Våtmarker i jordbrukslandskapet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våtmarker i jordbrukslandskapet"

Transkript

1 Våtmark. Foto: Ulf Hidås Våtmarker i jordbrukslandskapet För några decennier sedan var våtmark synonymt med surhål, sumpmark eller träsk, d.v.s. en problemmark som inte gick att använda utan att den först dränerades. I dag är denna uppfattning omprövad och man talar om våtmarker som en viktig miljö- och naturresurs. Men menas egentligen med en våtmark? Vatten är en grundförutsättning för allt liv. Därför har vattnets betydelse inom jordbruket alltid varit och kommer alltid att vara central, både när det gäller kvalitet och inte minst när det gäller kvantitet. När det gäller kvantiteten är det oftast för lite eller för mycket, sällan är det lagom. I vår del av världen har det största problemet hitintills varit att bli av med vattnet, för att kunna få odlingsbar mark och för att kunna bedriva ett rationellt jordbruk. Detta har föranlett att stora arealer av våtmarker och sjöar har torrlagts och vattendrag har rätats och rörlagts. Den odlingsbara marken ökade, men stora viktiga ekologiska funktioner och värden försvann samtidigt från naturen. Både ökad kunskap och medvetenhet om våtmarkernas betydelse, t.ex. när det gäller vattenrening, flödesutjämning och den biologiska mångfalden, har gjort att det idag både ny- och återskapas samt restaureras våtmarker på många platser i vårt landskap, för att återställa delar av de naturvärden som har försvunnit. Begrepp och definition Vad är en våtmark? Det finns olika definitioner på vad som menas med en våtmark, men generellt kan man säga att det är ett samlingsnamn på ett stort antal naturtyper som utgör gränszoner mellan land och vatten. Det är livsmiljöer där vatten till stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden. I de flesta fall kan vegetationen användas för att skilja våtmark från annan mark. Minst 50 procent av vegetationen ska vara hydrofil, det vill säga fuktighetsälskande, för att man ska kalla ett område för våtmark.

2 Varför är våtmarker värdefulla? Rent allmänt kan man säga att våtmarken utgör en mycket betydelsefull naturresurs som ger förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. Våtmarker i jordbrukslandskapet skapar nya möjligheter för den biologiska mångfalden i området och utgör en spridningsväg för många växt- och djurarter. Våtmarker har en vattenrenande funktion och fungerar som naturliga reningsverk för näringsämnen som kväve och fosfor. Våtmarkernas funktion som fördröjningsmagasin av vatten från t.ex. hårdgjorda ytor eller som flödesutjämning vid översvämningar är också något som bör beaktas. Rätt utformad kan en våtmark fungera som en bevattningsresurs. Det krävs dock ofta stora ytor för att få tillräckliga vattenvolymer. Sist men inte minst, kan våtmarker också användas för rekreation såsom jakt och fiske, fågelskådning, skridskoåkning, mm. Olika våtmarks funktioner och utformning En anlagd våtmark kan ha olika funktioner, beroende på markägarens intressen och behov. Utformningen och lokaliseringen skiljer sig åt beroende på dess huvudsakliga funktionsområde. Här kommer några förslag på olika användningsområden, utformning samt tips och råd, som kanske kan vara till hjälp om du funderar på att anlägga en våtmark. Våtmarker för biologisk mångfald I stort sett alla typer av våtmarker eller dammar, oavsett utformning och funktion, kommer att uppskattas och används av det vilda och bidra till att öka den biologiska mångfalden i området. Vill man underlätta för viss typ av flora och fauna så kommer här några exempel: Generella riktlinjer Vid nyanläggning, återskapande och restaurering av våtmarker bör följande generella riktlinjer tillämpas, oavsett våtmarkens funktion: Våtmarken utformas på ett sådant sätt att den smälter väl in i landskapet och bidrar till att ge en varierad och attraktiv landskapsbild. Alla uppgrävd massor som inte används till våtmarken ska jämnas ut eller transporteras bort. Våtmarken får inte förorsaka onaturliga vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer. Om det visar sig våtmarkens lokalisering kommer i närheten av någon grannfastighet, måste ett samråd ske med markägaren/brukaren så att den tänkta våtmarken inte omöjliggör eller försvårar brukandet av dennes mark, framförallt med tanke på grundvattennivåer, försämrade förutsättningar för avrinning samt att även avståndet till våtmarken är så stort att det går att hålla ett vindanpassat skyddsavstånd vid besprutning, om vindriktningen är mot våtmarken. Är våtmarkens syfte att fungera som en reningsanläggning, bör man inte sätta ut fisk, kräftor eller änder, eftersom dessa åtgärder ofta kräver att man måste utfodra djuren och därmed tillför man extra näringsämnen. Groddamm De flesta groddjur, d.v.s. grodor, paddor och vattensalamandrar, måste ha närhet till vatten för att kunna överleva och för sin fortplantning. En groddamm behöver inte var så stor för att fungera. En

3 m2 stor damm med flacka stränder räcker mer än väl. Dammen bör ligga i ett soligt läge, så att vattnet värms upp tidigt och lockar groddjuren till lek. Under våren vandrar groddjuren på natten till lämpliga lekvatten för att fortplanta sig. Något som man bör tänka på är att alla groddjur i Sverige är fridlysta. Det innebär att man inte får fånga in, skada eller döda djuren eller deras rom eller yngel. För att dammen ska fungera som en Groda. Foto: Windows ClipArt groddamm måste den hålla vatten hela året. Om vattenståndet fluktuerar, d.v.s. växlar, gör inget bara den inte torkar ut helt under sommaren. Detta kan man åtgärda genom att gräva en djuphåla i dammen. Djuphålan kan också fungera för djurens övervintring. Under vinterhalvåret går groddjuren i dvala och övervintrar i bland stockar och stenar, hålor i marken eller på dammbotten. I dammen kan man med fördel lägga ut stenar och död ved, som alger kan växa på. Dessa alger livnär sig sedan grodynglen på. Dammen bör också vara tom på fisk och kräftor, eftersom dessa äter både rom och yngel. Våtmark för fåglar I motsats till groddammen där storleken inte är av någon större betydelse, är en fågelvåtmark oftast attraktivare och bättre ju större den är. Vill man ha ett rikt fågelliv bör våtmarken vara större än 2-3 hektar. Eftersom det finns ett stort antal olika fågelarter som är beroende av vatten för sin överlevnad, krävs det oftast en kompromiss när det gäller våtmarkens utformning och vattendjup. Våtmarken ska fungera både för häckning, som matplats samt kunna ge skydd och vila. Finns det inte möjligheter att anlägga en stor våtmark, kan flera mindre våtmarker intill varandra också fungera bra. Även en enstaka mindre våtmark uppskattas av ett flertal olika fåglar. Det som är viktigt att tänka på när man anlägger en fågelvåtmark är anläggningens utformning. Våtmarken bör vara flikig med många uddar och vikar för att ge så stor variation som möjligt och olika miljöer för de olika arterna. För att de vattenlevande fåglarna ska få skydd och vila samt känna sig trygga bör man om det är möjligt att se till att det finns vattenytor som hamnar tillräckligt långt från land så fåglarna kan fly ut på öppet vatten för att söka skydd vid störningar. För en mindre våtmark är det således bättre med en rundare form än en långsmal. En mosaikartad vegetation med en stor artrikedom i våtmarken är mycket viktig och har stor betydelse för fågellivet. För att en våtmark ska fungera bra krävs det en fungerande skötselplan. Utan skötsel kommer våtmarken att växa igen och mista sitt värde för de flesta fåglarna. Det är framförallt vissa konkurrensstarka växter som bredkaveldun och bladvass som orsakar problem genom att de breder ut sig och tränger undan annan växtlighet. Bladvassen kan växa ut till 1,5 m vattendjup. Det är därför viktigt att vegetationen i våtmarken slås av eller betas, även ute i vattnet. För att underlätta skötseln av våtmarken, bör man se till att det går att sänka vattnet i våtmarken för att på så vis bättre kunna

4 komma åt vegetationen. För slåtter i vatten finns specialmaskiner och verktyg, men om marken i våtmarken är så pass torr att det går att köra på den, fungerar även vanliga traktorer med betesputsmaskiner eller slaghack monterad på arm. Att använda olika betesdjur till skötseln av våtmarken är ett mycket bra alternativ. Djuren betar ofta på ett sådant sätt att det bidrar till en stor varierad vegetation med olika höjd. Djurens trampskador kan också vara positivt, eftersom det skapar öppna miljöer som är gynnsamma för mångfalden av olika smådjur och konkurrenssvaga växter. Visserligen kan trampskador från djuren skada enstaka fåglars häckning, men vid ett normalt betestryck är den positiva effekten av betet oftast så pass stor, att detta överväger. En annan fördel är att de gärna betar en bit ut i vattnet. Våtmarker för vattenrening Är syftet att i första hand förbättra vattenkvaliteten i området, finns det några olika typer av våtmarksanläggningar för detta. Alla våtmarker bidrar till en viss del med att rena vatten från både kväve och fosfor, men reningskapaciteten kan variera avsevärt mellan olika våtmarker. För att optimera reningen bör rätt våtmark ligga på rätt plats. En våtmark som är speciellt konstruerad för vattenrening, bidrar givetvis också till att främja den biologiska mångfalden i området. Det som nedan benämns kvävefälla, är vad som man i dagligt tal vanligtvis kallar en vanlig våtmark. Kvävefälla Vill man prioritera att rena vatten från kväve, anlägger man en våtmark som är konstruerad för detta ändamål. Reningsprocessen i en våtmark sker med hjälp av: Denitrifikation Växter Sedimentation Knölsvan. Foto: Windows ClipArt Denitrifikation I en våtmark är den viktigaste kvävereningsprocessen denitrifikation. Det är när det lösta nitratkvävet i vattnet, omvandlas till kvävgas som försvinner upp i atmosfären. Nitrat är den dominerande kväveformen i vattnet som kommer från jordbruksmarker. Omvandlingen till kvävgas sker av speciella bakterier som finns i våtmarken. För att få så hög denitrifikation som möjligt, krävs det i sin tur att bakterierna får så mycket nitrat som möjligt. Därför ska våtmarkens placering vara i ett område där det inkommande vattnet har höga näringshalter. Lokaliseringen är bäst i slutet av ett vattendrag, där avrinningsområdet är så stort som möjligt och där det framförallt består av odlad åkermark. Kommer det mycket vatten från skogsmark och grundvatten, d.v.s. vatten som har låga halter näringsämnen, sker det en utspädning och reningen i våtmarken blir inte lika effektiv. Våtmarkens storlek styrs mycket av förutsättningarna på platsen. För att våtmarken ska fungera som en naturlig reningsanläggning, måste våtmarken konstrueras så att vattnet får en uppehållstid som är

5 så lång, att bakterierna hinner omvandla kvävet till kvävgas (ca 3-5 dagar vid medelvattenflöde). Våtmarkens storlek bör inte vara mindre än 0,1-1 % av avrinningsområdets yta. Växter Växterna i våtmarken är av mycket stor betydelse. Den viktigaste funktionen växterna har, är att fungera som energikälla och levnadsmiljö för de bakterier som ha betydelse för denitrifikationen. Växterna tar även upp näringsämnen under sommaren, men under vinterhalvåret bryts växterna ner, vilket leder till att en stor del av näringsämnena frigörs igen. För att växtupptaget ska fungera som en reningsprocess, måste växternas biomassa skördas under växtperioden och tas bort. Sedimentation En del kväve förekommer i partikelbunden form och sedimenterar till botten när vattnet bromsas upp. Utformningen och vattnets uppehållstid i våtmarken har en stor betydelse, för att de suspenderade partiklarna ska hinna sjunka till botten. Ju längre uppehållstid, desto fler partiklar hinner sedimentera. På botten sker sedan en mineralisering av kvävet. Dammar som samlar fosfor Fosforn är ett av de näringsämnen som bidrar till övergödning av våra sjöar och hav. En stor del av fosforn som hamnar i våra vattendrag, kommer från jordbruksmark. Fosforn transporteras i vattnet antingen i löst form eller bundet till jord- eller lerpartiklar. Fosfordamm. Foto: Bioforsk FOKUS-rapport 2008 Fosforförlusterna sker framförallt genom ytavrinning från erosionsbenägna marker, där jordpartiklar lätt kan frigöras vid kraftigt regn. Utlakningen av den lösta fosforn, sker oftast via åkrarnas dräneringsledningar, där det även kan komma partikelbundet fosfor. För att kunna fånga upp dessa fosforförluster kan man anlägga dammar som är speciellt konstruerade för att samla fosfor. Denna typ av anlagd våtmark är en relativt ny företeelse i Sverige och skiljer sig lite från övriga våtmarker. De tidigare nämnda våtmarkstyperna har det gemensamt, att de ska vara grunda och ju större desto bättre. De är också ofta placerade i slutet av ett tillrinningsområde så att stora mängder vatten kommer till våtmarken. När det gäller dammar som samlar fosfor, är det både dammens placering, utformning och storlek som är olik andra våtmarker. En fosfordamm ska anläggas så nära källan som möjligt, i ett område med indikation på höga fosforhalter och -förluster, för att få en effektiv anläggning. Detta innebär att dammen ska ligga högt

6 upp i avrinningsområdet, vilket leder till att det blir en mindre mängd vatten, men med hög fosforhalt, som kommer till dammen. Dammarnas storlek beror på tillrinningsområdet utbredning, vilket inte bör vara för stort. Det kan räcka med ca hektar och bör helst inte överstiga 300 hektar. Dammens yta rekommenderas att vara minst 0,1-0,5 % av avrinningsområdet, men är också beroende av den förväntade mängden sediment som ska fångas upp. Dammens utformning bör vara långsmal och minst dubbel så lång som bred, för att vattnet lättare ska kunna strömma jämnt över hela dammytan. Inloppet ska förses med en djupare del, där det grövsta materialet kan sedimentera. Därefter kommer en eller flera grundare vegetationszoner där vattnet bromsas upp och de finare partiklarna kan filtreras och sedimentera. Dammen kan även förses med trösklar mellan de olika delarna i dammen. Även i denna typ av våtmark är det viktigt med en mångfald av olika vattenväxter. Dessa bör planteras när dammen anläggs, för att snabbare få en fungerande vegetationszon. En naturlig etablering av växtlighet tar ganska lång tid och ger ofta växtfria zoner, som kan ge vattnet en oönskad snabb transportväg. För att erosionssäkra dammens slänter bör dessa besås med gräs. Det är viktigt att dammen underhålls och att sedimentationsdelen töms regelbundet eller vid behov, så att de uppsamlade materialet inte sköljs ut från dammen och på så vis fungerar som en fosforkälla. Därför måste man tänka på tillgängligheten så att det går att ta sig fram till dammen för att kunna tömma sedimentationsdelen med en grävare. Bevattning Att anlägga en våtmark och använda den för bevattningsändamål är ytterligare ett sätt att ha glädje och nytta av en våtmark. Det krävs dock stora ytor, för att få tillräcklig vattenvolym. Har man inte ett stort behov av vatten, och har rätt markförutsättningar går det att kombinera en konventionell bevattningsdamm och en våtmark. Då anlägger man en vanlig våtmark med flacka strandkanter men gräver en stor djuphåla i mitten för att få mer vattenvolym. Under bevattningsperioden kommer då vissa delar av den grunda delen att bli torrlagd, men denna nivåändring kan vara positiv ur skötselsynpunkt när det gäller att hålla efter växter som bredkaveldun och bladvass, vilka ofta orsakar igenväxnings problem. Eftersom det bildas en öppen vattenspegel utan några vattenväxter i mitten på den här typen av våtmark, blir den renande effekten mindre jämfört med en våtmark där det finns växter över hela ytan, men i gengäld återanvänder man de näringsämnen som finns lösta i vattnet när man bevattnar med det. LOD/Fördröjningsmagasin Ett något mindre vanligt användningsområde av våtmarker inom jordbruket är att använda våtmarker till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), d.v.s. för regn och smältvatten. Det finns i dag många lantbruksföretag som har verksamheter med stora hårdgjorda ytor och byggnader med stora takytor, där dagvattnet kanske är anslutet till gamla och underdimensionerade ledningar eller till någon recipient som inte är dimensionerad för de stora vattenmängder som kommer vid ett kraftigt skyfall eller långvarigt regn. Detta medför att risken för översvämning och vattenskador är stor. Kanske är dagvattnet också förorenat och då kan det vara av värde att anlägga en våtmark som både fungerar som fördröjningsmagasin och reningsanläggning.

7 Våtmarker kan också anläggas i vattendrag för att fördröja höga vattenflöden och därmed minska översvämningsrisken nedströms. Viltvatten Är man intresserad av jakt och viltvård kan man berika sina marker med en våtmark som framförallt gynnar det vilda. När det gäller våtmarkens storlek skiljer sig ett viltvatten inte speciellt mycket från andra våtmarkstyper. Ju större våtmark desto bättre, framförallt när det gäller den biologiska mångfalden, som i detta fall ofta handlar om hur många änder och andra fågelarter vattnet kan hysa. Men även små vatten kan vara till stor nytta, om än bara som drickplats till traktens djur. Kronhjort i viltvatten. Foto: Windows ClipArt Ett viltvatten skapar man enklast genom uppdämning. Detta är också den billigaste metoden. Man måste tänka på och undersöka om vattentillgången är tillräcklig och att marken är vattenhållande så att en lämplig vattennivå kan säkerställas även under sommaren. Viltvattnet bör ligga öppet så att fåglarna har fri sikt och kan upptäcka annalkande faror i god tid. Ett öppet och solexponerat läge gör också att vattnet blir isfritt tidigt på våren och att smådjuren trivs. Om man anlägger ett viltvatten genom dämning, kommer vattendjupet till stor del att bestämmas av den befintliga topografin. Det är bra om man kan få varierande djupförhållanden. Detta gynnar vattnets biologiska mångfald. Vill man gynna simänder bör största delen vattnet vara ca 0,2-0,5 m djupt, för att fåglarna ska kunna söka föda på botten. Våtmarker som man skapar genom att dämma får ofta en mer naturlig flora och fauna än grävda viltvatten, och är därför normalt mer gynnsamma för viltet. För att viltvattnet ska bli attraktivare som häckningsbiotop och rastplats kan man även anlägga öar i vattnet. Miljöinvestering Att anlägga, återställa eller restaurera en våtmark räknas som en miljöinvestering, det vill säga att man gör en insats för miljön som är bra för natur-, kultur- eller rekreationsvärden. För våtmarker som har en renande funktion eller som främjar den biologiska mångfalden, framförallt när det gäller sällsynta och rödlistade djurarter, går det att söka och få bidrag både till anläggningskostnader och för skötsel. Det krävs då att man uppfyller de krav som länsstyrelsen ställer och att anläggningen görs så kostnadseffektiv som möjligt, d.v.s. att den ligger på rätt plats och gör så stor nytta som möjligt. Arbete med våtmarker räknas i stort sett alltid som en vattenverksamhet och regleras i miljöbalken. Därför bör man alltid, oavsett om man tänker söka stöd eller inte, kontakta länsstyrelsen för att få råd och hjälp med vilka krav och regler som gäller. Inom Greppa Näringen har man även möjligheten att få gratis rådgivning. Det går också att få hjälp av oss på Hushållningssällskapet. Är du intresserad av att få mer information och kunskap om de olika våtmarkstyperna och deras funktion och hur man anlägger eller restaurerar våtmarker? Kontakta Ulf Hidås Vattenrådgivare HS Kristianstad Tel

8 Text: Ulf Hidås, vattenrådgivare Hushållningssällskapet Kristianstad Denna artikel är finansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne län.

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

Våtmarker som sedimentationsfällor

Våtmarker som sedimentationsfällor Våtmarker som sedimentationsfällor av John Strand, HS Halland Våtmarker Våtmarker har idag blivit ett vanligt verktyg i miljöarbetet och används särskilt för att rena näringsrikt jordbruksvatten. De renande

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

vårda och anlägga våtmarker

vårda och anlägga våtmarker vårda och anlägga våtmarker Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Återskapad våtmark i skog. Vårda och anlägga våtmarker Våtmarker gynnar fågellivet, fisket och jakten. Dessutom ger

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1). Reglerbar dränering Om SMHI:s klimatscenarier slår in kommer klimatet i Sverige att förändras om 50-100 år. Odlingssäsongen kommer att blir längre och vinter, vår och höst regnigare. Man kan räkna med

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Skyddszoner och våtmarker i jordbrukslandskapet

Skyddszoner och våtmarker i jordbrukslandskapet Rapport 2003:3 Skyddszoner och våtmarker i jordbrukslandskapet Foto: ØYSTEIN SØBYE/NN Katarina Nordström Hösten 2003 INLEDNING Läckage av näringsämnen från jordbruksmark är en av de främsta orsakerna till

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden Verktyg för ett renare vatten i Stavbofjärden 1 Postadress Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Besöksadress Hantverkargatan 29 Stockholm E-post: stockholm@lansstyrelsen.se Tfn: 08-785

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G.

Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Ett arbete om Reningsverk! Av: Julia Ärnekvist 9G. Innehållsförteckning. Sida nr. 1. Inledning. 2. Frågeställning. 3-8. Svar på frågorna. 9. Intervju med Åke Elgemark. 10. Bilder ifrån reningsverket. 11.

Läs mer

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen

Mänsklig påverkan. Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Mänsklig påverkan Hydrologi-utbildning för Länsstyrelsen Faktorer som påverkar hydrologi och hydraulik Dikning och sjösänkning Kanalisering och rätning Dämning, reglering och överledning Tätortshydrologi

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN RAPPORT 2012-06-20 Uppdrag: 242340, Planförstudie - Bergagården, Kalmar Titel på rapport: Dagvattenutredning Bergagården Status: Rapport Datum: 2012-06-20 Medverkande Beställare:

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga

Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Plats för bild/bilder Ta hand om ditt dagvatten - Råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten a r regn-, sma lt- och spolvatten som rinner av fra n exempelvis va gar och hustak och som via diken

Läs mer

Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse.

Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Lokala lösningar för dagvatten i befintlig bebyggelse. Digital vy över högvattnet i Uddevalla 22 februari 2008 Nya riktlinjer Kommunfullmäktige har antagit Riktlinjer för dagvattenhanteringen i Uddevalla

Läs mer

Golfen och miljön 2011

Golfen och miljön 2011 Golfen och miljön 2011 Hur påverkar golfsporten miljön? Markutnyttjande Mineralgödsel och kemiska bekämpningsmedel Effekter på biologisk mångfald Energiförbrukning Vattenrening Hur kan vi förbättra golfsportens

Läs mer

Biologisk mångfald på våra motorbanor

Biologisk mångfald på våra motorbanor Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor

Läs mer

Information om dag- och dräneringsvatten

Information om dag- och dräneringsvatten Information om dag- och dräneringsvatten Lokalt omhändertagande av dagvatten I den här broschyren vill vi informera dig som fastighetsägare om hur du på bästa sätt tar hand om ditt dag- och dräneringsvatten

Läs mer

Exempel på olika avloppsanordningar

Exempel på olika avloppsanordningar Exempel på olika avloppsanordningar Avloppsanordningarna beskrivna nedan är några som har använts länge och några som är nya, dessa kan kombineras för att uppnå de krav som ställs av miljönämnden. Att

Läs mer

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338

Mer än en golfbana. - ta tillvara banans natur- och kulturvärden. Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Mer än en golfbana - ta tillvara banans natur- och kulturvärden Vattenriket i fokus 2012:02 ISSN 1653-9338 Introduktion För många golfspelare är naturupplevelsen lika viktig som själva spelet. Golfbanor

Läs mer

Yttrande över samrådshandlingar

Yttrande över samrådshandlingar 1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB

BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN. Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB BILAGA 5 VA-UTREDNING DETALJPLAN FÖR SKUMMESLÖV 24:1 M FL. FAST. SKUMMESLÖVSSTRAND, LAHOLMS KN Växjö 2009-11-11 SWECO Infrastructure AB Malin Engström Uppdragsnummer 2292762 ra01s 2008-06-03 SWECO Lineborgsplan

Läs mer

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb

Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Djurlivet i dammarna på Romeleåsens Golfklubb Inventering Innehåll: 1 Sammanfattning 2-6 Bilder och korta beskrivningar 7 Rekommendationer och åtgärder Observerat djurliv 2008 (Per Nyström & Marika Stenberg,

Läs mer

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar

Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Hur en slambrunn/slamavskiljare fungerar Avloppsslam Slam bildas vid all rening av avloppsvatten. Beroende på typ av avlopp indelas avloppsvattnet upp i svartvatten (toaletter, bad-, disk- och tvättvatten)

Läs mer

Naturreservatet i Vatnsmýri

Naturreservatet i Vatnsmýri Naturreservatet i Vatnsmýri Handlingsplan Februari 2011 Islands universitet, Nordens hus och Reykjaviks kommun har beslutat att rusta upp naturreservatet i Vatnsmýri. För att se till att förändringarna

Läs mer

Säfsen 2:78, utredningar

Säfsen 2:78, utredningar SÄFSEN FASTIGHETER Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Uppsala Säfsen 2:78, utredningar Dagvattenutredning Datum 2014-11-14 Uppdragsnummer 1320010024 Utgåva/Status Michael Eriksson Magnus Sundelin

Läs mer

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar!

Foto. bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Foto bildtexter!!! Upptäck Viskan och dess spännande omgivningar! Viskan har haft stor historisk betydelse för vår bygd och är idag en viktig inspirationskälla och oas för invånarna i Marks kommun. I broschyren

Läs mer

Kontroll av förutsättningar för funktionen hos anlagda dammar i jordbrukslandskapet inom Saxån-Braåns avrinningsområde

Kontroll av förutsättningar för funktionen hos anlagda dammar i jordbrukslandskapet inom Saxån-Braåns avrinningsområde Kontroll av förutsättningar för funktionen hos anlagda dammar i jordbrukslandskapet inom Saxån-Braåns avrinningsområde - Biologisk mångfald eller näringsretention Ninni Andersson Examensarbete i miljövetenskap

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Inventering av våtmarkslägen samt lägen för skyddszoner och reglerad dränering i Landsjöns avrinningsområde

Inventering av våtmarkslägen samt lägen för skyddszoner och reglerad dränering i Landsjöns avrinningsområde Inventering av våtmarkslägen samt lägen för skyddszoner och reglerad dränering i Landsjöns avrinningsområde Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Inventering av våtmarkslägen i Landsjöns avrinningsområde...

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

VATTENRENING I VÅTMARKER

VATTENRENING I VÅTMARKER SELLIN OCH TORSTENSSON VATTENRENING I VÅTMARKER HT 2011 VT 2012 Blackebergs Gymnasium Våtmarker är naturens reningsverk. De renar bland annat och som till följd av mänsklig aktivitet har ökat dramatiskt

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s

P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s I n v e n t e r i n g a v g r o d d j u r o c h a m f i b i e r P r ä s t e r y d s v ä g e n A l i n g s å s Mindre vattensalamander (Triturus vulgaris). Foto Örnborg Kyrkander Örnborg Kyrkander Biologi

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Slam- och oljeavskiljaranläggning

Slam- och oljeavskiljaranläggning Slam- och oljeavskiljaranläggning Förord Denna skrift har tagits fram av samtliga kommunala VA-huvudmän i Dalarna med syftet att ge dig som fastighetsägare respektive verksamhetsutövare kortfattad information

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet.

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 9 Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, 164-166 meter över havet. 1 Innehåll Bäck 8... 3 Bäck 9... 9 Bäck 10... 11 Bäck 57... 15 Bäck 11... 17 Bäck 12... 20 Bäck 13... 23 Bäck 14... 27 2 Bäck

Läs mer

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald

9. Naturmiljöer och biologisk mångfald 9. Natur och gröna frågor kan ses ur flera perspektiv. Detta kapitel behandlar naturvärden utifrån perspektivet biologisk mångfald och förutsättningarna för denna. Naturvärden utifrån ett rekreativt perspektiv

Läs mer

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson Höje å, samarbete över VA-gränserna Patrik Nilsson Höje å 58% jordbruksmark, 12% tätorter avrinningsområdet storlek 316,0 km 2 Lomma Lund Staffanstorp Drygt 50 st dikningsföretag 15 st med utlopp i huvudfåran

Läs mer

Vattenrådet Snoderån Mästermyrs Vattenavledningsföretag Ringome Bevattningssamfällighet 2015-02- 09. Överklagan mål dnr 55112-17865- 2014

Vattenrådet Snoderån Mästermyrs Vattenavledningsföretag Ringome Bevattningssamfällighet 2015-02- 09. Överklagan mål dnr 55112-17865- 2014 1 (5) 2015-02- 09 Överklagan mål dnr 55112-17865- 2014 Mark- och miljödomstolen Nacka tingsrätt Box 1104 131 26 Nacka strand Överklagan av Miljöprövningsdelegationens beslut avseende Region Gotlands ansökan

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen för åk 4-9 ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får

Läs mer

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd 2014-03-20 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd information och samverkan i vattenrådsverksamheten 2014 Innehåll Kontinuerliga möten... 4 Samverkan och Samråd Vattenmyndigheten... 4 Arbetsgrupp för

Läs mer

Stockholms nya groddammar

Stockholms nya groddammar Stockholms nya groddammar Projektet Tretton groddammar har under vårvintern 2007 anlagts runt om i Stockholm. Initiativet till projektet togs av Stockholms stads Idrottsförvaltning. Projektet har utförts

Läs mer

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Ammoniakavgång från jordbruket. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Ammoniakavgång från jordbruket Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping Växtnäringsförluster Fem goda skäl att minska förlusterna Ekonomi En sparad krona är en tjänad krona Miljö Hav Sjöar och vattendrag

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren

UPPDRAGSLEDARE. Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV. Göran Lundgren UPPDRAG VÄG 798 ESARP-GENARP UPPDRAGSNUMMER 2222064 UPPDRAGSLEDARE Lovisa Bjarting UPPRÄTTAD AV Göran Lundgren DATUM PM Avvattning Här nedan redovisas vad den planerade ombyggnaden och breddningen av vägen

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se

Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. orebro.se Dag- och dräneringsvatten. Riktlinjer och regler hur du ansluter det på rätt sätt. 1 orebro.se Var rädd om ditt hus! Om du ansluter ditt dag- och dräneringsvatten rätt, minskar du risken för översvämning

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

ANSÖKAN OM MILJÖGRANSKNING AV MUDDRING ELLER ANNAT VATTENFÖRETAG*

ANSÖKAN OM MILJÖGRANSKNING AV MUDDRING ELLER ANNAT VATTENFÖRETAG* Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet Norragatan 17, AX-22100 Mariehamn Tel: +358 18 528 600, Fax: +358 18 528 601 E-post: kansliet@amhm.ax Hemsida: www.amhm.ax Diarienummer (ifylles av myndighet): Handlingar

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB

Källdal 4:7. Dagvattenutredning. Bilaga till Detaljplan 2015-05-21. Uppdragsansvarig: Lars J. Björk. ALP Markteknik AB Källdal 4:7 2015-05-21 Dagvattenutredning Bilaga till Detaljplan Uppdragsansvarig: Lars J. Björk Handläggare: Anna Löf ALP Markteknik AB Innehållsförteckning 1.1 Inledning... 4 1.1 Bakgrund... 4 1.2 Uppdrag...

Läs mer

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö

Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö Datum 2011-03-21 Reviderad - Dagvattenutredning Träkvista 4:191, Ekerö Ramböll Sverige AB Dragarbrunnsgatan 78B 753 20 Uppsala Region Mitt Uppdrag Beställare Träkvista Järntorget Bostad AB T: +46-10-615

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Lärarhandledning Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Bra att veta Målsättningen är att eleverna ska: - förstå hur marken som

Läs mer

Dagvatten för övriga fastigheter

Dagvatten för övriga fastigheter Dagvatten för övriga fastigheter Den nya taxan och hur du kan påverka den 1 Växjö kommun inför en ny dagvattenavgift i VA-taxan. Övriga fastigheter (fastigheter som inte är småhus) betalar för hur många

Läs mer

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå)

Kolardammen, Tyresö (en bra lösning nedströms om plats finns att tillgå) Thomas Larm Svenska och utländska exempel på lokala åtgärder för fördröjning och rening av dagvatten (för befintliga och nya områden, i gatumiljö och i kvartersmark) 1 Det är inte alltid man har gott om

Läs mer

PROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014

PROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014 PROJEKT - MAGASINERING OCH FÖRDRÖJNING - ETT HELTERSGREPP 29/9 2014 LOVA PROJEKTET MAGASINERA FÖRDRÖJA ETT HELHETSGREPP Samverkan Samhällsbyggnadsförvaltningen Miljö, Plan och Tekniska gata /park och kommunledningskontoret.

Läs mer

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik

Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter. Avloppsreningsverket, Vik Riktlinjer för utsläpp av avloppsvatten från industrier och andra verksamheter Avloppsreningsverket, Vik Arvika Teknik AB Januari 2011 Allmänt Fastighetsägaren / verksamhetsutövaren ansvarar för, och ska

Läs mer

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås

Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås Råd och regler för enklare tömning av enskilt avlopp Västerås www.vafabmiljo.se kundservice@vafabmiljo.se Tel: 020-120 22 20 www.facebook.com/vafabmiljo Om du har ett enskilt avlopp med trekammarbrunn,

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD

Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Anette Mellström 2015-01-05 KS 2014/0465 50029 Kommunfullmäktige Motion från Anna Thore (MP) om gratis dagvatten för gröna tak och LOD Förslag till beslut

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

En svala gör ingen sommar

En svala gör ingen sommar Inbjudan med program En svala gör ingen sommar Jordbruksverkets miljömålseminarium om Ett rikt odlingslandskap 2014 Foto: Johan Wallander När: 10 och 11 november 2014 Var: Scandic Klara, Slöjdgatan 7,

Läs mer

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25

Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25 Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

SOLNA UNITED Kv. Tygeln 2

SOLNA UNITED Kv. Tygeln 2 SOLNA UNITED Kv. Tygeln 2 DAGVATTENUTREDNING 2015-02-20 ÅF/ Niklas Pettersson Dagvattenrapport Kv Tygeln DAGVATTENRAPPORT KV TYGELN 2 2015-02-16 2 (14) Sammanfattning Skanska Fastigheter Stockholm AB planerar

Läs mer

Kräftodling i dammar

Kräftodling i dammar Kräftodling i dammar Förutsättningar för en dammodling 1. Varför dammodling? All odling går ut på att ensidigt gynna den organism man tänker odla. + God kontroll + vattenkvalitet + bottenstruktur + predatorer

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget

Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna. Klimatförändringarna och dikningsföretaget Odlings landskapets tekniska system måste anpassas till klimatförändringarna Klimatförändringarna och dikningsföretaget Hur påverkas dikningsföretaget? Odlings landskapets tekniska system måste anpassas

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

POLICY FÖR ENSKILDA AVLOPP

POLICY FÖR ENSKILDA AVLOPP POLICY FÖR ENSKILDA AVLOPP Antagen av Miljö-och Byggnadsnämnden 2011-12-08 Inledning De flesta vattendrag och sjöar i Skåne är idag övergödda, och det näringsrika vattnet följer med ut i havet. För mycket

Läs mer

Vrångsholmen, Tanums kommun. 2014 05 26 1(5) Ny konferensanläggning med camping och ca 316 fritidshus. VA och dagvattenutredning för ny detaljplan.

Vrångsholmen, Tanums kommun. 2014 05 26 1(5) Ny konferensanläggning med camping och ca 316 fritidshus. VA och dagvattenutredning för ny detaljplan. Vrångsholmen, Tanums kommun. 2014 05 26 1(5) Ny detaljplan Det planeras för nytt fritidsområde med konferensanläggning, camping med tält, husvagnar, stall, ridhus och ca 316 st campingstugor. Yta inom

Läs mer