Miljömål i fjällandskapet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljömål i fjällandskapet"

Transkript

1 Miljömål i fjällandskapet En syntes av problemställningar knutna till förvaltningen av en begränsad resurs EXECUTIVE SUMMARY Rapport 6366

2

3 En analys av, och ett exempel på, hur sakägare kan involveras i arbetet med ett miljömål och förvaltningen av en begränsad resurs.

4 BAKGRUND Sveriges miljöarbete bedrivs med hjälp av ett miljömålssystem som innehåller 16 miljökvalitetsmål. Ett av de svenska miljökvalitetsmålen är Storslagen fjällmiljö. Definitionen av miljökvalitetsmålet lyder: Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt naturoch kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Till det övergripande målet hör flera delmål. Indikatorer används för att följa upp och utvärdera om delmålen nås eller inte. I tabellen nedan syns delmål och indikatorer för Storslagen fjällmiljö. Delmål Indikator Bedömning Problem med delmål/indikator Skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet ska vara försumbara senast år Buller i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luftfartyg ska minska och uppfylla följande specifikation, nämligen att: - minst 60 procent av terrängskotrar i trafik senast år 2015 ska uppfylla högt ställda bullerkrav (lägre än 73 dba) - buller från luftfartyg senast år 2010 skall vara försumbart både inom regleringsområde klass A enligt terrängkörningsförordningen (1978:594) och inom minst 90 procent av nationalparksarealen. Senast år 2010 skall merparten av områden med representativa höga naturoch kulturvärden i fjällområdet ha ett långsiktigt skydd som vid behov omfattar skötsel och restaurering. Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder. Antal renar i fjällområdet Antal terrängskotrar i trafik i fjällänen Antalet terrängskotrar som uppfyller angivna bullerkrav Buller i fjällen Skyddade fjällmiljöer Antal järvar i fjällen Fjällrävsföryngringar Häckande fåglar i fjällen Antal terrängskotrar säger inget om frekvensen av körningen och är därmed inte en lämplig indikator för markslitage. Forskningen har visat att renbete är en viktig process för att upprätthålla den biologiska mångfalden i fjällen. Bullerfrågan handlar i mångt och mycket om värdering vad är acceptabelt buller? Antalet terrängskotrar säger inget om frekvensen i användningen. Det register som finns omfattar både fordon i trafik och avställda fordon. Dessutom finns ett stort antal skotrar som används i fjällen men som ägs av människor med annan hemvist. Antal skotrar säger inte heller något om flygverksamheten. Det saknas information om vad som är värdefulla kulturmiljöer och var de finns. Indikatorn uttrycker inget om hur till exempel kulturvärden tas till vara. Med anledning av den negativa utvecklingen för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö initierade Naturvårdsverket vintern 2008/2009 en förstudie vars syfte var att reda ut vilka problem som omgärdar miljökvalitetsmålet samt att ta fram kunskap om hur förvaltningsverktyg kan användas för att främja en hållbar utveckling i ett komplext system (där fjällen utgör ett exempel). Uppdraget från Naturvårdsverket var att: Analysera hur berörda aktörer ser på miljömålets utformning och användbarhet. Reda ut vilka konflikter som finns i fjällområdet och hur dessa berör miljömålet. Utvärdera hur förvaltningen av fjällresursen hittills har fungerat. Göra en framtidsanalys som beskriver vilka förändringar som krävs för att nå målet. Föreslå riktlinjer för ett framtida forskningsprogram för fjällområdet. Förstudien resulterade i rapporten Miljömål i fjällandskapet En syntes av problemställningar knutna till förvaltningen av en begränsad resurs.

5 ETT KOMPLEXT SYSTEM I de svenska fjällen råder en för Sverige unik situation: 1. Ägande- och nyttjanderättsförhållandena är oklara. De svenska fjällen ägs i huvudsak av den svenska staten. Huruvida staten verkligen är rättmätig ägare till marken har dock varit föremål för diskussion under lång tid. Flera olika grupper, däribland samerna, har gjort anspråk på marken och trots flera statliga utredningar finns idag ingen acceptans för de rådande ägarförhållandena. Samerna har dessutom renskötselrätt baserat på urminnes hävd, en bruksrätt som bland annat omfattar rätt till renbete, jakt och fiske på annans mark. 2. Det förekommer ett mångbruk av landskapsresursen som inte finns någon annanstans i landet. Rennäring ska samsas med storskaligt skogsbruk, fjälljordbruk med rennäring, turister med lokalbefolkning, rovdjursentusiaster med tamdjursägare, jägare med renägare och så vidare. 3. Människorna som bor i området är i mycket högre utsträckning än svensken i gemen beroende av de naturresurser som finns i fjällen för sin överlevnad. Uppemot 90 procent av befolkningen i fjällområdet använder till exempel regelbundet kött från vilt. Foto: Dmitriy Repin/Photos.com Foto: Andreas Gradin/Photos.com Foto: Jupiterimages/Photos.com

6 METODIK Arbetet har skett i flera steg, där tre stycken workshops där ett 40-tal myndigheter, intresseorganisationer och sakkunniga deltog, utgör stommen. Systemanalytiska arbetsmetoder (gruppmodellering) tillämpades för att kartlägga problemen i området, de deltagande aktörernas olika roller och deras syn på varandras verksamheter. Inför det första mötet skickades en enkät, med frågor om miljömålet, dess utformning och användbarhet, ut till alla deltagare. Svaren användes sedan som utgångspunkt för att vid det första mötet gemensamt definiera olika begrepp och problem samt utforma en första skiss av ett orsaks-verkansdiagram. Orsaks-verkansdiagram (på engelska kallat causal loop diagram, CLD) är ett verktyg som ofta används inom systemanalysen för att beskriva komplexa multidimensionella problem som kräver ett holistiskt synsätt. Diagrammen kartlägger sambanden mellan olika parametrar i ett system och skapar en slags nätverksbild som kan avläsas på ett enkelt och transparent sätt. Pilar illustrerar kopplingen mellan orsak och verkan. Vid det andra mötet utvecklades orsaks-verkansdiagram för sex viktiga delsystem, nämligen 1. Skoteråkning, 2. Turism, 3. Energi- och gruvindustri, 4. Areella näringar, 5. Fjällmiljön och samernas kulturella identitet och 6. Förvaltning, makt, myndigheter och strategisk planering. Baserat på diagrammen som utvecklats för varje delsystem formulerades en övergripande bild av hur de olika delarna hänger samman och hur de påverkar eller påverkas av miljömålet. Vid det tredje mötet testades och reviderades de konceptuella modeller som hade utvecklats under de två första mötena, rekommendationer till berörda myndigheter utformades och ett förslag till forskningsprogram utvecklades. Förutom de tre gemensamma workshopparna hölls ett antal mindre sammankomster för enstaka grupper av sakägare. En sammanställning av den nationella och internationella forskningslitteraturen kring förvaltningen av gemensamma resurser, där rovdjursförvaltningen användes som exempel, genomfördes också.

7 RESULTAT Baserat på diskussionerna under mötena och den kunskap som växte fram under projektets gång skapades ett stort antal orsaks-verkansdiagram, av övergripande karaktär såväl som för de olika delsystemen. Delsystem 1, det vill säga skoteråkningen och dess påverkan på fjällsystemet, kan ses nedan som ett exempel på hur ett diagram utvecklades då projektdeltagarnas kunskap om sin egen och andras roll i systemet fördjupades. Startpunkten var snöskoterorganisationernas synpunkter, som alla var positiva. Med utgångspunkt i det orsaks-verkansdiagrammet kom diskussionerna kring de negativa effekterna igång. Diagrammet utvecklades sedan i etapper allteftersom olika parametrar förfinades och fler synpunkter, både positiva och negativa, kom fram. Slutresultatet, där både positiva och negativa effekter av skoteråkningen, skoteråkningens drivkrafter, regleringar och samråd samt de parametrar som ingår i miljömålet har lagts till, är betydligt mer komplicerat än det ursprungliga. Detta diagram speglar dock på ett mer realistiskt sätt snöskotersystemets dynamik.

8 RESULTAT En liknande utveckling av diagrammen skedde för alla delsystemen. Diagrammen för de olika delsystemen inkorporerades sedan i ett översiktligt systemdiagram där relationerna mellan tyngre industri, energiproduktion, turism, samhällsservice, areella näringar, miljömål och myndigheternas reglering av verksamheterna ingår. Några av de viktigaste resultaten från gruppmodelleringarna var att: 1. Deltagarnas kunskap om sin egen och andras betydelse i systemet ökade. Sakägarna fick en tydligare bild av den roll de själva spelar i fjällsystemet och en betydligt djupare insikt i, och förståelse för, andra gruppers värderingar och synsätt. Sambanden mellan olika verksamheter och processer och deras effekter på såväl miljömålet som övriga aspekter av en hållbar utveckling identifierades. Samtliga deltagare enades om att fjällen har en begränsad bärkraft, att alla aktiviteter måste dela på det utrymme som finns tillgängligt och att ett överskridande av bärkraften under en längre tid hotar samtliga aktiviteter i området. 2. Miljömålet är vagt formulerat och svåranvändbart. Både miljömålet och delmålen är vagt formulerade. Indikatorernas relevans ifrågasattes, liksom deras mät- och uppföljningsbarhet. Miljömålet är inte nedbrutet till operativt användbara delmål som fungerar i praktiken. Miljömålet tar inte hänsyn till social och ekonomisk utveckling. Liknande slutsatser har dragits i flera forskarstudier. Emmelin (2005)* delar upp miljömålen i vetenskapliga och ideologiska eller utopiska mål och menar att fjällmiljömålet inte låter sig definieras i strikt vetenskaplig mening. Mycket av det som ingår i målformuleringen är påfallande tids-, individoch värderingsberoende. Att ha värderingsbaserade ideologiska miljömål är enligt Emmelin (2005) inte fel, men det kan leda till problem med bland annat med legitimiteten. * Emmelin. L Att synas utan att verka miljömålen som symbolpolitik? I Lundgren, L., Konflikter, samarbete, resultat. Perspektiv på svensk miljöpolitik. Festskrift till Valfrid Paulsson. Kassandra.

9 RESULTAT 3. Det förvaltningssystem som finns idag ifrågasätts. Många av deltagarna upplever en brist på lokal förankring, delaktighet och engagemang. De många byråkratiska nivåerna försvårar kontakterna och kommunikationen med myndigheterna. Bilderna nedan visar hur sakägarna ser på förvaltningen idag (överst) och hur de skulle vilja att den ska se ut (nederst). Mindre byråkrati, större närhet till lokala aktörer samt högre transparens i myndighetsutövning och processer önskas. Historiska händelser och lokala erfarenheter av maktmissbruk och övergrepp har lett till att statens och myndigheternas trovärdighet och legitimitet ifrågasätts. Deltagarna saknar en helhetssyn där man tydligt kan se hur man kan samverka för att uppnå en fungerande förvaltning av fjällresursen. En av utgångspunkterna i miljömålsarbetet är att olika samhällssektorer och aktörer ska samverka för att miljömålen ska uppnås. Det finns dock få exempel på situationer där sakägare och intressegrupper har varit delaktiga i utformningen av miljömål eller i valet av indikatorer för uppföljning av dem. Storslagen fjällmiljö utgör inget undantag. Detta utanförskap i miljömålsprocessen leder till avsaknad av förståelse för måluppfyllelsen och bäddar, tillsammans med de komplicerade nyttjandeformerna av fjällens resurser och lokalbefolkningens beroende av dem, för konflikter vid förvaltningen av fjällmiljön.

10 FAKTA: SAMFÖRVALTNING Vid 1992 års World summit i Rio kom världens ledare överens om att hållbar utveckling även inkluderar en social dimension och att berörda parter bör få möjlighet att delta i beslut som rör gemensamma resurser. Sedan dess har det skett ett rejält uppsving i forskningen kring central och lokal förvaltning av gemensamma resurser. Båda formerna av förvaltning förknippas med såväl för- som nackdelar. Medan statlig förvaltning ofta ger en bättre överblick över resursen och har ett helhetsperspektiv, är de beslut som fattas nästan aldrig lokalt förankrade eller anpassade till lokala förhållanden. Vad gäller den lokala förvaltningen råder det motsatta förhållandet. Lösningarna är lokalt anpassade men tar oftast inte hänsyn till helheten. Genom att kombinera fördelarna hos de båda systemen har forskarna definierat något som de kallar samförvaltning. Det finns emellertid inte en form av samförvaltning utan snarare flera, beroende på hur makten mellan aktörerna som ingår i samförvaltningssystemet fördelas. 1. Information Lokala aktörer informeras om beslut som redan har fattats. Det är envägskommunikation mellan den centrala och den lokala nivån. 2. Konsultation Parterna möts, vanligtvis sent i beslutsprocessen. Lokala aktörer har möjlighet att framföra synpunkter på förvaltningen. 3. Kommunikation Informationsutbyte sker mellan parterna. Den lokala nivåns kunskap börjar tas till vara och den lokala nivån involveras i vissa operativa åtgärder. 4. Rådgivande organ De lokala aktörerna ges möjlighet att delta med en rådgivande funktion i utvecklingen av förvaltningsplaner. 5. Samarbete De lokala aktörerna ges möjlighet att via förhandlingar delta i utvecklingen och implementeringen av förvaltningsplaner. Inflytandet vid beslutsfattandet är dock begränsat. 6. Styrelse inrättas Gemensamma målsättningar för förvaltningen upprättas och den lokala och centrala nivån fattar gemensamma beslut där den centrala nivån finner det lämpligt. 7. Partnerskap inrättas Parterna är jämlika och fattar beslut gemensamt. För att ett förvaltningsarrangemang ska definieras som samförvaltning krävs att alla involverade parter har möjlighet att delta i beslutsfattandet rörande hur resursen ska nyttjas och av vem. Information, konsultation och kommunikation kan därför inte betraktas som samförvaltning. Trots att begrepp som decentralisering, lokal förvaltning och samförvaltning har blivit en del av den svenska naturvårdspolitiken, finns enligt Camilla Sandström, universitetslektor i Statsvetenskap vid Umeå universitet, ännu inga exempel på samförvaltning i Sverige: De exempel på samförvaltning som vi hittills har sett är statlig förvaltning, där man har försökt att öka den lokala delaktigheten i syfte att implementera centrala politiska beslut på regional nivå. De regionala och lokala aktörerna har mycket begränsade möjligheter att påverka beslutsprocessen.

11 FRAMTIDA UTMANINGAR Det finns inget som tyder på att förvaltningen och nyttjandet av fjällresursen kommer att bli mindre komplex i framtiden. Ett antal framtida utmaningar som kan komma att påverka både fjällmiljön, människorna som bor där och möjligheterna att uppnå miljömålet identifierades. 1. Klimatförändringen Årsmedeltemperaturen i de svenska fjällen har ökat med ungefär en grad sedan slutet av 1800-talet och beräkningar visar att den kommer att fortsätta öka. Samtidigt hör fjällens ekosystem till de som är känsligast för klimatförändringen. Skogen kommer att klättra allt högre upp och en förbuskning av delar av fjällmiljön kommer att ske. De areella näringarnas grundförutsättningar kommer därmed att förändras. Rennäringen kommer till exempel att påverkas på flera olika sätt, både positiva och negativa, och kan dessutom komma att få stor betydelse för att motverka klimatförändringens effekter (igenväxningen) i fjällmiljön. 2. Ökad turisttillströmning Turismen är en viktig näring för de som bor i fjällänen och den förutspås öka i framtiden. Detta eftersom klimatförändringen troligen kommer att slå hårdare mot alpregionen än den svenska fjällvärlden, åtminstone på kort sikt. Även sommarturismen kan komma att få ett uppsving då det torra, varma medelhavsklimatet kan resultera i att människor söker sig norrut. En av de aktiviteter som förväntas växa i framtiden är terrängskotertrafiken. Samtidigt vill många ha bullerfria områden i fjällen. 3. Utbyggnad av vindkraften Intresset för att bygga ut vindkraften växer och fjällområdet är ett av de områden som har störst vindenergipotential. Mellan år 2004 och 2008 etablerades19 nya vindkraftverk i fjällområdet. Forskningen visar att många turistgrupper är negativa till vindkraftverk i fjällen. 4. Mineralprospektering Sverige har rikliga tillgångar av mineraler och metaller och är idag ett högintressant land för både svenska och utländska mineralprospekteringsföretag. Ansökningarna om undersökningstillstånd i de svenska fjällen har ökat avsevärt under de senaste åren och visar ingen tendens att mattas av.

12 SLUTSATSER Baserat på resultaten drogs följande slutsatser: Många av problemen i fjällområdet är kopplade till varandra på ett komplext men beskrivbart sätt. Ett holistiskt synsätt krävs om miljömålet ska kunna nås. Myndigheterna har svåra legitimitetsproblem i norra Sverige. Många berörda aktörer känner sig marginaliserade och försummade i det nuvarande förvaltningssystemet. Gamla ägar- och nyttjanderättskonflikter måste lösas om dialog ska kunna återupptas och trovärdighet återupprättas. Många av orsakerna bakom problemen med att nå miljömålet beror därmed på faktorer som ligger utanför de miljöpolitiska och miljöadministrativa områdena. Foto: Ashok Rodrigues/Photos.com

13 REKOMMENDATIONER Under arbetets gång framkom att det finns ett stort behov av förändring om miljömålet ska kunna nås och en hållbar utveckling främjas. Baserat på gruppmodelleringarna och litteraturgenomgången utvecklade deltagarna sex rekommendationer till berörda myndigheter. 1. Utveckla en ny förvaltningsstrategi. Dagens förvaltningssystem domineras av ett top-down perspektiv med tydliga legitimitetsproblem. En effektivare strategi vore att utveckla en lokalt förankrad vision där planer och implementering testas och förankras genom ett bottom-up perspektiv utan att helhetssynen för den skull förloras. 2. Arbeta utifrån ett sammanhållet hållbarhetsperspektiv. Hållbar utveckling delas ofta in i tre olika delar - ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Fjällmiljömålet bör ta hänsyn till alla tre och, inte som idag, enbart till miljöaspekterna. 3. Utveckla adekvata och operativt användbara miljömål. Både miljömål och delmål bör vara heltäckande och relevanta utifrån ett sammanhållet hållbarhetsperspektiv. De bör dessutom vara mätbara och praktiskt användbara för de enskilda aktörerna. 4. Ta fram effektiva och kvalitativa indikatorer. Relevanta, tydliga och uppföljningsbara indikatorer är nödvändiga för att utvärdera huruvida insatta åtgärder har en faktisk effekt och med vilken hastighet och resurseffektivitet som man närmar sig målet. 5. Utveckla integrerade prognosverktyg och realistiska framtidsscenarier. Integrerade prognosverktyg bör utvecklas för att kunna förutspå effekterna av flera samtidiga förändringar (inom till exempel miljö, socioekonomi och policy) på fjällmiljön. 6. Utveckla gräsrotskontakter och lokal samordning. För att undvika marginalisering och en försvagning av lokala perspektiv bör den lokala samordningen öka och konflikterna minimeras. Kommunikationen och integrationen mellan den lokala och den nationella nivån måste också förstärkas och förbättras om den lokala legitimiteten ska öka och miljöarbetet effektiviseras. Ett nytt forskningsprogram Deltagarna är överens om att ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprogram för fjällområdet behövs. Programmet bör utgå från miljökvalitetsmålen och ta upp alla aspekter av hållbar utveckling, det vill säga ekonomiska, ekologiska och sociala. Forskningens fokus bör ligga på att utveckla adekvata och operativt användbara miljökvalitetsmål, delmål och indikatorer samt att definiera hållbarhet på olika nivåer och identifiera förvaltningsmodeller som fungerar i praktiken. Både forskare, brukare och myndigheter bör vara involverade i programmet och forskningen bör genomsyras av praktiskt fältarbete där metoder och resultat testas och tillämpas i verkligheten. Resultaten från programmet bör kommuniceras på ett för sakägarna lättförståeligt och användbart sätt.

14 AKTÖRER, SAKÄGARE OCH INTRESSENTER SOM DELTOG I PROJEKTET Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum Bergsstaten Destination Funäsdalen Dorotea kommun Ekoturismföreningen Energimyndigheten Fastighetsverket Föreningen Sveriges fäbodbrukare Försvarsmakten Jordbruksverket Lantbrukarnas riksförbund Länsstyrelsen Jämtland, naturvård Länsstyrelsen Jämtland, ren/markförvaltning Länsstyrelsen Norrbotten, ren/markförvaltningen Länsstyrelsen Norrbotten, kultur/miljö Länsstyrelsen Västerbotten, markförvaltningen Länsstyrelsen Västerbotten, miljöskydd Länsstyrelsen Västerbotten, kultur/miljö Malung-Sälens kommun Naturskyddsföreningen Naturvårdsverket Norra Dalarnas turistråd Nätverket Norden Polarforskningssekretariatet Riksantikvarieämbetet Rikspolisen/Fjällräddning Rovdjursföreningen Sametinget Skistar Sveriges geologiska undersökning Svenska jägareförbundet Svenska kraftnät Svenska liftanläggningars organisation Svenska samers riksförbund Svenska turistföreningen Svensk turism Sveriges snöskoteråkares centralorganisation Sveriges snöskoterägares riksorganisation Tillväxtverket Vägverket

15

16 Information om rapporten Titel: Miljömål i fjällandskapet - En syntes av problemställningar knutna till förvaltningen av en begränsad resurs Rapport nummer: 6366 ISBN ISSN Författare: Harald Sverdrup, Salim Belyazid, Deniz Koca, Ulrika Jönsson Belyazid, Peter Schlyter & Ingrid Stjernquist Här kan du beställa rapporten Order via telefon: Order via fax: E-post: Postadress: CM gruppen AB, Box , Bromma Internet: (gratis nedladdning) Kontaktinformation Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm Internet: Omslagsfoton: Per-Olov Wikberg Övriga foton (där ej annat anges): Peter Schlyter Textbearbetning & layout: Belyazid Consulting & Communication AB (www.belyazid.com)

Miljömål i fjällandskapet

Miljömål i fjällandskapet Miljömål i fjällandskapet en syntes av problemställningar knutna till förvaltningen av en begränsad resurs Harald Sverdrup * (Ed), Salim Belyazid *, Deniz Koca *, Ulrika JönssonBelyazid *, Peter Schlyter

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Miljömål i fjällandskapet. En syntes av problemställningar knutna till förvaltningen av en begränsad resurs

Miljömål i fjällandskapet. En syntes av problemställningar knutna till förvaltningen av en begränsad resurs Miljömål i fjällandskapet En syntes av problemställningar knutna till förvaltningen av en begränsad resurs rapport 6366 september 2010 Miljömål i fjällandskapet En syntes av problemställningar knutna till

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-834 Naturvårdsverkets föreskrifter om statligt bidrag till lokala naturvårdsprojekt NFS 004:19 Utkom från trycket den december 004 beslutade den 8 december

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare

Plattform för hållbar stadsutveckling. Hans Gustafsson Samordnare Plattform för hållbar stadsutveckling Hans Gustafsson Samordnare Tillsammans för ett bättre liv i staden! Pla$ormen ska öka den tvärsektoriella samverkan för a4 möta städernas, tätorternas och stadsregionernas

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom Vindkraft og reindrifterfaringer fra Sverige Bodö 2010-06-08 Anders Blom Hoten mot rennäringen Gruvnäring Skogsbruk Rovdjur Vattenkraft Vindkraftverk Turism Ifrågasatta rättigheter Klimatförändringarna

Läs mer

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00

Uppgifter i denna broschyr kan inte åberopas i enskilda fall. G:\Mbn\Arkiv\Vindkraft\Vindkraft, broschyr.doc TEL VÄXEL 0512-310 00 Bygga vindkraftverk I den här broschyren finns kortfattad information om hur Vara kommun handlägger vindkraftverksärenden och vilka uppgifter som krävs för prövningen. Uppgifter i denna broschyr kan inte

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Gruppdiskussion Kompetensutveckling

Gruppdiskussion Kompetensutveckling Gruppdiskussion Kompetensutveckling Åkermark/Åkermarkslandskap Kopiera biologisk mångfald till Greppa (egen modul). Kopiera biologisk mångfald till behörighetskurs för användning av bekämpningsmedel. Ta

Läs mer

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv

Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Utvärdering av infrastrukturplanerna 2010 2021 ur miljömålsperspektiv Joanna Dickinson, Trivector Traffic Uppdrag Utvärdering åt Miljömålsrådet Utvärdering åt länsstyrelsen i Västra Götaland Hur har miljömålen

Läs mer

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för

Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för 1 Ansökan om bidrag för Fiska med alla Timrå kommun ansöker om bidrag med 260 000 kronor för Projektets namn: Fiska med alla Sökande kommun: Timrå Kontaktperson på kommunen: Stefan Grundström Förvaltning/avdelning:

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Storslagen fjällmiljö. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet

Storslagen fjällmiljö. Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet Storslagen fjällmiljö Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet RAPPORT 5772 DECEMBER 2007 Storslagen fjällmiljö Underlagsrapport till fördjupad utvärdering av miljömålsarbetet NATURVÅRDSVERKET

Läs mer

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB

Vindkraft Öst. Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB Vindkraft Öst Tillsammans utvecklar vi det hållbara Vindbruket! Lokalt möte 22 maj 2013, BMB VKÖ-träff, program 22 maj, Lindesberg 09.00 Samling, kaffe & smörgås 09.30 Inledning, syfte med dagen, deltagarpresentation

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora BILAGA 2 2005-03-14 Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Blekinges Flora Miljöförbundet Blekinge Väst ansöker om bidrag med 60 000 kronor för Blekinges Flora enligt beskrivning nedan. Projektets

Läs mer

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21

MILJÖMÅL MM 3. 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 MILJÖMÅL MM 3 3.1 Nationella miljömål 3.2 Regionala miljömål 3.3 Lokala miljömål 3.4 Agenda 21 3.1 NATIONELLA MILJÖMÅL Bakgrunden Miljö och hållbar utveckling har blivit allt mer centrala frågor såväl

Läs mer

Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge

Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge Snöskoter i Sverige, historik och kunskapsläge Per-Olov Wikberg, Naturvårdsverket Oslo 19/8 2014 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2014-08-22 1 285 000 snöskotrar Årlig omsättning

Läs mer

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet

Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet Guide: Jämställdhet mellan kvinnor och män i projektet I genomförandet av programmet kommer de tre dimensionerna i hållbar utveckling, den ekonomiska, sociala och miljömässiga, att beaktas i genomförandets

Läs mer

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN?

VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? MANUAL VILKA SOCIALA VINSTER GER SAMVERKAN? Steget vidare, samverkan för arbete, har som syfte att möta behoven hos personer mellan 25-64 år som behöver ett samordnat stöd för att lyckas med sin arbetslivsinriktade

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418)

Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna. 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) Protokollsutdrag SID 1(2) Organ: Kommunstyrelsen Datum: 2013-02-04 Plats: Bällstarummet, kommunalhuset, Vallentuna 26 Miljöpolicy för Vallentuna kommun (KS 2012.418) BESLUT Kommunstyrelsen föreslår fullmäktige

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Jakt- och Fiskesamerna

Jakt- och Fiskesamerna SAMETINGSVAL 2013 Jakt- och Fiskesamerna för rättigheter till alla! jofs_broschyr.indd 1 2013-04-05 17:51 rättigheter til Hur ska framtidens samiska samhälle se ut? Du kan tillsammans med oss förändra

Läs mer

Anpassning till ett förändrat klimat

Anpassning till ett förändrat klimat Anpassning till ett förändrat klimat Regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat 2008/09:162 Beslut i riksdagen juni 2009 Länsstyrelserna ges uppdraget att på regional nivå

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-03-30 Ert datum Beteckning 300-20899-06 Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Jan Enler 036-395078 Postadress 551 86 Jönköping Besöksadress Hamngatan

Läs mer

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013)

Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Svensk Miljöbas kravstandard (3:2013) Utfärdare Revisorer Verksamheter Antagen den 22 november 2013 Innehåll Inledning... 4 Utfärdare... 4 Revisorer... 4 Verksamheter... 4 Definitioner och begrepp i standarden...

Läs mer

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog 1 januari 2012-31 december 2014 Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog Version Ändring Ansvarig 1.0 Beslutad 2010-01-22 Projektbeställare 2.0 Beslutad 2010-06-14 Projektbeställare

Läs mer

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Landskap, delen form och rumslighet Den Europeiska

Läs mer

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun

Behovsbedömning MKB checklista. för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB checklista för PLÅTEN 1, Centralorten, Oskarshamns kommun Behovsbedömning MKB Berörs Inledning Dynamate äger fastigheten Plåten 1 där det idag finns lagerbyggnader. P.g.a. utökad verksamhet

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking

Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking Interpellation angående Miljöaktuellts Miljöranking För sjätte året i rad rankar tidningen Miljöaktuellt samtliga Sveriges kommuner ur ett miljöoch hållbarhetsperspektiv. Syftet är att ta tempen på det

Läs mer

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014.

Uppförandekod. Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Uppförandekod Denna uppförandekod fastställdes av Castellum AB (publ) styrelse den 22 april 2014. Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Dokumentägare... 2 3. Ansvar i externa relationer... 2 3.1. Lagar

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande

Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Processledning mot ett klimatanpassat och kostnadseffektivt resande Kontaktperson: Markus Robèrt mrobert@kth.se 070-767 12 41 www.cero.nu Processmodellen CERO CERO (Climate and Economic Research in Organisations)

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun

Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Ny väg norr om Hok Vaggeryds kommun Planprogram för Hok 2:119 m.fl. Vaggeryds kommun Programmet är utsänt på samråd under tiden 2010-06-07 t.o.m. 2010-08-27. Om ni har några synpunkter skall dessa framföras skriftligen till miljö- och byggnämnden

Läs mer

Social hållbarhet i ledning och styrning

Social hållbarhet i ledning och styrning Social hållbarhet i ledning och styrning PLATS FÖR BUDSKAP Elisabeth Bengtsson Folkhälsochef elisabeth.m.bengtsson@skane.se Det motsägelsefulla Skåne. Stark befolkningstillväxt men ojämnt fördelat Stark

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011

Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling. Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 Hjälpas åt att må bra en bra start på hållbar utveckling Johan Hallberg, Borlänge, 22 november 2011 STRESS + coping Söka skaffa högre status Fientlighet, negativism Cynism, vårdslöshet Främlingsrädsla/fientlighet

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE

TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE TILLSAMMANS OCH MED GÖTEBORG ÄR VI STARKARE Medverkande kommuner: Förstudie framtagen av: BAKGRUND SYFTE Med utgångspunkt från erfarenheterna av samarbetet mellan kommunerna Alingsås, Härryda, Lerum, Mölndal

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Tilläggsplan för vindkraft

Tilläggsplan för vindkraft Tilläggsplan för vindkraft Storuman och Sorsele kommuner Erika Arklöf Bakgrund Syftet med projektet var att underlätta pågående och kommande etableringar av vindkraft i Storumans och Sorsele kommuner.

Läs mer

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson

MKB och alternativredovisning. Börje Andersson MKB och alternativredovisning Börje Andersson 1 Syfte med MKB Syftet med att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning är att ge ett bättre underlag för ett beslut. (Prop. 1997/98:45, sid 271, 6 kap,3 MB)

Läs mer

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid

Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Utbildning och omvärldskunskap stadens framtid Lokala och regionala utmaningar på globala problem Fredrik Marklund Källa: Naturvårdsverket Klimatförändringar och det goda livet Isfjorden, nedisad vintertid

Läs mer

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010

SMHI/SGI-seminarium. Länsstyrelsernas möjliga samarbetsområden inom klimatanpassning. Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 SMHI/SGI-seminarium Anpassning till förändrat klimat Malmö den 20-21 april 2010 Länsstyrelsernas nätverk om klimatanpassning Diskussion och workshop om framtida samarbetsområden Klimatanpassningssamordnarnas

Läs mer

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner

Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Ledningssystem för hållbar utveckling i kommuner, landsting och regioner Från kunskap till handling Norrköping 6-7 maj 2014 2014-05-12 1 Marcus Ihre, Projektledare SIS marcus.ihre@sis.se, 0709 48 06 61

Läs mer

Terrängkörning i svenska fjällvärlden

Terrängkörning i svenska fjällvärlden Terrängkörning i svenska fjällvärlden Länsstyrelsens i Norrbotten, Rapportserie, nr 13/2007 Terrängkörning i svenska fjällvärlden Länsstyrelsens rapportserie nr 13/2007 Författare: Ronny Edin Kontaktperson:

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Version 1.0 2015-06-16

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Version 1.0 2015-06-16 Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering Version 1.0 2015-06-16 1 Strategin för miljödatahantering är framtagen i samverkan mellan Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten samt länsstyrelserna

Läs mer

Kunskap i havsfrågor 2020

Kunskap i havsfrågor 2020 Miljö- och jordbruksutskottets utlåtande 2012/13:MJU7 Kunskap i havsfrågor 2020 Sammanfattning Utskottet behandlar i detta utlåtande Europeiska kommissionens grönbok om kunskap i havsfrågor 2020 från kartläggning

Läs mer

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Stockholm 23 februari 2009 Naturvårdsverket Landskapsenheten 106 48 Stockholm Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Kungliga Skogs-

Läs mer

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö

DEL 2. Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö DEL 2 Strategi för god inomhusmiljö och säker strålmiljö för ett hållbart Lycksele 2009 2015 Beslutsdel Strategi En del i Lycksele kommuns lokala Agenda 21 och miljömålsarbete Kommunfullmäktiges beslut

Läs mer

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens

Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens Vindkraften och politiken Vilka avtryck har olika regeringsmajoriteter gjort på vindkraftsutvecklingen? Lars Andersson, chef Energimyndighetens vindenhet Ingen träff på vind Regeringens proposition 1996/97:84

Läs mer

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Klimatarbetet i praktiken

Klimatarbetet i praktiken Klimatarbetet i praktiken Samverkan mellan centrala och regionala myndigheter Seminarium i Norrköping den 14-15 maj 2009 leif.gren@raa.se 08-5191 8010 Klimatarbetet behöver olika perspektiv, blanda teori

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision

Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Stadgar för den ideella föreningen Biosfärområde Blekinge Arkipelag, förslag till revision Antagna xx april 2014. 1 FIRMA Föreningens firma är Biosfärområde Blekinge Arkipelag. 2 FÖRENINGENS SÄTE Föreningen

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring?

Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring? NordVind - VINDKRAFT OG LOKAL FORANKRING Kommuner og sentrale myndigheters rolle i lokal forankring? Projektledare Jens Sperens / Vindfyr Agenda Vindfyr Tack till finansiär Vad kommuner gör idag för ökad

Läs mer

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna

2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523. Länsstyrelserna Koncept Regeringsbeslut xx Finansdepartementet Hans Timan hans.timan@finance.ministry.se 08-4052026 2007-11-22 Fi2007/xxxx Fi2007/8545 Fi2007/8523 Länsstyrelserna Ändring av regleringsbrev för budgetåret

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna

Bra luft och hållbar utveckling. Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Bra luft och hållbar utveckling Lokala avvägningar och beslut nödvändiga för att klara luftkvalitetsnormerna Sveriges Kommuner och Landsting 2007 118 82 Stockholm Tfn 08-452 70 00 E-post: kerstin.blom.bokliden@skl.se

Läs mer

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7

Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Sveriges miljökvalitetsmål i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11). Källa: Skolverket. 1/7 Övergripande mål och riktlinjer, del 1 2 i Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) Del 1 Skolans värdegrund och

Läs mer

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen

Koppling till de nationella miljömålen. Koppling till de nationella miljömålen i 1. Klimat- och energiplan Handlingsplan för hållbar tillförsel, distribution och användning av energi i kommunen Sida 1 (9) Peter Eskebrink och Jenny Ohlsson Ur KS, TN och MBN är påbörjat. politiskt

Läs mer

Kompetensprojekt På det mänskliga planet

Kompetensprojekt På det mänskliga planet LÅT SLÅ LÅT SLÅ Kompetensprojekt På det mänskliga planet Projektledning: Jan Linné Ornella Nettelhed Nils Joelsson Administration: Susanne Kruuse Praktisk Projektledning Seminarium HLF Låt Hjärtat Slå

Läs mer

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd 1(8) Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd Inledning Ansvaret för forskning inom geodataområdet är otydligt definierat. Lantmäteriet ska enligt sin instruktion bedriva utvecklingsverksamhet

Läs mer

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering

Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Goda avsikter men ohållbart resultat Arkitekten Rune Elofsson är starkt kritisk till dagens stadsplanering Vi behöver tänka nytt. Eller gammalt, fast med nya förtecken. Det anser Rune Elofsson, arkitekt

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ

STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ ANSVARIG MYNDIGHET: NATURVÅRDSVERKET Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014

SKNT -Orsa. Den 3 oktober 2014 SKNT -Orsa Den 3 oktober 2014 Information från Länsstyrelsen Mikael Selander, chef Näringslivenheten Kirsten Berlin, Projektledare för processtöd Björn Forsberg, chef Landsbygdsenheten Vad är på gång 2014

Läs mer

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad

Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Slutrapport förestudie Ekoturistdestinationen Kristianstad Sammanfattning Kristianstad Vattenrike är en viktig besöksanledning i nordöstra Skåne och mycket har gjorts när det gäller att tillgängliggöra,

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

INVENTERING STORA ROVDJUR

INVENTERING STORA ROVDJUR FAKTABLAD LODJUR INVENTERINGSMETODIK MARS 2013 INVENTERING STORA ROVDJUR METODIK LODJUR: Områdesinventering Detta faktablad Lodjur: Områdesinventering inom Nasjonalt overvakningsprogram for rovvilt (www.rovdata.no)

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC)

Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Datum Diarienummer 2012-02-17 811-2011-6663 as p Bidrag till uppbyggnad och drift aven svensk nationell infrastruktur - Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) Förutsättningar Swedish National

Läs mer