Miljömål i fjällandskapet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljömål i fjällandskapet"

Transkript

1 Miljömål i fjällandskapet En syntes av problemställningar knutna till förvaltningen av en begränsad resurs EXECUTIVE SUMMARY Rapport 6366

2

3 En analys av, och ett exempel på, hur sakägare kan involveras i arbetet med ett miljömål och förvaltningen av en begränsad resurs.

4 BAKGRUND Sveriges miljöarbete bedrivs med hjälp av ett miljömålssystem som innehåller 16 miljökvalitetsmål. Ett av de svenska miljökvalitetsmålen är Storslagen fjällmiljö. Definitionen av miljökvalitetsmålet lyder: Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt naturoch kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Till det övergripande målet hör flera delmål. Indikatorer används för att följa upp och utvärdera om delmålen nås eller inte. I tabellen nedan syns delmål och indikatorer för Storslagen fjällmiljö. Delmål Indikator Bedömning Problem med delmål/indikator Skador på mark och vegetation orsakade av mänsklig verksamhet ska vara försumbara senast år Buller i fjällen från motordrivna fordon i terräng och luftfartyg ska minska och uppfylla följande specifikation, nämligen att: - minst 60 procent av terrängskotrar i trafik senast år 2015 ska uppfylla högt ställda bullerkrav (lägre än 73 dba) - buller från luftfartyg senast år 2010 skall vara försumbart både inom regleringsområde klass A enligt terrängkörningsförordningen (1978:594) och inom minst 90 procent av nationalparksarealen. Senast år 2010 skall merparten av områden med representativa höga naturoch kulturvärden i fjällområdet ha ett långsiktigt skydd som vid behov omfattar skötsel och restaurering. Senast år 2005 ska åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder. Antal renar i fjällområdet Antal terrängskotrar i trafik i fjällänen Antalet terrängskotrar som uppfyller angivna bullerkrav Buller i fjällen Skyddade fjällmiljöer Antal järvar i fjällen Fjällrävsföryngringar Häckande fåglar i fjällen Antal terrängskotrar säger inget om frekvensen av körningen och är därmed inte en lämplig indikator för markslitage. Forskningen har visat att renbete är en viktig process för att upprätthålla den biologiska mångfalden i fjällen. Bullerfrågan handlar i mångt och mycket om värdering vad är acceptabelt buller? Antalet terrängskotrar säger inget om frekvensen i användningen. Det register som finns omfattar både fordon i trafik och avställda fordon. Dessutom finns ett stort antal skotrar som används i fjällen men som ägs av människor med annan hemvist. Antal skotrar säger inte heller något om flygverksamheten. Det saknas information om vad som är värdefulla kulturmiljöer och var de finns. Indikatorn uttrycker inget om hur till exempel kulturvärden tas till vara. Med anledning av den negativa utvecklingen för miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö initierade Naturvårdsverket vintern 2008/2009 en förstudie vars syfte var att reda ut vilka problem som omgärdar miljökvalitetsmålet samt att ta fram kunskap om hur förvaltningsverktyg kan användas för att främja en hållbar utveckling i ett komplext system (där fjällen utgör ett exempel). Uppdraget från Naturvårdsverket var att: Analysera hur berörda aktörer ser på miljömålets utformning och användbarhet. Reda ut vilka konflikter som finns i fjällområdet och hur dessa berör miljömålet. Utvärdera hur förvaltningen av fjällresursen hittills har fungerat. Göra en framtidsanalys som beskriver vilka förändringar som krävs för att nå målet. Föreslå riktlinjer för ett framtida forskningsprogram för fjällområdet. Förstudien resulterade i rapporten Miljömål i fjällandskapet En syntes av problemställningar knutna till förvaltningen av en begränsad resurs.

5 ETT KOMPLEXT SYSTEM I de svenska fjällen råder en för Sverige unik situation: 1. Ägande- och nyttjanderättsförhållandena är oklara. De svenska fjällen ägs i huvudsak av den svenska staten. Huruvida staten verkligen är rättmätig ägare till marken har dock varit föremål för diskussion under lång tid. Flera olika grupper, däribland samerna, har gjort anspråk på marken och trots flera statliga utredningar finns idag ingen acceptans för de rådande ägarförhållandena. Samerna har dessutom renskötselrätt baserat på urminnes hävd, en bruksrätt som bland annat omfattar rätt till renbete, jakt och fiske på annans mark. 2. Det förekommer ett mångbruk av landskapsresursen som inte finns någon annanstans i landet. Rennäring ska samsas med storskaligt skogsbruk, fjälljordbruk med rennäring, turister med lokalbefolkning, rovdjursentusiaster med tamdjursägare, jägare med renägare och så vidare. 3. Människorna som bor i området är i mycket högre utsträckning än svensken i gemen beroende av de naturresurser som finns i fjällen för sin överlevnad. Uppemot 90 procent av befolkningen i fjällområdet använder till exempel regelbundet kött från vilt. Foto: Dmitriy Repin/Photos.com Foto: Andreas Gradin/Photos.com Foto: Jupiterimages/Photos.com

6 METODIK Arbetet har skett i flera steg, där tre stycken workshops där ett 40-tal myndigheter, intresseorganisationer och sakkunniga deltog, utgör stommen. Systemanalytiska arbetsmetoder (gruppmodellering) tillämpades för att kartlägga problemen i området, de deltagande aktörernas olika roller och deras syn på varandras verksamheter. Inför det första mötet skickades en enkät, med frågor om miljömålet, dess utformning och användbarhet, ut till alla deltagare. Svaren användes sedan som utgångspunkt för att vid det första mötet gemensamt definiera olika begrepp och problem samt utforma en första skiss av ett orsaks-verkansdiagram. Orsaks-verkansdiagram (på engelska kallat causal loop diagram, CLD) är ett verktyg som ofta används inom systemanalysen för att beskriva komplexa multidimensionella problem som kräver ett holistiskt synsätt. Diagrammen kartlägger sambanden mellan olika parametrar i ett system och skapar en slags nätverksbild som kan avläsas på ett enkelt och transparent sätt. Pilar illustrerar kopplingen mellan orsak och verkan. Vid det andra mötet utvecklades orsaks-verkansdiagram för sex viktiga delsystem, nämligen 1. Skoteråkning, 2. Turism, 3. Energi- och gruvindustri, 4. Areella näringar, 5. Fjällmiljön och samernas kulturella identitet och 6. Förvaltning, makt, myndigheter och strategisk planering. Baserat på diagrammen som utvecklats för varje delsystem formulerades en övergripande bild av hur de olika delarna hänger samman och hur de påverkar eller påverkas av miljömålet. Vid det tredje mötet testades och reviderades de konceptuella modeller som hade utvecklats under de två första mötena, rekommendationer till berörda myndigheter utformades och ett förslag till forskningsprogram utvecklades. Förutom de tre gemensamma workshopparna hölls ett antal mindre sammankomster för enstaka grupper av sakägare. En sammanställning av den nationella och internationella forskningslitteraturen kring förvaltningen av gemensamma resurser, där rovdjursförvaltningen användes som exempel, genomfördes också.

7 RESULTAT Baserat på diskussionerna under mötena och den kunskap som växte fram under projektets gång skapades ett stort antal orsaks-verkansdiagram, av övergripande karaktär såväl som för de olika delsystemen. Delsystem 1, det vill säga skoteråkningen och dess påverkan på fjällsystemet, kan ses nedan som ett exempel på hur ett diagram utvecklades då projektdeltagarnas kunskap om sin egen och andras roll i systemet fördjupades. Startpunkten var snöskoterorganisationernas synpunkter, som alla var positiva. Med utgångspunkt i det orsaks-verkansdiagrammet kom diskussionerna kring de negativa effekterna igång. Diagrammet utvecklades sedan i etapper allteftersom olika parametrar förfinades och fler synpunkter, både positiva och negativa, kom fram. Slutresultatet, där både positiva och negativa effekter av skoteråkningen, skoteråkningens drivkrafter, regleringar och samråd samt de parametrar som ingår i miljömålet har lagts till, är betydligt mer komplicerat än det ursprungliga. Detta diagram speglar dock på ett mer realistiskt sätt snöskotersystemets dynamik.

8 RESULTAT En liknande utveckling av diagrammen skedde för alla delsystemen. Diagrammen för de olika delsystemen inkorporerades sedan i ett översiktligt systemdiagram där relationerna mellan tyngre industri, energiproduktion, turism, samhällsservice, areella näringar, miljömål och myndigheternas reglering av verksamheterna ingår. Några av de viktigaste resultaten från gruppmodelleringarna var att: 1. Deltagarnas kunskap om sin egen och andras betydelse i systemet ökade. Sakägarna fick en tydligare bild av den roll de själva spelar i fjällsystemet och en betydligt djupare insikt i, och förståelse för, andra gruppers värderingar och synsätt. Sambanden mellan olika verksamheter och processer och deras effekter på såväl miljömålet som övriga aspekter av en hållbar utveckling identifierades. Samtliga deltagare enades om att fjällen har en begränsad bärkraft, att alla aktiviteter måste dela på det utrymme som finns tillgängligt och att ett överskridande av bärkraften under en längre tid hotar samtliga aktiviteter i området. 2. Miljömålet är vagt formulerat och svåranvändbart. Både miljömålet och delmålen är vagt formulerade. Indikatorernas relevans ifrågasattes, liksom deras mät- och uppföljningsbarhet. Miljömålet är inte nedbrutet till operativt användbara delmål som fungerar i praktiken. Miljömålet tar inte hänsyn till social och ekonomisk utveckling. Liknande slutsatser har dragits i flera forskarstudier. Emmelin (2005)* delar upp miljömålen i vetenskapliga och ideologiska eller utopiska mål och menar att fjällmiljömålet inte låter sig definieras i strikt vetenskaplig mening. Mycket av det som ingår i målformuleringen är påfallande tids-, individoch värderingsberoende. Att ha värderingsbaserade ideologiska miljömål är enligt Emmelin (2005) inte fel, men det kan leda till problem med bland annat med legitimiteten. * Emmelin. L Att synas utan att verka miljömålen som symbolpolitik? I Lundgren, L., Konflikter, samarbete, resultat. Perspektiv på svensk miljöpolitik. Festskrift till Valfrid Paulsson. Kassandra.

9 RESULTAT 3. Det förvaltningssystem som finns idag ifrågasätts. Många av deltagarna upplever en brist på lokal förankring, delaktighet och engagemang. De många byråkratiska nivåerna försvårar kontakterna och kommunikationen med myndigheterna. Bilderna nedan visar hur sakägarna ser på förvaltningen idag (överst) och hur de skulle vilja att den ska se ut (nederst). Mindre byråkrati, större närhet till lokala aktörer samt högre transparens i myndighetsutövning och processer önskas. Historiska händelser och lokala erfarenheter av maktmissbruk och övergrepp har lett till att statens och myndigheternas trovärdighet och legitimitet ifrågasätts. Deltagarna saknar en helhetssyn där man tydligt kan se hur man kan samverka för att uppnå en fungerande förvaltning av fjällresursen. En av utgångspunkterna i miljömålsarbetet är att olika samhällssektorer och aktörer ska samverka för att miljömålen ska uppnås. Det finns dock få exempel på situationer där sakägare och intressegrupper har varit delaktiga i utformningen av miljömål eller i valet av indikatorer för uppföljning av dem. Storslagen fjällmiljö utgör inget undantag. Detta utanförskap i miljömålsprocessen leder till avsaknad av förståelse för måluppfyllelsen och bäddar, tillsammans med de komplicerade nyttjandeformerna av fjällens resurser och lokalbefolkningens beroende av dem, för konflikter vid förvaltningen av fjällmiljön.

10 FAKTA: SAMFÖRVALTNING Vid 1992 års World summit i Rio kom världens ledare överens om att hållbar utveckling även inkluderar en social dimension och att berörda parter bör få möjlighet att delta i beslut som rör gemensamma resurser. Sedan dess har det skett ett rejält uppsving i forskningen kring central och lokal förvaltning av gemensamma resurser. Båda formerna av förvaltning förknippas med såväl för- som nackdelar. Medan statlig förvaltning ofta ger en bättre överblick över resursen och har ett helhetsperspektiv, är de beslut som fattas nästan aldrig lokalt förankrade eller anpassade till lokala förhållanden. Vad gäller den lokala förvaltningen råder det motsatta förhållandet. Lösningarna är lokalt anpassade men tar oftast inte hänsyn till helheten. Genom att kombinera fördelarna hos de båda systemen har forskarna definierat något som de kallar samförvaltning. Det finns emellertid inte en form av samförvaltning utan snarare flera, beroende på hur makten mellan aktörerna som ingår i samförvaltningssystemet fördelas. 1. Information Lokala aktörer informeras om beslut som redan har fattats. Det är envägskommunikation mellan den centrala och den lokala nivån. 2. Konsultation Parterna möts, vanligtvis sent i beslutsprocessen. Lokala aktörer har möjlighet att framföra synpunkter på förvaltningen. 3. Kommunikation Informationsutbyte sker mellan parterna. Den lokala nivåns kunskap börjar tas till vara och den lokala nivån involveras i vissa operativa åtgärder. 4. Rådgivande organ De lokala aktörerna ges möjlighet att delta med en rådgivande funktion i utvecklingen av förvaltningsplaner. 5. Samarbete De lokala aktörerna ges möjlighet att via förhandlingar delta i utvecklingen och implementeringen av förvaltningsplaner. Inflytandet vid beslutsfattandet är dock begränsat. 6. Styrelse inrättas Gemensamma målsättningar för förvaltningen upprättas och den lokala och centrala nivån fattar gemensamma beslut där den centrala nivån finner det lämpligt. 7. Partnerskap inrättas Parterna är jämlika och fattar beslut gemensamt. För att ett förvaltningsarrangemang ska definieras som samförvaltning krävs att alla involverade parter har möjlighet att delta i beslutsfattandet rörande hur resursen ska nyttjas och av vem. Information, konsultation och kommunikation kan därför inte betraktas som samförvaltning. Trots att begrepp som decentralisering, lokal förvaltning och samförvaltning har blivit en del av den svenska naturvårdspolitiken, finns enligt Camilla Sandström, universitetslektor i Statsvetenskap vid Umeå universitet, ännu inga exempel på samförvaltning i Sverige: De exempel på samförvaltning som vi hittills har sett är statlig förvaltning, där man har försökt att öka den lokala delaktigheten i syfte att implementera centrala politiska beslut på regional nivå. De regionala och lokala aktörerna har mycket begränsade möjligheter att påverka beslutsprocessen.

11 FRAMTIDA UTMANINGAR Det finns inget som tyder på att förvaltningen och nyttjandet av fjällresursen kommer att bli mindre komplex i framtiden. Ett antal framtida utmaningar som kan komma att påverka både fjällmiljön, människorna som bor där och möjligheterna att uppnå miljömålet identifierades. 1. Klimatförändringen Årsmedeltemperaturen i de svenska fjällen har ökat med ungefär en grad sedan slutet av 1800-talet och beräkningar visar att den kommer att fortsätta öka. Samtidigt hör fjällens ekosystem till de som är känsligast för klimatförändringen. Skogen kommer att klättra allt högre upp och en förbuskning av delar av fjällmiljön kommer att ske. De areella näringarnas grundförutsättningar kommer därmed att förändras. Rennäringen kommer till exempel att påverkas på flera olika sätt, både positiva och negativa, och kan dessutom komma att få stor betydelse för att motverka klimatförändringens effekter (igenväxningen) i fjällmiljön. 2. Ökad turisttillströmning Turismen är en viktig näring för de som bor i fjällänen och den förutspås öka i framtiden. Detta eftersom klimatförändringen troligen kommer att slå hårdare mot alpregionen än den svenska fjällvärlden, åtminstone på kort sikt. Även sommarturismen kan komma att få ett uppsving då det torra, varma medelhavsklimatet kan resultera i att människor söker sig norrut. En av de aktiviteter som förväntas växa i framtiden är terrängskotertrafiken. Samtidigt vill många ha bullerfria områden i fjällen. 3. Utbyggnad av vindkraften Intresset för att bygga ut vindkraften växer och fjällområdet är ett av de områden som har störst vindenergipotential. Mellan år 2004 och 2008 etablerades19 nya vindkraftverk i fjällområdet. Forskningen visar att många turistgrupper är negativa till vindkraftverk i fjällen. 4. Mineralprospektering Sverige har rikliga tillgångar av mineraler och metaller och är idag ett högintressant land för både svenska och utländska mineralprospekteringsföretag. Ansökningarna om undersökningstillstånd i de svenska fjällen har ökat avsevärt under de senaste åren och visar ingen tendens att mattas av.

12 SLUTSATSER Baserat på resultaten drogs följande slutsatser: Många av problemen i fjällområdet är kopplade till varandra på ett komplext men beskrivbart sätt. Ett holistiskt synsätt krävs om miljömålet ska kunna nås. Myndigheterna har svåra legitimitetsproblem i norra Sverige. Många berörda aktörer känner sig marginaliserade och försummade i det nuvarande förvaltningssystemet. Gamla ägar- och nyttjanderättskonflikter måste lösas om dialog ska kunna återupptas och trovärdighet återupprättas. Många av orsakerna bakom problemen med att nå miljömålet beror därmed på faktorer som ligger utanför de miljöpolitiska och miljöadministrativa områdena. Foto: Ashok Rodrigues/Photos.com

13 REKOMMENDATIONER Under arbetets gång framkom att det finns ett stort behov av förändring om miljömålet ska kunna nås och en hållbar utveckling främjas. Baserat på gruppmodelleringarna och litteraturgenomgången utvecklade deltagarna sex rekommendationer till berörda myndigheter. 1. Utveckla en ny förvaltningsstrategi. Dagens förvaltningssystem domineras av ett top-down perspektiv med tydliga legitimitetsproblem. En effektivare strategi vore att utveckla en lokalt förankrad vision där planer och implementering testas och förankras genom ett bottom-up perspektiv utan att helhetssynen för den skull förloras. 2. Arbeta utifrån ett sammanhållet hållbarhetsperspektiv. Hållbar utveckling delas ofta in i tre olika delar - ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet. Fjällmiljömålet bör ta hänsyn till alla tre och, inte som idag, enbart till miljöaspekterna. 3. Utveckla adekvata och operativt användbara miljömål. Både miljömål och delmål bör vara heltäckande och relevanta utifrån ett sammanhållet hållbarhetsperspektiv. De bör dessutom vara mätbara och praktiskt användbara för de enskilda aktörerna. 4. Ta fram effektiva och kvalitativa indikatorer. Relevanta, tydliga och uppföljningsbara indikatorer är nödvändiga för att utvärdera huruvida insatta åtgärder har en faktisk effekt och med vilken hastighet och resurseffektivitet som man närmar sig målet. 5. Utveckla integrerade prognosverktyg och realistiska framtidsscenarier. Integrerade prognosverktyg bör utvecklas för att kunna förutspå effekterna av flera samtidiga förändringar (inom till exempel miljö, socioekonomi och policy) på fjällmiljön. 6. Utveckla gräsrotskontakter och lokal samordning. För att undvika marginalisering och en försvagning av lokala perspektiv bör den lokala samordningen öka och konflikterna minimeras. Kommunikationen och integrationen mellan den lokala och den nationella nivån måste också förstärkas och förbättras om den lokala legitimiteten ska öka och miljöarbetet effektiviseras. Ett nytt forskningsprogram Deltagarna är överens om att ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprogram för fjällområdet behövs. Programmet bör utgå från miljökvalitetsmålen och ta upp alla aspekter av hållbar utveckling, det vill säga ekonomiska, ekologiska och sociala. Forskningens fokus bör ligga på att utveckla adekvata och operativt användbara miljökvalitetsmål, delmål och indikatorer samt att definiera hållbarhet på olika nivåer och identifiera förvaltningsmodeller som fungerar i praktiken. Både forskare, brukare och myndigheter bör vara involverade i programmet och forskningen bör genomsyras av praktiskt fältarbete där metoder och resultat testas och tillämpas i verkligheten. Resultaten från programmet bör kommuniceras på ett för sakägarna lättförståeligt och användbart sätt.

14 AKTÖRER, SAKÄGARE OCH INTRESSENTER SOM DELTOG I PROJEKTET Ájtte, Svenskt fjäll- och samemuseum Bergsstaten Destination Funäsdalen Dorotea kommun Ekoturismföreningen Energimyndigheten Fastighetsverket Föreningen Sveriges fäbodbrukare Försvarsmakten Jordbruksverket Lantbrukarnas riksförbund Länsstyrelsen Jämtland, naturvård Länsstyrelsen Jämtland, ren/markförvaltning Länsstyrelsen Norrbotten, ren/markförvaltningen Länsstyrelsen Norrbotten, kultur/miljö Länsstyrelsen Västerbotten, markförvaltningen Länsstyrelsen Västerbotten, miljöskydd Länsstyrelsen Västerbotten, kultur/miljö Malung-Sälens kommun Naturskyddsföreningen Naturvårdsverket Norra Dalarnas turistråd Nätverket Norden Polarforskningssekretariatet Riksantikvarieämbetet Rikspolisen/Fjällräddning Rovdjursföreningen Sametinget Skistar Sveriges geologiska undersökning Svenska jägareförbundet Svenska kraftnät Svenska liftanläggningars organisation Svenska samers riksförbund Svenska turistföreningen Svensk turism Sveriges snöskoteråkares centralorganisation Sveriges snöskoterägares riksorganisation Tillväxtverket Vägverket

15

16 Information om rapporten Titel: Miljömål i fjällandskapet - En syntes av problemställningar knutna till förvaltningen av en begränsad resurs Rapport nummer: 6366 ISBN ISSN Författare: Harald Sverdrup, Salim Belyazid, Deniz Koca, Ulrika Jönsson Belyazid, Peter Schlyter & Ingrid Stjernquist Här kan du beställa rapporten Order via telefon: Order via fax: E-post: Postadress: CM gruppen AB, Box , Bromma Internet: (gratis nedladdning) Kontaktinformation Naturvårdsverket Tel: , fax: E-post: Postadress: Naturvårdsverket, Stockholm Internet: Omslagsfoton: Per-Olov Wikberg Övriga foton (där ej annat anges): Peter Schlyter Textbearbetning & layout: Belyazid Consulting & Communication AB (www.belyazid.com)

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen

Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Lektionsupplägg: Rollspel om fjällen Turism, vindkraftverk, gruvindustri eller renskötsel? Vad händer i fjällen om eleverna får bestämma? Genom ett rollspel får eleverna kunskap om fjällens storslagna

Läs mer

Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag?

Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag? Hållbart samnyttjande och utveckling av fjällen - Vad är Länsstyrelsens fjälluppdrag? Vidsträckta, obebodda områden med få bofasta Totalt ca 1,7 milj ha ovan odlgränsen, varav ca 1,2 på statlig mark (ca

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Samverkan i fjällen. Folkets hus Sorsele 5 februari 2015

Samverkan i fjällen. Folkets hus Sorsele 5 februari 2015 Samverkan i fjällen Folkets hus Sorsele 5 februari 2015 en presentation av Katarina Eckerberg professor i offentlig förvaltning Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Den svenska fjällregionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Miljömål i fjällandskapet

Miljömål i fjällandskapet Miljömål i fjällandskapet en syntes av problemställningar knutna till förvaltningen av en begränsad resurs Harald Sverdrup * (Ed), Salim Belyazid *, Deniz Koca *, Ulrika JönssonBelyazid *, Peter Schlyter

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland Myrskyddsplan för Sverige Delrapport objekt i Norrland RAPPORT 5669 APRIL 2007 Myrskyddsplan för Sverige Delrapport Objekt i Norrland NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET Rapport Myrskyddsplan för Sverige

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Formal Group Modelling as a Deliberative Platform at the Science-Policy-Democracy Interface

Formal Group Modelling as a Deliberative Platform at the Science-Policy-Democracy Interface Formal Group Modelling as a Deliberative Platform at the Science-Policy-Democracy Interface Peter Schlyter 1, Harald Sverdrup 1,2, Ingrid Stjernquist 1, Deniz Koca 2, Salim Belyazid 3 1. Environmental

Läs mer

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 1/5 HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030 Uppdraget Regeringen gav i april 2016 Havs- och vattenmyndigheten och 84 andra myndigheter i uppdrag 1 att bidra med underlag för Sveriges genomförande

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Genetisk förstärkning av vargstammen

Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen Genetisk förstärkning av vargstammen ett pussel för en livskraftig vargstam VARGEN ÄR EN NATURLIG del av den svenska faunan precis som älg, kungsörn och räv. Men vargen

Läs mer

Betänkandet SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete

Betänkandet SOU 2015:43 Vägar till ett effektivare miljöarbete EM1003 W-4.2, 2012-02-09 YTTRANDE 1 (5) Datum Ert datum Ert dnr 2015-06-29 M2015/1539/S Analysavdelningen Enheten för miljöanalys Linda Kaneryd linda.kaneryd@energimyndigheten.se Miljö- och energidepartementet

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014. Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut

Läs mer

Future Forests Lärdomar från skogssektorn? Karin Beland Lindahl Enheten för statsvetenskap LTU

Future Forests Lärdomar från skogssektorn? Karin Beland Lindahl Enheten för statsvetenskap LTU Future Forests Lärdomar från skogssektorn? Karin Beland Lindahl Enheten för statsvetenskap LTU Skogen och gruvorna: två fundament i det svenska samhällsbygget Ekonomiskt viktiga sektorer med lång historia

Läs mer

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se

VÄLKOMNA. Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se VÄLKOMNA Mitt namn är Anna Ranger och jag jobbar på Reflekta.se Vi uppfattar saker på olika sätt, men hur och varför? En förändring i vår närhet kan ge upphov till starka känslor hos oss människor, varje

Läs mer

Miljömålen regionalt och RUS.

Miljömålen regionalt och RUS. Miljömålen regionalt och RUS www.rus.lst.se Miljömålsproppen 2009/10:155 5.2 Regionala miljömål och regionalt miljöarbete Regeringens bedömning: Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömåls-ansvariga

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Remiss av förslag till nationella förvaltningsplaner för björn, järv, lodjur och kungsörn

Remiss av förslag till nationella förvaltningsplaner för björn, järv, lodjur och kungsörn 1(6) SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y Ola Larsson Tel. 010-698 17 08 Ola.Larsson@naturvardsverket.se REMISS 2012-11-01 Ärendenr: NV-00299-12 Enligt sändlista Remiss av förslag

Läs mer

Forskning för miljömålen

Forskning för miljömålen FORSKNING FÖR MILJÖMÅLEN naturvardsverket.se/forskning Forskning för miljömålen 2012 2016 Vi ska till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka

Läs mer

Biegga. Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk. 5 oktober. Projektbeskrivning

Biegga. Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk. 5 oktober. Projektbeskrivning Biegga Vindkraftsrådgivning för vindarnas folk 5 oktober 2010 Projektbeskrivning ANSÖKAN ANBL.. 2010-10-06 2(5) Innehåll 1.0 Inledning.2 2.0 Mål för projektet 4 3.0 Genomförande 4 3.1 Tidplan 4 4.0 Organisation...5

Läs mer

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING

STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING STRATEGI FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING EN NYSTART FÖR SVENSK VILTFÖRVALTNING Naturen och samhället är i ständig förändring. Landskapet, klimatet och viltstammarna varierar över tiden, liksom samhällets prioriteringar

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS

FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS FJÄLLFORSKNINGSKONFERENS STORSLAGEN FJÄLLMILJÖ PÅ VEMS VILLKOR? VILHELMINA 17 18 NOVEMBER 2015 Välkommen till den tredje årliga konferensen i forskningssatsningen Storslagen fjällmiljö. Tio forskningsprojekt

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete - Systematisk uppföljning - Mål för miljödimensionen av hållbar utveckling - Ett gemensamt arbete miljömål.se LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION 5 a Länsstyrelsen

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Foto: Karolina Hedenmo Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-28 1 Regeringsuppdrag om kommunikation Naturvårdsverket ska

Läs mer

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål.

Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål. Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö/ miljömål. Titel: Välj och vraka! Vägledning och goda exempel på åtgärdsarbete kulturmiljö-miljömål Beställare: RUS Länsstyrelserna

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplaner, Riddersholm Bilaga 9:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Klimatomställningen och miljömålen

Klimatomställningen och miljömålen Klimatomställningen och miljömålen Målkonflikter, synergier och styrningsutmaningar Bengt Johansson, Roger Hildingsson Presentation LETS Årskonferens 2012-11-22 Klimatomställningen och miljömålen Målkonflikter,

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef. Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef katarina.sundberg@regeringskansliet.se www.sou.gov.se/agenda2030 Agenda 2030 Vid FN:s toppmöte den 25 september 2015 antog världens statsoch regeringschefer

Läs mer

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

Vi utvecklar framtiden. Hushållningssällskapet Halland // Lilla Böslid 146 // Eldsberga

Vi utvecklar framtiden. Hushållningssällskapet Halland // Lilla Böslid 146 // Eldsberga Vi utvecklar framtiden 1 Samverkan för strategisk och långsiktigt hållbar markanvändning stad/land Förstudie tillsammans med Halmstads och Varbergs kommuner och lantbrukare/markägare i länet klar maj 2012

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag

Ansökningsomgång. Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag sista ansökningsdag 31 oktober 2012 Ansökningsomgång Medel till utveckling av sociala innovationer eller affärsutveckling i arbetsintegrerande sociala företag Bakgrund Tillväxtverket arbetar på många olika

Läs mer

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006

Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 1 BESLUT 2003-12-18 Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola 2004-2006 Malmö högskolas miljöråd har under hösten tagit fram ett förslag till Handlingsplan för miljöarbetet vid Malmö högskola.

Läs mer

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne Koncernkontoret Regional utveckling Område samhällsplanering Ann-Christine Lundqvist Strateg 044-309 32 38 ann-christine.lundkvist@skane.se Datum 2015-11-02 1 (5) Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop

Läs mer

Agenda I riktning mot en hållbar välfärd. Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan

Agenda I riktning mot en hållbar välfärd. Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan Agenda 2030 I riktning mot en hållbar välfärd Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan Agenda 2030 kräver en samhällsomställning där hållbar utveckling är ett övergripande mål för

Läs mer

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen

Läs mer

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2 - sammanställning

Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2 - sammanställning ANSÖKAN 2005-03-04 Länsstyrelsen i Jämtlands län 831 86 Östersund Ansökan om bidrag för det lokala naturvårdsprojektet Hållbart nyttjande av Åre kommuns natur- och kulturvärden 2 - sammanställning Åre

Läs mer

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid

Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Sida 1 (6) 2008-12-19 Version: 1.0 Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen Redovisning av regeringsuppdrag Riksantikvarieämbetet Tel 08-5191

Läs mer

LOKAL SAMVERKAN I FJÄLLEN

LOKAL SAMVERKAN I FJÄLLEN Samverkan kan ibland handla om att bygga broar mellan olika intressen, här illustrerat av projektledare Katarina Eckerberg som njuter av vyn på en gångbro i Ammarfjället, Västerbotten. Foto: Kent From

Läs mer

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen Östgötakommissionen Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen 1 Varför initierades kommissionen Folkhälsopolitiskt program från

Läs mer

Strategi för barn och unga i Norden

Strategi för barn och unga i Norden 2 3 NORDISK MILJØMÆRKNING Strategi för barn och unga i Norden Strategi for børn og unge i Norden ANP 2010:710 Nordiska ministerrådet, Köpenhamn 2010 ISBN 978-92-893-2012-2 Layout: Jette Koefoed Fotos:

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Gruvverksamhetens beslutsprocess. Anders Forsgren Projektledare Affärsutveckling Boliden Mines 1

Gruvverksamhetens beslutsprocess. Anders Forsgren Projektledare Affärsutveckling Boliden Mines 1 Gruvverksamhetens beslutsprocess Anders Forsgren Projektledare Affärsutveckling Boliden Mines Boliden Mines 1 2014-01-29 Boliden 2014 Nordiskt metallföretag med fokus på hållbar utveckling. Kärnkompetens

Läs mer

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning

Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet. - en sammanställning Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Rapport 5333 november 2003 Ekonomiska styrmedel inom miljöområdet - en sammanställning Naturvårdsverket BESTÄLLNINGAR Ordertelefon: 08-505 933

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Vad gör Länsstyrelsen?

Vad gör Länsstyrelsen? Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast

Läs mer

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket

Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Internasjonale konvensjoner som berører seterbruket Marie Kvarnström, Naptek,(Nationellt program för traditionell ekologisk kunskap), Centrum för Biologisk Mångfald, Sveriges lantbruksuniversitet och Uppsala

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

YTTRANDE. Datum 2015-11-27 Dnr 1503169. Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram

YTTRANDE. Datum 2015-11-27 Dnr 1503169. Remiss. Uppdatering av Region Skånes miljöprogram Kulturnämnden Margareta Olsson Verksamhetscontroller/miljösamordnare margareta.g.olsson@skane.se YTTRANDE Datum 2015-11-27 Dnr 1503169 1 (5) Regionstyrelsens arbetsutskott Remiss. Uppdatering av s miljöprogram

Läs mer

Att implementera regionala strategier. Vad krävs?

Att implementera regionala strategier. Vad krävs? Att implementera regionala strategier Vad krävs? Peter Kempinsky Christina Johannesson FBA, Augusti 2008 Strategier för regional tillväxt Norrbottens län har tagit fram många regionala strategier men dom

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Riksantikvarieämbetet utvecklar. Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse

Riksantikvarieämbetet utvecklar. Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse Riksantikvarieämbetet utvecklar Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse 1 Förord Kulturmiljövårdens riksintressen i allas intresse är utgiven av Riksantikvarieämbetet Box 5405 114 84 Stockholm

Läs mer

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET REGERINGEN Regeringsbeslut 2010-08-26 11 M2010/3479/H Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET Ink. 2010-08- 3 1 Sak.nr, Uppdrag till Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk,

Läs mer

Fallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet

Fallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet Fallgropar och framgångsfaktorer för samverkan i landskapet Lisen Schultz, Stockholm Resilience Centre Landskapsforum, KSLA, 7 april 2016 Foto: Patrik Olofsson Varför samverkan i landskapsförvaltning?

Läs mer

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete

Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel

Läs mer

Remiss av förslag till ändrade föreskrifter för Abisko nationalpark

Remiss av förslag till ändrade föreskrifter för Abisko nationalpark 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Stefan Henriksson Tel: 010-698 13 40 stefan.henriksson @naturvardsverket.se REMISS 2014-01-27 Ärendenr: NV-04878-13 Se sändlista Remiss av förslag till ändrade

Läs mer

Lokala energistrategier

Lokala energistrategier Lokala energistrategier Kommunens roll att stimulera och främja en hållbar energianvändning och tillförsel på lokal nivå Presentationen Varför energi är en strategisk fråga för en kommun? Hur kan den omsättas

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap

Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap PROJEKT Ansökan om bidrag programmet Kommunalt Partnerskap Projektets namn: Diarienummer (ifylls av ICLD): Sökt belopp (per projektår): Projektets längd (1,2 el 3 år): År 1: År 2: År:3 Svensk sökande organisation:

Läs mer