Kartla ggning och va rdering av ekosystemtja nster erfarenheter av att anva nda TEEB-metoden

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kartla ggning och va rdering av ekosystemtja nster erfarenheter av att anva nda TEEB-metoden"

Transkript

1 Kartla ggning och va rdering av ekosystemtja nster erfarenheter av att anva nda TEEB-metoden Rapport i projektet Kartläggning och värdering av ekosystemtjänster 1

2 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 5 TEEB-metodens sex steg... 7 Steg 1 Specificera vilket problem eller frågeställning som ska lösas... 7 Steg 2 Identifiera vilka ekosystemtjänster som är mest relevanta i det aktuella sammanhanget... 8 Steg 3 Definiera vilken information som behövs och välj passande värderingsmetoder Steg 4 Bedöm tillstånd och förväntade förändringar i ekosystemtjänsterna Steg 5 Identifiera och jämför möjliga åtgärder Steg 6 Identifiera och jämför effekter för berörda aktörer Utvärdering av TEEB-metoden Referenser Bilagor Omslagsfoto: Skogholms ängar vid Risebergabäcken. Malmös enda naturliga alkärr. Fotograf Annika Kruuse. 2

3 Förord Ekosystemtjänster är enligt TEEB:s och naturvårdsverkets definition ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande, dvs. de produkter och tjänster som ekosystemen levererar och som vi människor drar nytta av. Arbete med ekosystemtjänster behöver ske inom många samhällssektorer. För detta krävs metoder som kan underlätta arbetet med att bygga upp kunskapsunderlag, integrering i beslutsprocesser och kunskapsspridning. Projektet Kartläggning och värdering av ekosystemtjänster har finansierats av Region Skånes miljövårdsfond. I denna projektrapport presenteras resultat och erfarenheter av ett metodiskt tillvägagångssätt att kartlägga och värdera ekosystemtjänster. Metoden som prövats är TEEB (The Economics of Ecosystems och Biodiversity) som är ett vedertaget tillvägagångssätt som utformats för att passa kommuner. Projektgruppen har bestått av Annika Kruuse, Katrin Persson, Jesper Andersson, Susanna Johnmark och Åsa Abrahamsson, Miljöförvaltningen, Malmö stad. I denna rapport vill vi dela med oss av de kunskaper vi samlat på oss och de reflektioner och slutsatser som projektet gett upphov till. Malmö i december

4 Sammanfattning Ekosystemtjänster är enligt TEEB:s och naturvårdsverkets definition ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande, dvs de produkter och tjänster som ekosystemen levererar och som vi människor drar nytta av. TEEB-metoden beskriver ett systematiskt tillvägagångssätt för att kartlägga och värdera ekosystemtjänster. TEEB står för The Economics of Ecosystems and Biodiversity och är ett internationellt initiativ för att skapa uppmärksamhet kring de ekonomiska förtjänsterna av ekosystem och biodiversitet. Denna rapport är resultatet från ett projekt där TEEB-metodens sex steg har använts och utvärderats. Risebergabäcken i östra Malmö har använts som case för projektet. Kartläggning av vilka ekosystemtjänster som genereras i och i anslutning till Risebergabäcken genomfördes inledningsvis i samband med en workshop med representation från flera olika kommunala förvaltningar. Deltagarna hade valts ut så att de representerade olika samhällsperspektiv och intressen. För att få en heltäckande bild användes analysverktyget SYNAPS. Utifrån det resultat som erhölls valdes några ekosystemtjänster ut för vidare analys och försök till värdering. Dessa var: dagvattenhantering, dämpning av naturkatastrofer, erbjudande av habitat, näringsupptag och vattenrening. Metoder för värdering av ekosystemtjänster identifierades och har i möjligaste mån även analyserats. Erfarenheterna från denna del av projektet är att ekonomisk värdering är ett svårt område. Metoderna som står till buds är utarbetade för att värdera helt andra typer av tjänster och produkter och är dessutom svåra att sätta sig in i för den som inte har utbildning inom det ekonomiska området. Några lämpliga metoder för värdering har dock kunnat pekas ut och i viss mån prövats. För Risebergabäcken har en rad åtgärder föreslagits för att minska höga dagvattenflöden och minska erosionsskador. Dessa åtgärder har analyserats utifrån de ekosystemtjänster som identifierats som betydande i bäcken och dess närmaste omgivning. Analysen visar att de flesta föreslagna åtgärderna troligen skulle påverka flera ekosystemtjänster positivt. Utvärdering av TEEB-metoden har genomförts. Fördelarna med metoden är att den uppmanar till inkludering av alla typer av användare och aktörer. Den resulterar i ett systematiskt tillvägagängssätt, men det krävs att arbetsuppgiften tydligt avgränsas i tid och rum. TEEB-metoden föreslår olika värderingsmetoder som kan användas i olika sammanhang, men användandet av metoderna kräver specialistkunskap och utan den är det svårt att lyckas med värderingssteget. Arbetsresultatet kan infogas i den kommunala planeringsprocessen men metoden pekar inte ut var, det krävs andra verktyg för det. 4

5 Inledning Ekosystemtjänster är de tjänster som ekosystemen levererar till oss människor. De bidrar till vårt välbefinnande och vår välfärd direkt eller indirekt och är gratis på det viset att vi varken kan, eller behöver, styra produktionen av dem, det sker ändå oavsett om vi tänker på det eller inte. Vissa tjänster är uppenbara för oss - hur skulle vi exempelvis kunna skaffa oss mat utan att det fanns ekosystem? Andra tjänster är kända för att de så många gånger lyfts fram, såsom pollinering. Här vet vi att vi står oss slätt om inte pollinerande insekter ges förutsättningar att existera. Ytterligare andra tjänster har de flesta av oss kanske aldrig ägnat så mycket tanke, exempelvis att det finns jordmån att odla i och att bildning av denna är en ständigt pågående process. En mångfald av levande organismer, överallt i världen, är en förutsättning för att ekosystemtjänster ska kunna levereras. I det nationella miljökvalitetsmålet Ett rikt växt och djurliv finns etappmålet Senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. I utredningen Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013) presenteras en rad förslag för integrering av ekosystemtjänster i beslutsprocesser, bättre kunskapsunderlag samt lärande om ekosystemtjänster. Det förväntas alltså att kommuner och andra samhällsaktörer arbetar aktivt med ekosystemtjänster på olika plan. Eftersom begreppet ekosystemtjänster är relativt nytt och många gånger tolkas brett är det en stor och angelägen uppgift att ta itu med. Rapporten TEEB for Local and Regional Policy Makers skrevs av en internationell grupp av ekonomer och ekologer och presenterades i samband med FN:s internationella år för biologisk mångfald TEEB står för The Economics of Ecosystems and Biodiversity och är ett internationellt initiativ för att skapa uppmärksamhet kring de ekonomiska förtjänsterna av ekosystem och biodiversitet. Man ville belysa de ökande kostnader som uppstår på grund av förlust av biologisk mångfald och försämring av ekosystem och har därför samlat experter från såväl det naturvetenskapliga som det ekonomiska området för att finna praktiska tillvägagångssätt för gemensamt arbete. Senare har handledningar för att praktiskt kunna genomföra analyser och värderingar av ekosystemtjänster tagits fram av. De vi har använt oss av är TEEB Manual för Cities: Ecosystem Services in Urban Management som skrivits av ICLEI och Räkna med ekosystemtjänster som tagits fram av Svenska naturskyddsföreningen och i stora drag är en översättning av den förstnämnda. Båda baseras på TEEB-rapporten och beskriver sex steg som ska genomföras för att få en korrekt kartläggning av ekosystemtjänster och deras värden. De sex stegen är: 1. Specificera vilket problem eller frågeställning som ska lösas 2. Identifiera vilka ekosystemtjänster som är mest relevanta i det aktuella sammanhanget 3. Definiera vilken information som behövs och välja passande värderingsmetoder 4. Bedöm tillstånd och förväntade förändringar i ekosystemtjänsterna 5. Identifiera och jämför möjliga åtgärder 6. Identifiera och jämför effekter för berörda aktörer 5

6 I denna studie har TEEB-metoden testats utifrån ett kommunalt perspektiv. Det övergripande syftet var att kartlägga de ekosystemtjänster som genereras i Risebergabäckens avrinningsområde i östra Malmö, men vi ville också skaffa oss bättre kunskap om TEEB-metoden som sådan och undersöka om det är en metod som fungerar för kommunala behov och därmed kan bidra till ökad kunskap, bättre kunskapsunderlag och integrering i beslutsprocesser på kommunal nivå. 6

7 TEEB-metodens sex steg Steg 1 Specificera vilket problem eller frågeställning som ska lösas Detta inledande steg i TEEB-metoden innebär att en frågeställning, ett behov eller ett område ringas in och identifieras. Handledningarna från ICLEI och Naturskyddsföreningen understryker fördelarna med att redan på detta stadium engagera aktörer av olika slag: från kommunens olika förvaltningar och kontor, politiker, allmänheten (kanske i form av föreningar eller andra aktiva grupper) och universitet eller andra forskningsinstitutioner. Det viktiga är att få ett brett perspektiv på arbetet så att inget relevant perspektiv tappas bort. I vårt fall var det aktuella området Risebergabäcken och dess närmaste omgivningar och frågeställningen hade vuxit fram och varit aktuell under en lång tid. Bäcken är en viktig dagvattenrecipient i östra Malmö och trycket på den är stort, vid stora nederbördsmängder är översvämningar och erosionsskador inte ovanliga. Samtidigt är bäcken och området kring den ett viktigt grönt stråk med stor betydelse för såväl biodiversitet som pedagogik och rekreation. Flera förvaltningar inom Malmö stads organisation har under lång tid varit engagerade i Risebergabäcken och dess omgivningar, framför allt vad gäller dagvattenhantering men även av andra skäl. Många föreningar har verksamhet i närheten av bäcken och påverkas både negativt och positivt av den. Några exempel är en ridsportklubb vars medlemmar ofta rider längs bäckstråket, fågelskådare som har bäcken som intressant skådarlokal, ett par koloniträdgårdsföreningar som har sina tomter längs bäcken och som drabbats av både översvämningar och erosionsskador. Denna information fanns dokumenterad i olika sammanhang (Karlsson & Kildsgaard 2012, Malmö stad 2003 a, 2003 b och 2006) och situationen var även på andra sätt känd. Därför genomfördes inte någon särskild aktivitet för att få fram mer fakta. Känt underlagsmaterial samlades in i samband med ansökningsförfarandet och sammanställdes till projektansökan. Eftersom vi redan från början var inriktade på att undersöka just detta område och att många av frågeställningarna var kända har någon större vikt inte behövt läggas vid detta steg. Skillnaden mot att inleda ett helt förutsättningslöst arbete är naturligtvis stor, men kanske är det inte heller särskilt troligt att en kommun inleder en kartläggning av ekosystemtjänster utan att ha en redan etablerad bakgrund för arbetet eller särskilda incitament för att peka ut ett visst område. Den stora poängen med det här steget menar vi är bredden på engagemanget och problemställningar. Om kontakter inte redan finns med exempelvis ideella föreningar och andra aktörer är det av stor vikt att bygga upp den redan i det här steget för att sedan gemensamt kunna enas om avgränsningar och prioriteringar. Det kommer att underlätta processen framöver men kräver troligen också att bra metoder för samråd och dialog används. 7

8 Steg 2 Identifiera vilka ekosystemtjänster som är mest relevanta i det aktuella sammanhanget Steg 2 i TEEB-metoden innebär att de ekosystemtjänster som är mest relevanta för sammanhanget, dvs. de som påverkar eller påverkas av situationen mest, ska identifieras. Frågor att utgå ifrån kan exempelvis vara: Vilka ekosystemtjänster är centrala för den lokala resp. regionala ekonomin? Vilka aktörer är mest beroende av ekosystemtjänsterna? Vilka ekosystemtjänster är hotade eller riskerar att hotas? Hur kan politiska beslut (eller andra händelser) påverka ekosystemtjänsterna eller dem som är beroende av dem? Både Naturskyddsföreningens och ICLEI:s handledningar föreslår ytterligare fördjupningsfrågor för att få en heltäckande bild av vilka ekosystemtjänster som kan vara aktuella. Ekosystemtjänsterna kan även prioriteras inbördes. Vår erfarenhet av detta steg är att det är av stor vikt att noggrant avgränsa analysen i tid och rum så att alla kan bidra till en korrekt bedömning och resonemangen kan hållas på samma nivå. Detta påpekas också i Naturskyddsföreningens handledning. Utslagen kan bli mycket olika beroende på vilken tidsaspekt som väljs eller vilket geografiskt område som ska bedömas. I vårt projekt valde vi att använda verktyget SYNAPS World för att identifiera relevanta ekosystemtjänster. SYNAPS är ett webbaserat verktyg som från början togs fram av Region Skåne men sedan har vidareutvecklats av Malmö stad. SYNAPS är tänkt att användas för att analysera frågeställningar, dokument och projekt utifrån de tre hållbarhetsperspektiven. Detta görs genom att ett antal utvalda samhällsfrågor och målsättningar analyseras. Resultatet från analysen visade att de samhällsfrågor som bedömdes vara relevanta i sammanhanget var: Socialt perspektiv: Social delaktighet och nätverk, Kultur, Trygghet och säkerhet, Livslångt lärande samt Folkhälsa. Ekologiskt perspektiv: Naturvård och biologisk mångfald, Avfall och kemikalieanvändning, Livsmedel, Bebyggelsemiljö, Rekreation och strövområden, Övergödning, Rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker samt God bebyggd miljö. Ekonomiskt perspektiv: Hållbar ekonomi, Innovationssystem och tekniköverföring, Entreprenörskap, Utbildning samt Urban utveckling. Fördelen med att använda SYNAPS-verktyget var att de medverkande blev tvungna att se bäcken i ett bredare samhällsperspektiv. SYNAPS är dock inte avsett att användas specifikt för att analysera just ekosystemtjänster vilket innebar att resultaten i form av viktiga samhällsfrågor fick tolkas om till eller kopplas till en eller flera ekosystemtjänster i den mån detta var möjligt. De ekonomiska samhällsfrågorna kunde i de flesta av fallen inte konverteras till ekosystemtjänster utan konstaterades istället vara effekter av att ekosystemtjänster levereras. 8

9 Inom projektet GreenClimeAdapt genomfördes två dialogmöten med viktiga aktörer i Risebergabäckens närområde, bl a LRF, sportfiskare, kolonister och ryttare. Vi har använt oss av dessa projektresultat (Karlsson & Kildsgaard 2012) för att ytterligare inhämta kunskap om viktiga ekosystemtjänster i området. 9

10 Steg 3 Definiera vilken information som behövs och välj passande värderingsmetoder Detta steg behandlar frågor såsom Vad är redan känt?, Vilken typ av frågeställningar ska tas i beaktande och vilken information behövs för att besvara dem? samt Vilka begränsningar har uppgiften med avseende på tid, ekonomi och personal?. I detta fall var som tidigare nämnts en rad fakta redan kända och mycket bakgrundsmaterial tillgängligt. Från 1990-talet och framåt har Risebergabäckens situation och problematik lyfts i flera utredningar. Förslag på åtgärder för att minska trycket på bäcken och de konsekvenser som höga flöden medför har tagits fram vid upprepade tillfällen (Malmö stad 2003a, 2003b och 2006). Framför allt var det dåvarande VA-verket och dikningsföretaget som initierade utredningarna. Storleken på och kostanden för återkommande översvämningar är en central frågeställning, men de ekosystemtjänster som vi valde att gå vidare med har ett något bredare anslag och urvalet bottnar i analysen som gjordes i steg 2. De ekosystemtjänster som valdes ut för vidare analys var: Dagvattenhantering Dämpning av naturkatastrofer Vattenrening Näringsupptagning Erbjudande av habitat för levande organismer En rad metoder för värdering föreslås i såväl Naturskyddsföreningens som ICLEI:s handledningar. De metoder som står till buds för värdering av ekosystemtjänster har alla sitt ursprung i ekonomin och syftet med de allra flesta är att just kunna göra en ekonomisk värdering av någonting. En uppdelning kan göras mellan marknadsförda och icke-marknadsförda varor. Marknadsförda varor kan i sin tur delas upp i direkta och indirekta värderingsmetoder där prissättning sedan sker antingen med hjälp av antingen marknadspriser eller uppskattade hypotetiska värden. Ej marknadsförda varor delas upp i uppenbarade eller angivna preferenser. Uppenbarade preferenser baseras på indirekta beräkningar på den riktiga marknaden medan angivna preferenser baseras på intervjuer utifrån en hypotetisk marknad. 10

11 EKOSYSTEMTJÄNSTER Marknadsförda varor Ej marknadsförda varor Direkt Indirekt Uppenbarade preferenser Angivna preferenser Verklig Hypotetisk Alternativt värde Verklig Skadekostnad Hypotetisk Hedonistisk prissättning Resekostnad Marknadspriser Reperationskostnad Undvikandekostnad Ersättningskostnad Valmodellering Villighet att acceptera Villkorlig värdering Villighet att betala Bild 1. Översikt över metoder för värdering och prissättning av ekosystemtjänster förenkling av översikt i Spangenberg och Settle, Till var och en av de valda ekosystemtjänsterna kunde två eller flera metoder pekas ut som användbara i teorin. Dessa redovisas i tabell 1. Ingen av metoderna är framtagen specifikt för att användas för värdering av ekosystemtjänster. Tabell 1. Översikt över de värderingsmetoder som kan användas för värdering av de utvalda ekosystemtjänsterna i Risebergabäcken. Ekosystemtjänst/ Värdering Dagvattenhantering Dämpning av naturkatastrofer Vattenrening Näringsupptagning Erbjudande av habitat för levande organismer Direkt Indirekt Icke-användning Skadekostnad Undvikande av skadekostnader Ersättningskostnader Undvikande av skadekostnader Ersättningskostnader Hedonistisk prissättning Produktivitetsmetoden Ersättningskostnader Reparationskostnader Valmodellering Produktivitetsmetoden Existensvärde Arvsvärde 11

12 I vår projektgrupp saknades kompetens för att hantera denna typ av metoder vilket visade sig vara en stor brist som gjorde att delar av det planerade arbetet försvårades avsevärt. Trots att mycket tid lades ned på att utreda olika metoder tvingades vi inse att utan hjälp av en miljöekonom eller liknande gick vi till största del bet på uppgiften att hantera de flesta av metoderna. Vår slutsats är att det är nödvändigt att ha miljöekonomisk kompetens med i arbetet, i annat fall blir utfallet klart begränsat. 12

13 Steg 4 Bedöm tillstånd och förväntade förändringar i ekosystemtjänsterna Den logiska följden av föregående steg är att nu använda metoderna för värdering av ekosystemtjänsterna. Handledningarna framhåller att det i många fall kan finnas fördelar med att försöka beräkna eller uppskatta hur värdet av ekosystemtjänsterna varierar över tid framför allt hur de kan tänkas variera beroende på hur olika scenarion ter sig. Många olika typer av faktorer ska vägas samman i detta steg och det visade sig vara svårt eftersom de är så olika varandra. Vi konstaterade återigen att det är helt nödvändigt att ha en ekonomiskt kunnig person kopplad till denna typ av kartläggning i allmänhet, och detta steg i synnerhet, då metoderna är starkt kopplade till ekonomi. Vi valde till slut att inte använda de ekonomiska värderingsmetoderna mer än till två av ekosystemtjänsterna, nämligen dagvattenhantering och dämpning av naturkatastrofer och utgick därmed från frågeställningen: Vad kostar det att inte vidta åtgärder i Risebergabäcken som gör att den bättre kan hantera dagvattenflödet och kan bidra till att dämpa naturkatastrofer? De underlagsmaterial som stod till buds var dels sammanställningar av kostnader för insatser som gjorts för att Risebergabäcken ska fungera bättre som dagvattenrecipient, dels uppskattningar av skadekostnader som har uppkommit i samband med översvämningar samt kostnader som uppkommit för att undvika att översvämningsskador ska uppstå. Ekosystemtjänsten dagvattenhantering kan värderas genom att samla kostnader för minskade vattenflöden (värderingsmetoden undvikande av skadekostnader) och lagning av erosionsskador (värderingsmetoden skadekostnader). Dessa har sammanställts i tabell 2. Tabell 2. Värdering av ekosystemtjänsten dagvattenhantering med värderingsmetoderna Skadekostnad respektive Undvikande av skadekostnad. Sammanställning av kostnader för lagning av erosionsskador, anläggning av fördröjningsdammar, underhåll av bäckfåran samt ombyggnad av kulvertar och utlopp i bäckfåran. Skadekostnad Lagning av erosionsskador (år 2014) Undvikande av skadekostnad Fördröjningsdammar i ledningsnätet Underhåll av bäckfåran Förändrade kulvertar Ombyggnad av utlopp i bäckfåran Kostnad >1 Mkr Kostnad 6 Mkr tkr/år >1 Mkr tkr/utlopp Bulltofta vattenreningsverk är beläget nära Risebergabäcken och försörjer ca 20 % av malmöborna med dricksvatten. I denna kontext blir det därför relevant att värdera ekosystemtjänsten Dämpning av naturkatastrofer genom att samla kostnader för ombyggnation av avloppsledningar, anpassning av dricksvattenverksamhet och investeringar i verksamhetsfunktioner i anslutning till vattenverket (värderingsmetoden undvikande av skadekostnad). Då många villor och andra fastigheter finns längs bäcken kan värdering också göras genom sammanställning av utbetalningar från försäkringsbolag i samband med kraftiga regn (värderingsmetoden ersättningskostnader). Dessa har sammanställts i 13

14 tabell 3. De aktuella försäkringskostnaderna härstammar från ett häftigt regn i juli 2007 då många fastighetsägare drabbades av översvämning. Tabell 3. Värdering av ekosystemtjänsten dämpning av naturkatastrofer med värderingsmetoderna ersättningskostnad respektive undvikande av skadekostnad. Sammanställning av utbetalningar från försäkringsbolag samt kostnader för ombyggnation av avloppsledningar, anpassning av dricksvattenverksamhet och investeringar för verksamhetsfunktioner. Ersättningskostnader Utbetalningar från försäkringsbolag år 2007 Undvikande av skadekostnad Ombyggnation av avloppsledningar Anpassning av dricksvattenverksamhet Investeringar i verksamhetsfunktioner Kostnad 4,2 Mkr Kostnad 7 Mkr Mkr 30 Mkr Värderingen av de två ekosystemtjänsterna är endast översiktligt gjord. De visar dock att tjänsterna som Risebergabäcken i egenskap av dagvattenhanterare levererar kan värderas till minst 2-3 Mkr/år samt att en översvämningsincident som kan undvikas troligen motsvarar minst tvåsiffriga miljonbelopp. Värderingen beskrivs närmare i bilaga 2. I bilaga 3, Metoder för att värdera ekosystemtjänster, beskrivs steg 3 och 4, om metoder och värdering mer utförligt. Vår slutsats är att frågeställningens avgränsning i mycket stor utsträckning påverkar värderingen. Det kan tyckas självklart att det är så men vi vill ändå understryka att även mycket små skillnader i avgränsning kan göra att resultatet varierar kraftigt. Även tidsaspekten måste vägas in. När i tiden görs värderingen och hur långt tidsspann har man för avsikt att inbegripa i värderingen? Resultatet är också helt avhängigt vilken typ av information som står till buds. De ekonomiska värderingsmetoderna uppfattades av oss som svårhanterliga och de kanske inte heller ger ett tillförlitligt resultat. De är också mycket arbetskrävande och insatsen som krävs är kanske inte motiverad i alla sammanhang. Ur ett kommunalt perspektiv finns alltid begränsningar för i vilken utsträckning tid och andra resurser kan användas för att antingen leta upp möjliga källor och befintligt material eller i egen regi utföra beräkningar. Vi konstaterade att en kartläggning och värdering av det här slaget i omfattning kan jämföras med en kommunal planprocess och därmed skulle behövt lika stort utrymme i form av tid, personal och ekonomiska resurser. Om sådant utrymme inte finns kan en kartläggning av vilka ekosystemtjänster som är aktuella i många fall räcka långt. Det finns både fördelar och nackdelar med att värdera ekosystemtjänster ekonomiskt. Vissa ekosystemtjänster är helt enkelt näst intill ovärderliga: hur värdefullt är rent vatten eller ren luft? Den främsta risken med ekonomiska värderingar är att de uppskattningar och antaganden som görs blir fel. Andra risker kan vara att man försöker värdera en isolerad tjänst som egentligen är en del av ett mer komplext system och att värderingar enbart görs av de ekosystemtjänster som är väl synliga och efterfrågade av samhället (SOU 2013). Till fördelarna hör naturligtvis att när ekonomiska värden kan påvisas kan de också jämföras med andra samhällsintressen och på detta sätt uppmärksammas för beslutsfattare. 14

15 Värderingar av andra slag än ekonomiska kan också göras. Exempelvis hade vi kunnat studera Risebergabäckens pedagogiska värde genom att fråga de mest närbelägna grundskolorna hur många gånger per år skolelever besöker bäcken och dess omgivningar för undervisning och jämföra det med hur många gånger per år en genomsnittlig malmöelev besöker Malmö naturskola eller andra liknande institutioner och aktiviteter. Därigenom hade man kunnat få fram ett relevant material att diskutera kring. 15

16 Steg 5 Identifiera och jämför möjliga åtgärder I detta steg är uppgiften att utifrån den kunskap som inhämtats i tidigare steg identifiera och jämföra olika åtgärdsmöjligheter. Handledningarna föreslår möjligheten att dela upp åtgärdsförslagen i tre typer: att inget görs, att använda lösningar som inte involverar ekosystem och ekosystemtjänster respektive att använda lösningar som tillåter ekosystemen att bidra till problemlösning. Ett råd från ICLEI:s handledning är att ta med de insikter och kunskaper som nåtts i studien till planeringsmöten, kommunstyrelsemöten och till möten med allmänheten för att få med dem som argument i beslutsprocesser. Man bör även försöka inkorporera de nya kunskaperna om eller när det ska genomföras kostnad/nytto-analyser av olika slag. Då en rad åtgärdsförslag tagits fram för att lösa problematiken i Risebergabäcken var det relevant för oss att utgå ifrån dessa. Åtgärderna har framför allt föreslagits av dikningsföretaget och VA SYD och har presenterats i olika dokument och sammanhang från 2003 och framåt. I tabell 4 har åtgärdsförslagen kategoriserats i två nivåer. Åtgärder av samma slag har samlats i grupper (åtgärdsslag), och åtgärdsslagen har grupperats utifrån om ekosystem och ekosystemtjänster tillåts bidra med lösningar eller inte. Ett nollalternativ där inga åtgärder genomförs har också tagits med. Tabell 4. Sammanställning av föreslagna åtgärder i och längs Risebergabäcken. Ekosystem och Åtgärdsslag Beskrivning ekosystemtjänster bidrar med lösningar Ja Begränsa dagvattentillflödet Åtgärder som hindrar dagvattnet från att nå recipienten, exempelvis genom infiltration. Ja Flödesdämpning genom fördröjning av biflöden Biflöden leds inte direkt till recipienten utan fördröjs i olika typer av anläggningar, t ex våtmarker, rotzonsanläggning eller liknande. Ja Flödesdämpning genom fördröjning i damm eller våtmark Åtgärder som fördörjer bäckens flöde i dammar eller våtmarker, t ex vid högvatten leds vatten över till en damm eller en våtmark. Ja Flödesdämpning genom översvämningsytor Åtgärder som innebär fysiska insatser i anslutning till bäckfåran och gör att vattnet kan flöda ut åt sidorna när vattennivån stiger, exempelvis tvåstegsdike. Ja Minska närsaltshalter Insatser som i första hand syftar till att lägga fast närsalter, i det aktuella fallet genom att restaurera en våtmark. Ja Rekreationsstråk längs bäcken Insatser för att iordningsställa ett sammanhängande rekreationsstråk längs bäcken. Nej Minska erosionsskador Åtgärder som syftar till att minska erosion genom exempelvis ändring av bäckens sträckning eller förstärkning av slänter. Nej Flödesdämpning genom strypning Åtgärderna innebär att bäcken vid höga flöden däms upp mha dämningsskibord som placeras i bäckfåran. Nej Översvämningsskydd Fysiska skydd i form av murar eller liknande som placeras vid skyddsvärda anläggningar, t ex vattenreningsverk. 0 Inga åtgärder Inga åtgärder görs. 16

17 Tabell 5. Tabellen visar hur möjligheten att leverera ekosystemtjänster bedöms variera beroende på vilka åtgärdsförslag som genomförs. En femgradig skala har använts vid värderingen: stor positiv effekt (++), positiv effekt (+), ingen effekt (0), negativ effekt (-), stor negativ effekt (--). Värderingen visar att de åtgärdsslag som involverar ekosystem och ekosystemtjänster (grönmarkerade fält) har genomgående positiv effekt på samtliga ekosystemtjänster, medan de som inte involverar ekosystem och ekosystemtjänster (gråa fält) inte i någon större utsträckning bidrar till att stärka ekosystemtjänster. Om inga åtgärder genomförs får detta negativa konsekvenser, inte bara för möjligheten att hantera dagvatten utan även för leverans av i stort sett alla andra ekosystemtjänster. Åtgärdsslag Ekosystemtjänst Begränsa dagvattentillflödet Flödesdämpning genom fördröjning av biflöden Flödesfördröjning i damm eller våtmark Flödesfördröjning genom översvämningsytor Livsmedel Reduktion av näringsämnen och föroreningar Dagvatten hantering Habitat Rekreation Pedagogisk resurs Estetiska värden inklusive turism Andlighet och platskänsla / Rekreationsstråk längs bäcken Minska närsaltshalter / Förstärka erosionsutsatta partier 0 0 0/ Flödesfördröjning genom strypning / Översvämningsskydd Inga åtgärder / Hälsa 17

18 Åtgärdsförslagen har i tabell 5 värderats mot relevanta ekosystemtjänster. Värderingen har utförts av projektgruppen. En femgradig skala har använts vid värderingen: stor positiv effekt (++), positiv effekt (+), ingen effekt (0), negativ effekt (-), stor negativ effekt (--). I kolumnen längst till höger har antalet plus respektive minus summerats. Inte helt överraskande är de åtgärdsförslag som inkluderar ekosystem och ekosystemtjänster i sina lösningar även de som påverkar ekosystemtjänsterna positivt i högst grad. Jämförelsen riskerar dock att halta eftersom de flesta av ekosystemtjänster är svårvärderade, framför allt ekonomiskt. I vårt fall var värderingarna inte så omfattande att de räckte till att fungera som underlag för att jämföra de möjliga åtgärderna, utan själva kartläggningen av ekosystemtjänsterna fick vara grunden i denna del av arbetet. Dock finns ett kunskapsunderlag som baserar sig på att de ekosystemtjänster som levereras är kända och därmed har konstateras ha ett värde, även om just det ekonomiska värdet inte är känt eller ens möjligt att bestämma. Många synergieffekter kan uppstå om man väljer att genomföra åtgärder som använder sig av ekosystem och ekosystemtjänster (grönmarkerade områden i tabell 5). I stort sett alla ekosystemtjänster påverkas positivt oavsett vilken av dessa åtgärder man väljer att genomföra, bortsett från åtgärden om rekreationsstråk längs bäcken som inte bedöms ha någon effekt på flera av tjänsterna och till och med kan ha negativ effekt på Risebergabäckens funktion som habitat. De åtgärdsförslag som inte involverar ekosystem eller ekosystemtjänster bidrar inte heller i någon större utsträckning till att stärka ekosystemtjänsterna, ibland kan resultatet till och med förväntas bli negativt. Det är relevant att resonera om vilka samhällsvärden som står på spel om inget görs. Enligt bedömningen skulle detta få negativa konsekvenser, inte bara för möjligheten att hantera dagvatten utan även för leverans av i stort sett alla andra ekosystemtjänster. De aktuella åtgärderna har planerats och föreslagits för att framför allt gynna bäckens förmåga att hantera dagvatten, kapa flödestoppar och skydda viktiga anläggningar. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det angeläget att analysera vad som är mest gynnsamt att investera i. Kanske skulle ett stort antal fördröjningsdammar eller våtmarker kunna byggas för samma kostnad och ha samma skyddande effekt på vattenreningsverket som en mur, men med den skillnaden att muren inte medför några positiva synergieffekter i form av leverans av ekosystemtjänster. 18

19 Steg 6 Identifiera och jämför effekter för berörda aktörer Det sista steget i TEEB-metoden innebär att de effekter som uppstår om åtgärderna som analyserats i steg 5 genomförs ska identifieras och uppskattas för berörda intressenter. Detta ska ske i dialog med relevanta aktörer. Naturskyddsföreningens vägledning påminner om att även svaga eller små samhällsgrupper eller -aktörer måste tas i beaktande och föreslår också att en samhällsekonomisk analys ska genomföras. ICLEIS vägledning förtydligar genom att understryka att såväl ekologisk som social och ekonomisk hållbarhet ska tas med i analysen. I vårt projekt valde vi att utgå ifrån ett urval av aktörer som identifierats i projektet GreenClimeAdapt (Karlsson & Kildsgaard 2012). I det projektet byggdes fördröjningsdammar i området Skogholms ängar som ligger i anslutning till Risebergabäcken. I samband med detta kartlade IVL vilka aktörer som skulle kunna tänkas påverkas av en sådan anläggning samt effekterna av den. Effekterna för var och en av dessa aktörer har sedan uppskattats utifrån ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv. Projektgruppen har uppskattat vilken effekt de föreslagna åtgärderna skulle kunna ha för olika aktörer och intressenter. En femgradig skala har använts vid värderingen: stor positiv effekt (++), positiv effekt (+), ingen effekt (0), negativ effekt (-), stor negativ effekt (--). Resultatet redovisas i tabell 6. De åtgärdsförslag som involverar ekosystem får övervägande positiva konsekvenser och relativt få negativa för intressenterna som samlad grupp. De åtgärder som inte involverar ekosystem får även de övervägande positiva och relativt få negativa konsekvenser men inte i lika hög grad. Genom att inte genomföra några åtgärder alls fås bara negativa konsekvenser. De negativa konsekvenserna innebär i detta fall oftast ekonomiska kostnader. Alla aktörer uppskattas få övervägande positiva konsekvenser utom VA SYD som får fler negativa än positiva konsekvenser. Detta beror på att åtgärderna innebär stora ekonomiska investeringar för VA SYD samtidigt som nyttorna för dem är få. Det är viktigt att analysera vad det får för konsekvenser då den myndighet eller aktör som är ansvarig för arbetet och måste stå för finansieringen själv kan dra få eller små nyttor av insatserna. Då är det inte konstigt att arbetet går långsamt eller får låg prioritet. Detta innebär kanske att man inte kan förvänta sig att VA SYD själv driver på arbetet utan andra aktörer måste identifieras som kan göra detta. 19

20 Tabell 6. Tabellen visar hur genomförandet av olika åtgärdsslag förväntas påverka olika intressenter. En femgradig skala har använts vid värderingen: stor positiv effekt (++), positiv effekt (+), ingen effekt (0), negativ effekt (-), stor negativ effekt (--). Värderingen visar att de åtgärdsslag som involverar ekosystem och ekosystemtjänster (grönmarkerade fält) genomgående har större positiv effekt för intressenterna, medan de som inte involverar ekosystem och ekosystemtjänster (gråa fält) i mindre utsträckning bidrar till positiva effekter för intressenterna. Om inga åtgärder genomförs får detta negativa konsekvenser för samtliga intressenter. Åtgärdsslag Intressenter Begränsa dagvattentillflödet Flödesdämpning genom fördröjning av biflöden Flödesfördröjning i damm eller våtmark Flödesfördröjning genom översvämningsytor Rekreationsstråk längs bäcken Malmö stad Diknings företaget VA SYD Företagare nära bäcken Koloniförening ar Fågelskådare Sportfiskare Ryttare Idrottsförening med anläggn. nära bäcken Skolklasser -/ / / / /++ 0/ / /+ + -/ /++ 0/ Minska närsaltshalter --/+ -/ Förstärka erosionsutsatta + + -/ / partier Flödesfördröjning genom strypning + + -/ Översvämningsskydd / Inga åtgärder / / Närboende/ allmänhet Fastighetsägare 20

21 Utvärdering av TEEB-metoden Att försöka värdera ekosystemtjänster är ett sätt att föra upp dem på agendan för en bredare massa av beslutsfattare och samhällsaktörer och sätta dem i perspektiv till andra samhällsfrågor och behov. Men få metoder står till buds om man vill genomföra en analys av det här slaget. Vi känner till två metoder: Riksbyggen har tagit fram ett kartläggningsverktyg (Hållbar stad 2012) och i projektet C/O City som leddes av Stockholms stad togs Ekosystemtjänster i stadsplanering en vägledning (Keane m.fl. 2014) fram. I detta sammanhang är Riksbyggens metod enbart tillgänglig för internt bruk och C/O Citys metod helt ny och ännu oprövad. Vår uppfattning är att den del av TEEB-metoden som behandlar värderingsmetoder behöver bearbetas och vidareutvecklas, åtminstone om kommuner ska kunna förväntas arbeta med metoden utan att behöva ta hjälp av externa konsulter eller själv tillhandahålla expertis inom området miljöekonomi. Ekonomisk värdering är för avancerat och arbetskrävande för att det ska kunna genomföras i varje enskilt fall och kanske ska ekonomisk värdering enbart användas i särskilt pressade och speciella situationer. Andra värderingsmetoder behöver därför lyftas fram och metodik måste utvecklas för att fler kommuner och andra organisationer ska kunna hantera dessa. Beslutsfattare på olika nivåer måste också lära sig att väga olika värden mot varandra, inte bara de ekonomiska. I vårt arbete hade vi två handledningar till vår hjälp, den ursprungliga som tagits fram på uppdrag av ICLEI och Naturskyddsföreningens svenska tolkning. Dessa två handledningar till trots upplevde vi att metoden är rörig och inte särskilt tydligt beskriven. Metoden greppar över en stor mängd frågeställningar och tillvägagångssätt och kräver troligen en stor kompetensbredd för att kunna genomföras i sin helhet. Vi har redan påpekat behovet av kompetens inom området miljöekonomi men för att lyckas bra med arbetet är det troligen lika viktigt att förutom ha god kunskap om ekologi och fysisk planering även besitta kunskap om medborgardialog och kommunikation. Trots att TEEB-metoden är svår i vissa delar är den systematisk i sitt tillvägagångssätt vilket är mycket viktigt. Kartläggningsdelen är central och viktig i metodiken, liksom dialog och samverkan med medborgare och andra aktörer. Detta genererar bredd och förankring i analysen. Vår analys är att TEEB-metoden kanske fungerar bäst i skarpt läge, dvs. inför faktum att ett visst område står inför hot om förändring. I ett sådant sammanhang kan frågeställningen bli mycket konkret och avgränsningen mer självklar än den var i vårt case. Ur ett kommunalt perspektiv är det viktigt att inte bara kartlägga och värdera ekosystemtjänster, vi måste också hitta sätt att kommunicera begreppet och innebörden av ekosystemtjänster så att alla berörda vet vad de ska förhålla sig till, och hitta tillvägagångssätt för att skapa rättvisa och välbalanserade sätt att föra in ekosystemtjänster och dess värden i diskussioner och beslut. Etappmålet om att ekosystemtjänster ska tas i beaktande i alla beslut senast 2018 kräver att det finns en fungerande metod för detta. Då krävs att planeringsverktyg som tillåter ekosystemtjänster att ta plats i de kommunala beslutsprocesserna tas fram och implementeras. Likaså är det viktigt att förstå hur ekosystemtjänster kan stärkas och att kunna diskutera synergieffekter och målkonflikter i detta sammanhang. 21

22 Värdering av ekosystemtjänster kan göras på olika sätt. Ekonomisk värdering är ett sätt som kan vara relevant i vissa sammanhang. Men värderingen kan också utgöras av att viktiga ekosystemtjänster och brukare identifieras och kartläggning av ekosystemtjänsterna utförs. I sammanhang med komplexa situationer kan ekonomisk värdering vara mindre pålitlig, framför allt när det gäller stödjande och reglerande tjänster (SOU 2013). Vår uppfattning är att matriser likt dem som blev resultatet i steg 5 och steg 6 (tabell 5 och 6) kan vara användbara i flera sammanhang då de uppmärksammar värden och sätter dem i kanske delvis nya sammanhang och även kan fungera som underlag för fortsatta diskussioner. I vårt fall blev det uppenbart att ett skäl till att arbetet med åtgärdsförslagen går långsamt är att den som måste betala mest också är den som får minst vinst av insatserna. Här kan man titta på kostnadseffektivitet och även resonera om i fall det är rimligt att fler är med och betalar. En slutsats är att kartläggning av ekosystemtjänster måste integreras i planeringsprocessen för att få effekt och genomslag. Lämpliga nivåer är troligen översiktsplan, fördjupad översiktsplan och detaljplan. På översiktsplanenivå kan frågeställningar och ambitioner beskrivas generellt, tillvägagångssätt beskrivas och mål sättas upp. Fördjupad översiktsplan och detaljplan kan precisera var, hur och när arbete med exempelvis kartläggning ska ske. 22

23 Referenser Hållbar stad Karlsson, A. & Kildsgaard, I. (2012) Multi stakeholder dialogue on green urban climate adaptation. IVL Swedish Environmental Research Institute. Keane, Å., Stenkula, U., Wijkmark, J., Johansson, E., Philipsson, K. & Hård af Segerstad, L. (2014) Ekosystemtjänster i stadsplanering en vägledning. C/O City. Malmö stad. 2003a. Risebergabäcken en riskanalys. Malmö stad. 2003b. Risebergabäcken på väg att kollapsa på grund av överbelastning. Malmö stad Förslag till handlingsprogram för att förhindra Risebergabäcken att kollapsa. Naturskyddsföreningen. Räkna med ekosystemtjänster Underlag för att integrera miljövärden i den kommunala beslutsprocessen. Naturvårdsverket. (2012). Sammanställd information om Ekosystemtjänster. NV SOU. (2013). Synliggöra värdet av ekosystemtjänster Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Spangenberg, J. H., & Settele, J. (2010). Precisely incorrect? Monetising the value of ecosystem services. Ecological Complexity, 7(3), TEEB. Manual for cities: Ecosystem Services in Urban Management 23

24 Bilagor Bilaga 1 Konvertering av SYNAPS samhällsfrågor till ekosystemtjänster Bilaga 2 Ekosystemtjänster som genereras I Risebergabäcken och dess närmaste omgivningar resultat av SYNAPS-workshop juni 2013 Bilaga 3 Metoder för att värdera ekosystemtjänster delrapport i projektet Kartläggning av ekosystemtjänster 24

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592 Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2013/592 2014-01-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning MILJÖ- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MILJÖTILLSYNSAVDELNINGEN 1 (6) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Miljönämnden Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp

Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Ekosystemtjänster hur svårt kan det va? Tim Delshammar, Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, SLU Alnarp Just nu Betydelsen av biodiversitet och värdet av ekosystemtjänster

Läs mer

Metoder för att värdera ekosystemtjänster Delrapport i projektet Kartläggning av ekosystemtjänster

Metoder för att värdera ekosystemtjänster Delrapport i projektet Kartläggning av ekosystemtjänster Metoder för att värdera ekosystemtjänster Delrapport i projektet Kartläggning av ekosystemtjänster 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Syfte 3 Bakgrund 3 1. Områdesbeskrivning av Risebergabäcken

Läs mer

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET

EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET EKOSYSTEM- TJÄNSTER OCH FÖRSVARET Försvarsektorns miljödag 13 april 2016 Ulrika Hagbarth 2016-04-20 1 Ekosystemtjänst eller inte: Pollinering Flödesreglering i vattendrag Grundvatten Fotosyntes Järnmalm

Läs mer

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Foto: Karolina Hedenmo Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-28 1 Regeringsuppdrag om kommunikation Naturvårdsverket ska

Läs mer

A R K U S F O R S K N I N G O C H U T V E C K L I N G I N O M A R K I T E K T U R O C H S A M H Ä L L S B Y G G N A D

A R K U S F O R S K N I N G O C H U T V E C K L I N G I N O M A R K I T E K T U R O C H S A M H Ä L L S B Y G G N A D A R K U S F O R S K N I N G O C H U T V E C K L I N G I N O M A R K I T E K T U R O C H S A M H Ä L L S B Y G G N A D EKOSYSTEMTJÄNSTER I BYGGPROCESSEN AAR_2014_44 Ekosystemtjänst-bedömning 2015-09- 31

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik 2013-05-29 Vad är ekosystem? Ekosystem ett dynamiskt komplex av växt-, djuroch

Läs mer

Naturen till din tjänst

Naturen till din tjänst Naturen till din tjänst Därför behöver både små och stora städer sätta på sig ekosystemtjänstglasögon Fredrik Moberg, fredrik@albaeco.com, @FredrikMoberg Ett nytt sätt att se på världen Regeringens etappmål

Läs mer

Projektplan - Hållbarhetsintegrering

Projektplan - Hållbarhetsintegrering Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret

Läs mer

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: VATTEN OCH AVLOPP

Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på:  VATTEN OCH AVLOPP KS 2015/0385 Detta dokument är ett utdrag ur det tematiska tillägget till översiktsplanen. Planen i sin helhet finns på: www.kalmar.se/vaplan VATTEN OCH AVLOPP Tematiskt tillägg till översiktsplanen Antagen

Läs mer

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn -

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014

Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? September 16, 2014 Vi jobbar så här: Varför läser vi om ekologisk hållbarhet och enkla fältstudier Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1 Varför

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson Höje å, samarbete över VA-gränserna Patrik Nilsson Höje å 58% jordbruksmark, 12% tätorter avrinningsområdet storlek 316,0 km 2 Lomma Lund Staffanstorp Drygt 50 st dikningsföretag 15 st med utlopp i huvudfåran

Läs mer

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen

Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen Vad är ekosystemtjänster? Anna Sofie Persson, Ekologigruppen 1 Ekosystem & ekosystemtjänster FN & Millennium Ecosystem Assessment (2005): -Förlusten av biologisk mångfald är fortsatt dramatisk -60% av

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer

Årsplan 2015 med uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2015 med uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar med uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2015-02-26 Kommunfullmäktiges presidium KS15.206-1 Innehåll 1 Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa 5 2 Beredningen för kultur, fritid och folkhälsa

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag?

Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag? Ekosystemtjänster från vetenskap till praktik. Var står vi idag? Länsstyrelsen i Kronobergs län 24 januari 2013 Sara Borgström, PhD Stockholm Resilience Centre, Stockholms Universitet sarab@stockholmresilience.su.se

Läs mer

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring

EKOSTADEN AUGUSTENBORG. - en dagvattenvandring EKOSTADEN AUGUSTENBORG - en dagvattenvandring Ekostaden Augustenborg När bostadsområdet Augustenborg byggdes av MKB (Malmö Kommunala Bostäder) på 1950-talet var det ett modernt och populärt område i folkhemsandan.

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling

Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Biologisk återställning och socialt/kulturellt hållbar lokal utveckling Länsstyrelsernas konferens Kulturmiljö och vattenförvaltning i södra Sverige Micke Lehorst kulturmiljöstrateg, SHF:s kansli Sveriges

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

Kommunhuset Ankaret i Norrtälje, den 4 juni. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 7-10 Mikael Forssander

Kommunhuset Ankaret i Norrtälje, den 4 juni. Underskrifter Sekreterare Paragrafer 7-10 Mikael Forssander 2014-06-04 1(8) Plats och tid Kommunhuset Ankaret i Norrtälje, kl. 13.15-14.15 Beslutande Ledamöter Åsa Wärlinder (C), ordförande Sören Forslund (M) Kristian Krassman (S) Sten Arrhenius (M), ersättare

Läs mer

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001

Oxundaåns vattenvårdsprojekt. Dagvattenpolicy. Gemensamma riktlinjer för hantering av. Dagvatten. I tätort. september 2001 Dagvattenpolicy Gemensamma riktlinjer för hantering av Dagvatten I tätort september 2001 Upplands Väsby kommun Sigtuna kommun Vallentuna kommun Täby kommun Sollentuna kommun Tätortens Dagvatten Förslag

Läs mer

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB

Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Mångfaldskonferensen 2008 Seminarium: Kumulativa effekter Seminarieledare: Lennart Folkesson, VTI och Martin Ljungström, Sweco Infrastructure AB Inledning Med kumulativa effekter avses den samlade effekten

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.

Läs mer

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer?

Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Behövs ersättningar till jordbrukare för skötsel av kulturmiljöer? Målen för kulturmiljöer Målen för det statliga kulturmiljöarbetet, särskilt delmålen: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga

Den pedagogiska nöten ingen övergödning: att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å och Kävlingeåns vattenråd Tekniska

Läs mer

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun

VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar

Läs mer

www.miljosamverkan.se

www.miljosamverkan.se www.miljosamverkan.se Projektledare Lasse Lind tel 0532-714 47 lind.lasse@telia.com Biträdande projektledare Cecilia Lunder tel 031-60 58 95 cecilia.lunder@o.lst.se 1 Dagvatten 22 sept 04 Miljösamverkan

Läs mer

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN

U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN 2014.03.05 U&WE, ANNA LARSSON NATURLIG NYTTA I STADEN STADENS BEROENDE AV EKOSYSTEMTJÄNSTER SAMARBETSPARTNERS GRÖNYTEFAKTORN Ett planeringsverktyg där olika åtgärder får olika poäng Balansera sociala

Läs mer

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla

Läs mer

Vattenregionen Skåne

Vattenregionen Skåne Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt

Läs mer

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster

Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster EMELIE HALLIN SID 1/6 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Svar på motion (MP) om ekosystemtjänster Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

RAPPORT. Tullen 6 Dagvattenutredning CENTRUMFASTIGHETER SWECO ENVIRONMENT AB STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN HENRIK ALM OCH IRINA PERSSON

RAPPORT. Tullen 6 Dagvattenutredning CENTRUMFASTIGHETER SWECO ENVIRONMENT AB STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN HENRIK ALM OCH IRINA PERSSON CENTRUMFASTIGHETER Tullen 6 Dagvattenutredning UPPDRAGSNUMMER 1143513000 UTKAST STOCKHOLM SWECO ENVIRONMENT AB STHLM DAGVATTEN OCH YTVATTEN HENRIK ALM OCH IRINA PERSSON 1 (8) repo001.docx 2012-03-29 S

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Livets myller Ordning i myllret

Livets myller Ordning i myllret LIVETS MYLLER ORDNING I MYLLRET Livets myller Ordning i myllret Hur kommer det sig att vetenskapsmännen ändrar sig hela tiden när det gäller hur organismerna är släkt med varandra och hur de ska delas

Läs mer

Styrdokument dagvatten

Styrdokument dagvatten DANDERYDS KOMMUN 1(7) Styrdokument dagvatten Antaget av kommunfullmäktige 2012-06-11 1. Syfte och mål Syftet med styrdokumentet för dagvatten är att fastställa strategi för dagvattenhantering i kommunen.

Läs mer

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15

Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Workshop: vad är social hållbarhet? 3:7 Social hållbarhet vad innebär det? Onsdag 18 maj 2016 klockan 11:15-12:15 Därför valde jag denna workshop Berätta för personen bredvid dig social hållbarhet definition

Läs mer

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN

BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Reviderad -24 november 2014 BKA OCH SKA I PLANPROCESSEN Stadsbyggnadskontoret har tagit fram en arbetsprocess för hur det sociala perspektivet ska beaktas i planprocesser och sedan årsskiftet 2013/2014

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera. PRÖVNINGSANVISNING Prövning i Grundläggande BIOLOGI Kurskod Biologi åk 7-9 Poäng 150 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Vi använder för närvarande Puls Biologi för grundskolans år 7-9, Natur

Läs mer

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg

Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation. Johan Dahlberg Värdering av EkosystemtjänsteR Rubrik på presentation Malmö, Plats och 2015-02-11 datum Johan Dahlberg KAPITAL OCH AVKASTNING [...] ett av nationalekonomins mest mångtydiga och omtvistade begrepp; ursprungligen

Läs mer

Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane

Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane Ekosystemtjänster skapar mer resilienta städer - hur påverkar det vårt dagliga arbete? Åsa Keane 20160519 (asa.keane@white.se, 08-4022574) 1. VARFÖR EKOSYSTEMTJÄNSTER? 2. VAD KONKRETA EXEMPEL I STADEN?

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Visualisera och värdera ekosystemtjänster i kommunal samhällsplanering - en pilotstudie i Nacka

Visualisera och värdera ekosystemtjänster i kommunal samhällsplanering - en pilotstudie i Nacka Visualisera och värdera ekosystemtjänster i kommunal samhällsplanering - en pilotstudie i Nacka Handlingsplan 2013-01-17 Liselott Eriksson & Magnus Rothman POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON E-POST SMS WEBB

Läs mer

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kopplingar till kursplaner för grundskolan Kopplingar till kursplanen, Gålö Bilaga 12:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Johan Niss, Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen Grön infrastruktur/gi (Naturvårdsverkets definition) Ett ekologiskt funktionellt

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (mp)

Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm och Per Chrisander (mp) 2013-03-13 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KFKS 2012/506-229 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Yttrande om motion gällande gröna tak Motion till Nacka kommunfullmäktige den 10 september 2012 från Sidney Holm

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14

Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 Klimatanapassning - Stockholm 2013-10-14 The Capital of Scandinavia Kunskap förstå strategi - agera 14/10/2013 The Capital of Scandinavia PAGE 2 Kunskap - Material som tagits fram tidigare Strategi - Klimatanpassning

Läs mer

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab

Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Förförstudie 2013-08-19 Anders Svensson CaseLab Innehåll 1. Bakgrund 2. Amiralsstaden Vad är Amiralsstaden? Varför Amiralsstaden? Framgångsfaktorer Strategier Hot 3. Förslag till Förstudie 2013-08-19 Amiralsstaden

Läs mer

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Hur blir flera bedömningar ett betyg? Hur blir flera bedömningar ett betyg? Styrdokument Dokumentation Att värdera bedömningars kvalitet Till övervägande del Lärare ska Lärare bör Lärare kan Lärare ska utifrån de nationella kunskapskrav som

Läs mer

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring

Samverkan Malmö stad och Idéburna sektorn - Principer och avsiktsförklaring Hej! Detta dokument är ute på en snabb remiss runda. Synpunkter mm lämnas senast torsdagen den 4 juni kl 13.00. Synpunkter mejlas till remiss@ideburnamalmo.se Ambitionen är att alla som varit delaktiga

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg

SKOLFS. På Skolverkets vägnar. ANNA EKSTRÖM Christina Månberg 1 (15) Dnr 2013:454 Föreskrifter om ändring i Skolverkets föreskrifter (SKOLFS 2010:94) om ämnesplan för ämnet hälsa i gymnasieskolan och inom kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå; beslutade den

Läs mer

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Olof Persson 1 Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har

Läs mer

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar

Årsplan 2014 Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar Uppdrag till kommunfullmäktiges beredningar 2013-12-11 Kommunfullmäktiges presidium KS13.1069 Innehåll Inledning 5 1 Uppföljning av målen i Vilja och mål ur ett medborgarperspektiv 6 2 Framtidsbild 2018

Läs mer

VALUES en förstudie om värdering av terrestra ekosystemtjänster

VALUES en förstudie om värdering av terrestra ekosystemtjänster VALUES en förstudie om värdering av terrestra ekosystemtjänster Sandra Paulsen Enheten för Miljöekonomi - Naturvårdsverket Presentation på konferensen Vem ska bort? 12 november, 2010 1 VALUES Ett projekt

Läs mer

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9

Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för arbetsområdet genetik i årskurs 9 Syfte: Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen och samhället.

Läs mer

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI

Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal

Läs mer

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt

Permakultur. för ett hållbart lokalt näringsliv. 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Permakultur för ett hållbart lokalt näringsliv 2015-10-21 Landsbygdsdagarna i Emmaboda Esbjörn Wandt Livets kretslopp Naturen som modell Skogsträdgården - odling med de naturliga ekosystemen som modell

Läs mer

Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.

Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m. 1(9) Remissyttrande angående vägledningsmaterial om förorenade områden (åtgärdsmål, riskbedömning, åtgärdsutredning, riskvärdering m.m.) Dokument: Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård TYGELSJÖBÄCKEN Dagvattenhantering och naturvård Tygelsjöbäcken Dagvattenhantering och naturvård De östra delarna av Tygelsjö har drabbats av källaröversvämningar vid kraftiga regn. Dessutom byggs ständigt

Läs mer

Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs

Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs Emma Nordstrand 0474 0474-470 68 emma.nordstrand@uppvidinge.se 2015-01-21 Dnr: 2014-0150 1(5) GRANSKNINGSUTLÅTANDE Detaljplan för Kv. Verkstaden 4 m.fl., Åseda samhälle, Uppvidinge kommun, Kronobergs län.

Läs mer

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss

Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Kyrkogårdsförvaltningen staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-27 Handläggare Karin Söderling Telefon: 08 508 30121 Till KN 2016-05-17 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5), svar på remiss Förvaltningens

Läs mer

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet

Läs mer

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby

Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Planering ekosystemtjänster och stadsplanering i Väsby Vi utvecklar och skapar stadskvaliteter som gynnar huvud, hjärta och hjärna Vi skapar en transparant planeringsprocess Vi minskar vårt importbehov

Läs mer

Höjeå helhetsperspektiv - vattenvård med utgångspunkt från åns morfologi och markavattningsbehovet

Höjeå helhetsperspektiv - vattenvård med utgångspunkt från åns morfologi och markavattningsbehovet Höjeå helhetsperspektiv - vattenvård med utgångspunkt från åns morfologi och markavattningsbehovet Finansierat av HAV Projektperiod 2015- februari 2017 Delprojekt: 1. Utredning av nyttan och intresse för

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER

ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER ÅTGÄRDSPROGRAM GEMENSAMMA TAG MOT ANLAGDA BRÄNDER - prioriterade åtgärder - Information i skolan Ansvarig person Brandutredningar Lokaltengagemang November 2002 I samverkan: 0 Anlagd brand - varför ett

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling i Malmö

Lärande för hållbar utveckling i Malmö Lärande för hållbar utveckling i Malmö Verksamhetsplan 2010 Upprättad Datum: Version: Ansvariga: Förvaltning: Enhet: 2010-06-15 1.0 Johanna Ekne, Åsa Hellström, Per-Arne Nilsson Miljöförvaltningen Miljöstrategiska

Läs mer

Stadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan.

Stadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan. Stadens ekosystemtjänster Goda exempel på hur ekosystemtjänster integrerats på ett bra sätt i en kommuns översiktsplan och detaljplan. Johanna Severinsson, Länsstyrelsen Järfälla kommuns ÖP Strax norr

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2

Delrapport analys av nulägesbilden från steg 1 och 2 från - Nulägesbild - Analys - Förslag till fortsatt arbete Åsa Lindskog Tyréns AB Beställare: Region Skåne Uppdragsnummer: 921051, 221213B från Inledning och sammanfattning Utvecklingsprojektet är ett

Läs mer

Värdering av ekosystemtjänster

Värdering av ekosystemtjänster Värdering av ekosystemtjänster Stockholm 22 september 2016 Tore Söderqvist Forskningschef, docent i nationalekonomi tore.soderqvist@anthesisgroup.com Anthesis Enveco AB Måsholmstorget 3 127 48 Skärholmen

Läs mer

Reglemente för internkontroll

Reglemente för internkontroll Kommunstyrelseförvaltningen REGLEMENTE Reglemente för internkontroll "Dubbelklicka - Infoga bild 6x6 cm" Dokumentnamn Fastställd/upprättad av Dokumentansvarig/processägare Reglemente för internkontroll

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning Klimat i förändring en inledning Martin Karlsson Boverket martin.karlsson@boverket.se Upplägg Konsekvenserna av ett klimat i förändring PBL anpassas till ett klimat i förändring Översvämningsdirektiv Klimat-

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer