Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Transkript

1 1 (19) Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 47, Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Nyanmälda lediga platser 227 nya jobb till arbetsförmedlingarna i länet denna vecka Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i hela landet uppgick till under förra veckan, vilket var fler än under samma vecka förra året. Vid veckans slut fanns kvarstående lediga platser (exkl ferieplatser) vid arbetsförmedlingarna i hela landet, vilket var fler än vid samma tid förra året. Antalet nyanmälda lediga platser (exkl ferieplatser) i Gävleborgs län uppgick till 227 under veckan, vilket var 59 färre än under samma vecka förra året. Av de samtliga nyanmälda jobb i landet fanns 1,9% i Gävleborgs län. Vid veckans slut fanns 816 lediga jobb (exkl ferieplatser) kvarstående vid länets arbetsförmedlingar, vilket var 1 fler än vid samma tid förra året. Av samtliga kvarstående lediga jobb på arbetsförmedlingarna i landet fanns 2,0% i Gävleborgs län. Hittills under 2011 som helhet har antalet nyanmälda lediga jobb (exkl ferieplatser) till Arbetsförmedlingarna i landet som helhet ökat med 28,4%, jämfört med år I Gävleborgs län har de nyanmälda lediga jobben ökat med 19,9% hittills under Arbetslösheten personer och 9,1% av befolkningen år i Gävleborg I landet som helhet var totalt personer arbetslösa eller i program, vilket är en minskning med 5,8% jämfört med samma vecka förra året. Detta motsvarar 6,3% av befolkningen år. Av det totalt arbetslösa i hela riket förra veckan var 48,6% kvinnor och 51,4% män.

2 2 (19) Antalet öppet arbetslösa i Gävleborgs län uppgick till personer förra veckan, och antalet arbetslösa i program med aktivitetsstöd uppgick samtidigt till personer. Totalt var alltså personer arbetslösa i länet, vilket är en minskning med 6,4% eller personer i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen år uppgick den totala arbetslösheten till 9,1% i Gävleborg. Av det totalt arbetslösa i Gävleborg förra veckan var eller 49,9% kvinnor och eller 50,1% män. Ungdomsarbetslösheten unga arbetslösa i Gävleborg (16,8% av befolkningen år) För hela riket uppgick antalet öppet arbetslösa ungdomar i åldern år och ungdomar i program med aktivitetsstöd till , vilket är en minskning med 4,5% i jämförelse med samma vecka förra året. I andel av befolkningen år motsvarar detta 10,3%. Av de unga arbetslösa i hela riket förra veckan var 44,7% kvinnor och 55,3% män. Den totala arbetslösheten för ungdomar i Gävleborgs län under 25 år uppgick till personer förra veckan. Detta var en minskning med 153 personer eller 3,4% sedan förra året och motsvarar 16,8% av länets befolkning i åldern år. Av de unga arbetslösa i Gävleborg förra veckan var eller 47,7% kvinnor och eller 52,3% män.

3 3 (19) Tema 1 Strukturpåverkande investeringar Riskkapital och finansiering av investeringar är ofta begränsande faktorer och flaskhalsar vad gäller tillväxtpotentialen särskilt för de små och medelstora företagen i Gävleborg. I detta sammanhang står dessutom de två kommunerna i Gävleborg, som idag har länets och bland landets högsta arbetslöshetsnivåer, utanför möjligheterna att ta del av regionalt investeringsstöd. Regionalt investeringsstöd är ett av de regionalpolitiska företagsstöden, som syftar till ökad tillväxt och en balanserad regional utveckling. Villkor i korthet Stöd kan ges till investeringar i till exempel byggnader och maskiner, utbildning och konsulttjänster. För att söka regionalt investeringsstöd ska företaget vara verksamt i stödområde A eller B. Stödområdena omfattar nästan hela Norrland samt delar av länen Dalarna, Värmland, Örebro, Västmanland Kalmar och Västra Götaland.... verksamheten bedömas leda till tillväxt och ökad sysselsättning.... bidraget bedömas vara nödvändigt för att investeringen ska kunna göras. Verksamheter som kan få stöd Regionalt investeringsstöd får ges till följande verksamheter: Industriell och industriliknande verksamhet Industriserviceverksamhet Tjänste- och serviceverksamhet som är inriktad på en större marknad än en lokal eller regional marknad Turistverksamhet Uppförande av lokaler för uthyrning Annan verksamhet som bedöms ha särskild betydelse för den regionala utvecklingen

4 4 (19) Stödets storlek En individuell prövning av stödets storlek görs i alla ärenden, med hänsyn till investeringens betydelse för samhället, sysselsättningsökning och tillväxt. Hänsyn tas även till typ av investering, investeringskostnad, typ av företag samt i vilket stödområde företaget verkar. En grundprincip är att ingen ska få mer stöd än vad som krävs för att investeringen ska komma till stånd. Maximal finansieringsandel Tabellen visar maximalt stöd i procent av godkänd investering, utifrån typ av investering och företag. De stöd som beviljas ligger vanligen på lägre nivåer. E Temafråga 1 är om och i så fall i vilket läge, och i anslutning till EU:s nya programperiod, det är önskvärt att väcka frågan om stödområdesindelningen och möjligheterna till regionalt investeringsstöd för små- och medelstora företag i Gävle och Sandviken?

5 5 (19) Gävle och Sandvikens kommuner ligger idag utanför stödområdet, men; Industrins strukturomvandling har fått stora konsekvenser på arbetsmarknaden under de senaste åren då många industriarbetstillfällen försvunnit. Strukturomvandlingen har resulterat i Sveriges högsta arbetslöshetsnivåer, med tydliga undanträngningseffekter för grupper med svag arbetsmarknadsförankring. Den privata byggmarknaden fungerar bristfälligt då självständiga investeringar inte görs för små- och medelstora företag. Det finns en rad investeringar som inte blivit av de senaste åren på grund av bristfälligt fungerande byggmarknad, och osäkerheten i investeringskalkyler.

6 6 (19) Tema 2 Kompetens som avgörande strukturpåverkan Gävleborg har en lägre andel högskoleutbildade Den formella kompetensnivån är en betydande strukturfråga för arbetsmarknaden och arbetssökande i Gävleborgs län. Av befintlig kompetensstruktur framgår att Gävleborg har ett underskott av framförallt personer med eftergymnasial utbildning 3 år eller längre, i jämförelse med riksgenomsnittet. Andelen högskolenybörjare per 1000 invånare och studiedeltagandet inom högskoleutbildning är också mindre än för riksgenomsnittet, vilket innebär att denna skillnad mellan Gävleborg och riksgenomsnittet kommer att öka framöver.

7 7 (19) Befolkning år efter utbildningsnivå 2010 Gävleborgs län Antal Andelar (%) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Folk-/grundskola ,3 19,3 16,9 Gymnasium högst 2 år ,7 34,7 32,3 Gymnasium 3 år ,7 21,8 20,8 Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år ,6 11,7 13,1 Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer ,5 11,0 15,7 Forskarutbildning ,3 0,4 0,3 Uppgift saknas ,9 1,0 1,0 Samtliga (hela befolkningen) Riket Antal Andelar (%) Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Folk-/grundskola ,2 16,3 14,3 Gymnasium högst 2 år ,7 27,5 26,1 Gymnasium 3 år ,9 20,2 19,6 Eftergymnasial utbildning, mindre än 3 år ,3 14,1 14,7 Eftergymnasial utbildning, 3 år eller mer ,4 18,6 22,4 Forskarutbildning ,9 1,4 1,1 Uppgift saknas ,4 1,9 1,7 Samtliga (hela befolkningen) Källa: Statistiska Centralbyrån Högskolenybörjare fördelat på kvinnor och män läsåret 2009/2010 Kommun/Region Antal högskolenybörjare Kvinnor Män Totalt Bollnäs Gävle Hofors Hudiksvall Ljusdal Nordanstig Ockelbo Ovanåker Sandviken Söderhamn Gävleborgs län Riket Kommun/Region Andel högskolenybörjare per 1000 av befolkningen år Kvinnor Män Totalt Bollnäs 13,2 9,1 11,1 Gävle 16,3 11,0 13,6 Hofors 14,1 5,8 9,7 Hudiksvall 18,4 11,4 14,9

8 8 (19) Ljusdal 12,6 8,0 10,2 Nordanstig 11,2 8,8 10,0 Ockelbo 16,0 4,4 9,9 Ovanåker 20,3 11,3 15,5 Sandviken 17,8 11,3 14,4 Söderhamn 13,9 9,7 11,7 Gävleborgs län 15,9 10,2 13,0 Riket 16,8 11,8 14,2 Befolkning i åldern år efter folkbokföringskommun och studiedeltagande höstterminen 2009 Kommun/Region Befolkning år Studiedeltagande Gymnasieutbildning Antal Procent Komvuxutbildning Antal Procent Övriga studerande Antal Procent Bollnäs , , , ,9 Gävle , , , ,5 Hofors , ,6 97 1, ,7 Hudiksvall , , , ,6 Ljusdal , , , ,8 Nordanstig , , , ,9 Ockelbo , ,0 40 1,1 40 1,1 Ovanåker , , , ,9 Sandviken , , , ,9 Söderhamn , , , ,9 Gävleborgs län , , , ,8 Riket , , , ,9 Källa: Statistiska Centralbyrån Högskoleutbildning Antal Procent Antalet personer i kommunal vuxenutbildning har minskat kraftigt på 10 år År 2000, under Kunskapslyftet, uppgick studiedeltagandet inom kommunal vuxenutbildning i Gävleborg till drygt personer. År 2009 var motsvarande antal drygt personer. Även om antalet sannolikt ökat under 2010 och 2011 (nästa redovisning för år 2010 kommer prel i december 2011 från SCB) tack vare satsningen på yrkesvux, är det långt till de nivåer som gällde under inledningen av 2000-talet. Med Kunskapslyftet följde åren efter en påtaglig ökning av grundläggande högskoleutbildning i Gävleborg, vilket sedan dess gått ner i takt med att den kommunala vuxenutbildningen minskat i volym. Övrig volym vad gäller högskoleutbildning upprätthålls av övergångarna direkt från ungdomsskolan, vilket emellertid riskerar att minska framöver som följd av de demografiska förändringarna i befolkningen

9 9 (19) Studerande från Gävleborgs län år efter studiedeltagande (källa: SCB) År 1999 År 2000 År 2001 År 2002 År 2003 År 2004 År 2005 År 2006 År 2007 År 2008 År 2009 KOMVUX Grundläggande högskoleutbildning Andelen i eftergymnasial utbildning kortare än tre år har i stort sett varit oförändrad i Gävleborg de senaste 15 åren Även om kompetensnivån i Gävleborg står sig relativt bra (till skillnad från längre eftergymnasial utbildning) i jämförelse med riksgenomsnittet vad gäller personer med högskoleutbildning kortare än tre år så har denna andel i stort sett varit oförändrad de senaste 15 åren. Detta kan emellertid vara en extra intressant utbildningsnivå för de personer som ändå har ambitionen att ta steget vidare från gymnasial kompetens, bland annat med inriktning på eftergymnasial yrkesutbildning. Yrkeshögskoleutbildning och kortare yrkesinriktade utbildningar inom Högskolan i Gävle utgör sådana för regionens näringsliv intressanta alternativ.

10 10 (19) Andel av befolkningen i Gävleborgs län t o m åldersgruppen 74 år med eftergymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning, 10% 11% 11% 11% kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning, 6% 8% 11% 12% 3 år och längre Temafråga 2 består främst av följande frågeställningar; Vilka volymer vuxenutbildning, som också är en viktig rekryteringsgrund till högskoleutbildning, krävs för att möta de strukturella förändringarna på Gävleborgs arbetsmarknad? Dagens volymer är uppenbarligen otillräckliga för att möta de kompetensbehov som finns. Vilken förstärkt roll kan Högskolan i Gävle och Yrkeshögskoleutbildningarna i länet erhålla i en önskvärd satsning på strukturpåverkan via kompetensutveckling?

11 11 (19) Tema 3 Strukturpåverkan via Arbetsmarknadsutbildning Arbetsmarknadspolitikens struktur och innehåll har varierat till innehåll och form över tid. Arbetsmarknadsutbildning har historiskt använts som ett verksamt och många gånger framgångsrikt verktyg i strukturell förändring på den regionala och nationella arbetsmarknaden. I vecka 46 fanns arbetslösa i Gävleborgs län, varav 353 (trehundrafemtiotre) deltog i Arbetsmarknadsutbildning. Detta var dessutom en minskning med 17,3% sedan motsvarande vecka förra året. I rättvisans namn ska sägas att det kan finnas arbetssökande i utbildning inom de övriga programmen och i särskilda projekt också. Men det är inga stora volymer. Kompetenströsklarna på arbetsmarknaden höjs successivt, och särskilt i spåren efter strukturomvandlingen av länets industri. Det innebär bland annat att många fler måste ta ett större eller flera mindre steg i motsvarande utsträckning, för att överhuvudtaget kunna vara med i konkurrensen om jobben på länets arbetsmarknad. I detta sammanhang behöver individernas och företagens ambitioner mötas upp av samhällets utbud av ändamålsenliga utbildningar. Arbetsförmedlingens veckostatistik sökande. Endast 2,3% av samtliga arbetslösa i Gävleborgs län deltar i Arbetsmarknadsutbildning. Antalet arbetslösa i Arbetsmarknadsutbildning har dessutom minskat med 17,3% sedan år Sökande Vecka Vecka Differens Differens motsv. vecka föreg. år ÖPPET ARBETSLÖSA OCH SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖD KVARSTÅENDE SÖKANDE TOTALT ÖPPET ARBETSLÖSA SÖKANDE I PROGRAM MED AKTIVITETSSTÖD Arbetsmarknadsutbildning Arbetspraktik

12 12 (19) Stöd till start av näringsverksamhet Ungdomsinsatser Förberedande insatser Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning Jobb- och utvecklingsgarantin - därav Jobb- och utvecklingsgarantin fas 3 SÖKANDE SOM HAR ARBETE UTAN STÖD Deltidsarbetslösa Tillfällig timanställning Sökande med tillfälligt arbete Ombytessökande SÖKANDE SOM HAR ARBETE MED STÖD Anställningsstöd Särskilda insatser för funktionshindrade ÖVRIGA INSKRIVNA VID ARBETSFÖRMEDLINGEN NYSTARTSJOBB Temafråga 3 berör frågeställningen om vilken volym Arbetsmarknadsutbildning som behövs för att Arbetsförmedlingen ska klara sitt matchningsuppdrag och för att Gävleborgs arbetslösa ska klara av de allt högre trösklarna på länets arbetsmarknad?

13 13 (19) Arbetslöshetsprognos arbetslösheten ökar nu i linje med prognosen Arbetsmarknadsutvecklingen de senaste veckorna följer den tendens som beskrivs i den senast reviderade prognosen, d v s en utvecklingskurva mot ökad arbetslöshet under nästa år. Skillnaden i arbetslöshet i jämförelse med förra året fortsätter minska på det sätt som vi beskrivit i den nya prognosen. Arbetslöshetsprognosens procentsatser beskrivs i relation till befolkningen år. I relation till den registerbaserade arbetskraften (där bland annat de flesta studerande inte ingår) blir arbetslöshetsprocenten i Gävleborg ungefär 2,5 procentenheter högre. I relation till den registerbaserade arbetslösheten hamnar arbetslösheten per den sista januari år 2012 på 12,1% och år 2013 på hela 12,5%. En mycket hög arbetslöshetsnivå jämfört med såväl svenska som europeiska nivåer. Då riskerar länets ungdomsarbetslöshet att ligga över 30% av arbetskraften och exempelvis arbetslösheten för utrikesfödda på nivåer över 40%! Om det blir en mild vinter ovanpå nuvarande konjunkturavmattning riskerar arbetslösheten att öka än mer än i föreliggande prognos, då de senaste snörika vintrarna innebar många säsongsanställningar inom snöröjning och på vintersportanläggningar med tillhörande besöknäringar. Månad/datum Öppet arbetslösa I program Totalt % av bef år aug ,10% jan ,50% aug ,80% jan ,50% aug ,50% jan ,90% aug ,60% ,10% Prognos jan ,60% aug ,10% jan ,90% jan ,80%

14 14 (19) Kortfattat v De nyanmälda lediga jobben (exkl ferieplatser) i Gävleborg har hittills under året ökat med 19,9%. För riket som helhet är motsvarande ökning 28,4%. Antalet arbetssökande som erhållit arbete under förra veckan uppgick till 323 personer, vilket var 3,6% av samtliga arbetssökande som fick arbete i hela landet. Arbetslösheten uppgår till 9,1% av befolkningen år i Gävleborg, riksgenomsnittet ligger på 6,3%. Totalt arbetslösa i länet, vilket är färre än vid samma tid förra året Ungdomsarbetslösheten uppgår till 16,8% av befolkningen år, riksgenomsnittet ligger på 10,3%. Totalt unga arbetslösa i Gävleborg, vilket är 3,4% färre än vid samma tid förra året. Arbetslöshetsprognos av befolkningen år, per sista januari respektiver år: jan ,6% ( personer) jan -11 9,90% ( personer) jan -12 9,60% ( personer) jan -13 9,90% ( personer) jan -14 9,80% ( personer) jan -15 8,70% ( personer) jan -16 7,60% ( personer)

15 15 (19) Kommentar Skillnaden i arbetslöshet sedan förra året fortsätter att krympa i den riktning som prognosen pekar ut. Med nuvarande utveckling kommer skillnaden till förra året att vara mindre än arbetslösa i nästa vecka, vilket betyder att arbetslöshetsminskningen i Gävleborg halverats sedan början på sommaren. Detta betyder i sin tur att arbetslösheten sannolikt börjar öka igen tidigt under nästa år. Förra lägesrapporten belyste en del av de strukturella problem som finns på arbetsmarknaden i Gävleborg, mot bakgrund av att arbetslösheten nu sannolikt kommer att öka under nästa år från den högsta nivån i landet. I föreliggande lägesrapport redovisas några frågställningar på detta tema, med fokus på möjliga strukturella åtgärder. Den första temafrågan gäller om och när det är motiverat att tilldela hela Gävleborgs län, d v s även Gävle och Sandviken, möjligheten till regionalt investeringsstöd som ett viktigt verktyg för strukturell utveckling av näringsliv och arbetsmarknad. En fråga som tidsmässigt ansluter till EU:s nya programperiod. Rena fakta relativt sett övriga kommuner i stödområdet sätter fokus på denna frågeställning. Temafråga 2 gäller kompetens och vuxenutbildning som strukturell påverkansfaktor. Den kommunala vuxenutbildningen i Gävleborg har minskat sin volym från drygt studerande år 2000, då Kunskapslyftet verkade, till drygt år Även om satsningen på yrkesvux återtagit en del volymer under år 2010 och år 2011 (redovisningen från SCB om studiedeltagandet för år 2010 kommer preliminärt i december 2011) så är nedgången mycket stor under 10-årsperioden. Tidigare mer omfattande kommunal vuxenutbildning medförde även påtagligt fler personer i grundläggande högskoleutbildning åren därefter. I detta sammanhang är temafrågan vilka volymer vuxenutbildning (inklusive yrkesutbildning och kompletterande utbildning) som behövs för att möta de strukturella behoven bland de arbetssökande i Gävleborg? Arbetsmarknadsutbildning har historiskt varit ett klassiskt och många gånger framgångsrikt verktyg i strukturförändringar på den regionala och nationella arbetsmarknaden. Därför belyses Arbetsförmedlingens resursinsatser i form av Arbetsmarknadsutbildning i temafråga 3, mot bakgrund av de stora behov av kompetenskompletteringar och kompetenshöjning som finns inte minst bland arbetslösa ungdomar och arbetslösa utrikesfödda i Gävleborgs län. Av arbetslösa under förra veckan i Gävleborgs deltog endast 353 (trehundrafemtiotre) i Arbetsmarknadsutbildning, vilket är 2,3% av samtliga arbetslösa. Detta är dessutom 17,3% färre i Arbetsmarknadsutbildning än för ett år sedan. Samtidigt finns flera kartläggningar gällande exempelvis arbetslösa ungdomar i länet som visar att merparten av dessa saknar komplett eller adekvat utbildning. Temafrågan i detta sammanhang är hur Arbetsförmedlingen ska klara sitt matchningsuppdrag och hur de arbetssökande ska klara av de allt högre trösklarna på arbetsmarknaden utan en rejäl satsning på Arbetsmarknadsutbildning? Detta är temafrågor som kan behöva diskuteras och bearbetas inom näringsliv, politik och offentlig sektor på flera nivåer. Strukturförändringarna på Gävleborgs arbetsmarknad låter inte vänta på sig, utan de tenderar snarare att växa till sig

16 16 (19) Konjunktur och trender Investeringsenkäten, oktober 2011: Industrins investeringar ökar mindre än väntat Industrins investeringar väntas i år uppgå till 53,2 miljarder. Det innebär att investeringsvolymen ökar med 10 procent jämfört med Ökningen väntas hålla i sig och investeringsvolymen förväntas öka med ytterligare 7 procent under Industrins investeringsplaner för 2011 har reviderats ned sedan i maj. Då förväntades investeringarna uppgå till 57,5 miljarder, en relativt stor ökning jämfört med Uppgifterna från oktober tyder dock på att ökningen skrivs ned något och att den totala investeringen hamnar på 53,2 miljarder, en ökning med 10 procent jämfört med Investeringsplanerna för 2012 visar på en ytterligare ökning. Investeringarna väntas då uppgå till 57,2 miljarder kronor, vilket motsvarar en volymökning på 7 procent. Flera industribranscher visar på stora revideringar i år. Inom gruvor och mineralutvinningsindustrin beräknas investeringarna öka med 12 procent jämfört med I löpande priser innebär det att investeringarna förväntas uppgå till 6,8 miljarder. Det är en stor nedskrivning sedan undersökningen i maj, då man bedömde att investeringarna skulle öka med 21 procent jämfört med Branschen väntas dock öka sina investeringar med 36 procent under Andra branscher som enligt prognos förväntas öka sina investeringar under 2011 är textilindustrin som förväntas öka med 66 procent samt grafisk produktion som förväntas öka med 47 procent. Båda branscherna förväntas minska sina investeringar under De branscher som förväntas minska sina investeringar för 2011 är transportmedelsindustrin och träindustrin. Dessa branscher väntas minska sina investeringar med 19 respektive 31 procent. Minskningarna förväntas fortsätta under 2012 för träindustrin, som förväntas minska volymen med 5 procent. Transportmedelsindustrin väntas istället öka volymen med 42 procent.

17 17 (19) Utfall , planer , Miljarder kronor, 2008 års priser Från och med publiceringen i november har fastprisberäkningen anpassats för att bättre överensstämma med SNI Detta medför smärre förändringar i redovisningen. Energisektorn ökar investeringarna Energisektorn beräknas investera 35,6 miljarder kronor i år, vilket innebär att branschen har reviderat ned siffrorna sedan undersökningen i maj, då investeringarna förväntades hamna på 38,1 miljarder. Investeringsvolymen väntas öka med 3 procent jämfört med Under nästa år väntas investeringarna öka med 8 procent. Fastighetsbranschen ökar nybyggnationerna Fastighetsbranschen förväntas i år öka sina investeringar med 6 procent. I löpande priser beräknas de totala investeringarna för branschen hamna på 62,3 miljarder kronor. Under 2012 planeras för ökade investeringar med ytterligare 8 procent. Även inom nyproduktion förväntas en ökning av investeringarna. I år beräknas volymerna öka med 20 procent jämfört med Det är en revidering nedåt sedan i maj i år, då nyproduktionen väntades öka med 37 procent jämfört med Nästa år väntas nyproduktionen öka med ytterligare 25 procent.

18 18 (19) Investeringar inom byggnadsverksamheten Byggindustrin väntas i år minska investeringarna med 3 procent, vilket innebär att totala investeringar för helåret förväntas uppgå till 4,6 miljarder kronor i löpande priser. De planerade investeringarna som har lämnats för 2012 pekar på en volymökning på 7 procent. Investeringar inom övriga branscher Investeringarna inom företagstjänster väntas minska med 21 procent jämfört med Branschens totala investeringar förväntas uppgå till 6,5 miljarder kronor, vilket är en revidering nedåt sedan undersökningen i maj, då man uppskattade investeringarna till 7,0 miljarder. Investeringarna för 2012 väntas hamna på 6,4 miljarder kronor. Förväntningar om ökad investeringsvolym återfinns inom informations- och kommunikationssektorn, där investeringarna väntas öka med 13 procent i år. Under 2012 förväntas investeringarna minska med 12 procent. Varuhandel samt transport och magasinering förväntas minska sina investeringar med 3 respektive 2 procent. Under 2012 väntas varuhandel öka sina investeringar med 1 procent medan transport och magasinering väntas öka sina investeringar med 3 procent. Banker och försäkringsbolag väntas investera 5,0 miljarder kronor, vilket innebär en volymökning på 6 procent jämfört med Under 2012 förväntas investeringarna minska med 7 procent.

19 19 (19) Totala investeringar samt procentuell förändring 2011 Miljarder kronor, löpande priser 2011 Industri 53,2 10 Energi 35,6 3 Byggnadsverksamhet 4,6 3 Varuhandel 10,8-3 Transport och magasinering Information och kommunikation 15,4-2 9,0 13 Banker, försäkringsbolag 5,0 6 Fastighetsförvaltning 62,3 6 Företagstjänster 6,5-21 Procentuell förändring 2008 års priser 2011/ aspx