Suicidprevention. Vårdprogram

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Suicidprevention. Vårdprogram"

Transkript

1 Suicidprevention Vårdprogram

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 1 13 Mål Vilka patienter Bemötande Utredning och bedömning 14 Suicidstegen 14 Kliniska bedömningen 14 Anamnes 14 samtal med Närstående 14 Skattnings- och bedömningsinstrument Åtgärd och behandling 15 Heldygnsvård 15 Öppenvård 15 Vårdplanering Dokumentation Familj, barn och närstående Samverkan 17 Inom psykiatrin 17 Med somatisk sjukhusvård, närsjukvård och kommunal omsorg 17 Med brukar- och närståendeorganisationer Uppföljning och avslut Särskilda rutiner vid suicid 17 Handläggningsrutiner 17 Efterlevandestöd 17 Anmälningsskyldighet Uppföljning av vårdprogram, införande och kvalitetsarbete 18 Referenslitteratur och lästips 19 Bilagor 11 Detta vårdprogram är utarbetat av en projektgrupp bestående av: Psykolog Lena Bengtsson, barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Halmstad Socionom och leg psykoterapeut Eva Bergqvist, barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Varberg Psykolog Katarina Dalbjörn, psykiatriska kliniken, Sjukhuset i Varberg Psykiater, Med.dr. Anna Ehnvall, vuxenpsykiatriska mottagningen i Varberg Specialistsjuksköterska i psykiatrisk omvårdnad, avdelningschef Eva Leander, vuxenpsykiatriska mottagningen i Falkenberg Specialistsjuksköterska i psykiatrisk omvårdnad Riga Kolmodin, affektiva enheten vid psykiatrin i Halmstad PROJEKTLEDARE: Specialistsjuksköterska i psykiatrisk omvårdnad, FoU-strateg Patrik Dahlqvist Jönsson, psykiatriska kliniken, Halmstad Vårdpogram Ett vårdprogram utgör riktlinjer för hälso- och sjukvård för en viss grupp av patienter och beskriver hur vård och behandling skall genomföras inom en stor organisation (klinik, upptagningsområde eller landsting). Ett vårdprogram är ett styrdokument som är fastställt av organisationens ledning, vilket ska följas upp och revideras kontinuerligt. Fem viktiga budskap P P P P P Våga fråga alla patienter som kommer i kontakt med psykiatrin ska tillfrågas om suicidtankar Dokumentera suicidriskbedömningen och vårdplan Samverka med närstående Alla patienter som gjort suicidförsök ska bedömas inom ett dygn Alla patienter som gjort suicidförsök ska följas upp under minst ett år 1. INLEDNING Vårdprogrammet för suicidprevention inom psykiatrin i Halland ska utgöra riktlinjer för hur de olika verksamheterna ska utforma/förbättra och implementera patientsäkra rutiner med avseende på suicidnära patienter och suicidprevention generellt. En särskild vikt har lagts på riktlinjer/rutiner avseende riskbedömningar (i direkt och indirekt patientarbete inklusive telefonrådgivning), samverkan mellan öppen- och heldygnsvård, informationsöverföring, kontinuitet och vårdplaner. Ambitionen med detta vårdprogram är att det ska vara tillgängligt och känt för alla berörda. Innehållet ska vara förståeligt för patienten och dennes närstående. Det är framtaget i dialog med SPES i Halland och brukarråden inom psykiatrin i Halland. Vårdprogrammet är skrivet utifrån en genomgång av evidensbaserad forskning, beprövad erfarenhet, nationella vårdprogram, lokala riktlinjer, händelseanalyser gjorda av lex Maria-anmälda suicid i Halland och nationella riktlinjer angående suicidnära patienter från Socialstyrelsen. Mål All personal ska ha en grundläggande kunskap om suicidalitet och en god kunskap om innehållet i vårdprogrammet. All vård- och behandlingspersonal ska ha förmåga att genomföra en intervju med en patient utifrån suicidstegen Livräddning vid suicidalitet (bilaga 2), och värdera risk- och skyddsfaktorer. Alla nya patienter som kommer i kontakt (gäller även telefonkontakt) med psykiatrin ska suicidriskbedömas i enlighet med riktlinjer i vårdprogrammet. Alla patienter som gjort suicidförsök ska bedömas/ ha fått kontakt med psykiatrin inom ett dygn. Alla suicidriskbedömningar ska dokumenteras i enlighet med riktlinjer i vårdprogrammet. Alla suicidnära patienter ska ha en tydlig och dokumenterad vårdplan. 2. VILKA PATIENTER? Vårdprogrammet gäller för alla patienter som kommer/är i kontakt med psykiatrin i Halland och som utgör riskgrupp för suicid/är suicidnära. Var uppmärksam på suicidriskfaktorer även om patienten inte uttrycker psykisk ohälsa. Det är viktigt att fånga upp alla! Fråga efter suicidtankar: om det är en ny patient (vid nybesök) vid misstänkt risk (se bilaga 4) för att följa en suicidal krisutveckling om patienten genomgått tidigare suicidala kriser efter ett suicidförsök Med suicidnära patienter avses: personer som under det senaste året har gjort suicidförsök personer som har allvarliga suicidtankar personer som utan att ha allvarliga suicidtankar ändå bedöms vara i farozonen för suicid. 3. BEMÖTANDE Ett gott primärt bemötande som bygger på kunskap, respekt, värme och engagemang är av stor vikt för den suicidnära patienten och dennes närstående. Det innebär att vårdpersonal försöker skapa en god relation med dem för såväl suicidriskbedömningen som den fortsatta behandlingen. Personkontinuitet är väsentlig. Vårdkontakten och vårdmiljön är viktiga för patientens motivation till behandling. En negativ uppfattning eller upplevelse av tidigare psykiatrisk vård kan vara av betydelse för patientens inställning till planerad behandling. Omslagsbild: Patrik Leonardsson 2 3

3 4. UTREDNING OCH BEDÖMNING Alla patienter som kommer i kontakt med psykiatrin (gäller även telefonkontakt) ska tillfrågas om suicidtankar och bedömas utifrån suicidstegen (bilaga 2) av sin behandlings/vårdkontakt. En patient som bedöms suicidnära ska systematiskt suicidriskbedömas av patientansvarig läkare (PAL) eller annan behandlare. Vid svårbedömd suicidrisk, aktuella eller allvarliga suicidplaner ska sambedömning alltid göras med läkare. OBS! Alla patienter som inkommit till sjukhuset efter ett suicidförsök ska bedömas av specialist i psykiatri eller i vissa fall av en erfaren ST-läkare med, i fallet, handledning av specialist inom ett dygn. Vid minsta tveksamhet måste specialisten själv göra bedömningen. 1. Suicidriskbedömningen ska grunda sig på SKANS: Suicidstegen, Kliniska bedömningen, Anamnes, information genom samtal med Närstående, samt resultat av Skattningsskalor. 2. Varje suicidnära patient ska utredas med avseende på psykiatriska, somatiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekter. Individuella stressfaktorer är också av betydelse. Kända riskfaktorer ska kartläggas. 3. Suicidriskbedömningen ska dokumenteras. 4. Information om suicidriskbedömningen ska vidarebefordras, till patientansvarig läkare eller behandlingsansvarig, från öppenvård till heldygnsvård eller vice versa. 5. Suicidriskbedömning ska återupprepas till dess situationen stabiliseras. Vid telefonkontakt: Vid en telefonkontakt med suicidnära patient kan mall enligt bilaga 1 användas som stöd för samtalet, bedömningen och åtgärderna. SKANS Suicidstegen Livräddning vid suicidalitet Suicidstegen ska användas av all personal som stöd för samtalet, undersökningen och åtgärder. Suicidstegen avser att beskriva den suicidala processen från nedstämdhet/hopplöshet till aktiva planer. För suicidstegen med statistiska riskfaktorer, skyddsbedömning och handlingsplan, se bilaga 2. För exempel på ytterligare frågor som kan ställas, se bilaga 3. För hjälp vid bedömning av risknivå, se bilaga 4. Klinisk bedömning Den kliniska bedömningen är en sammanvägning av det som framkommer i de övriga delarna av SKANS och den personliga, yrkeserfarenhetsbaserade bedömningen. Det ingående patientsamtalet är det viktigaste instrumentet i all suicidriskbedömning. Vid bedömningssamtalet är följande åtgärder viktiga: Skapa lugn och avskildhet. Försöka etablera en förtroendefull, ömsesidig kontakt. Möt individen utifrån den helhetssituation inom vilken suicidproblematiken har uppstått. Detta kräver tålamod, tid och aktivt lyssnande. I detta skede bör man undvika tolkningar, hastiga beslut/åtgärder och inrikta sig på härbärgering av det material den suicidnära personen lämnar. Låt bedömningssamtalet innebära en intervention där den viktigaste aspekten är att förmedla framtidshopp. Ta hänsyn till aktuell livssituation och ålder. Exempelvis kan kognitiva nedsättningar hos äldre patienter komplicera suicidbedömningen. Den suicidala processen är kortare när det gäller barn och ungdomar. Anamnes Dessa delar bör alltid tas upp i anamnesen: Suicidtankar/handlingar/planer/erfarenheter Psykiatriska sjukdomstillstånd Tidigare suicidförsök/tankar/handlingar/planer/ erfarenheter Aktuella problem/utlösande påfrestningar Trauma/övergrepp Missbruk Socialt nätverk Hereditet (t ex suicid, psykiatrisk sjukdom) Social situation Relationer till närstående Riskfaktorer Skyddande eller hälsobefrämjande faktorer Personlighet Familjesituation Livsstil (t ex mat, sömn, motion, intressen) Funktionsförmåga Psykisk status Samtal med Närstående (om inte starka skäl talar emot detta) Närstående ger ofta värdefull information för bedömningen. Vid handläggning av minderåriga är föräldradeltagande en nödvändighet. Följande faktorer visar på graden av allvar i ett planerat eller utfört suicidförsök: Var? Valet av plats; till exempel en undanskymd plats med liten risk för upptäckt. När? Valet av tid; risken att bli upptäckt är till exempel mindre på natten eller när familjemedlemmar är bortresta. Hur? Valet av tillvägagångssätt, planerade eller utförda åtgärder för att förbereda suicidhandlingen; till exempel olika antydningar till omvärlden om att man snart är död, att ordna upp sina affärer, avskedsbrev, införskaffande av tabletter, rep eller vapen. Förvarningar till omgivningen skall tas på allvar och försök att skaffa hjälp efter ett suicidförsök tyder på viss livsvilja. Skattnings- och bedömningsinstrument Någon av följande skattningsskalor ska användas för skattning av suicidrisk. Vid indikation på suicidbenägenhet behövs ytterligare suicidriskbedömning göras: Vuxenpsykiatri Montgomery-Asberg depression rating scale (MADRS) självskattning gällande depression. Särskild observans på fråga nr 9 (livslust). Beck depression inventory (BDI) självskattningsinstrument för vuxna vid misstänkt depression. Fråga nr 9 ger svar på suicidbenägenhet. Barn- och ungdomspsykiatri MADRS självskattning gällande depression. Beck ungdomsskalor självskattning vad gäller ångest, depression, ilska, normbrytande beteende och självbild. Frågorna 37 och 39 ger svar på känslan av hopplöshet och suicidtankar. Beck s depressions inventorium Children (BDI-C) självskattningsinstrument för barn vid misstänkt depression där fråga 1 ger svar på självskada och suicidbenägenhet. Äldrepsykiatri MADRS självskattning gällande depression. Geriatric Depression Scale 20 (GDS-20) skattningsformulär för att utröna om äldre person är deprimerad. Cornell skattningsskala används för skattning av depression vid demens då personen som ska bedömas för eventuell depression är mer än lindrigt dement. Kan besvaras av såväl patient som vårdare. För fördjupad kartläggning och bedömning av suicidproblematiken rekommenderas: CAMS bedömningsinstrument som även ger underlag för planeringen av den fortsatta behandlingen. Formuläret kan användas av patientansvarig läkare eller ansvarig behandlare/sjuksköterska/ kontaktperson. Är främst utarbetad för vuxna. Suicida intent scale (SIS) används efter suicidförsök och värderar patientens intentioner med suicidförsöket. Sad persons scale en enkel skattningsskala som används för att belysa de statistiska riskfaktorerna. Scale for suicide ideation (SSI) kan användas i mötet med en person som ännu inte gjort ett suicidförsök. Skalan syftar till att lyfta fram patientens attityd till att leva eller dö, karaktären av suicidtankarna, karaktären av tänkt suicidförsök, aktualisering av tänkt försök och bakgrundsfaktorer. 5. ÅTGÄRD OCH BEHANDLING Hög suicidrisk hos patient kräver akut livräddande behandling, som för hjärtinfarktspatient inom den somatiska vården. Behandlingen av en suicidnära patient inriktas på det akuta skyddsbehovet och i relation till grundsjukdom, psykiskt lidande/smärta samt viktiga psykosociala faktorer. Det primära är dock att förhindra självmordshandling. En patient som har gjort ett suicidförsök ska inte lämnas ensam förrän kvalificerad suicidriskbedömning har gjorts. Om patient får ökade suicidtankar ska behandlaren utreda om patientens grundsjukdom är optimalt behandlad, tänka kring fördjupad diagnostik, om förändrad behandlingsstrategi bör övervägas och om det finns omständigheter som gör grundsjukdomen mer svårbehandlad, exempelvis komorbiditet och missbruk. Familjen/närstående och behandlaren (som ofta är icke-läkare) ska uppmärksamma vad som kan göras för att stärka skyddet kring patienten. Den akuta omvårdnaden av en suicidnära patient syftar till att skapa en god relation och garantera patientens säkerhet. En suicidnära patient ska informeras om möjlighet att kontakta psykiatrin dygnet runt. Heldygnsvård De kontaktpersoner som utses har som uppgift att skapa en bärande relation under vårdtiden. Det är 4 5

4 viktigt att vårdpersonal har återkommande förtroendefulla samtal med den suicidnära patienten. Samtalen kan variera i antal och tid. Det är angeläget att suicidproblematiken tas upp i patientsamtalen. Det är också av vikt att samtala kring handlingsstrategier om patienten skulle få suicidtankar igen. På vårdavdelningen ska det hållas regelbundna läkarsamtal, medicinska bedömningar och suicidriskbedömningar som fortlöpande dokumenteras i journalen. Öppenvård I öppenvård finns det inte möjlighet till samma övervakning som när patienten är inneliggande. Man måste därför arbeta på ett delvis annat sätt för att kunna ge patienten en god och säker vård. Ny suicidriskbedömning vid varje återbesök till dess situationen stabiliseras. Nytt återbesök inom en vecka om patienten inte blivit inlagd på vårdavdelning. För den suicidala patienten blir det extra viktigt att tillgodose behov av: Tillgänglighet. Patienten kan behöva täta återbesök och telefonkontakter. Kontinuitet. Samma behandlare eller team av behandlare träffar patienten. Trygghet. Avsätt extra tid. Erbjud hembesök. Samarbeta med närstående och var öppen för deras oro. Många patienter behöver konkret kunskap och träning av olika färdigheter för att hantera svåra känslor och destruktiva mönster. Vårdplanering En individuell vårdplan som utgår från suicidriskbedömningen ska omgående upprättas i överenskommelse mellan patient, föräldrar/vårdnadshavare/ närstående, behandlare och ansvarig läkare. Också denna plan ska redovisas i journalhandling. Det är väsentligt för suicidnära patienter att känna sig delaktiga i och ha en tydlig struktur över hur vården kommer att gestalta sig, till exempel vilken vårdpersonal patienten kommer att ha kontakt med och när. Viktigt är att göra problem/resursinventering och sätta upp utvärderingsbara mål till vilka man kopplar behandlingsåtgärder. Den planerade tidsramen för vården och tid för utvärdering ska beskrivas. Vid hög eller svårbedömd suicidrisk kan patienten behöva heldygnsvård och övervakning under perioder. LPT-bedömning kan bli aktuell. Graden av övervakning (bilaga 7 och 8) måste fortlöpande bedömas och omprövas. Övervakning är en kvalificerad vårdande/ behandlande uppgift som i möjligaste mån skall skötas av ordinarie personal. 6. DOKUMENTATION Bedömning av suicidrisk ska redovisas snarast i journalhandling och sammanställas utifrån följande punkter (Skans): Beskriv var patienten befinner sig på Suicidstegen Klinisk bedömning Anamnes (inkluderar riskfaktorer och skyddande faktorer) Information från Närstående Resultat av Skattningsinstrument Bedömning av suicidrisknivå (se även Bilaga 4): Hög risk. Oförändrad/kronisk plågsam psykologisk och social situation. Flera statistiska riskfaktorer. Skattning långt ned på suicidstegen. Psykotiska symtom och missbruk. Svårbedömd risk. Dålig samtalskontakt. Patienten negativ till vård. Misstanke om manipulation. Svårbedömd suicidrisk utesluter inte hög risk. Låg risk. Suicidtankar förnekas även om dödsönskan finns. Patienten är positiv till vård. Mål med vården och vilka åtgärder som vidtagits och vilka som planeras ska tydligt beskrivas i journalhandling (se även Vårdplanering). 7. FAMILJ, BARN OCH NÄRSTÅENDE Närstående ska så långt som möjligt vara delaktiga och engageras i vården. Vid vård av minderåriga är det nödvändigt att vårdnadshavare/förälder deltar. Psykiatrin ska ta tillvara deras kunskap och synpunkter. De kan också behöva erbjudas eget stöd. Den suicidnära patienten ska informeras om vikten av kontakten med närstående och vårdnadshavare. Inom barn- och ungdomspsykiatrin behöver föräldrarnas/vårdnadshavarnas förmåga att ge skydd bedömas. Den yttre situationen för familjen ska underlättas. Föräldrarna ska ges kunskap i att bemöta, stödja och skydda sitt barn genom kontinuerligt föräldrastöd. Ibland behöver föräldrarna ges möjlighet till tillfällig föräldrapenning för att kunna vara hemma hos sitt barn. Barn till suicidnära förälder ska särskilt uppmärksammas och erbjudas kontakt och stöd. 8. SAMVERKAN Ett stort riskmoment för suicid är just under avbrott i vårdkedjan, exempelvis mellan heldygns- och öppenvård. För att samverkan inom specialistpsykiatrin och mellan specialistpsykiatrin och närsjukvård, somatisk sjukhusvård samt kommunal omsorg ska fungera optimalt krävs väl utarbetade rutiner för konsulter, remisshantering och överföring av patienter och information. Samarbete med psykiatrins vårdgrannar kring den suicidnära patienten ska präglas av ett professionellt och flexibelt förhållningssätt. Den suicidnära patienten ska alltid informeras om vikten av kontakten mellan vårdgivarna. Inom psykiatrin I samband med inläggning eller utskrivning av suicidnära patient vid psykiatrisk heldygnsvård ska vårdplaneringen för patienten alltid samordnas mellan vårdavdelningen och öppenvård för att säkra vård och kontinuerlig uppföljning av patienten. När en patient lagts in för heldygnsvård ska ansvarig sjuksköterska på avdelningen snarast ta kontakt (muntligt och skriftligt) med öppenvården för att i god tid etablera kontakt och planera för insatser efter utskrivning. Behandlare i öppenvården ska aktivt hålla kontakt med patient och personal på vårdavdelningen under vårdtiden, delta i vårdplaneringsmöte i slutet av vårdtiden och erbjuda en tid för uppföljning senast inom en vecka efter utskrivning. Med somatisk sjukhusvård, närsjukvård och kommunal omsorg Alla konsulter och remisser som gäller suicidnära patient ska ges högsta prioritet i hanteringen och ska följas upp med telefonkontakt eller besök samma dag. Bedömning och/eller stöd/utbildning kring den aktuella suicidnära patienten ska erbjudas. Med brukar- och närståendeorganisationer I frågor som berör suicidalitet ska, när behov finns, ett utbyte av stöd och utbildning kunna ske med de lokala brukar- och närståendeorganisationerna. Det är viktigt att förmedla hopp till den suicidnära patienten. Detta kan underlättas om man får möta andra som tagit sig igenom liknande erfarenheter. Kontakt kan därför behöva förmedlas till någon av brukar- och närståendeorganisationerna. 9. UPPFÖLJNING OCH AVSLUT Patienter som inte blivit inlagda på psykiatrisk avdelning eller har avvikit efter att ha vårdats på akuten, IVA eller annan somatisk vårdavdelning på grund av suicidförsök ska erbjudas uppföljning inom psykiatrin senast nästkommande dag via öppenvård eller akutvårdsmottagning. Detta ska ske genom planerat återbesök eller uppsökande telefonkontakt av särskild utsedd personal, till exempel triage-sjuksköterska vid psykiatrisk akutenhet, eller av ordinarie behandlings/vårdkontakt inom psykiatrin. Suicidnära patient som uteblir från besök ska omgående följas upp aktivt av behandlings/vårdkontakten genom uppsökande per telefon och om så bedöms hembesök. Kontakta även vårdnadshavare/ närstående. Patient som har gjort ett suicidförsök ska följas upp inom psykiatrin under minst ett år efter suicidförsöket innan han/hon avslutas. 10. SÄRSKILDA RUTINER VID SUICID Handläggningsrutiner vid suicid För handläggningsrutiner vid suicid på vårdavdelning, se bilaga 5, eller då patient som vårdas/behandlas inom Psykiatrin i Halland har genomfört ett fullbordat suicid, se bilaga 6. Efterlevandestöd Suicid eller ett suicidförsök innebär svåra påfrestningar för familjen och den nära omgivningen. Sorg och saknad blandas med känslor av skuld och ilska på ett sätt som överstiger vanligt sorgearbete. (Detta kan också gälla berörd personal och, på vårdavdelning, medpatienterna.) Om en patient tar sitt liv ska de närstående erbjudas kontakt för information och krisstöd. De ska också informeras om Riksorganisationen för SuicidPrevention och Efterlevandes Stöd (SPES) som är en anhörigförening och kyrkans efterlevandegrupper. Föreningen har även en speciell ungdomssektion med daglig telefonjourlinje. Förmedla adresser och telefonnummer. Barn- och ungdomspsykiatrin ska erbjuda kontakt och krisstöd till alla barn och ungdomar som förlorat en viktig person genom suicid. Om en patient tar sitt liv ska berörd personal ges tillfälle till debriefing i grupp och retrospektiv genomgång. Utöver debriefing kan enskilda berörda behöva individuellt stöd. 6 7

5 Anmälningsskyldlighet Alla suicidförsök som görs av patient inneliggande på psykiatrisk vårdavdelning eller som har behandlingskontakt med öppenvårdsmottagning ska avvikelserapporteras av kontaktperson eller behandlingskontakt. Om ett suicidförsök bedöms vara relaterat till brister i samband med undersökning, vård eller behandling ska även en anmälan enligt lex Maria göras. En anmälan enligt lex Maria ska göras om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling begått suicid eller inom fyra veckor efter vårdkontakt begått suicid och detta kommit till vårdgivarens kännedom. Om anmälan görs enligt lex Maria ska närstående informeras om att anmälan görs, ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av händelsen och få en kopia av anmälan. Närstående är inte part i ett ärende enligt lex Maria. Anmälningsskyldighet till socialtjänst föreligger om en ungdom till exempel kommer till en akutmottagning efter att ha gjort suicidförsök genom att ha konsumerat stora mängder alkohol, tabletter eller andra droger. Anmälningsplikt föreligger också om man uppfattar att det finns brister i hemsituationen så att ungdomen inte får det omhändertagande eller skydd som den behöver. Patientansvarig läkare, och i de fall sådan för tillfället inte finns, chefsöverläkaren har skyldighet att göra anmälan om vapeninnehav enligt 6 kap. 6 vapenlagen. Personal, i såväl heldygns- som öppenpsykiatrisk vård, som får vetskap om att patient innehar vapen ska informera patientansvarig läkare/ chefsöverläkare om detta oavsett patientens tillstånd eller sociala situation. Läkaren bedömer och handlägger vidare. 6 kap. 6 vapenlagen är en skyddsbestämmelse som ska säkerställa att polisen efter anmälan från läkare ska kunna göra kontroller mot vapeninnehavarregistret och i förekommande fall undanröja risken för att patienten skadar sig själv eller någon annan. 11. UPPFÖLJNING AV VÅRDPROGRAMMET, INFÖRANDE OCH KVALITETSARBETE All personal har ett individuellt ansvar för att ta del av, förstå och arbeta utifrån vårdprogrammet. Som en del av införandet och för att höja kompetensen ska all personal delta i utbildning kring vårdprogrammet och suicidprevention. Utbildningen ska även vara återkommande för uppdatering av kunskap och kompetenshöjning av ny personal. För detta ansvarar av psykiatrins ledningsgrupp (PLG) utsedda personer inom verksamheten. Som en del av kvalitetsarbetet ska vårdprogrammet också utformas som webbdokument. För detta ansvarar av psykiatrins ledningsgrupp (PLG) utsedda personer inom verksamheten. Varje enhet ska utifrån vårdprogrammet beskriva i detalj hur suicidpreventionsarbetet ska organiseras, säkras och utföras inom respektive verksamhet. Detta inkluderar samarbetet med andra enheter/verksamheter. För detta ansvarar chefsöverläkarna. Vårdprogrammet ska vara känt för vårdgrannar, brukar- och närståendeorganisationer. För detta ansvarar avdelningscheferna. Allmänna råd för suicidprevention ska finnas tillgängligt på hemsidan för Psykiatrin i Halland. För detta ansvarar av psykiatrins ledningsgrupp (PLG) utsedda personer inom verksamheten. Revidering av vårdprogrammet ska ske en gång per år och till denna ska representant från lämplig brukar- och närståendeorganisation bjudas in. För detta ansvarar av psykiatrins ledningsgrupp (PLG) utsedda personer inom verksamheten. Uppföljning av mål ska göras en gång per år. För detta ansvarar verksamhetscheferna. Det finns alltid ett behov av psykiatrisk specialistbedömning när en patient bedöms som suicidnära. Socialstyrelsen 2003 Referenslitteratur och lästips American Academy of Child and adolescents psychiatry Practice parameter for the Assessment and Treatment of Children and Adolescents with Suicidal behavior. Washington. American Association of Suicidology Surviving Suicide, 20(2). American Psychiatric Association Practice Guideline för the Assessment and Treatment of patients With Suicidal Behaviors. Barca, F. & Bohman, S Suicidförebyggande vårdprogram, Norrbotten. Beskow, J (red) Självmord och självmordsprevention om livsavgörande ögonblick, Studentlitteratur. Beskow, J., Beskow, A.P. & Ehnvall, A Suicidalitetens språk, Studentlitteratur. Beskow, J När himlen är nära Samtal med svårt sjuka och äldre samt deras närstående, vårdare och efterlevande, SPES och Sensus, Göteborg. ISBN Beskow, J & Beskow, A.P Kognitiv förståelse av suicidprevention och förebyggande av psykisk ohälsa, Kompendium Beskow, J. & Wikström, L Psykisk livräddning, En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord. Västsvenska nätverket för suicidprevention (WNS). Beskow, J., Salkovskis, P. & Beskow, A.P. 2007, Cognitive Treatment of Suicidal Adults. Canadian Coaliation for seniors Mental health. Assesments & Prevention for Older Adults. Broschyr Suicide. Carlsson, P. & Beskow, J Självmord som olycksfall, Rapport från ett seminarium på Jonsereds herrgård, 25 april Chiles, J.A., Strosahl, K.D Clinical Manual for Assessment and Treatment of Suicidal Patients. American Psychiatric Publishing Inc, Washington DC. Eklund, K Kärleken är den bästa kicken ett suicidpreventivt program för högstadie- och gymnasieelever. En utvärdering med syfte att granska vilken evidens det finns för att denna intervention kommer att leda till en minskad självmordsincidens bland ungdomar. Enskilt arbete 5 p, Karolinska Institutet Enheten för hälsofrämjande psykiatri, Psykiatridivisionen, Akademiska sjukhuset tillsammans med Tema psykisk hälsa inom Nätverket HFS och Vårdorganisationer. Att hjälpa någon som tänker ta sitt liv. Broschyr. Ermia Colucci Help-seeking behaivor and youth suicide in different cultures, Poster 12th European Symposium on Suicide and Suicidal Behavior. Working Together to Prevent Suicide: Research, Policy and Practice. Centre for International Mental Health, The University of Melbourne, Australia. Firestone Lisa Voices of Suicide: Learning from Those Who Lived. European Symposium on Suicide and Suicidal Behavior, Glasgow, Scotland, August 28. The Glendon Association. Folkhälsoinstitutet Folkhälsorapport Frick, P SPES Medlemsundersökning, När någon tagit sitt liv efterlevandes situation. Gaynes BN, West SL, Ford CA, Frame P, Klein J, et al Screening for suicide risk in adults: a summary of the evidence for the U.S. Preventive Services Task Force, Ann Intern Med, 18;140(10): Grawe K How the Neurosciences Inform Effective Psychoterapy. Neuropsychoterapy. Lawrence Erlbaum Ass, London. Henden John; (2008) Preventing Suicide, The Solution Focused Approach, John Wiley & Sons, Ltd Healthier Scotland, Scottish executive, Progress Review , chooselife, A national strategy and action plan to prevent suicide in Scotland, Broschyr National Institute for Mental Health in England, Pennisula Medical School, Guidance on action to be taken at suicide hotspots. Johnson, J., Tarrier, N. & Gooding, P An investigation of aspects of the cry of pain model of suicide risk: The role of defeat in impairing memory. Behavior Research and therapy, 46, King Robert, Mary Schwab-Stone, Alan J. Flisher, Steven Greenwald, Rachel A. Kramer, Sherryl H. Goodman, Benjamin B. Lahey, David Schaffer & Madelyn S. Gould Psychosocial and Risk Behavior Correlates of Youth Suicide Attempts and Suicidal Ideation, J. M. Acad. Child Adolesc. Psykchiatry, 40:7. Landstinget Dalarna Vårdprogram inom vuxenpsykiatrin suicidnära patienter. Landstingets utvecklingsenhet, Dalarna. Mehlum L Tilbake til livet. Selvmordforebygging i teori og praksis. Höyskoleforlaget. Kristiansand. Miller, A.L., Rathus, J.H. & Linehan, M.M Dialectical Behavior therapy with Suicidal Adolescents, The Guilford Press. New York. National Suicide Research Foundation (NSRF) Research Bulletin, July. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP). Skriftserie över nationella nätverkskonferenser om självmordsprevention. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP) Svenska barn- och ungdomspsykiatriska föreningen och vetenskapsrådets planeringsgrupp för barn- och ungdomspsykiatrisk och socialpediatrisk forskning. Nationella riktlinjer för vård och behandling av suicidala ungdomar och deras familjer. Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt (uppdaterad version) Vårdprogram för omhändertagandet av suicidnära patienter inom nordvästra Skånes sjukvårdsdistrikt. Psykiatriska kliniken Hässleholm- Kristianstad. Norrlands universitetssjukhus Vårdprogram suicid. Psykiatriska kliniken, Umeå. Pira, E Suicid och suicidförsök i ungdomsåren, föreläsningsmaterial, barnoch ungdomspsykiatrin i Varberg. Programgrupp primärvård och Programgrupp psykiatri Vårdprogram om suicidprevention för vuxna. Landstinget i Jönköpings län, Jönköping. Psykiatriska kliniken i Linköping Vårdprogram suicidnära patienter. Närsjukvården i centrala Östergötland. Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd (SPES) Förgätmigej, medlemstidning, 20:2. Runesson, B Suicidriskbedömning. Rapport nr 1. (forts) 8 9

6 Runesson, B., Samuelsson, M., Stolt, I. & Åsberg, M Regionalt vårdprogram vård av suicidnära patienter. Stockholms läns landsting. (Finns tillgänglig i PDF-format, se Socialstyrelsens hemsida Här finns en heltäckande internationell litteraturlista. Selén, K Samtalshandledning, Det går att leva vidare, Samtal om sorgen efter närstående som tagit sitt liv. NASP, Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, Sensus studieförbund. Socialstyrelsen Vård av självmordsnära patienter En kunskapsöversikt. Socialstyrelsen Riskbedömningar inom den specialiserade psykiatriska vården, En kartläggning. Artikelnr , publicerad: se, december 2004 Socialstyrelsen God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhets i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12). Socialstyrelsen Förslag till nationellt program för suicidprevention befolkningsinriktade och individinriktade strategier och åtgärdsförslag. Socialstyrelsen och Epidemologiskt centrum Avsiktligt självdestruktiv handling i Sverige en underlagsrapport. Artikelnr , publicerad i december: Socialstyrelsen Självmord 2006 anmälda enligt lex Maria. En sammanställning av de beslut som har fattats till och med mars 2007 Socialstyrelsen Nationella riktlinjer vård av suicidala barn och ungdomar med familjer. Svensk författningssamling (SFS). Socialtjänstlag 2001:453, Socialdepartementet. Svenska psykiatriska föreningens och Spri, Självmordsnära patienter kliniska riktlinjer för utredning och behandling, Spris förlag. Sveriges kommuner och landsting (SKL) Rätt insatser i rimlig tid för barn och ungdomar med psykisk ohälsa Arbetsmaterial version 2. The International Association for Suicide Prevention (IASP) World health Organization, World Suicide prevention day September 10, 2008, Think Globaly, Plan Nationaly, Act Localy, Broschyr. Vande Gucht, M Down under, A suicide s Legacy of Hope for Change in Healthcare and Society. Yoka Consult, Gent. Västra Götalandsregionen Regional utvecklingsplan för psykiatri insatser till självmordsnära patienter med hög suicidrisk. Rapport från arbetsgrupp. Waern, M Suicid in late life. Kompendiet, Göteborg. Waern, M När patienten väljer döden: Suicid hos den egna patienten ett trauma för läkaren. Läkartidningen, 24: Wasserman, D Depression en vanlig sjukdom. Kapitel 23 när livslusten inte räcker till, , Natur och Kultur, Borås. Vuxenpsykiatriska kliniken i Ljungby Vårdprogram för suicidprevention. Landstinget Kronoberg. Webb-adresser Canadian Coaliation for seniors Mental health. International Association for Suicide Prevention, IASP. NASP, Nationellt center för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, IPM, Institutet för psykosocial miljömedicin, KI, Karolinska institutet, Stockholm. ki.se/suicid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Seksjon for selvmordsforskning og forebygging vid Universitetet i Oslo, World Health Organisation, WHO: sida om Suicide prevention and special programmes. prevention/en BILAGOR Bilaga 1: Rutin vid telefonkontakt med suicidnära person Rutin vid telefonkontakt med suicidnära person: Vem är den suicidnära personen och var befinner han/hon sig? Anteckna aktuella telefonnummer och adress. Om annan än den självmordsnära ringer, tag detta på allvar, fråga efter den uppringandes namn och relation till den självmordsnära. Anteckna telefonnummer och adress. Har den suicidnära haft kontakt med psykiatrin tidigare? I så fall, anteckna namn på patientansvarig läkare och kontaktperson. Fråga den som ringer vad som gör honom/henne orolig och hur risksituationen ser ut. Bedöm hur allvarlig situationen är och vilka tidsmarginalerna är. Måste personen till sjukhuset? Krävs akuta medicinska insatser? Ambulans? Polis för att ta sig in i bostaden? Läkarbedömning på plats? Vårdintyg? Finns närstående som kan ta personen till sjukhus? Om du bedömer att personen har intoxikerat sig eller skadat sig på annat sätt; be en kollega tillkalla ambulans medan du fortsätter att tala med personen. Be honom/henne att låsa upp ytterdörren. Är personen ensam eller finns andra på plats? Kan närstående ta sig till platsen? Låsa upp? Hjälpa till? En förestående inläggning på psykiatrisk vårdavdelning kan utlösa självmordshandlingar. Ta reda på personens inställning, svara med positiv och saklig information och sträva efter samtycke. Är akutåtgärd inte motiverad ska personen erbjudas besökstid/följas upp inom tre dygn. Finns patientansvarig läkare och kontaktperson ska de informeras. Dokumentera telefonsamtalet

7 Bilaga 2: Suicidstegen Livräddning vid suicidalitet Bilaga 3: Suicidstegen samtalsunderlag Suicidstegen riskbedömning Handlingsplan 1. Nedstämdhet/hopplöshet 2. Dödstankar. Har du tänkt att det vore skönt att slippa leva? 3. Dödsönskan. Har du önskat att du vore död? 4. Suicidtankar. Har du tänkt att du skulle kunna ta ditt liv? 5. Suicidönskan. Önskar du ta ditt liv? Är det något som hindrar dig? 6. Suicidplaner. Har du tänkt ut hur du ska göra? 7. Suicidförberedelser. Har du gjort några förberedelser? Vilka? 8. Suicidavsikt. Har du bestämt dig för att ta ditt liv? Suicidhandling. Har du försökt att ta ditt liv? Viktiga riskfaktorer (ska vägas in i suicidriskbedömning) Man Äldre (över 65 år) Ekonomisk eller annan katastrof Tidigare suicidförsök Separation eller dödsfall Självmordsmeddelande Psykisk sjukdom Bristande socialt stöd Plötslig och omotiverad förbättring Nyligen påbörjad/ökad antidepressiv behandlimg Impulsivitet Från och med steg 1: Uppmärksamma problemet och fråga vidare. Dokumentera i journalen. Från och med steg 4 dessutom: Suicidriskbedömningen enligt SKANS Informera och engagera vårdnadshavare/- närstående. Informera ansvarig läkare. Informera om möjligheten till akut hjälp dygnet runt. Från och med steg 5 dessutom: Erbjud tätare kontakt. Bedöm övervakningsgrad Från och med steg 6 dessutom: Kontakta läkare för bedömning. Från och med steg 7 dessutom: Koppla in läkare akut för bedömning. Informera vårdnadshavare/närstående senast när patient lämnar avdelningen Suicidala förebilder Missbruk Upplevda kränkningar Somatisk sjukdom Funktionsnedsättning Nedstämdhet/hopplöshet Dödstankar Dödsönskan Suicidtankar Suicidönskan Suicidplaner Suicidförberedelser Suicidavsikt Suicidförsök Är du nedstämd och ledsen ofta? Känner du dig deppig för det mesta? Känns allting hopplöst? Tror du att det kommer att bli bättre igen? Känns allting meningslöst? Har du tänkt att det vore skönt att slippa leva? Har du önskat att du vore död? Skulle du vilja slippa nästa morgon? Har du tänkt på att göra dig själv något? Har du tänkt att du skulle kunna ta livet av dig? Har du tänkt att du vill ta ditt liv? Har du varit nära att försöka ta ditt liv? Är det något som håller emot? Finns det något som talar för att fortsätta att leva? Har du planer på att ta ditt liv? Har du tänkt ut hur du ska göra? Har du bestämt när du ska göra det? Har du gjort några förberedelser? Vilka? Har du skaffat tabletter? Har du vapen hemma? Har du skaffat andra redskap? Rep? Kniv? Har du bestämt dig för att ta ditt liv? När? Var? Hur? Har du skrivit avskedsbrev? Har du gjort dig av med saker som du inte vill ska finnas kvar efter dig? Har du tidigare gjort något suicidförsök? Genomförde du det som du tänkte göra eller gick det inte? Vad gjorde du? När? Var? Varför? Skyddsbedömning Vårdnadshavares/närståendes förmåga till omhändertagande/skydd samt bedömning av positiv/negativ anknytning mellan barn och vårdnadshavare

8 Bilaga 4: Bedömning av suicidrisknivå Bilaga 5: Handläggningsrutiner då patient som vårdas/behandlas i vår verksamhet Hög risk Svårbedömd eller tveksam risk Låg eller ingen risk har genomfört ett fullbordat suicid. Suicid på vårdavdelning Statistiska riskfaktorer Många riskfaktorer Några eller ett par riskfaktorer Inga riskfaktorer Medveten suicidbenägenhet Genomtänkta suicidplaner och aktiv metod på avlägsen plats inom närmaste tiden Diffusa suicidplaner med undanglidande svar Nedstämdhet, dödstankar. Suicidönskan förnekas övertygande OMEDELBARA ÅTGÄRDER Påkalla uppmärksamhet från övrig personal. OBS! Använd inte person/överfallslarm. ANSVARIG Den som uppmärksammar händelsen Suicidmeddelanden Suicidförsök Tydliga upprepade meddelanden om allvarliga suicidtankar Tidigare välplanerade allvarliga suicidförsök Suicidmeddelanden med blandning av skämt, allvar, hot och manipulation. Klart oroad omgivning, men helt problemförnekande patient Tidigare mindre välplanerade suicidförsök med passiva metoder Inga eller enstaka suicidmeddelanden i upprörda situationer under lätt alkoholpåverkan Inga tidigare suicidförsök Omedelbar livräddning: Grundläggande ABC-sjukvård, HLR. Ta fram akutväska och åtgärda. Ring hjärtlarm. Ring avdelningsläkare/primärjour. Ring överläkare. Kontakta övriga avdelningar för information och för begäran om eventuell förstärkning. Arbetsledande sjuksköterska fördelar arbetet Arbetsledande sjuksköterska Helhetsbild av suicidprocessen Problem, resurser, relationer Kroppssjukdom Upprepade allvarliga episoder med suicidtankar, väl genomarbetade suicidplaner och suicidförsök Definitiva plötsliga förluster, t ex skilsmässa, konkurs Anhöriga och goda vänner har sedan länge gett upp, utom någon enstaka med vilken han nu befinner sig i konflikt Tidigare intagen i psykiatrisk vård under livliga protester och inte heller efteråt förstått meningen med det, känner sig psykiskt misshandlad och förföljd Dödande, smärtsamma, invalidiserande sjukdomar Många tidigare suicidförsök genom skärning eller förgiftning under alkohol/drogpåverkan ofta i syfte att bli omhändertagen Upprepade relationsbrott, som ibland repareras, ibland inte, ökande sociala problem Anhörigrelationer med dubbla budskap. Från början goda relationer börjar nötas ut under år av problem Inställning till vårdpersonal som svänger mellan öppen fientlighet och smickrande inställsamhet Lindrigare sjukdomar med symbolvärde t ex i könsorganen. Sjukdomar hos hypokondriker Ingen tidigare suicidanamnes Problem som det verkar finnas goda möjligheter att bearbeta och småningom lösa Goda anhörigrelationer med vilja att ställa upp och hjälpa till Ömsesidig uppskattning och förtroende mellan patient och vårdpersonal Kroppsligt friska Vid konstaterat dödsfall, anmäl det inträffade till polismyndigheten, ring Hantering av kroppen görs utifrån polisens beslut. Den läkare som konstaterat dödsfallet ska utfärda dödsbevis. Samla all berörd personal. Avstyr allt annat arbete som inte nödvändigtvis måste göras. Gå snabbt igenom händelsen så att kunskapsluckor om vad som hänt fylls ut. Syftet är att ha en så god information om händelsen som möjligt för att undvika ryktesspridning och att ha som underlag för information i nästa led. Planera vad som ska göras och vem som ska göra det. Informera närstående. Meddelande om dödsfall får aldrig lämnas per telefon. Begär vid behov hjälp av jourhavande präst, sjukhuspräst eller polisen. Kontakta barn- och ungdomspsykiatrin när behov finns. Samtala med medpatienter. Sekretessen och respekten för den döde och anhöriga måste vägas mot medpatienternas berättigade behov av information. Det är inget sekretessbrott att tala med någon om det han eller hon redan vet. Observera medpatienters suicidtankar och risker för suicidhandlingar. Ansvarig läkare Arbetsledande sjuksköterska Ansvarig läkare Ansvarig läkare i samråd med arbetsledande sjuksköterska och omvårdnadspersonal Psykiska störningar Depressiv psykos, bipolär sjukdom, schizofreni Hjärnskada, långdragen astenisk depressiv eller tvångsmässig neuros. Impulsiv, omogen, utagerande personlighet Psykiskt friska Missbruk Gravt alkohol och/eller narkotikamissbruk i samband med social utslagning Måttligt eller periodiskt alkoholmissbruk som ger depressivitet, skuldkänslor och aggressivitet under och efter alkoholberusning Inget missbruk Ur Socialstyrelsen Vårdprogramnämnden (Något omarbetad av projektgruppen för suicidprevention inom Psykiatrin i Halland, ) 14 15

9 Bilaga 6: Handläggningsrutiner då patient som vårdas/behandlas i vår verksamhet har genomfört ett fullbordat suicid. Gäller patient som har en kontinuerlig kontakt i psykiatrisk öppenvård eller nyligen avslutat en sådan kontakt Bilaga 7: (Från PM för barn- och ungdomspsykiatrin i Halland, ) Tillsynsnivå för Namn OMEDELBARA ÅTGÄRDER ANSVARIG Personnummer Informera avdelningschef och ansvarig läkare Uppmärksamma händelsen på enheten Kontakta vårdnadshavare/närstående Syftet är att informera och ge möjlighet att ställa frågor. För dem som saknar privata bearbetningsmöjligheter/nätverk har vi ett särskilt ansvar. Krisbearbetning bör inte utföras av den personal som varit involverad i vården av den döde. Lämna upplysningar om efterlevandeföreningen SPES och kyrkans efterlevandegrupper. Förmedla adresser och telefonnummer. Den som fått vetskap om händelsen. Ansvarig läkare Datum Läkares signatur Tillsynsnivå Samla all berörd personal Avstyr allt annat arbete som inte nödvändigtvis måste göras. Gå igenom händelsen så att kunskapsluckor om vad som har hänt fylls ut. Syftet är att ha en så god information om händelsen som möjligt för att undvika ryktesspridning och att ha som underlag för information i nästa led. Planera vad som måste göras och vem som ska göra det. Avdelningschef Datum Läkares signatur Tillsynsnivå Informera chefsöverläkare och verksamhetschef Avdelningschef ANDRAHANDSÅTGÄRDER ANSVARIG Anmälan enligt lex Maria En anmälan ska göras om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling begått suicid eller inom fyra veckor efter vårdkontakt begått suicid och detta kommit till vårdgivarens kännedom. 4 kap. 2 SOSF 2005:28. Den anhörige/närstående ska informeras om att anmälan görs och ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av händelsen, samt erhålla kopia av anmälan. Den anhörige/närstående är inte part i ett ärende enligt lex Maria. Visa på möjligheten att anmäla till patientnämnd eller Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Chefsöverläkare X-vak X-tillsyn Patienten ska vara under ständig uppsikt, efter uppgjord planering, oavsett tid på dygnet. Avdelningen skall vara låst. Ingen utevistelse eller skolgång. Personbunden övervakning vilket innebär att utsedd personal ska veta var patienten befinner sig i varje stund. Personalen behöver dock inte ha patienten under ständig uppsikt. Utevistelse endast med sällskap av personal/vuxen. Dörren till rummet ska alltid vara på glänt, även nattetid. Avdelningen ska vara låst om inte annat anges. När föräldrar vistas på avdelningen och de enligt läkarens bedömning är kapabla att ansvara för sitt barn, är det de som har tillsynsansvaret. Retrospektiv genomgång I syfte att rekonstruera den suicidala processen och dra lärdomar inför framtiden samt bearbeta och formellt avsluta ärendet. Avdelningschef N-tillsyn ut med vuxen Tillsynsnivån är inte personbunden. Utevistelse endast med sällskap av personal/vuxen. Dörren till avdelningen ska vara låst. Har det framkommit brister i organisation, vård/behandling, rutiner med mera åtgärda. Avdelningschef, chefsöverläkare, verksamhetschef N-tillsyn ut enligt överenskommelse Tillsynsnivån är inte personbunden. Avdelningspersonal avgör i samråd med patienten vad som är rimlig utevistelse. Dörren till avdelningen kan vara öppen. Frivilligt inlagd patient kan ej nekas utevistelse utan läkarbedömning (undantaget om patienten är under 15 år och föräldrar samtycker)

10 Bilaga 8: (Från PM för vuxenpsykiatrin södra Halland ) Övervakningsnivåer, X-tillsyn och X-vak, samt arbetsbeskrivning EXTRA TILLSYN (x-tillsyn) Läkarordination Av läkarordinationen ska det framgå: orsak till och syfte med tillsynen Ansvarig sjuksköterska kan i undantagsfall, utifrån sin bedömning, höja tillsynsgraden dock aldrig sänka den. Vid bedömning om en eventuell sänkning av tillsynsgraden ska läkare kontaktas för ny bedömning och ordination. Dokumentation Personal som ansvarar för tillsynen: signerar blanketten Övervakning, Bil 1, för den tid han/hon har ansvaret. (Rekommenderad tidsperiod är 1 2 timmar). fyller i och signerar Observationslista, Bil 2. Observationslistorna ligger till grund för journalanteckningar som skrivs tre gånger per dygn och sammanfattar observationer, reaktioner, reflektioner och resultat av tillsynen i patientens journal. Genomförande Patienten bör ha sin placering i flerbäddsrum. I tillsynsansvaret ingår att: vara medveten om orsak till och syfte med tillsynen. ha särskild uppsikt över patienten. minst sex gånger/timme ha någon form av kontakt med patienten (gäller vaken patient). iaktta förändringar i patientens tillstånd. bedöma patientens symtom i förhållande till tillsynsgrad. tillse att patienten inte lämnar avdelningen ensam (om patienten vill gå ut ska detta ske i samråd med den läkare som ordinerat tillsynen eller den läkare som övertagit ansvaret för ordinationen). EXTRA VAK (x-vak) Läkarordination Av läkarordinationen ska det framgå: orsak till och syfte med tillsynen Ansvarig sjuksköterska kan i undantagsfall, utifrån sin bedömning, höja tillsynsgraden dock aldrig sänka den. Vid bedömning om en eventuell sänkning av tillsynsgraden ska läkare kontaktas för ny bedömning och ordination. Dokumentation Läkaren dokumenterar orsaken till och syftet med att övervakningsgraden X-vak ordinerats. Personal som ansvarar för övervakningen: signerar blanketten Övervakning för den tid han/hon har ansvaret. (Rekommenderad tidsperiod är 1 timme. Undantag: då patienten befinner sig på en somatisk avdelning är tidsperioden 2 timmar). fyller i och signerar Observationslista. Dessa observationer görs var 30:e minut. Observationslistorna ligger till grund för journalanteckningar som skrivs tre gånger per dygn och sammanfattar observationer, reflektioner och resultat av övervakningen i patientens journal. Genomförande X-vak är mycket krävande för både patient och personal och bör därför anförtros erfaren personal. Det är viktigt att en noggrann rapportering till och från medarbetare, överordnade och underställda sker. I övervakningsansvaret ingår att: vara medveten om orsaken till och syftet med övervakningen. vara uppdaterad på den aktuella situationen. befinna sig i nära anslutning till patienten (tapå-avstånd), inklusive övervakade toalettbesök. ha ett högt risktänkande och göra noggrann riskbedömning läs patienten. ha kontroll över patienten och dennes handlande. ha överblick över den närliggande miljön. Till exempel: 1. Om patient närmar sig en öppen knivlåda ställer sig personalen, omgående, mellan patienten och knivlådan. 2. Om patienten närmar sig en ytterdörr, ska personalen vara medveten om att den kan öppnas närhelst på dygnet och därför alltid befinna sig mellan dörren och patienten. Hindra patienten från att lämna avdelningen. (Det ska i läkarordinationen framgå om patienten får lämna avdelningen, detta sker i så fall alltid i sällskap av personal). X-vaket ska bedömas av läkare varje dag. Observationslista Själslig oro låg hög Ångest låg hög Agitation låg hög Impulsivitet låg hög Utåtagerande inget mycket Svängande stämningsläge inget mycket Motorisk oro ingen mycket Sömn (dag) ej sängliggande vilar i sängen sover Sömn (natt) ej sängliggande vilar i sängen sover För adekvat samtal ja nej om nej, beskriv Händelser under tillsynsperioden Reflektioner under tillsynsperioden Datum Namn/signatur Tid 18 19

11 Produktion: Psykiatrin i Halland Tryckeri: Halmstad Tryckeri, mars Om du vill beställa fler exemplar av denna trycksak, ring landstingets broschyrbeställning tel eller beställ via

Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott

Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott KALLELSE 1(2) 27 mars 2013 Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott 8 april 2013 Tid/plats Måndagen den 8 april kl. 09.00 - ca 12.00 Konferensrum ÖLAND (1337), Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN 1. Justering

Läs mer

Vårdprogram för suicidprevention

Vårdprogram för suicidprevention Primärvård, psykiatri och habilitering ÖREBRO LÄNS LANDSTING Version nr Diarie nr År/löp nr 3 Sidan 1 av 11 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum Vårdprogram för

Läs mer

Regionala riktlinjer för Suicidprevention

Regionala riktlinjer för Suicidprevention Regionala riktlinjer för Suicidprevention 1 Regionala riktlinjer för suicidprevention De regionala riktlinjerna för suicidprevention riktar sig först och främst till personal inom psykiatrin på Gotland

Läs mer

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.

Psykisk Livräddning. Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga. Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev. Psykisk Livräddning Se mig, hör mig, berör mig om suicidprevention bland unga Else-Marie Törnberg, Lovisa Bengtsson info@suicidprev.com Tage Danielssons droppe En droppe, droppad i livets älv, har ingen

Läs mer

Suicidprevention i vuxenpsykiatri

Suicidprevention i vuxenpsykiatri vårdriktlinjer Suicidprevention i vuxenpsykiatri Suicidprevention för vuxna inom Psykiatrin Halland 1. Inledning 4 Mål 4 2. Vilka patienter? 4 3. Bemötande 4 4. Utredning och bedömning 4 Suicidstegen 5

Läs mer

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord

Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Gunnar Ramstedt Ärendenr HSN 2012/364 1 (5) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 augusti 2012 Hälso- och sjukvårdsnämnden Redovisning av lex Maria anmälningar med anledning av självmord Sammanfattning

Läs mer

Suicidprevention och suicidriskbedömning V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2013-03-18. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar

Suicidprevention och suicidriskbedömning V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2013-03-18. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Suicidprevention och suicidriskbedömning V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2013-03-18 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Innehåll 2 Bedömning av risk- och skyddsfaktorer 3

Läs mer

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik

MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för riskbedömning för självmord, självmordsförsök och fullbordat självmord Fastställd av SN 79 Den 29 september 2015 Sida Ersätter

Läs mer

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05

Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun. Utkast2012-01-05 Riktlinjer för suicidprevention Norrköpings kommun Utkast2012-01-05 2 Innehållsförteckning 1. Bakgrund.3 2. Nationella strategier..... 3 3. Befintliga program och dokument.... 6 4. Lokala strategier och

Läs mer

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD

SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD RIKTLINJE VID SJÄLVMORDSTANKAR, SJÄLVMORDSFÖRSÖK OCH SJÄLVMORD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig: Medicinskt ansvarig

Läs mer

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng

Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Äldre tiders synsätt påverkar oss Det var bättre att viga sig åt Oden, att dö för egen hand, än att dö i sotsäng Sverige kristnas - Livet var okränkbart och att döda sig själv var lika illa som att döda

Läs mer

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen Giltighet 2012-11-06 2013-11-06 Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Målgrupp Samtliga vårdgivare inom psykiatriförvaltningen Ansvarig

Läs mer

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård?

Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Vad krävs för att klara de svårast sjuka patienterna inom BUP:s heldygnsvård? Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping

Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk

Läs mer

Suicidriskprevention genom forskning

Suicidriskprevention genom forskning Suicidriskprevention genom forskning Tabita Sellin Jönsson Med Dr., Forskare UFC Utvecklingsenheten, Psykiatri Region Örebro län tabita.sellin-jonsson@regionorebrolan.se Utgångspunkt: Forskningsresultat

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson

Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom. Bo Runeson Suicid och suicidprevention vid bipolär sjukdom Bo Runeson Fallbeskrivning Depression, troligen bipolär sjukdom med ångestinslag Instabilt skede av bipolär sjukdom Ingen suicidriskbedömning dokumenterades

Läs mer

Riktlinje för vård av självmordsnära brukare och rutiner vidsjälvmordstankar, vid självmordsförsök och vid självmord

Riktlinje för vård av självmordsnära brukare och rutiner vidsjälvmordstankar, vid självmordsförsök och vid självmord Riktlinjer utarbetade för: Vård och omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Annika Jansson och Mary-Ann Lunde Giltig f

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD KARLSTADS KOMMUN Beslutad i: Vård- och omsorgsförvaltningen Ansvarig samt giltighetstid: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö

Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Ensamkommande flyktingbarn inom barn- och ungdomspsykiatrisk slutenvård i Malmö Björn Axel Johansson, Överläkare Psykiatri Skåne, Division BUP VO Slutenvård, Akutavdelningen BUP:s vårmöte, Tylösand, 2013-04-24

Läs mer

Palliativ vård uppdragsbeskrivning

Palliativ vård uppdragsbeskrivning 01054 1(5) TJÄNSTESKRIVELSE Regionkontoret Hälso- och sjukvård Datum Diarienummer 2014-04-01 HSS130096 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen Palliativ vård uppdragsbeskrivning Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsstyrelsen

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Vårdprogram. Tre viktiga budskap till primärvården. Våga fråga Dokumentera suicidriskbedömningen Samverka med närstående

Vårdprogram. Tre viktiga budskap till primärvården. Våga fråga Dokumentera suicidriskbedömningen Samverka med närstående Vårdprogram om suicidprevention för vuxna Tre viktiga budskap till primärvården Våga fråga Dokumentera suicidriskbedömningen Samverka med närstående Tre viktiga budskap till psykiatrin Dokumentera suicidriskbedömningen

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård

LPT. Dina rättigheter under tvångsvård. Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT Dina rättigheter under tvångsvård Om barns rättigheter i vården och LPT, lagen om psykiatrisk tvångsvård Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada

Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada Handledning för stöd till patient och närstående vid inträffad vårdskada www.lio.se råd till dig som är sjukvårdspersonal när en patient skadas i vården 1 Förklara för patienten och närstående vad som

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Rutin för samordnad individuell plan (SIP) Rutin för samordnad individuell plan (SIP) 1. Syfte och omfattning Efter ändringar i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) 1 januari 2010 ska landsting och kommun tillsammans ska

Läs mer

Samverkan kring Suicidprevention

Samverkan kring Suicidprevention Samverkan kring Suicidprevention Presentation vid länskonferens Karlstad 2 juni 2017 Birgitta Huuva samordnare Region Örebro län 1 2017-06-02 Suicidprevention en gemensam angelägenhet i Sjukvårdsregionen

Läs mer

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun

Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Riktlinje för avvikelsehantering i hälso- och sjukvården samt anmälningsskyldighet enl. Lex Maria inom Socialförvaltningen Klippans kommun Antagen i socialnämnden 2006-12-05 138 Riktlinjen grundar sig

Läs mer

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET]

[HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] 2011 Ulricehamns kommun Johan Lenjesson [HANDLINGSPLAN FÖR SUICIDFÖREBYGGANDE VERKSAMHET] Suicid och suicidförsök är ett stort folkhälsoproblem där suicid är den vanligaste dödsorsaken i åldersgruppen

Läs mer

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län

Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Ett axplock rutiner och hjälpmedel för suicidriskbedömning. Sammanställda av Michael Rangne mars 2012.

Ett axplock rutiner och hjälpmedel för suicidriskbedömning. Sammanställda av Michael Rangne mars 2012. Ett axplock rutiner och hjälpmedel för suicidriskbedömning. Sammanställda av Michael Rangne mars 2012. Del 1. RUTIN Strukturerad suicidriskbedömning vid NSP 2012-01-19 (Ullakarin Nyberg, modifierad av

Läs mer

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Diarienummer NHO-2014-0254 ALN-2014-0436 Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Utgår från övergripande styrdokument för hälso- och sjukvård i Uppsala kommun omfattande nämndernas

Läs mer

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014

SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 2013-11-11 1 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer; beslutade den xx xx 2014. SOSFS 2014:xx (S) Utkom från trycket den 2014 Socialstyrelsen föreskriver följande med stöd

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Bättre vård mindre tvång

Bättre vård mindre tvång Bättre vård mindre tvång PROJEKTRAPPORT GENOMBROTTSPROGRAM III TEAM NR: 45 Deltagande team Barn- och ungdomspsykiatrins akutavdelning Vänerviken, Vänersborg Kontaktperson: Lillemor Forsberg, Vårdenhetschef

Läs mer

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara

Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Rutin för handläggning av missförhållande, så kallad lex Sara Äldre och personer med funktionshinder med omsorger från Socialförvaltningen ska få en god vård alternativt få gott stöd och god service och

Läs mer

Riktlinje för bedömning av egenvård

Riktlinje för bedömning av egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-10-23 Riktlinje för bedömning av egenvård BAKGRUND Enligt SOSFS 2009:6 är det den behandlande yrkesutövaren inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård.

Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. 2013-01-08 Samverkansrutin för tillämpning av SOSFS 2009:6, bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Samverkansrutinen är uppdaterad enligt gällande lag och föreskrifter.

Läs mer

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

att anta Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal Uppsala * "KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Eva Andersson 2014-11-14 Diarienummer ALN-2014-0436.37 Äldrenämnden Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Läs mer

När en skada inträffat i vården

När en skada inträffat i vården nationell satsning för ökad patientsäkerhet När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal När en skada inträffat i vården Vägledning till Hälso- och sjukvårdspersonal Upplysningar

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus

SVP. Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus När? Var? SVP Hur? Varför? r? Riktlinjer för Samordnad vårdplanering i Hallands län vid in- och utskrivning från sjukhus Gäller fr o m: 2006-12-01 Ersätter: 2005-09-01 Blanketterna reviderade juni 2007

Läs mer

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare

Psykiatrins utmaning. Kuno Morin Chefsöverläkare Psykiatrins utmaning Kuno Morin Chefsöverläkare Förekomnst av psykisk sjukdom 25% av alla människor beräknas under livstiden drabbas av psykisk sjukdom (The World Health Report 2001, WHO, Genève, 2001)

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen

Direktiv för tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. Version: 1. Beslutsinstans: Regionstyrelsen Version: 1 Beslutsinstans: Regionstyrelsen 2(9) ÄNDRINGSFÖRTECKNING Version Datum Ändring Beslutat av 1. Nyutgåva Regionstyrelsen 2016-05-25, 132 3(9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...4 2 BERÖRDA ENHETER...4

Läs mer

Se till mig som liten är

Se till mig som liten är Se till mig som liten är Barn som anhörig 1 Kuratorn En resurs för barn som anhöriga 2 Vad gör kuratorn? Kris- och stödsamtal Information om samhällets stöd och resurser Anhörigstöd Myndighetssamverkan

Läs mer

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård

MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Örkelljunga kommun MAS Kvalitets HANDBOK för god och säker vård Anvisning Samordnad vårdplanering (SVPL) Dokumentansvarig Från denna anvisning får avsteg göras endast efter överenskommelse med MAS. Styrdokument

Läs mer

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa

Med barnets ögon. Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa Med barnets ögon Mötet med sårbara och självmordsnära ungdomar- så kan vi stödja och hjälpa, Professor emerita (britta.alin-akerman@ki.se Leg psykolog, leg psykoterapeut Anställd vid NASP (Nationell prevention

Läs mer

Primärvårdsanpassad rutin för

Primärvårdsanpassad rutin för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (2) Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Primärvårdsanpassad rutin för 2.0 Rutin suicidriskbedömning i Landstinget Sörmland Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m.

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård

Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård PSYKIATRI Dina rättigheter som patient inom psykiatrisk tvångsvård enligt Lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT www.lg.se En del av Landstinget Gävleborg I Hälso- och sjukvårdslagen anges bland annat att

Läs mer

Barn som närstående/anhöriga

Barn som närstående/anhöriga (5) Barn som närstående/anhöriga Barns rätt till information, råd och stöd I en situation där barn lever tillsammans med en vuxen patient som har en allvarlig fysisk sjukdom, psykisk störning eller funktionsnedsättning

Läs mer

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Handlingsplan Samordnad Individuell Plan Baserad på överenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning, Landstinget i Värmland och länets kommuner 2014-10-30--2016-10-29 1. Definition av målgrupp/er

Läs mer

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar

Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård. PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, Kalmar Riktlinjer för psykiatrisk öppenvård V U X E N P SYKIATRI SÖDER F A S TSTÄL L T 2011-06-16 V E R S I O N 2011:1 PSYKIATRIFÖRVALTNINGEN Box 601, 391 26 Kalmar Innehåll Inledning 2 Definition av öppenvård,

Läs mer

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering

Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Riktlinje 3/Avvikelser Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutiner för avvikelsehantering och riskhantering Författningar Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:

Läs mer

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet

Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah. En del av kvalitetsarbetet Lokala rutiner vid hantering av rapporter och anmälningar enligt lex Sarah En del av kvalitetsarbetet Fastställd av Individ- och familjenämnden 2014-11-18 Innehåll Skyldighet att rapportera 1 Skyldighet

Läs mer

Rutiner för tillämpningen av lex Sarah SOSFS 2011:5

Rutiner för tillämpningen av lex Sarah SOSFS 2011:5 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum 2017-04-24 Sida 1 (1) Diarienr AN 2017/00105-1.3.2 Sociala nämndernas förvaltning Ritwa Frang Epost: ritwa.frang@vasteras.se Äldrenämnden Rutiner för tillämpningen av lex Sarah SOSFS

Läs mer

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar.

Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Malmö stad Medicinskt ansvariga Syftet med egenvårdsrutinen är att tydliggöra vilka krav som ställs på hälso- och sjukvården vid egenvårdsbedömningar. Rutinen beskriver processen vid egenvårdsbedömning

Läs mer

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök

Kronisk suicidalitet. Suicidalitet 2009-12-08. Självmordstankar och självmordsförsök Kronisk suicidalitet Suicidalitet Maria Wiwe& Peder Björling MBT-teamet Huddinge Att definiera sig själv på något sätt utanför den levande världen = stark identitetskänsla. Stark inre smärta. Inget kortvarigt

Läs mer

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient

2015-06-15. 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner. Varje psykiatrisk patient 90 % av alla suicid har sin bakgrund i depression, alkoholism, stress eller krisreaktioner 3 Varje psykiatrisk patient Självmordsrisk vid depression skall betraktas som en potentiell självmordsrisk innan

Läs mer

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda

Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Bedömning och akut hjälp vid självmordsrisk en ovetenskaplig hjälpreda Nedanstående tankar och förslag får naturligtvis anpassas till situationen, patienten och huruvida patienten har gjort ett aktuellt

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun

BESLUT. Vårdgivare och Kommunfullmäktige. - Region Skåne - Kommunfullmäktige, Eslövs Kommun (9) Socialstyrelsen BESLUT K 0.M f\il N ch On'sorg Zigi -12- Regionala tillsynsenheten syd/sek3 Rolf Köhler Rolf.Kohler@socialstyrelsen.se 2011-12-05 Dnr 1-26754/Z911 Enligt sändlista V60. 2011.0ON Vårdgivare

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård

Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Rutin vid avvikelsehantering gällande hälso- och sjukvård Skapad av: MAS MAR Beslutad av: Gäller från: 2004-04-04 Reviderad den: 2011-11-30 Diarienummer: Inledning Hälso- och sjukvårdslagen ställer krav

Läs mer

Uppföljning av lex Maria-anmälningar

Uppföljning av lex Maria-anmälningar Uppföljning av lex Maria-anmälningar Sammanställning bilaga till beslut 2017-04-03 Avdelning sydöst IVO:s tillsyn ska bidra till lärande och förändring IVO vill genom tillsyn och återföring av resultat

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

Rutin vid bältesläggning

Rutin vid bältesläggning Rutin vid bältesläggning Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) gäller en allmän skyldighet att erbjuda en god vård som skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB

Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB Patientsäkerhetsberättelse Hélène Stolt Psykoterapi & Ledarskap AB År 2016 2017-01-08 Hélène Stolt Leg. psykoterapeut, socionom, verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah

Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah Tyresö kommun 2015-03-02 Socialförvaltningen 1 (10) Riktlinje för rapportering, utredning och anmälan enligt lex Sarah Fastställt av socialnämnden 2015-xx-xx, x 2 (10) Innehållsförteckning Riktlinje för

Läs mer

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen

Samverkan för att rädda liv Suicidprevention i praktiken Jönköpingsmodellen Samverkan för att rädda liv i praktiken Jönköpingsmodellen Margit Ferm Socionom, ordförande i SPES & vice ordförande i NSPH och projektledare YMHFA Jönköpings län Jönköpings län 10 475 km² (2,5% av Sverige)

Läs mer

Suicidnära/ självskadande patienter. Bemötande och behandling. Thomas Gustavsson leg psykolog

Suicidnära/ självskadande patienter. Bemötande och behandling. Thomas Gustavsson leg psykolog Suicidnära/ självskadande patienter Bemötande och behandling Thomas Gustavsson leg psykolog Vad vet vi egentligen Siffror suicid Cirka 180 000 människor i Sverige har allvarliga självmordstankar varje

Läs mer

Manual för Psykiatri, kurator

Manual för Psykiatri, kurator Manual för Psykiatri, kurator Mall för kurator inom VUP, och RP, såväl inom öppen som sluten vård. Innehåller mall-i-mall för Psykosocial utredning. Grundmall Psykiatri, kurator Dikteringstidpunkt Används

Läs mer

Rutin fast vårdkontakt

Rutin fast vårdkontakt Arbetsområde: Rutin Fast Rutin fast För personer i ordinärt boende utses den fasta en bland hälsooch sjukvårdspersonal inom landstinget med undantag av de personer som är bedömda som hemsjukvårdspatienter.

Läs mer

Rutin för rapport och anmälan enl. Lex Sarah

Rutin för rapport och anmälan enl. Lex Sarah Rutin för rapport och anmälan enl. Lex Sarah Syfte Rutinen skall leda till att rapporter och anmälningar görs korrekt enligt SOSFS 2011:5. Ansvar Kommunstyrelsen ansvarar för att; det finns ett upprättat

Läs mer

Samverkansrutin för landsting och kommun

Samverkansrutin för landsting och kommun Omvårdnadsförvaltningen 2015-09-03 Samverkansrutin för landsting och kommun Samordnad Individuell Plan (SIP) Inledning Sedan 1 januari 2010 finns i 2 kap. 7 Socialtjänstlagen och i 3 f Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Rutin Beslut om vak/ extravak

Rutin Beslut om vak/ extravak Diarienummer: Hälso-och sjukvård Rutin Beslut om vak/ extravak Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd av: Verksamhetschef ÄO Utarbetad av: Medicinskt ansvariga sjuksköterska

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Våld i nära relationer

Våld i nära relationer (M och S) Föreskrifter och allmänna råd Våld i nära relationer Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling () publiceras myndighetens föreskrifter och allmänna råd. Föreskrifter

Läs mer

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1

Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 Sid 1 (12) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning 2008-05-08 HSN 0801-0121 LS 0801-0047 SLL1144 Bilaga 1 KRAVSPECIFIKATION Psykiatrisk öppenvård för vuxna med geografiskt områdesansvar 1 Mål och inriktning

Läs mer

Vårdprogram för Suicidnära patienter

Vårdprogram för Suicidnära patienter Primärvård, psykiatri och habilitering ÖREBRO LÄNS LANDSTING Version nr Diarie nr År/löp nr 09OLL1752 2009/03 Sidan 1 av 18 Rubrik specificerande dokument Omfattar område/verksamhet/enhet Reviderat datum

Läs mer

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm

Akutpsykiatrisk vård. 8 9 februari 2012, Stockholm Akutpsykiatrisk vård Akutpsykiatriska bedömningar och diagnossättning Missbrukets fysiologi behandling och risker med abstinens! Suicidriskbedömning hur kan du bedöma hur allvarligt det är? Samtalsteknik

Läs mer

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård.

Psykiatrisk tvångsvård. Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. Psykiatrisk tvångsvård Information till dig som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård. VAD HÄNDER NU? Meningen med tvångsvård är att du ska må bättre så att du slipper vårdas med hjälp av tvång.

Läs mer

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen

Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Ulf Svensson, chefläkaravdelningen Ansvarsfördelning och konsultationer mellan primärvård och specialistpsykiatri. Förtydliga vårdnivåer Syfte Underlag för konsultationsarbetet mellan primärvård och vuxenpsykiatri. Effektivare remissflöden

Läs mer

Rutin för anmälan enl. Lex Maria

Rutin för anmälan enl. Lex Maria Dokumentnamn Lex Maria Kapitel Häls-och sjv DNR 2012/16 Ersätter DNR Utgåva 1 Utfärdad 2011-02-04 Datum för senaste ändring Utfärdare Christina Olsson Granskare Carola Svantesson Godkännare Christina Sandhal

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör.

Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Patientsäkerhetsberättelse för Lydiagården Cancerrehabilitering i Höör. Upprättad 2015-03-01 Av Annette Andersson/ Maud Svensson Marie-Christine Martinsson Verksamhetschef Ägare Innehåll: 1. Inledning

Läs mer

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen

RIKTLINJE. Riktlinje för hantering av avvikelser inom äldreomsorgen uniform KUB663 v 1.0, 2010-06-09 RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2009-09-24 Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann- Eva Franzén, Anneli Hafström, Ann-Helen Helen Svensson Svensson, Ann-Marie Svensson

Läs mer

Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta.

Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta. Manual för Psykiatri, psykolog Mallen är avsedd att användas av psykolog inom VUP, BUP och RP. Används då mallarna Psykolog utredn eller Psykoterapi inte uppfattas som relevanta. Grundmall Psykiatri, psykolog

Läs mer

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg.

Norrtälje är värdkommun för Tiohundraprojektet, ett unikt samarbete med Stockholms läns landsting inom hälsa, sjukvård och omsorg. Riktlinje Utgåva Antal sidor 3 5 Dokumentets namn Riktlinje Patientsäkerhetsarbete Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Margareta Oswald Medicinskt ansvarig för rehabilitering

Läs mer