt med och när. Viktigt är att göra problem/resursinventering och sätta upp utvärderingsbara mål till vilka man kopplar behandlingsåtgärder. Den planerade tidsramen för vården och tid för utvärdering ska beskrivas. Vid hög eller svårbedömd suicidrisk kan patienten behöva heldygnsvård och övervakning under perioder. LPT-bedömning kan bli aktuell. Graden av övervakning (bilaga 7 och 8) måste fortlöpande bedömas och omprövas. Övervakning är en kvalificerad vårdande/ behandlande uppgift som i möjligaste mån skall skötas av ordinarie personal. 6. DOKUMENTATION Bedömning av suicidrisk ska redovisas snarast i journalhandling och sammanställas utifrån följande punkter (Skans): Beskriv var patienten befinner sig på Suicidstegen Klinisk bedömning Anamnes (inkluderar riskfaktorer och skyddande faktorer) Information från Närstående Resultat av Skattningsinstrument Bedömning av suicidrisknivå (se även Bilaga 4): Hög risk. Oförändrad/kronisk plågsam psykologisk och social situation. Flera statistiska riskfaktorer. Skattning långt ned på suicidstegen. Psykotiska symtom och missbruk. Svårbedömd risk. Dålig samtalskontakt. Patienten negativ till vård. Misstanke om manipulation. Svårbedömd suicidrisk utesluter inte hög risk. Låg risk. Suicidtankar förnekas även om dödsönskan finns. Patienten är positiv till vård. Mål med vården och vilka åtgärder som vidtagits och vilka som planeras ska tydligt beskrivas i journalhandling (se även Vårdplanering). 7. FAMILJ, BARN OCH NÄRSTÅENDE Närstående ska så långt som möjligt vara delaktiga och engageras i vården. Vid vård av minderåriga är det nödvändigt att vårdnadshavare/förälder deltar. Psykiatrin ska ta tillvara deras kunskap och synpunkter. De kan också behöva erbjudas eget stöd. Den suicidnära patienten ska informeras om vikten av kontakten med närstående och vårdnadshavare. Inom barn- och ungdomspsykiatrin behöver föräldrarnas/vårdnadshavarnas förmåga att ge skydd bedömas. Den yttre situationen för familjen ska underlättas. Föräldrarna ska ges kunskap i att bemöta, stödja och skydda sitt barn genom kontinuerligt föräldrastöd. Ibland behöver föräldrarna ges möjlighet till tillfällig föräldrapenning för att kunna vara hemma hos sitt barn. Barn till suicidnära förälder ska särskilt uppmärksammas och erbjudas kontakt och stöd. 8. SAMVERKAN Ett stort riskmoment för suicid är just under avbrott i vårdkedjan, exempelvis mellan heldygns- och öppenvård. För att samverkan inom specialistpsykiatrin och mellan specialistpsykiatrin och närsjukvård, somatisk sjukhusvård samt kommunal omsorg ska fungera optimalt krävs väl utarbetade rutiner för konsulter, remisshantering och överföring av patienter och information. Samarbete med psykiatrins vårdgrannar kring den suicidnära patienten ska präglas av ett professionellt och flexibelt förhållningssätt. Den suicidnära patienten ska alltid informeras om vikten av kontakten mellan vårdgivarna. Inom psykiatrin I samband med inläggning eller utskrivning av suicidnära patient vid psykiatrisk heldygnsvård ska vårdplaneringen för patienten alltid samordnas mellan vårdavdelningen och öppenvård för att säkra vård och kontinuerlig uppföljning av patienten. När en patient lagts in för heldygnsvård ska ansvarig sjuksköterska på avdelningen snarast ta kontakt (muntligt och skriftligt) med öppenvården för att i god tid etablera kontakt och planera för insatser efter utskrivning. Behandlare i öppenvården ska aktivt hålla kontakt med patient och personal på vårdavdelningen under vårdtiden, delta i vårdplaneringsmöte i slutet av vårdtiden och erbjuda en tid för uppföljning senast inom en vecka efter utskrivning. Med somatisk sjukhusvård, närsjukvård och kommunal omsorg Alla konsulter och remisser som gäller suicidnära patient ska ges högsta prioritet i hanteringen och ska följas upp med telefonkontakt eller besök samma dag. Bedömning och/eller stöd/utbildning kring den aktuella suicidnära patienten ska erbjudas. Med brukar- och närståendeorganisationer I frågor som berör suicidalitet ska, när behov finns, ett utbyte av stöd och utbildning kunna ske med de lokala brukar- och närståendeorganisationerna. Det är viktigt att förmedla hopp till den suicidnära patienten. Detta kan underlättas om man får möta andra som tagit sig igenom liknande erfarenheter. Kontakt kan därför behöva förmedlas till någon av brukar- och närståendeorganisationerna. 9. UPPFÖLJNING OCH AVSLUT Patienter som inte blivit inlagda på psykiatrisk avdelning eller har avvikit efter att ha vårdats på akuten, IVA eller annan somatisk vårdavdelning på grund av suicidförsök ska erbjudas uppföljning inom psykiatrin senast nästkommande dag via öppenvård eller akutvårdsmottagning. Detta ska ske genom planerat återbesök eller uppsökande telefonkontakt av särskild utsedd personal, till exempel triage-sjuksköterska vid psykiatrisk akutenhet, eller av ordinarie behandlings/vårdkontakt inom psykiatrin. Suicidnära patient som uteblir från besök ska omgående följas upp aktivt av behandlings/vårdkontakten genom uppsökande per telefon och om så bedöms hembesök. Kontakta även vårdnadshavare/ närstående. Patient som har gjort ett suicidförsök ska följas upp inom psykiatrin under minst ett år efter suicidförsöket innan han/hon avslutas. 10. SÄRSKILDA RUTINER VID SUICID Handläggningsrutiner vid suicid För handläggningsrutiner vid suicid på vårdavdelning, se bilaga 5, eller då patient som vårdas/behandlas inom Psykiatrin i Halland har genomfört ett fullbordat suicid, se bilaga 6. Efterlevandestöd Suicid eller ett suicidförsök innebär svåra påfrestningar för familjen och den nära omgivningen. Sorg och saknad blandas med känslor av skuld och ilska på ett sätt som överstiger vanligt sorgearbete. (Detta kan också gälla berörd personal och, på vårdavdelning, medpatienterna.) Om en patient tar sitt liv ska de närstående erbjudas kontakt för information och krisstöd. De ska också informeras om Riksorganisationen för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd (SPES) som är en anhörigförening och kyrkans efterlevandegrupper. Föreningen har även en speciell ungdomssektion med daglig telefonjourlinje. Förmedla adresser och telefonnummer. Barn- och ungdomspsykiatrin ska erbjuda kontakt och krisstöd till alla barn och ungdomar som förlorat en viktig person genom suicid. Om en patient tar sitt liv ska berörd personal ges tillfälle till debriefing i grupp och retrospektiv genomgång. Utöver debriefing kan enskilda berörda behöva individuellt stöd. 6 7

5 Anmälningsskyldlighet Alla suicidförsök som görs av patient inneliggande på psykiatrisk vårdavdelning eller som har behandlingskontakt med öppenvårdsmottagning ska avvikelserapporteras av kontaktperson eller behandlingskontakt. Om ett suicidförsök bedöms vara relaterat till brister i samband med undersökning, vård eller behandling ska även en anmälan enligt lex Maria göras. En anmälan enligt lex Maria ska göras om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling begått suicid eller inom fyra veckor efter vårdkontakt begått suicid och detta kommit till vårdgivarens kännedom. Om anmälan görs enligt lex Maria ska närstående informeras om att anmälan görs, ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av händelsen och få en kopia av anmälan. Närstående är inte part i ett ärende enligt lex Maria. Anmälningsskyldighet till socialtjänst föreligger om en ungdom till exempel kommer till en akutmottagning efter att ha gjort suicidförsök genom att ha konsumerat stora mängder alkohol, tabletter eller andra droger. Anmälningsplikt föreligger också om man uppfattar att det finns brister i hemsituationen så att ungdomen inte får det omhändertagande eller skydd som den behöver. Patientansvarig läkare, och i de fall sådan för tillfället inte finns, chefsöverläkaren har skyldighet att göra anmälan om vapeninnehav enligt 6 kap. 6 vapenlagen. Personal, i såväl heldygns- som öppenpsykiatrisk vård, som får vetskap om att patient innehar vapen ska informera patientansvarig läkare/ chefsöverläkare om detta oavsett patientens tillstånd eller sociala situation. Läkaren bedömer och handlägger vidare. 6 kap. 6 vapenlagen är en skyddsbestämmelse som ska säkerställa att polisen efter anmälan från läkare ska kunna göra kontroller mot vapeninnehavarregistret och i förekommande fall undanröja risken för att patienten skadar sig själv eller någon annan. 11. UPPFÖLJNING AV VÅRDPROGRAMMET, INFÖRANDE OCH KVALITETSARBETE All personal har ett individuellt ansvar för att ta del av, förstå och arbeta utifrån vårdprogrammet. Som en del av införandet och för att höja kompetensen ska all personal delta i utbildning kring vårdprogrammet och suicidprevention. Utbildningen ska även vara återkommande för uppdatering av kunskap och kompetenshöjning av ny personal. För detta ansvarar av psykiatrins ledningsgrupp (PLG) utsedda personer inom verksamheten. Som en del av kvalitetsarbetet ska vårdprogrammet också utformas som webbdokument. För detta ansvarar av psykiatrins ledningsgrupp (PLG) utsedda personer inom verksamheten. Varje enhet ska utifrån vårdprogrammet beskriva i detalj hur suicidpreventionsarbetet ska organiseras, säkras och utföras inom respektive verksamhet. Detta inkluderar samarbetet med andra enheter/verksamheter. För detta ansvarar chefsöverläkarna. Vårdprogrammet ska vara känt för vårdgrannar, brukar- och närståendeorganisationer. För detta ansvarar avdelningscheferna. Allmänna råd för suicidprevention ska finnas tillgängligt på hemsidan för Psykiatrin i Halland. För detta ansvarar av psykiatrins ledningsgrupp (PLG) utsedda personer inom verksamheten. Revidering av vårdprogrammet ska ske en gång per år och till denna ska representant från lämplig brukar- och närståendeorganisation bjudas in. För detta ansvarar av psykiatrins ledningsgrupp (PLG) utsedda personer inom verksamheten. Uppföljning av mål ska göras en gång per år. För detta ansvarar verksamhetscheferna. Det finns alltid ett behov av psykiatrisk specialistbedömning när en patient bedöms som suicidnära. Socialstyrelsen 2003 Referenslitteratur och lästips American Academy of Child and adolescents psychiatry Practice parameter for the Assessment and Treatment of Children and Adolescents with Suicidal behavior. Washington. American Association of Suicidology Surviving Suicide, 20(2). American Psychiatric Association Practice Guideline för the Assessment and Treatment of patients With Suicidal Behaviors. Barca, F. & Bohman, S Suicidförebyggande vårdprogram, Norrbotten. Beskow, J (red) Självmord och självmordsprevention om livsavgörande ögonblick, Studentlitteratur. Beskow, J., Beskow, A.P. & Ehnvall, A Suicidalitetens språk, Studentlitteratur. Beskow, J När himlen är nära Samtal med svårt sjuka och äldre samt deras närstående, vårdare och efterlevande, SPES och Sensus, Göteborg. ISBN Beskow, J & Beskow, A.P Kognitiv förståelse av suicidprevention och förebyggande av psykisk ohälsa, Kompendium Beskow, J. & Wikström, L Psykisk livräddning, En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord. Västsvenska nätverket för suicidprevention (WNS). Beskow, J., Salkovskis, P. & Beskow, A.P. 2007, Cognitive Treatment of Suicidal Adults. Canadian Coaliation for seniors Mental health. Assesments & Prevention for Older Adults. Broschyr Suicide. Carlsson, P. & Beskow, J Självmord som olycksfall, Rapport från ett seminarium på Jonsereds herrgård, 25 april Chiles, J.A., Strosahl, K.D Clinical Manual for Assessment and Treatment of Suicidal Patients. American Psychiatric Publishing Inc, Washington DC. Eklund, K Kärleken är den bästa kicken ett suicidpreventivt program för högstadie- och gymnasieelever. En utvärdering med syfte att granska vilken evidens det finns för att denna intervention kommer att leda till en minskad självmordsincidens bland ungdomar. Enskilt arbete 5 p, Karolinska Institutet Enheten för hälsofrämjande psykiatri, Psykiatridivisionen, Akademiska sjukhuset tillsammans med Tema psykisk hälsa inom Nätverket HFS och Vårdorganisationer. Att hjälpa någon som tänker ta sitt liv. Broschyr. Ermia Colucci Help-seeking behaivor and youth suicide in different cultures, Poster 12th European Symposium on Suicide and Suicidal Behavior. Working Together to Prevent Suicide: Research, Policy and Practice. Centre for International Mental Health, The University of Melbourne, Australia. Firestone Lisa Voices of Suicide: Learning from Those Who Lived. European Symposium on Suicide and Suicidal Behavior, Glasgow, Scotland, August 28. The Glendon Association. Folkhälsoinstitutet Folkhälsorapport Frick, P SPES Medlemsundersökning, När någon tagit sitt liv efterlevandes situation. Gaynes BN, West SL, Ford CA, Frame P, Klein J, et al Screening for suicide risk in adults: a summary of the evidence for the U.S. Preventive Services Task Force, Ann Intern Med, 18;140(10): Grawe K How the Neurosciences Inform Effective Psychoterapy. Neuropsychoterapy. Lawrence Erlbaum Ass, London. Henden John; (2008) Preventing Suicide, The Solution Focused Approach, John Wiley & Sons, Ltd Healthier Scotland, Scottish executive, Progress Review , chooselife, A national strategy and action plan to prevent suicide in Scotland, Broschyr National Institute for Mental Health in England, Pennisula Medical School, Guidance on action to be taken at suicide hotspots. Johnson, J., Tarrier, N. & Gooding, P An investigation of aspects of the cry of pain model of suicide risk: The role of defeat in impairing memory. Behavior Research and therapy, 46, King Robert, Mary Schwab-Stone, Alan J. Flisher, Steven Greenwald, Rachel A. Kramer, Sherryl H. Goodman, Benjamin B. Lahey, David Schaffer & Madelyn S. Gould Psychosocial and Risk Behavior Correlates of Youth Suicide Attempts and Suicidal Ideation, J. M. Acad. Child Adolesc. Psykchiatry, 40:7. Landstinget Dalarna Vårdprogram inom vuxenpsykiatrin suicidnära patienter. Landstingets utvecklingsenhet, Dalarna. Mehlum L Tilbake til livet. Selvmordforebygging i teori og praksis. Höyskoleforlaget. Kristiansand. Miller, A.L., Rathus, J.H. & Linehan, M.M Dialectical Behavior therapy with Suicidal Adolescents, The Guilford Press. New York. National Suicide Research Foundation (NSRF) Research Bulletin, July. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP). Skriftserie över nationella nätverkskonferenser om självmordsprevention. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Svenska barn- och ungdomspsykiatriska föreningen och vetenskapsrådets planeringsgrupp för barn- och ungdomspsykiatrisk och socialpediatrisk forskning. Nationella riktlinjer för vård och behandling av suicidala ungdomar och deras familjer. Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt (uppdaterad version) Vårdprogram för omhändertagandet av suicidnära patienter inom nordvästra Skånes sjukvårdsdistrikt. Psykiatriska kliniken Hässleholm- Kristianstad. Norrlands universitetssjukhus Vårdprogram suicid. Psykiatriska kliniken, Umeå. Pira, E Suicid och suicidförsök i ungdomsåren, föreläsningsmaterial, barnoch ungdomspsykiatrin i Varberg. Programgrupp primärvård och Programgrupp psykiatri Vårdprogram om suicidprevention för vuxna. Landstinget i Jönköpings län, Jönköping. Psykiatriska kliniken i Linköping Vårdprogram suicidnära patienter. Närsjukvården i centrala Östergötland. Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd (SPES) Förgätmigej, medlemstidning, 20:2. Runesson, B Suicidriskbedömning. Rapport nr 1. (forts) 8 9

6 Runesson, B., Samuelsson, M., Stolt, I. & Åsberg, M Regionalt vårdprogram vård av suicidnära patienter. Stockholms läns landsting. (Finns tillgänglig i PDF-format, se Socialstyrelsens hemsida Här finns en heltäckande internationell litteraturlista. Selén, K Samtalshandledning, Det går att leva vidare, Samtal om sorgen efter närstående som tagit sitt liv. NASP, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, Sensus studieförbund. Socialstyrelsen Vård av självmordsnära patienter En kunskapsöversikt. Socialstyrelsen Riskbedömningar inom den specialiserade psykiatriska vården, En kartläggning. Artikelnr , publicerad: se, december 2004 Socialstyrelsen God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhets i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12). Socialstyrelsen Förslag till nationellt program för suicidprevention befolkningsinriktade och individinriktade strategier och åtgärdsförslag. Socialstyrelsen och Epidemologiskt centrum Avsiktligt självdestruktiv handling i Sverige en underlagsrapport. Artikelnr , publicerad i december: Socialstyrelsen Självmord 2006 anmälda enligt lex Maria. En sammanställning av de beslut som har fattats till och med mars 2007 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer vård av suicidala barn och ungdomar med familjer. Svensk författningssamling (SFS). Socialtjänstlag 2001:453, Socialdepartementet. Svenska psykiatriska föreningens och Spri, Självmordsnära patienter kliniska riktlinjer för utredning och behandling, Spris förlag. Sveriges kommuner och landsting (SKL) Rätt insatser i rimlig tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa Arbetsmaterial version 2. The International Association for Suicide Prevention (IASP) World health Organization, World Suicide prevention day September 10, 2008, Think Globaly, Plan Nationaly, Act Localy, Broschyr. Vande Gucht, M Down under, A suicide s Legacy of Hope for Change in Healthcare and Society. Yoka Consult, Gent. Västra Götalandsregionen Regional utvecklingsplan för psykiatri insatser till självmordsnära patienter med hög suicidrisk. Rapport från arbetsgrupp. Waern, M Suicid in late life. Kompendiet, Göteborg. Waern, M När patienten väljer döden: Suicid hos den egna patienten ett trauma för läkaren. Läkartidningen, 24: Wasserman, D Depression en vanlig sjukdom. Kapitel 23 när livslusten inte räcker till, , Natur och Kultur, Borås. Vuxenpsykiatriska kliniken i Ljungby Vårdprogram för suicidprevention. Landstinget Kronoberg. Webb-adresser Canadian Coaliation for seniors Mental health. International Association for Suicide Prevention, IASP. NASP, Nationellt center för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, IPM, Institutet för psykosocial miljömedicin, KI, Karolinska institutet, Stockholm. ki.se/suicid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Seksjon for selvmordsforskning og forebygging vid Universitetet i Oslo, World Health Organisation, WHO: sida om Suicide prevention and special programmes. prevention/en BILAGOR Bilaga 1: Rutin vid telefonkontakt med suicidnära person Rutin vid telefonkontakt med suicidnära person: Vem är den suicidnära personen och var befinner han/hon sig? Anteckna aktuella telefonnummer och adress. Om annan än den självmordsnära ringer, tag detta på allvar, fråga efter den uppringandes namn och relation till den självmordsnära. Anteckna telefonnummer och adress. Har den suicidnära haft kontakt med psykiatrin tidigare? I så fall, anteckna namn på patientansvarig läkare och kontaktperson. Fråga den som ringer vad som gör honom/henne orolig och hur risksituationen ser ut. Bedöm hur allvarlig situationen är och vilka tidsmarginalerna är. Måste personen till sjukhuset? Krävs akuta medicinska insatser? Ambulans? Polis för att ta sig in i bostaden? Läkarbedömning på plats? Vårdintyg? Finns närstående som kan ta personen till sjukhus? Om du bedömer att personen har intoxikerat sig eller skadat sig på annat sätt; be en kollega tillkalla ambulans medan du fortsätter att tala med personen. Be honom/henne att låsa upp ytterdörren. Är personen ensam eller finns andra på plats? Kan närstående ta sig till platsen? Låsa upp? Hjälpa till? En förestående inläggning på psykiatrisk vårdavdelning kan utlösa självmordshandlingar. Ta reda på personens inställning, svara med positiv och saklig information och sträva efter samtycke. Är akutåtgärd inte motiverad ska personen erbjudas besökstid/följas upp inom tre dygn. Finns patientansvarig läkare och kontaktperson ska de informeras. Dokumentera telefonsamtalet

7 Bilaga 2: Suicidstegen Livräddning vid suicidalitet Bilaga 3: Suicidstegen samtalsunderlag Suicidstegen riskbedömning Handlingsplan 1. Nedstämdhet/hopplöshet 2. Dödstankar. Har du tänkt att det vore skönt att slippa leva? 3. Dödsönskan. Har du önskat att du vore död? 4. Suicidtankar. Har du tänkt att du skulle kunna ta ditt liv? 5. Suicidönskan. Önskar du ta ditt liv? Är det något som hindrar dig? 6. Suicidplaner. Har du tänkt ut hur du ska göra? 7. Suicidförberedelser. Har du gjort några förberedelser? Vilka? 8. Suicidavsikt. Har du bestämt dig för att ta ditt liv? Suicidhandling. Har du försökt att ta ditt liv? Viktiga riskfaktorer (ska vägas in i suicidriskbedömning) Man Äldre (över 65 år) Ekonomisk eller annan katastrof Tidigare suicidförsök Separation eller dödsfall Självmordsmeddelande Psykisk sjukdom Bristande socialt stöd Plötslig och omotiverad förbättring Nyligen påbörjad/ökad antidepressiv behandlimg Impulsivitet Från och med steg 1: Uppmärksamma problemet och fråga vidare. Dokumentera i journalen. Från och med steg 4 dessutom: Suicidriskbedömningen enligt SKANS Informera och engagera vårdnadshavare/- närstående. Informera ansvarig läkare. Informera om möjligheten till akut hjälp dygnet runt. Från och med steg 5 dessutom: Erbjud tätare kontakt. Bedöm övervakningsgrad Från och med steg 6 dessutom: Kontakta läkare för bedömning. Från och med steg 7 dessutom: Koppla in läkare akut för bedömning. Informera vårdnadshavare/närstående senast när patient lämnar avdelningen Suicidala förebilder Missbruk Upplevda kränkningar Somatisk sjukdom Funktionsnedsättning Nedstämdhet/hopplöshet Dödstankar Dödsönskan Suicidtankar Suicidönskan Suicidplaner Suicidförberedelser Suicidavsikt Suicidförsök Är du nedstämd och ledsen ofta? Känner du dig deppig för det mesta? Känns allting hopplöst? Tror du att det kommer att bli bättre igen? Känns allting meningslöst? Har du tänkt att det vore skönt att slippa leva? Har du önskat att du vore död? Skulle du vilja slippa nästa morgon? Har du tänkt på att göra dig själv något? Har du tänkt att du skulle kunna ta livet av dig? Har du tänkt att du vill ta ditt liv? Har du varit nära att försöka ta ditt liv? Är det något som håller emot? Finns det något som talar för att fortsätta att leva? Har du planer på att ta ditt liv? Har du tänkt ut hur du ska göra? Har du bestämt när du ska göra det? Har du gjort några förberedelser? Vilka? Har du skaffat tabletter? Har du vapen hemma? Har du skaffat andra redskap? Rep? Kniv? Har du bestämt dig för att ta ditt liv? När? Var? Hur? Har du skrivit avskedsbrev? Har du gjort dig av med saker som du inte vill ska finnas kvar efter dig? Har du tidigare gjort något suicidförsök? Genomförde du det som du tänkte göra eller gick det inte? Vad gjorde du? När? Var? Varför? Skyddsbedömning Vårdnadshavares/närståendes förmåga till omhändertagande/skydd samt bedömning av positiv/negativ anknytning mellan barn och vårdnadshavare

8 Bilaga 4: Bedömning av suicidrisknivå Bilaga 5: Handläggningsrutiner då patient som vårdas/behandlas i vår verksamhet Hög risk Svårbedömd eller tveksam risk Låg eller ingen risk har genomfört ett fullbordat suicid. Suicid på vårdavdelning Statistiska riskfaktorer Många riskfaktorer Några eller ett par riskfaktorer Inga riskfaktorer Medveten suicidbenägenhet Genomtänkta suicidplaner och aktiv metod på avlägsen plats inom närmaste tiden Diffusa suicidplaner med undanglidande svar Nedstämdhet, dödstankar. Suicidönskan förnekas övertygande OMEDELBARA ÅTGÄRDER Påkalla uppmärksamhet från övrig personal. OBS! Använd inte person/överfallslarm. ANSVARIG Den som uppmärksammar händelsen Suicidmeddelanden Suicidförsök Tydliga upprepade meddelanden om allvarliga suicidtankar Tidigare välplanerade allvarliga suicidförsök Suicidmeddelanden med blandning av skämt, allvar, hot och manipulation. Klart oroad omgivning, men helt problemförnekande patient Tidigare mindre välplanerade suicidförsök med passiva metoder Inga eller enstaka suicidmeddelanden i upprörda situationer under lätt alkoholpåverkan Inga tidigare suicidförsök Omedelbar livräddning: Grundläggande ABC-sjukvård, HLR. Ta fram akutväska och åtgärda. Ring hjärtlarm. Ring avdelningsläkare/primärjour. Ring överläkare. Kontakta övriga avdelningar för information och för begäran om eventuell förstärkning. Arbetsledande sjuksköterska fördelar arbetet Arbetsledande sjuksköterska Helhetsbild av suicidprocessen Problem, resurser, relationer Kroppssjukdom Upprepade allvarliga episoder med suicidtankar, väl genomarbetade suicidplaner och suicidförsök Definitiva plötsliga förluster, t ex skilsmässa, konkurs Anhöriga och goda vänner har sedan länge gett upp, utom någon enstaka med vilken han nu befinner sig i konflikt Tidigare intagen i psykiatrisk vård under livliga protester och inte heller efteråt förstått meningen med det, känner sig psykiskt misshandlad och förföljd Dödande, smärtsamma, invalidiserande sjukdomar Många tidigare suicidförsök genom skärning eller förgiftning under alkohol/drogpåverkan ofta i syfte att bli omhändertagen Upprepade relationsbrott, som ibland repareras, ibland inte, ökande sociala problem Anhörigrelationer med dubbla budskap. Från början goda relationer börjar nötas ut under år av problem Inställning till vårdpersonal som svänger mellan öppen fientlighet och smickrande inställsamhet Lindrigare sjukdomar med symbolvärde t ex i könsorganen. Sjukdomar hos hypokondriker Ingen tidigare suicidanamnes Problem som det verkar finnas goda möjligheter att bearbeta och småningom lösa Goda anhörigrelationer med vilja att ställa upp och hjälpa till Ömsesidig uppskattning och förtroende mellan patient och vårdpersonal Kroppsligt friska Vid konstaterat dödsfall, anmäl det inträffade till polismyndigheten, ring Hantering av kroppen görs utifrån polisens beslut. Den läkare som konstaterat dödsfallet ska utfärda dödsbevis. Samla all berörd personal. Avstyr allt annat arbete som inte nödvändigtvis måste göras. Gå snabbt igenom händelsen så att kunskapsluckor om vad som hänt fylls ut. Syftet är att ha en så god information om händelsen som möjligt för att undvika ryktesspridning och att ha som underlag för information i nästa led. Planera vad som ska göras och vem som ska göra det. Informera närstående. Meddelande om dödsfall får aldrig lämnas per telefon. Begär vid behov hjälp av jourhavande präst, sjukhuspräst eller polisen. Kontakta barn- och ungdomspsykiatrin när behov finns. Samtala med medpatienter. Sekretessen och respekten för den döde och anhöriga måste vägas mot medpatienternas berättigade behov av information. Det är inget sekretessbrott att tala med någon om det han eller hon redan vet. Observera medpatienters suicidtankar och risker för suicidhandlingar. Ansvarig läkare Arbetsledande sjuksköterska Ansvarig läkare Ansvarig läkare i samråd med arbetsledande sjuksköterska och omvårdnadspersonal Psykiska störningar Depressiv psykos, bipolär sjukdom, schizofreni Hjärnskada, långdragen astenisk depressiv eller tvångsmässig neuros. Impulsiv, omogen, utagerande personlighet Psykiskt friska Missbruk Gravt alkohol och/eller narkotikamissbruk i samband med social utslagning Måttligt eller periodiskt alkoholmissbruk som ger depressivitet, skuldkänslor och aggressivitet under och efter alkoholberusning Inget missbruk Ur Socialstyrelsen Vårdprogramnämnden (Något omarbetad av projektgruppen för suicidprevention inom Psykiatrin i Halland, ) 14 15

9 Bilaga 6: Handläggningsrutiner då patient som vårdas/behandlas i vår verksamhet har genomfört ett fullbordat suicid. Gäller patient som har en kontinuerlig kontakt i psykiatrisk öppenvård eller nyligen avslutat en sådan kontakt Bilaga 7: (Från PM för barn- och ungdomspsykiatrin i Halland, ) Tillsynsnivå för Namn OMEDELBARA ÅTGÄRDER ANSVARIG Personnummer Informera avdelningschef och ansvarig läkare Uppmärksamma händelsen på enheten Kontakta vårdnadshavare/närstående Syftet är att informera och ge möjlighet att ställa frågor. För dem som saknar privata bearbetningsmöjligheter/nätverk har vi ett särskilt ansvar. Krisbearbetning bör inte utföras av den personal som varit involverad i vården av den döde. Lämna upplysningar om efterlevandeföreningen SPES och kyrkans efterlevandegrupper. Förmedla adresser och telefonnummer. Den som fått vetskap om händelsen. Ansvarig läkare Datum Läkares signatur Tillsynsnivå Samla all berörd personal Avstyr allt annat arbete som inte nödvändigtvis måste göras. Gå igenom händelsen så att kunskapsluckor om vad som har hänt fylls ut. Syftet är att ha en så god information om händelsen som möjligt för att undvika ryktesspridning och att ha som underlag för information i nästa led. Planera vad som måste göras och vem som ska göra det. Avdelningschef Datum Läkares signatur Tillsynsnivå Informera chefsöverläkare och verksamhetschef Avdelningschef ANDRAHANDSÅTGÄRDER ANSVARIG Anmälan enligt lex Maria En anmälan ska göras om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling begått suicid eller inom fyra veckor efter vårdkontakt begått suicid och detta kommit till vårdgivarens kännedom. 4 kap. 2 SOSF 2005:28. Den anhörige/närstående ska informeras om att anmälan görs och ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av händelsen, samt erhålla kopia av anmälan. Den anhörige/närstående är inte part i ett ärende enligt lex Maria. Visa på möjligheten att anmäla till patientnämnd eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Chefsöverläkare X-vak X-tillsyn Patienten ska vara under ständig uppsikt, efter uppgjord planering, oavsett tid på dygnet. Avdelningen skall vara låst. Ingen utevistelse eller skolgång. Personbunden övervakning vilket innebär att utsedd personal ska veta var patienten befinner sig i varje stund. Personalen behöver dock inte ha patienten under ständig uppsikt. Utevistelse endast med sällskap av personal/vuxen. Dörren till rummet ska alltid vara på glänt, även nattetid. Avdelningen ska vara låst om inte annat anges. När föräldrar vistas på avdelningen och de enligt läkarens bedömning är kapabla att ansvara för sitt barn, är det de som har tillsynsansvaret. Retrospektiv genomgång I syfte att rekonstruera den suicidala processen och dra lärdomar inför framtiden samt bearbeta och formellt avsluta ärendet. Avdelningschef N-tillsyn ut med vuxen Tillsynsnivån är inte personbunden. Utevistelse endast med sällskap av personal/vuxen. Dörren till avdelningen ska vara låst. Har det framkommit brister i organisation, vård/behandling, rutiner med mera åtgärda. Avdelningschef, chefsöverläkare, verksamhetschef N-tillsyn ut enligt överenskommelse Tillsynsnivån är inte personbunden. Avdelningspersonal avgör i samråd med patienten vad som är rimlig utevistelse. Dörren till avdelningen kan vara öppen. Frivilligt inlagd patient kan ej nekas utevistelse utan läkarbedömning (undantaget om patienten är under 15 år och föräldrar samtycker)

10 Bilaga 8: (Från PM för vuxenpsykiatrin södra Halland ) Övervakningsnivåer, X-tillsyn och X-vak, samt arbetsbeskrivning EXTRA TILLSYN (x-tillsyn) Läkarordination Av läkarordinationen ska det framgå: orsak till och syfte med tillsynen Ansvarig sjuksköterska kan i undantagsfall, utifrån sin bedömning, höja tillsynsgraden dock aldrig sänka den. Vid bedömning om en eventuell sänkning av tillsynsgraden ska läkare kontaktas för ny bedömning och ordination. Dokumentation Personal som ansvarar för tillsynen: signerar blanketten Övervakning, Bil 1, för den tid han/hon har ansvaret. (Rekommenderad tidsperiod är 1 2 timmar). fyller i och signerar Observationslista, Bil 2. Observationslistorna ligger till grund för journalanteckningar som skrivs tre gånger per dygn och sammanfattar observationer, reaktioner, reflektioner och resultat av tillsynen i patientens journal. Genomförande Patienten bör ha sin placering i flerbäddsrum. I tillsynsansvaret ingår att: vara medveten om orsak till och syfte med tillsynen. ha särskild uppsikt över patienten. minst sex gånger/timme ha någon form av kontakt med patienten (gäller vaken patient). iaktta förändringar i patientens tillstånd. bedöma patientens symtom i förhållande till tillsynsgrad. tillse att patienten inte lämnar avdelningen ensam (om patienten vill gå ut ska detta ske i samråd med den läkare som ordinerat tillsynen eller den läkare som övertagit ansvaret för ordinationen). EXTRA VAK (x-vak) Läkarordination Av läkarordinationen ska det framgå: orsak till och syfte med tillsynen Ansvarig sjuksköterska kan i undantagsfall, utifrån sin bedömning, höja tillsynsgraden dock aldrig sänka den. Vid bedömning om en eventuell sänkning av tillsynsgraden ska läkare kontaktas för ny bedömning och ordination. Dokumentation Läkaren dokumenterar orsaken till och syftet med att övervakningsgraden X-vak ordinerats. Personal som ansvarar för övervakningen: signerar blanketten Övervakning för den tid han/hon har ansvaret. (Rekommenderad tidsperiod är 1 timme. Undantag: då patienten befinner sig på en somatisk avdelning är tidsperioden 2 timmar). fyller i och signerar Observationslista. Dessa observationer görs var 30:e minut. Observationslistorna ligger till grund för journalanteckningar som skrivs tre gånger per dygn och sammanfattar observationer, reflektioner och resultat av övervakningen i patientens journal. Genomförande X-vak är mycket krävande för både patient och personal och bör därför anförtros erfaren personal. Det är viktigt att en noggrann rapportering till och från medarbetare, överordnade och underställda sker. I övervakningsansvaret ingår att: vara medveten om orsaken till och syftet med övervakningen. vara uppdaterad på den aktuella situationen. befinna sig i nära anslutning till patienten (tapå-avstånd), inklusive övervakade toalettbesök. ha ett högt risktänkande och göra noggrann riskbedömning läs patienten. ha kontroll över patienten och dennes handlande. ha överblick över den närliggande miljön. Till exempel: 1. Om patient närmar sig en öppen knivlåda ställer sig personalen, omgående, mellan patienten och knivlådan. 2. Om patienten närmar sig en ytterdörr, ska personalen vara medveten om att den kan öppnas närhelst på dygnet och därför alltid befinna sig mellan dörren och patienten. Hindra patienten från att lämna avdelningen. (Det ska i läkarordinationen framgå om patienten får lämna avdelningen, detta sker i så fall alltid i sällskap av personal). X-vaket ska bedömas av läkare varje dag. Observationslista Själslig oro låg hög Ångest låg hög Agitation låg hög Impulsivitet låg hög Utåtagerande inget mycket Svängande stämningsläge inget mycket Motorisk oro ingen mycket Sömn (dag) ej sängliggande vilar i sängen sover Sömn (natt) ej sängliggande vilar i sängen sover För adekvat samtal ja nej om nej, beskriv Händelser under tillsynsperioden Reflektioner under tillsynsperioden Datum Namn/signatur Tid 18 19

11 Produktion: Psykiatrin i Halland Tryckeri: Halmstad Tryckeri, mars Om du vill beställa fler exemplar av denna trycksak, ring landstingets broschyrbeställning tel eller beställ via

Vårdprogram. Tre viktiga budskap till primärvården. Våga fråga Dokumentera suicidriskbedömningen Samverka med närstående

Vårdprogram. Tre viktiga budskap till primärvården. Våga fråga Dokumentera suicidriskbedömningen Samverka med närstående Vårdprogram om suicidprevention för vuxna Tre viktiga budskap till primärvården Våga fråga Dokumentera suicidriskbedömningen Samverka med närstående Tre viktiga budskap till psykiatrin Dokumentera suicidriskbedömningen

Läs mer

Primärvårdsanpassad rutin för

Primärvårdsanpassad rutin för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 45 Deltagande team Barn- och ungdomspsykiatrins akutavdelning Vänerviken, Vänersborg Kontaktperson: Lillemor Forsberg, Vårdenhetschef

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Nedanstående tankar och förslag får naturligtvis anpassas till situationen, patienten och huruvida patienten har gjort ett aktuellt

Läs mer

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan

Läs mer

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord

PSYKISK LIVRÄDDNING. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord PSYKISK LIVRÄDDNING En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord Jan Beskow, Li Wikström ordförande respektiv medlem i Västsvenska Nätverket för Suicidprevention, WNS Ge inte upp!

Läs mer

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen Samverkan för att rädda liv i praktiken Jönköpingsmodellen Margit Ferm Socionom, ordförande i SPES & vice ordförande i NSPH och projektledare YMHFA Jönköpings län Jönköpings län 10 475 km² (2,5% av Sverige)

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria

6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria 6.2. Rutin för avvikelsehantering enligt HSL, riskanalys och anmälan enligt Lex Maria Bakgrund Alla vårdgivare är enligt lag skyldiga att bedriva ett systematiskt, fortlöpande och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete.

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun

Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet. Socialförvaltningen, Motala kommun Rutin för avvikelsehantering inom äldreomsorg och social resursverksamhet Socialförvaltningen, Motala kommun Beslutsinstans: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Diarienummer: Datum: 2011-03-09 Paragraf:

Läs mer

Delprogram för suicidprevention. Ingår i Handlingsprogram Trygghet och Säkerhet

Delprogram för suicidprevention. Ingår i Handlingsprogram Trygghet och Säkerhet Delprogram för suicidprevention. Ingår i Handlingsprogram Trygghet och Säkerhet. Ks 2010:250 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Delprogram för suicidprevention. Ingår i Handlingsprogram

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10. Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria. 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 10 Riskhantering, avvikelsehantering och Lex Maria 3 10.1 Säkerhetskultur 3

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Vårdprogram. Vård av suicidnära patienter vid vuxenpsykiatrisk klinik

Vårdprogram. Vård av suicidnära patienter vid vuxenpsykiatrisk klinik Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Vård av suicidnära patienter vid 3.0 Vårdprogram vuxenpsykiatrisk klinik Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde

2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö. Information Regional Avd för opiatberonde 2014-04-01 Ansvarig: Åsa Magnusson Områdeschef Beroendecentrum Malmö Information Regional Avd för opiatberonde Inledning 3 Uppdrag 3 Inför inläggning 3 På avdelningen 4 Riktlinjer för behandling av heroinabstinens

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga

Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Margit Ferm Ordförande SPES kretsen i Jönköpings län Medarbetare NASP/KI Bildades 1987 SPES kretsen i Jönköpings län 1997 SPES avdelningen

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE

PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet SFS 2010:659, 3 kap. 1 och SOSFS 2011:9, 3 kap. 1 Övergripande mål på Korsaröd: Alla kunder och deras närstående ska känna sig säkra

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Vårdprogram för suicidprevention hos vuxna

Vårdprogram för suicidprevention hos vuxna Vårdprogram för suicidprevention hos vuxna Dokumenttyp: Vårdprogram Dokumentnamn: Vårdprogram för suicidprevention hos vuxna, version 1 Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter Specialistpsykiatrin

Läs mer

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:28 (M) Föreskrifter och allmänna råd. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:28 (M) och allmänna råd Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter och allmänna

Läs mer

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång

Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Projektrapport Bättre vård Mindre tvång Team 39 PIVA Psykiatriska kliniken Kristianstad Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder

Läs mer

Länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder

Länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder Uppdrag 14/15 Länsövergripande handlingsprogram för suicidförebyggande åtgärder Sammanfattning Att arbeta med förebyggande åtgärder gällande suicid eller suicidförsök är ett omfattande område. Osäkerhet

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Tvärprofessionella samverkansteam

Tvärprofessionella samverkansteam Tvärprofessionella samverkansteam kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap www.sll.se Barnets bästa skall alltid komma i främsta rummet. Artikel 3 FN:s konvention om barns

Läs mer

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting

Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Överenskommelse om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd mellan Danderyds kommun och Stockholms läns landsting Inledning KSL, kommunerna och Stockholms läns landsting har tillsammans arbetat fram

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Länsövergripande överenskommelse om palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Rubrik specificerande dokument Överenskommelse kring palliativ vård mellan kommunerna och landstinget i Örebro län Omfattar område/verksamhet/enhet Palliativ vård Sidan 1 av 4 Upprättad av (arbetsgrupp

Läs mer

Telefonrådgivning inom psykiatrin

Telefonrådgivning inom psykiatrin Gå 4 betala för 3! Telefonrådgivning inom psykiatrin Suicidriskbedömning hur fångar du upp patientens tankar och funderingar? Sekretess, anonymitet och dokumentation vilka lagar påverkar telefonrådgivningen?

Läs mer

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium

Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Krishanteringsplan Hörby Yrkesgymnasium Innehåll 1. Inledning 2. Konkret handlingsplan 3. Åtgärder vid olika krissituationer 4. Handfasta råd vid sorgearbete 5. Definition av krisbegreppet samt dess olika

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL

DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL DET BEROR PÅ Annemi Skerfving Institutionen för Socialt arbete Stockholm Centrum för psykiatriforskning KI och SLL Olika perspektiv i synen på barnen Riskperspektiv en riskgrupp för psykisk ohälsa, missbruk

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd

Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd Efterlevandepärm - Riktlinjer för efterlevandestöd I denna pärm finns riktlinjer för omhändertagande av anhöriga i samband med dödsfall liksom för uppföljning med efterlevande via telefonsamtal. Ett bra

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

Vårdprogram för suicidprevention hos vuxna

Vårdprogram för suicidprevention hos vuxna Vårdprogram för suicidprevention hos vuxna Dokumenttyp: Vårdprogram Dokumentnamn: Utfärdande PE: Närsjukvården i Östergötland Utfärdande enheter Specialistpsykiatrin och primärvården i Östergötland Giltig

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n

Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n 2013-01-30 Guide fö r SOS Alarms hantering av suicidrisk inöm Jö nkö pings la n Rutinen är antagen av styrgrupp F samverkan 2013-01-30 SOS Alarm har på uppdrag av Staten genom alarmeringsavtalet uppdraget

Läs mer

eva.arvidsson@ltkalmar.se

eva.arvidsson@ltkalmar.se eva.arvidsson@ltkalmar.se Psykisk ohälsa ett ökande problem Verksamhetscheferna på landets vårdcentraler rapporterar: Stor och tilltagande belastning när det gäller psykiska problem Ingen möjlighet att

Läs mer

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1

LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 LANDSTINGET I VÄRMLAND 2009-06-08 1 Förtydligande av vårdrutinen ansvars- och arbetsfördelning mellan division och division beträffande patienter med sk problematik Psykoorganiska tillstånd Konfusion Demens

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen

VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen VÄLKOMMEN TILL psykiatriska avdelningen PSYKIATRISKA KLINIKEN Psykiatriska avdelningen 01/2015 Ålands hälso och sjukvård PB 1055, AX 22111 Mariehamn Telefon: +358 (0)18 5355 info@ahs.ax, www.ahs.ax Välkommen

Läs mer

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah

Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Riktlinjer för hantering av avvikelser, lex Maria och lex Sarah Vård- och äldreomsorgsnämnden Dokumenttyp: Riktlinjer Fastställt av: Vård och äldreomsorgsnämnden Fastställelsedatum: 11 11 22 Dokumentansvarig:

Läs mer

Riktlinjer för Avvikelsehantering

Riktlinjer för Avvikelsehantering RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinjer för Avvikelsehantering Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Gäller from: 2014-06 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden

Råd till våldsutsatta kvinnor och barn. Information till dig som bor i Luleå och Boden Råd till våldsutsatta kvinnor och barn Information till dig som bor i Luleå och Boden Att många människor i samhället utsätts för hot och våld inom hemmets väggar är ett samhällsproblem. Dessutom är det

Läs mer

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov

1. Verksamhetens namn. 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 1. Verksamhetens namn Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov 2. Uppdrag och avgränsningar: Barn och ungdomspsykiatriska kliniken Länssjukhuset Ryhov består av följande funktioner: Länsenhet:

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor.

Psykiatrin Halland har drygt 600 anställda, där den största yrkesgruppen är sjuksköterskor. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning ar na bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28

Om SOSFS 2005:28. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet. socialstyrelsen.se/patientsakerhet OM SOSFS 2005:28 Om SOSFS 2005:28 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet enligt Lex Maria OH-version mars 2006 Lex Maria Introduktion och bakgrund Föreskrifterna Vilka krav ställs? Allmänna

Läs mer

Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord

Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl. (MP) om åtgärder för att förebygga självmord Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Berit Ekedahl TJÄNSTEUTLÅTANDE 2015-06-29 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2015-09-01, P 7 1 (3) HSN 1311-1258 Yttrande över motion 2013:25 av Helene Öberg m.fl.

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG

RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I SAMBAND MED VÅRD OCH OMSORG Datum 2013-04-24 - Ert datum Rev 2013-11-25 Beteckning Er beteckning Kerstin Malmberg Medicinskt ansvarig sjuksköterska ansvarig sjuksköterska RIKTLINJE FÖR SKYDDSÅTGÄRDER FRIHETSBEGRÄNSANDE ÅTGÄRDER I

Läs mer

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Akut psykiatri Maria Holstad överläkare, specialist i psykiatri Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Vilken uppgifter har man? Bedöma och i viss mån utreda och behandla de patienter

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Modern krishantering:

Modern krishantering: Modern krishantering: Flexibilitet, ledarskap och stärkta egna resurser Magnus Brolin leg psykolog, leg psykoterapeut Per Calleberg leg psykolog, biolog Mikael Westrell socionom, leg psykoterapeut Kollektiva

Läs mer

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete

Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Handlingsplan för Värmdö kommuns POSOM-arbete Psykiskt och socialt omhändertagande Del 1 1(11) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Värmdö kommuns krisledningsorganisation... 3 2.1 Krisledningsnämnd...

Läs mer

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling PSYKIATRI 2 Innehåll 1 Människans psyke Teorier om människans psykiska utveckling Sigmund Freuds teori om utveckling Erik H. Eriksons teori om utveckling Daniel N. Sterns teori om barnets självutveckling

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken

Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Resultat av suicidklassning och psykosociala granskningar inom vägtrafiken Kenneth Svensson Trafikverket kenneth.svensson@trafikverket.se Anna-Lena Andersson Västra Götalandsregionen anna-lena.andersson@vgregion.se

Läs mer

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16

Handlingsplan. Då barn misstänks far illa. Reviderad 2015-05-16 Handlingsplan Då barn misstänks far illa Reviderad 2015-05-16 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning s. 2 Förord s. 3 Vad säger lagen om anmälningsplikt? s. 4 Vad innebär detta i praktiken? s. 4 Vad

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal.

Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Beredskapsplan Målet med denna plan är att skapa en beredskap för att hantera kriser som berör förskolans barn, föräldrar och personal. Ansvariga för förskolans arbete med krisfrågor är krisgruppen. Gruppen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013.

Resultatet för Nässjö kommun är i stort likvärdigt med förra jämförelsen 2013. RAPPORT juni 2014 Analys av Öppna Jämförelser Brottsoffer Resultat och förbättringsområden Sammanfattning SKL och Socialstyrelsen har i år genomfört en tredje öppna jämförelser gällande Stöd till brottsoffer

Läs mer