2/14. Nya idéer bygger facket. Skatteverkets besparingar kan användas där de gör mest nytta Sidan 3. Anna Kinberg Batra:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2/14. Nya idéer bygger facket. Skatteverkets besparingar kan användas där de gör mest nytta Sidan 3. Anna Kinberg Batra:"

Transkript

1 2/14 FACKTIDNINGEN FÖR DIG SOM ARBETAR INOM SKATTEVERKET Anna Kinberg Batra: Skatteverkets besparingar kan användas där de gör mest nytta Sidan 3 Nya idéer bygger facket Sista sidan

2 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Jag tror att det beror på att det är för jobbigt att backa bandet och då kör man på oavsett hur resultatet blir. Man vänjer sig trots att det blir sämre Man vänjer sig är ett uttryck jag ofta hör numera. Det är i olika sammanhang, men oftast i samband med att någon annan har beslutat om en förändring som man själv inte gillar. Att man ibland får acceptera att det sker en förändring som blir till det sämre för en själv är för många av oss en självklarhet. Men i dag upplever många med mig att det är fler förändringar som är negativa än positiva och för att stå ut så måste man försöka se även det negativa som något positivt. Och det finns ju alltid någon som har fått det ännu sämre och till slut vänjer man sig vid sakernas tillstånd. Det är liksom ingen idé att hänga upp sig på något som man ändå inte kan ändra på. Men frågan är hur effekten blir av upplevelsen av att förändringar som är av ondo blir bra i slutändan. Blir verkligen produktionen lika bra eller bättre eller blir det ett sämre resultat. Det här utreds sällan. Även om det görs risk- och konsekvensanalyser i samband med förändringar så är det sällan som dessa verkligen följs upp. Jag tror att det beror på att det är för jobbigt att backa bandet och då kör man på oavsett hur resultatet blir. En sådan fråga är hur effektiva vi är när vi arbetar i kontorslandskap. Visst vänjer man sig men hur mår man när man upplever att det inte går att prestera ett gott resultat. När pressen blir för stor och man upplever hjärnstress. Den tänkta inbesparingen i direkta kostnader äts snabbt upp av ökade sjukskrivningar och lägre produktivitet. Men nu är det snart semestertid och jag hoppas att vi alla får fint väder under semestern och får möjlighet att njuta av vår vackra natur och bara finnas till, utan krav på att prestera. Trevlig sommar! Ing-Marie Sandin Ordförande ST inom Skatteverket innehåll 3 anna Kinberg Batra om Skatteverket och myndighetsansvar 6 NSO 2014 Centraliseringar och personalneddragningar har dragit fram hårt över skatteförvaltningarna i våra nordiska grannländer. 9 Sämre prestanda i öppet landskap Allt fler arbetar i öppet landskap. Men forskning visar att vi presterar sämre i ett sådant. 10 Semestertips från forntida Frankrike I Dordogne, i södra Frankrike ligger Les-Eyzies. En liten stad het plats för de som är intresserade av Europas tidiga invånare, Cro Magnon och neandertalare. 12 Stress Stress är något som inte behöver vara negativt om man bara kan hantera den på rätt sätt. 13 Sommarkrysset 16 avdelningsråd med brainstorm Omslagsbild: ST:s unga på avdelningsråd. Sofie Furtenback, Kennet Mattsson, Anna Sandstén, Anders Tell, Henrik Ottestig, Karolin Kühn, Anna-Maria Andersson. Främre raden från vänster: Katrin Olindersson, Linda Södergren och Sangar Maolod. Foto: Lena Berntson ÅRGÅNG 18 Utges av Fackförbundet ST inom Skatteverket, Box 5308, Stockholm Ansvarig utgivare Ing-Marie Sandin, telefon , Redaktion Lars-Göran Fridlund, telefon , Lena Berntson, telefon , Linda Englund, telefon , Layout Winform AB Tryck Rolf Tryckeri AB, Skövde Upplaga exemplar, ISSN Tidningen är öppen för alla i Skatteverket. Ditt bidrag ska vara i wordformat och undertecknat med ditt namn. Skriver du under signatur måste du ändå uppge ditt namn för ansvarig utgivare. ST förbehåller sig rätten till text- och bildmaterial. Vi förbehåller oss rätten att stryka ner inkomna bidrag. Tidningen får fritt citeras med angivande av källa. 2 2/14

3 INTERVJUN Myndigheterna har stort eget ansvar Skatteyrkets Lars-Göran Fridlund har intervjuat Anna Kinberg Batra, finansutskottets ordförande och gruppledare för moderaterna om hur hon ser på statlig förvaltning och vad vi kan räkna med om det blir en alliansregering till hösten. Det kan ses som en jämförelse med den intervju som gjordes med Magdalena Andersson i förra numret av Skatteyrket. Lars-Göran: I vårt förra nummer av tidningen ställde jag ett antal frågor till Magdalena Andersson om hennes uttalanden om inbesparingar och effektiviseringar av statliga myndigheter. Min fundering i nuläget är om du Anna ser att våra statliga myndigheter och inte minst Skatteverket behöver göra inbesparingar i större omfattning än vad som gäller i nuläget? Anna: Sverige har i dag bland Europas starkaste offentliga finanser, och många internationella jämförelser visar att den svenska offentliga sektorn håller hög kvalitet och visar stor effektivitet. Att se till så att varje skattekrona används effektivt är en av politikens kärnuppgifter. För att kunna finansiera angelägna satsningar på exempelvis mindre klasser, mer matematikundervisning och bättre karriärmöjligheter för skickliga lärare har vi föreslagit en något långsammare uppräkning av anslagen till de statliga myndigheterna. Några besparingar i större omfattning är dock inte aktuellt. Våra myndigheter ska ha goda förutsättningar att kunna utföra sina upp- 2/14 3

4 INTERVJUN Anna Maria Kinberg Batra född 14 april 1970 i Skärholmen i Stockholm, är en svensk moderat politiker, civilekonom och PR-konsult. Hon har varit riksdagsledamot och är riksdagsledamot från Hon har även varit ersättare år Sedan riksdagsvalet 2010 är hon Moderaternas gruppledare i riksdagen. drag och garantera en god samhällsservice. Därför är jag väldigt oroad över de drastiska men ospecificerade besparingsförslag som förts fram av Socialdemokraterna. Magdalena Andersson har ju själv pekat på Danmark, där besparingar gjordes i tiomiljardersklassen, som exempel. Den typen av förslag är inget som vi från Alliansens sida kommer att lägga fram. Stora och drastiska nedskärningar är den politik man tvingas till när ett land inte har ordning och reda i ekonomin och det har vi varit förskonade från i Sverige och ska så förbli. Lars-Göran: Incitamentet att spara genom effektiviseringsvinster handlar ofta om att få behålla det som sparats för att utveckla verksamheten ytterligare. Tycker du att det är rimligt eller har du en annan syn på vart pengarna ska gå om myndigheter lyckas med sina effektiviseringar? Anna: Det är rimligt att det finns möjligheter för myndigheterna att behålla delar av de medel som frigörs vid effektiviseringar för att skapa tydliga drivkrafter I slutändan är det staten och vi politiker som har ansvaret för att garantera en god samhällsservice. Därför är det viktigt att vi noga följer upp myndigheternas arbete och är noggranna med att ge tydliga och genomarbetade uppdrag att se över hur man kan arbeta än effektivare. Samtidigt måste vi hela tiden se över var våra skattekronor kan göra mest nytta, inte minst då framtida reformer kommer att behöva finansieras krona för krona. Jag utesluter inte att det kan vara aktuellt att använda resurser som har frigjorts av ett framgångsrikt effektiviseringsarbete hos våra myndigheter för att exempelvis finansiera fortsatta skolsatsningar. Lars-Göran: Magdalena uttryckte att socialdemokraterna ville ta ett tydligare grepp och ledningsansvar över den offentliga sektorn och mer styra över förvaltningspolitiken. Hur ser du på detta synsätt och varje myndighets självständighet inom givna budgetramar? Anna: Den svenska traditionen med oberoende myndigheter har varit viktigt för att bygga upp en effektiv statlig förvaltning och den ordningen tycker jag vi ska göra vårt yttersta för att värna. Det står dock inte i motsats till att vi från politiskt håll ställer tydliga krav och genomför en god uppföljning. 4 2/14

5 ST:s förbundsstämma Anna Kinberg Batra tillsammans med bland annat Britta Lejon till vänster. I slutändan är det staten och vi politiker som har ansvaret för att garantera en god samhällsservice. Därför är det viktigt att vi noga följer upp myndigheternas arbete och är noggranna med att ge tydliga och genomarbetade uppdrag till myndigheterna. Lars-Göran: Idag ser vi ett stort mått av centralstyrning och förtätning av verksamhet. Verksamhet flyttas från mindre orter till större orter, gärna till Stockholm, och personalen måste hela tiden tränga ihop sig i kontorslandskap för att spara hyreskostnader. Detta sker trots de problem som hela tiden påtalas med bland annat bostadsbrist, dyra hyror och en ökad skuldbörda i större städer. Likaså sker förtätning i lokaler trots att vetenskapen säger att medarbetare med koncentrationskrävande arbete presterar mindre i kontorslandskap. Vad är du villig att göra för att motverka dessa obalanser och hur ser du på statens möjligheter att styra genom en mer aktiv regionalpolitik? Anna: Det är naturligtvis en balans. I Stockholm finns en närhet till både regering och riksdag samtidigt som det är viktigt att det finns goda möjligheter att leva och bo i hela Sverige. Jag vill exempelvis inte se en utveckling där all statlig verksamhet koncentreras till Stockholms innerstad. Att flytta myndigheter till andra kommuner runtom Stockholm eller andra delar av Sverige kan dels vara bra för att skapa en bredd av arbetstillfällen över hela landet samtidigt som det kan vara klokt ekonomiskt. Exakt hur myndigheterna organiserar sina lokaler eller arbetsplatser bör dock vara upp till varje myndighet, där bör vi politiker hålla oss borta. Lars-Göran: Skatteverket och andra myndigheter arbetar hela tiden med att utveckla elektroniska lösningar för att underlätta för medborgare och företag. Internt används argumenten med motiveringen att enklare arbetsuppgifter därmed försvinner och utvecklingsvägarna för mer kvalificerad och högutbildad personal ökar. Tyvärr är det en sanning med modifikation. Administrativ stödjande personal krävs fortfarande för att andra ska kunna utvecklas inom mer utredande verksamhet. Eftersom skolan nu är i fokus, hur ser du på möjligheterna till en mer nyanserad rekryteringspolicy på våra myndigheter där man inte uteslutande kräver högskoleutbildning för allt och alla? Anna: Låt mig börja med att säga att det är positivt att fler och fler myndigheter utvecklar elektroniska lösningar. Här har inte minst Skatteverket brutit ny mark och ligger verkligen i framkant, såväl nationellt som internationellt. Vad gäller myndigheternas personalpolitik så är min generella uppfattning att den statliga verksamheten bör erbjuda goda utvecklingsmöjligheter oavsett vilken bakgrund man har. Exakt hur rekrytering och arbetsuppdelning går till tror jag dock avgörs bäst på respektive myndighet. LARS-GÖRAN FRIDLUND 2/14 5

6 NSO NSO 2014 Stress och oro kommer i Nordisk Skatteorganisation (NSO) som består av sex fackförbund i de nordiska länderna och där Sverige representeras av ST inom Skatteverket hade den 26 maj sitt årsmöte i Helsingfors. Text Lars-Göran Fridlund Mötet öppnades av ordförande Kirsi Huhtamäki som erinrade om våra gemensamma målsättningar att personalen ska kunna påverka sitt arbete och att arbetsmängden måste anpassas till en lagom nivå för att skapa välbefinnande på arbetsplatsen. Speciellt välkomnades Finlands generaldirektör Pekka Ruuhonen som gav en intressant redogörelse för den finländska skatteförvaltningens utveckling. Det som har förändrats och det som ska förändras. År 1991 fanns 224 skattekontor (213 för löntagare och 11 övriga) i Finland med över 7000 anställda. Allt hanterades pappersvägen och lokalt där innevånarna bodde och där företagen hade sin verksamhet. År 2013 fanns 29 skattekontor (7 för företag, 21 för löntagare och ett för koncerner) med totalt 5130 anställda. Det mesta hanterades elektroniskt. År 2020 är tanken att det bara ska finnas två skattekontor (ett för företag och ett för löntagare) med 4600 anställda, en elektronisk hantering och beskattning i realtid med arbete i beskattningsprocesser. Ruuhonen nämnde att Danmark har varit lite av förebild men mycket känner vi också igen från Sverige: Ett enkelt uppgiftslämnande utan papper, mindre behov av personliga möten, mindre administrationskostnader. Ett informationsflöde direkt från arbetsgivare där riktigheten kontrolleras av skattskyldig, samt ett mer riskstyrt arbetssätt där ärenden hanteras i processer och i realtid av kompetent personal som kan befinna sig var som helst i landet. Ruuhonen påtalade också att Finland står inför stora utmaningar med besparingskrav, en åldrande befolkning, en hög medelåder i förvaltningen med hög sjuk- Kirsi Huhtamäki. 6 2/14

7 Uttalande från Nordisk Skatte Organisations årsmöte i Helsingfors Krav på effektiviseringar av verksamheten avspeglas i de nordiska skatteförvaltningarnas vardag. Detta tillsammans med det politiska trycket som uppstår under ekonomiska lågkonjunkturer är synliga i form av sparåtgärder som riktas mot skatteförvaltningarna. Sparåtgärder som medför minskade personalresurser och som även har resulterat i uppsägningar, senast i Danmark. Omfattande investeringar i nya IT-system leder till automatisering av arbetsuppgifter som medför stora behov av kompetensutveckling för medarbetarna. Utvecklingsinsatser som i dag inte ges i sådan omfattning att medarbetarna kan använda tekniken på ett effektivt sätt. Även kompetenshöjande utbildning till att klara av de mer kvalificerade arbetsuppgifterna saknas. Samtidigt organiserar skatteförvaltningarna om verksamheten och lägger ned mindre kontor och centraliserar verksamheten till kontor på större orter. Konsekvensen av detta blir att personalen får längre resor till arbetet som ger en länge arbetsdag och ökade utgifter för arbetsresor. Många kontor byggs om till öppna kontorslandskap som för många upplevs stressande. Snabba förändringar och högre kompetenskrav förorsakar också arbetsrelaterad stress. Många oroar sig för de konsekvenser som det innebär för möjligheten att ha en bra balans mellan arbete och fritid. Vi som företräder en stor del av medarbetarna i de nordiska skatteförvaltningarna kräver att ledningen för våra skatteförvaltningar ser till att insatser görs för att förbättra arbetsmiljön och minska sjukfrånvaron genom att satsa på ett gott och lyssnande ledarskap, rätt kompetensutveckling för medarbetarna och möjlighet där så är möjligt att delvis utföra arbete i bostaden. Delegater från Norden diskuterade allvarliga frågor under årsmötet i Helsingfors. centraliseringens fotspår frånvaro speciellt i grupper med enklare arbetsuppgifter och bland yngre. Kulturen i Finland går i mångt och mycket ut på att inte vilja ta i negativa saker, vilket i tider av besparingar ändå måste ske. Därför ska arbetssättet förändras och bli mer proaktivt där man tar tag i problemen tidigare, vilket också kräver en annorlunda ledarskapsfilosofi. Personalminskningarna har hittills kunnat klaras med naturlig avgång och målsättningen är att tillsammans med den fackliga organisationen även klara det i fortsättningen, vilket har krävt stora uppoffringar från alla. Antalet nyrekryteringar blir 300 färre än vad som skulle behövas och löneökningarna för 2014 och 2015 blir minimala, 20 euro i månaden 2014 och 0,3 procent Intressanta skillnader och iakttagelser i den finländska förändringsprocessen är att i större utsträckning än hos oss i Sverige tala om möjligheter att harmonisera arbete och fritid, att i större utsträckning diskutera distansarbete och på ett tidigt stadium involvera och samarbeta med den fackliga organisationen i förändringsarbetet. Ett annat intressant vägval som man gör i Finland och som skiljer oss åt är att de tillsammans med nordamerikanska kollegor och Microsoft i tre steg fram tom utvecklar ett integrerat IT system som ska kunna hantera samtliga nu befintliga IT lösningar. Den finländska förvaltningsdirektören Kari Huhtala berättade om nödvändigheten och planerna att...en ekvation som ska leda till både välmående i arbetet och goda verksamhetsresultat. Arbetsförmåga x motivation = Välmående och god produktivitet med bra resultat 2/14 7

8 Nordisk Skatte Organisation (NSO) är ett samarbete mellan sex fackliga skatteorganisationer i Finland, Norge, Sverige och Danmark med tilsammans omkring medlemmar. minska de höga sjuktalen. Beroende på vilka variabler som läggs in i beräkningen kan kostnaden för den årliga sjukfrånvaron beräknas till mellan 11,8 och 21,8 miljoner euro, vilket är stora pengar som den finländska skatteförvaltningen inte kan undvara för att klara sina framtida åtaganden. Huhtala målade upp en ekvation som ska leda till både välmående i arbetet och goda verksamhetsresultat. Arbetsförmåga x motivation = Välmående och god produktivitet med bra resultat Målsättningen är hög. År 2016 ska sjukfrånvaron ha minskat med 15 procent och år 2018 ska den ha minskat med 30 procent. För att åstadkomma detta krävs att säkerställa den kompetens som krävs för arbetsuppgifterna, ett ledarskap som bygger på förtroende och uppskattning, de rätta arbetsredskapen och ett välmående i arbetet. Därför ser man också gärna att ledarskapsindex ska öka och att 20 procent av arbetstiden utgörs av möjligheten till distansarbete. Överinspektör Ann-Sofi Johansson i sekretariatet för Nordisk Agenda berättade om Nordisk Benchmarking En rapport som lämnas vartannat år inför de nordiska ländernas generaldirektörsmöten där skillnader mellan länderna speglas i olika avseenden. En viss osäkerhet uttalades om Sveriges medverkan i nästkommande rapport för Några intressanta iakttagelser från rapporten 2012 i jämförelse med 2010 kan Skatteyrket ändå nämna: Lönerna och övriga kostnader per årsarbetskraft är högst i Danmark och lägst i Finland. Myndigheternas löne- och övriga kostnader per skattskyldig har stigit mest i Sverige. It kostnadernas andel av de totala kostnaderna har stigit i alla länder utom Sverige men mest i Danmark. Andelen IT årsarbetskraft i förhållande till totala antalet årsarbetskrafter har minskat i Finland och Danmark men ökat i Norge och Sverige. Antalet årsarbetskrafter totalt har minskat i Norge, Finland, Danmark men ökat i Sverige. Skatteadministrationskostnaderna per skattskyldig har minskat i Finland, är högst i Danmark, men stigit mest i Sverige. NSO delegaterna imponerades av alla jämförelser som kunnat göras men reagerade på att personalområdet med statistik över sjuktal och dess kostnader helt saknades i analyssammanhang, trots tidigare redogörelser för dess totala betydelse för helheten. Danmark Den socialdemokratiskt ledda regeringen i Danmark har genomfört tuffa besparingar av Skatteförvaltningen. Jonas Dahl (Socialistisk Folkeparti) som skatteminister byttes ut efter 54 dagar till nuvarande minister Morten Östergaard (Radikale Venstre). Med utgångspunkt från analys av konsultföretaget McKinsey har 330 medarbetare och chefer varslats om uppsägning. Ca.100 av dessa kommer att omfattas av frivilliga uppsägningsavtal. Skatteverksamhet som tidigare bedrivits på ca.60 adresser har reducerats till ca.30 adresser. Ryktena säger att detta ska reduceras ytterligare till ca.15 adresser. Tidigare gynnsamma arbetstidsavtal med bl.a. betalda fria dagar har sagts upp. I Danmark fick man ingen löneökning under 2013 och löneökningen per 1 april 2014 blev 0,4 procent. Bytet av IT system, i folkmun kallat (igångsatt 2007, uppskjutet till 2009 och påbörjat 2013), som delvis skulle hjälpa till med rationaliseringarna har inte levt upp till förväntningarna och är fortfarande inte i full drift, vilket resulterat i mycket negativa skriverier i pressen och en ökad press på medarbetarna. Norge Den nya borgliga regeringen med Höyre och Fremskrittspartiet har aviserat en effektivisering av Norges skatteförvaltning. I juni kommer utredningen Skatteetaten 2025 som ska ligga till grund för den framtida utvecklingen. Hösten 2013 tillsattes Hans Christian Holte som ny skattedirektör i Norge. Det långsiktiga målet är att minska antalet små kontor och minska antalet anställda. Ännu har inga radikala förändringar skett. Det Norska skatteverket får nya arbetsuppgifter från våra motsvarigheter tullen, lantmäteriet och kronofogden men tappar arbetsuppgifter i och med att arvsskatten tagits bort. I regleringsbrev från 2013 sägs öppna kontorslösningar ska vara huvudalternativet i lokalhänseende. Målsättningen i övrigt är också att minska sjukfrånvaron som nu uppgår till 6,1 procent till 5 procent vid utgången av I Norge där man har ett tarifflönesystem sattes ramen för 2013 till 3,5 procents löneökning inkluderande ett generellt tillägg på som lägst nkr. Förhandlingar om förändringar i 2014 års tarifflöner är nu i full gång. 8 2/14

9 ARBETSMILJÖ Arbetsgivare har en övertro på öppna kontorslandskap I TV programmet Vetenskapens Värld från den 14 april i år fick vi lära oss vad forskningen kommit fram till när det gäller olika kontorsmiljöer, vilket vi själva utan forskarutbildning också framfört tyvärr utan framgång. Helena Jahncke, doktor i psykologi vid högskolan i Gävle presenterade sina och sina kollegors testresultat när det gäller störningsmoment i öppna kontorslandskap. Det visade sig att det vi störs av mest är andra kollegors röster och samtal. Hörbarheten har mätts i testkontor enligt en metod som förkortas SPI (Speech Transmission Index). Det har visat sig att de största störningsmomenten återfinns i medelstora kontorslandskap (10-25 medarbetare), sådana som vi numer kan hitta överallt i Skatteverkets lokaler. Människan är så skapt att vi hela tiden omedvetet strävar efter att höra när andra pratar även om det är lågmält, vilket innebär att vi inte samtidigt kan koncentrera oss på att lösa svårare uppgifter. Redan vid SPI 32 som innebär att vi bara svagt hör antydningar till samtal innebär att prestationen att lösa uppgifter går ner med 10 procent. Helena Jahncke ger en bild av effekten när samtlig personal i kontorslandskap presterar 10 procent mindre än vad som borde vara fallet och vad det kostar organisationen i arbetade timmar. Christina Bodin Danielsson arkitekt och doktor i arkitektur vid Stockholm universitet har studerat kontorslandskapen i ett vidare perspektiv eftersom det inte handlar om någon ny företeelse. Redan på 1800-talet kunde vi se stora kontorslandskap med bara kvinnor och där chefen, som regel en man satt ensam i ett hörnrum och kontrollerade produktionen. Tanken kom från Fredrik Taylor som ville se papperets väg genom produktionen på ett liknande sätt som löpandebandsprincipen vid fabrikation av T-Fordar. Den senare varianten av kontorslandskap kommer från 60-talets Tyskland där man myntade begreppet Byrolandschaft, som skulle symbolisera den platta organisationen med den duade chefen mitt ibland alla vanliga medarbetare. Som synes har utvecklingen inte kommit längre 50 år senare. Studierna visar att arbetsgivare lockas av enkla lösningar i dessa fall billigare hyror. Medarbetarna i de mellanstora kontorslandskapen vittnar däremot om otrivsel och att arbetsmiljön stjäl energi, vilket resulterar i koncentrationssvårigheter, stress och låg arbetstillfredställelse. Studierna visar också att medarbetare trivs och presterar bäst i egna rum. Vad säger då Arbetsmiljöverket? Frågorna i reportaget ställdes till avdelningschefen Bengt Johansson som tyvärr inte kunde svara på den till synes enkla frågan Hur påverkar kollegornas röster arbetsmiljön i ett kontorslandskap? Arbetsmiljöverket hade nämligen inte kommit på att mäta detta fenomen och hade därför inga svar. Det är konstigt kan man tycka eftersom alla som suttit i ett kontorslandskap upplevet just detta störningsmoment. I avslutningen på reportaget fick vi följa Dan Eliasson generaldirektör på Försäkringskassan genom Försäkringskassans nya lokaler som enligt den nya trenden kallas flexkontor. Ett kontor där du som medarbetare inte har någon fast arbetsplats. Tanken är att arbetsplatsen ska vara situationsanpassad och att du ska kunna placera dig var som helst i lokalen allt efter behov. I nuläget visar studierna inga negativa arbetsmiljökonsekvenser vad gäller flexkontoren, men Christina Bodin Danielsson menar att det är ett relativt nytt fenomen som ännu inte kan utvärderas fullt ut. Seneca d.y. en av Roms kända författare och filosofer har gett upphov till många tänkvärda citat. Två av dessa speglar en facklig syn på förändringar i verksamheten inte minst vad gäller införandet av kontorslandskap. Om du inte vet vilken hamn du seglar till, ingen vind är att föredra (Ignoranti quem portum petat, nullus suus ventus est) Den andra parten bör också höras (Audiatur et altera pars) Lite mer försvenskat skulle man kunna uttrycka det som, att innan man genomför snabba förändringar så borde man analysera konsekvenserna utifrån vetenskapliga fakta när dessa finns att tillgå, samt att man borde vara mer lyhörd och på ett bättre sätt lyssna på vad andra har att säga om den tilltänkta förändringen. LARS-GÖRAN FRIDLUND 2/14 9

10 SEMESTERTIPS De berömda prickiga hästarna är målade med träkol och daterade till ca år. Centrala Les-Eyzies. Abrin, eller klippöverhänget, har från börjat skjutit ut betydligt längre och beboddes då av tidiga moderna människor. Abrin har senare kollapsat. Rekonstruktionen bygger på ett kvinnoskelett från Abri Cap Blanc. Kvinnan levde för omkring år sedan och bedöms ha varit i 20-årsåldern när hon dog. Les-Eyzies M ett förhistoriskt I Dordogne, i södra Frankrike ligger Les-Eyzies. En liten stad med drygt 800 innevånare som är en riktig hot spot för de som är intresserade av Europas tidiga invånare, Cro Magnon och neandertalare. Text och bilder Eeva Örtenblad En bisonoxe av snidat renhorn för år sedan. Under våren har jag gått en kurs vid Stockholms universitet om människans utveckling, d v s människosläktets utveckling från första början i Afrika till den moderna människan, homo sapiens. Kursen avslutades med en frivillig exkursion till södra Frankrike, vilket är något av ett Mecka för de som är intresserade av människans tidiga historia. Vi besökte boplatser, bemålade grottor och muséer med anknytning till både vår egen art, homo sapiens, och till neandertalare. Resan gick till byn Les-Eyzies en liten stad med drygt 800 invånare i den vackra och grönskande Vézère-dalen. Staden hukar under en abri, som det heter på det lokala språket occitanska. Vi skulle kanske säga klippöverhäng, en utskjutande del av en kalkstensklippa som erbjöd skydd för våra nomadiserande förfäder. Under mer oroliga tider som medeltiden byggde man hus under klipphägnet och gjorde hål för takstommar, vilket fortfarande syns i klipporna. Idag häckar klippduvor här. Vattnet har under årmiljonernas lopp grävt sig ner genom kalkstensklipporna och bildat Vézère-floden, som nu rinner genom en lummig grön dalgång. Förutom lämpliga skydd mot väder och vind erbjöd klipporna också flinta att göra verktyg av, 10 2/14

11 Ett neandertalbarn ungefär 3 år gammalt. Rekonstruktionen bygger på skelettfynd år gamla. Smala och tunna stalaktiter i en grotta som bildades för 80 miljoner år sedan. fakta ecka Neandertalarna utvecklades i Europa för ca år sedan. De genomlevde flera istider och varmare mellanistider men dog ut för ca år sedan. Neandertalarna var väl anpassade för ett kallt klimat med robust fysik. Hjärnvolymen var något större än hos moderna människor och det är rimligt att anta att de hade ett språk. De levde i familjegrupper spridda över stor yta, tog hand om sina svaga och begravde sina döda. Man tror att de hade ljus hud och rött hår. Genetiker har visat att alla utomafrikanska folk har neandertalgener motsvarande 2 4 % av vår arvsmassa den lite större andelen här i Norden. Cro magnon är en samlande term för de tidiga homo sapiens, de första fossila fynden av moderna människor daterade till för ca års sedan. Cro är ett dialektalt ord för abri (överhäng) och Magnon var ägaren till den mark på vilken fynden gjordes. Platsen Cro Magnon ligger i byn Les Eyzies. Länktips: Spjutslunga. vilket förklarar mängden av förhistoriska fyndplatser. För att vara en så pass liten by finns här många restauranger, men så är platsen också en turistmagnet för de som är intresserade av människans tidiga historia i Europa. Här finns ett nationellt museum för förhistorien, Musée National de Préhistoire, med många spännande fynd från utgrävningar i området. Det är onekligen en mäktig känsla att vara på platser där människor bott för många tusentals år sedan, långt innan dess Norden koloniserades. Kanske för att det är en tidsrymd som är möjlig att förstå miljontals år blir på något sätt abstrakt. Och kanske för att det finns konkreta fynd, handyxor, djurben, smycken. Vardagliga ting som hjälper oss att föreställa sig livet längesedan och se hur lika vi är, trots skillnader i teknik och kultur. Vi besökte en boplats där neandertalare bott och begravt sina döda, la Ferassie. Det är rörande att höra om en man i årsåldern som hade stora hälsoproblem med kroniska infektioner (bl. a i tandbenet) och artros. Trots detta har han tagits om hand i många år. Mannens tänder är kraftigt förslitna. Samma typ av förslitningsskador har hittats hos moderna inuitkvinnor, som tuggat skinn mjuka. Starkast intryck gjorde en kilometerlång färd in i en grotta med elektriskt tåg, Rouffignac-grottan. Guiden Frédéric tar oss med och stannar med jämna mellanrum för att med sin ficklampa som enda ljuskälla peka ut gropar och klösmärken där grottbjörnar haft sitt ide. Så stannar vi till vid målningar som oftast bara med några enkla streck ger en tydlig bild av de djur som avbildats, framför allt mammutar. Längst in i en grott kammare, som nu är utgrävd till normal takhöjd, var takhöjden från början inte mer än en halv meter. Där finns ett otal målningar, alla med svarta konturer och utan inbördes sammanhang. Vissa djur överlappar varandra. Vad är det som förmått människor att ta sig en kilometer in i en grotta med bara talglampor som ljuskälla och målat målningar som inte varit avsedda att ses av andra? Man vet inte svaret på den frågan, utan kan bara gissa. Det kan ha rört sig om totemdjur, shamanism, initiationsriter eller varför inte magiska föreställningar? Lascaux grottan ligger inte långt från Les Eyzies, men är inte längre öppen för allmänheten, då målningarna riskerar att förstöras. För publika ändamål har man byggt en kopia av grottan, Lascaux 2. Då det inte är fråga om original, ingår den inte i vår planerade resa. Endast en polykrom (mångfärgad) grotta är ännu öppen för allmänheten. Och dit åker vi följande dag: Peche Merle, där de prickiga hästarna finns. Vi har ett fullmatat program under fyra dagar men hinner ändå med långa middagar. Området har som specialitet också valnötter, tryffel och det finns gott om vingårdar här (Bordeaux-distriktet är nära), vilket inte är fy skam. Nog är denna resa ett minne för livet. 2/14 11

12 ARBETSMILJÖ Stressen påverkar hjärnan ST bjöd i mitten av mars in till en välbesökt frukostföreläsning i Stockholm om hur stressen påverkar hjärnan. Föreläsare var Parisa Zarnegar. Hon är medicine doktor i neurovetenskap och har varit hjärnforskare i tio år på Karolinska institutet. I dag driver hon ett eget företag. De vanligaste sjukskrivningsorsakerna är psykisk ohälsa och stress och sjuktalen ökar hela tiden. Stress är något som inte behöver vara negativt om man bara kan hantera den på rätt sätt. Parisa gick igenom hjärnans uppbyggnad och längst in sitter reptilhjärnan. Den styr vår överlevnadsinstinkt och används varje dag och mer än vad vi tror. Utanför reptilhjärnan sitter det limbiska systemet. Det är hemmet för känslor. Man har ingen tanke som inte kopplas till känslor. De finns alltid med i alla beslut. Här finns också motivationen. Det är den känslosamma delen av hjärnan och viktig för att uppleva smärta o dyl. Längst ut finns nio-cortex (hjärnbarken) som är systemet för logik och utförande. Hjärnan scannar hela tiden av sin omgivning för att kunna upptäcka om det finns några hot. Om vi är rädda eller känner oss hotade aktiveras amygdala vilket är vårt centrum för rädslor. Om man är rädd eller stressad fungerar man inte optimalt utan fattar dåliga beslut och blir mindre kreativ. Vissa delar av hjärnan blir mer stressade än andra. Vid långvarig stress dör hjärncellerna. Men hjärnan kan vid fysisk aktivitet faktiskt producera nya hjärnceller. Alltså är det viktigt med fysisk aktivitet. När man blir stressad får man också fysiska sjukdomar men olika personer kan uppfatta det olika. Om vi funderar på stress brukar man bli mer stressad. Det är därför viktigt att prioritera och göra viktiga saker tidigt på dagen för att inte blir stressad. Hjärnan kan bara göra en sak i taget. Om man gör flera saker på en gång så förlorar man mycket i effektivitet. Hjärnan mår också bättre om man håller sig till en sak i taget. Eftersom hastigheten i hjärnan är begränsad är man alltså inte effektivare om man gör flera saker på en gång. Det är viktigt för hjärnan att minimera hot och maximera belöning. Hjärnan vill ha trygghet och ser därför förändringar som hot. Allting från stort till smått kan vara ett hot t ex som att byta till en annan plats på arbetet. Darwin har sagt att det inte är de starkaste eller intelligentaste som överlever utan de som anpassar sig bäst. Parisa avslutar med att säga att man ska vara snäll mot sig själv och tänka på att man inte kan vara bäst på allt. Lena Berntson fakta Parisa Zarnegar. FOTO LENA BERNTSON Reptilhjärnan är en skämtsam benämning som uppkom under talet på de delar av människans hjärna som är verksamma vid driftpräglade beteenden och grundläggande biologiska funktioner. Oftast syftar begreppet på hjärnstammen men i vissa fall räknas även lillhjärnan och amygdala dit. Reptilhjärnan är inte ett vetenskapligt begrepp utan används framförallt i massmedier. 12 2/14

13 Semsesterkorsordet Vinn en dubbeltriss Dags att klura på tidningen Skatteyrkets sommarkryss, vässa pennan såväl som hjärnan och skicka den rätta lösningen senast den 15/8 till: Tidningen Skatteyrket Lena Berntson Skattegårdsvägen 3 E Bollebygd De fem först öppnade rätta lösningarna får varsin dubbeltriss lott med posten. Vinnarna presenteras i nästa nummer av Skatteyrket. Namn Gatuadress Postnummer Postadress Arbetsplats Telefon 2/14 13

14 AGENDA FOTO LENA BERNTSON agenda ST inom Skatteverket HÖSTEN 2014 AUGUSTI 25/8 Avdelningsstyrelsemöte via video 26/8 CPO Magdalena tar emot Skatteyrket I föregående nummer av Skatteyrket träffade Lars-Göran Fridlund Socialdemokraternas ekonomiska talesman Magdalena Andersson. Som tidigare överdirektör för Skatteverket har Magdalena stora kunskaper om Skatteverket och dess medarbetare och hon berättade hur Skatteverket skulle påverkas om Socialdemoktraterna skulle vinna valet i höst. På ST:s förbundsstämma passar Ing-Marie Sandin och Lars-Göran Fridlund på att ge Magdalena ett exemplar av Skatteyrket där intervjun med henne var införd. SEPTEMBER 2-4 Avdelningsstyrelse 23 CPO OKTOBER 7 CPO 10 Avdelningsstyrelsemöte via video Glad sommar önskar Skatteyrket! 14 2/14

15 PROVSIDAN avdelningsstyrelsen Ing-Marie Sandin Skattekontor 2, STOCKHOLM Tel: , E-post: Vice ordförande Lars-Göran Fridlund Skattekontoret, Box 500, SUNDSVALL Tel: , E-post: Kassör Lena Berntson Skattekontoret, Box 29, BORÅS Tel: , E-post: Ledamot Kerstin Nilsson Skattekontoret Box Norrköping Tel: , E-post: Ledamot Nils-Owe Nilsson Skattekontoret Karlstad Tel E-post: Ledamot Anders Tell Skattekontoret Östersund Tel , Fax: E-post: Ansvarsområden/ arbetsgrupper Arbetsmiljö: Ing-Marie Sandin Kerstin Nilsson Chefer/ledare: Ing-Marie Sandin Medlemsvård/rekrytering: Anders Tell Maria Arveheim Nils-Owe Nilsson Löne- och villkorsfrågor: Lena Berntson Ing-Marie Sandin Lars-Göran Fridlund Trygghet Ing-Marie Sandin Lars-Göran Fridlund Sekreterare Linda Englund Skattekontoret Box 105, Åmål Tel: E-post: Ledamot Maria Arveheim Skatteverket Regionkansliet Malmö Tel E-post: Ledamot Kennet Mattsson Huvudkontoret Produktionsavdelningen Solna Tel E-post: Frågor Om du har frågor är du alltid välkommen att kontakta STs representant på din arbetsplats. E-post till skatteyrket: 2/14 15

16 Delar av ombuden. Överst till höger. Föreläsare biologen Mikael Rehnberg. Underst till höger. Karolin Kühn som redovisar för sin grupp Grupparbete utomhus med Kerstin Nordström, Jan-Ove Andersson, Kennet Mattsson, Viking Hermén, Stefan Karlsson och Anna-Maria Andersson ST:s avdelningsråd Den maj var det återigen dags för oss att hålla vårt avdelningsråd vilket motsvarar ett årsmöte. Förutom avdelningsstyrelsen och revisorer var det 25 ombud som samlades på en konferensanläggning längst ut på Lidingö. Vädermässigt kunde vi inte pricka in tiden bättre för det var ett underbart väder så vi kunde sitta ute och ha våra grupparbeten. Att arbeta och samtidigt kunna se båtarna passera utanför är en lyx som inte förekommer så ofta. Efter de formella årsmötesförhandlingarna började vi med arbetet med att se över vår egen framtida fackliga organisation. Med hjälp av Peter Söderman och Lena Danås från ST fick vi först skriva upp tre saker som vi anser behöver utvecklas inom avdelningen. Därefter fick vi rangordna det som vi tycker är viktigast och de frågor som fick flest röster blev de områden som vi gruppvis fick arbeta med. Var och en fick också välja området som man grupparbetade om. Avdelningsstyrelsen fick massor med idéer och tankar med sig som vi kommer att arbeta med på kommande styrelsemöten. Vi hade också engagerat biologen Mikael Rehnberg vars föreläsningar bygger på den senaste forskningen och svarar på frågan: Vad kan arbetsgivaren och du själv göra för att skapa ett hållbart arbetsliv för alla? Det är viktigt att i tid förebygga stressrelaterad ohälsa. Det kostar betydligt mer att rehabilitera medarbetare än att arbeta med förebyggande åtgärder. Han pratade om vad om händer i hjärnan vid långvarig stress, hur sömnen påverkas och hur vi kan få hjärnan att må bättre genom bl a att motionera. Vi fick också göra några stresstester så att vi själva skulle kunna se om vi var stressade. Det kan vara nyttigt för alla att göra en sådan test för att se hur man ligger till. Höga siffror kan vara en tankeställare att ta det lite lugnare och göra förändringar i sitt eget liv. Lena Berntson GÖR FACKET STARKARE GÅ MED I ST ST inom Skatteverket är en av de största avdelningarna i Fackförbundet ST. De flesta av STs omkring medlemmar arbetar inom statliga verksamheter, till exempel på myndigheter, i affärsverk, på högskolor och universitet eller i statligt ägda bolag. INOM SKATTEVERKET Nya ST är fackförbundet för alla som jobbar på Skatteverket. Vi välkomnar alla anställda att bli medlemmar, oberoende av utbildning, befattning och arbetsuppgifter. Idag är vi cirka medlemmar. Det gör oss till ett fack att räkna med. Vi genomför lokala förhandlingar och har överläggningar med arbetsgivaren. Och vi jobbar med frågor som är viktiga för dig. Vill du också bli medlem? Under dina sex första månader som ny medlem betalar du bara 50 kronor per månad i förbundsavgift plus a-kasseavgift 90 kronor i månaden. Som medlem i ST inom Skatteverket har du nära till facket. Vi har nio sektioner, en på huvudkontoret och en på varje skatteregion. Om du har frågor är du alltid välkommen att kontakta STs representant på din arbetsplats. Du kan också ringa eller mejla till ST Direkt. Telefon: E-post: Öppet alla vardagar kl medlemmar får ett presentkort på 300 kronor!

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

En bransch att må bra i

En bransch att må bra i En sammanfattning av slutsatser och åtgärder 2012 2013 Lotta Linderson 2013-10-18 1 Bakgrund och syfte I december 2011 gjordes en medlemsundersökning med fokus på stress. Nära hälften av medlemmarna, 6019

Läs mer

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande

Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande Utvecklingsoch lönesamtal ger dig inflytande För att du ska trivas på jobbet och känna att du gör ett bra arbete behöver du kunna påverka din arbetssituation

Läs mer

Decentraliserade myndigheter och statliga bolag

Decentraliserade myndigheter och statliga bolag Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3036 av Per Åsling m.fl. (C) Decentraliserade myndigheter och statliga bolag Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg,

STRATEGI. Dokumentansvarig Monica Högberg, Dokumentansvarig Monica Högberg, 0485-470 11 monica.hogberg@morbylanga.se Handbok Personal STRATEGI Beslutande Kommunstyrelsens 257 2015-11-03 Giltighetstid 2015-2019 1(6) Dnr 2015/000275-003 Beteckning

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Medarbetarenkät 2011. <> <> <> <> <> Dags att tycka till om ditt jobb!

Medarbetarenkät 2011. <<Organisation>> <<Verksamhet>> <<Område>> <<Resultatenhet>> <<Undergrupp>> Dags att tycka till om ditt jobb! Medarbetarenkät 2011 Dags att tycka till om ditt jobb! Göteborgs Stad vill vara en attraktiv arbetsgivare, både för dig som redan

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet

STs jobbsökarguide. tips och råd på vägen mot drömjobbet STs jobbsökarguide tips och råd på vägen mot drömjobbet 1 ST, 2015. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska, juni 2015. Upplaga 2 000 ex. Beställ fler exemplar på www.st.org. Artikelnr

Läs mer

SYNAPSEN ledarskapsdagar i halland april 2017 HÅLLBART LEDARSKAP

SYNAPSEN ledarskapsdagar i halland april 2017 HÅLLBART LEDARSKAP SYNAPSEN ledarskapsdagar i halland 20-21 april 2017 HÅLLBART LEDARSKAP Välkommen till 2017 års upplaga av Synapsen, en mötesplats som inspirerar och ger personlig utveckling till chefer, ledare och politiker

Läs mer

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY

MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY MED GEMENSAM KRAFT LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY Med gemensam kraft SKAPAR vi en BRA arbetsmiljö OCH GER samhällsservice med hög kvalitet. VARFÖR EN LEDAR- OCH MEDARBETARPOLICY? Alla vi som arbetar i koncernen

Läs mer

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas

Målbild för medarbetarskap. Vi skapar välfärd. för mölndalsborna. Vi vet när vi gör ett bra jobb. Vi omprövar och utvecklas Vi skapar välfärd Målbild för medarbetarskap för malsborna Vi vet när vi gör ett bra jobb Vi omprövar och utvecklas å här vill vi ha det i M Visst är du en bra medarbetare! Men man kan alltid utvecklas,

Läs mer

Arbetsmiljöenkät 2011

Arbetsmiljöenkät 2011 Arbetsmiljöenkät 2011 SU total Kvalitetsområden Index Kvalitetsområden Diagrammet visar medarbetarnas omdöme på respektive kvalitets område. Bakom varje kvalitetsområde finns ett antal frågor som medarbetarna

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Nova Futura - Bosse Angelöw

Nova Futura - Bosse Angelöw ARBETSGLÄDJE Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se www.friskverktyget.se

Läs mer

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning

Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Full sysselsättning? Arbetsgivarens perspektiv på anställning av personer med funktionsnedsättning Personer med funktionsnedsättning Cirka 10-20 procent av befolkningen uppger, i olika undersökningar,

Läs mer

Sammanställning av. Hälso- och arbetsmiljöenkäten AFA för Södermöre kommundelsförvaltning, Södermöreskolan. November 2009

Sammanställning av. Hälso- och arbetsmiljöenkäten AFA för Södermöre kommundelsförvaltning, Södermöreskolan. November 2009 Sammanställning av Hälso- och arbetsmiljöenkäten AFA för Södermöre kommundelsförvaltning, Södermöreskolan November 29 1 7. Var du med och besvarade AFA-enkäten i "En frisk satsning" 25-26? A. Ja B. Nej

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig!

Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! Vi satsar på dig som är chef! Framtidsfacket för dig! ST, 2004. Produktion: STs informationsenhet/hellgren Grafisk form. Illustration: Lukas Möllersten. Tryck: EO Grafiska, december 2006. Upplaga: 3 000

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 1. Arbetssätt och uppdrag 1. Jag är insatt i målen för min grupp/enhet/avdelning. c c c c c c 2. Jag vet vad som förväntas av mig i mitt arbete. c c c c c c 3....

Läs mer

Sammanfattning av programmet UID FutureMap

Sammanfattning av programmet UID FutureMap Sammanfattning av programmet UID FutureMap Världen behöver en ny, socialt hållbar arbetsmodell. Människans fria, trygga medvetande och hälsa skadas av de ekonomiska modeller, som styr världen sedan flera

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet

Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1. Chefers ledarskap påverkar resultatet Ledarnas Chefsbarometer 2008, delrapport 1 Chefers ledarskap påverkar resultatet Chefsbarometer 2008 Delrapport 1: Chefers ledarskap påverkar resultatet Det finns ett starkt samband mellan ledarskap och

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap }

STRESS ÄR ETT VAL! { ledarskap } { ledarskap } STRESS ÄR ETT VAL! SLUTA SÄTTA PLÅSTER PÅ DINA SYMPTOM NÄR DU ÄR STRESSAD. LÖS PROBLEMEN VID KÄLLAN ISTÄLLET OCH FUNDERA ÖVER VILKA VAL DU GÖR SOM CHEF. E n undersökning visar att 70 procent

Läs mer

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk?

Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Jobbet gör dig inte sjuk - men kan hålla dig frisk? Myter kring stigande sjukfrånvaro Att skapa friska organisationer 1 Jobbet är en friskfaktor Psykisk ohälsa och stigande sjukfrånvaro är växande samhällsproblem

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun

Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING 2016:13-020 Policy för personalpolitik i Flens kommun - tillsammans är vi Flens kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-16 91 2 Inledning Det arbete som görs i verksamheterna

Läs mer

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD

HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD HUR MÅR CHEFEN? UNDERSÖKNING AV CHEFERNAS ARBETSSITUATION I GÖTEBORGS STAD INLEDNING Vi vill alla ha och behöver en chef som ser oss, som är tydlig med sina förväntningar och som inspirerar oss till att

Läs mer

Verksamhetsinriktning

Verksamhetsinriktning Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET

ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET ARBETSGLÄDJE OCH EFFEKTIVITET Nova Futura - Bosse Angelöw Föreläsningar och utbildningar Individ-, grupp- och arbetsplatsutveckling Handledning och rådgivning Böcker, cd och webbaserade program www.novafutura.se

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ Utveckling och utbildning Alla statligt anställda ska ha möjlighet att utvecklas i sitt arbete, det har de statliga arbetsgivarna och de fackliga

Läs mer

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på

En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns

Läs mer

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Prel. 05 2015-11-01 1 Inledning Dessa riktlinjer gäller för samtliga anställda inom kommunen samt dess ägda bolag i tillämpliga delar. 2 Grundläggande principer

Läs mer

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv

Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Relationer på arbetet ett organisatoriskt perspektiv Ulrich Stoetzer Medicine Doktor, Leg. Psykolog Centrum för Arbets- och Miljömedicin Institutet för Miljömedicin Karolinska Institutet Relationer vore

Läs mer

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4

Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,

Läs mer

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012 Nacka kommun - medarbetarenkät rapport - Oktober 2012 Antal svar på Modersmålet 2012: 34 av 39 (87%) Antal svar på Modersmålet 2011: 21 Antal svar på Vilans skola och förskola 2012: 78 av 92 (85%) Antal

Läs mer

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012

Arvika kommun medarbetarundersökning. Resultatrapport - 2012 1 Arvika kommun medarbetarundersökning rapport - 2012 Antal svar på Kommunen (kommunförvaltning o bolag) 2012: 1739 av 2385 (73%) Skala 1-5: (1=instämmer inte alls... 5=instämmer helt) 4-5 grön stapel

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007

Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Deltagande och demokrati i kärnavfallsfrågan 3 december 2007 Tal Inledning Jag har ju växt upp i skuggan av Barsebäck kan man ju säga. Under några år satt jag tillsammans med Torsten Carlsson även i Sydkrafts

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Budgetutskottet 15.2.2012 2011/0455(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för rättsliga frågor över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning

Läs mer

Var med och arbeta för en säkrare värld

Var med och arbeta för en säkrare värld Var med och arbeta för en säkrare värld människorna gör företaget Urban Karlström Generaldirektör Välkommen till en fascinerande arbetsplats Fortifikationsverket är en av Sveriges största fastighetsägare

Läs mer

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa Sveriges Företagshälsor Företagshälsovårdens branschorganisation Sveriges Företagshälsors medlemmar utgör huvuddelen av branschen som består av mer

Läs mer

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]

Utbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117] Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På

Läs mer

Vallentuna kommuns värdegrund:

Vallentuna kommuns värdegrund: PERSONALPOLITISKT PROGRAM Fastställt av kommunfullmäktige 1991. Jämställdhet och mångfald reviderat 2000. Avsnitt "Lön - belöning" reviderat 2001 Reviderat av Kommunstyrelsens arbetsutskott i januari 2007

Läs mer

Stockholms stads personalpolicy

Stockholms stads personalpolicy Stadsledningskontoret Personalstrategiska avdelningen Stockholms stads personalpolicy Vårt gemensamma uppdrag Ett Stockholm för alla Vi som arbetar i Stockholms stad bidrar till att forma ett hållbart

Läs mer

Vårt. personalpolitiska. program

Vårt. personalpolitiska. program Vårt personalpolitiska program 2 Innehåll Inledning 5 Personal- och arbetsmiljöpolicy 7 Personalstrategi 9 Övergripande mål för personalarbetet 19 Omslagsbild: Lydia Lehtonen och Erik Lööv, projektledare

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Lagen om anställningsskydd

Lagen om anställningsskydd Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:447 av Isabella Hökmark (M) Lagen om anställningsskydd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om lagen om anställningsskydd

Läs mer

En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap

En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap En introduktion till Prestationsorienterat ledarskap Håkan Lövén prestera mera Sidan 2 av 5 Innehåll Exekutiv sammanfattning 2 Vår utmaning som chef 3 Vad vi gör idag 3 Prestationsorienterat ledarskap

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13

Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och

Läs mer

Omställning för utveckling

Omställning för utveckling Välkomna! Omställning för utveckling Dagens program Tid 09:00 Välkomna! Introduktion Dagens program 09:30 Trygghetsstiftelsens tankar om ett gott omställningsarbete 10:00 Workshop: Vilka utmaningar står

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Medarbetarundersökning Sept. 2010

Medarbetarundersökning Sept. 2010 Medarbetarundersökning Sept.. BAKGRUNDSFAKTA Besvarad av: Ej besvarad av: Vilken avdelning arbetar du på? Telefonsälj Kalmar (%) Telefonsälj/Fältsälj Stockholm Utvecklingsavdelningen Teknik (%) CR (%)

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ

En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÄÅÅ En karriär för dig? Statliga arbeten viktiga arbeten! ÄÅ ÄÄÅÅ I denna broschyr återges några av de förmåner och villkor som gäller i den statliga sektorn. Mer information finns i Att arbeta statligt viktiga

Läs mer

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN

TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN I skuggan av lön och ohälsa TIDIGA TECKEN PÅ OJÄMSTÄLLDHET I ARBETSLIVET UNGA KVINNOR MER STRESSADE ÄN MÄN 1 2 Inledning Att det finns stora skillnader mellan mäns och kvinnors villkor på arbetsmarknaden

Läs mer

Hälsa och balans i arbetslivet

Hälsa och balans i arbetslivet Hälsa och balans i arbetslivet 34 % tror Lorem sig inte kunna ipsumarbeta som de gör idag utan att hälsan på sikt påverkas negativt. En undersökning bland Civilekonomernas medlemmar Hälsa och balans i

Läs mer

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap

Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Vem sjutton vill bli chef? Unga i Norden om chef- och ledarskap Ledarnas Chefsbarometer 2012 VEM SJUTTON VILL BLI CHEF? UNGA I NORDEN OM CHEF- OCH LEDARSKAP Vem vill bli chef? 2 Undersökningens resultat

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Lönepolitik? Statistik för ditt yrke? Hjärtefråga lön? På vision.se/lon hittar du till allt som rör din lön. Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Du är viktig för Norrköpings framtid.

Du är viktig för Norrköpings framtid. Den blå tråden Du är viktig för Norrköpings framtid. Om du känner glädje i att skapa värde och göra nytta för andra människor har du kommit helt rätt. För alla vi som jobbar här gör skillnad för Norrköpingsbornas

Läs mer

Chefernas ojämlika arbetsmarknad

Chefernas ojämlika arbetsmarknad Tema jämställdhet/mångfald: Bilder för presentation Chefernas ojämlika arbetsmarknad Ledarna: Temo AB: Olle Hernborg David Ahlin, Anna-Karin Bärjed Datum: 2006-03 - 17 Sida 2 Ledarnas Chefsbarometer 2006

Läs mer

ERI och Krav-Kontroll-Stöd

ERI och Krav-Kontroll-Stöd ERI och Krav-Kontroll-Stöd Denna Presentation beskriver 2 olika centrala teorier i arbetet med stressproblematik: ERI och Krav-Kontroll-Stöd. De är bägge framtagna för att hantera stressproblematik på

Läs mer

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut

Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Vår personalpolicy Statens geotekniska institut Inledande ord Statens geotekniska institut (SGI) är en kunskaps intensiv myndighet som tillsammans med kompetenta medarbetare är under ständig utveckling.

Läs mer

ST inom Arbetsförmedlingen Sektion Västra Svealand

ST inom Arbetsförmedlingen Sektion Västra Svealand ST Arbetsförmedlingen Protokoll 2013-11-28 Tid: 09:00-15:00 Plats: Videokonferens Lämnat återbud: Mikke Sandberg, Jonas Hed 1) Mötets öppnande 2) Närvarande: Johan Eklund, Ann-Kristin Kallesgården, Marita

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2014

MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2014 MOTIONER TILL REPRESENTANTSKAP 2014 A Städning i offentliga lokaler Motionär: Anna Fjellman, Konsument och medborgarservice När en städfirma upphandlas för att städa på våra arbetsplatser som kontor, skolor

Läs mer

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011

HÄLSA SOM STRATEGI. Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell. Mars 2011 HÄLSA SOM STRATEGI Mars 2011 Inspirationsföreläsning med Per Gärdsell Inom ramen för hälsofrämjande skolutveckling anordnas varje år en inspirationsdag för förskolor och skolor i Laholm som arbetar med

Läs mer

AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR. AnnCatrin Hansson Utveckling Online

AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR. AnnCatrin Hansson Utveckling Online AKTUELLA KURSER & FÖRELÄSNINGAR AnnCatrin Hansson Utveckling Online Vägen till framgång! Välkommen! Här finns alla aktuella kurser/utbildningar och föreläsningar. Kurserna och utbildningarna sker antingen

Läs mer

Regional strategi för arbetsgivarpolitik

Regional strategi för arbetsgivarpolitik Regional strategi för arbetsgivarpolitik Vår vision Socialdemokratisk arbetsgivarpolitik ska stärka personalens arbetsvillkor och arbetsmiljö. Det är viktigt både för den enskilde men också för kvaliteten

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Kommunikationsplattform. för Fackförbundet ST

Kommunikationsplattform. för Fackförbundet ST Kommunikationsplattform för Fackförbundet ST ST, 2010. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, april 2010. Upplaga: 2 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. E-post: bestall@st.org.

Läs mer

Helena Granlund, kommunsekreterare Jan Lilja, kommunchef Richard Bjöörn, personalchef

Helena Granlund, kommunsekreterare Jan Lilja, kommunchef Richard Bjöörn, personalchef Sammanträdesdatum Sida 1/7 Plats och tid Kommunalrådets tjänsterum, Hagfors Stadshus kl 09:00 10:30 Beslutande Övriga Åsa Johansson (S) Ann-Sofie Ronacher (S) Mikael Edvardsson (SD) Pernilla Boström (S)

Läs mer

program synapsen ledarskapsdagar i Halland

program synapsen ledarskapsdagar i Halland program synapsen ledarskapsdagar i Halland 16-17 april 2015 HoTel TYlÖsaNd Målgrupp: Chefer, ledare och politiker samt specialister inom Hr. Välkommen till 2015 års upplaga av synapsen, som är en etablerad

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Framtidstro bland unga i Linköping

Framtidstro bland unga i Linköping Framtidstro bland unga i Linköping Lägg in bild om det finns någon! Författare: Saimon Louis & Hanne Gewecke 3 augusti 2015 2 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat från intervjuerna...

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna

#4av5jobb. #4av5jobb. Du som företagare skapar jobben. Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna Du som företagare skapar jobben SMÅFÖRETAGEN Elisabeth Thand Ringqvist, vd Företagarna SMÅFÖRETAG SKAPAR STOR TILLVÄXT Det är lätt att tro att alla jobb skapas av de stora och multinationella företagen.

Läs mer

En starkare arbetslinje

En starkare arbetslinje RÅDSLAG JOBB A R B E T E Ä R BÅ D E E N R Ä T T I G H E T OC H E N S K Y L D I G H E T. Den som arbetar behöver trygghet. Den arbetslöses möjligheter att komma åter. Sverige har inte råd att ställa människor

Läs mer

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009

Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009 Mars 2009 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Växjö kommun Medarbetarundersökning 2009, sid 1 Disposition Sammanfattning 2 Åtgärdsprioritering

Läs mer

Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning

Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Lönen som styrmedel Regler och riktlinjer för lönesättning Karolinska Institutet, 2016-01-01 Ersätter Lönepolicy 2012-10-01, Dnr 5344/2012-200 Lönen som styrmedel INNEHÅLL 1. Lönebildning och lönesättning

Läs mer

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång!

10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! 10 TIPS - ditt eget recept För balans och framgång! Kenth Åkerman Det är värt vilket pris som helst att få se en slocknad blick lysa upp på nytt, få se ett leende tändas hos den som tycktes ha glömt att

Läs mer

diligentia Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö

diligentia Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö A² diligentia Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö 1 Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö 2 Aktivitetsstyrd Arbetsmiljö diligentia Hur kommer vi att arbeta i framtiden? För några år sedan började Diligentia att fundera

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern

PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern PERSONALPOLICY för Gävle kommunkoncern Vårt olika, gemensamma uppdrag Den här policyn beskriver samspelet mellan arbetsgivare och medarbetare. Detta samspel måste fungera för att vi ska nå våra mål och

Läs mer