Förvaltningsplan NyA 2015

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förvaltningsplan NyA 2015"

Transkript

1 Systemförvaltning och systemdrift Föredragande Anders Mobjörk Systemansvarig BESLUT Diarienummer Datum Postadress Box Stockholm Besöksadress Wallingatan Stockholm Telefon Org nr Förvaltningsplan NyA 2015 Sida 1 (15)

2 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Definitioner och förkortningar... 3 Referenser... 3 Versionshistorik... 3 Förvaltningsobjektet, förvaltningens omfattning och organisation... 4 Målsättningar och planer... 5 Förvaltningsstrategi... 5 Långsiktiga mål... 5 Kvalitetssäkring och test inom NyA-förvaltning Bakgrund... 6 Nulägesanalys och strategi... 6 Beslutad förändring... 6 Prioriterad utveckling Anpassningar till Ladok Övriga utvecklingssatsningar... 9 Beredning Vidareutveckling och underhåll Agil utveckling och utvecklingsspår Sökandespåret Institutionsanvändarspåret Infrastrukturspåret Produktionsstyrningsspåret Handläggarspåret BM-spåret Bedaspåret Tekniskt underhåll Användbarhetsarbete Målsättningar Leveransplanering Sida 2 (15)

3 Inledning Syfte Förvaltningsplanen utgår från Förvaltningsstrategin för NyA och utgör den övergripande planen för vidareutveckling och underhåll av förvaltningsobjektet NyA under Förvaltningsplanen innehåller framför allt målsättningar och planer för förvaltningsåret Inledningsvis ges en sammanfattande redogörelse för förvaltningsobjektet och förvaltningens organisation och omfattning. En mer detaljerad beskrivning av förvaltningsobjektet och förvaltningens organisation och omfattning finns i förvaltningsdokumentationen av förvaltningsobjektet NyA, ref [1]. Definitioner och förkortningar BEDA BM Ladok Den nationella betygsdatabasen Maskinell behörighetsprövning och meritvärdering Ett nationellt system för studiedokumentation för universitet och högskolor Referenser [1] Förvaltningsdokumentation för förvaltningsobjektet NyA [2] NyA Förvaltningsstrategi [3] Releaseplan 2015 [4] Strategi för kvalitetssäkring och test inom NyA-förvaltning [5] Processbeskrivning Releasehantering [6] Releasepolicy NyA förvaltning Versionshistorik Versioner Datum Författare Kommentar Anders Mobjörk Första utkast Anders Mobjörk Version för granskning av systemägare Anders Mobjörk Uppdaterad version efter granskning av systemägare Anders Mobjörk Version för fastställande Sida 3 (15)

4 Förvaltningsobjektet, förvaltningens omfattning och organisation Med förvaltningsobjekt menas det som förvaltas av förvaltningsorganisationen. Förvaltningsobjektet NyA omfattar inte bara NyA-systemet som sådant utan även gränssnitt mot andra externa system, verksamhetsprocessen som systemet stödjer samt dokumentationen om systemet. Systemförvaltningens omfattning regleras delvis genom överenskommelser med varje lärosäte. I överenskommelserna beskrivs förvaltningens verksamhetsområden, vilka tjänster som ingår i dessa samt i relevanta fall vilka de förväntade servicenivåerna är. I avtalen regleras också ansvarsförhållandet mellan NyA förvaltning och respektive högskolas lokala förvaltningsorganisation för NyA. Förvaltningen av NyA är organiserad i en verksamhetsdel och en teknisk del. Verksamhetsförvaltningen utgör beställare av förvaltningsåtgärder från den tekniska systemförvaltningen. Roller och ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna inom förvaltningen beskrivs tillsammans med förvaltningsobjektet och förvaltningens omfattning i förvaltningsdokumentationen för NyA ref [1]. Sida 4 (15)

5 Målsättningar och planer Förvaltningsstrategi Nedanstående mål och direktiv finns angivna i NyA:s förvaltningsstrategi (ref [2]), vilken är det huvudsakliga styrande dokumentet för förvaltningsarbetet. Utöver denna strategi finns UHR:s verksamhetsplaner som styrande dokument för förvaltningsarbetet. Långsiktiga mål Nöjda lärosäten Det övergripande målet vid förvaltningen av NyA är att lärosätena ska vara nöjda med det stöd till antagningsverksamheten som förvaltningsobjektet erbjuder. Nöjda sökande Förvaltningsobjektet NyA ska bidra till att de sökande blir nöjda. Funktionaliteten på sökandewebben liksom de texter och meddelanden som systemet skapar ska vara utformade utifrån de sökandes behov. Stabilitet och driftsäkerhet Förvaltningsobjektet NyA ska vara ett stabilt, driftsäkert och tillgängligt stöd för antagning. Stabilitet och driftsäkerhet är prioriterade områden med tanke på att hela antagningsverksamheten är beroende av ett väl fungerande systemstöd. Objektets ITkomponenter ska vara konstruerade i enlighet med rådande standarder och normer för enklare och mer effektiv utveckling, förvaltning, drift och systemadministration. Effektivitet Förvaltningsobjektet NyA ska bidra till en effektiv studieadministration genom att erbjuda ett effektivt, användbart och uppföljningsbart system- och processtöd genom hela antagningsprocessen. Rättssäkerhet Förvaltningsobjektet NyA ska bidra till en rättssäker hantering av sökande genom hela antagningsprocessen. God arbetsmiljö Förvaltningsobjektet NyA ska bidra till en god arbetsmiljö för sina användare genom att erbjuda ett användbart och målgruppsanpassat stöd för samtliga delar av antagningsprocessen. Sida 5 (15)

6 Kvalitetssäkring och test inom NyA-förvaltning 2015 Bakgrund De senaste åren har stora delar av arbetet inom NyA-förvaltningen anpassats till agila arbetssätt. Främst har förändringar gjorts inom krav, utveckling och förvaltningsledning. Dagens acceptansförfarande, i formen av ett acceptanstest (AT) som utförs när all programvara är utvecklad och levererad från utvecklingsprocessen, är utformat enligt en tidigare utvecklingsmodell och bidrar idag till långa utvecklingstider, ökad parallell utveckling (som i sin tur bidrar till ökade kvalitetsproblem), samt att eventuella avvikelser upptäcks väldigt sent och kostar mycket att åtgärda. Nuvarande acceptanstestorganisation får idag mycket kort förberedelsetid för sitt arbete. Acceptanstesterna genomförs under hård tidspress i tre iterationer vilket trots det pressade tidsschemat ger ett kodstoppsdatum som är flera månader före driftsättning i produktionsmiljö. Nuvarande organisation ställer stora krav på de organisationer som bidrar med resurser till acceptanstest, att avvara dessa under just de perioder som de behövs i testarbetet (dvs under testiterationerna samt vid akuta leveranser). Det pressade tidsschemat ställer också stora krav på driftorganisationen, att installationerna görs i tid och att miljöerna är fungerande när testerna ska starta. De fel som hittas sent under acceptanstest hinner inte rättas till driftsättning och skapar därmed problem för våra kunder i form av ytterligare driftsstopp. Nulägesanalys och strategi Under våren 2014 upphandlades en teststrateg som fick i uppdrag att dels kartlägga vår test- och kvalitetssäkringsverksamhet, dels ta fram en strategi för hur vi vill bedriva arbetet framåt. Kartläggningsarbetet har resulterat i en nulägesanalys, en börlägesoch gapanalys samt ett förslag att anpassa arbetssätten inom acceptanstest till agila metoder. Beslutad förändring Beslut har fattats att genomföra föreslagna förändringar och arbetet med att genomföra det nya arbetssättet startade under hösten 2014 och kommer att fortsätta under Den övergripande visionen är att Bygga in kvalitet i stället för att mäta kvalitet och förändringen (ref [4]) innebär i korthet följande: Skapa ett agilt kundteam för varje spår Ett kundteam skapas för varje spår som ska stödja produktägaren och delta i arbetet med kravhantering och förfining av produktbackloggen, fungera som verksamhetsexperter och stödja utvecklingsteamet, samt utföra UAT och i övrigt arbeta med och stödja utvecklingsteamet tillsammans med produktägare och kravanalytiker. Förväntade effekter av att införa kundteam för varje spår är att det: avlastar produktägare och kravanalytiker, ökar kvaliteten i kravarbetet, bidrar till ökad kvalitetssäkring genom förenklad och förbättrad kommunikation mellan utvecklingsteam och verksamhet, förbättrar kvaliteten i testarbetet, minskar arbetsinsatsen för acceptanstest utförd av användare (UAT). Sida 6 (15)

7 Transformera dagens VP/AT till ett agilt acceptanstest Dagens acceptansförfarande, i formen av ett acceptanstest (VP/AT) som utförs när all programvara är utvecklad och levererad från utvecklingsprocessen, är utformat enligt en tidigare utvecklingsmodell och bidrar idag till långa utvecklingstider, ökad parallell utveckling (som i sin tur bidrar till ökade kvalitetsproblem), samt att eventuella avvikelser upptäcks väldigt sent och kostar mycket att åtgärda. Genom ett förändrat acceptansförfarande och arbetssätt kan varje sprint godkännas för sig. De förväntade effekterna av detta är att det: ökar utvecklingstiden i varje release, med bibehållen eller till och med förbättrad kvalitet, minskar behovet av parallell utveckling, vilket kommer att bidra till ökad kvalitet och lägre teknisk skuld, ökar effektiviteten genom att avvikelser som upptäcks tidigare kräver mindre arbetsinsats, möjliggör fler releaser/releaser efter behov. Detta sker genom att transformera dagens acceptanstest, VP/AT, till ett agilt acceptanstest som sker i varje sprint. Dessa tester utförs dels av utvecklingsteamet, genom både manuella och automatiserade tester, som baseras på av produktägare, kravanalytiker och kundteam framtagna exempel och testfall. Men också i form av mer kontrollerade User Acceptance Tests, UAT, som utförs av produktägare, kravanalytiker och kundteam, samt mindre formella tester där utvecklingsteamet ber en eller flera användare att verifiera och/eller validera en förändring för att få en tidig återkoppling. Kontinuerlig integration Kontinuerlig integration är en av grundstenarna i agil utveckling och en förutsättning för korta iterationer och snabba återkopplingar. Det innebär i praktiken att det ska vara möjligt att på daglig basis kunna bygga, integrera och testa hela systemet, vilket normalt kräver en helt automatiserad process. Förväntade effekter av kontinuerlig integration är att det: bidrar till ökad effektivitet och kvalitet genom att det möjliggör att tidigt och kontinuerligt utföra integrationstester och automatiserade VP-tester i en produktionslik miljö med produktionslik testdata. Sida 7 (15)

8 Prioriterad utveckling 2015 Anpassningar till Ladok3 Under 2012 startade systemutvecklingsarbetet för det system som ska utgöra den nya generationen av Ladoksystemet. Inom Ladok3-projektet utvecklar man systemstöd för ett antal studieadministrativa processer vilka gränsar till den antagningsprocess som NyA stödjer. Inom Ladok3-projektet kommer man också att ta fram tekniska lösningar för kommunikation och datautbyte mellan Ladok3 och andra system inom den studieadministrativa sektorn. Dessa tekniska lösningar och systemstöd ställer krav på, och påverkas själva av, utvecklingen inom förvaltningsobjektet NyA. Under 2015 genomförs ett utvecklingsprojekt inom NyA-förvaltningen för att anpassa antagningssystemet för den nya versionen av Ladok. Anpassningsarbetet är mycket omfattande och kommer att ta i anspråk en avsevärd del av utvecklingsresurserna under året. Lärosätenas antagningsverksamhet och övriga studieadministrativa verksamhet är beroende av att NyA och Ladok fungerar tillsammans, varför Ladok3- anpassningsprojektet utgör det högst prioriterade utvecklingsprojektet under Utvecklingsprojektet består av tre huvudområden och utvecklingen sker inom ramen för ordinarie utvecklingsarbete inom utvecklingsspåren. De tre huvudsakliga utvecklingsområdena är: Överföringar till och från Ladok NyA och Ladok utbyter information om sökande, meriter, antagningsresultat med mera. Idag sker utbytet i form av ett antal filöverföringsbatchar där det ena systemet skapar en datafil som hämtas och läses in i det andra systemet. I den nya generationen av Ladok kommer informationsutbytet i stället att ske med hjälp av så kallade Atom Feeds och via ett tjänstegränssnitt, så kallade REST-tjänster. Projektet innebär att man i NyA anpassar befintlig och bygger upp ny funktionalitet för att skicka och ta emot information från Ladok med hjälp av motsvarande teknik där så är tillämpligt. Dessutom anpassas NyA för att under en övergångsperiod hantera informationsutbyte både på det gamla och nya sättet parallellt, tills samtliga lärosäten har gått över till nya Ladok. Hantering av personuppgifter Dagens hantering, i NyA och Ladok, av personer som saknar svenskt personnummer är problematisk. Personer kan förekomma med olika uppgifter i olika system och en enhetlig process saknas. För att komma tillrätta med problemen anpassas hanteringen av personer utan svenskt personnummer i NyA i syfte att säkerställa, i största möjliga mån, att en person inte ska förekomma med olika uppgifter i de olika systemen. Reservantagning Systemstöd för reservantagning har redan tidigare utretts inom NyA:s systemförvaltning. I samband med Ladok3 och det då uppkomna behovet av ny funktionalitet i NyA har frågan aktualiserats. Det finns flera anledningar att utveckla systemstöd för att göra reservantagningen i NyA: Ersätta det systemstöd för reservantagning som idag finns i Ladok och som inte kommer att utvecklas i Ladok3. Sida 8 (15)

9 Behovet av en sammanhållen arbetsprocess och ett användarvänligt systemstöd för institutionsanvändarnas arbete mellan ordinarie urval/efterantagning i NyA och det att antagna sökande registreras i Ladok. Starka önskemål från användare om systemstöd för att hjälpa användaren att kalla rätt reserver. Tanken är att systemstödet inte bara ska ersätta och förbättra den funktionalitet för reservantagning som idag finns i Ladok, utan även förbättra institutionsanvändarnas administration av efterantagna. Övriga utvecklingssatsningar Utöver anpassningarna till den nya generationen av Ladok finns det ett antal områden som vi avser satsa på under året. Nedanstående projekt och utvecklingssatsningar kommer att genomföras i så stor utsträckning som möjligt utifrån de förutsättningar som Ladok3-anpassningarna ger. Tillgänglighets- och mobilanpassning av sökandewebben, fas 2 Under 2014 har vi genomfört förbättringar inom sökandewebben med avseende på tillgänglighet för sökande med funktionshinder. Denna första fas av tillgänglighetsanpassningar fokuserade främst på visuella förbättringar: kontraster, klickytor, textytor, tangentbordsnavigering och man införde standardkomponenter som skärmläsare kan tyda. Under 2014 har vi också genomfört en mobilanpassning av flödet för att svara på antagningsbesked. Under 2015 går vi vidare och anpassar resten av anmälningsflödet för användning med mobila enheter. I samband med att anmälningsflödet anpassas för mobila enheter genomför vi också en omstrukturering och anpassning av webbplatsens kod för att möjliggöra användning av skärmläsare på sökandewebben. Kommunikation med sökande Idag stödjer NyA kommunikation med sökande i huvudsak via systemtexter och meddelanden kopplade till kontrollbesked och antagningsbesked. Det finns emellertid behov av att kommunicera med sökande löpande under antagningsprocessen samt att kunna rikta kommunikationen till enskilda eller grupper av sökande. Under 2014 har en förstudie genomförts för att kartlägga behoven och utreda förutsättningarna för en mer flexibel kommunikation med de sökande. Under 2015 räknar vi med att kunna genomföra ett begränsat antal åtgärder inom området. Vilka åtgärder som ska prioriteras får avgöras utifrån angelägenhetsgrad i förhållande till tillgängliga utvecklingsresurser. Satsning på förstagranskning Under en kartläggning av användargrupper inom handläggningen har det framkommit ett antal ändringsförslag och påpekanden av direkta felaktigheter i NyA:s olika gränssnitt för registrering. Registreringsfunktionerna i NyA är eftersatta och inte anpassade till rådande registreringsförfarande. Satsningen innebär att användaranpassa funktionalitet i de mest frekvent använda gränssnitten för i första hand de stora externa användargrupperna, till exempel Contact Center, och BTH-registrerare. Förbättringarna torde även komma övriga användare, till exempel VO-handläggare och handläggare på UHR och lärosäten till godo. Förslagen syftar till att motverka dagens tidskrävande workarounds och onödiga upprepade handläggningsmoment. Sida 9 (15)

10 Anpassning av informationsöverföring till SCB Projektet syftar till att förbättra och förenkla överföringen av information till Statistiska Centralbyrån (SCB). Informationen som idag förs över är inte den information som SCB efterfrågar utan den maskinella informationsöverföringen (batchen) måste kompletteras manuellt vilket tar mycket tid och kostnader i anspråk, samt att det innebär en risk för felaktigheter med en manuell hantering. Hanteringen av själva batchkörningen är också ett problem idag. Bland annat finns det brister i övervakningen av körningen så att användaren kan få meddelande om att överföringen gått bra, trots att den misslyckats. Standardisering och stabilisering av batchar, fas 2 Projektet syftar till att fortsätta det standardiserings- och stabiliseringsarbete som inleddes De olika batchar som finns ska standardiseras för att förenkla användning och felsökning. En standardisering ger dessutom en mer kostnadseffektiv och tillförlitlig förvaltning. En fortsatt stabilisering ger en direkt nytta i och med att färre batchar kraschar i onödan. Förbättrad sortering i ärendeköer granskningstidpunkt per kö I verksamheten finns ett missnöje med sorteringen utifrån granskningstidpunkt för ärendet, eftersom att den innebär att olika organisationer flyttar runt ärenden åt varandra, samt att det kan straffa sig att ta kontakt med någon handläggare, eftersom ärendet då hamnar sist i alla köer. För att komma tillrätta med dessa problem behöver sättet som ärendeköerna sorteras på ändras. Granskningstidpunkten bör i stället sättas per ärendekö, så att granskning i en kö inte påverkar sorteringen i en annan kö. Styr upp antagningsomgången Funktionen för att hantera antagningsomgångar är en av de äldsta i systemet. Genom åren har mer och mer funktionalitet lagts på. Det rör sig om värden relaterade till utbildningsnivå, avgifter, efterantagning, kontinuerlig backning av tillstånd vid tillkomst av meriter med mera. Funktionen har aldrig rensats, så det finns exempelvis fortfarande stöd för kryssrutor på pappersblanketter, vilket sedan länge tagits bort. Under 2015 ska vi påbörja en modernisering och användaranpassning av funktionen för att hantera antagningsomgångar. Vilka åtgärder som ska prioriteras får avgöras utifrån angelägenhetsgrad i förhållande till tillgängliga utvecklingsresurser. Utdata anpassad till institutionsanvändares behov På NyA-webben kan institutionsanvändaren ta fram uppgifter om de utbildningar som tillhör den egna institutionen. Dels finns samma varianter av sökandelistor och statistik som i expertklienten, dels en möjlighet att ta fram sökandelistor direkt i Excel-format. Det senare skapades i samband med att NyA-webben togs fram. Vid användningstester och intervjuer med institutionspersonal som använder NyA-webben har det framkommit att en hel del skulle kunna göras för att anpassa utdatarutinerna mer till användarnas behov. Avsikten med projektet är att utifrån den förstasida med möjlighet att markera utbildningar som Mina som finns på webben från och med september 2014 bygga vidare med möjligheter att ta fram utdata som baseras på användarnas behov och synpunkter och är anpassat för att få fram de uppgifter som är intressanta för planering och uppföljning. Sida 10 (15)

11 Systemstöd för separat antagning av avgiftsskyldiga sökande Förändringar i högskoleförordningen innebär att det nu är möjligt att separera antagningen av sökande utifrån om de är studieavgiftsskyldiga eller inte till utbildningen. För att det ska vara möjligt att separera de studieavgiftsskyldiga sökandena krävs det att systemet anpassas för att kunna ta hänsyn till studieavgiftsstatus. Under 2015 siktar vi på att utreda de tekniska förutsättningarna för att separera uppgifterna om studie- respektive anmälningsavgiftsskyldighet i systemet. Under året ska vi även utreda behovet av systemstöd för att stödja den separata antagningen och genomföra de åtgärder som är mest angelägna utifrån verksamhetens behov. Förvaltning och vidareutveckling av Beda Under de senaste åren har Beda byggts om från grunden och anpassats till den nya gymnasieskolan, Gy2011 samt infört möjlighet till överföring av slutbetyg och enstaka kurser från KomVux. Under 2015 kommer utvecklingstakten i Beda att minska och större fokus kommer ligga på löpande underhålls- och förvaltningsarbete. Verktyg för antagningsstatistik Under 2015 ska vi utreda möjligheten att skapa en teknisk plattform för antagningsstatistik inom ramen för NyA-systemets databasstruktur. Syftet är att skapa en stabil och tillgänglig källa till anmälnings- och antagningsstatistik för användning såväl inom NyA:s användargränssnitt som av andra applikationer med godkända gränssnitt till NyA. Beredning Beredning innebär det utredningsarbete som görs inför utvecklingsarbetet, såsom förstudier och analyser av förändringsförslag utifrån ett verksamhetsperspektiv, liksom omvärldsbevakning och övriga utredningar, exempelvis för att klargöra vilka behov av systemstöd som finns i verksamheten. Inom utvecklingsspåren genomförs löpande utredningsarbete för att möjliggöra prioritering och utveckling. Detta beredningsarbete omfattar såväl mindre som medelstora frågor vilka ryms inom respektive spårs arbete. I vissa fall kan man inte direkt avgöra verksamhetsnyttan eller omfattningen av ett förslag och då får man initiera en mer ingående förstudie för att komma fram till ett lösningsförslag. Sida 11 (15)

12 Vidareutveckling och underhåll I förvaltningen av NyA ingår både underhåll och vidareutveckling av systemet. Underhåll kan sägas vara åtgärder för att vidmakthålla befintlig funktionalitet medan vidareutveckling innebär en större förändring eller utökning av funktionaliteten. Nedlagda resurser inom vidareutveckling hanteras som investeringar och skrivs av under systemets livstid. Agil utveckling och utvecklingsspår Inom NyA-förvaltningen bedrivs utvecklingen enligt principer för agil systemutveckling. Detta innebär i korthet att man arbetar tätt tillsammans mellan utvecklare och verksamhet, man utvecklar och levererar funktionalitet i korta iterationer och utvärderar löpande att det som utvecklas motsvarar verksamhetens behov. Syftet med att bedriva utvecklingen enligt agila principer är framför allt att öka kvaliteten på det som levereras, det vill säga att det som levereras bättre motsvarar verksamhetens behov. Ett agilt arbetssätt ger också bättre förutsättningar att delleverera funktioner alltefter de blir klara istället för att vänta på att allt ska bli färdigt. Man kan således snabbare få ut verksamhetsnytta till användarna. Utvecklingen inom NyA-förvaltningen är huvudsakligen organiserad i ett antal utvecklingsspår, dels utifrån målgrupper för funktionaliteten, dels utifrån tekniska skäl. Varje utvecklingsspår har en produktägare som ansvarar för den löpande planeringen och prioriteringen av arbetet. Till sin hjälp ska produktägaren bland annat ha ett antal verksamhetsspecialister som kan stödja produktägaren med att delta i arbetet med kravhantering och att verifiera att överenskomna krav uppfylls i utvecklingsarbetet. Varje utvecklingsspår har också ett utvecklingsteam som är långsiktigt bemannat. Grundidén är att samma produktägare och utvecklingsteam långsiktigt kan underhålla, vidareutveckla, utvärdera och förbättra systemets funktionalitet utifrån verksamhetens behov. Under året ansvarar respektive produktägare för att kartlägga kravbilden och förankra lösningsförslag med verksamheten. Följande utvecklingsspår är planerade för 2015: Sökandespåret Utvecklingsspåret omfattar sådan funktionalitet som huvudsakligen vänder sig till sökande. Inom spåret hanteras underhåll och vidareutveckling av sökandewebben för svenska och internationella sökande liksom hanteringen av information i form av mailutskick och dylikt från NyA. Institutionsanvändarspåret Utvecklingsspåret omfattar sådan funktionalitet som huvudsakligen vänder sig till användare utanför de centrala antagningsavdelningarna på lärosätena. Inom spåret hanteras underhåll och vidareutveckling av NyA-webben, ett webbgränssnitt till NyA som huvudsakligen vänder sig till sällananvändare av NyA. Infrastrukturspåret Inom utvecklingsspåret för Infrastruktur och processtöd hanteras sådan vidareutveckling av antagningssystemet som berör effektiviseringar av antagningsprocessen samt Sida 12 (15)

13 sådan grundläggande funktionalitet som används inom flera delar av systemet. Till utvecklingsspåret räknas också vidareutveckling av gränssnitt mot externa system. Produktionsstyrningsspåret Produktionsstyrningsspåret hanterar framför allt underhåll och vidareutveckling av systemstödet för produktionsansvariga inom lärosäten och UHR. Inom spåret hanteras också den maskinella behörighets- och meritvärderingsfunktionaliteten avseende framför allt akademiska meriter. Handläggarspåret Utvecklingsspåret omfattar sådan funktionalitet som huvudsakligen vänder sig till antagningshandläggare inom UHR och lärosätenas centrala antagningsavdelningar. Detta omfattar även det arbete som görs inom de virtuella organisationerna och sådant antagningsarbete som är utlagt på entreprenad hos externa leverantörer. BM-spåret BM-spåret hanterar den maskinella behörighets- och meritvärderingsfunktionaliteten avseende gymnasiala meriter samt sådan funktionalitet som rör registrering och validering av gymnasiebetyg. Bedaspåret Den nationella betygsdatabasen (Beda) är en databas som förvaltas och administreras av UHR. Till denna databas sänder gymnasieskolorna och gymnasial vuxenutbildning in betyg att använda i antagnings- och statistiksammanhang. Betygen i Beda överförs regelbundet till NyA-systemet för de sökande som har en aktuell anmälan. Tekniskt underhåll Löpande tekniskt underhåll av systemet ingår i det arbete som utförs inom utvecklingsspåren. Emellertid finns det också behov av mer övergripande underhållsåtgärder på en mer grundläggande nivå syftande till att säkra systemets långsiktiga förmåga att möta nya krav på funktionalitet. Exempelvis fortsätter arbetet att räta ut onödigt krångliga lösningar, att ta bort dubblerad funktionalitet och effektivisera interna beroenden. Årets större enskilda insats kommer handla om integration med Ladoks nästa systemgeneration (G3). Anpassningsarbetet är så pass omfattande att en stor del av utrymmet för tekniskt underhåll kommer att gå åt för att genomföra anpassningen. Det utrymme som blir över för tekniskt underhåll kommer att ägnas åt: Ny paket- och projektstruktur Analys och efterföljande konsolidering av extern kommunikation (inte bara Ladok3-relaterad) Förbättrad felhantering - visning av felmeddelande och/eller loggkod som gör det enklare att felsöka i systemet Förnyelse av teknik för kommunikation med sökande Förnyelse av personhanteringen Förenklad formattering av utskrifter Förbättring av batchramverket Integrationstest samt övervakning av drift Minskat beroende av (och risk relaterad till) tredjepartsprodukter Refaktorisera bort logik från SQL Sida 13 (15)

14 Översyn av bygg och leveranssystem Test av nytt versionshanteringssystem Utredning av rollhanteringen (behörigheter) i NyA Borttagning av studera-db Borttagning av Hubble Ovanstående lista kommer löpande prioriteras under året beroende på hur förutsättningarna förändras. Prioritering av dessa underhållsåtgärder och tekniska projekt hanteras av den tekniske förvaltningsledaren, vilken agerar produktägare på motsvarande sätt som inom utvecklingsspåren. Syftet med dessa åtgärder och projekt är att förbättra förvaltningsbarheten av systemet och höja kvaliteten på såväl programkod som på utvecklings- och testprocesser. Nedlagda resurser i dessa projekt hanteras budgetmässigt som kostnader. Vi kommer också att utöka deltagandet på sektorns generella informationsaktiviteter såsom Inkubator-Ladokdagarna under SUNET-veckan samt etablera ett kontaktforum för lärosätenas IT-verksamhet som vi vill använda för diskussioner och förankring av tekniska lösningar som påverkar IT-enheternas lokala arbete. Användbarhetsarbete För att uppnå förvaltningsstrategins långsiktiga mål nöjda lärosäten, nöjda sökande och god arbetsmiljö har det sedan NyA togs i drift löpande genomförts användbarhetsinsatser i systemet. Användbarhetsarbetets omfattning har anpassats utifrån målgrupperna och verksamhetens olika behov och mål i NyA. Under 2013 har ett ramverk för en användbarhetsmodell tagits fram. Ramverket ligger till grund för både utveckling och förvaltning av NyA. Ramverkets stomme består av effektkartan. Effektkartan ska kunna svara på följande frågor: Varför ska denna produkt byggas? Syftet + mätpunkter=effektmål Vilka är de som ska skapa de önskade effekterna? Vad vill och behöver målgrupperna? Hur ska produkten och verksamheten utformas? I användbarhetsmodellen ingår också metoder som prototyping, användningstester, intervjuer/observationer, enkäter etc. Målsättningar För att anpassa användbarhetsarbetet till NyA-förvaltningens utvecklingsspår är målsättningen att följande aktiviteter genomförs 2015: Slutföra införandet av en effektkarta för respektive utvecklingsspår i NyA. Ta fram individuella användbarhetsplaner för respektive utvecklingsspår. Användbarhetsforum som vänder sig till produktägare/projektledare. Utbilda teamen så att de får kunskap om ramverket för användbarhetsmodellen och hur de kan bidra i sitt arbete till att NyA har nöjda lärosäten, nöjda sökande och god arbetsmiljö. Sida 14 (15)

15 Leveransplanering Under 2015 införs en ny leveransprocess (releaseprocess) som är mer anpassad till det agila arbetssättet inom utvecklingen. Syftet med releaseprocessen är att driftsätta godkända releaser, skydda myndighetens driftmiljö, verksamhet och användare, minimera nertid av IT-system och tjänster, samt säkerställa att rätt systemkomponenter installeras och driftsätts. En övergripande bild av processen för releasehantering visas i nedanstående processvy. Driftsätt akutrelease Godkänd begäran om förändring Planera release Bygg release Testa & acceptera release Driftsätt release Stäng release Slut Planera driftsättning av release Kommunicera & förbered release Övergripande processvy för releasehanteringen Releaseprocessen har åtta huvudaktiviteter: Planera release Bygg release Planera driftsättning av release Kommunicera & förbered release Testa & acceptera release Driftsätt release Driftsätt akutrelease Stäng release För den övergripande releaseplaneringen upprättas och underhålls en övergripande releaseplan (ref [3]) som omfattar planerade och pågående releaser. Den övergripande releaseplanen används som stöd för releasehanteringsprocessen och för att kommunicera till alla intressenter och innehåller information om aktuella releasedatum, syfte och mål, innehåll, och affärskritiska perioder då förändringar i driftmiljön inte får ske. En detaljerad beskrivning av den nya releaseprocessen ges i dokumenten Processbeskrivning Releasehantering (ref [5]) och Releasepolicy NyA förvaltning (ref [6]). Nämnda dokument utgör huvudsakliga styrdokument för releaseprocessen och dokumenten är för närvarande (november 2014) under utarbetande. Sida 15 (15)

Förvaltningsplan NyA 2014

Förvaltningsplan NyA 2014 Systemförvaltning och systemdrift Föredragande Anders Mobjörk Systemansvarig 010-470 06 38 anders.mobjork@uhr.se BESLUT Diarienummer 4.2.2-4507-2013 Datum 2013-11-29 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm

Läs mer

Förvaltningsstrategi NyA 2015-2017

Förvaltningsstrategi NyA 2015-2017 Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Föredragande Per Zettervall Avdelningschef 010-470 03 00 per.zettervall@uhr.se DNR 4.2.2-1048-2014 Datum 2014-06-02 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm

Läs mer

Förvaltningsstrategi NyA 2014-2016

Förvaltningsstrategi NyA 2014-2016 Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Föredragande Per Zettervall Avdelningschef 010-470 03 00 per.zettervall@uhr.se DNR 4.2.2 2631-2013 Datum 2013-06-13 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm

Läs mer

Förvaltningsplan NyA 2013

Förvaltningsplan NyA 2013 Dnr 2012:65 1(16) Förvaltningsplan NyA 2013 Innehållsförteckning Dnr 2012:65 2(16) 1 Inledning... 3 1.1 VHS blir UHR... 3 1.2 Syfte... 3 1.3 Avgränsningar... 3 1.4 Definitioner och förkortningar... 3 1.5

Läs mer

2014-10-06. Reijo Soréus. NyA. Presentation för Ladok-Inkubator Göteborg

2014-10-06. Reijo Soréus. NyA. Presentation för Ladok-Inkubator Göteborg NyA Presentation för Ladok-Inkubator Göteborg 2014-10-06 Reijo Soréus NyA nu Vad är på gång och vad händer närmaste tiden De stora dragen Övergång till agil utveckling sedan 2013 Spår och team fungerar

Läs mer

Förvaltningsplan för Ladok

Förvaltningsplan för Ladok 1 Förvaltningsplan för Ladok 2 1 INLEDNING 3 1.1 Revisionshistorik 3 1.2 Sammanfattning 3 2 FÖRVALTNINGSOBJEKTET 3 2.1 Förvaltningsperiod 3 2.2 Övergripande beskrivning 4 2.3 Förvaltningens omfattning

Läs mer

NyA, Ladok och identitetsfederationer - så hänger det ihop! Kristina Leve, VHS

NyA, Ladok och identitetsfederationer - så hänger det ihop! Kristina Leve, VHS NyA, Ladok och identitetsfederationer - så hänger det ihop! Kristina Leve, VHS Jag tänkte berätta om VHS NyA Ladok Studera.nu och identitetstjänster Information och påverkan VHS Verket för högskoleservice

Läs mer

Förnyad förvaltning. Presentation vid Ladok SWAMI dagarna 2012-03-26

Förnyad förvaltning. Presentation vid Ladok SWAMI dagarna 2012-03-26 Förnyad förvaltning Presentation vid Ladok SWAMI dagarna 2012-03-26 Förnya förvaltning Innehåll» Presentation av förslaget till förändringar i förvaltningsorganisationen (Extern konsult har avrapporterat

Läs mer

Helhetsåtagande underhåll och drift

Helhetsåtagande underhåll och drift SID (0) Bilaga b Helhetsåtagande underhåll och drift Förfrågningsunderlag Upphandling av ett helhetsåtagande avseende IT-stöd för pedagogiskt genomförande inom Skolplattform Stockholm Box 09, 0 Stockholm.

Läs mer

Ladok3 kickoff på LU 2013-12-05

Ladok3 kickoff på LU 2013-12-05 Ladok3 kickoff på LU 2013-12-05 Ladok Ett studieadministrativt system som används av nästan alla universitet och högskolor i Sverige. Bygger bl.a. på kraven i lagen 1993:1153. Innehåller antagna (men inte

Läs mer

Förnyad förvaltning, ändamålsenlig driftbild. 2013-04-17 Östersund Jonas Brorsson

Förnyad förvaltning, ändamålsenlig driftbild. 2013-04-17 Östersund Jonas Brorsson Förnyad förvaltning, ändamålsenlig driftbild 2013-04-17 Östersund Jonas Brorsson Agenda»Om Förnyad förvaltning»förslag till drift och support Om Förnyad förvaltning Effektmål Beskriva en förvaltning som:

Läs mer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 IT-Policy för Tanums kommun ver 1.0 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-03-18 1 Inledning Tanums kommuns övergripande styrdokument inom IT-området är IT-Policy för Tanums kommun. Policyn anger kommunens

Läs mer

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8)

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8) IT avdelningen Piparegränd 3 271 42 Ystad Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8) S.M.Y.K Beskrivningar och hänvisningar till rutiner och riktlinjer som ligger till grund för ett tryggt förvaltande

Läs mer

Examensarbeten hösten 2014

Examensarbeten hösten 2014 Examensarbeten hösten 2014 2/8 Förslag till examensarbeten på SPV Hos oss kan du ansöka om att skriva uppsats inom flera olika ämnesområden. För oss är uppsatsen ett bra sätt att få delar av vår verksamhet

Läs mer

Processbeskrivning Systemutveckling

Processbeskrivning Systemutveckling ProcIT-P-015 Processbeskrivning Systemutveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställd av Sven Arvidson 2011-09-12 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Systemutvecklingsprocessen

Läs mer

Projekt intranät Office 365 av Per Ekstedt

Projekt intranät Office 365 av Per Ekstedt Projekt intranät Office 365 av Per Ekstedt 1 BESKRIVNING AV UTFÖRANDE Uppdraget planeras att genomföras med ett agilt arbetssätt samt best practice från Microsoft gällande SharePoint online. Uppdraget

Läs mer

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning

Läs mer

System- och objektförvaltning - roller

System- och objektförvaltning - roller System- och objektförvaltning - roller Landstingsdirektörens stab Version A 2010-01-25 Innehållsförteckning A. Objektförvaltning - roller enligt pm3... 3 Budgetnivå... 4 Beslutsnivå... 5 Roller på operativ

Läs mer

Ladok3» NUAK 2013-10-08

Ladok3» NUAK 2013-10-08 Ladok3» NUAK 2013-10-08 Historik Ladok Classic Ladok på webb 70-tal 1996 2004 Ladok Nouveau 2 Varför Ladok3? Åldrande teknisk plattform (Uniface) Höga kostnader för förändringar Dubblerad logik Ökande

Läs mer

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk

Rapport Version 1.0 Johan Aldén Sida 1 av 12 2011-04-25. Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 1 av 12 Rapport Förstudie Elevadministration och schemaläggning Sambruk Johan Aldén Sida 2 av 12 Innehållsförteckning Inledning... 4 Deltagande kommuner... 4 Sammanfattning... 5 Förstudiens

Läs mer

Examensarbeten hösten 2015

Examensarbeten hösten 2015 Examensarbeten hösten 2015 2/6 Förslag till examensarbeten på SPV Hos oss kan du ansöka om att skriva uppsats inom flera olika ämnesområden. För oss är uppsatsen ett bra sätt att få delar av vår verksamhet

Läs mer

Systemförvaltning. där delarna bli till en helhet. Styrning. Organisation. Processer. Jessika Svedberg, Kommunkansliet

Systemförvaltning. där delarna bli till en helhet. Styrning. Organisation. Processer. Jessika Svedberg, Kommunkansliet Systemförvaltning där delarna bli till en helhet Organisation Styrning Processer Jessika Svedberg, Kommunkansliet Verksamhet, IS &IT behov k u n d v e r k s a m h e t Vem bör ha ansvaret? Kundupplevd nytta

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1

SOLLENTUNA FÖRFATTNINGSSAMLING 1 FÖRFATTNINGSSAMLING 1 IT-STRATEGI FÖR SOLLENTUNA KOMMUN Antagen av fullmäktige 2003-09-15, 109 Inledning Informationstekniken har utvecklats till en världsomspännande teknik som omfattar datorer, telefoni,

Läs mer

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec Detta dokument beskriver hur Frontec bedriver utvecklingsprojekt med kvalitetssäkring FSAB_LS020_Projekt och kvalitetsstyrning A.doc Sida 1(6) Frontec kan projekt

Läs mer

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne)

Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i. 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Skellefteå - en framsynt tillväxtkommun, attraktiv att bo och verka i 72 000 invånare, hälften i tätorten 7 217 km 2 (=Skåne) Nyckeltal IT Antal arbetsställen med bredband: 400 Antal användare: 6 500 Antal

Läs mer

Modell för agil utveckling och förvaltning av produkter

Modell för agil utveckling och förvaltning av produkter Beslutsdatum: 2014-07-23 MDH 1.1-396/14 1 (4) Beslutande: Förvaltningschefen Ansvarig för tillämpning: Förvaltningschef Dokumentansvarig: Rektors kansli Dokumenttyp: Processbeskrivning Datum för ikraftträdande:

Läs mer

Processbeskrivning Test

Processbeskrivning Test ProcIT-P-017 Processbeskrivning Test Lednings- och kvalitetssystem Fastställt av Sven Arvidson 2012-06-20 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Testprocessen 4 2.1

Läs mer

pm 3 version 2.0 Cecilia Åkesson, På AB Copyright På AB

pm 3 version 2.0 Cecilia Åkesson, På AB Copyright På AB pm 3 version 2.0 Vad är pm 3? pm 3 är en förvaltningsstyrningsmodell vars syfte är att organisera vidmakthållande och vidareutveckling så att det kan bedrivas på ett affärsmässigt sätt. Med hjälp av pm

Läs mer

IT-Policy. Tritech Technology AB

IT-Policy. Tritech Technology AB IT-Policy Tritech Technology AB 1 av 6 Innehåll 1 Dokumentinformation...3 1.1 Syfte och målgrupp 3 1.2 Ansvar 3 1.3 Nyttjande 3 1.4 Distribution 3 1.5 Versionshistorik 3 1.6 Godkännande 3 2 IT-Policy...4

Läs mer

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet

RIKTLINJER. Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet RIKTLINJER 2 Riktlinjer för styrning av IT-verksamhet. 1 Inledning Håbo kommuns övergripande styrdokument inom IT är IT-policy för Håbo kommun. Riktlinjer

Läs mer

Projekt: Utgåva: Status: Sida: ASF Aktiv Systemförvaltning 002 Beslut 1(7) ANALYS SYSTEMFÖRVALTNINGSMODELLER

Projekt: Utgåva: Status: Sida: ASF Aktiv Systemförvaltning 002 Beslut 1(7) ANALYS SYSTEMFÖRVALTNINGSMODELLER ASF Aktiv Systemförvaltning 002 Beslut 1(7) ASF AKTIV SYSTEMFÖRVALTNING ANALYS SYSTEMFÖRVALTNINGSMODELLER ASF Aktiv Systemförvaltning 002 Beslut 2(7) Namn (person/organisation/grupp) Styrgrupp Refererade

Läs mer

Övergripande granskning av ITverksamheten

Övergripande granskning av ITverksamheten Övergripande granskning av ITverksamheten Februari 2006 (1) 1. Inledning PricewaterhouseCoopers (PwC) har på uppdrag av kommunrevisionen i Borås Stad genomfört en övergripande granskning av Borås Stads

Läs mer

Bilaga 4f. Gemensamma processer. Upphandling av IT-stöd för hantering av elevdokumentation inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Bilaga 4f. Gemensamma processer. Upphandling av IT-stöd för hantering av elevdokumentation inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN UTBILDNINSFÖRVLTNINEN FÖRFRÅNINSUNDERL SID 1 (13) Bilaga 4f emensamma processer Förfrågningsunderlag Upphandling av IT-stöd för hantering av elevdokumentation inom Skolplattform Stockholm Box 22049, 104

Läs mer

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten

Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten 1(7) 2004-03-19 Handläggare, titel, telefon Roger Eriksson, Teknisk IT-strateg, 011-151391 Peter Andersson, IT-strateg, 011 15 11 39 Övergripande riktlinjer för IS/IT-verksamheten Inledning De i Program

Läs mer

Exempel på verklig projektplan

Exempel på verklig projektplan Exempel på verklig projektplan Detta är ett exempel på en proffessionell projektplan hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och mycket av

Läs mer

Konsultbolag1. Testplan för Europa version 2. Testplan Projekt Europa Sid 1 (av 9) 2009-05-14. Europa-projektet. Dokumenthistorik

Konsultbolag1. Testplan för Europa version 2. Testplan Projekt Europa Sid 1 (av 9) 2009-05-14. Europa-projektet. Dokumenthistorik Testplan Projekt Europa Sid 1 (av 9) Europa-projektet Testplan för Europa version 2 Dokumenthistorik Utgåva Datum Författare Kommentar 1 2008-12-16 Ulf Eriksson Ursprunglig version, utkast 2 2008-12-18

Läs mer

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt Kravhantering / Testprocess - Agenda AGENDA Grundläggande kravhanteringsprocess. Insamling, dokumentation, prioritering, Test och förvaltning

Läs mer

Testbara krav. SAST Syd 2012-02-09. Ställ gärna frågor under presentationen eller efteråt Åhörarkopior distribueras efteråt

Testbara krav. SAST Syd 2012-02-09. Ställ gärna frågor under presentationen eller efteråt Åhörarkopior distribueras efteråt Testbara krav SAST Syd 2012-02-09 Ställ gärna frågor under presentationen eller efteråt Åhörarkopior distribueras efteråt Ulf Eriksson Produktägare på ReQtest Specialist på kravhantering och test Grundare

Läs mer

Olika former av metodstöd

Olika former av metodstöd 5 Kapitel Olika former av metodstöd Processkartläggning är en viktig del av arbetet med verksamhetsutveckling för att bland annat definiera nuläget i den arbetsprocess som är tänkt att förändras. Samstämmighet

Läs mer

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut

Sammanhållen hantering. En ansökan och ett beslut Sammanhållen hantering En ansökan och ett beslut Bakgrund och syfte När det nuvarande studiestödssystemet infördes år 2001, valde CSN att varje studiestödsform skulle hanteras som separata ärenden (ärendeklasser).

Läs mer

Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna

Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna Beslut: Rektor 2012-01-16 Revidering: - Dnr: DUC 2012/63/10 Gäller fr o m: 2012-01-16 Ersätter: - Relaterade dokument: - Ansvarig

Läs mer

Lednings- och verksamhetsstöd, Förvaltningsorganisation KiX/HSA Diarienr: H900:LS 821/09

Lednings- och verksamhetsstöd, Förvaltningsorganisation KiX/HSA Diarienr: H900:LS 821/09 2010-08-20 Version 1.2 Lednings- och verksamhetsstöd, Förvaltningsorganisation KiX/HSA Diarienr: H900:LS 821/09 Bilaga 1 till HSA Policytillämpning i Landstinget Gävleborg Förvaltningsorganisation för

Läs mer

Positionera LINA. 1. Introduktion. 2. Samverkan kring BAL över tiden

Positionera LINA. 1. Introduktion. 2. Samverkan kring BAL över tiden POSITIONERA LINA 1(5) Positionera LINA 1. Introduktion Det är angeläget att samsyn råder mellan och kommunerna om hur samverkan kring BAL (byggnads- adress- och lägenhetsinformation) ska bedrivas över

Läs mer

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014

IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 IT-strategi-Danderyds kommun 2010-2014 Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2010-09-27 Giltighetstid: 2010-09-27 t o m 2014-12-31 Ansvarig nämnd: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS 2010/0095 IT-strategi

Läs mer

Agil testning i SCRUM

Agil testning i SCRUM Agil testning i SCRUM Petter Salomonsson Petter.salomonsson@addq.se Tel: 0708-398435 Kort presentation AddQ Consulting AB tydlig fokus på test och kvalitetssäkringstjänster erbjuder mycket erfarna konsulter

Läs mer

IT-generella kontroller i Agresso, skattekontosystemet, Moms AG och Tina

IT-generella kontroller i Agresso, skattekontosystemet, Moms AG och Tina 1 IT-generella kontroller i Agresso, skattekontosystemet, Moms AG och Tina Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Skatteverket granskat IT-generella kontroller i ekonomisystemet Agresso,

Läs mer

Anmälningar mot Stockholms universitet angående antagning till kompletteringsutbildningen för utländska jurister

Anmälningar mot Stockholms universitet angående antagning till kompletteringsutbildningen för utländska jurister Stockholms universitet Rektor 106 91 Stockholm Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Ann-Kristin Vesterlund 08-563

Läs mer

Bilagor Projektrapport VoteIT år 1

Bilagor Projektrapport VoteIT år 1 1(6) Bilagor Projektrapport VoteIT år 1 Innehåll Bilaga 1. Kravspecifikation... 2 Bilaga 2: Checklista för årsmötesprocessen... 3 Bilaga 3: Om typen av möten som ska stödjas... 5 Bilaga 4. Kvalitetsplan...

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

SUNETs Projektmodell. Syfte. Processer. Version: 2012-04-10

SUNETs Projektmodell. Syfte. Processer. Version: 2012-04-10 SUNETs Projektmodell Version: 2012-04-10 Syfte Syftet med denna modell för arbete med SUNETs tjänster är att ge användare och kunder en väl fungerande tjänst som uppfyller de mål som SUNET styrelse har

Läs mer

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017

Strategisk plan för främjande av breddad rekrytering till högskolan och motverkande av diskriminering inom högskolan 2015-2017 Avdelningen för analys, främjande och tillträdesfrågor Föredragande Aleksandra Sjöstrand Utredare 010-4700367 aleksandra.sjostrand@uhr.se STRATEGI Diarienummer 1.1.1-266-2015 Datum 2015-03-06 Postadress

Läs mer

Bilaga 4c. Utveckling. Upphandling av IT-stöd för barn- och elevregister inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Förfrågningsunderlag

Bilaga 4c. Utveckling. Upphandling av IT-stöd för barn- och elevregister inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Förfrågningsunderlag UTBILDNINSFÖRVLTNINEN SID 1 (1) Bilaga 4c Utveckling Förfrågningsunderlag Upphandling av IT-stöd för barn- och elevregister inom Skolplattform Stockholm Box 049, 104 Stockholm. Besöksadress Hantverkargatan

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

Pågående utveckling av nya IT-stöd vid Stockholms universitet

Pågående utveckling av nya IT-stöd vid Stockholms universitet 1 (11) Pågående utveckling av nya IT-stöd vid Stockholms universitet I detta dokument presenteras de större planerade och pågående IT-projekten inom universitetet. Dokumentet ses löpande över av IT-samordningsgruppen

Läs mer

Slutrapport Mobilitet Mobila tjänster

Slutrapport Mobilitet Mobila tjänster 1.00 Utgåva (1)9 Dokumenttyp: Projektdokument Dokumentbeskrivning: Projekt: Projektnummer (enligt esamordnare) Slutrapport Mobilitet Mobila tjänster i Göteborgs stad Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av

Läs mer

Agila Avtal. avtalsformer som kan fungera. Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se

Agila Avtal. avtalsformer som kan fungera. Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Agila Avtal Hur man säljer in agila projekt olika avtalsformer som kan fungera Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Min syn på saken och kundens Detta är vad vi alla önskar Lite om mig själv Carina

Läs mer

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016

Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Antagningsordning för utbildning på grund och avancerad nivå Röda Korsets Högskola Studiestart läsåret 2015/2016 Dnr: 62/12 Reviderad 2015-03-24 och ersätter antagningsordning från 2014-03-26 Innehåll

Läs mer

BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM

BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM NORDSCRUM BESKRIVNING AV PROCESSMETODEN SCRUM INNEHÅLLSFÖRTECKNING inledning... 3 SCRUM... 3 Bakgrund... 3 Faser... 3 Ramverket... 3 Nordscrum... 4 StudentProjekt...

Läs mer

Presentation. Fredrik Runnsjö 1996 Utvecklare 2004 Testare ~2006 Scrum/Canban

Presentation. Fredrik Runnsjö 1996 Utvecklare 2004 Testare ~2006 Scrum/Canban Presentation Fredrik Runnsjö 1996 Utvecklare 2004 Testare ~2006 Scrum/Canban Om AddQ Mission Vi skapar affärsnytta för kunden genom specialisttjänster inom test, kvalitetssäkring och effektivisering Tjänsteområden

Läs mer

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04).

IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF 10-503/04). Rektrs beslut Rektr 2011-01-31 MDH1.5-1066/10 Handläggare Tmmy Stridh IT-strategi Beslut Rektr beslutar att fastställa bifgad IT-strategi. IT-strategin ersätter tidigare IT-strategi från 2004-12-16. (CF

Läs mer

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO)

Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) Datum Diarienr 2013-04-17 1822-2012 Arbetslöshetskassornas samorganisation, SO Box 1110 111 81 Stockholm Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) Arbetslöshetskassornas samorganisation (SO) Datainspektionens

Läs mer

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen

En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning IT-strategiska avdelningen UFV 2009/256 IT-strategiska avdelningen PM 2009-02-05 Beställare Per Lindgren Författare Gerolf Nauwerck En infrastruktur för administrativ informationsförsörjning Universitetets administration på alla

Läs mer

Roll- och arbetsfördelning

Roll- och arbetsfördelning Folkbildningsförbundet Datasamverkan Gustav Reviderad 2010-09-24 Roll- och arbetsfördelning Datadelegationens verksamhet regleras i Folkbildningsförbundets stadgar. Utdrag ur nu gällande stadgar: 11 Datadelegationen

Läs mer

Ladok3 Erik Ångman 1

Ladok3 Erik Ångman 1 Ladok3 Erik Ångman 1 Ladok3» Nästa generation av studieadministrativt systemstöd för universitet och högskolor i Sverige, som alltså ska ersätta det Ladoksystem som idag är i drift 2 Kort tillbaka- och

Läs mer

Användbarhet i sitt sammanhang

Användbarhet i sitt sammanhang Användbarhet i sitt sammanhang Världsanvändbarhetsdagen 2009-11-12 Anders Hedberg, Guide Konsult Stockholm Innehåll En helikoptertur över ett projekts olika faser med belysning på användbarhet i förhållande

Läs mer

4. Inriktning och övergripande mål

4. Inriktning och övergripande mål Lednings- och verksamhetsstöd IT-policy Bilaga 2 LS 14/06 HANDLÄGGARE DATUM DIARIENR Ante Grubbström 2005-12-19 IT-policy för samtliga verksamheter i Landstinget Sörmland 1. Definition Med IT informationsteknologi

Läs mer

Redovisning av resultat

Redovisning av resultat Redovisning av resultat Tillståndshantering för färdtjänst NU- och BÖR- lägeskartläggning samt effekter Jan Törnebohm o Susanne Ribbing, 2009-04-20 Redovisning Den valda exempeltjänsten bakgrund och syfte

Läs mer

Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen

Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen ProcIT-P-023 Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen Lednings- och kvalitetssystem IT-avdelningen Fastställd av Sven Arvidson 2013-07-03 Innehållsförteckning Versionshistorik 3 Inledning

Läs mer

Exempel på verklig kravspecifikation

Exempel på verklig kravspecifikation Exempel på verklig kravspecifikation Detta är ett exempel på en proffessionell kravspecifikation hämtad ur verkliga livet. Den visas inte i sin fullständighet, det mesta är bortklippt, men strukturen och

Läs mer

Förvaltningsplan för NK Kommunikation 2010

Förvaltningsplan för NK Kommunikation 2010 FÖRVALTNINGSPLAN 1(7) 2009-03-26 ver. A Handläggare, titel, telefon Fastställd 2009-03-26 Peter Fagerlund 011-153430 Förvaltningsplan för NK Kommunikation 2010 Innehåll 1. Inledning... 2 Syfte och målgrupp...

Läs mer

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning

Myndighetens syn på. tillträde till utbildning Myndighetens syn på tillträde till utbildning 1 2 Utgiven av Myndigheten för yrkeshögskolan 2012 Dnr: YH 2012/3 ISBN-nr: 978-91-87073-05-2 Grafisk form: Markant Reklambyrå AB Myndighetens syn på tillträde

Läs mer

Metoder och verktyg för funktionssäkerhet

Metoder och verktyg för funktionssäkerhet Metoder och verktyg för funktionssäkerhet Projektstart 1. Hantera kraven En bra process är grunden för att hantera kraven i ett säkerhetsprojekt. Det krävs att du har en tydlig spårbarhet mellan krav och

Läs mer

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj

Preliminär projektdefinition Bygglovsleveranser 2010-04-09/bj INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 2 2. SYFTE... 2 3. MÅL... 3 4. OMFATTNING OCH RESULTAT... 4 5. KOPPLINGAR TILL OCH BEROENDEN AV ANDRA PROJEKT... 5 6. PLAN FÖR GENOMFÖRANDE... 6 Sida 1 1. BAKGRUND Denna

Läs mer

Vad är eklient i Samverkan? Gemensamma krafter för framtida utmaningar

Vad är eklient i Samverkan? Gemensamma krafter för framtida utmaningar Vad är eklient i Samverkan? Gemensamma krafter för framtida utmaningar Agenda Vilka är det som arbetar med eklient Hur förvaltas eklient Vilka är målen för eklient Vad är eklient De olika objekten Vilka

Läs mer

behörighetsinformation på NyAwebben

behörighetsinformation på NyAwebben 2013-04-12 Sida 1 (10) Överföringsformat för behörighetsinformation på NyA-webben 2013-04-12 Sida 2 (10) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Referenser...

Läs mer

Ladok3 SamIT 2013-05-24

Ladok3 SamIT 2013-05-24 Ladok3 SamIT 2013-05-24 Kort om Ladok och Ladok3 Ladok är ett gemensamt nationellt system för studiedeltagande, resultat och examina. Ägs och drivs av medlemslärosätena (i princip samtliga svenska UoH,

Läs mer

Samverkansavtal avseende drift och förvaltning av XXXXsystem för XXXXXXXX i Kalmar Län

Samverkansavtal avseende drift och förvaltning av XXXXsystem för XXXXXXXX i Kalmar Län Samverkansavtal drift och förvaltning av XXXXsystem för XXXXXXXX i Kalmar Län 1 Parter... 2 2 Bakgrund...2 3 Övergripande organisation... 2 Systemägarråd... 3 Central Systemägare/Systemägare... 4 Systemägaren...

Läs mer

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog

Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum Serienummer Version 2010:01 1.0 1 (10) + Riktlinjer för Försäkringskassans begreppskatalog Försäkringsprocesser RIKTLINJER 2010-01-15 Ändringsdatum

Läs mer

Samverkan som drivkraft

Samverkan som drivkraft Samverkan som drivkraft för verksamhetsstyrd IT-utveckling Michael Eklund, CIO pm3 i Norrtälje Portföljstyrgrupp VP och budget Portföljkontor Barn och utbildning Räddningstjänst Samhällsbyggnad och miljö

Läs mer

Resultathantering i Ladok3.» Ladok-inkubator» Ola Ljungkrona

Resultathantering i Ladok3.» Ladok-inkubator» Ola Ljungkrona Resultathantering i Ladok3» Ladok-inkubator» Ola Ljungkrona Innehåll» Varför resultatleverans Vilka möjligheter ger det lärosätena, ladok3- projektet» Hur - Ladok3 funktionalitet mot befintlig Ladokdatabas»

Läs mer

Systemförvaltning av IT-system

Systemförvaltning av IT-system Revisionsrapport Systemförvaltning av IT-system Norrbottens läns landsting Februari 2009 Per Ståhlberg Revisionskonsult Hans Rinander Certifierad kommunal revisor 2009-02-26 Per Ståhlberg, Projektledare

Läs mer

Verkställighet. Funktionell beskrivning av tjänsten med elektronisk överföring Utgåva 1.0

Verkställighet. Funktionell beskrivning av tjänsten med elektronisk överföring Utgåva 1.0 1(20) Verkställighet Funktionell beskrivning av tjänsten med elektronisk överföring Utgåva 1.0 www.kronofogden.se E-postadress: kronofogdemyndigheten@kronofogden.se Postadress Besöksadress Telefon Telefax

Läs mer

OBS: Vänta med att köra EB50 skarpt tills ni har kört EB47 och EB48 för samtliga terminer!

OBS: Vänta med att köra EB50 skarpt tills ni har kört EB47 och EB48 för samtliga terminer! Leverans 2015_02 från den 23 april togs i drift den 27 maj. I driftsättningen ingår även leveranskompletteringen från den 20 maj. Här följer en sammanfattning av nyheterna. Utförligare information finns

Läs mer

MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016. IT-strategigruppen 2013-02-18

MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016. IT-strategigruppen 2013-02-18 MJÖLBY KOMMUN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Roller och ansvar inom utbildningsförvaltningens IT-verksamhet 2013-2016 IT-strategigruppen 2013-02-18 INNEHÅLL FÖRVALTNINGSCHEF... 3 REKTOR/F... 3 IT-STRATEG...

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011

Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Dnr: AF-2010/436389 Datum: 2011-02-25 Arbetsförmedlingens Återrapportering2011 Plan för utvecklings- och implementeringsarbetet av det nya systemstödet samt för det metodarbete som ska bedrivas för att

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Vilka problem och möjligheter står våra utbildningsdatabaser inför i och med övergången till nya Ladok?

Vilka problem och möjligheter står våra utbildningsdatabaser inför i och med övergången till nya Ladok? Vilka problem och möjligheter står våra utbildningsdatabaser inför i och med övergången till nya Ladok? Karim Andersson, Lunds universitet Lotta Garvill, Örebro universitet Per Sandström, Uppsala universitet

Läs mer

Riktlinje för säkerhetskrav vid upphandling av IT-stöd

Riktlinje för säkerhetskrav vid upphandling av IT-stöd 1 (5) Ver. 1.1-2008-11-06 Riktlinje för säkerhetskrav vid upphandling av IT-stöd 1. Inledning Detta dokument redogör för vissa grundläggande säkerhetskrav som bör ställas i samband med anskaffning eller

Läs mer

Budgetunderlag för Universitets- och högskolerådet 2014-2016

Budgetunderlag för Universitets- och högskolerådet 2014-2016 Staben Föredragande Anna Lindholm Stabschef anna.lindholm@uhr.se Diarienummer 1.1.1-930-2013 Datum 2013-03-01 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm Besöksadress Wallingatan 2 111 60 Stockholm Telefon 010-470

Läs mer

3 frågor att besvara

3 frågor att besvara TEST I EN VÄRLD AV INTEGRERADE SYSTEM FRÅN OLIKA LEVERANTÖRER Johan Östman 3 frågor att besvara Vilka krav är rimliga att ställa på leverantörens tester? Vad bör kommunen själv testa? Hur genomförs dessa

Läs mer

Referensarkitektur för U/H. Ola Ljungkrona Chalmers Per Hörnblad UmU

Referensarkitektur för U/H. Ola Ljungkrona Chalmers Per Hörnblad UmU Referensarkitektur för U/H Ola Ljungkrona Chalmers Per Hörnblad UmU 1 Agenda ATI Nationell nätverk för Arkitektur och Teknisk integration Bakgrund referensarkitektur Referensarkitektur Innehåll Principer

Läs mer

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT ITIL is a registered trade mark of AXELOS Limited. Bakgrund till modellen... 3 Beskrivning av modellen... 4 Modellens uppbyggnad... 5 Faser...

Läs mer

Sida: 2 av 20. 4. Systemstöd tertial 2 år 2012

Sida: 2 av 20. 4. Systemstöd tertial 2 år 2012 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2012 4. Systemstöd tertial 2 2012-09-28 Avser perioden 2012-05 2012-08 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Dnr: AF-2011/414101 Datum: 2012-09-28 Återrapportering enligt regleringsbrevet

Läs mer

2013-10- 06. Per Ze@ervall. Antagning.se. Från systemfokus 1ll användbarhetsfokus

2013-10- 06. Per Ze@ervall. Antagning.se. Från systemfokus 1ll användbarhetsfokus Antagning.se Från systemfokus 1ll användbarhetsfokus 2013-10- 06 Per Ze@ervall Denna l samarbe Placera nedan. Webbstrul ger förlängd ansöknings6d 6ll universitetet Värmlands Folkblad 2013-04- 16 Denna

Läs mer

Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering Referensgruppsmöte 2, Förvaltningsgruppen ekonomi

Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering Referensgruppsmöte 2, Förvaltningsgruppen ekonomi Projektmöte Utgåva: A Sidan 1 av 6 Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering 2, en ekonomi Närvarande Ej närvarande Annika Josefsson Michael Morin Ola Viestam Stefan Andersson Jörgen Johansson, Sigma

Läs mer

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12)

Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) 1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Statskontorets rapport Återkrav vid felaktiga utbetalningar Försäkringskassans och CSN:s hantering av återkravsfordringar (2008:12) Allmänt I rapporten behandlas

Läs mer

Projektbeskrivning OpenDataUmea

Projektbeskrivning OpenDataUmea Projektbeskrivning OpenDataUmea Projektets syfte Projekt OpenDataUmea kommer att realisera PSI-direktivet lokalt i Umeå kommun. Projektet kommer att publicera minst 10 dataset men kommer också att ta fram

Läs mer

När samverkan mellan affärssystemen är en besvärlig väg med många hinder

När samverkan mellan affärssystemen är en besvärlig väg med många hinder När samverkan mellan affärssystemen är en besvärlig väg med många hinder ITWorks Group System Integration Specialists Tel: 08 625 46 40 E-post: filexfilexpress ... gör vi vägen både rakare, snabbare och

Läs mer