RAPPORT. ITS Ökad tillgänglighet till data och information. ITS Rådet, Hans Rode. Sweco Infrastructure AB. Stora projekt. Birger Höök, Stig Luttinger

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "RAPPORT. ITS Ökad tillgänglighet till data och information. ITS Rådet, Hans Rode. Sweco Infrastructure AB. Stora projekt. Birger Höök, Stig Luttinger"

Transkript

1 ITS Rådet, Hans Rode ITS Ökad tillgänglighet till data och information Uppdragsnummer Förslag till åtgärder Stockholm , reviderad Sweco Infrastructure AB Stora projekt Birger Höök, Stig Luttinger 1 (38) Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax Sweco Infrastructure AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Birger Höök

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 3 1 UPPDRAG 4 2 BAKGRUND 5 3 EFFEKTIVARE TRANSPORTER MED ITS 10 4 HUR STYRS UTVECKLINGEN 11 5 HUR HANTERAS DATA IDAG 16 6 VAD GÖR GRANNARNA 21 7 EN VÄG FRAMÅT MOT ÖPPNARE DATA 23 8 FINNS DET EN MARKNAD 25 9 DRIVKRAFTER, GODA EXEMPEL FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 30 Bilagor Bilaga 1. Webbplatser 2 (38)

3 0 SAMMANFATTNING Lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn är utformad på ett sådant sätt att kraven i PSI-direktivet är uppfyllda med beaktande av med sekretesslagstiftning, PUL, registerlagar mm. För att få till öka enkelhet och tillgänglighet för medborgare och näringsliv bör man inte enbart begränsa sig till vidareutnyttjande utan även vidta åtgärder som utvecklar det digitala samhället som helhet. Grundläggande är således fortsatt digitalisering av den offentliga förvaltningen. Transportmarknaden har stora utmaningar framför sig och det är ett område där öppen data kan skapa stora mervärden. För detta krävs bra affärsmodeller, tydliga regelverk och robusthet. Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete och för det fortsatta arbetet är det angeläget att de ekonomiska förutsättningarna och regelverk är tydliga och ger myndigheterna bra förutsättningar. Åtgärder föreslås inom tre områden. 1. Stärk myndigheternas utveckling mot e-förvaltning och digitala beslut Översyn av regelverk i syfte att möjliggöra fortsatt utveckling av e-förvaltning med automatiska beslut utveckling av digitala signaturer och e-legitimation 2. Stärk utvecklingen mot att data blir tillgänglig digitalt ställ krav i myndigheternas regleringsbrev avseende datahantering - data som tillhandahålls ska vara kvalitetssäkrat såväl vad gäller innehåll som tillgänglighet - data ska vara informationsklassat skapa en central webbsida med redovisning av regler och kontaktvägar för offentlig data se över prissättningsprinciperna - privata organisationer bör när man på uppdrag hanterar offentlig grunddata även åläggas eller uppdras att tillhandahålla denna 3. Samverkan mellan myndigheter och näringsliv skapa utveckling genom incitament och goda exempel undersök förutsättningarna att genomföra innovationsupphandlingar avseende resandedata i realtid i syfte att skapa en plattform innehållande transportslagsövergripande data inom väg-, järnväg, sjöfart och flyg Inom området resandedata torde det finnas stora möjligheter att kunna skapa mervärden genom ett effektivare nyttjande av infrastrukturen och bättre beslutsunderlag för den en- 3 (38)

4 skilde i dennes ressituation. En samverkan mellan myndigheter och näringsliv torde kunna påskynda en sådan utveckling. 1 UPPDRAG Uppdraget omfattar en förstudie avseende tillgänglighet till data och information och är en del i ITS rådets förslag till regeringen om att statliga organisationer aktivt ska verka för att göra sina data och övrig information mer tillgänglig än vad den är idag. Då inte minst transportmarknaden till en betydande del är avreglerad, bör även förutsättningarna att öka tillgängligheten av data och information ägd av privata aktörer innefattas. Till grund för förstudien ligger en projektplan. I denna tas upp fem huvudfrågor upp. 1. Etablera en gemensam myndighets-/näringslivssyn på vad som är trafikslagsövergripande data och hur dessa ska tillgängliggöras mellan olika aktörer. 2. Redovisa vilka data som finns och som kan vara underlag för utveckling av nya tjänster. 3. Etablera en målbild kring begreppet open data. 4. Behovet av en mäklarfunktion bör tydliggöras. 5. Ta fram förutsättningar för ett pilotprojekt för att etablera en marknadsplats. Vikten av en kraftfull IT-utveckling har betonats av regeringen genom att en särskild minister har utsetts för området, och ett stort antal aktiviteter och utredningar. Dessa interagerar i stor utsträckning. Detta uppdrag tar i huvudsak sikte på datafrågor och datas tillgänglighet. Utgångspunkten är PSI direktivet den 17 november 2003 (2003/98/EG). Direktivet har omsatts till svensk lagstiftning genom lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. ITS rådet har under våren 2011 uppmärksammat regeringen på att det behövs en ökad tillgänglighet vad gäller data samt tydligare villkor. Detta för att öka möjligheterna till utveckling av ITS tjänster. För arbetet med att se över tillgänglighet till data och information har bildats en arbetsgrupp bestående av Birger Höök uppdragsledare samt Stig Luttinger jurist. Arbetet har i huvudsak genomförts genom studier av pågående aktiviter inom ITS området nationellt och även internationellt. Kompletterande samtal har förts med ett antal viktiga aktörer inom området. Vidare har inriktning med mera diskuterats i ITS rådet. Det kan konstateras att den snabba tekniska utvecklingen ständigt skapar nya möjligheter. För att någorlunda avgränsa uppgiften har fokus i första hand lagts på vidareutnyttjande av data och information från den offentliga förvaltningen. Förstudie är ett försök att någorlunda kortfattat beskriva läget samt föreslå stödjande åtgärder som leder mot en ökad öppenhet med bättre möjligheter att vidareutnyttja offentlig data och information. 4 (38)

5 Det finns många spännande och bra initiativ som siktar mot ökade möjligheter att vidareutnyttja offentlig data och information. Några av dessa omnämns i denna förstudie. 2 BAKGRUND I den pågående omstruktureringen av statsförvaltningen läggs stor vikt vid att få en kostnadseffektiv förvaltning som underlättar vardagen för medborgare och näringsliv. Det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Näringslivet ska så långt möjligt avlastas administrativa kostnader och medborgarna ska kunna få tjänster och service enkelt och smidigt. I samhället finns omfattande data samlat på olika ställen och för olika ändamål. En mer samlad och öppen hantering ger besparingar men skapar också utrymme för utveckling av näringslivet. Svenska myndigheter hanterar i sin verksamhet omfattande datamängder. Att hantera data genom registerhållning av uppgifter är något som det historiskt finns god kunskap och kompetens på. Registren används i stor utsträckning för att stödja verksamheter inom ett stort antal myndigheter. Data samlas in och lagras vanligtvis in enbart utifrån de verksamhetsbehov som finns hos respektive myndighet. Den pågående avregleringen ökar därtill komplexiteteten genom att privata aktörer på motsvarande sätt bygger upp register för sin verksamhet. Register som till stora delar kan anses innehålla uppgifter som är av offentlig karaktär Avregleringen ställer ökade krav på en öppen datahantering. Som medborgare är det inte alltid helt klart vem jag till exempel reser med. Det kan vara ett flertal operatörer och myndigheter inblandade. I en avreglerad marknad måste det öppnas upp nya möjligheter att som medborgare kunna få en samlad information. Statsmakten har vidtagit ett antal åtgärder för att förstärka och förenkla hanteringen av elektroniska data. Bland annat har ett antal kommittéer tillsatts med uppgifter att påskynda utvecklingen av digitala tjänster och e-förvaltning. Den tekniska utvecklingen är synnerligen snabb, vilket innebär att det i dag och i framtiden är och blir möjligt att utveckla tjänster som bara för några få år sedan ansågs vara utopiska. En ökad tillgänglighet till data och information skapar nya möjligheter att effektivare använda befintlig infrastruktur med hjälp av ITS. Intelligenta transportsystem (ITS) omfattar tjänster och tillämpningar som tas fram med ny teknik, där digital infrastruktur för positionering, information och kommunikation integreras med trafik-, transport- och fordonsteknik. En förutsättning för att uppnå en effektiv integration är en väl fungerande samverkan mellan akademi, myndigheter och näringsliv. 2.1 ITS-rådet ITS-rådet inrättades den 10 juni 2010 och ska utveckla former för samarbete mellan myndigheter och näringsliv, 5 (38)

6 ge råd i och påskynda Trafikverkets och andra aktörers arbete med att genomföra handlingsplanen för ITS samt verka för ett ökat svenskt agerande i EU på ITS-området. Rådet föregicks av ett uppdrag till Trafikverket att ta fram en strategi och handlingsplan för användning av intelligenta transportsystem (ITS). Uppdraget redovisades den 1 mars I handlingsplanen behandlades även tillgängliggörande av kvalitetssäkrad trafikslagsövergripande data i form av statiska data om transportnät inklusive gång- och cykelnät, bytespunkter/terminaler samt trafikregler och trafikföreskrifter realtidsdata om trafiken marknadsplats för data och information till ITS-tjänster Ett myndighetsforum har etablerats för att få till stånd en gemensam syn på vad som är trafikslagsövergripande data och hur den ska tillhandahållas mellan offentliga och privata aktörer. 2.2 Digitaliseringsrådet Digitaliseringsrådet inrättades den 10 mars 2011 och är rådgivande till regeringen i frågor om digitaliseringen av Sverige. Det ska också vara ett forum för strategiska diskussioner mellan regeringen och företrädare för olika samhällsområden. En viktig uppgift i sammanhanget är den Digitala agendan och dess genomförande. Den digitala agendan innefattar ökade insatser inom fyra strategiska områden, nämligen 1. Lätt och säkert att använda Alla som vill ska kunna använda internet och digitala tjänster. 2. Tjänster som skapar nytta Ett större och mer varierat utbud av tjänster eftersträvas med kreativa idéer, innovationer och affärsmodeller. 3. Det behövs infrastruktur God tillgång till telefoni och bredband i alla delar av landet. 4. IT:s roll för samhällsutvecklingen Utveckling och användning av IT driver på ett mer hållbart samhälle och global utveckling. Den digitala agendan syftar till att statens befintliga resurser ska användas bättre. 6 (38)

7 Länsstyrelsen i Örebro län har 22 december 2011 fått i uppdrag att främja regionala och lokala initiativ att ta fram regionala och lokala digitala agendor. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober E-delegationen E-delegationen inrättades den 26 mars 2009 och är en kommitté som har till uppgift att stärka och förenkla e-förvaltning inom den offentliga sektorn. Delegationens första uppgift, som var att ta fram ett förslag till strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning redovisades till regeringen den 19 oktober E-delegationen har i uppgift att koordinera de statliga myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt samt följa upp dess effekter för medborgare, företagare och medarbetare. Delegationen ska vidare förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information från den offentliga verksamheten i linje med PSI-direktivet/den svenska lagstiftningen om vidareutnyttjande, koordinera vissa IT-standardiseringsfrågor samt bistå regeringen i det internationella arbetet på området Målbild Som en del i arbetet har E-delegationen tagit fram tre delmål baserat på regeringens övergripande mål för e- förvaltning att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt att ta del av förvaltningens service. De delmål som satts upp är. Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i offentlig verksamhet Arbetsinriktning E-delegationen har en bred ansats i sitt arbete. Från mål och målbilder arbetar man med strategiska förvaltningsprojekt (i maj 2012 hade 28 sådana projekt identifierats), uppföljning, IT-standardisering, internationella frågor, e-legitimationer med mera Vidareutnyttjande av information I E-delegationens uppdrag ingår även att främja och samordna myndigheternas arbete med att skapa förutsättningar för att vidareutnyttja information från den offentliga förvaltningen, tilläggsuppdrag dir. 2010:32. Som en del i detta arbete har delegationen tagit fram ett förslag till vägledning. Bland annat föreslår man att det som grundkrav bör finnas en förteckning på myndigheternas webbplatser om data som kan vidareutnyttjas. Förteckningen bör lämpligtvis se ungefär likadan ut och kunna nås under kortnamnet /psidata. 7 (38)

8 2.3.4 Observation Det kan konstateras att det i dagsläget är ett begränsat antal myndigheter som tillhandahåller data på ett strukturerat sätt. Många myndigheter tillhandahåller data, men det krävs ett visst letande för att hitta och få tillgång till data. 2.4 E-legitimationsnämnden E-legitimationsnämnden bildades den 1 januari 2011 med uppgift att samordna offentliga förvaltningars behov av elektronisk identifiering och signeringslösningar. För att myndighetstjänster ska kunna utvecklas behövs säkra metoder för att identifiera medborgare och företag. Likaså behövs metoder för att skriva under elektroniska handlingar. Arbete med utveckling av en framtida modell pågår och målet är att det ska finnas en stabil och fungerande lösning vid halvårsskiftet år Observation En säker digital metod för identifiering samt e-legitimation är grundläggande för fortsatt utveckling av digitala tjänster. Det finns visserligen idag ett antal former för e-legitimation, men dessa behöver utvecklas med avseende på pris och kvalitet. 2.5 Infrastruktur för geodata En betydande del av den information som behövs för att utveckla applikationer inom ITSområdet utgörs av geodata, d.v.s. information som är kopplad till ett geografiskt läge. Sverige har nått långt när det gäller att etablera en effektiv infrastruktur för att hantera geodata. En viktig drivkraft för detta arbete är Inspiredirektivet. Direktivet ställer långtgående krav på harmonisering av dataspecifikationer, metadatabeskrivningar och tjänster för tillhandahållande av en stor mängd datateman. Bland dessa datateman återfinns information om transportnät, men också många andra teman av betydelse för ITS-utveckingen, t.ex. adresser, byggnader, hydrografi och miljöfaktorer. I Sverige finns en väl fungerande samverkan mellan de huvudsakliga intressenterna inom geodataområdet. Avtal har ingåtts mellan ett hundratal parter som närmare reglerar formerna för styrning och utveckling av denna samverkan. Även de tekniska förutsättningarna för ett tjänstebaserat utbyte av geodata regleras liksom villkoren för användning av data. Genom Geodataportalen, finns möjlighet att enkelt söka, titta på och hämta hem ett stort antal dataresurser. 8 (38) R APPORT

9 2.5.1 Observation Arbetet med geodatasamverkan kan och bör utnyttjas för att göra information av betydelse för ITS-utvecklingen lättare tillgänglig. Geodataportalen publicerar redan idag viktig information om dataresurser, deras kvalitet och villkor för användning. En tänkbar åtgärd skulle vidare kunna vara att skapa en sektorsportal för ITS med en särskild ingång mot Geodataportalen. 2.6 Utvecklingsansvariga myndigheter Regeringen utsåg den 3 mars 2011 fyra myndigheter att vara utvecklingsansvariga i det fortsatta arbetet med e-tjänstutvecklingen inom olika sektorer. De områden de utpekade myndigheterna har fått ansvar för är Privatpersoner Företag och företagare Fordon och förare Geografisk information, fastighetsinformation Skatteverket Bolagsverket Transportstyrelsen Lantmäteriet De fyra myndigheterna har ett särskilt utvecklings- och samordningsansvar mellan de myndigheter som berörs av respektive utvecklingsområde. Tanken är att de utvecklingsansvariga myndigheterna med modern teknik ska skapa förutsättningar för samverkan mellan myndigheter med inriktning mot att lösa medborgarnas problem över myndighetsgränserna. Exempel på sådana lösningar är samt De utvecklingsansvariga myndigheterna ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 december Översyn av Statistiska centralbyrån och statistiksystemet Regeringen har den 31 mars 2011 tillsatt en utredningsman med uppdrag att se över den officiella statistiken och analysera för- och nackdelar med ett centraliserat respektive decentraliserat statistiksystem. I uppdraget ingår även analysera effekterna på den samlade statistikproduktionen av att myndigheter inte bör sälja varor och tjänster på marknaden. Vidare ska konsekvenserna av lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen och prissättningsfrågor analyseras. 9 (38)

10 2.8 Översyn av den rättsliga regleringen av offentliga register Regeringen tillsatte den 6 oktober 2011 en särskild utredare med uppgift att bland annat se över dataskyddslagstiftningen i syfte att skapa rättsliga förutsättningar för en effektivare e-förvaltning. I direktiven 2011:89 Integritet, effektivitet och öppenhet i en modern e-förvaltning pekas på konflikten mellan den enskildes rätt till personlig integritet och allmänhetens berättigade anspråk på insyn i den offentliga förvaltningen. Regelkonflikterna mellan dataskyddslagstiftningen och offentlighets- och sekretesslagen måste undanröjas. I utredarens uppgift ingår också att se över vilka handlingar som myndigheterna ska ha skyldighet att lämna ut digitalt. Utredningen ska redovisa ett delbetänkande senast den 1 december 2012 samt sitt slutbetänkande senast den 1 december Förenklat uppgiftslämnande för företag Regeringen tillsatte den 26 april 2012 en särskild utredare med uppgift att föreslå lösningar som leder till ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen. Inriktningen är att företagen som regel bara ska behöva lämna uppgifter till myndigheter en gång och till ett ställe. 3 EFFEKTIVARE TRANSPORTER MED ITS ITS används idag för trafikledning inom flyget, sjöfarten och järnvägen. Inom vägsektorn har man inte kommit lika långt i användning av ITS för trafikledning. Med modern teknik kan användandet och driften av transportsystemen effektiviseras. Likaså skapas möjligheter att få till stånd en bättre samordning av reskedjor innefattande alla transportslag. Det som bromsar utvecklingen är enligt en utredning från Vägverket (publikation 2010:16) låg tillgång till grundläggande data om transportsystemet, otydliga roller och ansvar samt dålig samverkan mellan offentlig och privat verksamhet. Förutom att se till att grundläggande data finns tillgänglig på ett hanterbart sätt bör fokus flyttas från operatören till den slutlige användaren av systemet (resenären). För att nyttja möjligheterna med ITS bör myndigheterna i första hand definiera problemen och näringslivet bidra med lösningar. Det finns data som skulle kunna användas på ett mer effektivt sätt med ett trafikslagsövergripande synsätt. Vilka data det är frågan om och hur den ska användas är något som framförallt berörda myndigheter måste ta ställning till. För detta krävs en tydlighet i 10 (38)

11 roller och ansvar samt en tydlig ambition att nyttja skalfördelar. Den data som efterfrågas för att hantera trafikstyrning och reskedjor är i stor utsträckning realtidsdata som hanteras/bör hanteras i automatiska system. I det följande tas upp ett antal frågor som kan ligga till grund för ett fortsatt arbete. 4 HUR STYRS UTVECKLINGEN 4.1 Sammanställning av relevant lagstiftning Den 1 juli 2010 trädde lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av information från myndigheter och kommuner den offentliga sektorn i kraft. Lagen är en implementering av PSI-direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november Direktivet i korthet PSI-direktivet (Public Sector Information) syftar till att skapa förutsättningar för en europeisk informationsmarknad. Direktivet innehåller minimiregler för vidareutnyttjande av handlingar som finns hos offentliga myndigheter och ska säkerställa rättvisa, proportionella och icke-diskriminerande villkor för vidareutnyttjande av handlingar. Kraven är tvingande och innebär att medlemsstaterna uppmanas tillgängliggöra så mycket information som möjligt för vidareutnyttjande. Om möjligt ska offentliggörandet ske elektroniskt Anslutande svenska regler a. Lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn b. Tryckfrihetsförordningen (1949:105) c. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) d. Förvaltningslagen (1986:223) e. Personuppgiftslagen (1998:204) f. Upphovsrättslagen (1960:729) g. Lag (2010:1767) om geografisk miljöinformation h. Förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation i. Registerlagar, instruktioner, regleringsbrev j. Myndigheters uppdragsverksamhet 11 (38)

12 k. Avgiftsförordningen (1992:191) Lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn Syftet med lagen allmänt - om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga sektorn är att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter. Lagen reglerar inte tillhandahållande av handlingar eller om vidareutnyttjande är tillåtet. Detta regleras i andra författningar, tryckfrihetsförordningen (1949:105) och offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Med vidareutnyttjande avses användning för andra ändamål är det ursprungliga ändamål för vilket handlingarna behandlas av en myndighet. Lagen anger också ett tak för intäkter från avgifter som en myndighet tar ut för vidareutnyttjande för handlingar. Avgiften bygger på en kostnadstäckningsprincip. Ställer en myndighet villkor för utnyttjandet, ska villkoren vara relevanta för den typ av vidareutnyttjande som är aktuell. Det får inte vara diskriminerande för jämförbara kategorier av vidareutnyttjande och får inte i onödan begränsa möjligheten till vidareutnyttjande. Myndigheten ska informera om vilka avgifter som gäller för utnyttjandet. Den nya lagen omfattar villkor för vidareutnyttjande av handlingar som finns hos statliga och kommunala myndigheter samt vissa organ som lyder under offentlig rätt utan att vara myndigheter. Den nya lagen ges samma tillämpningsområde som direktivets. Den redan idag i svensk rätt gällande principen att handlingar som enskilda får tillgång till i regel också får vidareutnyttjas lagregleras inte vidare. I PSI-direktivet, skäl 8 i ingressen, sägs följande: Offentliga myndigheter samlar in, framställer, reproducerar och sprider handlingar för att fullgöra sina offentliga plikter. Att utnyttja sådana handlingar av andra skäl utgör vidareutnyttjande. Med andra ord är de ursprungliga ändamålen för vilka handlingar framställts sådana ändamål som ingår i fullgörandet av myndigheternas offentliga plikter. All annan användning utgör vidareutnyttjande. Detta innebär att all användning av handlingar av andra än myndigheter, eller den organisation som har att fullgöra ett offentligt åtagande, är vidareutnyttjande. Vidareutnyttjande förutsätter att handlingen är allmän och offentlig. Det måste göras tydligt att det är fråga om vidareutnyttjande, inte en framställan enligt offentlighetsprincipen. 12 (38)

13 Lämpligen ska handlingen göras elektroniskt tillämplig. Hinder/undantag för vidareutnyttjande kan finnas Utbyte av handlingar mellan myndigheter som sker inom ramen för deras myndighetsverksamhet anses inte vara vidareutnyttjande. Bestämmelser i PUL, SekrL, registerlagar ska iakttas Upphovsrättsskydd får inte åsidosättas. Alla tillämpliga villkor och standarduppgifter för vidareutnyttjande ska fastställas i förväg och offentliggöras. Elektroniskt om möjligt. Det ska vara enkelt att beräkna kostnaden för vidareutnyttjande. Samma villkor för vidareutnyttjande ska tillämpas för alla marknadsaktörer. En offentlig marknadsaktör ska behandlas lika som en kommersiell aktör Olika avgifter får tillämpas för kommersiell respektive icke-kommersiellt utnyttjande Informationsutbyte i offentlig verksamhet mellan myndigheter kan ske avgiftsfritt Förbud mot exklusiva avtal. Ensamrätt får beviljas om det är nödvändigt pga. ett allmänt intresse Licenser (upphovsrätt) kan beviljas i vissa fall och ska vara tydliga och får inte begränsa vidareutnyttjandet eller konkurrensen En myndighet bör inte ställa krav på ytterligare förpliktelse, t ex vidareutnyttjares licensvillkor och priser mot slutanvändare Ej tekniska begränsningar som försvårar vidareutnyttjande Vidareutnyttjande och handlingsoffentlighet Den nya lagen gäller endast handlingar inom myndigheters offentliga verksamhet. Handlingsoffentligheten avseende tillgång till handlingar hos myndigheter regleras i gällande rätt i tryckfrihetsförordningen med tillhörande regler. Handlingar är allmänna om de förvaras hos en myndighet och är att anse som upprättade vid eller inkomna till myndigheter. Utgångspunkten är att var och en, såväl svenska som utländska medborgare, har rätt att ta del av allmänna handlingar som finns hos myndigheter. Reglerna om handlingsoffentlighet ger inte rätt att få ut handlingarna elektroniskt. Rätten att få ut handlingarna begränsa också av sekretess- eller integritetsskäl. Det finns också andra bestämmelser som påverkar tillgången till handlingar i s.k. registerförfattningar. I dessa finns bestämmelser om inrättande av register hos myndigheter på olika verksamhetsområden och hur myndigheterna ska hantera den information som finns i registren. 13 (38)

14 En registerförfattning kan innehålla regler om vilka uppgifter som får samlas in, för vilka ändamål de får användas och på vilket sätt (direktåtkomst eller på annat sätt) information får lämnas ut. Utformningen av ändamålsreglerna begränsar ofta möjligheterna till vidareutnyttjande. Dessa register har stor betydelse när det gäller kommersiellt utnyttjande av handlingar i form av vidareförädling och distribution av själva handlingarna. Flera myndigheter som har stora avgiftsintäkter för vidareutnyttjande av handlingar, grundar denna verksamhet på bestämmelser i registerförfattningar Observation Den rättsliga regleringen av PSI direktivet förefaller vara tillräcklig. Implementeringen av PSI-direktivet är genomförd genom Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga sektorn. Såväl direktivet som den svenska lagen stödjer en digital utveckling. Sedan kan diskuteras om den svenska lagstiftningen i stort stödjer en sådan utveckling. Till exempel finns fortfarande ingen skyldighet att utlämna allmän/offentlig handling digitalt. Den digitala utvecklingen går snabbt. Lagstiftningen kan ha svårt att hänga med. Det kan också diskuteras om lagstiftning ur utvecklingssynpunkt är den snabbaste vägen. När det gäller den rättsliga regleringen kan nämnas att för närvarande pågår en utredning för att se över den rättsliga regleringen av offentliga register. Utredningens syfte är att åstadkomma en mer effektiv e-förvaltning, där såväl den enskildes rätt till personlig integritet som allmänhetens insyn i den offentliga verksamheten tillgodoses, Kommittédirektiv Integritet, effektivitet och öppenhet i en modern e-förvaltning, Dir 2011:86. Registerlagstiftningen skapar idag problem för utveckling av e-förvaltning genom att olika begrepp har olika betydelser i olika registerlagar. Flera begrepp är föråldrade och utgår från en teknisk verklighet som inte längre finns. De rättsliga förutsättningarna i registerlagarna för att kunna hämta och lämna information i elektronisk form kan ökas genom att skapa gemensamma format och standarder och att fortlöpande ta bort formkrav som hindrar elektroniska rutiner. 4.2 Inspiredirektivet, Infrastructure for Spatial Information in Europe Inspiredirektivet 2007/2/EG av den 14 mars 2007 är ett direktiv som fastställer bindande bestämmelser för att inrätta en infrastruktur för geodata inom EU. Syftet med Inspire är att ge bättre tillgång till offentlig geodata, för tillämpning på miljöfrågor, via tjänster på internet. Myndigheter ska på ett effektivare sätt kunna utbyta data med varandra. Direktivet bör inte påverka PSI-direktivet 2003/98/EG om vidareutnyttjande om information från den offentliga sektorn, vars mål kompletterar målen i Inspire-direktivet. Detta framgår av skälen (punkt 8) för antagandet av direktivet. Direktiven kompletterar m.a.o. varandra. 14 (38)

15 Direktivet innehåller gemensamma bestämmelser för utbyte, tillgång och användning av offentliga geodata och tjänster. Myndigheter som omfattas av Inspire måste därför anpassa sina data och tjänster till direktivets bestämmelser. Lagen (2010:1767) och förordningen (2010:1770) om geografisk miljöinformation reglerar det svenska genomförandet av Inspire. Lantmäteriet har tillsammans med informationsansvariga myndigheter sett till att genomföra Inspire-direktivet nationellt. Lantmäteriet svarar också för att samordna och ge stöd vid det nationella genomförandet av Inspire. 4.3 Automatiskt beslutsfattande Det råder viss osäkerhet om förutsättningarna för automatiskt beslutsfattande. För att man ska kunna dra nytta av att få olika myndigheters datasystem att kommunicera med varandra, måste det också vara möjligt att i vissa situationer (främst gynnande beslut) kunna ta ut den fulla potentialen. JO har i ett beslut den 21 december 2011 med anledning av en inspektion av körkortsverksamheten vid Transportstyrelsen särskilt tagit upp frågan om hur det automatiskt beslutsfattande förhåller sig till bestämmelsen i 21 myndighetsförordningen (2007:515) i vilken det anges att för varje beslut i ett ärende skall det upprättas en handling som visar 1. dagen för beslutet, 2. beslutets innehåll, 3. vem som har fattat beslutet, 4. vem som har varit föredragande, och 5. vem som har varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet. JO:s bedömning är att det för Transportstyrelsen krävs ett undantag från myndighetsförordningen. Detta trots att det i 18 kap. 5 förordningen (2001:650) om vägtrafikregister anges att automatiska beslut får fattas på grundval av uppgifter i registret Observation Det förefaller önskvärt att förutsättningarna för automatiskt beslutsfattande tydliggörs antingen genom en komplettering av myndighetsförordningen eller genom specifika undantag i respektive myndighets instruktion. Uppenbarligen råder viss oklarhet, vilket onödigtvis kan hämma digital hantering med öppen data och därtill hörande utvecklingen av effektiva tjänster. 15 (38)

16 5 HUR HANTERAS DATA IDAG Datahanteringen varierar starkt mellan olika myndigheter. Ett begränsat antal myndigheter (cirka 17 %) tillhandahåller data i digital form som kan vidareutnyttjas av andra. Efterfrågan på öppen data förefaller vara stor. Åtminstone om man lyssnar på den pågående debatten. Frågan är vad man efterfrågar. Vad menas med öppen data. Någon tydlig definition finns inte, utan det rör sig mer om en direktöversättning av det anglosaxiska begreppet Open data. Begreppet är i USA och STORBRITANNIEN kopplat till vad som kallas Open government, vilket är en samlad doktrin för medborgarnas rätt att få ta del av offentlig information. Open data är ett sätt att möta den samlade doktrinen genom att data tillhandhålls strukturerat i digital form, så att medborgarna kan nyttja data för att följa upp myndigheterna, för att göra egna analyser eller för att skapa mervärden i form av olika tjänster. För svensk del är frågan om Open government ingen ny situation. Faktum är att Sverige så tidigt som år 1766 införde en tryckfrihetsförordning som legat till grund för offentlighetsprincipen. Begreppet öppen data tar därmed mer sikte på formerna för hur data tillhandhålls. Det kan nog anses att det i begreppet ryms krav på att data ska vara lättillgängligt och strukturerat på ett sådant sätt att det är maskinläsbart. Regeringen har i olika sammanhang framhållit vikten av att det är centralt att tjänsteutvecklare, stora som små, på ett enkelt sätt kan få tillgång till offentlig data, så att vi kan stimulera och skapa förutsättningar för nya och effektiva tjänster (IT-minister Anna-Karin Hatt). I sammanhanget lyfts även fram att stora aktörer både från offentlig och privat sektor måste se att de har en roll att fungera som draglok för innovativa tjänster. Möjlighet finns att genom innovationsupphandlingar möjliggöra detta. Frågan om att tillgängligöra den stora resurs som finns i offentlig data har belysts i regeringens proposition (2009/10:175) om offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt. 5.1 Vad hindrar utvecklingen Vad är det då som hindrar utvecklingen. Det finns många hinder inbyggda i de befintliga strukturerna. Inte sällan har de bäring på facit-syndromet, dvs. man har en bra och trygg affärsidé som har fungerat i många år och är inte beredd att ta till sig nya möjligheter. I huvudsak är det fem områden där det behövs insatser för att öka utvecklingstakten. 1. Legala frågor Lagstiftningen har svårt att hänga med i den snabba teknikutvecklingen 2. Tekniska frågor 16 (38)

17 Register och datainsamling görs ofta för specifika ändamål med därav följande begränsningar. Gränssnitten varierar och är ofta inte kompatibla, dvs. inte standardiserade. 3. Ekonomiska frågor Informationsutbytet mellan myndigheter försvåras ofta av dessa är finansierade på olika sätt. Hantering av licenser och betalningar blir krånglig och kostnadsdrivande. 4. Strukturfrågor Varje myndighet har sin verksamhetsidé. Liksom varje privat företag har sin affärsidé. En större öppenhet och flexibilitet i verksamhets- och affärsidéer behövs 5. Innovationsfrågor Kunskap om och tillgänglighet till data är inte tillräcklig för att få igång en utveckling 5.2 Det går åt rätt håll Det pågår ett omfattande arbete i Sverige med att utveckla en modern e-förvaltning. Takten skulle möjligtvis kunna vara lite högre, liksom ambitionsnivån. Ett flertal myndigheter och organisationer arbetar aktivt med e-förvaltning och att tillhandahålla data för vidareutnyttjande. Några exempel beskrivs nedan Skatteverket Skatteverket är kanske mest känt i samband med den årliga taxeringen. Myndigheten har under lång tid utvecklat långt gående e-tjänster och automatisk hantering av uppgifter. Samverkan sker med andra myndigheter. Exempelvis hanteras uppgifter i folkbokföringen med automatik, vilket innebär att det räcker med att anmäler ändrade förhållanden till Skatteverket. Uppgifter i folkbokföringen överförs dagligdags till Försäkringskassan Migrationsverket Lantmäteriet Centrala studiestödsnämnden (CSN) Transportstyrelsen med vägtrafikregistret Pensionsmyndigheten För den som funderar på att bilda ett bolag finns praktisk hjälp på en webbplats, som Skatteverket, Bolagsverket och Tillväxtverket gemensamt ansvarar för. 17 (38)

18 5.2.2 Transportstyrelsen Transportstyrelsen har en omfattande registerhantering. Förutom vägtrafikregistret finns fartygsregister, luftfartsregister samt flera järnvägsregister. Företag, myndigheter och organisationer som i sin verksamhet hanterar fordon eller behöver information om fordon och dess ägare har möjlighet att få direkt åtkomst till vägtrafikregistret. Inom fordonsområdet finns ett stort antal e-tjänster samt automatiska beslut. Det finns idag ett antal app:ar som nyttjar uppgifter i vägtrafikregistret. Med Bilregistret, Fordonsfakta och InfoTorg Fordon kan man idag söka uppgifter direkt från vägtrafikregistret. Det finns även ett antal app:ar som nyttjar data från vägtrafikregistret i kombination med andra data. Transportstyrelsen ansvarar för en rikstäckande databas med trafikföreskrifter (inklusive lokala trafikföreskrifter). Trafikföreskrifterna är vägnätsanknutna och informationen levereras in till den Nationella Vägdatabasen (NVDB) som tillhandahålls av Trafikverket. Den 1 januari 2012 trädde en ny lag (2010:1065) om kollektivtrafik i kraft. Kollektivtrafiklagen och därav följande föreskrift från Transportstyrelsen (TSFS 2012:2) ställer från och med den 1 februari 2012 krav på att kollektivtrafikföretag ska lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikinformation, som hanteras av Samtrafiken Bolagsverket Bolagsverket har ett flertal e-tjänster. Företagsfakta liksom näringslivsregistret är nåbart via webben. Hjälp med bolagsfrågor kan fås via den gemensamma webbsidan Lantmäteriet Lantmäteriet ansvarar för geografisk information och fastighetsdelning. Myndigheten har ett stort antal e-tjänster och tillhandahåller data digitalt. Lantmäteriet har samordningsansvar för geodata. För hantering av geodata finns en strukturerad samverkan mellan myndigheter och organisationer med informationsansvar, geodatasamverkan. Hanteringen av geodata regleras genom Inspiredirektivet, Infrastructure for Spatial Information in Europe. Direktivet har omsatts i svensk lag (2010:1767) om geografisk miljöinformation. För geodata finns en särskild webbsida, Via nås många myndigheters geografisk information, till exempel: administrativa gränser arealtäckande bilder och baskartor atmosfär, klimatologi och meteorologi bio data (biologi och ekologi) byggnader och andra konstruktioner fastigheter och fysisk planering geovetenskap höjddata insjövatten 18 (38)

19 kust och hav miljö transporter Den affärsmässiga delen av geografiska data är sedan den 1 maj 2011 skild från Lantmäteriet och är organiserat i ett bolag Metria AB. Bolaget är ett konsultbolag som på uppdrag hjälper till med insamling, förädling och användning av geodata Trafikverket Trafikverket tillhandahåller kvalitetssäkrad information för väg dels för trafikinformation, dels för vägdata. Trafikinformationen tillhandahålls via standardiserade gränssnitt och är avgiftsfri. Vägdata kan nås via den så kallade Lastkajen. I båda fallen krävs avtal och det finns cirka 90 parter som har avtal med Trafikverket om trafikinformation och/eller vägdata. Vad gäller järnvägsrelaterad data finns det sådan men den är i dagsläget bara tillgänglig för järnvägsoperatörer som har avtal med Trafikverket. Det pågår arbete i syfte klara ut förutsättningarna för att kunna göra järnvägsdata mer tillgänglig. Trafikverket har under år 2011 lagt fast en strategi för trafikinformation innebärande att verket ska: Vara en leverantör av trafikinformation till marknadsaktörer, avtalsparter, trafikledning, drift- och underhåll, planering och kundtjänst Samla in och kvalitetssäkra trafikinformation i realtid på det kostnadseffektiva sättet Tillhandahålla information till resenärer och trafikanter om läget i trafiken direkt till trafikanter genom exempelvis meddelandeskyltar och Endast undantagsvis utveckla individanpassade tjänster till trafikanter Stödja, initiera och motivera såväl tillgången till trafikinformation från olika aktörer som utvecklingen av tjänster tillsammans med andra aktörer Arbeta för att trafikinformation från olika källor görs tillgängligt för alla aktörer under rättvisa och tydliga villkor Tillhandahålla information, kunskap om krav och behov av trafikinformation och lösningar vid samarbeten Trafikverket har i strategin särskilt tagit upp frågan om IT-lösningar och IT-arkitektur. Detta torde vara särskilt viktigt när det gäller att få en effektiv hantering av realtidsdata. Under år 2012 har Trafikverket fastställt en strategi för lägesbunden data för väg och järnväg. Strategin innehåller ställningstagande vad gäller exempelvis produkter och tjänsteutbud, tillhandahållande, kvalitet, prissättning, samverkan och sourcing samt tillgänglighet. 19 (38)

20 5.2.6 Statistiska centralbyrån På statistiska centralbyråns (SCB) webbplats finns SCB:s statistikdatabas som innehåller en mängd statistik på olika områden. Möjlighet finns att ladda ned material. Vidare finns hänvisning till övriga 25 sektorsansvariga myndigheter som är ansvarar för officiell statistik inom sina områden. SCB:s och övriga statistikansvariga myndigheters statistikdatabaser är i huvudsak tillgängliga och får fritt bearbetas och vidareutnyttjas utan något särskilt avtal eller medgivande. Avgift tas ut med stöd av 4 8 avgiftsförordningen. I vissa fall lämnas data ut avgiftsfritt Stockholms stad Stockholms stad har påbörjat en inventering för att kunna tillgängliggöra data inom områdena: Serviceinformation och nöjdhetsundersökningar Miljödata Geodata Trafikdata Befolkningsdata En del data kommer att vara gratis, medan annan data kommer att vara tillgänglig till självkostnadspris. I första hand kommer data att bli tillgängligt i olika format, men på sikt är målet att all data ska kunna nås via standardiserade API:er. En handlingsplan beslutades under år Webbsidan Open Stockholm, öppnades den 13 mars De data som kommer att göras tillgängligt är: Väginformation och trafikföreskrifter Kartdata (geodata) Miljödata Data över Stockholms befolkning I handlingsplanen ingår att eftersträva så öppna dataformat som möjligt Göteborg Göteborgs stad genom trafikkontoret, Västtrafik och Trafikverket samverkar tillsammans med Viktoriainstitutet i ett projekt benämnt ISET, Innovation for everyday sustainable travel. I projektet har datafrågor med mera utretts. Även frågan om en gemensam marknadsplats för data har utretts. Det ansågs dock mer rationellt att respektive part tog ansvar för sin data såväl ekonomiskt som kvalitetsmässigt. Göteborgs stad tillhandhåller data för vidareutnyttjande och har inrättat en speciell webbsida för detta, 20 (38)

21 Även Västtrafik har en särskild webbsida för data, Sidan riktar sig främst till utvecklare och data tillhandahålls via API:er Swedavia AB Swedavia AB är ett statligt bolag med ansvar för de statliga flygplatserna. På Swedavias hemsida finns utförlig information om trafikläget på flygplatserna samt statistik. Trafikinformation för Arlanda är även tillgänglig via en app. Bolaget har omfattande data avseende trafiken på landets statliga flygplatser Svensk kollektivtrafik Svensk Kollektivtrafik är en förening inom vilken medlemmar i form av kollektivtrafikbolag som erbjuder lokal och regional kollektivtrafik med buss, tåg, spårvagn, tunnelbana och båt i Sverige. Föreningen tillvaratar sina medlemmars intressen i dialog med statsmakt och samordnar gemensamma lösningar. Det sistnämnda utförs till största delen av Svensk Kollektivtrafik Service AB. Bland verksamheterna som Svensk Kollektivtrafik bedriver bör särskilt nämnas Fördubblingsprojektet, som syftar till att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel. Bakom fördubblingsprojektet står ett flertal branschföreningar samt Trafikverket. Den 1 januari 2012 trädde den nya kollektivtrafiklagen i kraft. I och med det har nya kollektivtrafikmyndigheter bildats. Det har också blivit tillåtet med regionöverskridande busstrafik. Sammantaget har det medfört ökat behov av en samordnad hantering av resdata. En gemensam hemsida har tagits fram. Via den är det möjligt att nå resplus, resrobot (finns även som app), tidtabeller, stationsinformation samt riksdatabasen. I Riksdatabasen finns trafikinformation om tåg, buss, spårvagn, tunnelbana, båt och flyg. Den möjliggör opartisk information om det bästa resalternativet. 6 VAD GÖR GRANNARNA Regeringen har lagt fast en inriktning innebärande att Sverige ska behålla sin position som världsledande när det gäller e-förvaltning. Ett flertal utredningar och kommitté har fått i uppdrag att arbeta med frågan. Det betonas särskilt att arbetet måste ha ett användarperspektiv, vare sig det är de enskilda medborgarna eller företagen. Det är avgörande att e-tjänsterna planeras utifrån deras behov snarare än förvaltningens organisation. Frågan är om Sverige verkligen är världsledande. Som framgår i det följande får man nog anse att i vissa avseenden har omvärlden kommit något längre än Sverige. 21 (38)

22 6.1 Norge I Norge har statsförvaltningen lanserat en webbsida, som är en samlingsplats för offentlig data. Verksamheten har precis startat och inriktningen är att det ska vara möjligt att enkelt hitta offentlig data och att kunna vidareutnyttja den. Det erbjuds också stöd åt myndigheter att tekniskt hantera data. Norge har ett stort antal betalvägar. En samordning av betalningssystem har nyligen genomförts. För utländska besökare, men även för inhemska, finns betalningsmöjligheter via webben. En särskild webbplats för visitors payment har inrättats, 6.2 Finland Finland har skapat en särskild portal som är en gemensam offentlig portal för medborgarna. Portalen innehåller e-tjänster, blanketter, information, lagar samt nyheter från den offentliga förvaltningen, och drivs av finska statens IT-servicecentral. Portalen innehåller såväl egen information som länkar till respektive myndighet. Portalen är uppbyggd med teman sett från ett kundperspektiv. Till portalen finns kopplat arbetsrum mm där länkar till offentlig data har samlats. Den finska regeringen aviserade den 3 mars 2011 att man hade för avsikt att ta beslut om övergripande principer och riktlinjer för tillgängliggörande av data från den offentliga sektorn. Målet är att data ska vara tillgänglig för hela samhället och i digital form. Informationspolitiska riktlinjer har tagits fram avseende tillhandahållande, enhetliga innehålls- och referensuppgifter. Inriktningen är att statens nytta av offentlig data ska uppstå genom att data används och inte genom att data säljs. Helsingforsregionen har startat ett eget projekt för öppen data. Projektet finansieras av städerna Esbo, Helsingfors, Vanda och Grankulla samt Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra. Informationen nås via en hemsida och innehåller information om Helsingforsregionen. Informationen är gratis och får användas fritt. Den information som finns är i huvudsak statistik som beskriver levnadsförhållanden, ekonomi och välfärd, sysselsättning, trafik och förflyttning. 6.3 STORBRITANNIEN Den mest omtalade hemsidan för offentlig information torde vara den hemsida som återfinns på den brittiska regeringens hemsida, 22 (38)

23 6.4 USA Även den amerikanska regeringen har en hemsida från vilken man kan hämta offentlig data, Hemsidan är en del i strategin med open government. 6.5 Observation Det kan mot bakgrund av utvecklingen i vår omvärld diskuteras huruvida Sverige är världsledande. Det finns i Sverige sedan lång tid en omfattande och kompetent registerhantering, men det tycks vara svårt att komma från teori till praktik. I många fall har Sverige betydligt bättre register och teknik, men vi har inte lyckats strukturera kunskapen på ett bra sätt. En väg att gå, skulle kunna vara att börja med det som finns och successivt förbättra teknik och möjligheter. Mycket skulle vara vunnet om myndigheterna mer strukturerat informerade om möjligheterna till vidareutnyttjande av data. En gemensam marknadsplats i form av en samlad officiell webbsida skulle sannolikt underlätta den fortsatta utvecklingen. 7 EN VÄG FRAMÅT MOT ÖPPNARE DATA Det finns redan idag mycket data tillgängligt via olika myndigheters webbsidor. Inte minst när det gäller statistiska data där Statistiska Centralbyrån har en samlad och omfattande redovisning. Data som idag är tillgängligt finns i stor utsträckning hos de myndigheter och organisationer som är omnämnda i avsnitt 5. Därutöver kan nämnas att Post- och telestyrelsen har tagit fram ett programmeringsgränssnitt (API) till e-tjänsten Sök operatör. Samtidigt kan konstateras att det finns mycket mer data som skulle kunna vara mer lättillgängligt. För att maximera nyttan av öppen digital information har formulerat sju principer, nämligen 1. Komplett Information som inte innehåller personuppgifter eller lyder under sekretess görs tillgänglig i så stor omfattning som möjligt. Det gäller särskilt databaser med material som skulle kunna vidareförädlas. 2. Primär Informationen ska så långt möjligt tillhandahållas i originalformatet. Bild- och videomaterial skall tillhandahållas i högsta möjliga upplösning för att möjliggöra vidareförädling. 3. Aktuell 23 (38)

24 Informationen ska tillgängliggöras så snabbt som möjligt så att värdet av den inte försvinner. Det bör finnas mekanismer för att automatiskt kunna få information om uppdateringar. 4. Tillgänglig Informationen görs tillgänglig för så många användare som möjligt för så många ändamål som möjligt. 5. Maskintolkningsbar Informationen är strukturerad på ett sätt som möjliggör maskinell bearbetning och samkörning med andra register. Detta förutsätter elektroniska identifierare, beskrivning av strukturmodeller och så låg teknisk komplexitet i format som möjligt. 6. Fri Informationen är tillgänglig för alla utan krav på betalning, licensvillkor eller registreringsförfarande. 7. I ett öppet format Det format informationen lämnas i följer en öppen standard, alternativt är dokumentationen till format tillgänglig och fri från patentlicensvillkor. Ovan angivna punkter är en god utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Dock måste konstateras att det är väsentligt att data hanteras med försiktighet och respekt gentemot medborgare och näringsliv. I de fall det finns begränsningar i form av PUL, sekretesslag eller registerlagstiftning måste dessa beaktas. Tekniskt kan data hanteras i ett antal steg (enligt e-delegationen). 1. Publicera informationen på webben i det format den befinner sig i 2. Publicera informationen i maskinläsbar strukturerad form 3. Publicera informationen i ett öppet format/standard 4. Publicera informationen i ett API 5. Publicera informationen som länkad data Den tekniska utvecklingen är snabb och det finns idag integrationslösningar som möjliggör en vid hantering av data. Ny teknik i form av molntjänster är under utveckling och där finns stora möjligheter att få till tekniskt bra lösningar. En väg att gå kan vara att som i våra nordiska grannländer utveckla en gemensam service via en statlig datacentral i egen eller upphandlad form. 24 (38)

25 8 FINNS DET EN MARKNAD Bilden av vad som efterfrågas är i högsta grad splittrad. Från att det ska vara gratis data och fri användning till att det är viktigare med kvalitetssäkrad data än kostnadsfri data. Efterfrågan på en kombination av geografisk data av infrastruktur samt om det aktuella trafikläget ökar. Detta understryker ytterligare den breda kravställningen. Vidare är behovet av någon form av datamäklare en av de frågor som tagits upp. En synpunkt som ofta kommer, är att det är svårt att komma åt data hos myndigheter. Det gäller tillgängligheten som sådan, men även rent tekniska frågor i form av i vilket format data finns. 8.1 Vad är myndigheternas ansvar Som tidigare konstateras har lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen utformats så att den uppfyller PSI-direktivet. Med den utgångspunkten skulle man kunna beskriva myndigheternas uppgifter och ansvar enligt nedan. 1. Myndigheternas ansvar är att genomföra de myndighetsuppgifter som de är ålagda enligt instruktion eller i annan av regeringen beslutad ordning. 2. För genomförandet av myndighetsuppgifter samlar myndigheten in uppgifter. 3. För detta gäller vanlig förvaltningslagstiftning där myndighetsbeslut fattas och information tillhandahålls. Det finns även speciallagstiftning i form av EU-krav som ställer krav på hur beslut fattas/utformas/delges/publiceras/informeras om. 4. Myndighetens verksamhet finansieras antingen med anslag eller med avgifter som tas ut för de specifika tjänster som utförs åt medborgarna. 5. Medborgare och näringsliv har rätt att få information (offentlighetsprincipen). 6. Verksamheten genomförs vanligtvis antingen med egen personal, inhyrd personal eller genom konsulter/entreprenörer som upphandlas enligt LOU. Det finns även exempel på mellanstatliga avtal där verksamheten utförs av personal i andra länder, eller delegering till intresseorganisationer. Det formella ansvaret för verksamheten torde dock fortfarande i dessa fall ligga kvar på berörd myndighet. 7. I vissa fall har myndigheterna rätt att bedriva affärsverksamhet, dvs. man tillhandahåller de genom myndighetsansvaret insamlade uppgifterna direkt eller i förädlad form. De tillkommande avgifter man får ta ut baseras vanligtvis på bestämmelserna i avgiftsförordningen och i de fall bemyndigande finns på självkostnadsprincipen. Regeringen har i propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, 25 (38)

ITS Rådet. ITS Ökad tillgänglighet till data och information

ITS Rådet. ITS Ökad tillgänglighet till data och information ITS Rådet ITS Ökad tillgänglighet till data och information 1 Uppdrag Etablera en gemensam myndighets-/näringslivssyn på vad som är trafikslagsövergripande data och hur dessa ska tillgängliggöras mellan

Läs mer

Birger Höök. En digital värld

Birger Höök. En digital värld Birger Höök En digital värld 1 Sverige har goda förutsättningar Fungerande byråkrati Lång tradition av att samla och katalogisera data Innovativt klimat Hög kompetens hos medborgarna Duktiga företag Goda

Läs mer

Vidareutnyttjande av öppen data från Stockholms stad

Vidareutnyttjande av öppen data från Stockholms stad STADSLEDNINGSKONTORET IT-AVDELNINGEN Bilaga HANDLINGSPLAN Förslag till handlingsplan från Stockholms stad Bilaga 1 2011-06-20 1 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 3 2. Bakgrund 3 3. Vidareutnyttjande

Läs mer

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta

KS 10 9 APRIL 2014. Öppna data i Uppsala kommun. Kommunstyrelsen. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta KS 10 9 APRIL 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Duvner Sara Landström Huss Maria Datum 2014-04-01 Diarienummer KSN-2014-0323 Kommunstyrelsen Öppna data i Uppsala kommun Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

ITS handlingsplan. Möte mellan myndigheter. Välkommen. Arlanda Sky City 2011-03-28

ITS handlingsplan. Möte mellan myndigheter. Välkommen. Arlanda Sky City 2011-03-28 ITS handlingsplan Möte mellan myndigheter Arlanda Sky City Välkommen 2011-03-28 Att samtala mer om i eftermiddag Regeringens tre uppdrag har syftet att nå de transport och näringspolitiska målen snabbare

Läs mer

Vad är. Geodatasamverkan?

Vad är. Geodatasamverkan? Vad är Geodatasamverkan? 1 Allt som händer har en geografisk anknytning och därför är geodata För att säkerställa en god tillgång till geodata bygger vi en Infrastruktur för geodata - samverkande system,

Läs mer

Allmänna handlingar i elektronisk form

Allmänna handlingar i elektronisk form Allmänna handlingar i elektronisk form - offentlighet och integritet Slutbetänkande av E-offentlighetskommittén Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2010:4 Innehåll Sammanfattning 13 Författningsförslag

Läs mer

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80)

Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) YTTRANDE 2014-03-12 N Fi2009:01/2014/1 E-delegationen N Fi 2009:01 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande (SOU 2013:80) Sammanfattning: E-delegationen anser att

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

PSI. Hur har Public Sector Information direktivet (PSI) påverkat Skatteverkets verksamhet?

PSI. Hur har Public Sector Information direktivet (PSI) påverkat Skatteverkets verksamhet? Hur har Public Sector Information direktivet () påverkat Skatteverkets verksamhet? Den 24 november 2009 Lars Haglund Rättsavdelningen Skatteverket Europaparlamentets och Rådets direktiv 2003/48/EG av den

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vad gör E-delegationen?

Läs mer

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19)

Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) TSG 2011-615 N2011-07-13 Remissvar 1(5) Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Komplettering av kollektivtrafiklagen (Ds 2011:19) Transportstyrelsen har anmodats att yttra sig över rubricerat

Läs mer

Nytt från Lantmäteriet

Nytt från Lantmäteriet Förstasida manifestet Nytt från Lantmäteriet Margareta Lindquist Lantmäteriet, KT:s 1 Kommunala Lantmäteridagar november 2011 Nytt från Lantmäteriet Regeringen och geodataområdet: It i människans tjänst

Läs mer

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket

Utvecklingsmyndighet Bolagsverket AD 340/2011 Utvecklingsmyndighet Bolagsverket N 2011/1368/ITP Företag och Företagande Rapport nr.1 Datum: 2011-09-14 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn AD 340/2011 Innehållsförteckning 1 Utvecklingsmyndigheternas

Läs mer

Råd gällande ansvar, roller, avgifter med mera för arbetet med öppna data

Råd gällande ansvar, roller, avgifter med mera för arbetet med öppna data UTKAST Råd gällande ansvar, roller, avgifter med mera för arbetet med öppna data Nationellt ramverk för öppna data Peter Krantz AB Innehållsförteckning 1. Nationellt ramverk för öppna data... 3 1.1. Råd

Läs mer

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen

Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen 1(6) Näringsdepartementet Remiss av SOU 2013:80 Ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen har erhållit rubricerade remiss för yttrande och lämnar här följande synpunkter. Sammanfattning

Läs mer

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake

ITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Få utvecklingsinsatser na på rull och god anslutning Digital samverkan Handlingsplan för e- förvaltning: Stabsutredning

Läs mer

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner

Mina meddelanden. säker digital post från myndigheter och kommuner Mina meddelanden säker digital post från myndigheter och kommuner Digital myndighetspost till din säkra e-brevlåda. Traditionell myndighetspost till din folkbokföringsadress. Anslutna myndigheter och kommuner

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV

Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV Förvaltningspolitiken BP2015 Välkommen till ESV 08.35 09.00 Förvaltningspolitiken Torkel Nyman 09.00 09.25 e-förvaltning Anders Nyström 09.25 09.30 Utvecklingen av Charlotta Eriksson resultatstyrningen

Läs mer

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet

Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet 1 (5) Kommunledningskontoret 2014-09-18 Dnr KS 2014-686 Fredrik Eriksson Kommunstyrelsen Bättre juridiska förutsättningar för samverkan och service (SOU 2014:39) Yttrande till Näringsdepartementet KOMMUNLEDNINGSKONTORETS

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Digital agenda för Sverige

Digital agenda för Sverige Digital agenda för Sverige en gemensam kraftsamling för digitaliseringens möjligheter Svenskt inflytande Lars Lundqvist Utmaningar: Att omvandla Europa till det kunskapssamhälle som behövs i en globaliserad

Läs mer

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Mål En enklare vardag för medborgare Öppnare förvaltning som stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i verksamheten Vilka är med

Läs mer

Trafikverket. Jenny Rassmus Höör, 2014-05-07

Trafikverket. Jenny Rassmus Höör, 2014-05-07 Trafikverket Jenny Rassmus Höör, 2014-05-07 På agendan Kort om Trafikverket och Uhnv Strategi för data om väg och järnväg Produkter och tjänster Senaste nytt 2 2014-05-09 Trafikverkets uppdrag Ansvar för

Läs mer

Kommittédirektiv. Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan. Dir. 2012:61. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012

Kommittédirektiv. Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan. Dir. 2012:61. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012 Kommittédirektiv Digitaliseringskommissionen en kommission för den digitala agendan Dir. 2012:61 Beslut vid regeringssammanträde den 7 juni 2012 Sammanfattning Regeringen har beslutat om en bred och sammanhållen

Läs mer

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet

I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige. Näringsdepartementet I välfärdens tjänst En nationell strategi för ett enklare, öppnare och smartare Sverige Det finns nu ett första utkast till strategidokument baserat på strategigruppens arbete. Det bygger på de förslag

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

PSI-lagen lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen

PSI-lagen lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen PSI-lagen lagen om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen Tomas Isenstam Innehåll Vad är och innebär PSI-lagen? Förhållandet till så kallad öppna data Riksarkivets nya föreskriftsrätt

Läs mer

Genomförande av PSI-direktivet

Genomförande av PSI-direktivet Genomförande av PSI-direktivet Gustaf Johnssén Vilka regler finns om tillhandahållande av handlingar? Vilka regler finns om vidarutnyttjande av handlingar? Hur passar PSI-direktivet in i det svenska regelverket?

Läs mer

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället

Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i (e)samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna 8 av 10 företagare har kontakt med kommunen Den nya generationens medborgare

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet

Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet 2008-02-26 Vår ref: 2008/259/184 Er ref: M2008/413/H Miljödepartementet Enheten för hållbar utveckling 103 33 STOCKHOLM Yttrande över Remiss med anledning av införande av Inspire direktivet Nedan följer

Läs mer

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden

Att arbeta i statlig tjänst. - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst - styrning och värden Att arbeta i statlig tjänst styrning och värden Produktion: Statens kvalitets- och kompetensråd Grafisk utformning: Statens kvalitets- och kompetensråd

Läs mer

DATA ÖPPNA DATA LÄNKADE DATA LÄNKADE ÖPPNA DATA

DATA ÖPPNA DATA LÄNKADE DATA LÄNKADE ÖPPNA DATA DATA ÖPPNA DATA LÄNKADE DATA LÄNKADE ÖPPNA DATA Agenda 1. Nyttan med öppna data 2. Introduktion till länkade öppna data Några viktiga begrepp 1. Data? 2. PSI? 3. Öppna data? 4. Öppna offentliga data? 1.

Läs mer

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning

Översyn av föreskrifter om registrering av beslut enligt 7 kap. miljöbalken Konsekvensutredning 1(6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Emma Thulin Johansson Tel: 010-698 11 57 emma.thulin-johansson @naturvardsverket.se 2015-05-05 Ärendenr: NV-07199-14 Översyn av föreskrifter om registrering

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL

Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datum Diarienr 2010-05-21 1319-2009 Styrelsen för Sahlgrenska Universitetssjukhuset Torggatan 1 431 35 Mölndal Beslut efter tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) PuL Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

E-tjänst över näringsidkare

E-tjänst över näringsidkare E-tjänst över näringsidkare Slutrapport Datum: 2011-01-27 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn Innehållsförteckning 1. E-tjänst över näringsidkare noden...1 1.1 Sammanfattning 1 1.2 Bakgrund 1 2. Användningsfall...1

Läs mer

GovCloud och eförvaltning i vardag och kris

GovCloud och eförvaltning i vardag och kris GovCloud och eförvaltning i vardag och kris Generic 120214 Hur ska vi ha råd med välfärden i framtiden, i vardag såväl som i kris? Ett arbetsliv som kan sträcka sig till 75 års ålder... Det kan krävas

Läs mer

SAMSET dagsläget sommaren 2003

SAMSET dagsläget sommaren 2003 SAMSET dagsläget sommaren 2003 Behovet av elektronisk identifiering och underskrifter Medborgarna och företag ett har stort behov av att kunna ta kontakt med myndigheter snabbt och enkelt. Med Internet

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014

Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Policy och riktlinjer för E-förvaltning och IT-användning inom Falköpings kommun 2012 2014 Ledning och styrning av IT i kommunen Kommunen har sedan många år en central IT-avdelning med ansvar för drift

Läs mer

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad

Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Mina Meddelanden säker digital post Från vision till verkstad Håkan Johansson Skatteverket Hakan.l.johansson@skatteverket.se 1 Vårt uppdrag - Mina meddelanden Vårt uppdrag är att skapa en ny infrastruktur

Läs mer

Nationella Initiativ kring e-förvaltning

Nationella Initiativ kring e-förvaltning Nationella Initiativ kring e-förvaltning Information om nuvarande och kommande nationella Initiativ kring e-förvaltning Ulf Palmgren Ulf.Palmgren@skl.se Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se

Läs mer

Tjänster för elektronisk identifiering och signering

Tjänster för elektronisk identifiering och signering Bg eid Gateway och Bg PKI Services Tjänster för elektronisk identifiering och signering En elektronisk ID-handling är förutsättningen för säker och effektiv nätkommunikation. I takt med att tjänster blir

Läs mer

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation

Utlysning 2012-04-20. Rev. 2012-10-12. En utlysning inom programmet Öppen innovation 1 Utlysning 2012-04-20 Rev. 2012-10-12 Öppna datakällor 2012 En utlysning inom programmet Öppen innovation 2 Allmänt om utlysningen VINNOVA är Sveriges innovationsmyndighet och utvecklar Sveriges innovationskraft

Läs mer

Nya grunder för IT-bas erad verks amhetsutveckling. M agnus E nzell. Finans departementet

Nya grunder för IT-bas erad verks amhetsutveckling. M agnus E nzell. Finans departementet Nya grunder för IT-bas erad verks amhetsutveckling M agnus E nzell B akgrund S vensk förvaltning har haft svårt att tillgodogöra sig den nya nätverksorienterade användningen av IT M ats Odell tilsatte

Läs mer

Dialogmöten Företag och företagande

Dialogmöten Företag och företagande AD 340/2011 Dialogmöten Företag och företagande Rapport från genomförda dialogmöten hösten 2011 Datum: 2012-02-01 Version: 1.0 Upprättad av: Monica Grahn och Daniel Sjöberg AD 340/2011 Innehållsförteckning

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Vägledning för kanalstrategi

Vägledning för kanalstrategi Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för kanalstrategi Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: att bidra till att offentlig förvaltning levererar service till privatpersoner och företag

Läs mer

En digital agenda för Sverige

En digital agenda för Sverige En digital agenda för Sverige Norrköping 14 november 2012 IT-politik i Sverige och EU 2000 2010 2011 Ett informationssamhälle för alla Digital agenda för Europa It i människans tjänst en digital agenda

Läs mer

Bolagsverket. NNR den 8 maj 2015. Annika Bränström Generaldirektör 2015-05-11

Bolagsverket. NNR den 8 maj 2015. Annika Bränström Generaldirektör 2015-05-11 Bolagsverket NNR den 8 maj 2015 Annika Bränström Generaldirektör Bolagsverket Registreringsmyndighet för svenska företag Företagsinteckningsmyndighet Näringslivsregistret Stor informationskälla Säljer

Läs mer

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK)

Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) Bilaga 1 Allmänna villkor för Socialnämnds anslutning till Sammansatt Bastjänst Ekonomiskt Bistånd (SSBTEK) 1. Allmänt Dessa Allmänna villkor reglerar Socialnämndens anslutning till Sammansatt Bastjänst

Läs mer

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN

EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN 3.9.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 253/3 EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN Sammanfattning av Europeiska datatillsynsmannens yttrande om kommissionens meddelande Att frigöra de molnbaserade datortjänsternas

Läs mer

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4

Yttrande över Delbetänkande Ett minskat och förenklat uppglftslämnande för företagen Dnr, 2013/4 1(5) SWEDISH E N V I R O N M E N T A L PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2013-06-27 Ärendenr: NV-04558-13 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm n.registtator@regeringskansliet.se Yttrande över Delbetänkande Ett

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25

GIS-strategi. för Nybro kommun. GIS-samordnare Lise Svensson. Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-strategi för Nybro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-02-25 GIS-samordnare Lise Svensson 2 Inledning Bakgrund Geografiska informationssystem, GIS, används idag av de flesta kommuner, organisationer,

Läs mer

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter

Regel. Behandling av personuppgifter i Riksbanken. 1 Personuppgifter Regel BESLUTSDATUM: 2013-11-06 BESLUT AV: Anders Vredin BEFATTNING: Avdelningschef ANSVARIG AVDELNING: Stabsavdelningen FÖRVALTNINGSANSVARIG: Åsa Sydén HANTERINGSKLASS Ö P P E N SVERIGES RIKSBANK SE-103

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning

Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vägledning Version 1.0 2010-09-28 Vägledning för verksamhetsplanering med avseende på e-förvaltning Vad vill E-delegationen uppnå med vägledningen? Mål: Att bidra till att offentlig förvaltning planerar

Läs mer

Webbpolicy för Klippans kommun

Webbpolicy för Klippans kommun Webbpolicy för Klippans kommun Framtagen av Kommunkansliet 2006-10-11 (ändring 2006-10-31) 1 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Syfte och målgrupper... 3 4. Riktlinjer... 3 5. Ansvar...

Läs mer

Stockholm den 28 april 2015

Stockholm den 28 april 2015 R-2015/0430 Stockholm den 28 april 2015 Till Finansdepartementet Fi2012/4241 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 10 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Skatteverkets promemoria

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR VIDAREFÖRÄDLARE

ANVISNINGAR FÖR VIDAREFÖRÄDLARE LANTMÄTERIET Utarbetad av Gäller från Godkänd av Version Carina Fredriksson, säljstödssamordnare 2012-01-01 Åsa Sjödin, funktionschef 1.5 Senaste ändring 2014-0 6-1 3 ANVISNINGAR FÖR VIDAREFÖRÄDLARE Del

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan

Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Regional digital agenda och regionalt samarbete en målsättning i SKL:s verksamhetsplan Kommuner, landsting och regioner har en nyckelroll i e-samhället Kommuner och landsting står för 70 80 % av medborgarkontakterna

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum. Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08

Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum. Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08 Samverkan men hur? Presentation och diskussion inför kommande arbete kring ny inriktning för IT-forum Caroline Andersson Carin Forest 2013-11-08 Agenda Inledning och bakgrund till arbetet Samverkan men

Läs mer

Svenskt agerande i EU inom ITSområdet. ITS Rådet 2011-05-18. Christer Karlsson, ITS Sweden Alf Peterson, ITS Sekretariatet

Svenskt agerande i EU inom ITSområdet. ITS Rådet 2011-05-18. Christer Karlsson, ITS Sweden Alf Peterson, ITS Sekretariatet Svenskt agerande i EU inom ITSområdet ITS Rådet 2011-05-18 Christer Karlsson, ITS Sweden Alf Peterson, ITS Sekretariatet Svenskt agerande i EU inom ITS-området Syfte med positionspapper Att driva på och

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva

Svenska e-legitimationer och certifikat. Wiggo Öberg, Verva Svenska e-legitimationer och certifikat Wiggo Öberg, Verva Presentation av rapport och förslagets inriktning Historia och bakgrund Målbild Alternativa vägar Förslag Genomförande Frågor, synpunkter och

Läs mer

Rådet för den officiella statistiken. Riktlinjer för beslut om innehåll och omfattning av den officiella statistiken

Rådet för den officiella statistiken. Riktlinjer för beslut om innehåll och omfattning av den officiella statistiken Rådet för den officiella statistiken Riktlinjer för beslut om innehåll och omfattning av den officiella statistiken Rådet för den officiella statistiken Riktlinjer Riktlinjer för beslut om innehåll och

Läs mer

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun

Riktlinjer för IT i Halmstads kommun Riktlinjer för IT i Halmstads kommun VER 1.0 Innehåll Bakgrund...3 Syfte...3 Drivkrafter för IT i Halmstads kommun...3 Övergripande inriktning...4 Inriktning för kommunens IT-engagemang...5 Service...5

Läs mer

Från etablering till leverans. Lennart Jonasson

Från etablering till leverans. Lennart Jonasson Från etablering till leverans Lennart Jonasson Möjligheter och utmaningar för kommunerna NYA SÄTT ATT PÅVERKA Nya affärsmodeller Den demografiska utmaningen - Vi lever allt längre - Vi jobbar allt mindre

Läs mer

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet

Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Innovationsupphandling utvecklar din verksamhet Alla offentliga verksamheter har möjligheter att göra innovationsupphandlingar. Inledning Offentlig sektor upphandlar årligen varor och tjänster för cirka

Läs mer

Vidareutnyttjande av offentlig information. En vägledning för myndigheter

Vidareutnyttjande av offentlig information. En vägledning för myndigheter Vidareutnyttjande av offentlig information En vägledning för myndigheter 7 Innehåll 1 Inledning... 10 1.1 Varför främja vidareutnyttjande?... 10 1.2 Vägledningens syfte och målgrupp... 11 1.3 Vägledningens

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för IT Riktlinjer för IT 1 Fastställt av: Kommunstyrelsen Datum: 20 juni 2011 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning

Läs mer

Regional och kommunal guide för e-utveckling

Regional och kommunal guide för e-utveckling Regional och kommunal guide för e-utveckling Jan Pihl, Regionförbundet Bertil Thunberg, Knowit 2013-11-07 E-utvecklingsrådet bildades 2011 med länets 13 kommuner och landstinget. Fr o m oktober 2013 ingår

Läs mer

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014

IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 1(5) IKT-strategi för Sjöbo kommun 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen den 17 augusti 2011 118 2(5) 1. Inledning 1.1 Bakgrund 2000 antogs en IT-strategi för åren 2000-2003. I strategin redovisades kommunens

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45

ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 2012/0340(COD) 6.9.2013 ÄNDRINGSFÖRSLAG 11-45 Förslag till yttrande Zoltán Bagó (PE513.263v01-00) Tillgängligheten till offentliga myndigheters

Läs mer

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén

24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén 24-timmarsmyndigheten - från ord till handling. Vad händer på central nivå? Bo Frändén bo.franden@statskontoret.se 08-454 47 45 Vi är ett stabsorgan till regeringen och Regeringskansliet. Vår uppgift är

Läs mer

Avgift för utlämnande av allmänna handlingar

Avgift för utlämnande av allmänna handlingar Avgift för utlämnande av allmänna handlingar Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-12 75 Avgift för utlämnande av allmänna handlingar Innehållsförteckning Offentlighetsprincipen...1 Tillämpliga lagar och

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 2013/2061(INI) 5.9.2013 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om handlingsplanen för e-hälsa 2012 2020 Innovativ hälsovård för det 21:a

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Elektroniska utlämnanden från Bolagsverkets register

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Elektroniska utlämnanden från Bolagsverkets register Datum Diarienr 2014-10-02 2148-2014 Bolagsverket 851 81 Sundsvall Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Elektroniska utlämnanden från Bolagsverkets register Datainspektionens beslut Datainspektionen

Läs mer

E-strategi för Skellefteå kommun

E-strategi för Skellefteå kommun 1 E-strategi för Skellefteå kommun 1. Sammanfattning Informationstekniken kommer att spela en mycket viktig roll för Skellefteå kommun i strävan att på ett effektivt och framgångsrikt sätt ge service till

Läs mer

Svensk strategi för ökad efakturering

Svensk strategi för ökad efakturering juni 2013 Svensk strategi för ökad efakturering Inledning Att överföra fakturainformation från en leverantörs dator genom att skriva ut en pappersfaktura, stoppa i kuvert, fysiskt transportera och sedan

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Policy för hantering av privata leverantörer

Policy för hantering av privata leverantörer Policy för hantering av privata leverantörer Denna policy avser att klargöra hur Inera kan sälja tjänster till privata leverantörer på marknaden. Med privata leverantörer avses leverantörer av exempelvis

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning

Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Teknisk infrastruktur för nationell IT-strategi för vård och omsorg samt kommunal e-förvaltning Presentation målbild, syfte och omfattning Sara Meunier Kurt Helenelund Version PA2 Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Bevarande och gallring av webbplatsinnehåll riktlinjer för myndigheter

Bevarande och gallring av webbplatsinnehåll riktlinjer för myndigheter Bevarande och gallring av webbplatsinnehåll riktlinjer för myndigheter Teresia Ståhle Enheten för utveckling och e-förvaltning (TUE) Riksarkivet, Sverige Nordisk elarkiv-seminar, Island 26-27 maj 2011

Läs mer

The 8 th Swedish National ITS Conference 2012

The 8 th Swedish National ITS Conference 2012 The 8 th Swedish National ITS Conference 2012 From Action Plans to Action the Swedish Model Stockholm 19 juni 2012 ITS The Swedish Way Årets konferens kommer att dels fokusera på regeringens uppdrag till

Läs mer

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag I denna promemoria finns information om personuppgiftslagen ( PuL ) som från och med den 1 oktober i år börjar gälla för de flesta behandlingar av personuppgifter

Läs mer

Slutet av 60-talet. Från magnetband till direktåtkomst. Johan Bålman Skatteverket johan.balman@skatteverket.se. Hur körde man?

Slutet av 60-talet. Från magnetband till direktåtkomst. Johan Bålman Skatteverket johan.balman@skatteverket.se. Hur körde man? Slutet av 60-talet Från magnetband till direktåtkomst Johan Bålman Skatteverket johan.balman@skatteverket.se Länsstyrelsen (SKM) för på magnetband register över befolkningen i länet, 74 folkbokföringskungörelsen

Läs mer