Ekonomiska konsekvenser vid nettomätning av elleveranser

Transkript

1 Ekonomiska konsekvenser vid nettomätning av elleveranser Från mindre solcellsanläggningar Elforsk rapport 08:13 Lars Hedström och Bengt Stridh December 2007

2 Ekonomiska konsekvenser vid nettomätning av elleveranser Från mindre solcellsanläggningar Elforsk rapport 08:13 Lars Hedström och Bengt Stridh December 2007

3

4 Förord Detta projekt ingår i det tillämpade solcellsprogrammet SolEl etapp II. Programmet finansieras av: Energimyndigheten Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond via NCC Vattenfall AB E.ON Sverige AB ARQ Stiftelsen för arkitekturforskning Göteborg Energi AB Mälarenergi AB Jämtkraft AB Brostaden EkoSol System AB Malmö Stad Stadsfastigheter Sharp Electronics Nordic Statens Fastighetsverk Borlänge Energi AB Falkenberg Energi AB Rapporten finns fritt nedladdningsbar från SolEl-programmets hemsida:

5 Sammanfattning Nätanslutningsutredningens förslag kommer att innebära vissa förbättringar för små solcellsanläggningar (<63 A) jämfört med dagens situation. Den största fördelen är att en större andel av den producerade solelen kan användas för att bokföringsmässigt kvitta mot egen förbrukning. Andelen ökar med ökande längd på den ekonomiska avstämningsperioden, där årsvis avstämning är optimalt för producenten. Värdet för den producerade solelen skulle då motsvara ca 1 kr/kwh. Det är i nuläget mest lönsamt för anläggningsägaren att använda den producerade elen själv. Detta förändras inte med utredningens förslag. All elhandel skulle innebära att priset för den sålda elen är mindre än för den konsumerade elen och att dessutom administrativa avgifter tillkommer, vilket skulle sänka vinsten eller ge en förlust vid elförsäljning. Detta gör att det även med utredningens förslag skulle finnas en låg eller ingen drivkraft för ägare av små anläggningar på exempelvis småhus att sälja sin solel. Den ekonomiska avstämningsperiodens längd skulle komma att påverka storlekarna på de solcellsanläggningar som skulle byggas. Det skulle finnas ett incitament att bara uppföra anläggningar som motsvarar vad man konsumerar på basis av avstämningsperiodens längd, vilket skulle ge förhållandevis stora anläggningar på småhus med hög elförbrukning och små anläggningar på småhus med låg elförbrukning Förslaget att slopa kravet på timvis mätning för elcertifikat för anläggningar under 63 A innebär att gränsen för när det blir ekonomiskt intressant att installera en mätare för att erhålla elcertifikat sänks, men det kommer fortfarande att för en anläggning på ett icke koncessionspliktigt nät (exempelvis småhus) behövas en storlek på ca 45 m 2 enbart för att täcka de ökade kostnaderna för elmätare och elmätning, om producenten själv sköter sitt Cesarkonto för elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Om producenten inte vill sköta detta konto själv blir kostnaden så hög att det blir olönsamt för nästan alla småhus. Solel är än så länge en relativt dyr produkt, om den ska komma in i det svenska energisystemet i någon större utsträckning krävs kraftfulla stödåtgärder. Dessa åtgärder kan rimligen inte komma från nätanslutningsutredningen men däremot skulle utredningen kunna undanröja alla tänkbara ekonomiska och administrativa hinder för att ansluta, handla och mäta solel från solcellsanläggningar. I rapporten finns simuleringar och detaljerade resonemang om hur utredningens förslag slår mot solcellsanläggningar. Rapporten avslutas med fyra konkreta rekommendationer till pågående utredning. Med en nettomätning kommer mera el att ha distribuerats än vad som framgår av en bokföringsmässig nettomätning, speciellt om man skulle räkna på timbasis istället för dygnsbasis som vi gjort i denna rapport, och därmed kommer nätägaren att få minskade intäkter från nättariffer. Det är troligen det som skulle ha störst effekt för nätägaren. Elhandlaren påverkas såvitt vi kan se inte ekonomiskt av utredningens förslag.

6 Summary Compared with the current situation, the grid connection inquiry s recommendations will bring with them certain improvements for small scale solar PV systems (<63 A). The major contribution lies in the ability to set off a larger portion of generated power against one s own consumption (net metering). This portion increases with extended duration of economic balancing period, whereby annual balancing is the most optimal option for the producer. The economic value for the generated solar power would thereby amount to approximately SEK 1/kWh. At present, the most lucrative option for the system owner is to consume any generated power. This situation does not change with the inquiry s recommendation. The total amount of traded electricity would imply that the price for sold electricity would be lower than that of consumed electricity and that additional administrative fees would further decrease any profit or in fact result in a de-facto loss if sold. The duration of any economic balancing period would thereby impact decisions regarding size of prospective PV systems. As a result there would be an incentive to only install systems that produce the power output levels that are equivalent to consumption levels on the basis of the duration of economic balancing period. This would result in relatively large systems on self-contained houses with high energy consumption and small systems on self-contained houses with low energy consumption. The proposal to abandon demands for hourly metering for electricity certificates for systems lower than 63 A means that the threshold of economic viability for the installation of meters to qualify for certificates is actually lowered. However, increased cost for electricity meters and measurement in the case of autonomous administration of Cesar accounts for certificates to Svenska Kraftnät will simultaneously imply a minimum size of 45 m 2 for a system connected to a private grid (e.g. self-contained houses) to achieve break-even. Should the producer wish to delegate responsibility for such an account, resulting administrative costs would become prohibitive for almost any type of self-contained house. It is true to state that solar photovoltaic power remains a relatively expensive product. Yet, if a political decision were taken to actively promote and introduce this power source to the Swedish energy system to any larger extent, then powerful support mechanisms would become an immediate necessity. Whilst it is unreasonable to expect recommendations for such mechanisms to result from an inquiry into grid-connection issues one would, however, expect such an inquiry to eradicate all conceivable economic and administrative barriers to entry in terms of grid-connection, trade as well as measurement of photovoltaic power. The report contains simulations and detailed discussion on the effect the inquiry s recommendations will have on the deployment of solar PV power systems. The report concludes with four direct recommendations to the ongoing investigation. Net metering will result in increased distribution of electricity compared to a balanced metering process in particular if one were to account on an hourly basis instead of a daily basis as has been the case in this report. The grid owner will thereby receive lower income from grid tariffs, which would constitute the major impact for the grid owner. As far as we can discern, the electricity trader remains unaffected by the inquiry s recommendations.

7 Innehåll 1 Bakgrund 1 2 Problemställning Lagändringsförslag Lagändringsförslag Definitioner Intervjuer 4 4 Simulering av nettomätning 5 5 Resultat Simuleringar Småhus med fjärrvärme Småhus med elvärme Resonemang om omfattningen och hantering Ekonomiska konsekvenser för småskaliga elproducenter Intäkter Kostnader Anläggningar i icke koncessionspliktigt nät Elcertifikat och kostnad för inmatningsabonnemang Ekonomiska konsekvenser för nätägare Ekonomiska konsekvenser för elhandlare Övriga konsekvenser Brasklappar Slutsatser Producenter Nätägare Elhandlare Rekommendationer 23 8 Referenser 24

8 1 Bakgrund Det har tidigare konstaterats att de idag förhållandevis höga kostnaderna för inmatningsabonnemang hos nätägaren omöjliggör försäljning av elöverskott från mindre anläggningar med solceller, vindkraft eller vattenkraft eftersom kostnaderna för inmatningsabonnemanget överstiger intäkterna från elförsäljningen [1] [2]. Regeringen förordnade i februari 2007 Lennart Söder, professor i elkraftsystem vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm, som utredare för att se över regelverket för anslutning av förnybara energikällor till elnätet och för att komma med förslag om förändring i den mån det anses nödvändigt (dir. 2007:10) [3]. Den 30 oktober 2007 fick författarna i uppdrag från Elforsk att utföra projektet Identifiering av ekonomiska konsekvenser vid nettomätning av elleverans från mindre solcellsanläggningar inom ramen för programmet SolEl Enligt tidsplanen skulle slutrapporten vara Elforsk tillhanda senast 15 december Målet med projektet var att utgående från Nätanslutningsutredningens förslag om nettomätning redogöra för ekonomiska konsekvenser för elnätsföretag, elhandelsföretag och producenter. 1

9 2 Problemställning Nätanslutningsutredningens uppdrag är enligt nätanslutningsutredningen: Utvärdera om det nuvarande regelverket för förnybar elproduktion skapar hinder för en storskalig utveckling och utbyggnad av den förnybara elproduktionen. Bedöms förändringar av regelverket krävas ska utredaren lämna sådana förslag. Framförallt två förslag på lagändringar i nätanslutningsutredningen berör ägare av solcellsanläggningar. Vi kallar dem lagändringsförslag 1 och lagändringsförslag Lagändringsförslag 1 Klippt ur nätanslutningsutredningen: I 4 lag (2003:113) om elcertifikat införs ett undantag så att produktionens fördelning över tiden inte behöver anges för produktionsanläggningar som är anslutna till lågspänning med en säkringsnivå om högst 63 ampere. För dessa ska schablonmetod användas. I samma paragraf införs möjligheten för små produktionsanläggningar att själva svara för den mätning och rapportering som ligger till grund för tilldelningen av elcertifikat. 2.2 Lagändringsförslag 2 Klippt ur nätanslutningsutredningen: I ellagen (1997:857) införs ett undantag så att produktionsanläggningar som är anslutna till lågspänning med en säkringsnivå om högst 63 ampere inte behöver mätas och rapporteras över tiden. För dessa anläggningar ska schablonmetod tillämpas vid mätning och rapportering. Elproducenten har dock rätt att kräva timvis mätning och rapportering. Då har nätägaren rätt att ta betalt för detta. För den elproducent som samtidigt är elanvändare ska endast en mätavgift debiteras. Om nettoproduktionen i effekt överstiger nettokonsumtionen i effekt ska endast mätavgift för produktion debiteras. I annat fall ska endast abonnemangsavgift debiteras. Nettoelanvändare, sett på årsbas, ska ha rätt till månatlig nettodebitering, d.v.s. att de faktureras för från nätet uttagen mängd el per månad reducerad med på nätet inmatad produktion per månad. Vid nettokonsumtion sker debitering medan det i förekommande fall vid nettoproduktion sker kreditering. För att nettodebitering ska tillåtas krävs dock att konsumtionen överstiger produktionen på årsbasis 2.3 Definitioner Vi har tolkat nettomätning som att mätning görs av både elkonsumtion och elproduktion och att nettot bokföringsmässigt beräknas utgående från dessa mätvärden. 2

10 Alla värden för toppeffekt gäller likström (DC). Solcellsmodulerna ger likström. För att kunna använda den producerade strömmen i till exempel ett småhus sitter en växelriktare som omvandlar likströmmen till växelström (AC), vilket ger en omvandlingsförlust. Alla värden för energi gäller växelström (AC). Alla priser är exklusive moms. 3

11 3 Intervjuer Analysen av konsekvenserna av nätanslutningsutredningen bygger till stor del på intervjuer och information från följande personer Niklas Lundaahl, Dalakraft AB Peter Bennich, Energimyndigheten, data för elförbrukning i småhus med fjärrvärme Krister Wilhelmsson, Falu Elnät AB Lennart Söder, KTH, nätanslutningsutredningen Cajsa Bartusch och Fredrik Wallin, Mälardalens Högskola, data för elförbrukning i småhus med elvärme Jan Andhagen, Mälarenergi AB, chef för affärsområde elhandel Mats Håkansson, Mälarenergi Elnät AB, VD Rolf Gustafsson, Mälarenergi Elnät AB 4

12 4 Simulering av nettomätning Simuleringar av nettomätning i ett småhus har gjorts utgående från följande antaganden Två olika hustyper: o o Småhus med fjärrvärme som endast använder el för hushållsel. 7% av landets 1,75 miljoner småhus hade fjärrvärme Användningen av hushållsel har antagits vara 6100 kwh/år vilket motsvarade den genomsnittliga användningen av hushållsel i småhus i Sverige under 2006 [4]. Småhus med elvärme, som använder el för uppvärmning, varmvatten och hushållsel. 23% av småhusen hade enbart elvärme Energianvändningen har antagits vara 19 MWh vilket är ett medelvärde för hus med direktverkande respektive vattenburen el [4]. Energianvändning för hushållsel per dygn under ett år under perioden är enligt data från mätningar gjorda i ett småhus med fjärrvärme och elgolvvärme i en hall [7]. Data för solelproduktion per dygn under perioden är enligt data från mätningar gjorda på ABB Corporate Research solcellsanläggning i Västerås. Anläggningen är optimalt orienterad med söderläge och 40 grader lutning på solcellsmodulerna [1]. Data för hushållsel och solelproduktion har skalats om till att motsvara i medeltal 6100 kwh/år. Under perioden var dock solelproduktionen 6440 kwh, beroende på en högre produktion än medel under denna period för ABB:s solcellsanläggning. För hus med elvärme och varmvattenberedare med elpatron har antagits en användning på kwh/år där mätningar gjorda 2003 på ett småhus på 80 m 2 utan biutrymmen använts som grund [10]. Som jämförelse har använts data för solelproduktion per dygn under 2006 enligt data från mätningar gjorda på ABB Corporate Research solcellsanläggning i Västerås. Denna anläggning togs i drift 2005, därför fanns ej data tillgängliga för Vi har inte gjort någon simulering på timnivå. Det skulle vara möjligt med våra rådata, men det låg utanför vad vi hann med under uppdragstiden. 5

13 5 Resultat 5.1 Simuleringar Småhus med fjärrvärme Figur 1 visar en simulering av användning av hushållsel och solelproduktion per dygn under ett år under perioden Under 176 dygn var solelproduktionen större än användning av hushållsel och under 189 dygn var det tvärtom. Från och med 25/10 till och med 24/2 var användning av hushållsel alltid större än solelproduktionen per dygn Produktion, användning (kwh/dygn) Produktion solel Användning hushållsel Datum Figur 1 Användning av hushållsel (6100 kwh) och solelproduktion (6440 kwh) per dygn under ett år under perioden Figur 2 visar nettot per månad i kwh av solelproduktion minus användning av hushållsel under ett år under perioden Netto var under perioden som högst 707 kwh/månad och som lägst -603 kwh/månad. 6

14 Netto per månad (kwh) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Netto 2005 Netto 2006 Figur 2 Netto i kwh av solelproduktion minus användning av hushållsel per månad under perioden I Figur 3 har nettot istället räknats i kr där medelvärde för spotpris per månad hos Nordpool har legat till grund för beräkningen, se Tabell 1. Nettot var som högst 320 kr/månad och som lägst -201 kr/månad under perioden. Detta under antagandet att anläggningsägaren får lika mycket betalt för såld el som anläggningsägaren får betala för köpt el. Det är ett frågetecken hur detta antagande skulle fungera i praktiken, då priset för köpt el normalt inkluderar skatter och avgifter för elcertifikat vilket inte priset för såld el gör. Om man bokföringsmässigt kvittar producerad el mot använd el beror resultatet på avstämningsperiodens längd. Om priset för den sålda elen skulle vara lägre än för den köpta elen skulle också nettot bli lägre, vilket skulle få en stor effekt om den ekonomiska avstämningsperioden skulle vara månadsvis, men en betydligt mindre effekt om avstämningsperioden skulle vara årsvis. Tabell 1 Spotpris hos Nordpool, medelvärde per månad (kr/mwh) [8]. Månad Januari 209,68 373,01 249,21 Februari 230,88 406,07 276,44 Mars 280,28 491,52 220,35 April 283,08 458,94 205,13 Maj 288,19 329,08 202,59 Juni 247,63 418,66 249,83 Juli 274,18 452,75 205,48 Augusti 291,36 619,40 250,41 September 275,27 602,75 299,74 Oktober 304,19 475,74 347,29 November 295,13 423,43 425,89 December 332,94 293,42 Medel år 276,45 445,38 7

15 Netto per månad (kr) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec -36 Netto 2005 Netto Månad Figur 3 Netto i kr av solelproduktion minus användning av hushållsel per månad under perioden Elpriset är räknat som medelvärde för spotpris per månad hos Nordpool, se Tabell 1. Figur 4 visar det ackumulerade nettot i kwh av solelproduktion minus användning av hushållsel under ett år under perioden Nettot var under perioden som högst 357 kwh och som lägst kwh. Efter ett år var nettot 340 kwh, beroende på en högre solelproduktion än under ett medelår. Hur stort nettot blir under året beror på när mätperioden startar. Sett över ett helt år blir dock nettot noll för ett medelår i det antagna exemplet. I Figur 5 har netto istället räknats i kr där medelvärde för spotpris per månad hos Nordpool har legat till grund för beräkningen, se Tabell 1. Det ackumulerade nettot var som högst 296 kr och som lägst -700 kr under perioden. Efter ett år var nettot 296 kr. Denna metod att beräkna nettot bygger på att anläggningsägaren får lika mycket betalt för såld el som anläggningsägaren får betala för köpt el. Om priset för den sålda elen skulle vara lägre än för den köpta elen skulle också nettot bli lägre. 8

16 Netto Ackumulerat netto (kwh) Netto ackumulerat Datum Figur 4 Ackumulerat netto i kwh av solelproduktion minus användning av hushållsel under ett år under perioden Netto Ackumulerat netto (kr) Netto ackumulerat Datum Figur 5 Ackumulerat netto i kr av solelproduktion minus användning av hushållsel under ett år under perioden Elpriset är räknat som medelvärde för spotpris per månad hos Nordpool, se Tabell 1. 9

17 5.1.2 Småhus med elvärme Figur 6 visar en simulering av användning av el i ett hus med elvärme under 2003 och solelproduktion under 2006 per dygn under ett. Under 112 dygn var solelproduktionen större än elanvändningen och under 253 dygn var det tvärtom. Före 22 april och efter 10 september var elanvändningen alltid större än solelproduktionen per dygn. Elvärme 2003, Solel Produktion, användning (kwh/dygn) Elvärme småhus Produktion solel Datum Figur 6 Elanvändning i småhus med elvärme under 2003 och solelproduktion 2006 per dygn under ett år. Figur 7 visar nettot per månad i kwh av solelproduktion minus användning av hushållsel under ett år. Netto var under period som högst 709 kwh/månad och som lägst kwh/månad. I Figur 8 har nettot istället räknats i kr där medelvärde för spotpris per månad hos Nordpool har legat till grund för beräkningen. Nettot var som högst 321 kr/månad och som lägst kr/månad under perioden. Denna metod att beräkna nettot bygger på att anläggningsägaren får lika mycket betalt för såld el som anläggningsägaren får betala för köpt el. Om priset för den sålda elen skulle vara lägre än för den köpta elen skulle också nettot bli lägre. 10

18 Elvärme 2003, Solel Netto per månad (kwh) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Figur 7 Netto i kwh av solelproduktion 2006 minus användning i småhus med elvärme 2003 per månad. Elvärme 2003, Solel Netto per månad (kr) Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Månad Figur 8 Netto i kr av solelproduktion 2006 minus användning i småhus med elvärme 2003 per månad. 11

19 Figur 9 visar det ackumulerade nettot i kwh av solelproduktion minus elanvändningen under ett år. Det ackumulerade nettot var under året som högst 0 kwh och som lägst kwh. För småhus med elvärme blir det alltid ett stort negativt netto sett över ett år. Elvärme 2003, Solel Ackumulerat netto (kwh) Elvärme småhus Datum Figur 9 Ackumulerat netto i kwh av solelproduktion 2006 minus användning i småhus med elvärme I Figur 10 har nettot istället räknats i kr där medelvärde för spotpris per månad hos Nordpool har legat till grund för beräkningen. Det ackumulerade nettot var som högst 0 kr och som lägst kr under året. Denna metod att beräkna nettot bygger på att anläggningsägaren får lika mycket betalt för såld el som anläggningsägaren får betala för köpt el. Om priset för den sålda elen skulle vara lägre än för den köpta elen skulle också nettot bli lägre. 12

20 Elvärme 2003, Solel Ackumulerat netto (kwh) Elvärme småhus Datum Figur 10 Ackumulerat netto i kr av solelproduktion 2006 minus användning i småhus med elvärme Resonemang om omfattningen och hantering En fråga är hur många solcellsanläggningar som skulle producera så mycket el att man skulle kunna mata ut el på nätet. De ovan gjorda simuleringarna indikerar att antalet troligen inte skulle bli så stort. En anläggning som enligt tidigare exempel ska producera 6,1 MWh AC är med dagens teknik ca 61 m 2 stor, om den är optimalt orienterad, med en toppeffekt på 7,3 kw DC. Det är troligen oftast en större yta än den tak- och fasadyta som är lämplig för solceller på en normal villa, som har en boyta på 144 m 2 [6], med tanke på skuggning och orientering. Det är framförallt i fallet med fjärrvärme (7% av landets småhus), där husets elförbrukning är förhållandevis låg, som det kan bli aktuellt att mata in en större andel av elproduktionen till det externa elnätet. I de småhus som använder el för produktion av tappvarmvatten och uppvärmning (23% av landets småhus) blir andelen som skulle vara möjlig att sälja mindre. Om man skulle bygga en solcellsanläggning på ett flerbostadshus blir den tillgängliga takytan ännu mindre relativt den egna förbrukningen och därmed blir det rimligen ingen överskottsel att sälja. Då beloppen skulle bli relativt blygsamma åtminstone för småhus med låg elförbrukning, se Figur 3 och Figur 5, kommer kunden troligen att ha ett konto hos sin elhandlare, som både köper el av och säljer el till anläggningsägaren, där det vore önskvärt att ha en avstämningsperiod som är betydligt längre än en månad, för att minska de administrativa kostnaderna för båda parter. 13

21 5.3 Ekonomiska konsekvenser för småskaliga elproducenter Intäkter Möjliga intäktskällor för en solelproducent är Solel ersätter köpt el för egen förbrukning. Detta motsvarar en intäkt på ca 1 kr/kwh, utan att några kostnader tillkommer. Utredningens förslag om nettomätning innebär att en större andel av den producerade solelen kan användas för att bokföringsmässigt kvitta mot egen förbrukning, vilket är fördelaktigt för producenten. Andelen ökar med ökande längd på den ekonomiska avstämningsperioden. Den ekonomiska avstämningsperiodens längd skulle komma att påverka storlekarna på de solcellsanläggningar som skulle byggas. Det skulle finnas ett incitament att bara uppföra anläggningar som motsvarar vad man konsumerar på basis av avstämningsperiodens längd, vilket skulle ge förhållandevis stora anläggningar på småhus med hög elförbrukning och små anläggningar på småhus med låg elförbrukning. Anläggningen kommer alltså att anpassas så att det inte blir något överskott på månadsbasis om den ekonomiska avstämningsperioden är månadsvis. Resonemanget bygger på att anläggningen är relativt dyr att bygga och att då låta den producera el där ersättningen skulle vara ca tre gånger lägre än om man konsumerar den själv kommer troligen att anses vara en dålig affär. Optimalt ur producentens synvinkel skulle vara att ha endast en ekonomisk avstämning per år, även om mätningen skulle ske månadsvis. Att mätning och rapportering kommer att ske per månad beror på att det från den 1 juli 2009 kommer ett nytt direktiv om att all konsumtion måste månadsmätas. I dagsläget sker också all avstämning med längsta tidsperiod om en månad. Detta eftersom konsumenter ska ha möjligheten att byta elhandlare och då ska det finnas tydliga avstämningspunkter, minst en gång per månad, där allt ska vara avstämt. Detta gör att det blir svårt att mäta produktionen från en solcellsanläggning på någon längre tidsperiod än en månad. Elhandel med elöverskott, via avtal med elhandelsföretag. Detta har under gett en intäkt på 0,21-0,62 kr/kwh räknat på medelpris per månad, se Tabell 1. Utredningens förslag om nettomätning skulle medföra att denna andel minskar, vilket är fördelaktigt för producenten eftersom det fortfarande skulle vara lönsammare att ersätta egen elförbrukning med solel än att sälja den producerade solelen. Elcertifikat, via avtal om elmätning med elnätföretag och handel med elcertifikat via så kallat Cesarkonto hos Svenska Kraftnät. Detta har gett en intäkt på ca 0,2 kr/kwh under , se Tabell 2. 14

22 Nätkreditering, via avtal om elmätning med elnätföretag. Detta har under gett en intäkt på 2-3 öre/kwh. Utredningens förslag om nettomätning skulle innebära att dessa intäkter skulle minska. För ABB:s solcellsanläggning i Västerås där all producerad solel säljs till en elhandlare bestod intäkterna under 2006 till 68% av elhandel (Nordpool spotpris, medelvärde per månad), 28% av elcertifikat, 4% av nätkreditering. Om elen istället använts för egen förbrukning hade detta motsvarat ca 81% av intäkterna, elcertifikat ca 16% och nätkreditering ca 3%. I utredningen saknas förslag om hur man ska möjliggöra handel med solel från icke koncessionspliktiga nät. Tabell 2 Priser för elcertifikat [9]. År Medelpris (kr/mwh) , , , (t.o.m. 12/12) 194, Kostnader De kostnader som en solelproducent har är för Abonnemang för elmätning i anslutningspunkt för att möjliggöra elhandel och nätkreditering, via elnätföretag. Utredningens förslag är att endast en nätavgift ska debiteras, vilket gynnar producenten. Om producenten är nettokonsument skulle avgiften bli den för utmatningsabonnemang vilket ligger väsentligt under dagens avgift för inmatningsabonnemang. Om producenten är nettoproducent skulle avgiften bli den för inmatningsabonnemang och den förutspås kunna minska till 600 kr/år enligt utredningen. Förslaget om att nätägaren endast får ta betalt för en mätning (inmatning för nettoproducenter och uttag för nettokonsumenter), innebär att det skulle bli lönsamt att sälja överskottselen från första kilowattimmen om man är nettokonsument. Det som kan bli problem är att hitta en elhandlare som är villig att köpa små mängder el då de administrativa kostnaderna för fakturering, kreditering etc. eventuellt skulle överstiga intäkterna. Speciellt skulle det troligen komma att gälla om producenten anlitar en annan elhandlare än den som han köper sin el av. Abonnemang för elmätning, om icke koncessionspliktig nät, för att maximera antalet certifikat. Detta skulle bekostas av elproducenten. Utredningens förslag om månadsmätning, istället för timmätning, innebär sänkta kostnader för nätföretagen vilket ger lägre abonnemangspriser för elproducenten. Det sänker gränsen för när det 15

23 är lönsamt för elproducenten att installera en egen elmätare för detta, se nedanstående kapitel. Elmätare, inklusive certifiering, om icke koncessionspliktig nät. Ca 300 kr/år, se nedanstående kapitel. Förändras ej av utredningens förslag. Rapportering till Svenska Kraftnät för registrering av elcertifikat, som i praktiken måste gå via ett elnätföretag idag. Då timmätning ej längre skulle behövas förväntas kostnaden sjunka kraftigt. Handel med elcertifikat, via elhandelsföretag eller sköts av elproducenten. Förändras ej av utredningens förslag. Skatt. Om man är nettoproducent kan det räknas som kommersiell verksamhet, som leder till en beskattning. Det är oförmånligt för en mindre anläggning. Förändras ej av utredningens förslag Anläggningar i icke koncessionspliktigt nät Situationen för anläggningar som inte direkt ansluts till ett koncessionspliktigt nät är något speciell. Solcellsanläggningens totala produktion, som är det intressanta för att få så många elcertifikat som möjligt, måste då mätas på en separat elmätare som sitter innan någon elförbrukning har skett, alltså nära anläggningen. Det som går in och går ut ur fastigheten måste mätas vid fastighetens anslutningspunkt till det koncessionspliktiga nätet. Totalt kommer fastigheten potentiellt därför att ha tre elmätare: 1. in i huset (inmatningsabonnemang) 2. ut ur huset (utmatningsabonnemang, för att kunna sälja överskott av solel) 3. anläggningens elproduktion (för att få maximalt antal elcertifikat) I praktiken kan 1 och 2 vara samma elmätare som klarar båda mätningarna. Det uppstår en extra kostnad för producenten för den elmätare som ska mäta anläggningens elproduktion. Den mätaren sitter på det icke koncessionspliktiga nätet (alltså på fastighetsägarens eget nät) och anläggningsägaren måste då själv stå för kostnaden för mätutrustningen. Man kan köpa elmätaren själv och få den certifierad (ca 1500 kr), men man kan också köpa den av sin lokala nätägare. Elmätaren måste sedan certifieras vart sjätte år och den kostnaden (ca 1500 kr) får anläggningsägaren bekosta själv för den egna elmätaren. Under en period på 25 år blir anläggningsägarens kostnad för den egna elmätaren därmed i genomsnitt (1500+4x1500)/25 = 300 kr/år Elcertifikat och kostnad för inmatningsabonnemang Förhoppningen från nätanslutningsutredningen vad gäller lagändringsförslag 1 är att mätkostnaden för elcertifikat ska minska rejält och att därmed även priset för ett inmatningsabonnemang ska minska rejält från dagens ca 3600 kr/år. Nätanslutningsutredningen har fått indikationer på att priset för ett inmatningsabonnemang kan minska till ca 600 kr/år, vilket betydligt sänker 16

24 gränsen för när det blir ekonomiskt att mäta och rapportera sin produktion för elcertifikat. Anläggningsägaren kan själv sköta hanteringen av sitt konto för elcertifikat, men det kräver tid och intresse. Om anläggningsägaren väljer att själv hantera sitt konto för elcertifikat skulle kostnaden bli ca 600 kr/år för abonnemanget och ca 300 kr/år för elmätaren = 900 kr/år, vilket motsvarar 4,5 elcertifikat. Det betyder en anläggning som producerar ca 4,5 MWh per år, vilket motsvarar en yta på ca 45 m 2. Om anläggningsägaren inte vill sköta hanteringen av elcertifikat själv tillkommer det i praktiken oftast en administrativ kostnad för att administrera elcertifikaten (köpa, sälja och hantera konton). Exempelvis erbjuder Dalakraft en sådan tjänst för 1200 kr/år. Det kan därmed totalt bli en årlig kostnad på = 2100 kr/år för anläggningsägaren. Då krävs en anläggning som producerar ca 10,5 MWh AC /år, vilket motsvarar en yta på ca 105 m 2, enbart för att täcka de administrativa kostnaderna att en extra mätare specifikt för elcertifikaten (mätare 3 ovan). Detta alternativ är därför ointressant för nästan alla småhus. Lagändringsförslag 2 innebär att endast en mätavgift får tas ut av nätägaren, medan de tvingas mäta på två mätare. För anläggningsägaren är detta positivt eftersom en mätavgift försvinner. Möjligen kan det bli så att nätägaren höjer avgifterna för att kompensera för bortfallet av en mätning, men det borde vara en liten effekt. Vidare bör det bli vara möjligt att sälja överskottsel från anläggningen till en elhandlare och köpa el från en annan. Om solcellsanläggningen under någon månad förväntas bli nettoproducent av el kommer anläggningsägaren alltså att behöva skriva ett avtal med en elhandlare som ska köpa elen och ett avtal med samma eller en annan elhandlare om att köpa el till sin förbrukning. 5.4 Ekonomiska konsekvenser för nätägare Med insamling av mätvärden per månad istället för per dygn sjunker kostnaderna för insamling och speciellt för kvalitetssäkring av de insamlade mätvärdena. Merkostnaden för nätägaren att ha en elmätare som klarar av att mäta både in- och utgående el är liten (0 kr hos Mälarenergi). Dock tillkommer en ökad kostnad för administration och kvalitetssäkring av mätvärden på uppskattningsvis max 200 kr/år, enligt en uppskattning gjord av Mälarenergi. Kostnader kan eventuellt även tillkomma för balanskraft. Uttaget varierar på ett betydande sätt idag mellan kunder. En liknande variation i produktion kan inte vara av någon större betydelse ur balanskraftssynpunkt än det varierande uttaget, åtminstone så länge den totala solelproduktion är liten i förhållande till det totala eluttaget. Då nätägaren har balansansvar kan nätägaren ta ut en mindre avgift av anläggningsägaren för detta. Detta påverkas inte av utredningens förslag. Idag är priset för uttagsabonnemang betydligt lägre än för inmatningsabonnemang. Enligt utredningens förslag skulle nätägaren bara få betalt för ett abonnemang (inmatning för nettoproducenter och uttag för 17

25 nettokonsumenter). Eftersom nätägaren vill ha täckning för sina kostnader skulle det kunna leda till att abonnemangsavgifterna höjs något, men om detta slås ut på kollektivet skulle det åtminstone inledningsvis få en försumbar effekt eftersom det skulle bli mycket få solelproducenter i förhållande till antalet elkonsumenter. Huvuddelen av nätavgiften är en fast kostnad som är baserad på effekt. Över den fasta kostnaden finns en rörlig nättariff som varierar i landet och efter vilken elkonsumtion som konsumenten har. Nättariffen kan vara så hög som 20 öre/kwh. Nättariffen är en avgift för den el som förbrukas och är tänkt att täcka nätägarens förluster i näten. Då mindre el kommer att distribueras till fastigheten kommer också förlusterna att bli mindre, men med en nettomätning kommer mera el att ha distribuerats än vad som framgår av en bokföringsmässig nettomätning speciellt om man skulle räkna på timbasis istället för dygnsbasis som vi gjort i denna rapport, och därmed kommer nätägaren att få minskade intäkter. Därmed skulle nätägaren behöva höja nättariffen vilken skulle belasta hela kollektivet, men åtminstone inledningsvis skulle det få en försumbar effekt eftersom det skulle röra sig om mycket få solelproducenter i förhållande till antalet elkonsumenter. Nätägarens fasta avgift beror på vilken effekt som tas ut och denna kommer i solcellssammanhang fortfarande att behöva vara minst lika stor som tidigare eftersom solceller är en intermittent energikälla och produktionen ej kan förutsägas per tidsenhet, så inte heller här förlorar nätägaren några pengar. Detta påverkas inte av utredningens förslag. Nätägaren är också skyldig att betala för den nätnytta som uppstår då anläggningsägaren matar in el i nätägarens elnät. Nätägarens förluster i nätet minskar i och med inmatningen och för detta får producenten en ersättning (nätkreditering) på ca 2-3 öre/kwh. Med utredningens förslag om månadsvis nettomätning skulle det minska nätägarens nätkreditering till producenterna och därmed ge en vinst för nätägaren. Det händer att nätägaren sköter fakturering till elhandlaren åt mindre producenter. Detta tar de en liten avgift för vilket gör att de eventuellt kan utöka sina affärsmöjligheter. 5.5 Ekonomiska konsekvenser för elhandlare Det råder avtalsfrihet på elmarknaden idag. Detta innebär att producenter och konsumenter är fria att sluta avtal med vilken elhandlare de vill. Den elhandlare som erbjuder bäst avtal kommer troligen att få flest kunder. Elhandlaren strävar efter vinst och kommer därför att alltid vilja täcka sina kostnader. Den elhandlare som erbjuder högst pris för solelen kommer troligen att få köpa den och den elhandlare som erbjuder lägst pris på den el som köps av en (anläggnings)konsument kommer troligen få leverera till denna. Nätutredningens lagförslag skulle inte innebära någon skillnad jämfört med dagens förhållande. 18

26 5.6 Övriga konsekvenser En intressant aspekt som inte diskuterats i nätanslutningsutredningen är kopplad till nätkoncessionen och anslutningspunkter samt till handel med elen som produceras på ett icke koncessionspliktigt nät. I dagens regelverk går det inte att handla med el som producerats på ett icke koncessionspliktigt nät. Ett koncessionspliktigt nät ägs av en registrerad nätägare, koncessionsinnehavare. Alla elnät i bostadshus är ickekoncessionspliktigt nät då de ägs av fastighetsägaren. Den lokala nätägaren har inga åtaganden på nät som han inte äger. Om anläggningsägaren skulle vilja sälja all den producerade solelen till en elhandlare måste producenten investera i en ny anslutningspunkt med alla de kostnader som följer med: kr för en ny anslutningspunkt (enligt Falkenberg Energi), balansansvarig, längre kabeldragning (vilken kan vara kostsam då det kan röra sig om 63 A och långa sträckor) och ökad administration. Dessutom måste anläggningsägaren redan vid installationen av anläggningen bestämma sig för vilket alternativ anläggningsägaren vill ha. Om anläggningsägaren vill sälja all el måsta han göra en ny anslutningspunkt men skulle han istället vilja använda elen själv måste han köpa tillbaka den från nätet eftersom hans anläggning är kopplad till nätägarens nät och el då går via det koncessionspliktiga nätet för att åter komma in i fastigheten. Alternativet är att koppla om så att solcellsanläggningens anslutningspunkt åter ligger på fastighetens nät. Ofta ansluts en solcellsanläggningen till närmsta möjliga anslutningspunkt i fastigheten. Då denna punkt redan ligger bakom en inmatningspunkt med balansansvar skapar det ingen obalans i systemet. Elmätaren som används för elcertifikat verifieras vart sjätte år för att bli godkänd av energimyndigheten och är av samma klass som de som sitter på in- och utmatningsabonnemangen. Därmed borde alla förutsättningar finnas för att handla med den el som produceras i anläggningen. El är en mer och mer diversifierad produkt. Energibolagen använder olika produktionsmetoder för att marknadsföra sig själv men även för att kunna ta betalt för ett mervärde. Vind och vattenkraft handlas idag till högre pris än nordisk medelmix. I flera länder finns exempel på att solel handlas för flera kronor per kwh vilket kanske också skulle kunna bli fallet med solelen i Sverige. Men det förutsätter att handelsfrågan löses och att det går att handla med all producerad solel, oavsett var den kopplas in till elnätet. 5.7 Brasklappar Idag är kostnaden för uttag betydligt lägre än för inmatning. Vad skulle priset blir för ett inmatningsabonnemang med utredningens förslag? Vi har inte haft möjlighet att i detalj analysera vad skatteverket anser om att privatpersoner tillåts sälja el till nätet. Ett försök till sammanfattning från våra intervjuer följer nedan. På årsbasis får inte anläggningsägaren vara nettoproducent av el för då riskerar anläggningsägaren troligen att bli klassad som att anläggningsägaren bedriver kommersiell verksamhet och då tillkommer skatter och avgifter. Vad 19

27 som är kommersiell verksamhet uppskattas från fall till fall och kan eventuellt variera beroende på var i landet man befinner sig. Det kan också finnas prejudicerande fall som författarna i dagsläget inte känner till. Vidare har värdet av anläggningen betydelse för hur den behandlas av skatteverket. Skatteverket i Enköping utreder dessa frågor och bör kontaktas innan mer omfattande slutsatser kan dras. 20

28 6 Slutsatser 6.1 Producenter Det är i nuläget mest lönsamt för anläggningsägaren att använda den producerade elen själv. Detta förändras inte med utredningens förslag. All elhandel skulle innebära att priset för den sålda elen är mindre än för den konsumerade elen och att dessutom administrativa avgifter tillkommer, vilket skulle sänka vinsten eller ge en förlust vid elförsäljning. Detta gör att det även med utredningens förslag skulle finnas en låg eller ingen drivkraft för ägare av små anläggningar på exempelvis småhus att sälja sin solel. Nätanslutningsutredningens förslag kommer att innebära vissa förbättringar för små solcellsanläggningar (<63 A) jämfört med dagens situation. Den största fördelen är att en större andel av den producerade solelen kan användas för att bokföringsmässigt kvitta mot egen förbrukning. Andelen ökar med ökande längd på den ekonomiska avstämningsperioden, där årsvis avstämning är optimalt för producenten. Värdet för den producerade solelen skulle då motsvara ca 1 kr/kwh. Den ekonomiska avstämningsperiodens längd skulle komma att påverka storlekarna på de solcellsanläggningar som skulle byggas. Det skulle finnas ett incitament att bara uppföra anläggningar som motsvarar vad man konsumerar på basis av avstämningsperiodens längd, vilket skulle ge förhållandevis stora anläggningar på småhus med hög elförbrukning och små anläggningar på småhus med låg elförbrukning Förslaget att slopa kravet på timvis mätning för elcertifikat för anläggningar under 63 A innebär att gränsen för när det blir ekonomiskt intressant att installera en mätare för att erhålla elcertifikat sänks, men det kommer fortfarande att för en anläggning på ett icke koncessionspliktigt nät (exempelvis småhus) behövas en storlek på ca 45 m 2 enbart för att täcka de ökade kostnaderna för elmätare och elmätning, om producenten själv sköter sitt Cesarkonto för elcertifikat hos Svenska Kraftnät. Om producenten inte vill sköta detta konto själv blir kostnaden så hög att det blir olönsamt för nästan alla småhus. Förslaget att nettomätning på månadsbasis ska införas i kombination med att nätägaren bara får ta betalt för ett abonnemang innebär att det kan bli ekonomiskt att sälja överskottsel från första kilowattimmen. Samtidigt skulle intäkterna från nätkreditering minska på grund av nettomätningen. Författarna har inte lyckats kartlägga de exakta skattemässiga konsekvenserna för producenter (privatpersoner) som har säljer el till nätet. Vidare dialog med skatteverket eller identifiering av prejudicerande fall krävs troligen. 21

29 6.2 Nätägare Med en nettomätning kommer mera el att ha distribuerats än vad som framgår av en bokföringsmässig nettomätning, speciellt om man skulle räkna på timbasis istället för dygsnbasis som vi gjort i denna rapport, och därmed kommer nätägaren att få minskade intäkter från nättariffer. Det är troligen det som skulle ha störst effekt för nätägaren. Nätägarens kostnader sjunker för insamling och kvalitetssäkring av mätvärden med timmätning. Abonnemangsavgiften för inmatningsabonnemang skulle därmed kunna sänkas. Utredningen föreslår dock att nätägaren bara ska få betalt för ett abonnemang. Detta abonnemang kommer sannolikt att bli nästan enbart uttagsabonnemang eftersom det skulle vara förmånligast för solelproducenten att vara nettokonsument. Eftersom nätägaren vill ha täckning för sina kostnader skulle det kunna leda till att abonnemangsavgifterna höjs något. Nätägarens fasta avgift beror på vilken effekt som tas ut och denna kommer i solcellssammanhang fortfarande att behöva vara minst lika stor som tidigare. Mätning av el både ut och in ur huset ökar dock kostnaden för administration och kvalitetssäkring, men ger ingen nämnvärd kostnadsökning för elmätare. Kostnader kan eventuellt även tillkomma för balanskraft. Med utredningens förslag om månadsvis nettomätning skulle det minska nätägarens nätkreditering till producenterna och därmed ge en vinst för nätägaren. 6.3 Elhandlare Elhandlaren påverkas såvitt vi kan se inte ekonomiskt av utredningens förslag. Elhandlaren är en kommersiell aktör som är fri att sluta vilka avtal den önskar. Det betyder att elhandlaren inte kommer att dra på sig några oönskade kostnader eller utgifter, men eventuellt betala ett överpris om solelen är eftertraktad av konsumenterna. Nätanslutningsutredningen har inte tittat på möjligheten att handla med el som produceras på ett icke koncessionpliktigt nät. Se mer under rekommendationer. 22

30 7 Rekommendationer Solel är än så länge en relativt dyr produkt, om den ska komma in i det svenska energisystemet i någon större utsträckning krävs kraftfulla stödåtgärder. Dessa åtgärder kan rimligen inte komma från nätanslutningsutredningen men däremot skulle utredningen kunna undanröja alla tänkbara ekonomiska och administrativa hinder för att ansluta, handla och mäta solel från solcellsanläggningar. Nedan listas åtgärder, utan inbördes ordning, som ur solelperspektiv skulle vara önskvärda. Författarna föreslår nätanslutningsutredningen att titta på om de är praktiskt och ekonomiskt möjliga att genomföra: Förläng nettoperioden eller ge elproducenten en möjlighet att välja att utöka nettoperioden för ekonomisk avstämning till årsbasis, även om mätningen sker månadsvis. Det skulle väsentligt öka värdet av solelen för producenten. Då skulle vi också komma bort från en suboptimering av anläggningarnas storlek. Möjliggör handel av all producerad el från icke koncessionspliktiga nät. Det skulle troligen gå att sälja solel för ett betydligt högre pris än dagens normala elpris. Det skulle därmed ge en kraftig stimulans till installationer av solcellsystem om all producerad el gick att sälja. I dagsläget behövs en ny anslutningspunkt till det koncessionspliktiga nätet vilket gör det krångligt, dyrt och suboptimerat. Inför gratistjänster hos Energimyndigheten och Svenska Kraftnät som har till uppgift att stödja och underlätta för små elproducenter i deras hantering av elcertifikat. Administrationskostnaderna för små aktörer är även med utredningens förslag ett hinder för att små anläggningar ska ingå i dagens elcertifikatsystem och den övergripande statistiken. Ta bort de fasta avgifterna för in- och utmatningsabonnemang. De fasta avgifterna påverkar små anläggningar mera än stora anläggningar. Vill man stödja små anläggningar bör alla fasta avgifter tas bort. 23

31 8 Referenser [1] Bengt Stridh. Nätanslutning av småskaliga solcellssystem för elförsäljning. Elforsk rapport 05:30. [2] Lars Hedström, Bengt Stridh. Villkor för försäljning av el från nätanslutna solcellsanläggningar - nuläge och förbättringsförslag. Elforsk rapport 06:48. [3] Näringsdepartementet, pressmeddelande. Lennart Söder utreder anslutning av förnybar el till elnätet [4] Energistatistik för småhus Energimyndigheten och Statistiska Centralbyrån. En 16 SM [5] Personlig kontakt med Annika Löv på Svenska Kraftnät [6] Din uppvärmning. Energimyndigheten. 1?ReadForm&MenuSelect=F785C9CC6287E6B2C1256DAD0027C336 [7] Peter Bennich, Energimyndigheten. Data förmedlade via e-post. [8] Nordpool. Spot market data. [9] Svenska kraftnät. Elcertifikat marknadsstatistik. [10] Cajsa Bartusch och Fredrik Wallin, Mälardalens Högskola. Data förmedleade via e-post. 24