Hjälpmedel. - prioriteringar och individuella behov

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hjälpmedel. - prioriteringar och individuella behov"

Transkript

1 Hjälpmedel - prioriteringar och individuella behov

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2006 Författare: Greger Olsson, hjälpmedelsstrateg, Hjälpmedelsverksamheten, Umeå Ansvarig handläggare: Peter Lorentzon Ansvarig informatör: Ulla-Jane Saxberger URN:NBN:se:hi pdf Best nr: pdf Publikationen är utgiven endast i elektronisk form och kan hämtas i pdf-format på HIs webbplats, Den kan också beställas i alternativa format från HI.

3 Hjälpmedel prioriteringar och individuella behov Greger Olsson Hjälpmedelsinstitutet

4 Förord Det pågår på många håll en diskussion om utvecklingen inom hjälpmedelsområdet. För att stimulera denna diskussion har HI vidtalat Greger Olsson, hjälpmedelsstrateg i Västerbottens läns landsting, att ta fram ett material som beskriver och analyserar denna utveckling. Resultatet har blivit rapporten Hjälpmedel prioriteringar och individuella behov. Rapporten inleds med en beskrivning av hur efterfrågan på hjälpmedel ökat och faktorerna bakom detta. Därefter redogörs för riksdagens beslut om prioritering inom hälso- och sjukvården och användning av hjälpmedel relateras till de olika prioriteringsgrupperna liksom till de olika begrepp som prioriteringsbesluten använder; hälsa, livskvalitet, behov och nytta. Hjälpmedel behandlas sedan som en del av rehabilitering och omvårdnad och begreppet egenansvar diskuteras. I ett avslutande diskussionsavsnitt presenteras två olika aspekter av hjälpmedelsbehov och hur hjälpmedel bör ses i folkhälsoperspektiv. Det avslutas med en diskussion om prioritering av hjälpmedel. Författaren sammanfattar själv att syftet med dokumentet är att aktualisera frågeställningar om hjälpmedelsverksamhetens roll i hälso- och sjukvården. Vad innebär det t.ex. för hjälpmedelsområdet om vi följer beslutade prioriteringsprinciper och honnörsorden hjälpmedel efter individuellt behov? Finns det behov av omprioriteringar inom hälso- och sjukvården? Med tanke på den utveckling som finns inom hjälpmedelsområdet är det hög tid att öppet diskutera hur vi ska hantera framtiden. Det är vår förhoppning av rapporten ska stimulera den diskussion om hjälpmedelsverksamheten som pågår runt om i landet. Stockholm, november 2006 HJÄLPMEDELSINSTITUTET Susann Forsberg Avdelningschef

5 Innehåll Förord 2 Syfte 4 Bakgrund Volymutveckling Krav-/efterfrågeutveckling Ekonomiutveckling Utvecklingstendenser Prioritering generellt Riksdagsbeslutet etisk plattform och prioriteringsgrupper Prioritering begrepp Hälsa, livskvalitet, behov och nytta Hälsa Livskvalitet Behov Nytta Rehabilitering Rehabilitering och prioritering Rehabilitering och hjälpmedel _Toc Omvårdnad Egenansvar 17 Diskussion Hjälpmedelsbehov Folkhälsoperspektiv Hjälpmedelsprioritering Sammanfattning 24 Referenser 26 3

6 Syfte Inom hälso- och sjukvården diskuteras ofta prioriteringar och att insatser som t.ex. hjälpmedel ska ges efter individuella behov. Kopplingen till dessa styrparametrar är dock inte så tydlig när det i praktiken kommer till reella beslut. Syftet med rapporten är att belysa vad det finns för faktorer att ta hänsyn till i prioriteringsfrågor inom hjälpmedelsområdet. Ett annat syfte är att stimulera till en diskussion om vad det skulle betyda i praktiken om man följer prioriteringsbeslut och prioriteringsprogram samt att stimulera till en diskussion om hur man ska värdera uttrycken behov och nytta inom hjälpmedelsområdet. Bakgrund Volymutveckling Det har under de senaste tio åren skett en ständig ökning av efterfrågan på hjälpmedel inom alla hjälpmedelsområden. Ökningen har ibland varit mer och ibland något mindre. Trenden med en uppåtgående volymutveckling har dock varit stabil. Som en följd av detta har även sjukvårdshuvudmännens kostnader inom hjälpmedelsområdet ökat. Det finns inga tecken som pekar på att utvecklingen kring hjälpmedel kommer att förändras. Behoven och kraven kommer att fortsätta att stiga. Då resurserna är begränsade är frågan hur det offentliga systemet ska möta denna utveckling. Alternativen kan grovt delas in i att minska utbudet eller att öka tillgången till resurser. Effektivisering av hjälpmedelsverksamheterna har pågått ett antal år och kommer fortsättningsvis inte att räcka till. Hjälpmedelsstatistik Antal hjälpmedel hos brukare Antal förskrivna hjälpmedel/år Källa: Hjälpmedelsverksamheten Västerbotten 4

7 Generellt har volymerna inom Hjälpmedelscentralens verksamhet i Västerbotten ökat med drygt 30 % under senaste tioårsperioden. Kostnaderna för hjälpmedel har under samma period stigit med i stort sett samma procentandel. Om man tar hänsyn till penningvärdesförändringen är kostnadsökningen cirka 22 %. De senaste tre åren har volymen ökat 4,8 % medan kostnaderna stigit med 4,4 %. Krav-/efterfrågeutveckling Vad har hänt i samhället i övrigt under samma tid? Vårdtider och vårdplatser på sjukhusen i landet har minskat. Nedgången var starkare under 90-talet men fortfarande syns en viss minskning. Samtidigt har produktionen av operationer och läkarbesök ökat eller hållit sig på ungefär samma nivå. Fler personer besöker hälso- och sjukvården och får en insats polikliniskt eller med en kortare vårdtid. Mer av rehabiliteringsarbetet ska ske i hemmiljön. Rehabiliteringspersonal i form av arbetsterapeuter och sjukgymnaster har blivit fler och gjort att nätverket kring personer med funktionshinder blivit tätare. Det är nyckeltal som alla medverkar till att efterfrågan på hjälpmedel ökar. Medelvårdtid i dagar 40,0 30,0 20,0 Långtids- sjukvård 10,0 0, Medelvårdtid i dagar 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 M edicinsk ko rttidsvård Kirurgisk ko rttidsvård So matisk ko rttidsvård

8 Vårdplatser i Sverige M edicinsk ko rttidsvård Kirurgisk ko rttidsvård Långtidssjukvård Operationer på patienter som skrivits ut från sluten vård 1000,0 800,0 600,0 400,0 200,0 0, Läkarbesök (i tusental) to talt o ffentlig o ch privat vård Landstingsanställd personal (årsarbetare) A rbetsterapeuter Sjukgymnaster Källor: Socialstyrelsen: Statistik om hälso- och sjukvårdens verksamhet Hälso- och sjukvårdsstatistisk årsbok Sveriges Kommuner och Landsting: Statistik om hälso- och sjukvård 6

9 Antalet personer över 65 år har blivit fler. Äldre personer och personer med funktionsnedsättningar lever ett mer aktivt liv idag. Man reser, deltar i olika aktiviteter, kurser, läger m.m. Det ställer större krav på de hjälpmedel som man använder. Till detta kommer åldersutvecklingen i samhället där vi får fler och fler äldre personer i befolkningen. De som räknas till äldre-äldre ökar successivt i antal. Ju högre upp vi kommer i åldrarna ökar antalet med demens, stroke, tumörsjukdomar osv. Dessa personer kräver mer av vård, omvårdnad och hjälpmedel. Drygt 70 % av de hjälpmedel som förskrivs varje år går till brukare som är äldre än 65 år. Bryter man ut gruppen 80 år och äldre så går cirka 45 % av hjälpmedlen till dessa. Kostnadsmässigt står den äldsta gruppen för cirka 24 % av kostnaderna och de mellan år för 23 %. I studier i Göteborg (Dahlin-Ivanoff och Sonn) konstaterade man att av boende i ordinärt boende använde 46 % av 76-åringarna något hjälpmedel. Av 85-åringarna var det 74 % och av 90-åringarna 92 % som använde hjälpmedel. Åldersfördelning i % > 85 år år år Förskrivning av hjälpmedel per åldersintervall (i %) > 80 år år Källa: SCB, Befolkningsstatistik Källa: Hjälpmedelsverksamheten i Västerbotten Till detta kommer också en allmänt ökad kravnivå i samhället i stort. Man vill ha bra fungerande produkter där design och utseende får allt större betydelse. Det slår även igenom på hjälpmedelsområdet. Den tekniska utvecklingen har gett möjligheter att använda hjälpmedel till fler olika använd 7

10 ningsområden. Den har även gett fler personer med olika funktionsnedsättningar möjlighet att använda hjälpmedel. Kommunerna har under de senaste åren börjat minska sina platser för särskilt boende. Fler personer bor kvar i sina egna boenden och får stöd med hjälp av hemtjänst. Här finns en utveckling där personalen inom hemtjänsten blir mer medvetna och ställer högre krav på att deras arbetsmiljö ska vara väl fungerande för att man ska undvika arbetsskador. Särskilda boendeplatser i Sverige Personer över 65 år m hemtjänst Källa: Sveriges kommuner och Landsting, Aktuellt om äldreomsorgen Sammantaget bidrar alla de ovan uppräknade trenderna till krav på ökad tillgång till hjälpmedel. 8

11 Ekonomiutveckling Den dominerande frågan inom landsting och kommuner är hur man ska klara verksamheten med de ekonomiska resurser som står till buds. Tillgången till ekonomiska resurser räcker inte till för den ökande efterfrågan som finns på hälso- och sjukvård. Trots effektiviseringar, skattehöjningar och andra åtgärder så har man svårt att få nollresultat i sina bokslut. Många olika verksamheter växer och utvecklas och konkurrerar om de resurser som finns inom det offentliga systemet. Situationen med begränsade resurser är även den stabil och gör prioritering av insatserna inom hälso- och sjukvården nödvändig. Utvecklingstendenser En utveckling med ökad efterfrågan på hjälpmedel samt begränsade resurser gör det nödvändigt att, som i övriga hälso- och sjukvården, prioritera. En viktig uppgift blir därför att skapa ett bra underlag för prioriteringsdiskussioner om hjälpmedel. Hur ska ett sådant underlag se ut? Vilka frågor är viktiga att ställa och besvara såväl på samhällsnivå som på individnivå? Är resursfördelningen mellan hjälpmedelsområdet och övriga delar inom hälso- och sjukvården på en korrekt nivå? Prioritering generellt Riksdagsbeslutet etisk plattform och prioriteringsgrupper Riksdagsbeslutet kring prioriteringar inom hälso- och sjukvården består av en etisk plattform och fyra prioriteringsgrupper. Den etiska plattformen grundas på tre etiska principer: Människovärdesprincipen, enligt vilken alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Behovs- och solidaritetsprincipen, enligt vilken resurserna bör satsas på områden (verksamheter, individer) där behoven är störst och där man inte gör sig hörd. Kostnadseffektivitetsprincipen, enligt vilken en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet, bör eftersträvas vid valet mellan olika verksamheter eller åtgärder. Principerna är rangordnade. Människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen, som i sin tur går före kostnadseffektivitetsprincipen. Konkret innebär det att svåra sjukdomar går före lindrigare även om vården av de svåra sjukdomarna kostar mycket mer. Det är oförenligt med de etiska principerna att låta en människas behov stå tillbaka på grund av t.ex. hans/ hennes ålder, födelsevikt, livsstil eller ekonomiska förhållanden. Människo 9

12 värdesprincipen ger inget underlag för någon prioritering inom sig. Däremot ska patientens förmåga att dra nytta av behandlingen vägas in i bedömningen. Behovs-/solidaritetsprincipen utgår från att de med mindre behov, av solidaritet, ska avstå resurser till de med större behov. Dessutom anger principen en skyldighet att särskilt beakta behoven hos de svagaste (de som inte själva förmår att göra sig hörda). Resursfördelning inom hälso- och sjukvården har behov som utgångspunkt. Kostnadseffektivitetsprincipen anger att hälso- och sjukvården har ett ansvar att utnyttja sina resurser så effektivt som möjligt. Detta utan att vårdens grundläggande uppgifter, förbättrad hälsa och/eller höjd livskvalitet åsidosätts. I principen finns en etisk dimension. Eftersom tillgängliga resurser i varje given situation alltid är begränsade så är det inte etiskt försvarbart att slösa. Varje fördelning eller nyttjande av resurser som inte sker effektivt innebär att resurser undandras från att tillgodose ytterligare behov. Hushållning med knappa resurser är den gemensamma utgångspunkten mellan den etiska plattformen och god ekonomi. Utifrån de etiska riktlinjerna har man därefter lagt fast riktlinjer för prioriteringar som delats in i fyra prioriteringsgrupper efter angelägenhetsgrad: Prioriteringsgrupp I Vård av livshotande akuta sjukdomar Vård av sjukdomar som utan behandling leder till varaktigt invalidiserande tillstånd eller för tidig död Vård av svåra kroniska sjukdomar Palliativ (lindrande) vård och vård i livets slutskede Vård av människor med nedsatt autonomi Prioriteringsgrupp II Prevention Habilitering/rehabilitering Prioriteringsgrupp III Vård av mindre svåra akuta och kroniska sjukdomar Prioriteringsgrupp IV Vård av andra skäl än sjukdom eller skada Prioriteringsutredningen uttryckte i sitt slutbetänkande att behovstäckningen skulle vara högre i de högsta prioriteringsgrupperna och lägre i de lägsta prioriteringsgrupperna. Hur hög behovstäckningen skulle vara i den enskilda prioriteringsgruppen var en fråga som ytterst skulle avgöras utifrån vilka resurser som hälso- och sjukvården förfogade över. 10

13 Livshotande tillstånd bryter all turordning och måste tas om hand omgående. I prioriteringsgrupp I ingår också svåra kroniska sjukdomar, som ofta är livslånga och där vårdens uppgift inte blir att bota utan att lindra. Vården måste dock vara både ändamålsenlig och meningsfull. Patienter som av olika skäl har svårt att kommunicera med omgivningen är svaga i den meningen att de tillfälligt eller varaktigt är ur stånd att uttrycka sin vilja och hävda sin rätt till vård och en människovärdig tillvaro. Det kan exempelvis vara människor som är medvetslösa, dementa, utvecklingsstörda eller som drab bats av talsvårigheter. Även barn kan räknas hit. I prioriteringsgrupp II ingår rehabilitering enligt det som stadgas i HSL 3b dvs. - habilitering och rehabilitering vid till exempel syncentraler, hörcentraler eller särskilda kunskapscentra - hjälpmedel för funktionshindrade - tolktjänst för vardagstolkning för barndomsdöva, dövblinda, vuxendöva och hörselskadade Prioriteringsgrupp III innehåller hela vardagssjukvården liksom vård av kroniska sjukdomar som antingen är mindre allvarliga eller är i sådana skeden att de inte betraktas som högst prioriterade. Vård i prioriteringsgrupp IV ska i princip inte finansieras med offentliga medel. Den etiska plattformen och riksdagens riktlinjer är grunden för öppna prioriteringar. Ställningstaganden om val och inriktning av olika verksamheter eller insatser ska grundas på väl kända beslut och ge möjligheter till offentlig insyn och offentlig debatt. Hälso- och sjukvården måste kunna visa hur resurserna används i förhållande till behoven hos olika grupper och vilken nytta de gör. Befolkningen, som finansierar vården, och patienterna, som kanske inte fullt ut får sina förväntningar uppfyllda, måste ha möjlighet att förstå resonemangen bakom. Dilemman som ska hanteras i prioriteringssituationen är bl.a. - att rädda liv i förhållande till att öka livskvaliteten - att hjälpa många med något i förhållande till att hjälpa få med mycket - att tillgodose mindre allvarligt sjukas behov i förhållande till att tillgodose stora tidskrävande, komplexa behov - evidensproblemet - hur vet vi att behandlingen ger nytta Hjälpmedel finns specifikt omnämnda i prioriteringsgrupp II i samband med rehabilitering och habilitering. Eftersom hjälpmedel är en integrerad del i hälso- och sjukvården kommer de även naturligt att finnas med, som en del av insatserna i prioriteringsgrupp I och III. I palliativ vård och vård av 11

14 t.ex. kroniska sjukdomar eller personer med nedsatt autonomi finns hjälpmedel med som en naturlig del av insatsen utan att det är knutet till rehabilitering. Prioritering begrepp Att prioritera innebär att ge företräde åt eller förtur åt någon eller något. Begreppet kan dels användas för att beskriva en rangordning där mer angelägna åtgärder och verksamheter sätts före mindre angelägna. Det kan också användas för att beskriva en avgränsning av en verksamhet. Att prioritera betyder därför alltid att samtidigt som något väljs så väljs något annat bort eller senareläggs. Andra viktiga begrepp är vertikala respektive horisontella prioriteringar. Den vertikala prioriteringen sker mellan insatser inom ett verksamhetsområde t.ex. mellan enskilda patienter och patientgrupper. Vid horisontell prioritering är besluten mer målgrupps- eller befolkningsinriktade. Då fattas beslut om resursfördelning mellan olika verksamhetsområden eller mellan stora sjukdomsgrupper. Närbesläktade begrepp till prioritering Det finns flera begrepp för att beskriva åtgärder vid resursbrist inom hälsooch sjukvården. Ett av dessa är effektiviseringar som avser förbättringsarbeten i vården (t.ex. i form av ändrade rutiner) som gör det möjligt för patienter att oförändrat få sitt vårdbehov tillgodosett trots minskade resurser. Det kan också innebära att vården med oförändrade resurser kan göra mer för pengarna. Ett annat begrepp som förekommer är ransonering. Det innebär att en begränsning görs av den vård som är möjlig att ge. Man väljer medvetet att inte åtgärda vissa behov optimalt. Exempel på ransoneringar är när man sätter lägre mål för behandlingen, som att patienten ska klara det mest kroppsnära i personlig vård och att det som har att göra med fritiden faller utanför vårdgivarens verksamhet. Ransoneringar kan också handla om tid genom att man minskar tillgängligheten genom minskade mottagningstider eller förlängda köer. Ett sätt att spara inom vården kan vara en utbudsminskning (eller utbudsbegränsning) genom att ställa vissa vårdbehov utanför och inte åtgärda dem alls. 12

15 Hälsa, livskvalitet, behov och nytta Hälsa Syftet med hälso- och sjukvård är att skapa hälsa och livskvalitet. Vad är då hälsa och hur skapas den? Vid en genomsökning i litteraturen kan man hitta en mängd beskrivningar av vad hälsa är, t.ex.: WHO:s definition från 1948: ett tillstånd av fysisk, psykisk och social balans WHO:s Ottawadeklaration från 1986: en resurs i vardagslivet som kännetecknas av sociala och personliga resurser och fysisk förmåga att identifiera sina mål och möta och bemästra de utmaningar som man möter Inge Lönning (som lett de norska prioriteringsutredningarna): människors förmåga att klara de påfrestningar som livet ger I en uppslagsbok beskrivs ordet hälsa så här: tillstånd av välbefinnande och fullgoda kroppsfunktioner. Ordboken definierar ordet välbefinnande som: känslan av att må bra. En annan definition av hälsa är att det är en resurs i människors vardagsliv, som ger oss möjlighet att förverkliga våra mål. Hälsan är medlet, inte själva målet med livet. Den finländske sociologen Erik Allardt talar om having loving being: Människan, säger han, måste ha något att leva av, någon att leva med och något att leva för. Livskvalitet Termen livskvalitet är, liksom hälsa, svår att ge en bestämd definition. Båda begreppen är mångsidiga och anknyter till välbefinnande, men livskvalitet har ett bredare innehåll. Begreppet handlar om livsstandard, livstillfredsställelse och anger det relativa värde som en person sätter på sin tillvaro. Upplevelsen påverkas av förändringar i en rad faktorer, som t.ex. behov, förväntningar, fysisk och psykisk funktionsförmåga, relationer till andra, till samhället och till materiell standard. Livskvaliteten är personlig, subjektiv och ändras beroende på tid, plats och omständighet. En annan beskrivning av definitionen är att livskvalitet är individens egen värdering av sin fysiska och psykiska hälsa och tillfredsställelse med sin sociala situation. Enligt WHO:s definition är livskvalitet the individuals perception of their position in life in the context of the culture and value system and in the relation to their goals, expectations, standards and concerns. It incorporates in a complex way individuals physical health, psychological state, level of 13

16 independence, social relationships, personal beliefs and their relationships to salient features of the environment. Behov Behov har vi av det vi far illa av att vara utan. Detta citat av filosofen Georg Henrik von Wright användes i prioriteringsutredningen. I samman hanget konstateras också att behov inte är lika med efterfrågan utan ett snävare begrepp. Vi efterfrågar mer än vi behöver och mycket mer än det vi far illa av att vara utan. Vi har heller inte behov av det som vi inte har nytta av. Behov som hälso- och sjukvården har kunskap och teknologi att tillgodose karaktäriseras som hälsorelaterade behov. Hälso- och sjukvårdens resurser ska användas för att tillgodose hälsorelaterade behov. Vårdbehov blir ett snävare begrepp och är liktydigt med hälsorelaterade behov som kan eller bör tillgodoses med vårdinsatser som t.ex. behandling eller rehabilitering. Vården gör nytta när den skapar ökad hälsa och livskvalitet. Hushållningen med resurserna består i att göra en avvägning mellan behandlingsmöjlig heter, kostnader och insatsernas effekt i form av ökad hälsa och livskvalitet i förhållande till vårdbehoven. Behovet är ett gap mellan ett aktuellt tillstånd hos individen och en norm som föreskriver något önskvärt eller ett mål. När det gäller vårdbehov finns det ett ohälsogap mellan aktuellt hälsotillstånd och önskvärt hälsotillstånd eller mål. Gränsen mellan behov och efterfrågan skiftar mellan patienter i olika ålders grupper och under olika levnadsomständigheter. Behovsbedömningar görs också på gruppnivå. En bedömning av vårdbehov i befolkningen kräver både att det finns hälsomål och att det finns en kunskap om hälsoläget i befolkningen. Behovsbedömningen består då i att fastställa om det finns ett gap mellan mål och hälsoläge. Om så är fallet krävs också en bedömning av vad som krävs för att eliminera eller minska gapet. Inom hjälpmedelsområdet ska gapet mellan aktuellt funktionstillstånd och det önskvärda funktionstillståndet eller målet utvärderas i det första steget. Ett ytterligare steg sker genom att bedöma vad personen har behov av. Det handlar då om att bedöma vilka medel eller vilka åtgärder som är nöd vändiga för att eliminera eller minska gapet, dvs. närma sig eller uppnå målet. För att göra en fullständig behovsbedömning är det nödvändigt att ha kunskap om dessa tre komponenter: - Vilket är det aktuella hälsotillståndet? - Vilket är det önskvärda tillståndet (målet)? - Vilken är den nödvändiga åtgärden för att minska gapet (åtgärdsbehovet)? Bedömningen av det aktuella tillståndet berör i huvudsak rena faktafrågor. Här krävs därför professionell kompetens av olika slag. Att fastställa det 14

17 önskvärda tillståndet eller behovets mål innebär i stor utsträckning att värderingar kommer till uttryck. Behovets mål är inget vi upptäcker utan något vi väljer och valen är baserade på värderingar. Värderingarna finns i samhället, hos sjukvårdshuvudmannen, hos vårdpersonalen och hos den enskilde patienten. Bedömningen av åtgärdsbehovet är en kombination av professionell kompetens och värderingar. I vissa fall finns möjligheter att göra val mellan olika åtgärder som ska tillfredsställa åtgärdsbehovet. Här finns en enighet om att man bör välja den mest kostnadseffektiva åtgärden. Frågeställningar som dyker upp i samband med behovsbedömningar är: - Vad krävs för att åtgärda behovet? - Vad ska hälso- och sjukvården tillhandahålla? - Vad kräver hälso- och sjukvårdens kompetens? Prioriteringsutredningen använder begreppet behov i förhållande till hälsa och livskvalitet. Det innebär att man har större behov ju svårare sjukdom eller skada man har, men också att man inte har behov av åtgärder som inte förbättrar hälsan eller livskvaliteten. Det största behovet av hälso- och sjukvård har de patienter i prioriteringsgrupp I som kan tillgodogöra sig de insatser som krävs för att bota, lindra eller trösta. Nytta Vården gör nytta när den skapar ökad hälsa och livskvalitet sägs det i prioriteringsutredningen. Behandlingen ska alltid vara ändamålsenlig och meningsfull. Att ge vård som inte uppfyller dessa krav är oetiskt. Målen för hälso- och sjukvården har i Västerbotten som på många andra ställen utvecklats mot ett folkhälsoperspektiv där landstinget är en aktör bland andra som t.ex. ska öka befolkningens hälsa och minska ojämlikhet i hälsa. I NYSAM, en samverkan kring nyckeltal mellan ett antal landsting, används följande förslag till mål för hälso- och sjukvården: - att få leva ett långt liv utan att riskera förtida död i en åtgärdbar dödsorsak - att få ha ett friskt liv utan att drabbas av sjukdomar som går att förebygga och behandla - att kunna möta livets utmaningar utan att drabbas av handikapp vid bestående funktionsnedsättning - att kunna leva ett liv med autonomi, trygghet och värdighet vid långvarig och svår sjukdom - att ojämlikhet i hälsa eller i konsekvenser av nedsatt hälsa ska minska I denna målbeskrivning syns tydligt hur hjälpmedel kan stödja måluppfyllelsen genom att göra det lättare att klara livets utmaningar eller minska ojämlikhet som konsekvens av nedsatt hälsa. 15

18 Rehabilitering Rehabilitering och prioritering Habilitering och rehabilitering är högt rangordnade när det gäller prioritering men även inom rehabiliteringsområdet behövs val av vad som är viktigast att genomföra. Prioriterade områden skulle kunna vara insatser som främjar människovärdet t.ex. att äldre i större utsträckning kan klara sig själva, att personer med funktionsnedsättningar kan få större personlig frihet och att yrkesaktiva kan komma tillbaka på arbetsmarknaden insatser som är kostnadseffektiva, dvs. stor effekt på hälsa och livskvalitet till så låg kostnad som möjligt Rehabilitering och hjälpmedel Hjälpmedel är en del av insatserna inom habilitering och rehabilitering. Omfattning och innehåll i dessa insatser styr hur behovet av hjälpmedel ska se ut. Väl genomfört rehabiliteringsarbete kan minska hjälpmedelsbehovet både inledningsvis och på längre sikt. Samtidigt finns exempel där hjälpmedel får ersätta rehabiliteringsinsatser pga. bristande resurser. Hjälpmedel blir integrerat i rehabilitering när t.ex. en gåbock eller rollator används för att träna upp gångförmågan och en del av rehabiliteringen är också att lära sig att använda hjälpmedlet. Rehabilitering av en person som råkat ut för en skada eller en sjukdom kan styras ur flera perspektiv. Ur samhällets synpunkt kan en aspekt vara att det är billigast och enklast om personen blir kvar på sjukhuset så kort tid som möjligt och sedan kan bo kvar hemma. Hjälpmedel är i det fallet en insats som kan stötta rehabiliteringsarbetet samt stärka och snabba på möjligheterna för personen att klara sig så självständigt som möjligt i sin hemmamiljö. (se Fig. 1) Skada, sjukdom behandling rehabilitering hjälpmedel Mål: att kunna bo kvar hemma längre - hålla nere behovet av särskilda boendeformer, stöttar rehabarbetet angeläget ur ett rehab-perspektiv - hålla ner behovet av vårdplatser (samhällets perspektiv) Figur 1 16

19 Omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka hälsa, förebygga sjukdom och ohälsa, återställa och bevara hälsa utifrån patientens individuella möjligheter och behov, minska lidande samt att ge möjlighet till en värdig död. Med omvårdnad inom hälso- och sjukvård avses hjälp till personer som på grund av sitt hälsotillstånd inte själva klarar att planera och/eller genomföra handlingar som hör till deras dagliga liv. Socialstyrelsen delar in omvårdnad i två begrepp; allmän omvårdnad och specifik omvårdnad. Allmän omvårdnad är oberoende av sjukdom och medicinsk behandling, medan specifik omvårdnad är relaterad till och kräver inte bara kunskap om människans normala funktioner utan också den aktuella sjukdomen och dess behandling. Allmän omvårdnad utförs av all personal i hälso- och sjukvården medan specifik omvårdnad kräver speciell kompetens. Många av omvårdnadsinsatserna handlar om grundläggande och basala behov som t.ex. personlig hygien, sömn, vila, tillförsel av vätska och behov av tröst. I dessa insatser är hjälpmedel en naturlig del som stöd eller för att minska behovet av omvårdnad. En arbetsgrupp med representanter från Vårdförbundet, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska Läkaresällskapet har i ett projekt kring insatser vid stroke visat att det är möjligt att även prioritera omvårdnadsinsatser. Den slutliga rangordningen baserades på en sammanvägning av omvårdnadsproblemet, evidens för metodens effekt, uppskattad resursförbrukning, hälsovinst och konsekvens av utebliven insats. Hjälpmedel är en del av insatserna inom omvårdnad och prioriteras ihop med andra typer av åtgärder. Förutsättningen för att göra prioritering av omvårdnadsinsatser är delvis annorlunda än för medicinska insatser. Egenansvar Begreppet egenansvar används för att beskriva t.ex. vilka problem eller vilka hjälpmedel som den enskilde själv får ordna en lösning på. Hur man definierar egenansvar ser olika ut i olika delar av landet. En gemensam definition för att underlätta i gränslandet mellan det offentligas och den enskildes åtagande skulle vara en styrka i det praktiska prioriteringsarbetet. 17

20 Samtidigt som kraven på den offentliga verksamheten växer så investerar många medborgare ganska stora belopp ur egen ficka i hälsosektorn. En egenansvarsprincip skulle kunna fastställa vilka vårdbehov och vårdåtgärder som individen själv ska ta ansvar för. Inom Hälso- och sjukvårdsberedningen i Sveriges Kommuner och Landsting har man diskuterat följande kriterier för en sådan princip: Det ska handla om vardagliga och allmänt omfattade behov. Förutsättningarna ska vara förutsägbara och öppet redovisade. Det ska finnas alternativ att välja mellan. Det ska vara en reellt fungerande marknad för tjänster och produkter. Den egna ekonomiska insatsen ska vara rimlig. Begreppet egenvård handlar om att vårda sig själv och sin kropp och att behandla sig själv vid lättare sjukdomsbesvär. Det kan vara huskurer, receptfria läkemedel och naturläkemedel. Det finns även mycket man kan göra i egenvårdssyfte för att förebygga olika typer av besvär. Diskussion Hjälpmedelsbehov Behovet av hjälpmedel kan betraktas utifrån två olika aspekter, där den ena är att hjälpmedel är en del i en vård-/behandlingskedja. I samband med operationer, rehabilitering vid stroke, tumörbehandling eller andra behandlingsperioder kan det bli aktuellt att använda hjälpmedel för att personen ska klara sitt dagliga liv eller för att underlätta rehabiliteringsarbetet. I många fall är hjälpmedel en förutsättning för att man ska kunna förkorta behandlingstiden på sjukhuset eller för att man ska klara sig med färre vårdpersonal i hemmet. Det är t.ex. viktigt att en behandlingsperiod för trycksår på sjukhuset kan få sin fortsättning i hemmet. Trycksårsbehandling kostar mycket per insats och kan vara bortkastad om det inte finns kontinuitet i den med t.ex. trycksårsmadrasser även i hemmet. Behov av hjälpmedel som t.ex. gånghjälpmedel och hygienhjälpmedel finns vid rehabilitering efter stroke liksom kryckor och rollatorer vid operation av höfter, knän och fötter. Vid utredning och behandling av sömnapné används CPAP-apparater som behandlingsmetod. Vård av personer med ALS kommer i prioriteringsgrupp I. Vården ser olika ut i olika skeenden av sjukdomen. Hjälpmedel för kommunikation, förflyttning eller lägesändringar är viktiga delar för att ge en bra och trygg vård. Här syns tydligt kopplingen mellan olika vårdinsatser där hjälpmedel är en del bland andra insatser och bör prioriteras högt. Ett annat exempel där hjälpmedel kommer in bland andra insatser i prioriteringsgrupp I är vid den 18

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Nationella modellen för öppna prioriteringar

Nationella modellen för öppna prioriteringar Nationella modellen för öppna prioriteringar Mari Broqvist Prioriteringscentrum Kristina Eklund Metod- och kvalitetsansvarig nationella riktlinjer Socialstyrelsen Etiska plattformen i praktiken Människovärdesprincipen,

Läs mer

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN

MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN MANUAL FÖR BESLUTSSTÖD METOD FÖR PRIORITERINGAR PÅ INDIVIDNIVÅ VID FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL INOM LANDSTINGET I UPPSALA LÄN Manualen har utarbetats inom Habilitering och hjälpmedel, Landstinget i Uppsala

Läs mer

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå

Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Beslutsstöd - prioriteringar på individnivå Ska kunna tillämpas - i situationer där prioriteringar av vårdbehov på individnivå ska bedömas - vid alla typer av offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 1 december 2008 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrättens i Stockholm dom den 7 november 2005 i mål nr

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003

Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Verksamhetsrapport Programberedningen 2003 Programberedningen ansvarar för att bidra med kunskap till landstingsfullmäktige om patienters och närståendes behov kopplat till aktuellt programområde. Programberedningen

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef

Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap. för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap för dig som är chef Stöd vid upphandling av fortbildning i förflyttningskunskap I den här skriften får du råd om vad en heltäckande fortbildning

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder

Stöd till anhöriga. För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder För dig som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre, eller stödjer en närstående som har funktionshinder Stöd till anhöriga hällefors, lindesberg, l jusnarsberg och nor a 1 I vårt samhälle

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR OCH TRENDER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

FÖRÄNDRINGAR OCH TRENDER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 3 FÖRÄNDRINGAR OCH TRENDER I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Hälso- och sjukvårdens uppgift är att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Primärvården ska vara basen i hälso- och sjukvården

Läs mer

Om Prioriteringscentrums förslag till ny etisk plattform för prioriteringsbeslut inom hälso- och sjukvården

Om Prioriteringscentrums förslag till ny etisk plattform för prioriteringsbeslut inom hälso- och sjukvården Bilaga till beslut av Statens medicinsk etiska råd (S 1985:A) den 23 januari 2009, Dnr 03/09. Om Prioriteringscentrums förslag till ny etisk plattform för prioriteringsbeslut inom hälso- och sjukvården

Läs mer

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002

Policy för handikappfrågor. Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Policy för handikappfrågor Beslutad i Regionfullmäktige den 7 maj 2002, 126 RSK 132-2002 Utgångspunkter och värderingar Människors lika värde är den grundläggande utgångspunkten för samhällets utformning.

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning

Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Tillgänglighet, Bemötande, Delaktighet Politiskt program för personer med funktionsnedsättning Beredningen för samhällets omsorger Antaget av kommunfullmäktige 2012-02-23 Alla foton kommer från Shutterstock.com

Läs mer

Anhörigvård är frivilligt

Anhörigvård är frivilligt Stöd till anhöriga Anhörigomsorg I vårt samhälle finns det många människor som på olika sätt hjälper andra i deras vardag. Det kan bero på att dessa personer på grund av fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar,

Läs mer

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker

Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Bilaga 2. Prioriteringar SIM: Enkät 1 Enkät om prioriteringar till medicinkliniker Uppläggning Enkäten skickades till ett antal medicinkliniker i landet och bestod av 1. Introduktionsbrev till verksamhetschefer

Läs mer

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530

Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF. Stockholm 20120530 Att beskriva, bedöma och dokumentera äldres behov med ICF Stockholm 20120530 Hälsa . Hälsa är ett tillstånd av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och inte endast frånvaro av sjukdom eller skada

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet

Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Till dig som är yrkesverksam inom hjälpmedelsområdet Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland

Rådslag. Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Rådslag Hjälp oss förbättra sjukvården i Östergötland Socialdemokraterna, LO och Kommunal i Östergötland inbjuder till rådslag om hälso- och sjukvården. Förord En god hälsa är det allra viktigaste i livet

Läs mer

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Desirée Sjölin Lundberg desiree.sjolin-lundberg@ksl.se

Läs mer

Nationell konferens om Teknik och demens

Nationell konferens om Teknik och demens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till Nationell konferens om Teknik och demens 22 november 2007 Norra Latin Stockholm Nationell konferens om Teknik och demens Konferensen handlar om teknikens betydelse för

Läs mer

Arbetsterapeuter och sjukgymnaster prövar metod för prioriteringar - ett samarbetsprojekt med FSA och LSR

Arbetsterapeuter och sjukgymnaster prövar metod för prioriteringar - ett samarbetsprojekt med FSA och LSR Arbetsterapeuter och sjukgymnaster prövar metod för prioriteringar - ett samarbetsprojekt med FSA och LSR Mari Broqvist PrioriteringsCentrum 2006:4 ISSN 1650-8475 PrioriteringsCentrum Landstinget i Östergötland

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Första delen; tema Behov och resurser av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-10-26 Så ska vi ha t, men var ska vi ta t? Hälso- och sjukvården står

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL

HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL HÖRSELSKADADES distrikt i Stockholms län POLICYDOKUMENT HEMINSTRUKTÖRER FÖR HÖRSEL Innehåll: Riktlinjer för heminstruktörsverksamheten Inledning Bakgrund till heminstruktörsverksamheten hörsel Behovet

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE

VERKSAMHETS- BERÄTTELSE VERKSAMHETS- BERÄTTELSE 2011 Samrehabnämnden 1 Samrehabnämnden Brukar/medborgarperspektiv Grunduppdrag Samrehabnämnden ska bedriva och utveckla rehabilitering och habilitering avseende arbetsterapi, sjukgymnastik

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program

Linköpings Handikapp-politiska handlings-program Linköpings Handikapp-politiska handlings-program bestämt av Kommun-fullmäktige den 9 december år 2008 Förenta Nationerna, FN, säger så här om de mänskliga rättigheterna: Alla människor är födda fria och

Läs mer

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet

Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet Om öppna prioriteringar i vård och omsorg- Vem tar ansvar? Per Carlsson Prioriteringscentrum Linköpings universitet när kommer ökade möjligheter och förväntningar på vården bli en alltför tung börda? 2

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland D nr LTV Kompetenscentrum för hälsa Faställd av Lennart Iselius Hälso- och sjukvårdsdirektör Handläggare Ann-Sophie Hansson Folkhälsochef 2011-07-20 1 (7) Program Våld i nära relationer Landstinget Västmanland

Läs mer

2011 års IT-konferens

2011 års IT-konferens Hjälpmedelsinstitutet inbjuder till 2011 års IT-konferens Torsdagen den 7 april 2011 World Trade Center Stockholm Välkommen till 2011 års IT-konferens! Årets IT-konferens kommer att handla om den nya tekniken

Läs mer

Nationella riktlinjer för f och omsorg

Nationella riktlinjer för f och omsorg Nationella riktlinjer för f god vård v och omsorg Helle Wijk Institutionen för f r Vårdvetenskap V och HälsaH Sahlgrenska Akademin Göteborgs Universitet Fakta om demenssjukdom Ca 148 000 demenssjuka -

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14.

Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Vänsterpartiets förslag avseende Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköpings yttrande över budget/flerårsplan 2012-14. Hälsa är en mänsklig rättighet ingen handelsvara. Den svenska modellen för välfärd i

Läs mer

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade

Mobilt trygghetslarm. För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade Mobilt trygghetslarm För äldre Kroniskt sjuka Funktionshindrade TRYGGHETSLARM ÄR FÖR MÅNGA DEN LÖSNING SOM GÖR DET MÖJLIGT ATT BO KVAR HEMMA TROTS FUNKTIONSHINDER ELLER KRONISK SJUKDOM. SYFTET MED ETT

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti

Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Uppsökande och nödvändig tandvård Inger Wårdh, avd för Gerodonti Skilda världar Det finns en lång tradition av att separera tandvård från övrig hälso- och sjukvård i Sverige Olika ekonomiska förutsättningar

Läs mer

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012

INFORMATION OM. Hemtjänst. Hemsjukvård. Särskilda boendeformer. Rehabilitering. Tandvård. September 2012 1 INFORMATION OM Hemtjänst Hemsjukvård Särskilda boendeformer Rehabilitering Tandvård September 2012 2 HEMTJÄNST Den som av någon anledning har svårt att klara sig själv hemma kan ansöka om hemtjänst.

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014

En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 En medborgare som alla andra! Valprogram 2014 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 1 2 HANDIKAPPFÖRENINGARNA ÖSTERGÖTLANDS VALPROGRAM 2014 Funktionshinder Funktionsnedsättning Funktionshinder(disability)

Läs mer

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM

Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg 2015-2020 FOLKHÄLSOPROGRAM 1 Innehåll Förord 4 Ett folkhälsoprogram för Gävleborg 6 Målet är god och jämlik hälsa 7 Folkhälsoprogrammet i ett sammanhang

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA

Etiska aspekter på rökning. Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Etiska aspekter på rökning Anders Ågård Överläkare, Angereds Närsjukhus Institutionen för Medicin, SA Rökare nekas operation, KALMAR, 2009-10-16 Vi skulle idag aldrig operera en person med ett för högt

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013

Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Sjunde nationella prioriteringskonferensen i Gävle 21-22 oktober, 2013 Niklas Hedberg, Avdelningschef nya läkemedel Malin Blixt, Projektledare-medicinteknikprojektet Ann-Charlotte Dorange, Hälsoekonom

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa

Psykisk hälsa hos äldre. Och ohälsa Psykisk hälsa hos äldre Och ohälsa Vilka är det vi möter? Äldre Psykisk ohälsa Två ingångar i området Äldre personer som utvecklar psykisk ohälsa En person med psykisk ohälsa som blir äldre Lite siffror

Läs mer

Handikappolitiskt program Landstinget Blekinge

Handikappolitiskt program Landstinget Blekinge Handikappolitiskt program Landstinget Blekinge Handikappolitiskt program 1(22) Innehållsförteckning Handikappolitiskt program för Landstinget Blekinge... 4 1. Landstingets handikappolitiska idé och vision...4

Läs mer

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde 2015 2017 Norrbottens läns landsting och Norrbottens 14 kommuner har sedan 2013/2014 gemensamma

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Handikappolitiskt program

Handikappolitiskt program STYRDOKUMENT Beteckning 1(5) Godkänd/ansvarig Kommunfullmäktige Handikappolitiskt program Bakgrund Kramfors kommuns handikappolitiska program utgår från FN:s standardregler, Agenda 22 och Nationella handlingsplanen

Läs mer

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget 2012-2014 Nämndsbudget 2012-2014 Innehållsförteckning LÅNGSIKTIG HÅLLBAR UTVECKLING... 3 VÄRDEGRUND... 3 BRUKARE... 4 VISION... 4 VERKSAMHETSIDÉ... 4 ÖVERGRIPANDE BRUKARMÅL... 4 PERSONAL... 6 VISION... 6 VERKSAMHETSIDÉ...

Läs mer

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG

Ku 1 i. Tillämpning av LOV under 65 år BESLUTSFÖRSLAG Ku 1 i BESLUTSFÖRSLAG Tillämpning av LOV under 65 år Sociala omsorgsnämnden beslutade 2015-04-21 att tillämpa hemtjänstvalet för personer 18-64 år, enligt uppdrag i budget, för de personer som har hemtjänst

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen

Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Att beskriva och bedöma behov med ICF inom äldreomsorgen Sedan 2008 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att utveckla en modell för att beskriva behov och insatser inom äldreomsorgen (SoL). Resultatet

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer