Bibliotekshögskolan. Specialarbete 1978 :94e. Lur Vbum&z

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bibliotekshögskolan. Specialarbete 1978 :94e. Lur Vbum&z"

Transkript

1 Bibliotekshögskolan Specialarbete 1978 :94e -r Lur Vbum&z

2 Inledning Syfte Material och metod Lagstiftning Landsorganisationen (m) Tjänstemannens centralorganisation (TCO) Resultatredovisning Analys Kommentar Litteraturf örteckning Bilaga Regi ster

3 INLEDNING Vid Göteborgs Universitet p3g8r sedan 1973 ett tvarveten- S skapligt projekt : "Kvinnorna i industrialismens samhällew under ledning av docent Gunnar Qvist inleddes det Internationella kvinnoaret i FNrs regi. Samma ar höll Kyrkornas världsrad i Nairobi där man tog u;?p fragan om könsdiskriminering. Aret far bilda en startpunkt för vart arbete, Vi tar upp kvinnofragor i Sverige fram till utgången av SYFTE Landsorganisationen (W) och Tjänstemannens centralorganisation (TCO) ar de i särklass sarklass största fackliga organisationerna. Samtidigt ar de Sveriges största kvinnoorganisationer med tillsmans ca 1.2 milj, kvinnliga medlemmar. Därför ar det naturligt att undersöka hur kvinnofragor tagits upp i de tv& topporganisationerna. I ett samhälle som vart, med korporativistiska drag, utgör dessa betydande maktfaktorer i politiken i alhanhet. Vi menar, att det ar först nar kvimoproblemen konkretiseras och tas upp av de stora fackliga organisationerna, som de i praxis kan föras framat, Därmed inte sagt, att enskilda, grupper och förbund inte kan eller har varit padrivande inom den allmänna opinionen. m- OCH mm Materialet utgöres av Packföre~ngsrÖrelsen/U-tidningen och TCO-tidningen perioden , Dessa tidningar ar huvudorgan för respektive orgadsation. Anslagen tid för vart arbete har varit fyra vedkqr och detta har avgränsat materialet kvantitativt. Vad galler den kvalitativa aspekten har v& bedömt huvudorganene tidningar som mest relevanta. Behandlingen av kvinnofrágorna i hela fackftireningspressen. är sa pass enhetlig, att en genornghg av wan nämnda tidningar P stoxt ger organisatfonemas grundsyn ock aktuella strategi.

4 Vi har excerperat tidningsmaterial, som belyser kvinnofragor ur olika aspekter. Därefter fördelade vi materialet p& kategorier och underkategorier med avseende pa innehall. Registrering av en artikel tillgack enligt följande exempel: A% - likbetsvillkor antal reg. l. alimant 6 2. arbetslöshet 2 3. deltid 4 4. osv. Kommentar: Varje artikel avprickades en gang p& nagon underkategori med avseende p3 sitt innehall. En del av materialet var svarkategoriserat, varför en viss godtycklighet inte kunnat undvikas i fraga om underkategori seringen. Slutligen kopierades valda delar av undersökningsmaterialet för att i en bilaga belysa innehallet i artiklarna för lasaren. Var urvalsprincip har varit att ta med ntunga" artiklar inom respektive kategori.

5 LAGSTIFTNING Ikampen för jamlikhet mellan män och kvinnor har främst tva saker uppmärksammats: kvinnans stallning p& arbetsmarknaden och hennes stallning inom familjen. Här nedan följer nagra viktiga reformer, san belyser en serie ändringar av kvinnornas villkor i industrisamhallet p& dessa tv& omraden. ~vslutningsvis tas fragan om rösträtten upp. Famil jeratt, 1845 ändrades arvsreglerna s& att de skulle galla lika för man och kvinnor. Enligt K.F. 18 maj samma dr fick &B 2:l följande lydelse: *Dör fader eller moder: arve da son halft och halft dotter." Vidare fick AB 3:13 arv delas emellan flere grenar i en ätt, tage var gren lika lott,* AB 3t15 kom:.alt lyda: "I arv tager man och kvinna lika lott; och vare ej nagon skillnad, ifrh vad stam den egendom kornen är, som i arv gar. " Kvinnan hade nu i gifto- och arvsrattshanseende blivit jämställd med mannen, Dock, vid de flesta arvsskiften pd landet skulle arvet g& hatt till. De s. k. tagelottsreglerna andradexa inte, Vidare gällde lösningsrätt för broder fortfarande, trots att han inte fick större kvotdel av arvwnassan.1890 försvann dessa sista legala inskrarikningar i den svenska kvinnans arvsrätt, Enligt 1858 ars ferordning gjordes ogift kvinna, som fyllt tjugofem Ar, myndig. Om hon ville utöva sin myndighet, var hon dock tvungen att göra anmälan hos den domstol, varunder hon lydde i fönnyndaremal, Innan sadan anmälan skett, ansdgs hon shsom omyndig, Denna förordning ersattes av en ny förordning Genom denna förklarades ma ipso jure myndig vid tjugofem ar, E ter anmälan hos domstol kunde hon ställas under förmyndare, 1884 Ars lag medförde att kvinna blev myndig vid samma Alder som mannen vid fyllda tjugoett ar. 1) Den gifta kvinnans myndighet var svarare att ändra. Familjen var ju enligt gammal föreställning en enhet, med mannen som företrädare utat. Naringsfrihetsförordnirigarna 1846 gav hustru arbetsrätt men familjelagstiftningen överlät A t mannen att avgöra om hon skulle f& utnyttja denna.

6 4. Den första förbättringen kom 1874 da gift kvinna fick ratt att fritt förfoga över egen arbetsförtjänst, Först 1920 införde riksdagen full jämställdhet mellan makarna inom aktenskapet. Arbetsrätt, Genom förordningarna och 1864 fick kvinnan tillträde till, näringarna handel och hantverk. Ratten att inneha statliga och kommunala tjänster var länge forbehallen mannen fick kvinnan tillträde till den offentliga sektorn. Men motståndet vat starkt. Det var endast ogifta kvinnor som fick ordinarie tjanster till den början fattade riksdagen ett allmänt principbeslut om kvinnans ratt att inneha statstjänst. Detta var den s.k. behörighetslagen. Kvinnans rätt att arbeta inom industrin har inte ifragasatts. Dock fanns det särlagstiftning f ör kvinnor. Denna gällde t. ex. förbud att arbeta under jord, förbud mot nattarbete, begränsad längd p& arbetsdagen. särlagstiftningen började awecklas I dag (70-talet) ar den praktiskt taget avskaffad borttogs de särskilda kvinnolönerna inom industriomradet. I praktiken ar löneskillnaderna fortfarande ganska stora. Sambeskattningen f örsvann Rösträtt. Den lika rösträtten. som genom riksdagsbeslut förverkligades , utgjorde en naturlig uppföljning p& kvinnans bef rielse ) Hafström, G.: Den svenska familjerättens historia, Lund 1974, sid. 107 f. 2) Kyle. G. & Qvist, G.: Kvinnorna i mannens samh'alle. stockholm 1974, sid. 8 ff.

7 LANDSORGANISATIONEN (ID) Arbetarrörelsen har i sin ideologi ett internationellt.jämlikhetsprogram. Den internationella socialismen har sedan andra internationalen 1889 bekänt sig till idén om jämställdhet mellan man och kvinnor, Detta har bl,a, medfört krav p& lika rösträtt och lika lön, Även andra internationella organisationer sasom Nationernas förbund - Förenta nationerna och ~nternationella arbetsorganisationen (ILo) ha; övertagit dessa krav, Den svenska arbetarrörelsen har verkat aktivt inom nämnda organisationer, Ett tryck frdin dessa internationaler bör ha verkat i riktning mot jämställdhet p& arbetsmarknaden mellan könen, Nar det galler kvinnornas ställning inom samhället och rörelsen innehöll den marxism den internationella arbetarrörelsen bekände sig till knappast nagra konkreta anvisningar, Marx menade att faniljeform och kvinnovillkor betingades av produktionsförhållandena, Saval Marx som Engels tog för givet, &tt befrielsen skulle komma via mannen. Ndgon större förseelse f ör speciella kvimokrav visade man in&& Tv& huvudstrategier inom socialismen förelag vid sekelskiftet, Den "manligan betonade vikten av att organisera och skola den manliga delen av proletariatet till revolutionärt medvetande. Den "kvinnligan, med Clara Zetkin som främsta namn, menade att kvinnornas medverkan var lika nödvändig som männens för den slutliga segern, I England och p3 kontinenten kom arbetarrörelsen i prakt3-ken att följa den förstnämnda strategin. Internationalens jäinlikhetsresolutioner utelämnades f ran programmet hos den tidiga svenska arbetarrörelsen, saval inom SAP som LO. Först vid mitten av 40-talet blev internationalens programpunkter uppfordrande i Sverige. LO och f örbunden mötte alltsa kvinnof ragorna utan principprogram, De viktigas te punkterna var kvinnornas stallning inom organisationen samt deras löne- och arbetsvillkor. Det f örsta problemet var internt, Undereiökningen visar, att kvj nnorna var kraftigt underrepresenterade saval i huvudorganisationens beslutande och verkställande organ under'mts första decennier. Kraven p& rättvisare representation vann ringa gehör. Utgangslaget i lönefragan var att kvinnorna inom industrin hade

8 hälften eller tv& tredjedelar av motsvarande manliga löner. Detta hade sina föreställningar i att kvinnorna presterade mindre arbete och att deras behov antogs vara mindre an mannens. Mannen skulle dessutom försörja sin familj. Mot detta stod en likalönsprincip, alltsa en bestämd lön för ett visst arbete oavsett kön. Likalönsprincipen hade internationalens stöd. W och fackförbunden valde i de första kollektivavtalen att g& emot likalönsprincipen. ~vinniiga protester vid LO-kongresserna 1909 och 1917 gav inga resultat. Lönesättningen inom förbunden (för teex. kvinnliga funktionärer) samt vid avtal med KF och arbetaragda företag, följde samma modeller som avtalen inom SAF-om radet. Motiveringen f ör kvimoiönerna baserades pd behovs tankande t. Tobaksarbetarnas förbund skiljde sig. Där hade man och kvinnor lika lön för vissa arbetsmoment redan före fackföreningarnas tillkomst. Kvinnorna var har i stor majoritet och likalönsprincipen var en förutsättning för deras anslutning. Senare fick även detta förbund särskilda kvinnolöner da tillverkningen mekaniserades och differentierades. Den laga lönen innebar i regel halv avgift till fackföreningen. Härav följde ocksa halv ersättning vid konflikt och halv dagspenning fr&n arbetslöshets-, sjuk- och begravningskassor. Kvinnorna blev whalwarelserm. ~ollektivavtalen med de särskilda kvinnolistorna fick ocksa den allvarliga följden, att en konservering av uppdelningen av arbetsmarknaden i manliga och kvinnliga sektorer kunde fortga (se t. ex. bokbindarnas avtal. ). Skyddslagstiftningen för kvinnor vid sekelskiftet utestängde dem fran vissa branscher och yrken, S& infördes i nattarbetslagen av ar 1909 förbud för kvinnor att arbeta nattetid inom industrin. f vin norna inom saval den politiska som f ackliga arbetarrörelsen reagerade starkt mot förslaget. Bade IX)s och SAPs riksdagsledamöter röstade för lagens genomförande. Inom den tidiga fackföreningsrörelsen möttes idén om jämlikhet mellan könen med kalla handen av de makthavande. Kvinnorna hade inga större möjligheter att havda sig i de beslut- - ande församlingarna. Kraven p& lika lön och protesterna mot nattarbetslagen fick inge t gensvar. Den svenska arbetarrörel-

9 sen följde den!'manligan strategin i likhet med broderorganisationerna pa kontinenten och i England, LOS medlemsförluetter i samband med storstrejken ger kanske en fingervis- 'Nng om det kvinnliga missnöjets omfattning: 55% av de man- liga, 74% av de kvinnliga var drygt 9% kvinnor i LO, fyra &r senare knappt 5%. Den harda hallningen till kvinnorna varade närmare 50 &r, 1944 sker en förändring. I arbetarrörelsens efterkrigsprogram binder man sig f ör likalönsprincipen aterf inns principen i ms lönepolitiska program. Ett kvinnorad bildas samt en kvinnlig ombudman tillsatts. Fragan osa rättvisare representation motverkas av övergängen till storförbund och storavdelningar (främst 60-talet), Resultat: mellan sjönk kvinnornas relativa representation, Det dröjde länge innan likalönsprincipen slog igenom. De avtalsenliga lönerna höjdes mer för kvinnorna an männen men p& grund av löneglidningen, som gynnade männen, var löneklyftan s,törre 1960 an Inom Kl-SAF-omradet lag kvinnolönerna 31% under mannens Detta ar träffade LO och SAF acta1 om att de speciella kvinnolistoma skulle utga ur avtalen. Avtalet fick effekt var lönegapet 20%. Det har fortsatt att minska. Dock finns en kvarstaende skillnad, beroende bl, a. p& en dold kvinnodiskriminering inom Ii kalönesystemets ram. Kvinnorna har i praktiken ofta placerats i de lägsta lönetarifferna, Lbgt in p& 70-talet har atgarder för en faktisk jäms-lldhet utebli vit. Ws attityder i fraga om skatter och sociala atgarder har under efterkrigstiden blivit kvinnovänligare. Särbeskattningen fick s& andningom LX)s stöd. Motivering: det skulle i större utsträckning möjliggöra för gifta kvinnor att förvärvsarbeta, Vidare ges daghemsbyggande t hög prioritet, Det ar sdledes i det begynnande 60-talet som LOS aktivitet i kvinnofragorna ökar markant. Djupgaende förändringar p& den svenska arbetsmarknaden kan f Örklara ds ändrade attityderna till kvinnof ragorna: 1. Högkonjunktur under nästan hela efterkrigstiden med &tf öl jande brist pa arbetskraf t. Långtidsutredningarna har p&- talat behovet av att f3 ut kvinnor, äldre och handikappade p3 arbetsmarknaden, 2. Kvinnornas andel av arbetskraften för dubblades nästan

10 , Utgjorde 1970 nara lt6 milj, 3, Andelen kvinnor inom U) växer frsn =22,5% 1960 till =28,6% 1970, Nästan hela tillväxten inom fx) sker p& kvinnosidan f rb 50-taiets elut, 4. De största kända demografiska ornvalvningarna i var historia äger rum. De aldre grupperna (40-65 &r) blir större än de yngre (20-40 Ar), De senare stagnerar numerärt, minskar under 50- talet. Gif temha&ef ~ ~~en?dkar-:~bt, if terni&lsaldern s junker, Nativiteten andras i riktning mot ett f Abarnssystem, Resultat: fler aldre och gifta kvinnor inom den aktiva befolkningen, fler sm2ibarnmammor bland de yngre, 1970 var drygt hilften av kvinnor med barn under sju ar förvärvsarbetande, 5. TCO tillkommer som en konkurrerande facklig organisation. De kvinnliga underlaget var har större an i LO. Därför hade TCO tidigt kvinnovanliga program. 6. Snabb tillväxt av den offentliga sektorn, 1970 var 40% av LO-kvinnorna anställda inom stat och kommun, Kvinnolöneproblemets lösning blev alltmer ett politiskt problem. Det ar naturligt att IX)s kvinnopolitik blev livsnödvändiga. Nagra av resultaten ar nämnda: kvinnorad, likalön, särbeskattning, daghemsbyggande, Hartiii kan nämnas kännetecknen för 70- talets lönerörelse; politisering av iautalsföxhandiiiigarria med tönvfrt p& x!ie<,-s&gaw&8nades uppflyttning, En f ördel f ör LO-kvinnorna har varit de provisoriska skatteomläggningarna och avtalsverkets f örslag, som buvit riktningsgivande f ör arbetmarkna-, den ett flertal ganger, Det ökade engagemanget i kvinnofragorna kan ocksa ses mot bakgrund av att LO utarbetar en genomtänkt näringspolitisk ideologi f r. 0.m. 60-talet. Den solidariska lönepolitiken blev ledstjärnan, Genom denna skulle industrin tvingas till hardare rationalisering och pa sa satt skulle en snabbare standardstegring koma löntagarna till godo. Utrymme för laglönefickor kunde i princip inte talas, alltsa maste kvinnolönerna bort, Den näringspolitiska synen blev ett motiv för avskaffande av lönedi skrimineringen. LOS andrade attityder syftade primart inte till jhställdhet - mellan könen, Det gällde främst att avlägsna hindren för utnyttjandet av den kvinnliga arbetskraften och för näringslivets rationalisering, Förändringar av den inre maktstrukturen, d, v, a. rättvis kvinnorepresentation, uteb3.e~. Engagemanget Eor det-

11 samma inom näringsliv och förvaltning var svalt, En förandring vid 70-talets mitt kan skönjas men resultaten ar fortfarande osäkra, Avslutningsvis kan konstateras att fackföreningsr2)relsens handlande främst bestamts av arbetsmarknadens behov samt av taktiska hänsyn till facklig och politisk konkurrens om kvinnorna, Detta galler saval den interna som externa politiken. Inom rörelsen har kvinnorna snarast förlorat i direkt inflytande, Utat har klyftan minskat kraftigt mellan kvinnliga och manliga löner, Dock har lite astadkomnits när det gallt att förändra den traditionella arbetsfördelningen, NAgon faktisk jämställdhet mellan könen har inte uppnatts. Men A andra sidan tycks LO lyckats battre an bade TCO och SACO i sina försök till löneutjämning mellan man och kvinnor. 3) 3) Qvist, G.: Konsten att blifva en god flicka, Stockholm, 1978, sid. 135 ff.

12 Tjänstemannens centralorqanisation (TCO). Nggon utförlig historik med utgbgsp~~t. fran kvinnofragor i tjänstemannarörelsen finns inte. Nedan anger vi nsgra punkter i utvecklingen. TCO i sin nuvarande forn bildades Bland ingaende förbund fanns vid startaret rena kvinnosmanslutningar som Sveriges SmAskollararinnef örbund (medlemsantal: 6000), Kvinnliga Telefontjänstemannaföreningarnas Centralförening (5022) och Föreningen kvinnor i statens tjänst (1935). Totalt sett var det kvinnliga underlaget större an i U. Därför hade TCO tidigt kvinnovanliga program. Vid en analys finner vi att man inom TCO behandlar jämlikhetsproblemet som främst en lönefraga. De speciella kvinnliga lönesatserna inom tjanstemannaomr&det försvann slutgiltigt 1) Detta blev dock ett slag i luften. I en rapport fran TCOts lönepolitiska utredning 1973 papekar man natt uppna fullständig likställdhet mellan könen p& arbetsmarknaden ' framistar som ett av de väsentligaste malen. Trots att betydande fxamgangar natts i det fackliga arbetet för att n& detta mal torde det inte uppnas med mindre att en fortsatt omvärdering av de s.k. kvinnliga yrkena sker. Samtidigt ar det väsentligt att en ökad kvinnlig rekrytering sker i traditionellt manliga befattningar. "2),. Grundorsaken till att män och kvinnor betalas olika för lika arbetsuppgifter anser man främst vara "den traditionella synen p& kvinnan som ansvarig för hem och barn medan mannan ansvarar för familjens försörjning. "3) Vid en jämförelse med U) slas man av avsaknaden av analys av produktionsförhallandenas inverkan p3 kvinnornas villkor. Detta tolkar vi san att man inom TCO anser det vara möjligt med förändringar inom kapitalismens ramar för att uppn8 jämställdhet mellan könen. 1) Sandberg, P.: Tjänstemannarörelsen. Sthlm, 1969 s ) T janstemannens lönepolitik. Lund, 1973 s ) Ibid, s. 96

13 Resultatredovi sninq. F-lcf öreningsrörelsen/w-tidningen : artiklar registrerade efter. yinneh&ll. antal reg. 4 A. Arbetstid 1. deltid tirnmarsdag B. Arbetsvillkor 1. allmant 2. arbetslöshet 3. landstinget 4. kommunen 5. löner 6. staten C. Barntillsyn l. allmänt 2. fackliga kurser 3. ledighet 4. LO-enkät 5. vardnadsbidrag D. Daghem 1. byggande 2. nattöppet F. Juridik forts. antal req. 4. könsdi s- kriminering 7 5. LO-SAF-avtal 5 6. makeprövning 2 7. skatter l 8. tronföljd 1.I 19 G. Studie- och yrke sval 1. arbetsmarknadspoli tik 3 2. utbildning 4-3. yrke 7 14 H. Kön8roller 1. allmän debatt sociolosisk undersökni ng I. Representation faclclig folkrörelser 6 3. politiska organisationer 3 4. yrkesinspektionen 1 4 E. Invandrare 1. allmant 5 J. Statistik 2. arbetsvillkor 1 1. arbets- och 3. utbildning m 4 arbetslöshets medlems- 4 - F. Juridik 3. sjukfranvaro 2 1. abort 1 4. utbildning - l 2. gemensam 19 vardnad l 3. hemarbete 1) 1 1) hemarbete: nagon form av betalt arbete för annans räkning utfört i hemmet, exempelvis industriellt tillverkningsarbete.

14 antal K. Recensioner req. L. Övrigt (annonser, pa- 1. litteratur 11 roller, personporkratt, 2. teater 2 studiematerial mera. ) 3, utställningar TCO-tidningen : artiklar registxerade efter A. ~rbetstid F. Juridik 1. deltid 7 l, könsdi s- kriminering 11 2, 6-timmarsdag makeprövning 1 B. Arbetsvillkor 3. PTK-SAF-avtal 7 4, statlig tjänst allmänt landsting 4 4, staten G, Studie- och yrke sval 1, u tbi ldning 5 2, yrke 3 C. Barntillsyn ä 1. alhant 2 H. Könsroller 2. f ackliga kurser 4 1. allman 3, ledighet 6 debatt 12 D. Daqhem 1. byggande 9 I. Representation 1, facklig 14 2, folkrörelser 1 3. privata företag 2 4. staten E. Invandrare l. allmänt 1 J. Statistik 2. utbildning 1 1. arbets- och 2 arbetslöshets medlems- K. Recensioner L, Övrigt (annonser, pa- 1, film och TV 3 roller, personportratt, 2, litteratur 8 studiematerial m.m. ) - 3. teater 2 4. utställningar

15 anal^^. TCO-tidningen utkommer med 22 nr/&, W-tidningen med 38 nr/ar. Denna relation kan uttryckas 22/38 = 0,58. TCO-tidningens utgivningsathet ar föl jgktligen 58% av IiO-tidningens, Det totala antalet registreringa för TCOtidningen ar 182 och f& U-tidningen 243. Relationen blir saledes 182/243 = 0,75 d.v.s. antalet registreringar för %?W-tidningen ar högre an man kan förvänta sig av tidningarnas utgivningstäthet. I LO-materialet ser vi en markant topp vad galler fragor inom kategori D. Daghem, Därnäst erhaller kategorierna B. Arbetsvillkor, C. Barntillsyn och I. Representation flest antal registreringar. P& övriga kategorier fördelar sig registreringarna relativt jämnt, P& motsvarande satt kan man urskilja en topp p& kategori B. PIrbetsvillkor i TCO-materialet. Vid en jämförelse mellan IL)-TCO konstaterar vi att skillnaden i intressefokusering ar som störst p3 kategorierna C. Barntillsyn och D. Daghem. Kategori E. Invandrare och I. Representation uppvisar ocksa relativt stora skillnader. Kommentar, En svaghet i var kvantitativa metod ag att registreringen inte säger nagonting om kvaliteten i det registrerade. Markeringen i en kategori kan avse en he& artikel eller endast en rad i en artikel. ago on viktning ar saledes inte möjlig, Man kan endast papeka upprepningens betydelse.

16 Litteraturförteckninq. Qvist, G. : Statistik och politik. Landsorganisathonen och kvinnorna p& arbetsmarknaden. - Stockholm, U): s och socialdemokratiska partiets kvinnoplitik granskas utifran hypotesen att partiers och organisationers Atgarder i kvinnofragor ytterst bestäms av arbetsmarknadens krav. Författaren gör en grundlig analys av den kvinnliga befolkningens alders- och civilståndssammansättning, kvinnornas roll p3 arbetsmarknaden, deras fördelning pa branscher och arbetsgivare (offentliga och privata) samt kvinnors roll och inflytande inom LO och dess olika organ. Kyle, G. G Qvist, G. : Kvinnorna &&ännens samhälle : ur den officiella debatten om kvinnans villkor i Sverige. - Stockholm, s, : ill- X denna bok belyser författarna kvinnans villkor i historien. Framställningen koncentreras till omraden som arvsrätt, myndighet, arbetsrätt, skyddslagstiftning, löneprinciper, utbildning, rösträtt och familjebeskattning. Inom varje omrade ges en kort historik samt textutdrag och arbetsuppgifter för vägledning i diskussioner om orsaker till refomerna. De flesta texter har hämtats fran utredningar och riksdagsdebatter, övriga fran LO, TCO och SAP. Förutom texterna finns ett antal tabeller rörande kvinnornas antal, civilst~ndsfördelning, yrkesverksamhet, löner, utbildning, ställning inom organisationerna etc. Ohj Karlsson, E.: Kvinnor i arbetarrörelsen : hagkomster och intervjuer sammanställda av Eva Karlsson. - Stockholm, : ill. Vad har hant sedan kvinnan fick politisk röstfatt? Hur har arbetarrörelsens kvinnor velat och kunnat paverka sin situation? Vilka fragor har de uppfattat som viktigast? Hur har den dubbla partianslutningen r>* de, dubbla lojaliteterna inverkat pa deras politiska miijligheter? Dessa och andra fragor ställs i denna bak till kvinnor inom

17 S arbetarrörelsen som växte fram under första världskriget och till nagra representanter för den s.k. mellangenerationen. Samtidigt som svaren ger stoff till en fördjupad diskussion om kvinnans villkor och rörelsens inriktning mot ett människovänligare sarnhalle ger de inblickar i det arbetande f oikets historia, I inledningskapitlet belägger kvinnohistorikern Gunnar Qvist att kvinnorna inte f &tt nagot nämnvärt direkt inflytande i LO-hierarkin perioden Oh j pist, G. : Konsten att blifva en god flicka : kvinnohistoriska uppsatser. - Stockholm, s, : ill. Boken innehaller uppsatser som dels ger internationella utblickar över den kvinnohi storiska f orskningen och dels sammanfatkar författarens egna viktigaste resultat. Man kan inte bryta ut kvinnohistoria i en egen specialitet, enligt författaren. Studiet av kvinnans villkor maste ses i skenet av de samhälleliga villkoren i stort. Boken omspänner tiden fran början av 1800-talet fram till vara dagar.

18 Famili och samhälle : rapport fr* TCO:s familjepolitiska grupp. - Sto~kh~lm, 1970, S. I-dren första avdelningen - Fostran och utbildning - tar man upp barnets situation i hemmet och skolan. Stor vikt har lagts vid den sociala mil jöns betydelse. Ett program för en allmän förskola presenteras. Vidare ges föralag om f örandringar av skolans arbetsf omer, läxoplaner och laromedel. Syftet ar det traditionella mönster som betingas av sociala f aktorer och könsrollspaverkan. Den andra avdelningen - Samhälle och arbetsliv - beskriver hur den enskilda familjens val av livsform styrs av yttre förhallanden, B1.a. behandlas skatte- och äktenskapslagstiftningen, kvinnors och mans olika villkor i arbetslivet, planeringen av bebyggelsen och behovet av samhällsservice. Förelag till konkreta atgardex för ökad trygghet för familjen ges. Denna skall grundas p& jämställdhet mellan man och kvinnor i s& val hem som axbetsliv. TCOts familjepolitiska program uppl. - Stockholm, S, En sammanfattning av TCO: s syn p ~f ami1 jepli tiken och program för reformarbete pa detta amrade. Utgangspunkten ar en helhetssyn p& familjen. Centrala mal som anges är jämlikhet mellan man och kvinnor och att ge barnen en god uppväxt alla individer i familjen trygghet. Oha Sandberq. P. : Tjänstemannarörelsen : uppkomst och utveckling, - Stockholm, s. Det nya TCO bildades Författaren ger har en översikt över tjänstemannarörelsens f ramvaxt. Kampen var lang "gör förenings- och förhandlingsrätt, bättre och tryggare apställningsvillkor, högre löner och s torre medinflytande. Oha Tjänstemannens lönepolik : rapport fran TC0:s ~gtredning. - Lund, s. lönepoliska I denna rapport behandlas dels de lönepolitiska ramfragorna och lönebildningens samhallsekonomi ska aspekter, dels di f f -

19 erentierings- och fördelningsproblematiken, Rapporten markerar tjanstemannarörelsens gemensamma inställning i väsentliga fr3yor som t.ex. den fullständiga likställd- heten mellan könen p& arbetsmarknaden.

20 Manlig kvinnosyn W Kvinnoförbundets tidning Morgonbris (8176) har utformats som ctt temanummer oni samlevnad. Det är daligt med den verkliga jämställdlicten ocksa inom arbetarrörelsen. Margareta Persson har i samnian11aiigcl nagra kritiska ord. "Det har hänt i ntc en gang -- utan tniinga - att jag efter ett miite. ett sainniantriide eller c11 kväll pa en kiirsg9rd noga stängt min egcri dörr och gratit ut min besvikelse och osäkerhet. Besvikelse Över att manliga partivänner s5 litet försatt av jamlik- hetsdebatten. Osäkerhet över mig själv, hur jag ska orka stii emot det tuffa trycket. Rädsla för att inte orka fullfölja ett politiskt engageinang. utan lägga av och slippa de ständiga förödmjiikelseriia. Det ar inte s3 lätt att leende. med högt huvud. ta sig igenom den maiiliga kvinnosynen." C:

21 O Praktiskt taget en tredjedel av LOS medlemmar är kvinnor, och det finns flera l, LO-förbund dar kvinnorna ar i majoritet. Det ar ett förhallande, som emellertid inte i, nagon högre grad Aterspeglas i andelen kvinnor i beslutande organ och representativa församlingar inom fackföreningsrörelsen. Vid senaste LO-kongressen var till exempel endast drygt tiondelen av ombuden kvinnor. Aven i förbund där kvinnorna är i majoritet dominerar oftast männen i styrelser och andra viktiga sammanhang, och det är ndgot som går igen fran den lokala nivan upp tiil den centrala. Fackföreningsrörelsen utmalas ibland av kritiker som en av manssamhällets starkaste bastioner och som konservativ nar det gälier att bereda kvinnorna möjligheter att utöva inflytande. Kritiken mot den otillfredsställande kvinnorepresentationen inom olika fackliga organ kan naturligtvis bemötas med i m8nga fall mycket hallbara argument. Det finns faktiskt manga förklaringar, som inte utan vidare kan avfardas som bortförklaringar. Men det ligger säkert ocksa mycket av ren slentrian bakom den starka manliga dominansen inom de fackliga styrelserna. I Men w&kt ava/gots O Algots agerande vid sin fabrik i Portugal har med ratta upprört opinionen bade i Portugal och i Sverige. Det finns all anledning att sla fast att svenska företag inte ska f& uppträda utomlands p& det satt som Algots gjort. Upprinnelsen till konflikten var de anställdas missnöje med tva förman, varav den ena av dem till och med bedrivit fysisk misshandel mot flera av de anställda sömmerskorna. Nar de anställda gav till kanna sitt missnöje med de tvi arbetsledarna stängde ledningen driften vid fabriken. Det var allts5 fraga om en ren lock-out trots att Algots-ledningen i Sverige försökte göra gällande att det var fraga om en strejk. Fran Algots sida har man försvarat sig med att förhåilandena vid det egna företaget i Portugal inte varit sämre an vid andra industrier i landet. Det är en klen ursäkt. Det faktum att Portugals arbetare fram till förra varen befunnit sig under ett fascistiskt förtryck under cirka 40 Ar och att darför arbetsförhallandena i landet varit och för sig skulle det val knappast behövas ett internationellt kvinnok för att man pil allvar ska ta itu med det här problemet. Men kvinnoaret och den aktivitet regc- ringens jamställdhetsdelegation utövar borde kunna ge impulser till en utveckling i annan riktning. Fabriksarbetareförbundet har tagit ett initiativ, som förtjänar uppmärksamhet. Inför arsmötena uppmanas avdelningar och klubbar att försöka f& med flera kvinnor i styrelserna. Valen till olika förtroendeposter bör präglas av en mcdvctkn satsning pa att f& bredast möjliga kvinnorepresentation, säger förbundet i ett medde!ande till lokalorganisationerna. Inom forbundet finns det uppskattningsvis uppdrag av olika slag. Troligen ar inte mera an besatta av kvinnor. En fördubbling skulle svara biittre mot medlemssammansättningen, säger förbundet. Det har budskapet frán förbundslcdningen i Fabriks förtjanar faktiskt att ni; ut lite längre än inom det egna Grbundet. De: är orsaken till att vi vidarebefordrar det har med förhoppningen att det ska väcka gensvar ocksa pá andra hall inom fackföreningsrörelsen. mycket daliga är ingen ursäkt för ett svenskt företag att behandla sina anställda lika illa. Det iir ett vanligt fiii.ekoininanric argument fran svenska företags sidu sorn tiar fabriker utomlands att de maste uppratthalla lika daliga förhhllanden för de anställda som andra foretag i respektive lander. Ett sildant resonemang haller inte. Det är inget som hindrar att svenska företag föregar med gott exempel i sin löne- och personalpolitik. Det ar inte bara i Portugal Algots brustit. i omdöme i umgänget med personalen.. Samma sak har intriiffat i Finland med rc.. sultat att företaget ocksa dar kommit pci kant bade med anstallda och med myndig$ heterna. Exemplet Algots visar att det kan bli nödvändigt för den svenska, staten att skaffa sig effektiva möjligheter att ingripa mot svenska företag som missköter sig utomlands. fl "a Okad makt At de centrala fackliga organisationerna och en utveckling mot fortsatt korporativism - det är dithän regeringen syftar med den nyligen tillsatta utredningen. om lontagarnas mojligheter att f& del av kapitalbildningen i företagen, p k stcis det i en cirkulärledare, som förekommit i en del högertidningar. Utredningen är en följd av Golarets Haga-överenskommelse, och nu försöker man pci högerha skrämma fokpartiet med att det är ökad maktkönccntration i stallet för decentralisering partiet gett ett finger at. I ledaren talas det vackert om "den enskilde anställdes möjligheter att fa del av förmögenhetstillvaxten i 'sitt' företag". Men vinstandelssystem av den typ borgerligheten ar föresprakare för ger inget inflytande. Det är endast genom nagon form av fondbildning det blir möjligt att rubba dcn nuvarande maktkoncentrationen - den som finns hos kapitalägarna och som dle borgerliga partierna och deras press dltid föredrar att tala tyst om. 7

22

23 nya LO-medlemmar - rekordstor ökning 1974 O LO fick ny., medismmar' under Av dssss var inte mindn &n kvinnor. En SA stor medhmsökning har Inb noterats sedan Totalt finns i deg incm LO msdlenunar, varav &r kvinnor. Metall, som under 1973 rom f6nta LO-fbrbund passerade grän- mar, Fabriks, sam fick nya, och sen. bkade Innu kraftigare under Transport, som ókadr med till Med sitt tillskott pa man totalt medlemmar. Transpori och kvinnor, totalt , sva- har aldrig varit sfclrre Yn just nu. rade Mmtall för mer an halften av heia I tabellen nedan redovisas törburabkningen inom LO. dens medtemrantal den 31 december Okade kraftigt gjorde ock& Kom m munal. rom fick nya medlem- Förbund M.dlemtantal31H2-74 Hiin Kvinnar Totalt Plusiminur Beklldnadsarbetarnas förbund Bleck- och platslagareförbundet 4823 I Byggnadsarbetareförbundet Elektrikerförbundet Fabri ksarbetareförbundet Fastighetsanst~lIdarr f6rbund O Frisörarbetareförbundet Försiikringsanstalldas f6rbund 6138, Grafiska fackförbundet S Gruvindusbiarbetareförbundet Handelsanställdss fbrbund Hotell och restaurananstalldas förbund Kommunalarbetareförbundet l8 M2 Lantiarbetareförbundet , Livsnedelsarbetaretörbundet a29 S Metallindustriarbstaref6rbund.t Musikerförbundet MAlareförbundet Pappersindustriarbetam förblindet Sjöfc~lksförbundet Skogsarbetareförbundet Skorstensfejeriarbetareförbundet Statsanställdas förbund Transportarbetareförbundet Träindustriarbetarefbrbundet Hela LO Barntillsyn på D Barnen behöver inte Iangre vara ett hinder för dom som vill Aka p& facklig kurs. LO-skolan Brunnsvik har nu barntillsyn pa alla kurser. Under 1975 ordnar skolan tv8 fackliga grundkurser och en sexveckorskurs som är speciellt avsedda för smpbarnsföraldrar. Kurserna ar naturligtvis ock& öppna för dom som,inte har barn. P& Övriga LO- och f6rbundskurser är ock& barnen välkomna, men d& kan skolan bara ta emot tio barn at gangen. Barntillsynen pa Brunnsvik ar gratis. Utbildad personal tar hand om banen under lektionstid. Och p& fritiden tir barn och frjraldrar tillsammans som varrligt Barnen far bo i mammans dlirr pop pans rum - eller i ett eget mm bredvid fbraldrama. alla kurser vid Brunnsvik Här lite fakta om de tre kurser som Pr särskilt anpassade till barnen: Den första fackliga grundkursen halls under tiden juni. Anmalningstiden g&r ut den 15 april. Den andra grundkursen ordnas under tiden 3-15 augusti. Sista anmillningsdag: 15 maj. Sexveckorskursen ar en pabyggnad till grundkursen och har pfacerats under skolornas sommarlov. Kursen &r uppdelad i tv& detar. Den farsta delen är fyra veckor lang. Den börjar den 9 juni och p&gar till den 4 juli. Sedan Aterupptas studierna den 4 augusti och avstutas den 15 augusti. Anmalningstiden g& ut den 15 april. LO har gett ut en sarskild broschyr om barntillsynen pk Brunnsvik Den kommer att skicksj ut till de lokala organisationerna via förbunden. a ' Uppladdn'n inför l maj 13 Nu börjar uppilad Inför 1 maj So mokratiska partistyr har i samrad med L mat huvudparollern ska föras fram vid a monstrationer och n över hela landet. O Detta kraver den s;aml: rörelsen 1 maj i Ar: O Bort med 'gen garnas krav PlanhushAllning fdr ar Solidaritet- v8r vag at tiden Jämställdhet man-kvir Ansvarsfull energipolit och valfärd O Stöd demokratin i Por 0 Respektera Paris-avta Vietnam O frihet för politiskat fin O Löntagormakt över sterna O Vi kräver fem veck:ors SSU kommer att underi huvudparollerna som lyd cialdemokratin för folk Parollen "Vi kraver sex betsdag" kommer att u. av det socialdernokr;itisk bundet. Plakaten med huv! framsttills centralt och si de lokala arrangörerna. demonstration bör ock pragel. Darför uppmanar lokalorganisationerna a: egna paroller och framr och annat demonstrati Organisationerna biir rr lokala 1 maj-kommint6n L man önskar ga fram med

24 .rvindrarkommltt6er och kontaktombud p& arbetrplatsetna mellan arbetarrördsen och Invandrarna. (Foto: Jean Her-. emot galler tolksidan utra personal. Vi mbs- Kbank med folk som i tolka. ia 7d ar inte nöjd med.d.. bara vid kontakten,n som invandrarna :an ocksa vid kontak,- iyndigheter och instin hjälpen kan de bbt ;I invandrarbyra. spang har tv& stora.:fande metallindustris avdelning en viktig roll i kommunen. Därför ska invandrarkommittbn försöka f& med sig avdelningen i sina krav. Kommittbn ska inom kort ha ett möte med avdelningens styrelse. ' Men kommitt4n ar inte enbart kritisk mot kommunen. - Vi vill gärna ge ett erkännande fi)r det siitt som kommunen skatt fr&- gan om Invandrarbarnens undervlsning. Pi det omradet ar allt bra, sager Gunilla Ostlund. När det glller de andra frhgorna, invsndrarbyran och tolkfragan fortsätter kommittbn sitt arbete att driva P&. - Vi ger oss inte. Vin tillbaka till arbetslivet kan bli både stenig och lang O Gbr förvärvsarbete och barn ihop i ett samhälle som vhrt? Den fragan ställer tvdbarnsmamman Barbro Ohlsson - en ghng yrkeskvinna -i det har inlägget. Hennes redovisning demonstrerar dels hur svhrt det ar att bryta det traditionella könsrollsmönstret, dels hur komplicerat det ar att htergd till arbetslivet efter nhgra dr som hemmafru. D Hur stammer verklighet och teori Paniken kommer smygande. Press, ihop? Ibland stämmer det inte alls. radio och TV talar ständigt om kvin- Speciellt inte d& man har med levan- nors intrtide pi arbetsmarknaden. de material att skaffa, i all synnerhet Om behovet av daghem och fritidsmed manniskor. hem. Visst allt det dar kan mor ha!la Man inbillar sig att det lilla barnet med om. Det är bara det att det som fads ska ratta sig efter fars och Stämmer inte med hennes liv. mors yrkesambitioner. Daghem börjar bli inaktuellt. Det gör det inte. Fritidshem finns inte. Plötsligt en dag inser man verklig- Arbete för mor finns inte. Samhkten och man säger till sig själv: manbrottet ar nära. "Det har gar inte". Detta ständiga ar- "Kämpa p&"-tanken finns i bakhubetande. med sena kvällar och resan- vude?. Kontakt med sociala myndigde, det gar inte ihop med ett familje- heter. Nej, inga planer p& fritidshem. far ge avkall Men privat dagmamma kanske kan passa. Nej, det gbr det yngsta barnet inte med pi. Väntan. Denna ständiga kvinnors väntan. Klok kvinnlig rektor arbetar Mor, som förutom hart yrkesarbete för fritidshem. Hon ser vadan av att är trött efter förlossning, Atar sig att barn far vara ensamma utan vuxenstanna hemma. Det kan vara skönt att kontakt efter skolans slut. Ny kontaut f& ordning hemma, slippa barnflickor med sociala myndigheterna. Faktiskt, - daghem fanns inte att uppbringa - ett fritidshem är pa gang i en gammal f& ra om sitt barn. vaktmästarbostad. Turligt nog är bar- Sagt och gjort. Hon säger upp sin net anmält till institution redan i ettplats, med en tanke i bakhuvudet. att ArsAldem. Delad plats kan fis p& det plugga för att sedan Aterkomma till nyöppnade fritidshemmet. Underfö~är~sarbetet i en eller annan form. bart! Föreningsliv, plugg, skötsel av hem och barn tar kraft och tid. SA smi- Mjuk -'" ningom anländer en liten krabat till. Stafl 3 4 Det är roligt för det aldsta barnet att Var finna en plattform for mor? f& ett syskon, inte bara roligt utan Vad kan hon? Vad törs hon göra? ocksa n'yttigt. Risken är annars att En repetitionskurs i maskinskrivbarnet blir för egocentriskt. Fortfa- ning banar vag för en tillfällig deltidsrande föreningrliv, mor blir betrodd anställning. Mjuk start för mor ut i med flera uppdrag. Hon ar intresserad arbetslivet igen. mjuk start för barnet av livet utanför hemmets fyra väggar. att inte vara sa beroende av mor Iang- Far ocksh. Problemet är barnen. re. Mor ar hemma da bada barnen Vem ser efter dem? kommer fran skolan respektive fri- Mor raggar barnflickor- odlar dem tidshem. - som hon brukar säga ibland. Det fun- Far arbetar i stort sett som vanligt. g&r pi sina sammanträden, men har insett att aven han kan satta p& en tvättmaskin. Kanske mor med tiden kan utöka bade sin arbetsid (till sex e nigot kliv timmar varje dag) och sin lön, fran- ut i förvllrvslivet. Allteftersom tiden 17:40 till... gir blir mor trots teoretiska kunska- Men frhgan är: kan man Aterigen per, som hon försökt hhlla vid liv. "spotta i nävarna" och ta nya tag? trots föreningsliv. alltmera osäker p& Eller ska man [&ta sig nöja med det vad hon ska göra den dag da barnen som ar - eftersom man nu var SA inte längre behöver henne lika myc- "dum" att man stannade hemma hos sina barn. Barbro Ohlsson

25 Vi kan inte engagera oss aktivt i f~lkrörelsearbetet för vi ar gifta med ombudsmän. De är nästan aldrig hemma och tar inte nhgot ansvar för barn och hem. Min man stgr inte ut med att vara ensam hemma med 34 pojken. Kvinnornas IBga aktivitet beror till 90 procent pa att de är 54 för slöa. 34 Fackliga fragor ar för komplicerade för kvinnor. SJ Kvinnor ar av naturen mindre intresserade av politik. Detta är n8gra svar pb fritgan varför kvinnor ar ss lite aktiva i folkrörelserna. 33 kvinnliga medlemmar och 38 ordförande i lokala folkrörelseorganisationer har utfrågats av arbetsgruppen Fler kvinnor i folkrörelserna. Text: LENA ASKLING. O I oktober 1974 p& SSUs folkrörelsekonferens antogs ett manifest. Dar star bl a: "Folkrörelserna maste aktivt bekämpa de praktiska hinder sam star i vasen for kvinriaris engage ,.':'. z....- gängligt material visar. föga överraskande. att folkrörelserna ar präglade. av gamla fördomar och förestallningar om kvinnors och mans olika roller och iiprifter i samhnlie!.. < :.. - p& arbetsplatserna och en mjukare atmosfär. Karlarna far nhgot trevligt att se pa." En annan: "Om det kommer c:> kvinna p& avdelningcmij!~na h!ir vi s:! Teckningar av Katarina Rlbrant hämtade ur Socialdemokratiska Kvinnoförbundets skritt 6 timmars arbetsdag.

26 dnlira I ruiitrorelseriia. da Kvinnliga mealemrnar och 38 ordförande 1 lokala folkrörelseorganisationer har utfrhgats av arbetsgruppen Fler kvinnor i folkrörelserna. Text: LENA ASKLING. I3 I oktober 1974 p& SSUs folkrörelsekonferens antogs ett manifest. Där star bl a: "Folkrörelserna maste aktivt bekämpa de praktiska hinder som stiir i vägen för kvinnans engagemang i folkrörelsearbetet". En arbetsgrupp med namnet "Fler kvinnor i folkrörelserna" tillsattes i januari i ar för att arbeta fram förslag till hur man i folkrörelserna konkret kan arbeta för att f& med flera kvinnor i verksamheten. I arbetsgruppen ing&r representanter för SSU. Socialdemokratiska kvinnoförbundet. LO, KF. Kooperativa Gillesförbundet. HSB och ABF. Arbetsgruppens första Atgärd blev att göra en kartläggning av könsrollsmönstret i folkrörelsernas inre liv. Inte bara representation utan ocksh attityder till jämställdhet och kvinnornas aktivitet i organisationerna ingar i undersökningen. som omfattar Btta SAP-föreningar, sex SSU-klubbar, fyra avdelningar inom Kommunal och i fyra inom Metall. sex Konsumdistrikt, samt tv& medlemsrhd och &tta I HSB-bostadsrättsföreningar styrelseordförande varav sex i kvinnliga och 33 kvinnliga medlem 1 mar i dessa folkrörelseorganisationer i fyra kommuner i landet - UmeA, Borlänge, Helsingborg och Järfälla utanför Stockholm - har intervjuats. I rapporten skriver arbetsgruppen: Dessa inteivjuer, liksom annat till- gängligt material visar, f6ga överraskande. att folkrörelserna &r präglade av gamla fördomar och föreställningar om kvinnors och mäns olika r~ller och uppgifter i samhallet. I deklarationer av olika slag har folkrörelserna bejakat en ny syn p& könsrollerna byggd p& jämställdhet. Den nyasynen har inte slagit igenom i praktiken inom folkrörelsernas verksamhet, säger arbetsgruppen. SvBr grupp Ett 20-tal fragor ställdes till de 38 ordförandena. Svaren visar att nästan alla ansag att kvinnor var en särskilt svar grupp att aktivera. Bara i tre av organisationerna var kvinnorna lika aktiva som männen, i en SAP-förening och tv& SSU-klubbar. ' NAgra särskilda värvningskampan- I jer eller liknande aktiviteter för att f8 ' med kvinnor hade endast en av Kommunals avdelningar genomfört. "Det där sköter kvinnoklubben och vi vill inte konkurrera". var en vanlig förklaring fran socialdemokratiska ordförande. Trevliga att se p& Samtliga fyra Metall-ordförande som deltog tyckte att det var positivt att kvinnorna i allt större utsträckning tar jobb inom metallindustrin. En ordförande sa: "Det är bra med kvinnor i Metall. Det blir bättre disciplin p& arbetsplatserna och en mjukare atmosfär. Karlarna f#r n8got trevligt att se p&." En annan: "Om det kommer en kvinna pa avdelningsmötena blir vi SA glada an vi brukar ge henne blommor". HSBs bostadsrättsföreningar hade den klart sämsta kvinnorepresentrtionen. Bara tre av de 38 organisationerna hade haft medlemsmöten dar k6nsroller togs upp. Fragan ansags inte angelagen. En SAP-ordförande sa: "1 min förening är vi redan jämstältda. Man ska inte särbehandla man och kvinnor." Slöa, dumma, avundsjuka P4 fragan om varför kvinnor inte är lika aktiva som män finns en rad intressanta och avslöjande svar, bi a de som redovisats ovan i ingressen till denna artikel. Ungefär hälften av de tillfrlgade trodde att orsaken tlll kvinnornas laga aktivitet var deras huvudansvar f8r barn och hushallsarbete. I övrigt hanvisade ordförandena till slöhet, dumhet. av naturen mindre intresserade av politik, av naturen tillbakadragna, avundsjuka p& varandra, föredrar att rösta p& man osv. Hur skulle folkrörelserna foralndras om fler kvinnor blev aktiva, löd en. frlga. teckningar sv Katarlna Rlbrant harnt.de ur Soclaldemokratidka Kvinnoförbundets skrlft 6 lmmars arbetsdag. Tio ordförande trodde att barnomsorgsfr8gorna skulle bli viktiga och f8 förtur. En trodde att I6nsamhetstänkandet inom industrin och i samhallet i stort skulle försvinna. Fem ordförande trodde att det skulle medföra en storre mansklig ge-

27

28 rnenskap och trevligare maten. Bättre förstaelse för kvinnans problem, ansag en. medan Atta inte trodde det skulle innebära nhgon förändring. Kvinnor gnäller Hos 32 av de 38 ordförandena präglas deras attityder av svepande omdömen om vilka egenskaper som utmärker kvinnorna. omdömen av typ: Kvinnor ar aggressiva. kvinnor har ingen uthallighet, fackliga fragor ar för svara för kvinnor, kvinnor säger inte sin uppriktiga mening p& mötena. sedan kommer de och gnäller över de beslut som fattats, kvinnor är avundsjuka p& varandra osv, sägs det i en kommentar av arbetsgruppen i undersökningen. Järfälla bast I Järfälla har folkrörelseorganisationerna genomgaende en battre aktivitet an i de övriga tre kommunerna. Detta förklaras med att arbetarekommunen sedan 1971 medvetet arbetat för att f& flera kvinnor aktiva. bl a genom uppsökande verksamhet. Arbetarekornmunen har ocksa haft en egen jämställdhetsgrupp som arbetat med fragan. Malet är 50-procentig representation i alla beslutande organ och kvinnoorganisationerna ar mycket aktiva. Hälften av de 33 kvinnor. som deltagit i undersökningen, skulle vilja delta mera i sin organisations arbete. För de flesta av dem är det största hindret vard av barn och hushallsarbete. Tv& av kvinnorna. som vill vara mera aktiva. up~lever att det stisrsta hlndret är än'& ër gina med ombudsmän. Detta faktum omöjliggör tör dem att engagera sig. Deras man tar Inte nagot ansvar för barn och hem och är nästan aldrig hemma p& kvëllar och helger. Ingen av de 33 kvinnorna anser att deras män tar lika stort ansvar som de ~jälva för barnen och hushhllsarbetef Hem och barn Andra orsaker till brist p& aktivitet är langa arbetsdagar, skiftarbete. brist p& självförtroende och kunskaper. Aven bland de kvinnor som säger att de inte vill vara aktiva dominerar skälet barn och hushtillsarbete. En kvinna säger att det är omöjligt för henne att vara aktiv da hennes man är engagerad i tv& idrottsföreningar och ar mycket borta pa kvällarna. "Och nagon gang maste ju familjen triiffas. Dessutom star min man ' inte ut med att vara ensam hemma med pojken. han blir SA stressad av 1 det." Kortare arbetstid och battre barntillsyn inom b5de samhällets ram.och inom folkrörelseorganisationernas verksamhet, var genomglende krav fran de kvinnliga medlemmarna. En kvinna formulerade det SA här: "Barnen ska inte sitta i kläm för att kvinnorna ska ut pá arbetsmarknaden. Och kvinnorna ska inte behöva klara barntillsynen själva. Samhället maste ta storre ansvar. Särskilt som man pastar att kvinnorna behövs p& arbetsmarknaden." U NEJ VI #R VARKEN SLUA, DUMMA EL- LER AVUNDSJUKA, säger (fr v staende) Gunnevi Björklund, Kristina Segerberg. (sittande) Gun-Britt Andersson. Gunhild Landin och Sirkka Johansson. heltidsarbetande metallare has Tour Agentur AB i Västerhaninge. Flickorna ar förbittrade över att det finns män som tror att kvinnor är för slöa eller dumma för att vara aktiva, som undersökningen här bredvid visar. - Vi far ta hela ansvaret för hem och barn. Karlen sätter sig med tidningen och orkar inte ens prata när han kommer hem fran jobbet - men da börjar vart andra jobb. Och vill vi vara aktiva sa säger de (männen) Ja visst, men först ska du klara mig och ungarna och huset och jobbet. VI HINNER INTE VARA AKTIVA. säger flickorna. Anda har fyra av dem fackliga uppdrag p& jobbet. Mer orkar de inte.

29 'I ext: LtNA ASKLING O Hur ska man Iösa problemet med barntillsyn för skiftarbetande,. anställda med obekväm arbetstid och med lördags- och söndagsarbete? P& allt fler sektorer ökar antalet förildrar med dessa problem. Inom LO Br man overtygad om att det i dag finns ett mycket stort behov av morgon- kvälls- och nattöppna daghem. : MBnga barn tvingas nu var ensamma hemma Btskilliga timmar därfoi att föräldrarnas arbetstider kolliderar. Barn far sova utan tillsyn. osäkra lösninaar. w- med - orannar. - släkt och vänner som rycker in osv tir en reatitet för m&nga föräldrar med annorlunda arbetstider. LO övertygad - Vi ar övertygade om att behoven av och önskemalen om andra bppethallandetider an de nuvarande ar stora. Det hoppas och tror vi att undersökningen kommer att visa. säger Aina West~n, ombudsman i LOS familjerad. LO-ordföranden Gunnar Nilsson har ocksa pekat p& problemen o& sagt: - Grupper som är särskilt h&rt klämda av bristen p& barnomsorg ar framför alit de som har annorlunda arbetstider, t ex skift. NAgon bra Iösning av deras problem med barnomsorg har inte presenterats. Det tycks som om alla svär sig fria fran ansvar. I barnstugeutredningen förordas en försöksverksamhet för att vinna edarenheter men veterligen har ingen ställt upp med en s&dan., I Lule& sätter utbyggande av NJA, 'StAlverk 80, probtemet i blixtbelysning procent i det nya sthlverket kommer att tvingas arbeta skift. Hur ska deras barntillsyn klaras? Metalls socialdemokratiska fackklubb har i en motion till fullmäktige begart att fragan ska lösas. Kommunen har diirför dragit i gang en stor undersokning vars resultat s& cm&- ningom ska ligga till grund för en Iösning av kommunens hela barntillsynsprogram. En politiskt sammansatt ledningsgrupp hhller i projektet och till grup pen har knutits forskare fr8n sociologiska institutionen i Ume&. Dessutom har ledningsgruppen en lokal referensgrupp besthende av representanter för arbetstagar- och arbetsgivarsidan och dessutom kontakter med representanter för socialstyretsen. socialdepartementet och jamsthlld- hetsdelegationen. J i en enkiit till alla fartildrar med barn under 7 &r i Lule& ska deras nuvarande situation och behov av barntillsyn kartläggas. Det gäller ca barn. Dessutom ska de' sociologiska aspekterna av hur barn berbrs av att sova borta undersökas. Har kommer man ocksa att titta p& forskningsresultat som finns frin länder där man har systern med nattöppna.daghem. Grannar lösningen Greta Savela. socialdemokratisk ledamot i utredningsgruppen, socialpedagog. tv8barnsförälder och för närvarande 5-skiftsarbetande p& NJA, säger s& hijr om utredningen: - Det här är en oerhört viktig - och svkr - fr&ga. Jag vet själv hur svart och jobbigt det var att Iösa barntillsynen under en m&nad när min man. som annars arbetar dagtid. var inkallad. En granne ställde till sist upp och hjälpte oss. Men vad gör man om man har en skiftarbetande granne... - Detta ar ett stort problem. VBr undersökning kommer att noggrant kartlägga hur manniskor löser pro- Det rkder fortfarande skrlande brist p i daghem. Men för en gwpp flnns Inga 'ilaghem alls; för barn t111 föraldrar med annorlunda arbetstider. För deras skull maste vi f& dygnet-runt-bppna daghem. -. blemen med barntillsynen i dag. Vilka - I dag &r det ocksa en stor kombehov de anser sig ha och ocksh kon- munal orättvisa att de skiftarbetande sekvenserna for barnen med att vistas inte har möjlighet att alls utnyttja. - borta nattetid eller p& annat Sätt f& en kommunens service i fdga om dagoregelbunden kvälls- och sovrutin. hem. betonar hon. - De försök med nattöppna eller Nattöppet kvälls6ppna daghem som förekom- - Först nar detta ar ordentligt klar- mit, har ocksa i fdga om resurser b&- lagt. kommer vi att ta ställning till om de personellt och p& annat satt varit vi ska starta försök med nattöppna s& bristfälliga att inga slutsatser kan daghem. Den här fragan är alldeles dras eller nagon uhrärdering göras av för viktig och för lite undersökt för att de försöken. Det är far tidigt att nu man ska kunna och vaga g& snabbt inta en klart negativ etier positiv attifram med radikala Iösningar. tyd. Vi vet för lite. menar Greta Save- * - Som jag ser det är det Iösningar la. för dem som i dag inte har n&gon bra, Vid hrsskiftet raknar gruppen i Luordnad barntillsyn, som vi ska komma le& med att vara färdig med sin un-. med farskag till. Varje trygg och dersökning.. ordnad form av barntillsyn, ocksh om det ghller ett system där barnet ibland Barn utan tillsyn sover borta, maste ju vara bättre an Barn under sju &r till skiftarbetande ingen tillsyn och trygghet alls! Det ar föräldrar vid Avesta järnverk far otta s& problemet ska ses. Och vi vet.av klara sig ensamma helt utan tillsyn rapporter frhn bi a socialarbetare att under viss tid av dygnet. Vid Borlänge vi har barn i den situationen. sager sjukhus gar nära en tredjedel av de Greta Savela. ansttilldas sju-tolv-&ringar utan till-

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet

Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Utveckling av jämställdheten sedan 1970-talet Kvinnor och män behöver idag inte välja mellan att ha ett betalt arbete och att ha barn de kan välja båda. Kvinnorna arbetar idag till lika stor del i offentlig

Läs mer

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning

Unga på arbetsmarknaden om lönebildning Novus Opinion Unga på arbetsmarknaden om lönebildning 28 maj 2009 David Ahlin Undersökning bland unga på arbetsmarknaden och bland arbetsmarknadens parter Undersökningen har genomförts av Novus Opinion

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista

ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning. Ordlista ROLLSPEL E 013 Sidan 1 av 5 Arbetsmarknadstolkning Ordlista ordförande fackförening/facket fackklubb kommunalarbetareförbundet fackförbund kommun landsting medlem löntagare socialdemokrat tjänsteman arbetare

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Arbetstider år 2009. Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 1990 2009

Arbetstider år 2009. Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 1990 2009 FAKTAMATERIAL/STATISTIK Arbetstider år 9 Heltids- och deltidsarbete, vanligen arbetad tid och arbetstidens förläggning efter klass och kön år 199 9 Författare Mats Larsson, Arbetslivsenheten Innehåll =

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling - om möjligheterna att ställa krav på kollektivavtalsvillkor Upphandlingsdagarna 29 januari 2015 Lisa Sennström Definition av socialt ansvarsfull upphandling

Läs mer

Rådslagsmaterial Minskade klyftor

Rådslagsmaterial Minskade klyftor Rådslagsmaterial Minskade klyftor Socialdemokraterna i Örebro Örebro arbetarekommun har tagit initiativ till ett antal lokala rådslag. Rådslagen syftar till att öka kunskapen och debatten om respektive

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet

Facklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,

Läs mer

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning

Flickornas & kvinnornas historia del 4 Lärarhandledning Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters instuderingsmaterial

Läs mer

Vi har inte råd med en borgerlig regering

Vi har inte råd med en borgerlig regering Vi har inte råd med en borgerlig regering En granskning av vad moderaternas politik kostar löntagare efter valet 2006 1 2 Vi har inte råd med en borgerlig regering! Plötsligt var allt som förändrat. Åtminstone

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik!

Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! Vi vill inte bara byta regering, vi vill byta politik! För mer information gå in på: www.lo.se/stockholmsmodellen Facket ska jobba för att individen får mer inflytande. Man 38 år, Byggnads Sluta jaga sjuka.

Läs mer

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då

Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna. arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då Kära kamrater och mötesdeltagare! Det är för mig en stor ära att på denna arbetarrörelsens högtidsdag få tala inför er. Första maj är ett datum då människor från alla världens hörn samlas för att demonstrera

Läs mer

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten

kort om Rapport 5 av 7 2007 Kort om: RappoRt 5 av 7 2007 Röster om facket och jobbet Ungdomar och facket En sammanfattning av den femte rapporten Kort om: kort om Rapport av 7 7 RappoRt av 7 7 En sammanfattning av den femte rapporten De vanligaste skälen för unga arbetare att inte vara med i facket är medlemsavgiftens storlek, att man har tillfällig

Läs mer

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm

Halmstad febr. 1982. Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Halmstad febr. 1982 Till Sveriges Läkarförbund Stockholm Läkarförbundets agerande under det gångna året har mer än tidigare präglats av egoism, hyckleri och bristande samhällsansvar. Då jag inte kan stödja

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program

SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program SSU Upplands Arbetsmarknadspolitiska program Arbetet är en av grundstenarna i byggandet av det jämlika samhället. Arbetet skapar självständighet och frihet samt formar oss som individer. Men arbetet är

Läs mer

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING

SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SVENSK LOKFÖRARFÖRENING SLFF.NU VÄLKOMMEN TILL Svensk lokförarförening - SLFF HISTORIK Ett missnöje började gro redan 1989 när de etablerade facken inte försvarade lokförarnas rätt till pension vid 60.

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Lönepolitisk plattform

Lönepolitisk plattform Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan

Läs mer

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning

Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Kvinnorna och den stora kraftmätningen: cigarrarbetarnas strejkerfarenheter i statistisk belysning Tobias Karlsson Ekonomisk-historiska institutionen Lunds universitet tobias.karlsson@ekh.lu.se Tfn: 046-222

Läs mer

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

Januari 2008. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Januari 2008 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Oro för utarmade jobb och digital Taylorism Sten Gellerstedt LO Adjungerad professor Luleå tekniska universitet LOs förbund rapporterar om fler utarmade jobb Oro för utarmade jobb och digital Taylorism

Läs mer

Om arbetslivet. Lgr 11

Om arbetslivet. Lgr 11 Om arbetslivet Centralt innehåll i samhällskunskap: Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, t ex arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Värnen mot marknaden

Värnen mot marknaden Ett starkt anställningsskydd Lagen om anställningsskydd reglerar när en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning sist in först ut och lagen ger rätt till återanställning.

Läs mer

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns Förord Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns ingen motsvarighet någon annanstans. Hur kan det komma sig att denna udda fackliga företeelse växte sig stark? Varför blev organisationsgraden

Läs mer

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser

Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser 2014-05-30 Frågor och svar om Kollegiets insatser för jämn könsfördelning i börsbolagens styrelser Varför är ni i Kollegiet för svensk bolagsstyrning så engagerade i frågan om könsfördelningen i börsbolagens

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet

MAJ 2015. Lönesättning för motivation och produktivitet MAJ 2015 Lönesättning för motivation och produktivitet Författare: Edel Karlsson Håål och Jonatan Hedin, Svenskt Näringsliv. Förord I den här undersökningen kommer medarbetare på svensk arbetsmarknad till

Läs mer

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten!

Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobben först åtgärder mot den ökande ungdomsarbetslösheten! Jobbkommissionen Socialdemokraterna i Sörmland SSU i Sörmland Sverige står inför den värsta jobbkrisen på decennier. Hårdast drabbas de som redan

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Kollektivavtal för Framtiden

Kollektivavtal för Framtiden BROSCHYR3 2-12-25 18.37 Sida 1 Kollektivavtal för Framtiden Dags för avtalsrörelse! BROSCHYR3 2-12-25 18.38 Sida 2 Dags för avtalsrörelse De svenska fackföre n i n g a rna tillhör de mest välorganiserade

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet 2 Röster om facket och jobbet Rapport 2 av 5 2011 Det fackliga medlemskapet Medlemskapets värde Skäl att inte vara medlem i facket Orsak till att lämna facket Kan tänka sig bli medlem Avgörande skäl att

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte

SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte SLOPA DIFFERENTIERAD A-KASSEAVGIFT! Differentierade a-kasseavgifter fungerar inte 2 Sammanfattning Den här rapporten presenterar den första undersökning som på ett systematiskt sätt besvarar frågan hur

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande:

Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013. Under perioden 2010-2013 gäller följande: Jämställdhetsplan för Eslövs kommun 2010-2013 Denna plan är ett stöd och ett verktyg för ökad jämställdhet. Planen är främst avsedd för arbetsledare och medarbetare i organisationen och den förtydligar

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Allmänheten om kollektivavtal

Allmänheten om kollektivavtal Akademikerförbundet SSR Allmänheten om kollektivavtal Rapport från opinionsundersökning 24 april 2009 Arne Modig 1 Sammanfattning Allmänheten om kollektivavtal Många svenskar har en positiv inställning

Läs mer

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor:

utvärdering Möte 7. Upplägg om ni vill kan ni sen avsluta cirkeln med en fest... Diskussionsfrågor: Möte 7. utvärdering Samling med fika 18.00 Feministcirkeln startar 18.15 och slutar cirka 20.30 Servera gärna fika till självkostnadspris. Upplägg Det kan vara bra om man gjort en plan för hur lång tid

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning

Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Siffror och diagram om medlemsantal, organisationsgrad och kollektivavtalstäckning Facklig organisationsgrad för arbetare, tjänstemän och anställda totalt samt per bransch och sektor 2006- A. Arbetare

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

CY innehåll 1.0 POli

CY innehåll 1.0 POli te r & ar m b än et PO LI sk sf CY fö li ör r ga h å rä l tt la ig nd he e n oc h m än sk lig a rä tt ig he te r Sv er ig e po lic y fö r ar be ts fö rh ål la nd en Po licy Ca rl sb er g innehåll 1.0 Föreningsfrihet

Läs mer

Att ha kontoret i mobilen

Att ha kontoret i mobilen Att ha kontoret i mobilen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen en undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 "8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5 " 1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 "8 4#/=7&>#&(

1 1!2 #&#'(/&'( 3 +.(4(/(,-4/4(& 56!&#.#&(7)&#(#&(/ 56 1 1 1 8!!1 9 #&/&('/ 5: #&#.-&/&+/& 5  1 8;8!!9 ;/&#&##. 5* #&#$%+/&#.#& 50 8 4#/=7&>#&( 2 #$%) * +#,-./ 0 1 1 2 ##/ 3 +.4/,-4/4 56 #.#7)##/ 56 1 1 1 81 9 #// 5: ##.-/+/ 5 1 8;89 ;/###. 5* ##$%+/#.# 50 7-./#..# 5 8 4#/=7># >=?@- @ A.>++,->7-%/A %=6- A8#$%>#....A 1 /=*?- 5? A#.>#>#,#A =/B06-5@

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se

Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se LÖNEKARTLÄGGNING LÄNSSTYRELSEN I VÄSTRA GÖTALANDS LÄN Carin Holm carin.holm@o.lst.se Ulrika Sjöback ulrika.sjoback@o.lst.se Inledning Männen är i större utsträckning chefer och har högre och oftare individuell

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen

Inledning. Metod. Resultat från enkätundersökningen Inledning Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU, genomför årligen en kommunundersökning angående sommarjobb och feriepraktik för ungdomar. Undersökningen går ut till samtliga av Sveriges kommuner

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst

Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor. 2007:4swe lättläst 2007:4swe lättläst Funktionshindrade skall behandlas på samma sätt som andra människor Hälsa och trygghet för alla. Social- och hälsovårdsministeriets broschyrer 2007:4swe lättläst Förenta Nationernas

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden

Yngre officerarna hyser också oro för framtiden 1970-03-10 GP jobbsökande uoff Yngre officerarna hyser också oro för framtiden De 26 underofficerarnas annons i G-P har väckt stor uppmärksamhet och deras allvarligt menade försök att få bättre betalda

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017

Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Plan för jämställdhet och mångfald 2015-2017 Innehållsförteckning Inledning... 2 Mål och åtgärder 2015-2017... 4 Arbetsförhållanden...4 Underlätta förvärvsarbete och föräldraskap...5 Trakasserier och sexuella

Läs mer

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun

Lönekartläggning Upplands Väsby kommun Lönekartläggning Upplands Väsby kommun 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lönekartläggning enligt lagen mot diskriminering... 3 Arbetsgrupp... 3 Granskning av lönepolitiken... 3 Kartläggning av medarbetares arbetsuppgifter...

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer