Byggnadshyttan på Gotland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggnadshyttan på Gotland"

Transkript

1 byggnadshy ttan på gotland Byggnadshyttan på Gotland

2 författarna Kristin Balksten, tekn. dr., Balksten Byggnadsvård, lektor vid Högskolan på Gotland Nadine Huth, konservator vid Byggnadshyttan på Gotland Rebeca Kettunen, konservator vid Byggnadshyttan på Gotland Marleen Kolmodin, byggnadsantikvarie Arja Källbom, byggnadsantikvarie, metallurg, dekorationsmålare Håkan Lindkvist, byggnadsingenjör, hyttmästare Åke G. Sjöberg, f.d. lektor, Visby Jan Utas, arkitekt SAR/MSA, Visby redaktionskommitté Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll. omslag Innertaket i Garde kyrka före konserveringen, detalj. omslagsfoto Nadine Huth. produktion Byggnadshyttan på Gotland, Visby grafisk form Helena Duveborg. tryck Snabba Tryck, Visby Respektive författare. isbn

3 INNEHÅLL Förord 5 Håkan Lindkvist Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotlands verksamhet Åke G. Sjöberg Garde kyrka kort om den senaste restaureringen 21 Marleen Kolmodin och Arja Källbom Kyrkomålarens färger pigmentanalys av bysantinskt muralmåleri i Garde kyrka 25 Åke G. Sjöberg De fyrtio martyrerna i Garde 37 Rebeca Kettunen Konservering av kalkmålningarna i Garde kyrka 45 Nadine Huth Konservering av det svårt skadade takmåleriet i Garde kyrka 61 Jan Utas Medeltida spåntak fynd från gotländska kyrkor 73 Kristin Balksten Norrlanda, Othem och Fardhem kyrkor. Utvärdering av putsarbeten på tornen 91

4

5 FÖRORD NÄr jag sätter mig och skriver detta förord har Byggnadshyttans styrelse nyligen gjort bokslut för 2008 års verksamhet och man kan säga att det går bra för hyttan. Det är det bästa resultatet som vi gjort på många år, något som jag som ordförande gläder mig åt. Orsaken till detta goda utfall är naturligtvis flera, men jag tror att en viktig faktor är de strategiska beslut om hyttans framtid som styrelsen tagit. På initiativ av styrelsens vice ordförande Åke G. Sjöberg började vi för drygt ett år sedan en omprövning av stiftelsens uppdrag enligt våra stadgar. Vi har funnits i drygt 20 år med syfte att medverka till vård och underhåll av medeltida kyrkor, Visby ringmur och ruiner samt andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I uppdraget har också ingått att utveckla metoder för restaurerings- och underhållarbeten samt att sprida kunskap om dessa och andra frågor kopplade till hyttans verksamhet. Under åren har omvärlden förändrats, konkurrensen hårdnat, regler för offentlig upphandling tydliggjorts. Mot den bakgrunden ställde vi oss frågan om hyttan behövs eller om det är andra som kan göra det jobb vi nu gör. Vi gick också tillbaka till de ursprungliga stiftarna för att höra deras uppfattning. Det svar vi fick stärkte oss. Det finns många goda hantverkare och firmor som är kunniga på renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och här är vi en aktör bland många. Däremot är det få som har det specifika uppdraget att tillvarata gammal byggnadsteknik, utveckla metoder för underhåll och restaurering och att sammanställa och sprida kunskap om detta. Men, menar våra stiftare, det har hyttan och behovet har inte minskat utan är kanske till och med större idag än när hyttan bildades. Så de strategiska beslut som jag nämnde tidigare handlar om detta och kan sammanfattas i tre punkter: Systematiskt utveckla vår kompetens och hantverksskicklighet. Utveckla våra former för att sammanställa och sprida kunskap och erfarenhet. Öka vår omslutning till en nivå som gör att vi garanterat kan klara det specifika uppdraget. 5

6 förord Den skrift Du nu håller i Din hand är alltså ett uttryck för vår förnyade ambition att sammanställa och sprida kunskap. Här kommer Du att finna ett antal lärda och intressanta uppsatser och rapporter som jag hoppas Du ska finna berikande och upplysande. Jag vill slutligen rikta ett stort tack till skriftkommittén som har utgjorts av Åke G. Sjöberg, Håkan Lindkvist och Jan Utas (som också har varit redaktör). Utan Ert engagemang och idoga arbete hade vi aldrig kunnat åstadkomma en så välkomponerad årsskrift. Anders Granat Ordförande Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotland 6

7 Håkan Lindkvist Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotlands Verksamhet BYGGNADSHYTTANS BAKGRUND OCH ORGANISATION En byggnadshytta är enligt Nationalencyklopedin»en arbetsorganisation kring ett större bygge, framför allt under medeltiden, renässansen och barocken. Förutom byggmästare/arkitekt och stenhuggare ingick i byggnadshyttan olika hantverkare, såsom murare, kalkrörare, timmermän och smeder. Stenbrottens grovhuggare och byggplatsens hantlangare tillhörde vanligen också organisationen. Den reglerades av stadgar och hade egen, intern rättskipning. Byggnads hyttan hade högre status och friare rättsställning än de till städerna bundna yrkesskråna. Ordet kan också beteckna en verkstadslokal i vilken medlemmarna i organisationen utförde en del av sina arbeten«. Byggnadshyttan på Gotland Byggnadshyttan på Gotland bildades 1986 som en stiftelse med syfte att varaktigt säkerställa den hantverkskunskap som fordras för restaurering av äldre bebyggelse. Stiftarna är Riksantikvarieämbetet, Samfälligheten Gotlands kyrkor, Gotlands kommun och Föreningen Gotlands fornvänner (huvudman för Gotlands Museum). Två representanter från respektive av de båda förstnämnda organisationerna och en för vardera av de sistnämnda bildar tillsammans med en opartisk ordförande hyttans styrelse. Ordförandeposten innehas sedan den 1 januari 2005 av länsrådet Anders Granat. Bakgrunden till hyttans tillkomst är det omfattande vårdbehovet hos den stora mängden kulturhistoriskt värdefulla byggnader på ön med de 92 medeltidskyrkorna och ringmuren och ruinerna i Visby som främsta representanter. Förutom att medverka vid underhållet av dessa skall man enligt stadgarna utbilda hantverkare och utveckla hantverksmetoder, tillverka byggnadsmaterial samt sammanställa och sprida vunna kunskaper och erfarenheter, de årsskrifter som givits ut sedan år 2000 är exempel på den sistnämnda uppgiften. 7

8 verksamhet Byggnadshyttans Kalk AB Stiftelsen äger 90 procent av dotterbolaget Byggnadshyttans Kalk AB. Bolagets verksamhet, som startade 1991, innebär tillverkning och försäljning av kalk och kalkprodukter och andra material för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Kalkbolaget har ingen personal anställd, tjänster för administration och produktion köps av stiftelsen. Personal Byggnadshyttans chef med titeln hyttmästare är sedan 1997 Håkan lindkvist. Han är byggnadsingenjör och har tidigare varit verksam i olika funktioner hos entreprenadföretag i Skåne, bland annat som arbetschef hos JM AB (John Mattson Byggnads AB) och som vd för mur- och putsspecialistföretaget Pukab i Malmö. I övrigt bestod Byggnadshyttans personal vid utgången av år 2008 av en kamrer/kanslist, två arbetsledare, tre konservatorer och 15 bygghantverkare. Byggnader och anläggningar Byggnadshyttans kontor ligger i Gamla Residenset, ett knuttimrat hus från 1640-talet beläget mycket centralt invid Donners plats i Visby innerstad. Inom endast ett par hundra meters radie finns några av verksamhetens närmaste samarbetspartners inom länsstyrelse, länsmuseum och högskola. Huset, som är byggnadsminnesförklarat, ägs av Föreningen Gotlands fornvänner. Kalkbolaget är sedan 1996 ägare till fastigheten S:ta Maria 37 i Visby, belägen alldeles intill Domkyrkan. Fastigheten köptes nämnda år in från Fornvännerna. På tomten finns två sammanbyggda medeltida stenhus,»johan Målares hus«, vilka även dessa är byggnadsminnesförklarade sedan Husen har totalrenoverats av hyttan och inrymmer i dag uthyrningslägen heter, lokaler samt en vinkällare. Byggnadshyttans förråd, verkstäder och personalbyggnader m.m. ligger på av Gotlands kommun förhyrd mark vid Djupkvior i södra utkanten av Visby. Anläggningen är mer eller mindre under ständig utveckling. För närvarande inryms där verkstäder för specialsnickeri, för specialglasmästeri samt för materiel och utrustning; arbetsledningskontor med personalutrymmen och arkiv; konservatorsateljé, kall- och varmförråd för byggnadsmaterial och maskiner, samt kalkgravar för lagring av våtsläckt kalk, m.m. I anslutning till Djupkviorförrådet ligger»katedralen«, en kyrkobyggnad i miniformat. Den uppfördes som övningsobjekt av elever från bygg- 8

9 verksamhet nadsvårdsutbildningen vid Högskolan på Gotland och instruktörer från Byggnadshyttan. Idag används den bland annat för provning och utveckling av klimat styrutrustning för kyrkobyggnader. I Hejnum, drygt två mil nordost om Visby, ligger på arrenderad mark den vedeldade kalkugn som används vid framställningen av Byggnadshyttans våtsläckta kalk. Kalkbrottet, varifrån kalkstenen till bränningen hämtas, ligger i omedelbar anslutning till kalkugnen. Kalkstenen bryts enligt avtal med ägarna till fastigheten Hejnum Rings 3:1. På platsen finns också en fungerande tjärdal (gotl. sojde). Kalktillverkningen För Kalkbolagets räkning tillverkades under cirka 13 ton våtsläckt kalk, och ca 50 ton avyttrades. Därav köptes cirka 23 ton tillbaka av Byggnadshyttan för att användas i byggverksamheten. Ekonomi Omsättningen år 2007 var för Stiftelsen Byggnadshyttan ca 18,5 milj. kronor, för Byggnadshyttans Kalk AB ca 0,7 milj. kronor. Fördelningen av arbets - volymen mellan kyrkorestaureringar och övriga entreprenader var 68 procent kyrkorestaureringar och 32 procent övriga arbeten. Motsvarande siffror för år 2008 var 19,7 milj. kr resp. 0,7 milj. kr i omsättning samt fördelning arbetsvolym 52 procent kyrkorestaureringar och 48 procent övriga arbeten. 9

10 verksamhet UTFÖRDA RESTAURERINGSPROJEKT Kyrkorestaureringar På uppdrag av Samfälligheten Gotlands kyrkor, som har underhållsansvaret för öns samtliga 92 medeltida kyrkobyggnader och för Visborgskyrkan i Visby från 1960-talet, har Byggnadshyttan under utfört sex mer omfattande kyrkorestaureringar. Insatserna bekostas delvis av den kyrkoantikvariska ersättningen som funnits att tillgå sedan sekelskiftet. För projekteringen av byggnadsarbetena vid restaureringarna svarade arkitekt Jan Utas, Visby. I samband med de utvändiga restaureringarna är vanliga arbeten omläggning av tegel- och faltak och putsning eller foglagning av fasader, samt reparation av fönster och masverk av kalksten. Invändigt omfattar arbetena oftast rengöring av väggar och valv i kyrkorummet och i sakristian, konservering av kalkmålningar och översyn av fasta och lösa inventarier, utbyte av uttjänta värme system samt anordnande av förrådsutrymmen för lösa stolar, städmateriel och annat som behövs för kyrkans användning. I Levide kyrka kom vid den senaste restaureringen 2007 utöver åtgärder av detta slag ett mer ovanligt arbete till stånd: en passionssvit från 1400-talet på lång husets nordvägg, som vid sekelskiftet 1900 togs fram och sextio år senare kalkades över, togs nu ånyo fram, konserverades och för två av scenerna i frisen rekonstruerades. Nämnas kan också att vid avgränsningen av ett förråd bakom orgeln i tornkammaren fick en målad ryggskärm från kyrkans talspredikstol en ny uppgift. I Hall kyrka reparerades tornhuven och tornet putsades om i sin helhet. Invändigt återställdes bland annat den medeltida bemålningen på långhusets mittkolonn. Östergarn kyrka, som eldhärjats flera gånger under tidigare århundraden i samband med krigshandlingar, har få äldre inredningsdetaljer bevarade. En målad takfris från 1700 talet, fragmentariskt bevarad, kunde dock återställas vid restaureringen I Stånga kyrka utfördes 2007 en invändig restaurering, även här saknar kyrkorummet i det närmaste helt kalkmålningar. Sakristian utvidgades genom att ett äldre, ej utnyttjat pannrum inkorporerades, och under läktaren i tornrummet inrättades förråds- och kapprum, varvid tornrummet i övrigt anordnades som ett»kyrktorg«. 10

11 verksamhet Levide kyrka efter utförd yttre och inre restaurering. I interiören återställdes bland annat den svagt rosa färgtonen från tidigt 1900-tal. Bakom orgeln i tornrummet anordnades ett förrådsutrymme varvid det gamla ryggstycket till predikstolen återanvändes som dörr (t.v.). Foto Helena Duveborg. 11

12 verksamhet Ovan: Östergarn kyrka efter färdigställd yttre och inre restaurering. Under läktaren avskiljdes ett par mindre förråd med användande av två äldre bänkryggstycken. Foto Helena Duveborg. Nedan: Hellvi kyrka efter inre restaurering. Nyfunna kalkmålningsrester aktualiserar en snar framtagning av den medeltida bildprakten i kyrkorummet. Foto Pär Malmros. Motstående sida: Domkyrkans östgavel under restaureringen av fönstren. Foto Rebecka Svensson. 12

13 verksamhet Även Hellvi kyrka har ansetts sakna kalkmålningar, och vid planeringen av kyrkans invändiga restaurering avsattes inte några större resurser för framtagning eller konservering av sådana. Vid provknackningar på väggar och valv hittade dock konservatorerna en betydande mängd målningar, varför man beslöt att göra klart de planerade arbeten men återkomma och avsluta konservatorsarbetena när finansieringen säkrats. Den invändiga restaureringen av Garde kyrka skall inte närmare beröras här då den beskrivs på annan plats i årsskriften. Vid den utvändiga restaureringen av Hörsne kyrka 2008, som utfördes av Gotlandsbyggen i Hemse, var hyttmästaren byggledare på uppdrag av Samfälligheten. I övrigt har en mängd större och mindre underhållsarbeten av skiftande slag utförts på en rad kyrkor. I Domkyrkan i Visby renoverades 2008 både vindsfönstren i klerestorievåningen och de fasta fönstren i den östra korgaveln. I Gothem kyrka har omfattande konserveringsarbeten gjorts på den fasta inredningen, bland annat på den medeltida korbänken, och i Lärbro kyrka förstärk- 13

14 verksamhet tes murtrappan i tornet genom insättning av dragstag och montering av stålförstärkningar på trappstegen. Trappan används flitigt av besökare som önskar se den unika valvställningen från 1340-talet i tornets övervåning. Även på fastlandet har en del arbeten utförts. I Ösmo kyrka har sakristian byggts om, fasaderna har putslagats och avfärgats, och kyrkogårdsmuren samt klockaregården har reparerats. För Botkyrka församlings räkning restaurerades de medeltida träkonstruktionerna på vindar och i torn i Botkyrka kyrka, och personal- och förrådsutrymmena byggdes till. Restaureringsarbeten på profana byggnader m.m. Den ståtliga prästgårdsladugården i Vall restaurerades Prästgårdsmiljön, som ligger i direkt anslutning till socknens medeltida kyrka, är byggnadsminne sedan Ladugården kom till på 1880-talet som ersättning för flera äldre förfallna uthus. Väggarna är uppförda i kalkputsad kalksten och taket är spåntäckt, sedermera klätt med korrugerade eternitplattor. Byggnaden har den tidstypiska, symmetriska placeringen av portar, luckor och fönster. Inriktningen för restaureringen var att bevara byggnaden i ursprungligt skick, men att den ändå ska kunna användas. Fasadputsen har lagats med rent kalkbruk med samma blandningsförhållande som det ursprungliga, ytstruktur och kulör som befintlig. Skadat virke har ersatts med nytt, i samma utförande och dimensioner och med god virkeskvalitet. Träytor har målats med röd slamfärg och snickerier med brunockra linoljefärg. I samarbete med länsstyrelsen uppfördes under 2008 ett drygt 9 meter högt utsiktstorn på Kallgateburg i Hejnum, varifrån man har utsikt över det omkringliggande obebyggda skogsområdet och Hejnum Kallgate, Gotlands största våtmarksområde. Utformningen gjordes tillsammans med uppdragsgivaren och ingenjör Bernt Hallgren, konstruktionsfirma B-KON. Tornet är byggt i grovt, gotländskt virke som kommer att järnvitriolbehandlas under sommaren Stommen förtillverkades delvis på Byggnadshyttans förråd i Visby och fraktades vintertid till den relativt otillgängliga byggplatsen. På Enholmen utanför Slite finns en mycket välbyggd och välbevarad kalkugnsruin byggd i traditionell gotländsk stil. Ugnen är uppförd 1854 i samband med att fortet på ön uppfördes och förvaltas i dag av Fortifikationsverket. För att förhindra ett fortsatt förfall och risk för ras rensades växtlighet bort, och murar och murkrön lagades med hydrauliskt kalkbruk. 14

15 verksamhet Ovan den under 2008 upprustade prästgårdsladugården i Vall. Nedan den nyrestaurerade vattenkvarnen vid Norrbys i Väte. Foto Helena Duveborg. 15

16 verksamhet Vattenkvarnen vid Norrbys gård i Väte, som ägs av föreningen Gotlands fornvänner, har fått stomme, fasader och vattenhjul restaurerade. På uppdrag av Länsförsäkringar har ett Gotlandshus, ritat av den välkände gotländske arkitekten Birger Andersson, byggts på fastigheten Takstens i Lärbro som ersättning för ett boningshus som brunnit ner. Inhemska material som kalkbruk och snickerier av gotländsk furu har till stor del använts. Utsiktstornet på Kallgateburg i Hejnum. Foto Jan Utas. Ett inte så stort men speciellt uppdrag var den putsning av fasadpartier som utfördes på en stadsvilla i»nyfunkisstil«i Umeå, ritad av White Arkitekter. Ett annat mindre vanligt uppdrag var omläggning av flistak vid Muramaris utanför Visby. Byggnadsminnet Muramaris, uppfört på 1910-talet som sommar hem för konsthistoriken Johnny Roosval och hans hustru, skulptrisen Ellen von Hallwyl, har på grund av eftersatt underhåll haft problem med sitt läckande tak av kalkstensflis. Huvudbyggnadens tak lades om 2003, och 2007 anslogs byggnadsvårdsmedel för att utföra motsvarande arbete på det s.k. tehuset och på farstun. Reparations-, till- och ombyggnader har i sedvanlig ordning utförts på ett antal fastigheter både i Visby och på övriga Gotland. Nämnas kan fasad- och takarbeten åt bostadsrättsföreningen Björkanderska Fastigheten vid S:t Hansgatan, på»gula huset«vid Tranhusgatan, samt på två fastigheter vid S:t Olofs gränd och i kvarteret S:ta Gertrud, alla i Visby. Dessutom utfördes ett antal s.k. ROTarbeten på bostadshus spridda över ön. 16

17 verksamhet Torntrappan i Lärbro kyrka med stålförstärkningarna av trappstegen. Foto Cecilia Boman. Tornportalen i Buttle kyrka under konservering. Konservatorerna Rebeca Kettunen och Katarina Schüssler. Foto Helena Duveborg. 17

18 verksamhet Konservatorsarbeten Konservering är det område som ökat mest av Byggnadshyttans verksam heter under de senaste åren. Detta som en följd av de ökade satsningarna från länsstyrelsens sida för att bevara kulturarvet vad gäller kyrkoinredningar, kyrkoinventarier, likvagnar m.m. Byggnadshyttans konservatorsavdelning består av två konservatorer och en konservatorsassistent. Bland utförda uppdrag kan nämnas följande: Stenkonserveringsarbeten i Östra Gravkapellet i Visby, skeppssättningen Tjelvars grav i Boge och Buttle kyrkas västportal. Konservering av muralt måleri i Garde kyrka, samt konservering av det målade innertaket i samma kyrka. UTBILDNING OCH KUNSKAPSSPRIDNING ETC. Doktorandstipendium Byggnadshyttan har avslutat sitt engagemang i doktorandprojektet Beständig puts på murverk i och med att doktoranden Kristin Balksten avlade sin doktorsexamen hösten 2007, redovisad i avhandlingen Traditional Lime Mortar and Plaster. Reconstruction with Emphasis on Durability. Resultaten av hennes forskning, som redovisas på annan plats i denna skrift, blev mycket positivt mottagna och har redan med framgång använts vid Byggnadshyttans putsningsarbeten. En utvärdering av två år tidigare utförda putsreparationer på fyra kyrktorn utfördes under Utvärderingen visar, med något enstaka mindre undantag, att puts och färg dittills klarat sig utan skador. Samarbetet med Kristin fortsätter genom ett flerårigt samarbetsavtal på konsultbasis. Tjärprojekt Efter att Kristin Balkstens lyckade doktorandprojekt avslutats har ett nytt angeläget forskningsprojekt påbörjats. Varje år utförs ett antal tjärstrykningar på de gotländska kyrkornas tornhuvar och faltak för en kostnad av flera hundra tusen kronor. Frågan är om arbetena med nuvarande metoder och material ger taken det skydd man förväntar sig, om rätt appliceringsteknik och lämpligaste tjära används etc. Hyttans styrelse har därför beslutat att tillsammans med Samfälligheten Gotlands kyrkor driva ett projekt med syftet att få svar på ovanstående frå- 18

19 verksamhet gor. Byggnadsantikvarie Pär Malmros, Gotlands Museum, har engagerats som projektledare och kommer under de närmaste åren att utföra praktiska tester, samla in kunskaper från litteratur, aktiva entreprenörer m.m. Konservering Hyttans konservatorer har i samband med arbetena i Garde kyrka inlett ett samarbete med sakkunniga inom bysantinskt måleri genom besök av professorerna Maria Orlova och Svetlana Vasilyeva från Moskva samt färgforskaren Ole Ingolf Jensen Nyrén, med den senare avseende pigmentanalyser. Samarbete har också inletts med Riksantikvarieämbetet vad gäller analysverksamhet och möjligheter till framtida praktikantutbyte. Studiebesök, seminarier och konferenser I Byggnadshyttans uppdrag ingår att vara en aktiv part i relevanta sammanhang vad gäller vård och underhåll av kulturhistorisk bebyggelse. Detta innefattar bland annat att anordna och delta i projektgrupper, workshops, studiebesök, seminarier och konferenser. Under deltog hyttmästaren och övrig personal bland annat i följande aktiviteter: Kultudralen ombyggnad av S:t Nicolai ruin i Visby. Byggnadshyttan deltar genom hyttmästaren i den byggnadsgrupp som arbetar för att omvandla ruinen till ett internationellt känt verksamhetscenter för kulturaktiviteter. Stain utbildning av stenhantverkare. Deltagande i starten av ett projekt med målsättningen att bygga upp en nationell utbildning på Gotland. Företag inom byggnadsvård och restaurering (FIBOR), kunskapsdagar i Stockholm 2007 samt årsmöte i Visby Nordiskt forum för byggnadskalk, seminarier med årsmöten i London (2007) och i Fredrikstad i Norge (2008). Församlingsförbundets fastighetsrådgivare, rådgivarträff i Stockholm. Svenska kyrkan, fastighetsdagar i Stockholm, utvärdering och utveckling av karaktäriseringar och prioriteringar i Uppsala. Svenska Kyrkans Ingenjörsförening (SKIF), årsmöte i Växjö. European Association of building Crafts and Design (EACD), föredrag om Svenska kyrkans organisation samt de gotländska kyrkornas byggnadshistoria vid Cathedral Master Builders 2007 i Soest, Tyskland; årsmöte i Slovenien (2007), konferensen Action on Skills Training Education for the Historic Enviroment i London (2008). 19

20 verksamhet Svenska putsentreprenörföreningen (SPEF), årsmöte i Grythyttan samt höstmöte i Malmö. Lera och byggnadsvård, hantverksseminarium i Visby. Saltproblematik, konferens i Köpenhamn. Samfälligheten Gotlands kyrkor, studieresa till Danmark och Tyskland. Byggnadshyttans styrelse, studieresa till Skokloster 2007 (inomhusklimat). Byggnadshyttans styrelse och personal, studieresa till Danmark och nordvästra Tyskland Byggnadshyttans personal, studieresa till Prag (2007) resp. till fackmässan Nord- Bygg i Stockholm (2008). Byggnadshyttan anordnade under åren bland annat: FIBOR:s årsmöte 2007 på Gotland med tema Kalk. Kulturhusens dag Visning av pågående kyrkorestaureringar. Branschorganisationer I enlighet med målsättningarna i stiftelsens stadgar är Byggnadshyttan aktiv i ett antal branschorganisationer både nationellt och internationellt, såsom ICO- MOS, SPEF, FIBOR, EACD, SKIF och Nordiskt Forum för Byggnadskalk. På det lokala planet är hyttan engagerad i det lokala nätverket för byggnadsvård. Publikationer Detta är den fjärde utgåvan av Byggnadshyttans skriftserie. Målsättningen att komma ut med en ny skrift med redogörelser för hyttans verksamhet och närliggande ämnen vartannat år kvarstår. I övrigt har Byggnadshyttan liksom tidigare år uppmärksammats bland annat i tidningsartiklar i främst lokalpressen. Hyttmästarens uppdrag Förutom styrelseuppdrag i de nämnda branschorganisationerna är hyttmästaren församlingsrådgivare i Visby stift. Uppdraget innebär att vara rådgivare åt stiftets församlingar i frågor som rör kyrkobyggnadernas vård och underhåll. 20

21 Åke G. Sjöberg GARDE KYRKA kort om den senaste restaureringen Garde kyrka restaurerades till det yttre 2004 fasader, gluggar, fönster och portar samt en omfattande reparation av tornhuven. Kyrkans inre och yttre genomgick en lika långvarig som uppmärksammad och omskriven restaurering. Med sina tidiga bysantinska målningar i bågen mellan det lilla långhuset och det en gång inte så höga tornet samt med betydande rester av den tidigmedeltida takkonstruktionen över den ursprungliga västliga delen av långhuset är kyrkan i vissa avseenden något av en primus inter pares (den främste bland likar) bland de gotländska kyrkorna. Även till sitt yttre är kyrkan en skönhet. Där dominerar en senare byggnadsperiod, 1300-talet, med det höga sylvassa tornet och det gotiska koret. Kyrkogården med sina stigluckor i alla väderstreck fullständigar bilden. Efter fyrtio år hade kyrkan fått sina inre skavanker. Puts på väggar och valv hade sina brister, bland annat missfärgad av inläckande vatten. Kraftig svärtning hade uppstått på sina håll och en viss sprickbildning kunde konstateras vid några av fönstren. Det dekorerade innertaket var skadat i sin 1700-talsmålning. Värmesystemet var delvis ur funktion och knappast reparabelt. Kyrkan placerades efterhand på Samfälligheten Gotlands kyrkors kölista, varefter arkitekt Jan Utas 2005 utarbetade ett restaureringsprogram. Samfällig heten med Byggnadshyttan som entreprenör genomförde så en restaurering Restaureringsprogrammet är stommen i restaureringens planering godkänt av både församlingen som fastighetsägare och nyttjare och av länsstyrelsen som tillståndsgivande organ. Men ett sådant program kan inte utarbetas 21

22 verksamhet

23 GARDE KYRKA Kort om den senaste restaureringen så totaltäckande att det helt styr lösandet av alla delproblem. Åtskilliga frågor måste närmare studeras under arbetets gång. Ja, en del visar sig eller uppkommer först då. När specialister som konservatorer, eltekniker, finsnickare och hyttans arbetslag väl är på plats får man diskutera och pröva sig fram. I dessa diskussioner deltar den programskrivande arkitekten, byggledningen, representanter från församlingen, länsstyrelsens kyrkoantikvarie och oftast nog också den antikvariska kontrollant som samfälligheten städslat. Samt någon förtroendevald från samfälligheten alltså byggherren. Diskussionstillfällena kan vara många, men besluten hamnar med det snaraste i byggmötesprotokollen. Och när de nya förslagen väl kommit på pränt brukar länsstyrelsen med i övriga Sverige otänkbar snabbhet ge sitt tillstånd. I Garde hölls några frågor öppna på det förberedande stadiet. Hur aktsam skulle man vara gentemot 1960-talets arkitektlösningar? Här är bänkkvarter, predikstol, orgel och altarskrank eller altarring i hög grad barn av sin tid. För en del av dagens esteter inte så vackra barn. Men de är också intressanta vittnesbörd om sin tid. Och för hela den östra delen av kyrkan ger de sin karaktär en karaktär som avspeglas även i de skänkta 1900-talsglasmålningarna i korfönstret, vars sköna stenhuggarkonst är från 1300-talet. Den som tittar ordentligt finner också att inredningsstilen även gäller den branta trappan eller stegen upp till tornet. Det fälldes en del hårda ord om denna 1960-talsinredning och dess färgsättning eller brist på färgsättning. Till detta kom att man i församlingen gärna ville ha tillbaka en altarring från sent 1800-tal, en altarring dit mången församlingsbo gått till sitt första nattvardsbord och där mången även firat sin vigselakt. Sådana minnen har spelat sina roller vid restaureringsdiskussioner i åtskilliga gotlandskyrkor. Nu visade det sig att denna äldre altarring, bevarad i ett lokalt skrymsle, inte utan många svåra och kostsamma åtgärder skulle gå att återanvända. Den yngre fick alltså bli kvar. Bänkkvarteren visade sig också i sitt snickeri smidigt kunna anpassas till det nya värmesystemet. Diskussionen om det hela ebbade ut talskaraktären i denna del av kyrkan blev kvar. Garde kyrka. En komplex restaureringssituation: det tidigmedeltida måleriets fältindelning rekonstruerades, takmålningen från talet konserverades och bänkinredningen från 1960-talet sparades. Värmekronor installerades och en avbalkning för förråd i tornrummet byggdes. De nyinstallerade värmefläktarna längst bak i bänkkvarteren syns inte på bilden. Foto Jan Utas. 23

24 GARDE KYRKA Kort om den senaste restaureringen Värmefrågan löstes på två sätt. Dels med infravärme från»järnkronor«över bänkkvarteren enligt en lösning prövad i Lau. Dels genom inbyggda fläktar som fick sin värme från en luftvärmepump. Att placera denna pump på kyrkogården norr om kyrkan var ingen självklar sak. Man prövade sig fram och satte upp en enkel attrapp bland gravstenarna. Att placera den som en liten utbyggnad intill kyrkväggen hade förmodligen avsevärt stört kyrkans slanka exteriör. Kyrkans vind är på grund av den tidigmedeltida takkonstruktionen flitigt besökt. Isoleringen var delvis nedtrampad. Här krävdes gångbryggor, belysning och mycket annat. Allt detta var noga förutsett. Men: kyrkvindens golv är långhusrummets tak. Taket är förvisso skönt bemålat. Om detta inre tak togs bort skulle man kunna se de medeltida takkonstruktionerna nedifrån kyrkan. De flesta besökarna skulle inte behöva ta sig upp för närmare studier. Eventuellt skulle en sådan lösning också vara antikvariskt korrekt, den allra första stenkyrkan kanske inte hade något tvärgående och platt innertak. Kanske var rummet från början öppet ända upp till nockens undersida? Den här fråga kan ställas i många gotlandskyrkor; Halla, Follingbo, Lye m.fl. Den är byggnadshistoriskt intressant och för Gardes del gäller att takkonstruktionen verkar vara så avsiktligt utsmyckad att den borde ha varit synlig från kyrkrummet. Frågan är ännu obesvarad och innertaket/vindsgolvet är kvar. Svaret på en annan fråga avgjorde det fortsatta arbetet. I samband med den här hastigt uppkomna frågan om det platta takets vara eller icke-vara (den kom från antikvariskt håll) diskuterades också detta taks eget antikvariska värde. Man frågade sig om merparten av 1700-talsmålningen var äkta eller om den i stort var en 1960-talspastisch. Svaret gavs ganska snart och finns att studera här i konservator Nadine Huths uppsats. I konservator Rebeca Kettunens bidrag återfinns diskussionen om de bysantinska målningsresterna på lång husets väggar. Den som i detalj vill studera Garde kyrkas långa historia har med denna restaurering fått åtskilliga hundra sidor väsentliga projekterings-, byggmötes-, gransknings- och besiktningshandlingar att penetrera. 24

25 Marleen Kolmodin och Arja Källbom KYRKOMÅLARENS PIGMENT analys av bysantinskt muralmåleri i Garde kyrka D e medeltida kalkmålningarna i Sveriges kyrkor har ingående beskrivits av konsthistoriker. Endast i mindre utsträckning har beskrivningarna innefattat även de metoder och material som använts vid uppmålandet. I samband med den invändiga restaureringen av Garde kyrka 2008 gavs tillfälle att undersöka pigmenten i kalkmåleriet i kyrkans långhus från 1100-talets mitt. Resultaten väcker många frågor kring både Garde kyrka och övriga gotländska kyrkor och i synnerhet om det bysantinska måleriet. Värdet av den information som man kan få fram genom pigmentanalyser får därför anses vara mycket hög. Analyserna utfördes i två omgångar. Totalt bearbetades 28 prov, varav vi i denna artikel beskriver de sex analyser som utfördes i den första omgången. Pigmentkarakteriseringen med ljusoptiskt mikroskop utfördes under ledning av Ph. D. Ole Ingolf Jensen Nyrén i nära dialog med författarna. 1 Den ljusoptiska pigmentanalysen utfördes vid Göteborgs Universitet, avdelningen för Kulturvård. Undersökningarna med svepelektronmikroskopi utfördes av Arja och Rikard Källbom på Swerea Swecast i Jönköping. Uppdragsgivare för den ljusoptiska analysen var Samfälligheten Gotlands kyrkor. Ett antal detaljer i måleriet i långhus och tornbåge bedömdes vara särskilt intressanta för analys, exempelvis finns stora sammanhängande ytor av en klar blå kulör (prov nr 1). I den romanska fönsternischen, vilken är bemålad med växtornamentik i rött, gult och svart och är placerad i långhuset åt söder, togs prov från de partier som i dag upplevs som svarta (prov nr 2), samt från ett brunrött parti (prov nr 3). Även ett område i långhuset med ett gröngrått pigment som målats i en laserande teknik valdes (prov nr 4). Från den helgongestalt som är placerad i tornbågen mot söder togs två prover: ett från del av svart parti på helgonets mantel (prov nr 5) samt ett från helgonets röda kläde (prov nr 6). Pigmentproverna skrapades försiktigt ner med en vass skalpell, storleksmässigt motsvarande ett tändstickshuvud, fångades upp på pappersark och lades i tättslutande plastbehållare som märktes och numrerades. 25

26 kyrkomålarens pigment Jordpigment i polariserat ljus. Prov nr 5 (svart) och nr 6 (röd) i stereomikroskop respektive svepelektronmikroskop. 26

27 kyrkomålarens pigment UNDERSÖKNINGSMETODER Optisk polarisationsmikroskopi används inom mineralogi för att karakterisera mineraler, men metoden är också användbar för pigmentbestämning. Pigmentens optiska och kristallografiska egenskaper undersöks genom att analysator och polarisator korsas i förhållande till varandra, relief/brytningsindex uppskattas, varefter provbordet roteras 360. Beroende på mineralets ljusbrytningsegenskaper uppstår karakteristiska interferensfärger. Förutom mineralets kristallstruktur och ljusbrytningsegenskaper påverkar även dess kornstorlek uppkomsten av interferensfärger. Mineralkornens form, storlek, transparens och andra kännetecken studeras. Identifiering av pigment med optiskt polarisationsmikroskop har både möjligheter och begränsningar. Det är ett enkelt sätt att skilja historiska pigment från moderna syntetiska: till exempel kan äkta ultramarinblått snabbt särskiljas från syntetiskt, trots att båda har exakt samma kemiska sammansättning. De historiska pigmenten har större kornstorlek och kornstorleksvariation än de senare syntetiska. Att identifiera mineralkorn kräver dock erfarenhet och kunskap, bland annat för att bedöma deras optiska egenskaper såsom ljusbrytningsindex/relief, kristallform, interferensfärger etc. Den optiska mikroskoperingen kan kompletteras genom användning av kemiska reagenser för att exempelvis särskilja blymönja och röd jordfärg från varandra. I vissa fall är det nödvändigt att komplettera de ljusoptiska metoderna med andra metoder för att identifiera grundämnen. Svepelektronmikroskop är ett instrument som bygger på att en extern elektronstråle exciterar 2 elektroner i provets elektronskal. På så sätt erhålls dels en tredimensionell bild med stort skärpedjup, dels ett energispektrum som ger information om förekommande grundämnen i ett prov (energidispersiv analys). PROVTAGNING OCH RESULTAT Under restaureringen i Garde kyrka genomfördes pigmentanalyser vid två olika tillfällen, nedan beskrivs de sex pigment som analyserades vid första tillfället. Prov nr 1 (blått pigment) Från långhusets norra vägg togs prov på blått pigment från den rundbågsfris som löper utmed taket. Provet är taget inom rundbåge nr nio räknat från väster. Frågeställningen var om det blå pigmentet kunde vara äkta ultramarin. Färgen upplevs som»gnistrande«, klar och mycket ren i sin framtoning. Azurit 27

28 kyrkomålarens pigment Prov nr 1. Provtagningsmarkering för blått pigment. Prov nr 3. Romansk fönsternisch i södra långhusväggen bemålad med växtornamentik. Provtagningsmarkering för brunrött pigment. T.h. detalj. är ett annat blått pigment som använts historiskt men eftersom det skiftar åt grönt ansågs det troligt att detta prov var ett annat pigment. Undersökningen visade att det utan tvekan är fråga om äkta ultramarinblå, som framställts ur halvädelstenen lapis lazuli. Det är anmärkningsvärt att det synnerligen dyrbara pigmentet äkta ultramarinblå använts i kalkmåleriet i Garde kyrka och på relativt stora ytor. Prov nr 2 (svart pigment) Prov nr 2 är taget från långhusets södra vägg från en av de två romanska fönsternischerna som är bemålade med växtornamentik i kulörerna rött, gult och svart. Frågeställningen var om pigmentet såsom man antagit ursprungligen var ett rött, instabilt pigment som nu omvandlats till svart på grund av påverkan av ljus, luft eller annat. Resultatet av undersökningen visade att det mycket riktigt var fråga om ett instabilt, rött pigment, cinnober, som med tiden övergår till en svart metacinnober. Ljusexponeringen i fönsternischen har sannolikt påverkat omvandlingen. Cinnober var under medeltiden ett dyrbart pigment. 28

29 kyrkomålarens pigment Prov nr 4. Ramverket runt Kristusgestalten. Provtagningsmarkering för grågrönt pigment. Prov nr 5 och 6. Helgongestalten åt söder i tornbågen. Provtagningsmarkeringar för svart och rött pigment. T.h. detalj. Prov nr 3 (brunrött pigment) Prov nr 3 är taget från samma fönsternisch som prov nr 2. Frågeställningen gällande denna brunröda kulör var om det kunde vara samma instabila röda pigment som i prov nr 2 men att pigmentet omvandlats i lägre omfattning. Analysresultatet visade att det inte var frågan om samma pigment som prov nr 2 utan att pigmentet var ett järnrikt, brunaktigt jordpigment. Prov nr 4 (grågrönt pigment) Pigmentprov nr 4 togs från det grågröna ramverk som omger målningen på långhusets södra vägg. Ramverket är placerat på den högra sidan av målningen och innefattar fyra linjer av vilka den innersta är grågrön. Målningens fragmentariska delar påvisar att det ursprungligen varit en Kristusgestalt med korsgloria, framställd i helfigur inom ett ramverk. Ramverkets grågröna kulör är högst ovanlig då den sannolikt tillhör det bysantiska måleriets pigmentblandningar. När måleriet betraktas på nära håll förefaller det vara målat med en gul grund, vilken sedan bestrukits med ett 29

30 kyrkomålarens pigment blått pigment i en slags lasurteknik för att få denna gröngråa kulör. Vår frågeställning gällande denna kulör blev således: vilken pigmentblandning kan ge ett sådant resultat? Analysen visade att färgblandningen som ger en grågrön kulör består av gulockra, träkol, blyvitt och äkta ultramarin, pigmentkombinationen ger en nyans som liknar kulören hos grön umbra. Närvaron av ultramarin tyder på att målningen är ursprunglig. Eftersom ultramarin var ett mycket dyrbart pigment under tiden för uppmålandet kan det tyckas högst ovanligt att man brukat ultramarin till att blanda en grågrön kulör, man kunde istället använt sig av malakit, som troligtvis var mindre kostsamt, och blandat med träkol och på så sätt erhållit en liknande kulör. Prov nr 5 och nr 6 I tornbågen finns två helgonfigurer placerade vilka är mycket välbevarade. De båda proven är tagna från manteln på den helgonfigur som finns i tornbågens södra smygsida. En svart kulör finns på mantel, klädedräkt, runt huvud och gloria och mantelspänne. Även det kors som är placerat i ornamentiken i tornbågens hjässa är bemålat med det pigment som i dag upplevs som svart. Korsglorian, vilken omger Kristusgestalten på långhusets södra vägg, är målad med ett likartat pigment. Det som nu i måleriet är svart ligger i relief, något förhöjt i jämförelse med det underliggande röda färgskiktet, vilket manteln är bemålad med. Det röda, som är målat med pensel, har mjuka övergångar jämfört med det svarta som har mycket markanta skarpa kanter. Metalliska prickar kan ses i ytorna i släpljus i den svarta kulören. Frågeställningen kring pigmentproven nr 5 och nr 6 är om det svarta och röda på helgonfigurens mantel ursprungligen varit målat med samma pigment men att det svarta har förändrats. Provresultatet för nr 5 visade sig vara särskilt svårt att analysera med polarisationsmikroskopi. Baksidan av det svarta provet var rött. Det är inte frågan om samma pigment i dessa prov, utan det är en blyinnehållande färg (blyvitt/ blymönja/massikot/litarg eller metallisk bly), vilken omvandlats till plattnerit PbO2. Undersökningen med svepelektronmikroskop visar att Ca-O-C finns på ytan, liksom bly. Närvaron av Al, Si, Na, K är svår att förklara idag. Det röda pigmentet, prov nr 6, är en röd ockra, eventuellt förstärkt med blymönja. 30

31 kyrkomålarens pigment BESKRIVNING AV PIGMENT För beskrivning av pigmenten har källorna Walsh et al använts om ej annat anges. Ultramarin Den blå ultramarinen är ett aluminiumsilikat med natrium- och svaveljoner. Sammansättningen är ungefär Na 7 Al 6 Si 6 O 24 S 3, det är sulfidjonerna som ger den blå kulören. Ultramarin har dålig beständighet utomhus och beständig heten mot syror är relativt låg. Historiskt är ultramarinblå en mineralfärg, framställd ur bergarten lapis lazuli. Lapis lazuli består av flera mineraler, bland annat kalcit, pyrit och lazurit. Andra mineraler som kan finnas i lapis lazuli är hauyn, sodalit, diopsid, forsterit, muskovit och wollastonit. Bergarten benämns ibland lazurit, vilket är felaktigt eftersom lazurit är ett av de mineraler som ingår i lapis lazuli. Lazurit är det färgande mineralet i lapis lazuli. Ultramarin är det syntetiska pigmentet, om det är fråga om en»äkta ultramarin«framställs den ur lapis lazuli. Ibland kallas den också naturlig ultramarin, men båda varianterna är syntetiska, det vill säga artificiellt framställda. Lapis lazulis mest kända fyndort är kring Kokcha i Afghanistan där den brutits i mer än år. Lazurit har brutits vid Vesuvius i Italien, vid Bajkalsjön i Ryssland, i Colorado och Kalifornien i USA, i Anderna i Chile och i Argentina, Burma och Kanada. Trots att bland annat pigment från lazurit beskrivs av Plinius m.fl. redan år 77 e.kr. finns det inga belägg för att det användes i antikens Egypten, i romarriket eller av grekerna. Den tidigaste identifieringen har gjorts på en väggmålning i ett grottempel från talen e.kr. I europeiskt måleri används pigmentet från tal i till exempel italienska manuskript och väggmålningar. Det har också använts i nederländska målningar från 1400-talet och framåt. Det ursprungliga italienska namnet azzurro oltramarino beskriver ett blått pigment»ultra mare«, det vill säga från»andra sidan havet«, från Afghanistan över Medel havet vidare till Venedig, där det såldes vidare. Pigmentet var nästan lika dyrbart som guld. Ett uns äkta ultramarin (1 uns = bygger på den gamla romerska enheten unica vilken motsvarar 27,3 g 3 ) kostade åtta dukater, vilket motsvarade mer än hälften av en årshyra för en större ateljé i Florens under denna tid. 4 Den blå färgen användes under medeltiden och renässansen på de heligaste och högst uppsatta personerna, till exempel är Den heliga Maria ofta avbildad i blå kläder. Vid framställningen av den blå färgen maldes stenen och blandades ut med vax, harts och olja vilket sedan smältes. Blandningen som blev efter denna smältning knådades till en deg i en lösning av varm lut. 31

32 kyrkomålarens pigment Ultramarin, blyvitt och cinnober. När luten blivit mättad med färg hälldes den i en glaserad skål, varpå mer lut tillsattes. Degen fick åter mättas med blått och den tömdes i en ny skål. Genom denna metod kunde fler nyanser av ultramarin åstadkommas, men det var den första pressningen som gav den finaste och dyraste färgen. Eftersom pigmentet var dyrbart, användes ofta azurit och indigo under det slutliga färgskiktet. Det användes även ett annat blått pigment, smaltino, smalt eller koboltglas, vilket framställdes av glasfluss som färgats med koboltoxid. År 1828 börjar ultra marin tillverkas industriellt. Blyvitt Blyvitt, blykarbonathydroxid, 2PbCO 3 Pb(OH) 2. Blyvitt motsvaras kemiskt av mineralet hydrocerrusit, vilken är extremt sällsynt. Blyvitt har framställts som ett syntetiskt pigment alltsedan antiken. Vitruvius beskriver framställning av cerussa genom att doppa bly i vinäger. Det har funnits ett flertal olika processer för att tillverka blyvitt. Blyvitt var ovanligt i freskomåleri eftersom kalk användes för att få vithet, samt för att blyvitt inte tål kalk. Det har konstaterats (i bland annat bysantinska manuskript) att blyvitt kan svartna under inverkan av svavelväte då blysulfid bildas. Andra blyfärger är litarg och massikot. Cinnober Mineralet cinnober är en mjuk, röd kvicksilver(ii)sulfid, α-hgs, som kan vara förorenad av bitumen och vissa leror. Det förekommer naturligt i massiva klumpar eller granulära skorpor, i ådror sammankopplade med vulkanisk aktivitet och varma källor. Mineralet hittas ofta i samband med mineralerna stibnit, pyrit, markasit, gips, kvarts och kalcit. Viktigaste cinnoberkällan i Europa finns i Almaden i Spanien, men mineralet finns också i Idria i Italien, Saxon 32

33 kyrkomålarens pigment Röd, gul och brun jordfärg. i Tyskland, Attica i Grekland, Durango i Mexiko, Kalifornien i USA, i Ryssland, Jugoslavien m.fl. platser. Namnet cinnober används för att beteckna det naturliga mineralet, den syntetiska varianten kallas vermilion. Vermilion har tillverkats sedan 1700-talet i Europa, och det framställs direkt ur det naturliga mineralet. Cinnober har beskrivits av romerska författare, till exempel plinius, som refererar till mineralet som minum (namnet minum används idag för röd blymönja). Historiskt sett var pigmentet mycket dyrbart. Plinius och Vitruvius skriver att minum inte var lämpligt för utomhusmåleri, eftersom det under solen (och månen) blir svart. Idag vet vetenskapen att all cinnober inte omvandlas, utan det är i närvaro av små mängder av klorider eller halogener samt i solljus (våglängder Nm), som omvandlingen sker. Cinnober har hittats i bland annat bysantinska målningar. Metacinnober kan bildas av cinnober eller vermilion i konst, vilket resulterar i att pigmenten mörknar. Mörknande cinnober har konstaterats i media som äggtempera, olja och animaliskt lim. Jordpigment Jordpigment är naturliga avlagringar, rika på lermineraler, olika sorters järn och manganoxider och en rad andra mineraler. Många av jordarna kan brännas för att fördjupa röd ton, till exempel bränd ockra, bränd umbra, bränd Siena och så vidare. De viktigaste jordpigmenten klassificeras enligt: Ockror/terror består mestadels av järn- och manganoxider och hydroxider i olika stadier av oxidation. Pigmenten varierar i kulör mellan brunt, rött, och genom gult. De röda ockrorna innehåller järn(iii)oxiden hematit, de gula innehåller blandning av götit (α-feooh), lepidochroit (γ-feooh) och jarosit. Siennor särskiljs från ockror genom att de innehåller mindre mängd manganoxider (< 5 %). 33

34 kyrkomålarens pigment Umbror innehåller mellan 5 20 % manganoxider och % järnoxider. De har en rik, varmt brun ton. Jordfärgerna är stabila för både interört och exteriört bruk, de fungerar i alla medium och är permanent stabila. Jordarna innehåller ofta kvarts, karbonater, leror, gips, micas, fältspat etc. SLUTSATSER Ökad kunskap om använda tekniker och material bidrar till att skapa förståelse för kyrkornas/målningarnas historiska bakgrund och syfte. Kostnaden för pigmentanalyser är försumbar i förhållande till den totala restaureringskostnaden. Det rekommenderas att en rutin införs i kommande projekt med uttagning av pigmentprov för analys. Provmaterial, analyssvar och slutsatser bör sedan sparas i en central pigmentbank, vilken är värdefull för framtida forsknings- och restaureringsarbete. Genom att genomföra relativt få analyser har det påvisats såväl ett stort antal pigment som indikationer på måleritekniska tillvägagångssätt. Äkta ultramarin, cinnober, blymönja och blyvitt har hittats. Även gul, brun och, röd jordfärg samt träkol har använts. Den äkta ultramarinblå och cinnobern var troligen importerade, dyrbara pigment. Jordfärger och träkol var mindre kostsamma och kom troligen från närmare håll. Resultaten överensstämmer med resultat från undersökningar som utförts i bland annat Mästerby kyrka, Gotland. 5 Det romanska kyrkorummet var ett tämligen mörkt rum, belyst endast av vaxljus och små fönster. Inom det bysantinska måleriet användes därför»ateljéljus«, med flera ljuskällor, i syfte att illustrera visionens upphöjdhet och andlighet. 6 Motivet byggdes upp från mörker till ljus och motiven placerades i ramverk mot en mörk bakgrundsrymd, vilket mot det lysande färgstarka måleriet skapade kontrast och närvaro i kyrkorummet. Med de klara färgerna kontrasterande mot den mörka materian, föreställande himlavalvet, verkar motiven träda ut ur bakgrunden och in i kyrkorummet mot betraktaren. Det murala måleriet var från begynnelsen målat i lysande kulörer med exklusiva pigment som till exempel äkta ultramarin, cinnober, blymönja, för att visualisera den gudomliga världen, som annars var osynlig. Kunskap om använda måleritekniker och material skapar förståelse för målningars historiska bakgrund och syfte. Bland historiska pigment i Garde kyrka har polarisationsmikroskopi och svepelektronmikroskopi använts för att identi- 34

35 kyrkomålarens pigment fiera stabila pigment, såsom äkta ultramarinblå, och röda, gula och bruna jord - färger samt träkol. Som instabila pigment hittades bland annat cinnober och blyfärger, vilka omvandlats till stabilare varianter och därmed förlorat sin ursprungliga kulörverkan. En kulör liknande grön umbra har åstadkommits genom att blanda gul ockra, träkol och äkta ultramarin som sedan målats med en laserande teknik. Polarisationsmikroskopi kan användas för kvalitativ identifikation av pigment och färgflagor. Metoden kan kombineras med kemiska reagenser som indikerar förekomst av vissa grundämnen i prov. Svepelektronmikroskopi kan användas som komplement då ingående grundämnen detekteras. Identifikation av pigment från målningar medför ofta att relativt få antal pigmentkorn bedöms. Identifikation av pigment och pigmentblandningar kräver vana eftersom mikroskopets upplösning (ca 1 µm) försvårar bedömning, jämfört med till exempel tunnslip av mineraler. Rekommendation av tillvägagångssätt vid pigmentanalys: 1. Identifiera behoven och frågeställningar: varför önskas svar på vilket pigment som använts? 2. Värdera om målningen är ursprunglig eller retuscherad, och bedöm vilka delar som ev. hör till olika epoker. 3. Dokumentera provuttag med foto och text. Säkerställ lämplig märkning och förvaring av prov. 4. Anlita konsult, som helst har tillgång till både ljusoptiska och spektroskopiska analysmetoder. 5. Värdera resultatens rimlighet, och om frågorna har fått tillfredsställande svar. Har nya frågor uppkommit? Fortsätt med ev. kvantitativa metoder som t.ex. röntgendiffraktion för pigmentanalys eller för bindemedelanalyser. Fatta beslut om ev. fortsatta åtgärder eller kompletteringar. 6. Spara dokumentation och resterande provmaterial på lämpligt ställe. 7. Om giftiga och/eller instabila pigment använts, överväg konsekvenser vid t.ex. retuschering. Detsamma gäller om pigmenten är svårtillgängliga idag, t.ex. mineralfärger som äkta ultramarin, malakit, azurit m.fl. 35

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B ANTIKVARISK MEDVERKAN enligt KML Objekt: Beställare: Blidö kyrka Uppsala stift, Norrtälje Länna - Blidö - Riala kyrkliga samfällighet Genom Kurt Lodenius SLUTRAPPORT - Invändig upprustning Utlåtande Arbetena

Läs mer

BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift

BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift BREVENS KYRKA Askers socken, Örebro kommun, Närke, Strängnäs stift INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEN 2013 Målningsarbete i Brevens kyrka vid installation av nytt värmesystem. Antikvarisk rapport Estrid

Läs mer

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA

KYRKSPÅN. Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA KYRKSPÅN Kompetenshöjande kurs med hantverksinriktning VÄLKOMNA SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Christina Persson Börje Samuelsson SPÅN ETT HISTORISKT BYGGNADSMATERIAL Projekt kvalitetssäkring av

Läs mer

Örebro Slott. Örebro läns museum Rapport 2008:7. Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län

Örebro Slott. Örebro läns museum Rapport 2008:7. Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län Örebro Slott Örebro stad, Örebro kommun, Örebro län Antikvarisk rådgivning och dokumentation i samband med renoveringsarbeten, Örebro Slott, Sydvästra tornet år 2008 Anneli Borg Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Sandseryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med larminstallation Norrahammars socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Sandseryds kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med larminstallation Norrahammars socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift Sandseryds kyrka Antikvarisk medverkan i samband med larminstallation Norrahammars socken i Jönköpings kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:30 Anders Franzén

Läs mer

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN

STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN STÖDE KYRKA, STÖDE SOCKEN, SUNDSVALLS KOMMUN KONVERTERING AV VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:10 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak

Mjällby kyrka. Mjällby socken, Sölvesborgs kommun. Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Mjällby kyrka Mjällby socken, Sölvesborgs kommun Antikvarisk kontroll vid renovering av torn och spåntak Blekinge museum rapport 2009:6 1:e antikvarie Thomas Persson Innehåll Inledning... 2 Byggnadshistoria...

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Längbro kyrka. Invändiga ombyggnationer 2013. Längbro församling, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2013:12

Längbro kyrka. Invändiga ombyggnationer 2013. Längbro församling, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2013:12 Längbro kyrka Längbro församling, Örebro kn, Närke Invändiga ombyggnationer 2013 Anneli Borg Rapport 2013:12 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning Örebro kyrkliga samfällighet

Läs mer

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5

Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 Göksholms slott Stora Mellösa socken, Örebro kommun, Närke Ommålning/renovering fönster 2008-2009 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2009:5 INLEDNING... 3 Administrativa uppgifter... 3 BYGGNADSBESKRIVNING...

Läs mer

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS

FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGER FÖR KALIX EN VÄGVISARE FÖR DIG SOM SKALL MÅLA DITT HUS FÄRGHISTORISK ÖVERBLICK Trä och putsfasader har målats sedan långt tillbaka. Färgurvalet har, på grund av ekonomi och hållbarhetsaspekter,

Läs mer

Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun

Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Restaurering av fönster på Timrå kyrka Timrå socken och kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2003:x 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Deltagare i seminarium för praktiska utövare verksamma inom kalkbränning och utveckling av historiska kalkputser

Deltagare i seminarium för praktiska utövare verksamma inom kalkbränning och utveckling av historiska kalkputser Deltagare i seminarium för praktiska utövare verksamma inom kalkbränning och utveckling av historiska kalkputser Onsdag-fredag 14-16 mars 2012, Hantverkslaboratoriet, Mariestad Nidarosdomens Restaureringsarbeider

Läs mer

Kalkmålningarna i Vä kyrka i Skåne Konservering eller bevakning?

Kalkmålningarna i Vä kyrka i Skåne Konservering eller bevakning? Kalkmålningarna i Vä kyrka i Skåne Konservering eller bevakning? Hélène Svahn Garreau, 2013-10-10 VÄ KYRKAS KALKMÅLERI Målningarnas kulturhistoriska betydelse Romanska kalkmålningar i koret från ca 1120

Läs mer

Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem

Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem Lidens socken, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Murberget Länsmuseet Västernorrland rapport 2011:3 Hjördis Ek Innehållsförteckning Inledning 2 Historik

Läs mer

FASADRENOVERING AV BJÖRKEBERGS KYRKA

FASADRENOVERING AV BJÖRKEBERGS KYRKA RAPPORT 2014:203 ANTIKVARISK MEDVERKAN FASADRENOVERING AV BJÖRKEBERGS KYRKA BJÖRKEBERGS KYRKA BJÖRKEBERGS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK Fasadrenovering av Björkebergs kyrka

Läs mer

Jordkällaren vid Hammarby herrgård

Jordkällaren vid Hammarby herrgård Jordkällaren vid Hammarby herrgård Södra Husby 1:41, Nora socken och kommun, Västmanland Renovering av jordkällaren 2007 Charlott Torgén Örebro läns museum Rapport 2008:1 INLEDNING... 3 Översiktlig beskrivning...

Läs mer

Våthuits kyrka. Antikvarisk kontroll. Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel. Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län

Våthuits kyrka. Antikvarisk kontroll. Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel. Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län Antikvarisk kontroll Våthuits kyrka Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:33 Britt-Marie Börjesgård

Läs mer

Vårda väl. Pigment Terra. Terra är ett naturligt oorganiskt pigment. Kulturkulör Riksantikvarieämbetet april 2014

Vårda väl. Pigment Terra. Terra är ett naturligt oorganiskt pigment. Kulturkulör Riksantikvarieämbetet april 2014 Vårda väl Kulturkulör Riksantikvarieämbetet april 2014 Pigment Terra Terra är ett naturligt oorganiskt pigment. Pigmentet kallas ofta Terra di Sienna efter den ursprungliga italienska fyndplatsen. Det

Läs mer

Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke

Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Anneli Borg Rapport 2011:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701

Läs mer

Brevens kyrka. Omläggning av plåttak samt installation av åskskyddsanläggning 2014. Askers socken, Örebro kommun, Närke. Anneli Borg Rapport 2014:20

Brevens kyrka. Omläggning av plåttak samt installation av åskskyddsanläggning 2014. Askers socken, Örebro kommun, Närke. Anneli Borg Rapport 2014:20 Brevens kyrka Askers socken, Örebro kommun, Närke. Omläggning av plåttak samt installation av åskskyddsanläggning 2014 Anneli Borg Rapport 2014:20 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se

Läs mer

Respektive författare. isbn 91-974679 - 2-8

Respektive författare. isbn 91-974679 - 2-8 Byggnadshyttan på Gotland 2005 2006 redaktionskommitté Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll. omslag Byggnadshyttans Johnny Östergren

Läs mer

Rapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka

Rapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka Rapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka Södra Finnskoga socken, Torsby kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:31 Enligt länsstyrelsens beslut 433-6260-2009

Läs mer

Tyresö kyrka. Rapport 2011:53 Lisa Sundström

Tyresö kyrka. Rapport 2011:53 Lisa Sundström Tyresö kyrka Antikvarisk medverkan vid konvertering av värmesystem till vattenburen geotermisk värme, ombyggnad och renovering av ekonomibyggnad samt byte av förvaringsinredning för kyrkliga inventarier

Läs mer

LJUSTORPS KYRKA, LJUSTORPS SOCKEN, TIMRÅ KOMMUN

LJUSTORPS KYRKA, LJUSTORPS SOCKEN, TIMRÅ KOMMUN LJUSTORPS KYRKA, LJUSTORPS SOCKEN, TIMRÅ KOMMUN INSTALLATION AV NYTT VÄRMESYSTEM Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2007:7 Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

Stigluckan vid Snavlunda kyrkogård

Stigluckan vid Snavlunda kyrkogård Stigluckan vid Snavlunda kyrkogård Snavlunda socken, Askersunds kommun, Närke. Restaurering av stiglucka på kyrkogården vid Snavlunda kyrka Bild 1. Putsad och avfärgad stiglucka vid Snavlunda kyrka. Louise

Läs mer

K L Ö V E D A L S K Y R K A Klövedals socken, Tjörns kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av kyrkobyggnadsprojekt. Renovering och tillbyggnad av

K L Ö V E D A L S K Y R K A Klövedals socken, Tjörns kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av kyrkobyggnadsprojekt. Renovering och tillbyggnad av Rapport från antikvarisk kontroll av kyrkobyggnadsprojekt Renovering och tillbyggnad av K L Ö V E D A L S K Y R K A Klövedals socken, Tjörns kommun B O H U S L Ä N S M U S E U M Rapport 2006:2 Tomas Brandt

Läs mer

Tillberga kyrka takomläggning

Tillberga kyrka takomläggning Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:66 Tillberga kyrka takomläggning Antikvarisk rapport Tillberga by 7:1 Tillberga socken Västmanland Boel Melin Tillberga kyrka Takomläggning Antikvarisk rapport

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

RAPPESTAD KYRKA OMMÅLNING AV TAK

RAPPESTAD KYRKA OMMÅLNING AV TAK RAPPORT 2015:211 ANTIKVARISK MEDVERKAN RAPPESTAD KYRKA OMMÅLNING AV TAK RAPPESTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK 1 2 Rappestad kyrka Ommålning av tak Innehåll Bakgrund.............................................................4

Läs mer

Möklinta kyrka. Inre renovering 2008. Antikvarisk kontroll. Möklinta prästgård 5:1 Möklinta socken Västmanland. Helén Sjökvist

Möklinta kyrka. Inre renovering 2008. Antikvarisk kontroll. Möklinta prästgård 5:1 Möklinta socken Västmanland. Helén Sjökvist Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:28 Möklinta kyrka Inre renovering 2008 Antikvarisk kontroll Möklinta prästgård 5:1 Möklinta socken Västmanland Helén Sjökvist Möklinta kyrka Inre renovering 2008

Läs mer

INBROTTS- OCH BRANDLARMSINSTALLATION

INBROTTS- OCH BRANDLARMSINSTALLATION Antikvarisk kontroll Näsums kyrka INBROTTS- OCH BRANDLARMSINSTALLATION Näsums församling, Näsums socken i Bromölla kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Kulturmiljövård Rapport 2008:017 Malmö

Läs mer

Kyrkoantikvarisk ersättning för år 2013

Kyrkoantikvarisk ersättning för år 2013 Kyrkoantikvarisk ersättning för år 2013 Lunds stift - Beslut i stiftsstyrelsen 2012-09-19, dnr 2444-11-12 Proj.id Projektnamn Sökande ekonomisk enhet Total kostnad BESLUT K/Blekinge län 36 378 Bräkne Hoby

Läs mer

Frötuna kyrka. Kersti Lilja Rapport 2004:31

Frötuna kyrka. Kersti Lilja Rapport 2004:31 Frötuna kyrka Antikvarisk kontroll vid restaurering av altare, altarring, korbänksskärmar, Frötuna kyrka, Frötuna socken, Norrtälje kommun, Uppland Kersti Lilja Rapport 2004:31 Frötuna kyrka Antikvarisk

Läs mer

Laxbrogatan 7, Sternerska huset

Laxbrogatan 7, Sternerska huset Laxbrogatan 7, Sternerska huset Kopparberg 1:9, Ljusnarsbergs socken, Ljusnarsbergs kommun, Västmanland Restaurering av fönster och dörr, år 2006-2007 Charlott Hansen Mia Jungskär Örebro läns museum Rapport

Läs mer

Hjulsjö kyrka. Tilläggsisolering av vindsbjälklag 2012. Hjulsjö, Hjulsjö socken, Nora kommun, Västmanland. Charlott Torgén Rapport 2012:16

Hjulsjö kyrka. Tilläggsisolering av vindsbjälklag 2012. Hjulsjö, Hjulsjö socken, Nora kommun, Västmanland. Charlott Torgén Rapport 2012:16 Hjulsjö kyrka Hjulsjö, Hjulsjö socken, Nora kommun, Västmanland Tilläggsisolering av vindsbjälklag 2012 Charlott Torgén Rapport 2012:16 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se

Läs mer

Husby-Ärlinghundra kyrka

Husby-Ärlinghundra kyrka Husby-Ärlinghundra kyrka Antikvarisk medverkan vid rengöring och avfärgning av fasaderna samt byte av rötskadade takspån, Husby-Ärlinghundra kyrka, Husby-Ärlinghundra socken, Sigtuna kommun, Uppland. Rapport

Läs mer

BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER

BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER 19PL_. Sjömarisgatan 23 Gotlands Helena Svedén Lansstyrelsen i 165 7 Hässelby Blomodlarvägen 32A sista sidan Enligt förteckning 64 32 Malmköping Britt-Marie Blomberg Konia Björndainmen Kulturmiljöenheten

Läs mer

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B

R E I C H M A N N A N T I K V A R I E R A B Säby 3:29 Expeditionsbyggnad nr 82, Barkaby flygfält Järfälla kommun Stockholms län Ursprunglig kontorsdörr återanvänd till förråd ANTIKVARISK SLUTREDOVISNING Postadress: Parkvägen 10B, 169 35 Solna. Org

Läs mer

BORGSJÖ KYRKA Borgsjö sn, Ånge kommun

BORGSJÖ KYRKA Borgsjö sn, Ånge kommun BORGSJÖ KYRKA Borgsjö sn, Ånge kommun SANERING AV HUSSVAMP Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:28 Anette Lund Inledning...3 Beskrivning och historik...3 Bakgrund...... 4 Sammanfattning

Läs mer

redaktionskommitté: Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll.

redaktionskommitté: Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll. Byggnadshyttan på Gotland 2001 2002 redaktionskommitté: Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll. omslag: Fårö kyrka. Medeltida portal,

Läs mer

SPEF. trygghet för dig

SPEF. trygghet för dig RÄTT FRÅN BÖRJAN 1 SPEF trygghet för dig Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening, SPEF, är den rikstäckande branschorganisationen för murat och putsat byggande i Sverige. Föreningen grundades 1966

Läs mer

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning

byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning byggnadsvård Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö kyrka, Råby-Rönö socken, Nyköpings kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Schaktningsövervakning Dag Forssblad Råby-Rönö kyrka Råby-Rönö

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

Dannäs kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Dannäs socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Dannäs kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Dannäs socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift Dannäs kyrka Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Dannäs socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:48 Robin Gullbrandsson Dannäs

Läs mer

Gamla Sparbankshuset i Köping

Gamla Sparbankshuset i Köping Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:28 Gamla Sparbankshuset i Köping Renovering av exteriör och interiör Antikvarisk kontroll Kvarteret Brage 7 Köpings socken Västmanland Helén Sjökvist, Anders Eriksson

Läs mer

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län

Nässjö stadshus. Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré. Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län Nässjö stadshus Antikvarisk medverkan i samband med byte av dörrar och igensättning av källarentré Nässjö stad i Nässjö kommun, Jönköpings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2014:26 Margaretha

Läs mer

RESTAURERING AV FÖNSTER

RESTAURERING AV FÖNSTER , RESTAURERING AV FÖNSTER VIBYGGERÅ GAMLA KYRKA, VIBYGGERÅ SOCKEN, KRAMFORS KOMMUN Länsmuseet Vä5ternorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr 2005:22 Bodil Mascher 2 Innehåll: Sid. INLEDNING 3 BESKRNNlNG

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Vårda väl. Pigment Järnoxid. Kulturkulör Riksantikvarieämbetet november 2013

Vårda väl. Pigment Järnoxid. Kulturkulör Riksantikvarieämbetet november 2013 Vårda väl Kulturkulör Riksantikvarieämbetet november 2013 Pigment Järnoxid Järnoxidpigment är de mest använda pigmenten genom tiderna. I princip alla jordpigment (ockror, umbror, terror, etc.) består av

Läs mer

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka

Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Schaktningar i kvarteret Banken i Kungsbacka Halland, Kungsbacka stad, kvarteret Banken 7 och 8, RAÄ 10 Carina Bramstång UV VÄST RAPPORT 2001:23 ARKEOLOGISK

Läs mer

Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll.

Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll. Byggnadshyttan på Gotland 2003 2004 REDAKTIONSKOMMIT TÉ Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll. OMSLAG Tofta kyrka under restaurering

Läs mer

Restaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25

Restaureringsrapport för bulhusflygel fastigheten Gotland, Lummelunda Nygranne 1:25 avdelningen för kulturmiljövård Länsstyrelsen Gotlands län Kulturmiljö visby 2007-12-13 dnr: AD2007-0392 handläggare: Pär Malmros Kopia till: Fastighetsägaren Länsmuseet på Gotland ATA Restaureringsrapport

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

VIBY KYRKA. Yttre restaurering av tak och fasader på Viby kyrka och sockenmagasin. Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke. Antikvarisk kontroll 2009

VIBY KYRKA. Yttre restaurering av tak och fasader på Viby kyrka och sockenmagasin. Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke. Antikvarisk kontroll 2009 VIBY KYRKA Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke Yttre restaurering av tak och fasader på Viby kyrka och sockenmagasin Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:15 Engelbrektsgatan

Läs mer

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län

Hov Skräddaregård Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M. Rapport 2012:205. Antikvarisk rapport. Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Rapport 2012:205 Antikvarisk rapport Hov Skräddaregård Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Hov

Läs mer

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad Datum 2010-12-10 Dnr 322-906-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Den

Läs mer

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport

Restaurering av tak ._--- Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn. Slutrapport Restaurering av tak Lögdöbruk 3:29 och 3:31, Timrå kn.-._--- ~.. Slutrapport Länsmuseet VästemorrlandfTorbjörn Svaan Avdelningen för kulturmiljövård och dokumentation 1998-01-16 Innehåll Inledning 3 Beskrivning

Läs mer

Norrbyås kyrka. Utvändiga renoveringsarbeten 2010. Norrbyås sn, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2011:26

Norrbyås kyrka. Utvändiga renoveringsarbeten 2010. Norrbyås sn, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2011:26 Norrbyås kyrka Norrbyås sn, Örebro kn, Närke Utvändiga renoveringsarbeten 2010 Anneli Borg Rapport 2011:26 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning Stora Mellösa

Läs mer

F O S S K Y R K A Foss socken, Munkedals kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt. Invändig renovering av

F O S S K Y R K A Foss socken, Munkedals kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt. Invändig renovering av Rapport från antikvarisk kontroll av byggnadsvårdsprojekt Invändig renovering av F O S S K Y R K A Foss socken, Munkedals kommun B O H U S L Ä N S M U S E U M Rapport 2004:55 Tomas Brandt Bohusläns museum

Läs mer

Svedvi kyrka. Fönster- och fasadrenovering. Antikvarisk rapport. Berga 4:21 Svedvi socken Hallstahammars kommun Västmanland.

Svedvi kyrka. Fönster- och fasadrenovering. Antikvarisk rapport. Berga 4:21 Svedvi socken Hallstahammars kommun Västmanland. Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:56 Svedvi kyrka Fönster- och fasadrenovering Antikvarisk rapport Berga 4:21 Svedvi socken Hallstahammars kommun Västmanland Tobias Mårud Svedvi kyrka Fönster- och

Läs mer

GAMLA RIKSARKIVET GRÅMUNKEHOLMEN 3, ARKIVGATAN 3, STOCKHOLM INVENTERING AV BELYSNINGSARMATURER DECEMBER 2002

GAMLA RIKSARKIVET GRÅMUNKEHOLMEN 3, ARKIVGATAN 3, STOCKHOLM INVENTERING AV BELYSNINGSARMATURER DECEMBER 2002 GAMLA RIKSARKIVET GRÅMUNKEHOLMEN 3, ARKIVGATAN 3, STOCKHOLM INVENTERING AV BELYSNINGSARMATURER DECEMBER 2002 AIX Arkitekter AB, Hudiksvallsgatan 8, 113 30 Stockholm Tel 08-690 29 00 Fax 08-690 29 29 Epost

Läs mer

Butiksfasader i Gamla Stan

Butiksfasader i Gamla Stan stockholms stadsmuseum Butiksfasader i Gamla Stan Det här behöver du veta när du vill underhålla eller ändra fasaden till din butik. www.stadsmuseum.stockholm.se/ byggnadsvard Omslagsbild framsida: Butiksfasad

Läs mer

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm Framtidens färg Framtidens färg kommer varken att handla om nya kulörer eller färgkombinationer, vilket tidigare ofta har kännetecknat en viss tidsperiod. I framtiden får färgen sin betydelse genom kontexten

Läs mer

Castorinska Gravkoret

Castorinska Gravkoret Castorinska Gravkoret Grythyttan, Grythyttans socken, Hällefors kommun, Västmanland Restaurering 2013-2014 Estrid Esbjörnson Charlott Torgén Rapport 2014:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel.

Läs mer

ASPELID AB Möbler & inredning

ASPELID AB Möbler & inredning Curriculum Vitae Mars 2012 Håkan Bergsten Byggnadsingenjör Möbelsnickare Arbetslivserfarenhet 1992- Egen verksamhet, Aspelid Möbler&Inredning, Varnhem Projektering och tillverkning/restaurering av snickerier

Läs mer

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent 4. Åtgärdsdokumentation Kronbergs ateljé Fasadrenovering 2008 Kulturhistoriska avdelningen Karin Blent 1 4. Åtgärdsdokumentation Innehållsförteckning Beskrivning före åtgärd:... 3 Antikvariska ställningstaganden:...

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Inredningsmåleri i Vimmerby

Inredningsmåleri i Vimmerby Inredningsmåleri i Vimmerby Som så många andra städer har Vimmerby under seklernas lopp härjats av eldsvådor. Gammal träbebyggelse brann ner, ny byggdes upp. När den välborne stadsbon återigen fått tak

Läs mer

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32

Fållnäs gård. Niss Maria Legars Rapport 2009:32 Fållnäs gård Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering/byte på ekonomibyggnad, Fållnäs gård, Sorunda socken, Nynäshamns kommun, Södermanland Niss Maria Legars Rapport 2009:32 2 Fållnäs gård Antikvarisk

Läs mer

Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland. Lisa Sundström Rapport 2004:33

Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland. Lisa Sundström Rapport 2004:33 Görvälns slott Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering, Görvälns slott, Järfälla socken, Järfälla kommun, Uppland Lisa Sundström Rapport 2004:33 Görvälns slott Antikvarisk kontroll vid fönsterrenovering,

Läs mer

2010:46. Antikvarisk kontrollrapport. Vaksala kyrka. Borttagande av kyrkbänk i Vaksala kyrka, Vaksala sn, Uppsala kn

2010:46. Antikvarisk kontrollrapport. Vaksala kyrka. Borttagande av kyrkbänk i Vaksala kyrka, Vaksala sn, Uppsala kn 2010:46 Antikvarisk kontrollrapport Vaksala kyrka Borttagande av kyrkbänk i Vaksala kyrka, Vaksala sn, Uppsala kn Per Lundgren 2010 Omslagsfotografi: Bänkkvarteret efter borttagande av en kyrkbänk Foto:

Läs mer

fusk bygge text Lena Olofsson foto Melker Dahlstrand och Mattias Hallgren

fusk bygge text Lena Olofsson foto Melker Dahlstrand och Mattias Hallgren Fixar fusk bygge Hösten 1668 stod hela Skoklosters slott under tak och hantverkarna firade taklagsöl. Våren 2014 började takpannorna plockas ner över nordöstra hörnet och restaureringen av taket kunde

Läs mer

Malsta kyrka. Eva Wallström. Fönsterrenovering och invändig målningsrestaurering

Malsta kyrka. Eva Wallström. Fönsterrenovering och invändig målningsrestaurering Fönsterrenovering och invändig målningsrestaurering Malsta kyrka Antikvarisk kontroll i Malsta kyrka, Malsta socken, Norrtälje kommun, Uppland Eva Wallström Rapport 2005:3 Fönsterrenovering och invändig

Läs mer

MÅLARMÄSTERLIGT. Historien om ett måleri

MÅLARMÄSTERLIGT. Historien om ett måleri MÅLARMÄSTERLIGT Historien om ett måleri Det här var tänkt som en reklambroschyr för vårt företag BW Måleri. Men det blev egentligen mer av en hyllning till ett yrke och ett hantverk. För i tider av allt

Läs mer

Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se

Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Wira bruk Rapport 2014:38 Antikvarisk medverkan vid omläggning av tak på stora smedjan vid byggnadsminnet Wira bruk. Roslags-Kulla

Läs mer

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus

Måla träfasad. Skydda och försköna ditt hus Måla träfasad Skydda och försköna ditt hus Jag har 96 favoriter I vår utomhusfärgkarta för träfasad har vi på Beckers noga valt ut 96 kulörer som på bästa sätt smälter in i vår nordiska natur och arkitektur.

Läs mer

byggnadsvård Vagnhärads kyrka Antikvarisk kontroll Utvändig renovering 2010 Trosa Åby 2:12, Trosa-Vagnhärad socken, Trosa kommun, Södermanlands län

byggnadsvård Vagnhärads kyrka Antikvarisk kontroll Utvändig renovering 2010 Trosa Åby 2:12, Trosa-Vagnhärad socken, Trosa kommun, Södermanlands län byggnadsvård Vagnhärads kyrka Trosa Åby 2:12, Trosa-Vagnhärad socken, Trosa kommun, Södermanlands län Antikvarisk kontroll Utvändig renovering 2010 Eva Wockatz Vagnhärads kyrka Trosa Åby 2:12, Trosa-Vagnhärad

Läs mer

Erland Cullbergs bilder i Västerås biskopsgård

Erland Cullbergs bilder i Västerås biskopsgård Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2009:59 Erland Cullbergs bilder i Västerås biskopsgård Framtagning och konservering Antikvarisk kontroll Kvarteret Hagbard 4 Västerås Domkyrkoförsamling Västmanland Helén

Läs mer

Norr Hårsbäcks fd missonshus

Norr Hårsbäcks fd missonshus Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:12 Norr Hårsbäcks fd missonshus Fönstrerrenovering 2005 Antikvarisk kontroll Norr Hårsbäck 1:10 Västerlövsta socken Uppland Helén Sjökvist Innehåll Inledning...

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

Omläggning av spåntak på Säby kyrka

Omläggning av spåntak på Säby kyrka Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2006:32 Omläggning av spåntak på Säby kyrka Antikvarisk kontroll Säby prästgård 3:1 Säby socken Västmanland Helén Sjökvist Utgivning och distribution: Stiftelsen Kulturmiljövård

Läs mer

Kårnäs 1:1 - jordkällare

Kårnäs 1:1 - jordkällare Kårnäs 1:1 - jordkällare Antikvarisk kontroll vid restaurering av jordkällare, Kårnäs 1:1, Kårnäs by, Ljusterö socken, Österåker kommun, Uppland Lotta von Liewen Wistrand Rapport 2008:42 2 Kårnäs 1:1-

Läs mer

c/o 25 Klassisk & hög

c/o 25 Klassisk & hög c/o 15 Klassisk Markerat takutsprång och äkta genomgående spröjs gör detta hus till en äkta klassisk länga i litet format. Utifrån bildar fasader, fönster och tak i enhetlig matt kulör en fin helhet. Inifrån

Läs mer

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör.

Tolkning av ursprunglig färgsättning Färgprover i NCS kulörer. Obs! Tryckta färgprover kan avvika från angiven kulör. Fasader Gula betongpannor. Vindskiva i plåt röd lika fönster och mörkt grå. Fönster och S 0530-Y20R S 3502-Y S 0500-N NCS 2010-Y30R NCS 2010-Y30R S 4550-Y90R S 2050-R90B Områdets sammanhållna karaktär

Läs mer

Tillberga kyrka. Ny larmanläggning. Antikvarisk rapport. Tillberga by 7:1 Tillberga socken Västerås kommun Västmanland. Lisa Skanser Helén Sjökvist

Tillberga kyrka. Ny larmanläggning. Antikvarisk rapport. Tillberga by 7:1 Tillberga socken Västerås kommun Västmanland. Lisa Skanser Helén Sjökvist Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2014:19 Tillberga kyrka Ny larmanläggning Antikvarisk rapport Tillberga by 7:1 Tillberga socken Västerås kommun Västmanland Lisa Skanser Helén Sjökvist Tillberga kyrka

Läs mer

2011:1. Södervidinge kyrka. Ny församlingslokal under läktaren, 2010. Maria Sträng

2011:1. Södervidinge kyrka. Ny församlingslokal under läktaren, 2010. Maria Sträng 2011:1 Södervidinge kyrka Ny församlingslokal under läktaren, 2010 Maria Sträng Rapport 2011:1 Södervidinge kyrka - ny församlingslokal under läktaren Antikvarisk medverkan, 2010 Fornlämning nr 27 Södervidinge

Läs mer

Färentuna kyrka. Cecilia Pantzar Rapport 2007:30

Färentuna kyrka. Cecilia Pantzar Rapport 2007:30 Färentuna kyrka Antikvarisk kontroll vid restaurering av tornets tak och fasader, Färentuna kyrka, Färentuna socken, Ekerö kommun, Uppland Cecilia Pantzar Rapport 2007:30 Färentuna kyrka Antikvarisk kontroll

Läs mer

Sidensjö kyrka, markisolering av vapenhusets grund

Sidensjö kyrka, markisolering av vapenhusets grund Sidensjö kyrka, markisolering av vapenhusets grund Sidensjö socken, Örnsköldsviks kommun, Ångermanland. Rapportnummer 2008:3 Kulturmiljöavdelningen, Bodil Mascher 2 Innehåll INLEDNING 3 Objekt / dnr. Länsstyrelsens

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

Boendeinformation. HSB Brf Ektorpshöjden. Styrelsen Brf Ektorpshöjden. Information avseende fasad, balkong, fönster, mm. 1 (5)

Boendeinformation. HSB Brf Ektorpshöjden. Styrelsen Brf Ektorpshöjden. Information avseende fasad, balkong, fönster, mm. 1 (5) Boendeinformation HSB Brf Ektorpshöjden Information avseende fasad, balkong, fönster, mm. Styrelsen Brf Ektorpshöjden 1 (5) BAKGRUND Rotpartner har under våren 2014 erhållit i uppdrag av styrelsen att

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

Ekipagemästarbostaden

Ekipagemästarbostaden Ekipagemästarbostaden Karlskrona socken, Karlskrona kommun Antikvarisk kontroll Blekinge museum rapport 2008:31 Agneta Ericsson Innehåll Inledning... 2 Historik... 2 Beskrivning... 2 Upprustning... 3 Bottenvåning...

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning

Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård Arkeologisk förundersökning Ulrika 3 Kungsholms kyrkogård STOCKHOLM RAÄ 103 Arkeologisk förundersökning Kerstin Söderlund, John Wändesjö (foto) Kerstin Söderlund (text) Omslagsbild: Karta över Kungsholmens församling 1847. Stadsmuseet

Läs mer

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S

XESTRE 1 A från V. värdering kulturhistoriskt (K) miljömässigt (M): K = 2, M = 2. XESTRE 1 A från S fastighet: XESTRE 1, hus A. adress: Stora Västergatan 37. ålder: Troligen 1700-tal. Ombyggt 1913, 1933. arkitekt / byggm: Henrik Nilsson (1913), Karl Erikson (1933). användning: Bostäder och affärer. antal

Läs mer

Räknar du per liter, per m 2 eller per år?

Räknar du per liter, per m 2 eller per år? Räknar du per liter, per m 2 eller per år? Liten övning i sann & falsk matematik. En spännande historia i kort sammanfattning Det började med att kung Ludwig I såg färgstarka vackra kalkfresker i norditalien

Läs mer