ISAK, The Swedish Confederation for Professional Employees

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ISAK, The Swedish Confederation for Professional Employees"

Transkript

1 Helena Johansson ISAK, The Swedish Confederation for Professional Employees Johansson was elected to the The Swedish Association of Health Professionals (Vårdförbundet - swe) in mid 1980's. She had previously been invloved in the Palestine issue and worked with FNL groups. At ISAK, she worked with compiling education material to be used in information campaigns in Sweden and she worked with unions in South Africa and Namibia. One of the major campaigns Johansson was involved in was the Shell boycott. Johansson is currently working at the Swedish Confederation for Professional Employees wich was also a partner in the solidarity movement. (The Interview is in Swedish.) Bertil Högberg: Det är 26 september idag, och jag sitter på TCO med Helena Johansson. Du kan väl först förklara vad du gör här på TCO, och hur du hamnade här. Helena Johansson: Jag är chef för avdelningen för strategisk samordning. TCO är en central organisation för 18 olika fackliga organisationer på tjänstemannasidan. Det är till exempelt polisförbundet, det är vårdförbundet, lärarförbundet, SKTF, och ST dom statligt och kommunalt anställda. Jag är chef för en avdelning som heter strategisk samordning, och det innebär att jag är ansvarig för det samlade internationella arbetet för den fackliga utbildning som TCO har, och sen ligger den juridiska enheten hos mig också. Jag hamnade här efter att ha arbetat som förtroendevald länge inom vårdförbundet. Den sista tiden var jag vice ordförande i vårdförbundet, var arvoderad, och jobbade fackligt på heltid. Sen hamnade jag här och det är jag väldigt nöjd med. Bertil Högberg: Hur kom du att bli engagerad i kampen för södra Afrikas befrielse? Helena Johansson: Jag blev inblandad i det genom mitt förtroendeuppdrag i vårdförbundet faktiskt. Jag hade arbetat med andra typer av internationellt solidaritetsutbyte men hade inte jobbat någonting med södra Afrika. Men sen fick vårdförbundet en förfrågan om vi ville ställa upp med en person till styrelsen för ISAK. Vårdförbundet var ju med i organisationen, och då frågade dom mig. Jag sa att det gör jag gärna, för jag hade ju följt det på avstånd och tyckte att det var viktigt. Men jag hade ju inte jättestor koll på exakt vad ISAK gjorde och hur läget var och så. Bertil Högberg: Vilket solidaritetsarbete var det du hade varit involverad i tidigare? Helena Johansson: Jag jobbade länge med FNL grupper, också hade jag jobbat med Palestina frågan. Så det fanns ju likheter, även om jag aldrig hade hållit på med Afrika. Bertil Högberg: När var det här? Helena Johansson: Det var i mitten på 80-talet någon gång. 1

2 Bertil Högberg: Vad hade vårdförbundets medlemskap i ISAK betytt innan dess? Helena Johansson: Vi hade inte gjort så mycket, utan det var mer att det fanns en allmän inställning, hos ledningen och även i förbundet, att det är klart att det är viktigt att stöda ett arbete mot apartheid. I vårdförbundet med yrkesgrupperna sjuksköterskor och barnmorskor, har det alltid funnits medlemmar som har varit ute och jobbat och som har kommit hem med sina egna erfarenheter och tagit med dom även in i det fackliga arbetet. Så därför låg inte frågan så lång borta. Men vi gjorde inte så mycket, vi bara tyckte saker. Det är ju inte bara i och för sig men, sen när jag kom med i styrelsen då kom jag frågan närmare på något sätt, genom förbundet och i och med att jag också satt i förbundsstyrelsen. Bertil Högberg: Vad fick det för konsekvenser för förbundets arbete? Helena Johansson: Jag tror att den konsekvensen det fick för förbundet var att jag tog upp det vid olika tillfällen, på facklig utbildning, på fackliga kurser, på möten, det blev ju en del min av min vardag och därför var det ju naturligt att ta exempel därifrån. Att rikta uppmärksamhet på det som hände och se till att förbundet fanns med mer aktivt, när det passade eller när det fanns möjlighet, och behövdes göras något. Det var ju inte självklart bland alla fackliga organisationer att driva in på det sättet. Bertil Högberg: Nej ni var inte speciellt många fackliga organisationer som fanns med i ISAK, vilka andra var där. Kommer du ihåg det? Helena Johansson: Det kommer jag faktiskt inte ihåg. Bertil Högberg: Statstjänstemännen var där va? Helena Johansson: ST var säkert med. Bertil Högberg: Och också mitt förbund, folkhögskolelärarna var med, det vet jag. Helena Johansson: Det är möjligt att det var några mer, men jag tror att det kanske var några fler på TCO sidan än på LO sidan. Bertil Högberg: Ja, jag tror att det bara var något enstaka på LO sidan om det var grafikerna eller något sånt. Helena Johansson: Sen är det ju klart att det fanns ett bredare stöd för arbetet mot apartheid inom fackföreningsrörelsen. Det har ju blivit en slags tradition i fackliga organisationer att man inte kliver in som medlemmar i organisationer, där man inte har särskilt mycket utrymme att 2

3 påverka själv, om det inte är något alldeles speciellt. Men vi tyckte ju att det var något så pass viktigt att här man måste vara med. Bertil Högberg: Det gjordes väl ett annat fackligt arbete för södra Afrika i andra former också? Helena Johansson: Det har ju funnits fackliga kontakter och ett fackligt utvecklingsarbete, i första hand ett samarbete med COSATU under väldigt lång tid. Så det var ju inte så att man inte gjorde någonting men, på det här sättet att vi var inne i antiapartheidrörelsen det var liksom en ytterligare del. Bertil Högberg: Vet du om lokala fackklubbar engagerade sig i lokalt i solidaritetsarbete någonstans? Helena Johansson: Det tror jag att det var en hel del som gjorde både på TCO och på LO sidan, men om jag tänker på vårdförbundet så har det alltid varit så att i en del lokalavdelningar så har det funnits ett stort intresse för internationellt hjälparbete och då har det funnits några som har jobbat med någon fråga och då har det gjort att andra har blivit intresserade och så har det blivit en kultur som har fastställt att i den här avdelningen så jobbar vi med dom frågorna, men att andra avdelningar antagligen aldrig skulle komma på idén. Men i vårdförbundet, till exempel dom i Västmanland, har ofta hållit på med olika saker, i Stockholm lika så. Bertil Högberg: Var du med ända till ISAK las ner eller? Helena Johansson: Ja, i stort sett. För jag kommer väldigt tydligt ihåg det där årsmötet när vi skulle lägga ner, då var jag mötesordförande, för vi hade någon slags kontrapropositionsvotering. Nu kan jag inte komma ihåg precis vilket årtal, det glider liksom ihop, men jag tror att jag var vice ordförande då när Bosse Forsberg var ordförande och då jobbade vi rätt så mycket. Bertil Högberg: Men även sen när Margareta var ordförande? Helena Johansson: Just det, då var jag också kvar. Bertil Högberg: Som vice ordförande ja. Helena Johansson: Ja. Bertil Högberg: Du var kvar de sista två åren som hon jobbade. 3

4 Helena Johansson: Ja, men jag höll också på med vårdförbundets bidrag. Och förhoppningsvis gjorde det väl någon nytta. Bertil Högberg: Men du var alltså en ganska lång tidsperiod, det vart nästan 10 år då, som du satt med och du måste, tillsammans med Magnus Walan, varit en av de som stod för kontinuiteten Helena Johansson: Ja, och Magnus försökte ju reda ut det här med alla fackföreningar i Sydafrika. Det var miljoner förkortningar. Jag tänkte att det här kommer jag aldrig att komma i ihåg. Men så bestämde jag mig för att det faktiskt inte spelade någon roll. Det viktigaste var ju att man kunde vilka som i princip hade rätt och vilka som hade fel, och vad det gick ut på. Jag lärde mig jättemycket om södra Afrika överhuvudtaget. Bertil Högberg: Var det någon speciell samordning kring de fackliga frågorna inom ISAK? Helena Johansson: Nej, det tror jag inte att det var. Bertil Högberg: Magnus, som du nämnde, han hade ju väldigt stor kontaktyta mot fackföreningsrörelsen i Sydafrika. Helena Johansson: Här hemma också, min minnesbild är att han hade någon uppgift i att hålla ihop arbetet mellan alla fackföreningar. Om jag skulle se tillbaka nu med det jag kan om den fackliga världen, så kan jag ju se att man kunde ha gjort mycket mer och fått en bättre utdelning på arbetsinsatsen, dvs om vi hade burit oss åt på ett annat sätt. Men så kan vi ju inte resonera, man kan ju inte jämföra det. Bertil Högberg: Nej precis. Afrikagrupperna hade ju en facklig arbetsgrupp hade ni någon kontakt med den? Helena Johansson: Nej, inte som jag kan komma ihåg. Magnus hade säkert det. Bertil Högberg: Eftersom du har ett ganska långt tidsperspektiv, från mitten av 80-talet tills uppgiften var avslutad, hur skulle du beskriva att ISAK förändrades under den här 10 års perioden? Helena Johansson: Jag tror att vi blev bättre på att åstadkomma resultat. Bertil Högberg: I vilken mening då? Helena Johansson: ISAK:s uppgift då var ju att vara en spjutspets i arbetet, vi låg ju längst fram hela tiden, vilket gjorde att det skapade ju också motstånd och irritation från andra organisationer som säkert tyckte att dom också gjorde bra saker. Det vi tyckte var att dom väl 4

5 inte var tillräckligt tydliga på sanktionsfrågan till exempel. För det var ett otroligt hängivet arbete som massor med folk lade ner. Men ibland så tror jag att hängivenheten tog överhand, vartefter blev man bättre på att tänka utifrån dom som vi skulle prata med. Var man kunde möta dom någonstans, och få dom att göra någonting som drog åt rätt håll. Det var väl mer pragmatism, och mindre ridande på principerna. Det krävs på något sätt trygghet både i organisationen och bland personerna för att kunna vara lite fiffig också. Men känner man sig osäker då vågar man ju inte göra några avsteg från den enda rätta vägen för att det kan bli fel. Och när då tryggheten i organisationen växte vartefter så tror jag att det skapade möjligheter om sådant som man inte trodde att man fick eller inte vågade, ja det kan ju finnas massor med skäl. Man blev smidigare och fick med sig folk i större utsträckning, tror jag. Bertil Högberg: Du blev vice ordförande ganska snart. Vad innebar det? Vad var din roll som vice ordförande? Helena Johansson: Dels var det ju en hel del jobb gentemot kansliet och ansökningarna till Sida. Så det innebar att jag jobbade mer med det än jag hade gjort annars tror jag. Och när man kliver in i en organisation på det sättet, så kräver ju det mer arbete men å andra sidan så lärde jag mig väldigt mycket. Bertil Högberg: Betydde det också att du representerade organisationen utåt? Helena Johansson: En del gjorde jag det. Jag var på en del möten med Shell. Jag kommer ihåg att jag var på någon debatt i TV om sanktionerna med Åke Magnusson från Svenskt Näringsliv, och sen så fick jag ju åka till Namibia på självständighetsfirandet. Bertil Högberg: Ja, just det. Där var vi tillsammans ja. Helena Johansson: Ja, det var en stor upplevelse det var det verkligen. Så det var en del sådana uppdrag. Bertil Högberg: Var du någonting nere i Sydafrika också? Helena Johansson: LO och TCO gjorde en resa till Sydafrika någon gång i den vevan där jag åkte med för Vårdförbundet, och sen hade ju ISAK en delegations resa ner som jag höll i tillsammans med Lotta. Vi åkte väl på eget bevåg till en urangruva i Namibia. Vi sa att svensk apartheidrörelse blev mycket oroade över effekterna av uranbrytningen. Så vi fick åka dit och titta och då skickade dom ett eget flygplan. Dom tog ut oss även ut på krogen. Bertil Högberg: Fick ni träffa facket också? 5

6 Helena Johansson: Ja det fick vi. Jag tror att på en del av dom här mötena så var det bra att det också fanns någon person som hade en position i någon fackförening som var där. Då kunde man inte bara avfärda det med att det var sådana här solidaritets aktivister. Bertil Högberg: Vad var de viktigaste sakerna som ISAK gjorde under dom här åren, och vilka aktiviteter kommer du ihåg? Helena Johansson: Vi plockade fram väldigt mycket bra utbildningsmaterial som fick stor spridning och som användes av andra. Bertil Högberg: Som till exempel? Helena Johansson: Som dom här böckerna och bladen om Apartheid och Sydafrika, dom använde vi på fackliga möten, vid utredningar och sådant. De spreds ju ganska bra. Men om man tänker på vad som hände i arbetet så var det Folkriksdagen mot Apartheid som ju var ett snilledrag. Den var väldigt bra. Det var ju precis i början när jag kommit med. Bertil Högberg: Februari Helena Johansson: Det var klokt att liksom försöka få med hela samhället. Det var det som gjorde att organisationen fick så mycket gjort. Det var svårt för sanktionsmotståndarna att skapa bilden att det var några som man bara kunde strunta i. Bertil Högberg: Var fanns det största motståndet? Helena Johansson: Jag vet inte. Och det västa är att jag inte har något minne av att vi diskuterade det på det sättet heller. Vilket man naturligtvis borde ha gjort, eller så gjorde vi det fast jag har glömt det. Bertil Högberg: Men andra aktiviteter som du kommer ihåg under den här tiden. Du nämnde Shellbojkotten. Helena Johansson: Ja, den tycker jag också var väldigt bra för den riktade uppmärksamhet på frågan. Det var en arbetskamrat till mig på vårdförbundet, hennes barn, hon hade ganska små barn då, visste att man inte fick tanka och äta på Shell mackar. Det tog jättelång tid innan dom kunde förlita sig på att man kunde åka till de bensinmackarna. Jag tycker att vi jobbade väldigt bra med det. Det var klokt tänkt, ett bra sätt att rikta uppmärksamhet på frågan. Bertil Högberg: Är det några andra kampanjer du kommer ihåg? Helena Johansson: Nej, det är det nog egentligen inte. Fast vi måste ju ha gjort en massa andra grejer, men det har förbleknat. 6

7 Bertil Högberg: Vad är dina andra minnen, du behöver inte utgå ifrån kampanjer, som står fram från ISAK tiden? Helena Johansson: Det var fantastiskt att få jobba ihop med de här personerna som kunde jättemycket om södra Afrika, apartheid och utvecklingen i Sydafrika. Det var väldigt spännande och öppna diskussioner. Det var ju inte alltid helt lätt för det var ju ett väldigt brett spektrum av organisationer. Ibland undrade man ju verkligen hur det skulle gå. Jag tyckte att jag lärde mig mycket som jag har haft nytta av sen i arbetet. Inte minst i diskussionen kring sanktioner, hur väsentligt det var i just sanktionsfrågan att den drevs inifrån. Bertil Högberg: Hur då menar du? Helena Johansson: Att det fanns en uppbackning kring frågan på gräsrotsnivå drev på regeringen. Det var ju inte så lätta diskussioner i samband med att dom anarkistiska grupperna attackerade bensinmackarna. Bertil Högberg: Det var ju svårt att hantera det även inom ISAK, man försvarade sig väl utåt, men? Helena Johansson: Ja, det var ju jättemycket diskussion om hur man skulle hantera dom grupperingarna som stod utan för ISAK men drev kampanjen på sitt sätt. Det var diskussioner om vilket ansvar vi hade för det och vad vi skulle göra åt det. Bertil Högberg: Fick det inte konsekvensen att några organisationer lämnade ISAK? Helena Johansson: Ja, det kanske dom gjorde. Bertil Högberg: Du sa ju att organisationen var väldigt bred, var det andra sådana här spänningar som var tydliga? Helena Johansson: I samband med att diskussionen om Winnie Mandela kom upp, så blev det en hel del diskussioner. Bertil Högberg: Det var lite senare på 90-talet det. Helena Johansson: Jag tror att det var väldigt värdefullt för organisationen att fundera på vem det var vi stödde och varför, var det sak eller person. Det var svårt att hantera att en person som gjort väldigt mycket bra saker plötsligt gör något dåligt. Men det finns ju också en väldig lärdom i det där. Bara för att man har rätt så innebär ju inte det att man är ofelbar. Bertil Högberg: Hur många medlemsorganisationer var ni? Närmare 80 va? 7

8 Helena Johansson: Ja kanske så många. Bertil Högberg: När jag var ordförande på 80-talet var vi runt hälften. Vilka organisationer gjorde de större insatserna? Helena Johansson: Dels var det naturligtvis Afrikagrupperna, som vi jobbade oerhört nära. Det var ett problem ibland att vi blandades samman samt att vi ibland drev lite olika linjer. ISAK var också beroende av den sakkunskap som fanns inom Afrikagrupperna. Sedan blev jag imponerad över alla från kyrkorna som gjorde ett jättejobb. Bertil Högberg: Dom var viktiga i organisationen. Helena Johansson: Dom var viktiga i organisationen och dom var viktiga i arbetet. Det var viktigt därför att det var också en legitimering att massa folk som inte var sådana där solidaritets figurer, och inte var aktiva annars, klev in, vilket ju egentligen inte är konstigt eftersom grundfrågan är så enkel. Bertil Högberg: Hade ni mycket direktkontakter med folk från Sydafrika och Namibia förutom ANC och SWAPO? Helena Johansson: Min minnesbild är att vi hade rätt så mycket kontakt med fackföreningarna och vi hade också ganska mycket kontakt med en del av kyrkorna. Bertil Högberg: Var det mycket besök och sådant. Helena Johansson: Nej, det var nog bara några enstaka. Bertil Högberg: Det är inga speciella besök som du kommer ihåg därifrån? Helena Johansson: Vi hade ju en facklig turné. Där var jag inblandad i att arrangera några arbetsplatsbesök. Sådana där projekt var det jag jobbade med och de var viktiga. Det innebar ju att det var en massa människor som fick en personlig relation till hela frågan. Bertil Högberg: Var det några relationer som du fick som du hade möjlighet att följa upp sen när du kom tillbaka? Helena Johansson: Ja och så fick jag vara med när sjuksköterskeföreningen hade en demonstration, och det var ju verkligen en upplevelse för livet. Då skrek dom Leve kommunist partiet!, Leve sjuksköterskeföreningen!. Bertil Högberg: Vart var det, i Johannesburg? 8

9 Helena Johansson: Det var i Johannesburg. Jag fick träffa en vit sjuksköterskeförening som sa, Nej men vi har ju inget emot dom svarta. De här kontakterna gjorde att frågan blev en verklighet för massa folk i vårt förbund, för att vi hade ju massa möten. Och jag tog alla chanser jag fick att hitta något bananskal att halka in på det ämnesområdet. Även om inte det var det ursprungliga syftet med samlingen. Det är klart att på det sättet, i och med att jag fick vara med, gjorde att medvetenheten hos oss blev mycket större, än vad det hade blivit annars när det bara hade handlat om en princip. Nu handlade det om folk som jag träffat och som jag kände. Det betyder ju mycket när man får ett ansikte. Till någon kongress som vårdförbundet hade i den vevan, bjöd vi in en sjuksköterska från Sydafrika. Då hade det hänt något precis i den vevan. Det var någon ganska nära henne som hade blivit dödad. Jag kommer inte ihåg om det var någon i hennes fackförening, eller om det var hennes släkting eller hur det var. Men hon kom i alla fall och det blev en väldigt stark upplevelse, med den här ganska hårt tagna kvinnan, när hon berättade vad som hade hänt. Då satt det trehundra personer tysta som möss. Sånt glömmer inte folk. Då tänker man på att ibland när man pratar utifrån de stora strategierna, så handlar det ju ändå egentligen om att nå en massa enskilda personer. Det är dom som ska utgöra den här massan. Hade man börjat tänka på det lite tidigare då hade man kanske kommit på mycket mer. Bertil Högberg: ANC och SWAPO var ju med direkt här i.o.m. sina kontor här i Stockholm. Kommer du ihåg någonting ifrån diskussioner om ni hade olika synsätt på saker och ting? ISAK och ANC respektive SWAPO att det var någon fråga som ni diskuterade? Helena Johansson: Jag kommer ihåg det i samband med diskussionen om Winnie Mandela. Men det måste ha funnits där massa andra gånger också, fast jag tror att rätt mycket av dom diskussionerna var väl dom som i första hand var på kansliet. När dom inte kunde lösa det så kom det till styrelsen. Men det är inget som jag kommer ihåg på det sättet. Antagligen är det så att det som hände i början, uppfattade jag nog inte. Antagligen för att man måste liksom in i frågan innan man hör vad folk egentligen säger. Bertil Högberg: Var det några andra problem i arbetet som du minns? Helena Johansson: Dom mesta problemen har jag ju nämnt men, men det som var ett reellt problem, det var ju att vi hela tiden var tvungna att finansiera allt genom att söka pengar till projekt. Jag tycker att vi skötte det bra, och dom som jobbade på kansliet var väldigt duktiga på att få ihop den här verksamheten i projekttermer. Det var ju ett ständigt plockande för dom som jobbade på kansliet och det var en väldigt osäker tillvaro för dom. Mycket byggde ju egentligen på att dom som jobbade var oerhört engagerade i arbetet, annars hade det ju aldrig gått. Dom jobbade mycket, mycket mer än vad dom borde ha gjort, fick mycket minde pengar än dom borde ha fått. Det var ju så att dom ville. Samtidigt höll det ju ändå på rätt så länge och man kan ju liksom inte köra rovdrift på folk hur som helst, bara för att dom hänger sig åt något dom tycker är viktigt. Ibland var det nog på gränsen tror jag. Men att finansiera 9

10 den typen av verksamhet, när man håller på väldigt länge och som är väldigt bred, och när man ständigt måste söka pengarna som om det var tillfälliga projekt, det var ju ett problem. Bertil Högberg: Då när du kom in i bilden hade ni möjlighet att få pengar från Humanberedningen på SIDA, eller? Helena Johansson: Det ändrades någonstans där efter ett tag. Bertil Högberg: För att från början var det ju bara informationsmedel, och dom var ju väldigt begränsade. Helena Johansson: Ja, just det, jo det var dom. Vi sökte på något slags rampengar, som vi byggde upp med massa olika delprojekt. Bertil Högberg: Det var ju en del av ISAK:s princip det här att man inte skulle stödja turism. Därför hade man inte egentligen jobbat heller med att organisera kontaktresor. Det var individuella medlemmar som åkte. Det var en del som reste för att skriva och så vidare. Men det blev inte så att man skickade ner större grupper förrän Helena Johansson: Ja, just det. Bertil Högberg: Men påverkade det på något sätt sen, att man fick en bredare kontaktyta eller vad spelade det för roll? Helena Johansson: Jag tror att det spelade stor roll för de personerna som åkte. Bertil Högberg: Men du kände inte att det fick någon direkt återverkan på organisationen sen. Helena Johansson: Nej. Bertil Högberg: När saker och ting började ändras då i början på nittiotalet, och frågan var vad ISAK skulle göra sen: vad gör vi efter fria val?. Vad minns du utav det? Den förändring utav strategi som det innebar. Helena Johansson: Alltså, det var ju en väldigt komplicerad diskussion, det var inte så lätt att veta vad som var rätt; om det var rätt att lägga ner därför att vi hade faktiskt gjort det vi skulle. Samtidigt så kunde man ju se att det fanns behov av att upprätthålla kontakten och frågan var hur det skulle lösas. Det var väldig väldigt rörigt, det är min första minnesbild kring det här. Vilka organisationer som ville vara med, en massa organisationer sa att dom ville vara med, fast egentligen så ville dom inte. Bertil Högberg: Du menar i någon slags fortsättning. 10

11 Helena Johansson: Vi var många som jobbat där jätte länge. Det är inte så lätt att lägga ner en organisation, därför att man har nästan sin identitet där också. Så det var ett rörigt skede, men sen så gick det väl ganska bra har jag för mig. Bertil Högberg: Men ni skapade nätverk Södra Afrika som någon slags fortsättning. ISAK jobbade ju egentligen med både Sydafrika och Namibia men där hade Namibia alltid en tendens att hamna vid sidan om. Hur upplever du Namibiafrågan hanterades under den här tiden i ISAK? Helena Johansson: Namibia var aldrig det som var viktigast. Om jag försöker komma ihåg och tänka hur jag tänkte; jag kunde väldigt lite om Afrika men man försökte lära sig. Sydafrika blev tydligt det man lärde sig om och tog ställning till. Namibia var hela tiden det som var vid sidan om. Bertil Högberg: Vad hände med ISAK:s kontakter med Namibia efter självständigheten? Helena Johansson: Jag tror inte att vi hade så mycket kontakter. Vi kom att ha en del diskussioner om hur man hanterade den gamla statsförvaltningen där man garanterade folk jobb och så. Men, jag har inget minne av att vi någonsin använde mycket tid att diskutera Namibia så när det kom upp att vi skulle åka dit då tänkte jag: Varför ska jag få åka dit? Jag har ju inte gjort någonting. Men det var ingen annan som kunde. Det är ju ändå fantastiskt att få vara med vid självständighetsfirandet. Jag tyckte ändå att jag var udda på något sätt. Men eftersom jag kommer ihåg att jag tyckte det så kan vi inte ha pratat så särskilt mycket om det, för då skulle jag inte ha tänkt så. Bertil Högberg: Såg du sen efteråt om det fanns några kvardröjande effekter inom vårdförbundet, på det här att ni faktiskt varit med i ISAK och jobbat med de här frågorna. Helena Johansson: Jag tror att det som hängde kvar länge, och som fortfarande finns där, det är att man har varit otroligt mycket tydligare i vissa frågor. Det har funnits ett intresse och en tydlighet i det som har handlat om allas lika värde, rasism, etnicitet, diskriminering och sånt. Det finns kvar som ett arv i organisationen att det här är en viktig fråga för oss. Folk har pratat om att vi har varit med och jobbat mot apartheid och därför kan vi inte acceptera att vi behandlar folk på olika sätt. Det finns kvar som en viktig del i organisationens själ. Det beror väl också på att det landade i något när vi gjorde det. Det fanns liksom en grogrund för att det landade. Det finns ju alltid folk som tycker: men ska facket verklighen hålla på med det där. Men samtidigt så tror jag att det är just det där med att behandla folk olika bara för att dom har en annan hudfärg. Det såg man som orättvist, det upprörde människor i grunden. Därför finns det en stolthet i organisationen och i organisations minne över att vi var med. Att vi här hemma ändå kunde göra något litet för att hjälpa till. Så det är inte borta, det tycker jag inte. 11

12 Bertil Högberg: Är det något du märker av på den här nivån, TCO nivån, också, att det finns den här traditionen, åtminstone i några förbund? Helena Johansson: Ja, det finns nog. Sen finns det också ett minne av att vårdförbundet faktiskt var med, för när det kommer upp diskussioner där i krokarna så säger folk: Nämen, var inte ni med där? Bertil Högberg: Jaha, är det något mer som har poppat upp i minnet nu när vi suttit och pratat? Helena Johansson: Det var ju väldigt roligt, och det var väl tur det, för annars så hade man väl inte haft ork att hålla på så länge. Det måste inte vara roligt, men man måste få någonting tillbaka själv också. Bertil Högberg: Och vad tyckte du att du fick tillbaka? Helena Johansson: Jag lärde mig jättemycket. Jag träffade folk från delar av organisations Sverige som jag inte haft någonting att göra med tidigare, vilket var lärorikt både i sak och på något slags personligt plan tycker jag. Det är min minnesbild, även om man jämför med en del andra organisationer att dom motsättningar som var och dom olika uppfattningar, att det var aldrig på det där oförsonliga sättet. Det var nog egentligen bara en gång då vi höll på att dividera om dom här som eldade upp bensinmackarna. Då bröt det loss fullständigt. Men annars har jag inget minne av att det var på det sättet, det var nog mer att man diskuterade i vanlig konversation. Jag tyckte att jag fick mycket. Det finns många länder där det händer en massa viktiga saker, men Sydafrika och Namibia har liksom fått en egen plats, som det blir om man hållit på med en sak. Och sen har man ju folk som man har jobbat ihop med, Magnus träffar jag ju fortfarande med jämna mellanrum. Bertil Högberg: Tack så mycket. 12

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget? A: Vad heter du? S: Jag heter Stefan. A: Hur gammal är du? S: 39. A: Och var jobbar du någonstans? S: Fällmans Kött. A: Vad är ditt yrke? S: Jag är logistik- och lagerchef. A: Hur hamnade du i den här

Läs mer

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem.

NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS. !Vi bjuder på fika och informerar om vårt möte och vem som kommer att bo hos vem. av 5 1 NYHETSBREV YOUTH WITHOUT BORDERS Vårt första nyhetsbrev Jag hoppas att ni alla vet vid detta laget vad era ungdomar håller på med här i skolan efter lektionstid. Annars är det kanske tid att ni

Läs mer

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ

JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ JAG FUNDERADE INTE ENS PÅ DET HÄR MED KLASS INNAN JAG BÖRJADE PLUGGA OM MEDELKLASSNORMER I UNIVERSITETSMILJÖN Lena Sohl Doktorand Sociologiska institutionen, Uppsala Universitet JENNYS BERÄTTELSE Ja, jag

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da!

Drogad. AHHH! skrek Tim. Vad har hänt! skrek jag. Det är någon som har kört av vägen och krockat med ett träd! Men ring 112! Ge mig min mobil da! Drogad Det var en helt vanlig lördags morgon, klockan var 4:33 det var kallt och snöade ute. Idag skulle jag och min pojkvän åka på skidresa i en vecka i Lindvallen, det är första gången för min pojkvän

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund

juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Innehållsförteckning Kapitel 1, Zara: sid 1 Kapitel 2, Jagad: sid 2 Kapitel 3, Slagna: sid 3 Kapitel 4, Killen i kassan: sid 5 Kapitel 5, Frågorna: sid 7 Kapitel 6, Fångade: sid 8 Kapitel 1 Zara Hej, mitt

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport

Stockholms Universitet Masterprogrammet i Statsvetenskap Praktikrapport Fackförbundet SKTF. Praktikrapport Praktikrapport Praktik - Fackförbundet SKTF Omfattning: 2010-09-01-2011-01-21. 20 veckor (30 hp), heltid. Handledare: Besöks-/Postadress: Therese Svanström Andersson, Stabschef SKTF. 08-7896533 / 070-2983244

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista

h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista h ä x folk et magisk a kr after Jo Salmson Illustrationer av Natalia Batista Kapitel 1 I full galopp Sol Hästarna galopperade så snabbt att Sol fick tårar i ögonen. Hon hann knappt ducka för ett par lågt

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr 3. Felicias personlighet har kränkts bla. läst hennes dagbok alla har

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008. (journalist) och (sexsäljare) befinner sig i en bar i Pattaya, Thailand. En intervjusituation. och det va som om

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

MITT SVERIGE VÅR FRAMTID

MITT SVERIGE VÅR FRAMTID MITT SVERIGE VÅR FRAMTID INNEHÅLL SAMMANFATTNING...4 BAKGRUND...5 INTERVJU: HEJ SEKO SÖDRA...6 RESULTAT...7 ARBETSGIVAREN SKA INTE KUNNA STAPLA KORTA VISSTIDSANSTÄLLNINGAR PÅ VARANDRA...7 NÄR MÄNNISKOR

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium

Tunadalskyrkan Luk 7: Ett heligt mysterium 1 Tunadalskyrkan 130915 Luk 7:11-17 Ett heligt mysterium Olika bibelöversättningar ger olika varianter av bibeltexten. I en av de nyare The Message på svenska är det också tillrättalagt för att det lättare

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Utvärdering APL frågor till praktikant

Utvärdering APL frågor till praktikant Utvärdering APL frågor till praktikant Jag studerar på A. Vård och Omsorgsprogrammet för 23 34,8 ungdomar åk 1 B. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0 ungdomar åk 2 C. Vård och Omsorgsprogrammet för 0 0

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05

Fotbollsförening, Skövde 07/10/05 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Fotbollsförening,

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Ingenjörsamfundet byter chef

Ingenjörsamfundet byter chef Ingenjörsamfundet byter chef Publicerad: 2013-04-10 11:34 Ingenjörsamfundet som står inför stora förändringar har rekryterat en ny verksamhetschef. Det är Stefan Johansson som har lång erfarenhet från

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga.

runt innan vi blev körda till vårt boende. I Kessel blev vi mötta av Emile Hendrix och hans fru Hilda som hälsade och var jättetrevliga. STAL HENDRIX När jag blev uppkallad bland de andra tjejerna för att höra om vi fått utlandspraktik eller inte var jag väldigt förhoppningsfull men samtidigt nervös. Så fort vi klivit in i rummet fick vi

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

NANNY KALIFORNIEN. Att jobba som Au pair. Unikt inslag om min egen upplevelse som nanny i the golden state

NANNY KALIFORNIEN. Att jobba som Au pair. Unikt inslag om min egen upplevelse som nanny i the golden state NANNY I KALIFORNIEN Unikt inslag om min egen upplevelse som nanny i the golden state Att jobba som Au pair Att fara till Kalifornien och jobba som en Au pair är en fantastisk möjlighet att utvecklas och

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Lidköping, Sockerbruket 071109

Lidköping, Sockerbruket 071109 Arbetsgruppen Regionalt handlingsprogram Barn och ungas kultur och fritid -------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Lidköping,

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11.

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11. Afrika Din pappa (eller mamma) arbetar på ett internationellt företag med huvudkontoret i Salo. Han (eller hon) har nu fått världens chans, ett erbjudande att under ett helt år bygga upp en ny fabrik i

Läs mer

AIRNEWS. Futurum. #49 April 2014. I DETTA NUMMER: Paddelhajk / Beachcamp 14 / Vilda UtRo /

AIRNEWS. Futurum. #49 April 2014. I DETTA NUMMER: Paddelhajk / Beachcamp 14 / Vilda UtRo / AIRNEWS #49 April 2014 Futurum I DETTA NUMMER: Paddelhajk / Beachcamp 14 / Vilda UtRo / INLEDANDE ORD 1 Tanzania, en del av Afrika! En del av min en gång slutade jag fråga saker som jag undrade. livshistora!

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna

(Johanna och Erik pratar mycket bred skånska.) Johanna. Erik. Men måste vi verkligen? Johanna. Erik. Klart jag gör. Johanna ( och pratar mycket bred skånska.) Jag är en främling i detta land, men detta land är ingen främling i mig! Men måste vi verkligen? Vet du vem som sa så? Klart jag gör. Vet du vem som kände sig som en

Läs mer

GULA HÄFTET! Vilka som ska göra sakerna vi bestämde på lördagen Beskrivningar för deras uppdrag Slutet på mötet

GULA HÄFTET! Vilka som ska göra sakerna vi bestämde på lördagen Beskrivningar för deras uppdrag Slutet på mötet GULA HÄFTET! Innehåller punkt 24-37 Vilka som ska göra sakerna vi bestämde på lördagen Beskrivningar för deras uppdrag Slutet på mötet Här finns också förslag till förbundsstyrelsen, barnrättspolitiska

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

ROSA HÄFTET! Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen

ROSA HÄFTET! Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen ROSA HÄFTET! Innehåller punkt 15-23 Vad som ska hända i RBUF nästa år Andra förslag från förbundsstyrelsen Saker som rör samarbetet med Rädda Barnen Här finns förslag på vilka saker RBUF ska göra under

Läs mer

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1

Barn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1 Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM?

BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM? Sida 1/5 BESTÄLLARSKOLAN #4: VEM SKA GÖRA MIN FILM? I detta avsnitt kommer du upptäcka bland annat: Hur du bäst väljer produktionsbolag Hur du bedömer ett bolags kompetens Hur du undviker att bli lurad

Läs mer

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Olle

Innehållsförteckning. Kapitel 1 Olle Innehållsförteckning Kap 1 Olle sida 2 Kap 2 Blomplockning i nationalparken sida 3 och 4 Kap 3 Bankrånet sida 5 Kap 4 Rättegången sida 6 Kap 5 videogranskningen sida 7 Kap 6 Den rätta rättegången sida

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet! Det kan ha varit en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske ordnat ett musikarrangemang, skött ett café,

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Våga fråga! Välkommen som värvare! Johnny Mostacero Förbundsordförande

Våga fråga! Välkommen som värvare! Johnny Mostacero Förbundsordförande Värvarmanual Våga fråga! Tillsammans ska vi värva många nya medlemmar tilll IOGT-NTO. En tuff utmaning som är möjlig att nå om vi alla drar vårt strå till stacken. Du och jag kan bidra till målet genom

Läs mer

Kvalitetsarbete Myran

Kvalitetsarbete Myran Kvalitetsarbete Myran Kungshöjdens förskola Smultronet 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Helene Hellgren Mia Johanson Marina Jorqvist Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens

Läs mer

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk

Medbestämmande, AKK och godmanskap. Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk Medbestämmande, AKK och godmanskap Kommunikationskarnevalen 2014 Linda Björk Bakgrund Avhandling i Socialt arbete på Linnéuniversitetet: Erkännande, makt och möten, En studie av inflytande och självbestämmande

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Den räta linjens ekvation

Den räta linjens ekvation Den räta linjens ekvation Här följer en dialog mellan studenten Tor-Björn (hädanefter kallad TB) och hans lärare i matematik Karl-Ture Hansson (nedan kallad KTH). När vi möter dem för första gången är

Läs mer

Våga fråga! Välkommen som värvare! Anna Carlstedt Förbundsordförande

Våga fråga! Välkommen som värvare! Anna Carlstedt Förbundsordförande Värvarmanual 2 Våga fråga! Tillsammans ska vi värva många nya medlemmar tilll IOGT-NTO. En tuff utmaning som är möjlig att nå om vi alla drar vårt strå till stacken. Du och jag kan bidra till målet genom

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012

Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Kays måndagstips Nr 24 Den 26 nov. 2012 Välkomna till det 24:e inspirationsbrevet. Repetera: All förändring börjar med mina tankar. Det är på tankens nivå jag kan göra val. Målet med den här kursen är

Läs mer

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna.

Vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Frågeställning: Ämne: Historia, vikingarna. Jag vill fördjupa mig i vikingatiden. Vad de åt, hur de levde, o.s.v. Jag tänkte dessutom jämföra med hur vi lever idag. Detta ska jag ta reda på: Vad var städerna

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Vad krävs för en lyckad undervisning Av Henrik Johansen Det är viktigt som tränare att vi förstår vår uppgift fullständigt och på så sätt har de bästa möjliga förutsättningarna

Läs mer

Valberedd 2015 Din guide till valet!

Valberedd 2015 Din guide till valet! Valberedd 2015 Din guide till valet! 1 Valberedd 2015 Din guide till valet! Vad är valet? På måndag 23/11 kommer vi att rösta om vilka som ska sitta i förbundsstyrelsen år 2016! Vi i valberedningen har

Läs mer

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö

Riksmöte 2010. 19-21 november - Nässjö Riksmöte 2010 19-21 november - Nässjö Varför du borde delta: - Du får makt på årets största och viktigaste möte inom spelhobbyn. - Du får lära känna massor av intressanta människor som har samma intressen

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

LUPP 2012 Vimmerby kommun

LUPP 2012 Vimmerby kommun LUPP 2012 Vimmerby kommun Under hösten 2012 genomfördes ännu en LUPP-undersökning i Vimmerby. Det var den fjärde i ordningen (De tidigare gjordes 2005, 2007 och 2009). I Vimmerby deltog 155 elever i årskurs

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

Funktioner. Räta linjen

Funktioner. Räta linjen Sidor i boken 14-143, 145-147 Funktioner. Räta linjen Här följer en dialog mellan studenten Tor-Björn (hädanefter kallad TB) och hans lärare i matematik Karl-Ture Hansson (nedan kallad KTH). När vi möter

Läs mer

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar

Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar Enkätundersökning hos AHA:s Medlemmar 2014 Är du man eller kvinna? 13% 11% Man Kvinna 76% Ålder? 11% 6% 11% 26% 20-30 31-45 40-60 Över 61 46% Hur hittade ni AHA (Anhöriga Hjälper Anhöriga)? 11% 3% 8% 22%

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Augusti 2013 Här är vi 36 nyfikna och förväntansfulla elever som står framför Naturhistoriska riksmuseet. Vi tog en gruppbild som ett minne från denna dag. Vi

Läs mer

Tack för den här gången

Tack för den här gången KONGRESSBLADET 15 juni 2014 valdes med acklamation och applåder. En föryngrad förbundsstyrelse är också vald med fem nya ledamöter. Kongressen har även tagit ställning till ett flertal uttalanden, till

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

Workshop 00:Almestrand Nina Söderström Malin Sörman Maria Hager Under åren 1999 2000 genomförde jag min andra fotografiska workshop på ett behandlingshem för mammor och deras barn. Hemmets uppgift är att

Läs mer

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10

PROJEKTLEDNING inom produktutveckling. Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 PROJEKTLEDNING inom produktutveckling Individuell inlämningsuppgift KPP039 Produktutvekling 3 Boris Mrden 2010-01-10 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektarbete... 4 Projektledning & Ledarskap...

Läs mer

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns.

Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Leroy är en lilamaskad snart 6 årig herre, vår första siames och den mest underbara katten som finns. Han har gått upp i vikt en del varje gång vi haft kattungar hemma, men gick tillbaka rätt fort till

Läs mer