Fackliga organisationsstrategier. Anders L Johansson (red)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fackliga organisationsstrategier. Anders L Johansson (red)"

Transkript

1 Fackliga organisationsstrategier Anders L Johansson (red) a

2 Grafisk form: Lena Karlsson, Arbetslivsinstitutets informationsenhet Arbetslivsinstitutet och författarna 1997 Arbetslivsinstitutet Solna Tel: Fax: ISBN Tryckt hos AB C O Ekblad & Co, Västervik

3 Förord Under femtio år har europeisk fackföreningsrörelse successivt flyttat fram positionerna. Svensk fackföreningsrörelse har varit stark, och i många avseenden också föregångare. Vilka roller får de fackliga organisationerna under nästa halvsekel? I många avseenden blir positionerna sannolikt radikalt annorlunda. Frågan är om fackföreningsrörelsen har en beredskap inför denna helt nya situation. Omvärldens krav innebär nya problem och utmaningar. Människor vill i ökad utsträckning råda över sina liv. Allt fler svenska arbetare väljer en individuell livsstil. I början av 1990-talet prioriterade närmare två av tre arbetare en sådan livsorientering. Denna nya livsstil förväxlas ofta med egoism. En ökad egoism ses då som ett hot mot solidariska värderingar och fackföreningsrörelsens fundament. Individualism är inte detsamma som egoism. Fackföreningsrörelsen måste ha en strategi för att vinna de nya individualisternas intresse. I svenskt arbetsliv har den tidigare tydliga gränsen mellan arbetare och tjänstemän suddats ut allt mer, till förmån för ett mera flexibelt och differentierat arbetsliv. Tjänstemän är en stor och mångfasetterad grupp och idag räknas fler som tjänstemän än som arbetare. Den arbetsrättsliga utvecklingen under 1970-talet har stimulerat ett ökat individuellt ansvar och inflytande på arbetsplatsen samtidigt som många människor upplever att de knappast kan påverka frågor som deras barns skolgång och vård. I detta ligger en potentiell konflikt som påverkar människors tillit till politik. Också de etablerade fackliga mönstren måste förnyas och utvecklas. I dagens arbetsliv finns många olika och komplicerade intressen. Kompetens, självständighet och karriär var förr bara elitens angelägenheter. Idag måste fackföreningsrörelsen ha beredskap när dessa frågor aktualiseras på bred front.

4 Den moderna arbetsmarknadens uppdelning i en privilegierad kärna, en grupp med något mer otrygga villkor och de arbetslösa, väcker ett annat delikat spörsmål skall fackföreningsrörelsen bevaka de gynnades intressen eller ta sig an alla löntagare? Den europeiska fackföreningsrörelsen står inför utmaningar som den i många stycken inte har beredskap att möta. Gamla motsättningar mellan olika fackliga organisationer måste överbryggas. En utvidgad social dialog borde ges mycket hög prioritet. Denna bok sammanfattar seminariet Tjänstemän i Europa, som arrangerades i samband med TCO:s 50-årsjubileum, juni 1994 på TCOs kursgård Bergendal. Olika forskare beskrev fackföreningsrörelsens historia och framtid. Seminariet var ett samarbete mellan TCO, Tjänstemannarörelsens Arkiv och Museum och Arbetslivscentrum. Anders L Johansson Generaldirektör, Arbetslivsinstitutet

5 Innehåll Författare 7 Inledning Björn Rosengren 9 Den svenska modellens institutionella arv Bo Rothstein 17 Professionell och facklig strategi Rolf Torstendahl 39 Hur formades de svenska tjänstemännens organisationsmönster? Anders Kjellberg 49 Mångdubbla identiteter. Kvinnliga tjänstemän och deras strategier i ett historiskt perspektiv Christina Florin 65 Välfärden som arbetsmarknad och kvinnors organisering Lena Gonäs 77 Fackliga roller i Europa Niklas Bruun 91 Hur har vi kommit fram till dagens fackliga organisationsformer? Richard Hyman 111 Globaliseringens innebörd och solidaritetens villkor Göran Therborn 125 Noter 135

6 6 Fackliga organisationsstrategier

7 7 Författare Björn Rosengren, ordförande för TCO ( ), numera landshövding i Norrbotten. Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet. Han har bl a skrivit The Social Democratic State, Den korporativa staten och Vad bör staten göra? Rolf Torstendahl, professor i historia, Uppsala universitet. Han har under många år forskat om professioner och professionalism. Anders Kjellberg, docent i sociologi, Lunds universitet. Han disputerade 1983 på Facklig organisering i tolv länder, och har fortsatt att studera fackliga organisationer ur historisk och internationell synvinkel. Christina Florin, docent i historia, Stockholms universitet. Hon disputerade 1987 på en avhandling om kvinnornas roll i läraryrkets professionalisering. Hon har senare skrivit om kultur, klass och kön i de svenska läroverken och om utbildning och statsformering. Lena Gonäs, forskare, Arbetslivsinstitutet, Stockholm, docent och adjungerad professor i kulturgeografi, Uppsala universitet. Hon forskar om välfärdsstatens omvandling och kvinnors arbetsmarknad. Niklas Bruun, professor i handelsrätt, Svenska Handelshögskolan, Helsingfors. Han har bl a skrivit Den nordiska modellen. Om fackföreningsrörelsen och arbetsrätten i Norden - nu och i framtiden samt Koncernarbetsrätten i Norden. Richard Hyman, professor i Industrial Relations, University of Warwick. Han har bl a skrivit Marxism and the Sociology of Trade Unionism, Strikes och Industrial Relations: a Marxist Introduction. Göran Therborn, professor i sociologi, Göteborgs universitet. Han är också direktor för Kollegiet för avancerad samhällsvetenskaplig forskning (SCASSS) i Uppsala. Göran Therborn har bl a skrivit Nationernas ofärd, Borgarklass och byråkrati i Sverige och Europa det moderna. Europas samhällen

8

9 Inledning Björn Rosengren För 50 år sedan, den 11 juni 1944, bildades det nuvarande TCO. Det skedde genom ett samgående mellan DACO (de anställdas centralorganisation) som organiserade tjänstemän inom det privata området, och gamla TCO som organiserade tjänstemän inom stat och kommun. TCO hade vid sitt bildande medlemmar. Sedan dess har medlemsantalet sjudubblats och idag är 1,3 miljoner tjänstemän medlemmar i TCO. Fyra av fem svenska tjänstemän är fackligt organiserade, vilket både i ett nationellt och i ett internationellt perspektiv vittnar om en unik styrka. Under ett halvt sekel har tjänstemännen varit en stark kraft i det svenska samhället, och jag är stolt över att kunna säga att tjänstemannarörelsen har bidragit till den snabba ekonomiska och sociala utveckling som Sverige genomgått under efterkrigstiden. TCO har också från begynnelsen aktivt deltagit i det internationella fackliga samarbetet. År 1949 var TCO med om att bilda fria fackföreningsinternationalen, FFI, och ett kvarts sekel senare, 1973, var TCO en av grundarna av europafacket EFS. I takt med en alltmer globaliserad ekonomi har de internationella frågorna och perspektiven alltmer kommit att prägla TCOs arbete. I det fackliga vardagsarbetet är det lätt att se de fackliga organisationerna som självklarheter. De är etablerade på den svenska arbetsmarknaden. Det praktiska fackliga arbetet tar ofta överhand och vi frågar oss sällan varför vi finns till och vilka värderingar som våra ståndpunkter och krav utgår ifrån. Men någon gång finns det anledning att stanna upp och fundera över grundläggande frågor som: Varför kom facket till? Vilka uppgifter har facket idag? Varför finns det olika organisationer för arbetare och tjänstemän? Även om svaren på de här frågorna kan förefalla enkla är de inte alltid så lätta att besvara. Särskilt om lyssnarna är kritiska ungdomar som ofta upplever facket som bärare av traditionella strukturer

10 10 Fackliga organisationsstrategier och föråldrade arbetsformer. Mycket av debatten om det fackliga arbetet handlar i själva verket om att tolka historien. Vill vi påverka framtiden så måste vi börja med att skapa en gemensam bild av utvecklingen eller annorlunda uttryckt: för att veta vart man ska, måste man veta var man är och hur man har kommit dit. I ett europeiskt perspektiv är de fackliga organisationerna i Sverige unikt starka. I inget annat land är en så stor andel av löntagarna fackligt organiserade, och i inget annat land finns så representativa och väl utvecklade tjänstemannaorganisationer som i Sverige. Här finns givetvis ett samband, då väl utvecklade tjänstemannaorganisationer är en förutsättning för den höga organisationsgraden. Samtidigt underlättas organiseringen av tjänstemän av att fackliga organisationer har en stark ställning i arbetsliv och samhälle. Jag tror att följande faktorer spelar in för svenska tjänstemannaorganisationers styrka: för det första satsade tjänstemännen redan under mellankrigstiden på att bygga upp egna självständiga organisationer som var partipolitiskt obundna. För tjänstemannaförbunden har det också varit en styrka att det tidigt fanns centralorganisationer som utgick från tjänstemannagruppernas intressen. Denna partipolitiska obundenhet har dock inte inneburit att TCO varit en politiskt neutral organisation. Det vore orimligt om TCO skulle avstå från att föra fram tjänstemännens åsikter och krav under hänvisning till att de är eller kan bli partipolitiskt kontroversiella. Några år efter TCOs bildande formulerades TCOs hållning på följande sätt: gärna tjänstemannapolitik i partierna men ingen partipolitik i tjänstemannafacken. För det andra har vi i Sverige haft relativt stabila organisationsgränser mellan TCO och LO-förbunden. LO och dess förbund visade i det avseendet tidigt prov på en stor framsynthet då, självständiga tjänstemannaförbund och en särskild centralorganisation för tjänstemän inte har varit till nackdel för arbetarnas organisationer. Tvärtom har de bidragit till att stärka löntagarnas positioner i samhället. De svenska erfarenheterna pekar på betydelsen av stabila organisationsgränser och vi har därigenom i stor utsträckning kunnat undvika infekterade organisationstvister, tvister som tar kraft från det egentliga fackliga arbetet samtidigt som de hos allmänheten ger en mycket negativ bild av facket.

11 Inledning 11 En tredje faktor är att vi inom ramen för TCO kunnat förena förbund uppbyggda enligt olika organisationsprinciper, dvs industriförbundsprincipen kontra yrkesförbundsprincipen. Ett industriförbund avser ett förbund som i princip omfattar alla arbetstagare inom en viss del av arbetsmarknaden, medan ett yrkesförbund omfattar arbetstagare med samma yrke oberoende av arbetsgivarområden. Liksom i många andra sammanhang utgår dessa begrepp från den fackliga organiseringen inom LO-området. Inom TCO används i regel begreppet vertikala förbund istället för industriförbund då dessa förbund organiserar tjänstemän på alla befattningsnivåer. Dit hör t ex TCOs största förbund, industritjänstemannaförbundet. Däremot är TCOs näst största förbund idag ett yrkesförbund, nämligen lärarförbundet. I TCOs organisationsplan som antogs av 1989 års kongress slås fast att alla förbund inom TCO har en jämbördig ställning. Så var det inte före 1989, då vertikalförbunden ansågs ha en större suveränitet än yrkesförbunden. Idag finns en tendens att den klassiska uppdelningen mellan vertikala förbund och yrkesförbund blir otydligare. Utvecklingen går mot att verksamhetsidentiteten och yrkesfrågorna får ökad betydelse i de vertikala förbunden, samtidigt som många yrkesförbund har fått en bredare medlemssammansättning med större bredd i yrkesrollerna. Forskaren Anders Kjellberg har förklarat de svenska tjänstemannaorganisationernas styrka med att facken i Sverige på en och samma gång är mer centraliserade och mer decentraliserade än i länder med lägre organisationsgrad. I många västeuropeiska länder är organisationen på arbetsplatsnivå dåligt utvecklad, t ex i Tyskland där de fackliga organisationerna är starkast på förbundsoch samhällsnivå. På arbetsplatsnivå finns s k drifts- och företagsråd och de representerar samtliga anställda, oavsett om dessa är med i någon facklig organisation eller inte. Den motsatta traditionen kännetecknar Storbritannien, där de fackliga organisationerna är svaga på nationell och samhällsnivå, men samtidigt finns i många fall en kraftfull organisation på arbetsplatsnivå. Denna snabba teckning av tjänstemannarörelsens utveckling kan leda till eftertanke och inte minst en stolthet över den fackliga medvetenhet som präglade de fackliga pionjärerna inom tjänstemannarörelsen. Ett uttryck för deras framsynthet var 1936 års lag

12 12 Fackliga organisationsstrategier om förenings- och förhandlingsrätt. Utan tjänstemannarörelsens insatser hade lagen sannolikt aldrig kommit till. Det gäller för oss som tillhör de efterföljande generationerna att ta vårt ansvar och förvalta det fackliga arvet från våra föregångare. Då räcker det inte med att bara blicka bakåt, vi måste framförallt se framåt, vi måste pröva om gårdagens styrkefaktorer också är morgondagens. Ingen organisation, allra minst facket kan leva på historiska meriter. I skriften Facklig framtid från TCOs översynsutredning lyfts kraven fram på facklig förändringsförmåga. För att påverka framtiden behövs inte bara nya fackliga strategier utan också strategier för förändring. På samma sätt som samhället och näringslivet genomgår en ständig omvandling, måste de fackliga organisationerna vara beredda att ompröva och förändra organisationsmönster och arbetsformer. Jag vill här lyfta fram sex punkter: 1. Det är nödvändigt att stärka sambandet mellan arbetet på lokal och internationell nivå. Ett kännetecken för de svenska fackliga organisationerna är att de är väl etablerade både på arbetsplatsnivå och på nationell nivå. När internationalisering ger nya spelregler är det en avgörande framtidsfråga att utveckla styrkan också på det internationella planet. 2. Vi måste förnya de fackliga arbetsformerna och de fackliga organisationerna måste anpassa sitt sätt att arbeta till förutsättningarna i det moderna arbetslivet och till förändringarna i medlemsstrukturen. Det individuella perspektivet måste lyftas fram, även om det fortfarande krävs kollektivt agerande. Här kan man tala om den solidariska individualismen, där kollektivet stöder individens utveckling, men där det fortfarande kommer att krävas mycket av traditionellt kollektivt agerande. Vi måste också bli bättre på att ta till vara den förändringskraft som finns hos de kvinnliga medlemmarna och förtroendevalda. Här finns mycket av fackets framtid. Mycket av det fackliga basarbetet drivs av kvinnor med stort engagemang och nya idéer. 3. Det krävs att vi utvecklar formerna för påverkan. Profilen och de politiska frågorna måste skärpas utifrån en tydlig partipolitisk obundenhet. Förändringarna i samhället medför att våra tradi

13 Inledning 13 tionella påverkansformer inte fungerar. Grundvärderingarna är desamma, men inriktning, prioriteringar och metoder måste anpassas till de nya förutsättningarna. 4. Vi måste våga se över våra organisationsstrukturer, vilket kanske är det svåraste. Under min tid som ordförande i TCO har jag sett hur arbetsmarknaden har förändrats. Vissa fackliga organisationer har på grund av arbetsmarknadsstrukturen vuxit väldigt snabbt, medan andra har minskat. Mitt gamla förbund, kommunaltjänstemannaförbundet, växte med medlemmar på ett år när jag var ordförande. Idag ökar inte ens hela TCO med så många medlemmar per år. Det är alltid svårt för facket att följa med och förstå starka förändringsprocesser av det här slaget. Det skapar konflikter och leder till att vi lätt hamnar i en situation där de oorganiserades förbund växer. Nya kvalifikationskrav i arbetslivet och förändringar i produktions- och arbetsorganisationer är också några av de faktorer som förändrar förutsättningarna. Medlemsstrukturen förändras och en ökande andel av alla ungdomar kommer i framtiden att ha någon form av högskoleutbildning. Samtidigt finns det stora och växande behov av utbildningsinsatser för de redan yrkesverksamma. Förändringarna på arbetsmarknaden och i utbildningsväsendet rycker undan grunden för traditionella organisationsmönster och detta gäller i särskilt hög grad för många TCO- och SACO-förbund. Därigenom får också frågan om en samlad tjänstemannarörelse en förnyad aktualitet. Jag tror att det kommer att bli alltmer ohållbart med två centralorganisationer som företräder medlemsgrupper med i grunden likartade villkor och intressen. 5. Vi måste vara med och bygga själva såsom man gjorde i folkrörelsens begynnelse, då organisationen inte bara ställde krav på arbetsgivaren eller samhället utan också förmådde att med egna resurser ge medlemmarna nyttigheter. Vi har ett mycket bra exempel och det är TCOs miljömärkning av datorer. TCO Standard gäller för hela världen och vi har t o m öppnat ett kontor i Chicago för att sprida standarden. Ett annat exempel är inom kompetensområdet. Jag är övertygad om att de fackliga organisationerna inte bara skall kräva av samhället att få en viss

14 14 Fackliga organisationsstrategier utbildning, att få en viss kompetens, utan att vi själva måste arbeta med och erbjuda medlemmarna detta. 6. Den sista punkten gäller behovet av samförstånd. I anslutning till TCOs jubileum har det tagits fram en bok, författad av Tord Wallén, där han tar upp tjänstemannarörelsens organisationspolitik under och 70-talen. Bokens budskap sammanfattas redan i titeln Samförstånd som strategi. Idag när TCO fyller 50 år kan vi se tillbaka på de år som gått och konstatera att TCO och dess förbund har varit en stark och uppriktig partner vid samförståndets bord. Jag är övertygad om att samförstånd, inte konfrontation, är den enda framgångsrika vägen också för framtiden. Ute i världen ser vi organisationer som hela tiden står på barrikaderna och aldrig försöker lösa problemen genom samförstånd. De organisationerna misslyckas oftast och får sällan stöd och gehör bland medlemsgrupperna. Samförstånd kan självklart bara grundas på att alla parter vill samarbeta. Som ett resultat av arbetsgivarnas agerande under senare år har samarbetstraditionen undergrävts och försvagats. Den arbetsgivarpolitiken har skadat möjligheterna att lösa problem på arbetsmarknaden. Jag är övertygad om att denna linje är en återvändsgränd. Därför behövs ett nytt samförstånd på arbetsmarknaden, ett samförstånd som likt den klassiska svenska modellen grundas på att arbetsgivare, fackföreningar och samhälle utifrån olika intressen aktivt bidrar till en nödvändig strukturomvandling. Ett sådant samförstånd skall kunna förena krav på förändring med krav på trygghet i förändringen. Jag ser framför mig ett nytt samförståndskontrakt. Den ena delen består av ett nationellt program för kompetensutveckling, som omfattar alla, från en utbyggd ungdomsskola till lärande organisationer på arbetsplatsen. En sådan satsning på kompetensutveckling i arbetslivet måste ske på bredden, inte bara för att ge utvecklingsmöjligheter för alla anställda, utan också för att endast en bred satsning kan ge de stora möjligheterna till ekonomisk tillväxt i ett land med bara åtta miljoner invånare. Ökade klyftor, som skulle bli följden av enbart elitsatsningar, kan aldrig vara i samhällets intresse. Samhället får tillväxt genom en

15 Inledning 15 bred satsning, där arbetsgivarna får lönsamhet och arbetstagarna utveckling i jobbet och mer i lönekuvertet. Samförståndets andra del är ett gemensamt ansvar för infrastrukturen, såväl den sociala som den materiella. Grunden i kontraktet måste omfatta starka sociala skyddsnät för att löntagarna ska vara beredda att aktivt medverka i utvecklingen. Det handlar om såväl ett fungerande socialförsäkringssystem som ett lag- och avtalsreglerat skyddsnät på arbetsplatserna. Men den infrastruktur som handlar om teknikspridning, utbildning, forskning och utveckling, blir allt viktigare i det framtida kunskapssamhället. Samhället vinner stabilitet, arbetsgivarna får förutsättningar för utveckling och de anställda får mod att möta förändringarna. Vi står idag inför oerhört snabba strukturförändringar på arbetsmarknaden där många människor kommer att utvecklas och få bra löner. Men många kommer också att ställas utanför om inte samhället ger dem möjligheter till utbildning, kompetensutveckling och att få delta i detta stora förändringsarbete. Det sker just på grund av att vi nu tillförs mycket ny teknik, inte minst informationsteknologi. Jag kan ge många exempel på att vi faktiskt befinner oss i en tredje industriell revolution. En svensk industriarbetare idag gör lika mycket som fyra för ett år sedan. Och denna revolution kommer nu att tränga in i tjänstesektorn. Är vi inte med i den utvecklingen och ställer fackliga krav på kompetensutveckling, då kommer de som inte fick vara med att bli morgondagens proletariat. När TCO 1969 fyllde 25 år, firades också detta jubileum med ett seminarium som ägde rum på Bergendal. En ledarskribent från Dagens Nyheter var på plats och summerade sina intryck i en ledare med rubriken TCO, finns det om 25 år? Ledaren avslutades med: Att TCO kommer att få uppleva sitt 50-årsjubileum finns det goda skäl att betvivla. Det är givetvis en tacksam uppgift att nu 25 år senare raljera över hur fel denna ledarskribent hade. Sen 1969 har antalet medlemmar i TCO-förbund fördubblats. Samtidigt har TCOs ställning i arbetsliv och samhälle stärkts. Jag tycker dock att det är en påminnelse om att det aldrig räcker med att slå sig till ro och bevara det som uppnåtts under en framgångsrik historia.

16 16 Fackliga organisationsstrategier Ett syfte med detta seminarium är att bidra till förmågan att möta nya utmaningar och därigenom bygga vidare på det som är styrkan i våra fackliga traditioner, nämligen helhetssyn på samhället och ansvarstagande för samhällsutvecklingen. Med dessa ord vill jag önska detta seminarium all framgång och jag hoppas att det av inledningen framgår att seminariet inte främst är av ett vetenskapligt eller historiskt intresse, utan har en direkt betydelse för utformningen av vår fackliga politik. Jag har därför både stora förväntningar och stora anspråk på de diskussioner som kommer att äga rum under de följande två dagarna.

17 17 Den svenska modellens institutionella arv Bo Rothstein Den senare tidens utveckling har, enligt många, inneburit en vändpunkt i den moderna svenska politiska och ekonomiska historien. Den politiska epok som inleddes under mellankrigstiden och som kan karakteriseras som den svenska modellen har kanske nu avslutats. Det innebär förvisso inga svårigheter att peka ut ett antal för den svenska modellens typiska institutionella drag som inte längre fungerar eller där förutsättningarna förändrats kraftigt det centrala löneförhandlingssystemet, intresseorganisationernas täta samarbete med staten och den solidariska lönepolitiken, för att bara nämna några. Det är möjligt, men långt ifrån säkert, att den svenska modellen är död. Problemet med vad som skall ske med den svenska modellen är att historien aldrig skrivs från noll, att alla förändringar av ett samhällssystem, utom i mycket sällsynta lägen, måste ske i tangenten av det bestående. Många av de institutionella dragen i den svenska modellen lever således kvar och kan inte önskas bort. Parterna på arbetsmarknaden är i ett internationellt perspektiv fortfarande mycket starka, den offentliga sektorn är alltjämt mycket stor och den aktiva arbetsmarknadspolitiken fortfarande politiskt central. Även om man kan hävda att den svenska modellen är död finns dessa institutionella arrangemang från modellen alltjämt kvar. Ett traditionellt synsätt inom samhällsvetenskapen är att den politiska processen leder till att vissa institutioner etableras för att förverkliga de intressen som processen drivit fram. Så har den (tidigare) politiska uppbackningen av full sysselsättning lett till en institutionalisering i form av en stark förvaltningsapparat för att genomföra en aktiv arbetsmarknadspolitik. Man kan från ett politiskt-historiskt perspektiv emellertid även se ett annat mönster, nämligen att existerande institutioner spelar en betydelsefull roll

18 18 Fackliga organisationsstrategier för att förklara politikens utfall. Det politiska systemet agerar och beslutar inte i ett institutionslöst vakuum. Istället brukar vanligen de politiska besluten påverkas av och anpassas till den uppsättning instrument i form av t ex olika administrativa institutioner som redan existerar. 1 Tre sådana institutionella arrangemang är löneförhandlingssystemet, arbetsmarknadspolitiken och den offentliga sektorn. Lönespelets reglering Avtalsrörelsen 1993 föregicks av en stark ambition från SAF och Verkstadsföreningen att bryta med ett antal för fackföreningsrörelsen centrala principer för lönebildningens hantering. Slutsatsen nu är att 1993 års avtalsrörelse ändå i stor utsträckning byggts på Rhenbergskommissionens principer. Trots alla ambitioner om strid kring principförändringar som den nyss timade avtalsrörelsen föregicks av slutade den med ett mindre undantag tämligen fredligt och efter vad jag kan förstå som en rejäl (svensk) kompromiss. De dominerande exportföretagen valde stabilitet framför ideologisk offensiv. 2 Å ena sidan fick arbetsgivarna inte igenom sitt krav på helt företagssatta och individuella löner, vilket kan ses som en stor seger för LO. Istället fick man återigen acceptera centralt fastställda riksavtal med lönepotter för lokal fördelning. Å andra sidan har fackföreningsrörelsen fått ge sig i en gammal hjärtefråga, nämligen centralt fastställda låglönesatsningar. Vad gäller övriga stridsfrågor, (t ex arbetstiden, semesterersättningar, ersättningar för s k obekväm arbetstid) så har många gemensamma arbetsgrupper tillsatts för att föreslå lösningar. Om viljan finns kan säkert nya modeller, olika för olika branscher, födas under mellanperioden. Men att försöka tvinga på motparten sin lönepolitiska uppfattning är dömt att misslyckas, skriver en välplacerad näringslivsjournalist som ett slutomdöme om 1993 års avtalsrörelse. 3 Månne finns här grunderna för en ny mera långsiktig kompromiss som en del av en ny institutionell lösning inom den svenska modellens klassiska målsättningar om löne- och anställningspolitikens hantering och inriktning. 4 Nämligen att det måste finnas ett grundläggande samförstånd mellan parterna på arbetsmarknaden om själva spelreglerna.

19 Den svenska modellens institutionella arv 19 Sist men inte minst har årets avtalsrörelse återupprättat ytterligare två av den svenska modellens institutionella hörnstenar. För det första att ansvaret för lönerörelsen åvilar parterna på arbetsmarknaden och ingen annan. För det andra att det måste finnas en kraftfull instans som håller emot inflations- och arbetslöshetsdrivande löneökningar och att detta inte är någon lämplig uppgift vare sig för staten eller för fackföreningsrörelsen. Det var dessa båda insikter som en gång i tiden ledde fram till att den Rhen-Meidnerska modellen fick politisk uppbackning. Arbetsmarknadspolitiken De ekonomiskt avancerade länderna kan använda två olika vägar för att möta de krav som den alltmer internationaliserade ekonomin ställer. 5 Den avgörande skillnaden är hur mycket politik som de innefattar och synen på arbetskraftens användning. I den ena modellen söker staten minimera sina insatser och litar huvudsakligen till marknadens och konkurrensens disciplinerande effekter. Andelen politiskt bestämd konsumtion, investeringar och transfereringar är låg. I den högpolitiska modellen söker staten aktivt intervenera för att öka arbetskraftens kompetens och rörlighet, utjämna de sociala klyftorna genom en aktiv välfärdspolitik och att i hög grad politiskt styra investeringar, transfereringar och konsumtion. Det intressanta är att någon påtaglig effekt av dessa modeller vad gäller samhällsekonomins effektivitet eller balans inte kan spåras. Den internationaliserade ekonomin har visserligen ställt krav på förändring, men det visar sig att det till skillnad från vad ekonomikommissionen implicit hävdar, finns olika sätt för de nationella regeringarna att möta dessa krav. Även om det politiska spelrummet minskat är det ingalunda borta. Den slutsats som Garret och Lange drar efter sina empiriska analyser av dessa ting är följande: Governments not only of the right but also of the left continue, however, to be able to shape supply-side policies affecting industrial innovation, investment and labor markets according with their partisan preferences. Thus their remain policy instruments through which governments can further their partisan objectives while simultaneously promoting competitiveness and flexible adjustment. 6

20 20 Fackliga organisationsstrategier Om vi väljer arbetsmarknaden som utkikspunkt främst är skillnaderna annorlunda. Vi kan kalla detta för att söka nå en highskill respektive en low-skill jämviktspunkt på arbetsmarknaden. Den senare utmärks av att det finns både ett stort utbud av och efterfrågan på lågutbildad arbetskraft, främst i serviceyrken. Denna arbetskraft är vanligtvis oorganiserad och den saknar i princip anställningsskydd. Den har vidare betydligt mindre sociala trygghetsförmåner än den mera ordinarie arbetskraften. Arbetsgivaravgifterna för denna kategori är följaktligen antingen obefintliga eller mycket små. I det som betecknas som high-skill, finns denna typ av arbetskraft inte att tillgå inom den öppna ekonomin. Orsakerna är flera. Dels är välfärdssystemen så generösa att det inte lönar sig att ta denna typ av arbeten. Dels är den fackliga organiseringen så pass stark och omfattande att den tenderar att driva upp lönenivån så högt att denna typ av arbeten inte utbjudes. Även andra typer av anställningsförmåner, typ anställningsskydd, verkar i denna riktning. För det tredje finns det inte någon laglig möjlighet att anställa personer utan att inlemma dem i det ordinarie sociala trygghetssystemet, vilket innebär att arbetsgivaravgifter måste betalas även för denna kategori. Det minskar självklart efterfrågan på detta slag av arbetskraft. Det senare har som bekant utmärkt den svenska arbetsmarknaden och utgör den faktiska summan av den svenska modellens konsekvenser. De ambitiösa sociala trygghetssystemen, den omfattande fackliga organiseringen, den aktiva arbetsmarknadspolitiken, de generella sociala anställningsförmånerna och den solidariska lönepolitiken har alla medverkat till att vi befunnit oss i detta high-skill equilibrium. Problemet är att dessa institutionella arrangemang också måste motsvaras av en reell hög kompetens hos arbetskraften. Att övergå till en low-skill ekonomi innebär således ett definitivt slut för den svenska modellen. Man kan emellertid ifrågasätta om detta är en klok strategi. Mina invändningar är för det första att jag ifrågasätter det samhällsekonomiskt sunda i att genom skattesubventioner institutionalisera en sådan separat low-skill arbetsmarknad. På vilket sätt hjälper fler personer som utför personliga tjänster av ovanstående slag upp den svenska ekonomins internationella konkurrenskraft? Detta förslag liknar en intern

21 Den svenska modellens institutionella arv 21 devalvering med alla de negativa följder som en sådan för med sig, främst i form av bristande innovationstryck i ekonomin. Man bör fråga sig om framtiden skall mötas med en större andel lågutbildad och lågkvalificerad arbetskraft. En stor del av befolkningen kommer att låsas fast i denna typ av dead-end arbeten. Det är knappast troligt att det i längden skulle gå att t ex åldersbegränsa de personer som har rätt att inneha detta slags andra-klassens arbeten. Det är inte heller troligt att det i längden skulle gå att definiera vilka typer av arbeten som skulle tillåtas att utföras med skattesubvention. 7 Ett normativt problem är givetvis om skattesänkningar och subventioner gör det möjligt för medel- och höginkomsttagare att köpa sig personliga tjänster av detta slag medan det finns stora otillfredsställda behov av denna typ av tjänster inom sjukvården och äldreomsorgen just på grund av att man genomfört dessa skattesänkningar. Varför familjer men inte servicehem och sjukhus skall få köpa detta slags subventionerade tjänster är svårt att förstå både från en moralisk och ekonomisk ståndpunkt. Om behovet av detta slags arbeten ökar, men inte kan åstadkommas p g a den alltför sammanpressade (läs höga) lönenivån, så bör man komma ihåg att det centrala budskapet i den solidariska lönepolitiken var att lika arbete skulle betalas lika, inte att alla arbeten skulle betalas mera lika. På denna punkt behöver den svenska modellen snarare återupprättas istället för att dödförklaras. Särskilt inom området kunskaps- och kompetensutveckling hos arbetskraften, verkar det finnas mer än ett embryo till ett nytt konsensus i svensk politik. 8 Till skillnad från low-skill alternativet, dvs att enbart genom marknadens disciplinering öka flexibiliteten hos arbetskraften, är det, som förre finansministern Feldt framhållit, mest attraktiva och långsiktigt enda hållbara (...) att höja tjänsteproduktionens förädlingsvärde. Detta kräver emellertid stora insatser av både stat och näringsliv i form av mer utbildning, mer forskning. 9 Den Rhen-Meidnerska modellen om att använda strukturomvandlingen positivt håller på detta område till synes på att återigen vinna ökat gehör. Om det är någon del av den svenska modellen som verkar vara vid god vigör så är det den politiska enigheten om att satsa stora resurser på utbildning och kompetenshöjning av arbetskraften. Statligt stöd och organisering

22 22 Fackliga organisationsstrategier för ökad kompetens hos arbetskraften i utbyte mot en geografiskt och yrkesmässigt flexibel och inför strukturomvandlingen av ekonomin positivt inställd arbetskraft har i själva verket varit hjärtpunkten i den kompromiss mellan stat, kapital och arbete som utgjort en av grunderna i den svenska modellen. 10 Centralt i den svenska modellen har varit att marknadens krav på ökad effektivitet och kompetens skulle mötas med statliga åtgärder för att höja arbetskraftens värde, inte med åtgärder för att sänka den. I den svenska modellen har den svenska formen av aktiv arbetsmarknadspolitik intagit en central ställning. Den har varit både mer politiskt och mer ekonomiskt central än i alla jämförbara länder och den har också kvantitativt intagit en särställning. Ett centralt moment i denna politik har varit att den från allra första början byggdes upp, genomfördes och administrerades i mycket nära samarbete med arbetsmarknadens parter. När denna form för politikens genomförande officiellt sjösattes 1948 motiverades detta med att de åtgärder som skulle vidtas var av så genomgripande natur för målgrupperna (fackföreningsmedlemmar och företag) att det av legitimitetsskäl var nödvändigt att den genomfördes i nära samarbete med representanter för respektive grupps intresseorganisation. 11 Därefter har det både av parterna själva, av AMS ledning och av svenska och utländska forskare på området ansetts att denna typ av administrativ korporatism varit central för möjligheten att genomföra en aktiv arbetsmarknadspolitik av detta i dess omfattning internationellt unika slag. Sedan 1992 har denna ordning förändrats dramatiskt i två riktningar. Dels har parternas representanter inte längre säte inom arbetsmarknadsverkets styrelseorgan. Dels har själva verksamheten under samma period expanderat mycket kraftigt till följd av den rådande höga arbetslösheten. Ett korstryck har således uppstått för den svenska arbetsmarknadspolitiken i det att den, när den satts som hårdast på prov, måste agera utan ett direkt stöd av arbetsmarknadens parter i organisationen. Detta skulle, enligt etablerad teori på området, inte ha varit möjligt eller i vart fall varit förknippat med utomordentliga svårigheter. Likväl förefaller den aktiva arbetsmarknadspolitiken som sådan, dvs sett enbart till omfattningen av utförda åtgärder (inte till dess arbetslöshetsreducerande effekter), fungerat tämligen väl även under dessa helt förändrade betingelser. Vi kan preliminärt sluta oss till att antingen

23 Den svenska modellens institutionella arv 23 har det varit något fel på de centrala teorierna om partsmedverkans betydelse i detta slags politik, eller så har man från AMS sida funnit nya sätt att hantera denna problematik. Det förefaller råda närmast enstämmighet, både bland politiker, ekonomer och andra samhällsvetare om att den förhandenvarande arbetslösheten måste bekämpas med aktiva åtgärder, främst utbildningsinsatser. Samtidigt är de empiriska resultaten från detta slags politik inte alltid upplyftande. Effekterna av utbildningsinsatser och andra liknande aktiva instrument är mycket ofta låga om måtten är i vilken utsträckning personer genom just dessa åtgärder finner sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden. Ledande ekonomer inom området pekar på att kvalitén på utbildningsinsatserna är helt avgörande. Detta ställer utomordentligt stora krav på den genomförande organisationen, vilket innefattar att rätt kunna matcha och motivera arbetslösa till rätt typ av insatser och också kunna erbjuda dessa insatser. De internationella erfarenheterna är mycket varierande härvidlag. 12 Som det svenska fallet visar är även en mycket ambitiös satsning på en aktiv arbetsmarknadspolitik ingen garanti mot kraftigt stigande arbetslöshet, åtminstone inte i det korta perspektivet. En del ekonomer har tvärtom pekat på att en sådan ambitiös satsning i vissa lägen kan få negativa effekter när det gäller att reducera arbetslösheten eftersom de arbetslösas incitament att aktivt söka arbete eller att anpassa sina förväntningar om lön och arbetsvillkor kan minska till följd just av de åtgärder typ olika utbildningsprogram som satts in. 13 Det finns enligt dessa ekonomer en risk att den aktiva arbetsmarknadspolitiken bidrar till att skapa en omfattande arbetslöshetskultur hos delar av den arbetslösa befolkningen där individerna befinner sig i en närmast ändlös rundgång mellan perioder av åtgärder och arbetslöshetsersättning. En utmaning är således att finna, eller finna tillbaka till, en utformning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärder som bidrar till att faktiskt reducera arbetslösheten när nu det internationellt närmast unika institutionella batteriet av åtgärdsprogram och följande administrativa arrangemang faktiskt existerar. Den offentliga sektorn 14 I vetenskaplig litteratur om det socialdemokratiska fenomenet har relationen mellan de reformprogram som de socialdemokra

24 24 Fackliga organisationsstrategier tiska partierna genomfört och deras elektorala stöd från olika sociala grupper lagts fram som en förklaring till variationen mellan dessa partiers politiska styrka. 15 Argumentet är att socialdemokratiska partier för att kunna attrahera en tillräckligt stor mängd väljare och därmed nå regeringsmakten, måste utarbeta sina reformer så att de finner stöd inte bara hos partiets traditionella kärngrupp, dvs den minskande industriarbetarklassen, utan också hos den växande gruppen av tjänstemän och personer i serviceyrken. Detta ställer, enligt denna forskning, de socialdemokratiska partierna i ett besvärligt dilemma. Antingen kan de begränsa sig till att driva sina kärngruppers intressen vilket å ena sidan kraftigt försvårar möjligheterna att få ett tillräckligt elektoralt stöd och därmed nå regeringsmakten, men å andra sidan gör det lättare att hålla ihop partiet kring dess traditionella ideologiska grundsyn. Alternativt kan man söka utforma politiken så att den även når medelklassen och tjänstemannagrupperna. Denna strategi kan då ge tillräckligt stort utbyte i valen för att partiet skall nå regeringsställning, men samtidigt riskerar partiet att dess ideologiska profil urholkas och att svåra interna motsättningar skapas. Hur pass skickligt olika socialdemokratiska partier lyckats hantera detta strategiska dilemma är en av de faktorer som förklarar deras varierande elektorala framgångar i olika länder. 16 Den svenska socialdemokratin har i denna forskning allmänt framhållits som den obestridda innehavaren av världsmästerskapet i denna typ av elektoral klassallianspolitik. Man har lyckats utforma sin politik i linje med dessa post-facto handböcker i socialdemokratisk strategi så att man har vunnit insteg i mellanskikten utan att tappa sina traditionella väljare i arbetarklassen, med ATP-reformen som det skolbildande exemplet. 17 Den generella utformningen av social- och välfärdspolitiken och principen om inkomstbortfall i socialförsäkringarna har bland annat syftat till att nå ett brett elektoralt stöd för denna politik. Denna del av den svenska modellen ligger i ett politiskt-strategiskt kraftfält som varit så starkt att man tvingat också de borgerliga partierna att agera efter detta mönster. 18 Flera försök, mer eller mindre lyckade, har gjorts för att fånga de kvalitativa skillnaderna mellan olika välfärdspolitiska modeller. 19 En vanlig distinktion är den mellan selektiva och generella väl

25 Den svenska modellens institutionella arv 25 färdsstater. Ett ofrånkomligt drag hos en generell välfärdsstat som den svenska är att den kräver ett högt skatteintag. Om offentliga tjänster och förmåner skall fördelas till hela befolkningen och om tjänsterna/bidragen skall ha en så hög nivå att de kan tillfredsställa kraven även hos den mera välsituerade delen av befolkningen, kommer det helt enkelt att krävas ett högre skatteintag än vad som gäller för den selektiva modellen. För en libertarian är det naturligtvis obegripligt hur ett folk kan acceptera en skattenivå på 57 procent av BNP. Det uppenbara svaret på frågan är att acceptansen för detta är beroende av om man anser att värdet på det man får tillbaka står i en rimligt proportion till vad man betalar. Därmed har vi också sagt att om vi skall förstå den politiska logiken bakom den generella välfärdsstaten måste vi tänka som man gör i den dubbla italienska bokföringskonsten, nämligen att det finns ett logiskt samband mellan kostnads- och intäktsposter. Det svenska skattesystemet är efter skattereformen även formellt bara måttligt progressivt. 20 Man har på många håll hävdat att eftersom bidrag och service i princip tilldelas lika för alla och eftersom skattesystemet är i huvudsak proportionellt, så sker ingen reell omfördelning mellan olika inkomstgrupper i detta system. Från den ekonomiska forskningen har man hävdat att systemet huvudsakligen karakteriseras av en (byråkratiskt kostsam) rundgång men inte bidrar till omfördelning. 21 Ingenting kunde vara längre ifrån sanningen. 22 Tabell 1. Den generella välfärdsstatens omfördelande effekter. Grupp Medel- Skatt (40%) Trans- Inkomst efter skatt, inkomst fereringar transfereringar A (20%) B (20%) C (20%) D (20%) E (20%) Kvot mellan A & E 1/5 (=1200) (1200/5=240) 1/2.33 Logiken i modellen är följande. I den första kolumnen indelas för enkelhetens skull inkomsttagarna bland befolkningen i fem lika stora grupper efter sin medelinkomst. Vi antar att den grupp som tjänar mest har en medelinkomst som är fem gånger högre

26 26 Fackliga organisationsstrategier än bottengruppens. Kvoten mellan grupperna A och E, vad vi kan kalla för ojämlikhetstalet, är 1/5. Vidare utgår vi ifrån, väl att märka, inte ett progressivt men ett strikt proportionellt fungerande inkomstskattesystem. Vi sätter detta till 40 procent vilket är ungefärligen den andel av den offentliga sektorns f n 56 procent av BNP som spenderas på social-, utbildnings- och annan välfärdspolitik. Vidare antar vi att alla offentliga tjänster och förmåner är generella, vilket betyder att individerna i varje grupp i genomsnitt erhåller samma summa i form av kontantstöd eller subventionerade offentliga tjänster. Resultat, som visas i den sista kolumnen, är en dramatisk minskning av ojämlikheten mellan grupp A och grupp E, från 1/5 ner till 1/2.33. Ojämlikhetens nivå har således reducerats med mer än hälften i denna modellerade form av hur en generell välfärdspolitik fungerar. Det skall återigen betonas att detta resultat uppnås utan någon som helst progressivitet i skattesystemet eller något försök att direkt rikta bidrag och service till de, som det brukar heta, mest behövande. Forskare som Amy Gutman, John D. Moon, Robert Goodin, Julian Le Grand, Peter Baldwin, Brian Barry, Gordon Tullock och många andra har således fel då de hävdar att en generell välfärdspolitik som i den svenska modellen inte i någon betydande grad bidrar till social jämlikhet. 23 Jag tror att deras misstag beror på att de inte tagit hänsyn till det enkla faktum att man måste se till både inkomster och utgifter om man skall bedöma nettovärdet av alla ekonomiska transaktioner. Istället har dessa enbart kontemplerat det faktum att alla får lika vilket cetibus paribus självklart inte innebär någon omfördelning. Vad de missat är att man betalar olika mycket rent nominellt även om skattesatsen är procentuellt sett lika. 24 Den dubbla italienska bokföringens centrala budskap om det finns en kreditpost måste det också finnas en debetpost har gått dessa författare förbi. När som i detta fall utgifterna (skatten) beräknas proportionellt men inkomsterna (service, bidrag) nominellt sker det en kraftig omfördelning mellan de med höga och de med låga inkomster. När exempelvis Amy Gutman skriver att ett system av generellt tillhandahållna sociala tjänster är the least likely to meet the material needs of the poor så saknar påståendet såväl teoretisk som empirisk täckning.

27 Den svenska modellens institutionella arv 27 Vän av ordning kan nu hävda att många bidrag i den generella välfärdsstaten inte är lika för alla medborgare men istället är inkomstrelaterade och att detta begränsar den omfördelande effekten. 25 I teorin är detta sant men inte i konkret politik. Även om man inkluderar denna typ av bidrag så är de omfördelande effekterna stora. Orsaken är att det i alla inkomstersättningssystem finns ett inkomsttak över vilket inte ersättning utgår men där de högavlönade medborgarna likväl via löneskatten fortsätter att betala in avgifter. 26 Så visar Lars Söderströms sammanställning av socialförsäkringssystemets omfördelningseffekt att om man jämför de 20 procent av hushållen som tjänar minst med dem som tjänar mest sjunker ojämlikhetstalet enligt modellen ovan efter skatter och transfereringar från 1/3.75 till 1/ När Brian Barry hävdar att detta slags välfärdsstat, has no inherent tendency to bring about (...) net transfers mellan olika sociala klasser så har detta således inget som helst empiriskt stöd. 28 Att den generella välfärdsmodellen är en i förhållande till den selektiva modellen överlägsen omfördelningsmaskin framgår klart av empiriska internationella jämförelser. 29 Mellangruppernas centrala politiska position för den socialdemokratiska strategin, som omnämndes ovan blir även uppenbar om vi ser på resonemanget kring tabell 1. Grupp C, dvs mellangruppen, är här den centrala kategorin av två skäl. För det första visar modellen att för denna grupp är den generella välfärdspolitiken huvudsakligen ett system av ekonomisk rundgång. Enligt modellen betalar de precis lika mycket i skatt som de erhåller i form av service och bidrag. De med andra ord varken tjänar eller förlorar ekonomiskt i denna modell. 30 Detta gör att de, från ett nyttoperspektiv, är den grupp vars ställning till den generella välfärdspolitiken är mest osäker. Från en rationalistisk ståndpunkt kan denna grupp tänkas stödja en generell välfärdspolitik under två förutsättningar. 31 Dels om den anser att värdet av det som faller ut någotsånär motsvarar värdet av vad den betalar in. Det medges att en sådan kalkyl kan vara utomordentligt svår att genomföra för den enskilde, men låt oss anta att det finns något sådant samband och en viss förmåga till rationellt kalkylerande. Om gruppen t ex anser att den offentliga servicen är av alltför låg kvalité, för svårtillgänglig eller av en inriktning som den inte accepterar, kan man förvänta sig minskad

28 28 Fackliga organisationsstrategier villighet att stödja (dvs betala till) ett dylikt generellt system. Den andra förutsättningen för att denna grupp skulle kunna tänkas stödja systemet, trots att den inte tjänar något på det, har att göra med systemets karaktär av försäkring. För den som inte är helt säker på vad framtiden kan ha i beredskap kan det finnas skäl att stödja ett sådant system. Vid t ex oförutsedda ekonomiska problem är det betydligt angenämare att bli omhändertagen av en generell än av en selektiv välfärdspolitik eftersom den senare i princip innebär att man måste ha realiserat alla sina tillgångar innan man har rätt till någon som helst hjälp. Det andra skälet till att mellangruppen är central i modellen är att den, utifrån ett rationalistiskt antagande om röstning efter egennytta, också är den elektoralt avgörande gruppen. Grupp D och E kommer utifrån ett sådant synsätt att självklart stödja den generella välfärdspolitiken eftersom de rent materiellt tjänar på den. Grupp A och B kommer på motsvarande sätt att vara motståndare eftersom de betalar mer i skatt än de får tillbaka (de kan självklart likväl ge politiken sitt stöd men då av andra skäl). Grupp C är då den grupp som avgör i vilken riktning politiken kommer att gå eftersom dess röster avgör var majoriteten skall hamna. Den centrala slutsatsen av detta resonemang är att mellangruppen politiskt är av helt central betydelse för vidmakthållandet av en generell välfärdspolitik, dels eftersom det är den, så som systemet fungerar, som är den ekonomiskt mest känsliga gruppen, dels därför att den också är den elektoralt avgörande gruppen. Förenklat uttryckt kan man säga att i de länder där man har en generell välfärdspolitik har man lyckats bygga en politisk allians mellan grupperna C, D och E i modellen. I de länder som har en selektiv välfärdspolitik har man byggt en politisk majoritetskonstellation bestående av grupperna A, B och C. Detta modellresonemang finner ett tämligen gott stöd i den empiriska forskningen om den svenska välfärdsstatens värderingsmässiga stöd. Stefan Svallfors studie, byggd på intervjudata, om välfärdspolitikens stöd bland olika väljargrupper konfirmerar huvudsakligen modellens antaganden vad gäller vilka som stöder välfärdspolitiken. Ju högre upp man kommer i klasstrappan desto mer avtar stödet för välfärdspolitiken. Den grupp som ideologiskt

29 Den svenska modellens institutionella arv 29 vacklar mest och vars stöd är mest villkorligt är just mellangruppens. 32 Svallfors skriver vidare: contrary to the assumptions of the proponents of the importance of new cleavages, class and class related determinants such as income, are by far the most important factors in structuring the attitudes to welfare policy. Even if the importance of the public-private split, housing, state dependency of gender cannot be neglected, their contributions to an understanding of conflicts concerning welfare policies are still fairly marginal. 33 Stick i stäv mot allt tjusigt som skrivits om det nya postmoderna samhället visar Svallfors analys på klasstrukturens fortsatta betydelse för värderingsmönstret i det svenska samhället. Modellens andra antagande är att generella program borde ha starkare stöd än selektiva. Som tabell 2 visar finner även detta gott stöd i den empiriska forskning som bygger på intervjustudier vid tre tillfällen med representativa urval av den svenska befolkningen. Tabell 2. Attityder till offentliga utgifter. Answers to the questions: Taxes are used for different purposes. Do you think that the amount of tax money used for the following purposes should be increased, remain unaltered or decreased? Balance = percentage difference between those wanting to increase and those wanting to decrease spending. Year Medical and health care Support for elderly Support for families with children Housing allowances Social assistance Comprehensive and secondary schooling Employment policies State and local government administration Källa: Hadenius (1986), Svallfors (1991), Svallfors (1992). Resultaten från dessa studier innefattar två märkliga ting. Det första är den stora stabiliteten i opinionsläget om den svenska välfärdspolitiken. De ideologiska skiftningar som svept fram under 1980-talet och som varit så framträdande i den offentliga debatten synes inte ha haft någon effekt på befolkningens synpunkter om välfärdspolitikens legitimitet. Såsom det kan mätas i detta slags

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få

Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september

Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

En fullmatad rapport

En fullmatad rapport En fullmatad rapport Kapitel 1 förklarar framväxten av kollektivavtalsmodellen. Vad är det som gör arbetets marknad unik? Vilka är kollektivavtalens förutsättningar? Kapitel 2 handlar om löner och avtal.

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige 2013

Landsorganisationen i Sverige 2013 Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO

Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto: Berit Roald/Scanpix DETTA ÄR TCO Foto:s1: Berit Roald/Scanpix; s 4, 5, 12 och 13: Leif Zetterling Produktion: TCO, avdelningen för kommunikation & opinion, 2010 Tryck: CM Gruppen, Stockholm, oktober

Läs mer

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 2 Mer utveckling för fler... 2 - en undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet... 2 Inledning... 4 Många är överens

Läs mer

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen

Delstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen Förmågan att väcka engagemang och samtidigt utveckla medlemskapet är avgörande för att kunna växa som förbund. Unionen har genom att se och möta medlemmarnas behov lyckats nå vårt mål om att bli 600 000

Läs mer

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011.

Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen. Lars Calmfors Finanspolitiska rådet. Anförande på seminarium 14/2-2011. Synpunkter på arbetslöshetsförsäkringen till Socialförsäkringsutredningen Lars Calmfors Finanspolitiska rådet Anförande på seminarium 14/2-2011. 2 Vi har blivit instruerade att ta upp tre punkter. Jag

Läs mer

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns

Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns Förord Tco är en unik organisation. Utanför de nordiska länderna finns ingen motsvarighet någon annanstans. Hur kan det komma sig att denna udda fackliga företeelse växte sig stark? Varför blev organisationsgraden

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Vad är rättvisa skatter?

Vad är rättvisa skatter? Publicerad i alt., #3 2008 (med smärre redaktionella ändringar) Vad är rättvisa skatter? Det är uppenbart orättvist att många rika privatpersoner och företag genom skatteplanering och rent fusk lägger

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

Företagaropinionen våren 2018 en sammanfattning

Företagaropinionen våren 2018 en sammanfattning Företagaropinionen våren 2018 en sammanfattning Debatten inför valet 2018 handlar betydligt mindre om ekonomi, tillväxt och företagande än vad som varit fallet tidigare valrörelser. Samtidigt visar en

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten. Sammanfattning och slutsatser. kort om Rapport 7 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten. Sammanfattning och slutsatser. kort om Rapport 7 av Kort om: kort om Rapport 7 av 7 2007 7 RAPPORT 7 AV 7 2007 En sammanfattning av den sjunde och sista rapporten De många frågeställningarna om facket och jobbet betraktas en avslutande gång, men denna gång

Läs mer

Landsorganisationen i Sverige

Landsorganisationen i Sverige Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism

Läs mer

Rapportens slutsatser

Rapportens slutsatser Sammanfattning Välfärdstjänster som skola, vård och omsorg utgör kärnan i den svenska välfärdsstaten tillsammans med socialförsäkringar och bidrag. Välfärdsstaten ger trygghet från vaggan till graven,

Läs mer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer

Dagordningens punkt 20 Handlingslinjer. Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Förbundsstyrelsens förslag till handlingslinjer Handlingslinjernas syfte är att formulera mål och strategier inom viktiga områden för IF Metall. Inom varje område anges konkreta mål och inriktningar för

Läs mer

Sadla om eller fylla på? - förutsättningar för framtidens kompetensutveckling och omskolning

Sadla om eller fylla på? - förutsättningar för framtidens kompetensutveckling och omskolning Sadla om eller fylla på? - förutsättningar för framtidens kompetensutveckling och omskolning Carl Melin forskningsledare Futurion Inledning Det är nu sex år sedan forskarna Carl Benedikt Frey och Michael

Läs mer

tighet s a em i F ams, medl Ad y k Ric

tighet s a em i F ams, medl Ad y k Ric Nu drar vi igång! Så kan löntagarna vinna valet 2006 Nu har LO-förbundens medlemmar sagt vad de tycker! Maria Lindberg, medlem i Handels. I undersökningen Valet är ditt har 30 032 medlemmar deltagit och

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

LOs KUNSKAPSSYSTEM. - nya bilder av verkligheten KUNSKAPS SYSTEMET

LOs KUNSKAPSSYSTEM. - nya bilder av verkligheten KUNSKAPS SYSTEMET LOs KUNSKAPSSYSTEM - nya bilder av verkligheten KUNSKAPS SYSTEMET Ta dig ett par minuter och fundera lite grann på hur ditt jobb utvecklats under de senare åren; - har det blivit mer eller mindre att göra?

Läs mer

Inkomstpolitiskt program

Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

2 (6) Måste det vara så?

2 (6) Måste det vara så? 2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och

Läs mer

Sociala tjänster för alla

Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen

Läs mer

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare

RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare RAPPORT Hur ska lönen sättas? Röster från medarbetare Banar väg för tjänsteför etagen Innehåll 1 Förord...5 2 Sammanfattning...6 3 Lönebildning stämmer...7 4 Lönebildning, fråga för fråga...10 5 Nöjdhetsindex...17

Läs mer

Röster om facket och jobbet

Röster om facket och jobbet RAPPORT 3B AV 6 2012 Röster om facket och jobbet Fackligt förtroendevalda och viljan att ta fackligt förtroendeuppdrag efter födelseland Denna rapport är ett komplement till Röster om facket och jobbet

Läs mer

Lågt förtroende men stor nytta - svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar

Lågt förtroende men stor nytta - svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar Lågt förtroende men stor nytta - svenska folkets inställning till medlemskap i fackföreningar Carl Melin forskningsledare Futurion En majoritet av de svenska arbetstagarna är med i en fackförening samtidigt

Läs mer

Med sikte på framtiden

Med sikte på framtiden Med sikte på framtiden inspirationstexter extrakongress 17 18 mars 2007 i Stockholm Med sikte på framtiden Socialdemokratin är en folkrörelse på demokratins grund. Partiets politiska vision för samhället

Läs mer

Lönebildning för en ny tid

Lönebildning för en ny tid Lönebildning för jämlikhet Ett projekt av 6F fackförbund i samverkan Byggnads, Elektrikerna, Fastighets, Målarna, Seko i samverkan med Katalys Lönebildning för en ny tid 6Fs förslag på ny lönebildningsmodell

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln

Sju förlorade år. Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Sju förlorade år Om effekterna av de sänkta arbetsgivaravgifterna för unga i handeln Handels utredningsgrupp Stefan Carlén Mars 2015 Innehåll Sammanfattning Inledning Anställningar av unga i detaljhandeln

Läs mer

Underlag vision. Kongressombuden November 2008

Underlag vision. Kongressombuden November 2008 Till Kongressombuden November 2008 Underlag vision Underlag till Extra kongressen 2009 På kongressen 2008 behandlas visionen i gruppsittningen och yrkanden har bearbetats av redaktionsutskotten. Ett nytt

Läs mer

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)

Uppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga) Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post

Läs mer

Vi vill bygga framtiden

Vi vill bygga framtiden å p n e k fi y N? Socia a n r e t a r ldemok Vi vill bygga framtiden Politiken måste alltid blicka framåt. Den måste alltid handla om framtiden, om det samhälle vi vill skapa imorgon, inte om det vi redan

Läs mer

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland!

10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Östergötland 2009-11-16 10 löften och ett handslag! - En ny Socialdemokratisk arbetsgivarepolitik i Östergötland! Socialdemokraterna i Östergötland har presenterat ett program som ska genomföras efter

Läs mer

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjätte rapporten. Facket i storstäderna. kort om Rapport 6 av

Kort om: Röster om facket och jobbet. En sammanfattning av den sjätte rapporten. Facket i storstäderna. kort om Rapport 6 av Kort om: kort om Rapport av RAPPORT AV En sammanfattning av den sjätte rapporten Lägre organisationsgrad i storstäderna, särskilt i Stockholm Den fackliga organisationsgraden är betydligt lägre i storstäderna

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

Klart att det spelar roll!

Klart att det spelar roll! roll! Klart att det spelar Vi kräver en politik för fler jobb I ett litet land som Sverige är den ekonomiska och sociala utvecklingen beroende av en framgångsrik exportindustri. I den globala konkurrensen

Läs mer

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1 Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.

Läs mer

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel"

Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: Sverige är inne i ond cirkel Professor Assar Lindbeck om välfärdsstatens utveckling: "Sverige är inne i ond cirkel" Sverige är inne i en ond cirkel. Men det är få deltagare i den politiska debatten som förstår eller vågar säga att

Läs mer

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel

MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel JAG SAMSPELAR JAG VILL LYCKAS JAG SKAPAR VÄRDE JAG LEDER MIG SJÄLV MEDARBETAR- OCH LEDARPOLICY Medarbetare och ledare i samspel sid 1 av 8 Medarbetar- och ledarpolicy Medarbetare och ledare i samspel Syfte

Läs mer

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen

Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Ursäkta, vem satte min lön? Så tycker svenskarna om avtalsrörelsen Vi jobbar för att Sverige ska få världens bästa chefer Svenska folket underkänner dagens svenska modell I Ledarna har vi länge kritiserat

Läs mer

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet!

Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Alla regler i LAS krockar med vår verklighet! Trä- och Möbelindustriförbundet och Skogsindustrierna Visby den 5 juli 2010 1 Vi representerar företag med 40 000 anställda Trä- och Möbelindustriförbundet

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET 2003 Landsorganisationen i Sverige LO 03.10 10 satser EXTRA 1 Rapportens syfte Att utifrån det rika materialet i undersökningen Röster om facket och jobbet ge en fördjupad bild

Läs mer

Almegas proposition 2012/ Del 2. Förslag för ett längre och mer dynamiskt arbetliv ALMEGA- Prop. 2012/2

Almegas proposition 2012/ Del 2. Förslag för ett längre och mer dynamiskt arbetliv ALMEGA- Prop. 2012/2 ALMEGA- Biblioteket Almegas proposition 2012/ Del 2 Förslag för ett längre och mer dynamiskt arbetliv Prop. 2012/2 I framtiden kommer de flesta av oss att behöva arbeta längre och byta karriär oftare.

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Kurskatalog 2008. Våren TULL-KUST

Kurskatalog 2008. Våren TULL-KUST Kurskatalog 2008 Våren TULL-KUST INLEDANDE ORD Denna kurskatalog omfattar de kurser som TCOs fackliga Akademi erbjuder under våren 2008. Det är viktigt att ni ser över vilket behov ni har i ert fackliga

Läs mer

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor.

Därför EU. Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. Därför EU Är du intresserad av frågor som berör ditt arbete och din vardag? Då är du intresserad av EU-frågor. 2 Ett EU för oss EU kan kännas krångligt och långt borta, men är mer tydligt och nära än du

Läs mer

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 A-kassan en försäkring i fritt fall. 2008-12-17, andra upplagan 2009-02-25 Författare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO Kontaktpersoner:

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013

Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Kandidater till partikongressen den 3-7 april 2013 Valkrets 1 Habo, Jönköping och Mullsjö arbetarekommuner 5 ombud skall väljas i valkretsen. Presentation av de 16 kandidater som kandiderar i valkrets

Läs mer

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET Rapport 4 av 5 Facklig aktivitet och fackligt arbete 2003 Landsorganisationen i Sverige ISBN 91 566 1458 6 LO 03.05 100 satser Fem rapporter Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap

Läs mer

Vägar till ny kunskap

Vägar till ny kunskap Vägar till ny kunskap - Sacos förslag till en modern kompetensutveckling Digitaliseringen av samhället har medfört ökat fokus på livslångt lärande. Sacos utgångspunkt är att vi behöver mer utbildning fördelat

Läs mer

LOs politiska plattform valet 2018

LOs politiska plattform valet 2018 LOs politiska plattform valet 2018 Landsorganisationen i Sverige 2018 Grafisk form: LO Produktion och tryck: Bantorget Grafiska AB, Stockholm 2018 isbn 978-91-566-3298-3 lo 18.03 2 000 Trygghet för vanligt

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels

Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Ett år med jämställdhetspotten En delrapport från Handels Sammanfattning Den partsgemensamma lönestatistiken för det privata detaljhandelsavtalet är insamlad. Denna visar att 2007 års avtalsrörelse resulterade

Läs mer

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl

Läs mer

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Finansmarknadsråd. Dir. 2006:44. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Finansmarknadsråd Dir. 2006:44 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget Ett råd bestående av ledamöter - kunniga i finansmarknadsfrågor - från akademi,

Läs mer

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014

Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Mer resurser till jobb, skola och välfärd eller fler skattesänkningar? Socialdemokraternas valplan 2014 Innehåll Vad avgör val? Förmågan att: Se människors problem och utmaningar Föreslå konkreta åtgärder

Läs mer

14411/18 tf/chs 1 LIFE.1.C

14411/18 tf/chs 1 LIFE.1.C Europeiska unionens råd Bryssel den 19 november 2018 (OR. en) 14411/18 SOC 715 EMPL 535 ECOFIN 1064 EDUC 430 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Ständiga representanternas kommitté (Coreper)/rådet

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Socialpolitik och välfärd

Socialpolitik och välfärd Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-09-17 Emma Rosklint Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet)

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003 Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration Ingvar Svensson Maj 2003 Förord På några tiotal år har andelen människor med utländsk bakgrund i Sverige stigit snabbt. De stora majoriteten av de

Läs mer

Perspektiv på jobbskatteavdraget

Perspektiv på jobbskatteavdraget 2008-09-19 Harald Niklasson Perspektiv på jobbskatteavdraget I Sverige råder numera ett betydande samförstånd mellan de politiska partierna om huvuddragen i den rådande roll- och ansvarsfördelningen mellan

Läs mer

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M):

15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH SVANTESSON (M): 15 Svar på interpellation 2013/14:452 om arbetsvillkoren för vikarier Anf. 122 Arbetsmarknadsminister ELISABETH Herr talman! Kerstin Nilsson har frågat mig om jag kommer att vidta några åtgärder för att

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ekonomin växer när människor växer Version: Beslutad version Ekonomin växer när människor växer Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle som ger välfärd och möjligheter åt alla.

Läs mer

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra

Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten

Läs mer

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik?

Varför ska ett fackförbund bry sig om politik? Därför politik Varför ska ett fackförbund bry sig om politik? För att din chef gör det. Arbetsgivarna har ett tätt samarbete med de borgerliga partierna för att få lagar och beslut som gynnar dem. Av samma

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Aktiv arbetsmarknadspolitik eller aktivering? Lena Westerlund LO-ekonom

Aktiv arbetsmarknadspolitik eller aktivering? Lena Westerlund LO-ekonom Aktiv arbetsmarknadspolitik eller aktivering? Lena Westerlund LO-ekonom Arbetslivsinstitutets och Arena Programs seminarium Lokal matchning med omställningstrygghet Visby den 6 juli 2006 1 Från aktiv arbetsmarknadspolitik

Läs mer

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Föreläsning 8 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik 2012-11-27 Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik Ekonomisk-politisk debatt handlar ofta om att förena full sysselsättning(låg arbetslöshet) med låg

Läs mer

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning.

6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en del jobbar halvt ihjäl sig medan andra inte har sysselsättning. Bättre frisktal och flera i arbete > mindre sjukskrivningar och mindre arbetslöshet. Minskad arbetstid och arbetslöshet. Utbildningsnivå. 6 timmars arbetsdag. Fördela jobben/arbetsbördan. Galet att en

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning.

Må alla samlas. Vi hoppas att den ger dig en stunds inspirerande läsning. Utveckling för Skellefteå 2012 2014 Må alla samlas. Det här är det första steget i en lokal utvecklingsstrategi för allas vårt Skellefteå. Därför vill vi att så många som möjligt i Skellefteå ska läsa

Läs mer

Segregation en fråga för hela staden

Segregation en fråga för hela staden Segregation en fråga för hela staden Segregationen finns inte bara i områden som brukar kallas utsatta. Hela Göteborg är segregerat, och frågan är en angelägenhet för hela staden. Det var ett av budskapen

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer