Deltidskårer tävlade. Övning med skärsläckaren. Resultat medarbetarenkäten. I detta nummer: Ny saneringscontainer på Kungsbacka brandstation.

Transkript

1 Räddningstjänsten Storgöteborgs personaltidning Nummer 5/2009 Övning med skärsläckaren Resultat medarbetarenkäten Deltidskårer tävlade I detta nummer: Ny saneringscontainer på Kungsbacka brandstation.

2 Inledare Turbulent start på hösten Det blev onekligen en otrevlig och turbulent start på hösten. De oacceptabla hoten och stenkastningen mot vår räddningspersonal visade en sida av samhället som vi inte upplevt tidigare. Den samlade reaktionen från oss inom RSG, från massmedia, allmänhet och politiker visar på ett kraftfullt fördömande av det inträffade. Jag är glad att vi gemensamt bidragit till att finna ett lämpligt förhållningssätt och åtgärder för att minimera riskerna i samband med räddningsinsatser. Det finns sannolikt ingen snabb enkel lösning på problemen. Därför måste vi metodiskt och långsiktigt ta vara på alla goda idéer och verka för att dessa blir genomförda oavsett om det handlar om interna rutiner eller extern opinionsbildning i samhället. När vi började arbeta i ny organisation 2005 var ett starkt önskemål i de förberedande dialogträffarna att vi skulle planera för en lämplig rotation av arbetsledare och övriga medarbetare Så blev det och våra chefer har nu tidsbegränsade ledarskapsförordnade. Idén bakom dessa förordnande är att en rotation med lagom långa tidsintervall skapar stimulans och förnyelse för såväl de enskilda arbetsledarna som organisationen i stort. För att lyckas med detta är det viktigt att skapa en kultur där det på ett konstruktivt och bra sätt är möjligt att gå in och ut ur ledarskaps- och specialistroller. Efter fem år går vi nu in i ett skede där några av våra ledare ska flytta till andra ledaruppdrag eller specialistuppdrag i syfte att skapa en ny laguppställning. Detta gör vi inte för att någon har gjort ett dåligt jobb utan det ska uppfattas som att det vi gör väldigt bra idag går att utveckla även i framtiden. Vi har en stark tro på att rotation innebär något positivt för vår utveckling i förbundet. Jag hoppas samtidigt att vi kommit så långt i vårt förändrade synsätt att vi nu betraktar rotationerna inom organisationen som en dynamisk utveckling och inte som en dom om misslyckande mot enskilda. Nils Andréasson, Direktör Göteborg 14 oktober 2009 Box 5204, Göteborg. Besöksadress: Åvägen 2. Brandscoopet är Räddningstjänsten Storgöteborgs personaltidning. webb e-post brandscoopet@rsgbg.se Nästa manusstopp 17 november Ansvarig utgivare Nils Andréasson Redaktör Anna Dyne Redaktion Disa Halldörsdottir, Kristina Johnsén, Peter Sevestedt, Thomas U Andersson, Ann-Sofie Jergill, Sven-Erik Pedersen, Camilla Ronstad, Josefine Hybring, Jonas Lindahl, Jörgen Uhrbom, Hans-Olof Allgulin. tryck Trydells Tryckeri AB foto framsidan Deltidstävling Foto: Lotta Nilsson tipsa OSS! Vi tar tacksamt emot tips till tidningen. Kontakta redaktör Anna Dyne eller någon i redaktionen. Du får skriva under signatur när du skickar material till tidningen, men du måste uppge ditt namn. Den som lämnar uppgifter till en tidning har laglig rätt att vara anonym. Redaktionen förbehåller sig rätten att avgöra om publicering ska ske och har möjlighet att korta insänt material

3 Brandsyn ska vara tillsyn I förra nummret av Brandscoopet skrev vi att företagare och verksamhetsutövare i RSG:s medlemskommuner var mycket nöjda med tillsynsverksamheten. En felaktig formulering på tillsyn lyckades passera vid korrekturläsningen. För detta ber vi om ursäkt. Tävling för deltiden Åtta deltidslag samlades i Tanumshede för att genomföra årets upplaga av brandkårstävlingen. Varje år utsätts man för olika moment som är okända för lagen. Rävlandas deltidslag kom på andra plats. Grattis till: fr v: Markus Johansson, Bjarne Lundberg, Rikard Kristensson, Kjell Johansson samt Tomas Adolfsson. Den här gången inleddes tävlingen med ett teoretiskt prov följt av tre praktiska moment; trafikolycka, fastklämd person under container samt rökdykning. RSG har i flera år representerats av ett lag från Rävlanda. De har alltid placerat sig högt i resultatlistan och förra året på Färjenäs tog man hem segern. I år var de taggade och slet på bra för att behålla titeln men i hård konkurrens fick de nöja sig med en hedervärd 2:a plats. Foto & Text: Lotta Nilsson Julkampanj Lördag 28 november för Lag 1 och lördag 12 december för Lag 2 är det dags för årets julkampanj. Då kan julhandlande medborgare träffa våra brandmän på gator och torg. Brandmännen pratar om hur viktigt det är att tänka igenom sitt brandskydd i hemmet och de delar ut klistermärken med uppmaningen att komma ihåg att släcka ljusen. Fokuserat arbete för att få loss den fastklämda dockan. Upphittad docka under rökdykmomentet tas om hand. Forskning om anlagd brand Under tre år ska forskare vid Göteborgs universitet kartlägga orsakerna till varför ungdomar anlägger bränder. Syftet är att få fram kunskap för att förhindra bränderna. Det finns inte så mycket forskning på det här området. Vi vet väldigt lite om varför ungdomarna gör så här, säger Sven- Åke Lindgren, professor i sociologi vid Göteborgs universitet och den som leder forskargruppen. Att gruppen kom till nu hänger enligt honom inte samman med den senaste tidens oroligheter i Göteborg, där bränder har anlagts av olika ungdomsgrupper. De olika momenten gick på tid. Insatserna bedömdes av domare och fel agerande gav extra tidpåslag

4 Saneringscontainern Kungsbacka Saneringsenheten ska vara en spetskompetens på bland annat prioriterade industrikemikalier. Det är 30 av de vanligaste kemikalier som transporteras på våra vägar, de ska även kunna sanera kemiska stridsmedel. Saneringsenhetens huvudsakliga uppdrag är att sanera egen personal, poliser, vårdpersonal och myndighetspersoner. Regeringen har bedömt att det finns behov av att förstärka kommuners beredskap vid stora kemolyckor och vid planerade arrangemang. Olyckor med farliga ämnen är ofta komplicerade och kräver i viss mån avancerade resurser och expertkunskap vilket långt ifrån alla kommuner har förmåga att tillhandahålla. I april 2008 fick stationschefen på Kungsbacka brandstation, Mikael Folkesson en förfrågan om vi ville ansvara för en saneringscontainer, vilken skulle placeras på Kungsbackastation. Mikael visste inte vad detta skulle komma att innebära. Anders Nordlander och Fredrik Karlsson utsågs till huvudansvariga för detta projekt. Det innebar för dessa killar en ganska massiv utbildning. I början av maj begav de sig till Räddningsverkets skola i Skövde för utbildning. Där träffade de representanter från de övriga saneringsenheterna som finns placerade i Hässleholm, Järfälla och Piteå. Stora planerade arrangemang som större idrottsarrangemang, politiska toppmöten och stadsbesök kan medföra en ökad hotbild mot kommunen. Ökade hot som den enskilda kommunen inte alltid har resurser att hantera. Staten ställer därför materiella, personella och i viss mån finansiella resurser till förfogande för att kommunerna ska kunna hantera den ökade hotbilden. Stödet innefattar sex kemenheter, fyra saneringsenheter och tre indikeringsenheter. Syftet är att tillhandahålla nationella förstärkningsresurser för farliga ämnen som ska stödja den lokala räddningstjänsten vid stora komplicerade olyckor och vid planerade arrangemang. Förstärkningsresurserna ska även användas internationellt vid olyckor med farliga ämnen samt planerade arrangemang. Förstäkningsresurserna för farliga ämnen uppfyller Sveriges åtagande gentemot OPCW (Organisation for the Prohibition of Chemical Weapons)enligt artikel X kemvapenkonventionen. Internationella uppdrag kan även komma från andra organisationer så som EU och NATO. Sjukvårdens saneringspersonal utrustad för sanering. Hans Ekåsen från MSB, informerade om avsikten med detta projekt. Han beskrev de uppdrag som kan bli aktuella, både vad gäller nationellt och internationellt samt för OPCW.Leif Hylander brandchef i Perstorp, är en av de drivande personerna när det gäller de olika enheterna. Han gav inblick i olika typer av olyckor, somhan och hans personal ställts inför. Detta för att ge en uppfattning om vilka problem som kan uppstå. Representanter från kemenheten i Skövde demonstrerade kemcontainern med utrustning. Hans Källström visade vilka olika typer av indikeringsinstrument som kommer att finnas i de olika saneringsenheterna. Detta var också en del av förberedelserna för den Finlands resa, som många av de ansvariga skulle göra i månadsskiftet maj/juni Finlandsresan var mycket lyckad och vi knöt kontakter med de andra tre saneringsenheterna samt Skövdes kemenhet och även personalen från sjukvården

5 Vinjett Slutövning för saneringsgruppen på Kungsbacka brandstation. Sommaren gick och snart var det dags för en ny utbildning av de ansvariga på räddningsverkets skola i Skövde. Majoriteten av de som deltog denna utbildningsvecka skulle åka vidare till Frankrike, där nästa stora övning skulle hållas. Under denna övning skulle skarpa kemikalier användas, varför mycket tid lades på utbildning av de indikeringsinstrument som skulle bli aktuella. Väl hemkomna var det dags för utbildning av Kungsbackastationens arbetslag. Detta gjordes under fyra veckor i början av Utbildningen bestod i att prova ut den personliga skyddsutrustningen, lektioner i joniserande strålning, uppbyggnad av komplett saneringsplats, personsanering och kunskap om diverse indikeringsinstrument. Sen var det slutövning där elever från vårdskolan var markörer, vilket gjorde det hela mer realistiskt. Sjukvården var inbjuden för att lära sig lite om personsanering och för att få kunskap om vilka resurser Räddningstjänsten Storgöteborg kan få igång på kort tid. Det första skarpa uppdraget var att upprätta beredskap för sanering i Stockholm där EUministrarna hade möte 4-5 september i år. Saneringsenheter från Hässleholm, Piteå och Kungsbacka samlades för att tillsammans vara behjälpliga för saneringsberedskapen under dessa dagar. Arbetet under den första dagen i Stockholm bestod i att få information från polisen om riskbilden samt att samöva med de övriga saneringsenheterna. Under mötesdagarna bestod arbetet mest av att hålla en hög beredskap för en eventuell händelse, vilket som tur var inte inträffade. Ytterligare deltagande av vår saneringsenhet är planerade till Stockholm, Malmö och klimatmötet i Köpenhamn i december där man bedömer ökad hotbild. Just nu pågår ett arbete med polisens bombgrupp där vi ska informera varandra om våra olika uppdrag och utrustning, för att i förlängningen få till en skarp saneringsövning med bombgruppen. De är en personalgrupp som kan komma att bli sanerade av vår personal vid en skarp händelse. Anders Nordlander, Fredrik Karlsson och Sven-Erik Pedersen

6 Bosse Affelin var rökdykare i brandbilen från Kortedala brandstation som hade släckt en mindre brand i en skola när de fick åka direkt på ett nytt larm. På vägen dit träffades brandbilens framruta av en sexkilos sten kastad från en gångbro. Enligt polisen hittades en minst lika stor sten på brandbilens tak och på vägbanan. Hur känner Bosse sig i dag? Hur är det att gå till jobbet? Och vad tänker han när det går larm? Efter stenkastningen detta ska vi inte acceptera Jag har arbetat 31 år som brandman och varit med om mycket. Det här trodde jag aldrig skulle kunna hända. Vi är fredade, vi finns till för att hjälpa folk. Visst tänker jag på det som hände, fast jag tycker fortfarande att det är roligt att gå till jobbet. Jag försöker att lägga det bakom mig, vi reagerar alla olika och sådan här är jag, säger Bosse Affelin när vi träffas på Kortedala brandstation några veckor efter olyckan. Bosse var påverkad av händelsen och mådde inte bra. Han fick glassplitter i ett öga och funderade mycket på vad som kunde ha hänt. Ögat läkte och Bosse var återställd efter några dagar. Det var bra att Ledningscentralen larmade en styrka till platsen precis när olyckan hade skett. Vi stod helt själva ute i mörkret och visste inte riktigt hur vi skulle göra. Gårdastyrkan kom och stöttade oss, det kändes otroligt skönt, säger Bosse. Jag och Mårten Hultman som var chaufför fick åka till Mölndals sjukhus för omplåstring. På natten efter olyckan fick laget ett bra och stort stöd från kamratsödsgruppen med Håkan Pers i spetsen. De har även fått hälsningar och kort från olika håll i samhället, det har betytt mycket. Bland annat har nattvandrarna i Hjällbo skickat en stor blomsterbukett till oss. Det värmer verkligen, säger Bosse. Efter händelsen är rutinerna är de samma, skillnaden är att styrkorna är mer uppmärksamma när och om de kör under gångbroar. Beroende på vad det är för larm kan de välja andra färdvägar. Visst är jag mer på min vakt och tänker på det som hände. Det var olustigt att åka ut på första larmet i mörkret. Vi visste inte riktigt vad som väntade oss, vi pratade om det på laget. När vi var tillbaka på stationen kändes det väldigt skönt, att det var gjort och att det hade gått bra, säger Bosse. En sån här situation kan vi inte öva på. Vi övar mycket annat och tar risker ibland, men det här går inte att förutse. Jag hade hoppats att det skulle vara ett pojkstreck men det förstod jag att det inte var när jag såg storleken på stenen. Jag vägrar att acceptera det här. Då är inte brandmannayrket så som det har varit. Vi måste alla hjälpas åt och göra något åt det här. Jag har en önskan att få träffa de ungdomarna som kastade stenen. Att bjuda hit dem till brandstationen och visa dem hur vi arbetar och konsekvenserna av deras handlande, säger Bosse. Anna Dyne Bosse affelin Ålder: 53 år. Familj: Barnen Erik, 21 år och Emma, 15 år. Bor: Jonsered. Yrke: Brandman. Intressen: Att hålla mig i form och träna. Jag går mycket med stavar. Under åren har jag byggt upp en aktieportfölj och avkastningen gör att barnen och jag kan resa några gånger per år, vilket är ett roligt intresse. Läser: Gärna historiska romaner med Conn Iggulden. Och Jan Guillou är en favorit

7 Ekonomi Delårsbokslutet En kort sammanfattning av den ekonomiska rapporten till förbundsstyrelsen 29 september. Resultatet visar i augusti + 9,0 mkr mot budgeterade + 1,9 mkr. Prognosen för 2009 visar ett årsresultat på + 4,0 mkr. Viktiga händelser och projekt under 2009 Den senaste tidens våldsyttringar mot några av insatsstyrkorna har intensifierat säkerhetsarbetet. Det sker genom översyn av operativa rutiner och fördjupat samarbete med polisen. Insatsrapporterna analyseras för att tidigt upptäcka tendenser eller trender. På fordonen byts glasrutorna ut mot okrossbara rutor. Förberedelser inför EU-toppmötena veckorna 39 och 40 har pågått tillsammans med andra myndigheter och intressenter. Planering för att hantera bemanningseffekter och vaccinering inför den förväntade spridningen av influensa A(H1N1), svininfluensa, pågår. Resultatet av årets medarbetarenkät visar att nöjd medarbetar-index, NMI, fortsätter att öka. Utredningen inför sammanslagningen av IToch tekniska avdelningarna är klar och organisationsförändringen planeras att genomföras vid årsskiftet. TBE-vaccinering av all utryckningspersonal mot fästingburen smitta pågår. Utbildningen av alla elever i klass 5, vilken startade i Göteborg under begreppet HÄFA i 5:an, omfattar nu samtliga medlemskommuner. I statistiken konstateras en fortsatt minskning av antalet bränder i och omkring skolor. Projektet att anställda kvinnor med SMO-utbildning som senare skall kunna rekryteras som brandmän är inne på sitt tredje år och pågår 2009 i Kungsbacka. Värdegrundsutbildning omfattande en halvdag för samtliga anställda, även deltidsbrandmän, har genomförts under våren. Ekonomiskt resultat i delårsbokslutet Resultaträkning mkr Intäkter 47,7 Entreprenad- och konsultkostnader -11,5 Personalkostnader -261,4 Verksamhetskostnader -61,1 Avskrivningar -13,1 Medlemsavgifter 315,8 Finansiella poster -7,4 Resultat 9,0 Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgår till + 9,0 mkr. Förbundets budgeterade resultat ligger på + 1,9 mkr för augusti, eftersom hösten normalt är en kostsammare period än våren. Det innebär att avvikelsen mellan utfall och budget är + 7,1 mkr. Fördelningen av plus och minus för intäkter och kostnader jämfört med budget: Intäkter + Teamen har haft mer intäkter än planerat för avtal av olika slag, utryckning till andra kommuner samt ökad restvärdesräddning och sanering - Obefogade larm pga lägre larmfrekvens - Externutbildningen pga brist på instruktörer Entreprenad- och konsultkostnader + IT-kostnader Personalkostnader + Sänkta arbetsgivaravgifter för den del som avser avtalsförsäkringen Övriga verksamhetskostnader +/- 0 Avskrivningar + Långsiktig planering av investeringarna pågår och det fördröjer inköpen i viss mån Prognosen för 2009 förväntas bli + 4,0 mkr Vi räknar med fortsatt överskott för intäkterna och sänkt avtalsförsäkring. I prognosen räknar vi med byte av utryckningsfordonens rutor till okrossbar plast för 2,0 mkr och vaccinationskostnader mot TBE och svininfluensan för sammanlagt 0,8 mkr. Lägre räntekostnader för lokalhyror ger ett överskott på 0,7 mkr. Det förutsätts att förbundet får täckning för alla extra kostnader i samband med översvämningen 2008 och att skadan regleras innan kommande årsskifte. Lena Simenius-Peters Ekonomichef

8 Frölunda Vi tror på skärsläckaren! Projektet med utvärdering av skärsläckaren Cobran som ett verktyg för offensiv släckmetod är avslutat. På Frölundastationen har vi kvar Cobrabilen som nu hyrs månad för månad. Arbetet med att hitta nya användningsområden fortsätter och ju mer vi använder Cobran desto mer övertygade blir vi att det är ett verktyg som ska vara en del av RSG:s framtid. Hittills har Cobra enheten rullat på ungefär 140 larm, varav den varit insatt vid 30 tillfällen. Många med mycket bra resultat. Det goda resultatet är givetvis beroende av att Cobraenheten larmas i ett tidigt skede, vilket förbättrats hela tiden under projektets gång. RSG:s Cobraenhet larmas nu mest frekvent i Sverige. Frölundas arbete med att utveckla och utbilda fortsätter genom övningar och i höst med externa kurser i Borås. Skärsläckaren är ett verktyg som passar till allt från brandgaskylning till mindre glödbränder. Vi har även övat i ett rivningshus i Mölndal. Övningen gick ut på att hitta dolda glödbränder med hjälp av IR-kamera, sedan punktera och släcka med Cobran. På detta sätt minskas spridningsrisken för branden och vattenskadorna hålls nere. Håltagning och friläggning blir inte heller så omfattande. Är ni nyfikna på Cobran så hör gärna av er till Frölunda station och Mikael Ehn på anknytning Hans Andersson Styrkeledare Fredrik Bäckvall Brandman Frölunda Hans Andersson, Tommy Lagberg och Jan Knute går igenom inför övningen med skärsläckaren. Nils Andréasson och Cissi Hammer var med på Frölundas övning. Här berättar Tommy Lagberg och Fredrik Bäckvall hur skärsläckaren fungerar. Foto: Anders Brynfors

9 Rådigt ingripande Hallå där... Utmärkelsen rådigt ingripande delas ut av Räddningstjänsten till privatpersoner som visat prov på mod och handlingskraft utöver det vanliga. Thomas Forslid, stationschef på Torslanda brandstation Ni har gjort en film om Torslanda brandstation, varför det? När vi rekryterar vill vi skapa intresse för brandpersonal att söka hit. Vi har haft svårt att få sökande till Torslanda brandstation. På ett stationsråd bestämde vi därför att göra en presentationsfilm som kanske kunde ge oss den marknadsföring som vi behövde. Vi vill även kunna visa upp filmen för besökare. Andreas Lundqvist räddade livet på en man Lars-Göran Jonsson, Magnus Eurén, Andreas Lundqvist, Hotan Taghizadeh och Jörgen Lundin. Andreas Lundqvist snabba och rådiga ingripande räddade livet på en man vid en lägenhetsbrand på Vaktmästaregången i Göteborg. Det var den 9 augusti som Gårda brandstation fick larm om en brand i en lägenhet. Andreas Lundqvist bor i området och kände att det luktade brandrök. Han sprang bort till huset där det brann. Utanför stod det människor som med hjälp av porttelefonen försökte varna de boende i huset. Jag var förvånad att ingen sprungit in i huset så jag gjorde det och knackade på alla dörrar, säger Andreas. När han kom upp till tredjevåningen fick han veta att det troligen var någon kvar i lägenheten som brann. Genom brevinkastet hörde Andreas rop. En granne hade nyckel och öppnade dörren. Andreas kröp under röken in i lägenheten och hittade mannen under sängen i sovrummet. Andreas drog ut honom ur lägenheten och bar honom sedan ner och till friska luften. När vi kom fram brann det kraftigt i sovrummet, Andreas räddade helt klart mannens liv, säger styrkeledare Magnus Eurén. 15 september var Andreas inbjuden till Gårda brandstation där han återigen träffade laget som var i tjänst vid branden på Vaktmästaregången. Andreas har gjort ett rådigt och osjälviskt ingripande som visar prov på mod och civilkurage. Detta är något som vi vill uppmärksamma, sa Nils Andréasson och överlämnade blommor och diplom till Andreas. Anna Dyne Rådigt ingripande? Har du som räddningspersonal varit på plats vid en händelse och gör bedömningen att en privatperson har gjort ett rådigt ingripande? Skriv då detta i insatsrapporten och kontakta olycksutredaren på ditt team. Den som gör ett rådigt ingripande blir så fort som möjligt efter händelsen kontaktad. Beroende på vad den rådiga insatsen inneburit skickar vi antingen ett tackbrev eller en inbjudan att komma till den brandstationen som var berörd vid tillfället. Där får de träffa räddningspersonalen samt får diplom och blommor. Har ni fått några sökande? Än så länge har det inte varit några nyrekryteringar, vi hoppas att det ska ge resultat när det är dags. Vi har visat filmen för andra på vårt team, de tyckte att den var bra. Studenter från Chalmers som skulle göra ett arbete om Torslanda brandstation har sett filmen och tyckte den var intressant. Kan vi alla ta del av och se filmen? Den ligger på vår interna hemsida under fliken Torslanda brandstation. Gå gärna in och titta på den där. Vem har gjort filmen? Vi blev inspirerade från Landvetters flygbrandkår. De har gjort en film som vi tyckte var bra. Niklas Sternegård, är brandman där och han har även hjälpt oss. Personerna i filmen, har de fått förfrågningar om att vara med i andra filmsammanhang? Inte ännu, men det kommer säkert. Fast några autografskrivningar har det allt blivit

10 Medarbetarenkäten Nöjd medarbetare? Resultat från medarbetarenkäten nu har Resultatet av medarbetarenkäten kommit från vår samarbetspartner Statistiska Centralbyrån (SCB). Det är sjätte gången som vi genomför enkäten. Syftet är att få en samlad bild av hur medarbetarna upplever sin situation på arbetsplatsen. Enkäten spänner över frågor kring arbetssituation, den samlade tillfredställelsen, arbetsmiljö, sexuella och andra former av kränkningar, upplevelse av hälsa och stress, arbetstakt och ledarskap och mycket mera. Enkäten genomfördes första gången 2002 och den senaste mätningen gjordes Nytt för i år var att enkäten besvarades digitalt via nätet och att alla deltidbrandmän också ingick i undersökningen. Ett stort problem genom åren har varit den låga svarsfrekvensen. När den 2007 legat på cirka 60 % blir det svårt att tolka resultatet med någon större tillförlitlighet. Glädjande för 2009 är att svarsfrekvensen har tagit ett rejält kliv uppåt. Och i år ligger den på imponerande 78 %. Kanske har det faktum att enkäten i år var helt digitaliserad bidragit till att antalet svar har ökat. Detta gör att resultatet nu är mer rättvisande. Det medför också ett stort ansvar att följa upp resultatet. Det är ju ingen mening med att utrycka sin åsikt om ingen följer upp den efteråt. Därför är det oerhört viktigt att stationerna och enheterna på APT möten eller liknande, gemensamt går igenom resultatet och tillsammans sätter upp en konkret aktivitetsplan grundat på resultatet och som man tillsammans kan genomföra under det kommande året. Enkäten och tolkning av resultatet Enkäten är uppbyggd på 13 olika kvalitetsfaktorer samt en unik delfaktor som redovisar totalnöjdheten (NMI). Kvalitetsfaktorerna består av olika aspekter på arbetssituationen tex. delaktighet, erkänsla, ersättning, trygghet och trivsel, ledarskap, förtroende. Nöjd Medarbetar Index faktorn (NMI) mäts med tre delfrågor och ger ett värde på hur nöjd totalt sett man är med sin arbetssituation. Varje kvalitetsfaktor består av 3-4 underfrågor där resultatet från dessa räknas ihop så att varje kvalitetsfaktor får ett värde (index). Detta värde läggs sedan in i en Prioriteringsmatris (se bild) På den vertikala axeln läggs varje kvalitetsfaktors värde in. På den horisontella axeln läggs varje faktors effektmått in. Effektmåttet utgör ett mått på sambandet mellan helhetsbetyget NMI och respektive faktor. Ju högre effektmått som en faktor har ju bättre samvarierar det med NMI, dvs. ju större betydelse har det för den allmänna arbetstillfredställelsen. På detta sätt skapas en fyrfältare där man får en bild av dels hur höga värden på de enskilda faktorerna men också vilka faktorer som är viktigast att prioritera i ett utvecklingsarbete. Faktorer som hamnar inom området lågt värde och hög effekt bör man satsa på om den allmänna nöjdheten, NMI; skall öka. Förutom dessa kvalitetsfaktorer ställs det också frågor kring medarbetarsamtal, stress och hälsa, hot och våld och andra arbetsmiljöfaktorer. Svaret på dessa frågor redovisas som procentsatser av hur många som tex angett att man har haft ett medarbetarsamtal med sin chef eller upplevt en hotande situation på sin arbetsplats. Det finns en stor mängd siffror och det kan vara komplicerat att sätta sig in och tolka dessa. Svaren finns redovisade dels för hela RSG samlat dels uppdelat för Brandman heltid, Brandman deltid samt Medarbetare med i huvudsak dagtidarbete. Detta ger oss möjlighet att mer noggrant skilja på olika behov och åsikter inom de olika grupperna. På mer detaljerad nivå finns också redovisningar för respektive avdelning, enhet och station där gruppen är större än sex personer. Resultat 2009 Tittar man allmänt över hela RSG och jämför med 2007 år resultat så finns det, förutom den höga svarsfrekvensen, flera viktiga saker att lägga märke till. Glädjande är att den totala nöjdhetsfaktorn NMI har ökat från 55 till 59. Denna ökning är verklig och beror inte på slumpen. Av de 11 kvalitetsfaktorer som är jämförbara med tidigare år har åtta ökat i värde, två faktorer är negativa och en faktor har det inte skett någon förändring från Mest har faktorn Jämställdhet och jämlikhet ökat från 47 till

11 poäng. Inom det prioriterade utvecklingsområdet området för hela RSG hamnar faktorerna Ersättning och Förtroende. De faktorer där man är mest nöjd med handlar om Erkänsla, Arbetstillfredställelse och Trygghet och trivsel. Ser man mer detaljerat på siffrorna dvs. delar upp dem i Hel- Del- och Dagtidsanställda ser man en del skillnader. Viktiga frågor för Brandman deltid är att man upplever att man inte är en aktiv del av utvecklingsarbetet, är dåligt informerad om vad som händer inom RSG samt att man inte är nöjd med den tekniska utrustningen. Höga värden får man inom områden som Arbetstillfredställelse, Erkänsla och Trygghet och trivsel. För Brandman heltid så är ersättningsfrågan fortfarande den som ger de lägsta värdena. Man önskar också generellt sett en högre närvaro från sin stationschef. Liksom för Brandman deltid så är det generellt sett höga värden på Erkänsla, Trygget och trivsel samt Arbetstillfredställelse. Samma positiva siffror gäller även för de som arbetar på dagtid. Viktiga frågor att arbeta med på dagtidssidan verkar vara att man upplever sig ha för lite tid för de tilldelade arbetsuppgifterna samt hur man sätter mål och följer upp dessa. Ser man på de negativa resultat finns det en liten men ökande trend när det gäller sexuella trakasserier och kränkningar. Fortfarande anser 15 % av männen och 20 % av kvinnorna att det förekommer ofta eller ibland ett kränkande språkbruk på vår arbetsplats. Allvarligt är också Bevara Lägre prioritet Nöjd-Medarbetar-Index Betyg Förbättra om möjligt Prioritera Effekt att andelen kvinnor som anser att det ofta förkommer ett kränkande språkbruk har ökat från 2 % till 9 % av de svarande. När det gäller hot och våld på arbetsplatsen så är siffrorna ungefär lika från Det finns en ökning i andelen rapporterade hot ifrån 22 till 33. Detta är vad man anger i enkäten men tyvärr så finns det få registrerade incidentrapporter av våld och hot. Om inte incidenterna av hot och våld dokumenteras och rapporteras så är det svårt att följa upp dem och agera för att de skall minska. Här finns utrymme för förbättringar av rapporteringsrutiner tex. Det viktiga nu är att vi använder oss av resultatet i enkäten för att åstadkomma förbättringar både på avdelnings, -enhets och stationsnivå. Om det finns behov av hjälp och stöd för att tolka resultatet och arbeta vidare med det så går det bra att vända sig till PA främst Per Hassling och Mikael Wennerbeck. Per Hassling BokaBrand RSG:s nya bokningssystem Utbildningsavdelningen har en längre tid haft behov av ett gemensamt bokningssystem som kan ta hand om kunder, utbildningar, priser, uppföljning och statistik. En liten grupp från Utbildningsavdelningen fick i uppdrag av att se över marknaden efter ett befintligt system som uppfyllde våra krav. Ett sådant kunde vi inte finna. IT och upphandlingsenheten hjälpte gruppen att finna en väg genom djungeln kring upphandlingar och 2008 gjordes en upphandling av ett system enligt vår kravspec. Något som vi tittade särskit på var att systemet skulle kunna fungera för fler olika användare, helst inte bara UA. Detta har resulterat i BokaBrand RSG: nya bokningssystem. Detta systemet har byggts av Eurosys som tidigare bla. skapat Larmos, Räddningsverkets insatssystem. Systemet hanterar kunder, olika typer av utbildningar, prislistor, instruktörer/tekniker, utrustning, materiel, fakturaunderlag och uppföljning på många olika sätt. Systemet är webbaserat så det är åtkomst till systemet även utanför RSG:s nätverk. Det gör att vi kan lägga upp en öppen utbildning där många kunder kan boka sig online. Detta spar mycket tid. Vi kan även välja om det är en intern kund eller en extern kund. Då håller systemet koll även på alla utbildningar som genomförs inom RSG, till exempel skulle personalavdelningen kunnat administrera mångfaldsutbildningarna genom detta system. HÄFA i 5:an är ytterligare ett exempel som redan idag administreras genom systemet förutom alla UA:s utbildningar. Alla avdelningar och Team är inlagda i systemet var och en för sig. Endast kundregistret är gemensamt för hela RSG. Detta gör att det inte blir så många utbildningar eller händelser att se över innan du hittar det som gäller dig och din avdelning/team. Användarna läggs upp med olika behörigheter ex administratör, instruktör. Alla kan däremot, se men inte röra, övriga Avdelningar/Teams aktiviteter i systemet. UtbildningsAvdelningen ser redan stora fördelar med systemet och hoppas övriga på RSG kommer att se dessa i sinom tid. UA är fortfarande i ett läroskede och vi har inte så stor erfarenhet ännu. För att klara av att utbilda hela RSG behöver vi lite mer rutin. Vi har en förhoppning att kunna ge er som önskar detta inom ramen för vår verksamhet under För att få mer info om systemet, kontakta undertecknad så försöker jag ge en närmare introduktion för dig. Stort tack till alla inblandade i detta arbete. Göran Dahl, UA Extern utbildning

12 EU Under perioden 1 juli till den 31 december 2009 är Sverige ordförandeland i EU. Flera internationella möten kommer att hållas på olika platser i landet. 24 september - 2 oktober var det EU:s ministermöten i Eriksbergshallen på Hisingen i Göteborg. Räddningstjänsten Storgöteborg var väl förberedda och höjde beredskapen ifall det skulle inträffa något som krävde stora resurser. EU i Göteborg En utgångspunkt för planeringen inför EU, var en egen grundläggande risk och hotbildsbedömning och möjligheten att kunna hantera en snabbt ökande hotbild under EU-mötet. Kunskapsvinsten som planeringen har medfört för RSG, tar vi med oss in i framtiden. Ett EU-kansli skapades på RSG. Med tanke på tidigare erfarenheter från större arrangemang presenterades det en early warning i redan under våren. Detta för att skapa goda möjligheter för bland annat personalplanering. En kapacitetsuppbyggnad i olika nivåer arbetades fram i samverkan med andra räddningstjänstorganisationer i Västra Götaland, Jönköping och Halland. Tanken med detta var att vid ett utökat resursbehov med räddningsenheter kunna växla upp enligt ett mönster som var förankrat med berörda räddningstjänster. Det planerades för flera olika beredskapsfunktioner som till exempel stabsarbetslag, samverkanspersoner, fältstab mm. Det fanns även möjlighet att använda statliga resurser såsom MSBs sanerings- och indikeringsorganisation. Detta skulle kunna bli ett extra tillskott för polis, räddningstjänst och sjukvården. inför EU genomfördes flera utbildningsinsatser på RSG. Stabsarbete, interaktiv internetutbildning, indikeringsutbildning, orienteringsmöjligheter på specifika objekt, utbildning i WIS, mediakunskap, fältstab och fältövningar. Bemanningsplaner samt uppgiftsbeskrivningar togs fram för den personal som skulle utföra extrafunktioner. Allt kommunicerades på vår interna hemsidan och på styrkeledarträffar och mötesplats ledning med mera. På materiel och utrustningssidan kompletterades det med mätinstrument och saneringsväskor till alla räddningsenheter. Under EU-dagarna bemannade extra stabsarbetslag de olika funktionerna planenligt. Flera dagliga stabsorienteringar genomfördes. En enkel sammanfattning av dagens aktiviteter presenterades varje dag på Intern tv. Dagliga lägesbilder kommunicerades med angränsande räddningstjänster och organisationer, något som uppskattades av bland annat Länsstyrelsen. Några konkreta räddningstjänstinsatser genomfördes inte under veckan med EU-anknytning. Men flera resurs- och beredskapsförflyttningar gjordesför att snabbt och proaktivt kunna bemöta händelser med specifika risk och hotbilder. Erfarenheter När omgivningen ställer nya krav på RSG visade alla upp en mycket god vilja och förmåga, och en härligt positiv inställning. Planeringsförutsättningarna genomfördes med öppen informationshantering, alla har kunnat läsa på interna hemsidan. Det har varit positivt att dagtidspersonal varit delaktiga i operativ fråge- och problemställningar. Tidigt förebyggande arbete riktat mot hotell och EU-lokaler säkerställde en bra brandskyddsnivå på berörda anläggningar innan mötena genomfördes. Händelser som inte var kopplade till EU Under EU dagarna skedde händelser med bilbränder. Ett stabsarbetslag aktiverades i samband med en större bilbrand i ett parkeringsgarage på Siriusgatan. Detta gav en liten möjlighet att prova förplaneringen. Inför framtiden Kunskapsvinsten som EU planeringen harmedfört för RSG, tar vi med oss in i framtiden. Speciellt hur komplexa händelser kan förberedas och genomföras med struktur och mönster. Några erfarenheter är att färdiga stabsarbetslag och fältstabslag är bra att ha i beredskap. Till sist Det kvarstår fortfarande flera EU-aktiviter i Göteborg under året, Sveriges ordförandeskap slutar först 31 december. Ett stort tack från RCB och EU-kansliet till alla som har deltagit i arbetet så här långt. Vill du delge dina egna erfarenheter, fyll i enkäten RSG;s EU beredskap som finns på interna hemsidan. Svante Carlsson Brandingenjör

13 idrottsföreningen Brand-SM cykel hoppas på ännu fler deltagare nästa år! Foto: Elvira Ansund Arrangörer för årets tävlingar i disciplinerna TEMPO och MTB var Brandkårens IF i Kristianstad och Kristianstadspolisens IF. Tävlingarna genomfördes under två dagar där tempocyklisterna tävlade i strålande solsken och lagom motvind. Under dag två var det dags för MTB cyklisterna att göra upp på torra snabba banor i ett soldränkt och vindstilla skogsparti utanför Kristianstad. Vi var fem personer från RSG som tillsammans med sju cyklister från Göteborgspolisen gjorde allt för att vårda Göteborgs anseende som en av de starka cykelstäderna. Skagen Trophy Segrarna i årets Skagen Trophy Mikael Wennerbeck, Gunnar Lindahl, Peter Carlsson och Jonas Lundqvist. Resultatet blev att Linus Arnekvist från RSG tog en guldmedalj i MTB seniorklassen. I samma klass tävlade Erik Skåpdal som med stor kraft for fram i skogen, tyvärr höll inte kedjan som brast i en backe. I H 40 MTB profilerade sig Jim Ansund och tog en bronsmedalj. Still going strong så visade vår Stig Ohlsson att det finns kraft kvar och såg till att en silvermedalj säkrades i H60 MTB. Klas Lüppert avslutade med en silvermedalj i H 50 TEMPO. Våra poliskamrater såg till att utöka medaljskörden med tre guld, ett silver samt två bronsmedaljer. Torsdagen den 5 september träffades vi på Knippla hamnplan. I skydd för blåst och regn avnjöts grill och skaldjur. De hårda väderförhållandena skulle hålla i sig hela helgen så rutten för seglingen fick läggas om. Fredag morgon med några timmars förskjutning gick startskottet med sikte på Tjörnbron som målgång. Efter en hård slör med bra fart, 7,3 knop i snitt och vindabyar upp till 22m/s och inomskärssegling, tog sig fyra båtar i solglimtar och regn de 22 distansen till mål, inte helt oskadda. Efter prisutdelningen på kaj och banketten på Stenungsbaden väntade en härlig lördag med Avslutningsvis vill vi alla tacka arrangörerna för ett otroligt välarrangerat SM. Kamratmiddagen på Strandhotellet var en kulinarisk höjdare, där vi även fick veta att nästa års SM tävlingar genomförs i Motala och troligtvis i perioden vid Vättern runttävlingarna. Alltså finns det ingen återvändo, det är bara att börja träna, så åker vi upp ännu fler ivriga cyklister till SM segling till Skärhamn. Frågesport, skratt, bad, EM-kval och go mat på Haddocks som till allas glädje avslutades med ett sent segermål av Zlatan. Hemseglingen på söndag med mellanlandning på Marstrand och strålande sol kändes bra. Tack alla deltagare för årets insats. Resultatlista Skagen Trophy :a Gunnar Lindahl, Maxi 87 2:a Hans Dyne, Dominant 78 3:a Ingemar Waldenby, Comfort 30 4:a Jan Severinsson, Arcona 32 Klas Lüppert Jonas Lundqvist

14 Pensionärssidan Betraktelse över händelser Ingvar Brynfors har gjort en betraktelse över en ovanlig strukturförändring som drabbat Kirunas brandstation. Förändringar behöver inte alltid beror på styrning med personrelaterat ansvar som av politiker eller chefer, från ovan. Utan kan också komma underifrån. Läs om Kirunas brandstation som drabbats av sprickor i byggnaden efter aktiviteterna i LKAB:s gruva. Göteborg drabbades hårt av vädrets makter och fel teknik, just uppifrån med stor översvämning och oerhörda skador på både comteknik, byggnad och fordon. Det gick trots allt bra att, med kyla och bra anda och lite tid, få ordning på eländet och i dag fungerar det föredömligt. Det brandförsvar jag jämför med är Kirunas som jag besökt ett antal gånger och som är drabbat från motsatt håll, underifrån. Brandstationen är en modern och vacker ändamålsenlig byggnad, som byggdes 1993, försedd med 16 utryckningsportar och med alla faciliteter som krävs i ett modernt hanterande av säkerhetsengagemang, i ett så skiftande distrikt som Kiruna. Där finns kvadratkilometer med gruvor, högfjäll, stora sjöar och älvar, milsvida skogar och myrar, samt garanterad växling mellan vinter- och sommarsäsonger, med allt vad det innebär. För att belysa avstånden finns det en deltidsstation i Karesuando, 22 mil från Kiruna, ta mé käk gubbar. Men det finns även några lite närmare. Stationen har drabbats av den pågående aktiviteten i LKAB:s gruva och håller på att spricka. Det är stora sprickor mellan golv och väggar, samt i stationshallen. Förskjutningar i dörrpartier mellan husdelarna gör situationen ohållbar. En flytt är på gång, men vart och när är inte bestämt. Orsaken till sprickbildningen är sättet som LKAB bryter malm, en metod som kallas skivrasbrytning och som innebär att man bryter och spränger loss malmen underifrån och forslar ut järnmalmen. Gråberget får senare fylla ut det tomrum som malmen lämnat. Malmkroppen som är enorm, beräknas till två kilometer djup, fyra kilometer lång och 80 meter bred, lutar in under Kiruna i ungefär 60 graders vinkel. Hängväggen ovanför tomrummet som brutits, sätter sig så småningom trots påfyllnad av gråberg och rör sig neråt vilket orsakar sprickor i marken. Liggväggen, som är på undersidan av malmkroppen, är däremot homogen och stabil, så gråbergsresterna åker kana på det stabila glidet. Detta innebär att inte bara brandstationen drabbas, utan även att stora delar av Kiruna måste skatta åt förgängelsen, med alla sina vackra och meriterade byggnader, kyrkan och stadshuset. Vilka båda har fått utmärkelser som vackraste byggnaderna i Sverige. Göteborgshändelsen var ganska momentan och som sådan inte riktigt väntad, men tacklades av räddningstjänsten, på ett aktivt sätt. Medan Kirunas pågående skeende är mer väntat. Redan för två år sedan när jag tillsammans med- Anders, min son, besökte brandstationen och träffade brandförmannen, tillika t.f. räddningsledare, Lars Olsson, med ansvar för höjdräddning, på olika nivåer, såg vi de förekommande sprickorna. Lars var ändå ganska positiv och både jag och Anders kände den kollegiala känslan av tillhörighet som är ett signum för arbetet. Ett arbete, som inte känns som slit och släp utan ett arbete med framförhållning och strategiskt tänkande, både med verktyg som materiel och med kroppen som material. Man fysar, bastar, lagar mat och bor tillsammans, som i ett andra hem. LKAB som är orsaken till sprickorna och ansvariga till förändringen, bidrar med tystnad om kommande skede och därmed viss spridning av rykten och funderingar om vad som ska hända. Något som märktes när jag träffade brandmannen Niklas Vik i augusti, då stämningen var lite dovare, och sprickorna bredare. Brynis Sprickan är mellan stationsdel och administrativ del samt förläggningsdelen

15 Personalsidan 50 år! Hans-Olof Allgulin Hans Tidlund Jan Severinsson Glenn Enerås Jan Olofsson Grattis 50-åringar! 11 november 26 november 1 december 8 december 18 december Nya tjänster Tina Wolff Varumärkesstrateg PA. Jörgen Lindqvist HR-strateg PA. Tekniska avdelningen och IT-avdelningen Slås ihop och Henrik Nörholt blir ny chef. Bengt Andrén slutar sin tjänst som chef för TA och står till direktörens förfogande fram till sin pensionering 1 nov Välkomna! Räddningstjänsten Storgöteborg hälsar följande nya medarbetare välkomna. Sara Rosenqvist Ålder: 28. Arbetar som: Larmoperatör LC. Bakgrund: Har arbetat på SOS Alarm som branddirigent för Västra Götalandsregionen. Har läst SMOutbildning. Bor: Kålltorp. Fritidsintressen: Idrottsintresserad, spelar handboll. Umgås med vänner, läsa och gillar att resa. Tony Nilsson johansson Ålder: 29. Arbetar som: Larmoperatör LC. Bakgrund: Född i Göteborg men uppväxt i Norrlandsinland. Arbetat på SOS Alarm i Östersund samt på en deltidsstatation i Jämtland. Bor: Göteborg Fritidsintressen: Fiske, båtliv, resa, sport, bland annat ishockey och fotboll. Slutar sina anställningar Jennie Werner Leif Isberg Tack Tack för fantastisk uppvaktning när jag fyllde år och tack för att ni inte bryr er om ett dugg vad jag säger. Men från och med NU bestämmer jag själv. Tror jag! Annika Boberg Tack Stort tack för uppvaktningen på min 75-årsdag! William Haglund Fastighetsenhetens pågående projekt på Gårda Utöver ordinarie underhållsarbeten pågår tre parallella projekt på Gårda brandstation. Ett avtal är skrivet med Göteborg Energi gällande leverans av fjärrkyla. Förberedelser med rördragning och övriga installationer inom fastigheten är påbörjad. Markarbeten och sedermera inkoppling på fjärrkylanätet sker under hösten. Detta är en miljöriktig åtgärd som ligger rätt i tiden och har en hög driftsäkerhet. Det pågår En ombyggnad av ventilationen på den del som betjänar Gårdas kontor och garaget. Två jätteaggregat har lyfts in med kran genom ett hål i taket. De gamla aggregaten var från tiden när stationen byggdes. Med ombyggnaden och ny teknik, får vi fräscha aggregat, och framför allt en energibesparing. Det blir dock ingen större skillnad i luftomsättningen på det enskilda kontoret. Tjörns Triathlon 2009 Grattis Ingemar Waldenby, Bengt Holm och Lars Magnusson från Räddningstjänsten Storgöteborg för en tredje plats. Ett särskilt omnämnande måste göras till Teddy Andersson från Angereds brandstation som själv genomförde alla momenten med mycket bra resultat. (6:e plats) Arbetet med översvämningsskydd för Gårdafastigheten fortsätter. Vi är på gång med åtgärder som ska skydda teknikutrymmena i de två byggnaderna. Pumpar ska installeras, tätningar ska utföras och larm kopplas in. Situationen är extremt komplex, eftersom Gårda station är placerad i en geografisk lågpunkt, närheten till Mölndalsån och dagvattensystemet fungerar inte som det ska utanför fastigheten, vilket påverkar vår egen dagvattenhantering. Möjliga inträngningsvägar för vatten. Projektansvarig för fjärrkylan respektive ventilationsombyggnaden är Göran Claesson, TA. Ett nära samarbete med fastighetsägare Higab finns i alla våra projekt i fastigheten, vilket vi ser positivt på. Jonas Lindal Förvaltare TA Ett stort tack till Räddningstjänsten Storgöteborg för ert deltagande och den fina PR som era killar spred omkring sig under denna helg! Jag hoppas på ert deltagande även nästa år. Carl-Ian Bissmark Räddningschef Tjörn Fläktaggregaten lyftes in med kran

16 Avsändare: Räddningstjänsten Storgöteborg Box Göteborg Brandskyddsinformation på Lindomedagen PosttidningB Tävling Vad ser brandpersonalen i tältet? Skicka in ditt förslag senast 17 november till brandscoopet@rsgbg.se Du kan vinn en biobiljett. Juryn betår av redaktionen för Brandscoopet. Lindome lag 1 och delar av räddningsvärnet deltog på Lindomedagen, en föreningsdag som arrangeras i Lindome centrum en gång om året. Vi visade vår räddningsenhet samt en äldre brandbil från Museiföreningen. Vi delade också ut informationsmaterial och tipsade intresserade beökare om hur de kan förbättra brandskyddet i sin bostad. Fredrik Hansson Styrkeledare Lindome brandstation Personal från Kungsbacka brandstation provar skydddsmask 90. Foto: Lag 3 Kungsbacka Det har kommit brev... Hej Nils! Stort tack för ett mycket intressant besök härom veckan. Ni gör verkligen ett toppenjobb i en svår situation. Läste i tidningen att man nu har misstänkta för stenkastningen mot er. Nu får vi hoppas att rättsväsendet lyckas vända livet till de bättre för killarna. Johan Persson Detta tackbrev kom från riksdagsman Johan Persson (fp) efter att han varit på besök hos Räddningstjänsten Storgöteborg.