Tebladet. Medarbetarskap. personal. Tema: Säkrare operationer när patienter blir rökfria. BB och Centrum för hjälpmedel delar på miljöpriset

Transkript

1 Tebladet. Nr årgång 32 personal Posttidning B Tema: Medarbetarskap BB och Centrum för hjälpmedel delar på miljöpriset Säkrare operationer när patienter blir rökfria Foto: KRISTIN LUNDSTRÖM... och Tebladstårtan går till Maria Holmberg SIDAN 15

2 2 Aktuellt Stolta och ansvarsfulla medarbetare Landstingets medarbetare trivs på jobbet och är i stor utsträckning nöjda med sin arbetsplats. Det visar resultaten av den senaste medarbetarenkäten. I det här numret har vi tema medarbetarskap. Läs mer om vilka skyldigheter du har som medarbetare och om några av landstingets medarbetarutbildningar. Du får också hänga med till Anestesiavdelningen på Karlskoga lasarett där medarbetarna är stolta över sitt jobb och tycker att det är meningsfullt. Vi skriver också om hiv och bemötande. Nu finns fyra filmer om hiv framtagna för att användas på arbetsplatsträffar. Se filmerna tillsammans med dina kollegor och ta ett snack i arbetsgruppen med det medföljande diskussionsunderlaget som utgångspunkt. Redaktionen Victoria Rydergård redaktör E-post: victoria.rydergard@ orebroll.se Kristin Lundström redaktör E-post: kristin.lundstrom@ orebroll.se Evelina Åström praktikant E-post: evelina.astrom@ orebroll.se Karin Wettermark- Jonsson ansvarig utgivare karin.wettermarkjonsson@orebroll.se Tebladet. är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. Tebladets utgivning och manusstopp 2014 (preliminär.): (P - personaltidning, L - länstidning) Nr 5 5 juni (15maj) L Nr 6 24 juni (9 juni) P Nr 7 5 sep (25 aug) L Nr 8 30 sep (15 sep) P Nr 9 21 okt (6 okt) P Nr nov (3 nov) L Nr dec (1 dec) P Tryck: Daily print Adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, Fax: 019/ , Texttelefon: , E-post: tebladet@ orebroll.se Inledare Vi glömmer aldrig vilka vi är till för marie-louise forsberg-fransson landstingsstyrelsens ordförande Den 5 mars i år blev det klart att vi får bilda region Örebro län från och med 1 januari Landstinget är en omfattande verksamhet och vi finns främst till för våra medborgare, men också för varandra, som goda medarbetare. Regionprocessen och översynen av hela landstingets hälso- och sjukvård utifrån patientens fokus kommer att innebära förändringar. Min utgångspunkt och övertygelse är att det är vi tillsammans, tjänstemän, politiker och vårdprofessionen, som utgör grunden till framgångsrik och effektiv utveckling. Det är viktigt att vi ser varandra, är lyhörda, prövar och omprövar tills vi landar rätt. Jag känner mig oerhört stolt att få representera en verksamhet som arbetar med så viktiga och värdefulla insatser för våra medborgare. Vi är en verksamhet som har en inbyggd logik och en strävan efter utveckling och en ständig förbättring. Landstinget är en kunskapsintensiv multiprofessionell organisation med många olika delar i vår verksamhet. Vi har över 250 olika yrkeskategorier som finns fördelade på cirka medarbetare. Vår Jag känner mig oerhört stolt att få representera en verksamhet som arbetar med så viktiga och värdefulla insatser för våra medborgare. ambition och strävan är att ha en hållbar hälsosam arbetsplats med ett aktivt och tydligt ledarskap och medarbetarskap. Goda utvecklingsmöj- ligheter och motiverade medarbetare är en framgångsfaktor för såväl patienter som verksamhet. Vår styrka i Örebro län är att vi har våra tre sjukhus och minst en vårdcentral i varje kommun. Det är viktigt att vi fortsätter arbetet med att utveckla våra tre sjukhus och fortsätter lyfta primärvården; att vi ser helheten och arbetar gemensamt mot samma mål. Vårt främsta ansvar gäller hälso- och sjukvård. Men vi har också en viktig roll för tillväxt och utveckling inom flera områden i samhället. En roll som kommer att stärkas ännu mer i och med beslutet om Regionbildningen. En förutsättning att utveckla våra organisationer är att våga förändringar. Känna en trygghet i förändringsprocesser med våra medarbetare. För att trivas på arbetet är möjligheter till utveckling viktigt, att få goda förutsättningar till att inhämta nya kunskaper och en öppenhet för nytänkande i arbetssätt och organisation. Utifrån våra patienters behov och livssituation bygger vi broar mellan våra och andras verksamheter för att nå bästa resultat. Utgångspunkten för all vår verksamhet är vår vision och värdegrund Hälsa och livskraft genom trygghet, kvalitet och hållbar utveckling. Visionen är landstingets inriktning, men också hur chefer och medarbetare ska förhålla sig till varandra. Sist men definitivt inte minst har vi medborgarnas fokus i det vi ska åstadkomma; vi glömmer aldrig vilka vi är till för. Vi frågar landstingets politiker Örebro läns landsting ligger långt framme när det gäller miljöfrågor. Vad är viktigast för att kunna bli ännu bättre? Jonas Karlsson, Socialdemokraterna: Hanne Alvner, Moderaterna: Erik Johansson, Folkpartiet: Katarina Raneborn Vänsterpartiet: Bo Rudolfsson, Kristdemokraterna: Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Mats Gunnarsson, Miljöpartiet: Anders Östlund, Sverigedemokraterna: När det gäller ekologisk kost, energieffektiviseringar i fastigheter och förnybara bränslen i kollektivtrafiken ligger Örebro läns landsting i framkant. Men vi har fortfarande långt kvar för att nå våra klimatmål, stora utmaningar för att begränsa kemikalieanvändningen och vi måste minska avfallsmängder och användningen av engångsmaterial i vården. Dessutom måste vi tillsammans med kommunerna i länet göra mer för att få många fler att välja att resa kollektivt istället för med bil. Vi moderater tycker att miljöfrågorna ska genomsyra det dagliga arbetet i våra verksamheter för att skapa ett hållbart samhälle. Vi vill särskilt fokusera på läkemedel och miljö, ekologiska och närodlade livsmedel samt att minska mängden avfall. Det är viktigt att lyfta engagerade medarbetare som arbetar med att genomföra förbättringar. Ett exempel är Kardiologiska kliniken på USÖ som fick miljöpriset Vi måste bli ett föredöme men framför allt måste vi ta ledartröjan i länet när vi får det regionala utvecklingsansvaret. Vi måste fokusera på att få det offentliga, näringsliv och civila samhället att gå åt samma håll med väl förankrade och gemensamma planer för att minska vår miljöpåverkan. Det kan gälla allt ifrån läkemedelsutsläpp till laddstolpar för elfordon. Här krävs förmågan både till visionärt helhetstänk och fokus på detaljer. Framför allt denna förmåga behöver förbättras. Det är viktigt att vi slutför satsningen på att bli självförsörjande på el genom ny lokalt producerad energi i form av vindkraft. Bussar och andra fordon måste drivas på fossilfritt bränsle. Det är också viktigt att vi handlar svensk mat, helst ekologisk förstås, så att det leder till att Sverige kan bli självförsörjande på de livsmedel som kan framställas här. Det är både en fråga om miljö, arbetstillfällen, djurskydd och försvar. För landstingets verksamhet finns stora förbättringsmöjligheter inom transporter. Vi ska jobba för en övergång till förnyelsebara bränslen på länsbussar och våra transporter och pröva mindre eldrivna lastbilar. Landstinget kan verka för ökad användning av cykel och kollektivtrafik bland personalen. Den stora utmaningen för Region Örebro län är att påverka vårt omgivande samhälle, företag, föreningar, kommuner att göra konkreta insatser inom miljöområdet Till att börja med gäller det att följa Miljö- och hållbarhetsprogrammet. Upphandlingen av färdtjänst nyligen är en blamage. Sen gäller det att satsa på förnybar energi för klimatets skull. Köp el från vindkraft, kräv biogas till landstingets fordon och vid upphandling. Dela upp upphandling av livsmedel så att lokala leverantörer kan var med och konkurrera. Närodlat är viktigt. Landstinget har ett särskilt ansvar för att minimera miljöeffekter av medicinering. Många aspekter är viktiga i en så stor fråga och alla verksamheters engagemang behövs. Tid att få använda befintlig kunskap samt ta in ny. Ett gemensamt miljö- och hållbarhetssystem för regionen med en stark organisation för uppföljning. En attraktivare kollektivtrafik och en hög ambition för nya H-huset, helst guld! Att våga göra fler energioch klimatsmarta investeringar. Starkt fokus på sambandet mellan miljö och hälsa för kemikalier, luftkvalitet och buller. Den psykosociala arbetsmiljön är betydelsefull för medarbetarens välbefinnande och indirekt för hur kvalitativ sjukvårdsproduktionen kan bli. Man måste acceptera och ta hänsyn till att alla människor är olika och bara i viss mån föränderliga. Om man vill åstadkomma ett gott medarbetarskap, så måste man vara realist. Skilj på optimalt och maximalt. Planer och värdegrunder kan peka ut en riktning, men varje blomma behöver skötas på sitt sätt för att leverera.

3 Aktuellt 3 Utblick Stor efterfrågan på kompetensutveckling Det är spännande att jobba i landstinget. Vi har alltid människors blickar riktade emot oss. Som en offentlig organisation som till största del finansieras av länets invånare blir vi alltid bedömda efter hur väl vi lyckas svara upp mot de krav och önskemål som länsborna ställer på oss. Medarbetarenkäten som kom i början av året visar en hög arbetstillfredsställelse där trivsel med arbetskamrater och arbetsuppgifter är hög. Ni som är medarbetare känner er stolta, engagerade och att ni gör ett bra jobb. Dessa goda resultat är en stor tillgång i ett dagligt utvecklingsarbete. Kompetensutveckling är ett område som medarbetare önskar sig mer av. Om medarbetare utvecklas så utvecklas också verksamheten. Det här är en viktig fråga för landstinget, och man kan därför se det positivt att det finns en efterfrågan på kompetensutveckling. Det visar att vi aldrig står stilla utan är en kunskapsorganisation som hela tiden vill utvecklas för att svara upp mot nya krav som ställs. Anställda från Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro har under våren haft möjlighet att under lättsamma former äta frukost tillsammans med landstingsdirektör Rickard Simonsson och regiondirektör Magnus Persson och ställa frågor om regionbildningen. Många frågor om regionbildningen Kommer politikerna få någon utbildning för att lära sig att tänka på ett nytt sätt? Kommer regionbildningen skapa A- och B-lag i Sverige? Och vem blir egentligen regiondirektör? Det är några av frågorna som kommit upp när frukostmötet En god framtidsfrukost har arrangerats. Anställda från både Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro har vid två tillfällen nu i vår haft möjlighet att under lättsamma former äta en god frukost tillsammans med landstingsdirektör Rickard Simonsson och regiondirektör Magnus Persson. Syftet med frukostmötena har varit att informera om arbetet med den framtida regionorganisationen, men också att fånga upp mötesdeltagarnas perspektiv och synpunkter. Direktvalt parlament I och med riksdagens beslut har vi nu passerat point of no return. Den 1 januari 2015 blir vi Region Örebro län. Den stora förändringen är att vi då får ett regionalt, direktvalt parlament, konstaterar Magnus Persson. Den regionala nivån i samhället blir tydligare när vi samlar alla frågor som rör regionen på ett ställe, säger Rickard Simonsson. Region Örebro län får det övergripande inflytandet och ansvaret för mycket av det som berör människor i länet mest; regional samhällsplanering, hälso- och sjukvård, tandvård, infrastruktur, kollektivtrafik, kompetensförsörjning, turism, kultur med mera. Regionen kommer också att få vissa uppdrag direkt från regeringen och statliga myndigheter. Regionen får en roll som är större än uppdragen som finns i dagens landsting och regionförbund, men hälso- och sjukvården kommer även i fortsättningen att vara en dominerande del. Med den nya regionorganisationen kan hälso- och sjukvården tas tillvara ännu bättre, exempelvis genom att sälja mer vård till andra landsting, säger Rickard Simonsson. Den nya samlade och starka organisationen gör regionen till en mer attraktiv och kraftfull samarbetspartner. Redan idag finns samarbeten med regionens grannar; inom hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken, kulturen och många andra områden. Men ibland är det genom landstinget, ibland genom regionförbundet, andra gånger genom båda. Region Örebro län blir en tydligare och mer komplett samarbetspartner, tillägger Magnus Persson. Kommer politikerna få någon utbildning för att lära sig tänka på ett nytt sätt när de ska fatta beslut som rör hela regionen? Ja, fast det kommer nog ta tid att tänka om och att vidga sitt perspektiv, säger Rickard Simonsson. Kommer regionaliseringen skapa A- och B-lag i Sverige? Nej, inget A- och B-lag, däremot kan de olika förutsättningarna för den regionala politiken att påverka och bestämma över viktiga utvecklingsfrågor bidra till klyftor i såväl demokrati som utveckling. På längre sikt är det aldrig bra med för stora skillnader i ansvar och befogenheter mellan olika delar av landet, säger Rickard Simonsson. Kommer regionbildningen och omorganiseringen skapa tydligare samband mellan primärvård och sjukhus och göra det enklare för patienten? Regionbildningen i sig skapar inga direkta nya samband mellan primärvård och sjukhus. Däremot är målsättningen med den pågående förändringsprocessen inom hälso- och sjukvården att skapa tydligare samband mellan hälso- och sjukvårdens alla delar med utgångspunkt från patienternas fokus, säger Rickard Simonsson. Regiondirektör utsedd Landstingsstyrelsen har beslutat att utse Rickard Simonsson som regiondirektör inom ramen för gällande anställningsavtal som landstingsdirektör. Förordnandet sträcker sig till och med den 31 maj text: victoria rydergård foto: kristin lundström Vill du också gå på frukostmöte och ställa frågor till Magnus Persson och Rickard Simonsson? Då har du två tillfällen kvar att välja på nu i vår. Antingen kan du komma till Karlskoga lasarett den 9:e maj, eller till Örebro den 27:e maj. På orebroll.se/framtidsfrukost kan du läsa mer och anmäla dig. Det som kännetecknar arbetsplatser med hög trivsel är många gånger en stark gemenskap med arbetskamraterna och att det finns en gemensam värdegrund om hur man ska förhålla sig till varandra och till patienterna. Just nu pågår medarbetarutbildningar inom flera verksamheter och det är en bra möjlighet att utvecklas som medarbetare, vilket också bidrar till en bättre arbetsmiljö. Under våren går regionbildningsprocessen vidare genom ett antal olika principbeslut. Just nu besöker vi länets alla kommuner för att samtala om regionbildningen. Det är många givande samtal, och det blir tydligt hur mycket kommunerna och landstinget är beroende av varandra och hur vi hör ihop. Vi är i många fall kommunicerande kärl i de flesta av landstingets och regionens framtida verksamheter. Ett område där det är särskilt tydligt är inom vården av de äldre där både landstinget och kommunerna har viktiga ansvarsområden. Det är ett område där vi på bästa sätt ska säkerställa en god samverkan. Här har vi också vår egen pågående utredning om närsjukvård, som berör vårt samarbete med kommunerna, som en viktig pusselbit. Även om vi nu ibland blickar framåt till 2015 så är fortfarande förra årets resultat aktuella för oss. Årsredovisningen som är under behandling visar att de flesta mål är uppfyllda men att vi också kan bli ännu bättre. Tillsammans ska vi jobba hårt för att uppnå förbättringar och nya mål och det som ska vägleda oss i det arbetet är att alltid ha våra medborgares fokus. Jag är också övertygad om att vi tillsammans kan skapa arbetsplatser med ännu högre trivsel och arbetstillfredsställelse. De starka resultaten från medarbetarenkäten visar att det är möjligt. Rickard Simonsson landstingsdirektör Örebro läns landsting

4 4 Nyheter NYHETER I KORTHET INNOVATIONSSLUSSEN Dela med dig av goda idéer Vad vet du om hiv? Film och diskussionsmaterial finns på webben Vi borde veta bättre det är namnet på fyra filmer om hiv och bemötande som tagits fram för att kunna användas på arbetsplatsträffar. Bär du på en idé om hur arbetet skulle kunna bli enklare för dig och dina kollegor? Du som är medarbetare i Örebro läns landsting kan få hjälp med att ge din idé växtkraft via Innovationsslussen i Örebro läns landsting. Under 2014 kommer de ansvariga för Innovationsslussen besöka olika arbetsplatser och finnas i entréer eller matsalar för att ge mer information om vilket stöd de kan ge. Det första besöket kommer att bli på Karlskoga lasarett. Håll utkik vid lunchrestaurangen tisdagen den 13 maj mellan klockan och På intra.orebroll.se/ innovationssluss och www. orebroll.se/innovationssluss kan du läsa mer. E-TJÄNSTER Tema på 1177.se om hjälpmedel Den 2 juni kommer det en ny temasida för hjälpmedel på 1177 Vårdguidens hemsida 1177.se. Viktoria Kraft af Forselles Under tema Hjälpmedel kommer det att finnas både nationell och regional text om hur man får ett hjälpmedel och vilka hjälpmedel som man kan få. Tipsa patienter Därför är det viktigt att arbetsterapeuter, sjukgymnaster, distriktsläkare, distriktssköterskor och andra som förskriver hjälpmedel är medvetna om möjligheten. Det är bra om personal som möter patienter med behov av hjälpmedel känner till sidan och kan tipsa om den, säger Victoria Kraft af Forselles, it-samordnare och kontaktperson i Örebro läns landsting för projektet Hitta och Jämför hjälpmedel. Tanken med filmerna är att de ska ge kunskap om hiv och påverka bemötandet av hiv-positiva i vård och omsorg. Filmerna har tagits fram av Adlongruppen, som är en bred sammansatt grupp med medlemmar från sju landsting och en region. Varje film är fristående, men man kan också se flera i rad om man exempelvis har en temadag. Till filmerna finns även diskussionsfrågor. Stor okunskap om hiv Det finns fortfarande stor okunskap om hiv. Många tror att det är farligt att dricka ur samma kaffekopp som någon som har hiv eller att gå på samma toalett. Med hjälp av filmerna hoppas vi på att öka kunskapen om hiv och att vi ska få igång en diskussion om vilka fördomar som finns i samhället, säger Maria Norlin, utredare sexuell hälsa och kontaktperson för Adlongruppen i Örebro läns landsting. Artist berättar Frontfigur i filmerna är artisten Andreas Lundstedt. Han berättar om sitt liv som hiv-positiv, omgivningens fördomar och vad man kan göra för att minska stigmatiseringen av hiv-positiva. I filmerna medverkar även de kognitiva beteendeterapeuterna Björn Malmquist och Fahrad Kaghani samt infektionsläkare Anna-Mia Ekström. Björn Malmquist berättar om våra känslor och reaktioner och hur vi kan hantera vår rädsla. Fahrad Kaghani berättar om hur det är att vara hiv-positiv och komma från en annan kultur. Och Anna-Mia Ekström berättar om hur hiv smittar och inte smittar, hur bromsmediciner fungerar och var man kan testa sig för hiv, berättar Maria Norlin. Från och med den 1 april finns journalerna från sjukvårdsrådgivningen 1177 Vårdguiden tillgängliga i Nationell Patientöversikt, NPÖ. Det gör det möjligt för behörig personal inom Örebro läns landsting att ta del av sjukvårdsrådgivningens journaler, vilket i sin tur leder till ett bättre beslutsunderlag för diagnos och behandling av patienterna. Filmerna och diskussionsunderlaget hittar du på Gå in under Projekt och klicka på filmer om hiv och bemötande. Beräknad tidsåtgång för att se filmerna, läsa igenom materialet och föra en diskussion i arbetsgruppen är en och en halv Tjänsten NPÖ gör det möjligt för behörig vårdpersonal att med patientens samtycke ta del av vårdinformation som registrerats hos andra vårdgivare, landsting, kommuner eller privata vårdgivare. Samordning av vårdinsatser underlättas och en helhetsbild av patienten ger ett bättre beslutsunderlag för diagnos, behandling och uppföljning. När fler kan ta del av samma information skapas en mer effektiv och säker vård. timme. I vårt län lever 120 personer med hiv, men det kan finnas ett visst mörkertal. Många som lever med sjukdomen vågar inte berätta att de är sjuka på grund av att de är rädda för hur omgivningen ska reagera. Därför har vi tagit fram Bara behörig personal har rätt att ta del av journalen. Följer patienten En av grundtankarna med Nationell ehälsa strategin för tillgänglig och säker information inom vård och omsorg, är att informationen ska följa patienten och finnas tillgänglig oavsett om patienten besöker ett landsting, en kommun eller en privat vårdgivare. På sikt ska informationen även det här utbildningspaketet. Vi vill öka kunskapen om hiv, hur det smittar och hur man ska bemöta personer som är smittade, berättar Maria Norlin. victoria rydergård Sjukvårdsrådgivningen anslöts till Nationell Patientöversikt kunna nås av patienten själv. Det är bara behörig hälso- och sjukvårdspersonal med e-tjänstelegitimation, och som patienten har en aktuell vårdrelation med, som har rätt att läsa journaluppgifterna. Patienten ska tillfrågas och lämna sitt samtycke. All hälso- och sjukvårdspersonal har tystnadsplikt och det går alltid att spåra vilka som läst informationen i den sammanhålla journalföringen NPÖ.

5 Nyheter 5 Kom-ihåg-lapp till patienter efter besök på vårdcentralen Nu ska det bli lättare för patienter att komma ihåg vad som diskuterades vid besöket på vårdcentralen. Primärvården har inlett ett förbättringsarbete när det gäller information om vård och behandling. En del i arbetet är ett informationskort som läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster med flera ska fylla i och skicka med de patienter som behöver eller önskar det efter besöket. Hjälp att minnas På kom-ihåg-lappen finns uppgifter om när patienten ska meddelas om provsvar, om remiss är skickad och vart den är skickad, eventuell ändring av medicin eller om patienten kommer att bli kalllad på ett återbesök. Märta Sjölander, Medicinska kliniken på USÖ, har blivit utsedd till årets diabetessjuksköterska. Priset delades ut 3 april vid årsmötet för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård. Två vårdcentraler har under vintern testat kom-ihåg-lappen. En som varit med och testat är Björn Strandell, distriktsläkare vid Skebäcks vårdcentral. Vi ger mycket muntlig information till patienterna. Men det är ofta svårt att som patient komma ihåg allt som sägs vid ett besök i vården. Och då ger det här komihåg-lappen en trygghet för både patienten och för läkaren, säger Björn Strandell. Införs på fler ställen Kom-ihåg-lappen ska hjälpa patienterna att komma ihåg vad som bestämdes. Kortet ska tas i bruk på alla landstingets vårdcentraler under våren. Planer finns även hos andra verksamheter inom landstinget att börja använda kortet när det finns behov. Märta blev årets diabetessjuksköterska Hon prisas för att alltid brinna för kontakten med patienterna de ska längta till oss. Det var kollegor och chef på Medicinmottagning 1 som nominerade henne. De skriver bland annat så här om i sin nominering: Hennes återkommande stridsrop: Det ska vara roligt att komma hit och möta oss! genomsyrar och inspirerar oss alla. Märta har till exempel under flera år, i samband med Världsdiabetesdagen, anordnat en dag för länets patienter med typ 1 diabetes och deras anhöriga. Flera hundra personer har vid varje tillfälle samlats till en dag full av föreläsningar, diskussioner och aktiviteter. Hur kändes det att få priset? Det kom som en bomb, fullständigt överraskande. Det är helhäftigt att vinna en tävling som jag inte ens visste att jag hade ställt upp i. Jag är oerhört smickrad. Det är extra roligt att det var just mina kollegor som nominerade mig. Märta har arbetat som diabetessköterska sedan 90-talet i Härnösand. Till Märta Sjölander USÖ kom hon Det är från Härnösand hon tagit med sig sina arbetsmetoder som inspirerat kollegorna på mottagningen. Men man får aldrig slå sig till ro. Det finns hela tiden nya saker att förbättra. Jag har svårt Diabetesvården granskad fortsatta satsningar Landstingets revisorer har granskat diabetesvården i landstinget. Granskningen bygger i huvudsak på underlag från Revisorerna bedömer att ändamålsenliga åtgärder har vidtagits för att öka följsamheten till de nationella riktlinjerna. Men de bedömer också att det är möjligt att göra förbättringar. att göra någonting halvhjärtat. Jag går alltid all in. Ska man göra något ska man göra det bra. Ceremonin skedde på ett symposium i Stockholm. Förutom äran som utmärkelsen innebär fick Märta ta emot ett diplom och hon kommer dessutom att få åka på en internationell kongress för att lära sig mer om diabetesvård. Årets diabetessjuksköterska är en utmärkelse som går till en sjuksköterska som under en längre tid bidragit till ökad kvalitet inom diabetesvården genom sitt kunnande, sitt engagemang och agerande. Satsningar i länet Landstingsstyrelsen säger bland annat i sitt yttrande över rapporten att man i resultat från 2013 kan se tydligt förbättrade resultat i diabetesvården i landstinget. Det gäller patienternas medelblodsockervärde, blodtryck och kolesterolvärden som är viktiga kvalitetsindikatorer för diabetesvården. Örebro läns landsting satsar på länets diabetesvård med bland annat fler dietister och mer pengar till insulinpumpar. Resurser har också avsatts för medicinsk fotvård på vårdcentralerna och den verksamheten beräknas vara igång fullt ut i höst. Ett diabetesråd skapas för att jobba för en jämlik vård av hög kvalitet i hela länet. Rådet kommer att ha företrädare för patienterna. NYHETER I KORTHET Hallå där... xx Jonas Ludvigsson, barnläkare i Örebro. Du har blivit vald till ordförande i Svenska barnläkarföreningen. Varför blir du ordförande i barnläkarföreningen? Det var en nationell rekryteringsgrupp som för två år sedan frågade mig om jag var intresserad av att bli vice ordförande för att sedan på sikt bli ordförande för Barnläkarföreningen. Att jag kom ifråga tror jag beror på att jag skrivit böcker inom barnmedicin, tidigare varit redaktör för föreningens tidning, samt publicerar mycket forskning inom barnmedicin. Vilka frågor vill du driva? Främst vill jag driva att alla svenska barnläkare får gemensamma riktlinjer för utredning och behandling av olika sjukdomar. Sverige har inte fler invånare än New York och då känns det konstigt att vi har 25 olika riktlinjer för hur man ska behandla blodförgiftning hos barn. Jag tycker att vi ska snegla mot Norge där man lyckats få till gemensamma riktlinjer för väldigt många åkommor. Dessutom är man som ordförande barnens representant i en rad frågor och tillfrågas av myndigheter och inför vissa beslut i samhället så att inte barns perspektiv ska missas. Jag vill också jobba för att förbättra utbildningen av blivande barnläkare och göra yrket ännu mer populärt. Att jobba med barn är fantastiskt roligt. Petra Ekenstam E-TJÄNSTER Ombudsfunktion i Mina vårdkontakter Nu kan vårdnadshavare vara ombud för sina barn i kontakter med vården via nätet. Det innebär att de kan utföra barnets ärende via sin egen inloggning i e-tjänsten Mina vårdkontakter. Ombudsfunktionen finns på startsidan i Mina vårdkontakter när man loggat in via 1177.se. Vårdnadshavare kan föräldrarna hantera sina barns ärenden till den dag barnet fyller 13 år. På intra.orebroll.se/mvk/ ombud kan du läsa mer.

6 6 Tema: Medarbetarskap Resultaten av medarbetarenkäten visar: Landstingets medarbetare trivs Örebro läns landsting vill vara en attraktiv arbetsgivare. Vi vill att man ska vilja jobba hos oss. Därför måste vi arbeta för att vara en bra arbetsgivare, säger landstingets personaldirektör Maria Åkesson. Medarbetarenkäter är ett sätt för arbetsgivaren att se hur de anställda trivs och vad som behöver förbättras. Och medarbetarutbildningar ger de anställda möjlighet att utvecklas. Det finns planer på en övergripande medarbetarutbildning, men det får vi ta i samband med regionbildningen 2015, säger Maria Åkesson. Här kan du läsa mer om medarbetarenkät, medarbetarskap och om två av landstingets medarbetarutbildningar. Medarbetarna i Örebro läns landsting trivs bra på jobbet och är i stor utsträckning nöjda med sin arbetsplats. Det visar resultaten av den senaste medarbetarenkäten. Vi är glada över att vårt NMI, nöjd medarbetarindex, ligger kvar på 76 precis som vid medarbetarenkäten 2011, säger Kerstin Norman, arbetsmiljöstrateg på landstingets ledningskansli. Medarbetarenkäten för 2013 är liksom medarbetarenkäten 2011 genomförd med ett NMI som kan anta värden mellan noll till hundra. Ett värde under 40 brukar anses som underkänt. Medarbetarenkäten visar att landstingets medarbetare är stolta, engagerade, känner att de gör Vilka rättigheter man har som anställd har de allra flesta koll på. Men när det kommer till vilka skyldigheter man har, ja då kan det ibland vara lite sämre. Det är inte bara arbetsgivaren som har åtaganden. Genom din anställning följer också ganska många skyldigheter, bland annat att komma i tid till jobbet, göra dina arbetsuppgifter och följa de rutiner och regler som finns på arbetsplatsen. Ett exempel är våra klädregler. Vi vet att det finns medarbetare som struntar i att följa dem, trots att de vet vad som egentligen gäller och trots att det kan medföra risker både för patienten och för medarbetaren själv, säger Kerstin ett bra jobb, har ett meningsfullt arbete och att det är roligt att gå till jobbet. Att de har roligt på jobbet leder till arbetsglädje och engagemang. Orken tryter Samtidigt visar enkäten att cirka hälften av medarbetarna, särskilt yngre kvinnor, känner att de inte har ork över för sitt privatliv när de kommer hem. Enkäten visar att det gäller att minska arbetsbelastningen. Medarbetarna vill ha en förändring så att de i större utsträckning hinner med sina arbetsuppgifter och får tillgång till den tid de behöver för att utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Finns det något i resultaten som förvånar dig? Ja, frågan om utvecklingsmöjligheter. Våra medarbetare säger Norman, arbetsmiljöstrateg på landstingets ledningskansli. Medarbetarskap kan definieras på flera olika sätt, men bygger på individens förutsättningar, vilja och förmåga att se bästa sätt bidra till verksamhetens resultat. På bilden: Sjuksköterskorna Said Alasow, Aniva anestesiavdelningen, USÖ att de har bra kompetens, men upplever samtidigt att de inte får kompetensutveckling i sitt yrke. Kompetensutveckling är ju något som sker dagligen på jobbet. Vi har många interna utbildningar, men man kanske inte tänker på dem som kompetensutveckling, funderar Kerstin Norman. Bidra till utveckling Ett bra medarbetarskap innebär att du som anställd ska bidra till arbetsplatsens utveckling. Det kan handla om att komma med idéer om hur man utvecklar rutiner och arbetsmetoder, men också om att rapportera avvikelser och att delta aktivt i arbetsmiljöarbetet, berättar Kerstin Norman. Som medarbetare kan du även bidra när det sker förändringar på din arbetsplats. Många blir oroliga när de står inför förändring, men förändringar är något som alltid kommer att pågå i en så här stor organisation. En förändring behöver inte leda till en försämring, utan kan faktiskt leda till något bättre. Genom din Kerstin Norman inställning kan du bidra till att förändringen blir bra, både för dig som anställd och för arbetsgivaren, säger Kerstin Norman. Hitta lösningar Enligt henne hänger ett bra medarbetarskap och ett bra ledarskap ihop. Det är viktigt att man pratar till varandra och inte om varandra. Det är inte farligt att säga I jämförelse med andra landsting ligger Örebro läns landsting bra till på många områden. Totalt sett har vi bättre resultat än andra landsting när det gäller hållbart medarbetareengagemang. Det enda vi ligger lite under på är när det gäller motivationen, säger Kerstin Norman. Har du koll på dina skyldigheter som medarbetare? sin åsikt och är man missnöjd ska man ta upp det med sin chef och se om man tillsammans kan hitta en lösning på det problem man har, säger Kerstin Norman. Förutsättningar för ett bra medarbetarskap är väl fungerande ansvarsrelationer, ömsesidiga åtaganden, att det förs en fortlöpande dialog, att man fokuserar på det gemensamma uppdraget och att det bygger på förtroende och öppenhet, tillägger hon. Lojal mot arbetsgivaren Som anställd har du lojalitetsplikt mot din arbetsgivare. Det innebär bland annat att du ska utföra ditt arbete på bästa sätt, att du har tystnadsplikt om företagshemligheter Resultaten av medarbetarenkäten hittar du på Nästa medarbetarenkät kommer att genomföras victoria rydergård och att du inte får bedriva konkurrerande verksamhet. Lojalitet handlar också om hur du som anställd pratar om din arbetsgivare. Alla har rätt att uttrycka sina åsikter, men det är viktigt att man som anställd frågar sig vad man bidrar med genom att skriva illa om sin arbetsgivare på exempelvis Facebook. Blir arbetsplatsen bättre av det? Skapar det god stämning? Att tala illa om sin arbetsgivare leder inte framåt. Försök istället att få till en förändring, tipsar Kerstin Norman. victoria rydergård

7 Tema: Medarbetarskap 7 Medarbetarutbildningar: på jobbet Primärvården: Det är viktigt att kommunicera helheten och ta det ansvar som krävs för att på och Ida Liljeholm, hud, plastik och öron, USÖ. Foto: Kristin Lundström USÖ: Möjlighet att utveckla ditt medarbetarskap Inom länets primärvård satsas det mycket på att förbättra kommunikationen bland medarbetarna. Vi gör en jättesatsning på medarbetarskap och värdegrund. Alla våra vårdcentraler och andra mottagningar jobbar med det här, säger Carina Karlsson Andersson. Hon är HR-konsult inom primärvården och arbetar dessutom halvtid som utbildningsledare. Min kollega Pia Backteman och jag fick uppdraget att ta fram en medarbetarutbildning 2012 och då tittade vi mycket på olika utbildningar och besökte bland annat Trollhättan där de slagit ihop tre sjukhus, säger Carina Karlsson Andersson. Gemensam värdegrund Hon berättar att de kände att det inte bara är medarbetarskap de behöver arbeta med utan att det även fanns behov av en gemensam värdegrund. Det fanns redan fyra värdeord som verksamhetscheferna inom Primärvården arbetat fram: engagemang, flexibilitet, bemötande och kompetens och nu ville man ge dem innehåll. De kopplade in ett företag från Göteborg, som hjälpte dem att utbilda dialogledare och att ta fram ett material att föra dialogerna kring. Det var 62 personer från våra 25 vårdcentraler och andra mottagningar som gick utbildningen till dialogledare. Och alla var supernöjda, säger Carina Karlsson Andersson. Vårdcentralerna och övriga mottagningar har fått lägga upp planeringarna för de fyra dialogmötena ett för vardera värdeord själva. Vissa har tagit det i samband med APT möten, andra har skapat tid. Om det är så Carina Karlsson Andersson att alla gör mötet så måste också jag vara med och bidra med min del, säger hon. Dialogledarna ska bara underlätta processen, förklarar Carina Karlsson Andersson, sen är det upp till gruppen det är hos varje individ det måste hända något, Många tycker att de aldrig får feedback från sin chef men samtidigt så ger de ingen feedback själva. Carina Karlsson Andersson förändring kommer alltid inifrån. De senaste dialogledarna gick utbildningen i slutet av oktober och de är ju inne och jobbar igenom dialogerna. Målet är att alla ska ha gjort alla fyra dialogmötena innan sommaren. Till hösten är tanken att de ska arbeta med dialogmöte kring patientdelaktighet, säger hon. Öppen dialog Carina Karlsson Andersson tror på vikten av en öppen dialog på arbetsplatserna. Vi måste stanna upp och prata ibland om hur vi vill ha det i verksamheten för att det ska bli ännu bättre för våra patienter. Sjukhusen i Trollhättan, som Carina Karlsson Andersson och hennes kollegor besökte 2012, använder även de modellen med dialogmöten. Där har man märkt en minskning av vårdskador sedan dialogarbetet började. Det är väldigt talande att vårdskadorna minskar när man börjar prata med varandra, säger hon. Hon har själv gått medarbetarutbildningen som ges av USÖ och ser en del likheter mellan de två modellerna. Som det här med vilka egenskaper som krävs av en chef och en medarbetare. Man förväntar sig ändå att en chef och en medarbetare ska vara lojala och tillgängliga. Även om de har olika uppdrag så är det ändå samma egenskaper som krävs, säger hon. Bra ledarskap och bra medarbetarskap Hon konstaterar att ett gott ledarskap förutsätter ett gott medarbetarskap. Många tycker att de aldrig får feedback från sin chef men samtidigt så ger de ingen feedback själva. Studier visar att chefer som får feedback även är bättre på att ge feedback till sina medarbetare, säger Carina Karlsson Andersson. Det handlar mycket om hur vi är mot varandra. Enligt henne ger feedback högre engagemang och det gäller att inte bara tänka vad bra hon gjorde det där utan att också säga det. Det är egentligen konstigt att man måste utbilda sig i att prata med varandra. Men det är så det är, säger hon. Evelina Åström Den fysiska arbetsmiljön på USÖ har förbättrats i och med ny teknik och hjälpmedel men bättre miljö är ett pågående arbete. En stor del i arbetsmiljön i dag är hur vi är mot varandra, säger Gunnar Johansson, HR-konsult på USÖ. Gunnar Johansson är processledare för arbetsmiljö och hälsa. Vi har haft vår medarbetarutbildning sedan 2008 och medarbetare har gått den. Vi är så det är långt ifrån alla men rätt många ändå beroende på hur man ser det, är glaset halvfullt eller halvtomt? säger han. Han berättar att utbildningarna hålls mellan sex och åtta gånger om året. Det är öppna anmälningar så att medarbetarna kan anmäla sig själva men även cheferna kan anmäla enskilda personer eller hela avdelningar. Till medarbetarna Vi ger cheferna mycket utbildning så vi tänkte att vi skulle ge lite motsvarande utbildning till medarbetarna. Utbildningen tar bland annat upp grupprocesser, hur fungerar det och vad händer i grupper? Vad har du för rättigheter och skyldigheter? Teoripass blandas med grupparbete. Vi kör två dagars utbildning Gunnar Johansson med uppehåll emellan, det är uppskattade dagar som får bra betyg i utvärderingarna. Man kan säga att det är allvar blandat med skratt, vi skrattar ganska mycket, konstaterar Gunnar Johansson. Förr fick de fika i sköljen Han berättar att det finns personal som arbetat på USÖ i 40 år och hur de brukar be de äldre medarbetarna berätta för de yngre om hur det såg ut förr. Undersköterskorna fick sitta och fika inne i sköljen. Det är en berättelse som man knappt tror är sann. Men det var ett tag sen, säger han. Bättre arbetsmiljö Medarbetarutbildningen ger en möjlighet att utvecklas som medarbetare och bidra till en bättre arbetsmiljö. En väsentlig del i det här är att en stor del av arbetsmiljön i dag är hur vi är mot varandra och den arbetsmiljön äger vi tillsammans mycket av utbildningen handlar om det om hur vi är mot varandra, säger han. Gunnar Johansson är noggrann med att påpeka att utbildningarna inte handlar om att medarbetarna ska uppfostras utan att det är en möjlighet att utvecklas. En del i det här med den relationsbaserade miljön är att få personalen att förstå att det inte bara är chefen som är ansvarig för arbetsmiljön. Det är ett gemensamt projekt och alla måste hjälpa till, säger han. För trots allt så är en bra fungerande arbetsgrupp en viktig del för gott bemötande av patienterna och för patientsäkerheten som faktiskt är prio ett och dom vi är här för. Evelina Åström

8 8 Tema: Medarbetarskap Ansvarsfullt och spännande arbe Efter medarbetarenkäten 2011 fick de ett nöjd medarbetarindex på 85*. Vid den senaste enkäten hade siffran stigit till 87. Tebladet har besökt Anestesiavdelningen på Karlskoga lasarett och träffat avdelningschefen Marianne Einefors och anestesisjuksköterskorna Emelie Norgren, Jan Arvidsson och Ulrika Karlgren för att ta reda på vad det är som gör att de trivs så bra på sin arbetsplats. Marianne Einefors, Emelie Norgren, Jan Arvidsson och Ulrika Karlgren trivs bra på Anestesiavdelningen på Karlskoga lasarett allra mest bidrar till att de gillar sitt jobb är arbetskamraterna. Stämningen på avdelningen är god och det är ett väl samman Ett roligt och varierande arbete och utmaningar som gör att man växer det är några av sakerna som gör att Marianne Einefors, Emelie Norgren, Jan Arvidsson och Ulrika Karlgren gillar att gå till jobbet. Men viktigast av allt är arbetskamraterna. Vi är ett väl sammansvetsat gäng och känner stor samhörighet med varandra, berättar Emelie Norgren. Vi har fördelen att vara en liten grupp. Vi är 15 anestesisjuksköterskor och så jag som är avdelningschef, så alla känner varandra bra, konstaterar Marianne Einefors. Och eftersom vi alla tillhör samma personalgrupp så har vi samma bas att stå på. Det blir aldrig vi mot dom som man har hört att det kan bli mellan olika yrkesgrupper på andra avdelningar, tillägger Ulrika Karlgren. På Anestesiavdelningen har man både planerad och akut verksamhet. Vi träffar alla sorters patienter och servar alla avdelningar, berättar Jan Arvidsson. Han och hans kollegor är indelade i operationslag. Operationslagen roterar och jobbar en månad på varje klinik. Vi säkrar luftvägarna och sköter nålsättning. Som anestesisjuksköterska håller man andras liv i sina händer, säger Emelie Norgren. Stolta över sitt jobb Resultaten av medarbetarenkäten visar att personalen är stolta över sitt jobb och tycker att det är meningsfullt. Vi vill att våra patienter ska sova och vakna gott. Och vi är med dem under hela förloppet, berättar Emelie Norgren. På anestesiavdelningen finns Det är viktigt att få sitta ner tillsammans och delge varandra det man har varit med om. Det blir ett ständigt lärande. det personal i alla åldrar. Vissa har jobbat väldigt länge och andra är relativt nya. Även om vi befinner oss i olika faser i livet, en del är småbarnsföräldrar, andra har barnbarn, så har vi en sak gemensamt vår värdegrund. Här på avdelningen bemöts alla med respekt. Vi håller ihop och stöttar varandra, berättar Marianne Einefors. Alla känner ett väldigt ansvar. Det beror kanske på att vi är så få, funderar Emelie Norgren. Här ska alla medarbetare kunna utföra alla arbetsuppgifter. Att alla är utbytbara med varandra bidrar nog till att alla känner sig lika mycket värda, säger Marianne Einefors. Marianne Einefors

9 Tema: Medarbetarskap 9 te med utvecklingsmöjligheter Emelie Norgren Jan Arvidsson. De har ett roligt och varierande arbete och får dagligen utmaningar som gör att de växer i sin yrkesroll. Men det som svetsat gäng som jobbar där. Vi har också stor möjlighet att påverka schemaläggningen. Och kör det ihop sig för någon försöker alla hjälpa till att byta och ändra, berättar Ulrika Karlgren. Ständigt lärande Varje onsdagseftermiddag samlas personalen på Anestesiavdelningen för att ha en gemensam reflektionsstund. Då delar vi med oss av kunskap och erfarenheter. Det är viktigt att få sitta ner tillsammans och delge varandra det man har varit med om. Det blir ett ständigt lärande, säger Marianne Einefors. Vi har svåra arbetsuppgifter. Självkänslan lyfter när man känner att man klarat något extra bra. Samtidigt kan det vara tufft ibland. Då är det skönt att känna att kollegorna finns där, säger Jan Arvidsson. Vi som jobbar här är prestigelösa. Vi berömmer varandra och vi stöttar varandra när det behövs. Jobbet blir faktiskt roligare ju längre man jobbar. I början är det rätt tufft. När man jobbat länge får man en helt annan trygghet och allt ansvar vi har gör att man blir engagerad, konstaterar Emelie Norgren. * Medarbetarenkäten för 2013 är liksom medarbetarenkäten 2011 genomförd med ett NMI, nöjd medarbetarindex, som kan anta värden mellan noll till hundra. Ett värde under 40 brukar anses som underkänt. Text: Victoria Rydergård Foto: Kristin Lundström Ulrika Karlgren

10 10 Nu ska arbetet med rökfri operation bli bättre Nu ska hela Örebro läns landsting dra åt samma håll när det gäller stöd för patienter att sluta röka inför en operation. Ett pilotprojekt har startats för att ta fram ett gemensamt förhållningssätt inom Örebro läns landsting. Foto: Maria Bergman Forskning visar att komplikationer vid operationer minskar betydligt om patienter slutar att röka i samband med operationen. Nu ska Örebro läns landsting arbeta mer sammanhållet för att hjälpa fler patienter att sluta röka. Bakgrunden är att Socialstyrelsen har satt upp nationella riktlinjer om att alla landsting i Sverige ska arbeta med att förebygga ohälsosamma livsvanor. De nationella riktlinjerna tydliggör vilka metoder som är bra att använda i mötet med patienter som röker, dricker för mycket alkohol, äter ohälsosamt och rör sig för lite. Örebro läns landsting har arbetat med dessa frågor, men arbetet ska bli mer sammanhållet med gemensamma arbetssätt. Och startpunkten i det sammanhållna arbetssättet handlar om att hjälpa patienter till en rökfri operation. Syftet är att motivera rökare att i god tid sluta röka och ge stöd att upphöra helt. De som har svårt att sluta röka ska erbjudas kvalificerat stöd av sjukvården. Behovet ska uppmärksammas redan i Birgitta Johansson Huuva primärvården så att det är möjligt att starta i god tid med rökavvänjning och rökstopp, säger Birgitta Johansson Huuva som är ordförande i styrgruppen för hälsofrämjande arbete. Ett pilotprojekt pågår just nu för att skapa rutiner Gun Loiske som alla inom Monika Randén vården så småningom ska följa. Målet är att alla i vårdkedjan ska samverka för att patienter ska vara rökfria före och Jesper Hellberg efter en operation. I pilotprojektet ingår Kirurgiska kliniken, Plastikkirurgiska kliniken och Skebäcks vårdcentral. De ska införa arbetssätt enligt de riktlinjer vi gemensamt tar fram. Det innebär att alla ska arbeta på ett likartat sätt för att följa patientens väg i vården. Verksamheterna i pilotprojektet kommer att ge sina synpunkter för att rutinerna ska fungera på ett bra sätt innan de införs i hela landstinget, säger Gun Loiske som är projektledare för Rökfri operation. Det här handlar i första hand om patientsäkerhet och patientens delaktighet. Patienten har rätt att veta om riskerna för att själv kunna ta ett beslut inför sin operation, säger Monika Randén som är ansvarig för en ny intranätssida kring hälsofrämjande arbete. Riktlinjerna skapas för att patienten ska mötas av samma budskap oavsett om det är hos vårdcentralen, tandläkaren eller på en kirurgavdelning. Anledningen till att man inom Örebro läns landsting börjar arbetet med hälsofrämjande arbete kring just rökfri operation är att det finns Rökstopp inför operation: Rökning vid operation ökar risken för: hjärtkomplikationer, infektioner, luftvägsproblem, försämrad blodcirkulation, sämre läkning, ökad ärrbildning, särskild risk vid kärlkirurgi är att nya kärl proppar igen. Rekommendationer angående rökstopp vid operation: Rökstopp 6-8 veckor före operation för bästa resultat. otroligt stora hälsovinster att göra. Det finns få åtgärder som minskar komplikationer vid en operation så mycket som att sluta röka. Och det sparar mycket lidande för patienten, säger Gun Loiske. Hon passar på att citera överläkaren Matz Larsson, från tobakspreventiva enheten. Han brukar säga: Man kan fråga patienten: Vill du ha den bästa, eller den näst bästa vården? Det blir lättare för patienterna att kunna ta ett beslut inför en operation om de känner till riskerna med att röka. Då kan de välja den bästa förutsättningen för en bra operation. De måste få en chans att hitta sin egen motivation, säger Gun Loiske. Eftersom risken för komplikationer vid en operation av en rökare är så pass stora kan vården välja att avvakta med en operation som inte är akut. Det är alltid läkaren som måste väga riskerna mot varandra. Men det räcker inte att informera patienten om riskerna, menar Jesper Hellberg, som är hälsoutvecklare på tobakspreventiva enheten på USÖ. Patienterna måste erbjudas stöd om de vill sluta. Det är en mycket viktig del i de nationella riktlinjerna, att patienterna ska erbjudas remiss till professionellt stöd för att sluta röka, säger Jesper Hellberg. På intra.orebroll.se/halsoframjande kan du läsa mer. Kristin Lundström Även rökstopp 3-4 veckor före eller i samband med operation ger bättre resultat och snabbare återhämtning. Även fortsatt rökstopp efter operation är viktigt minst 6 veckor. Rökstopp som påbörjas efter operation har positiva vinster i minskad komplikationsrisk vid läkningsförloppet. Utbildningar för att sprida motiverande samtalsteknik Ett sätt att lyckas motivera en patient till en livsstilsförändring är motiverande samtal. Något som börjat användas mer och mer inom vården. För att motivera till livsstilsförandring är det viktigt att utgå från patienten själv, vilket man förr inte lade lika stor vikt vid, utan informationen var densamma oavsett patient, säger fysioterapeuten Kerstin Angergård, som arbetar på avdelningen för sjukgymnastik på USÖ. Hon och kollegan Katrina Dahlin, har gått en kurs i hur de ska kunna sprida kunskap om motiverande samtal på sina arbetsplatser. Kursen hålls av Kerstin Angergård Christina Näsholm, psykolog och psykoterapeut. Hon berättar att fokus på motiverande samtal har vuxit kraftigt. Arbetssättet kom till Sverige i början av 90-talet och nu används det allt mer. För att lyckas med motiverande samtals krävs att man övar och får Christina Näsholm feedback från andra som också arbetar med det. Motiverande samtal handlar både om att följa med patienten i samtalet och om att styra in samtalet på det patienten behöver förändra. Det är en balansgång som man behöver träna på. De som utbildar sig till sjuksköterskor, Katrina Dahlin sjukgymnaster, arbetsterapeuter har till exempel med motiverande samtalsteknik i sina grundutbildningar, men det behövs ofta mer. Det är därför vi håller de här utbildningarna nu. De är fördjupande med pedagogisk inriktning så att de som går här ska kunna förmedla det motiverande samtalet vidare inom landstingets organisation. Det är viktigt att de som ska utbilda andra får öva och får feedback. Tanken med utbildningen är att kunskapen i motiverande samtal ska kunna spridas och fördjupas inom Örebro läns landsting och kunna användas ännu mer inom sjukdomsförebyggande- och hälsofrämjande arbete. Kristin Lundström

11 11 Sluta röka? Använd mobilen. Det är lätt att säga att man ska sluta röka, men jobbigare att göra Vårdguiden kan hjälpa dig. Kontakta oss nästa gång du vill bryta ett mönster. Besök 1177.se eller ring 1177 när du vill ha råd om sjukdomar och hälsa. Vi har öppet dygnet runt Vårdguiden. Där när du behöver det. Sms:a RÅD till 71160, så får du 1177 Vårdguidens kontaktuppgifter direkt in i din mobil.

12 12 Miljö Landstingets miljöpris för mindre Avdelning 25, BB på Universitetssjukhuset Örebro och Centrum för hjälpmedel. De blev båda vinnare av landstingets Miljöpris Verksamheterna belönas med kronor vardera för ett framgångsrikt miljöarbete under Miljöpriserna delades ut under årets Miljödag den 10 april, då landstingets miljöombud och andra miljöengagerade fyllde Wilandersalen på USÖ till sista plats. Under prisceremonin delades det även ut ett hedersmiljöpris till Ewa Wasberg, kärl-thoraxoperation, USÖ. ekonomiska vinster. Samtidigt har det skapats en lugnare måltidsmiljö för både patienter och personal. Under de fyra första månaderna beställdes 660 färre måltider än vid samma tid året innan, och man räknar med att spara cirka kronor per år. Miljötänk som spridits Centrum för hjälpmedel tilldelas priset för sitt arbete med återanvändning av uttjänta batterier för bland annat elrullstolar. Man har byggt ett eget batterirum med utrustning för rekonditionering av batterier. Genom att rensa batteriernas blyplattor kan de återuppladdas. Tidigare har batterierna Anita Bitting och Nina Törnkvist från avd 25 tog emot miljöpriset. Lugnare måltidsmiljö Avdelning 25 på USÖ får priset för sitt arbete med att minska matsvinnet. Genom att ersätta brickluncher med kylda matlådor har man fått både ekologiska och Centrum för hjälpmedel. Stående fr v: Tord Olsson-Höök, Enver Husic, Kristoffer Pettersson, Linn Herstad, Sören Sandin, Thomas Almstedt och Eva Sundh. Knästående: Hans Sjödin, Tomas Fursth och Jonny Boström. kasserats och nya köpts in. Det ger mindre utsläpp från transporter av kasserade batterier Koldioxidbantaren och underhållaren Staffan Lindberg höll en roande och oroande föreläsning på landstingets Miljödag. till återvinningsstationer, mindre batteriavfall och lägre kostnader för köp av nya batterier. Miljötänkandet har redan fått spridning både inom landstinget och till andra hjälpmedelscentraler i landet. Hederspris Ewa Wasberg tilldelas landstingets hedersmiljöpris för sitt arbete Cykel snabbast till USÖ Kan det gå fortare att cykla än att åka bil? Det ville Lovs, Lednings och verksamhetsstöd, ta reda på och anordnade därför en tävling mellan cykel, elcykel och bil. Ing Marie Olsson och Anders Berglund står redo, de ska tävla med cykel och elcykel mot Karin Wilsson, som kör bil. De ska ta sig från landstingets ledningskansli på Eklundavägen till Universitetssjukhuset Örebro. En sträcka på 1,5 kilometer. Eftersom det finns cyklar att låna på Eklundavägen och även på USÖ så vill Lovs ta reda på om det blir någon tidsvinst med bil eller med cykel. Cyklarna på Eklundavägen är flitigt utlånade, men det finns fortfarande en del bokningar i bilpoolen från Eklundavägen till USÖ. Förmodligen beror det på att man har något man behöver forsla i bilen, säger Marie Ström, som är verksamhetsutvecklare för miljö och logistik på Lovs och ansvarig för den här cykeltävlingen. Själva tävlingen då? Jo, Anders Berglund kommer iväg snabbt med elcykeln och Ing Marie Olsson ligger tätt efter med den vanliga lånecykeln. För Karin Wilsson i bilen går Karin Wilsson, Ing Marie Olsson och Anders Berglund som jobbar inom Lednings och verksamhetsstöd, Lovs, står redo för tävling mellan bil och cykel. det lite trögare. Fullt med bilar i korsningen ut på Trädgårdsgatan och sedan röda stoppljus på flera ställen. Vid USÖ:s entré står Peter Wennberg med tidtagarur, han är enväldig domare. Anders Berglund vinner med tiden 5,5 minuter, Ing Marie kommer in som värdig tvåa på 6,5 minuter. Karin Wilsson hittar en parkering på en gång och kommer in på tredje plats med 8 minuter. Jag har nog aldrig varit så glad över att förlora en tävling, säger hon. Kristin Lundström

13 Miljö 13 matsvinn och mindre batteriavfall som miljöombud under lång tid. Med engagemang och entusiasm har hon arbetat för ständiga miljöförbättringar på alla områden från energibesparingar, avfallshantering och ekologiskt kaffe till Hederspris till Ewa Wasberg. minskad användning av engångsmaterial i operationssalen. Pristagarna, och även alla andra som nominerats, har gjort jättefina jobb, konstaterade Mats Gunnarsson, vice ordförande i nämnden för trafik, miljö och service som denna dag delade ut miljöpriser och invigde hela Miljödagen. En kolsyrebantare Miljöprisutdelningen var en av Miljödagens höjdpunkter. En annan var föreläsningen med Staffan Lindberg, kolsyrebantare, föreläsare, underhållare med mera. Moder jord för god att kolsyra var namnet på hans programpunkt som inleddes med en Munter sång om vår snara undergång. Och den inledande textraden angav tonen på hela Staffan Lindbergs framträdande, med munterhet och humor fångade han publikens uppmärksamhet om ett allvarligt miljöhot. Med jämna mellanrum greppade han gitarren och drog en egenkomponerad låt; Skulle bra gärna veta vad de sprutat på min banan, skulle bra gärna veta vad de gör på mamma Scan. Vända skutan rätt Hur ska vi vända skutan rätt! Det var rubriken på Pekka Mellergårds föreläsning. Han är docent och överläkare på USÖ och medlem i regeringens framtidskommission. Jag och flera andra medlemmar i kommissionen håller inte med om allt i slutrapporten. Koncentrationen av växthusgaser är den högsta på en miljon år. De flesta vet att vi står inför flera stora miljöutmaningar. De flesta svenskar inser allvaret och är även beredda på uppoffringar. Ändå handlar det mest i rapporten om att vänta in de andra. Men kan vi vänta? Kan Sverige inte gå före? undrade han. Landstinget minskar sin miljöpåverkan I inledningen av Miljödagen berättade miljöchef Mariann Eriksson, miljöcontroller Sara Richert och miljöstrateg Saara Nummelin om Örebro läns landstings miljöarbete det gångna året. Landstingets totala miljöpåverkan har minskat med fyra procent från Det är bra, men målet till 2015 är hela 30 procent, så det finns mycket kvar att göra, menade Sara Richert. På läkemedelsområdet har antibiotikaförskrivningen minskat med nio procent sedan En annan positiv trend gäller ekologiska livsmedel. Här är Örebro läns landsting uppe i 38 procent och näst bäst i landet. Även inom området engångsprodukter händer det mycket. Exempelvis har förbrukningen av engångsmuggar minskat med en miljon muggar per år, från 3,2 miljoner till 2,2 miljoner. På en del områden är vi på helt rätt väg. Men inom många andra kommer det att behöva göras extra insatser de kommande två åren om vi ska nå målen i Miljöprogrammet, sammanfattade Sara Richert. Klimatsmart mat Västeråsläkaren David Stenholtz föreläste på temat Klimatsmart mat bättre för hälsan?, Stella Cizinsky, verksamhetschef kardiologiska kliniken på USÖ, berättade vad som hänt efter att hennes klinik tilldelats 2013 års miljöpris. Så bjöds det på klimatsmart mat i USÖ:s matsal. På kan du läsa mer om Miljödagens föreläsningar och Miljöpriset. Text och foto: Weine Ahlstrand Mätning av matsvinnet klar Mat för miljoner slängs varje år i Sverige. Även inom Örebro läns landsting finns matsvinn, men det ska minska. Nu har vi gjort vår första mätning för att se hur mycket som slängs från tallrikarna, säger Samuel Artmark, kostchef på Örebro läns landsting. Mätningen gjordes under två veckor i hela länet där landstinget hanterar mat. Den första veckan vägdes maten i hemlighet och den andra veckan vägdes den i samband med information och en tävling. Tanken är att minska matsvinnet om vi får matgäster som blir mer medvetna, säger Samuel Artmark. Att minska matsvinnet är ett av Örebro läns landstings miljömål för att minska matens miljöpåverkan. Målet är att onödigt matsvinn ska minska med 50 procent till Landstingsköken har idag stor kontroll över mat som kastas eftersom maten vägs om den måste slängas. De vet också varför maten kastas och det kan röra Birgitta Torgén, arkivchef, och Johan Svanholm, upphandlingen, svarar på tävling om matsvinn när kostchef Samuel Artmark är ute och informerar. sig om flera olika orsaker. Tittar man på hela kedjan från att transporterna kommer till oss till att maten hamnar på tallriken handlar det till exempel om produkter som är dåliga när de kommer till oss, att hållbarheten går ut, att något händer i produktionen, till exempel att någon råkar tappa mat, säger Samuel Artmark. Nu ska köket även få större kontroll över hur mycket mat som kastas från tallrikarna. Mätningen ser Samuel Artmark som ett startskott i arbetet. Den mat som kastas är ju pengar som vi skulle kunnat använda till något annat i landstinget. Genom att veta hur mycket som äts upp är det lättare att räkna ut portionsstorlekar och antal portioner. Det handlar också om yrkesstolthet. Vi vill ju att maten vi lagar ska ätas upp, säger Samuel Artmark. Kristin Lundström Så mycket mat kastades: Personalmat portioner serverades i landstingets personalmatsalar under veckorna 14 och 15. Under dessa veckor slängdes 175 kilo mat från personalmatsalarna. Mätningen visade att i de flesta kastade mindre mat under vecka 15. Snittet som kastades per portion varierade från 47 till 15 gram. Patientmat portioner patientmat serverades under vecka 15 på länets tre sjukhus kilo av patientmaten slängdes under veckan. På USÖ kastades i snitt 150 gram mat per portion. På Karlskoga lasarett kastades i snitt 124 gram per portion och på Lindesbergs lasarett kastades i snitt 67 gram per portion. Bara för dig som jobbar inom Örebro läns landsting Bussig tävling! Tävla om 100 busskort - varje månad! Tävlingsregler Topplista Om tävlingen Hjälp Tävla här! Tävla om 100 bussbiljetter varje månad!

14 14 Tårtan Maria Holmberg, lokalvårdare på Odensbackens vårdcentral, överraskades av kollegorna med månadens Tebladstårta. Kollegorna ville visa uppskattning för att hon håller så fint på vårdcentralen och bemöter både patienter och personal på ett föredömligt sätt. Jag är jättestolt över mitt yrke Lokalvårdaren Maria Holmberg överraskades med månadens Tebladstårta Maria håller så fint i våra lokaler och fixar i personalrummet så man känner sig som hemma. Dessutom är hon en otrolig arbetskamrat. Det säger Karin Tybell, expeditionsföreståndare på Odensbackens vårdcentral. Det var därför hon och resten av personalen på vårdcentralen bestämde sig för att nominera lokalvårdaren Maria Holmberg till månadens Tebladstårta. Enligt Karin Tybell och hennes kollegor är Maria Holmberg alltid glad. Hon har dessutom ett föredömligt bemötande, oavsett om det gäller patienter eller personal. Maria gör inte så mycket väsen av sig, men vi vill visa henne hur Här är övriga nominerade till Tebladstårtan. Du kan läsa hela nomineringen på intranätet. mycket vi tycker om henne. Hon ställer alltid upp på oss kollegor. Därför ska det bli så härligt att få ge tillbaka och visa henne uppskattning i form av Tebladstårtan, konstaterar Karin Tybell. Rejält överraskad När Tebladsredaktörerna dyker upp med tårta och diplom sitter Maria Holmberg och frukostfikar med sina kollegor. Hon ser chockad ut när hon får veta att hon ska få månadens Tebladstårta. Mina kollegor här är verkligen alldeles underbara. Vad glad jag blir. Det här hade jag inte en aning om. Det kommer nog att dröja en stund innan jag fattar att det är sant, säger Maria Holmberg. Hon har jobbat som lokalvårdare på Odensbackens vårdcentral i Sjuksköterska Margareta och läkaren Lennart på lungmottagningen, USÖ, av Sara Bucher, verksamhetschef och Sofia Härdvall Hansson, sjuksköterska, Reumatologiska kliniken. Margareta Myhrman, chef och distriktssköterska, Pilgårdens vårdcentral, av sköterskegruppen. Karin Pedersen, rehabiliteringsassistent på PME Lindesbergs lasaretts ortopedavdelning, av Paul Holland. Lotta Standar, sjukgymnast på Askersunds vårdcentral, av Kristoffer Harrysson. Mayvor Bengtsson, folktandvården Nora Hällefors, av Petra Strömgren. Birgitta Hagberg, avdelning 82 vårdenheten rehab och reumatologi, av tre år och trivs jättebra. Jag är jättestolt över mitt yrke. Det bästa är att det är så fritt och ombytligt. I och med att jag är den enda lokalvårdaren här på vårdcentralen känns det som att det är min lilla vårdcentral. Jag vill att det ska vara rent och fint, säger Maria Holmberg. Uppskattas av alla Hon känner att hon blir uppskattad för sina arbetsinsatser både av patienter och övrig personal på vårdcentralen. Många patienter kommer fram och snackar i korridorerna och nästan alltid avslutas samtalet med: Du kan väl komma hem till mig och fortsätta städa när du är klar här, säger Maria Holmberg. Vad kommer det betyda för alla oss på 82:an. Per Arneborn, infektionskliniken, av all personal. Ulla Varg, på avdelning Q, Karlskoga lasarett, av Lena Olsson och Lisbeth Bengtsson. Annika Palmqvist, logoped och foniatri, av Kent Nordqvist och samtliga medarbetare. dig att du har fått Tebladstårta och diplom i dag? Det kommer nog betyda att jag kommer att gnugga lite extra noga i fortsättningen. Nu har jag ju lite att leva upp till, säger Maria Holmberg. text: victoria rydergård foto: kristin lundström Vi önskar ge en tårta till Maria H. Städar gör hon raskt, det ska undan gå. Ingen har så rent och fint som vi, det ej renare än så kan bli. Hon är glad och pigg mot alla, både sjuk och frisk, plockar undan när vi fikat och tar hand om disk. Maria Holmberg, vår vän. Läkarstudenten Maria, av Anita Hjerpe-Åhman, ÖLLs första hygiensjuksköterska och Brigitta Bergkvist. Ida Knutsson, barn- och ungdomshabiliteringen, av Carol Jakobsson, Greger Tallroth och Cecilia Tallroth. TÅRTAN Vem vill du ge en Tebladstårta? Tebladstårtan delas ut till en landstingsanställd som gjort eller gör något som är värt att uppmärksamma eller ta efter. Ta chansen och föreslå någon av landstingets medarbetare som du tycker har gjort något bra det där lilla extra, som är värt att uppmärksamma. Vinnaren presenteras i nästa personalnummer av Tebladet som kommer i brevlådorna i juni. Förutom den goda tårtan får vinnaren ett diplom som minne. Förslag skickas senast den 28 maj till Tebladet, Box 1613, Örebro eller via internposten eller landstingets webb. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@orebroll.se eller faxa till Märk brevet, mejlet eller faxet med Tebladstårtan.

15 Foto: KRIStIN LUNDStRÖM PÅ GÅNG Demokrati 6/5 Landstingsfullmäktige: Mötet är öppet för allmänheten. 16/5 Nämnden för forskning: Sammanträdet är offentligt. 16/5 Nämnden för folkhälsa. Sammanträdet är offentligt. 22/5 Nämnden för primärvård och folktandvård: Sammanträdet är offentligt. 23/5 Nämnden för psykiatri, habilitering och hjälpmedel. Sammanträdet är offentligt. 23/5 Nämnden för somatisk specialistsjukvård: Sammanträdet är offentligt. Föreläsningar 12/5 Psykiatrins öppna föreläsning om psykoterapi: Föreläsning klockan 18:00-19:30 med Gunvor Johansson och David Åkerlund, psykoterapeut, Wilandersalen USÖ. Seminarier 8/5 Seminarium HFC: Christina Flodin, familjerådgivningen, Kristina Ingvall, audiologiska kliniken och Karin Lorin från Barn- och ungdomshabiliteringen. Konferensrum 4 S-huset, USÖ, 14:15-16:00. Anmälan en vecka innan till Rose-Marie Andersson rosemarie.andersson@orebroll.se Kultur & evenemang 2/5 Historia på lunchen: Henrik Sannerstedt berättar om de spännande arkeologiska fynden i Hassle i Närke. Örebro läns museum 12:00-12:10. PÅ JOBBET På jobbet publicerar inskickade personalnyheter från er som jobbar i Örebro läns landsting. Är du nyanställd eller ska byta arbetsplats? Har du gått i pension och vill tacka? Skicka e-post, gärna med bild, till tebladet@orebroll.se och berätta. Nya förordnanden Primärvården: Ann-Christine Nilsson är ny mödrahälsovårdsöverläkare i Örebro läns landsting. Hon började sin tjänst den 17 mars. Ann-Christine Nilsson arbetar som Ann-Christine mödrahäl- Nilsson sovårdsö- verläkare 60 procent av sin tid. Resterande 40 procent arbetar hon vid kvinnokliniken på Universitetssjukhuset Örebro. Hon kommer närmast från en tjänst som överläkare på Mälarsjukhusets kvinnoklinik i Eskilstuna. Där hade hon bland annat ansvar för övergripande frågor inom mödrahälsovården i nordvästra Sörmland. Jeanette Günther är ny verksamhetschef från och med vid Brickegårdens vårdcentral, förordnande fyra år. Hon är idag verksamhetschef vid Laxå 6/5 Konsert: Pianoafton i Kumla kyrka med Elain Olsson och hennes elever från Kävesta. Verk av bland andra J.S Bach, Grieg och Rachmaninov. 18:00. 7/5 Konsert: Kävestas musiklinje och saxofonisten Robert Nordmark har konsert på Jazzklubben i Hallsberg klockan 19: /5 Dansföreställning. Se Kävestas danslinjes slutproduktion på Nya Teatern i Örebro klockan 19:00. 21/5 Konsert: med kör och kammarmusik, Nora kyrka klockan 19:00 27/5 Konsert: med kör och kammarmusik, St Nicolai kyrkan, klockan 19:00. 27/5 (H)järnkoll: information om psykisk ohälsa på Karlskoga lasarett vid patientcentrum i entrén, klockan 10:00-13:00. 9/5 Disputation: Gustav Jarl, klinisk doktorand vid Habiliteringens forskningscentrum (HFC), försvarar sin avhandling The Orthotics and Prosthetics Users Survey: translation and validity evidence for the Swedish version. Campus USÖ sal HSC2 på plan 1, klockan 13:00-16:00. Ingen föranmälan. Prova på 7/5 Knäppa knoppar: Kom till Örebro läns museums skaparverkstad och prova på att tälj enkla knoppar som kan sättas på burkar, askar och skåp. 17:00-20:00. I samarbete med Örebro läns slöjdförening. Vill du också annonsera? Här publicerar vi sådant som är på gång inom landstinget. Skicka in din verksamhets öppna kalendarium till oss. Markera vilka evenemang som är öppna för allmänheten respektive enbart personal. Maila till tebladet@orebroll. se, senast 15 maj för publicering i nästa länsnummer. Materialet publiceras i mån av plats. Vad tycker du om personaltidningen Tebladet? Tebladet. Tema: Hygien Nr årgång 32 personal Campus USÖ invigt med sång och spex Så hanterar du stress kursledare berättar... och Tebladstårtan går till Inger Gustafsson SIDAN 15 Foto: KRIStIN LUNDStRÖM Nu behöver vi din hjälp för att utvecklas och bli bättre! Vad tycker du som läser Tebladet personal om tidningen? Posttidning B Tebladet. Fick Diamanten för scrub the hub På startlinjen för ny organisation intervju Jan Olsson... och Tebladstårtan går till Hilja Lind SIDAN 15 Nr årgång 32 personal Landstingets 25-årsgåva: Fest för trotjänare Gå in på intra.orebroll.se/tebladet/synpunkter och svara på några frågor om bland annat innehåll och utseende. Posttidning B Tebladet. Natt, helg och kväll tema skiftarbete... och Tebladstårtan går till Sven-Åke Samuelsson SIDAN 15 Dina åsikter är viktiga för oss! Tack på förhand. personal Foto: KRIStIN LUNDStRÖM Nr årgång 32 Vad händer i vårdorganisationen intervju med landstingsdirektör Rickard Simonsson Nu införs KBT-terapi på webben vårdcentral och kommer alltså att ha ett delat chefskap mellan vårdcentralerna. Anna-Karin Lilja är ny verksamhetschef från och med vid Odensbackens vårdcentral, förordnande på fyra år. Habiliteringen: Hans Thörn är ny enhetschef inom habilitering och hjälpmedel, placering vid vuxenhabiliteringen från 4 juni Posttidning B KRÖNIKAN Gott och blandat KARIN RANÅS Logoped - ett annat ord för tankeläsare? En gång var min läkarkompis på bröllop. Under festen kom det plötsligt fram en hel familj och ställde upp sig på rad. Vi hörde att du är läkare. Vi tror att vi har halsfluss, sa en av dem, varpå alla gapade stort. En sjukgymnastbekant har en gång blivit ombedd att ge axelmassage under en tågresa. Och rätt många psykologer jag känner, drar sig en aning för att avslöja vad de jobbar med. Sånt händer aldrig mig. Nästan ingen har hört talas om vad en logoped jobbar med. Förutom de vanliga sammanblandningarna med talpedagoger och ortopeder, var det en arbetskamrat inom hemtjänsten som en hel sommar trodde att jag läste till patolog. Hon pratade rätt mycket om döda kroppar under den sommaren, vilket gjorde att jag i min tur missbedömde henne en aning. En överläkare under utbildningen trodde att jag var tankeläsare. När patienten med afasi och ett mycket flödande obegripligt tal hade pratat på en stund, vände sig läkaren till mig och sa: Och då kanske logopeden kan tala om vad det är patienten vill? Den talangen hade i och för sig varit mycket användbar. Förresten, nu inser jag att jag far med osanning. Visst händer det ibland att folk ber mig också om tjänster. Många människor oroas till exempel över sina tvååriga barnbarns oförmåga att säga r. Och nån norrländsk person jag träffade i något sammanhang irriterade sig över att hennes Karlskogafödde pojkvän hade så konstiga sje-ljud och undrade om jag hade ett quick fix. Det har jag inte. Vi Karlskogingar har alldeles utmärkta sje-ljud. Hursomhelst, att allmänheten tror att jag jobbar med fötter är i sig inget problem, men inte alltför sällan dyker det upp en patient här på mottagningen som inte har den blekaste aning om vad jag ska utsätta honom eller henne för. Jag minns särskilt en patient i yngre tonåren som omedelbart började gråta när jag stängde dörren för att inleda en språkbedömning. Hen trodde att det var dags för en spruta. En ganska hes farbror var mycket uppbragd över att ha fått en kallelse till mig eftersom han minsann inte hade några problem med sina fötter. Det här skapar förstås en alldeles onödig otrygghet hos patienterna. Inte alla googlar ett ord de är osäkra på i kallelsen. Man kan ju också fråga sig hur mycket insikt patienten i fråga har angående vilka remisser som skickas vart. Jag tror att många känner sig bortkomna i landstingets stora maskineri. Det är yrkesgrupper de inte känner till, ord som är främmande för dem och mitt i allt det en oro för det som gjorde att de sökte vårdens hjälp. Det måste alla vi som jobbar i vården vara ödmjuka inför. Karin Ranås arbetar som logoped på Karlskoga lasarett och gillar långa skogspromenader och saltlakrits. 15

16 16 apropå Vad kommer du att ta med dig från temadagen? Marina van Roode Medin, specialpedagog, Barn- och ungdomshabiliteringen: Mats Granlunds föreläsning om delaktighet och vardagsfungerande. Men också att jag har fått vara med och presentera arbetet med vårt barn- och ungdomsråd. Marie Matérne, verksamhetschef, Barn- och ungdomshabiliteringen: Mötet mellan de sju landsting som deltar här i dag. Det är viktigt att träffas och utbyta erfarenheter. Nu kan vi lyfta frågor tillsammans. Karolina, Elisabeth, Viktor, Celia och Benjamin från Örebro läns ungdomsråd deltog i temadagen om barns och ungdomars delaktighet. De delade med sig av hur det är att jobba i ungdomsrådet och hur de ser på delaktighet. Funktionsnedsatta barn är oftare ensamma än andra Eva Nielsen, verksamhetschef, Syncentralen: Att man får en riktad uppmärksamhet mot Barnkonventionen och så förstås allt om närvaro och engagemang. Elisabeth Ljunglöf, enhetschef, Barn- och ungdomshabiliteringen: Att det är viktigt att vi tar del av den forskning och kunskap som finns och att vi måste omsätta den i praktiken. Mats Eriksson, områdeschef, Habilitering och hjälpmedel: Alla erfarenheter som utbyts. Det blir konkreta grejer att jobba vidare med. Tina Einarsson, psykolog, Barn- och ungdomshabiliteringen: Möjligheten att få träffa kollegor och att man alltid ska ha barnens perspektiv. Studier visar att barn med funktionsnedsättning i högre grad är ensamma. De umgås oftare med vuxna än med andra barn. Barnen själva tycker sig inte vara mindre delaktiga men upplever sig mindre delaktiga utanför klassrummen. Rasterna är alltså ett problem, konstaterar Mats Granlund. Han är professor på Högskolan i Jönköping och var en av flera föreläsare under Sjuläns fullspäckade temadag i april som handlade om delaktighet för barn och unga. Av de 120 deltagarna var merparten från Örebro läns landstings barn och ungdomshabilitering. Mats Granlund har forskat i ämnet under flera år och jämfört hur delaktiga barn med funktionsnedsättning är i jämförelse med barn utan. Lär barnen klara mer Barn med funktionsnedsättning namnger färre vänner och tyr sig mer till vuxna, säger han och konstaterar att förskolebarn med funktionsnedsättning befinner sig i samma aktiviteter på samma ställen i förskolan som andra barn men de samspelar mindre med jämnåriga och mer med vuxna. Ett annat problem är att barnen inte själva kan ta sig till aktiviteter utanför skolan om föräldrarna inte har tid att skjutsa. Barnen får en ledsagare som tar dem till aktiviteten och hem men de lär sig inte att åka buss så att de kan ta sig dit själva, säger Mats Granlund. Veta sina rättigheter För att göra barn och ungdomar delaktiga behöver de också få veta vilka rättigheter de har. Föreläsaren Eva Segerström från Barnsrättsakademin i Örebro pratade om barnkonventionen. Det händer väldigt mycket när man berättar för barn och ungdomar att de har rättigheter, säger hon. Barn och ungdomar var även delaktiga under dagen och deltagarna fick träffa unga från barnoch ungdomsrådet i Sörmland och Örebro. Barn och ungas synpunkter ska tas tillvara i förändringar och utveckling av verksamheterna, säger Marina van Roode- Medin som är barnombud för Örebros barnoch ungdomsråd som startades Rådet består av sju ungdomar varav fem var på plats under temadagen. Elisabeth och Karolina är två av dem som varit med Barns rättigheter bygger på att någon frågar om deras behov. Eva Segerström, från Barnrättsakademin, pratade om barnkonventionen och berättade bland annat att konventionen är lag i Norge. Om man klarar det i Norge borde vi kunna göra det i Sverige också, tycker hon. Eva Segerström i rådet sedan det startades. Det som jag tycker är bra med barn- och ungdomsrådet är att man får ge sina åsikter om saker och får träffa trevliga personer, säger Karolina. Rådet träffas två gånger per termin och har bland annat varit med och tagit fram en förenklad habiliteringsplan. Det var mycket som var bra, det var inte bara saker vi hade problem med men det var en del frågor som vi inte riktigt tyckte var bra. Informationen på första sidan var för lång, berättar Karolina. Från ungdomsrådet i Sörmland får vi berättat om hur Claras läkare pratade över huvudet på henne och enbart vände sig till hennes mamma. Barns rättigheter bygger på att någon frågar om deras behov, säger Eva Segerström. Det är det hela dagen handlar om att lyssna, ta in, förstå och låta barnen vara delaktiga. Evelina Åström