Risk- och sårbarhetsalys för Lekebergs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk- och sårbarhetsalys för Lekebergs kommun"

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsalys för Lekebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning 1-2 sid 1. Övergripande beskrivning av Lekebergs kommun 3 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Bakgrund Syfte Mål Metod Avgränsning 6 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Ansvarsförhållanden 7 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område Kommunens riskbild Riskinventeringslista Extrema väderhändelser Kraftiga oväder Översvämningsrisker Skogsbränder Olyckor Farliga anläggningar Föroreningar Farligt gods Bränder Trafikolyckor Flygolyckor Publika evenemang Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Dricksvattenförsörjning och avlopp Livsmedelsförsörjning Teleavbrott Elavbrott Värmeförsörjning Finansiella system IT-bortfall Drivmedelsbrist Antagonistiska hot och social oro Social oro Sabotage och dataintrång 16 1

3 4.7 Sjukdomar Pandemi Epizooti zoonoser Riskmatris Kritiska beroenden Elförsörjning Drivmedelsförsörjning Vattenförsörjning Fjärrvärme Livsmedelsförsörjning Transporter Elektroniska kommunikationer Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Regionala och nationella samverkansformer Personella och materiella resurser Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet i Lekebergs kommun Bedömningsnivåer Förmågebedömning enligt fastställda indikatorer (MSBFS 2010:6) Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade Risker som kan leda till en extraordinär händelse Bedömningsnivåer Förmågebedömning enligt fastställda indikatorer (MSBFS 2010:6) Övergripande Strömavbrott Tele- och IT-bortfall Dricksvattenförsörjning Genomförda och planerade åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Genomförda åtgärder Planerade åtgärder Behov av åtgärder med anledning av den genomförda risk- och sårbarhetsanalysen 36 Källförteckning 37 Karta över Lekeberg 38 2

4 1. Övergripande beskrivning av Lekebergs kommun Den första januari 1995 bildades Lekebergs kommun efter att tidigare ha tillhört Örebro kommun. Kommunen som ligger mellan Karlskoga och Örebro har cirka invånare, varav de flesta bor på landsbygden. Centralorten är Fjugesta med ca 2000 invånare och övriga större tätorter är Mullhyttan, Gropen och Hidinge-Lanna. I Hidinge-Lanna råder just nu en kraftig expansion där framför allt byggandet av enfamiljshus pågår. Villabebyggelsen ökar vilket påverkar infrastrukturen. Kommunen präglas av skogsbygd i väster genom Kilsbergen, för att österut vara en mer utpräglad jordbruksbygd. Den 484 km² stora kommunen har med andra ord en väl blandad struktur av skog och landsbygd. Av de mer än 900 företagen i kommunen är ca 230 jord- och skogsbruksföretag. Övrig verksamhet utgörs av hantverks-, tillverknings- och tjänsteföretag, där tjänsteföretagen är i ökande. I Fjugesta och Mullhyttan finns också en väl fungerande handel inom en rad olika branscher. Inom jordbruket, som är den enskilt största näringen i kommunen, bedrivs traditionellt jordbruk men också en hel del svin- och kycklinguppfödning. Kommunens små industrier är koncentrerade till tätorterna. I Fjugesta finns också en kemisk industri som i huvudsak tillverkar förpackningsplast. Kommunen har en mängd risker av olika slag. Förutom många små risker som kan leda till små olyckor finns ett antal större vägar som genomkorsar kommunen med ganska tät och tung trafik. E 18 i norra delen av kommunen, det vill säga förbindelsen mellan Stockholm och Oslo, har sedan 2008 motorvägsstandard fram till Lekhyttan för att vidare västerut övergå till 2+1 väg med avskiljande vajerräcke. Den del av E 18 som passerar genom Lekebergs kommun är otvivelaktigt den mest trafikerade trafikleden i kommunen. Länsväg 562 genom Lanna och länsväg 564 genom Fjugesta är också två väl trafikerade vägar. Där förekommer också ganska tung trafik till och från orterna men även trafik som bara passerar. Örebro flygplats ligger alldeles öster om kommungränsen vilket medför en risk som kan få katastrofala följder. Flygplatsen har reguljärt-, charter- och fraktflyg, med ganska livlig aktivitet. Start och inflyg sker ofta från söder, det vill säga in över kommunens östra delar. Det är viktigt att ha i åtanke vid arbete med kris- och säkerhetsarbete. Årligen ordnas ett antal publika arrangemang i kommunen. Sannamarken i Fjugesta på hösten, Mullhyttemarken mitt i juli och Lillmarken i Fjugesta samt Torpkonferensen på sommaren, är arrangemang som lockar många besökare. Vid dessa tillfällen mångdubblas antalet människor i och vid kommunens orter. Dessutom besöks golfbanan i Lanna av många gäster dagligen under perioden april-oktober. Ökat antal människor på samma plats medför att en eventuell olycka får större omfattning än vilket annars skulle varit fallet. 3

5 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 2.1 Bakgrund Lekebergs kommun har sedan 2008 en väl genomarbetad och förankrad risk- och sårbarhetsanalys. I detta dokument omarbetas den dock och följer de riktlinjer som finns i Myndighetens för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6). När den förra risk- och sårbarhetsanalysen togs fram skedde det i nära samarbete med kommunledningen, kommunens olika verksamhetsgrenar, kommunala bolag, samverkande myndigheter samt privata aktörer. Tanken var att de aktörer som kan behöva samarbeta vid olyckor och extraordinära händelser också skulle delta i den planeringsprocessen. Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) ger kommunerna ett helt annat ansvar för säkerheten i kommunerna än tidigare. Allt elände som sker drabbar förr eller senare en eller flera kommuner. Det är i kommunerna vi människor bor och verkar. Kommunerna bildar golv i samhället. Utifrån detta golv, i ett underifrånperspektiv, ska den framtida säkerheten byggas. En extraordinär händelse är enligt lagtexten en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Det kan poängteras att en kommun (lokal nivå) kan uppfatta en allvarlig händelse som extraordinär medan regional nivå (länsstyrelsen) eller central nivå (regeringen) inte gör det. Enligt lag (2006:544) har kommunen tolkningsföreträde inom sitt eget område. Den har också möjligheter att aktivera lagen om extraordinära händelser och därmed också aktivera krisledningsnämnden. Enligt lagen (2006:544) ska en risk- och sårbarhetsanalys peka på de händelser som kan bli extraordinära om de drabbar kommunen. 2.2 Syfte Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att: * öka medvetenhet och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om risker som finns inom kommunens område och verksamheter * så gott det går, peka ut de händelser som kan bli extraordinära * ge underlag för information till kommunanställda och kommuninvånare * ge planeringsunderlag för hur dessa risker och eventuella konsekvenser, kan reduceras eller elimineras * stödja den fysiska planeringen * utifrån framtaget underlag utveckla förmågan att hantera framtida kriser 4

6 * på sikt bygga ett tryggt och hållbart samhälle 2.3 Mål Kraven på kommunen i samhällets krishanteringssystem anges i den historiska överenskommelsen ( ) mellan staten och dåvarande Svenska Kommunförbundet (nu Sveriges kommuner och landsting) om primärgruppernas uppgifter och ersättning vid fredstida krishantering och kan sammanfattas i följande målbild: * kommunen ska ha goda kunskaper och en samlad bild om risker och sårbarheter inom kommunens ansvarsområde och verksamheter * kommunen ska ha en risk- och sårbarhetsanalys * kommunen ska ha en plan för hur risker och sårbarheter kan röjas eller minskas * kommunerna ska ha en plan för hur konsekvenserna av en extraordinär händelse ska hanteras * kommunen ansvarar för att samordna alla aktörer inom eget område när det gäller krishantering, både avseende förberedelser och genomförande. Från och med finns en justering av den tidigare överenskommelsen från Den justerade överenskommelsen ersätter det tidigare avtalet från och med 1 januari Metod Risk- och sårbarhetsanalysen är en sammanställning av både en riskanalys och en sårbarhetsanalys. Riskanalysen redovisar ett förhållande mellan sannolikheten av att en oönskad händelse ska/kan inträffa och händelsens presumtiva konsekvenser. I en riskanalys kan varje risk värderas i ett diagram. Riskerna kan utifrån dessa värderingar rangordnas och prioriteras. Riskanalysen utgår från ett visst objekt. För arbetet med denna risk- och sårbarhetsanalys har en del underlag från kommunens risk- och sårbarhetsanalyser från 2008 samt 2011 använts. Kontakt med tjänstemän inom alla förvaltningar, antigen genom personliga möten och/eller via telefon och e-post har ägt rum. Underlag från den nya översiktsplanen som för närvarande är ute för samråd har också använts. Sårbarhetsanalysen klargör hur en risk som utlöses praktiskt påverkar omgivningen samt vilken förmåga som finns hos de administrativa system som ska hantera den. Sårbarhet beskrivs ibland lite förenklat som förhållandet mellan befintlig säkerhetsnivå å ena sidan och önskad säkerhetsnivå å den andra. Att det finns en skillnad mellan befintlig och önskad säkerhetsnivå beror på att säkerhet, som all annan kommunal verksamhet, kostar pengar. Politikens uppgift är, nästan alltid, att fördela knappa 5

7 resurser. Det gäller även säkerhetsområdet. Men vetskapen om en viss risk eller en viss sårbarhet är i sig en viktig kunskap för berörda aktörer. 2.5 Avgränsning Denna risk- och sårbarhetsanalys redovisar de risker och sårbarheter som bedöms finnas i kommunen. Det finns risker och sårbarheter som ännu ej upptäckts och som inte finns med i denna handling. Sannolikheten att en viss händelse ska inträffa kan också bedömts så låg att den därför lämnas utan åtgärd. Det är en sårbarhet i sig som kommunen måste leva med och skapa förmåga att hantera. Exempel på osannolika händelser är färjekatastrofen Estonia (1994) och flodvågen i bortre Asien (2004). Båda händelserna drabbade kommuner i Örebro län och ställde den lokala krishanteringsförmågan på prov. Båda händelserna slog till överraskande. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram åtta punkter som ska behandlas i kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Denna handling följer MSB:s anvisning. Syftet med anvisningen är att uppgifterna i risk- och sårbarhetsanalysen lätt ska kunna sammanställas med andra aktörers uppgifter, och användas i hela krishanteringsperspektivet: kommun/landsting länsstyrelse regering. Punkterna är: 1. övergripande beskrivning av kommunen 2. övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 3. övergripande beskrivning av identifierade samhällsviktiga verksamheter 4. identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska områden 5. övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 6. bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område, att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till extraordinära händelser 7. bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera risker som kan leda till extraordinära händelser 8. planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behovet av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 3. Övergripande beskrivningar av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Med samhällsviktig verksamhet menas enligt MSB, en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: * ett bortfall av, eller svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med 6

8 motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället * verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Om efterfrågan på el vid någon tidpunkt är större än tillgången så riskerar eldistributionen att kollapsa. Därför har projektet Styrel genomförts. Styrel står för Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer. Styrel är ett modernt system för att på lokal och regional nivå kunna prioritera så att de elanvändare som är kritiska för samhället får el även vid en elbristsituation. Genom Styrel möjliggörs mer selektiva bortkopplingar i elnätet. Målet är att de totala negativa konsekvenserna för samhället minimeras genom en enkel och effektiv planeringsprocess. Underlaget från kommunens identifiering av samhällsviktiga verksamheter i Styrelprojektet och pandemiplanering har använts för att få en övergripande bild av vilka samhällsviktiga verksamheter som kan finnas i kommunen. Sektorer Typer av identifierad verksamhet Energiförsörjning Distribution av el, fjärrvärme samt tillgången av drivmedel Information och kommunikation Internet, tidningar, post, IT och teletjänster Finansiella tjänster Kontanthantering, betalningsförmedling Socialförsäkringar och trygghetssystem Försörjningsstöd, socialförsäkringar, a- kassa Hälso- och sjukvård Primärvård, dagmottagningar, läkemedelsförsörjning, funktionshindrade och äldre Skydd och säkerhet Räddningstjänst, polis Transporter Vägar Kommunalteknisk försörjning Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, sophantering, väghållning Livsmedel Distribution och kontroll av livsmedel Handel och industri Detaljhandel Offentlig förvaltning Ledningsfunktioner, stödfunktioner, tjänsteproduktioner 3.1 Ansvarsförhållanden Krishanteringssystemet bygger på tre ansvarsprinciper: Verksamhetsansvar innebär att den som bedriver en verksamhet är ansvarig för att verksamheten kan hållas igång och att aktören kan leverera enligt lagar och avtal. Ett exempel är elbolagen som ansvarar för leveranser av el från produktion till konsumtion i det enskilda hemmet. Vid leveransstörningar ska det enskilda elbolaget vidta åtgärder och återställa leveransen. 7

9 Sektoransvar innebär att en central myndighet svarar för att aktörer inom angiven sektor följer lagar och bestämmelser. Inom elsektorn har Svenska Kraftnät denna uppgift. Områdesansvar innebär att vissa myndigheter pekas ut och bär ansvar för krishantering inom sitt område. På lokal nivå har primärkommunerna detta ansvar. Länsstyrelsen har samma ansvar på regional nivå och regeringen på central nivå. Säkerhetsplaneringen styrs av ett underifrånperspektiv, landets säkerhet ska byggas från kommunerna och uppåt. De enkla principer som gäller är: Ansvarsprincipen den som är ansvarig för en viss verksamhet idag ska även bära detta ansvar vid kriser Likhetsprincipen krishantering ska mötas med den organisation och det kunnande som finns i samhället idag Närhetsprincipen kriser och händelser ska så långt det är möjligt hanteras och löses på den nivå och inom det område de inträffar Kommunen har alltså områdesansvar och ska därmed samordna krisinsatser inom eget område när så behövs. Det innebär inte att kommunen tar över allt ansvar utan skapar möjligheter för samverkan och samordning. För att en kommun ska kunna lösa sina uppgifter behövs: * ett väl fungerande nätverk inom kommunen och mellan kommunen och de aktörer som verkar inom kommunens område * en tvärsektoriell risk- och sårbarhetsanalys * förmåga att samordna information inom kommunen samt mellan kommunen och övriga aktörer som berörs av en krissituation * förmåga att lämna adekvat information till kommuninvånarna, via egna informationsvägar och via medierna * en kompetent krisorganisation * möjligheter att personellt och utrymmesmässigt skapa möjligheter för samverkan och samordning mellan aktörer som berörs av en krissituation 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 4.1 Kommunens riskbild Dramatiska händelser i Lekebergs kommunen kan inträffa hastigt, oväntat och ibland utan förvarning. Konsekvenserna kan bli omfattande och kommunledningens förmåga prövas. Kommunledningens trovärdighet kan också skadas vid felaktigt eller för sent agerande. Dramatiska händelser kan ske på grund av handhavandefel (mänskliga faktorn), tekniska fel, kraftiga oväder, såväl sommar som vinter, samt våld eller annan 8

10 avsiktlig negativ samhällspåverkan. En händelse kan bedömas som liten inledningsvis men starta en kedjereaktion och eskalera till en stor och dramatisk händelse. Det är ofta svårt att inledningsvis definiera händelsens omfattning och konsekvenser. Är den liten, stor eller kanske extraordinär? Det kan bli en kamp mellan kommunen, andra aktörer, medierna och allmänheten att teckna bilden av det inträffade. Kommunledningen måste vara lyhörd, snabb och aktiv för att få grepp om läget därmed få underlag för att vidta rätt åtgärder eller så riktiga åtgärder som möjligt. På uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län har SMHI under 2011 med hjälp av klimatscenarior från den senaste globala klimatforskningen modellerat framtida temperatur, nederbörd och vattenföring för länet. Resultaten visar på ett betydligt varmare klimat i slutet av seklet med ökade årsmedeltemperaturer jämfört med referensperioden Nederbörden förväntas också öka. Temperatur- och nederbördsökningen blir troligtvis störst under vintern. Trenden visar alltså på varmare och blötare vintrar med mindre snö, vilket innebär att vårflodens storlek minskar. Istället ökar vattenflödena under senhösten och vintern. Den minskade vårfloden kan innebära att extremvattenföring minskar medan medelvattenföring istället ökar tillföljd av den ökade nederbörden. Det innebär att ras- och översvämningsriskerna troligtvis minska under våren men ökar under höst och vinter. Under sommaren däremot förväntas ett torrare klimat och lokalt kan det bli vattenbrist under särskilt torra somrar. Med ökade temperaturer sommartid följer även kraftigare och fler skyfall, vilket kan öka extremvattenföringen i mindre vattendrag och skapa problem för dagvattenhanteringen som redan idag har problem med avledningen vid skyfall. 4.2 Riskinventeringslista Extrema väderhändelser Olyckor Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Kraftiga oväder, sommar eller vinter Översvämningar Skogsbrand Farliga anläggningar Föroreningar i mark och vatten Farligt gods Bränder Trafikolyckor Flygolyckor Publika evenemang Dricksvattenförsörjning Livsmedelsförsörjning Teleavbrott Elavbrott Värmeförsörjning 9

11 Finansiella system IT-säkerhet Drivmedelsbrist Antagonistiska hot och social oro Sjukdomar Etniska motsättningar Dataintrång Pandemi Epidemi Epizooti zoonoser Influensa 4.3 Extrema väderhändelser Kraftiga oväder Kommunen består av både skogsbygd och jordbruksbygd och har varit relativt förskonad från extrema väderförhållanden. Sommartid påverkas inte det öppna landskapet nämnvärt av kraftig vind eller nederbörd. Dock kan skogsbygden påverkas både sommar och vinter och vid oväder försvåra framkomligheten på vägar i området. Vintertid kan kraftiga snöoväder skapa problem på vägarna i kommunen framför allt på E 18 som är starkt trafikerad. Elförsörjningen i kommunen har blivit säkrare de senaste åren då ledningar grävts ner i marken framför allt i tätorterna och på landsbygden. Där luftledningar finns pågår röjning av ledningsgator kontinuerligt Översvämningsrisker Beräknade översvämningsrisker längs med Svartån söder om Fjugesta visar att riskerna är störst runt östra sidan om sjön Teen. Det är främst sträckan mellan Backa damm och sjön Teen som riskerar att översvämmas. Området är i dag mestadels obebyggt (enstaka hus förekommer). Stora delar ligger i ett större sammanhängande våtmarksområde där förhöjda vattennivåer inte borde medföra några större risker. Svartån fortsätter i nordöstlig riktning från Fjugesta där det finns översvämningsrisker i områdena söder om Lanna och Hidingebro. Dessa områden utgörs idag till största del av jordbruksmark och förväntade översvämningar antas inte medföra några större risker. Trenden för framtiden visar på varmare och blötare vintrar med mindre snö, vilket innebär att vårflodens storlek minskar. Istället ökar vattenflödena under senhösten och vintern. Den minskade vårfloden kan innebära att extremvattenföring minskar medan medelvattenföring istället ökar till följd av den ökade nederbörden. Det innebär att rasoch översvämningsriskerna troligtvis minskar under våren men ökar under höst och vinter. 10

12 4.3.3 Skogsbränder Skogsbränder kan drabba kommunens skogsområden väster genom Kilsbergen med stort ekonomiskt bortfall som följd. Ingen av kommunens tätorter bedöms ligga direkt i riskområde för skogsbränder. Däremot kan vägar tillfälligt blockeras av brand eller brandrök. 4.4 Olyckor Farliga anläggningar Nedan anges de tre viktigaste anläggningarna som kan anses utgöra de största säkerhetsriskerna i Lekebergs kommun. Trioplast Fjugesta AB är tillverkare av emballagelösningar i polyetenfilm och sträckfilm. Det värsta riskscenariot där är om en brand skulle uppstå i de eldfängda produkter som företaget hanterar och tillverkar. NEMAX Miljöhantering AB tar hand om farligt avfall, främst hantering och transport av blybatterier och oljefilter. Fjugesta Gummiverkstad AB driver försäljning och reparation av däck för både lantbruk, industri och privatpersoner. En brand där kan orsaka kraftig rökutveckling som kan vålla obehag för närliggande skola Föroreningar I Lekebergs kommun finns knappt 200 misstänkta eller konstaterat förorenade områden. Konstaterade föroreningar härrör huvudsakligen från gruvor och upplag, järn- och stålindustrier, plantskolor samt bensinstationer. Många av dessa verksamheter är avvecklade sedan länge. I dagläget har knappt 50 av de förorenade områdena riskklassificerats enligt Naturvårdsverkets arbetsmetod för bedömning av förorenade områden. Områden kan enligt den bedömningen delas in i fyra riskklasser, där klass 1 innebär mycket stor risk och klass 4 liten risk. I Lekebergs kommun har ingen klassats som klass 1. I klass 2 finns 18 områden, i klass 3 finns 23 områden samt 7 områden i klass 4. Övriga identifierade områden återstår att inventera och vissa har bedömts som icke relevanta för klassificering Farligt gods Eftersom alla vägar byggs för att användas sker också transporter med farligt gods på dessa. För att minska risken för olyckor används olika metoder. Större vägar med mycket trafik läggs i dag i stor utsträckning utanför tätorterna. Staten, genom länsstyrelsen, ger varje år ut en karta med rekommenderade transportvägar för farligt gods. Den revideras i samverkan med kommunerna. På vägar som har högt skyddsvärde, t ex väg genom vattentäkt, kan transporter med farligt gods förbjudas. Säkerhetskraven på fordon som transporterar farligt gods ökar för att minska risken vid olyckor. Fortfarande ligger dock drivmedelstankarna på lastbilar relativt oskyddade och kan springa läck om de utsätts för yttre våld. En fulltankad lastbil kan ha upp till tusen 11

13 liter diesel i utanpåliggande tankar. Det saknas ofta information om vilken typ av kemikalier som transporteras. Vid en olyckshändelse i närheten av bostäder, äldreboende, skolor, förskolor, samlingsplatser etc. kan det bli allvarliga konsekvenser för medborgarna. Kommunen genomkorsas av ett antal större vägar med ganska tung och tät trafik. E 18 i norra delen av kommunen, förbindelsen Stockholm-Oslo, har sedan 2008 motorvägsstandard fram till Lekhyttan för att vidare västerut övergå till 2+1 väg med avskiljande vajerräcke. Den del av E 18 som passerar genom Lekebergs kommun är den mest trafikerade trafikleden i kommun. Länsväg 204 från Lanna, förbi Fjugesta och genom Gropen och Mullhyttan är annars den trafikled som berör kommunen mest. På väg 518 som går genom vattenskyddsområdet går många tyngre fordon (trots förbud går en del tyngre fordon med farligt gods). Många fordon och mycket tung trafik passerar dagligen och det upplevs ibland besvärligt för boende i Mullhyttan och Gropen där länsväg 204 går genom dessa orter Bränder Bränder i fastigheter kan få snabba förlopp. Vid bränder är det bostäder för äldre och funktionshindrade som är den största risken. Dessutom ökar den risken om dessa bostäder är byggda i flera plan. I Lekebergs kommun, i tätorten Fjugesta, finns två boenden samt ett hyreshus där det finns servicelägenheter. Linden har två våningsplan, balkong med smal brandtrapp, en något bredare innetrapp. Hiss finns. Oxelgården har två sammanbundna huskroppar med tre våningar varav en våning är gruppboende LSS, två trappor samt en hiss. Kastanjen är ett vanligt hyreshus där det även finns lägenheter med särskild service enligt LSS. Brand i kulturbyggnader kan innebära att oersättliga värden går till spillo. Det finns fina kulturmiljöer i Lekeberg t ex kyrkor av trä som är oersättliga och där flera de senaste åren försetts med sprinkler Trafikolyckor Trafikolyckor är ofta dramatiska framför allt om det är många inblandade personer som t ex bussolyckor som kan ge förödande konsekvenser. Trafikolyckor med lastbilar, lastade med farligt gods och som sker i någon av kommunens tätorter kan också få förödande konsekvenser Flygolyckor Örebro flygplats ligger alldeles öster om kommungränsen. Flygplatsen har reguljärt-, charter- och fraktflyg, med ganska livlig aktivitet. Start och inflygning sker ofta från söder, det vill säga över kommunens östra delar. Det är viktigt att ha detta i åtanke vid säkerhetsarbete eftersom en flygolycka nästan alltid får allvarliga konsekvenser. 12

14 4.4.7 Publika evenemang Årligen ordnas ett antal publika arrangemang i kommunen. Sannamarken i Fjugesta på hösten, Mullhyttemarken mitt i juli och Lillmarken i Fjugesta samt Torpkonferensen på sommaren, är arrangemang som lockar många besökare. Vid dessa tillfällen mångdubblas antalet människor i och vid kommunens orter. Dessutom besöks golfbanan i Lanna av många gäster dagligen under perioden april-oktober. 4.5 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Dricksvattenförsörjning och avlopp Förorenat vatten i det kommunala ledningsnätet kan bli förödande för kommunens verksamhet. God vattentillgång och kvalitet på vattnet är en av de viktigaste funktioner i dagens samhälle. Ett förstört grundvatten eller råvatten kommer att få stora negativa konsekvenser på all verksamhet som nyttjar kommunens VA-verksamhet. En tankbilsolycka i anslutning till något av kommunens vattenintag kan få oanade följder. Dricksvattenförsörjningen tas för Fjugestas del lokalt. Mullhyttan får sitt vatten från Laxå medan Lanna får sitt från Örebro via Vintrosa. Skyddsområde finns idag vid brunnsområdet och vattenverket i Fjugesta. Eftersom Lekeberg i stor utsträckning är en lands-bygdskommun finns ett stort antal enskilda vattentäkter vilket särskilt måste beaktas vid planläggning utanför tätorterna. I framtiden förväntas torrare klimat under somrarna och lokalt kan det bli vattenbrist under särskilt torra somrar. Med ökade temperaturer sommartid följer även kraftigare och fler skyfall, vilket kan öka extremvattenföringen i mindre vattendrag och skapa problem för dagvattenhanteringen som redan idag har problem med avledningen vid skyfall. När det gäller vatten- och avlopp i Hidige-Lannaområdet har Lekeberg ett samarbete med Örebro kommun som distribuerar vatten till området och också tar emot avloppsvatten därifrån. I Mullhyttan är vatten- och avloppsnätet kopplat till Laxå kommun där kommunerna har ett samarbete avseende vatten- och avloppsfrågan. Det finns långt framskridna planer på att via Örebro försörja kommunen med dricksvatten från Vättern. I händelse av elavbrott finns fast reservkraft vid vattenreningsverket samt ett mobilt reservkraftaggregat stationerat vid avloppsreningsverket Livsmedelsförsörjning Ofta är livsmedelsförsörjningen en privat verksamhet som är svår att fånga upp. Beredskapen hos de privata aktörerna blir avgörande. Om elbortfall skulle ske finns samarbete mellan butiker i de olika butikskedjorna så att butiker kan förstärkas med varor från kollegor i områden som inte drabbats av elbortfall. 13

15 I kommunens regi finns verksamheter med tillagningskök och mattjänst som transporterar ut mat till människor i behov av hemtjänst. Mat till hemtjänsten köps in från extern tillagare som finns i Sala. Logistikverksamheten är generellt mycket beroende av vägnätet men förbrukar även stora mängder drivmedel. Problem eller störningar av den karaktären skulle orsaka störningar som gör att livsmedelstransporter svår svårare att ta sig fram Teleavbrott I Örebro län är alla telefonstationer fiberanslutna vilket skapar säker fast telefoni och datatrafik. Det innebär nedgrävd fiber ända in till och i stationerna vilket skapar säkerhet mot väderpåverkan. En risk som kan finnas är att det kan ske grävskador, eller avgrävning, av redan nedgrävda ledningar. Ett långvarigt avbrott i kommunikationsmöjligheterna som tele erbjuder, skapar problem för såväl privatpersoner som kommunens verksamheter. Utan kontakt med omvärlden blir kommunen avskärmad och får större svårigheter att kommunicera med verksamheter såväl innanför som utanför kommungränsen. Ett akut problem skulle kunna bli svårigheten att nå räddningstjänst, ambulans eller polis Elavbrott Lekeberg har inget eget elbolag utan det är E.ON och Fortum som är leverantörer av el, E.ON öster om gamla sträckningen av järnvägen (Svartåbanan) och Fortum väster om densamma. I tätorterna är ledningarna nedgrävda men elen transporteras i luftledningar på landsbygden. Ledningsgatorna är till stor del trädsäkrade då röjning sker kontinuerligt. Dock kan man aldrig försäkra sig helt från elavbrott, ju längre ledning desto större exponeringsyta. Skalskyddet är av varierande kvalitet, fördelningsstationerna är inhägnade. Vid ett större elavbrott finns några stycken reservelaggregat som kan användas för punktinsatser, dock finns ingen möjlighet att avhjälpa större områden. Kraven på elnätägarna har höjts efter stormen Gudrun som drabbade södra Sverige i januari Efter tolv timmars elbortfall är nätägarna numera skyldiga att betala ersättning till kunderna. Kommunhuset saknar reservkraft vilket gör det omöjligt att bedriva ledning därifrån under ett längre elavbrott. Boendet Oxelgården är förberett och har ett mobilt kraftverk. Linden är förberett för att koppla in mobilt kraftverk. Kastanjen är en vanlig hyresfastighet utan sådan möjlighet Värmeförsörjning Ett bortfall i värmeförsörjningen får precis som ett elavbrott stora konsekvenser för invånarna i kommunen. I tätorten Fjugesta levererar Lekebergs Bioenergi AB fjärrvärme till samtliga fastigheter. Om ett avbrott i värmeförsörjningen (elavbrott) inträffar finns reservkraft så att oljepannorna kan komma igång. Under förutsättning att cirkulationspumpar finns kan alltså värmeförsörjningen i tätorten fungera. I skolorna i 14

16 Mullhyttan och Hidinge finns bergvärme liksom i flerbostadshus i Mullhyttan. På landsbygden finns direktverkande el, luftvärmepumpar samt vedeldning Finansiella system Normalt används kort vid betalning och vi har sällan kontanter på oss eller undanlagda i reserv. Vid störningar i finansiella system uppstår snabbt problem. Gamla system som att skriva upp kan bli aktuellt om butiksägare accepterar en sådan lösning IT-bortfall Dagens samhälle blir mer och mer beroende av så kallade e-tjänster och tekniska lösningar. Det gäller även Lekebergs kommun, kommunen har ett eget fibernät i Fjugesta. Sårbarheten är dock stor, ett haveri eller brand i kommunens serverhall eller utanför kommunens område skulle medföra stora konsekvenser eftersom kommunens verksamhet är helt beroende av det egna IT-systemet, bland annat kommer inte kommunens växel att fungera. Kommunledningen kommer inte heller att kunna leda kommunen från kommunhuset eftersom reservkraft saknas. Ett långvarigt IT-bortfall har stor påverkan på kommunens förmåga att ge invånarna god service Drivmedelsbrist En stor del av den samhällsviktiga verksamheten är beroende av en fungerande drivmedelsförsörjning. Det finns ingen branchgemensam plan för hur störningar i drivmedelsdistributionen ska mötas. Faller elen bort stannar bensinstationerna och drivmedlet ligger kvar i tankarna på marken. Fordonen har den bensin eller diesel som finns i respektive fordonstank. Energimyndigheten har uppmärksammat detta och ska under 2013 tillsätta en utredning som ska se över hela drivmedelskedjan från produktion vid raffinaderier till konsumtion vid bensinstationerna. Utredningen ska klargöra vilka funktionskrav som måste ställas för att sårbarheten ska minskas. Resultatet ska vara klart år För kommunen innebär drivmedelsbrist störningar i kommunviktiga transporter som hemtjänstens vårdresor och skolskjutsar. Även näringslivet och kollektivtrafiken kommer att drabbas. Om störningar i drivmedelsdistributionen begränsas till ett mindre område som Lekebergs kommun eller södra delen av Örebro län kan fordon tankas utanför det drabbade området. Branschen kan också köra in tankbilar i det drabbade området och sälja drivmedel direkt från tankbil. 4.6 Antagonistiska hot och social oro Social oro Lekebergs kommun erbjuder överlag en lugn och säker miljö för sina invånare. Ökad användning av sociala medier skapar dock möjligheter för anonyma att trakassera 15

17 enskilda eller grupper av människor. Den nya hetskulturen via nätet, växer främst bland ungdomar och därmed i skolmiljön. Detta sker i små såväl som i större orter. Trakasserier på nätet kan börja i liten skala men snabbt växa och bli stora och svårkontrollerade. När det gäller hot och våld mot personal finns risken för detta inom alla områden. Inom vård och omsorg och familjestöd är risken dock mindre. De områden där riskerna bedöms större är inom psykiatrin och individ- och familjeomsorgen. Inom psykiatrin möter personalen ofta brukaren i hemmet vilket kan innebära en större sårbarhet. Inom individ- och familjeomsorgen möter personalen brukarna både i hemmet och på arbetsplatsen. Avsiktliga skadehändelser är inte lika vanliga som olyckor, men de har kraft att orsaka mycket stor skada i samhället. Det kan röra sig om allt från mindre handlingar utförda av en enstaka person till organiserad brottslighet och terrorism. När det gäller organiserad brottslighet och terrorism har hotbilden förändrats de senaste åren Sabotage och dataintrång Sabotage kan få flera konsekvenser, bland annat databortfall och dataleveransbortfall. Vid databortfall försvinner data som finns i våra system medan leveransbortfall hindrar oss att nå data. I bägge fallen kan det behövas omstart av datasystem och driftavbrott till följd. Ett dataintrång i kommunens system skulle kunna innebära att personakter och/eller journaler i verksamhetssystem riskerar att läcka och att skyddade handlingar kan spridas trots sekretess. 4.7 Sjukdomar Pandemi En smitta i till exempel mat eller vatten kan få förödande konsekvenser om många drabbas. En pandemi kan drabba stora mängder människor och skapa störningar i samhället. Sjuka människor måste stanna hemma och kräver i sin tur att friska anhöriga stannar hemma och vårdar dem. Sjukvården kan inte och vill egentligen inte att de sjuka ska uppsöka sjukhusen då de binder upp stora sjukvårdsresurser och sprider influensan vidare. Primärvården, främst vårdcentralerna, och hemtjänsten blir hårt belastade. Frivilliga måste engageras. Erfarenheter från tidigare pandemier visar att det som utmärker en situation med influensapandemi jämfört med många andra allvarliga störningar är att: * det är en smittsam sjukdom. Varje fall genererar nya fall, situationen försvåras gradvis * ett stort antal människor insjuknar * hälso- och sjukvård samt kommunal omsorg utsätts för mycket stor belastning under en längre tid, samtidigt som personalen utsätts för smitta 16

18 * nyckelpersoner insjuknar och kan inte arbeta, samhällets funktionalitet går ner * hela landet kan drabbas samtidigt liksom stora delar av vår omvärld * pandemin kan pågå under flera månader samt återkomma i en eller flera vågor Epizooti - zoonoser Epizootier är djursjukdomar som kan spridas till andra djur. Zoonoser är djursjukdomar som kan spridas till människor. Sverige har överlag en god djurhållning. De stora djurförflyttningar som sker utomlands till och från djurmarknader förekommer inte. Sverige har också goda kontrollsystem av djur - av djurägarna själva, Jordbruksverket via distriktsveterinärer och länsstyrelserna samt statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Zoonoser hanteras av smittskyddsläkaren. Den farligaste sjukdomen som kan drabba nötkreatur är Mul- och klövsjukan. Den finns dock inte i Sverige. Fågelinfluensa och mjältbrand är andra sjukdomar som förekommer och förekommit mycket sällan i landet. I Storbritannien inträffade för ca 20 år sedan galna kosjukan med förödande effekter. Den drabbade nötkreatur som utfordrats med kraftfoder gjort på animaliska produkter. Sjukdomen finns inte i Sverige. Efterhand som klimatet blir varmare i våra trakter kan sjukdomar som vi hittills inte sett, söka sig norrut mot våra trakter. Djurbesättningar i Lekebergs kommun mår bra. Det är relativt långt mellan gårdar med besättningar vilket minskar risken för sjukdomsspridning. Det som talar mot Lekeberg är att djursjukdomar normalt kommer söderifrån och sprider sig norrut i landet. Epizooti = utspridd spridning av allvarlig, smittsam djursjukdom, exempelvis mul- och klövsjuka, BSE (galna kosjukan) Zoonos = sprids mellan människor och djur, exempelvis salmonella, mjältbrand, rabies, pest 17

19 4.8 RISKMATRIS I en riskmatris värderas en risk utifrån två parametrar sannolikhet och konsekvens där båda värderas i skalan 1-5 (1=lägst, 5=högst). Förklaring Klassificering av sannolikheter samt konsekvenser för liv, miljö, egendom samt produktion har gjorts utifrån klassningen i tabellerna nedan. Klassificering av sannolikhet Klassificering Sannolikhet Omfattning 1 Mycket liten Mindre än 1 gång per 1000 år 2 Liten 1 gång per år 3 Trolig 1 gång per år 4 Stor 1 gång per 1-10 år 5 Mycket stor Mer än en gång per år Klassificering av konsekvenser på liv och hälsa Konsekvensklass Klassificering Karaktär 1 Mycket begränsade Övergående lindriga obehag 2 Begränsade Enstaka skadade, varaktiga obehag 3 Allvarliga Enstaka svårt skadade, svåra obehag 4 Mycket allvarliga Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 5 Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade Klassificering av konsekvenser på miljö Konsekvensklass Klassificering Karaktär 1 Mycket begränsade Ingen sanering, liten utbredning 2 Begränsade Enkel sanering, liten utbredning 3 Allvarliga Enkel sanering, stor utbredning 4 Mycket allvarliga Svår sanering, liten utbredning 5 Katastrofala Svår sanering, stor utbredning Klassificering av konsekvenser på egendom Konsekvensklass Klassificering Karaktär 1 Mycket begränsade Ej förstörd egendom 2 Begränsade Delvis förstörd egendom 3 Allvarliga Förstörd egendom 4 Mycket allvarliga Förstörd egendom 5 Katastrofala Förstörd egendom Klassificering av konsekvenser på produktion Konsekvensklass Klassificering Karaktär 1 Mycket begränsade Driftstörning under någon timme 2 Begränsade Driftstörning under några dagar 3 Allvarliga Driftstörning under flera dagar 4 Mycket allvarliga Driftstopp i veckor 5 Katastrofala Driftstopp under längre tid 18

20 Förklaring av klassificering av konsekvenserna: 1 Mycket begränsade: Små skador eller förluster på kort sikt 2 Begränsade: Måttliga skador eller förluster på kort sikt 3 Allvarliga: Betydande skador eller förluster på kort eller lång sikt 4 Mycket allvarliga: Mycket stora skador eller förluster på lång sikt 5 Katastrofala: Extremt allvarliga skador förluster på lång sikt eller permanent De sårbarheter och risker som redovisas i tabellerna är de som innebär allvarliga eller värre konsekvenser på liv och hälsa, miljö, egendom respektive produktion. Därefter vägs sannolikhet och konsekvens samman och resultatet kan redovisas i en förenklad riskmatris som bilden visar. Denna matris bör dock inte ensamt vara utgångspunkt vid värdering av risk och vilken risknivå som ska tolereras. 19

21 Riskvärdering Mycket hög sannolikhet (1gång/år) Hög sannolikhet (1gång/10 år) Medelhög sannolikhet (1 gång/50 år) Låg sannolikhet (1 gång/100 år) Mycket låg sannolikhet (1gång/1 000 år) Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala 1. Värmebölja 2. Storm och snöoväder 3. Översvämning 4. Stora nederbördsmängder 5. Skogsbrand 6. Utsläpp från farliga anläggningar 7. Olycka i samband med transport av farligt gods 8. Stor olycka med flera inblandade 9. Brand eller annan katastrof i publikt område 10. Störning i dricksvattenförsörjning 11. Störning i livsmedelsförsörjning 12. Störning i de finansiella systemen 13. Störning i elförsörjningen 14. Störning i de elektroniska kommunikationerna 15. Störningar i värmeförsörjningen 16. Drivmedelsbrist 17. Störningar i transportsystemet 18. Antagonistiska hot 19. Social oro 20. Pandemi 21. Epizooti och zoonos 20

22 Objekt där en olycka påverkar människors liv och hälsa riskbedömda med konsekvens och sannolikhet Namn på objektet Äldreboende Större vägar i kommunen Större elavbrott Olycka i tätort Riskkälla Sängliggande människor, dementa Många människor inblandade Många människor inblandade Befolkning Farliga anläggningar Omsorgsboende Funktionshindrade Invånare Tänkbar olyckstyp Brand Allvarlig bussolycka (skollänsturistbuss) Kraftigt oväder Farligt utsläpp Brand Lastbil med farligt gods Konsekvens människa Dödsfall, oro, rök-, brännskador Dödsfall, klämskador Oro, kroppsskador, omflyttning Dödsfall, oro, brännskada Dödfall, oro, rökbrännskada Dödsfall, skadade, oro, omflyttning Konsekvensklass Sannolik liv -het Dricksvatten Invånare Elavbrott Magsjuka 3 3 Dricksvatten Invånare Bakterier Magsjuka 3 3 Livsmedel Användare av livsmedel Längre elavbrott Svårigheter att få tag på 2 3 Flygolycka Offentlig byggnad, stort evenemang Många människor inblandade Många människor inblandade Plan störtar i/nära tätort Brand livsmedel Dödsfall, skadade Dödsfall, skadade

23 Objekt där en olycka påverkar människors liv och hälsa riskbedömda med konsekvens och sannolikhet Namn på objektet Större elavbrott Bensinstation i tätbebyggt område Riskkälla Många människor inblandade Många människor inblandade Tänkbar olyckstyp Avgrävd ledning Explosion till följd av brand Social oro Ungdomar Mobbning, kränkning Social oro All kommunal verksamhet All kommunal verksamhet All kommunal verksamhet Skolor, förskolor Skolor, förskolor Personer som skipa egen rättvisa, organiserad brottslighet Hot, våld, förföljelse terror Epidemi/pandemi Utbrott av influensaepidemi Naturkatastrof Värmebortfall Svåra stormar, snöfall Längre strömavbrott Konsekvens människa Oro, omflyttning Dödsfall, brännskadade, splitterskador Dödsfall, oro psykiska problem Dödsfall, psykiska problem, oro Stora sjuktal, dödsfall bland äldre och svaga Oro, värmebortfall, fysisk skada Oro, värmebortfall, fysisk skada vintertid Sabotage Brand Dödsfall, rökskador, utrymning Hotfull person Hot Psykiska problem, skador, oro Konsekvensklass liv Sannolikhet

24 Objekt där en olycka kan medföra skador på miljön riskbedömda med konsekvensklass och sannolikhet Namn på objektet Riskkälla Tänkbar olyckstyp Konsekvens människa Konsekvensklass liv Sannolikhet Kommunens Farligt Läckage, Förgiftning 5 2 vattentäkter gods, kemikalier utsläpp av farliga ämnen, utsläpp av förorenat vatten av vattentäkt Lekebergsbostäder Sabotage Brand Giftig rök 3 3 Bensinstationer Bensin Explosion till följd av brand Förorenad luft och mark 2 2 I kommunen befintliga kemiska industrier Vägar i kommunen Brand Olycka med farligt gods Kemisk/ gummi brand Kollision, läckage. Brand Deponier Brand Anlagd brand Utsläpp giftig rök Utsläpp, giftig gas, markföroren. Giftig rök, markföroren

25 Objekt där en olycka kan medföra skador på egendom riskbedömda med konsekvensklass och sannolikhet Tänkbar Konsekvens Konsekvensklass Sanno- olyckstyp människa liv likhet Brand Brandskador 4 3 Namn på objektet Lekebergsbostäder Kommunala samlingslokaler I kommunen befintliga kulturbyggnader Riskkälla Sabotage, oaktsamhet Brand Brand Brand i Folkets Hus, bibliotek etc. Olycka, anlagd brand Förskola/skola Brand Olycka, anlagd brand Äldreboende/ omsorgsboende Brand Olycka, anlagd brand IT Intrång Intrång, slarv från anställd, oaktsamhet IT All kommunal verksamhet Virusattack, intrång Naturkatastrof Intrång i server från hacker Svåra stormar, snöfall Svåra materiella skador, behov av renovering eller nybyggnation Svåra materiella skador, förlust av kulturhistoria Svåra materiella skador Svåra materiella skador Svåra materiella skador Svåra materiella skador, sekretessmaterial i fel händer Svåra materiella skador på kommunal egendom

26 Objekt där olycka kan medföra skador på produktion riskbedömda med konsekvensklass och sannolikhet Namn på objektet IT All kommunal verksamh All kommunal verksamh. All kommunal verksamh. Naturkatastrof All kommunal verksamh. Kommunala lokaler All kommunal verksamh. Kommun vattentäkter IT Riskkälla Intrång, konstruktionsfel Elavbrott Avbrott i vattenförsörjn Epidemi/ pandemi Tänkbar olyckstyp Konsekvens människa Konsekvensklass liv Sannolikhet Intrång, brand Driftstopp 5 2 Olycka, sabotage Läcka, sabotage Utbrott av världsomspännande influensapande mi Svåra stormar, snöfall Produktionsbortf all, dålig service till allmänheten Problem främst inom vård/omsorg Stor personalfrånvaro, kraftig försämring av den kommunala servicen Försämring av den kommunala servicen Bombhot Anonymt hot Utrymning, avspärrning, produktionsbortf all Farligt gods, kemikalier Intrång, konstruktionsfel Olycka, sabotage Avbrott i värmetillförsel Produktionsbortfall Läckage, utsläpp av farliga ämnen Driftbrott 3 2 Intrång, brand Driftstopp

27 4.9 Kritiska beroenden Elförsörjning Utan el stannar Sverige är en ofta använd devis. Samhället präglas av en ökande grad av beroenden som gör oss mer och mer sårbara. De flesta samhällsviktiga verksamheter i kommunen är beroende av el och då ökar också sårbarheten vid störningar i elförsörjningen. Livsmedelsförsörjning, sjukvård, kontantbetalning, drivmedel, vattenoch avlopp är några av de verksamheter som är mycket sårbara och finns inte reservkraft kan det ge många negativa konsekvenser Drivmedelsförsörjning Drivmedelsförsörjningen är beroende av el till bensinstationerna. Utan el stannar pumparna och kassor. Drivmedel kan också utebli på grund av störningar i (internationell) produktion och distribution. Brist på drivmedel påverkar bland annat insatsstyrkorna polis, räddningstjänst och sjukvård men även kommunens hemtjänst samt skol- och arbetspendling. Kommunens hemtjänst har extern leverantör av mat. Leverantören kommer från Sala Vattenförsörjning Vatten är vårt vanligaste och viktigaste livsmedel. Vatten är också basen för många verksamheter i samhället. Vattendistributionen är beroende av el liksom reningsanläggningar, pumpstationer, sjukvård. Därför finns ofta reservelaggregat installerade som i sin tur är beroende av diesel. Ett längre elavbrott där reservkraften inte räcker till kan få stora konsekvenser för vatten- och avloppssystemen Fjärrvärme Tätorten Fjugesta har fjärrvärme. Utan el stannar drivrutinerna i värmedistributionen. Reservkraftverk finns så oljepannor kan användas till kunderna under förutsättning att de har cirkulationspumpar. Värmen kan också utebli efter mekaniskt fel i distributionen (skada på eller avgrävning av fjärrvärmeledningar) Livsmedelsförsörjning Livsmedelsförsörjning består bl a av produktion och lagerhållning och för distribution dagligvaruhandel, restauranger och storkök. Livsmedelsförsörjningen är beroende av att det finns tillgång till drivmedel samt el för och vid produktion och leveranser. Kommunens hemtjänst har extern leverantör av mat. Leverantören kommer från Sala Transporter Transporter är avgörande för det moderna samhället med kontinuerliga transporter av varor och tjänster samt personer (skol- och jobbpendling). Transporterna är beroende av att det finns en fungerande infrastruktur (vägar och järnvägar), ett fungerande IT- och kommunikationssystem, el och drivmedel. Transporter för polis, räddningstjänst och sjukvård måste fungera och för det krävs drivmedel. För att den spårbundna trafiken ska fungera krävs att det finns nyckelpersoner. 26

28 4.9.7 Elektroniska kommunikationer Elektroniska kommunikationer utvecklas i rask takt och det påverkar samhället. Information som är både nöje och underlag för beslut är en färskvara. Den nya tekniken underlättar också, när den fungerar, ledningsmöjligheterna inte mist vid krishantering och krisledning. För demokratin innebär den nya tekniken att fler kan delta i och påverka samhällsutvecklingen. I näringslivet minskar man lagren och går över till att försöka producera och leverera varor i precis den mängd och vid den tidpunkt som de behövs (Just In Time). Den nya elektroniska tekniken måste fungera för att samhället ska fungera. Elektroniska kommunikationer är elberoende. El behövs för att driva nästsystemen, både nedgrävda fibernät och master i luftsystemet. Datorer och telefoner har några timmars kapacitet utan tillförsel av el. Insatsmyndigheterna SOS-alarm, polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård drivs med stöd av den moderna tekniken 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Lekebergs kommuns viktigaste resurser för att hantera extraordinära händelser formuleras i säkerhetslagstiftningens grundläggande principer nära, lika, ansvar. Problem i Lekebergs kommun löses av Lekebergs kommun med den organisation som verkar varje dag och där ansvar ligger kvar hos den eller de som bär detta ansvar dagligen, omsatt i fungerande och kända rutiner. Lekebergs kommun deltar också i regionala och nationella nätverk för att utveckla säkerheten i kommunen. Sedan den 1 mars 2013 finns ett samverkansavtal med Nerikes Brandkår där även kommunerna Askersund, Laxå, Hallsberg, Lindesberg och Nora ingår. Lekebergs kommun ligger i Örebro läns västra del. Vägförbindelserna är goda vilket underlättar för resurstransporter till eller från kommun. Örebro flygplats ligger alldeles öster om kommungränsen. 5.1 Regionala och nationella samverkansformer Lekebergs kommun deltar i Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor. Det är ett forum för övergripande frågor inom samhällets krisberedskap i Örebro län. Rådets uppgift är också att bygga nätverk mellan kommunerna men också med länsstyrelsen och aktörer som har sitt säte utanför kommunen men som verkar inom kommunen eller kan ge kommunen stöd vid krishantering. 27

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Plan för hantering av extraordinära händelser i fredstid samt vid höjd beredskap Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-15 114 Diarienummer 09KS226 Sid 2 (8) Ersätter Plan för samordning av verksamheten

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun risk- och sårbarhetsanalys Sid 1 (12) Risk- och sårbarhetsanalys för Osby kommun Innehållsförteckning 1. Förord...2 2. Samhällsviktig verksamhet...3 3. Extraordinära händelser inom kommunen...6 4. Sårbarheter

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014

Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-2014 Antagen av Kommunfullmäktige 2011-02-17 (Dnr 2010/KS 0358 003 10) Tyresö kommun / 2010-12-01 3 (8) Innehållsförteckning 1 Grunder... 4 1.1 Samhällets

Läs mer

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap

Öckerö kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Målet med krisberedskap Öckerö kommun Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Målet med krisberedskap Målet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv och hälsa samt samhällets funktionaliteter, men

Läs mer

Kommunal krishantering

Kommunal krishantering Kommunal krishantering Lag (SFS 2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. 2011-10-24 Nyckelroll i samhällets krishantering Nytt

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2011 2014 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering och

Läs mer

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015

Styrel. Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist. Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Styrel Ett system för prioritering av elanvändare vid elbrist Konferens för fastighetschefer, 1 juni 2015 Agenda Styrels bakgrund och målsättning Styrelprocessen Positiva effekter av Styrel Film om Styrel

Läs mer

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun

Krisledningsplan. för Hudiksvalls kommun Krisledningsplan för Hudiksvalls kommun mandatperioden 2015 2018 Innehåll 1 Inledning 5 2 Kommunens ansvar vid extraordinär händelse 6 2.1 Krisarbetets mål 6 3 Organisation och ansvar 7 3.1 Planering

Läs mer

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering. Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Vägledning för identifiering av samhällsviktig verksamhet och prioritering Bo Gellerbring Anna Rinne Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Generellt Målen för vår säkerhet och samhällets krisberedskap

Läs mer

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor

Målet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar

Läs mer

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Plan för kommunal ledning och kommunikation vid kriser och extraordinära händelser Fastställd av: Kommunfullmäktige 2016-06-21 115 Revideras senast: 2019-12-31 Innehåll Inledning 3 Bakgrund 3 Syfte 4 Mål

Läs mer

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län

Så klarar vi krisen. Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län Så klarar vi krisen Om krisberedskap och hotbilder i Kronobergs län I Kronoberg har vi varit med om både stormar och översvämningar. Händelser som fick svåra konsekvenser för vårt län. Men det gav också

Läs mer

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige

Krisledningsplan. Österåkers Kommun. Beslutad av Kommunfullmäktige Krisledningsplan Österåkers Kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2016-09-19 Österåkers kommuns krisledningsplan Österåkers kommun arbetar i först hand med att förebygga och minimera risker i syfte att

Läs mer

Övergripande kommunal ledningsplan

Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Övergripande kommunal ledningsplan -------------------------------------------------------------------------------- Fastställd

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240

Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun. Inledning. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 11 1 (9) Styrdokument för krisberedskap i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-10-06, 240 Inledning Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Miljö- och byggnadskontoret Maria Pålsson Bilaga 1 2013-03-15 1 (7) Dnr 2013/0039 Miljö- och byggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och byggnadsnämnden 2013 Bakgrund 2012-06-13 beslutade

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-25 213, 2015KS/0531 Innehåll Sammanfattning... 2 Inledning... 2 Värmdö kommun och dess geografiska område... 3 Arbetsprocess och metod...

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser

Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument KS 2012.0295 Ansvarig organisationsenhet: Fastställd av KF 2012-12-18 234 Ersätter KF 2007-06-18 127 Plan för kommunal ledning och information vid kriser och extraordinära händelser Styrdokument

Läs mer

2013-04-25. Hallsbergs kommun risk och sårbarhetsanalys

2013-04-25. Hallsbergs kommun risk och sårbarhetsanalys 2013-04-25 Hallsbergs kommun risk och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 134/2013 1 Sammanfattning Hallsbergs kommun är i grunden en trygg och säker kommun att leva i. Kommunledningen har förmåga

Läs mer

Regional risk- och. krisberedskap I Kronobergs län 2014

Regional risk- och. krisberedskap I Kronobergs län 2014 Regional risk- och sårbarhetsanalys krisberedskap I Kronobergs län 2014 Regional risk- och sårbarhetsanalys för Kronobergs län 2014 krisberedskap och höjd beredskap Årligen följs risk- och sårbarhetsanalysprocessen

Läs mer

Handlingsprogram för extraordinära händelser

Handlingsprogram för extraordinära händelser Handlingsprogram för extraordinära händelser Antaget av kommunfullmäktige 2007-06-14 68 Innehållsförteckning Bakgrund och avgränsningar 5 Övergripande mål 4 Nationella mål 4 Inriktningsmål 4 Hur verksamheten

Läs mer

RSA från lokal- till europeisk nivå

RSA från lokal- till europeisk nivå RSA från lokal- till europeisk nivå Konferens om risk- och sårbarhetsanalys 2014-05-06 Magnus Winehav, MSB Agenda RSA lokal nationell nivå Nationell risk- och förmågebedömning EU civilskyddslagstiftningen

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap

Styrdokument för kommunens krisberedskap Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen

Läs mer

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lagstadgad plan. Plan för hantering av extraordinära händelser 2011-06-20. Diarienummer KS-345/2011. Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lagstadgad plan 2011-06-20 Plan för hantering av extraordinära händelser Diarienummer KS-345/2011 Beslutad av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Ersätter Program för hantering av extraordinära händelser,

Läs mer

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning

Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete. Klimatanpassning Klimatförändringens samhällspåverkan och myndigheternas arbete Klimatanpassning Vad är klimatanpassning? Klimatanpassning innebär åtgärder för att anpassa samhället till nutidens och framtidens klimat.

Läs mer

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP

Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP Öckerö kommun PROGRAM FÖR KRISBEREDSKAP 2015-2018 Antaget kommunfullmäktige 2015-09-10 KF 88/15 Dnr.110/15 1 Förord M ålet för det svenska samhällets gemensamma säkerhet är att skydda befolkningens liv

Läs mer

Krisberedskap - Älvsbyns kommun

Krisberedskap - Älvsbyns kommun 1(6) 2016-02-10 Krisberedskap - Älvsbyns kommun 2016-2019 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap

Läs mer

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun

Krisledningsplan för Östra Göinge kommun Ansvarig Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Krisledningsplan Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum KS 2015-06-17 65

Läs mer

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet

Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Försvarsdepartementet Sveriges möjligheter att ta emot internationellt stöd vid kriser och allvarliga händelser i fredstid. Hotet Regelverket Kriget Total-försvaret Kris! Extraordinär händelse! Svår påfrestning! Samhället Krisberedskap

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan

Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser. Socialförvaltningens ledningsplan Socialförvaltningen Datum: 2013-09-25 Socialförvaltningen Handläggare: Sara Brodin Direktnr: 0322-61 72 29 Beteckning: 2013.199 SN Plan för hantering av samhällsstörningar och extraordinära händelser Socialförvaltningens

Läs mer

RSA Risk- och sårbarhetsanalys

RSA Risk- och sårbarhetsanalys RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Varför RSA? Viktigt att tänka efter innan något händer Tänk efter före! 1 RSA Enligt lagen om

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 7 juli 2016 Myndigheten

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 1 (10) Anvisningar om hur statlig ersättning för kommunernas krisberedskap får användas samhällsskydd och beredskap 2 (10) Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Exempel

Läs mer

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå

BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå BILAGA ENKÄT 1 (7) Enkätfrågor kartläggning av arbetet med klimatanpassning på kommunal nivå Innehåll Övergripande planer, strategier och organisation fråga 1-5 Samverkan fråga 6-7 Fysisk planering fråga

Läs mer

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm

Stormen Per. Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm Stormen Per Lärdomar för en tryggare energiförsörjning efter 2000-talets andra stora storm STORMEN PER 14 JANUARI 2007 En ny storm drar in över Sverige Gudruns lillebror Maximal vindstyrka över fastlandet

Läs mer

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun

Styrdokument krisberedskap Timrå kommun Styrdokument krisberedskap Timrå kommun 2015-2018 Enligt överenskommelsen mellan staten (Myndigheten för samhällsskydd och beredskap) och Sveriges Kommuner och Landsting om kommunernas krisberedskap (diarienr

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Lindesbergs kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Lindesbergs kommun Risk- och sårbarhetsanalys för Lindesbergs kommun Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-12-11 193 För revidering ansvarar: Kommunfullmäktige

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Utgivare: Key Hedström, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISSN 2000-1886 MSBFS Utkom från trycket den 5 februari 2015 Myndigheten

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS

VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS VÅRT ARBETE MED RSA OCH BEROENDEANALYS AGENDA Om Kronoberg RSA-arbetet i länet Goda exempel RSA 2012-2013 Upplägg och innehåll Kartläggning av samhällsviktiga verksamheter och beroenden Framtida RSA OM

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap 2016-2019 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Styrdokument för krisberedskap Riktlinjer 2016-02-15 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner

S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun Program och handlingsplaner www.hassleholm.se S Styrdokument för krisberedskap i Hässleholms kommun 2015-2018 Program och handlingsplaner Innehållsförteckning Inledning 3 Redan framtagna och beslutade dokument för krisberedskap 3

Läs mer

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB

Styrel. Inriktningsdokument för prioriteringsordning. Anna Rinne MSB Styrel Inriktningsdokument för prioriteringsordning Anna Rinne MSB MSB:s uppdrag i regleringsbrevet 2010 MSB ska tillsammans med Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät utarbeta ett inriktningsdokument

Läs mer

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014

Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Handlingsplan för extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap för Sollentuna kommun för mandatperioden 2011-2014 Antagen av kommunfullmäktige 2012-06-13, 53 Dnr 2011/512 KS.052 Innehållsförteckning

Läs mer

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS UTIFRÅN LAG OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSE

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS UTIFRÅN LAG OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSE RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS UTIFRÅN LAG OM EXTRAORDINÄRA HÄNDELSE Beslutad av Kommunfullmäktige 2015-11-16 Innehåll 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område... 5 1.1. Ansvarsområde och uppgifter...

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan 2013-03-15 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr UBN 2013/82-012 Utbildningsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Utbildningsnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden 2014-08-12 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE MSN 2014/111-409 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys för miljö- och stadsbyggnadsnämnden Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden antar

Läs mer

Våra roller vid en kris

Våra roller vid en kris Våra roller vid en kris Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Krisberedskap bygger på samarbete Vi lever i ett sårbart samhälle, i en tid då hot och risker inte känner några nationsgränser. Allvarliga

Läs mer

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets

Läs mer

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun

Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun Styrdokument för kommunens krisberedskap Arboga kommun 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige den 25 februari 2016, 23 1. Inledning Kommunen ska ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-01-28, 8 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET ANTAGNA AV KOMMUN- STYRELSEN 2013-01-14, 10

Läs mer

FORSA en mikrokurs. MSB:s RSA-konferens, WTC,

FORSA en mikrokurs. MSB:s RSA-konferens, WTC, FORSA en mikrokurs MSB:s RSA-konferens, WTC, 2015-05-04 Vidar Hedtjärn Swaling, Analytiker Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Enh. Samhällets säkerhet Avd. för försvarsanalys Målsättning Lära känna

Läs mer

Risker i Uppsala län Kort om Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys

Risker i Uppsala län Kort om Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys Risker i Uppsala län 2015 Kort om Länsstyrelsens risk- och sårbarhetsanalys Risk- och sårbarhetsanalysen ger en bild av vilka risker, hot och sårbarheter som finns i Uppsala län och vilken förmåga vi har

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018

Styrdokument för krisberedskap. Ragunda kommun 2015-2018 Styrdokument för krisberedskap Ragunda kommun 2015-2018 Innehåll Termer... 3 1. Inledning... 4 1.1 Mål med styrdokumentet enligt överenskommelsen... 4 2. Krav enligt lagen om Extraordinära händelser...

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun

KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Dnr: 2014 000094 KRISHANTERINGSPLAN Ledningsplan för allvarliga och extraordinära händelser i Ronneby kommun Antagen av Ronneby Kommunfullmäktige 2015 02 26, rev 2016 03 21 Dnr: 2014 000094 Innehåll 1.

Läs mer

Styrdokument för kommunal krisberedskap

Styrdokument för kommunal krisberedskap 1/9 DATUM 2016-12-05 DIARIENUMMER KS/2016:868-189 Styrdokument för kommunal krisberedskap Inledning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Sveriges kommuner och landsting (SKL) gjorde under

Läs mer

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun

Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun Övergripande handlingsprogram för Skydd och säkerhet i Kinda kommun med bilagorna Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Kinda kommun. Risk och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 2005-02-28

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan

Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan 2013-05-25 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr KUN 2013/26-016 Kulturnämnden Risk- och sårbarhetsanalys samt krisplan Förslag till beslut 1. Kulturnämnden antar Kultur- och utbildningsenhetens förslag till risk-

Läs mer

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna KRIS BEREDSKAP När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna Innehåll Kända politiker dog av viruset 3 Tingsrydsbor ihjälfrusna i hemmet När hemtjänsten

Läs mer

Krisledningsplan för Hässleholms kommun

Krisledningsplan för Hässleholms kommun www.hassleholm.se S Krisledningsplan för Hässleholms kommun Program och handlingsplaner Diarienummer: 2015/376 170 Fastställt den: 2004-12-31 185 Fastställt av: Kommunfullmäktige För revidering ansvarar:

Läs mer

Antagen av kommunstyrelsen 2011-09-27, 188 Risk- och sårbarhetsanalys 2011-2014

Antagen av kommunstyrelsen 2011-09-27, 188 Risk- och sårbarhetsanalys 2011-2014 Antagen av kommunstyrelsen 2011-09-27, 188 Risk- och sårbarhetsanalys 2011-2014 2 (16) Sammanfattning Syftet med en risk- och sårbarhetsanalys är att den ska bidra till att visa på riskbilden i samhället.

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys 2011-09-30 KS 2011/903 Risk- och sårbarhetsanalys för Kumla kommun Kumla kommun den 30 september 2011 Innehållsförteckning 1. Övergripande beskrivning av Kumla kommun... 3 2. Övergripande beskrivning av

Läs mer

Sjöbo kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2010

Sjöbo kommun. Risk- och sårbarhetsanalys 2010 Säkerhetsgruppen beslutade vid sammanträde den 15 februari 2010, att man ska göra en ny risk- och såbarhetsanalys Bedömningar ska göras utifrån att händelsen får en påverkan på hela Sjöbo kommun. Att händelsen

Läs mer

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen

Handlingsplan för kris och extraordinära händelser för social- och äldreomsorgsförvaltningen SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR 2013-09-13 AN 2013/322 1 (2) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 Berit.heidenfors@huddinge.se Äldreomsorgsnämnden Handlingsplan

Läs mer

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING

PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING Reviderad 2015-01-20 av Mia Lindblom ANTAGEN AV KF 7/12 PLAN FÖR LEDNING OCH SAMORDNING av kommunens verksamhet vid större olyckor, extraordinära händelser i fred, svåra påfrestningar och under höjd beredskap

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2015-2018

Risk- och sårbarhetsanalys 2015-2018 Styrdokument 1 (14)2015-10-01 Fastställd: Kommunfullmäktige 2015-10-29 x Gäller för: samtliga nämnder och verksamheter Dokumentansvarig: Säkerhetssamnordnaren Reviderad: Dnr : 67561 Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN

KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN KRIS VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖ- OCH BYGGFÖRVALTNINGEN, STRÖMSTADS KOMMUN 2015 VERKSAMHETSPLAN 2015 Planen är tänk att ge en kort beskrivning av KRISBEREDSKAP och den verksamhet som bedrivs inom enheten.

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Risk- och sårbarhetsanalys 2015. Publ.nr 2015:30

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Risk- och sårbarhetsanalys 2015. Publ.nr 2015:30 LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Risk- och sårbarhetsanalys 2015 Publ.nr 2015:30 Information Publ. nr 2015:30 Omslagsfoto: Bilder Översvämning i Hallsberg, NA Övriga bilder: Mostphotos Brand s.17 Mostphotos

Läs mer

Styrdokument för krisberedskap

Styrdokument för krisberedskap Styrdokument för krisberedskap -2018 Motala kommun Del: Utbildnings- och övningsplan Beslutsinstans: Kommunstyrelsen Diarienummer: 15/KS 0339 Datum: -01-19 Paragraf: KS 11 Reviderande instans: Datum: Gäller

Läs mer

Riskhantering för anmälningspliktiga företag

Riskhantering för anmälningspliktiga företag Miljö och hälsoskyddsenhetens faktablad nr 19 Riskhantering för anmälningspliktiga företag Ert företag är skyldigt att undersöka och bedöma vilka risker för miljön som företaget kan innebära. Det förebyggande

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Askersunds kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Askersunds kommun Risk- och sårbarhetsanalys för Askersunds kommun Sammanställt av: Jessica Kärrlander, Nerikes Brandkår 2015-08-26 KS 173-2015 Antagen och reviderad Detta dokument är författat och genomgånget av säkerhetskoordinator

Läs mer

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU Historiska betydande översvämningar 1900-2010 Framtida betydande översvämningar När ska data samlas in Initieras av MSB. Vem gör vad? MSB ansvarar

Läs mer

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Regionala enheten för Kris- och katastrofberedskap 2008-12-11 LS 0801-0055 Bilaga 2 Extrema vädersituationer i Stockholms län Risk- och sårbarhetsanalys samt förmågeanalys

Läs mer

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 Innehållsförteckning Förord 1. Övergripande beskrivning av kommunen 2. Övergripande beskrivning av identifierad samhällviktig verksamhet inom kommunens geografiska

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap

Länsstyrelsens uppgift är bland annat att samordna arbetet med krisberedskap L Ä N S S T Y R E L S E N I U P P S A L A L Ä N : Regional risk- och sårbarhetsanalys kräver en god ambassadör tomas eriksson Man måste vara en god ambassadör för sitt arbete för att kunna engagera andra

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar

Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-18 124 Plan för samhällsstörning - när det som inte ska hända ändå inträffar Version 1.0 Upprättad: 2013-05-23 I händelse av besvärliga situationer som kan komma att

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys 2013-2015

Risk- och sårbarhetsanalys 2013-2015 Titel: Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 1 (15) Typ: Plan Giltighetstid: 013 015 Version: 1.0 Fastställd: KF 013-11-13, 138 Uppdateras: 015 Risk- och sårbarhetsanalys 013-015 Innehållsförteckning 0. Bakgrund

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap

Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap 1 (7) Plan för hantering av extraordinära händelser och höjd beredskap Med extraordinär händelse avses sådan händelse, som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk

Läs mer

Beskrivning av Trygghet och säkerhet i Katrineholms kommun

Beskrivning av Trygghet och säkerhet i Katrineholms kommun Beskrivning av Trygghet och säkerhet i Katrineholms kommun www.katrineholm.se 1 Trygghet och säkerhet i Katrineholms kommun Handlingsprogrammet beskriver hur Katrineholms kommun ska arbeta långsiktigt

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148

KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN. 1. Inledning. - Mål. FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) Fastställd av kommunfullmäktige , 148 FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KF 6 1 (7) KRISLEDNINGSPLAN FÖR TIMRÅ KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 2015-10-26, 148 1. Inledning Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära

Läs mer

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH)

Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Rättsenheten Avdelningen för verksamhetsstöd Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) Bakgrund

Läs mer

Krisledningsplan för Timrå kommun

Krisledningsplan för Timrå kommun Krisledningsplan för Timrå kommun inför och vid samhällsstörningar, extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Fastställd av kommunfullmäktige 2016-xx-xx, xxx 1 (11) Innehållsförteckning 1.

Läs mer

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga RSA-konferens den 6-7 maj 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Stadskansliet Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

Plan för hantering av extraordinära händelser

Plan för hantering av extraordinära händelser 1 Plan för hantering av extraordinära händelser Antagen av KF 5 2(12) Innehållsförteckning 1. Inledning...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...3 1.3 Mål...3 2. Organisation, larmning, start...5 2.1 Kriterier

Läs mer

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser

1 Bakgrund Syfte Krisberedskapen i Nybro kommun Krisledningsnämnd Risk- och sårbarhetsanalyser 1 Bakgrund... 3 2 Syfte... 3 3 Krisberedskapen i Nybro kommun... 3 3.1 Krisledningsnämnd... 4 3.2 Risk- och sårbarhetsanalyser... 4 3.2.1 Ambitionsmål för risk- och sårbarhetsanalysen... 4 3.3 Planering...

Läs mer

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län Foto: Timo Schmidt/flickr.com Människans utsläpp påverkar klimatet Temperaturen på jorden stiger det pågår en global uppvärmning som med

Läs mer

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005

Läget för telekommunikationerna den 17 januari 2005 med anledning av stormen den 8 och 9 januari 2005 PROMEMORIA DATUM VÅR REFERENS 17 januari 2005 05-000379 HANDLÄGGARE, AVDELNING/ENHET, TELEFON, E-POST Roland Svahn Avdelningen för nätsäkerhet 08-678 55 47 roland.svahn@pts.se Läget för telekommunikationerna

Läs mer

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom

Samhällsviktig verksamhet i Styrel. Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom Samhällsviktig verksamhet i Styrel Mötesplats SO 16 november 2010 Mats Ekeblom 1 Samhällsviktig verksamhet prioriteras i Styrel för att samhällsviktiga elanvändare ska kunna få el även i händelse av kortvarig

Läs mer

Legala aspekter - dispostion

Legala aspekter - dispostion Legala aspekter - dispostion Hot och risker en tillbakablick Styrande regler på regional och nationell nivå Krishanteringssystemet Lagen om skydd mot olyckor Exempel på andra viktiga författningar Civil

Läs mer

Övergripande planer, strategier etc

Övergripande planer, strategier etc Agenda Kommentarer på enkätsammanställning fyll på ofullständiga frågor? SWOT genomgång, vad kan vi få ut av den? Fyll på SWOT ensam eller i bikupor Struktur handlingsplan Arbetet till 2 december Övergripande

Läs mer