Om Svanenmärkta. Småhus, lägenheter och förskolebyggnader (børnehaver/barnehager) Bakgrund för miljömärkning, versjon 2 av kriterierna

Transkript

1 Om Svanenmärkta Småhus, lägenheter och förskolebyggnader (børnehaver/barnehager) Bakgrund för miljömärkning, versjon 2 av kriterierna Vedtatt 15 december 2009 og oppdatert Nordisk Miljömärkning

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning Basfakta om kriterierna Vad kan Svanenmärkas? Motiv för Svanenmärkning Kriteriernas version och giltighet Den nordiska marknaden Småhus och flerbostadshus Förskolebyggnader Andra märkningar Om kriterieutvecklingen Mål med kriterieutvecklingen Om denna kriterieutveckling/revidering Motivering av kraven Övergripande krav O1 Generell beskrivning av byggnaden O2 Ansvar för byggprocessen Energi och innemiljö Energi O3 Lufttäthet O4 Energianvänding P1 Minskad energianvänding P2 Energitillskott från lokal energikälla eller -återvinning O5 Fasta ljuskällor O6 Energimärkta vitvaror O7 Snålspolande duschar och handfatsblandare O8 Individuell mätning av energi Innemiljö O9 Ventilation P3 Buller (støy) (kravet gäller enbart småhus och flerbostadshus) O10 Buller (støy) (kravet gäller enbart förskolebyggnader) O11 Dagsljusfaktor (Kravet gäller enbart för förskolabyggnader) O12 Belysningsstyrka (Kravet gäller enbart för förskolabyggnader) P4 Behovsstyrning av belysning (kravet gäller enbart förskolebyggnader) Materialkrav, Kemiska produkter O13 Lista över produkter/material P5 Användning av miljömärkta byggprodukter Kemiska byggprodukter O14 Kemiska produkter, säkerhetsdatablad O15 Kemiska produkter, klassning O16 CMR-ämnen i kemiska byggprodukter (kategori 1, 2 och 3) O17 Ämnen som inte får ingå i kemiska byggprodukter O18 Ämnen med långtidsverkan i kemiska byggprodukter O19 Nanopartiklar i kemiska byggprodukter O20 Hantering av kemiska byggprodukter Materialkrav på kemiska ämnen i fasta byggprodukter O21 Oönskade kemiska ämnen P6 Klorfria plastprodukter O22 Nanopartiklar i faste byggprodukter och vitvaror Side 2 av (58)

3 5.3.3 Krav på trävirke og andra material baserade på fiber O23 Säkerställande av trä- och bamburåvaror från hållbara områden O24 Kontrollerede træ- og bambus O25 Virke från certifierad skog P7 Högre andel virke från certifierat skogsbruk O26 Tryckimpregnerad virke O27 Emissioner av formaldehyd Andra krav på byggprodukter, material och interiörer O28 Fasad och takbeklädnad O29 Plastytskikt i invändiga golv-, tak-, och väggbeklädnader O30 Fönster och ytterdörrar O31 Snålspolande toaletter O32 Sopsorteringskärl (DK: skraldespand) för hushållsavfall O33 Sopsorteringsstation för flerbostadshus, radhus och förskolebyggnader Kvalitetsledning och kontroll av byggprocess Rutinkrav för byggprocessen O34 Radon O35 Materialkrav O36 Avfallshantering i byggprocessen P8 Mätning av avfallsfraktioner O37 Fuktsäkrig O38 Säker utförning av vatteninstallation O39 Kontroll under byggnation O40 Besiktning av den färdiga byggnaden Verifikation innan inflyttning O41 Kontroll av kvalitet Poängberäkning Kvalitetsledningskrav O43 O49 Kvalitetsledningskrav O50 Marknadsföring Instruktioner för boende/förvaltare O51 Underhållsplan Ändringar jämfört med tidigare version Referenser Litteratur Hemsidor Internät Personlig kommunikation Bilaga 1 Entreprenadsätt Bilaga 2 Radon i bostäder Bilaga 3 Täthetskrav Bilaga 4 Energikrav Bilaga 5 Ventilationskrav Bilaga 7 Krav som diskuterats men ej tagits med i kriterierna Bilaga 8 Oönskade kemiska ämnen Bilaga 9 Byggmaterialer med oönskade kemiska ämnen Side 3 av (58)

4 1 Sammanfattning Under har en revidering utförts för kriteriedokumentet för småhus. Det har utvidgats till att även omfatta flerbostadshus och förskolebyggnader. Gamla kriteriedokumentet hade 57 krav (49 obligatoriska krav och 8 poängkrav). Det nya kriterieutkastet har 61 krav (51 obligatoriska krav och 10 poängkrav). Dock har det skett stora förändringar, det är bara 8 av de ursprungliga 57 kraven som är oförändrade, 25 krav har ändrats, 6 har tagits bort och 28 nya krav har tillkommit. Generellt kan man säga att huskriterierna har tre huvudområden: Energi Material Byggprocess. För energikraven är den stora förändringen att det är infört krav som har anpassats till de nationella byggreglerna. I den tidigare versionen var det enbart Danmark som hade nationella krav. Gränsvärden har också satts för lufttäthet. För flerbostadshus finns det krav på t.ex. individuell mätning av energianvändning. Det finns också nya krav som är specifika för förskolebyggnader. På materialsidan har ett stort arbete gjorts på fram för allt kemiska byggprodukter, där kraven skärps i förhållande till den tidigare versionen. Kontroll av byggnation har också skärpts. Kraven på t.ex. fuktkontroll av material och konstruktion och vatteninstallationer har stramats upp. Krav på kvalitetssystem samt efterföljande kvalitetskontroll har blivit hårdare. Kriterierna har utformats med tanke på att möta de bättre husen idag med övergripande krav på energi, material och byggprocess. På energisidan har en nivå lagts som motsvarar det som kan uppfattas som lågenergihus. 2 Inledning Dokument ger bakgrunden till kriteriedokumentet för småhus version 2 som nu har utvidgats till flerbostadshus och förskolebyggnader (børnehaver/barnehager). I fortsättningen benämns produktgruppen hus som begrepp för dessa tre byggnadstyper. Dokumentet motiverar avgränsningen av produktgruppen och anpassning av krav i förhållande till Nordisk Miljömärknings miljöfilosofi [NM 2000]. Kriterierna för hus ställer krav på: -energianvändning i driftsfasen -byggmaterial -byggprocess -underhåll och underhållsplan -inomhusmiljö - kraven ställs genom krav på material, ventilation och byggprocess. Side 4 av (58)

5 Bakgrundsdokumentet är det andra i denna produktgrupp och bygger till stor del på första versionen. Dokumentet ska tjäna som underlag för kriteriedokumentet för småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader, version 2 [NM 2009]. Nordisk Miljömärkning beslutade i december 2003 att ta fram kriterier för småhus. En förstudie [NM 2003] gjordes innan dess som visade på både potentiella miljövinster och ett intresse för miljömärkta småhus. I samband med utvärderingen av småhuskriterierna 2006 gjordes en undersökning om marknadens intresse för miljömärkta flerbostadshus [NM 2006b]. Slutsatsen här blev att det finns ett stort allmänt intresse bland flera aktörer. I Norge har det utförts en studie [Sintef 2008] på möjligheten att miljömärka förskolebyggnader, med positivt resultat. I december 2006 beslutades att kriterierna skulle revideras samt utvidgas till även att omfatta flerbostadshus och förskolebyggnader. Arbetet med kriterieutveckling har utförts i en arbetsgrupp med deltagare från varje nordiskt miljömärkningssekretariat. Experter har kontaktats och områdesspecifika expertgrupper har skapats. Bransch och pilotverksamhet har involverats i kriterieutvecklingen. Resultat från förstudien [Sintef 2008] och utvärderingsrapporten [NM 2006a] har även använts. Syftet med miljömärkning av hus är att främja utvecklingen av hus som: -är energisnåla -inte innehåller miljö- eller hälsoskadliga ämnen -har en bra innemiljö -har en genomtänkt drifts- och underhållsplan -håller god kvalitet. 3 Basfakta om kriterierna 3.1 Vad kan Svanenmärkas? I kriterierna ges följande definition för produktgruppen: Tre olika byggnadstyper kan Svanenmärkas: Småhus, inklusive stugor/fritidshus flerbostadshus förskolabyggnader (børneinstitutioner/barnhager) Definition För definition av dessa byggnadstyper hänvisas till nationella byggregler. Stugor/fritidshus måste uppfylla alla krav för småhus för att kunna Svanenmärkas. Tillbyggnader utan uppvärmning (garage, carport, bod eller liknande) ska inkluderas i en licens om de marknadsförs tillsammans med den Svanenmärkta byggnaden, men kan inte få licens i sig själva. Också så kallade. unika, icke- kataloghus, kan få licens. Det inkluderar till exempel hus och lägenheter i olika byggprojekt. Inga hinder finns för variationer inom en huslicens, så länge de delar som täcks av kriterierna uppfylls. En licensinnehavare kan alltså inkludera olika alternativ inom samma licens, t.ex. olika golvmaterial och olika utformningar. Side 5 av (58)

6 För flerbostadshus är det lägenheter med biarealer och gemensamma ytor till lägenheterna ingår i det som Svanenmärks. Det går inte att Svanenmärka enskilda lägenheter. Alla lägenheterna i en byggnad som Svanenmärks måste uppfylla kraven. Även för flerbostadshus måste byggnader som är sammanbyggda med huvudbyggnaden som t.ex. förråd och garage uppfylla aktuella krav. Fristående byggnader såsom garage och förråd måste uppfylla kraven om dessa marknadsförs som Svanenmärkta. Dock får lokaler for verksamheter i byggnaden såsom kontor, skolor, detaljhandel och andra kommersiella lokaler inte ingå i licensen. För flerbostadshus gäller kravet för ansvar för byggprocessen och entreprenad för hela huset, trotts att huset kan innehålla kommersiella ytor som inte ingår i licensen. Se också Marknadsföring nedan. Kravene Kraven måste uppfyllas för huvudbyggnaden och de byggnader som ska inkluderas i en licens om de marknadsförs tillsammans med den Svanenmärkta byggnaden. Tillbyggnader utan uppvärmning som ska inkluderas i en licens behöver inte uppfylla kraven i kapitel 2, med undantag för O5 Fasta ljuskällor. Tillbyggnader med uppvärmning ska uppfylla alla kraven. För flerbostadshus omfattar kraven hela byggnadskroppen, dock exkluderas ytor som inte är avsedda för boende, som exempelvis butikslokaler, kontor och skolverksamhet. De flesta kraven i kriterierna är gemensamma för alla tre hustyperna, men i vissa punkter kan kraven skilja sig åt. Ansvar Kriterierna förutsätter att licenssökanden har ansvaret för att kriteriernas krav uppfylls. Grundregeln är att licensansökaren har ansvar gentemot kunden för alla delar i bygget av ett Svanenmärkt hus, flerbostadshus eller förskolebyggnad. Dock kan vissa undantag göras från detta totalansvar när det gäller småhus och flerbostadshus om licensansökaren önskar, som inredning av kök och målning av invändiga ytor. För småhus kan undantag även göras för inredning av vind (Dansk/Norska:loft) och målning av fasader. För förskolebyggnader tillåts inga egna arbeten. Vissa undantag kan göras från detta totalansvar när det gäller småhus och flerbostadshus om licensansökaren önskar så (se punktlistan nedan). Däremot är inga sådana undantag möjliga när det gäller förskolabyggnader. Undantag från totalansvar för småhus och flerbostadshus 1. Inredning av kök. Kök som uppfyller Svanens kriterier för Möbler och inredningar samt vitvaror enligt krav O7 ska rekommenderas. Se O Målning av invändiga ytor (detta gäller inte våtrum). Målarfärg som uppfyller EU-ecolabel och/eller Svanens kriterier ska rekommenderas. Undantag från totalansvar för småhus 1. Inredning av vind (Danska/Norska: loft). Om vinden levereras oinredd ska klimatskalet färdigställs så att kraven på energi och täthet uppfylls. Märk väl att ansvaret för lufttäthet och energianvändning i O3 och O4/P1 för vind med uppvärmning alltså ligger hos licensansökaren. 2. Målning av fasader. Licenssökaren måste dock se till att huset är grundmålat och kan klara minst ett års utomhusexponering utan att ta skada. Målarfärg som uppfyller EU-ecolabel och/eller Svanens kriterier ska rekommenderas. Side 6 av (58)

7 3. Det finns möjlighet för köparen att själv utföra arbeten på grund/fundament såsom en underentreprenör. Licensinnehavaren har dock fortsatt totalansvar för hela byggprocessen. Klimatskalet ska vara färdigställt så att kraven på energi och täthet uppfylls. Nordisk Miljömärkning kan även godkänna andra undantag om det anses att det är lämpligt och att byggnadens kvalitet och kundens trygghet inte försämras. Mer om undantag under Flexibilitet. Licensinnehavaren kan anlitas underentreprenörer så länge licensinnehavaren påtar sig allt ansvar mot kund för byggprocessen (se bilaga 1 för definition av olika entreprenadsätt). Det finns flera alternativ till vem som kan få licens. Licensinnehavare kan vara husfabrikant, byggherre, entreprenör, arkitekt, huskunden själv eller t.ex. importörer. Alla eventuella underentreprenader, förutom de ovan nämnda undantagen, måste säkras genom avtal där licensinnehavaren tar på sig ett totalansvar gentemot kunden, inklusive kontroll och testning. När det gäller hus och miljö är slutresultatet till stor del beroende av kvaliteten på byggprocessen. Detta gäller även för prefabricerade och monteringsfärdiga byggnader. Inomhusmiljön är också känslig för den sista finishen i form av ytbehandlingar som målning och liknande. Därför finns det krav på att licensinnehavaren måste ta ansvar för hela byggprocessen fram till ett inflyttningsklart hus eller där kunden kan välja att göra vissa arbeten själv, som t.ex. att inreda vind, måla inomhus eller utomhus eller montera kök. Förutsättningen för licens är att också andra krav i kriteriedokumentet som t.ex. krav på husets material och den beräknade energianvändningen i alla husvarianter kan uppfyllas. Dessutom ska material och byggsätt rekommenderas för de moment som inte färdigställts. Flexibilitet Licensansökan behöver inte enbart omfatta ett specifikt objekt, den kan även omfatta en byggnadstyp med flera variationer i utformningen och materialvalet. Dessa variationer ska dock omfattas av ansökan så att t.ex. alla material är godkänd, kvalitetskraven på byggprocessen uppfylls samt att energiberäkningsunderlag visar att energikraven uppfylls. Därmed kan en licensansökan omfatta t.ex. en hustyp med flera olika planlösningar och inredningsalternativ. Orsaken till denna flexibilitet är att minska dokumentationsbörden för licensansökaren samtidigt som att det säkerställs att alla krav överhålls. Generella förutsättningar för Svanenmärkningen av småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader Alla delar som inte i kontraktet undantagits från Svanenmärkningens krav enligt ovan ska uppfylla de krav som beskrivs i detta dokument. Licensansökaren ska kunna dokumentera för Nordisk Miljömärkning att kraven i kriteriedokumentet uppfylls. Licens ges för en bestämd typ av småhus, flerbostadshus eller förskolebyggnad. En avvikelse från byggnadstypen kan tillåtas (kundanpassning) om variationerna uppfyller kraven för Svanenmärkning. Det vil si at en byggnadstyp kan få godkänt att använda flera alternativa material och utföranden (t.ex. olika planlösningar). Installationer framdragna till husets utsida omfattas inte av kraven för Svanemärkning. Side 7 av (58)

8 Marknadsföring Se också Definition ovan. Det är vid överlämnandet av huset från licensinnehavaren till köparen som byggnaden är Svanenmärkt. Nordisk Miljömärkning ansvarar inte för att kriterierna uppfylls vid en senare tidpunkt, t.ex. vid en ombyggnad. Det kan förekomma långa ledtider inom byggsektorn, d.v.s. tiden för att ett objekt marknadsförs och säljs på kontrakt till att byggnaden står inflyttningsklar. För flerbostadshus kan det ta flera år. Därmed kan det uppstå en situation att våra kriterier revideras i perioden mellan att en svanmärktbyggnad kontrakteras (ut från då gällande kriterier), tills byggnaden är inflyttningsklar (där nya kriterier gäller). Därför har det beslutats att det är de kriterier som gäller vid byggstart som den aktuella byggnaden måste uppfylla, även om den uppföras efter att en ny kriterieversion har beslutats. det vill säga de miljömärkningskriterier som är giltiga vid denna tidpunkt som huset måste uppfylla för att få marknadsföras som Svanenmärkt. Byggstart räknas från den tidpunkt då källargolv eller bottenplatta har gjutits. 3.2 Motiv för Svanenmärkning En inventering [BKR 2003] av den svenska byggsektorns miljöbelastning gjordes under hösten Den visade att husbyggnadssektorn generellt står för en stor miljöbelastning. Fem punkter har speciellt lyfts fram av byggsektorns egen miljöinventering. Dessa är: -energianvändning -resursanvändning och avfall -oönskade kemiska ämnen -innemiljö -buller Energianvändning Byggningar står för ca 40 procent av energianvändning och ca 40 procent av CO 2 - utslippet på värdensbasis. Det synar at byggnadssektoren kan bli en väsentlig bidragsyter till å reducera de energi- och klimatproblem vi har i värden i dag. Energianvändning under bruksskedet, uppvärmning och hushållsel för vanliga bostäder kan utgöra runt 85 % av den totala energianvändningen i en byggnads livscykel [Adalberth 1995]. Om det antas att det byggs ca bostäder i Norden om året av 120 m 2 blir det 18 millioner m 2 per år. Om man uppskattningsvis skulle spara ca 25 kwh per m 2 genom bättre byggnader skulle den årliga besparningen bli ca 450 GWh per år. Detta motsvarar den bränslemängd som behövs för att hela Nordens befolkning kan köra ett varv runt jorden i sin egen bil om bilen går ungefär 20 km per liter. Resursanvändning och avfall Avfall i byggsektorn fås främst vid rivning av byggnader, renovering och vid nybyggen. För flerbostadshus är det speciellt viktigt att det finns ett bra avfallshanteringssystem på byggplatsen då det här uppstår stora mängder avfall. Detta styrs dock idag bra genom lagstiftning. För småhus är det framförallt vid fabrikerna som producerar byggelement som avfallet uppstår. Dock är det generellt sätt god sortering vid dessa fabriker. Side 8 av (58)

9 Oönskade kemiska ämnen Användning av miljö- och hälsofarliga ämnen i byggmaterial kan ha stor påverkan på ekosystem och människors hälsa. Enligt den svenske Kemikalieinspektionen använder den svenska byggsektorn ungefär olika material och kemiska produkter [Kemikalieinspektionen 2007]. Materialen byggs in för lång tid framöver och därmed ökar riskerna för människors hälsa och för miljön. En miljövarudeklaration har visat att en byggnad kan innehålla ungefär 1 kg kemiska produkter (spackel, fogmassa, lim) per m 2 boyta. Boytan definieras här som det invändiga måttet på uppvärmd bostadsyta med takhöjd över 1,90 m (inklusive innerväggar). Därtill kommer diverse målarfärger och impregneringsmedel i virke. Plast kan utgöra runt 7 kg per m 2 boyta [Myresjöhus 1996]. Vid en nyproduktion av uppskattningsvis 18 miljoner m 2 boyta per år innebär detta att ton kemiska produkter (exklusive målarfärg och impregnering) samt ton plast förbrukas och byggs in i bostäder i Norden varje år. Många av dessa kemikalier kan innehålla biocider, konserveringsmedel och ohärdade komponenter som är hälsoeller miljöskadliga. Innemiljö och buller Innemiljö är en viktig parameter [BKR 2003] för alla typer av byggnader. Buller från stadsliv och trafik finns främst vid flerfamiljshus, dock kan buller från installationer ge problem i båda småhus och flerbostadshus. I Sverige uppfyller endast 20 % av småhusen gällande ventilationskrav som är satt för att säkra ett gott inomhusklimat. Inbyggd fukt ger upphov till mögel och SBS (Sick Building Syndrom). Det finns även problem med förhöjda radonhalter för befintliga småhus ( småhus) i Sverige. I Norge är det beräknat att lungcancer dödsfall orsakas av radon i bostäder [SSV 2008]. Det är därför viktigt att ställa krav på material, ventilation och byggprocess, som alla påverkar inomhusmiljön i nybyggda hus. När det gäller hus och miljö är slutresultatet till stor del beroende av kvaliteten på byggprocessen, även för prefabricerade hus som ska monteras på plats. Inomhusmiljön påverkas också av den sista finishen i form av ytbehandlingar som målning och liknande. Idag (2009) är det fortfarande samma miljöaspekt man jobbar med inom byggsektorn i Sverige. Byggsektorns kretsloppsråd har ett miljöprogram [BKR 2008] som går fram till 2010 där det fokuseras på Energi, innemiljö, farliga ämnen och materialhushållning. Alla de nämnda miljöaspekter anses fortfarande vara de viktiga inom byggsektorn i Norden. Avsikten med Svanmärkta byggnader Miljömärkning av byggnader ger marknaden ett effektivt instrument för att kommunicera miljöfrågorna mellan producent och kund. Det blir på detta sätt möjligt att ställa kvantifierbara och kontrollerbara krav på byggnaderna när det gäller miljöfrågorna. Svanmärkningen är en nivåstandard som producenter av byggnader kan följa, där hänsyn tas till materialval, byggprocess, driftsfas, energianvändning mm. Generellt sett kommer en Svanmärkning att öka kunskapen om miljöaspekter vid husbygge, både hos husproducent, huskund mm. Kraven har lagts så att de mest miljövänliga byggnader som byggs idag kan premieras med Svanen. Vid kommande revisioner ska kraven skärpas så visionen om ett bärkraftigt hus kommer allt närmare. Side 9 av (58)

10 3.3 Kriteriernas version och giltighet Nordisk Miljömärkning fastställde första kriterier för Småhus den 15 mars 2005 och de gäller till och med den 31. mars På Nordisk Miljömärknings möte den 7 december 2006 beslutades att småhuskriterierna skulle revideras och utvidgas till att även omfatta flerbostadshus och byggnader för förskolor. Version 2 av kriterierna kommer heta småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader. 3.4 Den nordiska marknaden Småhus och flerbostadshus I tabell 1 redovisas marknaden i de nordiska länderna för småhus och lägenheter. Observera att det är okänt hur många av dessa som klarar kraven i vår produktgruppsdefinition (se produktgruppsavgränsning) där Svanen bl.a. har krav på ansvar för byggprocessen. Kravnivån i kriteriedokumentet har lagts så att de mest miljövänliga småhusen som byggs idag kan premieras med Svanmärkningen. Tabell 1. Småhusmarknaden i Norden 2007 (nybyggen per år) Land Antal lägenheter Antal småhus Danmark Finland Norge Sverige Summa Siffrorna kommer från Statistiska centralbyrån, Sverige [SCB 2007], Danmarks statistik [DS 2007], Statistisk sentralbyrå, Norge [16 Fullførte bygg. Leilegheiter, etter bygningstype], och Finska Statistikscentralen Med oron i finansmarknaden från 2008 er det väntat at marknaden kommer minska dramatiskt. För Trä- och Möbelindustriförbundet i Sverige var det en reduktion av orderingången för svenska trähus med 25 procent i perioden januari augusti i 2008 jämfört med samma period Under augusti 2008 var minskningen 30 procent. I samma period ökade omsättningen med 2 % [TMF 2008]. I Sverige genomfördes 2003 en marknadsundersökning för att kartlägga intresset för miljömärkta småhus telefonintervjuer genomfördes med familjer som stod i begrepp att byta bostad. Undersökningen visade ett högt förtroende för Svanmärket samt en positiv inställning till Svanmärkta småhus. I samband med utvärderingen av småhuskriterierna 2006 gjordes en undersökning om marknadens intresse för miljömärkta flerbostadshus [NM 2006b]. Slutsatsen här blev att det finns ett stort allmänt intresse bland flera aktörer. Side 10 av (58)

11 3.4.2 Förskolebyggnader Oron i finansmarknaden från 2008 kan också vara positiv. Marknaden för förskolebyggnader kommer öka i och med at staten nå setter fart på statlige och kommunale byggåtgärder for å hjälpe byggnäringen i en vanskelig tid. De norske myndigheterna har hatt mål om full förskolebetäckning och detta har resulterat i en stor utbyggning av förskolebyggnader. Mange av de nye förskolorna som settes upp, byggs av private utbyggare. Det har varit ønske frän norske aktörer, spesielt frän private utbyggare, å kunne få godkjenning til å bruke Svanemerket på bygg for barnehager. Det er i dag et stort press på bygging av förskolor, og ambisjonen er at innføring av svanemerking av förskolebyggnader skal bidra til at en rask utbygging ikke skal gå på bekostning av kvaliteten. Det er ochså interesse fra kommuner om å bygge miljöanpassade förskolebyggnader och det er bygget 2 kommunale förskolebyggnader som følger den tyske passivhusstandard [TU 2009]. Det har inte utförts liknande undersökningar i de andra nordiska länderna. Side 11 av (58)

12 3.5 Andra märkningar Det finns ett flertal miljöinventerings- och märkningssystem inom byggsektorn, men dessa är primärt riktade mot flerbostadshus och kontor. För småhus finns endast ett fåtal system. I Sverige finns P-märkning av småhus [SP 2002] som fokuserar på energi och innemiljö samt Frisk bostad [FB 2004] som fokuserar på innemiljö och kemiska ämnen i byggmaterial. Inget av dessa system har dock fått någon större genomslagskraft i Sverige. I Norge var det ett program för Økoprofil for boliger [Ökoprofil 2005] som har en projekteringsversion för nybyggen. Økoprofil finns i en version för befintliga bostäder och en version som kan användas under planering. För båda versionerna presenteras resultatet i tre huvudgrupper: yttre miljö, resurser samt inneklimat. Ingen av versionerna har fått någon stor marknadsandel. I dag finns det intresse bland entreprenörer för en rangordning för bostäder, tillsvarande som systemen LEED [LEED 2009] och BREEAM [BREEAM 2009] i USA och England. I Finland finns Motivoittaja -systemet [Motiva 2007], som främst fokuserar på energiåtgång i husets driftsfas. Inte heller detta system har fått någon större genomslagskraft. För flerbostadsbyggnader finns ett flertal system båda i Norden och internationellt. I Norden har ingen av dessa heller fått någon större genomslagskraft. Ett generellt problem med dessa system är att de är för tidskrävande att genomföra. I Sverige finns 3 större system under utarbetning. Miljöstyrningsrådet (MSR) har tagit fram kriterier [MST 2007a] för upphandling av husbyggnadsentreprenader där systemet bygger på att entreprenören kan dokumentera att han har miljö-kompetens och en objektanpassad miljöplan som hänvisar till en checklista [MST 2007b]. Checklistan innehåller punkter som avfallssortering, koll på att risk/utfasningsämnen inte byggs in, uttorkning anpassad till ytskikt, byggmateriallagring mot fukt och tätning av klimatskal under byggproduktion. Kriterierna har framtagits ut från Svenska kretsloppsrådets miljöinventering och miljöplan och omfattar därför också till stor del samma miljöaspekt som Svanens kravförslag. En stor skillnad är dock att MSR inte jobbar med kvantitativa gränsvärden. Bygga bo dialogen [BKR 2003] är ett initiativ som bl.a. Boverket tar del i. Tanken är att ta fram ett system för att miljöklassa byggnader efter ett A B C-system som man t.ex. har inom energimärkningen. Det bygger på tre huvudparametrar: Energi, innemiljö och kemiska ämnen. En stor skillnad mot Svanens kriterieförslag är att värderingsbasen bygger på befintliga byggnader. Därmed kan kravnivån för en bra byggnad (A eller B- nivå) i vissa fall vara sämre än nybyggnadsreglerna eftersom det befintliga beståndet i snitt är mycket sämre än vad nybyggnadsreglerna kräver. Passivhus Passivhus er et begrep som er lansert av Passivhusinstituttet i Tyskland ( som står bak en sertifiseringsordning for byggeprodukter og bygninger. Passivhus har fått stor utbredelse og suksess i Tysklad, Østerike og etter hvert en rekke andre europeiske land. Strenge krav til utførelse og prosjektering har i disse landene ført til at passivhus oppfattes som miljøvennlige boliger med meget høy kvalitet, med godt inneklima og ekstremt lavt energibehov. Passivhus er blitt et kvalitetsstempel og en merkevare, men inneholder ikke krav til materialer eller byggeprosessen. Det er dessverre ikke klar noen standard for passivhus i de nordiske land som er tilpasset klimaet i Norden. Men i Norge er en standard for lavenergihus og passivhus til høring, prns 3700 Kriterier for lavenergi- og passivhus Boligbygninger, Side 12 av (58)

13 med høringsfrist 14 april Passivhusnivå er et fremtidig mål for myndighetene når det gjelder å stille krav til energieffektivisering av nye bolighus. I neste versjon av disse kriteriene vil det kanskje være riktig å still krav til passivhus -standard. I dag er det kun enkeltprosjekter i Norden som oppfyller kravene til en passihusstandard [Passivhuse 2009]. EU-direktiv (2002/91/EF) om bygningers energiytelse Alle nordiske land har vedtatt å følge EU- direktivet som omhandler; Energikrav for nybygg, energimerking av eksisterende bygninger og energivurdering av kjelanlegg og klimaanlegg. Energimerket skal vise energieffektiviteten til en bygning. Se også bilag 4. Danmark: I Danmark har en energimærkning været obligatorisk siden 1997 i forbindelse med salg af nye og eksisterende bygninger. Energimærkningen er et krav i henhold til lov nr. 585 af 24. juni 2005 om at fremme energibesparelser i bygninger. Energimærkningen skal dog ikke forveksles med lavenergiklasserne for bygninger. Ved energimærkning vurderer en energikonsulent boligens energimæssige tilstand vedr. varme, el og vandforbrug ud fra en enkel og overskuelig karakterskala fra A1 til G2, hvor A er den bedste karakter. A1 gives til en bygning i lavenergiklasse 1, A2 til en bygning i lavenergiklasse 2 og B1 gives til en bygning, der opfylder gældende krav om energiforbrug i nybyggeri. Sverige: En ny lag trädde ikraft om energideklaration för byggnader den 1 oktober 2006 (SFS 2006:985). Syftet med lagen är att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnader. Kravet på energideklaration gäller alla offentliga byggnader större än 1000 kvm och alla byggnader som hyrs ut from årsskiftet 2008/2009. Kravet på energideklaration gäller också "vanliga" småhus vid försäljning och nybyggnation från 1 jan Norge: Norges Vassdrags- og energidirektorat (NVE) er ansvarlig for ordningen, hvor alle huseiere pålegges å fremskaffe en energiattest for sin egen bolig. Ordningen ble vedtatt i Stortinget mars 2009, og kravet om energimerking av boliger ved salg, utleie eller ved bygging av nye boliger vil gjelde fra 1. juli Presentasjonen av energieffektiviteten skal visualiseres på en skala fra G til A der A er best. Finland: I Finland utvecklades i slutet av 1990-talet ett frivilligt system med energicertifikat som grundar sig på energiklassificering. Miljöministeriets förordning om energicertifikat för byggnader given i Helsingfors den 19 juni 2007 och lagen av den 13 april 2007 om energicertifikat för byggnader (487/2007). Energiprestandaklass visualiseras på en skala frän G till A der A är best. 4 Om kriterieutvecklingen 4.1 Mål med kriterieutvecklingen Syftet med denna kriterieutveckling är att förbättra och skärpa de befintliga småhuskriterierna samt ta fram krav som även omfattar flerbostadshus och byggnader Side 13 av (58)

14 för förskolebyggnader. En utvärdering utfördes 2006 [NM 2006a] med resultatet att huskriterierna har fungerat bra och fortfarande är aktuella, men behöver justeras på vissa punkter samt ta fram nya krav på kemikalier och energianvänding. Det har under senaste åren skett stora förändringar i Norden för husbyggandet, t.ex. har Sverige, Finland och Norge fått nya byggregler på energiområdet. Ett annat stort projekt som är igång är det Svenska BASTA-projekt [Basta 2009] för utfasning av oönskade kemiska ämnen. Tillsammans har det gjort det ytterst relevant att skärpa speciellt energikraven och kraven till kemiska produkter. Det har också utförts en undersökning för intresset och potentialen för att utvidga kriterierna till att omfatta flerbostadshus [NM 2006b]. Denna inventering har visat att det finns ett stort intresse och potential till miljöförbättringar för denna produktgrupp. I tillägg har Norge utfört en studie som visar att även förskolebyggnader [Sintef 2008] har en bra potential för miljömärkning eftersom det finns båda intresse och miljövinster att hämta. Miljømerking i Norge har fått et kompetansetilskudd fra Husbanken for å fremskaffe underlag for hvilke krav som eventuelt bør stilles til svanemerkede barnehagebygg. Som en del av dette arbeidet har SINTEF Byggforsk utarbeidet rapporten Svanemerking av barnehagebygg Forslag til miljømerkingskrav vedrørende energibruk, inneklima og universell utforming. Rapporten omhandler energibruk, inneklima og universell utforming og gir en oversikt over krav og normer fra myndighetene, kommentarer som gir noe bakgrunnsinformasjon og forslag til krav for svanemerking. Foreløpig foreligger det ikke noen standard om universell utforming i Norge, annet enn et høringsutkast (prns ) tidlig i I de andre Nordiske land finnes noen av kravene som foreslås i prns inne i bygningsreglementene, men det er vesentlige forskjeller. 4.2 Om denna kriterieutveckling/revidering Arbetet med kriterierevideringen påbörjades i november 2007 där projektgruppen tog kontakt med ett flertal Nordiska piloter, d.v.s. företag som bygger småhus, flerbostadshus och förskolebyggnader. Dessa har initialt verkat som expertinstanser för att testa idéer till krav, kravnivåer m.m. Parallellt har olika experter inom byggsektorn kontaktats, bl.a. Tekniska högskolor, forskningsinstitut, myndigheter m.m. Projektdeltagare inom Nordisk Miljömärkning: Projektledare PGA Danmark PGA Finland PGA Norge PGA Sverige Ola Rise och Jacob Paulsen Karen D Jensen och Heidi Belinda Bugge Vakant Ola Rise och Aina Seland Veronica Eade och Kalle Wall Side 14 av (58)

15 5 Motivering av kraven Arbetsgruppen har bedömt att följande fem parametrar på ett effektivt sätt omfattar de relevanta miljö- och hälsoaspekterna för småhus, lägenheter och förskolebyggnader: Energianvändning i driftsfasen Kemiska ämnen i byggmaterial och krav till råvaror Buller Byggprocessen Genomtänkta drifts- och underhållsinstruktioner Innemiljön som är viktig, fångas upp under krav på kemiska ämnen i byggmaterial, ventilation, buller samt byggprocess (hindrar fuktrelaterad ohälsa). Kravnivåer En viktig slutsats av marknadsundersökningen bland husproducenterna var att kriterierna inte får bli alltför akademiska och alltför resurskrävande avseende krav på dokumentation. Nordisk Miljömärkning har därför valt att ställa enskilda krav inom olika områden baserat på den miljövinst kravet ger och hur licenssökanden har möjlighet att dokumentera kravet. I den grad det har vært mulig og relevant, stilles samme type krav til småhus, leiligheter og barnehagebygg. For å holde antall krav på et overkommelig nivå, har projektgruppa valgt å ikke stille miljømerkingskrav på områder som allerede er omfattet av myndighetskrav og hvor myndighetskravene anses å være tilfredsstillende og det ikke er mulig å oppnå ytterligere forbedringer gjennom miljømerkingskrav. Et annet viktig prinsipp er at kravene som stilles skal være absolutte og mulig å dokumentere på en tilfredsstillende måte. Poängsystem Miljöfrågornas komplexitet vid ett husbygge gör att den absoluta miljöbelastningen inte kan mätas, eftersom det rör sig om många parametrar. Att optimera miljöprofilen är svårt dels av två skäl: 1. Vissa parametrar motarbetar varandra. 2. Husproducenten saknar styrbarhet över användningsfasen. T.ex. kan energibesparing uppnås genom täta hus med lågt ventilationsflöde medan inomhusmiljön blir bättre vid större luftomsättning. Ett annat exempel är att reducera mängden oönskade kemiska ämnen, vilket dock kan leda till att vissa funktioner och egenskaper försämras, t.ex. hållbarhet (impregnerat virke jämfört med oimpregnerat). Användningsfasens miljöbelastning beror främst på boendevanor som bestämmer flöden av t.ex. energi. Krav kan inte ställas på vanor eftersom de inte är styrbara (kontrollerbara) hos husproducenten. Därmed kan inte heller absoluta krav ställas på aktuella flöden av t.ex. energi. Däremot kan krav ställas som troligen påverkar flöden och miljöpåverkningar i rätt riktning Ett poängsystem kan då vara fördelaktigt. Det kan även ställas krav på teoretiska värden utifrån byggnadens egenskaper (isolering, typ av uppvärmningssystem m.m.) och individuell mätning av varmvatten, uppvärmning samt hushållsel. Side 15 av (58)

16 Det är orimligt att ställa krav på användning av miljömärkta eller återanvända produkter eftersom dessa i dag (2009) är ganska begränsade och tillgången kan variera. Dock gör man en miljövinst varje gång man väljer miljömärkta eller återanvända produkter vilket kan premieras med poäng. Poängsystemet kan på detta sätt stimulera marknaden för miljömärkta och återanvända byggprodukter vilket i sig ger miljövinster. Kriteriedokumentet är uppbyggt med krav med och utan poängsättning. Poäng tas inom materialkrav och energikrav. Detta är två typer av miljöpåverkan som inte på ett enkelt sätt kan jämföras. Därför har arbetsgruppen valt att göra en viktning enligt Tabell 2: Tabell 2. Viktning av poäng inom huskriterierna Kravområde Viktning (%) Maxpoäng (P) Energikrav Materialkrav Summa Ett skäl till denna prioritering är bl.a. att byggsektorn själv har utsett energianvändning och byggmaterial/kemiska ämnen som de viktigaste miljöparameterna [BKR 2003]. Fördelningen av poäng mellan material och energi beror på att miljöbelastningen till stor del är förknippad med energianvändning och emissionerna från denna. Men, även kemiska ämnen i byggmaterial är viktiga. I en vanlig LCA finns det verktyg och system för att värdera och jämföra energirelaterade miljöpåverkningar, men det är svårare att värdera kemiska ämnens effekt eftersom denna effekt är mycket beroende av vilken modell och antaganden som görs. Även innemiljö och hälsa påverkas mycket av materialval. En avvägd fördelning av poängen med att lika många poäng kan uppnås inom energi och material anses som korrekt. Poängkraven för material inkluderar också träråvara från certifierad skogsbruk, som säkrar biodiversitet i skogsområden. För alla hustyperna kan det uppnås 22 poäng. Husproducenten måste totalt uppnå minst 9 poäng (40 % av det totala antalet poäng). Krav ställs även på byggprocessens kvalitetssystem, extern kontroll m.m. Detta säkerställer rutiner för bl.a. inköp samt för vissa nyckelfrågor när det gäller byggfasen. Med krav på bl.a. fuktkontroll, ventilation, underhållsplan, emissioner från material m.m. säkerställer god inomhusmiljö. I det följande görs en motivering av kraven i kriteriedokumentet. I kap 6 finns en tabell med översikt över vilka krav som har ändrats eller är ny. Hvis kravene er endret etter høringsforslaget er dette kommentert. Formulering av kravene til høringen og begrunnelsen til denne finnes i høringsdokumentet med tilhørende bakgrunnsdokument. 5.1 Övergripande krav Kraven O1 och O2 i kriteriedokumentet har ställts för att säkra en tydlig beskrivning och avgränsning av begreppen hus och byggprocess. Byggbranschen har generellt sett haft mer eller mindre problem att säkra att husen byggs enligt specifikationer och uppställda krav. Orsakerna är många och kan bl.a. Side 16 av (58)

17 bero på dåligt styrning och ledning, men också på att byggnaderna uppförs av olika entreprenörer där byggherren kan ha dålig styrning och kontroll. Generellt kan sägas att entreprenaderna oftast ställer krav på en funktion, och inte på vilka material som används eller hur arbetet ska utföras. En av huvudpunkten för miljömärkningskriterierna är att den som har Svanlicens ska ha god kontroll och styrning av bygget. Detta innebär att alla underentreprenörer ska ha den nödvändiga kunskapen om kraven för miljömärkning, men också vara styrda att inte använda något material som inte är godkänt. När det gäller byggnation av framförallt småhus i Sverige används många gånger delat entreprenad. Detta innebär att husköparen har flera kontrakt med olika entreprenörer, t.ex. avtal med leverans av stomme, gjutning av grund, elektriker, målare och snickeri. Detta innebär att eventuelle tvister mellan hantverkare och oklarheter får husköparen själv hantera och lösa. Problemet är att entreprenörerna inte ser till helheten, utan bara till sin specifika uppgift. Svanen ställer därför krav på att husköparen endast ska ha ett kontrakt på husbyggnationen för att undvika dessa oklarheter och framtida problem. Delad entreprenad är i dagsläget mest vanligt på småhusbyggen, flerfamiljshus uppförs i regel med så kallad totalentreprenad. Också fritidshus/hytter kan svanemerkes, og skal da oppfylle de samme kravene som for helårsboliger. O1 Generell beskrivning av byggnaden Dokumentationskravet är att definiera vilken hustyp som ska Svanmärkas och vilka variationer som kan tillåtas inom licensen. Det ska framgå vad kunden får göra själv för småhus respektive flerbostadshus. För förskolebyggnader tillåts köparen inte att göra några arbeten själv. För flerbostadshusen ska ska en fullständig beskrivning av alla olika ytor redovisas. Detta är speciellt viktigt för att definiera vilken del av huset som är uppvärmd boyta för att säkerställa att energikravet uppfylls. Byggdelar som sitter ihop med det svanmärkta huset som t.ex. garage eller förråd, ska uppfylla materialkraven. Se også kapitell 3.1. O2 Ansvar för byggprocessen Licensansökaren ska dokumentera hur det säkerställs att de har ett totalansvar gentemot kund (se även bilaga 1 där olika entreprenadsätt beskrivs). Kriterierna har en egen definition av ansvar kring byggprocessen, vilket inte alltid är synonymt med branschens egna definitioner. Undantag i ansvaret för småhus kan (men behövs inte) göras för inredning av vind, målning inomhus och utomhus samt inredning av kök. Denna frihetsgrad återspeglar nordisk praxis där huskunden ofta deltar i småhusets uppförande. Det är även viktigt att det framgår hur det säkerställs hur kvalitetskontrollen genomförs samt entreprenadform och hur eventuella underentreprenörer uppfyller kraven. Det finns en viss överlappning mot kraven och dokumentationen i kapitel 4 i kriteriedokumentet, så en hänvisning till detta kapitel är tillåten. Se også kapitell 3.1 Vad kan Svanenmärkas? Ansvar. Side 17 av (58)

18 5.2 Energi och innemiljö Energi En av de absolut viktigaste miljöparametrarna är energianvändningen i husets användningsfas. En av orsakerna är att boendet står för en stor del av energianvändningen för att kunna värma upp husen i vårt nordiska klimat. Därför ställs det krav på olika faktorer som påverkar boendets energianvändning. Den viktigaste indikatorn för energi är beräkningen av mängden köpt energi per boyta. Mängden köpt energi påverkas av ett flertal faktorer som byggnadens totala U-värde, byggnaden täthet, minskning av varmvattenförbrukning, minskning av hushållselförbrukning m.m. Det er viktig å merke seg at Miljømerking vektlegger energieffektivisering høyere enn miljøriktig energikilde i kriteriene. Dette er i tråd med den såkalte Kyotopyramiden, se figur 1 som ligger til grunn for oppbygningen av energikravene for bygninger. Det er få energikilder som har lav miljøpåvirkning og Nordisk Miljømerking har ikke styring med hvordan en bygning brukes, vedlikeholdes eller ombygges i løpet av levetiden. En energikilde kan skiftes ut relativt enkelt. Med et lavt energibehov, vil bygningen være godt rustet til i minst mulig grad bidra til problematiske miljøaspekter knyttet til energibruk. Figur 1. Kyotopyramiden som viser prioriteringsrekkefølge for energitiltak. Ref, Husbanken regionkontor Midt-Norge i samarbeid med SINTEF Byggforsk. Energiförbrukningen för byggnaden fångas upp med nedanstående energikrav O3, O4, O5, O6, O7, O8, O9, O11 och O12 med tillhörande poängkrav. Side 18 av (58)

19 O3 Lufttäthet Mengden luftlekkasjene (infiltrasjon) gjennom bygningskroppen er svært avgjørende for oppvarmingsbehovet i boligene. Det er veldig god energiøkonomisering å ha fokus på tette bygg i og med at materialkostnadene ikke er vesentlige for å oppnå god tetthet. I motsetning til å skulle bruke tykkere isolasjon i vegger, vil god tetthet ikke stjele av arealutnyttelsen på bygget. Lekkasjetallet, som angir hvor stor luftlekkasjen er for et rom eller et bygg, er svært avhengig av god håndverksmessig kvalitet og god prosjektering. Erfaringer fra en norsk småhusprodusent viser at økt fokus på tetthet og målinger av luftlekkasjer under bygging øker kvaliteten på den tekniske utførelsen. Produsenten reduserte luftlekkasjene fra 2,0 h -1 til 0,5 h -1 etter erfaring fra de første 11 eneboligene som ble bygd etter at forsøket ble startet [Aurlien 2008]. Det er stor enighet i forskningsmiljøene om at det er god energiøkonomi å bygge mest mulig lufttette bygninger og samtidig den mest effektive løsningen å sørge for tilstrekkelig og kontrollert frisklufttilførsel gjennom gode effektive ventilasjonsanlegg. Hensikten med å tillate forenklet målemetode er at målingene lettere kan skje som en integrert del i byggeprosessen av handverkerne selv. Målinger bør minst utføres etter at vindsperre er plassert, men før bygningen lukkes slik at forbedringstiltak kan utføres og måling må selvfølgelig utføres til slutt for å se resultatet. Resultatene må arkiveres for eventuell kontroll på et senere tidspunkt. Myndighetene i de nordiske land har ulike krav, beregningsmetoder og benevnelser på tetthet. Miljømerking har ønsket at kravet skal være så likt som mulig i alle land og tilnærmet like strengt på flest bygningstyper, derfor vil den svenske modellen være mest hensiktsmessig. Denne beskriver direkte hvor mye luft som strømmer gjennom klimaoverflaten per kvadratmeter klimaoverflate i motsetning til de andre beregningsmetodene som forholder seg til kvadratmeter oppvarmet boareal. Miljømerking satte kravnivå på 0,4 (l/s*m 2 ) A om for småhus i høringsdokumentet. Dette tilsvarer 1,17 h -1 og 0,78 (l/s*m 2 ) A bo for et toetasjes småhus. Kravet for leiligheter ble satt til 0,5 (l/s*m 2 ) A om og for en blokkleilighet på 4 etasjer med 650 m 2 per etasje vil kravet på 0,5 (l/s*m 2 ) A om tilsvare 0,67 h -1 og 0,44 (l/s*m 2 ) A bo. Videre vil 0,50 (l/s*m 2 ) A om for en blokkleilighet på 8 etasjer med 650 m 2 per etasje tilsvare 0,48 h -1 og 0,32 (l/s*m 2 ) A bo. På grunn av ulike tradisjonener i Norden er kravnivået etter høring tilpasset de enkelte landenes beregningsmetoder og benevnelser på tetthet. Dette for at de aktuelle aktørene skal kunne forholde seg til den metoden de best kjenner til for beregning av lufttetthet. Kravet O3 gjelder bygningens klimaoverflate også for leilighetsbygg. I målemetoden som beskrives i EN kan lekkasje måles for hele bygningen og ikke nødvendigvis kun for enkeltleiligheter. Dersom lekkasjemålingen foretas på den enkelte leilighet blir også lekkasjen mot tilliggende leiligheter, sjakter og fellesarealer målt. I tillegg til energiperpektivet ved å sikre klimaskallet er det viktig å ha kontroll med indre lekkasjene i boligblokker. For å unngå lukt- eller i værste fall røykspredning mellom boenheter og for å begrense store vertikale trykkforsjeller. Vertikale trykkforsjeller på grunn av termisk oppdrift (skorsteinseffekten) kan gi vesentlige fuktproblemer i de øverste etasjene og ventilasjonen i bygget kan bli vanskelig å balansere riktig. Se bilaga 3 for mer informasjon. Side 19 av (58)

20 O4 Energianvänding Flere europeiske land har høye ambisjonar for å bygge energieffektive bygg i årene som kommer. I Storbritannia er det for eksempel varslet krav om at nye boliger skal være karbonnøytrale fra EU-parlamentet har sendt over et forslag til rådet om at alle nye bygg frå 2019 må produsere like mye energi som de bruker. Lavere energibruk gir ikke bare klima- og miljøgevinster. Det gir også gevinst i form av lavere kostnader til oppvarming. Energikravet har gjorts med utgångspunkt i de nordiska länders nationella byggregler. Krav uttrycks på ett sätt för de nordiska länderna, men funktionen av kravet kommer att ge olika resultat i olika länder. Detta p.g.a. att dom nationella byggreglerna skiljer sig avsevärt. I bilaga 4 finns en kort sammanfattning av de olika byggreglerna och en förklaring till komplexiteten i att göra jämförelser över gränserna. Resultatet har lett till en bedömning av att et krav på 25% bättre enn nationella byggreglerna är en rimlig nivå i alla dom nordiska länderna. Kravet er endret etter høringen. Tabell 3. Behov av köpt energi (kwh/m2*år) för referenshus beroende på geografisk placering och nasjonale berekningsregler giltig per december Sverige (Stockholm) För icke elvärmda byggnader, Köpt energi småhus 110/130/150 kwh/m 2 *år Köpt energi flerbostadshus 110/130/150 kwh/m 2 *år Köpt energi förskolebyggnader 100/120/140 kwh/m 2 *år (+ ventilationstill ägg) Danmark Norge (Oslo) Tek 07 ( / A 1 )KWh/m 2 pr år 101 (160 m 2 )? ( / A)KWh/m 2 pr år 90? ( / A) kwh/m² pr. år 112,5? Finland Total gjennomsni tt U-verdi 0,25 [W/m²K] I det fall nya nationella regler för energihushållning i byggnader införs under licensens giltighetstid, hvilket f.eks. er tilfældet i Danmark allerede i løbet af 2010, åligger det licensinnehavaren att skicka in dokumentation som styrker uppfyllandet av kravet enligt O4 i förhållande till de nya reglerna, innan myndighetens övergångstid för nya regler löper ut. Se bilaga 4 för mer information. P1 Minskad energianvänding Hus som er meget energieffektivt ska kunna ge poäng. Nordisk Miljømerking har i P1 gått ut från det obligatoriske kravet i O4, och gett poäng ned till en nivå som är 25 %- enheter bättre än det obligatoriske nivån. Det vil si at for å få maks poeng må man ha en bygning som er 50 % bedre enn nationella regler. Kravet er endret etter høringen. Se bilaga 4 för mer information. 1 A=Opvarmet etageareal Side 20 av (58)

21 P2 Energitillskott från lokal energikälla eller -återvinning I P2 ges poäng for installationer till aktiv solvarme. Solens strålningsvärme kan antingen samlas med en solfångare eller till direkt omformning till el som i en solcell. Kravet er endret etter høringen, i tillegg ble det lagt til en mulighet for å få poeng for värmeåtervinning från brukat varmvatten. Aktiv solvarme: En solfångare kan användas i ett varmvattensystem där man producerar tappvarmvatten, eller i ett kombisystem där man producerar både tappvarmvatten och värme till huset. Själva solvärmen är gratis, men man har en engångskostnad vid installationen och lite elförbrukning till pumpar och styring inom solfångersystemet. I april 2009 är det dock relativt sällsynt att nyproducerade hus använder sig av solfångare eller solceller, särskilt gäller det produktionen av flerfamiljshus. Svanen anser det som en viktig symbolfråga att stödja att nyproduktionen av hus börja använda sig av sol, och har i denna kriterieversion valt att vara ganska generösa med poäng, vilket innebär att anläggningarna kan vara relativt små. Används sol som uppvärmning premieras i några nationella byggreglar även detta då energi från sol räknas bort från köpt energi. För solceller är kravet lägre än för solfångare p.g.a. av att solceller har lägre effektivitet i förhållandet till ytan och investeringskostnaden. Solceller är dock under stark utveckling och på ett par års sikt kommer utvecklingen att gå mot billigare och effektivare solceller. Hvorfor premiere solenergi? Solenergi er en av de fornybare energikilden som uten tvil gir lavest miljøkonsekvenser: Ingen utslipp, ingen støy. Solceller og solfangere kan monteres på bygninger og trenger ikke okkupere store landarealer og dyrkbar mark. Andelen aktiv solvarme til nordiske bygninger kan økes betraktelig utover dagens nivå ved å ta i bruk eksisterende teknologi i større grad enn det gjøres i dag. Aktiv solvarme vil være et veldig god bidrag til energifrigjøring i kombinasjon med redusert energibehov i bygninger. Värmeåtervinning från brukat varmvatten: Med en enkel värmeväxlare kan du ta vara på värmen i ditt duschvatten/spillvärmen och slipper köra varmvattenberedaren för fullt. Värmeåtervinning från brukat varmvatten er ikke vanlig brukt oppvarmingskilde i de nordiske landene på tross av at de kan være svært energiøkonomiske og ikke minst at de har den fremragende egenskapen å redusere behovet for kjøpt energi. Etterspørselen er stigende og miljømerking ønsker å bidra til ytterligere økt etterspørsel. När man duschar är vattnet uppemot 40 grader varmt. Men i stället för att försvinna ut i avloppet går det in i en värmeväxlare, som plockar ut värmen ur avloppsvattnet och förvärmer inkommande kallvattnet. Värmeåtervinning från brukat varmvatten er en av de fornybare energikilden som uten tvil gir lavest miljøkonsekvenser: Ingen utslipp, ingen støy. Side 21 av (58)