Finns det en grekisk åtramningsmyt?

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Finns det en grekisk åtramningsmyt?"

Transkript

1 Finns det en grekisk åtramningsmyt? Efter rapporten om Greklandkrisen fick jag flera synpunkter som gick ut på att Grekland fuskat med åtstramningen och reformerna. En mer underbyggd sådan kom i form av en referens till en text av Daniel Gros, chef för tankesmedjan CEPS. En tankesmedja som delvis finansieras av EUkommissionen och sannolikt speglar deras tänkande tämligen väl. Den är därför också intressant på grund av den pågående konflikten mellan EU och Grekland. Daniel Gros skriver i en CEPS commentary 1 under rubriken Den grekiska åtstramningsmyten att Grekland är sämst i klassen: Over the last two years, the eurozone s other peripheral countries have proven their capacity for adjustment, by reducing their fiscal deficits, expanding exports, and moving to current-account surpluses, thereby negating the need for financing. Indeed, Greece is the only one that has consistently dragged its feet on reforms and sustained abysmal export performance. Den jämförelse som görs avser alltså följande parametrar: 1. Reducera offentliga underskott 2. Öka exporten 3. Förbättra bytesbalansen 4. Genomföra reformer Som framgår av citatet görs en mycket negativ värdering av Greklands prestation i relation till dessa parametrar. Innan man accepterar denna värdering kan det vara av värde att se hur statistiken faktiskt ser ut. Jag har här använt en jämförelsegrupp bestående av de så kallade PIIGS-länderna, alltså Portugal, Italien, Irland, Grekland och Spanien. Alla diagram presenteras i slutet. 1, Reduktion av underskott När det gäller reduktion av de offentliga underskotten är det lämpligast måttet att använda konjunkturjusterat primärt saldo 2. Grekland har justerat sitt saldo med 19 procentenheter av BNP, medan Irland (12), Italien (4), Portugal (3,5) och Spanien (-2,5) har gjort betydligt mindre åtstramningar (figur 1). I både Italien och Portugals fall relativt blygsamma och i Spanien har till och med saldot försvagats. Det finns alltså ingen åtstramningsmyt, tvärtom har mycket stora åtstramningar genomförts och Grekland har också gjort den största reduktionen av underskotten av samtliga jämförda länder. 2, Öka exporten Greklands exportandel, i förhållande till BNP, ligger lägst av de jämförda länderna (figur 2). Grekland har däremot påtagligt ökat sin exportandel efter krisen och ligger nu på Italiens nivå. Tyvärr kan detta inte tolkas i positiva termer, då det inte beror på ökad export utan ett fall i BNP (figur 5). Det gäller för övrigt även Irlands kraftiga ökning av exportandelen. Ser vi istället till varuexport i gemensam valuta (dollar) så framkommer det att jämfört med 2008 (högsta värdet innan krisen) så har Grekland ökat sin export mest av alla (15%), följt av Spanien (12%), Portugal (9%) och där Irland och Italien minskat sin varuexport i absoluta tal. 1 file:///c:/users/roger/downloads/comdggreekausteritymyth%20(2).pdf 2 Som de flesta vet blir statens finanser sämre i en lågkonjunktur, mindre skatter och mer utgifter. Jämför man länders budgetsaldon i olika konjunkturer får man ingen rättvisande bild av budgetsaldots faktiska storlek. I praktiken kommer alltid den som har den starkaste konjunkturen komma bäst ut. Det andra som det är önskvärt att rensa för är betalningar på statsskulden, det som är intressant här är statens löpande inkomster och utgifter och hur dessa förändrats. Ett överskott innebär att de kan betala av på räntor och skuld och ett underskott innebär att de måste låna mer för att bara betala räntorna. Detta kallas primärt budgetsaldo.

2 Den totala exporten har dock presterat sämre och Grekland är det enda landet med lägre totalexport (-15%) idag än Det är alltså Grekland tjänsteexport som gått mycket dåligt efter finanskrisen. Grekland tjänstexport är till 90 procent turism och transporter (shipping). Att dessa minskar i en ekonomisk nedgång är naturligt. Fattigare hushåll efterfrågar mindre utlandssemestrar och mindre ekonomisk aktivitet minskar efterfrågan på transporter. Att Grekland traditionellt har en lägre exportandel och en specifik exportstruktur kan sannolikt förklaras av institutionella faktorer 3 och path dependency 4. Shipping, jordbruk och turism har länge varit tunga beståndsdelar i den grekiska exporten och där tillverkningsindustri vägt lätt. Här finns det anledning för Grekland att se över detta, men det är ingen quick fix, utan måste ses som ett utvecklingsprojekt över årtionden. Att förvänta sig att Grekland i spåren av finanskrisen skulle sluta sitt strukturella exportgap framstår däremot direkt ologiskt. Varför skulle Grekland utveckla en stor tillverkningsindustri mitt i en depression? Givet Greklands näringsstruktur finns ingen urusel exportprestation av Grekland, tvärtom har Grekland avseende varuexporten presterat bäst av de jämförda länderna. Serviceexporten (shipping och turism) har däremot drabbats hårt av den svaga ekonomiska utvecklingen i Europa. Det kan snarare Grekland skylla kommissionen för än tvärtom. 3, Förbättra bytesbalansen När det gäller bytesbalansen (figur 6) ligger samtliga länder relativt väl samlade runt 0, förutom Irland som har bytesbalansöverskott på 5 procent. Men det Gros pekar på är moving to, det vill säga förändring, att gå mot något. Irland har förbättrat sin bytesbalans med cirka 10 procentenheter från -5 till +5. Grekland har å andra sidan förbättrat sin bytesbalans med 15 procentenheter från -15 till +0,7. Sett till förändring har faktiskt Grekland återigen presterat bäst av alla. Det finns inget land i den jämförda gruppen som förbättrat sin bytesbalans så mycket som Grekland efter finanskrisen. 4, Genomföra reformer Reformer är ett mycket brett begrepp som inte är lätt att utvärdera, men OECD har genomfört ett större arbete kring en reformagenda för Going for growth. Det är en öppen jämförelse mellan länder avseende en rad faktorer som av OECD bedömts som viktiga för ökad tillväxt. Sett till vår vanliga grupp av länder så är det återigen Grekland som presterat bäst - störst förändring. Grekland är faktiskt det land av samtliga länder i studien som drivit igenom mest reformer, betydligt mer än EU genomsnittet. Slutsats: Orättvis beskrivning av Grekland Slutsatsen blir att på ingen punkt stöds Gros uppfattning av statistiken, tvärtom motsägs den. Grekland är fortsatt en ekonomi med stora problem både avseende institutioner och näringsstruktur, men beskrivningen att inget hänt framstår inte bara som orättvis, utan även bitvis direkt felaktig. Den centrala frågan i förhandlingarna är huruvida ytterligare åtstramning skulle försämra Greklands möjligheter att komma i långsiktig balans? Många välkända ekonomer har fört fram mycket goda argument för att så är fallet; Blanchard, Krugman och Stiglitz, bara för att nämna några och det finns ingen anledning att upprepa deras argument här. Den reflektion som det däremot finns anledning att göra i denna kontext är att villigheten att låta Grekland få en mjukare uppgörelse beror självklart också på vilken bild långivarna och EU:s medborgare har av landet. I den meningen är Daniel Gros och CEPS bild, som delvis finansieras av en 3, EUROPEAN ECONOMY, Economic Papers 518 June 2014 Economic and Financial Affairs, The Puzzle of the Missing Greek Exports, Uwe Böwer, Vasiliki Michou, Christoph Ungerer 4 Begreppet innebär att utvecklingen är beroende av historiska preferenser och institutioner, vilket kan innebära att val görs som inte är optimala utifrån existerande förutsättningar. Bokstavssättningen på tangentordet brukar tas som exempel med. Det finns bättre tangentsättningar ändå fortsätter vi att använda den vi är vana vid.

3 långivare, inte bara orättvis och utan också djupt olycklig. Argumentet att hemmapubliken kräver tuffa tag mot Grekland kanske också i hög utsträckning beror på hur man beskrivit problemet. Vem vill ge skuldlättnader till en som bara släpar fötterna efter sig? Figur 1 Konjunkturjusterat primärt budgetsaldo(imf) Figur 2 Varuexport som andel av BNP (IMF) Figur 3 Varuexport i miljarder dollar (IMF) Figur 4 Varu- och serviceexport miljarder dollar (IMF) Figur 5 Nominell BNP i dollar (IMF) Figur 6 Bytesbalans procent av BNP (IMF) Figur 7 Overall reform responsiviness (OECD) 0,700 0,600 0,500 0,400 0,300 0,200 0,100 0,000

Vad gör rika med sina pengar?

Vad gör rika med sina pengar? Vad gör rika med sina pengar? om inkomster, skatter och investeringar Sandro Scocco och Lars-Fredrik Andersson Sysselsättning och tillväxt i Sverige och Europa 1 ina pengar? ch investeringar Sandro Scocco

Läs mer

Hur kan eurokrisen hanteras? För- och nack delar med olika strategier

Hur kan eurokrisen hanteras? För- och nack delar med olika strategier Europapolitisk analys OKTOBER. NUMMER 2011:9epa Lars Calmfors* Hur kan eurokrisen hanteras? För- och nack delar med olika strategier Sammanfattning Artikeln diskuterar hur hanteringen av statsskuldkriserna

Läs mer

Vilken roll bör ECB ha i hanteringen av den europeiska skuldkrisen?

Vilken roll bör ECB ha i hanteringen av den europeiska skuldkrisen? Europapolitisk analys OKTOBER. NUMMER 2011:11epa Martin Flodén* Vilken roll bör ECB ha i hanteringen av den europeiska skuldkrisen? Sammanfattning Den europeiska skuldkrisen beror främst på obalanser som

Läs mer

Lägre skatter Färre personal Större behov

Lägre skatter Färre personal Större behov Juni 2014 Lägre skatter Färre personal Större behov Om skatterna, kommunernas resurser och medborgarnas behov Sandro Scocco Josef Taalbi Lägre skatter, färre personal, större behov om skatterna, kommunernas

Läs mer

Den svenska jämviktsarbetslösheten: En översikt av kunskapsläget

Den svenska jämviktsarbetslösheten: En översikt av kunskapsläget Den svenska jämviktsarbetslösheten: En översikt av kunskapsläget Per Lundborg, Juhana Vartiainen och Göran Zettergren SPECIALSTUDIE NR 11, JANUARI 2007 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET

Läs mer

Välj välfärden vi har råd!

Välj välfärden vi har råd! Välj välfärden vi har råd! Välj välfärden - vi har råd! Rapport av Torbjörn Dalin och Thomas Berglund Kommunal 2014 Innehållsförteckning Inledning... 4 Den framtida befolkningsutvecklingen... 6 Tidigare

Läs mer

FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL

FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL FAKTISKA KONSEKVENSER AV TURORDNINGSREGLERNA I LAS OCH AVTAL EN RAPPORT AV SVENSKT NÄRINGSLIV OCH PTK Sverker Rudeberg Helena Hedlund Juni 2011 2 Förord Uppdrag Svenskt Näringsliv och PTK har den gemensamma

Läs mer

Specialstudier. Nr 39. Mars 2014. Är ett bibehållet offentligt åtagande ett hållbart åtagande?

Specialstudier. Nr 39. Mars 2014. Är ett bibehållet offentligt åtagande ett hållbart åtagande? Specialstudier Nr 39. Mars 2014 Är ett bibehållet offentligt åtagande ett hållbart åtagande? Utvärdering av den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Är ett bibehållet offentligt åtagande

Läs mer

Vad har EU gjort för Sverige

Vad har EU gjort för Sverige Vad har EU gjort för Sverige och vad har Sverige gjort för EU? Fredrik Erixon ECIPE Stefan Fölster Reforminstitutet Vad har EU gjort för Sverige och vad har Sverige gjort för EU? Fredrik Erixon ECIPE

Läs mer

Om hushållens skuldsättning och bostadsmarknaden

Om hushållens skuldsättning och bostadsmarknaden Om hushållens skuldsättning och bostadsmarknaden Om hushållens skuldsättning och bostadsmarknaden December 213 1 Evidens erbjuder kvalificerad analys och strategisk rådgivning åt privata och offentliga

Läs mer

den svenska devalveringscykeln en mycket

den svenska devalveringscykeln en mycket ULF JAKOBSSON Den svenska devalveringscykeln * I de kraftiga svängningar som varit typiska för den svenska ekonomin under de senaste decennierna har samspelet mellan växelkursförändringar och förändringar

Läs mer

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud

#10. Robert Gidehag och Henrik Öhman. Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud #10 Robert Gidehag och Henrik Öhman Använd kraften! Vägar till ett större arbetsutbud Författaren och Reforminstitutet 2002 Omslag: Ulrica Croneborg Illustration: Ulrica Croneborg Sättning: Ateljé Typsnittet

Läs mer

ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE. Vilken ojämlikhet. Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård. Anders Anell UPPDRAG VÄLFÄRD

ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE. Vilken ojämlikhet. Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård. Anders Anell UPPDRAG VÄLFÄRD UPPDRAG VÄLFÄRD ENTREPRENÖRSKAPSFORUM FORES LEADING HEALTH CARE Vilken ojämlikhet är mest rättvis? Patientinflytande och egenavgifter i svensk vård Anders Anell Vilken ojämlikhet är mest rättvis? Patientinflytande

Läs mer

En global lyxfälla? Sysselsättning och tillväxt i Sverige och Europa. - långsiktiga perspektiv på hushållens skuldsättning.

En global lyxfälla? Sysselsättning och tillväxt i Sverige och Europa. - långsiktiga perspektiv på hushållens skuldsättning. En global lyxfälla? - långsiktiga perspektiv på hushållens skuldsättning Magnus Lindmark Sysselsättning och tillväxt i Sverige och Europa Rapportserien Sysselsättning och tillväxt i Sverige och Europa

Läs mer

Alla vill göra rätt för sig. Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser

Alla vill göra rätt för sig. Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser Alla vill göra rätt för sig Överskuldsättningens orsaker och konsekvenser Förord Uppdraget till denna undersökning kom ursprungligen från Skatteverkets Generaldirektör Mats Sjöstrand. Syftet med uppdraget

Läs mer

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG

TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG TCO GRANSKAR: UTBILDNING LÖNAR SIG #5/09 En undersökning om utbildningens lönsamhet. 2009-04-12 Författare: Jana Fromm, utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO e-post: jana.fromm@tco.se

Läs mer

Marknadsinriktade reformer lönar sig Gör fler

Marknadsinriktade reformer lönar sig Gör fler JUNI 2013 ULF JAKOBSSON Marknadsinriktade reformer lönar sig Inledning Den ekonomiska utvecklingen i de västliga industriländerna är ända sedan Lehman Brothers kraschen svag. Framtidsutsikterna är i varje

Läs mer

Den finansiella krisen var står vi idag och vart är vi på väg?

Den finansiella krisen var står vi idag och vart är vi på väg? ANFÖRANDE DATUM: 2009-06-11 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Danske Market s Central Bank Seminar, Snekkersten, Danmark SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11)

Läs mer

Anders Böhlmark och Helena Holmlund. 20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?

Anders Böhlmark och Helena Holmlund. 20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten? 20 Anders Böhlmark och Helena Holmlund 20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten? Innehåll Förord Sammanfattning 1. Inledning 1 Studiens syfte och bidrag till kunskapsläget 3 Avgränsningar

Läs mer

I nationens intresse en översikt av hur invandring bidrar till Sverige

I nationens intresse en översikt av hur invandring bidrar till Sverige I nationens intresse en översikt av hur invandring bidrar till Sverige Jesper Strömbäck Professor, Mittuniversitetet jesper@jesperstromback.com Förord Invandring ger ofta upphov till en känslostyrd debatt.

Läs mer

Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. Bilaga 1 4 till Långtidsutredningen 2011.

Vägen till arbete. Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration. Bilaga 1 4 till Långtidsutredningen 2011. Vägen till arbete Arbetsmarknadspolitik, utbildning och arbetsmarknadsintegration Bilaga 1 4 till Långtidsutredningen 2011 Stockholm 2010 SOU 2010:88 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar

Läs mer

På jakt efter framgångsrik arbetslivsintegrering

På jakt efter framgångsrik arbetslivsintegrering På jakt efter framgångsrik arbetslivsintegrering Effekter av deltagande i socialfondsfinansierade projekt i jämförelse med Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet Forskningsrapport 2013/1 Ryszard Szulkin

Läs mer

Men hur trovärdig är studien egentigen?

Men hur trovärdig är studien egentigen? Men hur trovärdig är studien egentigen? Hur skakig får en utvärdering vara? Sent i våras publicerades rapporten Utvärdering av Socialtjänstens och Ideella kvinnojourers insatser för Våldsutsatta kvinnor

Läs mer

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Utbildning och Ekonomi För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Calle Dahlberg December 2010 Examensarbete

Läs mer

Strukturomvandling i det svenska finansiella systemet

Strukturomvandling i det svenska finansiella systemet Strukturomvandling i det svenska finansiella systemet Riksbanksstudier, februari 2015 s v e r i g e s r i k s b a n k Strukturomvandling i det svenska finansiella systemet Produktion: Sveriges riksbank

Läs mer

Arbetsmarknaden för de äldre

Arbetsmarknaden för de äldre Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/7 Arbetsmarknaden för de äldre Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet De åsikter som uttrycks i denna

Läs mer

Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden

Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst En konferens i Göteborg 12 13 april 2011 Far väl välfärden? Socialtjänsten i framtiden Socialtjänstforum

Läs mer

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind

De senaste årens penningpolitik leaning against the wind De senaste årens penningpolitik leaning against the wind LARS E O SVENSSON är affilierad professor vid Stockholms universitet och gästprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm. Han var vice riksbankschef

Läs mer