Upplands Väsby kommun. Ansökan till Sveriges kvalitetskommun 2013

Transkript

1 Upplands Väsby kommun Ansökan till Sveriges kvalitetskommun 2013

2 Väsby växer och utvecklas Upplands Väsby växer och utvecklas snabbt. Sedan 2007 har ett intensivt arbete skett med att förändra en anslagsfinansierad kommunal förvaltning till en kundstyrd effektiv serviceorganisation. I dag utför privata företag mer än hälften av den verksamhet som kommunen finansierar. Mångfald och valfrihet gäller även på hyresmarknaden med flera nya aktörer i kommunen. Det ställer nya krav på vårt sätt att arbeta. Vi har byggt en organisation med ett ledningssystem som omfattar alla kommunalt finansierade utförare inklusive kommunala bolag och som stimulerar mångfald, valfrihet och konkurrens i syfte att skapa bättre kvalitet för kund. Hur gör kommunen för att utveckla demokratin och medborgarnas deltagande? Vår utgångspunkt är väsbybornas behov och önskemål. Kommunfullmäktiges övergripande mål om Kund nöjd väsbybo sätter Väsbys invånare i fokus och är det samlade begreppet för ett förhållningssätt som präglar utbudet av service och välfärdstjänster. Nyckelorden är tillgänglighet, delaktighet och gott bemötande. Vi skapar öppenhet och transparens inom kommunen och mellan kommun och medborgare. Under de senaste fyra åren har ett stort antal medborgardialoger genomförts med hjälp av nya metoder och utvecklingen fortsätter i två nätverk tillsammans med SKL och andra kommuner. Ett fokuserar på stadsbyggnad och ett på medborgarbudget. Sedan tidigare finns också medborgarförslag, synpunkt Väsby och felanmälan, både som smartphoneappar eller via dator samt facebook och twitter. Allt för att involvera medborgarna i utvecklingen. Alla våra sammanträden i kommunstyrelse och nämnder är öppna. Kommunfullmäktige har Kafé fullmäktige och möten sänds direkt på webben. Alla möteshandlingar finns i förväg på kommunens hemsida. Ung i Väsby är ett forum som ordnats i Upplands Väsby sedan 2003 dit Väsbyungdomar mellan år bjuds in för att diskutera och påverka sin hemkommun. Genom forumet främjar vi ungas möjlighet till inflytande och delaktighet nu senast genom en kommande medborgarbudget kring ett nytt bostadsområde inom Väsby Labs. En samrådsgrupp för det finska förvaltningsområdet tar tillvara de finska frågorna i kommunen. Hösten 2011 startades en grupp för romska barn på Sverigefinska skolan. Syftet är att öka barnens möjligheter att delta i samhällsutvecklingen. Projektet är framgångsrikt och fortsätter. Kommunen har kartlagt medarbetares språkkunskaper i de fem nationella språken för att kunna ge invånarna service på deras eget språk. Vi stimulerar valdeltagandet på olika sätt. En valbuss som åker runt och tar emot röster, annonser på olika språk om hur och var man röstar och alla förstagångsväljare får ett specialutformat vykort hemskickat. Bland förstagångväljarna ökade valdeltagandet i kommunalvalet hela sju procentenheter från 66 % till 73 % Mer än dubbelt så stor ökning jämfört med riket. Genom Väsby jämföraren kan väsbyborna jämföra kvaliteten mellan utförare på enhetsnivå. Det är även möjligt att jämföra kommunens kvalitet med andra kommuner genom Kommunens Kvalitet i Korthet och medborgarundersökningen. Kommunfullmäktiges mål, nämndmål samt nyckeltal med resultat finns också publicerat på webben.

3 Hemsidan är byggd för att möta medborgarens behov. Ett tydligt ansvar för innehållet är delegerat till cheferna för kontoren. Hemsidan och medborgartidningen är nominerad till Svenska Publishingpriset Hur gör vi för att utveckla effektiva tjänster med hög kvalitet? Ledningssystemet säkerställer lika förutsättningar att bedriva välfärdstjänster för alla utförare, både i privat och i egen regi. Det omfattar även kvalitetsarbetet, miljöledningssystemet och en strategisk omvärldsanalys. Dess främsta syfte är att Väsbybornas gemensamma resurser används på ett effektivt sätt och till rätt saker. IT är vårt främsta verktyg för effektivisering och för att säkra kvaliteten. Väsby utsågs till Sveriges IT-kommun Del av juryns motivering var Upplands Väsby värnar transparens, enkelhet och öppenhet såväl mot medborgarna som i den interna styrningen.. Kommunen har vid flera tillfällen använt konkurrenspräglad dialog (LOU kap.4:10-21) för upphandling av välfärdstjänster. Det har tillfört oss kompetens och kunskap om marknaden och hur olika tjänster kan utföras. Vi samordnar dessutom upphandlingar med andra kommuner i syfte att spara resurser. För att säkerställa en god hushållning av kommunens resurser och konkurrensneutralitet för alla utförare har vi olika pengsystem. Kundens val stimulerar till ökad kvalitet och effektivitet. Skolan effektiviserar användningen av lokalerna för att få mer pengar till den pedagogiska verksamheten. Vi är idag en av Sveriges friskoletätaste kommuner och detta har stimulerat till skolutveckling och högre skolresultat i socialt utsatta områden. Kommunen var bland de första i Sverige att införa LOV inom hemtjänsten. Idag kan väsbyborna välja bland många lokala utförare med olika profiler. Det medvetna valet att gå från anslag till prestationssystem har bidragit till att Väsby utsågs till Sveriges mest effektiva kommun 2010 och Vår öppenhet i ekonomiska underlag möjliggör kreativa dialoger om mål och medel med utförare. Mitt under finanskrisen resulterade detta i att ett stort antal externa avtal kunde omförhandlas med lägre ekonomisk ersättning. Den nya organisationen från 2009, flyttade ut centrala resurser till verksamheter närmast kund.

4 Kommunen jämför sig regelbundet med andra kommuner och organisationer. Vid prissättning i pengsystem och av ekonomiska ersättningar till utförare har en förflyttning skett från kommunens självkostnader till marknadsmässiga priser. Resultatet är minskade kostnader och ökad effektivitet. Kommunen har sedan 2006 konsoliderat ekonomin. Skatten har sänkts med 40 öre och trots stora omställningar och satsningar på infrastruktur har resultatmålen uppnåtts. Med kunden i fokus har kommunen utvecklat resultatstyrning i fyra perspektiv; kund, samhälle & miljö, medarbetare och ekonomi. Resultatstyrningen är känd i organisationen och utgör ett heltäckande system som tydliggör mål, resultat, förbättringar och konkreta handlingsplaner fick kommunen pris för Bästa årsredovisning 2010 Årsredovisningen uppvisar flera kreativa inslag inom ramen för sin genomtänkta struktur. Den har exempelvis genomgående jämförelser över tiden vilket förstärker ett spännande fokus på förändring i den kommunala verksamheten och organisationen. Vi har anpassat organisationen till den nya verkligheten med en mångfald av utförare. Kommunstyrelsen, via ett litet kommunledningskontor, är systemledare och säkerställer effektivitet i hela organisationen. Kundvalsnämnderna via Kundvalskontoret säkerställer finansiering och uppföljning av kvalitet hos olika utförare. Administration har samlats i en gemensam stödorganisation, Stöd & Process som arbetar på interna kunders uppdrag. För att skapa konkurrensneutralitet mellan kommunala och externa utförare sker övergripande tillsyn och finansiering separat från utförandet av verksamheten. Den kommunala produktionen organiseras i den kommunala utförarorganisationen Väsby Välfärd som leds av en egen styrelse. Totala antalet årsarbetare har minskat från till ca 1 200, förvaltningar har försvunnit och beslutsvägar har effektiviserats till nytta för kunden. Vi har en kvalitetspolicy för alla kommunalt finansierade verksamheter. Den kräver att alla utförare har ett systematiskt kvalitetsarbete. Vi stimulerar utförarna att arbeta systematiskt med kvalitet genom en årlig kvalitetsutmärkelse och ett innovationspris. Kvalitetsexaminatorer från både kommunala och privata utförare, genomför tillsammans en nomineringsprocess som skapar ett stort lärande för alla medverkande. Genom tydliga kvalitetskrav vid auktorisation och upphandling säkerställs bra kvalitet till bästa möjliga kostnad. Dessa krav synliggörs mot kund bl.a. genom våra kvalitetsgarantier. Kommunen följer upp resultat på alla nivåer och hos alla utförare. Resultaten från dessa uppföljningar redovisas transparent via Väsby jämföraren. Kundvalskontoret träffar alla utförare flera gånger per år för att diskutera gemensamma frågor. För enheter med sämre resultat tydliggörs förväntningar och stöd erbjuds i kvalitetsdialoger. Kundundersökningar genomförs i kommunens alla verksamheter. Inom förskola, skola och gymnasium görs den i samverkan med fem andra Stockholmskommuner. För äldrevården används socialstyrelsens kundundersökningar. Revisioner genomförs av hela ledningssystemet och inkluderar också kvalitet, miljö och omvärldsbevakning. En väl fungerande organisation med interna revisorer

5 finns. Revisionsarbetet har varit en framgångsfaktor för implementeringen av både miljö- och kvalitetsarbetet. Kommunens systematiska omvärldsanalys är en del i ledningssystemet. Relevanta händelser identifieras i omvärlden. Händelserna redovisas i rapporter parallellt med ekonomiredovisningen. Rapporterna tas fram av ett bevakar- och ett analysteam och utgör grunden för såväl det strategiska som det operativa arbetet i organisationen. Även privata utförare får del av denna information. Kundkontaktcentret Väsby Direkt är kommunens ansikte utåt och en väg in till kommunen. Nästan 70 procent av alla frågor som kommer till kommunen får här svar direkt. De som arbetar backoffice med handläggning av t.ex. bygglov kan nu arbeta betydligt effektivare. Genom e-tjänster och kundkontaktcenter höjs servicenivån och den interna ärendehanteringen effektiviseras. Processtegen i varje e-tjänst presenteras med tydliga handläggningstider och kvalitetsgarantier. Medarbetare utbildas i kundbemötande av beteendevetare och coachar varandra med hjälp av medlyssningsteknik. I KKik:s servicemätning 2011 har kundkontaktcentret placerat sig högst i Stockholms län vad gäller bemötande. Hur gör kommunen för att utveckla en god arbetsmiljö och delaktiga medarbetare? Upplands Väsby är en kommun i framkant, erkänd för sin goda personalpolitik. Kommunen är en arbetsplats som attraherar nytänkande, ansvarstagande och motiverade medarbetare och samarbetspartners. Att arbeta i Upplands Väsby är en merit och en investering för framtiden. Detta är vår vision för HR-arbetet som utgår från de fyra perspektiven. Det personalpolitiska målet är en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare. Bemötande, tillgänglighet och delaktighet är nyckelorden, t.ex. bemötande mot kund men även bemötandet kollegor emellan ska ske på samma professionella sätt som vi bemöter kunden. Det skapar förutsättningar för en nöjd väsbybo och en stolt och engagerad medarbetare. Varje kontor tar fram handlingsplaner för hur detta mål uppnås. Attrahera och rekrytera Vi har en tydlig kompetensbaserad struktur för hur vi rekryterar. Den inkluderar också en likabehandlingspolicy. Ett chefsprogram om fem steg säkerställer att ledare och chefer utbildas i grunderna för ett arbetsgivaransvar. Vi använder oss av chefsöverenskommelser för att stärka och utveckla ledning och styrning. Att skapa flexibla möjligheter med arbetstider och arbetsrotation är viktiga delar i vår strategi.

6 Utveckla och behålla Dialogen på varje arbetsplats är viktig för resultat och arbetsklimat. Därför har vi en gemensam agenda som används på arbetsplatsträffar. För att skapa det lilla extra krävs det att alla bidrar. Med en god arbetsmiljö och personer som ser sin roll i helheten skapas möjligheter att vara en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare. Ledarforum genomförs vid fyra till fem tillfällen per år för att skapa delaktighet och kunskap som stärker ledarskapet. För att fördjupa dialogen mellan politik och tjänstemän genomförs två gånger per år en ordförandekonferens mellan politisk ledning och koncernledning där även VD för kommunala bolag ingår. Fokus är att skapa samsyn kring roller och hur vi jobbar. Medarbetarsamtal genomförs med alla medarbetare och i lönearbetet finns riktlinjer för individuell lönesättning. Vårt synsätt är att förutsättningar för utveckling och lön samt kompetens ska diskuteras och definieras på varje arbetsplats. En friskvårdscheck till alla medarbetare är en del av vårt hälsofrämjande arbete. Som komplement till företagshälsovården finns telefonsupport i livsfrågor som den anställde fritt kan använda. Uppföljning I ledningssystemet följer vi ett antal nyckeltal t.ex. frisknärvaro, nöjd medarbetarindex, bemötandeindex och SKLs hållbart medarbetarengagemang, HME. Medarbetarenkäten används av enheterna och kompletteras med enhetens egna frågor. Detta fördjupar möjligheten till uppföljning och resultatförbättring i varje handlingsplan. Kommunen deltar i nyckeltalsinstitutets pågående arbete med att skapa en attraktiv arbetsgivare med stolta medarbetare. Arbetet genererade 2011 utmärkelsen, Största förbättring Attraktiv arbetsgivarindex AVI. NMI har stigit från 63 till 70 mellan Hur gör kommunen för att utveckla goda förutsättningar för företag och samhälle? Genom den förändring som skett där kommunens välfärdstjänster idag erbjuds av många enskilda företagare på en marknad där kunden väljer mellan dessa och ett kommunalt alternativ, har en viktig stimulans skett till lokala initiativ och företagande. Ett sedan länge pågående arbete i Upplands Väsby Promotion, ett näringslivscenter samägt mellan kommunen och 400 lokala företagare, är en avgörande faktor för att kommunen rankas bland Sveriges tio bästa i mätningar av företagsklimatet i Sverige. Ett nära samarbete finns med Workcenter där företagen engageras i jobbskapande, även för sommarjobbande eller praktiserande ungdomar. UVP bidrar också till regelförenklingar och utveckling kring upphandlingar samt ingår i ett näringslivsråd i syfte att tillvarata företagens intresse.

7 Vi skapar bästa möjliga förutsättningar för fortsatt bostadsbyggande genom att jobba med strategiska relationer parallellt med byggare, markägare, investerare och intressenter. Gemensamt hittar vi nya vägar för att förverkliga olika projekt. Ibland krävs att kommunen driver på som i det nya Messingenhuset som just tilldelats Stora Samhällsbyggarpriset 2012 för ett effektivt användande av samhällets resurser som resulterat i ett stort bidrag till en levande, lärande och hållbar stadsmiljö. Genom att engagera medborgare på bred front i samhällsutvecklingsprocesser som community planning, Väsby Labs, ungdomsparlament mm och genom samarbete med KTH och forskning tar vi viktiga steg mot nya vägar att stärka delaktighet i samhällsutvecklingen. Metoden Väsby Labs är nominerad till årets innovationspris av SIQ i Sverige, Finland och Estland. Kommunen samarbetar med sina grannar och driver gemensamma intressen i flera nätverk. Ett exempel är samarbetet mellan Arlandakommunerna som fokuserat på och utvecklat samspelet kring Arlanda flygplats. Samma strukturomvandling som skett inom välfärdsmarknaden har också skett på bostadsmarknaden där nya bostadsaktörer ökat mångfald och valfrihet, motverkat segregation samt ökat värden och inflyttning till kommunen. Kommunen har etablerat och behållit en roll som ett föredöme på nationell nivå i klimat- och miljöfrågorna. Kommunkoncernen inklusive sina bolag är certifierad enligt ISO Här är några utmärkelser vi är särskilt stolta över: Stora Samhällsbyggarpriset Svensk byggindustri Quality innovation of the year SIQ Topp 10 som miljökommun i Sverige Miljöaktuellt Topp 10 Näringslivsrankning i Sverige 2011 och Svenskt Näringsliv Sveriges IT-kommun Attraktiv arbetsgivare, störst förbättring Nyckeltalsinstitutet Effektivaste kommun i Sverige Dagens Samhälle Bästa årsredovisning bland kommuner och landsting PwC Toppnotering i kundbedömd kommunal service SKL samt Stockholm Business Alliance

8 Upplands Väsby kommun Drabantvägen 9 c Upplands Väsby facebook.com/upplandsvasby

9 Upplands Väsby kommun Kommunens egenbeskrivning lingsarbete lämnas på före 1 november Första steget besvara kryssfrågorna. Markera hur långt kommunen kommit i sitt utvecklingsarbete genom att kryssa för siffran 0, 1, 2 eller 3 för var och en av de femtio frågorna. 0. Ej alls genomfört i några tillämpliga avseenden (0 %). 1. Delvis genomfört i tillämpliga avseenden (mindre än 50 %). 2. I hög grad genomfört i tillämpliga avseenden (mer än 50 %). 3. Fullt ut genomfört i alla tillämpliga avseenden (100 %). Andra steget beskriv kommunens utvecklingsarbete. Beskriv i text hur kommunen arbetar för att förbättra demokrati, verksamheter, arbetsmiljö och samhällsbyggande. Kommunens fria text skall vägledas av de frågeställningar som anges i respektive ingress nedan och får totalt vara på högst tecken. Det motsvarar fyra A4-sidor och lämpligt kan vara att skriva ca en A4-sida om varje huvudområde. Tänk på att så mycket som möjligt peka på uppnådda resultat. 1. Rapporteras resultat från brukarundersökningar och övriga kvalitativa resultat från verksamheterna till medborgarna? 2. Har medborgarna tillgång till fullmäktiges, styrelsers och nämnders sammanträdestider, föredragningslistor, handlingar och protokoll på kommunens hemsida? 3. Finns öppet forum på kommunens hemsida för att lägga förslag, uttrycka åsikter och bilda opinion i kommunala frågor? 4. Kan medborgarna närvara och ställa frågor på kommunfullmäktige och de kommunala nämndernas sammanträden? 5. Finns det möjligheter för medborgarna att ta del av kommunfullmäktigesammanträden via TV, radio eller Internet? 6. Kan medborgarna delta i processen för budget och årsredovisning, t ex genom hearings? 7. Kan medborgarna delta i den fysiska planeringen, t ex genom hearings, rådslag etc? 8. Finns det en kommunövergripande strategi för att främja ett etiskt förhållningssätt och motverka korruption? Demokrati är en viktig utgångspunkt för att fatta gemensamma beslut inom en kommun. Centrala värden för demokratin är att så många som möjligt av medborgarna är välinformerade i gemensamma frågor och deltar i diskussionen om kommunens verksamhet och utveckling. Hur gör kommunen för att öka medborgarnas engagemang och delaktighet? Hur stimuleras ett ökat deltagande i exempelvis kommunalval och budgetprocess? Hur informeras medborgarna om kommunens verksamheter och resultat? Hur gör kommunen för att få med ungdomar och minoritetsgrupper i framtidsdiskussionen? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört

10 Kommunens främsta uppgift är att tillhandahålla tjänster av god kvalitet och att hushålla väl med resurserna. Här tänker vi på ledarskapet och verk samhetsstyrningen och att det finns ett systematiskt kvalitetsarbete. Hur gör kommunen för att stärka värdeskapandet i verksamheterna och ta bort onödiga kostnader? Hur definieras och kontrolleras kvalitetskrav vid upphandling av tjänster? Hur samverkar kommunen över sektorsgränserna? Hur är förmågan till innovation och förnyelse? Är kommunen en lärande organisation med öppna gränser? 9. Anger budget och årsredovisning vilka kvalitetsmål som gällt för verksamheterna och hur väl dessa mål nåtts? 10. Mäter verksamheterna antal prestationer och kostnad per prestation samt rapporterar till kommunledningen? 11. Mäter verksamheterna brukartillfredsställelsen och andra indikatorer på kvalitet samt rapporterar till kommunledningen? 12. Erbjuder kommunen e-tjänster som gör det tillgängligt och enkelt för medborgare och företag att få service direkt via kommunens hemsida? 13. Finns det en samlad strategi och system för det kontinuerliga kvalitets- och förbättringsarbetet i kommunen? 14 Har kommunen ett system för att få in, analysera, besvara och åtgärda klagomål samt rapportera för politikerna? 15. Presenterar kommunen resultat från kommunens egna enheter, så att medborgare/brukare har möjligheter att jämföra kvalitet och resultat? 16. Jämför (benchmarkar) kommunens egna enheter sig externt mot andra utförare som ett led i service- och organisationsutvecklingen? 17. Har kommunen undanröjt enkelt avhjälpta hinder, som gör att personer med funktionsnedsättningar stängs ute eller har svårt att besöka kommunens egna lokaler och allmänna platser? 18. Har kommunen skapat en kultur för att befrämja innovationer och nytänkande i de egna verksamheterna? 19. Har medborgarna möjlighet att välja mellan olika driftformer vid sidan av egen regi, t ex privata och kooperativa utförare? 20. Använder kommunen brukarundersökningar och/eller brukarpaneler, som ett led i service- och organisationsutvecklingen? 21. Bedriver kommunen någon utbildning för medarbetarna i servicekänsla och att bemöta allmänheten? 22. Har kommunen förbättrat sina resultat det senaste året vad gäller produktiviteten (den reala kostnaden per prestation) i de kommunala tjänsterna? 23. Arbetar kommunen med effektivitetsutveckling genom att återkommande mäta resurser (kostnad, tid, etc) i relation till uppnådd kvalitet? 24. Har kommunen förbättrat sina resultat de senaste tre åren vad gäller kvaliteten på de kommunala tjänsterna? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört

11 Kommunal verksamhet är personalintensiv. Värdet av kommunens tjänster skapas ofta i den direkta relationen mellan medarbetare och brukare. Hur gör kommunen för att rekrytera och behålla kompetent och välmotiverad personal som kan trivas och utvecklas i sina arbeten? Hur gör kommunen för att skapa bra arbetsmiljö och ta vara på personalen den viktigaste resursen? 25. Genomförs regelbundna medarbetarundersökningar för att förbättra kvaliteten på tjänsterna? 26. Genomförs chefsutvärderingar, som får konsekvenser för chefernas fortsatta förtroende och utveckling? 27. Är medarbetarna informerade om och delaktiga i kommunens kvalitetsmål, kvalitetssystem och kvalitetsarbete? 28. Har kommunen utbildningsprogram för att ge medarbetarna motivation, förutsättningar och kunskaper att agera som kvalitetsförbättrare i jobbet? 29. Tillämpar kommunen principer och/eller kriterier för löneutveckling, som premierar förtjänstfulla insatser för förbättring av effektivitet och kvalitet? 30. Används medarbetarsamtal, med individuella mål och förväntningar, som ett aktivt instrument för service- och organisationsutvecklingen? 31. Har kommunen, som ett led i utvecklingen av kvalitet och effektivitet, vidtagit åtgärder för att öka personalens möjligheter att arbeta heltid och/eller välja annan önskad sysselsättningsgrad? 32. Har kommunen vidtagit åtgärder för att öka rörligheten och främja karriärmöjligheter bland kommunens anställda? 33. Stödjer kommunen friskvårdsinsatser som kommer alla medarbetare till del (t ex träningsmöjligheter på arbetstid, ersättning för träningsavgifter eller liknande)? 34. Finns organiserade former för att tillvarata och stimulera medarbetarnas kreativitet och innovationsförmåga? 35. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att klara problemet med generationsväxling bland personalen och rekrytera ny arbetskraft till kommunen? 36. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att få en jämnare könsfördelning i sådana jobb som är ensidigt dominerade av det ena könet? 37. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att underlätta för medborgare med invandrarbakgrund att få olika typer av arbete i kommunen, inkl chefsjobb? 38. Har kommunen vidtagit systematiska åtgärder för att stödja och stimulera öppenhet och att olika medarbetare kan komma till tals, även i frågor som är besvärande för kommunledningen? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört

12 Grundläggande för kommunens långsiktiga utveckling och människors livskvalitet är näringslivet på orten och den fysiska miljön. Bra offentlig service, god infrastruktur samt öppna kanaler till forskning och företag skapar grogrund för tillväxt och sysselsättning. Hur gör kommunen för att skapa ett bra klimat för innovationer, forskning och företagsutveckling? Hur gör kommunen för att ge människor en god miljö att bo och arbeta i? Hur gör kommunen för att gardera sig mot stora risker för miljö och människor? 39. Har kommunen ett aktivt och återkommande samarbete med företagen och företagens organisationer för att främja näringslivet? 40. Har kommunen vidtagit åtgärder för att få fler ungdomar och utlandsfödda i arbete? 41. Har kommunen beredskap för att avvärja och möta krisartade händelser inom infrastruktur och teknisk service? 42. Ställer kommunen miljökrav vid offentlig upphandling? 43. Arbetar kommunen med systematiska åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser, kemikalier eller andra miljöbelastande ämnen i den egna verksamheten? 44. Har kommunen ett miljöledningssystem för mätning och förbättringar av den fysiska miljön? 45. Analyserar kommunen sociala, trafikmässiga, eko nomiska och miljömässiga konsekvenser vid beslut om nya utbyggnader i kommunen? 46. Har kommunen skapat förutsättningar och drivkrafter för ideella frivilliginsatser inom verksamheterna? 47. Har kommunen skapat förutsättningar och drivkrafter för ett vitalt föreningsliv i kommunen? 48. Har kommunen något samarbetsorgan som träffas regelbundet med representation från kulturföreningar, kulturpersonligheter, fria kulturgrupper, m.m.? 49. Följer och analyserar kommunen orsaker till att medborgare flyttar till, stannar kvar eller flyttar från kommunen? 50. Arbetar kommunen med att motverka social och etnisk segre gation i lokalsamhället, t ex i bostadsområden? Ej alls Delvis I hög grad Fullt ut genomfört genomfört genomfört genomfört Utmärkelsen Sveriges KvalitetsKommun kommer att utdelas på GöteborgsOperan den 19 november