Byggnadshyttan på Gotland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggnadshyttan på Gotland"

Transkript

1 byggnadshy ttan på gotland Byggnadshyttan på Gotland

2 författarna Kristin Balksten, tekn. dr., Balksten Byggnadsvård, lektor vid Högskolan på Gotland Nadine Huth, konservator vid Byggnadshyttan på Gotland Rebeca Kettunen, konservator vid Byggnadshyttan på Gotland Marleen Kolmodin, byggnadsantikvarie Arja Källbom, byggnadsantikvarie, metallurg, dekorationsmålare Håkan Lindkvist, byggnadsingenjör, hyttmästare Åke G. Sjöberg, f.d. lektor, Visby Jan Utas, arkitekt SAR/MSA, Visby redaktionskommitté Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll. omslag Innertaket i Garde kyrka före konserveringen, detalj. omslagsfoto Nadine Huth. produktion Byggnadshyttan på Gotland, Visby grafisk form Helena Duveborg. tryck Snabba Tryck, Visby Respektive författare. isbn

3 INNEHÅLL Förord 5 Håkan Lindkvist Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotlands verksamhet Åke G. Sjöberg Garde kyrka kort om den senaste restaureringen 21 Marleen Kolmodin och Arja Källbom Kyrkomålarens färger pigmentanalys av bysantinskt muralmåleri i Garde kyrka 25 Åke G. Sjöberg De fyrtio martyrerna i Garde 37 Rebeca Kettunen Konservering av kalkmålningarna i Garde kyrka 45 Nadine Huth Konservering av det svårt skadade takmåleriet i Garde kyrka 61 Jan Utas Medeltida spåntak fynd från gotländska kyrkor 73 Kristin Balksten Norrlanda, Othem och Fardhem kyrkor. Utvärdering av putsarbeten på tornen 91

4

5 FÖRORD NÄr jag sätter mig och skriver detta förord har Byggnadshyttans styrelse nyligen gjort bokslut för 2008 års verksamhet och man kan säga att det går bra för hyttan. Det är det bästa resultatet som vi gjort på många år, något som jag som ordförande gläder mig åt. Orsaken till detta goda utfall är naturligtvis flera, men jag tror att en viktig faktor är de strategiska beslut om hyttans framtid som styrelsen tagit. På initiativ av styrelsens vice ordförande Åke G. Sjöberg började vi för drygt ett år sedan en omprövning av stiftelsens uppdrag enligt våra stadgar. Vi har funnits i drygt 20 år med syfte att medverka till vård och underhåll av medeltida kyrkor, Visby ringmur och ruiner samt andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I uppdraget har också ingått att utveckla metoder för restaurerings- och underhållarbeten samt att sprida kunskap om dessa och andra frågor kopplade till hyttans verksamhet. Under åren har omvärlden förändrats, konkurrensen hårdnat, regler för offentlig upphandling tydliggjorts. Mot den bakgrunden ställde vi oss frågan om hyttan behövs eller om det är andra som kan göra det jobb vi nu gör. Vi gick också tillbaka till de ursprungliga stiftarna för att höra deras uppfattning. Det svar vi fick stärkte oss. Det finns många goda hantverkare och firmor som är kunniga på renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och här är vi en aktör bland många. Däremot är det få som har det specifika uppdraget att tillvarata gammal byggnadsteknik, utveckla metoder för underhåll och restaurering och att sammanställa och sprida kunskap om detta. Men, menar våra stiftare, det har hyttan och behovet har inte minskat utan är kanske till och med större idag än när hyttan bildades. Så de strategiska beslut som jag nämnde tidigare handlar om detta och kan sammanfattas i tre punkter: Systematiskt utveckla vår kompetens och hantverksskicklighet. Utveckla våra former för att sammanställa och sprida kunskap och erfarenhet. Öka vår omslutning till en nivå som gör att vi garanterat kan klara det specifika uppdraget. 5

6 förord Den skrift Du nu håller i Din hand är alltså ett uttryck för vår förnyade ambition att sammanställa och sprida kunskap. Här kommer Du att finna ett antal lärda och intressanta uppsatser och rapporter som jag hoppas Du ska finna berikande och upplysande. Jag vill slutligen rikta ett stort tack till skriftkommittén som har utgjorts av Åke G. Sjöberg, Håkan Lindkvist och Jan Utas (som också har varit redaktör). Utan Ert engagemang och idoga arbete hade vi aldrig kunnat åstadkomma en så välkomponerad årsskrift. Anders Granat Ordförande Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotland 6

7 Håkan Lindkvist Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotlands Verksamhet BYGGNADSHYTTANS BAKGRUND OCH ORGANISATION En byggnadshytta är enligt Nationalencyklopedin»en arbetsorganisation kring ett större bygge, framför allt under medeltiden, renässansen och barocken. Förutom byggmästare/arkitekt och stenhuggare ingick i byggnadshyttan olika hantverkare, såsom murare, kalkrörare, timmermän och smeder. Stenbrottens grovhuggare och byggplatsens hantlangare tillhörde vanligen också organisationen. Den reglerades av stadgar och hade egen, intern rättskipning. Byggnads hyttan hade högre status och friare rättsställning än de till städerna bundna yrkesskråna. Ordet kan också beteckna en verkstadslokal i vilken medlemmarna i organisationen utförde en del av sina arbeten«. Byggnadshyttan på Gotland Byggnadshyttan på Gotland bildades 1986 som en stiftelse med syfte att varaktigt säkerställa den hantverkskunskap som fordras för restaurering av äldre bebyggelse. Stiftarna är Riksantikvarieämbetet, Samfälligheten Gotlands kyrkor, Gotlands kommun och Föreningen Gotlands fornvänner (huvudman för Gotlands Museum). Två representanter från respektive av de båda förstnämnda organisationerna och en för vardera av de sistnämnda bildar tillsammans med en opartisk ordförande hyttans styrelse. Ordförandeposten innehas sedan den 1 januari 2005 av länsrådet Anders Granat. Bakgrunden till hyttans tillkomst är det omfattande vårdbehovet hos den stora mängden kulturhistoriskt värdefulla byggnader på ön med de 92 medeltidskyrkorna och ringmuren och ruinerna i Visby som främsta representanter. Förutom att medverka vid underhållet av dessa skall man enligt stadgarna utbilda hantverkare och utveckla hantverksmetoder, tillverka byggnadsmaterial samt sammanställa och sprida vunna kunskaper och erfarenheter, de årsskrifter som givits ut sedan år 2000 är exempel på den sistnämnda uppgiften. 7

8 verksamhet Byggnadshyttans Kalk AB Stiftelsen äger 90 procent av dotterbolaget Byggnadshyttans Kalk AB. Bolagets verksamhet, som startade 1991, innebär tillverkning och försäljning av kalk och kalkprodukter och andra material för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Kalkbolaget har ingen personal anställd, tjänster för administration och produktion köps av stiftelsen. Personal Byggnadshyttans chef med titeln hyttmästare är sedan 1997 Håkan lindkvist. Han är byggnadsingenjör och har tidigare varit verksam i olika funktioner hos entreprenadföretag i Skåne, bland annat som arbetschef hos JM AB (John Mattson Byggnads AB) och som vd för mur- och putsspecialistföretaget Pukab i Malmö. I övrigt bestod Byggnadshyttans personal vid utgången av år 2008 av en kamrer/kanslist, två arbetsledare, tre konservatorer och 15 bygghantverkare. Byggnader och anläggningar Byggnadshyttans kontor ligger i Gamla Residenset, ett knuttimrat hus från 1640-talet beläget mycket centralt invid Donners plats i Visby innerstad. Inom endast ett par hundra meters radie finns några av verksamhetens närmaste samarbetspartners inom länsstyrelse, länsmuseum och högskola. Huset, som är byggnadsminnesförklarat, ägs av Föreningen Gotlands fornvänner. Kalkbolaget är sedan 1996 ägare till fastigheten S:ta Maria 37 i Visby, belägen alldeles intill Domkyrkan. Fastigheten köptes nämnda år in från Fornvännerna. På tomten finns två sammanbyggda medeltida stenhus,»johan Målares hus«, vilka även dessa är byggnadsminnesförklarade sedan Husen har totalrenoverats av hyttan och inrymmer i dag uthyrningslägen heter, lokaler samt en vinkällare. Byggnadshyttans förråd, verkstäder och personalbyggnader m.m. ligger på av Gotlands kommun förhyrd mark vid Djupkvior i södra utkanten av Visby. Anläggningen är mer eller mindre under ständig utveckling. För närvarande inryms där verkstäder för specialsnickeri, för specialglasmästeri samt för materiel och utrustning; arbetsledningskontor med personalutrymmen och arkiv; konservatorsateljé, kall- och varmförråd för byggnadsmaterial och maskiner, samt kalkgravar för lagring av våtsläckt kalk, m.m. I anslutning till Djupkviorförrådet ligger»katedralen«, en kyrkobyggnad i miniformat. Den uppfördes som övningsobjekt av elever från bygg- 8

9 verksamhet nadsvårdsutbildningen vid Högskolan på Gotland och instruktörer från Byggnadshyttan. Idag används den bland annat för provning och utveckling av klimat styrutrustning för kyrkobyggnader. I Hejnum, drygt två mil nordost om Visby, ligger på arrenderad mark den vedeldade kalkugn som används vid framställningen av Byggnadshyttans våtsläckta kalk. Kalkbrottet, varifrån kalkstenen till bränningen hämtas, ligger i omedelbar anslutning till kalkugnen. Kalkstenen bryts enligt avtal med ägarna till fastigheten Hejnum Rings 3:1. På platsen finns också en fungerande tjärdal (gotl. sojde). Kalktillverkningen För Kalkbolagets räkning tillverkades under cirka 13 ton våtsläckt kalk, och ca 50 ton avyttrades. Därav köptes cirka 23 ton tillbaka av Byggnadshyttan för att användas i byggverksamheten. Ekonomi Omsättningen år 2007 var för Stiftelsen Byggnadshyttan ca 18,5 milj. kronor, för Byggnadshyttans Kalk AB ca 0,7 milj. kronor. Fördelningen av arbets - volymen mellan kyrkorestaureringar och övriga entreprenader var 68 procent kyrkorestaureringar och 32 procent övriga arbeten. Motsvarande siffror för år 2008 var 19,7 milj. kr resp. 0,7 milj. kr i omsättning samt fördelning arbetsvolym 52 procent kyrkorestaureringar och 48 procent övriga arbeten. 9

10 verksamhet UTFÖRDA RESTAURERINGSPROJEKT Kyrkorestaureringar På uppdrag av Samfälligheten Gotlands kyrkor, som har underhållsansvaret för öns samtliga 92 medeltida kyrkobyggnader och för Visborgskyrkan i Visby från 1960-talet, har Byggnadshyttan under utfört sex mer omfattande kyrkorestaureringar. Insatserna bekostas delvis av den kyrkoantikvariska ersättningen som funnits att tillgå sedan sekelskiftet. För projekteringen av byggnadsarbetena vid restaureringarna svarade arkitekt Jan Utas, Visby. I samband med de utvändiga restaureringarna är vanliga arbeten omläggning av tegel- och faltak och putsning eller foglagning av fasader, samt reparation av fönster och masverk av kalksten. Invändigt omfattar arbetena oftast rengöring av väggar och valv i kyrkorummet och i sakristian, konservering av kalkmålningar och översyn av fasta och lösa inventarier, utbyte av uttjänta värme system samt anordnande av förrådsutrymmen för lösa stolar, städmateriel och annat som behövs för kyrkans användning. I Levide kyrka kom vid den senaste restaureringen 2007 utöver åtgärder av detta slag ett mer ovanligt arbete till stånd: en passionssvit från 1400-talet på lång husets nordvägg, som vid sekelskiftet 1900 togs fram och sextio år senare kalkades över, togs nu ånyo fram, konserverades och för två av scenerna i frisen rekonstruerades. Nämnas kan också att vid avgränsningen av ett förråd bakom orgeln i tornkammaren fick en målad ryggskärm från kyrkans talspredikstol en ny uppgift. I Hall kyrka reparerades tornhuven och tornet putsades om i sin helhet. Invändigt återställdes bland annat den medeltida bemålningen på långhusets mittkolonn. Östergarn kyrka, som eldhärjats flera gånger under tidigare århundraden i samband med krigshandlingar, har få äldre inredningsdetaljer bevarade. En målad takfris från 1700 talet, fragmentariskt bevarad, kunde dock återställas vid restaureringen I Stånga kyrka utfördes 2007 en invändig restaurering, även här saknar kyrkorummet i det närmaste helt kalkmålningar. Sakristian utvidgades genom att ett äldre, ej utnyttjat pannrum inkorporerades, och under läktaren i tornrummet inrättades förråds- och kapprum, varvid tornrummet i övrigt anordnades som ett»kyrktorg«. 10

11 verksamhet Levide kyrka efter utförd yttre och inre restaurering. I interiören återställdes bland annat den svagt rosa färgtonen från tidigt 1900-tal. Bakom orgeln i tornrummet anordnades ett förrådsutrymme varvid det gamla ryggstycket till predikstolen återanvändes som dörr (t.v.). Foto Helena Duveborg. 11

12 verksamhet Ovan: Östergarn kyrka efter färdigställd yttre och inre restaurering. Under läktaren avskiljdes ett par mindre förråd med användande av två äldre bänkryggstycken. Foto Helena Duveborg. Nedan: Hellvi kyrka efter inre restaurering. Nyfunna kalkmålningsrester aktualiserar en snar framtagning av den medeltida bildprakten i kyrkorummet. Foto Pär Malmros. Motstående sida: Domkyrkans östgavel under restaureringen av fönstren. Foto Rebecka Svensson. 12

13 verksamhet Även Hellvi kyrka har ansetts sakna kalkmålningar, och vid planeringen av kyrkans invändiga restaurering avsattes inte några större resurser för framtagning eller konservering av sådana. Vid provknackningar på väggar och valv hittade dock konservatorerna en betydande mängd målningar, varför man beslöt att göra klart de planerade arbeten men återkomma och avsluta konservatorsarbetena när finansieringen säkrats. Den invändiga restaureringen av Garde kyrka skall inte närmare beröras här då den beskrivs på annan plats i årsskriften. Vid den utvändiga restaureringen av Hörsne kyrka 2008, som utfördes av Gotlandsbyggen i Hemse, var hyttmästaren byggledare på uppdrag av Samfälligheten. I övrigt har en mängd större och mindre underhållsarbeten av skiftande slag utförts på en rad kyrkor. I Domkyrkan i Visby renoverades 2008 både vindsfönstren i klerestorievåningen och de fasta fönstren i den östra korgaveln. I Gothem kyrka har omfattande konserveringsarbeten gjorts på den fasta inredningen, bland annat på den medeltida korbänken, och i Lärbro kyrka förstärk- 13

14 verksamhet tes murtrappan i tornet genom insättning av dragstag och montering av stålförstärkningar på trappstegen. Trappan används flitigt av besökare som önskar se den unika valvställningen från 1340-talet i tornets övervåning. Även på fastlandet har en del arbeten utförts. I Ösmo kyrka har sakristian byggts om, fasaderna har putslagats och avfärgats, och kyrkogårdsmuren samt klockaregården har reparerats. För Botkyrka församlings räkning restaurerades de medeltida träkonstruktionerna på vindar och i torn i Botkyrka kyrka, och personal- och förrådsutrymmena byggdes till. Restaureringsarbeten på profana byggnader m.m. Den ståtliga prästgårdsladugården i Vall restaurerades Prästgårdsmiljön, som ligger i direkt anslutning till socknens medeltida kyrka, är byggnadsminne sedan Ladugården kom till på 1880-talet som ersättning för flera äldre förfallna uthus. Väggarna är uppförda i kalkputsad kalksten och taket är spåntäckt, sedermera klätt med korrugerade eternitplattor. Byggnaden har den tidstypiska, symmetriska placeringen av portar, luckor och fönster. Inriktningen för restaureringen var att bevara byggnaden i ursprungligt skick, men att den ändå ska kunna användas. Fasadputsen har lagats med rent kalkbruk med samma blandningsförhållande som det ursprungliga, ytstruktur och kulör som befintlig. Skadat virke har ersatts med nytt, i samma utförande och dimensioner och med god virkeskvalitet. Träytor har målats med röd slamfärg och snickerier med brunockra linoljefärg. I samarbete med länsstyrelsen uppfördes under 2008 ett drygt 9 meter högt utsiktstorn på Kallgateburg i Hejnum, varifrån man har utsikt över det omkringliggande obebyggda skogsområdet och Hejnum Kallgate, Gotlands största våtmarksområde. Utformningen gjordes tillsammans med uppdragsgivaren och ingenjör Bernt Hallgren, konstruktionsfirma B-KON. Tornet är byggt i grovt, gotländskt virke som kommer att järnvitriolbehandlas under sommaren Stommen förtillverkades delvis på Byggnadshyttans förråd i Visby och fraktades vintertid till den relativt otillgängliga byggplatsen. På Enholmen utanför Slite finns en mycket välbyggd och välbevarad kalkugnsruin byggd i traditionell gotländsk stil. Ugnen är uppförd 1854 i samband med att fortet på ön uppfördes och förvaltas i dag av Fortifikationsverket. För att förhindra ett fortsatt förfall och risk för ras rensades växtlighet bort, och murar och murkrön lagades med hydrauliskt kalkbruk. 14

15 verksamhet Ovan den under 2008 upprustade prästgårdsladugården i Vall. Nedan den nyrestaurerade vattenkvarnen vid Norrbys i Väte. Foto Helena Duveborg. 15

16 verksamhet Vattenkvarnen vid Norrbys gård i Väte, som ägs av föreningen Gotlands fornvänner, har fått stomme, fasader och vattenhjul restaurerade. På uppdrag av Länsförsäkringar har ett Gotlandshus, ritat av den välkände gotländske arkitekten Birger Andersson, byggts på fastigheten Takstens i Lärbro som ersättning för ett boningshus som brunnit ner. Inhemska material som kalkbruk och snickerier av gotländsk furu har till stor del använts. Utsiktstornet på Kallgateburg i Hejnum. Foto Jan Utas. Ett inte så stort men speciellt uppdrag var den putsning av fasadpartier som utfördes på en stadsvilla i»nyfunkisstil«i Umeå, ritad av White Arkitekter. Ett annat mindre vanligt uppdrag var omläggning av flistak vid Muramaris utanför Visby. Byggnadsminnet Muramaris, uppfört på 1910-talet som sommar hem för konsthistoriken Johnny Roosval och hans hustru, skulptrisen Ellen von Hallwyl, har på grund av eftersatt underhåll haft problem med sitt läckande tak av kalkstensflis. Huvudbyggnadens tak lades om 2003, och 2007 anslogs byggnadsvårdsmedel för att utföra motsvarande arbete på det s.k. tehuset och på farstun. Reparations-, till- och ombyggnader har i sedvanlig ordning utförts på ett antal fastigheter både i Visby och på övriga Gotland. Nämnas kan fasad- och takarbeten åt bostadsrättsföreningen Björkanderska Fastigheten vid S:t Hansgatan, på»gula huset«vid Tranhusgatan, samt på två fastigheter vid S:t Olofs gränd och i kvarteret S:ta Gertrud, alla i Visby. Dessutom utfördes ett antal s.k. ROTarbeten på bostadshus spridda över ön. 16

17 verksamhet Torntrappan i Lärbro kyrka med stålförstärkningarna av trappstegen. Foto Cecilia Boman. Tornportalen i Buttle kyrka under konservering. Konservatorerna Rebeca Kettunen och Katarina Schüssler. Foto Helena Duveborg. 17

18 verksamhet Konservatorsarbeten Konservering är det område som ökat mest av Byggnadshyttans verksam heter under de senaste åren. Detta som en följd av de ökade satsningarna från länsstyrelsens sida för att bevara kulturarvet vad gäller kyrkoinredningar, kyrkoinventarier, likvagnar m.m. Byggnadshyttans konservatorsavdelning består av två konservatorer och en konservatorsassistent. Bland utförda uppdrag kan nämnas följande: Stenkonserveringsarbeten i Östra Gravkapellet i Visby, skeppssättningen Tjelvars grav i Boge och Buttle kyrkas västportal. Konservering av muralt måleri i Garde kyrka, samt konservering av det målade innertaket i samma kyrka. UTBILDNING OCH KUNSKAPSSPRIDNING ETC. Doktorandstipendium Byggnadshyttan har avslutat sitt engagemang i doktorandprojektet Beständig puts på murverk i och med att doktoranden Kristin Balksten avlade sin doktorsexamen hösten 2007, redovisad i avhandlingen Traditional Lime Mortar and Plaster. Reconstruction with Emphasis on Durability. Resultaten av hennes forskning, som redovisas på annan plats i denna skrift, blev mycket positivt mottagna och har redan med framgång använts vid Byggnadshyttans putsningsarbeten. En utvärdering av två år tidigare utförda putsreparationer på fyra kyrktorn utfördes under Utvärderingen visar, med något enstaka mindre undantag, att puts och färg dittills klarat sig utan skador. Samarbetet med Kristin fortsätter genom ett flerårigt samarbetsavtal på konsultbasis. Tjärprojekt Efter att Kristin Balkstens lyckade doktorandprojekt avslutats har ett nytt angeläget forskningsprojekt påbörjats. Varje år utförs ett antal tjärstrykningar på de gotländska kyrkornas tornhuvar och faltak för en kostnad av flera hundra tusen kronor. Frågan är om arbetena med nuvarande metoder och material ger taken det skydd man förväntar sig, om rätt appliceringsteknik och lämpligaste tjära används etc. Hyttans styrelse har därför beslutat att tillsammans med Samfälligheten Gotlands kyrkor driva ett projekt med syftet att få svar på ovanstående frå- 18

19 verksamhet gor. Byggnadsantikvarie Pär Malmros, Gotlands Museum, har engagerats som projektledare och kommer under de närmaste åren att utföra praktiska tester, samla in kunskaper från litteratur, aktiva entreprenörer m.m. Konservering Hyttans konservatorer har i samband med arbetena i Garde kyrka inlett ett samarbete med sakkunniga inom bysantinskt måleri genom besök av professorerna Maria Orlova och Svetlana Vasilyeva från Moskva samt färgforskaren Ole Ingolf Jensen Nyrén, med den senare avseende pigmentanalyser. Samarbete har också inletts med Riksantikvarieämbetet vad gäller analysverksamhet och möjligheter till framtida praktikantutbyte. Studiebesök, seminarier och konferenser I Byggnadshyttans uppdrag ingår att vara en aktiv part i relevanta sammanhang vad gäller vård och underhåll av kulturhistorisk bebyggelse. Detta innefattar bland annat att anordna och delta i projektgrupper, workshops, studiebesök, seminarier och konferenser. Under deltog hyttmästaren och övrig personal bland annat i följande aktiviteter: Kultudralen ombyggnad av S:t Nicolai ruin i Visby. Byggnadshyttan deltar genom hyttmästaren i den byggnadsgrupp som arbetar för att omvandla ruinen till ett internationellt känt verksamhetscenter för kulturaktiviteter. Stain utbildning av stenhantverkare. Deltagande i starten av ett projekt med målsättningen att bygga upp en nationell utbildning på Gotland. Företag inom byggnadsvård och restaurering (FIBOR), kunskapsdagar i Stockholm 2007 samt årsmöte i Visby Nordiskt forum för byggnadskalk, seminarier med årsmöten i London (2007) och i Fredrikstad i Norge (2008). Församlingsförbundets fastighetsrådgivare, rådgivarträff i Stockholm. Svenska kyrkan, fastighetsdagar i Stockholm, utvärdering och utveckling av karaktäriseringar och prioriteringar i Uppsala. Svenska Kyrkans Ingenjörsförening (SKIF), årsmöte i Växjö. European Association of building Crafts and Design (EACD), föredrag om Svenska kyrkans organisation samt de gotländska kyrkornas byggnadshistoria vid Cathedral Master Builders 2007 i Soest, Tyskland; årsmöte i Slovenien (2007), konferensen Action on Skills Training Education for the Historic Enviroment i London (2008). 19

20 verksamhet Svenska putsentreprenörföreningen (SPEF), årsmöte i Grythyttan samt höstmöte i Malmö. Lera och byggnadsvård, hantverksseminarium i Visby. Saltproblematik, konferens i Köpenhamn. Samfälligheten Gotlands kyrkor, studieresa till Danmark och Tyskland. Byggnadshyttans styrelse, studieresa till Skokloster 2007 (inomhusklimat). Byggnadshyttans styrelse och personal, studieresa till Danmark och nordvästra Tyskland Byggnadshyttans personal, studieresa till Prag (2007) resp. till fackmässan Nord- Bygg i Stockholm (2008). Byggnadshyttan anordnade under åren bland annat: FIBOR:s årsmöte 2007 på Gotland med tema Kalk. Kulturhusens dag Visning av pågående kyrkorestaureringar. Branschorganisationer I enlighet med målsättningarna i stiftelsens stadgar är Byggnadshyttan aktiv i ett antal branschorganisationer både nationellt och internationellt, såsom ICO- MOS, SPEF, FIBOR, EACD, SKIF och Nordiskt Forum för Byggnadskalk. På det lokala planet är hyttan engagerad i det lokala nätverket för byggnadsvård. Publikationer Detta är den fjärde utgåvan av Byggnadshyttans skriftserie. Målsättningen att komma ut med en ny skrift med redogörelser för hyttans verksamhet och närliggande ämnen vartannat år kvarstår. I övrigt har Byggnadshyttan liksom tidigare år uppmärksammats bland annat i tidningsartiklar i främst lokalpressen. Hyttmästarens uppdrag Förutom styrelseuppdrag i de nämnda branschorganisationerna är hyttmästaren församlingsrådgivare i Visby stift. Uppdraget innebär att vara rådgivare åt stiftets församlingar i frågor som rör kyrkobyggnadernas vård och underhåll. 20

21 Åke G. Sjöberg GARDE KYRKA kort om den senaste restaureringen Garde kyrka restaurerades till det yttre 2004 fasader, gluggar, fönster och portar samt en omfattande reparation av tornhuven. Kyrkans inre och yttre genomgick en lika långvarig som uppmärksammad och omskriven restaurering. Med sina tidiga bysantinska målningar i bågen mellan det lilla långhuset och det en gång inte så höga tornet samt med betydande rester av den tidigmedeltida takkonstruktionen över den ursprungliga västliga delen av långhuset är kyrkan i vissa avseenden något av en primus inter pares (den främste bland likar) bland de gotländska kyrkorna. Även till sitt yttre är kyrkan en skönhet. Där dominerar en senare byggnadsperiod, 1300-talet, med det höga sylvassa tornet och det gotiska koret. Kyrkogården med sina stigluckor i alla väderstreck fullständigar bilden. Efter fyrtio år hade kyrkan fått sina inre skavanker. Puts på väggar och valv hade sina brister, bland annat missfärgad av inläckande vatten. Kraftig svärtning hade uppstått på sina håll och en viss sprickbildning kunde konstateras vid några av fönstren. Det dekorerade innertaket var skadat i sin 1700-talsmålning. Värmesystemet var delvis ur funktion och knappast reparabelt. Kyrkan placerades efterhand på Samfälligheten Gotlands kyrkors kölista, varefter arkitekt Jan Utas 2005 utarbetade ett restaureringsprogram. Samfällig heten med Byggnadshyttan som entreprenör genomförde så en restaurering Restaureringsprogrammet är stommen i restaureringens planering godkänt av både församlingen som fastighetsägare och nyttjare och av länsstyrelsen som tillståndsgivande organ. Men ett sådant program kan inte utarbetas 21

22 verksamhet

23 GARDE KYRKA Kort om den senaste restaureringen så totaltäckande att det helt styr lösandet av alla delproblem. Åtskilliga frågor måste närmare studeras under arbetets gång. Ja, en del visar sig eller uppkommer först då. När specialister som konservatorer, eltekniker, finsnickare och hyttans arbetslag väl är på plats får man diskutera och pröva sig fram. I dessa diskussioner deltar den programskrivande arkitekten, byggledningen, representanter från församlingen, länsstyrelsens kyrkoantikvarie och oftast nog också den antikvariska kontrollant som samfälligheten städslat. Samt någon förtroendevald från samfälligheten alltså byggherren. Diskussionstillfällena kan vara många, men besluten hamnar med det snaraste i byggmötesprotokollen. Och när de nya förslagen väl kommit på pränt brukar länsstyrelsen med i övriga Sverige otänkbar snabbhet ge sitt tillstånd. I Garde hölls några frågor öppna på det förberedande stadiet. Hur aktsam skulle man vara gentemot 1960-talets arkitektlösningar? Här är bänkkvarter, predikstol, orgel och altarskrank eller altarring i hög grad barn av sin tid. För en del av dagens esteter inte så vackra barn. Men de är också intressanta vittnesbörd om sin tid. Och för hela den östra delen av kyrkan ger de sin karaktär en karaktär som avspeglas även i de skänkta 1900-talsglasmålningarna i korfönstret, vars sköna stenhuggarkonst är från 1300-talet. Den som tittar ordentligt finner också att inredningsstilen även gäller den branta trappan eller stegen upp till tornet. Det fälldes en del hårda ord om denna 1960-talsinredning och dess färgsättning eller brist på färgsättning. Till detta kom att man i församlingen gärna ville ha tillbaka en altarring från sent 1800-tal, en altarring dit mången församlingsbo gått till sitt första nattvardsbord och där mången även firat sin vigselakt. Sådana minnen har spelat sina roller vid restaureringsdiskussioner i åtskilliga gotlandskyrkor. Nu visade det sig att denna äldre altarring, bevarad i ett lokalt skrymsle, inte utan många svåra och kostsamma åtgärder skulle gå att återanvända. Den yngre fick alltså bli kvar. Bänkkvarteren visade sig också i sitt snickeri smidigt kunna anpassas till det nya värmesystemet. Diskussionen om det hela ebbade ut talskaraktären i denna del av kyrkan blev kvar. Garde kyrka. En komplex restaureringssituation: det tidigmedeltida måleriets fältindelning rekonstruerades, takmålningen från talet konserverades och bänkinredningen från 1960-talet sparades. Värmekronor installerades och en avbalkning för förråd i tornrummet byggdes. De nyinstallerade värmefläktarna längst bak i bänkkvarteren syns inte på bilden. Foto Jan Utas. 23

24 GARDE KYRKA Kort om den senaste restaureringen Värmefrågan löstes på två sätt. Dels med infravärme från»järnkronor«över bänkkvarteren enligt en lösning prövad i Lau. Dels genom inbyggda fläktar som fick sin värme från en luftvärmepump. Att placera denna pump på kyrkogården norr om kyrkan var ingen självklar sak. Man prövade sig fram och satte upp en enkel attrapp bland gravstenarna. Att placera den som en liten utbyggnad intill kyrkväggen hade förmodligen avsevärt stört kyrkans slanka exteriör. Kyrkans vind är på grund av den tidigmedeltida takkonstruktionen flitigt besökt. Isoleringen var delvis nedtrampad. Här krävdes gångbryggor, belysning och mycket annat. Allt detta var noga förutsett. Men: kyrkvindens golv är långhusrummets tak. Taket är förvisso skönt bemålat. Om detta inre tak togs bort skulle man kunna se de medeltida takkonstruktionerna nedifrån kyrkan. De flesta besökarna skulle inte behöva ta sig upp för närmare studier. Eventuellt skulle en sådan lösning också vara antikvariskt korrekt, den allra första stenkyrkan kanske inte hade något tvärgående och platt innertak. Kanske var rummet från början öppet ända upp till nockens undersida? Den här fråga kan ställas i många gotlandskyrkor; Halla, Follingbo, Lye m.fl. Den är byggnadshistoriskt intressant och för Gardes del gäller att takkonstruktionen verkar vara så avsiktligt utsmyckad att den borde ha varit synlig från kyrkrummet. Frågan är ännu obesvarad och innertaket/vindsgolvet är kvar. Svaret på en annan fråga avgjorde det fortsatta arbetet. I samband med den här hastigt uppkomna frågan om det platta takets vara eller icke-vara (den kom från antikvariskt håll) diskuterades också detta taks eget antikvariska värde. Man frågade sig om merparten av 1700-talsmålningen var äkta eller om den i stort var en 1960-talspastisch. Svaret gavs ganska snart och finns att studera här i konservator Nadine Huths uppsats. I konservator Rebeca Kettunens bidrag återfinns diskussionen om de bysantinska målningsresterna på lång husets väggar. Den som i detalj vill studera Garde kyrkas långa historia har med denna restaurering fått åtskilliga hundra sidor väsentliga projekterings-, byggmötes-, gransknings- och besiktningshandlingar att penetrera. 24

25 Marleen Kolmodin och Arja Källbom KYRKOMÅLARENS PIGMENT analys av bysantinskt muralmåleri i Garde kyrka D e medeltida kalkmålningarna i Sveriges kyrkor har ingående beskrivits av konsthistoriker. Endast i mindre utsträckning har beskrivningarna innefattat även de metoder och material som använts vid uppmålandet. I samband med den invändiga restaureringen av Garde kyrka 2008 gavs tillfälle att undersöka pigmenten i kalkmåleriet i kyrkans långhus från 1100-talets mitt. Resultaten väcker många frågor kring både Garde kyrka och övriga gotländska kyrkor och i synnerhet om det bysantinska måleriet. Värdet av den information som man kan få fram genom pigmentanalyser får därför anses vara mycket hög. Analyserna utfördes i två omgångar. Totalt bearbetades 28 prov, varav vi i denna artikel beskriver de sex analyser som utfördes i den första omgången. Pigmentkarakteriseringen med ljusoptiskt mikroskop utfördes under ledning av Ph. D. Ole Ingolf Jensen Nyrén i nära dialog med författarna. 1 Den ljusoptiska pigmentanalysen utfördes vid Göteborgs Universitet, avdelningen för Kulturvård. Undersökningarna med svepelektronmikroskopi utfördes av Arja och Rikard Källbom på Swerea Swecast i Jönköping. Uppdragsgivare för den ljusoptiska analysen var Samfälligheten Gotlands kyrkor. Ett antal detaljer i måleriet i långhus och tornbåge bedömdes vara särskilt intressanta för analys, exempelvis finns stora sammanhängande ytor av en klar blå kulör (prov nr 1). I den romanska fönsternischen, vilken är bemålad med växtornamentik i rött, gult och svart och är placerad i långhuset åt söder, togs prov från de partier som i dag upplevs som svarta (prov nr 2), samt från ett brunrött parti (prov nr 3). Även ett område i långhuset med ett gröngrått pigment som målats i en laserande teknik valdes (prov nr 4). Från den helgongestalt som är placerad i tornbågen mot söder togs två prover: ett från del av svart parti på helgonets mantel (prov nr 5) samt ett från helgonets röda kläde (prov nr 6). Pigmentproverna skrapades försiktigt ner med en vass skalpell, storleksmässigt motsvarande ett tändstickshuvud, fångades upp på pappersark och lades i tättslutande plastbehållare som märktes och numrerades. 25

26 kyrkomålarens pigment Jordpigment i polariserat ljus. Prov nr 5 (svart) och nr 6 (röd) i stereomikroskop respektive svepelektronmikroskop. 26

27 kyrkomålarens pigment UNDERSÖKNINGSMETODER Optisk polarisationsmikroskopi används inom mineralogi för att karakterisera mineraler, men metoden är också användbar för pigmentbestämning. Pigmentens optiska och kristallografiska egenskaper undersöks genom att analysator och polarisator korsas i förhållande till varandra, relief/brytningsindex uppskattas, varefter provbordet roteras 360. Beroende på mineralets ljusbrytningsegenskaper uppstår karakteristiska interferensfärger. Förutom mineralets kristallstruktur och ljusbrytningsegenskaper påverkar även dess kornstorlek uppkomsten av interferensfärger. Mineralkornens form, storlek, transparens och andra kännetecken studeras. Identifiering av pigment med optiskt polarisationsmikroskop har både möjligheter och begränsningar. Det är ett enkelt sätt att skilja historiska pigment från moderna syntetiska: till exempel kan äkta ultramarinblått snabbt särskiljas från syntetiskt, trots att båda har exakt samma kemiska sammansättning. De historiska pigmenten har större kornstorlek och kornstorleksvariation än de senare syntetiska. Att identifiera mineralkorn kräver dock erfarenhet och kunskap, bland annat för att bedöma deras optiska egenskaper såsom ljusbrytningsindex/relief, kristallform, interferensfärger etc. Den optiska mikroskoperingen kan kompletteras genom användning av kemiska reagenser för att exempelvis särskilja blymönja och röd jordfärg från varandra. I vissa fall är det nödvändigt att komplettera de ljusoptiska metoderna med andra metoder för att identifiera grundämnen. Svepelektronmikroskop är ett instrument som bygger på att en extern elektronstråle exciterar 2 elektroner i provets elektronskal. På så sätt erhålls dels en tredimensionell bild med stort skärpedjup, dels ett energispektrum som ger information om förekommande grundämnen i ett prov (energidispersiv analys). PROVTAGNING OCH RESULTAT Under restaureringen i Garde kyrka genomfördes pigmentanalyser vid två olika tillfällen, nedan beskrivs de sex pigment som analyserades vid första tillfället. Prov nr 1 (blått pigment) Från långhusets norra vägg togs prov på blått pigment från den rundbågsfris som löper utmed taket. Provet är taget inom rundbåge nr nio räknat från väster. Frågeställningen var om det blå pigmentet kunde vara äkta ultramarin. Färgen upplevs som»gnistrande«, klar och mycket ren i sin framtoning. Azurit 27

28 kyrkomålarens pigment Prov nr 1. Provtagningsmarkering för blått pigment. Prov nr 3. Romansk fönsternisch i södra långhusväggen bemålad med växtornamentik. Provtagningsmarkering för brunrött pigment. T.h. detalj. är ett annat blått pigment som använts historiskt men eftersom det skiftar åt grönt ansågs det troligt att detta prov var ett annat pigment. Undersökningen visade att det utan tvekan är fråga om äkta ultramarinblå, som framställts ur halvädelstenen lapis lazuli. Det är anmärkningsvärt att det synnerligen dyrbara pigmentet äkta ultramarinblå använts i kalkmåleriet i Garde kyrka och på relativt stora ytor. Prov nr 2 (svart pigment) Prov nr 2 är taget från långhusets södra vägg från en av de två romanska fönsternischerna som är bemålade med växtornamentik i kulörerna rött, gult och svart. Frågeställningen var om pigmentet såsom man antagit ursprungligen var ett rött, instabilt pigment som nu omvandlats till svart på grund av påverkan av ljus, luft eller annat. Resultatet av undersökningen visade att det mycket riktigt var fråga om ett instabilt, rött pigment, cinnober, som med tiden övergår till en svart metacinnober. Ljusexponeringen i fönsternischen har sannolikt påverkat omvandlingen. Cinnober var under medeltiden ett dyrbart pigment. 28

29 kyrkomålarens pigment Prov nr 4. Ramverket runt Kristusgestalten. Provtagningsmarkering för grågrönt pigment. Prov nr 5 och 6. Helgongestalten åt söder i tornbågen. Provtagningsmarkeringar för svart och rött pigment. T.h. detalj. Prov nr 3 (brunrött pigment) Prov nr 3 är taget från samma fönsternisch som prov nr 2. Frågeställningen gällande denna brunröda kulör var om det kunde vara samma instabila röda pigment som i prov nr 2 men att pigmentet omvandlats i lägre omfattning. Analysresultatet visade att det inte var frågan om samma pigment som prov nr 2 utan att pigmentet var ett järnrikt, brunaktigt jordpigment. Prov nr 4 (grågrönt pigment) Pigmentprov nr 4 togs från det grågröna ramverk som omger målningen på långhusets södra vägg. Ramverket är placerat på den högra sidan av målningen och innefattar fyra linjer av vilka den innersta är grågrön. Målningens fragmentariska delar påvisar att det ursprungligen varit en Kristusgestalt med korsgloria, framställd i helfigur inom ett ramverk. Ramverkets grågröna kulör är högst ovanlig då den sannolikt tillhör det bysantiska måleriets pigmentblandningar. När måleriet betraktas på nära håll förefaller det vara målat med en gul grund, vilken sedan bestrukits med ett 29

30 kyrkomålarens pigment blått pigment i en slags lasurteknik för att få denna gröngråa kulör. Vår frågeställning gällande denna kulör blev således: vilken pigmentblandning kan ge ett sådant resultat? Analysen visade att färgblandningen som ger en grågrön kulör består av gulockra, träkol, blyvitt och äkta ultramarin, pigmentkombinationen ger en nyans som liknar kulören hos grön umbra. Närvaron av ultramarin tyder på att målningen är ursprunglig. Eftersom ultramarin var ett mycket dyrbart pigment under tiden för uppmålandet kan det tyckas högst ovanligt att man brukat ultramarin till att blanda en grågrön kulör, man kunde istället använt sig av malakit, som troligtvis var mindre kostsamt, och blandat med träkol och på så sätt erhållit en liknande kulör. Prov nr 5 och nr 6 I tornbågen finns två helgonfigurer placerade vilka är mycket välbevarade. De båda proven är tagna från manteln på den helgonfigur som finns i tornbågens södra smygsida. En svart kulör finns på mantel, klädedräkt, runt huvud och gloria och mantelspänne. Även det kors som är placerat i ornamentiken i tornbågens hjässa är bemålat med det pigment som i dag upplevs som svart. Korsglorian, vilken omger Kristusgestalten på långhusets södra vägg, är målad med ett likartat pigment. Det som nu i måleriet är svart ligger i relief, något förhöjt i jämförelse med det underliggande röda färgskiktet, vilket manteln är bemålad med. Det röda, som är målat med pensel, har mjuka övergångar jämfört med det svarta som har mycket markanta skarpa kanter. Metalliska prickar kan ses i ytorna i släpljus i den svarta kulören. Frågeställningen kring pigmentproven nr 5 och nr 6 är om det svarta och röda på helgonfigurens mantel ursprungligen varit målat med samma pigment men att det svarta har förändrats. Provresultatet för nr 5 visade sig vara särskilt svårt att analysera med polarisationsmikroskopi. Baksidan av det svarta provet var rött. Det är inte frågan om samma pigment i dessa prov, utan det är en blyinnehållande färg (blyvitt/ blymönja/massikot/litarg eller metallisk bly), vilken omvandlats till plattnerit PbO2. Undersökningen med svepelektronmikroskop visar att Ca-O-C finns på ytan, liksom bly. Närvaron av Al, Si, Na, K är svår att förklara idag. Det röda pigmentet, prov nr 6, är en röd ockra, eventuellt förstärkt med blymönja. 30

31 kyrkomålarens pigment BESKRIVNING AV PIGMENT För beskrivning av pigmenten har källorna Walsh et al använts om ej annat anges. Ultramarin Den blå ultramarinen är ett aluminiumsilikat med natrium- och svaveljoner. Sammansättningen är ungefär Na 7 Al 6 Si 6 O 24 S 3, det är sulfidjonerna som ger den blå kulören. Ultramarin har dålig beständighet utomhus och beständig heten mot syror är relativt låg. Historiskt är ultramarinblå en mineralfärg, framställd ur bergarten lapis lazuli. Lapis lazuli består av flera mineraler, bland annat kalcit, pyrit och lazurit. Andra mineraler som kan finnas i lapis lazuli är hauyn, sodalit, diopsid, forsterit, muskovit och wollastonit. Bergarten benämns ibland lazurit, vilket är felaktigt eftersom lazurit är ett av de mineraler som ingår i lapis lazuli. Lazurit är det färgande mineralet i lapis lazuli. Ultramarin är det syntetiska pigmentet, om det är fråga om en»äkta ultramarin«framställs den ur lapis lazuli. Ibland kallas den också naturlig ultramarin, men båda varianterna är syntetiska, det vill säga artificiellt framställda. Lapis lazulis mest kända fyndort är kring Kokcha i Afghanistan där den brutits i mer än år. Lazurit har brutits vid Vesuvius i Italien, vid Bajkalsjön i Ryssland, i Colorado och Kalifornien i USA, i Anderna i Chile och i Argentina, Burma och Kanada. Trots att bland annat pigment från lazurit beskrivs av Plinius m.fl. redan år 77 e.kr. finns det inga belägg för att det användes i antikens Egypten, i romarriket eller av grekerna. Den tidigaste identifieringen har gjorts på en väggmålning i ett grottempel från talen e.kr. I europeiskt måleri används pigmentet från tal i till exempel italienska manuskript och väggmålningar. Det har också använts i nederländska målningar från 1400-talet och framåt. Det ursprungliga italienska namnet azzurro oltramarino beskriver ett blått pigment»ultra mare«, det vill säga från»andra sidan havet«, från Afghanistan över Medel havet vidare till Venedig, där det såldes vidare. Pigmentet var nästan lika dyrbart som guld. Ett uns äkta ultramarin (1 uns = bygger på den gamla romerska enheten unica vilken motsvarar 27,3 g 3 ) kostade åtta dukater, vilket motsvarade mer än hälften av en årshyra för en större ateljé i Florens under denna tid. 4 Den blå färgen användes under medeltiden och renässansen på de heligaste och högst uppsatta personerna, till exempel är Den heliga Maria ofta avbildad i blå kläder. Vid framställningen av den blå färgen maldes stenen och blandades ut med vax, harts och olja vilket sedan smältes. Blandningen som blev efter denna smältning knådades till en deg i en lösning av varm lut. 31

32 kyrkomålarens pigment Ultramarin, blyvitt och cinnober. När luten blivit mättad med färg hälldes den i en glaserad skål, varpå mer lut tillsattes. Degen fick åter mättas med blått och den tömdes i en ny skål. Genom denna metod kunde fler nyanser av ultramarin åstadkommas, men det var den första pressningen som gav den finaste och dyraste färgen. Eftersom pigmentet var dyrbart, användes ofta azurit och indigo under det slutliga färgskiktet. Det användes även ett annat blått pigment, smaltino, smalt eller koboltglas, vilket framställdes av glasfluss som färgats med koboltoxid. År 1828 börjar ultra marin tillverkas industriellt. Blyvitt Blyvitt, blykarbonathydroxid, 2PbCO 3 Pb(OH) 2. Blyvitt motsvaras kemiskt av mineralet hydrocerrusit, vilken är extremt sällsynt. Blyvitt har framställts som ett syntetiskt pigment alltsedan antiken. Vitruvius beskriver framställning av cerussa genom att doppa bly i vinäger. Det har funnits ett flertal olika processer för att tillverka blyvitt. Blyvitt var ovanligt i freskomåleri eftersom kalk användes för att få vithet, samt för att blyvitt inte tål kalk. Det har konstaterats (i bland annat bysantinska manuskript) att blyvitt kan svartna under inverkan av svavelväte då blysulfid bildas. Andra blyfärger är litarg och massikot. Cinnober Mineralet cinnober är en mjuk, röd kvicksilver(ii)sulfid, α-hgs, som kan vara förorenad av bitumen och vissa leror. Det förekommer naturligt i massiva klumpar eller granulära skorpor, i ådror sammankopplade med vulkanisk aktivitet och varma källor. Mineralet hittas ofta i samband med mineralerna stibnit, pyrit, markasit, gips, kvarts och kalcit. Viktigaste cinnoberkällan i Europa finns i Almaden i Spanien, men mineralet finns också i Idria i Italien, Saxon 32

33 kyrkomålarens pigment Röd, gul och brun jordfärg. i Tyskland, Attica i Grekland, Durango i Mexiko, Kalifornien i USA, i Ryssland, Jugoslavien m.fl. platser. Namnet cinnober används för att beteckna det naturliga mineralet, den syntetiska varianten kallas vermilion. Vermilion har tillverkats sedan 1700-talet i Europa, och det framställs direkt ur det naturliga mineralet. Cinnober har beskrivits av romerska författare, till exempel plinius, som refererar till mineralet som minum (namnet minum används idag för röd blymönja). Historiskt sett var pigmentet mycket dyrbart. Plinius och Vitruvius skriver att minum inte var lämpligt för utomhusmåleri, eftersom det under solen (och månen) blir svart. Idag vet vetenskapen att all cinnober inte omvandlas, utan det är i närvaro av små mängder av klorider eller halogener samt i solljus (våglängder Nm), som omvandlingen sker. Cinnober har hittats i bland annat bysantinska målningar. Metacinnober kan bildas av cinnober eller vermilion i konst, vilket resulterar i att pigmenten mörknar. Mörknande cinnober har konstaterats i media som äggtempera, olja och animaliskt lim. Jordpigment Jordpigment är naturliga avlagringar, rika på lermineraler, olika sorters järn och manganoxider och en rad andra mineraler. Många av jordarna kan brännas för att fördjupa röd ton, till exempel bränd ockra, bränd umbra, bränd Siena och så vidare. De viktigaste jordpigmenten klassificeras enligt: Ockror/terror består mestadels av järn- och manganoxider och hydroxider i olika stadier av oxidation. Pigmenten varierar i kulör mellan brunt, rött, och genom gult. De röda ockrorna innehåller järn(iii)oxiden hematit, de gula innehåller blandning av götit (α-feooh), lepidochroit (γ-feooh) och jarosit. Siennor särskiljs från ockror genom att de innehåller mindre mängd manganoxider (< 5 %). 33

34 kyrkomålarens pigment Umbror innehåller mellan 5 20 % manganoxider och % järnoxider. De har en rik, varmt brun ton. Jordfärgerna är stabila för både interört och exteriört bruk, de fungerar i alla medium och är permanent stabila. Jordarna innehåller ofta kvarts, karbonater, leror, gips, micas, fältspat etc. SLUTSATSER Ökad kunskap om använda tekniker och material bidrar till att skapa förståelse för kyrkornas/målningarnas historiska bakgrund och syfte. Kostnaden för pigmentanalyser är försumbar i förhållande till den totala restaureringskostnaden. Det rekommenderas att en rutin införs i kommande projekt med uttagning av pigmentprov för analys. Provmaterial, analyssvar och slutsatser bör sedan sparas i en central pigmentbank, vilken är värdefull för framtida forsknings- och restaureringsarbete. Genom att genomföra relativt få analyser har det påvisats såväl ett stort antal pigment som indikationer på måleritekniska tillvägagångssätt. Äkta ultramarin, cinnober, blymönja och blyvitt har hittats. Även gul, brun och, röd jordfärg samt träkol har använts. Den äkta ultramarinblå och cinnobern var troligen importerade, dyrbara pigment. Jordfärger och träkol var mindre kostsamma och kom troligen från närmare håll. Resultaten överensstämmer med resultat från undersökningar som utförts i bland annat Mästerby kyrka, Gotland. 5 Det romanska kyrkorummet var ett tämligen mörkt rum, belyst endast av vaxljus och små fönster. Inom det bysantinska måleriet användes därför»ateljéljus«, med flera ljuskällor, i syfte att illustrera visionens upphöjdhet och andlighet. 6 Motivet byggdes upp från mörker till ljus och motiven placerades i ramverk mot en mörk bakgrundsrymd, vilket mot det lysande färgstarka måleriet skapade kontrast och närvaro i kyrkorummet. Med de klara färgerna kontrasterande mot den mörka materian, föreställande himlavalvet, verkar motiven träda ut ur bakgrunden och in i kyrkorummet mot betraktaren. Det murala måleriet var från begynnelsen målat i lysande kulörer med exklusiva pigment som till exempel äkta ultramarin, cinnober, blymönja, för att visualisera den gudomliga världen, som annars var osynlig. Kunskap om använda måleritekniker och material skapar förståelse för målningars historiska bakgrund och syfte. Bland historiska pigment i Garde kyrka har polarisationsmikroskopi och svepelektronmikroskopi använts för att identi- 34

35 kyrkomålarens pigment fiera stabila pigment, såsom äkta ultramarinblå, och röda, gula och bruna jord - färger samt träkol. Som instabila pigment hittades bland annat cinnober och blyfärger, vilka omvandlats till stabilare varianter och därmed förlorat sin ursprungliga kulörverkan. En kulör liknande grön umbra har åstadkommits genom att blanda gul ockra, träkol och äkta ultramarin som sedan målats med en laserande teknik. Polarisationsmikroskopi kan användas för kvalitativ identifikation av pigment och färgflagor. Metoden kan kombineras med kemiska reagenser som indikerar förekomst av vissa grundämnen i prov. Svepelektronmikroskopi kan användas som komplement då ingående grundämnen detekteras. Identifikation av pigment från målningar medför ofta att relativt få antal pigmentkorn bedöms. Identifikation av pigment och pigmentblandningar kräver vana eftersom mikroskopets upplösning (ca 1 µm) försvårar bedömning, jämfört med till exempel tunnslip av mineraler. Rekommendation av tillvägagångssätt vid pigmentanalys: 1. Identifiera behoven och frågeställningar: varför önskas svar på vilket pigment som använts? 2. Värdera om målningen är ursprunglig eller retuscherad, och bedöm vilka delar som ev. hör till olika epoker. 3. Dokumentera provuttag med foto och text. Säkerställ lämplig märkning och förvaring av prov. 4. Anlita konsult, som helst har tillgång till både ljusoptiska och spektroskopiska analysmetoder. 5. Värdera resultatens rimlighet, och om frågorna har fått tillfredsställande svar. Har nya frågor uppkommit? Fortsätt med ev. kvantitativa metoder som t.ex. röntgendiffraktion för pigmentanalys eller för bindemedelanalyser. Fatta beslut om ev. fortsatta åtgärder eller kompletteringar. 6. Spara dokumentation och resterande provmaterial på lämpligt ställe. 7. Om giftiga och/eller instabila pigment använts, överväg konsekvenser vid t.ex. retuschering. Detsamma gäller om pigmenten är svårtillgängliga idag, t.ex. mineralfärger som äkta ultramarin, malakit, azurit m.fl. 35

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B ANTIKVARISK MEDVERKAN enligt KML Objekt: Beställare: Blidö kyrka Uppsala stift, Norrtälje Länna - Blidö - Riala kyrkliga samfällighet Genom Kurt Lodenius SLUTRAPPORT - Invändig upprustning Utlåtande Arbetena

Läs mer

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor

Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:6 Nya textilförvaringsskåp - Lundby och Kärrbo kyrkor Antikvarisk kontroll Kanik-Lundby 2:2 Lundby socken Västmanland Boel Melin Nya textilförvaringsskåp Lundby

Läs mer

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGHISTORISK ÖVERBLICK Trä och putsfasader har målats sedan långt tillbaka. Färgurvalet har, på grund av ekonomi och hållbarhetsaspekter,

Läs mer

Vårda väl. Pigment Ultramarinblått. Den finaste blåa kända färgen, erhölls från den. Kulturkulör Riksantikvarieämbetet april 2014

Vårda väl. Pigment Ultramarinblått. Den finaste blåa kända färgen, erhölls från den. Kulturkulör Riksantikvarieämbetet april 2014 Vårda väl Kulturkulör Riksantikvarieämbetet april 2014 Pigment Ultramarinblått Den finaste blåa kända färgen, erhölls från den dyrbara halvädelstenen lapis lazuli (lazurite). Mineralet lazurite är en komplex

Läs mer

Mörkö kyrka. Antikvarisk medverkan vid avfärgning av fasader, Mörkö kyrka, Mörkö socken, Södertälje kommun, Södermanland, Stockholms län.

Mörkö kyrka. Antikvarisk medverkan vid avfärgning av fasader, Mörkö kyrka, Mörkö socken, Södertälje kommun, Södermanland, Stockholms län. Mörkö kyrka Antikvarisk medverkan vid avfärgning av fasader, Mörkö kyrka, Mörkö socken, Södertälje kommun, Södermanland, Stockholms län. Rapport 2011:47 Albin Uller Mörkö kyrka Antikvarisk medverkan vid

Läs mer

Tjällmo. Besiktning av kalkmåleri Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg

Tjällmo. Besiktning av kalkmåleri Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg Tjällmo Besiktning av kalkmåleri 2015-04-16 Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg Tjällmo, besiktning av kalkmåleri 2015-04-16 Måleriets skick, sammanfattning Måleriet är i princip orört sedan det framtogs

Läs mer

Vägledning Antikvarisk medverkan

Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning Antikvarisk medverkan Vägledning avseende antikvarisk medverkan vid tillämpningen av 3 kap. 14 och 4 kap. 3, 9 och 13 lagen (1988:950) om kulturminnen m.m. samt 5 och 17 förordningen (1993:379)

Läs mer

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915.

Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Från RAÄ. Lau kyrkas södra stiglucka. Foto: Einar Erici 1915. Denna stiglucka leder från stora landsvägen in till Lau kyrka. Stigluckan är inte medeltida, men står ungefär på samma plats som den medeltida

Läs mer

Eds kyrka. Antikvarisk kontroll vid fasadrenovering, Eds kyrka, Eds socken, Upplands Väsby kommun, Uppland. Lisa Sundström Rapport 2006:2

Eds kyrka. Antikvarisk kontroll vid fasadrenovering, Eds kyrka, Eds socken, Upplands Väsby kommun, Uppland. Lisa Sundström Rapport 2006:2 Eds kyrka Antikvarisk kontroll vid fasadrenovering, Eds kyrka, Eds socken, Upplands Väsby kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2006:2 2 Eds kyrka Antikvarisk kontroll vid fasadrenovering, Eds kyrka,

Läs mer

Skå kyrka. Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund

Skå kyrka. Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport 2012:18 Martina Berglund Skå kyrka Antikvarisk medverkan vid Skå kyrka, Skå socken, Ekerö kommun, Uppland. Rapport

Läs mer

Vårda väl. Pigment Ultramarinblått. Kulturkulör Riksantikvarieämbetet november 2013

Vårda väl. Pigment Ultramarinblått. Kulturkulör Riksantikvarieämbetet november 2013 Vårda väl Kulturkulör Riksantikvarieämbetet november 2013 Pigment Ultramarinblått D en finaste blåa kända färgen, erhölls från den dyrbara halvädelstenen lapis lazuli (lazurite). Mineralet lazurite är

Läs mer

Stiftsstyrelsens beslut. 108 Fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning S

Stiftsstyrelsens beslut. 108 Fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning S 108 Fördelning av kyrkoantikvarisk ersättning S241 2013-81 Kyrkostyrelsens arbetsutskott beslutade den 11 juni 2014 om ramfördelning av kyrkoantikvarisk ersättning för 2015. Visby stift har tilldelats

Läs mer

Hackvad kyrka Hackvad socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift

Hackvad kyrka Hackvad socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Hackvad kyrka Hackvad socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Takrenovering 2008 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport 2008:15 INLEDNING Under sensommaren och hösten 2008 har tegeltaket på Hackvads

Läs mer

SKÖLLERSTA KYRKAS SAKRISTIA SKÖLLERSTA KLOCKSTAPEL Sköllersta socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift

SKÖLLERSTA KYRKAS SAKRISTIA SKÖLLERSTA KLOCKSTAPEL Sköllersta socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift SKÖLLERSTA KYRKAS SAKRISTIA SKÖLLERSTA KLOCKSTAPEL Sköllersta socken, Hallsbergs kommun, Närke, Strängnäs stift TJÄRSTRYKNING samt BYTE AV SPÅN 2015 Antikvarisk rapport Kyrkans sakristia efter tjärstrykning

Läs mer

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...

Läs mer

2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT. Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN

2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT. Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN 2008:23 ANTIKVARISK KONTROLLRAPPORT Vänge kyrka FASADRESTAURERING AV VÄNGE KYRKA, VÄNGE SN, UPPSALA KN Per Lundgren 2008 Omslagsfotografi: Vapenhuset under rengöring Foto: Per Lundgren, Upplandsmuseet

Läs mer

Bergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland.

Bergs kyrka. Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster. Antikvarisk kontroll. Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2008:65 Bergs kyrka Underhållsåtgärder på klockstapel och fönster Antikvarisk kontroll Bergs prästgård 2:1 Bergs socken Västmanland Helén Sjökvist Bergs kyrka Underhållsåtgärder

Läs mer

BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift

BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEN 2013 Målningsarbete i Brevens kyrka vid installation av nytt värmesystem. Antikvarisk rapport Estrid

Läs mer

Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka

Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro Län. Utvändiga putsarbeten på kyrkbodarna vid Lerbäcks kyrka Bild 1. Bodarna före exteriöra putsarbeten. Louise Anshelm Rapport

Läs mer

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv

Kyrkorna i Håbo ett medeltida arv De första kyrkorna som byggdes när kristendomen infördes var små träkyrkor. Under 1100- och 1200-talen ersattes de i många fall av stenkyrkor efter kontinetalt mönster. Ofta byggdes de i närheten av de

Läs mer

Välkommen till Sjonhem kyrka

Välkommen till Sjonhem kyrka SJONHEM KYRKA Välkommen till Sjonhem kyrka Gotlands över nittio medeltida stenkyrkor byggdes ursprungligen i romansk stil. Det som är typiskt för den romanska stilen är att dörrar, fönster och valv har

Läs mer

Västerfärnebo kyrka. Renovering och nytillverkning av lanterninfönster. Antikvarisk kontroll. Färnebo Klockargård 2:1 Västerfärnebo socken Västmanland

Västerfärnebo kyrka. Renovering och nytillverkning av lanterninfönster. Antikvarisk kontroll. Färnebo Klockargård 2:1 Västerfärnebo socken Västmanland Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2007:20 Västerfärnebo kyrka Renovering och nytillverkning av lanterninfönster Antikvarisk kontroll Färnebo Klockargård 2:1 Västerfärnebo socken Västmanland Helén Sjökvist

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

Vårda väl. Pigment Ockra. Ockrorna är de vanligaste förekommande. Kulturkulör Riksantikvarieämbetet november 2013

Vårda väl. Pigment Ockra. Ockrorna är de vanligaste förekommande. Kulturkulör Riksantikvarieämbetet november 2013 Vårda väl Kulturkulör Riksantikvarieämbetet november 2013 Pigment Ockra Ockrorna är de vanligaste förekommande naturliga jordpigmenten i världen och finns i stort sett överallt. Ockra är ett samlingsnamn

Läs mer

Hässleby kyrka och begravningskapell

Hässleby kyrka och begravningskapell Hässleby kyrka och begravningskapell Antikvarisk medverkan i samband med utvändig målning. Hässleby socken i Eksjö kommun, Jönköpings län, Linköpings stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:48

Läs mer

Örebro Slott. Örebro läns museum Rapport 2008:7. Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län

Örebro Slott. Örebro läns museum Rapport 2008:7. Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län Örebro Slott Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län Antikvarisk rådgivning och dokumentation i samband med renoveringsarbeten, Örebro Slott, Sydvästra tornet år 2008 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport

Läs mer

FALSTERBO KYRKA FALSTERBO 2:25

FALSTERBO KYRKA FALSTERBO 2:25 FALSTERBO KYRKA FALSTERBO 2:25 VELLINGE KOMMUN, SKÅNE LÄN ANTIKVARISK RAPPORT 2013 RENOVERING AV TEGELTAK RANBY TEXT & KULTURMILJÖ Innehåll Medverkande...5 Bakgrund och omfattning...5 Historik...6 Beskrivning

Läs mer

NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK

NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK Antikvarisk kontroll Ottarps kyrka NERTAGNING AV STRUKTURPAPP PÅ INNERTAK Landskrona församling, Ottarps socken i Helsingborgs kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2009:007 Malmö Museer

Läs mer

Gamla bilder på Lau kyrka

Gamla bilder på Lau kyrka Gamla bilder på Lau kyrka Från M. Klintbergs fotosamling. Lau skola och kyrka. Foto: Masse Klintberg 18 aug 1902. Detta är en klassisk bild av Masse Klintberg. Masse har gått ut i rågåkern och tagit denna

Läs mer

Vasatornet. Kersti Lilja. Restaurering av tak, klocktorn och fönster

Vasatornet. Kersti Lilja. Restaurering av tak, klocktorn och fönster Restaurering av tak, klocktorn och fönster Vasatornet Antikvarisk kontroll, Rydboholm 2:1, Östra Ryds socken i Österåkers kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2003:35 Box 6176 102 33 Stockholm Tel 08-690

Läs mer

Hilleshögs kyrka. Eva Wallström Rapport 2002:12. Invändig rengöring och konservering av putsytor mm i

Hilleshögs kyrka. Eva Wallström Rapport 2002:12. Invändig rengöring och konservering av putsytor mm i Invändig rengöring och konservering av putsytor mm i Hilleshögs kyrka Byggnadsantikvarisk kontroll, Hilleshögs kyrka, Hilleshögs socken, Ekerö kommun, Uppland Eva Wallström Rapport 2002:12 Invändig rengöring

Läs mer

Installation av brandlarm i Lindesbergs kyrka

Installation av brandlarm i Lindesbergs kyrka Installation av brandlarm i Lindesbergs kyrka Lindesberg, Lindesbergs socken, Lindesbergs kommun, Västmanland 2014 Charlott Torgén Rapport 2014:15 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602

Läs mer

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM

JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM JÖNKÖPINGS JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM LÄNS MUSEUM BYGGNADSVÅRD Jönköpings läns museum har i över hundra år arbetat med kulturmiljövård i vid bemärkelse. Ett av museets samhällsuppdrag är att föra det byggda

Läs mer

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt.

Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Arbeten på Simsons Prästgård Käringön 1:1 Käringön socken, Orust kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2002:34 Stefan Ädel Bohusläns museum rapport 2002:34

Läs mer

Sandseryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med larminstallation Norrahammars socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Sandseryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med larminstallation Norrahammars socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift Sandseryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med larminstallation Norrahammars socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:30 Anders Franzén

Läs mer

VIBYGGERÅ GAMLA KYRKA, VIBYGGERÅ SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN

VIBYGGERÅ GAMLA KYRKA, VIBYGGERÅ SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN VIBYGGERÅ GAMLA KYRKA, VIBYGGERÅ SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN RESTAURERING AV PUTSADE FASADER Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:02 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt

Läs mer

P E T T E R S C H W E N S A S K W Ä R N

P E T T E R S C H W E N S A S K W Ä R N Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt P E T T E R S C H W E N S A S K W Ä R N Upprustning av väderkvarnen på Lilla Askerön 2:6 Valla socken, Tjörns kommun B O H U S L Ä N S M U S E

Läs mer

Kalkmålningarna i Vä kyrka i Skåne Konservering eller bevakning?

Kalkmålningarna i Vä kyrka i Skåne Konservering eller bevakning? Kalkmålningarna i Vä kyrka i Skåne Konservering eller bevakning? Hélène Svahn Garreau, 2013-10-10 VÄ KYRKAS KALKMÅLERI Målningarnas kulturhistoriska betydelse Romanska kalkmålningar i koret från ca 1120

Läs mer

Längbro kyrka. Invändiga ombyggnationer 2013. Längbro församling, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2013:12

Längbro kyrka. Invändiga ombyggnationer 2013. Längbro församling, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2013:12 Längbro kyrka Längbro församling, Örebro kn, Närke Invändiga ombyggnationer 2013 Anneli Borg Rapport 2013:12 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning Örebro kyrkliga samfällighet

Läs mer

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun

Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun Alnö gravkapell Alnö socken, Sundsvalls kommun TILLBYGGNAD AV GRAVKAPPELLET Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:19 Anette Lund Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Esplunda hönshus. Restaurering av det f.d. hönshuset vid Esplunda herrgård Antikvarisk rapport Charlott Hansen.

Esplunda hönshus. Restaurering av det f.d. hönshuset vid Esplunda herrgård Antikvarisk rapport Charlott Hansen. Esplunda hönshus Rinkaby socken, Örebro kommun, Närke Restaurering av det f.d. hönshuset vid Esplunda herrgård 2005 Antikvarisk rapport Charlott Hansen Rapport 2005:5 Översiktlig beskrivning 2005-11-29

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Voxtorps kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med förbättrad textilförvaring Voxtorps socken, Värnamo kommun Jönköpings län, Växjö stift

Voxtorps kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med förbättrad textilförvaring Voxtorps socken, Värnamo kommun Jönköpings län, Växjö stift Voxtorps kyrka Antikvarisk medverkan i samband med förbättrad textilförvaring Voxtorps socken, Värnamo kommun Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:51 Margareta Olsson

Läs mer

Lindgården Lasarettet Medevi brunn

Lindgården Lasarettet Medevi brunn Rapport 2012:208 Antikvarisk medverkan Lindgården Lasarettet Medevi brunn Medevi brunn 2:1 Västra Ny socken Motala kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN

Läs mer

Norrby kyrka. Utvändig renovering av kyrktorn. Antikvarisk kontroll. Norrby kyrka Norrby socken Västerås stift Uppland.

Norrby kyrka. Utvändig renovering av kyrktorn. Antikvarisk kontroll. Norrby kyrka Norrby socken Västerås stift Uppland. Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:56 Norrby kyrka Utvändig renovering av kyrktorn Antikvarisk kontroll Norrby kyrka Norrby socken Västerås stift Uppland Anna Güthlein Norrby kyrka Utvändig renovering

Läs mer

Rasbokils kyrka. Rasbokils socken Uppsala kommun

Rasbokils kyrka. Rasbokils socken Uppsala kommun Rasbokils kyrka Rasbokils socken Uppsala kommun Renovering av fasad och tak samt invändig restaurering och konservering. Antikvarisk kontrollrapport över utförda arbeten 2008-2009 Johan Dellbeck 1 Omslagsbild:

Läs mer

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen

2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 1 2 Karaktärisering av kyrkoanläggningen 2.1 Kyrkomiljön Valsta kyrka ligger i Valsta bostadsområde ca 2 km sydväst om Märsta centrum i Sigtuna kommun. Husen i området är byggda på 1960-, 70- och 80-talen.

Läs mer

GRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN

GRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN GRUNDSUNDA KYRKA, GRUNDSUNDA SOCKEN, ÖRNSKÖLDSVIKS KOMMUN FÖRÄNDRING AV KOR, INBYGGNAD AV RWC, BYTE AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:6 Bodil Mascher 2 Innehåll

Läs mer

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län

Byggnadsminnesförklaring av Vintrosa prästgård, Vintrosa prästgård 1:9, Vintrosa socken, Örebro kommun, Närke, Örebro län 1(5) Raoul Hjärtström Direkt: 010-224 84 67 raoul.hjartstrom@lansstyrelsen.se Fax: 010-224 81 31 Tysslinge församling Skolgatan 12 719 30 Vintrosa För kännedom till: Riksantikvarieämbetet Lantmäterimyndigheten

Läs mer

Inventering av inventarierna i Boge kyrka , utförd av Birgitta Lerberg m.fl.

Inventering av inventarierna i Boge kyrka , utförd av Birgitta Lerberg m.fl. Utdrag ur BOGE KYRKA GOTLAND VÅRD- OCH UNDERHÅLLSPLAN 2009 Ansvariga för vård- och underhållsplanen Inför upprättandet av denna vård- och underhållsplan för Boge kyrka har kyrkan och kyrkogården besiktigats

Läs mer

Bredaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ommålningsarbeten. Bredaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Bredaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ommålningsarbeten. Bredaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift Bredaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ommålningsarbeten. Bredaryds socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:43 Anders Franzén

Läs mer

Lyby kyrka. Antikvarisk rapport UTVÄNDIG RENOVERING. Hörby församling, Lyby socken i Hörby kommun Skåne län. Jörgen Kling

Lyby kyrka. Antikvarisk rapport UTVÄNDIG RENOVERING. Hörby församling, Lyby socken i Hörby kommun Skåne län. Jörgen Kling Antikvarisk rapport Lyby kyrka UTVÄNDIG RENOVERING Hörby församling, Lyby socken i Hörby kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2010:007 Malmö Museer Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 10

Läs mer

Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt. Mur och putsarbeten på Gullmarsbergs säteri

Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt. Mur och putsarbeten på Gullmarsbergs säteri Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Mur och putsarbeten på Gullmarsbergs säteri Gullmarsberg 2:2 Skredsviks socken, Uddevalla kommun BOHUSLÄNS MUSEUM Rapport 2005:21 Lars Rydbom Katarina

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

Gamla residenset. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:17 Bo E Karlson

Gamla residenset. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:17 Bo E Karlson Gamla residenset Antikvarisk medverkan i samband med ommålning och takarbeten på Gamla residenset, Blixten 7. Jönköping stad och kommun, Jönköping län. JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:17

Läs mer

Muskö kyrka. Antikvarisk kontroll vid fasadrenovering, Muskö kyrka, Muskö socken, Haninge kommun, Sörmlands län. Kersti Lilja Rapport 2004:17

Muskö kyrka. Antikvarisk kontroll vid fasadrenovering, Muskö kyrka, Muskö socken, Haninge kommun, Sörmlands län. Kersti Lilja Rapport 2004:17 Muskö kyrka Antikvarisk kontroll vid fasadrenovering, Muskö kyrka, Muskö socken, Haninge kommun, Sörmlands län Kersti Lilja Rapport 2004:17 Muskö kyrka Antikvarisk kontroll vid fasadrenovering, Muskö kyrka,

Läs mer

Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun

Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2003:x 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Rapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka

Rapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka Rapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka Södra Finnskoga socken, Torsby kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:31 Enligt länsstyrelsens beslut 433-6260-2009

Läs mer

Tyresö kyrka. Lisa Sundström Rapport 2007:34

Tyresö kyrka. Lisa Sundström Rapport 2007:34 Tyresö kyrka Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering etapp 2, Tyresö kyrka, Tyresö socken, Tyresö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:34 Tyresö kyrka Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering

Läs mer

Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping

Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping Kungsstugan och Borgarhuset i Wadköping Kv Bofinken 13, Nikolai församling, Örebro, Örebro kommun, Närke Målningsarbeten 2009 Anna Rodin Örebro läns museum Rapport 2010:5 Innehållsförteckning Inledning

Läs mer

Katrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning

Katrinetorp. Byggnadsantikvarisk dokumentation. Dokumentation av tapeter och väggmålning Byggnadsantikvarisk dokumentation Katrinetorp Dokumentation av tapeter och väggmålning Del av fastigheten Lockarp 44:1, Bunkeflo socken, Malmö kommun Skåne län Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2006:005

Läs mer

Tomaskyrkan 2006-11-08 digitalfotografier Rolf Hammarskiöld

Tomaskyrkan 2006-11-08 digitalfotografier Rolf Hammarskiöld TOMASKYRKAN Cedern 1, Badelunda församling, Västerås stad, Västmanlands län Kyrkomiljön Västeråsstadsdelen Skiljebo i nordost byggdes till större delen ut på 1960-och 70-talen. Bebyggelsen är genomgående

Läs mer

FASADRENOVERING AV BJÖRKEBERGS KYRKA

FASADRENOVERING AV BJÖRKEBERGS KYRKA RAPPORT 2014:203 ANTIKVARISK MEDVERKAN FASADRENOVERING AV BJÖRKEBERGS KYRKA BJÖRKEBERGS KYRKA BJÖRKEBERGS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK Fasadrenovering av Björkebergs kyrka

Läs mer

Våthuits kyrka. Antikvarisk kontroll. Installation av larm i Våthuits kyrka. Våthults socken i Gislavea s kommun Jönkbpings län

Våthuits kyrka. Antikvarisk kontroll. Installation av larm i Våthuits kyrka. Våthults socken i Gislavea s kommun Jönkbpings län Antikvarisk kontroll Våthuits kyrka Installation av larm i Våthuits kyrka Våthults socken i Gislavea s kommun Jönkbpings län 1 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 201 2:34 Anders Franzén och Britt-Marie

Läs mer

Rö kyrka. Lisa Sundström Rapport 2005:10

Rö kyrka. Lisa Sundström Rapport 2005:10 Rö kyrka Antikvarisk kontroll vid rengöring av kor, delar av långhus samt bänkinredning, Rö kyrka, Rö socken, Norrtälje kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2005:10 Rö kyrka Antikvarisk kontroll vid

Läs mer

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Kristine kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett. Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift Kristine kyrka Antikvarisk medverkan i samband med ombyggnad för ny toalett Jönköpings stad i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:23 Anders Franzén

Läs mer

Frinnaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten. Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift

Frinnaryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten. Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift Frinnaryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med utvändiga underhållsarbeten Frinnaryds socken i Aneby kommun, Jönköpings län, Linköpings stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2015:31 Robin

Läs mer

Glanshammars kyrka. Tjärstrykningsarbeten m.m. 2014. Glanshammars socken, Örebro kommun, Närke. Anneli Borg Rapport 2014:21

Glanshammars kyrka. Tjärstrykningsarbeten m.m. 2014. Glanshammars socken, Örebro kommun, Närke. Anneli Borg Rapport 2014:21 Glanshammars kyrka Glanshammars socken, Örebro kommun, Närke. Tjärstrykningsarbeten m.m. 2014 Anneli Borg Rapport 2014:21 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se Texterna samt bilderna

Läs mer

Svartå hammarsmedjedja

Svartå hammarsmedjedja Svartå hammarsmedjedja Svartå 1:194, Nysunds socken, Degerfors kommun, Närke Renovering av fönster och dörrar, år 2006 Charlott Hansen Örebro läns museum Rapport 2006:29 Översiktlig beskrivning Svartå

Läs mer

Lerbäcks kyrka. Tjärstykning av tak och tornhuv samt målning av lanternin på Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro län

Lerbäcks kyrka. Tjärstykning av tak och tornhuv samt målning av lanternin på Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro län Lerbäcks kyrka Lerbäcks socken, Askersunds kommun, Örebro län Tjärstykning av tak och tornhuv samt målning av lanternin på Lerbäcks kyrka 2015 Anneli Borg Rapport 2015:06 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO

Läs mer

Svedvi kyrka. Ommålning av plåttak samt ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Berga 4:21 Svedvi socken Hallstahammars kommun Västmanland

Svedvi kyrka. Ommålning av plåttak samt ny textilförvaring. Antikvarisk rapport. Berga 4:21 Svedvi socken Hallstahammars kommun Västmanland Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2012:1 Svedvi kyrka Ommålning av plåttak samt ny textilförvaring Antikvarisk rapport Berga 4:21 Svedvi socken Hallstahammars kommun Västmanland Helén Sjökvist Svedvi

Läs mer

Kyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift

Kyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Kyrkskolan, Vintrosa Tysslinge församling, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift Exteriör restaurering 2008 Charlotta Hagberg Örebro läns museum Rapport 2008:9 Innehållsförteckning Inledning 3 Översiktlig

Läs mer

Vårda väl. Pigment Terra. Terra är ett naturligt oorganiskt pigment. Kulturkulör Riksantikvarieämbetet april 2014

Vårda väl. Pigment Terra. Terra är ett naturligt oorganiskt pigment. Kulturkulör Riksantikvarieämbetet april 2014 Vårda väl Kulturkulör Riksantikvarieämbetet april 2014 Pigment Terra Terra är ett naturligt oorganiskt pigment. Pigmentet kallas ofta Terra di Sienna efter den ursprungliga italienska fyndplatsen. Det

Läs mer

Lundastugan Lunda 4:1, Kastlösa socken, Mörbylånga kommun, Öland Antikvarisk kontroll vid lagning av torvtak m.m.

Lundastugan Lunda 4:1, Kastlösa socken, Mörbylånga kommun, Öland Antikvarisk kontroll vid lagning av torvtak m.m. Lundastugan Lunda 4:1, Kastlösa socken, Mörbylånga kommun, Öland Antikvarisk kontroll vid lagning av torvtak m.m. Veronica Olofsson Kalmar läns museum Byggnadsantikvariska rapporter november 2007 KALMAR

Läs mer

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län

YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län YTTERMALUNGS KAPELL Bjuråker 3:3; Malungs församling; Malungs kommun; Dalarnas län BESKRIVNING OCH HISTORIK Nuvarande kyrkobyggnad i Yttermalung har föregåtts av flera. Det äldsta kapellet som troligen

Läs mer

Kronetorps mölla. Antikvarisk rapport SANERING AV HUSSVAMP. Fastigheten Arlöv 7:16 i Burlövs socken, Burlövs kommun Skåne län.

Kronetorps mölla. Antikvarisk rapport SANERING AV HUSSVAMP. Fastigheten Arlöv 7:16 i Burlövs socken, Burlövs kommun Skåne län. Antikvarisk rapport Kronetorps mölla SANERING AV HUSSVAMP Fastigheten Arlöv 7:16 i Burlövs socken, Burlövs kommun Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2011:006 Anders Reisnert Malmö Museer

Läs mer

Lillkyrka. Besiktning av kalkmåleri Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg Reviderad

Lillkyrka. Besiktning av kalkmåleri Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg Reviderad Lillkyrka Besiktning av kalkmåleri 2014-04-08 Gunnar Nordanskog & Eva Ringborg Reviderad 2015-08-24 Bild 1: 1300-talsmålning över långhusvalvet, norra sidan: Kristus inför Pilatus. Den genomgående sprickan

Läs mer

restaurering 1970-talet Åren 1968 78 genomfördes under Ove Hidemarks ledning en restaurering av Skoklosters slott på uppdrag av Byggnadsstyrelsen.

restaurering 1970-talet Åren 1968 78 genomfördes under Ove Hidemarks ledning en restaurering av Skoklosters slott på uppdrag av Byggnadsstyrelsen. restaurering 1970-talet Skoklosters slott T. v. Norra längans fönsteröppningar med dekorativt måleri. Från början var det meningen att fasaderna skulle putsas varför det nya teglets avvikande färg och

Läs mer

FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2

FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGARKEOLOGISK UNDERSÖKNING; S M I D E S D Ö R R 2 FÄRGSPÅR FRÅN EN MEDELTIDA SMIDESDÖRR HÄRRÖRANDE FRÅN ÄLVESTAD KYRKA, LINKÖPINGS STIFT. KERSTIN KARLSDOTTER LYCKMAN FÄRGARKEOLOGEN DELRAPPORT 2011-01-30

Läs mer

Våthuits kyrka. Antikvarisk kontroll. Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel. Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län

Våthuits kyrka. Antikvarisk kontroll. Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel. Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län Antikvarisk kontroll Våthuits kyrka Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:33 Britt-Marie Börjesgård

Läs mer

Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län

Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kulturhistoriska värdebeskrivningar över kyrkomiljöerna i Västerbottens län Voijtjajaure kapell, Storumans kommun, Västerbottens län Kapellmiljön Kapellet och den tillhörande friliggande begravningsplatsen

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

2015:203 ANTIKVARISK MEDVERKAN VIBY KYRKA OMLÄGGNING AV SPÅNTAK VIBY KYRKA VIBY SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK

2015:203 ANTIKVARISK MEDVERKAN VIBY KYRKA OMLÄGGNING AV SPÅNTAK VIBY KYRKA VIBY SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2015:203 ANTIKVARISK MEDVERKAN VIBY KYRKA OMLÄGGNING AV SPÅNTAK VIBY KYRKA VIBY SOCKEN MJÖLBY KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 2 Bakgrund Basfakta om objektet Beskrivning och historik Viby kyrka

Läs mer

Torpet Solbaddet. Anders Jonsson Rapport 2006:32

Torpet Solbaddet. Anders Jonsson Rapport 2006:32 Torpet Solbaddet Fotodokumentation, metalldetektering samt dendrokronologisk datering inför rivningen av torpet Solbaddet, Norra Begravningsplatsen, Solna socken och kommun, Uppland Anders Jonsson Rapport

Läs mer

Vårda väl. Pigment Terra. Terra är ett naturligt oorganiskt pigment. Kulturkulör Riksantikvarieämbetet november 2013

Vårda väl. Pigment Terra. Terra är ett naturligt oorganiskt pigment. Kulturkulör Riksantikvarieämbetet november 2013 Vårda väl Kulturkulör Riksantikvarieämbetet november 2013 Pigment Terra Terra är ett naturligt oorganiskt pigment. Pigmentet kallas ofta Terra di Sienna efter den ursprungliga italienska fyndplatsen. Det

Läs mer

Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke

Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Anneli Borg Rapport 2011:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701

Läs mer

Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem

Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem Lidens socken, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Murberget Länsmuseet Västernorrland rapport 2011:3 Hjördis Ek Innehållsförteckning Inledning 2 Historik

Läs mer

Almesåkra kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med åtgärder för förbättrad tillgänglighet

Almesåkra kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med åtgärder för förbättrad tillgänglighet Almesåkra kyrka Antikvarisk medverkan i samband med åtgärder för förbättrad tillgänglighet Almesåkra socken i Nässjö kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2016:33

Läs mer

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT

Gården Grunnarp. O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l. D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp O m l ä g g n i n g a v t a k s a m t b y t e a v s y l l D e n n i s A x e l s s o n ANTIKVARISK MEDVERKAN - RAPPORT Gården Grunnarp, Varbergs kommun 2015:22 OMSLAG Vass till tak på Gården

Läs mer

Deltagare i seminarium för praktiska utövare verksamma inom kalkbränning och utveckling av historiska kalkputser

Deltagare i seminarium för praktiska utövare verksamma inom kalkbränning och utveckling av historiska kalkputser Deltagare i seminarium för praktiska utövare verksamma inom kalkbränning och utveckling av historiska kalkputser Onsdag-fredag 14-16 mars 2012, Hantverkslaboratoriet, Mariestad Nidarosdomens Restaureringsarbeider

Läs mer

Husby-Ärlinghundra kyrka

Husby-Ärlinghundra kyrka Husby-Ärlinghundra kyrka Antikvarisk medverkan vid rengöring och avfärgning av fasaderna samt byte av rötskadade takspån, Husby-Ärlinghundra kyrka, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport

Läs mer

Rapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010

Rapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010 Rapport gällande antikvarisk medverkan vid nytt skåp för förvaring av antependier, Alsters kyrka, 2009-2010 Alsters socken, Karlstad kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:20 Enligt länsstyrelsens

Läs mer

Brevens kyrka. Omläggning av plåttak samt installation av åskskyddsanläggning 2014. Askers socken, Örebro kommun, Närke. Anneli Borg Rapport 2014:20

Brevens kyrka. Omläggning av plåttak samt installation av åskskyddsanläggning 2014. Askers socken, Örebro kommun, Närke. Anneli Borg Rapport 2014:20 Brevens kyrka Askers socken, Örebro kommun, Närke. Omläggning av plåttak samt installation av åskskyddsanläggning 2014 Anneli Borg Rapport 2014:20 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se

Läs mer

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun.

Villa Porthälla. Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation av Villa Porthälla, fastighet Mellby 116:6, Partille socken och kommun. Villa Porthälla Kulturhistorisk dokumentation 2014 Lars Rydbom Bohusläns museum/kulturmiljö-

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer