ISAK, The Swedish Confederation for Professional Employees

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ISAK, The Swedish Confederation for Professional Employees"

Transkript

1 Helena Johansson ISAK, The Swedish Confederation for Professional Employees Johansson was elected to the The Swedish Association of Health Professionals (Vårdförbundet - swe) in mid 1980's. She had previously been invloved in the Palestine issue and worked with FNL groups. At ISAK, she worked with compiling education material to be used in information campaigns in Sweden and she worked with unions in South Africa and Namibia. One of the major campaigns Johansson was involved in was the Shell boycott. Johansson is currently working at the Swedish Confederation for Professional Employees wich was also a partner in the solidarity movement. (The Interview is in Swedish.) Bertil Högberg: Det är 26 september idag, och jag sitter på TCO med Helena Johansson. Du kan väl först förklara vad du gör här på TCO, och hur du hamnade här. Helena Johansson: Jag är chef för avdelningen för strategisk samordning. TCO är en central organisation för 18 olika fackliga organisationer på tjänstemannasidan. Det är till exempelt polisförbundet, det är vårdförbundet, lärarförbundet, SKTF, och ST dom statligt och kommunalt anställda. Jag är chef för en avdelning som heter strategisk samordning, och det innebär att jag är ansvarig för det samlade internationella arbetet för den fackliga utbildning som TCO har, och sen ligger den juridiska enheten hos mig också. Jag hamnade här efter att ha arbetat som förtroendevald länge inom vårdförbundet. Den sista tiden var jag vice ordförande i vårdförbundet, var arvoderad, och jobbade fackligt på heltid. Sen hamnade jag här och det är jag väldigt nöjd med. Bertil Högberg: Hur kom du att bli engagerad i kampen för södra Afrikas befrielse? Helena Johansson: Jag blev inblandad i det genom mitt förtroendeuppdrag i vårdförbundet faktiskt. Jag hade arbetat med andra typer av internationellt solidaritetsutbyte men hade inte jobbat någonting med södra Afrika. Men sen fick vårdförbundet en förfrågan om vi ville ställa upp med en person till styrelsen för ISAK. Vårdförbundet var ju med i organisationen, och då frågade dom mig. Jag sa att det gör jag gärna, för jag hade ju följt det på avstånd och tyckte att det var viktigt. Men jag hade ju inte jättestor koll på exakt vad ISAK gjorde och hur läget var och så. Bertil Högberg: Vilket solidaritetsarbete var det du hade varit involverad i tidigare? Helena Johansson: Jag jobbade länge med FNL grupper, också hade jag jobbat med Palestina frågan. Så det fanns ju likheter, även om jag aldrig hade hållit på med Afrika. Bertil Högberg: När var det här? Helena Johansson: Det var i mitten på 80-talet någon gång. 1

2 Bertil Högberg: Vad hade vårdförbundets medlemskap i ISAK betytt innan dess? Helena Johansson: Vi hade inte gjort så mycket, utan det var mer att det fanns en allmän inställning, hos ledningen och även i förbundet, att det är klart att det är viktigt att stöda ett arbete mot apartheid. I vårdförbundet med yrkesgrupperna sjuksköterskor och barnmorskor, har det alltid funnits medlemmar som har varit ute och jobbat och som har kommit hem med sina egna erfarenheter och tagit med dom även in i det fackliga arbetet. Så därför låg inte frågan så lång borta. Men vi gjorde inte så mycket, vi bara tyckte saker. Det är ju inte bara i och för sig men, sen när jag kom med i styrelsen då kom jag frågan närmare på något sätt, genom förbundet och i och med att jag också satt i förbundsstyrelsen. Bertil Högberg: Vad fick det för konsekvenser för förbundets arbete? Helena Johansson: Jag tror att den konsekvensen det fick för förbundet var att jag tog upp det vid olika tillfällen, på facklig utbildning, på fackliga kurser, på möten, det blev ju en del min av min vardag och därför var det ju naturligt att ta exempel därifrån. Att rikta uppmärksamhet på det som hände och se till att förbundet fanns med mer aktivt, när det passade eller när det fanns möjlighet, och behövdes göras något. Det var ju inte självklart bland alla fackliga organisationer att driva in på det sättet. Bertil Högberg: Nej ni var inte speciellt många fackliga organisationer som fanns med i ISAK, vilka andra var där. Kommer du ihåg det? Helena Johansson: Det kommer jag faktiskt inte ihåg. Bertil Högberg: Statstjänstemännen var där va? Helena Johansson: ST var säkert med. Bertil Högberg: Och också mitt förbund, folkhögskolelärarna var med, det vet jag. Helena Johansson: Det är möjligt att det var några mer, men jag tror att det kanske var några fler på TCO sidan än på LO sidan. Bertil Högberg: Ja, jag tror att det bara var något enstaka på LO sidan om det var grafikerna eller något sånt. Helena Johansson: Sen är det ju klart att det fanns ett bredare stöd för arbetet mot apartheid inom fackföreningsrörelsen. Det har ju blivit en slags tradition i fackliga organisationer att man inte kliver in som medlemmar i organisationer, där man inte har särskilt mycket utrymme att 2

3 påverka själv, om det inte är något alldeles speciellt. Men vi tyckte ju att det var något så pass viktigt att här man måste vara med. Bertil Högberg: Det gjordes väl ett annat fackligt arbete för södra Afrika i andra former också? Helena Johansson: Det har ju funnits fackliga kontakter och ett fackligt utvecklingsarbete, i första hand ett samarbete med COSATU under väldigt lång tid. Så det var ju inte så att man inte gjorde någonting men, på det här sättet att vi var inne i antiapartheidrörelsen det var liksom en ytterligare del. Bertil Högberg: Vet du om lokala fackklubbar engagerade sig i lokalt i solidaritetsarbete någonstans? Helena Johansson: Det tror jag att det var en hel del som gjorde både på TCO och på LO sidan, men om jag tänker på vårdförbundet så har det alltid varit så att i en del lokalavdelningar så har det funnits ett stort intresse för internationellt hjälparbete och då har det funnits några som har jobbat med någon fråga och då har det gjort att andra har blivit intresserade och så har det blivit en kultur som har fastställt att i den här avdelningen så jobbar vi med dom frågorna, men att andra avdelningar antagligen aldrig skulle komma på idén. Men i vårdförbundet, till exempel dom i Västmanland, har ofta hållit på med olika saker, i Stockholm lika så. Bertil Högberg: Var du med ända till ISAK las ner eller? Helena Johansson: Ja, i stort sett. För jag kommer väldigt tydligt ihåg det där årsmötet när vi skulle lägga ner, då var jag mötesordförande, för vi hade någon slags kontrapropositionsvotering. Nu kan jag inte komma ihåg precis vilket årtal, det glider liksom ihop, men jag tror att jag var vice ordförande då när Bosse Forsberg var ordförande och då jobbade vi rätt så mycket. Bertil Högberg: Men även sen när Margareta var ordförande? Helena Johansson: Just det, då var jag också kvar. Bertil Högberg: Som vice ordförande ja. Helena Johansson: Ja. Bertil Högberg: Du var kvar de sista två åren som hon jobbade. 3

4 Helena Johansson: Ja, men jag höll också på med vårdförbundets bidrag. Och förhoppningsvis gjorde det väl någon nytta. Bertil Högberg: Men du var alltså en ganska lång tidsperiod, det vart nästan 10 år då, som du satt med och du måste, tillsammans med Magnus Walan, varit en av de som stod för kontinuiteten Helena Johansson: Ja, och Magnus försökte ju reda ut det här med alla fackföreningar i Sydafrika. Det var miljoner förkortningar. Jag tänkte att det här kommer jag aldrig att komma i ihåg. Men så bestämde jag mig för att det faktiskt inte spelade någon roll. Det viktigaste var ju att man kunde vilka som i princip hade rätt och vilka som hade fel, och vad det gick ut på. Jag lärde mig jättemycket om södra Afrika överhuvudtaget. Bertil Högberg: Var det någon speciell samordning kring de fackliga frågorna inom ISAK? Helena Johansson: Nej, det tror jag inte att det var. Bertil Högberg: Magnus, som du nämnde, han hade ju väldigt stor kontaktyta mot fackföreningsrörelsen i Sydafrika. Helena Johansson: Här hemma också, min minnesbild är att han hade någon uppgift i att hålla ihop arbetet mellan alla fackföreningar. Om jag skulle se tillbaka nu med det jag kan om den fackliga världen, så kan jag ju se att man kunde ha gjort mycket mer och fått en bättre utdelning på arbetsinsatsen, dvs om vi hade burit oss åt på ett annat sätt. Men så kan vi ju inte resonera, man kan ju inte jämföra det. Bertil Högberg: Nej precis. Afrikagrupperna hade ju en facklig arbetsgrupp hade ni någon kontakt med den? Helena Johansson: Nej, inte som jag kan komma ihåg. Magnus hade säkert det. Bertil Högberg: Eftersom du har ett ganska långt tidsperspektiv, från mitten av 80-talet tills uppgiften var avslutad, hur skulle du beskriva att ISAK förändrades under den här 10 års perioden? Helena Johansson: Jag tror att vi blev bättre på att åstadkomma resultat. Bertil Högberg: I vilken mening då? Helena Johansson: ISAK:s uppgift då var ju att vara en spjutspets i arbetet, vi låg ju längst fram hela tiden, vilket gjorde att det skapade ju också motstånd och irritation från andra organisationer som säkert tyckte att dom också gjorde bra saker. Det vi tyckte var att dom väl 4

5 inte var tillräckligt tydliga på sanktionsfrågan till exempel. För det var ett otroligt hängivet arbete som massor med folk lade ner. Men ibland så tror jag att hängivenheten tog överhand, vartefter blev man bättre på att tänka utifrån dom som vi skulle prata med. Var man kunde möta dom någonstans, och få dom att göra någonting som drog åt rätt håll. Det var väl mer pragmatism, och mindre ridande på principerna. Det krävs på något sätt trygghet både i organisationen och bland personerna för att kunna vara lite fiffig också. Men känner man sig osäker då vågar man ju inte göra några avsteg från den enda rätta vägen för att det kan bli fel. Och när då tryggheten i organisationen växte vartefter så tror jag att det skapade möjligheter om sådant som man inte trodde att man fick eller inte vågade, ja det kan ju finnas massor med skäl. Man blev smidigare och fick med sig folk i större utsträckning, tror jag. Bertil Högberg: Du blev vice ordförande ganska snart. Vad innebar det? Vad var din roll som vice ordförande? Helena Johansson: Dels var det ju en hel del jobb gentemot kansliet och ansökningarna till Sida. Så det innebar att jag jobbade mer med det än jag hade gjort annars tror jag. Och när man kliver in i en organisation på det sättet, så kräver ju det mer arbete men å andra sidan så lärde jag mig väldigt mycket. Bertil Högberg: Betydde det också att du representerade organisationen utåt? Helena Johansson: En del gjorde jag det. Jag var på en del möten med Shell. Jag kommer ihåg att jag var på någon debatt i TV om sanktionerna med Åke Magnusson från Svenskt Näringsliv, och sen så fick jag ju åka till Namibia på självständighetsfirandet. Bertil Högberg: Ja, just det. Där var vi tillsammans ja. Helena Johansson: Ja, det var en stor upplevelse det var det verkligen. Så det var en del sådana uppdrag. Bertil Högberg: Var du någonting nere i Sydafrika också? Helena Johansson: LO och TCO gjorde en resa till Sydafrika någon gång i den vevan där jag åkte med för Vårdförbundet, och sen hade ju ISAK en delegations resa ner som jag höll i tillsammans med Lotta. Vi åkte väl på eget bevåg till en urangruva i Namibia. Vi sa att svensk apartheidrörelse blev mycket oroade över effekterna av uranbrytningen. Så vi fick åka dit och titta och då skickade dom ett eget flygplan. Dom tog ut oss även ut på krogen. Bertil Högberg: Fick ni träffa facket också? 5

6 Helena Johansson: Ja det fick vi. Jag tror att på en del av dom här mötena så var det bra att det också fanns någon person som hade en position i någon fackförening som var där. Då kunde man inte bara avfärda det med att det var sådana här solidaritets aktivister. Bertil Högberg: Vad var de viktigaste sakerna som ISAK gjorde under dom här åren, och vilka aktiviteter kommer du ihåg? Helena Johansson: Vi plockade fram väldigt mycket bra utbildningsmaterial som fick stor spridning och som användes av andra. Bertil Högberg: Som till exempel? Helena Johansson: Som dom här böckerna och bladen om Apartheid och Sydafrika, dom använde vi på fackliga möten, vid utredningar och sådant. De spreds ju ganska bra. Men om man tänker på vad som hände i arbetet så var det Folkriksdagen mot Apartheid som ju var ett snilledrag. Den var väldigt bra. Det var ju precis i början när jag kommit med. Bertil Högberg: Februari Helena Johansson: Det var klokt att liksom försöka få med hela samhället. Det var det som gjorde att organisationen fick så mycket gjort. Det var svårt för sanktionsmotståndarna att skapa bilden att det var några som man bara kunde strunta i. Bertil Högberg: Var fanns det största motståndet? Helena Johansson: Jag vet inte. Och det västa är att jag inte har något minne av att vi diskuterade det på det sättet heller. Vilket man naturligtvis borde ha gjort, eller så gjorde vi det fast jag har glömt det. Bertil Högberg: Men andra aktiviteter som du kommer ihåg under den här tiden. Du nämnde Shellbojkotten. Helena Johansson: Ja, den tycker jag också var väldigt bra för den riktade uppmärksamhet på frågan. Det var en arbetskamrat till mig på vårdförbundet, hennes barn, hon hade ganska små barn då, visste att man inte fick tanka och äta på Shell mackar. Det tog jättelång tid innan dom kunde förlita sig på att man kunde åka till de bensinmackarna. Jag tycker att vi jobbade väldigt bra med det. Det var klokt tänkt, ett bra sätt att rikta uppmärksamhet på frågan. Bertil Högberg: Är det några andra kampanjer du kommer ihåg? Helena Johansson: Nej, det är det nog egentligen inte. Fast vi måste ju ha gjort en massa andra grejer, men det har förbleknat. 6

7 Bertil Högberg: Vad är dina andra minnen, du behöver inte utgå ifrån kampanjer, som står fram från ISAK tiden? Helena Johansson: Det var fantastiskt att få jobba ihop med de här personerna som kunde jättemycket om södra Afrika, apartheid och utvecklingen i Sydafrika. Det var väldigt spännande och öppna diskussioner. Det var ju inte alltid helt lätt för det var ju ett väldigt brett spektrum av organisationer. Ibland undrade man ju verkligen hur det skulle gå. Jag tyckte att jag lärde mig mycket som jag har haft nytta av sen i arbetet. Inte minst i diskussionen kring sanktioner, hur väsentligt det var i just sanktionsfrågan att den drevs inifrån. Bertil Högberg: Hur då menar du? Helena Johansson: Att det fanns en uppbackning kring frågan på gräsrotsnivå drev på regeringen. Det var ju inte så lätta diskussioner i samband med att dom anarkistiska grupperna attackerade bensinmackarna. Bertil Högberg: Det var ju svårt att hantera det även inom ISAK, man försvarade sig väl utåt, men? Helena Johansson: Ja, det var ju jättemycket diskussion om hur man skulle hantera dom grupperingarna som stod utan för ISAK men drev kampanjen på sitt sätt. Det var diskussioner om vilket ansvar vi hade för det och vad vi skulle göra åt det. Bertil Högberg: Fick det inte konsekvensen att några organisationer lämnade ISAK? Helena Johansson: Ja, det kanske dom gjorde. Bertil Högberg: Du sa ju att organisationen var väldigt bred, var det andra sådana här spänningar som var tydliga? Helena Johansson: I samband med att diskussionen om Winnie Mandela kom upp, så blev det en hel del diskussioner. Bertil Högberg: Det var lite senare på 90-talet det. Helena Johansson: Jag tror att det var väldigt värdefullt för organisationen att fundera på vem det var vi stödde och varför, var det sak eller person. Det var svårt att hantera att en person som gjort väldigt mycket bra saker plötsligt gör något dåligt. Men det finns ju också en väldig lärdom i det där. Bara för att man har rätt så innebär ju inte det att man är ofelbar. Bertil Högberg: Hur många medlemsorganisationer var ni? Närmare 80 va? 7

8 Helena Johansson: Ja kanske så många. Bertil Högberg: När jag var ordförande på 80-talet var vi runt hälften. Vilka organisationer gjorde de större insatserna? Helena Johansson: Dels var det naturligtvis Afrikagrupperna, som vi jobbade oerhört nära. Det var ett problem ibland att vi blandades samman samt att vi ibland drev lite olika linjer. ISAK var också beroende av den sakkunskap som fanns inom Afrikagrupperna. Sedan blev jag imponerad över alla från kyrkorna som gjorde ett jättejobb. Bertil Högberg: Dom var viktiga i organisationen. Helena Johansson: Dom var viktiga i organisationen och dom var viktiga i arbetet. Det var viktigt därför att det var också en legitimering att massa folk som inte var sådana där solidaritets figurer, och inte var aktiva annars, klev in, vilket ju egentligen inte är konstigt eftersom grundfrågan är så enkel. Bertil Högberg: Hade ni mycket direktkontakter med folk från Sydafrika och Namibia förutom ANC och SWAPO? Helena Johansson: Min minnesbild är att vi hade rätt så mycket kontakt med fackföreningarna och vi hade också ganska mycket kontakt med en del av kyrkorna. Bertil Högberg: Var det mycket besök och sådant. Helena Johansson: Nej, det var nog bara några enstaka. Bertil Högberg: Det är inga speciella besök som du kommer ihåg därifrån? Helena Johansson: Vi hade ju en facklig turné. Där var jag inblandad i att arrangera några arbetsplatsbesök. Sådana där projekt var det jag jobbade med och de var viktiga. Det innebar ju att det var en massa människor som fick en personlig relation till hela frågan. Bertil Högberg: Var det några relationer som du fick som du hade möjlighet att följa upp sen när du kom tillbaka? Helena Johansson: Ja och så fick jag vara med när sjuksköterskeföreningen hade en demonstration, och det var ju verkligen en upplevelse för livet. Då skrek dom Leve kommunist partiet!, Leve sjuksköterskeföreningen!. Bertil Högberg: Vart var det, i Johannesburg? 8

9 Helena Johansson: Det var i Johannesburg. Jag fick träffa en vit sjuksköterskeförening som sa, Nej men vi har ju inget emot dom svarta. De här kontakterna gjorde att frågan blev en verklighet för massa folk i vårt förbund, för att vi hade ju massa möten. Och jag tog alla chanser jag fick att hitta något bananskal att halka in på det ämnesområdet. Även om inte det var det ursprungliga syftet med samlingen. Det är klart att på det sättet, i och med att jag fick vara med, gjorde att medvetenheten hos oss blev mycket större, än vad det hade blivit annars när det bara hade handlat om en princip. Nu handlade det om folk som jag träffat och som jag kände. Det betyder ju mycket när man får ett ansikte. Till någon kongress som vårdförbundet hade i den vevan, bjöd vi in en sjuksköterska från Sydafrika. Då hade det hänt något precis i den vevan. Det var någon ganska nära henne som hade blivit dödad. Jag kommer inte ihåg om det var någon i hennes fackförening, eller om det var hennes släkting eller hur det var. Men hon kom i alla fall och det blev en väldigt stark upplevelse, med den här ganska hårt tagna kvinnan, när hon berättade vad som hade hänt. Då satt det trehundra personer tysta som möss. Sånt glömmer inte folk. Då tänker man på att ibland när man pratar utifrån de stora strategierna, så handlar det ju ändå egentligen om att nå en massa enskilda personer. Det är dom som ska utgöra den här massan. Hade man börjat tänka på det lite tidigare då hade man kanske kommit på mycket mer. Bertil Högberg: ANC och SWAPO var ju med direkt här i.o.m. sina kontor här i Stockholm. Kommer du ihåg någonting ifrån diskussioner om ni hade olika synsätt på saker och ting? ISAK och ANC respektive SWAPO att det var någon fråga som ni diskuterade? Helena Johansson: Jag kommer ihåg det i samband med diskussionen om Winnie Mandela. Men det måste ha funnits där massa andra gånger också, fast jag tror att rätt mycket av dom diskussionerna var väl dom som i första hand var på kansliet. När dom inte kunde lösa det så kom det till styrelsen. Men det är inget som jag kommer ihåg på det sättet. Antagligen är det så att det som hände i början, uppfattade jag nog inte. Antagligen för att man måste liksom in i frågan innan man hör vad folk egentligen säger. Bertil Högberg: Var det några andra problem i arbetet som du minns? Helena Johansson: Dom mesta problemen har jag ju nämnt men, men det som var ett reellt problem, det var ju att vi hela tiden var tvungna att finansiera allt genom att söka pengar till projekt. Jag tycker att vi skötte det bra, och dom som jobbade på kansliet var väldigt duktiga på att få ihop den här verksamheten i projekttermer. Det var ju ett ständigt plockande för dom som jobbade på kansliet och det var en väldigt osäker tillvaro för dom. Mycket byggde ju egentligen på att dom som jobbade var oerhört engagerade i arbetet, annars hade det ju aldrig gått. Dom jobbade mycket, mycket mer än vad dom borde ha gjort, fick mycket minde pengar än dom borde ha fått. Det var ju så att dom ville. Samtidigt höll det ju ändå på rätt så länge och man kan ju liksom inte köra rovdrift på folk hur som helst, bara för att dom hänger sig åt något dom tycker är viktigt. Ibland var det nog på gränsen tror jag. Men att finansiera 9

10 den typen av verksamhet, när man håller på väldigt länge och som är väldigt bred, och när man ständigt måste söka pengarna som om det var tillfälliga projekt, det var ju ett problem. Bertil Högberg: Då när du kom in i bilden hade ni möjlighet att få pengar från Humanberedningen på SIDA, eller? Helena Johansson: Det ändrades någonstans där efter ett tag. Bertil Högberg: För att från början var det ju bara informationsmedel, och dom var ju väldigt begränsade. Helena Johansson: Ja, just det, jo det var dom. Vi sökte på något slags rampengar, som vi byggde upp med massa olika delprojekt. Bertil Högberg: Det var ju en del av ISAK:s princip det här att man inte skulle stödja turism. Därför hade man inte egentligen jobbat heller med att organisera kontaktresor. Det var individuella medlemmar som åkte. Det var en del som reste för att skriva och så vidare. Men det blev inte så att man skickade ner större grupper förrän Helena Johansson: Ja, just det. Bertil Högberg: Men påverkade det på något sätt sen, att man fick en bredare kontaktyta eller vad spelade det för roll? Helena Johansson: Jag tror att det spelade stor roll för de personerna som åkte. Bertil Högberg: Men du kände inte att det fick någon direkt återverkan på organisationen sen. Helena Johansson: Nej. Bertil Högberg: När saker och ting började ändras då i början på nittiotalet, och frågan var vad ISAK skulle göra sen: vad gör vi efter fria val?. Vad minns du utav det? Den förändring utav strategi som det innebar. Helena Johansson: Alltså, det var ju en väldigt komplicerad diskussion, det var inte så lätt att veta vad som var rätt; om det var rätt att lägga ner därför att vi hade faktiskt gjort det vi skulle. Samtidigt så kunde man ju se att det fanns behov av att upprätthålla kontakten och frågan var hur det skulle lösas. Det var väldig väldigt rörigt, det är min första minnesbild kring det här. Vilka organisationer som ville vara med, en massa organisationer sa att dom ville vara med, fast egentligen så ville dom inte. Bertil Högberg: Du menar i någon slags fortsättning. 10

11 Helena Johansson: Vi var många som jobbat där jätte länge. Det är inte så lätt att lägga ner en organisation, därför att man har nästan sin identitet där också. Så det var ett rörigt skede, men sen så gick det väl ganska bra har jag för mig. Bertil Högberg: Men ni skapade nätverk Södra Afrika som någon slags fortsättning. ISAK jobbade ju egentligen med både Sydafrika och Namibia men där hade Namibia alltid en tendens att hamna vid sidan om. Hur upplever du Namibiafrågan hanterades under den här tiden i ISAK? Helena Johansson: Namibia var aldrig det som var viktigast. Om jag försöker komma ihåg och tänka hur jag tänkte; jag kunde väldigt lite om Afrika men man försökte lära sig. Sydafrika blev tydligt det man lärde sig om och tog ställning till. Namibia var hela tiden det som var vid sidan om. Bertil Högberg: Vad hände med ISAK:s kontakter med Namibia efter självständigheten? Helena Johansson: Jag tror inte att vi hade så mycket kontakter. Vi kom att ha en del diskussioner om hur man hanterade den gamla statsförvaltningen där man garanterade folk jobb och så. Men, jag har inget minne av att vi någonsin använde mycket tid att diskutera Namibia så när det kom upp att vi skulle åka dit då tänkte jag: Varför ska jag få åka dit? Jag har ju inte gjort någonting. Men det var ingen annan som kunde. Det är ju ändå fantastiskt att få vara med vid självständighetsfirandet. Jag tyckte ändå att jag var udda på något sätt. Men eftersom jag kommer ihåg att jag tyckte det så kan vi inte ha pratat så särskilt mycket om det, för då skulle jag inte ha tänkt så. Bertil Högberg: Såg du sen efteråt om det fanns några kvardröjande effekter inom vårdförbundet, på det här att ni faktiskt varit med i ISAK och jobbat med de här frågorna. Helena Johansson: Jag tror att det som hängde kvar länge, och som fortfarande finns där, det är att man har varit otroligt mycket tydligare i vissa frågor. Det har funnits ett intresse och en tydlighet i det som har handlat om allas lika värde, rasism, etnicitet, diskriminering och sånt. Det finns kvar som ett arv i organisationen att det här är en viktig fråga för oss. Folk har pratat om att vi har varit med och jobbat mot apartheid och därför kan vi inte acceptera att vi behandlar folk på olika sätt. Det finns kvar som en viktig del i organisationens själ. Det beror väl också på att det landade i något när vi gjorde det. Det fanns liksom en grogrund för att det landade. Det finns ju alltid folk som tycker: men ska facket verklighen hålla på med det där. Men samtidigt så tror jag att det är just det där med att behandla folk olika bara för att dom har en annan hudfärg. Det såg man som orättvist, det upprörde människor i grunden. Därför finns det en stolthet i organisationen och i organisations minne över att vi var med. Att vi här hemma ändå kunde göra något litet för att hjälpa till. Så det är inte borta, det tycker jag inte. 11

12 Bertil Högberg: Är det något du märker av på den här nivån, TCO nivån, också, att det finns den här traditionen, åtminstone i några förbund? Helena Johansson: Ja, det finns nog. Sen finns det också ett minne av att vårdförbundet faktiskt var med, för när det kommer upp diskussioner där i krokarna så säger folk: Nämen, var inte ni med där? Bertil Högberg: Jaha, är det något mer som har poppat upp i minnet nu när vi suttit och pratat? Helena Johansson: Det var ju väldigt roligt, och det var väl tur det, för annars så hade man väl inte haft ork att hålla på så länge. Det måste inte vara roligt, men man måste få någonting tillbaka själv också. Bertil Högberg: Och vad tyckte du att du fick tillbaka? Helena Johansson: Jag lärde mig jättemycket. Jag träffade folk från delar av organisations Sverige som jag inte haft någonting att göra med tidigare, vilket var lärorikt både i sak och på något slags personligt plan tycker jag. Det är min minnesbild, även om man jämför med en del andra organisationer att dom motsättningar som var och dom olika uppfattningar, att det var aldrig på det där oförsonliga sättet. Det var nog egentligen bara en gång då vi höll på att dividera om dom här som eldade upp bensinmackarna. Då bröt det loss fullständigt. Men annars har jag inget minne av att det var på det sättet, det var nog mer att man diskuterade i vanlig konversation. Jag tyckte att jag fick mycket. Det finns många länder där det händer en massa viktiga saker, men Sydafrika och Namibia har liksom fått en egen plats, som det blir om man hållit på med en sak. Och sen har man ju folk som man har jobbat ihop med, Magnus träffar jag ju fortfarande med jämna mellanrum. Bertil Högberg: Tack så mycket. 12

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer

Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer 2009-04-16 Sid: 1 (7) Sagan om Kalle Kanin en Metafor för entreprenörer Det var en gång en kanin som hette Kalle. Han bodde på en grön äng vid en skog, tillsammans med en massa andra kaniner. Kalle hade

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115

Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Politisk påverkan och Sverigedemokraterna Analys 20101115 Om Sektor 3 och United Minds United Minds är ett analys- och rådgivningsföretag med huvudkontor i Stockholm. Genom undersökningar och analyser

Läs mer

GULA HÄFTET! Vilka som ska göra sakerna vi bestämde på lördagen Beskrivningar för deras uppdrag Slutet på mötet

GULA HÄFTET! Vilka som ska göra sakerna vi bestämde på lördagen Beskrivningar för deras uppdrag Slutet på mötet GULA HÄFTET! Innehåller punkt 24-37 Vilka som ska göra sakerna vi bestämde på lördagen Beskrivningar för deras uppdrag Slutet på mötet Här finns också förslag till förbundsstyrelsen, barnrättspolitiska

Läs mer

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb.

Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. Nu avslutas temaåret om Barnfattigdom. Vi går vidare med samma arbetssätt men ett nytt tema: fler jobb. 1. Att befästa och stärka S förtroende vad gäller jobbpolitiken. 2. Att stärka S förtroende vad gäller

Läs mer

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se

Förtroendevalda. SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar. www.ssu.se Förtroendevalda SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS FÖRTROENDEVALDA SSU-klubbens förtroendevalda är de som

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Översyn av förbundsstyrelsens arvoden

Översyn av förbundsstyrelsens arvoden Översyn av förbundsstyrelsens arvoden Sammanfattning Förbundsstämman 2012 gav förbundsstyrelsen i uppdrag att tillsätta en arbetsgrupp för att se över arvodena i förbundet. Efter en genomgång av ordförandes

Läs mer

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd

Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr. 1. Hänvisning till nr 17 där kastellet motsäger sig och att Bup i halmstad avd chef Kristina säger att det ej var fullt på avd Nr 3. Felicias personlighet har kränkts bla. läst hennes dagbok alla har

Läs mer

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006

Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet. FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet FACKLIG FEMINISM Klass och kön 2006 Klass och kön 2006 Handbok 1 Jämställdhet i det fackliga arbetet Landsorganisationen i Sverige 2006 Omslagsfoto: Petr Svarc/Lucky

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15 Utlåtande Information och opinionsbildning motionerna B7 B15 I motion B7 föreslås att förbundet ska tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att ta fram förslag om åtgärder för att vända trenden med sjunkande

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL Om RFSL Medlemmar Avdelningar Kongressen Valberedningen och revisorer Förbundsstyrelsen (FS) Förbundskansliet Avdelningarna samlas RFSL Ungdom Bilagor - förteckning 1-4 Handbok

Läs mer

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat

Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Ur boken Sälj med hjärtat/service med hjärtat Säljare av olika skäl Hur ser du på din egen säljarroll? Jag möter människor som arbetar med försäljning av olika skäl och som ser helt olika på sina uppdrag

Läs mer

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

2012 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript 2012 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript Board of Studies NSW 2012 Section 1, Part A Text 1 THOMAS: THOMAS : THOMAS : [Knocks on the door] Kom igen

Läs mer

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla

Hjälp min planet Coco håller på att dö ut. Korvgubbarna har startat krig Kom så fort du kan från Tekla Kapitel 1 Hej jag heter Albert och är 8 år. Jag går på Albertskolan i Göteborg. Min fröken heter Inga hon är sträng. Men jag gillar henne ändå. Mina nya klasskompisar sa att det finns en magisk dörr på

Läs mer

Hindra avhoppen stärk relationen

Hindra avhoppen stärk relationen Hindra avhoppen stärk relationen Välkommen till ett kunskapsseminarium med TNS SIFO 15 april 2010 Toivo Sjörén och Martin Ahlqvist 1 218 000 medlemmar hotar att hoppa av facket Medlemmarna är det viktigaste

Läs mer

Därför arbetar Vårdförbundet internationellt

Därför arbetar Vårdförbundet internationellt Därför arbetar Vårdförbundet internationellt Vårdförbundet har ett stort internationellt engagemang. Vi vill utveckla och stärka våra yrkesgrupper, påverka samhällsfrågor och utvecklingen av hälso- och

Läs mer

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson

FOTOGRAFiSKA. intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson FOTOGRAFiSKA intervju med Fotografiskas grundare Per Broman och utställningsansvariga Min-Jung Jonsson Text: Erica Hjertqvist och Julia Hörnell Foto: Julia Hörnell Layout: Erica Hjertqvist och julia hörnell

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Den kidnappade hunden

Den kidnappade hunden Den kidnappade hunden Lisa, Milly och Kajsa gick ner på stan med Lisas hund Blixten. Blixten var det finaste och bästa Lisa ägde och visste om. När de var på stan gick de in i en klädaffär för att kolla

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

"Content is king" - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag

Content is king - Vacker Webbdesign & Effektiv Sökmotorsoptimering för företag "Content is king" Skapad den jul 20, Publicerad av Anders Sällstedt Kategori Webbutveckling Jag funderade ett tag på vad jag skulle kalla detta blogginlägg. Problemet som sådant är att många undrar varför

Läs mer

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11.

Renskrivningen (på dator/för hand) ska vara inlämnad senast 18.11. Afrika Din pappa (eller mamma) arbetar på ett internationellt företag med huvudkontoret i Salo. Han (eller hon) har nu fått världens chans, ett erbjudande att under ett helt år bygga upp en ny fabrik i

Läs mer

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN

SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN SVENSKA KYRKANS UNGAS MARKNADSFÖRINGSPLAN INLEDNING Svenska Kyrkans Ungas förbundsstyrelse har fått i uppdrag från Stora årsmötet att formulera en marknadsföringsplan för organisationen som tillgodoser

Läs mer

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att:

Fair play. Jag är en Fair play spelare genom att: Fair play Fotboll handlar om glädje! Det ska vara delad glädje alla ska få vara med på lika villkor. Fair Play handlar om att främja goda värderingar, sprida kunskap och motarbeta kränkningar inom fotbollen.

Läs mer

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år.

Ett år med Handels. Handels Direkt. Vår verksamhet under ett år. Vivarakanjättestolta! Handels verksamhetsberättelse 2012. Ett växande år. året då växte 4 000 startade. när växte så växer? och står bakom Vivarakanjättestolta! bli? cirka 200 000 Vad har fått är den få kontakt med Vad har blivit bra för våra Hos får du personlig rådgivning

Läs mer

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt."

JOBBA I NORGE. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan. tingsrätt. Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt. Anita Johansson bläddrar i stämningsansökan från Bergens tingsrätt. "Att bli anklagad för att ha gjort fel är hemskt." 8 VÅRDFOKUS. NUMMER ELVA 2013 Anklagad. Anita Johansson klarade sig med ett nödrop

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Avtal 2016 rörelsen är igång

Avtal 2016 rörelsen är igång Avtal 2016 rörelsen är igång Innehållsförteckning Avtal 2016 rörelsen är igång! 3 Prata avtal och prata lön! 4 Om avtalen och avtalsrörelsen 6 Innehållet i avtalen 7 Samordning 7 Avtalskrav från Livs 8

Läs mer

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013

SSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar

Läs mer

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar

Bättre på jobbet med intresseförhandlingar oktober aug 2011 2013 Bättre på jobbet med intresseförhandlingar vision.se/intresseforhandling Påverka med framgång. Ett bra förhandlingsarbete kan leda till nya medlemmar. Och lokala intresseförhandlingar

Läs mer

Tommy Andersson. Emmaus Stockholm

Tommy Andersson. Emmaus Stockholm Tommy Andersson Emmaus Stockholm (The interview is in Swedish but here follows a short summary in English) Tommy has worked and had a leading role in the solidarity group Emmaus Stockholm since the early

Läs mer

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström

Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du har bara en kropp - ta hand om den! av Elin Häggström Du är värdefull! Det är viktigt att få höra att man är värdefull och att man är duktig på något. Så kom ihåg, beröm dina kompisar och personer i

Läs mer

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport

Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport Mitt utbyte i Shanghai, Kina hösten 2011 Reserapport 1. Vilket program läser du på? Sjuksköterskeprogrammet i Norrköping. 2. Vilket Universitet, land och stad åkte du till? Jiao Tong University i Shanghai,

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Man blir ju trött av att jobba!

Man blir ju trött av att jobba! Förord Ni undrar säkert varför jag skriver en bok, och framför allt varför ni ska ödsla er tid och läsa den? Jag är ju som vilken mamma som helst. Jag arbetar, hämtar, lämnar, hjälper till med läxor, lagar

Läs mer

Ingenjörsamfundet byter chef

Ingenjörsamfundet byter chef Ingenjörsamfundet byter chef Publicerad: 2013-04-10 11:34 Ingenjörsamfundet som står inför stora förändringar har rekryterat en ny verksamhetschef. Det är Stefan Johansson som har lång erfarenhet från

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Iranskariksförbundets stadgar

Iranskariksförbundets stadgar Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom

Läs mer

1. Låt mej bli riktigt bra

1. Låt mej bli riktigt bra 1. Låt mej bli riktigt bra Rosa, hur ser en vanlig dag i ditt liv ut? Det är många som är nyfikna på hur en världsstjärna har det i vardagen. Det börjar med att min betjänt kommer in med frukost på sängen.

Läs mer

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011

BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN UTGIVEN AV FACKLIGT AKTIVA KOMMUNISTER INOM BYGGNADS NR. 1 2011 BYGG KOMMUNISTEN Byggkommunisten utges av byggnadsarbetare som är medlemmar i Sveriges Kommunistiska Parti, där vi vill

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Budget 2015 2018. Förbundsstyrelsens förslag

Budget 2015 2018. Förbundsstyrelsens förslag Förbundsstyrelsens förslag Budget 2015 2018 Verksamhetsinriktningen 2015 2018 är på samma gång en riktningsgivare och en inspiration för hur vi tillsammans ska nå visionen om Den skola vi vill skapa. Verksamhetsinriktningen

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007.

Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007. 1 Facket vs FLO Av Tone Alin, Lisa Dalenius, Kajsa Fagerström och Åsa Tingström Röda Korsets folkhögskola 2007. Frågeställning: Kan facklig organisering och FLO komplettera, ersätta eller motsätta varandra?

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg

Skolbesöksmanual. Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Skolbesöksmanual Sammanställd av Djurens Rätts ungdomsgrupp i Helsingborg Ungdomsgruppen i Helsingborg startades hösten 2010 och arbetar mycket med att besöka skolor och klasser för att väcka tankar om

Läs mer

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda

Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda Arbetsplatsbesök med syfte att rekrytera förtroendevalda På arbetsplatser där det finns förtroendevalda har Vårdförbundet fler medlemmar. Genom att utse förtroendevalda på arbetsplatsen skapar vi bättre

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre?

Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Bättre kvalitet med arkitekt som byggherre? Vi vill fördjupa oss i ämnet för att undersöka om man genom att vara både arkitekt och byggherre kan uppnå en arkitektur med högre kvalité. I sådant fall på

Läs mer

Halvtid - hur har det gått?

Halvtid - hur har det gått? Halvtid - hur har det gått? Projektet med jämställdhetsbloggen GEN(I)US@WORK har nu kommit halvvägs. Vi vill den här månaden släppa in dig som läsare på ett mer aktiv sätt. Hur har du och din vardag påverkats?

Läs mer

Hålla igång ett samtal

Hålla igång ett samtal Hålla igång ett samtal Introduktion Detta avsnitt handlar om fyra olika samtalstekniker. Lär du dig att hantera dessa på ett ledigt sätt så kommer du att ha användning för dem i många olika sammanhang.

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk

Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk IDS-100 Situationer som stimulerar till alkoholkonsumtion eller narkotikamissbruk Namn Datum (år mån dag) I detta formulär finns listade ett flertal situationer i vilka många människor ofta dricker alkohol

Läs mer

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013.

Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. Utkast 2. Underlag för remissrunda inom rörelsen. Förslag till kongressen beslutas av förbundsstyrelsen under mars 2013. IOGT-NTO-rörelsens grundsatser utgör en ideologisk kompass och riktning för hela

Läs mer

Rapport från arbetsgruppen angående direktmedlemskap

Rapport från arbetsgruppen angående direktmedlemskap Rapport från arbetsgruppen angående direktmedlemskap Arbetsgruppens uppdrag Frågan om ett direktmedlemskap i Ledarna kommer upp med jämna mellanrum. Med direktmedlemskap avses i det här sammanhanget ett

Läs mer

Studerande föräldrars studiesociala situation

Studerande föräldrars studiesociala situation Studerande föräldrars studiesociala situation Emma Mattsson Umeå Studentkår Maj 2011 Bakgrund Projektet Studenter med barn finns med i verksamhetsplanen för 2010/11 och har legat på den studiesociala presidalens

Läs mer

Demokratisk process i Officersförbundet

Demokratisk process i Officersförbundet Demokratisk process i Officersförbundet Medlemmar Officersförening Kansli Förbundsstyrelse rättshjälp ledighet arbetsvillkor arbetsmiljö förmåner löner pensioner försäkringar Lars Fresker Officersförbundets

Läs mer

Våga fråga! Välkommen som värvare! Johnny Mostacero Förbundsordförande

Våga fråga! Välkommen som värvare! Johnny Mostacero Förbundsordförande Värvarmanual Våga fråga! Tillsammans ska vi värva många nya medlemmar tilll IOGT-NTO. En tuff utmaning som är möjlig att nå om vi alla drar vårt strå till stacken. Du och jag kan bidra till målet genom

Läs mer

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom Programmet bygger på Kognitiv biobeteendeterapeutisk självhjälpsmanual för tvångssyndrom av Jeffrey Schwartz. Texten har översatts av Susanne Bejerot. Texten

Läs mer

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011

Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Kandidater till extra partikongressen den 25/3-27/3 2011 Valkrets 1 Habo, och Mullsjö Arbetarekommuner 1 Kandidatpresentation inför Socialdemokraternas extra partikongress 25-27 mars 2011 i Stockholm.

Läs mer

Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011

Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011 Ta makten över ditt anseende Svenska organisationers anseende bland allmänheten 2011 1 TNS SIFO:s anseendeindex 1 Övergripande värdering Allmänt rykte 2 Personligt intryck Känslomässig Anseendeindex 3

Läs mer

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel.

Kapitel 1 Hej. Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kapitel 1 Hej Jag heter Max. Jag är 10 år gammal. Jag går på Rävskolan. Jag gillar tv och dataspel. Kalle är min bästis. Vi går i samma klass. Kalle har massor av coola tv och dataspel. Jag är rädd för

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Rapport från aktivitetsveckan LO Facket på Vinterjobbet. Åre, Funäsdalen, Vemdalen 2015-02-02 till 2015-02-06. Avdelningens representant:

Rapport från aktivitetsveckan LO Facket på Vinterjobbet. Åre, Funäsdalen, Vemdalen 2015-02-02 till 2015-02-06. Avdelningens representant: Rapport från aktivitetsveckan LO Facket på Vinterjobbet. Åre, Funäsdalen, Vemdalen 2015-02-02 till 2015-02-06 Avdelningens representant: Kjell Berg, Kommunal Mellersta Norrland, sektion Ragunda Måndag

Läs mer

Våga fråga! Välkommen som värvare! Anna Carlstedt Förbundsordförande

Våga fråga! Välkommen som värvare! Anna Carlstedt Förbundsordförande Värvarmanual 2 Våga fråga! Tillsammans ska vi värva många nya medlemmar tilll IOGT-NTO. En tuff utmaning som är möjlig att nå om vi alla drar vårt strå till stacken. Du och jag kan bidra till målet genom

Läs mer

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1

klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 klubbmaterial AKTIVITETER DEMOKRATI OCH EKONOMI AKTIVA FÖRTROENDEVALDA MEDLEMMAR SSU:S KLUBBMATERIAL 2015 DEMOKRATI OCH EKONOMI 1 SSUKLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur SSUklubben

Läs mer

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg

Självhjälpsprogram för ADHD. Del 1 Att hitta din väg Självhjälpsprogram för ADHD Del 1 Att hitta din väg Välkommen till vårt självhjälpsprogram för ADHD. Detta program ger dig verktygen att använda din ADHD som en superkraft för att hitta till ett bra liv..

Läs mer

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip

Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 1 hej! Sid: 5 Kapitel: 2 brevet Sid: 6 Denna bok är tillägnad till mina bröder Sindre och Filip Kapitel: 3 nycklarna Sid: 7 Kapitel: 4 en annan värld Sid: 9 Kapitel: 5 en annorlunda vän Sid: 10

Läs mer

Mitt Jobb svenska som andraspråk

Mitt Jobb svenska som andraspråk AV-nummer 41511tv 1 Mitt Jobb svenska som andraspråk Programvinjett Buba veterinär /Veterinären Buba Badjie tar emot dagens första patient, en katt, på djurkliniken i Bromma./ Kattens ägare: Tjena. Vem

Läs mer

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag

Målet. När jag började på Tuna var jag en liten blyg tjej. Jag var ganska missnöjd med klasserna för jag Målet Amanda Olsson 9b 1-13 Det känns som jag har sprungit ett maraton, ibland har det gått så lätt och ibland så tungt. Jag har varit så inne i allt så jag inte sett hur långt jag kommit, inte förrän

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor.

Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor. Här är bilderna som kommer vara stöd till när vi ska förklara hur vi haft det, vad vi gjorde och om man kan rekommendera att gör fler liknande resor. Jag skriver även lite stöd meningar som ni får ta hjälp

Läs mer

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar!

Kap.1 Packning. - Ok, säger Elin nu måste vi sätta fart för båten går om fem timmar! Kap.1 Packning Hej jag heter Elin. Jag och min pojkvän Jonathan ska till Gotland med våra kompisar Madde och Markus. Vi håller på att packa. Vi hade tänkt att vi skulle tälta och bada sedan ska vi hälsa

Läs mer

Örninfo. Februari 2015 Gratis biobiljetter till alla barn! Unga Örnar Väst. Postadress: Stenebyvägen 3 461 71 Trollhättan. Telefon: 0739-08 46 71

Örninfo. Februari 2015 Gratis biobiljetter till alla barn! Unga Örnar Väst. Postadress: Stenebyvägen 3 461 71 Trollhättan. Telefon: 0739-08 46 71 Örninfo Februari 2015 Gratis biobiljetter till alla barn! Unga Örnar Väst Postadress: Stenebyvägen 3 461 71 Trollhättan Telefon: 0739-08 46 71 E-post: Unga Örnar Väst info@vast.ungaornar.se Distriktsombudman

Läs mer

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12

Praktikrapport. Sofia Larsson MKVA12, HT12 Praktikrapport Facetime Media är en byrå belägen i Lund som hjälper företag att marknadsföra sig via sociala medier. I nuläget är det främst Facebook som är aktuellt men tanken är att företaget i framtiden

Läs mer

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN

VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN HEM OM FILMEN VAD JAG HOPPAS PUBLIKEN TÄNKER EFTER DOM SETT FILMEN - JAG HOPPAS ATT DOM ALDRIG GLÖMMER DEN "Jag ville vara med i filmen för att jag vill visa, hjälpa och förändra läget kring barn och ungdomar

Läs mer

Demokrati och ekonomi

Demokrati och ekonomi Demokrati och ekonomi SSU:s Klubbmaterial Aktiviteter demokrati och ekonomi aktiva förtroendevalda medlemmar www.ssu.se publicerat våren 2013 SSU-KLUBBENS DEMOKRATI OCH EKONOMI Detta häfte beskriver hur

Läs mer

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf

Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Om någon förblir i mig bär han rik frukt! Av: Johannes Djerf Vi har under de senaste två söndagarna talat om längtan efter liv i den kristna tron. Längtan efter Guds Helige Ande och att fortsätta bygga

Läs mer

Medlem i Föreningen för Fairtrade

Medlem i Föreningen för Fairtrade Medlem i Föreningen för Fairtrade Ett enkelt sätt att göra skillnad! Alla svenska organisationer är välkomna att bli en del av arbetet för en schysstare världshandel, en handel som skapar möjligheter för

Läs mer

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter

Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Dagordningens punkt 28 Medlemsavgifter Medlemsavgifter motion 103, 122, 123, 124, 125, 126, 127, 128 och 129 Motion 103 Avdelning Västerås, Eskilstuna och Köping Motionär Henrik Ryman, Patrik Hellström,

Läs mer

Reserapport efter utbytesstudier.

Reserapport efter utbytesstudier. Reserapport efter utbytesstudier. Shanghai Kina. Karl SSK hösten 2012 1) Vilket program läser du på? Jag läser till sjuksköterska på campus Norrköping och är nu inne på min femte termin. 2) Vilket universitet,

Läs mer