Byggnadshyttan på Gotland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Byggnadshyttan på Gotland"

Transkript

1 byggnadshy ttan på gotland Byggnadshyttan på Gotland

2 författarna Kristin Balksten, tekn. dr., Balksten Byggnadsvård, lektor vid Högskolan på Gotland Nadine Huth, konservator vid Byggnadshyttan på Gotland Rebeca Kettunen, konservator vid Byggnadshyttan på Gotland Marleen Kolmodin, byggnadsantikvarie Arja Källbom, byggnadsantikvarie, metallurg, dekorationsmålare Håkan Lindkvist, byggnadsingenjör, hyttmästare Åke G. Sjöberg, f.d. lektor, Visby Jan Utas, arkitekt SAR/MSA, Visby redaktionskommitté Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll. omslag Innertaket i Garde kyrka före konserveringen, detalj. omslagsfoto Nadine Huth. produktion Byggnadshyttan på Gotland, Visby grafisk form Helena Duveborg. tryck Snabba Tryck, Visby Respektive författare. isbn

3 INNEHÅLL Förord 5 Håkan Lindkvist Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotlands verksamhet Åke G. Sjöberg Garde kyrka kort om den senaste restaureringen 21 Marleen Kolmodin och Arja Källbom Kyrkomålarens färger pigmentanalys av bysantinskt muralmåleri i Garde kyrka 25 Åke G. Sjöberg De fyrtio martyrerna i Garde 37 Rebeca Kettunen Konservering av kalkmålningarna i Garde kyrka 45 Nadine Huth Konservering av det svårt skadade takmåleriet i Garde kyrka 61 Jan Utas Medeltida spåntak fynd från gotländska kyrkor 73 Kristin Balksten Norrlanda, Othem och Fardhem kyrkor. Utvärdering av putsarbeten på tornen 91

4

5 FÖRORD NÄr jag sätter mig och skriver detta förord har Byggnadshyttans styrelse nyligen gjort bokslut för 2008 års verksamhet och man kan säga att det går bra för hyttan. Det är det bästa resultatet som vi gjort på många år, något som jag som ordförande gläder mig åt. Orsaken till detta goda utfall är naturligtvis flera, men jag tror att en viktig faktor är de strategiska beslut om hyttans framtid som styrelsen tagit. På initiativ av styrelsens vice ordförande Åke G. Sjöberg började vi för drygt ett år sedan en omprövning av stiftelsens uppdrag enligt våra stadgar. Vi har funnits i drygt 20 år med syfte att medverka till vård och underhåll av medeltida kyrkor, Visby ringmur och ruiner samt andra kulturhistoriskt värdefulla byggnader. I uppdraget har också ingått att utveckla metoder för restaurerings- och underhållarbeten samt att sprida kunskap om dessa och andra frågor kopplade till hyttans verksamhet. Under åren har omvärlden förändrats, konkurrensen hårdnat, regler för offentlig upphandling tydliggjorts. Mot den bakgrunden ställde vi oss frågan om hyttan behövs eller om det är andra som kan göra det jobb vi nu gör. Vi gick också tillbaka till de ursprungliga stiftarna för att höra deras uppfattning. Det svar vi fick stärkte oss. Det finns många goda hantverkare och firmor som är kunniga på renovering och underhåll av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och här är vi en aktör bland många. Däremot är det få som har det specifika uppdraget att tillvarata gammal byggnadsteknik, utveckla metoder för underhåll och restaurering och att sammanställa och sprida kunskap om detta. Men, menar våra stiftare, det har hyttan och behovet har inte minskat utan är kanske till och med större idag än när hyttan bildades. Så de strategiska beslut som jag nämnde tidigare handlar om detta och kan sammanfattas i tre punkter: Systematiskt utveckla vår kompetens och hantverksskicklighet. Utveckla våra former för att sammanställa och sprida kunskap och erfarenhet. Öka vår omslutning till en nivå som gör att vi garanterat kan klara det specifika uppdraget. 5

6 förord Den skrift Du nu håller i Din hand är alltså ett uttryck för vår förnyade ambition att sammanställa och sprida kunskap. Här kommer Du att finna ett antal lärda och intressanta uppsatser och rapporter som jag hoppas Du ska finna berikande och upplysande. Jag vill slutligen rikta ett stort tack till skriftkommittén som har utgjorts av Åke G. Sjöberg, Håkan Lindkvist och Jan Utas (som också har varit redaktör). Utan Ert engagemang och idoga arbete hade vi aldrig kunnat åstadkomma en så välkomponerad årsskrift. Anders Granat Ordförande Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotland 6

7 Håkan Lindkvist Stiftelsen Byggnadshyttan på Gotlands Verksamhet BYGGNADSHYTTANS BAKGRUND OCH ORGANISATION En byggnadshytta är enligt Nationalencyklopedin»en arbetsorganisation kring ett större bygge, framför allt under medeltiden, renässansen och barocken. Förutom byggmästare/arkitekt och stenhuggare ingick i byggnadshyttan olika hantverkare, såsom murare, kalkrörare, timmermän och smeder. Stenbrottens grovhuggare och byggplatsens hantlangare tillhörde vanligen också organisationen. Den reglerades av stadgar och hade egen, intern rättskipning. Byggnads hyttan hade högre status och friare rättsställning än de till städerna bundna yrkesskråna. Ordet kan också beteckna en verkstadslokal i vilken medlemmarna i organisationen utförde en del av sina arbeten«. Byggnadshyttan på Gotland Byggnadshyttan på Gotland bildades 1986 som en stiftelse med syfte att varaktigt säkerställa den hantverkskunskap som fordras för restaurering av äldre bebyggelse. Stiftarna är Riksantikvarieämbetet, Samfälligheten Gotlands kyrkor, Gotlands kommun och Föreningen Gotlands fornvänner (huvudman för Gotlands Museum). Två representanter från respektive av de båda förstnämnda organisationerna och en för vardera av de sistnämnda bildar tillsammans med en opartisk ordförande hyttans styrelse. Ordförandeposten innehas sedan den 1 januari 2005 av länsrådet Anders Granat. Bakgrunden till hyttans tillkomst är det omfattande vårdbehovet hos den stora mängden kulturhistoriskt värdefulla byggnader på ön med de 92 medeltidskyrkorna och ringmuren och ruinerna i Visby som främsta representanter. Förutom att medverka vid underhållet av dessa skall man enligt stadgarna utbilda hantverkare och utveckla hantverksmetoder, tillverka byggnadsmaterial samt sammanställa och sprida vunna kunskaper och erfarenheter, de årsskrifter som givits ut sedan år 2000 är exempel på den sistnämnda uppgiften. 7

8 verksamhet Byggnadshyttans Kalk AB Stiftelsen äger 90 procent av dotterbolaget Byggnadshyttans Kalk AB. Bolagets verksamhet, som startade 1991, innebär tillverkning och försäljning av kalk och kalkprodukter och andra material för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Kalkbolaget har ingen personal anställd, tjänster för administration och produktion köps av stiftelsen. Personal Byggnadshyttans chef med titeln hyttmästare är sedan 1997 Håkan lindkvist. Han är byggnadsingenjör och har tidigare varit verksam i olika funktioner hos entreprenadföretag i Skåne, bland annat som arbetschef hos JM AB (John Mattson Byggnads AB) och som vd för mur- och putsspecialistföretaget Pukab i Malmö. I övrigt bestod Byggnadshyttans personal vid utgången av år 2008 av en kamrer/kanslist, två arbetsledare, tre konservatorer och 15 bygghantverkare. Byggnader och anläggningar Byggnadshyttans kontor ligger i Gamla Residenset, ett knuttimrat hus från 1640-talet beläget mycket centralt invid Donners plats i Visby innerstad. Inom endast ett par hundra meters radie finns några av verksamhetens närmaste samarbetspartners inom länsstyrelse, länsmuseum och högskola. Huset, som är byggnadsminnesförklarat, ägs av Föreningen Gotlands fornvänner. Kalkbolaget är sedan 1996 ägare till fastigheten S:ta Maria 37 i Visby, belägen alldeles intill Domkyrkan. Fastigheten köptes nämnda år in från Fornvännerna. På tomten finns två sammanbyggda medeltida stenhus,»johan Målares hus«, vilka även dessa är byggnadsminnesförklarade sedan Husen har totalrenoverats av hyttan och inrymmer i dag uthyrningslägen heter, lokaler samt en vinkällare. Byggnadshyttans förråd, verkstäder och personalbyggnader m.m. ligger på av Gotlands kommun förhyrd mark vid Djupkvior i södra utkanten av Visby. Anläggningen är mer eller mindre under ständig utveckling. För närvarande inryms där verkstäder för specialsnickeri, för specialglasmästeri samt för materiel och utrustning; arbetsledningskontor med personalutrymmen och arkiv; konservatorsateljé, kall- och varmförråd för byggnadsmaterial och maskiner, samt kalkgravar för lagring av våtsläckt kalk, m.m. I anslutning till Djupkviorförrådet ligger»katedralen«, en kyrkobyggnad i miniformat. Den uppfördes som övningsobjekt av elever från bygg- 8

9 verksamhet nadsvårdsutbildningen vid Högskolan på Gotland och instruktörer från Byggnadshyttan. Idag används den bland annat för provning och utveckling av klimat styrutrustning för kyrkobyggnader. I Hejnum, drygt två mil nordost om Visby, ligger på arrenderad mark den vedeldade kalkugn som används vid framställningen av Byggnadshyttans våtsläckta kalk. Kalkbrottet, varifrån kalkstenen till bränningen hämtas, ligger i omedelbar anslutning till kalkugnen. Kalkstenen bryts enligt avtal med ägarna till fastigheten Hejnum Rings 3:1. På platsen finns också en fungerande tjärdal (gotl. sojde). Kalktillverkningen För Kalkbolagets räkning tillverkades under cirka 13 ton våtsläckt kalk, och ca 50 ton avyttrades. Därav köptes cirka 23 ton tillbaka av Byggnadshyttan för att användas i byggverksamheten. Ekonomi Omsättningen år 2007 var för Stiftelsen Byggnadshyttan ca 18,5 milj. kronor, för Byggnadshyttans Kalk AB ca 0,7 milj. kronor. Fördelningen av arbets - volymen mellan kyrkorestaureringar och övriga entreprenader var 68 procent kyrkorestaureringar och 32 procent övriga arbeten. Motsvarande siffror för år 2008 var 19,7 milj. kr resp. 0,7 milj. kr i omsättning samt fördelning arbetsvolym 52 procent kyrkorestaureringar och 48 procent övriga arbeten. 9

10 verksamhet UTFÖRDA RESTAURERINGSPROJEKT Kyrkorestaureringar På uppdrag av Samfälligheten Gotlands kyrkor, som har underhållsansvaret för öns samtliga 92 medeltida kyrkobyggnader och för Visborgskyrkan i Visby från 1960-talet, har Byggnadshyttan under utfört sex mer omfattande kyrkorestaureringar. Insatserna bekostas delvis av den kyrkoantikvariska ersättningen som funnits att tillgå sedan sekelskiftet. För projekteringen av byggnadsarbetena vid restaureringarna svarade arkitekt Jan Utas, Visby. I samband med de utvändiga restaureringarna är vanliga arbeten omläggning av tegel- och faltak och putsning eller foglagning av fasader, samt reparation av fönster och masverk av kalksten. Invändigt omfattar arbetena oftast rengöring av väggar och valv i kyrkorummet och i sakristian, konservering av kalkmålningar och översyn av fasta och lösa inventarier, utbyte av uttjänta värme system samt anordnande av förrådsutrymmen för lösa stolar, städmateriel och annat som behövs för kyrkans användning. I Levide kyrka kom vid den senaste restaureringen 2007 utöver åtgärder av detta slag ett mer ovanligt arbete till stånd: en passionssvit från 1400-talet på lång husets nordvägg, som vid sekelskiftet 1900 togs fram och sextio år senare kalkades över, togs nu ånyo fram, konserverades och för två av scenerna i frisen rekonstruerades. Nämnas kan också att vid avgränsningen av ett förråd bakom orgeln i tornkammaren fick en målad ryggskärm från kyrkans talspredikstol en ny uppgift. I Hall kyrka reparerades tornhuven och tornet putsades om i sin helhet. Invändigt återställdes bland annat den medeltida bemålningen på långhusets mittkolonn. Östergarn kyrka, som eldhärjats flera gånger under tidigare århundraden i samband med krigshandlingar, har få äldre inredningsdetaljer bevarade. En målad takfris från 1700 talet, fragmentariskt bevarad, kunde dock återställas vid restaureringen I Stånga kyrka utfördes 2007 en invändig restaurering, även här saknar kyrkorummet i det närmaste helt kalkmålningar. Sakristian utvidgades genom att ett äldre, ej utnyttjat pannrum inkorporerades, och under läktaren i tornrummet inrättades förråds- och kapprum, varvid tornrummet i övrigt anordnades som ett»kyrktorg«. 10

11 verksamhet Levide kyrka efter utförd yttre och inre restaurering. I interiören återställdes bland annat den svagt rosa färgtonen från tidigt 1900-tal. Bakom orgeln i tornrummet anordnades ett förrådsutrymme varvid det gamla ryggstycket till predikstolen återanvändes som dörr (t.v.). Foto Helena Duveborg. 11

12 verksamhet Ovan: Östergarn kyrka efter färdigställd yttre och inre restaurering. Under läktaren avskiljdes ett par mindre förråd med användande av två äldre bänkryggstycken. Foto Helena Duveborg. Nedan: Hellvi kyrka efter inre restaurering. Nyfunna kalkmålningsrester aktualiserar en snar framtagning av den medeltida bildprakten i kyrkorummet. Foto Pär Malmros. Motstående sida: Domkyrkans östgavel under restaureringen av fönstren. Foto Rebecka Svensson. 12

13 verksamhet Även Hellvi kyrka har ansetts sakna kalkmålningar, och vid planeringen av kyrkans invändiga restaurering avsattes inte några större resurser för framtagning eller konservering av sådana. Vid provknackningar på väggar och valv hittade dock konservatorerna en betydande mängd målningar, varför man beslöt att göra klart de planerade arbeten men återkomma och avsluta konservatorsarbetena när finansieringen säkrats. Den invändiga restaureringen av Garde kyrka skall inte närmare beröras här då den beskrivs på annan plats i årsskriften. Vid den utvändiga restaureringen av Hörsne kyrka 2008, som utfördes av Gotlandsbyggen i Hemse, var hyttmästaren byggledare på uppdrag av Samfälligheten. I övrigt har en mängd större och mindre underhållsarbeten av skiftande slag utförts på en rad kyrkor. I Domkyrkan i Visby renoverades 2008 både vindsfönstren i klerestorievåningen och de fasta fönstren i den östra korgaveln. I Gothem kyrka har omfattande konserveringsarbeten gjorts på den fasta inredningen, bland annat på den medeltida korbänken, och i Lärbro kyrka förstärk- 13

14 verksamhet tes murtrappan i tornet genom insättning av dragstag och montering av stålförstärkningar på trappstegen. Trappan används flitigt av besökare som önskar se den unika valvställningen från 1340-talet i tornets övervåning. Även på fastlandet har en del arbeten utförts. I Ösmo kyrka har sakristian byggts om, fasaderna har putslagats och avfärgats, och kyrkogårdsmuren samt klockaregården har reparerats. För Botkyrka församlings räkning restaurerades de medeltida träkonstruktionerna på vindar och i torn i Botkyrka kyrka, och personal- och förrådsutrymmena byggdes till. Restaureringsarbeten på profana byggnader m.m. Den ståtliga prästgårdsladugården i Vall restaurerades Prästgårdsmiljön, som ligger i direkt anslutning till socknens medeltida kyrka, är byggnadsminne sedan Ladugården kom till på 1880-talet som ersättning för flera äldre förfallna uthus. Väggarna är uppförda i kalkputsad kalksten och taket är spåntäckt, sedermera klätt med korrugerade eternitplattor. Byggnaden har den tidstypiska, symmetriska placeringen av portar, luckor och fönster. Inriktningen för restaureringen var att bevara byggnaden i ursprungligt skick, men att den ändå ska kunna användas. Fasadputsen har lagats med rent kalkbruk med samma blandningsförhållande som det ursprungliga, ytstruktur och kulör som befintlig. Skadat virke har ersatts med nytt, i samma utförande och dimensioner och med god virkeskvalitet. Träytor har målats med röd slamfärg och snickerier med brunockra linoljefärg. I samarbete med länsstyrelsen uppfördes under 2008 ett drygt 9 meter högt utsiktstorn på Kallgateburg i Hejnum, varifrån man har utsikt över det omkringliggande obebyggda skogsområdet och Hejnum Kallgate, Gotlands största våtmarksområde. Utformningen gjordes tillsammans med uppdragsgivaren och ingenjör Bernt Hallgren, konstruktionsfirma B-KON. Tornet är byggt i grovt, gotländskt virke som kommer att järnvitriolbehandlas under sommaren Stommen förtillverkades delvis på Byggnadshyttans förråd i Visby och fraktades vintertid till den relativt otillgängliga byggplatsen. På Enholmen utanför Slite finns en mycket välbyggd och välbevarad kalkugnsruin byggd i traditionell gotländsk stil. Ugnen är uppförd 1854 i samband med att fortet på ön uppfördes och förvaltas i dag av Fortifikationsverket. För att förhindra ett fortsatt förfall och risk för ras rensades växtlighet bort, och murar och murkrön lagades med hydrauliskt kalkbruk. 14

15 verksamhet Ovan den under 2008 upprustade prästgårdsladugården i Vall. Nedan den nyrestaurerade vattenkvarnen vid Norrbys i Väte. Foto Helena Duveborg. 15

16 verksamhet Vattenkvarnen vid Norrbys gård i Väte, som ägs av föreningen Gotlands fornvänner, har fått stomme, fasader och vattenhjul restaurerade. På uppdrag av Länsförsäkringar har ett Gotlandshus, ritat av den välkände gotländske arkitekten Birger Andersson, byggts på fastigheten Takstens i Lärbro som ersättning för ett boningshus som brunnit ner. Inhemska material som kalkbruk och snickerier av gotländsk furu har till stor del använts. Utsiktstornet på Kallgateburg i Hejnum. Foto Jan Utas. Ett inte så stort men speciellt uppdrag var den putsning av fasadpartier som utfördes på en stadsvilla i»nyfunkisstil«i Umeå, ritad av White Arkitekter. Ett annat mindre vanligt uppdrag var omläggning av flistak vid Muramaris utanför Visby. Byggnadsminnet Muramaris, uppfört på 1910-talet som sommar hem för konsthistoriken Johnny Roosval och hans hustru, skulptrisen Ellen von Hallwyl, har på grund av eftersatt underhåll haft problem med sitt läckande tak av kalkstensflis. Huvudbyggnadens tak lades om 2003, och 2007 anslogs byggnadsvårdsmedel för att utföra motsvarande arbete på det s.k. tehuset och på farstun. Reparations-, till- och ombyggnader har i sedvanlig ordning utförts på ett antal fastigheter både i Visby och på övriga Gotland. Nämnas kan fasad- och takarbeten åt bostadsrättsföreningen Björkanderska Fastigheten vid S:t Hansgatan, på»gula huset«vid Tranhusgatan, samt på två fastigheter vid S:t Olofs gränd och i kvarteret S:ta Gertrud, alla i Visby. Dessutom utfördes ett antal s.k. ROTarbeten på bostadshus spridda över ön. 16

17 verksamhet Torntrappan i Lärbro kyrka med stålförstärkningarna av trappstegen. Foto Cecilia Boman. Tornportalen i Buttle kyrka under konservering. Konservatorerna Rebeca Kettunen och Katarina Schüssler. Foto Helena Duveborg. 17

18 verksamhet Konservatorsarbeten Konservering är det område som ökat mest av Byggnadshyttans verksam heter under de senaste åren. Detta som en följd av de ökade satsningarna från länsstyrelsens sida för att bevara kulturarvet vad gäller kyrkoinredningar, kyrkoinventarier, likvagnar m.m. Byggnadshyttans konservatorsavdelning består av två konservatorer och en konservatorsassistent. Bland utförda uppdrag kan nämnas följande: Stenkonserveringsarbeten i Östra Gravkapellet i Visby, skeppssättningen Tjelvars grav i Boge och Buttle kyrkas västportal. Konservering av muralt måleri i Garde kyrka, samt konservering av det målade innertaket i samma kyrka. UTBILDNING OCH KUNSKAPSSPRIDNING ETC. Doktorandstipendium Byggnadshyttan har avslutat sitt engagemang i doktorandprojektet Beständig puts på murverk i och med att doktoranden Kristin Balksten avlade sin doktorsexamen hösten 2007, redovisad i avhandlingen Traditional Lime Mortar and Plaster. Reconstruction with Emphasis on Durability. Resultaten av hennes forskning, som redovisas på annan plats i denna skrift, blev mycket positivt mottagna och har redan med framgång använts vid Byggnadshyttans putsningsarbeten. En utvärdering av två år tidigare utförda putsreparationer på fyra kyrktorn utfördes under Utvärderingen visar, med något enstaka mindre undantag, att puts och färg dittills klarat sig utan skador. Samarbetet med Kristin fortsätter genom ett flerårigt samarbetsavtal på konsultbasis. Tjärprojekt Efter att Kristin Balkstens lyckade doktorandprojekt avslutats har ett nytt angeläget forskningsprojekt påbörjats. Varje år utförs ett antal tjärstrykningar på de gotländska kyrkornas tornhuvar och faltak för en kostnad av flera hundra tusen kronor. Frågan är om arbetena med nuvarande metoder och material ger taken det skydd man förväntar sig, om rätt appliceringsteknik och lämpligaste tjära används etc. Hyttans styrelse har därför beslutat att tillsammans med Samfälligheten Gotlands kyrkor driva ett projekt med syftet att få svar på ovanstående frå- 18

19 verksamhet gor. Byggnadsantikvarie Pär Malmros, Gotlands Museum, har engagerats som projektledare och kommer under de närmaste åren att utföra praktiska tester, samla in kunskaper från litteratur, aktiva entreprenörer m.m. Konservering Hyttans konservatorer har i samband med arbetena i Garde kyrka inlett ett samarbete med sakkunniga inom bysantinskt måleri genom besök av professorerna Maria Orlova och Svetlana Vasilyeva från Moskva samt färgforskaren Ole Ingolf Jensen Nyrén, med den senare avseende pigmentanalyser. Samarbete har också inletts med Riksantikvarieämbetet vad gäller analysverksamhet och möjligheter till framtida praktikantutbyte. Studiebesök, seminarier och konferenser I Byggnadshyttans uppdrag ingår att vara en aktiv part i relevanta sammanhang vad gäller vård och underhåll av kulturhistorisk bebyggelse. Detta innefattar bland annat att anordna och delta i projektgrupper, workshops, studiebesök, seminarier och konferenser. Under deltog hyttmästaren och övrig personal bland annat i följande aktiviteter: Kultudralen ombyggnad av S:t Nicolai ruin i Visby. Byggnadshyttan deltar genom hyttmästaren i den byggnadsgrupp som arbetar för att omvandla ruinen till ett internationellt känt verksamhetscenter för kulturaktiviteter. Stain utbildning av stenhantverkare. Deltagande i starten av ett projekt med målsättningen att bygga upp en nationell utbildning på Gotland. Företag inom byggnadsvård och restaurering (FIBOR), kunskapsdagar i Stockholm 2007 samt årsmöte i Visby Nordiskt forum för byggnadskalk, seminarier med årsmöten i London (2007) och i Fredrikstad i Norge (2008). Församlingsförbundets fastighetsrådgivare, rådgivarträff i Stockholm. Svenska kyrkan, fastighetsdagar i Stockholm, utvärdering och utveckling av karaktäriseringar och prioriteringar i Uppsala. Svenska Kyrkans Ingenjörsförening (SKIF), årsmöte i Växjö. European Association of building Crafts and Design (EACD), föredrag om Svenska kyrkans organisation samt de gotländska kyrkornas byggnadshistoria vid Cathedral Master Builders 2007 i Soest, Tyskland; årsmöte i Slovenien (2007), konferensen Action on Skills Training Education for the Historic Enviroment i London (2008). 19

20 verksamhet Svenska putsentreprenörföreningen (SPEF), årsmöte i Grythyttan samt höstmöte i Malmö. Lera och byggnadsvård, hantverksseminarium i Visby. Saltproblematik, konferens i Köpenhamn. Samfälligheten Gotlands kyrkor, studieresa till Danmark och Tyskland. Byggnadshyttans styrelse, studieresa till Skokloster 2007 (inomhusklimat). Byggnadshyttans styrelse och personal, studieresa till Danmark och nordvästra Tyskland Byggnadshyttans personal, studieresa till Prag (2007) resp. till fackmässan Nord- Bygg i Stockholm (2008). Byggnadshyttan anordnade under åren bland annat: FIBOR:s årsmöte 2007 på Gotland med tema Kalk. Kulturhusens dag Visning av pågående kyrkorestaureringar. Branschorganisationer I enlighet med målsättningarna i stiftelsens stadgar är Byggnadshyttan aktiv i ett antal branschorganisationer både nationellt och internationellt, såsom ICO- MOS, SPEF, FIBOR, EACD, SKIF och Nordiskt Forum för Byggnadskalk. På det lokala planet är hyttan engagerad i det lokala nätverket för byggnadsvård. Publikationer Detta är den fjärde utgåvan av Byggnadshyttans skriftserie. Målsättningen att komma ut med en ny skrift med redogörelser för hyttans verksamhet och närliggande ämnen vartannat år kvarstår. I övrigt har Byggnadshyttan liksom tidigare år uppmärksammats bland annat i tidningsartiklar i främst lokalpressen. Hyttmästarens uppdrag Förutom styrelseuppdrag i de nämnda branschorganisationerna är hyttmästaren församlingsrådgivare i Visby stift. Uppdraget innebär att vara rådgivare åt stiftets församlingar i frågor som rör kyrkobyggnadernas vård och underhåll. 20

21 Åke G. Sjöberg GARDE KYRKA kort om den senaste restaureringen Garde kyrka restaurerades till det yttre 2004 fasader, gluggar, fönster och portar samt en omfattande reparation av tornhuven. Kyrkans inre och yttre genomgick en lika långvarig som uppmärksammad och omskriven restaurering. Med sina tidiga bysantinska målningar i bågen mellan det lilla långhuset och det en gång inte så höga tornet samt med betydande rester av den tidigmedeltida takkonstruktionen över den ursprungliga västliga delen av långhuset är kyrkan i vissa avseenden något av en primus inter pares (den främste bland likar) bland de gotländska kyrkorna. Även till sitt yttre är kyrkan en skönhet. Där dominerar en senare byggnadsperiod, 1300-talet, med det höga sylvassa tornet och det gotiska koret. Kyrkogården med sina stigluckor i alla väderstreck fullständigar bilden. Efter fyrtio år hade kyrkan fått sina inre skavanker. Puts på väggar och valv hade sina brister, bland annat missfärgad av inläckande vatten. Kraftig svärtning hade uppstått på sina håll och en viss sprickbildning kunde konstateras vid några av fönstren. Det dekorerade innertaket var skadat i sin 1700-talsmålning. Värmesystemet var delvis ur funktion och knappast reparabelt. Kyrkan placerades efterhand på Samfälligheten Gotlands kyrkors kölista, varefter arkitekt Jan Utas 2005 utarbetade ett restaureringsprogram. Samfällig heten med Byggnadshyttan som entreprenör genomförde så en restaurering Restaureringsprogrammet är stommen i restaureringens planering godkänt av både församlingen som fastighetsägare och nyttjare och av länsstyrelsen som tillståndsgivande organ. Men ett sådant program kan inte utarbetas 21

22 verksamhet

23 GARDE KYRKA Kort om den senaste restaureringen så totaltäckande att det helt styr lösandet av alla delproblem. Åtskilliga frågor måste närmare studeras under arbetets gång. Ja, en del visar sig eller uppkommer först då. När specialister som konservatorer, eltekniker, finsnickare och hyttans arbetslag väl är på plats får man diskutera och pröva sig fram. I dessa diskussioner deltar den programskrivande arkitekten, byggledningen, representanter från församlingen, länsstyrelsens kyrkoantikvarie och oftast nog också den antikvariska kontrollant som samfälligheten städslat. Samt någon förtroendevald från samfälligheten alltså byggherren. Diskussionstillfällena kan vara många, men besluten hamnar med det snaraste i byggmötesprotokollen. Och när de nya förslagen väl kommit på pränt brukar länsstyrelsen med i övriga Sverige otänkbar snabbhet ge sitt tillstånd. I Garde hölls några frågor öppna på det förberedande stadiet. Hur aktsam skulle man vara gentemot 1960-talets arkitektlösningar? Här är bänkkvarter, predikstol, orgel och altarskrank eller altarring i hög grad barn av sin tid. För en del av dagens esteter inte så vackra barn. Men de är också intressanta vittnesbörd om sin tid. Och för hela den östra delen av kyrkan ger de sin karaktär en karaktär som avspeglas även i de skänkta 1900-talsglasmålningarna i korfönstret, vars sköna stenhuggarkonst är från 1300-talet. Den som tittar ordentligt finner också att inredningsstilen även gäller den branta trappan eller stegen upp till tornet. Det fälldes en del hårda ord om denna 1960-talsinredning och dess färgsättning eller brist på färgsättning. Till detta kom att man i församlingen gärna ville ha tillbaka en altarring från sent 1800-tal, en altarring dit mången församlingsbo gått till sitt första nattvardsbord och där mången även firat sin vigselakt. Sådana minnen har spelat sina roller vid restaureringsdiskussioner i åtskilliga gotlandskyrkor. Nu visade det sig att denna äldre altarring, bevarad i ett lokalt skrymsle, inte utan många svåra och kostsamma åtgärder skulle gå att återanvända. Den yngre fick alltså bli kvar. Bänkkvarteren visade sig också i sitt snickeri smidigt kunna anpassas till det nya värmesystemet. Diskussionen om det hela ebbade ut talskaraktären i denna del av kyrkan blev kvar. Garde kyrka. En komplex restaureringssituation: det tidigmedeltida måleriets fältindelning rekonstruerades, takmålningen från talet konserverades och bänkinredningen från 1960-talet sparades. Värmekronor installerades och en avbalkning för förråd i tornrummet byggdes. De nyinstallerade värmefläktarna längst bak i bänkkvarteren syns inte på bilden. Foto Jan Utas. 23

24 GARDE KYRKA Kort om den senaste restaureringen Värmefrågan löstes på två sätt. Dels med infravärme från»järnkronor«över bänkkvarteren enligt en lösning prövad i Lau. Dels genom inbyggda fläktar som fick sin värme från en luftvärmepump. Att placera denna pump på kyrkogården norr om kyrkan var ingen självklar sak. Man prövade sig fram och satte upp en enkel attrapp bland gravstenarna. Att placera den som en liten utbyggnad intill kyrkväggen hade förmodligen avsevärt stört kyrkans slanka exteriör. Kyrkans vind är på grund av den tidigmedeltida takkonstruktionen flitigt besökt. Isoleringen var delvis nedtrampad. Här krävdes gångbryggor, belysning och mycket annat. Allt detta var noga förutsett. Men: kyrkvindens golv är långhusrummets tak. Taket är förvisso skönt bemålat. Om detta inre tak togs bort skulle man kunna se de medeltida takkonstruktionerna nedifrån kyrkan. De flesta besökarna skulle inte behöva ta sig upp för närmare studier. Eventuellt skulle en sådan lösning också vara antikvariskt korrekt, den allra första stenkyrkan kanske inte hade något tvärgående och platt innertak. Kanske var rummet från början öppet ända upp till nockens undersida? Den här fråga kan ställas i många gotlandskyrkor; Halla, Follingbo, Lye m.fl. Den är byggnadshistoriskt intressant och för Gardes del gäller att takkonstruktionen verkar vara så avsiktligt utsmyckad att den borde ha varit synlig från kyrkrummet. Frågan är ännu obesvarad och innertaket/vindsgolvet är kvar. Svaret på en annan fråga avgjorde det fortsatta arbetet. I samband med den här hastigt uppkomna frågan om det platta takets vara eller icke-vara (den kom från antikvariskt håll) diskuterades också detta taks eget antikvariska värde. Man frågade sig om merparten av 1700-talsmålningen var äkta eller om den i stort var en 1960-talspastisch. Svaret gavs ganska snart och finns att studera här i konservator Nadine Huths uppsats. I konservator Rebeca Kettunens bidrag återfinns diskussionen om de bysantinska målningsresterna på lång husets väggar. Den som i detalj vill studera Garde kyrkas långa historia har med denna restaurering fått åtskilliga hundra sidor väsentliga projekterings-, byggmötes-, gransknings- och besiktningshandlingar att penetrera. 24

25 Marleen Kolmodin och Arja Källbom KYRKOMÅLARENS PIGMENT analys av bysantinskt muralmåleri i Garde kyrka D e medeltida kalkmålningarna i Sveriges kyrkor har ingående beskrivits av konsthistoriker. Endast i mindre utsträckning har beskrivningarna innefattat även de metoder och material som använts vid uppmålandet. I samband med den invändiga restaureringen av Garde kyrka 2008 gavs tillfälle att undersöka pigmenten i kalkmåleriet i kyrkans långhus från 1100-talets mitt. Resultaten väcker många frågor kring både Garde kyrka och övriga gotländska kyrkor och i synnerhet om det bysantinska måleriet. Värdet av den information som man kan få fram genom pigmentanalyser får därför anses vara mycket hög. Analyserna utfördes i två omgångar. Totalt bearbetades 28 prov, varav vi i denna artikel beskriver de sex analyser som utfördes i den första omgången. Pigmentkarakteriseringen med ljusoptiskt mikroskop utfördes under ledning av Ph. D. Ole Ingolf Jensen Nyrén i nära dialog med författarna. 1 Den ljusoptiska pigmentanalysen utfördes vid Göteborgs Universitet, avdelningen för Kulturvård. Undersökningarna med svepelektronmikroskopi utfördes av Arja och Rikard Källbom på Swerea Swecast i Jönköping. Uppdragsgivare för den ljusoptiska analysen var Samfälligheten Gotlands kyrkor. Ett antal detaljer i måleriet i långhus och tornbåge bedömdes vara särskilt intressanta för analys, exempelvis finns stora sammanhängande ytor av en klar blå kulör (prov nr 1). I den romanska fönsternischen, vilken är bemålad med växtornamentik i rött, gult och svart och är placerad i långhuset åt söder, togs prov från de partier som i dag upplevs som svarta (prov nr 2), samt från ett brunrött parti (prov nr 3). Även ett område i långhuset med ett gröngrått pigment som målats i en laserande teknik valdes (prov nr 4). Från den helgongestalt som är placerad i tornbågen mot söder togs två prover: ett från del av svart parti på helgonets mantel (prov nr 5) samt ett från helgonets röda kläde (prov nr 6). Pigmentproverna skrapades försiktigt ner med en vass skalpell, storleksmässigt motsvarande ett tändstickshuvud, fångades upp på pappersark och lades i tättslutande plastbehållare som märktes och numrerades. 25

26 kyrkomålarens pigment Jordpigment i polariserat ljus. Prov nr 5 (svart) och nr 6 (röd) i stereomikroskop respektive svepelektronmikroskop. 26

27 kyrkomålarens pigment UNDERSÖKNINGSMETODER Optisk polarisationsmikroskopi används inom mineralogi för att karakterisera mineraler, men metoden är också användbar för pigmentbestämning. Pigmentens optiska och kristallografiska egenskaper undersöks genom att analysator och polarisator korsas i förhållande till varandra, relief/brytningsindex uppskattas, varefter provbordet roteras 360. Beroende på mineralets ljusbrytningsegenskaper uppstår karakteristiska interferensfärger. Förutom mineralets kristallstruktur och ljusbrytningsegenskaper påverkar även dess kornstorlek uppkomsten av interferensfärger. Mineralkornens form, storlek, transparens och andra kännetecken studeras. Identifiering av pigment med optiskt polarisationsmikroskop har både möjligheter och begränsningar. Det är ett enkelt sätt att skilja historiska pigment från moderna syntetiska: till exempel kan äkta ultramarinblått snabbt särskiljas från syntetiskt, trots att båda har exakt samma kemiska sammansättning. De historiska pigmenten har större kornstorlek och kornstorleksvariation än de senare syntetiska. Att identifiera mineralkorn kräver dock erfarenhet och kunskap, bland annat för att bedöma deras optiska egenskaper såsom ljusbrytningsindex/relief, kristallform, interferensfärger etc. Den optiska mikroskoperingen kan kompletteras genom användning av kemiska reagenser för att exempelvis särskilja blymönja och röd jordfärg från varandra. I vissa fall är det nödvändigt att komplettera de ljusoptiska metoderna med andra metoder för att identifiera grundämnen. Svepelektronmikroskop är ett instrument som bygger på att en extern elektronstråle exciterar 2 elektroner i provets elektronskal. På så sätt erhålls dels en tredimensionell bild med stort skärpedjup, dels ett energispektrum som ger information om förekommande grundämnen i ett prov (energidispersiv analys). PROVTAGNING OCH RESULTAT Under restaureringen i Garde kyrka genomfördes pigmentanalyser vid två olika tillfällen, nedan beskrivs de sex pigment som analyserades vid första tillfället. Prov nr 1 (blått pigment) Från långhusets norra vägg togs prov på blått pigment från den rundbågsfris som löper utmed taket. Provet är taget inom rundbåge nr nio räknat från väster. Frågeställningen var om det blå pigmentet kunde vara äkta ultramarin. Färgen upplevs som»gnistrande«, klar och mycket ren i sin framtoning. Azurit 27

28 kyrkomålarens pigment Prov nr 1. Provtagningsmarkering för blått pigment. Prov nr 3. Romansk fönsternisch i södra långhusväggen bemålad med växtornamentik. Provtagningsmarkering för brunrött pigment. T.h. detalj. är ett annat blått pigment som använts historiskt men eftersom det skiftar åt grönt ansågs det troligt att detta prov var ett annat pigment. Undersökningen visade att det utan tvekan är fråga om äkta ultramarinblå, som framställts ur halvädelstenen lapis lazuli. Det är anmärkningsvärt att det synnerligen dyrbara pigmentet äkta ultramarinblå använts i kalkmåleriet i Garde kyrka och på relativt stora ytor. Prov nr 2 (svart pigment) Prov nr 2 är taget från långhusets södra vägg från en av de två romanska fönsternischerna som är bemålade med växtornamentik i kulörerna rött, gult och svart. Frågeställningen var om pigmentet såsom man antagit ursprungligen var ett rött, instabilt pigment som nu omvandlats till svart på grund av påverkan av ljus, luft eller annat. Resultatet av undersökningen visade att det mycket riktigt var fråga om ett instabilt, rött pigment, cinnober, som med tiden övergår till en svart metacinnober. Ljusexponeringen i fönsternischen har sannolikt påverkat omvandlingen. Cinnober var under medeltiden ett dyrbart pigment. 28

29 kyrkomålarens pigment Prov nr 4. Ramverket runt Kristusgestalten. Provtagningsmarkering för grågrönt pigment. Prov nr 5 och 6. Helgongestalten åt söder i tornbågen. Provtagningsmarkeringar för svart och rött pigment. T.h. detalj. Prov nr 3 (brunrött pigment) Prov nr 3 är taget från samma fönsternisch som prov nr 2. Frågeställningen gällande denna brunröda kulör var om det kunde vara samma instabila röda pigment som i prov nr 2 men att pigmentet omvandlats i lägre omfattning. Analysresultatet visade att det inte var frågan om samma pigment som prov nr 2 utan att pigmentet var ett järnrikt, brunaktigt jordpigment. Prov nr 4 (grågrönt pigment) Pigmentprov nr 4 togs från det grågröna ramverk som omger målningen på långhusets södra vägg. Ramverket är placerat på den högra sidan av målningen och innefattar fyra linjer av vilka den innersta är grågrön. Målningens fragmentariska delar påvisar att det ursprungligen varit en Kristusgestalt med korsgloria, framställd i helfigur inom ett ramverk. Ramverkets grågröna kulör är högst ovanlig då den sannolikt tillhör det bysantiska måleriets pigmentblandningar. När måleriet betraktas på nära håll förefaller det vara målat med en gul grund, vilken sedan bestrukits med ett 29

30 kyrkomålarens pigment blått pigment i en slags lasurteknik för att få denna gröngråa kulör. Vår frågeställning gällande denna kulör blev således: vilken pigmentblandning kan ge ett sådant resultat? Analysen visade att färgblandningen som ger en grågrön kulör består av gulockra, träkol, blyvitt och äkta ultramarin, pigmentkombinationen ger en nyans som liknar kulören hos grön umbra. Närvaron av ultramarin tyder på att målningen är ursprunglig. Eftersom ultramarin var ett mycket dyrbart pigment under tiden för uppmålandet kan det tyckas högst ovanligt att man brukat ultramarin till att blanda en grågrön kulör, man kunde istället använt sig av malakit, som troligtvis var mindre kostsamt, och blandat med träkol och på så sätt erhållit en liknande kulör. Prov nr 5 och nr 6 I tornbågen finns två helgonfigurer placerade vilka är mycket välbevarade. De båda proven är tagna från manteln på den helgonfigur som finns i tornbågens södra smygsida. En svart kulör finns på mantel, klädedräkt, runt huvud och gloria och mantelspänne. Även det kors som är placerat i ornamentiken i tornbågens hjässa är bemålat med det pigment som i dag upplevs som svart. Korsglorian, vilken omger Kristusgestalten på långhusets södra vägg, är målad med ett likartat pigment. Det som nu i måleriet är svart ligger i relief, något förhöjt i jämförelse med det underliggande röda färgskiktet, vilket manteln är bemålad med. Det röda, som är målat med pensel, har mjuka övergångar jämfört med det svarta som har mycket markanta skarpa kanter. Metalliska prickar kan ses i ytorna i släpljus i den svarta kulören. Frågeställningen kring pigmentproven nr 5 och nr 6 är om det svarta och röda på helgonfigurens mantel ursprungligen varit målat med samma pigment men att det svarta har förändrats. Provresultatet för nr 5 visade sig vara särskilt svårt att analysera med polarisationsmikroskopi. Baksidan av det svarta provet var rött. Det är inte frågan om samma pigment i dessa prov, utan det är en blyinnehållande färg (blyvitt/ blymönja/massikot/litarg eller metallisk bly), vilken omvandlats till plattnerit PbO2. Undersökningen med svepelektronmikroskop visar att Ca-O-C finns på ytan, liksom bly. Närvaron av Al, Si, Na, K är svår att förklara idag. Det röda pigmentet, prov nr 6, är en röd ockra, eventuellt förstärkt med blymönja. 30

31 kyrkomålarens pigment BESKRIVNING AV PIGMENT För beskrivning av pigmenten har källorna Walsh et al använts om ej annat anges. Ultramarin Den blå ultramarinen är ett aluminiumsilikat med natrium- och svaveljoner. Sammansättningen är ungefär Na 7 Al 6 Si 6 O 24 S 3, det är sulfidjonerna som ger den blå kulören. Ultramarin har dålig beständighet utomhus och beständig heten mot syror är relativt låg. Historiskt är ultramarinblå en mineralfärg, framställd ur bergarten lapis lazuli. Lapis lazuli består av flera mineraler, bland annat kalcit, pyrit och lazurit. Andra mineraler som kan finnas i lapis lazuli är hauyn, sodalit, diopsid, forsterit, muskovit och wollastonit. Bergarten benämns ibland lazurit, vilket är felaktigt eftersom lazurit är ett av de mineraler som ingår i lapis lazuli. Lazurit är det färgande mineralet i lapis lazuli. Ultramarin är det syntetiska pigmentet, om det är fråga om en»äkta ultramarin«framställs den ur lapis lazuli. Ibland kallas den också naturlig ultramarin, men båda varianterna är syntetiska, det vill säga artificiellt framställda. Lapis lazulis mest kända fyndort är kring Kokcha i Afghanistan där den brutits i mer än år. Lazurit har brutits vid Vesuvius i Italien, vid Bajkalsjön i Ryssland, i Colorado och Kalifornien i USA, i Anderna i Chile och i Argentina, Burma och Kanada. Trots att bland annat pigment från lazurit beskrivs av Plinius m.fl. redan år 77 e.kr. finns det inga belägg för att det användes i antikens Egypten, i romarriket eller av grekerna. Den tidigaste identifieringen har gjorts på en väggmålning i ett grottempel från talen e.kr. I europeiskt måleri används pigmentet från tal i till exempel italienska manuskript och väggmålningar. Det har också använts i nederländska målningar från 1400-talet och framåt. Det ursprungliga italienska namnet azzurro oltramarino beskriver ett blått pigment»ultra mare«, det vill säga från»andra sidan havet«, från Afghanistan över Medel havet vidare till Venedig, där det såldes vidare. Pigmentet var nästan lika dyrbart som guld. Ett uns äkta ultramarin (1 uns = bygger på den gamla romerska enheten unica vilken motsvarar 27,3 g 3 ) kostade åtta dukater, vilket motsvarade mer än hälften av en årshyra för en större ateljé i Florens under denna tid. 4 Den blå färgen användes under medeltiden och renässansen på de heligaste och högst uppsatta personerna, till exempel är Den heliga Maria ofta avbildad i blå kläder. Vid framställningen av den blå färgen maldes stenen och blandades ut med vax, harts och olja vilket sedan smältes. Blandningen som blev efter denna smältning knådades till en deg i en lösning av varm lut. 31

32 kyrkomålarens pigment Ultramarin, blyvitt och cinnober. När luten blivit mättad med färg hälldes den i en glaserad skål, varpå mer lut tillsattes. Degen fick åter mättas med blått och den tömdes i en ny skål. Genom denna metod kunde fler nyanser av ultramarin åstadkommas, men det var den första pressningen som gav den finaste och dyraste färgen. Eftersom pigmentet var dyrbart, användes ofta azurit och indigo under det slutliga färgskiktet. Det användes även ett annat blått pigment, smaltino, smalt eller koboltglas, vilket framställdes av glasfluss som färgats med koboltoxid. År 1828 börjar ultra marin tillverkas industriellt. Blyvitt Blyvitt, blykarbonathydroxid, 2PbCO 3 Pb(OH) 2. Blyvitt motsvaras kemiskt av mineralet hydrocerrusit, vilken är extremt sällsynt. Blyvitt har framställts som ett syntetiskt pigment alltsedan antiken. Vitruvius beskriver framställning av cerussa genom att doppa bly i vinäger. Det har funnits ett flertal olika processer för att tillverka blyvitt. Blyvitt var ovanligt i freskomåleri eftersom kalk användes för att få vithet, samt för att blyvitt inte tål kalk. Det har konstaterats (i bland annat bysantinska manuskript) att blyvitt kan svartna under inverkan av svavelväte då blysulfid bildas. Andra blyfärger är litarg och massikot. Cinnober Mineralet cinnober är en mjuk, röd kvicksilver(ii)sulfid, α-hgs, som kan vara förorenad av bitumen och vissa leror. Det förekommer naturligt i massiva klumpar eller granulära skorpor, i ådror sammankopplade med vulkanisk aktivitet och varma källor. Mineralet hittas ofta i samband med mineralerna stibnit, pyrit, markasit, gips, kvarts och kalcit. Viktigaste cinnoberkällan i Europa finns i Almaden i Spanien, men mineralet finns också i Idria i Italien, Saxon 32

33 kyrkomålarens pigment Röd, gul och brun jordfärg. i Tyskland, Attica i Grekland, Durango i Mexiko, Kalifornien i USA, i Ryssland, Jugoslavien m.fl. platser. Namnet cinnober används för att beteckna det naturliga mineralet, den syntetiska varianten kallas vermilion. Vermilion har tillverkats sedan 1700-talet i Europa, och det framställs direkt ur det naturliga mineralet. Cinnober har beskrivits av romerska författare, till exempel plinius, som refererar till mineralet som minum (namnet minum används idag för röd blymönja). Historiskt sett var pigmentet mycket dyrbart. Plinius och Vitruvius skriver att minum inte var lämpligt för utomhusmåleri, eftersom det under solen (och månen) blir svart. Idag vet vetenskapen att all cinnober inte omvandlas, utan det är i närvaro av små mängder av klorider eller halogener samt i solljus (våglängder Nm), som omvandlingen sker. Cinnober har hittats i bland annat bysantinska målningar. Metacinnober kan bildas av cinnober eller vermilion i konst, vilket resulterar i att pigmenten mörknar. Mörknande cinnober har konstaterats i media som äggtempera, olja och animaliskt lim. Jordpigment Jordpigment är naturliga avlagringar, rika på lermineraler, olika sorters järn och manganoxider och en rad andra mineraler. Många av jordarna kan brännas för att fördjupa röd ton, till exempel bränd ockra, bränd umbra, bränd Siena och så vidare. De viktigaste jordpigmenten klassificeras enligt: Ockror/terror består mestadels av järn- och manganoxider och hydroxider i olika stadier av oxidation. Pigmenten varierar i kulör mellan brunt, rött, och genom gult. De röda ockrorna innehåller järn(iii)oxiden hematit, de gula innehåller blandning av götit (α-feooh), lepidochroit (γ-feooh) och jarosit. Siennor särskiljs från ockror genom att de innehåller mindre mängd manganoxider (< 5 %). 33

34 kyrkomålarens pigment Umbror innehåller mellan 5 20 % manganoxider och % järnoxider. De har en rik, varmt brun ton. Jordfärgerna är stabila för både interört och exteriört bruk, de fungerar i alla medium och är permanent stabila. Jordarna innehåller ofta kvarts, karbonater, leror, gips, micas, fältspat etc. SLUTSATSER Ökad kunskap om använda tekniker och material bidrar till att skapa förståelse för kyrkornas/målningarnas historiska bakgrund och syfte. Kostnaden för pigmentanalyser är försumbar i förhållande till den totala restaureringskostnaden. Det rekommenderas att en rutin införs i kommande projekt med uttagning av pigmentprov för analys. Provmaterial, analyssvar och slutsatser bör sedan sparas i en central pigmentbank, vilken är värdefull för framtida forsknings- och restaureringsarbete. Genom att genomföra relativt få analyser har det påvisats såväl ett stort antal pigment som indikationer på måleritekniska tillvägagångssätt. Äkta ultramarin, cinnober, blymönja och blyvitt har hittats. Även gul, brun och, röd jordfärg samt träkol har använts. Den äkta ultramarinblå och cinnobern var troligen importerade, dyrbara pigment. Jordfärger och träkol var mindre kostsamma och kom troligen från närmare håll. Resultaten överensstämmer med resultat från undersökningar som utförts i bland annat Mästerby kyrka, Gotland. 5 Det romanska kyrkorummet var ett tämligen mörkt rum, belyst endast av vaxljus och små fönster. Inom det bysantinska måleriet användes därför»ateljéljus«, med flera ljuskällor, i syfte att illustrera visionens upphöjdhet och andlighet. 6 Motivet byggdes upp från mörker till ljus och motiven placerades i ramverk mot en mörk bakgrundsrymd, vilket mot det lysande färgstarka måleriet skapade kontrast och närvaro i kyrkorummet. Med de klara färgerna kontrasterande mot den mörka materian, föreställande himlavalvet, verkar motiven träda ut ur bakgrunden och in i kyrkorummet mot betraktaren. Det murala måleriet var från begynnelsen målat i lysande kulörer med exklusiva pigment som till exempel äkta ultramarin, cinnober, blymönja, för att visualisera den gudomliga världen, som annars var osynlig. Kunskap om använda måleritekniker och material skapar förståelse för målningars historiska bakgrund och syfte. Bland historiska pigment i Garde kyrka har polarisationsmikroskopi och svepelektronmikroskopi använts för att identi- 34

35 kyrkomålarens pigment fiera stabila pigment, såsom äkta ultramarinblå, och röda, gula och bruna jord - färger samt träkol. Som instabila pigment hittades bland annat cinnober och blyfärger, vilka omvandlats till stabilare varianter och därmed förlorat sin ursprungliga kulörverkan. En kulör liknande grön umbra har åstadkommits genom att blanda gul ockra, träkol och äkta ultramarin som sedan målats med en laserande teknik. Polarisationsmikroskopi kan användas för kvalitativ identifikation av pigment och färgflagor. Metoden kan kombineras med kemiska reagenser som indikerar förekomst av vissa grundämnen i prov. Svepelektronmikroskopi kan användas som komplement då ingående grundämnen detekteras. Identifikation av pigment från målningar medför ofta att relativt få antal pigmentkorn bedöms. Identifikation av pigment och pigmentblandningar kräver vana eftersom mikroskopets upplösning (ca 1 µm) försvårar bedömning, jämfört med till exempel tunnslip av mineraler. Rekommendation av tillvägagångssätt vid pigmentanalys: 1. Identifiera behoven och frågeställningar: varför önskas svar på vilket pigment som använts? 2. Värdera om målningen är ursprunglig eller retuscherad, och bedöm vilka delar som ev. hör till olika epoker. 3. Dokumentera provuttag med foto och text. Säkerställ lämplig märkning och förvaring av prov. 4. Anlita konsult, som helst har tillgång till både ljusoptiska och spektroskopiska analysmetoder. 5. Värdera resultatens rimlighet, och om frågorna har fått tillfredsställande svar. Har nya frågor uppkommit? Fortsätt med ev. kvantitativa metoder som t.ex. röntgendiffraktion för pigmentanalys eller för bindemedelanalyser. Fatta beslut om ev. fortsatta åtgärder eller kompletteringar. 6. Spara dokumentation och resterande provmaterial på lämpligt ställe. 7. Om giftiga och/eller instabila pigment använts, överväg konsekvenser vid t.ex. retuschering. Detsamma gäller om pigmenten är svårtillgängliga idag, t.ex. mineralfärger som äkta ultramarin, malakit, azurit m.fl. 35

Längbro kyrka. Invändiga ombyggnationer 2013. Längbro församling, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2013:12

Längbro kyrka. Invändiga ombyggnationer 2013. Längbro församling, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2013:12 Längbro kyrka Längbro församling, Örebro kn, Närke Invändiga ombyggnationer 2013 Anneli Borg Rapport 2013:12 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning Örebro kyrkliga samfällighet

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem

Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem Lidens nya kyrka: installation av nytt värmesystem Lidens socken, Sundsvalls kommun, Västernorrlands län Murberget Länsmuseet Västernorrland rapport 2011:3 Hjördis Ek Innehållsförteckning Inledning 2 Historik

Läs mer

Deltagare i seminarium för praktiska utövare verksamma inom kalkbränning och utveckling av historiska kalkputser

Deltagare i seminarium för praktiska utövare verksamma inom kalkbränning och utveckling av historiska kalkputser Deltagare i seminarium för praktiska utövare verksamma inom kalkbränning och utveckling av historiska kalkputser Onsdag-fredag 14-16 mars 2012, Hantverkslaboratoriet, Mariestad Nidarosdomens Restaureringsarbeider

Läs mer

FASADRENOVERING AV BJÖRKEBERGS KYRKA

FASADRENOVERING AV BJÖRKEBERGS KYRKA RAPPORT 2014:203 ANTIKVARISK MEDVERKAN FASADRENOVERING AV BJÖRKEBERGS KYRKA BJÖRKEBERGS KYRKA BJÖRKEBERGS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ANITA LÖFGREN EK Fasadrenovering av Björkebergs kyrka

Läs mer

Våthuits kyrka. Antikvarisk kontroll. Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel. Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län

Våthuits kyrka. Antikvarisk kontroll. Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel. Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län Antikvarisk kontroll Våthuits kyrka Renoveringsarbeten på vapenhus och klockstapel Våthuits socken i Gislaveds kommun Jönkbings län JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2012:33 Britt-Marie Börjesgård

Läs mer

Kalkmålningarna i Vä kyrka i Skåne Konservering eller bevakning?

Kalkmålningarna i Vä kyrka i Skåne Konservering eller bevakning? Kalkmålningarna i Vä kyrka i Skåne Konservering eller bevakning? Hélène Svahn Garreau, 2013-10-10 VÄ KYRKAS KALKMÅLERI Målningarnas kulturhistoriska betydelse Romanska kalkmålningar i koret från ca 1120

Läs mer

Rapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka

Rapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka Rapport gällande antikvarisk medverkan vid exteriör ommålning av Södra Finnskoga kyrka Södra Finnskoga socken, Torsby kommun, Värmlands län, Karlstads stift 2010:31 Enligt länsstyrelsens beslut 433-6260-2009

Läs mer

Respektive författare. isbn 91-974679 - 2-8

Respektive författare. isbn 91-974679 - 2-8 Byggnadshyttan på Gotland 2005 2006 redaktionskommitté Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll. omslag Byggnadshyttans Johnny Östergren

Läs mer

Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke

Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Installation av värmepump i Edsbergs kyrka, Tångeråsa kyrka, Hackvads kyrka samt Kräcklinge kyrka Edsbergs församling, Lekebergs kommun, Närke Anneli Borg Rapport 2011:14 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701

Läs mer

Brevens kyrka. Omläggning av plåttak samt installation av åskskyddsanläggning 2014. Askers socken, Örebro kommun, Närke. Anneli Borg Rapport 2014:20

Brevens kyrka. Omläggning av plåttak samt installation av åskskyddsanläggning 2014. Askers socken, Örebro kommun, Närke. Anneli Borg Rapport 2014:20 Brevens kyrka Askers socken, Örebro kommun, Närke. Omläggning av plåttak samt installation av åskskyddsanläggning 2014 Anneli Borg Rapport 2014:20 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se

Läs mer

Tyresö kyrka. Rapport 2011:53 Lisa Sundström

Tyresö kyrka. Rapport 2011:53 Lisa Sundström Tyresö kyrka Antikvarisk medverkan vid konvertering av värmesystem till vattenburen geotermisk värme, ombyggnad och renovering av ekonomibyggnad samt byte av förvaringsinredning för kyrkliga inventarier

Läs mer

. M Uppdragsarkeologi AB B

. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B C. M Uppdragsarkeologi AB B Omslagsbilden visar platsen för förundersökningen, Västra Brobys kyrka, markerad med röd ellips på utdrag ur Skånska Rekognosceringskartan 1812-1820.

Läs mer

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32

Nämdö kyrka. Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland. Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö socken, Värmdö kommun, Södermanland Lisa Sundström Rapport 2007:32 Nämdö kyrka Antikvarisk kontroll vid ommålning, Nämdö kyrka, Nämdö

Läs mer

Tillberga kyrka takomläggning

Tillberga kyrka takomläggning Kulturmiljövård Mälardalen Rapport 2010:66 Tillberga kyrka takomläggning Antikvarisk rapport Tillberga by 7:1 Tillberga socken Västmanland Boel Melin Tillberga kyrka Takomläggning Antikvarisk rapport

Läs mer

Kyrkoantikvarisk ersättning för år 2013

Kyrkoantikvarisk ersättning för år 2013 Kyrkoantikvarisk ersättning för år 2013 Lunds stift - Beslut i stiftsstyrelsen 2012-09-19, dnr 2444-11-12 Proj.id Projektnamn Sökande ekonomisk enhet Total kostnad BESLUT K/Blekinge län 36 378 Bräkne Hoby

Läs mer

BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER

BESLUT. Erik Nygren. 165 70 Hässelby. Byggnadsminnesförklaring (BM) av medeltidshuset, rna- SKYDDSFÖRESKLIFTER 19PL_. Sjömarisgatan 23 Gotlands Helena Svedén Lansstyrelsen i 165 7 Hässelby Blomodlarvägen 32A sista sidan Enligt förteckning 64 32 Malmköping Britt-Marie Blomberg Konia Björndainmen Kulturmiljöenheten

Läs mer

Vård av gotländska kulturmiljöer

Vård av gotländska kulturmiljöer ATT SÖKA STATLIGA BIDRAG FÖR Vård av gotländska kulturmiljöer På Gotland finns ett brett kulturellt arv att bevara, bruka och utveckla. Här finns till exempel kulturreservat, 60 områden utpekade som riksintressen

Läs mer

BORGSJÖ KYRKA Borgsjö sn, Ånge kommun

BORGSJÖ KYRKA Borgsjö sn, Ånge kommun BORGSJÖ KYRKA Borgsjö sn, Ånge kommun SANERING AV HUSSVAMP Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningen Rapport nr 2005:28 Anette Lund Inledning...3 Beskrivning och historik...3 Bakgrund...... 4 Sammanfattning

Läs mer

Dannäs kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Dannäs socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift

Dannäs kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Dannäs socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift Dannäs kyrka Antikvarisk medverkan i samband med fasadrenovering Dannäs socken i Värnamo kommun, Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:48 Robin Gullbrandsson Dannäs

Läs mer

redaktionskommitté: Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll.

redaktionskommitté: Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll. Byggnadshyttan på Gotland 2001 2002 redaktionskommitté: Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll. omslag: Fårö kyrka. Medeltida portal,

Läs mer

SPEF. trygghet för dig

SPEF. trygghet för dig RÄTT FRÅN BÖRJAN 1 SPEF trygghet för dig Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening, SPEF, är den rikstäckande branschorganisationen för murat och putsat byggande i Sverige. Föreningen grundades 1966

Läs mer

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera:

Uppdraget från planavdelningen var utföra en byggteknisk bedömning och konstatera: Strömstads Kommun 2014-10-03 Planavdelningen 452 80 Strömstad Utlåtande över Rosa huset På uppdrag av Planavdelningen genom AB Strömstadbyggen har 2014-10-02 en byggteknisk utredning utförts, deltagande

Läs mer

Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll.

Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll. Byggnadshyttan på Gotland 2003 2004 REDAKTIONSKOMMIT TÉ Håkan Lindkvist, Åke G. Sjöberg, Jan Utas, redaktör. Författarna är själva ansvariga för sina artiklars innehåll. OMSLAG Tofta kyrka under restaurering

Läs mer

Norrbyås kyrka. Utvändiga renoveringsarbeten 2010. Norrbyås sn, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2011:26

Norrbyås kyrka. Utvändiga renoveringsarbeten 2010. Norrbyås sn, Örebro kn, Närke. Anneli Borg Rapport 2011:26 Norrbyås kyrka Norrbyås sn, Örebro kn, Närke Utvändiga renoveringsarbeten 2010 Anneli Borg Rapport 2011:26 Engelbrektsgatan 3 Box 314, 701 46 ÖREBRO Tel. 019-602 87 00 www.olm.se 2 Inledning Stora Mellösa

Läs mer

VIBY KYRKA. Yttre restaurering av tak och fasader på Viby kyrka och sockenmagasin. Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke. Antikvarisk kontroll 2009

VIBY KYRKA. Yttre restaurering av tak och fasader på Viby kyrka och sockenmagasin. Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke. Antikvarisk kontroll 2009 VIBY KYRKA Viby socken, Hallsbergs kommun, Närke Yttre restaurering av tak och fasader på Viby kyrka och sockenmagasin Antikvarisk kontroll 2009 Linda Gustafsson Örebro läns museum Rapport 2009:15 Engelbrektsgatan

Läs mer

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE

ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Gävle kommun Samhällsbyggnadsavdelningen Att: Lena Boox 801 84 Gävle ANGÅENDE NY DETALJPLAN FÖR DEL AV KV. LIBAU, FASTIGHETEN 24:9, GÄVLE Undertecknad har anlitats som antikvarisk sakkunnig i samband med

Läs mer

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad

Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Jämtland. Medelpad Datum 2010-12-10 Dnr 322-906-2011 Avdelning Förvaltningsavdelningen Enhet Kulturvårdsstöd Författare Thorgunn Snædal Rapport från granskning och uppmålning av runstenar i Jämtland och Medelpad 2010. Den

Läs mer

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent

4. Åtgärdsdokumentation. Kronbergs ateljé. Fasadrenovering 2008. Kulturhistoriska avdelningen. Karin Blent 4. Åtgärdsdokumentation Kronbergs ateljé Fasadrenovering 2008 Kulturhistoriska avdelningen Karin Blent 1 4. Åtgärdsdokumentation Innehållsförteckning Beskrivning före åtgärd:... 3 Antikvariska ställningstaganden:...

Läs mer

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm

Research. Erikdalsbadets utomhusbad i Stockholm Framtidens färg Framtidens färg kommer varken att handla om nya kulörer eller färgkombinationer, vilket tidigare ofta har kännetecknat en viss tidsperiod. I framtiden får färgen sin betydelse genom kontexten

Läs mer

Bergvärme till Kläckeberga kyrka

Bergvärme till Kläckeberga kyrka Bergvärme till Kläckeberga kyrka Kläckeberga socken, Kalmar Kommun, Småland Förundersökning, 2006 Cecilia Ring Rapport Juni 2007 Kalmar läns museum RAPPORT Datum KLM obj nr 06/26 KLM dnr 33-724-05 Lst

Läs mer

Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se

Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Stockholms läns museums rapporter finns i pdf: www.stockholmslansmuseum.se Wira bruk Rapport 2014:38 Antikvarisk medverkan vid omläggning av tak på stora smedjan vid byggnadsminnet Wira bruk. Roslags-Kulla

Läs mer

Kårnäs 1:1 - jordkällare

Kårnäs 1:1 - jordkällare Kårnäs 1:1 - jordkällare Antikvarisk kontroll vid restaurering av jordkällare, Kårnäs 1:1, Kårnäs by, Ljusterö socken, Österåker kommun, Uppland Lotta von Liewen Wistrand Rapport 2008:42 2 Kårnäs 1:1-

Läs mer

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst.

8 balkonger med vit korrugerad plåt åt söder. Liten uteplats till en lägenhet i sydväst. fastighet: OLOF 21, hus A. adress: Sankt Knuts torg 1. ålder: 1960. arkitekt / byggm: HSB. användning: Bostäder, affär och kontor i bottenvåning. antal våningar: 4 Grå puts. Bottenvåning mot torget klädd

Läs mer

fusk bygge text Lena Olofsson foto Melker Dahlstrand och Mattias Hallgren

fusk bygge text Lena Olofsson foto Melker Dahlstrand och Mattias Hallgren Fixar fusk bygge Hösten 1668 stod hela Skoklosters slott under tak och hantverkarna firade taklagsöl. Våren 2014 började takpannorna plockas ner över nordöstra hörnet och restaureringen av taket kunde

Läs mer

byggnadsvård Vagnhärads kyrka Antikvarisk kontroll Utvändig renovering 2010 Trosa Åby 2:12, Trosa-Vagnhärad socken, Trosa kommun, Södermanlands län

byggnadsvård Vagnhärads kyrka Antikvarisk kontroll Utvändig renovering 2010 Trosa Åby 2:12, Trosa-Vagnhärad socken, Trosa kommun, Södermanlands län byggnadsvård Vagnhärads kyrka Trosa Åby 2:12, Trosa-Vagnhärad socken, Trosa kommun, Södermanlands län Antikvarisk kontroll Utvändig renovering 2010 Eva Wockatz Vagnhärads kyrka Trosa Åby 2:12, Trosa-Vagnhärad

Läs mer

2011:1. Södervidinge kyrka. Ny församlingslokal under läktaren, 2010. Maria Sträng

2011:1. Södervidinge kyrka. Ny församlingslokal under läktaren, 2010. Maria Sträng 2011:1 Södervidinge kyrka Ny församlingslokal under läktaren, 2010 Maria Sträng Rapport 2011:1 Södervidinge kyrka - ny församlingslokal under läktaren Antikvarisk medverkan, 2010 Fornlämning nr 27 Södervidinge

Läs mer

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne

LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne LINDHOVS KUNGSGÅRD Rapport över renovering av byggnadsminne Britt-Marie Lennartsson RENOVERING AV FASAD Lindhovs kungsgård, Lindhov 1:1,Lindberga socken, Varbergs kommun 2014:22 OMSLAGSBILD K 2014-72 FOTO

Läs mer

In- och utvändig renovering av Stora Åby gravkapell

In- och utvändig renovering av Stora Åby gravkapell Rapport 2012:204 Antikvarisk dokumentationsrapport In- och utvändig renovering av Stora Åby gravkapell Stora Åby socken Ödeshögs kommun Östergötlands län Anita Löfgren Ek Ö S T E R G Ö T L A N D S M U

Läs mer

Ribersborgs kallbadhus

Ribersborgs kallbadhus Antikvarisk rapport Ribersborgs kallbadhus INSTALLATION AV LUFTVÄRMEPUMPAR SAMT NY ARMATUR PÅ LANDBRYGGAN Fastigheten Limhamn 10:3 och 11:280 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport

Läs mer

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera

24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera 24 Vårt Nya Hus - Bygga om & Renovera Paret föll handlöst för det vackra huset som vid visningen var väldigt nedgånget. Renoveringen utfördes varsamt med målet att bevara husets charm. Text Micaela Nordberg

Läs mer

Räknar du per liter, per m 2 eller per år?

Räknar du per liter, per m 2 eller per år? Räknar du per liter, per m 2 eller per år? Liten övning i sann & falsk matematik. En spännande historia i kort sammanfattning Det började med att kung Ludwig I såg färgstarka vackra kalkfresker i norditalien

Läs mer

Lasera träfasader. Arbetsråd för Timmer målningssystem.

Lasera träfasader. Arbetsråd för Timmer målningssystem. Lasera träfasader Arbetsråd för Timmer målningssystem. Innan du börjar måla. Timmer målningssystem. Timmer Lasyrfärg är en fyllig, lättstruken och mycket väderbeständig vattenburen lasyr baserad på alkyd/akrylat

Läs mer

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram Spara och bevara Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt värdefulla byggnader Energimyndighetens forskningsprogram för energieffektivisering i kulturhistoriskt

Läs mer

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt

Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt Rapport 2010:104 Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Apotekargatan Återuppgrävda gamla elschakt RAÄ 153 Apotekargatan Linköpings stad och kommun Östergötlands län Olle Hörfors Ö S T

Läs mer

Residenset i Östersund din nya företagsadress?

Residenset i Östersund din nya företagsadress? PROSPEKT Residenset i Östersund din nya företagsadress? Välkommen till Länsresidenset i Östersund, stadens äldsta stenbyggnad med ett högt kulturhistoriskt värde. Tillsammans med tillhörande park utgör

Läs mer

Boendeinformation. HSB Brf Ektorpshöjden. Styrelsen Brf Ektorpshöjden. Information avseende fasad, balkong, fönster, mm. 1 (5)

Boendeinformation. HSB Brf Ektorpshöjden. Styrelsen Brf Ektorpshöjden. Information avseende fasad, balkong, fönster, mm. 1 (5) Boendeinformation HSB Brf Ektorpshöjden Information avseende fasad, balkong, fönster, mm. Styrelsen Brf Ektorpshöjden 1 (5) BAKGRUND Rotpartner har under våren 2014 erhållit i uppdrag av styrelsen att

Läs mer

En lässtol i Upplandsmuseets samling

En lässtol i Upplandsmuseets samling En lässtol i Upplandsmuseets samling Ronnie Carlsson I årsboken Uppland 2007 publicerade undertecknad en kort artikel om Linnés s k plugghäst, dvs den lässtol med inventarienummer UU5121 i Uppsala universitets

Läs mer

ÅRETS BYGGEN 2003 MANNAGRYNSKVARNEN

ÅRETS BYGGEN 2003 MANNAGRYNSKVARNEN 72 BOSTAD NACKA Jurymotivering: Den funkisinspirerade Mannagrynskvarnen vid inloppet till Stockholms hamn givetvir q-märkt har förvandlats till ett flerbostadshus. Dock utan att den rustika fabriksmiljön

Läs mer

Hjulhuset och Mjölkboden inom Kulturreservatet Pershyttans bergsmansby

Hjulhuset och Mjölkboden inom Kulturreservatet Pershyttans bergsmansby Hjulhuset och Mjölkboden inom Kulturreservatet Pershyttans bergsmansby Nora socken och kommun, Västmanland Omputsning av fasader Örjan Hedhman Rapport 2012:07 Engelbrektsgatan 3 702 12 ÖREBRO Tel. 019-602

Läs mer

www.jonsonsbygg.se 1

www.jonsonsbygg.se 1 www.jonsonsbygg.se 1 Din lokala byggare med Vätter bygden som bas. Kompetens från allt inom byggservice till totalentreprenad. Jonsons Byggnads ab har en över femtioårig tradition av att vara en lokal

Läs mer

Byggnadsdel Skick Anmärkning Bör Uppskattad åtgärdas kostnad exklusive moms

Byggnadsdel Skick Anmärkning Bör Uppskattad åtgärdas kostnad exklusive moms 1 (8) Tak Se separat besiktningsprotokoll på taken avser samtliga tak. 2013 Akuta lagningar 12 000 2014 Bättringsmålning 20 000 gård och gata 63-65 Tak Lilla huset Inga synliga skador Separat syn i samband

Läs mer

Per Eklund. Stenarbetsmuseum Yxhult

Per Eklund. Stenarbetsmuseum Yxhult Per Eklund Stenarbetsmuseum Yxhult Per Eklund Per Eklund Per Eklund var verksam som keramiker under nästan sju decennier. I början av 2000-talet skänkte han delar av sin samling till Kumla kommun. Samlingen

Läs mer

Ö C K E R Ö K Y R K T O R N Öckerö socken och kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av kyrkobyggnadsprojekt. Reparation av granitfasader på

Ö C K E R Ö K Y R K T O R N Öckerö socken och kommun. Rapport från antikvarisk kontroll av kyrkobyggnadsprojekt. Reparation av granitfasader på Rapport från antikvarisk kontroll av kyrkobyggnadsprojekt Reparation av granitfasader på Ö C K E R Ö K Y R K T O R N Öckerö socken och kommun B O H U S L Ä N S M U S E U M Rapport 2006:63 Tomas Brandt

Läs mer

Revetering på trästomme med lättkalkbruk

Revetering på trästomme med lättkalkbruk Revetering på trästomme med lättkalkbruk INNEHÅLL: A. Underhåll av ler- och kalkbruksrevetering på timmerstomme B. Underhåll av kalkbruksrevetering på spiktegel C. Underhåll av ler- och kalkbruksrevetering

Läs mer

Byggnadsvård Restaurering Projektering Utbildning

Byggnadsvård Restaurering Projektering Utbildning Byggnadsvård Restaurering Projektering Utbildning Uppdrag, projekt mm 1993-2009 arkitekt Måns Hallén Bygghyttan Ekonomisk Förening 1993-1998 Upprustning Fengersfors Bruk 1993-1998 Byggmässan Friska Hus

Läs mer

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt.

Astoriahuset. Att bevara och utveckla. Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. Astoriahuset Att bevara och utveckla Ett förslag på en levande stadsmiljö där gammalt möter nytt. En ny mötesplats mitt på Nybrogatan Astoriahuset på Nybrogatan ett känt och omtyckt inslag i stadsbilden.

Läs mer

Sammetslent badrum. KLOKA HEM badrum. klokahem 47

Sammetslent badrum. KLOKA HEM badrum. klokahem 47 KLOKA HEM badrum Sammetslent badrum De magiskt sammetslena i villan i Hovås i tadelakt ett och vackert mate rial av maroc De hade stött på materialet i södra Spanien och efter en resa till Marocko hade

Läs mer

Bergvärme vid Vikingstad kyrka

Bergvärme vid Vikingstad kyrka Rapport 2008:125 Arkeologisk förundersökning Bergvärme vid Vikingstad kyrka Vikingstad kyrkogård Vikingstad socken Linköpings kommun Östergötlands län Christer Carlsson Ö S T E R G Ö T L A N D S L Ä N

Läs mer

Minnet bästa läget centralt på Väster

Minnet bästa läget centralt på Väster Minnet bästa läget centralt på Väster Stadsdelen Väster från ovan. Från Minnet tar du dig snabbt in till city. Lummigt och lugnt på Regementsgatan. Nytt boende i gammal stadsdel I utkanten av Väster, med

Läs mer

Charmigt BOSTADSHUS & LADUGÅRD i landsbygdsmiljö i Prestgården Enstaka, Finström

Charmigt BOSTADSHUS & LADUGÅRD i landsbygdsmiljö i Prestgården Enstaka, Finström Charmigt BOSTADSHUS & LADUGÅRD i landsbygdsmiljö i Prestgården Enstaka, Finström Presentation Ett trevligt och tilltalande bostadshus uppfört i stående stock och träkonstruktion omkring 1946 i 1½ plan

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län

GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Dnr 2014/0547-31 GESTALTNINGSPROGRAM. Tillhörande detaljplan för bostadsområdet Äppelbacken, del av Säbyggeby 4:17 m.fl. Ockelbo tätort och kommun, Gävleborgs län Upprättat i maj 2015 Innehåll Gestaltningsprogrammets

Läs mer

BYGGNADSVÅRD Produkter och kunskap

BYGGNADSVÅRD Produkter och kunskap BYGGNADSVÅRD Produkter och kunskap Foto: Per Andersson Tradition och erfarenhet Putsat och kalkmålat med Kulekalk Företaget Målarkalk AB är ett familjeföretag grundat 1948 och med lång erfarenhet som leverantör

Läs mer

Totalentreprenör för alla sorters tak

Totalentreprenör för alla sorters tak 2 3 Johan, Dick, Kalle och Andreas. Totalentreprenör för alla sorters tak Karlaplans plåtslageri är en heltäckande takentreprenör som kan lösa alla dina behov av takentreprenader. Med en historia som sträcker

Läs mer

Kållerstads kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med restaurering av fönster Kållerstads socken i Gislaveds kommun Jönköpings län, Växjö stift

Kållerstads kyrka. Antikvarisk medverkan i samband med restaurering av fönster Kållerstads socken i Gislaveds kommun Jönköpings län, Växjö stift Kållerstads kyrka Antikvarisk medverkan i samband med restaurering av fönster Kållerstads socken i Gislaveds kommun Jönköpings län, Växjö stift JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM Byggnadsvårdsrapport 2013:7 Anders

Läs mer

KNISTA KYRKA Knista socken, Lekebergs kommun, Närke, Strängnäs stift

KNISTA KYRKA Knista socken, Lekebergs kommun, Närke, Strängnäs stift KNISTA KYRKA Knista socken, Lekebergs kommun, Närke, Strängnäs stift OMLÄGGNING AV STULNA KOPPARTAK 2012 Antikvarisk rapport Omläggning av efter stöld av koppartak 2012. Estrid Esbjörnson, Antikvarisk

Läs mer

Restaurering av Resele kyrkas gravkapell

Restaurering av Resele kyrkas gravkapell Restaurering av Resele kyrkas gravkapell Resele socken, Sollefteå kommun, Västernorrlands län Murberget Länsmuseet Västernorrland rapport 2011:4 Hjördis Ek Innehållsförteckning Inledning 3 Historik och

Läs mer

Hur man målar. GULA VACKRA HUS så att de blir behagligt gula.

Hur man målar. GULA VACKRA HUS så att de blir behagligt gula. Hur man målar GULA VACKRA HUS så att de blir behagligt gula. Det finns bara ett fåtal gula kulörer som blir riktigt snygga på ditt hus. De flesta blir alltför starka och nästan självlysande när de målas

Läs mer

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014

GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS. Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 GESTALTNINGSPROGRAM FÖR NYA BÖSTÄDER VID UTTRANS SJUKHUS Detaljplan för Sandstugan 60-35 SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN MARS 2014 SAMMANFATTNING Vision Gestaltning Natur Platsen har stor potential genom

Läs mer

byggnadsvård Härads kyrka Antikvarisk medverkan Byte av värmesystem Härads socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län

byggnadsvård Härads kyrka Antikvarisk medverkan Byte av värmesystem Härads socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län byggnadsvård Härads kyrka Härads socken, Strängnäs kommun, Strängnäs stift, Södermanlands län Antikvarisk medverkan Byte av värmesystem Eva Wockatz och Dag Forssblad Härads kyrka Härads socken, Strängnäs

Läs mer

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIOSMÖTE TORSDAGEN DEN 12 MARS 2015 kl. 19.00

VÄLKOMMEN TILL INFORMATIOSMÖTE TORSDAGEN DEN 12 MARS 2015 kl. 19.00 VÄLKOMMEN TILL INFORMATIOSMÖTE TORSDAGEN DEN 12 MARS 2015 kl. 19.00 Plats: Norrmalmskyrkan, Norrtullsgatan 37. Vi har tidigare lovat att hålla ett informationsmöte om kommande renoveringar av tak, fasader

Läs mer

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad.

UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING. Heda Kyrka. Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland. Dnr 422-603-2002. Karin Lindeblad. UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda Kyrka Heda socken Ödeshögs kommun Östergötland Dnr 422-603-2002 Karin Lindeblad UV ÖST RAPPORT 2006:18 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING Heda kyrka Heda

Läs mer

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS

TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Rapport Länsmuseet Gävleborg 2015:11 TEKNIKHUS OCH MAST I BYN ÅS Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning Gnarps-Berge 3:10 RAÄ 37 Gnarps socken Nordanstigs kommun Hälsingland 2015 Inga

Läs mer

114 Vårt Nya Bad & spa

114 Vårt Nya Bad & spa Badrummet badar i ljus från tre generösa fönster. Duschen och badkaret har familjen lagt på en liten praktisk avsats. Den ljusa och orange handduken är av märket Abyss, kostar 595 kr/styck och kommer från

Läs mer

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992

Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Konferens om skogsfinnarna Hällefors 8-9 maj 1992 Av Tor Eriksson, Örebro Rapporten är upprättad med hjälp av bevarade anteckningar, informationsblad och program samt mitt minne drygt 20 år senare. Fredagen

Läs mer

Västerlösa 1:60 Borghamn

Västerlösa 1:60 Borghamn Rapport 2012:201 Antikvarisk medverkan Västerlösa 1:60 Borghamn Västerlösa 1:60 Rogslösa socken Vadstena kommun Östergötlands län Marie Hagsten Ö S T E R G Ö T L A N D S M U S E U M AVDELNINGEN FÖR ARKEOLOGI

Läs mer

Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03

Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03 C 104, Fyrkanten, Rosendalsfältet Kåbo 1:20 Uppsala stad och kommun Förslag till färgsättning samt antikvariska riktlinjer rörande renovering Johan Dellbeck 2008.04.03 C 104, Fyrkanten, Rosendalsfältet

Läs mer

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent.

Ledamöterna i stadsbyggnadsnämnden har 30 procent av rösterna, Södertälje Byggmästareförening 30 procent och allmänheten resterande 40 procent. Varje år utses Årets byggnad och Årets renovering i Södertälje. Syftet med utmärkelserna är att uppmärksamma god bebyggelse och uppmuntra till varsam renovering i Södertälje, så att vi bygger en stad att

Läs mer

Underhållsplan för Brf Månstenen 18/11 2014. Innehåll. 1. Objekt 2. 2. Syfte och omfattning 3. 3. Underlag 3. 4. Tidigare renoveringar 4

Underhållsplan för Brf Månstenen 18/11 2014. Innehåll. 1. Objekt 2. 2. Syfte och omfattning 3. 3. Underlag 3. 4. Tidigare renoveringar 4 Underhållsplan för Brf Månstenen 18/11 2014 Innehåll. 1. Objekt 2 2. Syfte och omfattning 3 3. Underlag 3 4. Tidigare renoveringar 4 5. Kortfattad byggnadsbeskrivning 4 6. Underhållsbehov och avsättning

Läs mer

Kan underhållsskyldigheten utvidgas?

Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Kan underhållsskyldigheten utvidgas? Var går gränsen mellan bostadsrättsföreningens och bostadsrättsinnehavarens underhållsansvar? Ett domslut i hovrätten öppnar upp för en viss utvidgning av Underhållsskyldigheten

Läs mer

PUTSARBETSBESKRIVNING

PUTSARBETSBESKRIVNING ARBETSBESKRIVNING 16.3 1 (5) PUTSARBETSBESKRIVNING Förbehandling av underlaget Ytorna som skall putsas rengörs från smuts och löst damm. Det puts som skadats när den gamla brukytan reparerats, avlägsnas

Läs mer

Arlövs kyrka ljussättning och flytt av altare

Arlövs kyrka ljussättning och flytt av altare 2011:3 Arlövs kyrka ljussättning och flytt av altare Antikvarisk medverkan 2010 Maria Sträng Rapport 2011:3 Arlövs kyrka - ljussättning och flytt av altare Antikvarisk medverkan Arlövs socken, 1204 Burlövs

Läs mer

Beskrivning och historik

Beskrivning och historik MÖRKÖ KYRKA Kyrkokarakteriseringsprojektet i Strängnäs stift (2002-2008) Uppdragsgivare: Strängnäs stift. Utförare: arkindus (2007) Kulturhistorisk karakterisering och bedömning av Mörkö kyrka Mörkö socken,

Läs mer

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun

Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Byte av spåntak på Finnpörtet Armsjön 3:8 Ullångers sn, Kramfors kommun Länsmuseet Västernorrland Kulturmiljöavdelningens rapport nr. 2003:18 Anette Lund 2 Innehåll Sida INLEDNING 3 BESKRIVNING OCH HISTORIK

Läs mer

Wahlbergska huset. Antikvarisk kontroll RENOVERING AV BLYINFATTADE FÖNSTER. Fastigheten Hästen 2 i Malmö stad Skåne län.

Wahlbergska huset. Antikvarisk kontroll RENOVERING AV BLYINFATTADE FÖNSTER. Fastigheten Hästen 2 i Malmö stad Skåne län. Antikvarisk kontroll Wahlbergska huset RENOVERING AV BLYINFATTADE FÖNSTER Fastigheten Hästen 2 i Malmö stad Skåne län Malmö Museer Kulturarvsenheten Rapport 2012:008 Anders Reisnert Malmö Museer Box 406

Läs mer

KALLELSE TILL EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA

KALLELSE TILL EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA KALLELSE TILL EXTRA FÖRENINGSSTÄMMA Tid: onsdagen den 25 april 2012 kl. 19.00 Plats: kyrkan vid Brommaplan Bilagor till kallelsen: Dagordning Följebrev Sammanfattande fasadbesiktningsrapport Finansieringsinformation

Läs mer

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes

I mitten av 30-talet köpte man fastigheten Hasselbacken och här i den f d ladugården inrymdes www.satilabygg.se Arvet efter Albert i Högelid I början av 1900-talet började den företagsamme Albert Andersson tillverka olika typer av möbler. Då var efterfrågan på möbler stor i det expansiva Göteborg

Läs mer

RAPPORT STATUSBESIKTNING MASKINHUS, SALTSJÖBADEN SWECO STRUCTURES AB BYGGFYSIK UPPDRAGSNUMMER 2511341000 STOCKHOLM 2013-07-09 1 (10)

RAPPORT STATUSBESIKTNING MASKINHUS, SALTSJÖBADEN SWECO STRUCTURES AB BYGGFYSIK UPPDRAGSNUMMER 2511341000 STOCKHOLM 2013-07-09 1 (10) STATUSBESIKTNING MASKINHUS, SALTSJÖBADEN UPPDRAGSNUMMER 2511341000 STOCKHOLM 2013-07-09 SWECO STRUCTURES AB BYGGFYSIK 1 (10) S wec o Gjörwellsgatan 22 Box 34044 SE-100 26 Stockholm, Sverige Telefon +46

Läs mer

MinBaS II. Slutrapport. TEKNIKÖVERFÖRING till föreskrivande led - från kunskapsuppbyggnad till marknad. Juni 2007 Dec 2010

MinBaS II. Slutrapport. TEKNIKÖVERFÖRING till föreskrivande led - från kunskapsuppbyggnad till marknad. Juni 2007 Dec 2010 MinBaS II Område 4 Applikationsutveckling - stenindustrin Delområde 4.2 Projekt 4.2 Slutrapport TEKNIKÖVERFÖRING till föreskrivande led - från kunskapsuppbyggnad till marknad Juni 2007 Dec 2010 Kurt Johansson,

Läs mer

INSTRUMENT- FABRIKEN

INSTRUMENT- FABRIKEN KONTOR LAGER Projekt INSTRUMENT- FABRIKEN 12-4000m 2 NORRA ULVSUNDA I BROMMA erbjuder ett fantastiskt läge i ett expansivt och centralt område med goda kommunikationer - till mycket konkurrenskraftiga

Läs mer

Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF

Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap. Karin Lindqvist, Swerea IVF Utvärderingar för processkännedom och utveckling några exempel på hur analyser/provning ger nyttig kunskap Karin Lindqvist, Swerea IVF Exempel 1) Vad finns under ytan? Företaget X hade sett sjunkande kvalité

Läs mer

Mängdbeskrivning. Länsstyrelsen Värmland Förfrågningsunderlag. Byggnadsvårdsåtgärder. Handling 3. Sidantal 10. Datum 2011-01- 23

Mängdbeskrivning. Länsstyrelsen Värmland Förfrågningsunderlag. Byggnadsvårdsåtgärder. Handling 3. Sidantal 10. Datum 2011-01- 23 Handling 3 Sidantal 10 Länsstyrelsen Värmland Förfrågningsunderlag S e g e n ä s s ä t e r n Byggnadsvårdsåtgärder S ä t e r p r o j e k t e t 1 b Datum 2011-01- 23 BET ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN Innehåll

Läs mer

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3

NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT. Södertull, Södra Tullgatan 3 NYRENOVERAT SEXTIOTAL MED UTSIKT Södertull, Södra Tullgatan 3 3 Nyrenoverat på Södertull I ett av Malmö Citys bästa lägen kan vi erbjuda effektiva och representativa kontorslokaler i ett klassiskt sextiotalshus

Läs mer

TALJA FÖRETAGSPARK. Kontors-, industri- och förrådslokaler

TALJA FÖRETAGSPARK. Kontors-, industri- och förrådslokaler TALJA FÖRETAGSPARK Uthyres: Kontors-, industri- och förrådslokaler innehåll Sammanfattning 05 Fastighetens fördelar 06 Fastighetsbeskrivning 08-09 Ritningar över de olika husen och planen 13-15 03 04

Läs mer

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13

Arkeologisk schaktningsövervakning. Kvarteret Rosenberg. RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland. Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala Uppland Bent Syse 2003:13 Arkeologisk schaktningsövervakning Kvarteret Rosenberg RAÄ 88 Kvarteret Rosenberg Uppsala

Läs mer

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning

FLYGBILD. folkets park. Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Parkhusen - Folkets Park - Vision och målsättning Folkets Park. För våra ögon och skissande händer ett lugnt och underbart skönt område där lummighet och stillhet blandas med öppenhet och vilja. Dessa

Läs mer

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad

Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad A R K E O L O G I S K F Ö R U N D E R S Ö K N I N G 2 0 14 Fredrik Larsson Arkeologisk förundersökning i källare, Kirsten Munk 1, Halmstad stad Halland, Halmstad stad, Kirsten Munk 1, Kv. Kirsten Munk,

Läs mer

Ur stämmoprotokoll och räkenskaper.

Ur stämmoprotokoll och räkenskaper. Ur stämmoprotokoll och räkenskaper. 1965.05.06 Bland övriga frågor, tog Reymond Skjulstad upp frågan om man inte genom eget arbete på vägen skulle kunna underhålla och förbättra den till en ringa kostnad.

Läs mer

Skultuna kyrka-fasadrenovering

Skultuna kyrka-fasadrenovering Stiftelsen Kulturmiljövård Rapport 2011:48 Skultuna kyrka-fasadrenovering Antikvarisk rapport Skultuna by 3:1 Skultuna socken Västmanland Boel Melin Skultuna kyrka -fasadrenovering Antikvarisk rapport

Läs mer