Miljömål i fjällandskapet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljömål i fjällandskapet"

Transkript

1 Miljömål i fjällandskapet En syntes av problemställningar knutna till förvaltningen av en begränsad resurs EXECUTIVE SUMMARY Rapport 6366

2

3 En analys av, och ett exempel på, hur sakägare kan involveras i arbetet med ett miljömål och förvaltningen av en begränsad resurs.

4 BAKGRUND Sveriges miljöarbete bedrivs med hjälp av ett miljömålssystem som innehåller 16 miljökvalitetsmål. Ett av de svenska miljökvalitetsmålen är Storslagen fjällmiljö. Definitionen av miljökvalitetsmålet lyder: Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt naturoch kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Till det övergripande målet hör flera delmål. Indikatorer används för att följa upp och utvärdera om delmålen nås eller inte. I tabellen nedan syns delmål och indikatorer för Storslagen fjällmiljö. Delmål Indikator Bedömning Problem med delmål/indikator Skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet ska vara försumbara senast år Buller i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luftfartyg ska minska och uppfylla följande specifikation, nämligen att: - minst 60 procent av terrängskotrar i trafik senast år 2015 ska uppfylla högt ställda bullerkrav (lägre än 73 dba) - buller från luftfartyg senast år 2010 skall vara försumbart både inom regleringsområde klass A enligt terrängkörningsförordningen (1978:594) och inom minst 90 procent av nationalparksarealen. Senast år 2010 skall merparten av områden med representativa höga naturoch kulturvärden i fjällområdet ha ett långsiktigt skydd som vid behov omfattar skötsel och restaurering. Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder. Antal renar i fjällområdet Antal terrängskotrar i trafik i fjällänen Antalet terrängskotrar som uppfyller angivna bullerkrav Buller i fjällen Skyddade fjällmiljöer Antal järvar i fjällen Fjällrävsföryngringar Häckande fåglar i fjällen Antal terrängskotrar säger inget om frekvensen av körningen och är därmed inte en lämplig indikator för markslitage. Forskningen har visat att renbete är en viktig process för att upprätthålla den biologiska mångfalden i fjällen. Bullerfrågan handlar i mångt och mycket om värdering vad är acceptabelt buller? Antalet terrängskotrar säger inget om frekvensen i användningen. Det register som finns omfattar både fordon i trafik och avställda fordon. Dessutom finns ett stort antal skotrar som används i fjällen men som ägs av människor med annan hemvist. Antal skotrar säger inte heller något om flygverksamheten. Det saknas information om vad som är värdefulla kulturmiljöer och var de finns. Indikatorn uttrycker inget om hur till exempel kulturvärden tas till vara. Med anledning av den negativa utvecklingen för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö initierade Naturvårdsverket vintern 2008/2009 en förstudie vars syfte var att reda ut vilka problem som omgärdar miljökvalitetsmålet samt att ta fram kunskap om hur förvaltningsverktyg kan användas för att främja en hållbar utveckling i ett komplext system (där fjällen utgör ett exempel). Uppdraget från Naturvårdsverket var att: Analysera hur berörda aktörer ser på miljömålets utformning och användbarhet. Reda ut vilka konflikter som finns i fjällområdet och hur dessa berör miljömålet. Utvärdera hur förvaltningen av fjällresursen hittills har fungerat. Göra en framtidsanalys som beskriver vilka förändringar som krävs för att nå målet. Föreslå riktlinjer för ett framtida forskningsprogram för fjällområdet. Förstudien resulterade i rapporten Miljömål i fjällandskapet En syntes av problemställningar knutna till förvaltningen av en begränsad resurs.

5 ETT KOMPLEXT SYSTEM I de svenska fjällen råder en för Sverige unik situation: 1. Ägande- och nyttjanderättsförhållandena är oklara. De svenska fjällen ägs i huvudsak av den svenska staten. Huruvida staten verkligen är rättmätig ägare till marken har dock varit föremål för diskussion under lång tid. Flera olika grupper, däribland samerna, har gjort anspråk på marken och trots flera statliga utredningar finns idag ingen acceptans för de rådande ägarförhållandena. Samerna har dessutom renskötselrätt baserat på urminnes hävd, en bruksrätt som bland annat omfattar rätt till renbete, jakt och fiske på annans mark. 2. Det förekommer ett mångbruk av landskapsresursen som inte finns någon annanstans i landet. Rennäring ska samsas med storskaligt skogsbruk, fjälljordbruk med rennäring, turister med lokalbefolkning, rovdjursentusiaster med tamdjursägare, jägare med renägare och så vidare. 3. Människorna som bor i området är i mycket högre utsträckning än svensken i gemen beroende av de naturresurser som finns i fjällen för sin överlevnad. Uppemot 90 procent av befolkningen i fjällområdet använder till exempel regelbundet kött från vilt. Foto: Dmitriy Repin/Photos.com Foto: Andreas Gradin/Photos.com Foto: Jupiterimages/Photos.com

6 METODIK Arbetet har skett i flera steg, där tre stycken workshops där ett 40-tal myndigheter, intresseorganisationer och sakkunniga deltog, utgör stommen. Systemanalytiska arbetsmetoder (gruppmodellering) tillämpades för att kartlägga problemen i området, de deltagande aktörernas olika roller och deras syn på varandras verksamheter. Inför det första mötet skickades en enkät, med frågor om miljömålet, dess utformning och användbarhet, ut till alla deltagare. Svaren användes sedan som utgångspunkt för att vid det första mötet gemensamt definiera olika begrepp och problem samt utforma en första skiss av ett orsaks-verkansdiagram. Orsaks-verkansdiagram (på engelska kallat causal loop diagram, CLD) är ett verktyg som ofta används inom systemanalysen för att beskriva komplexa multidimensionella problem som kräver ett holistiskt synsätt. Diagrammen kartlägger sambanden mellan olika parametrar i ett system och skapar en slags nätverksbild som kan avläsas på ett enkelt och transparent sätt. Pilar illustrerar kopplingen mellan orsak och verkan. Vid det andra mötet utvecklades orsaks-verkansdiagram för sex viktiga delsystem, nämligen 1. Skoteråkning, 2. Turism, 3. Energi- och gruvindustri, 4. Areella näringar, 5. Fjällmiljön och samernas kulturella identitet och 6. Förvaltning, makt, myndigheter och strategisk planering. Baserat på diagrammen som utvecklats för varje delsystem formulerades en övergripande bild av hur de olika delarna hänger samman och hur de påverkar eller påverkas av miljömålet. Vid det tredje mötet testades och reviderades de konceptuella modeller som hade utvecklats under de två första mötena, rekommendationer till berörda myndigheter utformades och ett förslag till forskningsprogram utvecklades. Förutom de tre gemensamma workshopparna hölls ett antal mindre sammankomster för enstaka grupper av sakägare. En sammanställning av den nationella och internationella forskningslitteraturen kring förvaltningen av gemensamma resurser, där rovdjursförvaltningen användes som exempel, genomfördes också.

7 RESULTAT Baserat på diskussionerna under mötena och den kunskap som växte fram under projektets gång skapades ett stort antal orsaks-verkansdiagram, av övergripande karaktär såväl som för de olika delsystemen. Delsystem 1, det vill säga skoteråkningen och dess påverkan på fjällsystemet, kan ses nedan som ett exempel på hur ett diagram utvecklades då projektdeltagarnas kunskap om sin egen och andras roll i systemet fördjupades. Startpunkten var snöskoterorganisationernas synpunkter, som alla var positiva. Med utgångspunkt i det orsaks-verkansdiagrammet kom diskussionerna kring de negativa effekterna igång. Diagrammet utvecklades sedan i etapper allteftersom olika parametrar förfinades och fler synpunkter, både positiva och negativa, kom fram. Slutresultatet, där både positiva och negativa effekter av skoteråkningen, skoteråkningens drivkrafter, regleringar och samråd samt de parametrar som ingår i miljömålet har lagts till, är betydligt mer komplicerat än det ursprungliga. Detta diagram speglar dock på ett mer realistiskt sätt snöskotersystemets dynamik.

8 RESULTAT En liknande utveckling av diagrammen skedde för alla delsystemen. Diagrammen för de olika delsystemen inkorporerades sedan i ett översiktligt systemdiagram där relationerna mellan tyngre industri, energiproduktion, turism, samhällsservice, areella näringar, miljömål och myndigheternas reglering av verksamheterna ingår. Några av de viktigaste resultaten från gruppmodelleringarna var att: 1. Deltagarnas kunskap om sin egen och andras betydelse i systemet ökade. Sakägarna fick en tydligare bild av den roll de själva spelar i fjällsystemet och en betydligt djupare insikt i, och förståelse för, andra gruppers värderingar och synsätt. Sambanden mellan olika verksamheter och processer och deras effekter på såväl miljömålet som övriga aspekter av en hållbar utveckling identifierades. Samtliga deltagare enades om att fjällen har en begränsad bärkraft, att alla aktiviteter måste dela på det utrymme som finns tillgängligt och att ett överskridande av bärkraften under en längre tid hotar samtliga aktiviteter i området. 2. Miljömålet är vagt formulerat och svåranvändbart. Både miljömålet och delmålen är vagt formulerade. Indikatorernas relevans ifrågasattes, liksom deras mät- och uppföljningsbarhet. Miljömålet är inte nedbrutet till operativt användbara delmål som fungerar i praktiken. Miljömålet tar inte hänsyn till social och ekonomisk utveckling. Liknande slutsatser har dragits i flera forskarstudier. Emmelin (2005)* delar upp miljömålen i vetenskapliga och ideologiska eller utopiska mål och menar att fjällmiljömålet inte låter sig definieras i strikt vetenskaplig mening. Mycket av det som ingår i målformuleringen är påfallande tids-, individoch värderingsberoende. Att ha värderingsbaserade ideologiska miljömål är enligt Emmelin (2005) inte fel, men det kan leda till problem med bland annat med legitimiteten. * Emmelin. L Att synas utan att verka miljömålen som symbolpolitik? I Lundgren, L., Konflikter, samarbete, resultat. Perspektiv på svensk miljöpolitik. Festskrift till Valfrid Paulsson. Kassandra.

9 RESULTAT 3. Det förvaltningssystem som finns idag ifrågasätts. Många av deltagarna upplever en brist på lokal förankring, delaktighet och engagemang. De många byråkratiska nivåerna försvårar kontakterna och kommunikationen med myndigheterna. Bilderna nedan visar hur sakägarna ser på förvaltningen idag (överst) och hur de skulle vilja att den ska se ut (nederst). Mindre byråkrati, större närhet till lokala aktörer samt högre transparens i myndighetsutövning och processer önskas. Historiska händelser och lokala erfarenheter av maktmissbruk och övergrepp har lett till att statens och myndigheternas trovärdighet och legitimitet ifrågasätts. Deltagarna saknar en helhetssyn där man tydligt kan se hur man kan samverka för att uppnå en fungerande förvaltning av fjällresursen. En av utgångspunkterna i miljömålsarbetet är att olika samhällssektorer och aktörer ska samverka för att miljömålen ska uppnås. Det finns dock få exempel på situationer där sakägare och intressegrupper har varit delaktiga i utformningen av miljömål eller i valet av indikatorer för uppföljning av dem. Storslagen fjällmiljö utgör inget undantag. Detta utanförskap i miljömålsprocessen leder till avsaknad av förståelse för måluppfyllelsen och bäddar, tillsammans med de komplicerade nyttjandeformerna av fjällens resurser och lokalbefolkningens beroende av dem, för konflikter vid förvaltningen av fjällmiljön.

10 FAKTA: SAMFÖRVALTNING Vid 1992 års World summit i Rio kom världens ledare överens om att hållbar utveckling även inkluderar en social dimension och att berörda parter bör få möjlighet att delta i beslut som rör gemensamma resurser. Sedan dess har det skett ett rejält uppsving i forskningen kring central och lokal förvaltning av gemensamma resurser. Båda formerna av förvaltning förknippas med såväl för- som nackdelar. Medan statlig förvaltning ofta ger en bättre överblick över resursen och har ett helhetsperspektiv, är de beslut som fattas nästan aldrig lokalt förankrade eller anpassade till lokala förhållanden. Vad gäller den lokala förvaltningen råder det motsatta förhållandet. Lösningarna är lokalt anpassade men tar oftast inte hänsyn till helheten. Genom att kombinera fördelarna hos de båda systemen har forskarna definierat något som de kallar samförvaltning. Det finns emellertid inte en form av samförvaltning utan snarare flera, beroende på hur makten mellan aktörerna som ingår i samförvaltningssystemet fördelas. 1. Information Lokala aktörer informeras om beslut som redan har fattats. Det är envägskommunikation mellan den centrala och den lokala nivån. 2. Konsultation Parterna möts, vanligtvis sent i beslutsprocessen. Lokala aktörer har möjlighet att framföra synpunkter på förvaltningen. 3. Kommunikation Informationsutbyte sker mellan parterna. Den lokala nivåns kunskap börjar tas till vara och den lokala nivån involveras i vissa operativa åtgärder. 4. Rådgivande organ De lokala aktörerna ges möjlighet att delta med en rådgivande funktion i utvecklingen av förvaltningsplaner. 5. Samarbete De lokala aktörerna ges möjlighet att via förhandlingar delta i utvecklingen och implementeringen av förvaltningsplaner. Inflytandet vid beslutsfattandet är dock begränsat. 6. Styrelse inrättas Gemensamma målsättningar för förvaltningen upprättas och den lokala och centrala nivån fattar gemensamma beslut där den centrala nivån finner det lämpligt. 7. Partnerskap inrättas Parterna är jämlika och fattar beslut gemensamt. För att ett förvaltningsarrangemang ska definieras som samförvaltning krävs att alla involverade parter har möjlighet att delta i beslutsfattandet rörande hur resursen ska nyttjas och av vem. Information, konsultation och kommunikation kan därför inte betraktas som samförvaltning. Trots att begrepp som decentralisering, lokal förvaltning och samförvaltning har blivit en del av den svenska naturvårdspolitiken, finns enligt Camilla Sandström, universitetslektor i Statsvetenskap vid Umeå universitet, ännu inga exempel på samförvaltning i Sverige: De exempel på samförvaltning som vi hittills har sett är statlig förvaltning, där man har försökt att öka den lokala delaktigheten i syfte att implementera centrala politiska beslut på regional nivå. De regionala och lokala aktörerna har mycket begränsade möjligheter att påverka beslutsprocessen.

11 FRAMTIDA UTMANINGAR Det finns inget som tyder på att förvaltningen och nyttjandet av fjällresursen kommer att bli mindre komplex i framtiden. Ett antal framtida utmaningar som kan komma att påverka både fjällmiljön, människorna som bor där och möjligheterna att uppnå miljömålet identifierades. 1. Klimatförändringen Årsmedeltemperaturen i de svenska fjällen har ökat med ungefär en grad sedan slutet av 1800-talet och beräkningar visar att den kommer att fortsätta öka. Samtidigt hör fjällens ekosystem till de som är känsligast för klimatförändringen. Skogen kommer att klättra allt högre upp och en förbuskning av delar av fjällmiljön kommer att ske. De areella näringarnas grundförutsättningar kommer därmed att förändras. Rennäringen kommer till exempel att påverkas på flera olika sätt, både positiva och negativa, och kan dessutom komma att få stor betydelse för att motverka klimatförändringens effekter (igenväxningen) i fjällmiljön. 2. Ökad turisttillströmning Turismen är en viktig näring för de som bor i fjällänen och den förutspås öka i framtiden. Detta eftersom klimatförändringen troligen kommer att slå hårdare mot alpregionen än den svenska fjällvärlden, åtminstone på kort sikt. Även sommarturismen kan komma att få ett uppsving då det torra, varma medelhavsklimatet kan resultera i att människor söker sig norrut. En av de aktiviteter som förväntas växa i framtiden är terrängskotertrafiken. Samtidigt vill många ha bullerfria områden i fjällen. 3. Utbyggnad av vindkraften Intresset för att bygga ut vindkraften växer och fjällområdet är ett av de områden som har störst vindenergipotential. Mellan år 2004 och 2008 etablerades19 nya vindkraftverk i fjällområdet. Forskningen visar att många turistgrupper är negativa till vindkraftverk i fjällen. 4. Mineralprospektering Sverige har rikliga tillgångar av mineraler och metaller och är idag ett högintressant land för både svenska och utländska mineralprospekteringsföretag. Ansökningarna om undersökningstillstånd i de svenska fjällen har ökat avsevärt under de senaste åren och visar ingen tendens att mattas av.

12 SLUTSATSER Baserat på resultaten drogs följande slutsatser: Många av problemen i fjällområdet är kopplade till varandra på ett komplext men beskrivbart sätt. Ett holistiskt synsätt krävs om miljömålet ska kunna nås. Myndigheterna har svåra legitimitetsproblem i norra Sverige. Många berörda aktörer känner sig marginaliserade och försummade i det nuvarande förvaltningssystemet. Gamla ägar- och nyttjanderättskonflikter måste lösas om dialog ska kunna återupptas och trovärdighet återupprättas. Många av orsakerna bakom problemen med att nå miljömålet beror därmed på faktorer som ligger utanför de miljöpolitiska och miljöadministrativa områdena. Foto: Ashok Rodrigues/Photos.com

13 REKOMMENDATIONER Under arbetets gång framkom att det finns ett stort behov av förändring om miljömålet ska kunna nås och en hållbar utveckling främjas. Baserat på gruppmodelleringarna och litteraturgenomgången utvecklade deltagarna sex rekommendationer till berörda myndigheter. 1. Utveckla en ny förvaltningsstrategi. Dagens förvaltningssystem domineras av ett top-down perspektiv med tydliga legitimitetsproblem. En effektivare strategi vore att utveckla en lokalt förankrad vision där planer och implementering testas och förankras genom ett bottom-up perspektiv utan att helhetssynen för den skull förloras. 2. Arbeta utifrån ett sammanhållet hållbarhetsperspektiv. Hållbar utveckling delas ofta in i tre olika delar - ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Fjällmiljömålet bör ta hänsyn till alla tre och, inte som idag, enbart till miljöaspekterna. 3. Utveckla adekvata och operativt användbara miljömål. Både miljömål och delmål bör vara heltäckande och relevanta utifrån ett sammanhållet hållbarhetsperspektiv. De bör dessutom vara mätbara och praktiskt användbara för de enskilda aktörerna. 4. Ta fram effektiva och kvalitativa indikatorer. Relevanta, tydliga och uppföljningsbara indikatorer är nödvändiga för att utvärdera huruvida insatta åtgärder har en faktisk effekt och med vilken hastighet och resurseffektivitet som man närmar sig målet. 5. Utveckla integrerade prognosverktyg och realistiska framtidsscenarier. Integrerade prognosverktyg bör utvecklas för att kunna förutspå effekterna av flera samtidiga förändringar (inom till exempel miljö, socioekonomi och policy) på fjällmiljön. 6. Utveckla gräsrotskontakter och lokal samordning. För att undvika marginalisering och en försvagning av lokala perspektiv bör den lokala samordningen öka och konflikterna minimeras. Kommunikationen och integrationen mellan den lokala och den nationella nivån måste också förstärkas och förbättras om den lokala legitimiteten ska öka och miljöarbetet effektiviseras. Ett nytt forskningsprogram Deltagarna är överens om att ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprogram för fjällområdet behövs. Programmet bör utgå från miljökvalitetsmålen och ta upp alla aspekter av hållbar utveckling, det vill säga ekonomiska, ekologiska och sociala. Forskningens fokus bör ligga på att utveckla adekvata och operativt användbara miljökvalitetsmål, delmål och indikatorer samt att definiera hållbarhet på olika nivåer och identifiera förvaltningsmodeller som fungerar i praktiken. Både forskare, brukare och myndigheter bör vara involverade i programmet och forskningen bör genomsyras av praktiskt fältarbete där metoder och resultat testas och tillämpas i verkligheten. Resultaten från programmet bör kommuniceras på ett för sakägarna lättförståeligt och användbart sätt.

14 AKTÖRER, SAKÄGARE OCH INTRESSENTER SOM DELTOG I PROJEKTET Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum Bergsstaten Destination Funäsdalen Dorotea kommun Ekoturismföreningen Energimyndigheten Fastighetsverket Föreningen Sveriges fäbodbrukare Försvarsmakten Jordbruksverket Lantbrukarnas riksförbund Länsstyrelsen Jämtland, naturvård Länsstyrelsen Jämtland, ren/markförvaltning Länsstyrelsen Norrbotten, ren/markförvaltningen Länsstyrelsen Norrbotten, kultur/miljö Länsstyrelsen Västerbotten, markförvaltningen Länsstyrelsen Västerbotten, miljöskydd Länsstyrelsen Västerbotten, kultur/miljö Malung-Sälens kommun Naturskyddsföreningen Naturvårdsverket Norra Dalarnas turistråd Nätverket Norden Polarforskningssekretariatet Riksantikvarieämbetet Rikspolisen/Fjällräddning Rovdjursföreningen Sametinget Skistar Sveriges geologiska undersökning Svenska jägareförbundet Svenska kraftnät Svenska liftanläggningars organisation Svenska samers riksförbund Svenska turistföreningen Svensk turism Sveriges snöskoteråkares centralorganisation Sveriges snöskoterägares riksorganisation Tillväxtverket Vägverket

15

16 Information om rapporten Titel: Miljömål i fjällandskapet - En syntes av problemställningar knutna till förvaltningen av en begränsad resurs Rapport nummer: 6366 ISBN ISSN Författare: Harald Sverdrup, Salim Belyazid, Deniz Koca, Ulrika Jönsson Belyazid, Peter Schlyter & Ingrid Stjernquist Här kan du beställa rapporten Order via telefon: Order via fax: E-post: Postadress: CM gruppen AB, Box , Bromma Internet: (gratis nedladdning) Kontaktinformation Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm Internet: Omslagsfoton: Per-Olov Wikberg Övriga foton (där ej annat anges): Peter Schlyter Textbearbetning & layout: Belyazid Consulting & Communication AB (www.belyazid.com)

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Miljömål i fjällandskapet

Miljömål i fjällandskapet Miljömål i fjällandskapet en syntes av problemställningar knutna till förvaltningen av en begränsad resurs Harald Sverdrup * (Ed), Salim Belyazid *, Deniz Koca *, Ulrika JönssonBelyazid *, Peter Schlyter

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS

FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ PÅ VEMS VILLKOR? VILHELMINA 17 18 NOVEMBER 2015 Välkommen till den tredje årliga konferensen i forskningssatsningen Storslagen fjällmiljö. Tio forskningsprojekt

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

Remiss av förslag till ändrade föreskrifter för Abisko nationalpark

Remiss av förslag till ändrade föreskrifter för Abisko nationalpark 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Stefan Henriksson Tel: 010-698 13 40 stefan.henriksson @naturvardsverket.se REMISS 2014-01-27 Ärendenr: NV-04878-13 Se sändlista Remiss av förslag till ändrade

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Miljömål i fjällandskapet. En syntes av problemställningar knutna till förvaltningen av en begränsad resurs

Miljömål i fjällandskapet. En syntes av problemställningar knutna till förvaltningen av en begränsad resurs Miljömål i fjällandskapet En syntes av problemställningar knutna till förvaltningen av en begränsad resurs rapport 6366 september 2010 Miljömål i fjällandskapet En syntes av problemställningar knutna till

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom Vindkraft og reindrifterfaringer fra Sverige Bodö 2010-06-08 Anders Blom Hoten mot rennäringen Gruvnäring Skogsbruk Rovdjur Vattenkraft Vindkraftverk Turism Ifrågasatta rättigheter Klimatförändringarna

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad

Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Miljöaktuellts kommunrankning: Visualisering av resultat för Malmö stad repo001.docx 2012-03-2914 Innehållsförteckning 1 Bakgrund 2 1.1 Inledning 2 1.2 Metodbeskrivning 4 2 Malmö

Läs mer

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER

CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER 1 Företags- och landsbygdsutvecklingsenheten CHECKLISTA STEG 1 FÖR LÄNSSTYRELSEN INOM LEADER FÖR - GODKÄNNANDE AV LAG - INRÄTTANDE AV LEADEROMRÅDEN - GODKÄNNANDE AV LOKALA UTVECKLINGSSTRATEGIER Granskningsdatum

Läs mer

Samrådsyttrande angående planerad vindkraftspark vid Fjällberg, Lycksele och Åsele kommuner

Samrådsyttrande angående planerad vindkraftspark vid Fjällberg, Lycksele och Åsele kommuner Yttrande Datum 2012-09-19 Ärendebeteckning 551-3619-2012 Arkivbeteckning 2400-51-128 1(4) Nordisk Vindkraft AB Sanna Lindqvist Sanna.Lindqvist@nordiskvindkraft.se Samrådsyttrande angående planerad vindkraftspark

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF

Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Energitorvtäkter. Projektplan 2008-03-14

Energitorvtäkter. Projektplan 2008-03-14 2008-03-14 Projektplan Energitorvtäkter Projektidé Flera länsstyrelser uttryckte i Miljösamverkan Sveriges förfrågan om projektidéer för 2008 års arbete att de upplever ett uppsving inom torvbranschen.

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Bilaga 3: Miljökonsekvensbeskrivning Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Planförslag Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys Bilaga

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB VKÖ-träff, program 22 maj, Lindesberg 09.00 Samling, kaffe & smörgås 09.30 Inledning, syfte med dagen, deltagarpresentation

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

Storslagen fjällmiljö. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet

Storslagen fjällmiljö. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet Storslagen fjällmiljö Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet RAPPORT 5772 DECEMBER 2007 Storslagen fjällmiljö Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder

Regionala Mål 2 Projekt. Projektansökan ur EG:s strukturfonder Regionala Mål 2 Projekt Projektansökan ur EG:s strukturfonder Åtta regionala strukturfondsprogram 1. Övre Norrland 2. Mellersta Norrland 3. Norra Mellansverige 4. Östra Mellansverige 5. Stockholm 6. Västsverige

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund

PM Samtal om hållbarhet. Bakgrund PM Samtal om hållbarhet Bakgrund I början på 80-talet uppstod en insikt inom näringslivet att gamla hierarkiska och patriarkaliska ledningsformer inte längre passade in i det moderna samhället. Jan Carlzon

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge

Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge Per-Olov Wikberg, Naturvårdsverket Oslo 19/8 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-08-22 1 285 000 snöskotrar Årlig omsättning

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen

Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Jokkm okk 13 juni 2011 Mirja Lind berget Sametinget i samverkan med Naturvårdsverket Toleransnivå Hållbar,

Läs mer

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Kontaktperson: Markus Robèrt mrobert@kth.se 070-767 12 41 www.cero.nu Processmodellen CERO CERO (Climate and Economic Research in Organisations)

Läs mer

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16

Bröcklingbergets Vindkraftpark. Samråd med myndigheter 2009-12-16 Bröcklingbergets Vindkraftpark Samråd med myndigheter 2009-12-16 Ownpower Projects Projekteringsbolag för vindkraft Utvecklar projekt för egen portfölj, för andra och tillsammans med partner Konsultuppdrag

Läs mer

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Landskap, delen form och rumslighet Den Europeiska

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog 1 januari 2012-31 december 2014 Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog Version Ändring Ansvarig 1.0 Beslutad 2010-01-22 Projektbeställare 2.0 Beslutad 2010-06-14 Projektbeställare

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Foto: Karolina Hedenmo Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-28 1 Regeringsuppdrag om kommunikation Naturvårdsverket ska

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Jakt- och Fiskesamerna

Jakt- och Fiskesamerna SAMETINGSVAL 2013 Jakt- och Fiskesamerna för rättigheter till alla! jofs_broschyr.indd 1 2013-04-05 17:51 rättigheter til Hur ska framtidens samiska samhälle se ut? Du kan tillsammans med oss förändra

Läs mer

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD BJÖRN INVENTERINGSMETODIK OKTOBER 2014 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien Detta faktablad BJÖRN: Övervakningen i Skandinavien inom Nasjonalt overvåkningsprogram

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation

Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Fortsatta diskussion om Lnu:s organisation Version 120108 Följande principer är utgångspunkter för organisationen vid Linnéuniversitetet: a. Akademisk basnivå: Grunden för verksamheten inom utbildning

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer

Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013. Sammanställning med rekommendationer Förstudie för regional vattenplanering på Gotland 2012-2013 Sammanställning med rekommendationer Denna sammanställning bygger på resultat av möten, synpunkter inkomna via epost, samt den projektutvärdering

Läs mer

Kunskap i havsfrågor 2020

Kunskap i havsfrågor 2020 Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning. Luspen 1:158 m fl. Dnr: 2010.0677-313 Upprättad: 2011-01-25 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Dnr: Upprättad: 2011-01-25 Detaljplan för skidskytteanläggning på fastigheten Luspen 1:158 m fl Samråd

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Riktlinjerna för etablering av vindkraft på FSC-certifierad mark i Sverige består av riktlinjer för markomvandling respektive för riktlinjer tidig dialog.

Läs mer

Älvräddarna. Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig

Älvräddarna. Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig Älvräddarna Stopp för fortsatt utbyggnad, stor som småskalig Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade främst med biokanaler och ekologiska flödesmodeller Vattenkraften och biologisk mångfald Gränsen

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet Verksamhetsidé Kommunens verksamhet syftar till att tillhandahålla en förstklassig och effektiv service. Övergripande strategi Medborgarperspektivet: Timråborna

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES

LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 1(7) LANDSKAPSARKEOLOGERNAS POLICIES Miljöpolicy Kvalitetspolicy Säkerhetspolicy Policies Alla i konsultgruppen 2011-05-22 1.0 2(7) Innehåll 1 INLEDNING...

Läs mer

Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking

Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking För sjätte året i rad rankar tidningen Miljöaktuellt samtliga Sveriges kommuner ur ett miljöoch hållbarhetsperspektiv. Syftet är att ta tempen på det

Läs mer