Våtmarker i jordbrukslandskapet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Våtmarker i jordbrukslandskapet"

Transkript

1 Våtmark. Foto: Ulf Hidås Våtmarker i jordbrukslandskapet För några decennier sedan var våtmark synonymt med surhål, sumpmark eller träsk, d.v.s. en problemmark som inte gick att använda utan att den först dränerades. I dag är denna uppfattning omprövad och man talar om våtmarker som en viktig miljö- och naturresurs. Men menas egentligen med en våtmark? Vatten är en grundförutsättning för allt liv. Därför har vattnets betydelse inom jordbruket alltid varit och kommer alltid att vara central, både när det gäller kvalitet och inte minst när det gäller kvantitet. När det gäller kvantiteten är det oftast för lite eller för mycket, sällan är det lagom. I vår del av världen har det största problemet hitintills varit att bli av med vattnet, för att kunna få odlingsbar mark och för att kunna bedriva ett rationellt jordbruk. Detta har föranlett att stora arealer av våtmarker och sjöar har torrlagts och vattendrag har rätats och rörlagts. Den odlingsbara marken ökade, men stora viktiga ekologiska funktioner och värden försvann samtidigt från naturen. Både ökad kunskap och medvetenhet om våtmarkernas betydelse, t.ex. när det gäller vattenrening, flödesutjämning och den biologiska mångfalden, har gjort att det idag både ny- och återskapas samt restaureras våtmarker på många platser i vårt landskap, för att återställa delar av de naturvärden som har försvunnit. Begrepp och definition Vad är en våtmark? Det finns olika definitioner på vad som menas med en våtmark, men generellt kan man säga att det är ett samlingsnamn på ett stort antal naturtyper som utgör gränszoner mellan land och vatten. Det är livsmiljöer där vatten till stor del av året finns nära under, i eller strax över markytan samt vegetationstäckta vattenområden. I de flesta fall kan vegetationen användas för att skilja våtmark från annan mark. Minst 50 procent av vegetationen ska vara hydrofil, det vill säga fuktighetsälskande, för att man ska kalla ett område för våtmark.

2 Varför är våtmarker värdefulla? Rent allmänt kan man säga att våtmarken utgör en mycket betydelsefull naturresurs som ger förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. Våtmarker i jordbrukslandskapet skapar nya möjligheter för den biologiska mångfalden i området och utgör en spridningsväg för många växt- och djurarter. Våtmarker har en vattenrenande funktion och fungerar som naturliga reningsverk för näringsämnen som kväve och fosfor. Våtmarkernas funktion som fördröjningsmagasin av vatten från t.ex. hårdgjorda ytor eller som flödesutjämning vid översvämningar är också något som bör beaktas. Rätt utformad kan en våtmark fungera som en bevattningsresurs. Det krävs dock ofta stora ytor för att få tillräckliga vattenvolymer. Sist men inte minst, kan våtmarker också användas för rekreation såsom jakt och fiske, fågelskådning, skridskoåkning, mm. Olika våtmarks funktioner och utformning En anlagd våtmark kan ha olika funktioner, beroende på markägarens intressen och behov. Utformningen och lokaliseringen skiljer sig åt beroende på dess huvudsakliga funktionsområde. Här kommer några förslag på olika användningsområden, utformning samt tips och råd, som kanske kan vara till hjälp om du funderar på att anlägga en våtmark. Våtmarker för biologisk mångfald I stort sett alla typer av våtmarker eller dammar, oavsett utformning och funktion, kommer att uppskattas och används av det vilda och bidra till att öka den biologiska mångfalden i området. Vill man underlätta för viss typ av flora och fauna så kommer här några exempel: Generella riktlinjer Vid nyanläggning, återskapande och restaurering av våtmarker bör följande generella riktlinjer tillämpas, oavsett våtmarkens funktion: Våtmarken utformas på ett sådant sätt att den smälter väl in i landskapet och bidrar till att ge en varierad och attraktiv landskapsbild. Alla uppgrävd massor som inte används till våtmarken ska jämnas ut eller transporteras bort. Våtmarken får inte förorsaka onaturliga vandringshinder för fisk och andra vattenlevande organismer. Om det visar sig våtmarkens lokalisering kommer i närheten av någon grannfastighet, måste ett samråd ske med markägaren/brukaren så att den tänkta våtmarken inte omöjliggör eller försvårar brukandet av dennes mark, framförallt med tanke på grundvattennivåer, försämrade förutsättningar för avrinning samt att även avståndet till våtmarken är så stort att det går att hålla ett vindanpassat skyddsavstånd vid besprutning, om vindriktningen är mot våtmarken. Är våtmarkens syfte att fungera som en reningsanläggning, bör man inte sätta ut fisk, kräftor eller änder, eftersom dessa åtgärder ofta kräver att man måste utfodra djuren och därmed tillför man extra näringsämnen. Groddamm De flesta groddjur, d.v.s. grodor, paddor och vattensalamandrar, måste ha närhet till vatten för att kunna överleva och för sin fortplantning. En groddamm behöver inte var så stor för att fungera. En

3 m2 stor damm med flacka stränder räcker mer än väl. Dammen bör ligga i ett soligt läge, så att vattnet värms upp tidigt och lockar groddjuren till lek. Under våren vandrar groddjuren på natten till lämpliga lekvatten för att fortplanta sig. Något som man bör tänka på är att alla groddjur i Sverige är fridlysta. Det innebär att man inte får fånga in, skada eller döda djuren eller deras rom eller yngel. För att dammen ska fungera som en Groda. Foto: Windows ClipArt groddamm måste den hålla vatten hela året. Om vattenståndet fluktuerar, d.v.s. växlar, gör inget bara den inte torkar ut helt under sommaren. Detta kan man åtgärda genom att gräva en djuphåla i dammen. Djuphålan kan också fungera för djurens övervintring. Under vinterhalvåret går groddjuren i dvala och övervintrar i bland stockar och stenar, hålor i marken eller på dammbotten. I dammen kan man med fördel lägga ut stenar och död ved, som alger kan växa på. Dessa alger livnär sig sedan grodynglen på. Dammen bör också vara tom på fisk och kräftor, eftersom dessa äter både rom och yngel. Våtmark för fåglar I motsats till groddammen där storleken inte är av någon större betydelse, är en fågelvåtmark oftast attraktivare och bättre ju större den är. Vill man ha ett rikt fågelliv bör våtmarken vara större än 2-3 hektar. Eftersom det finns ett stort antal olika fågelarter som är beroende av vatten för sin överlevnad, krävs det oftast en kompromiss när det gäller våtmarkens utformning och vattendjup. Våtmarken ska fungera både för häckning, som matplats samt kunna ge skydd och vila. Finns det inte möjligheter att anlägga en stor våtmark, kan flera mindre våtmarker intill varandra också fungera bra. Även en enstaka mindre våtmark uppskattas av ett flertal olika fåglar. Det som är viktigt att tänka på när man anlägger en fågelvåtmark är anläggningens utformning. Våtmarken bör vara flikig med många uddar och vikar för att ge så stor variation som möjligt och olika miljöer för de olika arterna. För att de vattenlevande fåglarna ska få skydd och vila samt känna sig trygga bör man om det är möjligt att se till att det finns vattenytor som hamnar tillräckligt långt från land så fåglarna kan fly ut på öppet vatten för att söka skydd vid störningar. För en mindre våtmark är det således bättre med en rundare form än en långsmal. En mosaikartad vegetation med en stor artrikedom i våtmarken är mycket viktig och har stor betydelse för fågellivet. För att en våtmark ska fungera bra krävs det en fungerande skötselplan. Utan skötsel kommer våtmarken att växa igen och mista sitt värde för de flesta fåglarna. Det är framförallt vissa konkurrensstarka växter som bredkaveldun och bladvass som orsakar problem genom att de breder ut sig och tränger undan annan växtlighet. Bladvassen kan växa ut till 1,5 m vattendjup. Det är därför viktigt att vegetationen i våtmarken slås av eller betas, även ute i vattnet. För att underlätta skötseln av våtmarken, bör man se till att det går att sänka vattnet i våtmarken för att på så vis bättre kunna

4 komma åt vegetationen. För slåtter i vatten finns specialmaskiner och verktyg, men om marken i våtmarken är så pass torr att det går att köra på den, fungerar även vanliga traktorer med betesputsmaskiner eller slaghack monterad på arm. Att använda olika betesdjur till skötseln av våtmarken är ett mycket bra alternativ. Djuren betar ofta på ett sådant sätt att det bidrar till en stor varierad vegetation med olika höjd. Djurens trampskador kan också vara positivt, eftersom det skapar öppna miljöer som är gynnsamma för mångfalden av olika smådjur och konkurrenssvaga växter. Visserligen kan trampskador från djuren skada enstaka fåglars häckning, men vid ett normalt betestryck är den positiva effekten av betet oftast så pass stor, att detta överväger. En annan fördel är att de gärna betar en bit ut i vattnet. Våtmarker för vattenrening Är syftet att i första hand förbättra vattenkvaliteten i området, finns det några olika typer av våtmarksanläggningar för detta. Alla våtmarker bidrar till en viss del med att rena vatten från både kväve och fosfor, men reningskapaciteten kan variera avsevärt mellan olika våtmarker. För att optimera reningen bör rätt våtmark ligga på rätt plats. En våtmark som är speciellt konstruerad för vattenrening, bidrar givetvis också till att främja den biologiska mångfalden i området. Det som nedan benämns kvävefälla, är vad som man i dagligt tal vanligtvis kallar en vanlig våtmark. Kvävefälla Vill man prioritera att rena vatten från kväve, anlägger man en våtmark som är konstruerad för detta ändamål. Reningsprocessen i en våtmark sker med hjälp av: Denitrifikation Växter Sedimentation Knölsvan. Foto: Windows ClipArt Denitrifikation I en våtmark är den viktigaste kvävereningsprocessen denitrifikation. Det är när det lösta nitratkvävet i vattnet, omvandlas till kvävgas som försvinner upp i atmosfären. Nitrat är den dominerande kväveformen i vattnet som kommer från jordbruksmarker. Omvandlingen till kvävgas sker av speciella bakterier som finns i våtmarken. För att få så hög denitrifikation som möjligt, krävs det i sin tur att bakterierna får så mycket nitrat som möjligt. Därför ska våtmarkens placering vara i ett område där det inkommande vattnet har höga näringshalter. Lokaliseringen är bäst i slutet av ett vattendrag, där avrinningsområdet är så stort som möjligt och där det framförallt består av odlad åkermark. Kommer det mycket vatten från skogsmark och grundvatten, d.v.s. vatten som har låga halter näringsämnen, sker det en utspädning och reningen i våtmarken blir inte lika effektiv. Våtmarkens storlek styrs mycket av förutsättningarna på platsen. För att våtmarken ska fungera som en naturlig reningsanläggning, måste våtmarken konstrueras så att vattnet får en uppehållstid som är

5 så lång, att bakterierna hinner omvandla kvävet till kvävgas (ca 3-5 dagar vid medelvattenflöde). Våtmarkens storlek bör inte vara mindre än 0,1-1 % av avrinningsområdets yta. Växter Växterna i våtmarken är av mycket stor betydelse. Den viktigaste funktionen växterna har, är att fungera som energikälla och levnadsmiljö för de bakterier som ha betydelse för denitrifikationen. Växterna tar även upp näringsämnen under sommaren, men under vinterhalvåret bryts växterna ner, vilket leder till att en stor del av näringsämnena frigörs igen. För att växtupptaget ska fungera som en reningsprocess, måste växternas biomassa skördas under växtperioden och tas bort. Sedimentation En del kväve förekommer i partikelbunden form och sedimenterar till botten när vattnet bromsas upp. Utformningen och vattnets uppehållstid i våtmarken har en stor betydelse, för att de suspenderade partiklarna ska hinna sjunka till botten. Ju längre uppehållstid, desto fler partiklar hinner sedimentera. På botten sker sedan en mineralisering av kvävet. Dammar som samlar fosfor Fosforn är ett av de näringsämnen som bidrar till övergödning av våra sjöar och hav. En stor del av fosforn som hamnar i våra vattendrag, kommer från jordbruksmark. Fosforn transporteras i vattnet antingen i löst form eller bundet till jord- eller lerpartiklar. Fosfordamm. Foto: Bioforsk FOKUS-rapport 2008 Fosforförlusterna sker framförallt genom ytavrinning från erosionsbenägna marker, där jordpartiklar lätt kan frigöras vid kraftigt regn. Utlakningen av den lösta fosforn, sker oftast via åkrarnas dräneringsledningar, där det även kan komma partikelbundet fosfor. För att kunna fånga upp dessa fosforförluster kan man anlägga dammar som är speciellt konstruerade för att samla fosfor. Denna typ av anlagd våtmark är en relativt ny företeelse i Sverige och skiljer sig lite från övriga våtmarker. De tidigare nämnda våtmarkstyperna har det gemensamt, att de ska vara grunda och ju större desto bättre. De är också ofta placerade i slutet av ett tillrinningsområde så att stora mängder vatten kommer till våtmarken. När det gäller dammar som samlar fosfor, är det både dammens placering, utformning och storlek som är olik andra våtmarker. En fosfordamm ska anläggas så nära källan som möjligt, i ett område med indikation på höga fosforhalter och -förluster, för att få en effektiv anläggning. Detta innebär att dammen ska ligga högt

6 upp i avrinningsområdet, vilket leder till att det blir en mindre mängd vatten, men med hög fosforhalt, som kommer till dammen. Dammarnas storlek beror på tillrinningsområdet utbredning, vilket inte bör vara för stort. Det kan räcka med ca hektar och bör helst inte överstiga 300 hektar. Dammens yta rekommenderas att vara minst 0,1-0,5 % av avrinningsområdet, men är också beroende av den förväntade mängden sediment som ska fångas upp. Dammens utformning bör vara långsmal och minst dubbel så lång som bred, för att vattnet lättare ska kunna strömma jämnt över hela dammytan. Inloppet ska förses med en djupare del, där det grövsta materialet kan sedimentera. Därefter kommer en eller flera grundare vegetationszoner där vattnet bromsas upp och de finare partiklarna kan filtreras och sedimentera. Dammen kan även förses med trösklar mellan de olika delarna i dammen. Även i denna typ av våtmark är det viktigt med en mångfald av olika vattenväxter. Dessa bör planteras när dammen anläggs, för att snabbare få en fungerande vegetationszon. En naturlig etablering av växtlighet tar ganska lång tid och ger ofta växtfria zoner, som kan ge vattnet en oönskad snabb transportväg. För att erosionssäkra dammens slänter bör dessa besås med gräs. Det är viktigt att dammen underhålls och att sedimentationsdelen töms regelbundet eller vid behov, så att de uppsamlade materialet inte sköljs ut från dammen och på så vis fungerar som en fosforkälla. Därför måste man tänka på tillgängligheten så att det går att ta sig fram till dammen för att kunna tömma sedimentationsdelen med en grävare. Bevattning Att anlägga en våtmark och använda den för bevattningsändamål är ytterligare ett sätt att ha glädje och nytta av en våtmark. Det krävs dock stora ytor, för att få tillräcklig vattenvolym. Har man inte ett stort behov av vatten, och har rätt markförutsättningar går det att kombinera en konventionell bevattningsdamm och en våtmark. Då anlägger man en vanlig våtmark med flacka strandkanter men gräver en stor djuphåla i mitten för att få mer vattenvolym. Under bevattningsperioden kommer då vissa delar av den grunda delen att bli torrlagd, men denna nivåändring kan vara positiv ur skötselsynpunkt när det gäller att hålla efter växter som bredkaveldun och bladvass, vilka ofta orsakar igenväxnings problem. Eftersom det bildas en öppen vattenspegel utan några vattenväxter i mitten på den här typen av våtmark, blir den renande effekten mindre jämfört med en våtmark där det finns växter över hela ytan, men i gengäld återanvänder man de näringsämnen som finns lösta i vattnet när man bevattnar med det. LOD/Fördröjningsmagasin Ett något mindre vanligt användningsområde av våtmarker inom jordbruket är att använda våtmarker till lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), d.v.s. för regn och smältvatten. Det finns i dag många lantbruksföretag som har verksamheter med stora hårdgjorda ytor och byggnader med stora takytor, där dagvattnet kanske är anslutet till gamla och underdimensionerade ledningar eller till någon recipient som inte är dimensionerad för de stora vattenmängder som kommer vid ett kraftigt skyfall eller långvarigt regn. Detta medför att risken för översvämning och vattenskador är stor. Kanske är dagvattnet också förorenat och då kan det vara av värde att anlägga en våtmark som både fungerar som fördröjningsmagasin och reningsanläggning.

7 Våtmarker kan också anläggas i vattendrag för att fördröja höga vattenflöden och därmed minska översvämningsrisken nedströms. Viltvatten Är man intresserad av jakt och viltvård kan man berika sina marker med en våtmark som framförallt gynnar det vilda. När det gäller våtmarkens storlek skiljer sig ett viltvatten inte speciellt mycket från andra våtmarkstyper. Ju större våtmark desto bättre, framförallt när det gäller den biologiska mångfalden, som i detta fall ofta handlar om hur många änder och andra fågelarter vattnet kan hysa. Men även små vatten kan vara till stor nytta, om än bara som drickplats till traktens djur. Kronhjort i viltvatten. Foto: Windows ClipArt Ett viltvatten skapar man enklast genom uppdämning. Detta är också den billigaste metoden. Man måste tänka på och undersöka om vattentillgången är tillräcklig och att marken är vattenhållande så att en lämplig vattennivå kan säkerställas även under sommaren. Viltvattnet bör ligga öppet så att fåglarna har fri sikt och kan upptäcka annalkande faror i god tid. Ett öppet och solexponerat läge gör också att vattnet blir isfritt tidigt på våren och att smådjuren trivs. Om man anlägger ett viltvatten genom dämning, kommer vattendjupet till stor del att bestämmas av den befintliga topografin. Det är bra om man kan få varierande djupförhållanden. Detta gynnar vattnets biologiska mångfald. Vill man gynna simänder bör största delen vattnet vara ca 0,2-0,5 m djupt, för att fåglarna ska kunna söka föda på botten. Våtmarker som man skapar genom att dämma får ofta en mer naturlig flora och fauna än grävda viltvatten, och är därför normalt mer gynnsamma för viltet. För att viltvattnet ska bli attraktivare som häckningsbiotop och rastplats kan man även anlägga öar i vattnet. Miljöinvestering Att anlägga, återställa eller restaurera en våtmark räknas som en miljöinvestering, det vill säga att man gör en insats för miljön som är bra för natur-, kultur- eller rekreationsvärden. För våtmarker som har en renande funktion eller som främjar den biologiska mångfalden, framförallt när det gäller sällsynta och rödlistade djurarter, går det att söka och få bidrag både till anläggningskostnader och för skötsel. Det krävs då att man uppfyller de krav som länsstyrelsen ställer och att anläggningen görs så kostnadseffektiv som möjligt, d.v.s. att den ligger på rätt plats och gör så stor nytta som möjligt. Arbete med våtmarker räknas i stort sett alltid som en vattenverksamhet och regleras i miljöbalken. Därför bör man alltid, oavsett om man tänker söka stöd eller inte, kontakta länsstyrelsen för att få råd och hjälp med vilka krav och regler som gäller. Inom Greppa Näringen har man även möjligheten att få gratis rådgivning. Det går också att få hjälp av oss på Hushållningssällskapet. Är du intresserad av att få mer information och kunskap om de olika våtmarkstyperna och deras funktion och hur man anlägger eller restaurerar våtmarker? Kontakta Ulf Hidås Vattenrådgivare HS Kristianstad Tel

8 Text: Ulf Hidås, vattenrådgivare Hushållningssällskapet Kristianstad Denna artikel är finansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne län.

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand

Vattenrening i naturliga ekosystem. Kajsa Mellbrand Vattenrening i naturliga ekosystem Kajsa Mellbrand Naturen tillhandahåller en mängd resurser som vi drar nytta av. Ekosystemtjänster är de naturliga processer som producerar sådana resurser. Till ekosystemtjänster

Läs mer

Från idé till våtmark

Från idé till våtmark Från idé till våtmark - för dig som funderar på att anlägga en våtmark Upplevelsen är fantastisk! Martina Bärnheim har tillsammans med två markägare anlagt en stor våtmark. Våtmarken ligger på kanten till

Läs mer

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB

Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket. Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Våtmarker i odlingslandskapet effektiv vatten- och naturvård i lantbruket Tuve Lundström Naturvårdsingenjörerna AB Naturvårdsingenjörerna AB Våtmarker, från rådgivning till färdig våtmark (arbetat i Greppa

Läs mer

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak 2013-06-14 Exempel på principer för framtida dagvattenavledning Nedan exemplifieras några metoder eller principer som kan vara aktuella att arbeta vidare med beroende på framtida inriktning och ambitionsnivå

Läs mer

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP

VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014. MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP VATTENDRAGSVANDRING 29 november 2014 MAGASINERING och FÖRDRÖJNING ETT HELHETSGREPP I SAMVERKAN Torsås kommun Vattenrådet Kustmiljögruppen Länsstyrelsen i Kalmar län LOVA -Lokala vattenvårdsprojekt NOKÅS

Läs mer

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen

VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE. Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen VÅTMARKER MED MÅNGA EFFEKTER -FUNKTION OCH BETYDELSE Miljö och naturresurser, Vattendragens tillstånd, Anni Karhunen 8.12.2011 Utmärkt Gott Acceptabelt Försfarligt Dåligt VARFÖR VÅTMARKER? Ekologisk klassificering

Läs mer

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet

Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn

Läs mer

Våtmarker som sedimentationsfällor

Våtmarker som sedimentationsfällor Våtmarker som sedimentationsfällor av John Strand, HS Halland Våtmarker Våtmarker har idag blivit ett vanligt verktyg i miljöarbetet och används särskilt för att rena näringsrikt jordbruksvatten. De renande

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång

Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar. Olika vägar till framgång Våtmarker i Skåne Hur jobbar vi? Vilka problem stöter vi på? Höjddata öppnar nya vägar Olika vägar till framgång Framtidsutsikter Hur jobbar vi? Anna x 2, Gösta, Lukas, Jean Miljöbalken Stöd från Landsbygdsprogrammet

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor.

Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. DAGVATTENPOLICY Göta älv, Ales största recipient och dricksvattenkälla för över 700 000 människor. Innehållsförteckning Inledning... 3 Dagvattenpolicy... 4 Vad är dagvatten?... 5 Förutsättningar... 5 Göta

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

Hållbar dagvattenhantering

Hållbar dagvattenhantering Hållbar dagvattenhantering Bakgrund Det faller årligen stora mängder nederbörd. All nederbörd som inte infiltreras bildar dagvatten. Dagvatten är det vatten som rinner ut i sjöar och vattendrag via rör,

Läs mer

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor Lena Niemi Hjulfors Jordbruksverket Energigrödor ur samhällets perspektiv Stärker företagens konkurrenskraft Effektiv användning av mark som

Läs mer

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE

BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE BERNSTORPSBÄCKEN VELLINGE VATTENVÅRDSPLANERING Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne NATURCENTRUM AB DECEMBER 2014 1 Uppdragsgivare Länsstyrelsen i Skåne Uppdragstagare Naturcentrum

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson

Strandskydd och boende vid stranden. Foto: Jana Andersson Strandskydd och boende vid stranden Foto: Jana Andersson Vad är strandskydd? Sveriges stränder är en naturtillgång av mycket stort värde. Stränderna längs sjöar och vattendrag, liksom stränderna längs

Läs mer

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra!

Att anlägga vägtrummor. En samlande kra! Att anlägga vägtrummor En samlande kra! Råd vid anläggning av vägtrummor En vägtrumma ska transportera undan vatten men vägtrumman blir ofta ett hinder för de djur som lever i och runt vattnet. Hinder

Läs mer

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö

Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.

Läs mer

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård

TYGELSJÖBÄCKEN. Dagvattenhantering och naturvård TYGELSJÖBÄCKEN Dagvattenhantering och naturvård Tygelsjöbäcken Dagvattenhantering och naturvård De östra delarna av Tygelsjö har drabbats av källaröversvämningar vid kraftiga regn. Dessutom byggs ständigt

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga Ta hand om dagvattnet - råd till dig som ska bygga Vad är dagvatten? Dagvatten är regn- och smältvatten som rinner på hårda ytor som tak och vägar, eller genomsläpplig mark. Dagvattnet rinner vidare via

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

vårda och anlägga våtmarker

vårda och anlägga våtmarker vårda och anlägga våtmarker Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Återskapad våtmark i skog. Vårda och anlägga våtmarker Våtmarker gynnar fågellivet, fisket och jakten. Dessutom ger

Läs mer

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning

Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning Vattendragens biologiska värden Miljöstörningar vid rensning 1 Vattendragens biologiska värden 2 Träd och buskar i kanten Skuggar vattendraget hindrar igenväxning, lägre vattentemperatur Viktiga för däggdjur

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Greppa Näringen rådgivning -våtmarksmodul 14 A-

Greppa Näringen rådgivning -våtmarksmodul 14 A- Greppa Näringen rådgivning -våtmarksmodul 14 A- av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland, Lilla Böslid, 310 31 Eldsberga. 18 jan 2011 Tel 035 465 00 Fastighet A Mellby 1:22, B Mellby 23:1 Namn

Läs mer

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana

Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att

Läs mer

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1).

Svaret kanske ligger i en nygammal täckdikningsteknik, så kallad reglerbar dränering, (se figur 1). Reglerbar dränering Om SMHI:s klimatscenarier slår in kommer klimatet i Sverige att förändras om 50-100 år. Odlingssäsongen kommer att blir längre och vinter, vår och höst regnigare. Man kan räkna med

Läs mer

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån

Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Översvämningar i jordbrukslandskapet exempel från Smedjeån Johan Kling Vattenmyndigheten, Västerhavet johan.kling@lansstyrelsen.se, 070-600 99 03 Syfte Analys av Smedjeåns hydrologi och geomorfologi för

Läs mer

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag

ReMiBar. fria vandringsvägar i vattendrag ReMiBar fria vandringsvägar i vattendrag REMIBAR fria vandringsvägar i vattendrag I Norrbotten och Västerbotten pågår projektet Remibar vars mål är att åtgärda vandringshinder för fisk och andra vattenlevande

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Våtmarksundersökningar

Våtmarksundersökningar Våtmarksundersökningar Av Ida Andersson, Joel Evonsson, Sofia Holsendahl och Linnéa Svensson En rapport i kursen Miljökunskap Klass NV3 Läsåret 11/12 Handledare Rutger Staaf Sammanfattning Under en period

Läs mer

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite

Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Olof Persson 1 Vattnet i landskapet: olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har

Läs mer

Olika perspektiv på för mycket och för lite

Olika perspektiv på för mycket och för lite 1 Olika perspektiv på för mycket och för lite Hur ser man på vattnet i landskapet? Olika aktörer har olika syn på vattnet Samma aktör har olika syn på vattnet i olika situationer Är vattnet ett kvittblivningsproblem?

Läs mer

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun

Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Grodinventering av lokaler vid Hällered, Borås kommun Underlag för ASTA Provbana för trafiksäkerhetssystem På uppdrag av SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut via Ramböll Sverige AB 2011-09-03 Uppdragstagare

Läs mer

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Infomöten via LRF-lokalavdelningar www.vattenkartan.se Infomöten via LRF-lokalavdelningar Finansierad via NV s våtmarksstrategi/havsmiljöpengar 2008, 2009 Vattendirektivet Greppa Näringen Våtmarker 64 åtgärder inom jordbruket för god vattenstatus

Läs mer

Grisbäckens avrinningsområde

Grisbäckens avrinningsområde EU-projektet Grisbäckens avrinningsområde Torsås kommun Bakgrund Vattnet har stor betydelse för den regionala utvecklingen. En säkrad tillgång på vatten av hög kvalitet stärker både industrin, jordbruket

Läs mer

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark

Landsbygdsprogrammet. Inga riktade stöd för kulturmiljöer i odlingslandskapet Inga riktade stöd för natur- och kultur vid/i åkermark Landsbygdsprogrammet Flera förändringar för Ett rikt odlingslandskap Miljöersättningen för natur- och kulturmiljöer försvinner Utvald miljö försvinner Men vissa delar blir nationella Andra tas bort: Restaurering

Läs mer

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter

Vatten till och från markavvattningssamfälligheter Vatten till och från markavvattningssamfälligheter vad gäller? Rörnät och Klimat 2016 Jennie Wallentin Jordbruksverket Varför markavvattning? Odling är beroende av dränerad mark. En gröda behöver under

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Vegetation som föroreningsfilter

Vegetation som föroreningsfilter Campus Helsingborg, OPEN CAMPUS 17/11/2012, Miljöstrategi Vegetation som föroreningsfilter Torleif Bramryd Miljöstrategi Lunds universitet, Campus Helsingborg VEGETATIONENS BETYDELSE I STADSMILJÖN -Rekreation

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Konstruerade våtmarker för jaktbara simoch dykänder

Konstruerade våtmarker för jaktbara simoch dykänder Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning Konstruerade våtmarker för jaktbara simoch dykänder Constructed wetlands

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012

rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 rapport 2013/1 Provfiske med ryssja i Enköpingsån 2012 Alexander Masalin, Johan Persson, Tomas Loreth och Per Stolpe, Upplandsstiftelsen Gustav Johansson, Hydrophyta Ekologikonsult Författare Alexander

Läs mer

Hur reningsverket fungerar

Hur reningsverket fungerar Kommunalt avlopp Det vatten du använder hemma, exempelvis när du duschar eller spolar på toaletten, släpps ut i ett gemensamt avloppssystem där det sen leds vidare till reningsverket. Hit leds även processvatten

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm 2013-04-17 Novamark AB DAGVATTENUTREDNING För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen Stockholm 2013-04-17 Novamark AB I:\PDOC\12108 Tumba Centrum\M\M-dok\Dagvattenutredning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. GEOLOGI OCH

Läs mer

Dag- och dräneringsvatten

Dag- och dräneringsvatten Dag- och dräneringsvatten Information till fastighetsägare I denna broschyr finns information om vad fastighetsägare som ansluter sig till det allmänna vatten- och avloppsnätet kan tänka på för att undvika

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun

Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil 4:5 och 2:166, Kungälvs kommun Olof Pehrsson Ekologi-Konsult Tjuvkil 700 442 75 Lycke Tel / fax 0303-22 55 62 e-mail: p-son.tjuvkil@swipnet.se Förslag till överförande av kulverterat dike till våtmark (vattenreningskärr) vid Tjuvkil

Läs mer

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt.

Vatten. Mål och riktlinjer. Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Vatten Mål och riktlinjer Skyddszoner, dammar och våtmarker ska anläggas i syfte att öka vattendragens självrenande effekt. Strandområden av betydelse för bad och rekreation ska långsiktigt skyddas från

Läs mer

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN

Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Sida 0 av 7 TEMA: FRISKT VATTEN Levande sjöar och vattendrag Ingen övergödning Grundvatten av god kvalitet God bebyggd miljö Hav i balans samt levande kust och skärgård Sida 1 av 7 Grundvattnet ska vara

Läs mer

Från idé till färdig våtmark

Från idé till färdig våtmark Från idé till färdig våtmark På med stövlarna här ska bli en våtmark! Kanske har du länge gått i våtmarkstankar och haft en idé om att här skulle det vara fint med en liten sjö, en vattenspegel och samtidigt

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar

Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Rödlistan för hotade arter Stränder som livsmiljö för djur, växter och svampar Småvatten och småvattendrag SLU ArtDatabanken Ulf Bjelke 2015 03 26 Foto: Fredrik Jonsson Foto: Krister Hall

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Täkternas biologiska värden

Täkternas biologiska värden Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd

Läs mer

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet

Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet LANTBRUKSENHETEN Rapport 2003:07 Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet Maj 2003 1 Titel: Skyddszoner längs diken och vattendrag i jordbrukslandskapet. För text och utformning svarar

Läs mer

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning

Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Hur bör odlingslandskapets vattensystem klimatanpassas- nya dimensioneringskriterier för markavvattning och bevattning Moment i dagens föredrag Orientering Klimatinformationsprojektet, en kort återblick

Läs mer

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats.

OBS! Fel i texten kan ha uppkommit då dokumentet överfördes från papper. OBS! Fotografier och/eller figurer i dokumentet har utelämnats. Tidskrift/serie: Gröna fakta. Utemiljö Utgivare: Utemiljö; SLU, Movium Redaktör: Nilsson K. Utgivningsår: 1988 Författare: Bergman M., Nilsson K. Titel: Rotzonen ett ekologiskt reningsverk Huvudspråk:

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

Uponor IQ Utjämningsmagasin

Uponor IQ Utjämningsmagasin Uponor IQ Utjämningsmagasin 1 2013 32010 6.3 Utjämningsmagasin Inledning Uponor IQ är ett komplett och flexibelt system, som används i hela Norden. De många erfarenheterna av systemet gör att det är väl

Läs mer

Skyddszoner och våtmarker i jordbrukslandskapet

Skyddszoner och våtmarker i jordbrukslandskapet Rapport 2003:3 Skyddszoner och våtmarker i jordbrukslandskapet Foto: ØYSTEIN SØBYE/NN Katarina Nordström Hösten 2003 INLEDNING Läckage av näringsämnen från jordbruksmark är en av de främsta orsakerna till

Läs mer

Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters

Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters Så jobbar vi med Tämnaren! Kiell Tofters TÄMNAREN TÄMNAREN TÄMNARENS AVRINNINGS OMRÅDE TIERPS KOMMUN HEBY KOMMUN UPPSALA KOMMUN Tämnaren finns i Heby, Tierps och Uppsala kommuner Tämnarens sjöyta 33 kvm

Läs mer

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson

Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk. Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Efterpoleringsvåtmark vid Hammargårds reningsverk Projektarbete Våtmarker och rinnande vatten Linneuniversitet 2011 Christer Johansson Tanken på en efterpoleringsvåtmark efter Hammargårds reningsverk har

Läs mer

Kontroll av förutsättningar för funktionen hos anlagda dammar i jordbrukslandskapet inom Saxån-Braåns avrinningsområde

Kontroll av förutsättningar för funktionen hos anlagda dammar i jordbrukslandskapet inom Saxån-Braåns avrinningsområde Kontroll av förutsättningar för funktionen hos anlagda dammar i jordbrukslandskapet inom Saxån-Braåns avrinningsområde - Biologisk mångfald eller näringsretention Ninni Andersson Examensarbete i miljövetenskap

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009

Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Strandpaddeinventering i Kristianstad och Bromölla kommuner 2009 Mikael Gustafsson/N Strandpadda på väg vid Ripa sandar. Den här rapporten är optimerad för att läsas på webben och innehåller därför lågupplösta

Läs mer

Dränering och växtnäringsförluster

Dränering och växtnäringsförluster Sida 1(6) Dränering och växtnäringsförluster Material framtaget av Katarina Börling, Jordbruksverket, 2012 Risker med en dålig dränering På jordar som är dåligt dränerade kan man få problem med ojämn upptorkning,

Läs mer

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN

DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN DAGVATTENUTREDNING BERGAGÅRDEN RAPPORT 2012-06-20 Uppdrag: 242340, Planförstudie - Bergagården, Kalmar Titel på rapport: Dagvattenutredning Bergagården Status: Rapport Datum: 2012-06-20 Medverkande Beställare:

Läs mer

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare

Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Praktisk handbok för skyddszonsanläggare Omslagsbilden Skyddszonen förhindrar att jordpartiklar rinner ut i vattendraget, gräsremsan på höger sida utgör ett betydligt sämre skydd mot jordtillförsel till

Läs mer

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog

Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en

Läs mer

Planförslag för våtmarksrestaureringar och tillgänglighetsåtgärder

Planförslag för våtmarksrestaureringar och tillgänglighetsåtgärder Restaurering av Skråmträsket, Västerbottens län Planförslag för våtmarksrestaureringar och tillgänglighetsåtgärder Produktion: Enetjärn Natur AB 2013 Enetjärn Natur AB på uppdrag av November 2013 Om projektet

Läs mer

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Florsjön Östersjön Fördelning P Jordbruk Skogsbruk Övrigt Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3 Lantbrukarnas Riksförbund Fosfor till

Läs mer

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008

Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Södertörnsekologernas groddjursprojekt 2008 Bilaga 6: Salems kommun Rapport 2009:1 Södertörnsekologerna är ett samverkansforum för nio kommuner på Södertörn med omnejd. Rapporten redogör för resultat från

Läs mer

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet Nederbörd Avdunstning = Avrinning 4-500 mm 2-400 mm 6-800 mm = 2-4000 m 3

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet

Åtgärder för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet för ökad fosforretention i och runt öppna diken i odlingslandskapet En kunskapssammanställning Joakim Ahlgren joakim.ahlgren@slu.se Institutionen för Vatten och Miljö SLU Bakgrund 89000 mil diken i Sverige

Läs mer

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng

Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Sebastian Bolander Diarienr 11SPN/0074 Datum 2011-08-02 Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng Innehållsförteckning Inventering av groddjur i Hemmesta sjöäng...1 Innehållsförteckning...1 Introduktion

Läs mer

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30

Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 2010-12-30 Enskilda avlopps inverkan på algblomning och övergödning i Kyrkviken Utfört av Jörgen Karlsson, utredare Arvika 21-12-3 Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga

Den pedagogiska nöten ingen övergödning: att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å och Kävlingeåns vattenråd Tekniska

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar

Försurning. Naturliga försurningsprocesser. Antropogen försurning. Så påverkar försurningen marken. Så påverkar försurningen sjöar Försurning Sedan istiden har ph i marken sjunkit från 7 till 6. ph i regn har sjunkit från 5,5 till 4,5 Idag har vi 17 000 antropogent försurade sjöar Idag finns det även försurat grundvatten Naturliga

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden

Verktyg för ett renare vatten i. Stavbofjärden Verktyg för ett renare vatten i Stavbofjärden 1 Postadress Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 Stockholm Besöksadress Hantverkargatan 29 Stockholm E-post: stockholm@lansstyrelsen.se Tfn: 08-785

Läs mer

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16

BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 BIOLOGI - EKOLOGI VATTEN 2014-10-16 TUSENTALS SJÖAR Sjörikt land Sverige Drygt 100 000 sjöar större än 1 ha = 0,01 km 2 = 0,1 km x 0,1 km 80 000 sjöar mindre än 10 ha Cirka en tiondel av sveriges yta.

Läs mer

Skärmbassäng inre hamnen Oskarhamn

Skärmbassäng inre hamnen Oskarhamn Uppdragsnr: 10212136 1 (5) PM Skärmbassäng inre hamnen Oskarhamn Det föreslås utnyttja den planerade konstruktionen av träbryggan för anläggandet av en reningsanläggning för dagvattnet i form av en skärmbassäng.

Läs mer