PEDAGOGISK PLAN I KLÄDSÖMNAD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PEDAGOGISK PLAN I KLÄDSÖMNAD"

Transkript

1 Förväntat resultat: PEDAGOGISK PLAN I KLÄDSÖMNAD Att designa ett eget plagg eller välja en färdig design. Välja rätt tyg till ditt plagg. Ta mått på din kropp. Rita av ett klädmönster (och ändra till din design). Lägga ut mönster på tyget trådrakt. Tillklippning. Sömnad ( göra fåll, göra infodring, göra snédremsa, använda vliseline,mm). Följa arbetsbeskrivningar. Prova plagget och göra ändringar så att plagget passar dig. Stryka. Sy i blixtlås, knapphål, knappar om designen är gjord så. Kunskapskrav E: Utifrån tidigare kunskaper kunna göra en enkel planering / skiss. Med handledning rita av ett klädmönster ( och ändra till din design). Med handledning välja rätt tyg till ditt plagg. Kunna lägga ut mönster rätt på tyget och klippa ut rätt. Med handledning sy ihop plagget, prova och göra ändringar. Vara noggrann. Göra klart det arbete du har påbörjat. Vad kan det bli? Kjol, shorts, Linne, tröja, klänning, byxor. Mössa, vantar och halsduk räknas inte som klädesplagg. Det är du som designar!

2 Sida 1 Lokal pedagogisk planering åk 3 Metall Syftet I årskurs tre börjar eleverna med trä- och metallslöjd. Under sin första termin i metallslöjden kommer eleverna att få bekanta sig med olika luffarslöjd i första hand. Det är ett gammalt hantverk med traditioner och en bra start i metallslöjden. Syftet är att göra eleverna nyfikna på hantverk och skapande, ge dem grundläggande kunskaper om metallhantverk och slöjdens arbetsprocesser och ge dem förutsättningar att utveckla sin kreativitet och sitt estetiska medvetande. Eleverna ska få jämföra metallers egenskaper och användningsområden med hur de skiljer sig från träets. I slöjdämnet ryms skapande, hantverk, gestaltning, problemlösning, grupprocesser, intellektuell utmaning och utveckling. Slöjden tränar elever att tänka i processer att planera, utföra och värdera sitt arbete. Mål Efter första terminen ska eleven ha arbetat med bland andra dessa verktyg och tekniker: bearbeta ståltråd i olika dimensioner klippa och böja med tång efter mall och på fri hand Centralt innehåll ur Lgr11 Metallers olika egenskaper och användningsområden Handverktyg och redskap, hur de benämns och hur de används på ett ändamålsenligt och säkert sätt Utforskande av materialens, redskapen och verktygens möjligheter Slöjdarbetets olika delar; idéutveckling, överväganden, framställning och muntlig värdering av arbetsprocessen Berättelser som inspirationskällor och förebilder av egna idéer och skapande Slöjdföremåls funktion och betydelse som bruks- och prydnadsföremål Lokal pedagogisk planering Trä- och metallslöjd Katarina södra skola

3 Bedömning Sida 2 Denna bedömningsmatris används för att bedöma elevernas utveckling i trä- och metallslöjd. Moment På gång Når målen i hög grad Hantverk Osäker men prövar sig fram med lärarens hjälp Använder verktyg och material ändamålsenligt Visar god förståelse för hur verktygen ska användas och använder verktyg och material Arbetsprocess Arbetsmiljö och säkerhet Utvärdering Osäker på vad som ska göras i vilken ordning, svårt att lösa problem som uppstår, vet inte hur man går vidare Har inte förstått det här med miljö och säkerhet ännu Har svårt att reflektera kring hur arbetsprocessen har sett ut Förstår oftast i vilken ordning momenten ska ske, löser en del av problemen själv eller tar hjälp av kamrater Förstår hur man beter sig med verktyg och material och arbetar oftast på ett säkert sätt Kan beskriva hur arbetet gått till, vad som gick bra och vad som gick snett självständigt Förstår i vilken ordning momenten ska ske och har en klar bild av hur arbetsprocessen ser ut, löser de flesta problemen självständigt, kan förklara och visa för kamrater hur man gör Förstår hur man beter sig med verktygen, är rädd om material och arbetar alltid på ett säkert sätt Kan beskriva hur arbetet gått till och analysera varför det gick som det gick Reviderad av Marcus Vildir Lokal pedagogisk planering Trä- och metallslöjd Katarina södra skola

4 Slöjd årskurs 5 Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012 En röd tråd eller en grön.en gul eller en svart Garn är ett mångsidigt slöjdmaterial. Garn finns i många olika former, tjocklekar och i tusen olika färger. Det finns ullgarn, bomullsgarn, garn av lin, hampa, get- och kaninhår och garn framställt på konstgjord väg. Garn kan vi använda på flera olika sätt för att tillverka olika föremål. Du kanske känner till virkning och stickning och vävning? Men de är bara tre av många spännande sätt att tillverka saker av garn. Syfte med uppgiften detta ska du lära dig Du kommer att lära dig vilka egenskaper garn, tillverkade av olika material, har och vilka redskap som passar till vilket garn. Du kommer att pröva olika garntekniker: virka, sticka och påta. Du väljer i samtal med läraren vad du vill tillverka och vilket garn du vill använda. Tidsram Arbetet med olika garntekniker kommer att pågå en termin. Typ av föremål Vi gör mobilfodral, grytlappar, dukar eller annat. Slöjdmaterial Garn. Slöjdord Garn Härva Löpögla Luftmaska Fastmaskor Rättmaskor Påta Virknål Stickor Påtredskap Verktyg och redskap Du kommer att använda dina händer, virknål, stickor, påtdocka och/eller påtring. Slöjdteknik Vi kommer att virka, sticka och påta. Reflektion, analys och dokumentation Under arbetets gång kommer du att föra en slöjdlogg, dvs. du skriver med hjälp av slöjdens ord hur ditt arbete går till och hur ditt slöjdföremål växer fram. Du ska reflektera över varför det blir som det blir och hur det kan bli ännu bättre! Din loggbok och dina skisser på arbeten samlar du i din slöjdmapp.

5 Slöjd årskurs 5 Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012 Detta kommer vi att bedöma i uppgiften - Hur du har hanterat verktyg och redskap - Hur du har bearbetat ditt garn. - Hur du har valt material, färger och form. - Hur du har resonerat kring miljöfrågor i ditt slöjdarbete (till exempel, var växer det bomull? Kan man göra garn av olja eller kanske av mjölk?) - Hur du har redovisat ditt slöjdarbete med hjälp av slöjdord (hur du gjorde när du framställde ditt föremål och hur det har påverkat slutprodukten)

6 Ägaren av denna arbetsområdeslapp heter: _ Arbetsområde åk 4 Gjuta Att bearbeta metaller har ansetts magiskt i alla tider. Du ska få prova att gjuta i tenn med en gjutform som du har gjort alldeles själv. Smält tenn är ungefär 300 varmt så du ska få träna på att arbeta på ett säkert sätt i smedjan och du ska veta vad du ska göra om olyckan ändå är framme. Du ska få lära dig att göra din egen gjutform i gips och i mdf (träskiva). Inom detta arbetsområde kommer du att få ta slöjdbevis för smedjan. Med checklistan nedan kan du pricka av när du klarat av de olika delarna TEKNIK skära gjutform i gips såga gjutform i mdf gjuta VERKTYG gipsknivar och hobbykniv kontursåg skyddsglasögon och förkläde spisplatta och smältskopa ögondusch gravera och prägla gravyrmaskin och prägelstämplar Förslag på fördjupning: 1. Göra ett självporträtt med gjutform i gips. 2. Hur skulle man kunna göra en fusktärning? Pedagogisk planering Trä- och metallslöjd Katarina södra skola

7 Slöjd årskurs 9 Lektionsplanering Fritt Broderi: Porträtt Syfte med uppgiften - detta ska du lära dig Brodera ett porträtt Överföra porträttfotot från mönsterpapper till valt tyg med tråckelstygn. Kunna använda dig av 4 olika stygn; kedjestygn, stjälkstygn, franska knutar och efterstygn. Göra en provlapp med stygnen, provlappen limmas in i loggboken. Använda dig av både muntliga och skriftliga instruktioner (bildillustrationer, Hantera broderitråd och broderinål, göra knutar, fästa tråden och montera i ram. Skapa fritt med olika stygn, hitta på egna, testa olika trådar och pröva olika tekniker Analysera och värdera din arbetsprocess och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp (slöjdord) i loggboken. Delta i och ge kamratbedömning då vi samtalar kring betygskriterierna för bedömning av broderiet. Tidsram veckor. Du får gärna ta hem och arbeta med broderiet. Du får komma och hämta trådar och be om hjälp vid behov. Broderiet ska vara monterat och inramat senast v Material Broderigarn; bomull, ull, sytråd, broderibåge, broderinål, linnetyg, ylletyg. Arbetsområdet avslutas med ett studie besök på Nordiska Museet, där vi besöker Textilkammaren (broderier) och Modemaktutställningen (trender och identitet).

8 Helena Ottander-Bjerkesjö, Mörbyskolan 2010.

9 Arbetsområde åk 6 Grupparbete: Skolans nya skolgård PLANERING: Jag har byggt en skolgård som ska likna en arkitektmodell i vitt och grått. Jag delar in klassen i grupper om max fyra personer. Sedan förklarar jag läget: Greta Garbos okända barnbarn Gretchen Garbo har hastigt dött. Till allas stora förvåning skrev hon i sitt testamente att hon låter Katarina södra skola ärva hela hennes förmögenhet. Efter att rektor Margareta köpt sprillans nya datorer till alla elever, soffor till alla klassrum, hundra sällskapsspel till fritidsklubben och skickat alla lärare till Mallorca för att vila upp sig, har hon bestämt sig för att låta eleverna använda resten av pengarna till skolgården och skolans fasad. Skolans elever röstade fram att just ni, årskurs sex skulle bli ansvariga för att designa en helt ny skolgård. Uppdrag: designa ny skolgård Krav: designen måste ha ett tema och ett passande namn Tidsåtgång: endast tre slöjdlektioner, 3x90 min Arbetsform: grupparbete, 2-4 elever per grupp Redovisning: Resultatet ska sedan visas upp i Garbosalen för hela skolan och alla föräldrar. Alla grupper får varsin redovisningslapp (se nästa sida) som de ska fylla i under arbetet. Pedagogisk planering Trä- och metallslöjd Katarina södra skola

10 Den nya skolgården Designen har vi döpt till: Vi som stod för den här designen heter: Så här tänkte vi kring vår design: Det här skulle vi göra annorlunda om vi gjorde om projektet: Så här fungerade samarbetet i gruppen: Så här tycker vi om arbetsområdet Den nya skolgården :

11 Slöjd årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012 Naturen som inspiration Syfte med uppgiften detta ska du lära dig I alla tider har konstnärer och formgivare fått inspiration av naturens färger och former. Till exempel Syskonen Jobs textila tryck eller konstformen art nouveau. Den här uppgiften är ett samarbete mellan bild och slöjd där du ska utveckla din förmåga att omsätta skisser som du arbetat med i bilden till att dekorera ett föremål som du formger och framställer i slöjden. I uppgiften kommer du att utveckla idéer och överväga olika lösningar. Du kommer att använda dig av många olika tekniker, verktyg och material som du har möjlighet att kombinera för att få fram speciella uttryck. Du kommer att Fjärilssmycke i art nouveau analysera och värdera ditt arbete både muntligt i gruppen och skriftligt. Du ska också sätta ord på vad ditt föremål och vad föremålets dekoration signalerar. Tygtryck från Jobs Tidsram Efter två veckors teknikintroduktion i de båda slöjdarterna kommer du att få arbeta i de olika slöjdsalarna. Skissarbetet sker på bildlektionerna under de två första veckorna. Tidsramen disponerar du själv beroende på hur omfattande ditt arbete är. Du har möjlighet att arbeta med uppgiften under hela läsåret. SLÖJDORD Karvsnitt Relief Intarsia Textiltryck Fritt Broderi Tovning Prägling Föremålsfokus Du ska tillverka ett valfritt föremål och utifrån skisserna göra dekorationer på ditt föremål. Du kommer att göra två- och tredimensionella skisser och modeller. Material, verktyg, redskap och tekniker Du ska använda dig av traditionella tekniker, kombinera dem till egna uttryck och gärna tillverka teknikerna i nya material. (Exempel: Sticka i ståltråd. Skära reliefer i plats). Material: Textil, trä och metall. Även otraditionella material som plast och kartong. Verktyg och redskap: Lämpliga verktyg till det material du valt. Tekniker: Under teknikgenomgångarna får du testa på: Fritt broderi, textiltryck, tovning, karvsnitt/relief, läderprägling, intarsia, trådslöjd.

12 Slöjd årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012 Reflektion, analys och dokumentation Under arbetets gång kommer du att föra en slöjdlogg, dvs. du skriver med hjälp av slöjdens ord hur ditt arbete går till och hur ditt slöjdföremål växer fram. Du ska reflektera över varför det blir som det blir och hur det kan bli ännu bättre! Din loggbok och dina skisser på arbeten samlar du i din slöjdmapp. Denna mapp är underlag för ditt kommande betyg! I samtal med hela slöjdgruppen kommer läraren regelbundet att lyfta fram exempel från ditt och andra elevers arbeten där du får möjlighet att lära dig genom andras erfarenheter och koppla det till ditt eget arbete. När du är klar med ditt slöjdföremål gör du en muntlig eller skriftlig redovisning av ditt slöjdarbete från idé till färdig produkt. Detta kommer vi att bedöma i uppgiften Hur kreativ du är med egna idéer Hur du planerar ditt arbete med skisser och val av material Hur du genomför ditt arbete och följer instruktioner och väljer arbetsmetoder Hur du har hanterat verktyg och redskap Hur du har resonerat kring miljöfrågor i ditt slöjdarbete (t ex om du vet hur långt ditt material har rest och hur du har hushållit med slöjdmaterial) I vilken grad du tar egna initiativ Hur du har redovisat ditt slöjdarbete med hjälp av slöjdord (hur du gjorde när du framställde ditt föremål och hur det har påverkat slutprodukten) Hur du kan tolka ditt slöjdföremåls uttryck Se bedömningsmatris nedan (LPO 94)

13 Slöjd årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012 Bedömning av Kvalitativ nivå 1 Kvalitativ nivå 2 Idéer Jag saknar idéer Jag har en egen grundidé men behöver hjälp att formulera mig Din bedömning Lärarens bedömning Kvalitativ nivå 3 Jag har egna idéer som är genomförbara Kvalitativ nivå 4 Jag använder mig av min fantasi, hittar på nya idéer och utmaningar Planering Din bedömning Jag planerar med hjälp av läraren Jag gör enkla planeringar, visar något intresse för färg och form Jag gör noggranna planeringar, tänker på form, funktion och material Jag gör en väl fungerande planering, arbetar mycket medvetet med material, form, funktion och tid Lärarens bedömning Genomförande - Arbetsmetoder Din bedömning Jag tränar med hjälp av läraren att hantera verktyg, redskap och tillvägagångssätt. Jag tar vara på tidigare kunskaper och följer enkla instruktioner Jag är självständig och har egna idéer på hur jag skall gå tillväga Jag söker själv lämplig arbetsmetod Lärarens bedömning Genomförande - Problemlösning Din bedömning Jag ger lätt upp, utan att försöka själv Jag hittar egna lösningar med stöd av läraren Jag väljer lösning utifrån mina tidigare kunskaper Jag tar själv reda på information hur jag kan gå tillväga Lärarens bedömning Genomförande - Initiativförmåga Din bedömning Jag har svårt att ta egna initiativ Jag försöker att ta egna initiativ Jag tar egna initiativ Jag tar ansvar, visar uthållighet och hittar lösningar till mitt arbete Lärarens bedömning

14 Slöjd årskurs 9 Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012 Utvärdering och Redovisning Din bedömning Jag har svårt att beskriva mitt eget arbete Jag kan beskriva min arbetsgång Jag kan beskriva vad som är bra och dåligt i arbetet på ett begripligt sätt Jag kan beskriva tydligt varför något har gått bra eller dåligt utifrån tidigare erfarenheter Lärarens bedömning Hur ditt val i slöjden påverkar miljön, kretslopp, resursförbrukning Jag tränar med hjälp av lärare på att vara varsam med material (förbrukning). Att vara aktsam med verktyg och maskiner Jag tränar på att vara varsam med material (förbrukning). Att vara aktsam med verktyg och maskiner. Jag tar hänsyn och är varsam med material och aktsam med verktyg och maskiner. Jag tar aktivt hänsyn till miljö och ekonomi när jag väljer material, använder verktyg och maskiner Din bedömning Lärarens bedömning Kulturarv/ slöjdtradition historiskt/ kulturellt Jag behöver hjälp med att se sambandet mellan mitt eget skapande och slöjdtraditioner. Jag kan se samband mellan mitt eget skapande och slöjdtraditioner samt form och funktion och vardagen. Jag har förståelse för samband mellan skapande och slöjdtraditioner samt form och funktion i vardagen. Din bedömning Lärarens bedömning

15 Lokal pedagogisk planering HÅLLBAR UTVECKLING ett tematiskt arbete i flera ämnen Syftesmål: Slöjd Att välja och planera tillvägagångssätt för slöjdarbetet utifrån syftet med arbetet och utifrån kvalitets- och miljöaspekt. Innehåll: No Att jämföra och reflektera över sambandet mellan livsstil, miljö och hälsa. So Att utveckla kunskaper om hur människa, samhälle och natur samspelar och vilka konsekvenser det får för naturen och människans levnadsvillkor. Sv Att tala och samtala i olika sammanhang och läsa, förstå och reflektera över olika texter. Att söka och värdera information från olika källor. Eleven kommer att få undervisning om; (Slöjd) -arkitektur,konst och design som inspirationskällor och förebilder för eget skapande -egen formgivning med hjälp av olika material, färger och former -resurshushållning, t.ex genom reparationer och återanvändning av material (slöjd och svenska) -dokumentation av arbetsprocessen i ord och bild i en loggbok (So,No) -hur människor är beroende av naturen samt påverkar den och vad detta innebär för en hållbar utveckling -sambandet mellan återanvändning och minskad resursåtgång Konkretisering av mål: Eleverna kommer att få välja varsin stol som är från Ta-till-vara och som de ska få reparera och återanvända så den blir som ny. På So och No-lektioner kommer eleverna arbeta med resurshushållning,

16 skogssavverkning och miljömedvetenhet. På svenska- och slöjdlektioner sker dokumentation av arbetet med stol och stoldyna. Arbetsätt: Eleverna kommer att få kunskaper om förutsättningarna för en god miljö och en hållbar utveckling genom ett praktiskt arbetssätt faktagenomgångar studiebesök filmer fortlöpande utvärdering dokumentation. Bedömning: Vi kommer att bedöma elevernas förmåga att formge och att framställa olika typer av slöjdföremål arbeta med olika redskap använda ämnesspecifika ord och begrepp dokumentera arbetet ge förslag på olika val som kan bidra till hållbar utveckling samtala och uttrycka åsikter,lyssna på andra visa förståelse för texter hämta information och värdera den Vi kommer att låta eleverna visa vad de lärt sig genom att -redovisa arbetet under processens gång i en loggbok med bild och text -muntlig redovisning i mindre grupper (ca 3-4) då den färdiga produkten visas och eleven berättar med hjälp av sin loggbok hur arbetet fortskridit

17 Mobilhållare åk 7 Ditt uppdrag: Om du tänker efter så inser du säkert att det är åtskilliga timmar du använt under årets lopp på att leta din mobiltelefon då du skall iväg till skolan, träningen, kompisar osv. Du är dock inte ensam om detta eviga letande. Alla dina kompisar upplever samma problem. Ditt uppdrag är därför att finna en elegant, rolig och framförallt funktionell lösning på detta otroligt gigantiska problem. Uppdraget är alltså att designa och tillverka en hållare för din mobiltelefon, så att du alltid har någonstans att förvara den då du är hemma. För att du verkligen skall använda den är det viktigt att du gör den så snygg som möjligt, då den även kommer att fungera som prydnad då du och nallen är i skolan. Tänk också på att nallen är minst lika trött som du efter en hård dag i skolan, så se till att även den får en bekväm vila. För att göra det extra kul så vill jag att din hållare har ett namn samt speglar din personlighet. Hjälpmedel: Här får du ta till precis vad som helst. Leta inspiration på internet, titta i butiker, annonser, prata med kompisar och framför allt... se dig noga omkring hemma hos dig själv, då det är där den skall stå hela dagarna. Tänk även på att de flesta telefoner har inbyggd kamera som du kan använda för att dokumentera sådant som du blir inspirerad av. Tid: Du har 8 lektioner på dig (8 x 60 min). Försök göra så mycket av din planering som möjligt hemma. Redovisning: Du skall redovisa ditt projekt genom att kunna beskriva: 1. hur du tänkt, 2. hur själva bygget gått och 3. vilken del av arbetet du tyckte var svårast att genomföra, 4. vad du är speciellt nöjd med och 5. vad du skulle gjort annorlunda om du fick möjlighet till det. Du skall även kunna visa upp din ritning/skiss och självklart får du gärna visa bilder, film, power-point eller på annat sätt förgylla din redovisning. Glöm inte att namnge ditt projekt. Bedömning : Detta kommer jag att betygsätta då jag bedömer din kunskapsnivå: Hur väl du hanterar material, verktyg och tekniker Hur du jobbar enligt slöjdens arbetsprocesser Hur väl du lyckats fånga estetiska och kulturella uttrycksformer ditt projekts koppling till samhället Material: Här får du använda vad du vill, allt utifrån vad du vill uppnå. Tänk på att återvunnet mtrl alltid smakar gott i hjärtat. Lycka till... och framför allt... ha kul. / Christer

18 Didplan Den gamla hyllan / Ue sid.1 Didaktisk plan Den gamla hyllan (Sammansättningar i trä Steg3) (Målningstekniker Steg5) 5 Kontext: årskurs 5/ 15 elever. Tidsram: 8 lektioner x 90 min/vecka. Hantverkstekniker: genomgående tapp med kil och patinering. Material: furu, hobbyfärg och klarlack. Redskap: handverktyg och pelarborrmaskin. Övrigt: blädderblock och elevernas loggböcker. Sammanfattning Uppgiften omfattar förmågorna: att kopiera, att utveckla idéer och att presentera. Genom att kopiera en gammal hyllkonsol får eleverna upptäcka hur trä kan sammanfogas vid slöjdandet av en hylla. Inspirationsmaterialet består av bilder av konstnären Paul Cézannes målningar. Under kunskapsområdet målningstekniker får eleverna arbeta med patinering och utveckla egna färgkombinationer. Efter slöjdandet får de presentera den egna arbetsprocessen inför gruppen. I ett avslutande samtal diskuteras gemensamt hur det går att beskriva skillnader i de estetiska uttrycken som elevernas slöjdföremål uppvisar. Syften och mål Syften ur Kursplanen för slöjd Lgr11 Att eleverna utvecklar medvetenhet om estetiska traditioner och förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder. Elevernas kunskapsmål Du ska kunna bygga hyllkonsoler med hantverkstekniken som finns i uppgiften. Att eleverna utvecklar förståelse för materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter (4-6). Du ska kunna blanda till olika färger och använda målningstekniken patinering. Att eleverna utvecklar en förmåga att värdera sin arbetsinsats i arbetsprocessen. (4-6) Du ska kunna presentera hur du har slöjdat och berätta varför du gjort så. Att eleverna utvecklar förståelse för hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck (4-6). Du ska kunna beskriva vad du ser och vad du känner när du tittar på våra slöjdföremål. Referenser: Lgr 11(2011) Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket & Fritzes Lgr 11(2011) Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Stockholm: Skolverket & Fritzes

19 Didplan Den gamla hyllan / Ue sid.2 Planering av undervisningen Uppstarten (Elevmål Dengamlahyllan.doc) Eleverna får en skriven översikt av uppgiften med en målbeskrivning. Vi går igenom uppgiftens innehåll, syften och mål. Inspiration (Cezanne inspmtrl.doc) Vid ett dukat bord finns olika hyllor och konsoler från olika tider och på vägarna sitter inspirationsbilder av Paul Cézannes målningar. Vi tittar och diskuterar intryck och upplevelser och gör anteckningar på blädderblocket och i loggböckerna. Hur bygger vi en stark hylla som tål tunga saker? Vilka färger vill vi välja som inspiration till målningen? Att kopiera Vi utforskar vilket material och vilka hantverkstekniker som den gamla hyllkonsolen uppvisar. Eleverna får sedan utveckla idéer, formge och slöjda en egen hylla. Målningstekniker Vi uppdaterar vad eleverna kan och antecknar detta på blädderblocket. Vi går sedan igenom olika tekniker som används vid patineringsmålning. Vi börjar med att göra färgskisser med inspirationsbilderna som utgångspunkt, för att sedan måla hyllorna. Sammandragning Varje lektion avslutas med att vi drar samman nya kunskaper och erfarenheter, genom att titta på blädderblocket, samtala och anteckna i loggböckerna. Presentation av hur och varför? När vi är färdiga med slöjdandet får varje elev presentera sin slöjdprocess inför klasskamraterna, samtidigt som läraren filmar elevens slöjdföremål. Vilka estetiska uttryck uppvisar slöjdföremålen? Vi tittar tillsammans på våra slöjdföremål och pratar om hur de kan beskrivas och vad vi anser att de har för estetiska uttryck. Eleverna får använda sina loggböcker som stöd i samtalet och får även skriva ner nya begrepp tillsammans med egna förklaringar. Slutklämmen Vi tittar tillbaka på blädderblocket och loggböckerna för att diskutera vilka begreppskunskaper, förståelser och färdigheter som vi har utvecklat under uppgiften. Dokumentation och bedömning Kunskapsutvecklingen dokumenteras och bedöms i lärandet och utgör en del av undervisningens pedagogiska grundtanke. Genom att vårt blädderblock speglar kunskaper och vad vi gör i kronologisk ordning, så kan eleverna ta del av hur deras kunskaper utvecklas, vilket i sig leder till ytterligare lärande. Individuell bedömning med feedback sker i slöjdprocessen och efteråt utifrån elevernas loggböcker och de filmade presentationerna. Referenser: Lgr 11(2011) Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket & Fritzes Lgr 11(2011) Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Stockholm: Skolverket & Fritzes

20 Didplan Den gamla hyllan / Ue sid.3 Övergripande syften Uppgiftens främsta syfte är att eleverna utvecklar en medvetenhet om estetiska traditioner och förståelse för slöjd, hantverk och design från olika kulturer och tidsperioder, eftersom läroplanen föreskriver att eleverna i skolan ska ges förutsättningar att bli medvetna om vårt gemensamma kulturarv. Slöjdandet är enligt kursplanen en form av skapande som innebär att finna konkreta lösningar inom hantverkstradition och design utifrån behov i olika situationer. Att utveckla kunskaper i slöjd innebär således bland annat att tillägna sig traditionella hantverkstekniker. Uppgiften är därför byggd kring en hantverksteknik som använts under långt tid. Genom att slöjda en hylla med en gammal hyllkonsol som förlaga ges eleverna förutsättningar att utveckla en förståelse för att slöjdande ofta bygger på traditioner och beprövade teknik, som har utvecklats i takt med människans utveckling. Uppgiften innehåller även kunskapsområdet målningstekniker. Under arbetet med patinering ges eleverna möjligheter att experimentera och utveckla egna idéer. Inspirationsmaterialet i denna del består av bilder av konstnären Paul Cézanne som verkade runt sekelskiftet Tanken är att eleverna ska få kunskap om att färger som omger oss ofta återkommer i trender och cykler. Bilderna är utvalda för att illustrera att det finns olika kombinationer av färgkulörer som ger olika intryck och upplevelser. Att uppgiften kopplar ihop slöjdandet med inspiration hämtad ur bildkonsten, kan också bidra till att väcka elevernas nyfikenhet och vidga deras vyer. Ett annat syfte är att eleverna utvecklar en förståelse för att slöjden inte kan tas ur ett större sammanhang och ses som en isolerad företeelse, eftersom olika kulturyttringar ofta överbryggar varandra och går hand i hand. Trots att färgblandning ofta missförstås som ett rent teoretiskt kunnande, så är det ett kunskapsområde som bygger på kunskap i handling. I teorin blir hälften rött i en blandning med hälften blått en violett färg, men vid praktisk färgblandning upptäcker eleverna att det inte blir så i verkligheten. Momentet bidrar till att eleverna utvecklar förståelse för materialens egenskaper, deras användningsområden och kombinationsmöjligheter. Efter slöjdandet får eleverna muntligt presentera den egna arbetsprocessen inför gruppen. Denna del i uppgiften syftar främst till att ge eleverna möjligheter att träna sina kommunikativa förmågor och utveckla en förtrogenhet med slöjdspråket. I presentationen får eleverna redogöra för vilka val de har gjort i slöjdandet och varför, vilket syftar till att de utvecklar en förmåga att värdera hur arbetsinsatsen påverkar resultatet. Det avslutande samtalets diskussion behandlar hur det går att beskriva skillnader i de estetiska uttrycken som elevernas slöjdföremål uppvisar, i relation till de bilder de valt som utgångspunkt för slöjdandet. Momentet syftar till att utveckla elevernas förståelse för hur olika kombinationer av färg, form och material påverkar slöjdföremåls estetiska uttryck. Elevens förmåga att språkligt kunna presentera vilka kunskaper hon tillägnat sig i slöjdprocessen, är en del som starkt betonas i kursplanen. Urban Ekelund ( ) Urban Ekelund ( ) Genom att slöjden utvecklar elevernas språkliga och kommunikativa förmågor, ökas elevernas möjligheter att uppfatta verkligheten på ett nyanserat sätt, vilket leder till att de kan utveckla egna tankar och värderingar. Ekelund (2011) Referenser: Lgr 11(2011) Läroplan för grundskolan, förskolan och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket & Fritzes Lgr 11(2011) Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd. Stockholm: Skolverket & Fritzes

21 Slöjd årskurs år 4 Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012 Ge liv till en figur Syfte med uppgiften detta ska du lära dig Din uppgift är att rita och tillverka en figur av både mjukt och hårt material. Det kan vara av trä, metall, tyg eller garn. Du ska ge figuren ett liv och en identitet precis som Geppetto i Pinocchio. Var bor din figur? Är den rik eller fattig? Vad gillar den att göra? Har den några superkrafter? Din figur ska vara tillverkad av så mycket återvunnet material som möjligt. På så sätt ger du också liv i gamla saker som ändå ska slängas! I den här uppgiften får du möjlighet att utveckla din förmåga att formge din egen personliga figur och kombinera både hårda och mjuka material som finns i slöjdsalarna. Du kommer att få lära dig använda olika redskap, material och tekniker som du lär dig namnen på. Du kommer också att välja och motivera hur du ska arbeta med din slöjdfigur så att din den blir så bra som möjligt. Figuren ska vara tillverkad av återvunnet material, så som gamla tyger, spillbitar av trä eller annat som du kan hitta i slöjdsalarna eller hemma. Du kommer att få tänka till kring hur du jobbar och hur den färdiga figuren till slut blev. Med hjälp av slöjdens ord kommer du att skriva om det som du har gjort. Hur väl lyckades du uttrycka figurens identitet med till exempel stygn och metalldetaljer? Blev den som du tänkte? Kan du jämföra din figur med andra figurer som du sett? Tidsram 7 veckors träning av tekniker i textil 7 veckors träning av tekniker i trä och metall 4+15 veckors tillverkning av figuren Föremålsfokus Du kommer att tillverka en figur till exempel en docka eller ett gosedjur. Slöjdmaterial Din figur ska bestå av både hårda material och mjuka material. Till exempel armar av trä och kropp av tyg. Eller trä i kropp och kläder av tyg och garn. Din figur ska bestå av så mycket återvunnet material som möjligt. Titta hemma! Kanske finns det en gammal t-shirt eller fleece som kan bli figurens kropp. Kanske kan du ta med dig kapsyler som kan bli skor eller en hatt till din figur. Kanske du kan plocka med en trädgren

22 Slöjd årskurs år 4 Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012 som du hittar på marken som kan tälja armar av, eller en gammal hylla i soprummet som någon slängt bort som du kan såga till flera kroppsdelar av. Verktyg och redskap Du lär dig hur man trär en symaskin. Hur man ställer in sömmar och vad sömmarna används till. Du använder olika nålar; knappnål, synål och broderinål och vi pratar om skillnaden mellan dem. Andra verktyg och redskap i slöjden som du använder är måttband, tygsax, markeringspenna. Du lär dig att klippa metalltråd med sidavbitare och böja för hand och med böjtång. Du kommer även att använda verktyg som guldsmedsax, fil och smärgelduk. Du lär dig hur man sågar med kontursåg i trä. Hur man spänner fast trästycket i hyvelbänken med hjälp bänktången, filklämma och bänkhakar och vi pratar om när det är lämpligt att välja de olika hjälpredskapen. Du kommer även att använda verktyg som borrskaft, borrmaskin, fil, rasp, slippapper och täljkniv. Slöjdtekniker De textila tekniker som ingår i uppgiften är maskinsömnad och handsömnad. Du lär dig sy med raksöm och sicksack på maskin och kaststygn för hand. Du får lära dig hur man fäster en tråd både på maskin och för hand. Vi går igenom broderistygnen efterstygn, förstygn, plattsöm och hu de olika stygnen kan skapa detaljer på din figur. I metall kommer du att arbeta med enkla bocknings- och böjningstekniker i tråd. Du lär dig att forma en grundstomme till en figur som sedan kan kläs med tyg. Du får lära dig hur man böjer ändarna på tråden inte sticker ut och skadar tyget. De trätekniker som ingår i uppgiften är att forma med såg och sammanfoga rörliga delar genom att ta bort eller sätta till material. Du får lära dig några olika varianter på rörliga delar och hur man kan kombinera metall, trä och läderremsor. Även andra tekniker kan bli aktuella beroende på behov. Reflektion, analys och dokumentation Under arbetets gång kommer du att föra en slöjdlogg, dvs. du skriver med hjälp av slöjdens ord hur ditt arbete går till och hur ditt slöjdföremål växer fram. Du ska reflektera över varför det blir som det blir och hur det kan bli ännu bättre! Din loggbok och dina skisser på arbeten samlar du i din slöjdmapp (för åk 6-9: denna mapp är underlag för ditt kommande betyg!) I samtal med hela slöjdgruppen kommer läraren regelbundet att lyfta fram exempel från ditt och andra elevers arbeten där du får möjlighet att lära dig genom andras erfarenheter och koppla det till ditt eget arbete.

23 Slöjd årskurs år 4 Lokal pedagogisk planering för läsåret 2011/2012 När du är klar med ditt slöjdföremål gör du en skriftlig redovisning av ditt slöjdarbete från idé till färdig produkt. Detta kommer vi att bedöma i uppgiften - Hur du har hanterat verktyg och redskap - Hur du har bearbetat ditt slöjdmaterial med hjälp av olika tekniker (t ex fästa trådar och fila bort hack) - Hur du har valt material, färger, former och tekniker och varför - Hur du har resonerat kring miljöfrågor i ditt slöjdarbete (t ex vilka material som är återvunna) - Hur du har redovisat ditt slöjdarbete med hjälp av slöjdord (hur du gjorde när du framställde ditt föremål och hur det har påverkat slutprodukten)

24 Ägaren av denna arbetsområdeslapp heter: Arbetsområde åk 5 Självporträtt Du ska göra ett självporträtt och samtidigt öva upp lite olika slöjdtekniker, som sammansättning och ytbehandling. Du ska använda dig av mestadels trä, men får naturligtvis använda lite vad du vill också. Förutom slöjdtekniker innebär det här arbetsområdet också att du övar på att gestalta något, alltså att jobba med bildskapande. Du övar också på att stå för ditt arbete, då du kommer att ställa ut det så att alla kan se det. Se till att du blir nöjd med det. Du kan välja att göra det så likt dig själv som möjligt, eller att uttrycka och gestalta dig själv annorlunda. Vad i din personlighet vill du spegla? Kanske har du alltid drömt om en rosa tuppkamsfrisyr eller ett ben genom näsan. Ta chansen och gestalta det! Du ska öva dig på sammansättning genom att spika, skruva, plugga och limma ihop delarna till ditt porträtt. Det finns många olika sätt att ytbehandla och du ska pröva flera olika. Detta arbetsområde är ett bra tillfälle att experimentera med material och tekniker. Go wild. Med checklistan nedan kan du kolla att du fått med alla delar som ska vara med. TEKNIK måla med hobbyfärg eller bets VERKTYG målarhörnan lacka fast en pappersbild bränn med brännpennan spika fast något skruva fast något plugga fast något brännpenna hammare och spik borr, skruv och skruvmejsel lim och plugg Förslag på fördjupning: hur skulle ett porträtt i bara metall kunna se ut? Eller ett i helfigur och inte bara ansiktet? Pedagogisk planering Trä- och metallslöjd Katarina södra skola

25 Slöjd Elevens val årskurs 7 Planering läsåret ÅTERBRUK - ett samarbete med Röda Korset Danderyd Undervisningen är kopplat till Lgr11; Slöjden i samhället Det är ett perspektiv som belyser kopplingen mellan resursfrågor, samhällsfrågor och utvecklingsfrågor. Undervisning i frågorna syftar till att utveckla en förmåga att reflektera och handla såväl lokalt som globalt med hänsyn tagen till framtida generationers behov. Syftet med uppgiften och vad du lär dig: Du lär dig att designa och skapa något nytt av något gammalt plagg, se möjligheter och skapa fritt istället för att se ett material som förbrukat och som ska kasseras! Du lär dig att prata kring textila material utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Du kommer att få förståelse kring trender, traditioner och kulturella uttryck. Ditt mål är att tillverka/designa 4 arbeten. Du får välja att behålla ett av dem. De andra 3 plaggen ska säljas på Röda Korset och intäkterna går till välgörenhet. Du övar din förmåga att göra skisser, planera och dokumentera i din loggbok där du också berättar vilka problem som du stött på och hur du löste dem. I samtal med hela gruppen kommer läraren att lyfta fram exempel på ditt och andras arbeten som vi diskuterar och på så sätt lär du dig genom andras erfarenhet kopplat till ditt eget arbete. Fas 1 Du börjar terminen med att sy om en plastpåse till necessärer i olika former och samtalar kring återbruk, hur vi kan bidra till ett miljövänligare samhälle och kan ta vara på det vi har hemma för att göra om till något nytt. Vi besöker utställningen FOLKKONST på Nordiska Museet och samtalar om hur människor alltid smyckat sin vardag och sytt om gamla kläder och kring traditioner/trender. Eleverna börjar med att sy om en gammal t-shirt. Fas 2 Vi åker till RÖDA KORSET, Danderyd. Alla får inhandla secondhandplagg för en överenskommen summa. Vi avslutar besöket med att fika i deras lokaler och pratar med personal som berättar om verksamheten. Fas 3 Återbruksarbetet sätts igång med olika inspirationstillfällen. Läraren visar hur man slaktar en tröja och ett par jeans. Under arbetsprocessen samtalar vi kring olika lösningar och resultat. Fas 4 I slutet av april formulerar gruppen en inbjudan till familjer, skolledning och allmänheten att besöka vår utställning i Röda korsets lokaler där vi har försäljning av våra återbruksplagg och produkter. Som avslutande del av arbetet lämnar vi över den skänkta summan till Röda Korset och avslutar Elevens val med en välförtjänt utflykt med fika. Helena Ottander-Bjerkesjö, textillärare Mörbyskolan Danderyd.

26 Arbetsområde åk 6 Grupparbete: Skolans nya skolgård PLANERING: Jag har byggt en skolgård som ska likna en arkitektmodell i vitt och grått. Jag delar in klassen i grupper om max fyra personer. Sedan förklarar jag läget: Greta Garbos okända barnbarn Gretchen Garbo har hastigt dött. Till allas stora förvåning skrev hon i sitt testamente att hon låter Katarina södra skola ärva hela hennes förmögenhet. Efter att rektor Margareta köpt sprillans nya datorer till alla elever, soffor till alla klassrum, hundra sällskapsspel till fritidsklubben och skickat alla lärare till Mallorca för att vila upp sig, har hon bestämt sig för att låta eleverna använda resten av pengarna till skolgården och skolans fasad. Skolans elever röstade fram att just ni, årskurs sex skulle bli ansvariga för att designa en helt ny skolgård. Uppdrag: designa ny skolgård Krav: designen måste ha ett tema och ett passande namn Tidsåtgång: endast tre slöjdlektioner, 3x90 min Arbetsform: grupparbete, 2-4 elever per grupp Redovisning: Resultatet ska sedan visas upp i Garbosalen för hela skolan och alla föräldrar. Alla grupper får varsin redovisningslapp (se nästa sida) som de ska fylla i under arbetet. Pedagogisk planering Trä- och metallslöjd Katarina södra skola

27 Den nya skolgården Designen har vi döpt till: Vi som stod för den här designen heter: Så här tänkte vi kring vår design: Det här skulle vi göra annorlunda om vi gjorde om projektet: Så här fungerade samarbetet i gruppen: Så här tycker vi om arbetsområdet Den nya skolgården :

28 Skolslöjd för slöjdlärare idéutbyte och interaktiv fortbildning Sammanställning av slöjdlärares kommentarer till de undervisningsplaner i slöjd som ställdes ut på Nordiska museet i mars 2012 Detta dokument är sammanställt av Jenny Frohagen, Urban Ekelund och Helena Bjerkesjö den 27 mars Det bör läsas ihop med de olika typer av planeringar, gjorda av slöjdlärare, som ställdes ut på slöjdlärarträffen på Nordiska museet. Utställningen var indelad i sex grupper/kategorier som syftade till att visa på vad som stod i fokus i respektive elevuppgift/arbetsområde (rubrikerna i mörkblått nedan). I varje grupp/kategori hade två planeringar lyfts fram för granskning (rubrikerna i ljusblått nedan). Kommentarerna i punktform bör läsas som frågor alternativt förslag på förbättringar. Upplägget var i princip detsamma under dessa båda kvällar. De lärare som medverkade den andra träffen, den 21 mars, fick dock en punktlista att utgå ifrån som Jenny skrev ihop efter första tillfället (Bilaga 1). Den var tänk att fungera som en lathund, ett stöd att komma igång med diskussionen i grupperna, eftersom det kom kommentarer från första kvällen att det var lite otydligt vad man skulle göra i respektive grupp. Se det som work in progress, dvs. lösa funderingar till vad som kan vara lämpligt att granska i en lärarplanering (Jennys anmärkning). Denna punktlista finns sist i detta dokument. Bästa kollegor, vår förhoppning är att dessa kommentarer tillsammans med det 40-talet slöjdlärarplaneringar som skickats in kan vara ett underlag för vidare diskussion på olika skolor och lokala slöjdlärarnätverk för att vi som slöjdlärare ska utveckla vårt professionella språk, vår samsyn på uppgifter och undervisningen i stort. Kommentarerna är kortfattade och riskerar därmed att bli svårtolkade, men bättre än inget tänker vi. Så håll tillgodo och lycka till mer ert (vårt) fortsatta planeringsarbete! Önskar Jenny, Helena och Urban som i detta sammanhang stämmer in i kollegan Marcus Vildirs devis: Copyright är för losers allt åt alla!. Ty delad kunskap och kritiskt granskad kunskap är säkrare kunskap än den som man håller för sig själv på sin kammare. Grupp 1: Tekniker och verktyg Kommentarer 1a, Pedagogisk plan i klädsömnad åk? Lockande inledning saknas syfte? Dokumentation? Elevens egna omdömen? Förmågor? Lärandemål? Vilken årskurs är planen riktad till? Kunskapskrav för A och C? 1(6)

29 Kommentarer 1b, Gjuta åk 4 Stel, inte så kreativ Estetik saknas Tredimentionell form Ingen digital inspiration, kan visa bilder Inte tydlig koppling till LGR11:s förmågor Lgr11 fyra perspektiv, historiskt ja! Inte övriga men kan komma in vid lärarens introduktion till arbetsområdet. Lärarens bedömning tydlig vad man ska kunna, till och med ett bevis slöjdbevis för smedjan Tveksam koppling till vetenskaplig grund, viss beprövad erfarenhet. Tillägg som behövs: reflektion/dokumentation, förmågor och vad bedömer vi. Övriga planeringar inom området: Halvt i halvt syfte och mål saknas. Tygtryck på förvaring bra med slöjdorden(liten ordlista), bra att upplysa eleverna om tidsram, bra med att syftet med uppgiften är med. Grupp 2: Material Kommentarer 2a, En röd tråd en grön en gul eller en svart åk 5 Bra med slöjdord Bra skriven för eleverna Bra slöjden lyfts fram som två slöjdarter Eleverna tappar mycket teknik i symaskin och att använda den på ett funktionellt sätt i åk 5 Koppling till målen/förmågor i Lgr11 behöver utvecklas! Historiskt perspektiv kan kopplas in genom garntekniker från förr Hur visar du vad du lärt dig? Miljöperpektiv finns endast i bedömningen, inte i stycket detta ska du lära dig Samarbete med svenska och slöjd. Fokus på Logg arbetsbeskrivning med reflektion. Entreprenörsskap från idé till produkt. Utställning/visning. Organisation tillsammans. Slöjdspecifika begrepp för arbetsområdet mycket bra tydligt för eleverna. Hela lpp: n är tydlig och elevnära Ett ämne, samma loggbok. Bra! Kommentarer 2b, Metall åk 3 Loggbok? Muntlig redovisning? Övrig planering inom området: 2(6)

30 Det var en gång en/ett ull bra jobbat! Grupp 3: Uttrycket Kommentarer Ge liv till en figur åk 4 Begreppet träning ifrågasatt, varför väljer man detta begrepp? Mycket text! Till vem är den skriven? Kritik: endast provbitar i 14 veckor, funkar det? Stor uppgift Slöjden bör ta plats i de andra ämnena t ex skriva en berättelse om sin figur på svenskan Bra med båda slöjdarterna i samma uppgift Risk med att ämnet teoretiseras och slöjdens själ försvinner Kommentarer Självporträtt åk 5 Titta på abstrakt konst, uppgiften med uttrycket, inget inspirationsmaterial. Om begreppet målarhörnan : Penslar är ej ett verktyg. Åk 5 känns mer inspirerande än motsvarande för åk 9. Bra att visa digitalt. Porträtt kan planeras tillsammans (trä-textil). Planerningsdokumentationen kan minskas ner så att det passar båda slöjdarterna. Kommentarer Fritt broderi: porträtt åk 9 Var är processen? Motivera valet, värdera den egna arbetsprocessen. Studiebesöket kanske skulle vara från början. Om syftet: detta är mer beskrivning av uppgiften: syftet borde vara att utveckla de 4 förmågorna Kopplingar till Lgr11? Studiebesök först, inspiration Inte fokus på teknik/hantverk Grupp 4: Föremål Kommentarer Den gamla hyllan åk? Hur tydliggöra bedömningen? Vet eleven hur olika kunskaper kan visas? Presenteras hela planeringen för eleven? Sid 3 är den för lärare, rektor, föräldrar? Kan man hitta på egna mål? Kan man (får man) formulera om kursplaneformuleringen? Även betygskriterier? Kommentarer Mobilhållaren åk 7 Skulle kunna fungera som underlag till en power-point-presentation. Båda slöjdarter kan fungera i denna uppgift Alla info på en gång- utmaning eller begränsning? Åk 7 är en begränsning? Design? Visa bilder via projektor, reflektera. Eller fysiska inspirationmaterial behövs! Viktigt att kunna ta, vrida och vända. För mycket text. Enklare beskrivning. 3(6)

31 Reflektion vad har du lärt dig? Begreppet slöjdens arbetsprocesser lullull, svårt att förstå. Övrig planering inom område 4: Fånga drömmen : Hur mycket får man förändra Skolverkets matriser? Orkar eleverna läsa detta? Grupp 5: Ämnesövergripande Kommentarer Naturen som inspiration åk 9 Bra med slöjdord Kvalitativ nivå i matrisen formulering låter negativt. Skriv istället t ex Jag behöver hjälp av med att hitta idéer Om skissarbetet: skissandet blir mer på allvar (integrerat med bilden) Alla tycker att det är bra med samarbete. Slöjd är ett underskattat ämne, innehåller en del av alla ämnen, reflektion ska man öva på, bekräftelse viktigt Hur bedömer vi kreativitet? Kan kreativitet betygsättas och hur? Kommentarer Hållbar utveckling Åk 7-9 särskola Vem är läsaren? Årskurs? En förmåga benämns Saknar centrala mål Kunskapskraven saknas En bild kan infogas Inledning som väcker intresse Flytta upp centralt innehåll först i texten. Varför så få ämnen med i projektet? Vilka lärare som är med i ett ämnesövergripande projekt ska inte styras av lärares inbördes relationer? Grupp 6: Slöjden i samhället Kommentarer Skolans nya skolgård åk 6 Lite tid Vad vill du eleverna ska lära sig, koppling till Lgr11. Vilka förmågor övas? Hur ska arbetat bedömas? Vad är budgeten? 3D Föra in: återvinning, skallära(koppla till matten), koppla till teknikämnet? Kommentarer Återbruk ett samarbete med Röda Korset åk 7 Var kommer citatet ifrån (i inledningen?) Övriga planeringar inom området: 4(6)

32 Bron över Jönsebro åk 6 vad är syftet? Vilka förmågor tränas? Vad är det som gör detta till en TM-slöjd och inte en teknikuppgift? Bedömning? 5(6)

33 Bilaga 1: Lathund, Jenny Frohagen 2012 Granska planeringar hållpunkter: Finns det tydliga lärandemål? vilken/vilka förmågor som ska utvecklas genom uppgiften och vilket centralt innehåll som fokuseras. Finns det en komplexitet i uppgiften när det gäller olika aspekter av ett slöjdarbete? Vad som står i fokus teknik, material, typ av föremål, uttryck, ämnessamarbete och slöjden i samhället (t ex som husbehovsslöjd, som hobby, som yrke, som konstnärlig verksamhet, som resurshushållning, som motorisk träning, som social verksamhet osv.) Lyfts slöjden fram som ETT ämne eller enbart som en slöjdart? (antingen textil eller trä- och metall även om man har en traditionell uppdelning är det viktigt att betona att verksamheten i TX respektive TM är densamma!) Vilka digitala resurser/hjälpmedel används i undervisningen? Finns det en koppling till beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund? Vad sägs om bedömningsformer framgår det tydligt hur kunskapen bedöms? Vad framgår av hur läraren kommer att bedöma och ge återkoppling på elevernas arbete både under arbetets gång och av färdiga produkter? Testas/undersöks elevernas förkunskaper? Ska eleven göra någon form av självbedömning och/eller kamratbedömning? Finns det en koppling till något/några av Lgr11:s fyra perspektiv historiskt, miljömässigt, internationellt, etiskt? Hur förhåller sig planeringen till olika kunskapsformer? Vilka slöjdfakta fokuseras? Slöjdfärdigheter vad ska tränas, utövas? Hur man kan förstå olika slöjdfenomen? Hur man kan eleven utveckla förtrogenhet i slöjdarbetet? Finns det en koppling till de generella kunskapsmålen i kap. 2.2? Om/hur man i slöjden jobbar med det svenska språket i tal och skrift, använder sig av matematiskt tänkande osv. 6(6)

Esko Mäkelä. Lektor i slöjd vid Konstfack Lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet

Esko Mäkelä. Lektor i slöjd vid Konstfack Lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet Esko Mäkelä Lektor i slöjd vid Konstfack Lektor i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet Slöjdens estetiska uttrycksformer olika sätt att arbeta in mening och uttryck i material Slöjdens tre konfliktytor

Läs mer

Innehåller allt som behövs för genomföra ett lyckat arbetsområde i trä- och metallslöjd.

Innehåller allt som behövs för genomföra ett lyckat arbetsområde i trä- och metallslöjd. Innehåller allt som behövs för genomföra ett lyckat arbetsområde i trä- och metallslöjd. Lärarhandledning att skriva ut på vanliga A4-papper. Arbetsbeskrivningar som kan skrivas ut till lämpliga elevinstruktioner.

Läs mer

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt

Bild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt Åsa Drape Ulander, ht-12 ; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt I arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt kommer vi att träna på att lära oss se ansiktets proportioner genom

Läs mer

Kursplanen i ämnet teknik

Kursplanen i ämnet teknik DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet teknik Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:

Bild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i: Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Kursplan för konstskolan 2 år

Kursplan för konstskolan 2 år Kursplan för konstskolan 2 år Konstskolan ger en allsidig grundutbildning och ger goda färdigheter inom det konstnärliga området, vad gäller två- och tredimensionell gestaltning. Är högskoleförberedande.

Läs mer

Grundskolans. Elevens Val 2015-16

Grundskolans. Elevens Val 2015-16 Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13

Bedömning för lärande. Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Bedömning för lärande Per Berggren och Maria Lindroth 2012-11-13 Förmågor - Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att kommunicera

Läs mer

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN

LPP för Fritidshem BILDCIRKELN LPP för Fritidshem BILDCIRKELN Yvonne Engberg Innehållsförteckning Elevgrupp... 1 Syfte... 1 Långsiktigt mål... 1-2 Konkreta mål... 2 Arbetssätt.2-3 Bedömning... 3 Dokumentation....3 Analys av bedömning

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

ESTETISK KOMMUNIKATION

ESTETISK KOMMUNIKATION ESTETISK KOMMUNIKATION Kommunikation med estetiska uttrycksmedel används för att påverka kultur- och samhällsutveckling. Kunskaper om estetisk kommunikation ökar förmågan att uppfatta och tolka budskap

Läs mer

Tummen upp! Matte ÅK 6

Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! Matte ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OCH KOMMUNICERA Provlektion Följande provlektion är

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11.

Tummen upp! SO ÅK 6. Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. Tummen upp! SO ÅK 6 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11 PROVLEKTION: UTTRYCKA OCH VÄRDERA STÅNDPUNKTER Provlektion Följande provlektion

Läs mer

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.

Teknik Möjligheter och dilemman. Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu. Teknik Möjligheter och dilemman Maria Svensson Institutionen för didaktik och pedagogisk profession Göteborgs universitet Maria.svensson@ped.gu.se Barn och ungdomars uppfattningar om tekniska system Teknik

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012.

Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. PROJEKT: DICE Ett projektarbete i svenska, teknik och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2012. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av teknikutvecklingsprocessen d.v.s.

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Teknik Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i teknik sträva efter att eleven utvecklar sina insikter i den tekniska kulturens kunskapstraditioner och utveckling

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Matematiklyftet 2013/2014

Matematiklyftet 2013/2014 Matematiklyftet 2013/2014 Didaktiskt kontrakt Ruc 140522 AnnaLena Åberg 79 Matematiklärare 9 skolor? Elever 10 Rektorer 1 Förvaltningschef 2 Skolområdschefer 5 Matematikhandledare Hur ser ni på det didaktiska

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Kort om kursplanen i teknik

Kort om kursplanen i teknik Kort om kursplanen i teknik är ett sammandrag av Skolverkets kursplan i teknik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 1 samt Kommentarmaterial till kursplanen i teknik 2.

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

P R O J E K T : D I C E

P R O J E K T : D I C E P R O J E K T : D I C E Ett projektarbete i svenska, entreprenörskap och engelska, riktat mot DICE. Thoren Innovation School HT2013. UPPDRAG Uppgiften är att arbeta med den första delen av utvecklingsprocessen

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk 9- VT 13 Grimstaskolan Syfte - Att utveckla elevernas möjligheter att kommunicera - Att använda det svenska språket i tal och skrift i teknik - Skapande arbete ger

Läs mer

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar 2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska

Läs mer

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska

Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska Engelska Kurskod: GRNENG2 Verksamhetspoäng: 450 Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom så skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens

Läs mer

Materials egenskaper

Materials egenskaper Materials egenskaper Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.

Vi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil. Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade

Läs mer

islojd Egen dator i slöjden

islojd Egen dator i slöjden SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN islojd Egen dator i slöjden Keynote- och imoviedokumentation i textilslöjden, år 6 Författare Anneli Skiöld Artikel nummer 5/2011 Skolportens

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King

LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer. Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King LÄRARHANDLEDNING Hacka med sensorer Hacka ett labb i MegaMind i samarbete med King Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den

Läs mer

Lathund att skapa och tilldela en LPP

Lathund att skapa och tilldela en LPP Lathund att skapa och tilldela en LPP Här presenteras ett sätt att steg-för-steg ta fram en lokal pedagogisk planering för ett arbetsmoment eller en terminsplanering i ett ämne eller ett ämnesövergripande

Läs mer

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010

Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Kompendium åk 1-3 Tema: Den mänskliga resan Inspirationstema: Leonardo Da Vinci Vt 2010 Namn: Klass: Övergripande tema mål: Med detta tema vill vi att eleverna skall få kunskap, insikt och förståelse gällande:

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Instruktionsformer i slöjden

Instruktionsformer i slöjden Malmö högskola Fakulteten för lärande och samhälle Kultur-Språk-Medier Examensarbete 15 högskolepoäng på avancerad nivå Instruktionsformer i slöjden Instructional forms in crafts Marie Freij Lärarexamen

Läs mer

GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte

GOLVLÄGGNING. Ämnets syfte GOLVLÄGGNING Ämnet golvläggning behandlar läggning av olika golvmaterial såsom plastmattor och homogena parkettgolv. Det behandlar dessutom uppsättning av olika väggmattor. Ämnets syfte Undervisningen

Läs mer

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera...

Estetisk verksamhet. Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Estetisk verksamhet Dans Foto Skulptur Bild Slöjd Musik Teater/Drama Utställning Film med mera... Ämnets syfte och karaktär Utbildningen i ämnet estetisk verksamhet syftar till att utveckla och stimulera

Läs mer

Att resa ett utbyte av erfarenheter

Att resa ett utbyte av erfarenheter Att resa ett utbyte av erfarenheter Hej! Du fick igår i uppdrag av Sveriges kung och drottning att föra världen samman genom en resa som du och dina gruppkamrater ska ta er för de närmaste veckorna. Detta

Läs mer

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete

Projektarbete. Anvisningar, tips och mallar. Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Projektarbete Anvisningar, tips och mallar Sammanställt lå 05/06 av lärgruppen - Projektarbete Henrik Andersson, Martina Johansson, Göran Johannesson, Björn Bergfeldt, Per-Erik Eriksson, Franz Kreutzkopf,

Läs mer

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö

Naturvetenskaps- och tekniksatsningen. Företag som lärmiljö Företag som lärmiljö Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla kunskaper om tekniken i vardagen och förtrogenhet med ämnets specifika uttrycksformer och begrepp. Undervisningen

Läs mer

Elevens Val 2015-2016. Breviksskolan

Elevens Val 2015-2016. Breviksskolan Elevens Val 2015-2016 Breviksskolan FOTO Vill du lära dig att bli en bättre fotograf? På elevens val foto får du lära dig mer om foto från grunden och utforska nya sätt att ta bilder på. Varje lektion

Läs mer

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Dagens agenda Implementeringsarbetet på Klastorp-Essinge skolor och Kullskolan Diskussion IUP-processen i Lgr11? Ett dokumentationsverktyg som följer IUP-processen?

Läs mer

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET

GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET GYMNASIEARBETE PÅ EKONOMIPROGRAMMET EXAMENSMÅLEN för programmet ska styra gymnasiearbetets utformning och innehåll. GA ska utgå från programmets CENTRALA KUNSKAPSOMRÅDEN Samhällsekonomi Företagsekonomi

Läs mer

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012

Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Projekt uppgift åk: 9 vt 2012 Inledning: Grupparbeter eller enskilt. Syftet med projektet Undervisningen i ämnet teknik syftar till att eleverna utvecklar sitt tekniska kunnande och sin tekniska medvetenhet

Läs mer

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.

Centralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning. BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska

Läs mer

Kursplan för Matematik

Kursplan för Matematik Sida 1 av 5 Kursplan för Matematik Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Grundskolan har till uppgift att hos eleven utveckla sådana kunskaper i matematik som behövs för

Läs mer

Broskolans röda tråd i Hemkunskap

Broskolans röda tråd i Hemkunskap Broskolans röda tråd i Hemkunskap Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt

Informationsmaterial för lärare. Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Informationsmaterial för lärare Samtidskonst vad är det? Bild: Stina Opitz Utsatt Museet som läranderesurs för grundskolan och gymnasiet Att uppfylla skolans mål genom museibesöket Genom att besöka museet

Läs mer

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KONSTRUKTION. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KONSTRUKTION Ämnet konstruktion behandlar konstruktionsprocesser från idé till färdig produkt, där syftet är att utforma och dimensionera produkter med sikte på ändamålsenlig formgivning, funktion och

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07

Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 Hem- och konsumentkunskap inrättad 2000-07 HEM SKRIV UT Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde

Läs mer

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Rymdutmaningen koppling till Lgr11 en koppling till Lgr11 När man arbetar med LEGO i undervisningen så är det bara lärarens och elevernas fantasi som sätter gränserna för vilka delar av kursplanerna man arbetar med. Vi listar de delar av

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild

Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild Exempel på hur man kan tolka kursplanen i ämnet bild VD? VILKET SÄTT? HNDEN Skapande arbete Teknik & Material Kreativitet Egna idéer Drivkraft npassning Bildkomposition FNTSIN HUR? Kommunikation Reflektion

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från?

LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? LÄRARHANDLEDNING Var kommer alla smarta idéer från? Bakgrund MegaMind är Tekniska museets nya science center som handlar om hur en bra idé blir till och hur man kan ta den vidare till verklighet från sinnesintryck

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2009-08-12 SKRIFTLIGA OMDÖMEN OCH KOMMENTARBANKER Individuell utvecklingsplan

Läs mer

Diviga diodtavlan Diana

Diviga diodtavlan Diana Diviga diodtavlan Diana En tavla med motivet förbättrat med lysande dioder. Se en film på produkten: http://youtu.be/twyg12aj3ci Vilket material behöver man? Plywood 4 mm Träregel 45 x 45 mm Lysdioder

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Visa vägen genom bedömning

Visa vägen genom bedömning Visa vägen genom bedömning För att du alltid ska veta var du befinner dig i din utveckling, har vi tagit fram Sveaskolans mål i olika ämnen och olika skolår. Dessa mål när du och läraren samtalar om vad

Läs mer

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04

Skola och hemmet. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skola och hemmet Per Berggren och Maria Lindroth 2014-03-04 Skolans uppdrag Att ge förutsättningar för: Goda medborgare Fortsatta studier Personlig utveckling Lgr11 - läroplan med kursplaner Första delen

Läs mer

Hållbart Mode. Normkritik. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter

Hållbart Mode. Normkritik. Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Hållbart Mode Normkritik Ett utbildningsmaterial från Stilmedveten & Sveriges Konsumenter Normkritik Min stil Syfte med Lektionen Temat handlar om normkritik, att tänka kritiskt kring de kläder vi har

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor BILD

KRAVNIVÅER. Åtvidabergs kommuns grundskolor BILD KRAVNIVÅER Åtvidabergs kommuns grundskolor BILD Reviderade december 2008 Förord Välkommen att ta del av Åtvidabergs kommuns kravnivåer och bedömningskriterier för grundskolan. Materialet har tagits fram

Läs mer

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan

Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan Kursplanen i matematik 2011 - grundskolan MATEMATIK Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust

Läs mer

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem

Läroplanen. Normer och värden. Kunskaper. Elevernas ansvar och inflytande 6 Skola och hem Läroplanen 1. Skolans värdegrund och uppdrag Kursplaner Syfte Centralt innehåll 1-3 2. Övergripande mål och riktlinjer 4-6 Normer och värden 7-9 Kunskaper Kunskapskrav Elevernas ansvar och inflytande 6

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap i praktiken

Pedagogiskt ledarskap i praktiken Pedagogiskt ledarskap i praktiken -En möjlighet att förbättra elevernas resultat och skolans kvalité Aronsborg 2013-10-25 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 43 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idri

Läs mer

Konsthögskolan i Umeå

Konsthögskolan i Umeå Konsthögskolan i Umeå Kandidatprogrammet i fri konst, 180 hp Masterprogrammet i fri konst, 120 hp Konsthögskolan är vackert och centralt belägen vid Umeälvens strand. Skolan startade 1987, i före detta

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FOTOGRAFISK BILD. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FOTOGRAFISK BILD Fotografiet blir en allt viktigare kommunikationsform, och människor möts dagligen av meddelanden i form av fotografiska bilder med olika avsändare och varierande syften. Den digitala

Läs mer

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3.

MITT I RYMDEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. MITT I RYMDEN Uppdrag för åk f-3 Välkommen till uppdraget Mitt i rymden i Universeums rymdutställning på plan 3. Lärarhandledningen är till för att ge dig som lärare en möjlighet att förbereda ditt och

Läs mer

Dagens pass. Lgr, Lpo??? Lgr 11 Läroplanens innehåll och struktur

Dagens pass. Lgr, Lpo??? Lgr 11 Läroplanens innehåll och struktur Dagens pass Lgr 11 Läroplanens innehåll och struktur Annika Mindedal 150902 1. Lgr 11 - struktur och innehåll, ca 70 inkl. bensträckare (i lokalen) 2. Kursplanen i svenska ämnesfilmen, 18 Mer om kursplaner

Läs mer

Intervju med den andre

Intervju med den andre Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del II 15 högskolepoäng Intervju med den andre Marcus Andersson Lärarexamen 210hp Kultur, Medier, Estetik Datum för

Läs mer

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla. Om LGR 11 FÖRMÅGOR FÖRMÅGOR Lgr 11: Genom undervisningen i matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

ROJEKTARBETE RÅD OCH ANVISNINGAR VID GENOMFÖRANDE AV PROJEKTARBETE

ROJEKTARBETE RÅD OCH ANVISNINGAR VID GENOMFÖRANDE AV PROJEKTARBETE ROJEKTARBETE RÅD OCH ANVISNINGAR VID GENOMFÖRANDE AV PROJEKTARBETE 2 Projektarbete, råd och anvisningar Kursplan för projektarbete (utdrag ur skolverkets kursplan inrättad 2000-07)... 4 Projektarbetets

Läs mer

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS

KONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS KONStpedagogiskt program 2012 BROR HJORTHS HUS LÄR, UPPLEV OCH UTVECKLAS bror hjorths hus Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper i olika åldrar och med olika förutsättningar. Vi arbetar

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

- Industrialiseringen av Sverige från 1800-talet till idag

- Industrialiseringen av Sverige från 1800-talet till idag Teknikhistoria - Industrialiseringen av Sverige från 1800-talet till idag Ett ämnesövergripande område i ämnena: NO och SO Förmågor: Analysera drivkrafter bakom teknikutveckling och hur tekniken har förändrats

Läs mer

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projekt runt kunskap och bedömning Syftet med projektet är att utveckla och fördjupa läroplan- och bedömarkompetens. Genom

Läs mer

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14.

Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Idrott och hälsa Lokal pedagogisk arbetsplan vt-14. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle. MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.

Läs mer

IT-strategi. Essviks skola 2015

IT-strategi. Essviks skola 2015 IT-strategi Essviks skola 2015 Vision och mål Vision På Essviks skola ska alla elever ha möjlighet att använda digitala verktyg för ett livslångt och lustfyllt lärande. Inför framtiden ska eleverna kunna

Läs mer

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4

Tummen upp! Svenska Kartläggning åk 4 TUMMEN UPP! Ç I TUMMEN UPP! SVENSKA KARTLÄGGNING ÅK 4 finns övningar som är direkt kopplade till kunskapskraven i åk 6. Kunskapskraven är tydligt presenterade på varje sida i anknytning till övningarna.

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

Skolbild för Särskolan Regnbågen

Skolbild för Särskolan Regnbågen Skolbild för Särskolan Regnbågen Grundsärskola inriktning träning inom enhet Specialpedagogiskt centrum Läsår 2014/2015 Agne Arnesson, rektor Beskrivning av verksamheten Regnbågen är en grundsärskola med

Läs mer