RAPPORT. ITS Ökad tillgänglighet till data och information. ITS Rådet, Hans Rode. Sweco Infrastructure AB. Stora projekt. Birger Höök, Stig Luttinger

Transkript

1 ITS Rådet, Hans Rode ITS Ökad tillgänglighet till data och information Uppdragsnummer Förslag till åtgärder Stockholm , reviderad Sweco Infrastructure AB Stora projekt Birger Höök, Stig Luttinger 1 (38) Sweco Gjörwellsgatan 22 Box 34044, Stockholm Telefon Telefax Sweco Infrastructure AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Birger Höök

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 0 SAMMANFATTNING 3 1 UPPDRAG 4 2 BAKGRUND 5 3 EFFEKTIVARE TRANSPORTER MED ITS 10 4 HUR STYRS UTVECKLINGEN 11 5 HUR HANTERAS DATA IDAG 16 6 VAD GÖR GRANNARNA 21 7 EN VÄG FRAMÅT MOT ÖPPNARE DATA 23 8 FINNS DET EN MARKNAD 25 9 DRIVKRAFTER, GODA EXEMPEL FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER 30 Bilagor Bilaga 1. Webbplatser 2 (38)

3 0 SAMMANFATTNING Lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn är utformad på ett sådant sätt att kraven i PSI-direktivet är uppfyllda med beaktande av med sekretesslagstiftning, PUL, registerlagar mm. För att få till öka enkelhet och tillgänglighet för medborgare och näringsliv bör man inte enbart begränsa sig till vidareutnyttjande utan även vidta åtgärder som utvecklar det digitala samhället som helhet. Grundläggande är således fortsatt digitalisering av den offentliga förvaltningen. Transportmarknaden har stora utmaningar framför sig och det är ett område där öppen data kan skapa stora mervärden. För detta krävs bra affärsmodeller, tydliga regelverk och robusthet. Det pågår ett omfattande utvecklingsarbete och för det fortsatta arbetet är det angeläget att de ekonomiska förutsättningarna och regelverk är tydliga och ger myndigheterna bra förutsättningar. Åtgärder föreslås inom tre områden. 1. Stärk myndigheternas utveckling mot e-förvaltning och digitala beslut Översyn av regelverk i syfte att möjliggöra fortsatt utveckling av e-förvaltning med automatiska beslut utveckling av digitala signaturer och e-legitimation 2. Stärk utvecklingen mot att data blir tillgänglig digitalt ställ krav i myndigheternas regleringsbrev avseende datahantering - data som tillhandahålls ska vara kvalitetssäkrat såväl vad gäller innehåll som tillgänglighet - data ska vara informationsklassat skapa en central webbsida med redovisning av regler och kontaktvägar för offentlig data se över prissättningsprinciperna - privata organisationer bör när man på uppdrag hanterar offentlig grunddata även åläggas eller uppdras att tillhandahålla denna 3. Samverkan mellan myndigheter och näringsliv skapa utveckling genom incitament och goda exempel undersök förutsättningarna att genomföra innovationsupphandlingar avseende resandedata i realtid i syfte att skapa en plattform innehållande transportslagsövergripande data inom väg-, järnväg, sjöfart och flyg Inom området resandedata torde det finnas stora möjligheter att kunna skapa mervärden genom ett effektivare nyttjande av infrastrukturen och bättre beslutsunderlag för den en- 3 (38)

4 skilde i dennes ressituation. En samverkan mellan myndigheter och näringsliv torde kunna påskynda en sådan utveckling. 1 UPPDRAG Uppdraget omfattar en förstudie avseende tillgänglighet till data och information och är en del i ITS rådets förslag till regeringen om att statliga organisationer aktivt ska verka för att göra sina data och övrig information mer tillgänglig än vad den är idag. Då inte minst transportmarknaden till en betydande del är avreglerad, bör även förutsättningarna att öka tillgängligheten av data och information ägd av privata aktörer innefattas. Till grund för förstudien ligger en projektplan. I denna tas upp fem huvudfrågor upp. 1. Etablera en gemensam myndighets-/näringslivssyn på vad som är trafikslagsövergripande data och hur dessa ska tillgängliggöras mellan olika aktörer. 2. Redovisa vilka data som finns och som kan vara underlag för utveckling av nya tjänster. 3. Etablera en målbild kring begreppet open data. 4. Behovet av en mäklarfunktion bör tydliggöras. 5. Ta fram förutsättningar för ett pilotprojekt för att etablera en marknadsplats. Vikten av en kraftfull IT-utveckling har betonats av regeringen genom att en särskild minister har utsetts för området, och ett stort antal aktiviteter och utredningar. Dessa interagerar i stor utsträckning. Detta uppdrag tar i huvudsak sikte på datafrågor och datas tillgänglighet. Utgångspunkten är PSI direktivet den 17 november 2003 (2003/98/EG). Direktivet har omsatts till svensk lagstiftning genom lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen. ITS rådet har under våren 2011 uppmärksammat regeringen på att det behövs en ökad tillgänglighet vad gäller data samt tydligare villkor. Detta för att öka möjligheterna till utveckling av ITS tjänster. För arbetet med att se över tillgänglighet till data och information har bildats en arbetsgrupp bestående av Birger Höök uppdragsledare samt Stig Luttinger jurist. Arbetet har i huvudsak genomförts genom studier av pågående aktiviter inom ITS området nationellt och även internationellt. Kompletterande samtal har förts med ett antal viktiga aktörer inom området. Vidare har inriktning med mera diskuterats i ITS rådet. Det kan konstateras att den snabba tekniska utvecklingen ständigt skapar nya möjligheter. För att någorlunda avgränsa uppgiften har fokus i första hand lagts på vidareutnyttjande av data och information från den offentliga förvaltningen. Förstudie är ett försök att någorlunda kortfattat beskriva läget samt föreslå stödjande åtgärder som leder mot en ökad öppenhet med bättre möjligheter att vidareutnyttja offentlig data och information. 4 (38)

5 Det finns många spännande och bra initiativ som siktar mot ökade möjligheter att vidareutnyttja offentlig data och information. Några av dessa omnämns i denna förstudie. 2 BAKGRUND I den pågående omstruktureringen av statsförvaltningen läggs stor vikt vid att få en kostnadseffektiv förvaltning som underlättar vardagen för medborgare och näringsliv. Det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Näringslivet ska så långt möjligt avlastas administrativa kostnader och medborgarna ska kunna få tjänster och service enkelt och smidigt. I samhället finns omfattande data samlat på olika ställen och för olika ändamål. En mer samlad och öppen hantering ger besparingar men skapar också utrymme för utveckling av näringslivet. Svenska myndigheter hanterar i sin verksamhet omfattande datamängder. Att hantera data genom registerhållning av uppgifter är något som det historiskt finns god kunskap och kompetens på. Registren används i stor utsträckning för att stödja verksamheter inom ett stort antal myndigheter. Data samlas in och lagras vanligtvis in enbart utifrån de verksamhetsbehov som finns hos respektive myndighet. Den pågående avregleringen ökar därtill komplexiteteten genom att privata aktörer på motsvarande sätt bygger upp register för sin verksamhet. Register som till stora delar kan anses innehålla uppgifter som är av offentlig karaktär Avregleringen ställer ökade krav på en öppen datahantering. Som medborgare är det inte alltid helt klart vem jag till exempel reser med. Det kan vara ett flertal operatörer och myndigheter inblandade. I en avreglerad marknad måste det öppnas upp nya möjligheter att som medborgare kunna få en samlad information. Statsmakten har vidtagit ett antal åtgärder för att förstärka och förenkla hanteringen av elektroniska data. Bland annat har ett antal kommittéer tillsatts med uppgifter att påskynda utvecklingen av digitala tjänster och e-förvaltning. Den tekniska utvecklingen är synnerligen snabb, vilket innebär att det i dag och i framtiden är och blir möjligt att utveckla tjänster som bara för några få år sedan ansågs vara utopiska. En ökad tillgänglighet till data och information skapar nya möjligheter att effektivare använda befintlig infrastruktur med hjälp av ITS. Intelligenta transportsystem (ITS) omfattar tjänster och tillämpningar som tas fram med ny teknik, där digital infrastruktur för positionering, information och kommunikation integreras med trafik-, transport- och fordonsteknik. En förutsättning för att uppnå en effektiv integration är en väl fungerande samverkan mellan akademi, myndigheter och näringsliv. 2.1 ITS-rådet ITS-rådet inrättades den 10 juni 2010 och ska utveckla former för samarbete mellan myndigheter och näringsliv, 5 (38)

6 ge råd i och påskynda Trafikverkets och andra aktörers arbete med att genomföra handlingsplanen för ITS samt verka för ett ökat svenskt agerande i EU på ITS-området. Rådet föregicks av ett uppdrag till Trafikverket att ta fram en strategi och handlingsplan för användning av intelligenta transportsystem (ITS). Uppdraget redovisades den 1 mars I handlingsplanen behandlades även tillgängliggörande av kvalitetssäkrad trafikslagsövergripande data i form av statiska data om transportnät inklusive gång- och cykelnät, bytespunkter/terminaler samt trafikregler och trafikföreskrifter realtidsdata om trafiken marknadsplats för data och information till ITS-tjänster Ett myndighetsforum har etablerats för att få till stånd en gemensam syn på vad som är trafikslagsövergripande data och hur den ska tillhandahållas mellan offentliga och privata aktörer. 2.2 Digitaliseringsrådet Digitaliseringsrådet inrättades den 10 mars 2011 och är rådgivande till regeringen i frågor om digitaliseringen av Sverige. Det ska också vara ett forum för strategiska diskussioner mellan regeringen och företrädare för olika samhällsområden. En viktig uppgift i sammanhanget är den Digitala agendan och dess genomförande. Den digitala agendan innefattar ökade insatser inom fyra strategiska områden, nämligen 1. Lätt och säkert att använda Alla som vill ska kunna använda internet och digitala tjänster. 2. Tjänster som skapar nytta Ett större och mer varierat utbud av tjänster eftersträvas med kreativa idéer, innovationer och affärsmodeller. 3. Det behövs infrastruktur God tillgång till telefoni och bredband i alla delar av landet. 4. IT:s roll för samhällsutvecklingen Utveckling och användning av IT driver på ett mer hållbart samhälle och global utveckling. Den digitala agendan syftar till att statens befintliga resurser ska användas bättre. 6 (38)

7 Länsstyrelsen i Örebro län har 22 december 2011 fått i uppdrag att främja regionala och lokala initiativ att ta fram regionala och lokala digitala agendor. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober E-delegationen E-delegationen inrättades den 26 mars 2009 och är en kommitté som har till uppgift att stärka och förenkla e-förvaltning inom den offentliga sektorn. Delegationens första uppgift, som var att ta fram ett förslag till strategi för myndigheternas arbete med e-förvaltning redovisades till regeringen den 19 oktober E-delegationen har i uppgift att koordinera de statliga myndigheternas IT-baserade utvecklingsprojekt samt följa upp dess effekter för medborgare, företagare och medarbetare. Delegationen ska vidare förbättra förutsättningarna för vidareutnyttjande av information från den offentliga verksamheten i linje med PSI-direktivet/den svenska lagstiftningen om vidareutnyttjande, koordinera vissa IT-standardiseringsfrågor samt bistå regeringen i det internationella arbetet på området Målbild Som en del i arbetet har E-delegationen tagit fram tre delmål baserat på regeringens övergripande mål för e- förvaltning att det ska vara så enkelt som möjligt för så många som möjligt att utöva sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter samt att ta del av förvaltningens service. De delmål som satts upp är. Enklare vardag för privatpersoner och företag Smartare och öppnare förvaltning stödjer innovation och delaktighet Högre kvalitet och effektivitet i offentlig verksamhet Arbetsinriktning E-delegationen har en bred ansats i sitt arbete. Från mål och målbilder arbetar man med strategiska förvaltningsprojekt (i maj 2012 hade 28 sådana projekt identifierats), uppföljning, IT-standardisering, internationella frågor, e-legitimationer med mera Vidareutnyttjande av information I E-delegationens uppdrag ingår även att främja och samordna myndigheternas arbete med att skapa förutsättningar för att vidareutnyttja information från den offentliga förvaltningen, tilläggsuppdrag dir. 2010:32. Som en del i detta arbete har delegationen tagit fram ett förslag till vägledning. Bland annat föreslår man att det som grundkrav bör finnas en förteckning på myndigheternas webbplatser om data som kan vidareutnyttjas. Förteckningen bör lämpligtvis se ungefär likadan ut och kunna nås under kortnamnet /psidata. 7 (38)

8 2.3.4 Observation Det kan konstateras att det i dagsläget är ett begränsat antal myndigheter som tillhandahåller data på ett strukturerat sätt. Många myndigheter tillhandahåller data, men det krävs ett visst letande för att hitta och få tillgång till data. 2.4 E-legitimationsnämnden E-legitimationsnämnden bildades den 1 januari 2011 med uppgift att samordna offentliga förvaltningars behov av elektronisk identifiering och signeringslösningar. För att myndighetstjänster ska kunna utvecklas behövs säkra metoder för att identifiera medborgare och företag. Likaså behövs metoder för att skriva under elektroniska handlingar. Arbete med utveckling av en framtida modell pågår och målet är att det ska finnas en stabil och fungerande lösning vid halvårsskiftet år Observation En säker digital metod för identifiering samt e-legitimation är grundläggande för fortsatt utveckling av digitala tjänster. Det finns visserligen idag ett antal former för e-legitimation, men dessa behöver utvecklas med avseende på pris och kvalitet. 2.5 Infrastruktur för geodata En betydande del av den information som behövs för att utveckla applikationer inom ITSområdet utgörs av geodata, d.v.s. information som är kopplad till ett geografiskt läge. Sverige har nått långt när det gäller att etablera en effektiv infrastruktur för att hantera geodata. En viktig drivkraft för detta arbete är Inspiredirektivet. Direktivet ställer långtgående krav på harmonisering av dataspecifikationer, metadatabeskrivningar och tjänster för tillhandahållande av en stor mängd datateman. Bland dessa datateman återfinns information om transportnät, men också många andra teman av betydelse för ITS-utveckingen, t.ex. adresser, byggnader, hydrografi och miljöfaktorer. I Sverige finns en väl fungerande samverkan mellan de huvudsakliga intressenterna inom geodataområdet. Avtal har ingåtts mellan ett hundratal parter som närmare reglerar formerna för styrning och utveckling av denna samverkan. Även de tekniska förutsättningarna för ett tjänstebaserat utbyte av geodata regleras liksom villkoren för användning av data. Genom Geodataportalen, finns möjlighet att enkelt söka, titta på och hämta hem ett stort antal dataresurser. 8 (38) R APPORT

9 2.5.1 Observation Arbetet med geodatasamverkan kan och bör utnyttjas för att göra information av betydelse för ITS-utvecklingen lättare tillgänglig. Geodataportalen publicerar redan idag viktig information om dataresurser, deras kvalitet och villkor för användning. En tänkbar åtgärd skulle vidare kunna vara att skapa en sektorsportal för ITS med en särskild ingång mot Geodataportalen. 2.6 Utvecklingsansvariga myndigheter Regeringen utsåg den 3 mars 2011 fyra myndigheter att vara utvecklingsansvariga i det fortsatta arbetet med e-tjänstutvecklingen inom olika sektorer. De områden de utpekade myndigheterna har fått ansvar för är Privatpersoner Företag och företagare Fordon och förare Geografisk information, fastighetsinformation Skatteverket Bolagsverket Transportstyrelsen Lantmäteriet De fyra myndigheterna har ett särskilt utvecklings- och samordningsansvar mellan de myndigheter som berörs av respektive utvecklingsområde. Tanken är att de utvecklingsansvariga myndigheterna med modern teknik ska skapa förutsättningar för samverkan mellan myndigheter med inriktning mot att lösa medborgarnas problem över myndighetsgränserna. Exempel på sådana lösningar är samt De utvecklingsansvariga myndigheterna ska slutredovisa sitt uppdrag senast den 31 december Översyn av Statistiska centralbyrån och statistiksystemet Regeringen har den 31 mars 2011 tillsatt en utredningsman med uppdrag att se över den officiella statistiken och analysera för- och nackdelar med ett centraliserat respektive decentraliserat statistiksystem. I uppdraget ingår även analysera effekterna på den samlade statistikproduktionen av att myndigheter inte bör sälja varor och tjänster på marknaden. Vidare ska konsekvenserna av lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen och prissättningsfrågor analyseras. 9 (38)

10 2.8 Översyn av den rättsliga regleringen av offentliga register Regeringen tillsatte den 6 oktober 2011 en särskild utredare med uppgift att bland annat se över dataskyddslagstiftningen i syfte att skapa rättsliga förutsättningar för en effektivare e-förvaltning. I direktiven 2011:89 Integritet, effektivitet och öppenhet i en modern e-förvaltning pekas på konflikten mellan den enskildes rätt till personlig integritet och allmänhetens berättigade anspråk på insyn i den offentliga förvaltningen. Regelkonflikterna mellan dataskyddslagstiftningen och offentlighets- och sekretesslagen måste undanröjas. I utredarens uppgift ingår också att se över vilka handlingar som myndigheterna ska ha skyldighet att lämna ut digitalt. Utredningen ska redovisa ett delbetänkande senast den 1 december 2012 samt sitt slutbetänkande senast den 1 december Förenklat uppgiftslämnande för företag Regeringen tillsatte den 26 april 2012 en särskild utredare med uppgift att föreslå lösningar som leder till ett minskat och förenklat uppgiftslämnande för företagen. Inriktningen är att företagen som regel bara ska behöva lämna uppgifter till myndigheter en gång och till ett ställe. 3 EFFEKTIVARE TRANSPORTER MED ITS ITS används idag för trafikledning inom flyget, sjöfarten och järnvägen. Inom vägsektorn har man inte kommit lika långt i användning av ITS för trafikledning. Med modern teknik kan användandet och driften av transportsystemen effektiviseras. Likaså skapas möjligheter att få till stånd en bättre samordning av reskedjor innefattande alla transportslag. Det som bromsar utvecklingen är enligt en utredning från Vägverket (publikation 2010:16) låg tillgång till grundläggande data om transportsystemet, otydliga roller och ansvar samt dålig samverkan mellan offentlig och privat verksamhet. Förutom att se till att grundläggande data finns tillgänglig på ett hanterbart sätt bör fokus flyttas från operatören till den slutlige användaren av systemet (resenären). För att nyttja möjligheterna med ITS bör myndigheterna i första hand definiera problemen och näringslivet bidra med lösningar. Det finns data som skulle kunna användas på ett mer effektivt sätt med ett trafikslagsövergripande synsätt. Vilka data det är frågan om och hur den ska användas är något som framförallt berörda myndigheter måste ta ställning till. För detta krävs en tydlighet i 10 (38)

11 roller och ansvar samt en tydlig ambition att nyttja skalfördelar. Den data som efterfrågas för att hantera trafikstyrning och reskedjor är i stor utsträckning realtidsdata som hanteras/bör hanteras i automatiska system. I det följande tas upp ett antal frågor som kan ligga till grund för ett fortsatt arbete. 4 HUR STYRS UTVECKLINGEN 4.1 Sammanställning av relevant lagstiftning Den 1 juli 2010 trädde lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av information från myndigheter och kommuner den offentliga sektorn i kraft. Lagen är en implementering av PSI-direktivet Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/98/EG av den 17 november Direktivet i korthet PSI-direktivet (Public Sector Information) syftar till att skapa förutsättningar för en europeisk informationsmarknad. Direktivet innehåller minimiregler för vidareutnyttjande av handlingar som finns hos offentliga myndigheter och ska säkerställa rättvisa, proportionella och icke-diskriminerande villkor för vidareutnyttjande av handlingar. Kraven är tvingande och innebär att medlemsstaterna uppmanas tillgängliggöra så mycket information som möjligt för vidareutnyttjande. Om möjligt ska offentliggörandet ske elektroniskt Anslutande svenska regler a. Lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn b. Tryckfrihetsförordningen (1949:105) c. Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) d. Förvaltningslagen (1986:223) e. Personuppgiftslagen (1998:204) f. Upphovsrättslagen (1960:729) g. Lag (2010:1767) om geografisk miljöinformation h. Förordning (2010:1770) om geografisk miljöinformation i. Registerlagar, instruktioner, regleringsbrev j. Myndigheters uppdragsverksamhet 11 (38)

12 k. Avgiftsförordningen (1992:191) Lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn Syftet med lagen allmänt - om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga sektorn är att främja utvecklingen av en informationsmarknad genom att underlätta enskildas användning av handlingar som tillhandahålls av myndigheter. Lagen reglerar inte tillhandahållande av handlingar eller om vidareutnyttjande är tillåtet. Detta regleras i andra författningar, tryckfrihetsförordningen (1949:105) och offentlighetsoch sekretesslagen (2009:400). Med vidareutnyttjande avses användning för andra ändamål är det ursprungliga ändamål för vilket handlingarna behandlas av en myndighet. Lagen anger också ett tak för intäkter från avgifter som en myndighet tar ut för vidareutnyttjande för handlingar. Avgiften bygger på en kostnadstäckningsprincip. Ställer en myndighet villkor för utnyttjandet, ska villkoren vara relevanta för den typ av vidareutnyttjande som är aktuell. Det får inte vara diskriminerande för jämförbara kategorier av vidareutnyttjande och får inte i onödan begränsa möjligheten till vidareutnyttjande. Myndigheten ska informera om vilka avgifter som gäller för utnyttjandet. Den nya lagen omfattar villkor för vidareutnyttjande av handlingar som finns hos statliga och kommunala myndigheter samt vissa organ som lyder under offentlig rätt utan att vara myndigheter. Den nya lagen ges samma tillämpningsområde som direktivets. Den redan idag i svensk rätt gällande principen att handlingar som enskilda får tillgång till i regel också får vidareutnyttjas lagregleras inte vidare. I PSI-direktivet, skäl 8 i ingressen, sägs följande: Offentliga myndigheter samlar in, framställer, reproducerar och sprider handlingar för att fullgöra sina offentliga plikter. Att utnyttja sådana handlingar av andra skäl utgör vidareutnyttjande. Med andra ord är de ursprungliga ändamålen för vilka handlingar framställts sådana ändamål som ingår i fullgörandet av myndigheternas offentliga plikter. All annan användning utgör vidareutnyttjande. Detta innebär att all användning av handlingar av andra än myndigheter, eller den organisation som har att fullgöra ett offentligt åtagande, är vidareutnyttjande. Vidareutnyttjande förutsätter att handlingen är allmän och offentlig. Det måste göras tydligt att det är fråga om vidareutnyttjande, inte en framställan enligt offentlighetsprincipen. 12 (38)

13 Lämpligen ska handlingen göras elektroniskt tillämplig. Hinder/undantag för vidareutnyttjande kan finnas Utbyte av handlingar mellan myndigheter som sker inom ramen för deras myndighetsverksamhet anses inte vara vidareutnyttjande. Bestämmelser i PUL, SekrL, registerlagar ska iakttas Upphovsrättsskydd får inte åsidosättas. Alla tillämpliga villkor och standarduppgifter för vidareutnyttjande ska fastställas i förväg och offentliggöras. Elektroniskt om möjligt. Det ska vara enkelt att beräkna kostnaden för vidareutnyttjande. Samma villkor för vidareutnyttjande ska tillämpas för alla marknadsaktörer. En offentlig marknadsaktör ska behandlas lika som en kommersiell aktör Olika avgifter får tillämpas för kommersiell respektive icke-kommersiellt utnyttjande Informationsutbyte i offentlig verksamhet mellan myndigheter kan ske avgiftsfritt Förbud mot exklusiva avtal. Ensamrätt får beviljas om det är nödvändigt pga. ett allmänt intresse Licenser (upphovsrätt) kan beviljas i vissa fall och ska vara tydliga och får inte begränsa vidareutnyttjandet eller konkurrensen En myndighet bör inte ställa krav på ytterligare förpliktelse, t ex vidareutnyttjares licensvillkor och priser mot slutanvändare Ej tekniska begränsningar som försvårar vidareutnyttjande Vidareutnyttjande och handlingsoffentlighet Den nya lagen gäller endast handlingar inom myndigheters offentliga verksamhet. Handlingsoffentligheten avseende tillgång till handlingar hos myndigheter regleras i gällande rätt i tryckfrihetsförordningen med tillhörande regler. Handlingar är allmänna om de förvaras hos en myndighet och är att anse som upprättade vid eller inkomna till myndigheter. Utgångspunkten är att var och en, såväl svenska som utländska medborgare, har rätt att ta del av allmänna handlingar som finns hos myndigheter. Reglerna om handlingsoffentlighet ger inte rätt att få ut handlingarna elektroniskt. Rätten att få ut handlingarna begränsa också av sekretess- eller integritetsskäl. Det finns också andra bestämmelser som påverkar tillgången till handlingar i s.k. registerförfattningar. I dessa finns bestämmelser om inrättande av register hos myndigheter på olika verksamhetsområden och hur myndigheterna ska hantera den information som finns i registren. 13 (38)

14 En registerförfattning kan innehålla regler om vilka uppgifter som får samlas in, för vilka ändamål de får användas och på vilket sätt (direktåtkomst eller på annat sätt) information får lämnas ut. Utformningen av ändamålsreglerna begränsar ofta möjligheterna till vidareutnyttjande. Dessa register har stor betydelse när det gäller kommersiellt utnyttjande av handlingar i form av vidareförädling och distribution av själva handlingarna. Flera myndigheter som har stora avgiftsintäkter för vidareutnyttjande av handlingar, grundar denna verksamhet på bestämmelser i registerförfattningar Observation Den rättsliga regleringen av PSI direktivet förefaller vara tillräcklig. Implementeringen av PSI-direktivet är genomförd genom Lag (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga sektorn. Såväl direktivet som den svenska lagen stödjer en digital utveckling. Sedan kan diskuteras om den svenska lagstiftningen i stort stödjer en sådan utveckling. Till exempel finns fortfarande ingen skyldighet att utlämna allmän/offentlig handling digitalt. Den digitala utvecklingen går snabbt. Lagstiftningen kan ha svårt att hänga med. Det kan också diskuteras om lagstiftning ur utvecklingssynpunkt är den snabbaste vägen. När det gäller den rättsliga regleringen kan nämnas att för närvarande pågår en utredning för att se över den rättsliga regleringen av offentliga register. Utredningens syfte är att åstadkomma en mer effektiv e-förvaltning, där såväl den enskildes rätt till personlig integritet som allmänhetens insyn i den offentliga verksamheten tillgodoses, Kommittédirektiv Integritet, effektivitet och öppenhet i en modern e-förvaltning, Dir 2011:86. Registerlagstiftningen skapar idag problem för utveckling av e-förvaltning genom att olika begrepp har olika betydelser i olika registerlagar. Flera begrepp är föråldrade och utgår från en teknisk verklighet som inte längre finns. De rättsliga förutsättningarna i registerlagarna för att kunna hämta och lämna information i elektronisk form kan ökas genom att skapa gemensamma format och standarder och att fortlöpande ta bort formkrav som hindrar elektroniska rutiner. 4.2 Inspiredirektivet, Infrastructure for Spatial Information in Europe Inspiredirektivet 2007/2/EG av den 14 mars 2007 är ett direktiv som fastställer bindande bestämmelser för att inrätta en infrastruktur för geodata inom EU. Syftet med Inspire är att ge bättre tillgång till offentlig geodata, för tillämpning på miljöfrågor, via tjänster på internet. Myndigheter ska på ett effektivare sätt kunna utbyta data med varandra. Direktivet bör inte påverka PSI-direktivet 2003/98/EG om vidareutnyttjande om information från den offentliga sektorn, vars mål kompletterar målen i Inspire-direktivet. Detta framgår av skälen (punkt 8) för antagandet av direktivet. Direktiven kompletterar m.a.o. varandra. 14 (38)

15 Direktivet innehåller gemensamma bestämmelser för utbyte, tillgång och användning av offentliga geodata och tjänster. Myndigheter som omfattas av Inspire måste därför anpassa sina data och tjänster till direktivets bestämmelser. Lagen (2010:1767) och förordningen (2010:1770) om geografisk miljöinformation reglerar det svenska genomförandet av Inspire. Lantmäteriet har tillsammans med informationsansvariga myndigheter sett till att genomföra Inspire-direktivet nationellt. Lantmäteriet svarar också för att samordna och ge stöd vid det nationella genomförandet av Inspire. 4.3 Automatiskt beslutsfattande Det råder viss osäkerhet om förutsättningarna för automatiskt beslutsfattande. För att man ska kunna dra nytta av att få olika myndigheters datasystem att kommunicera med varandra, måste det också vara möjligt att i vissa situationer (främst gynnande beslut) kunna ta ut den fulla potentialen. JO har i ett beslut den 21 december 2011 med anledning av en inspektion av körkortsverksamheten vid Transportstyrelsen särskilt tagit upp frågan om hur det automatiskt beslutsfattande förhåller sig till bestämmelsen i 21 myndighetsförordningen (2007:515) i vilken det anges att för varje beslut i ett ärende skall det upprättas en handling som visar 1. dagen för beslutet, 2. beslutets innehåll, 3. vem som har fattat beslutet, 4. vem som har varit föredragande, och 5. vem som har varit med vid den slutliga handläggningen utan att delta i avgörandet. JO:s bedömning är att det för Transportstyrelsen krävs ett undantag från myndighetsförordningen. Detta trots att det i 18 kap. 5 förordningen (2001:650) om vägtrafikregister anges att automatiska beslut får fattas på grundval av uppgifter i registret Observation Det förefaller önskvärt att förutsättningarna för automatiskt beslutsfattande tydliggörs antingen genom en komplettering av myndighetsförordningen eller genom specifika undantag i respektive myndighets instruktion. Uppenbarligen råder viss oklarhet, vilket onödigtvis kan hämma digital hantering med öppen data och därtill hörande utvecklingen av effektiva tjänster. 15 (38)

16 5 HUR HANTERAS DATA IDAG Datahanteringen varierar starkt mellan olika myndigheter. Ett begränsat antal myndigheter (cirka 17 %) tillhandahåller data i digital form som kan vidareutnyttjas av andra. Efterfrågan på öppen data förefaller vara stor. Åtminstone om man lyssnar på den pågående debatten. Frågan är vad man efterfrågar. Vad menas med öppen data. Någon tydlig definition finns inte, utan det rör sig mer om en direktöversättning av det anglosaxiska begreppet Open data. Begreppet är i USA och STORBRITANNIEN kopplat till vad som kallas Open government, vilket är en samlad doktrin för medborgarnas rätt att få ta del av offentlig information. Open data är ett sätt att möta den samlade doktrinen genom att data tillhandhålls strukturerat i digital form, så att medborgarna kan nyttja data för att följa upp myndigheterna, för att göra egna analyser eller för att skapa mervärden i form av olika tjänster. För svensk del är frågan om Open government ingen ny situation. Faktum är att Sverige så tidigt som år 1766 införde en tryckfrihetsförordning som legat till grund för offentlighetsprincipen. Begreppet öppen data tar därmed mer sikte på formerna för hur data tillhandhålls. Det kan nog anses att det i begreppet ryms krav på att data ska vara lättillgängligt och strukturerat på ett sådant sätt att det är maskinläsbart. Regeringen har i olika sammanhang framhållit vikten av att det är centralt att tjänsteutvecklare, stora som små, på ett enkelt sätt kan få tillgång till offentlig data, så att vi kan stimulera och skapa förutsättningar för nya och effektiva tjänster (IT-minister Anna-Karin Hatt). I sammanhanget lyfts även fram att stora aktörer både från offentlig och privat sektor måste se att de har en roll att fungera som draglok för innovativa tjänster. Möjlighet finns att genom innovationsupphandlingar möjliggöra detta. Frågan om att tillgängligöra den stora resurs som finns i offentlig data har belysts i regeringens proposition (2009/10:175) om offentlig förvaltning för demokrati, delaktighet och tillväxt. 5.1 Vad hindrar utvecklingen Vad är det då som hindrar utvecklingen. Det finns många hinder inbyggda i de befintliga strukturerna. Inte sällan har de bäring på facit-syndromet, dvs. man har en bra och trygg affärsidé som har fungerat i många år och är inte beredd att ta till sig nya möjligheter. I huvudsak är det fem områden där det behövs insatser för att öka utvecklingstakten. 1. Legala frågor Lagstiftningen har svårt att hänga med i den snabba teknikutvecklingen 2. Tekniska frågor 16 (38)

17 Register och datainsamling görs ofta för specifika ändamål med därav följande begränsningar. Gränssnitten varierar och är ofta inte kompatibla, dvs. inte standardiserade. 3. Ekonomiska frågor Informationsutbytet mellan myndigheter försvåras ofta av dessa är finansierade på olika sätt. Hantering av licenser och betalningar blir krånglig och kostnadsdrivande. 4. Strukturfrågor Varje myndighet har sin verksamhetsidé. Liksom varje privat företag har sin affärsidé. En större öppenhet och flexibilitet i verksamhets- och affärsidéer behövs 5. Innovationsfrågor Kunskap om och tillgänglighet till data är inte tillräcklig för att få igång en utveckling 5.2 Det går åt rätt håll Det pågår ett omfattande arbete i Sverige med att utveckla en modern e-förvaltning. Takten skulle möjligtvis kunna vara lite högre, liksom ambitionsnivån. Ett flertal myndigheter och organisationer arbetar aktivt med e-förvaltning och att tillhandahålla data för vidareutnyttjande. Några exempel beskrivs nedan Skatteverket Skatteverket är kanske mest känt i samband med den årliga taxeringen. Myndigheten har under lång tid utvecklat långt gående e-tjänster och automatisk hantering av uppgifter. Samverkan sker med andra myndigheter. Exempelvis hanteras uppgifter i folkbokföringen med automatik, vilket innebär att det räcker med att anmäler ändrade förhållanden till Skatteverket. Uppgifter i folkbokföringen överförs dagligdags till Försäkringskassan Migrationsverket Lantmäteriet Centrala studiestödsnämnden (CSN) Transportstyrelsen med vägtrafikregistret Pensionsmyndigheten För den som funderar på att bilda ett bolag finns praktisk hjälp på en webbplats, som Skatteverket, Bolagsverket och Tillväxtverket gemensamt ansvarar för. 17 (38)

18 5.2.2 Transportstyrelsen Transportstyrelsen har en omfattande registerhantering. Förutom vägtrafikregistret finns fartygsregister, luftfartsregister samt flera järnvägsregister. Företag, myndigheter och organisationer som i sin verksamhet hanterar fordon eller behöver information om fordon och dess ägare har möjlighet att få direkt åtkomst till vägtrafikregistret. Inom fordonsområdet finns ett stort antal e-tjänster samt automatiska beslut. Det finns idag ett antal app:ar som nyttjar uppgifter i vägtrafikregistret. Med Bilregistret, Fordonsfakta och InfoTorg Fordon kan man idag söka uppgifter direkt från vägtrafikregistret. Det finns även ett antal app:ar som nyttjar data från vägtrafikregistret i kombination med andra data. Transportstyrelsen ansvarar för en rikstäckande databas med trafikföreskrifter (inklusive lokala trafikföreskrifter). Trafikföreskrifterna är vägnätsanknutna och informationen levereras in till den Nationella Vägdatabasen (NVDB) som tillhandahålls av Trafikverket. Den 1 januari 2012 trädde en ny lag (2010:1065) om kollektivtrafik i kraft. Kollektivtrafiklagen och därav följande föreskrift från Transportstyrelsen (TSFS 2012:2) ställer från och med den 1 februari 2012 krav på att kollektivtrafikföretag ska lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikinformation, som hanteras av Samtrafiken Bolagsverket Bolagsverket har ett flertal e-tjänster. Företagsfakta liksom näringslivsregistret är nåbart via webben. Hjälp med bolagsfrågor kan fås via den gemensamma webbsidan Lantmäteriet Lantmäteriet ansvarar för geografisk information och fastighetsdelning. Myndigheten har ett stort antal e-tjänster och tillhandahåller data digitalt. Lantmäteriet har samordningsansvar för geodata. För hantering av geodata finns en strukturerad samverkan mellan myndigheter och organisationer med informationsansvar, geodatasamverkan. Hanteringen av geodata regleras genom Inspiredirektivet, Infrastructure for Spatial Information in Europe. Direktivet har omsatts i svensk lag (2010:1767) om geografisk miljöinformation. För geodata finns en särskild webbsida, Via nås många myndigheters geografisk information, till exempel: administrativa gränser arealtäckande bilder och baskartor atmosfär, klimatologi och meteorologi bio data (biologi och ekologi) byggnader och andra konstruktioner fastigheter och fysisk planering geovetenskap höjddata insjövatten 18 (38)

19 kust och hav miljö transporter Den affärsmässiga delen av geografiska data är sedan den 1 maj 2011 skild från Lantmäteriet och är organiserat i ett bolag Metria AB. Bolaget är ett konsultbolag som på uppdrag hjälper till med insamling, förädling och användning av geodata Trafikverket Trafikverket tillhandahåller kvalitetssäkrad information för väg dels för trafikinformation, dels för vägdata. Trafikinformationen tillhandahålls via standardiserade gränssnitt och är avgiftsfri. Vägdata kan nås via den så kallade Lastkajen. I båda fallen krävs avtal och det finns cirka 90 parter som har avtal med Trafikverket om trafikinformation och/eller vägdata. Vad gäller järnvägsrelaterad data finns det sådan men den är i dagsläget bara tillgänglig för järnvägsoperatörer som har avtal med Trafikverket. Det pågår arbete i syfte klara ut förutsättningarna för att kunna göra järnvägsdata mer tillgänglig. Trafikverket har under år 2011 lagt fast en strategi för trafikinformation innebärande att verket ska: Vara en leverantör av trafikinformation till marknadsaktörer, avtalsparter, trafikledning, drift- och underhåll, planering och kundtjänst Samla in och kvalitetssäkra trafikinformation i realtid på det kostnadseffektiva sättet Tillhandahålla information till resenärer och trafikanter om läget i trafiken direkt till trafikanter genom exempelvis meddelandeskyltar och Endast undantagsvis utveckla individanpassade tjänster till trafikanter Stödja, initiera och motivera såväl tillgången till trafikinformation från olika aktörer som utvecklingen av tjänster tillsammans med andra aktörer Arbeta för att trafikinformation från olika källor görs tillgängligt för alla aktörer under rättvisa och tydliga villkor Tillhandahålla information, kunskap om krav och behov av trafikinformation och lösningar vid samarbeten Trafikverket har i strategin särskilt tagit upp frågan om IT-lösningar och IT-arkitektur. Detta torde vara särskilt viktigt när det gäller att få en effektiv hantering av realtidsdata. Under år 2012 har Trafikverket fastställt en strategi för lägesbunden data för väg och järnväg. Strategin innehåller ställningstagande vad gäller exempelvis produkter och tjänsteutbud, tillhandahållande, kvalitet, prissättning, samverkan och sourcing samt tillgänglighet. 19 (38)

20 5.2.6 Statistiska centralbyrån På statistiska centralbyråns (SCB) webbplats finns SCB:s statistikdatabas som innehåller en mängd statistik på olika områden. Möjlighet finns att ladda ned material. Vidare finns hänvisning till övriga 25 sektorsansvariga myndigheter som är ansvarar för officiell statistik inom sina områden. SCB:s och övriga statistikansvariga myndigheters statistikdatabaser är i huvudsak tillgängliga och får fritt bearbetas och vidareutnyttjas utan något särskilt avtal eller medgivande. Avgift tas ut med stöd av 4 8 avgiftsförordningen. I vissa fall lämnas data ut avgiftsfritt Stockholms stad Stockholms stad har påbörjat en inventering för att kunna tillgängliggöra data inom områdena: Serviceinformation och nöjdhetsundersökningar Miljödata Geodata Trafikdata Befolkningsdata En del data kommer att vara gratis, medan annan data kommer att vara tillgänglig till självkostnadspris. I första hand kommer data att bli tillgängligt i olika format, men på sikt är målet att all data ska kunna nås via standardiserade API:er. En handlingsplan beslutades under år Webbsidan Open Stockholm, öppnades den 13 mars De data som kommer att göras tillgängligt är: Väginformation och trafikföreskrifter Kartdata (geodata) Miljödata Data över Stockholms befolkning I handlingsplanen ingår att eftersträva så öppna dataformat som möjligt Göteborg Göteborgs stad genom trafikkontoret, Västtrafik och Trafikverket samverkar tillsammans med Viktoriainstitutet i ett projekt benämnt ISET, Innovation for everyday sustainable travel. I projektet har datafrågor med mera utretts. Även frågan om en gemensam marknadsplats för data har utretts. Det ansågs dock mer rationellt att respektive part tog ansvar för sin data såväl ekonomiskt som kvalitetsmässigt. Göteborgs stad tillhandhåller data för vidareutnyttjande och har inrättat en speciell webbsida för detta, 20 (38)

21 Även Västtrafik har en särskild webbsida för data, Sidan riktar sig främst till utvecklare och data tillhandahålls via API:er Swedavia AB Swedavia AB är ett statligt bolag med ansvar för de statliga flygplatserna. På Swedavias hemsida finns utförlig information om trafikläget på flygplatserna samt statistik. Trafikinformation för Arlanda är även tillgänglig via en app. Bolaget har omfattande data avseende trafiken på landets statliga flygplatser Svensk kollektivtrafik Svensk Kollektivtrafik är en förening inom vilken medlemmar i form av kollektivtrafikbolag som erbjuder lokal och regional kollektivtrafik med buss, tåg, spårvagn, tunnelbana och båt i Sverige. Föreningen tillvaratar sina medlemmars intressen i dialog med statsmakt och samordnar gemensamma lösningar. Det sistnämnda utförs till största delen av Svensk Kollektivtrafik Service AB. Bland verksamheterna som Svensk Kollektivtrafik bedriver bör särskilt nämnas Fördubblingsprojektet, som syftar till att fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel. Bakom fördubblingsprojektet står ett flertal branschföreningar samt Trafikverket. Den 1 januari 2012 trädde den nya kollektivtrafiklagen i kraft. I och med det har nya kollektivtrafikmyndigheter bildats. Det har också blivit tillåtet med regionöverskridande busstrafik. Sammantaget har det medfört ökat behov av en samordnad hantering av resdata. En gemensam hemsida har tagits fram. Via den är det möjligt att nå resplus, resrobot (finns även som app), tidtabeller, stationsinformation samt riksdatabasen. I Riksdatabasen finns trafikinformation om tåg, buss, spårvagn, tunnelbana, båt och flyg. Den möjliggör opartisk information om det bästa resalternativet. 6 VAD GÖR GRANNARNA Regeringen har lagt fast en inriktning innebärande att Sverige ska behålla sin position som världsledande när det gäller e-förvaltning. Ett flertal utredningar och kommitté har fått i uppdrag att arbeta med frågan. Det betonas särskilt att arbetet måste ha ett användarperspektiv, vare sig det är de enskilda medborgarna eller företagen. Det är avgörande att e-tjänsterna planeras utifrån deras behov snarare än förvaltningens organisation. Frågan är om Sverige verkligen är världsledande. Som framgår i det följande får man nog anse att i vissa avseenden har omvärlden kommit något längre än Sverige. 21 (38)

22 6.1 Norge I Norge har statsförvaltningen lanserat en webbsida, som är en samlingsplats för offentlig data. Verksamheten har precis startat och inriktningen är att det ska vara möjligt att enkelt hitta offentlig data och att kunna vidareutnyttja den. Det erbjuds också stöd åt myndigheter att tekniskt hantera data. Norge har ett stort antal betalvägar. En samordning av betalningssystem har nyligen genomförts. För utländska besökare, men även för inhemska, finns betalningsmöjligheter via webben. En särskild webbplats för visitors payment har inrättats, Finland Finland har skapat en särskild portal som är en gemensam offentlig portal för medborgarna. Portalen innehåller e-tjänster, blanketter, information, lagar samt nyheter från den offentliga förvaltningen, och drivs av finska statens IT-servicecentral. Portalen innehåller såväl egen information som länkar till respektive myndighet. Portalen är uppbyggd med teman sett från ett kundperspektiv. Till portalen finns kopplat arbetsrum mm där länkar till offentlig data har samlats. Den finska regeringen aviserade den 3 mars 2011 att man hade för avsikt att ta beslut om övergripande principer och riktlinjer för tillgängliggörande av data från den offentliga sektorn. Målet är att data ska vara tillgänglig för hela samhället och i digital form. Informationspolitiska riktlinjer har tagits fram avseende tillhandahållande, enhetliga innehålls- och referensuppgifter. Inriktningen är att statens nytta av offentlig data ska uppstå genom att data används och inte genom att data säljs. Helsingforsregionen har startat ett eget projekt för öppen data. Projektet finansieras av städerna Esbo, Helsingfors, Vanda och Grankulla samt Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitra. Informationen nås via en hemsida och innehåller information om Helsingforsregionen. Informationen är gratis och får användas fritt. Den information som finns är i huvudsak statistik som beskriver levnadsförhållanden, ekonomi och välfärd, sysselsättning, trafik och förflyttning. 6.3 STORBRITANNIEN Den mest omtalade hemsidan för offentlig information torde vara den hemsida som återfinns på den brittiska regeringens hemsida, 22 (38)

23 6.4 USA Även den amerikanska regeringen har en hemsida från vilken man kan hämta offentlig data, Hemsidan är en del i strategin med open government. 6.5 Observation Det kan mot bakgrund av utvecklingen i vår omvärld diskuteras huruvida Sverige är världsledande. Det finns i Sverige sedan lång tid en omfattande och kompetent registerhantering, men det tycks vara svårt att komma från teori till praktik. I många fall har Sverige betydligt bättre register och teknik, men vi har inte lyckats strukturera kunskapen på ett bra sätt. En väg att gå, skulle kunna vara att börja med det som finns och successivt förbättra teknik och möjligheter. Mycket skulle vara vunnet om myndigheterna mer strukturerat informerade om möjligheterna till vidareutnyttjande av data. En gemensam marknadsplats i form av en samlad officiell webbsida skulle sannolikt underlätta den fortsatta utvecklingen. 7 EN VÄG FRAMÅT MOT ÖPPNARE DATA Det finns redan idag mycket data tillgängligt via olika myndigheters webbsidor. Inte minst när det gäller statistiska data där Statistiska Centralbyrån har en samlad och omfattande redovisning. Data som idag är tillgängligt finns i stor utsträckning hos de myndigheter och organisationer som är omnämnda i avsnitt 5. Därutöver kan nämnas att Post- och telestyrelsen har tagit fram ett programmeringsgränssnitt (API) till e-tjänsten Sök operatör. Samtidigt kan konstateras att det finns mycket mer data som skulle kunna vara mer lättillgängligt. För att maximera nyttan av öppen digital information har formulerat sju principer, nämligen 1. Komplett Information som inte innehåller personuppgifter eller lyder under sekretess görs tillgänglig i så stor omfattning som möjligt. Det gäller särskilt databaser med material som skulle kunna vidareförädlas. 2. Primär Informationen ska så långt möjligt tillhandahållas i originalformatet. Bild- och videomaterial skall tillhandahållas i högsta möjliga upplösning för att möjliggöra vidareförädling. 3. Aktuell 23 (38)

24 Informationen ska tillgängliggöras så snabbt som möjligt så att värdet av den inte försvinner. Det bör finnas mekanismer för att automatiskt kunna få information om uppdateringar. 4. Tillgänglig Informationen görs tillgänglig för så många användare som möjligt för så många ändamål som möjligt. 5. Maskintolkningsbar Informationen är strukturerad på ett sätt som möjliggör maskinell bearbetning och samkörning med andra register. Detta förutsätter elektroniska identifierare, beskrivning av strukturmodeller och så låg teknisk komplexitet i format som möjligt. 6. Fri Informationen är tillgänglig för alla utan krav på betalning, licensvillkor eller registreringsförfarande. 7. I ett öppet format Det format informationen lämnas i följer en öppen standard, alternativt är dokumentationen till format tillgänglig och fri från patentlicensvillkor. Ovan angivna punkter är en god utgångspunkt för det fortsatta arbetet. Dock måste konstateras att det är väsentligt att data hanteras med försiktighet och respekt gentemot medborgare och näringsliv. I de fall det finns begränsningar i form av PUL, sekretesslag eller registerlagstiftning måste dessa beaktas. Tekniskt kan data hanteras i ett antal steg (enligt e-delegationen). 1. Publicera informationen på webben i det format den befinner sig i 2. Publicera informationen i maskinläsbar strukturerad form 3. Publicera informationen i ett öppet format/standard 4. Publicera informationen i ett API 5. Publicera informationen som länkad data Den tekniska utvecklingen är snabb och det finns idag integrationslösningar som möjliggör en vid hantering av data. Ny teknik i form av molntjänster är under utveckling och där finns stora möjligheter att få till tekniskt bra lösningar. En väg att gå kan vara att som i våra nordiska grannländer utveckla en gemensam service via en statlig datacentral i egen eller upphandlad form. 24 (38)

25 8 FINNS DET EN MARKNAD Bilden av vad som efterfrågas är i högsta grad splittrad. Från att det ska vara gratis data och fri användning till att det är viktigare med kvalitetssäkrad data än kostnadsfri data. Efterfrågan på en kombination av geografisk data av infrastruktur samt om det aktuella trafikläget ökar. Detta understryker ytterligare den breda kravställningen. Vidare är behovet av någon form av datamäklare en av de frågor som tagits upp. En synpunkt som ofta kommer, är att det är svårt att komma åt data hos myndigheter. Det gäller tillgängligheten som sådan, men även rent tekniska frågor i form av i vilket format data finns. 8.1 Vad är myndigheternas ansvar Som tidigare konstateras har lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen utformats så att den uppfyller PSI-direktivet. Med den utgångspunkten skulle man kunna beskriva myndigheternas uppgifter och ansvar enligt nedan. 1. Myndigheternas ansvar är att genomföra de myndighetsuppgifter som de är ålagda enligt instruktion eller i annan av regeringen beslutad ordning. 2. För genomförandet av myndighetsuppgifter samlar myndigheten in uppgifter. 3. För detta gäller vanlig förvaltningslagstiftning där myndighetsbeslut fattas och information tillhandahålls. Det finns även speciallagstiftning i form av EU-krav som ställer krav på hur beslut fattas/utformas/delges/publiceras/informeras om. 4. Myndighetens verksamhet finansieras antingen med anslag eller med avgifter som tas ut för de specifika tjänster som utförs åt medborgarna. 5. Medborgare och näringsliv har rätt att få information (offentlighetsprincipen). 6. Verksamheten genomförs vanligtvis antingen med egen personal, inhyrd personal eller genom konsulter/entreprenörer som upphandlas enligt LOU. Det finns även exempel på mellanstatliga avtal där verksamheten utförs av personal i andra länder, eller delegering till intresseorganisationer. Det formella ansvaret för verksamheten torde dock fortfarande i dessa fall ligga kvar på berörd myndighet. 7. I vissa fall har myndigheterna rätt att bedriva affärsverksamhet, dvs. man tillhandahåller de genom myndighetsansvaret insamlade uppgifterna direkt eller i förädlad form. De tillkommande avgifter man får ta ut baseras vanligtvis på bestämmelserna i avgiftsförordningen och i de fall bemyndigande finns på självkostnadsprincipen. Regeringen har i propositionen Offentlig förvaltning för demokrati, 25 (38)