Risk- och sårbarhetsalys för Lekebergs kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Risk- och sårbarhetsalys för Lekebergs kommun"

Transkript

1 Risk- och sårbarhetsalys för Lekebergs kommun Antagen av kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning 1-2 sid 1. Övergripande beskrivning av Lekebergs kommun 3 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod Bakgrund Syfte Mål Metod Avgränsning 6 3. Övergripande beskrivning av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Ansvarsförhållanden 7 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område Kommunens riskbild Riskinventeringslista Extrema väderhändelser Kraftiga oväder Översvämningsrisker Skogsbränder Olyckor Farliga anläggningar Föroreningar Farligt gods Bränder Trafikolyckor Flygolyckor Publika evenemang Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Dricksvattenförsörjning och avlopp Livsmedelsförsörjning Teleavbrott Elavbrott Värmeförsörjning Finansiella system IT-bortfall Drivmedelsbrist Antagonistiska hot och social oro Social oro Sabotage och dataintrång 16 1

3 4.7 Sjukdomar Pandemi Epizooti zoonoser Riskmatris Kritiska beroenden Elförsörjning Drivmedelsförsörjning Vattenförsörjning Fjärrvärme Livsmedelsförsörjning Transporter Elektroniska kommunikationer Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Regionala och nationella samverkansformer Personella och materiella resurser Bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse Samhällsviktig verksamhet Samhällsviktig verksamhet i Lekebergs kommun Bedömningsnivåer Förmågebedömning enligt fastställda indikatorer (MSBFS 2010:6) Bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera identifierade Risker som kan leda till en extraordinär händelse Bedömningsnivåer Förmågebedömning enligt fastställda indikatorer (MSBFS 2010:6) Övergripande Strömavbrott Tele- och IT-bortfall Dricksvattenförsörjning Genomförda och planerade åtgärder samt en bedömning av behov av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Genomförda åtgärder Planerade åtgärder Behov av åtgärder med anledning av den genomförda risk- och sårbarhetsanalysen 36 Källförteckning 37 Karta över Lekeberg 38 2

4 1. Övergripande beskrivning av Lekebergs kommun Den första januari 1995 bildades Lekebergs kommun efter att tidigare ha tillhört Örebro kommun. Kommunen som ligger mellan Karlskoga och Örebro har cirka invånare, varav de flesta bor på landsbygden. Centralorten är Fjugesta med ca 2000 invånare och övriga större tätorter är Mullhyttan, Gropen och Hidinge-Lanna. I Hidinge-Lanna råder just nu en kraftig expansion där framför allt byggandet av enfamiljshus pågår. Villabebyggelsen ökar vilket påverkar infrastrukturen. Kommunen präglas av skogsbygd i väster genom Kilsbergen, för att österut vara en mer utpräglad jordbruksbygd. Den 484 km² stora kommunen har med andra ord en väl blandad struktur av skog och landsbygd. Av de mer än 900 företagen i kommunen är ca 230 jord- och skogsbruksföretag. Övrig verksamhet utgörs av hantverks-, tillverknings- och tjänsteföretag, där tjänsteföretagen är i ökande. I Fjugesta och Mullhyttan finns också en väl fungerande handel inom en rad olika branscher. Inom jordbruket, som är den enskilt största näringen i kommunen, bedrivs traditionellt jordbruk men också en hel del svin- och kycklinguppfödning. Kommunens små industrier är koncentrerade till tätorterna. I Fjugesta finns också en kemisk industri som i huvudsak tillverkar förpackningsplast. Kommunen har en mängd risker av olika slag. Förutom många små risker som kan leda till små olyckor finns ett antal större vägar som genomkorsar kommunen med ganska tät och tung trafik. E 18 i norra delen av kommunen, det vill säga förbindelsen mellan Stockholm och Oslo, har sedan 2008 motorvägsstandard fram till Lekhyttan för att vidare västerut övergå till 2+1 väg med avskiljande vajerräcke. Den del av E 18 som passerar genom Lekebergs kommun är otvivelaktigt den mest trafikerade trafikleden i kommunen. Länsväg 562 genom Lanna och länsväg 564 genom Fjugesta är också två väl trafikerade vägar. Där förekommer också ganska tung trafik till och från orterna men även trafik som bara passerar. Örebro flygplats ligger alldeles öster om kommungränsen vilket medför en risk som kan få katastrofala följder. Flygplatsen har reguljärt-, charter- och fraktflyg, med ganska livlig aktivitet. Start och inflyg sker ofta från söder, det vill säga in över kommunens östra delar. Det är viktigt att ha i åtanke vid arbete med kris- och säkerhetsarbete. Årligen ordnas ett antal publika arrangemang i kommunen. Sannamarken i Fjugesta på hösten, Mullhyttemarken mitt i juli och Lillmarken i Fjugesta samt Torpkonferensen på sommaren, är arrangemang som lockar många besökare. Vid dessa tillfällen mångdubblas antalet människor i och vid kommunens orter. Dessutom besöks golfbanan i Lanna av många gäster dagligen under perioden april-oktober. Ökat antal människor på samma plats medför att en eventuell olycka får större omfattning än vilket annars skulle varit fallet. 3

5 2. Övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 2.1 Bakgrund Lekebergs kommun har sedan 2008 en väl genomarbetad och förankrad risk- och sårbarhetsanalys. I detta dokument omarbetas den dock och följer de riktlinjer som finns i Myndighetens för samhällsskydd och beredskaps föreskrifter om kommuners och landstings risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6). När den förra risk- och sårbarhetsanalysen togs fram skedde det i nära samarbete med kommunledningen, kommunens olika verksamhetsgrenar, kommunala bolag, samverkande myndigheter samt privata aktörer. Tanken var att de aktörer som kan behöva samarbeta vid olyckor och extraordinära händelser också skulle delta i den planeringsprocessen. Lagen om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (2006:544) ger kommunerna ett helt annat ansvar för säkerheten i kommunerna än tidigare. Allt elände som sker drabbar förr eller senare en eller flera kommuner. Det är i kommunerna vi människor bor och verkar. Kommunerna bildar golv i samhället. Utifrån detta golv, i ett underifrånperspektiv, ska den framtida säkerheten byggas. En extraordinär händelse är enligt lagtexten en sådan händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och som kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Det kan poängteras att en kommun (lokal nivå) kan uppfatta en allvarlig händelse som extraordinär medan regional nivå (länsstyrelsen) eller central nivå (regeringen) inte gör det. Enligt lag (2006:544) har kommunen tolkningsföreträde inom sitt eget område. Den har också möjligheter att aktivera lagen om extraordinära händelser och därmed också aktivera krisledningsnämnden. Enligt lagen (2006:544) ska en risk- och sårbarhetsanalys peka på de händelser som kan bli extraordinära om de drabbar kommunen. 2.2 Syfte Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att: * öka medvetenhet och kunskap hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga om risker som finns inom kommunens område och verksamheter * så gott det går, peka ut de händelser som kan bli extraordinära * ge underlag för information till kommunanställda och kommuninvånare * ge planeringsunderlag för hur dessa risker och eventuella konsekvenser, kan reduceras eller elimineras * stödja den fysiska planeringen * utifrån framtaget underlag utveckla förmågan att hantera framtida kriser 4

6 * på sikt bygga ett tryggt och hållbart samhälle 2.3 Mål Kraven på kommunen i samhällets krishanteringssystem anges i den historiska överenskommelsen ( ) mellan staten och dåvarande Svenska Kommunförbundet (nu Sveriges kommuner och landsting) om primärgruppernas uppgifter och ersättning vid fredstida krishantering och kan sammanfattas i följande målbild: * kommunen ska ha goda kunskaper och en samlad bild om risker och sårbarheter inom kommunens ansvarsområde och verksamheter * kommunen ska ha en risk- och sårbarhetsanalys * kommunen ska ha en plan för hur risker och sårbarheter kan röjas eller minskas * kommunerna ska ha en plan för hur konsekvenserna av en extraordinär händelse ska hanteras * kommunen ansvarar för att samordna alla aktörer inom eget område när det gäller krishantering, både avseende förberedelser och genomförande. Från och med finns en justering av den tidigare överenskommelsen från Den justerade överenskommelsen ersätter det tidigare avtalet från och med 1 januari Metod Risk- och sårbarhetsanalysen är en sammanställning av både en riskanalys och en sårbarhetsanalys. Riskanalysen redovisar ett förhållande mellan sannolikheten av att en oönskad händelse ska/kan inträffa och händelsens presumtiva konsekvenser. I en riskanalys kan varje risk värderas i ett diagram. Riskerna kan utifrån dessa värderingar rangordnas och prioriteras. Riskanalysen utgår från ett visst objekt. För arbetet med denna risk- och sårbarhetsanalys har en del underlag från kommunens risk- och sårbarhetsanalyser från 2008 samt 2011 använts. Kontakt med tjänstemän inom alla förvaltningar, antigen genom personliga möten och/eller via telefon och e-post har ägt rum. Underlag från den nya översiktsplanen som för närvarande är ute för samråd har också använts. Sårbarhetsanalysen klargör hur en risk som utlöses praktiskt påverkar omgivningen samt vilken förmåga som finns hos de administrativa system som ska hantera den. Sårbarhet beskrivs ibland lite förenklat som förhållandet mellan befintlig säkerhetsnivå å ena sidan och önskad säkerhetsnivå å den andra. Att det finns en skillnad mellan befintlig och önskad säkerhetsnivå beror på att säkerhet, som all annan kommunal verksamhet, kostar pengar. Politikens uppgift är, nästan alltid, att fördela knappa 5

7 resurser. Det gäller även säkerhetsområdet. Men vetskapen om en viss risk eller en viss sårbarhet är i sig en viktig kunskap för berörda aktörer. 2.5 Avgränsning Denna risk- och sårbarhetsanalys redovisar de risker och sårbarheter som bedöms finnas i kommunen. Det finns risker och sårbarheter som ännu ej upptäckts och som inte finns med i denna handling. Sannolikheten att en viss händelse ska inträffa kan också bedömts så låg att den därför lämnas utan åtgärd. Det är en sårbarhet i sig som kommunen måste leva med och skapa förmåga att hantera. Exempel på osannolika händelser är färjekatastrofen Estonia (1994) och flodvågen i bortre Asien (2004). Båda händelserna drabbade kommuner i Örebro län och ställde den lokala krishanteringsförmågan på prov. Båda händelserna slog till överraskande. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har tagit fram åtta punkter som ska behandlas i kommunens risk- och sårbarhetsanalys. Denna handling följer MSB:s anvisning. Syftet med anvisningen är att uppgifterna i risk- och sårbarhetsanalysen lätt ska kunna sammanställas med andra aktörers uppgifter, och användas i hela krishanteringsperspektivet: kommun/landsting länsstyrelse regering. Punkterna är: 1. övergripande beskrivning av kommunen 2. övergripande beskrivning av arbetsprocess och metod 3. övergripande beskrivning av identifierade samhällsviktiga verksamheter 4. identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska områden 5. övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser 6. bedömning av förmågan i samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område, att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till extraordinära händelser 7. bedömning av kommunens förmåga att motstå och hantera risker som kan leda till extraordinära händelser 8. planerade och genomförda åtgärder samt en bedömning av behovet av ytterligare åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 3. Övergripande beskrivningar av identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Med samhällsviktig verksamhet menas enligt MSB, en verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: * ett bortfall av, eller svår störning i verksamheten som ensamt eller tillsammans med 6

8 motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid kan leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället * verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt Om efterfrågan på el vid någon tidpunkt är större än tillgången så riskerar eldistributionen att kollapsa. Därför har projektet Styrel genomförts. Styrel står för Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer. Styrel är ett modernt system för att på lokal och regional nivå kunna prioritera så att de elanvändare som är kritiska för samhället får el även vid en elbristsituation. Genom Styrel möjliggörs mer selektiva bortkopplingar i elnätet. Målet är att de totala negativa konsekvenserna för samhället minimeras genom en enkel och effektiv planeringsprocess. Underlaget från kommunens identifiering av samhällsviktiga verksamheter i Styrelprojektet och pandemiplanering har använts för att få en övergripande bild av vilka samhällsviktiga verksamheter som kan finnas i kommunen. Sektorer Typer av identifierad verksamhet Energiförsörjning Distribution av el, fjärrvärme samt tillgången av drivmedel Information och kommunikation Internet, tidningar, post, IT och teletjänster Finansiella tjänster Kontanthantering, betalningsförmedling Socialförsäkringar och trygghetssystem Försörjningsstöd, socialförsäkringar, a- kassa Hälso- och sjukvård Primärvård, dagmottagningar, läkemedelsförsörjning, funktionshindrade och äldre Skydd och säkerhet Räddningstjänst, polis Transporter Vägar Kommunalteknisk försörjning Dricksvattenförsörjning, avloppshantering, renhållning, sophantering, väghållning Livsmedel Distribution och kontroll av livsmedel Handel och industri Detaljhandel Offentlig förvaltning Ledningsfunktioner, stödfunktioner, tjänsteproduktioner 3.1 Ansvarsförhållanden Krishanteringssystemet bygger på tre ansvarsprinciper: Verksamhetsansvar innebär att den som bedriver en verksamhet är ansvarig för att verksamheten kan hållas igång och att aktören kan leverera enligt lagar och avtal. Ett exempel är elbolagen som ansvarar för leveranser av el från produktion till konsumtion i det enskilda hemmet. Vid leveransstörningar ska det enskilda elbolaget vidta åtgärder och återställa leveransen. 7

9 Sektoransvar innebär att en central myndighet svarar för att aktörer inom angiven sektor följer lagar och bestämmelser. Inom elsektorn har Svenska Kraftnät denna uppgift. Områdesansvar innebär att vissa myndigheter pekas ut och bär ansvar för krishantering inom sitt område. På lokal nivå har primärkommunerna detta ansvar. Länsstyrelsen har samma ansvar på regional nivå och regeringen på central nivå. Säkerhetsplaneringen styrs av ett underifrånperspektiv, landets säkerhet ska byggas från kommunerna och uppåt. De enkla principer som gäller är: Ansvarsprincipen den som är ansvarig för en viss verksamhet idag ska även bära detta ansvar vid kriser Likhetsprincipen krishantering ska mötas med den organisation och det kunnande som finns i samhället idag Närhetsprincipen kriser och händelser ska så långt det är möjligt hanteras och löses på den nivå och inom det område de inträffar Kommunen har alltså områdesansvar och ska därmed samordna krisinsatser inom eget område när så behövs. Det innebär inte att kommunen tar över allt ansvar utan skapar möjligheter för samverkan och samordning. För att en kommun ska kunna lösa sina uppgifter behövs: * ett väl fungerande nätverk inom kommunen och mellan kommunen och de aktörer som verkar inom kommunens område * en tvärsektoriell risk- och sårbarhetsanalys * förmåga att samordna information inom kommunen samt mellan kommunen och övriga aktörer som berörs av en krissituation * förmåga att lämna adekvat information till kommuninvånarna, via egna informationsvägar och via medierna * en kompetent krisorganisation * möjligheter att personellt och utrymmesmässigt skapa möjligheter för samverkan och samordning mellan aktörer som berörs av en krissituation 4. Identifierade och värderade risker, sårbarheter samt kritiska beroenden inom kommunens geografiska område 4.1 Kommunens riskbild Dramatiska händelser i Lekebergs kommunen kan inträffa hastigt, oväntat och ibland utan förvarning. Konsekvenserna kan bli omfattande och kommunledningens förmåga prövas. Kommunledningens trovärdighet kan också skadas vid felaktigt eller för sent agerande. Dramatiska händelser kan ske på grund av handhavandefel (mänskliga faktorn), tekniska fel, kraftiga oväder, såväl sommar som vinter, samt våld eller annan 8

10 avsiktlig negativ samhällspåverkan. En händelse kan bedömas som liten inledningsvis men starta en kedjereaktion och eskalera till en stor och dramatisk händelse. Det är ofta svårt att inledningsvis definiera händelsens omfattning och konsekvenser. Är den liten, stor eller kanske extraordinär? Det kan bli en kamp mellan kommunen, andra aktörer, medierna och allmänheten att teckna bilden av det inträffade. Kommunledningen måste vara lyhörd, snabb och aktiv för att få grepp om läget därmed få underlag för att vidta rätt åtgärder eller så riktiga åtgärder som möjligt. På uppdrag av Länsstyrelsen i Örebro län har SMHI under 2011 med hjälp av klimatscenarior från den senaste globala klimatforskningen modellerat framtida temperatur, nederbörd och vattenföring för länet. Resultaten visar på ett betydligt varmare klimat i slutet av seklet med ökade årsmedeltemperaturer jämfört med referensperioden Nederbörden förväntas också öka. Temperatur- och nederbördsökningen blir troligtvis störst under vintern. Trenden visar alltså på varmare och blötare vintrar med mindre snö, vilket innebär att vårflodens storlek minskar. Istället ökar vattenflödena under senhösten och vintern. Den minskade vårfloden kan innebära att extremvattenföring minskar medan medelvattenföring istället ökar tillföljd av den ökade nederbörden. Det innebär att ras- och översvämningsriskerna troligtvis minska under våren men ökar under höst och vinter. Under sommaren däremot förväntas ett torrare klimat och lokalt kan det bli vattenbrist under särskilt torra somrar. Med ökade temperaturer sommartid följer även kraftigare och fler skyfall, vilket kan öka extremvattenföringen i mindre vattendrag och skapa problem för dagvattenhanteringen som redan idag har problem med avledningen vid skyfall. 4.2 Riskinventeringslista Extrema väderhändelser Olyckor Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Kraftiga oväder, sommar eller vinter Översvämningar Skogsbrand Farliga anläggningar Föroreningar i mark och vatten Farligt gods Bränder Trafikolyckor Flygolyckor Publika evenemang Dricksvattenförsörjning Livsmedelsförsörjning Teleavbrott Elavbrott Värmeförsörjning 9

11 Finansiella system IT-säkerhet Drivmedelsbrist Antagonistiska hot och social oro Sjukdomar Etniska motsättningar Dataintrång Pandemi Epidemi Epizooti zoonoser Influensa 4.3 Extrema väderhändelser Kraftiga oväder Kommunen består av både skogsbygd och jordbruksbygd och har varit relativt förskonad från extrema väderförhållanden. Sommartid påverkas inte det öppna landskapet nämnvärt av kraftig vind eller nederbörd. Dock kan skogsbygden påverkas både sommar och vinter och vid oväder försvåra framkomligheten på vägar i området. Vintertid kan kraftiga snöoväder skapa problem på vägarna i kommunen framför allt på E 18 som är starkt trafikerad. Elförsörjningen i kommunen har blivit säkrare de senaste åren då ledningar grävts ner i marken framför allt i tätorterna och på landsbygden. Där luftledningar finns pågår röjning av ledningsgator kontinuerligt Översvämningsrisker Beräknade översvämningsrisker längs med Svartån söder om Fjugesta visar att riskerna är störst runt östra sidan om sjön Teen. Det är främst sträckan mellan Backa damm och sjön Teen som riskerar att översvämmas. Området är i dag mestadels obebyggt (enstaka hus förekommer). Stora delar ligger i ett större sammanhängande våtmarksområde där förhöjda vattennivåer inte borde medföra några större risker. Svartån fortsätter i nordöstlig riktning från Fjugesta där det finns översvämningsrisker i områdena söder om Lanna och Hidingebro. Dessa områden utgörs idag till största del av jordbruksmark och förväntade översvämningar antas inte medföra några större risker. Trenden för framtiden visar på varmare och blötare vintrar med mindre snö, vilket innebär att vårflodens storlek minskar. Istället ökar vattenflödena under senhösten och vintern. Den minskade vårfloden kan innebära att extremvattenföring minskar medan medelvattenföring istället ökar till följd av den ökade nederbörden. Det innebär att rasoch översvämningsriskerna troligtvis minskar under våren men ökar under höst och vinter. 10

12 4.3.3 Skogsbränder Skogsbränder kan drabba kommunens skogsområden väster genom Kilsbergen med stort ekonomiskt bortfall som följd. Ingen av kommunens tätorter bedöms ligga direkt i riskområde för skogsbränder. Däremot kan vägar tillfälligt blockeras av brand eller brandrök. 4.4 Olyckor Farliga anläggningar Nedan anges de tre viktigaste anläggningarna som kan anses utgöra de största säkerhetsriskerna i Lekebergs kommun. Trioplast Fjugesta AB är tillverkare av emballagelösningar i polyetenfilm och sträckfilm. Det värsta riskscenariot där är om en brand skulle uppstå i de eldfängda produkter som företaget hanterar och tillverkar. NEMAX Miljöhantering AB tar hand om farligt avfall, främst hantering och transport av blybatterier och oljefilter. Fjugesta Gummiverkstad AB driver försäljning och reparation av däck för både lantbruk, industri och privatpersoner. En brand där kan orsaka kraftig rökutveckling som kan vålla obehag för närliggande skola Föroreningar I Lekebergs kommun finns knappt 200 misstänkta eller konstaterat förorenade områden. Konstaterade föroreningar härrör huvudsakligen från gruvor och upplag, järn- och stålindustrier, plantskolor samt bensinstationer. Många av dessa verksamheter är avvecklade sedan länge. I dagläget har knappt 50 av de förorenade områdena riskklassificerats enligt Naturvårdsverkets arbetsmetod för bedömning av förorenade områden. Områden kan enligt den bedömningen delas in i fyra riskklasser, där klass 1 innebär mycket stor risk och klass 4 liten risk. I Lekebergs kommun har ingen klassats som klass 1. I klass 2 finns 18 områden, i klass 3 finns 23 områden samt 7 områden i klass 4. Övriga identifierade områden återstår att inventera och vissa har bedömts som icke relevanta för klassificering Farligt gods Eftersom alla vägar byggs för att användas sker också transporter med farligt gods på dessa. För att minska risken för olyckor används olika metoder. Större vägar med mycket trafik läggs i dag i stor utsträckning utanför tätorterna. Staten, genom länsstyrelsen, ger varje år ut en karta med rekommenderade transportvägar för farligt gods. Den revideras i samverkan med kommunerna. På vägar som har högt skyddsvärde, t ex väg genom vattentäkt, kan transporter med farligt gods förbjudas. Säkerhetskraven på fordon som transporterar farligt gods ökar för att minska risken vid olyckor. Fortfarande ligger dock drivmedelstankarna på lastbilar relativt oskyddade och kan springa läck om de utsätts för yttre våld. En fulltankad lastbil kan ha upp till tusen 11

13 liter diesel i utanpåliggande tankar. Det saknas ofta information om vilken typ av kemikalier som transporteras. Vid en olyckshändelse i närheten av bostäder, äldreboende, skolor, förskolor, samlingsplatser etc. kan det bli allvarliga konsekvenser för medborgarna. Kommunen genomkorsas av ett antal större vägar med ganska tung och tät trafik. E 18 i norra delen av kommunen, förbindelsen Stockholm-Oslo, har sedan 2008 motorvägsstandard fram till Lekhyttan för att vidare västerut övergå till 2+1 väg med avskiljande vajerräcke. Den del av E 18 som passerar genom Lekebergs kommun är den mest trafikerade trafikleden i kommun. Länsväg 204 från Lanna, förbi Fjugesta och genom Gropen och Mullhyttan är annars den trafikled som berör kommunen mest. På väg 518 som går genom vattenskyddsområdet går många tyngre fordon (trots förbud går en del tyngre fordon med farligt gods). Många fordon och mycket tung trafik passerar dagligen och det upplevs ibland besvärligt för boende i Mullhyttan och Gropen där länsväg 204 går genom dessa orter Bränder Bränder i fastigheter kan få snabba förlopp. Vid bränder är det bostäder för äldre och funktionshindrade som är den största risken. Dessutom ökar den risken om dessa bostäder är byggda i flera plan. I Lekebergs kommun, i tätorten Fjugesta, finns två boenden samt ett hyreshus där det finns servicelägenheter. Linden har två våningsplan, balkong med smal brandtrapp, en något bredare innetrapp. Hiss finns. Oxelgården har två sammanbundna huskroppar med tre våningar varav en våning är gruppboende LSS, två trappor samt en hiss. Kastanjen är ett vanligt hyreshus där det även finns lägenheter med särskild service enligt LSS. Brand i kulturbyggnader kan innebära att oersättliga värden går till spillo. Det finns fina kulturmiljöer i Lekeberg t ex kyrkor av trä som är oersättliga och där flera de senaste åren försetts med sprinkler Trafikolyckor Trafikolyckor är ofta dramatiska framför allt om det är många inblandade personer som t ex bussolyckor som kan ge förödande konsekvenser. Trafikolyckor med lastbilar, lastade med farligt gods och som sker i någon av kommunens tätorter kan också få förödande konsekvenser Flygolyckor Örebro flygplats ligger alldeles öster om kommungränsen. Flygplatsen har reguljärt-, charter- och fraktflyg, med ganska livlig aktivitet. Start och inflygning sker ofta från söder, det vill säga över kommunens östra delar. Det är viktigt att ha detta i åtanke vid säkerhetsarbete eftersom en flygolycka nästan alltid får allvarliga konsekvenser. 12

14 4.4.7 Publika evenemang Årligen ordnas ett antal publika arrangemang i kommunen. Sannamarken i Fjugesta på hösten, Mullhyttemarken mitt i juli och Lillmarken i Fjugesta samt Torpkonferensen på sommaren, är arrangemang som lockar många besökare. Vid dessa tillfällen mångdubblas antalet människor i och vid kommunens orter. Dessutom besöks golfbanan i Lanna av många gäster dagligen under perioden april-oktober. 4.5 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem Dricksvattenförsörjning och avlopp Förorenat vatten i det kommunala ledningsnätet kan bli förödande för kommunens verksamhet. God vattentillgång och kvalitet på vattnet är en av de viktigaste funktioner i dagens samhälle. Ett förstört grundvatten eller råvatten kommer att få stora negativa konsekvenser på all verksamhet som nyttjar kommunens VA-verksamhet. En tankbilsolycka i anslutning till något av kommunens vattenintag kan få oanade följder. Dricksvattenförsörjningen tas för Fjugestas del lokalt. Mullhyttan får sitt vatten från Laxå medan Lanna får sitt från Örebro via Vintrosa. Skyddsområde finns idag vid brunnsområdet och vattenverket i Fjugesta. Eftersom Lekeberg i stor utsträckning är en lands-bygdskommun finns ett stort antal enskilda vattentäkter vilket särskilt måste beaktas vid planläggning utanför tätorterna. I framtiden förväntas torrare klimat under somrarna och lokalt kan det bli vattenbrist under särskilt torra somrar. Med ökade temperaturer sommartid följer även kraftigare och fler skyfall, vilket kan öka extremvattenföringen i mindre vattendrag och skapa problem för dagvattenhanteringen som redan idag har problem med avledningen vid skyfall. När det gäller vatten- och avlopp i Hidige-Lannaområdet har Lekeberg ett samarbete med Örebro kommun som distribuerar vatten till området och också tar emot avloppsvatten därifrån. I Mullhyttan är vatten- och avloppsnätet kopplat till Laxå kommun där kommunerna har ett samarbete avseende vatten- och avloppsfrågan. Det finns långt framskridna planer på att via Örebro försörja kommunen med dricksvatten från Vättern. I händelse av elavbrott finns fast reservkraft vid vattenreningsverket samt ett mobilt reservkraftaggregat stationerat vid avloppsreningsverket Livsmedelsförsörjning Ofta är livsmedelsförsörjningen en privat verksamhet som är svår att fånga upp. Beredskapen hos de privata aktörerna blir avgörande. Om elbortfall skulle ske finns samarbete mellan butiker i de olika butikskedjorna så att butiker kan förstärkas med varor från kollegor i områden som inte drabbats av elbortfall. 13

15 I kommunens regi finns verksamheter med tillagningskök och mattjänst som transporterar ut mat till människor i behov av hemtjänst. Mat till hemtjänsten köps in från extern tillagare som finns i Sala. Logistikverksamheten är generellt mycket beroende av vägnätet men förbrukar även stora mängder drivmedel. Problem eller störningar av den karaktären skulle orsaka störningar som gör att livsmedelstransporter svår svårare att ta sig fram Teleavbrott I Örebro län är alla telefonstationer fiberanslutna vilket skapar säker fast telefoni och datatrafik. Det innebär nedgrävd fiber ända in till och i stationerna vilket skapar säkerhet mot väderpåverkan. En risk som kan finnas är att det kan ske grävskador, eller avgrävning, av redan nedgrävda ledningar. Ett långvarigt avbrott i kommunikationsmöjligheterna som tele erbjuder, skapar problem för såväl privatpersoner som kommunens verksamheter. Utan kontakt med omvärlden blir kommunen avskärmad och får större svårigheter att kommunicera med verksamheter såväl innanför som utanför kommungränsen. Ett akut problem skulle kunna bli svårigheten att nå räddningstjänst, ambulans eller polis Elavbrott Lekeberg har inget eget elbolag utan det är E.ON och Fortum som är leverantörer av el, E.ON öster om gamla sträckningen av järnvägen (Svartåbanan) och Fortum väster om densamma. I tätorterna är ledningarna nedgrävda men elen transporteras i luftledningar på landsbygden. Ledningsgatorna är till stor del trädsäkrade då röjning sker kontinuerligt. Dock kan man aldrig försäkra sig helt från elavbrott, ju längre ledning desto större exponeringsyta. Skalskyddet är av varierande kvalitet, fördelningsstationerna är inhägnade. Vid ett större elavbrott finns några stycken reservelaggregat som kan användas för punktinsatser, dock finns ingen möjlighet att avhjälpa större områden. Kraven på elnätägarna har höjts efter stormen Gudrun som drabbade södra Sverige i januari Efter tolv timmars elbortfall är nätägarna numera skyldiga att betala ersättning till kunderna. Kommunhuset saknar reservkraft vilket gör det omöjligt att bedriva ledning därifrån under ett längre elavbrott. Boendet Oxelgården är förberett och har ett mobilt kraftverk. Linden är förberett för att koppla in mobilt kraftverk. Kastanjen är en vanlig hyresfastighet utan sådan möjlighet Värmeförsörjning Ett bortfall i värmeförsörjningen får precis som ett elavbrott stora konsekvenser för invånarna i kommunen. I tätorten Fjugesta levererar Lekebergs Bioenergi AB fjärrvärme till samtliga fastigheter. Om ett avbrott i värmeförsörjningen (elavbrott) inträffar finns reservkraft så att oljepannorna kan komma igång. Under förutsättning att cirkulationspumpar finns kan alltså värmeförsörjningen i tätorten fungera. I skolorna i 14

16 Mullhyttan och Hidinge finns bergvärme liksom i flerbostadshus i Mullhyttan. På landsbygden finns direktverkande el, luftvärmepumpar samt vedeldning Finansiella system Normalt används kort vid betalning och vi har sällan kontanter på oss eller undanlagda i reserv. Vid störningar i finansiella system uppstår snabbt problem. Gamla system som att skriva upp kan bli aktuellt om butiksägare accepterar en sådan lösning IT-bortfall Dagens samhälle blir mer och mer beroende av så kallade e-tjänster och tekniska lösningar. Det gäller även Lekebergs kommun, kommunen har ett eget fibernät i Fjugesta. Sårbarheten är dock stor, ett haveri eller brand i kommunens serverhall eller utanför kommunens område skulle medföra stora konsekvenser eftersom kommunens verksamhet är helt beroende av det egna IT-systemet, bland annat kommer inte kommunens växel att fungera. Kommunledningen kommer inte heller att kunna leda kommunen från kommunhuset eftersom reservkraft saknas. Ett långvarigt IT-bortfall har stor påverkan på kommunens förmåga att ge invånarna god service Drivmedelsbrist En stor del av den samhällsviktiga verksamheten är beroende av en fungerande drivmedelsförsörjning. Det finns ingen branchgemensam plan för hur störningar i drivmedelsdistributionen ska mötas. Faller elen bort stannar bensinstationerna och drivmedlet ligger kvar i tankarna på marken. Fordonen har den bensin eller diesel som finns i respektive fordonstank. Energimyndigheten har uppmärksammat detta och ska under 2013 tillsätta en utredning som ska se över hela drivmedelskedjan från produktion vid raffinaderier till konsumtion vid bensinstationerna. Utredningen ska klargöra vilka funktionskrav som måste ställas för att sårbarheten ska minskas. Resultatet ska vara klart år För kommunen innebär drivmedelsbrist störningar i kommunviktiga transporter som hemtjänstens vårdresor och skolskjutsar. Även näringslivet och kollektivtrafiken kommer att drabbas. Om störningar i drivmedelsdistributionen begränsas till ett mindre område som Lekebergs kommun eller södra delen av Örebro län kan fordon tankas utanför det drabbade området. Branschen kan också köra in tankbilar i det drabbade området och sälja drivmedel direkt från tankbil. 4.6 Antagonistiska hot och social oro Social oro Lekebergs kommun erbjuder överlag en lugn och säker miljö för sina invånare. Ökad användning av sociala medier skapar dock möjligheter för anonyma att trakassera 15

17 enskilda eller grupper av människor. Den nya hetskulturen via nätet, växer främst bland ungdomar och därmed i skolmiljön. Detta sker i små såväl som i större orter. Trakasserier på nätet kan börja i liten skala men snabbt växa och bli stora och svårkontrollerade. När det gäller hot och våld mot personal finns risken för detta inom alla områden. Inom vård och omsorg och familjestöd är risken dock mindre. De områden där riskerna bedöms större är inom psykiatrin och individ- och familjeomsorgen. Inom psykiatrin möter personalen ofta brukaren i hemmet vilket kan innebära en större sårbarhet. Inom individ- och familjeomsorgen möter personalen brukarna både i hemmet och på arbetsplatsen. Avsiktliga skadehändelser är inte lika vanliga som olyckor, men de har kraft att orsaka mycket stor skada i samhället. Det kan röra sig om allt från mindre handlingar utförda av en enstaka person till organiserad brottslighet och terrorism. När det gäller organiserad brottslighet och terrorism har hotbilden förändrats de senaste åren Sabotage och dataintrång Sabotage kan få flera konsekvenser, bland annat databortfall och dataleveransbortfall. Vid databortfall försvinner data som finns i våra system medan leveransbortfall hindrar oss att nå data. I bägge fallen kan det behövas omstart av datasystem och driftavbrott till följd. Ett dataintrång i kommunens system skulle kunna innebära att personakter och/eller journaler i verksamhetssystem riskerar att läcka och att skyddade handlingar kan spridas trots sekretess. 4.7 Sjukdomar Pandemi En smitta i till exempel mat eller vatten kan få förödande konsekvenser om många drabbas. En pandemi kan drabba stora mängder människor och skapa störningar i samhället. Sjuka människor måste stanna hemma och kräver i sin tur att friska anhöriga stannar hemma och vårdar dem. Sjukvården kan inte och vill egentligen inte att de sjuka ska uppsöka sjukhusen då de binder upp stora sjukvårdsresurser och sprider influensan vidare. Primärvården, främst vårdcentralerna, och hemtjänsten blir hårt belastade. Frivilliga måste engageras. Erfarenheter från tidigare pandemier visar att det som utmärker en situation med influensapandemi jämfört med många andra allvarliga störningar är att: * det är en smittsam sjukdom. Varje fall genererar nya fall, situationen försvåras gradvis * ett stort antal människor insjuknar * hälso- och sjukvård samt kommunal omsorg utsätts för mycket stor belastning under en längre tid, samtidigt som personalen utsätts för smitta 16

18 * nyckelpersoner insjuknar och kan inte arbeta, samhällets funktionalitet går ner * hela landet kan drabbas samtidigt liksom stora delar av vår omvärld * pandemin kan pågå under flera månader samt återkomma i en eller flera vågor Epizooti - zoonoser Epizootier är djursjukdomar som kan spridas till andra djur. Zoonoser är djursjukdomar som kan spridas till människor. Sverige har överlag en god djurhållning. De stora djurförflyttningar som sker utomlands till och från djurmarknader förekommer inte. Sverige har också goda kontrollsystem av djur - av djurägarna själva, Jordbruksverket via distriktsveterinärer och länsstyrelserna samt statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Zoonoser hanteras av smittskyddsläkaren. Den farligaste sjukdomen som kan drabba nötkreatur är Mul- och klövsjukan. Den finns dock inte i Sverige. Fågelinfluensa och mjältbrand är andra sjukdomar som förekommer och förekommit mycket sällan i landet. I Storbritannien inträffade för ca 20 år sedan galna kosjukan med förödande effekter. Den drabbade nötkreatur som utfordrats med kraftfoder gjort på animaliska produkter. Sjukdomen finns inte i Sverige. Efterhand som klimatet blir varmare i våra trakter kan sjukdomar som vi hittills inte sett, söka sig norrut mot våra trakter. Djurbesättningar i Lekebergs kommun mår bra. Det är relativt långt mellan gårdar med besättningar vilket minskar risken för sjukdomsspridning. Det som talar mot Lekeberg är att djursjukdomar normalt kommer söderifrån och sprider sig norrut i landet. Epizooti = utspridd spridning av allvarlig, smittsam djursjukdom, exempelvis mul- och klövsjuka, BSE (galna kosjukan) Zoonos = sprids mellan människor och djur, exempelvis salmonella, mjältbrand, rabies, pest 17

19 4.8 RISKMATRIS I en riskmatris värderas en risk utifrån två parametrar sannolikhet och konsekvens där båda värderas i skalan 1-5 (1=lägst, 5=högst). Förklaring Klassificering av sannolikheter samt konsekvenser för liv, miljö, egendom samt produktion har gjorts utifrån klassningen i tabellerna nedan. Klassificering av sannolikhet Klassificering Sannolikhet Omfattning 1 Mycket liten Mindre än 1 gång per 1000 år 2 Liten 1 gång per år 3 Trolig 1 gång per år 4 Stor 1 gång per 1-10 år 5 Mycket stor Mer än en gång per år Klassificering av konsekvenser på liv och hälsa Konsekvensklass Klassificering Karaktär 1 Mycket begränsade Övergående lindriga obehag 2 Begränsade Enstaka skadade, varaktiga obehag 3 Allvarliga Enstaka svårt skadade, svåra obehag 4 Mycket allvarliga Enstaka dödsfall, flera svårt skadade 5 Katastrofala Flera dödsfall, 10-tals svårt skadade Klassificering av konsekvenser på miljö Konsekvensklass Klassificering Karaktär 1 Mycket begränsade Ingen sanering, liten utbredning 2 Begränsade Enkel sanering, liten utbredning 3 Allvarliga Enkel sanering, stor utbredning 4 Mycket allvarliga Svår sanering, liten utbredning 5 Katastrofala Svår sanering, stor utbredning Klassificering av konsekvenser på egendom Konsekvensklass Klassificering Karaktär 1 Mycket begränsade Ej förstörd egendom 2 Begränsade Delvis förstörd egendom 3 Allvarliga Förstörd egendom 4 Mycket allvarliga Förstörd egendom 5 Katastrofala Förstörd egendom Klassificering av konsekvenser på produktion Konsekvensklass Klassificering Karaktär 1 Mycket begränsade Driftstörning under någon timme 2 Begränsade Driftstörning under några dagar 3 Allvarliga Driftstörning under flera dagar 4 Mycket allvarliga Driftstopp i veckor 5 Katastrofala Driftstopp under längre tid 18

20 Förklaring av klassificering av konsekvenserna: 1 Mycket begränsade: Små skador eller förluster på kort sikt 2 Begränsade: Måttliga skador eller förluster på kort sikt 3 Allvarliga: Betydande skador eller förluster på kort eller lång sikt 4 Mycket allvarliga: Mycket stora skador eller förluster på lång sikt 5 Katastrofala: Extremt allvarliga skador förluster på lång sikt eller permanent De sårbarheter och risker som redovisas i tabellerna är de som innebär allvarliga eller värre konsekvenser på liv och hälsa, miljö, egendom respektive produktion. Därefter vägs sannolikhet och konsekvens samman och resultatet kan redovisas i en förenklad riskmatris som bilden visar. Denna matris bör dock inte ensamt vara utgångspunkt vid värdering av risk och vilken risknivå som ska tolereras. 19

21 Riskvärdering Mycket hög sannolikhet (1gång/år) Hög sannolikhet (1gång/10 år) Medelhög sannolikhet (1 gång/50 år) Låg sannolikhet (1 gång/100 år) Mycket låg sannolikhet (1gång/1 000 år) Mycket begränsade Begränsade Allvarliga Mycket allvarliga Katastrofala 1. Värmebölja 2. Storm och snöoväder 3. Översvämning 4. Stora nederbördsmängder 5. Skogsbrand 6. Utsläpp från farliga anläggningar 7. Olycka i samband med transport av farligt gods 8. Stor olycka med flera inblandade 9. Brand eller annan katastrof i publikt område 10. Störning i dricksvattenförsörjning 11. Störning i livsmedelsförsörjning 12. Störning i de finansiella systemen 13. Störning i elförsörjningen 14. Störning i de elektroniska kommunikationerna 15. Störningar i värmeförsörjningen 16. Drivmedelsbrist 17. Störningar i transportsystemet 18. Antagonistiska hot 19. Social oro 20. Pandemi 21. Epizooti och zoonos 20

22 Objekt där en olycka påverkar människors liv och hälsa riskbedömda med konsekvens och sannolikhet Namn på objektet Äldreboende Större vägar i kommunen Större elavbrott Olycka i tätort Riskkälla Sängliggande människor, dementa Många människor inblandade Många människor inblandade Befolkning Farliga anläggningar Omsorgsboende Funktionshindrade Invånare Tänkbar olyckstyp Brand Allvarlig bussolycka (skollänsturistbuss) Kraftigt oväder Farligt utsläpp Brand Lastbil med farligt gods Konsekvens människa Dödsfall, oro, rök-, brännskador Dödsfall, klämskador Oro, kroppsskador, omflyttning Dödsfall, oro, brännskada Dödfall, oro, rökbrännskada Dödsfall, skadade, oro, omflyttning Konsekvensklass Sannolik liv -het Dricksvatten Invånare Elavbrott Magsjuka 3 3 Dricksvatten Invånare Bakterier Magsjuka 3 3 Livsmedel Användare av livsmedel Längre elavbrott Svårigheter att få tag på 2 3 Flygolycka Offentlig byggnad, stort evenemang Många människor inblandade Många människor inblandade Plan störtar i/nära tätort Brand livsmedel Dödsfall, skadade Dödsfall, skadade

23 Objekt där en olycka påverkar människors liv och hälsa riskbedömda med konsekvens och sannolikhet Namn på objektet Större elavbrott Bensinstation i tätbebyggt område Riskkälla Många människor inblandade Många människor inblandade Tänkbar olyckstyp Avgrävd ledning Explosion till följd av brand Social oro Ungdomar Mobbning, kränkning Social oro All kommunal verksamhet All kommunal verksamhet All kommunal verksamhet Skolor, förskolor Skolor, förskolor Personer som skipa egen rättvisa, organiserad brottslighet Hot, våld, förföljelse terror Epidemi/pandemi Utbrott av influensaepidemi Naturkatastrof Värmebortfall Svåra stormar, snöfall Längre strömavbrott Konsekvens människa Oro, omflyttning Dödsfall, brännskadade, splitterskador Dödsfall, oro psykiska problem Dödsfall, psykiska problem, oro Stora sjuktal, dödsfall bland äldre och svaga Oro, värmebortfall, fysisk skada Oro, värmebortfall, fysisk skada vintertid Sabotage Brand Dödsfall, rökskador, utrymning Hotfull person Hot Psykiska problem, skador, oro Konsekvensklass liv Sannolikhet

24 Objekt där en olycka kan medföra skador på miljön riskbedömda med konsekvensklass och sannolikhet Namn på objektet Riskkälla Tänkbar olyckstyp Konsekvens människa Konsekvensklass liv Sannolikhet Kommunens Farligt Läckage, Förgiftning 5 2 vattentäkter gods, kemikalier utsläpp av farliga ämnen, utsläpp av förorenat vatten av vattentäkt Lekebergsbostäder Sabotage Brand Giftig rök 3 3 Bensinstationer Bensin Explosion till följd av brand Förorenad luft och mark 2 2 I kommunen befintliga kemiska industrier Vägar i kommunen Brand Olycka med farligt gods Kemisk/ gummi brand Kollision, läckage. Brand Deponier Brand Anlagd brand Utsläpp giftig rök Utsläpp, giftig gas, markföroren. Giftig rök, markföroren

25 Objekt där en olycka kan medföra skador på egendom riskbedömda med konsekvensklass och sannolikhet Tänkbar Konsekvens Konsekvensklass Sanno- olyckstyp människa liv likhet Brand Brandskador 4 3 Namn på objektet Lekebergsbostäder Kommunala samlingslokaler I kommunen befintliga kulturbyggnader Riskkälla Sabotage, oaktsamhet Brand Brand Brand i Folkets Hus, bibliotek etc. Olycka, anlagd brand Förskola/skola Brand Olycka, anlagd brand Äldreboende/ omsorgsboende Brand Olycka, anlagd brand IT Intrång Intrång, slarv från anställd, oaktsamhet IT All kommunal verksamhet Virusattack, intrång Naturkatastrof Intrång i server från hacker Svåra stormar, snöfall Svåra materiella skador, behov av renovering eller nybyggnation Svåra materiella skador, förlust av kulturhistoria Svåra materiella skador Svåra materiella skador Svåra materiella skador Svåra materiella skador, sekretessmaterial i fel händer Svåra materiella skador på kommunal egendom

26 Objekt där olycka kan medföra skador på produktion riskbedömda med konsekvensklass och sannolikhet Namn på objektet IT All kommunal verksamh All kommunal verksamh. All kommunal verksamh. Naturkatastrof All kommunal verksamh. Kommunala lokaler All kommunal verksamh. Kommun vattentäkter IT Riskkälla Intrång, konstruktionsfel Elavbrott Avbrott i vattenförsörjn Epidemi/ pandemi Tänkbar olyckstyp Konsekvens människa Konsekvensklass liv Sannolikhet Intrång, brand Driftstopp 5 2 Olycka, sabotage Läcka, sabotage Utbrott av världsomspännande influensapande mi Svåra stormar, snöfall Produktionsbortf all, dålig service till allmänheten Problem främst inom vård/omsorg Stor personalfrånvaro, kraftig försämring av den kommunala servicen Försämring av den kommunala servicen Bombhot Anonymt hot Utrymning, avspärrning, produktionsbortf all Farligt gods, kemikalier Intrång, konstruktionsfel Olycka, sabotage Avbrott i värmetillförsel Produktionsbortfall Läckage, utsläpp av farliga ämnen Driftbrott 3 2 Intrång, brand Driftstopp

27 4.9 Kritiska beroenden Elförsörjning Utan el stannar Sverige är en ofta använd devis. Samhället präglas av en ökande grad av beroenden som gör oss mer och mer sårbara. De flesta samhällsviktiga verksamheter i kommunen är beroende av el och då ökar också sårbarheten vid störningar i elförsörjningen. Livsmedelsförsörjning, sjukvård, kontantbetalning, drivmedel, vattenoch avlopp är några av de verksamheter som är mycket sårbara och finns inte reservkraft kan det ge många negativa konsekvenser Drivmedelsförsörjning Drivmedelsförsörjningen är beroende av el till bensinstationerna. Utan el stannar pumparna och kassor. Drivmedel kan också utebli på grund av störningar i (internationell) produktion och distribution. Brist på drivmedel påverkar bland annat insatsstyrkorna polis, räddningstjänst och sjukvård men även kommunens hemtjänst samt skol- och arbetspendling. Kommunens hemtjänst har extern leverantör av mat. Leverantören kommer från Sala Vattenförsörjning Vatten är vårt vanligaste och viktigaste livsmedel. Vatten är också basen för många verksamheter i samhället. Vattendistributionen är beroende av el liksom reningsanläggningar, pumpstationer, sjukvård. Därför finns ofta reservelaggregat installerade som i sin tur är beroende av diesel. Ett längre elavbrott där reservkraften inte räcker till kan få stora konsekvenser för vatten- och avloppssystemen Fjärrvärme Tätorten Fjugesta har fjärrvärme. Utan el stannar drivrutinerna i värmedistributionen. Reservkraftverk finns så oljepannor kan användas till kunderna under förutsättning att de har cirkulationspumpar. Värmen kan också utebli efter mekaniskt fel i distributionen (skada på eller avgrävning av fjärrvärmeledningar) Livsmedelsförsörjning Livsmedelsförsörjning består bl a av produktion och lagerhållning och för distribution dagligvaruhandel, restauranger och storkök. Livsmedelsförsörjningen är beroende av att det finns tillgång till drivmedel samt el för och vid produktion och leveranser. Kommunens hemtjänst har extern leverantör av mat. Leverantören kommer från Sala Transporter Transporter är avgörande för det moderna samhället med kontinuerliga transporter av varor och tjänster samt personer (skol- och jobbpendling). Transporterna är beroende av att det finns en fungerande infrastruktur (vägar och järnvägar), ett fungerande IT- och kommunikationssystem, el och drivmedel. Transporter för polis, räddningstjänst och sjukvård måste fungera och för det krävs drivmedel. För att den spårbundna trafiken ska fungera krävs att det finns nyckelpersoner. 26

28 4.9.7 Elektroniska kommunikationer Elektroniska kommunikationer utvecklas i rask takt och det påverkar samhället. Information som är både nöje och underlag för beslut är en färskvara. Den nya tekniken underlättar också, när den fungerar, ledningsmöjligheterna inte mist vid krishantering och krisledning. För demokratin innebär den nya tekniken att fler kan delta i och påverka samhällsutvecklingen. I näringslivet minskar man lagren och går över till att försöka producera och leverera varor i precis den mängd och vid den tidpunkt som de behövs (Just In Time). Den nya elektroniska tekniken måste fungera för att samhället ska fungera. Elektroniska kommunikationer är elberoende. El behövs för att driva nästsystemen, både nedgrävda fibernät och master i luftsystemet. Datorer och telefoner har några timmars kapacitet utan tillförsel av el. Insatsmyndigheterna SOS-alarm, polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård drivs med stöd av den moderna tekniken 5. Övergripande beskrivning av särskilt viktiga resurser som kommunen kan disponera för att hantera extraordinära händelser Lekebergs kommuns viktigaste resurser för att hantera extraordinära händelser formuleras i säkerhetslagstiftningens grundläggande principer nära, lika, ansvar. Problem i Lekebergs kommun löses av Lekebergs kommun med den organisation som verkar varje dag och där ansvar ligger kvar hos den eller de som bär detta ansvar dagligen, omsatt i fungerande och kända rutiner. Lekebergs kommun deltar också i regionala och nationella nätverk för att utveckla säkerheten i kommunen. Sedan den 1 mars 2013 finns ett samverkansavtal med Nerikes Brandkår där även kommunerna Askersund, Laxå, Hallsberg, Lindesberg och Nora ingår. Lekebergs kommun ligger i Örebro läns västra del. Vägförbindelserna är goda vilket underlättar för resurstransporter till eller från kommun. Örebro flygplats ligger alldeles öster om kommungränsen. 5.1 Regionala och nationella samverkansformer Lekebergs kommun deltar i Regionala rådet för krisberedskap och skydd mot olyckor. Det är ett forum för övergripande frågor inom samhällets krisberedskap i Örebro län. Rådets uppgift är också att bygga nätverk mellan kommunerna men också med länsstyrelsen och aktörer som har sitt säte utanför kommunen men som verkar inom kommunen eller kan ge kommunen stöd vid krishantering. 27

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet

De största hoten och riskerna i vårt län. En folder om det svenska krishanteringssystemet De största hoten och riskerna i vårt län En folder om det svenska krishanteringssystemet Omslagsbild Översvämning i Brattforsen 2013. Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/björn Olofsson. Utgiven av Länsstyrelsen

Läs mer

2013-04-25. Hallsbergs kommun risk och sårbarhetsanalys

2013-04-25. Hallsbergs kommun risk och sårbarhetsanalys 2013-04-25 Hallsbergs kommun risk och sårbarhetsanalys Antagen av kommunfullmäktige 134/2013 1 Sammanfattning Hallsbergs kommun är i grunden en trygg och säker kommun att leva i. Kommunledningen har förmåga

Läs mer

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld

MSB:s vision. Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld MSB:s vision Ett säkrare samhälle i en föränderlig värld Olyckor och kriser har inga gränser. De sker även om vi inte vill. Vi lever i en tid där samhället förändras snabbt. Plötsligt händer det oväntade.

Läs mer

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018

Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 1(7) Ledningsplan för samhällsstörning och extraordinär händelse Mandatperioden 2015-2018 Antagen av kommunfullmäktige 20150921, 122 2(7) Innehåll Innehåll... 2 Mål för kommunens krisberedskap... 3 Riskbild...

Läs mer

Informationsbrist vid elavbrott

Informationsbrist vid elavbrott Informationsbrist vid elavbrott Kommunikationsutmaningar vid omfattande elavbrott svenska erfarenheter från stormarna Gudrun och Per Mikael Toll Chef enheten för trygg energiförsörjning Energimyndigheten,

Läs mer

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA?

HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? HUR KLARAR JÖNKÖPINGS LÄN EN KRAFTIG VÄRMEBÖLJA? Detta är en sammanfattning av slutrapporten från samverkansprojektet Värmebölja Perioder med ovanligt varmt väder kallas värmeböljor. I takt med att klimatet

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys

Risk- och sårbarhetsanalys 2011-09-30 KS 2011/903 Risk- och sårbarhetsanalys för Kumla kommun Kumla kommun den 30 september 2011 Innehållsförteckning 1. Övergripande beskrivning av Kumla kommun... 3 2. Övergripande beskrivning av

Läs mer

Inriktning informationsuppdrag 2014

Inriktning informationsuppdrag 2014 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 1 (8) ROS-ENSK Christina Andersson 010-240 41 58 christina.andersson@msb.se Inriktning informationsuppdrag 2014 Uppdraget I MSB:s regleringsbrev för

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun

Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Risk- och sårbarhetsanalys Nora kommun Analys av kommunens risker och sårbarheter Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-26, 152 Reviderad av kommunfullmäktige 2013-11-13, 157 Risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna

BEREDSKAP. När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna KRIS BEREDSKAP När samhället hotas av kris krävs engagemang från alla för att vi ska hitta de bästa lösningarna Innehåll Kända politiker dog av viruset 3 Tingsrydsbor ihjälfrusna i hemmet När hemtjänsten

Läs mer

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun

UPOS Växjö. Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun UPOS Växjö Sammanfattande beskrivning av ett Utvecklingsprojekt för Privat-Offentlig Samverkan i Växjö kommun Säkerhetschef Bo Tenland www.vaxjo.se/upos 1 (7) Postadress Box 1222, 351 12 Växjö Besöksadress

Läs mer

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS Antagen av kommunfullmäktige den 15 maj 2014, 39 Risk- och sårbarhetsanalysen Denna risk- och sårbarhetsanalys utgör en revidering av analysen som genomfördes 2006 och vilken

Läs mer

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010

RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 RISK OCH SÅRBARHETSANALYS OCKELBO KOMMUN 2010 Innehållsförteckning Förord 1. Övergripande beskrivning av kommunen 2. Övergripande beskrivning av identifierad samhällviktig verksamhet inom kommunens geografiska

Läs mer

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG

Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU FÖRSLAG Framtida betydande översvämningar att rapportera till EU Historiska betydande översvämningar 1900-2010 Framtida betydande översvämningar När ska data samlas in Initieras av MSB. Vem gör vad? MSB ansvarar

Läs mer

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20

Bilaga 8. Vindelns kommun. Vindelns vattentäkt. Risker. Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Bilaga 8 Vindelns kommun Vindelns vattentäkt Risker Hifab AB, Umeå 2011-01-20 Innehållsförteckning 1 RISKER... 4 1.1 METODIK/BAKGRUND... 4 1.1.1 Riskmatris... 6 1.2 RISKINVENTERING... 6 1.3 RISKANALYS...

Läs mer

Försvarsdepartementet

Försvarsdepartementet Ds 2006:1 En strategi för Sveriges säkerhet Försvarsberedningens förslag till reformer REGERINGENS PROPOSITION 2005/06:133 Samverkan vid kris - för ett säkrare samhälle Säkerhetsstrategin Arbetet bör bedrivas

Läs mer

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid

Vägledning för samhällsviktig verksamhet. Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig verksamhet och kritiska beroenden samt bedöma acceptabel avbrottstid Vägledning för samhällsviktig verksamhet Att identifiera samhällsviktig

Läs mer

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente.

Plan. Krisledningsplan. Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 KS14-281 003. Föreskrifter. Policy. Program. Reglemente. KS14-281 003 Krisledningsplan Vid extraordinära och allvarliga händelser 2014-2018 Föreskrifter Plan Policy Program Reglemente Riktlinjer Strategi Taxa Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13 41 Innehållsförteckning

Läs mer

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010

Frågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010 samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se

Läs mer

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål

Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö. Jan-Peter Stål Konsekvenser av ett större elavbrott i Malmö Jan-Peter Stål Beredskap Tänkbara händelser Konsekvenser Normala fel i det lokala elnätet Små Större fel i det lokala elnätet Lindriga-stora Driftstörningar

Läs mer

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige

Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Leveranssäkerhet, Erfarenheter från Sverige Kontaktmøte om beredskap i kraftforsyningen 29. oktober 2008 Anna Fridén Energimyndigheten anna.friden@energimyndigheten.se Erfarenheter från stormarna Gudrun

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Laxå kommun

Risk- och sårbarhetsanalys Laxå kommun Risk- och sårbarhetsanalys Laxå kommun Fastställd i kommunfullmäktige 2015-09-16, 115 Innehållsförteckning Arbetsgrupp Laxå kommun Antagen och reviderad Sammanfattning Begrepp och termer 1. Beskrivning

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Krisledningsplan - Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Plan Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2014-05-12, Kf 30/2014 Ansvar Säkerhetschef Krisledningsplan

Läs mer

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns

Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen. Lena Tilly, Tyréns Samhällskostnader vid störningar i dricksvattenförsörjningen Lena Tilly, Tyréns Samarbetsforum för strategiska VA-frågor i Stockholms län Politisk förankring kommunalt och regionalt KSL administrativ hemvist

Läs mer

KRISHANTERINGSORGANISATION

KRISHANTERINGSORGANISATION Godkänd av: Rose-Marie Frebran Utfärdad: 2009-10-05 1(10) Länsstyrelsen i Örebro län: KRISHANTERINGSORGANISATION Länsstyrelsen i Örebro län stödjer, samverkar med och samordnar berörda aktörer vid fredstida

Läs mer

Strategi för Risk- och krishantering

Strategi för Risk- och krishantering Strategi för Risk- och krishantering Antagen av Kommunfullmäktige 18 december 2012, KF 186 Giltighetstid: 1 januari 2013 tills vidare Inledning Varbergs kommun ska vara och uppfattas som en trygg och säker

Läs mer

Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner I riskanalysen förekommer flera begrepp och definitioner som är nödvändiga att känna till för att kunna förstå riskanalysen. Några väsentliga begrepp och definitioner förklaras

Läs mer

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen

Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen Rakel för de samhällsviktiga kollektivtrafikbolagen 2 Kollektivtrafikbolagen och Rakel Vad är Rakel? Rakel är ett digitalt radiokommunikationssystem med en egen infrastruktur utbyggt över hela Sverige.

Läs mer

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun

Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun Plan för Trygghetspunkter vid kris i Eksjö kommun 2015-05-25 Innehållsförteckning Plan för trygghetspunkt vid kris... 3 Beslut... 3 En fungerande Trygghetspunkt kräver... 4 Bemanning... 4 Frivillig resursgrupp

Läs mer

Extraordinära händelser

Extraordinära händelser Plan för hantering av Extraordinära händelser Eslövs kommun Kemikalieolycka Klimatförändringar BILLINGE Skred STOCKAMÖLLAN Smitta Brand STEHAG El-avbrott MARIEHOLM ESLÖV KUNGSHULT Snöoväder Ö STRÖ Våld

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS

KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS BILAGA 2 KROKOMS KOMMUN VATTENSKYDDSOMRÅDE LAXSJÖ POTENTIELLA FÖRORENINGSKÄLLOR OCH RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS VERSION 1 Projekt nr 600 219 Östersund 2012-06-30 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3

13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3 KAPITEL 13 TOTALFÖRSVAR SID 1/6 13. Totalförsvar 13.1 Mål... 2 Nationella mål... 2 Regionala mål... 2 Kommunala mål... 2 Inriktningsmål:... 2 Effektmål:... 3 13.2 Verksamhet... 4 Beredskapsplanläggning...

Läs mer

Skydda dig mot översvämningar

Skydda dig mot översvämningar Skydda dig mot översvämningar Publikationsnummer: 2015:1 (uppdaterad version av 2011:39) Titel: Skydda dig mot översvämningar Utgivare: Länsstyrelsen i Örebro län Beställningsadress: Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81

Pandemiplan Vännäs kommun. Antagen Ks 2009 05 04, 81 Pandemiplan Vännäs kommun Antagen Ks 2009 05 04, 81 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...3 1.1 Lagstiftning Lag om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd

Läs mer

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009

Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Kommunstyrelsen Paul Brehmer 1 (9) Pandemiplanering Kalmar kommun 2009 2 (9) Innehållsförteckning Inledning 3 Influensa pandemi 3

Läs mer

Krishantering för företag

Krishantering för företag Krishantering för företag 1 Det svenska krisberedskapssystemet Samhällets krisberedskap bygger på att alla myndigheter, företag, kommuner och individer med flera har ansvar för var sin del och arbetar

Läs mer

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr 93-25-09 Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet Bilaga 3 Säkerhet Säkerhet 2 (8) Innehållsförteckning Bilaga 3 Säkerhet 1 Allmänt 3 2 Säkerhet 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.1.1 Basnivå för informationssäkerhet 4 2.1.2 Uppföljning och kontroll

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga

Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014. Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Höstkonferens Lokal och regional krisberedskap 2014 Borås Stads RSA-arbete - med fokus på bedömning av förmåga Organisationen och dess ansvar, verksamhet och geografi Borås Stads organisation Stadshuskoncernen,

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning

Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Risk- och sårbarhetsanalyser Förmågebedömning Agenda Risk- och sårbarhetsanalyser och föreskrifter Förmågebedömning Frågor angående föreskrifter för RSA Diskussionsfrågor Föreskrifter för risk- och sårbarhetsanalyser

Läs mer

Per-Erik Nyström Livsmedelsverket Per-Erik.Nystrom@slv.se. Twitter:PerErikN. Samhällets sårbarhet och behov av dricksvatten

Per-Erik Nyström Livsmedelsverket Per-Erik.Nystrom@slv.se. Twitter:PerErikN. Samhällets sårbarhet och behov av dricksvatten Människans och samhällets behov av vatten Per-Erik Nyström Livsmedelsverket Per-Erik.Nystrom@slv.se Twitter:PerErikN Disposition Samhällets sårbarhet och behov av dricksvatten Samhällets resultatmål och

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011

GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 GODKÄND AV KS 2011-09-13 172 RISK- OCH SÅRBARHETSANALYS FÖR BORGHOLMS KOMMUN 2011 1. Övergripande beskrivning av kommunen. Borgholms kommun har 10 654 invånare (1/7 2011) och ligger på den norra delen

Läs mer

del Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1

del Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1 del 1 Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser kbm rekommenderar 2008:1 kbm rekommenderar 2008:1 Vägledning inför kriser del 1. att planera inför kriser Titel: Vägledning inför kriser Del

Läs mer

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN

KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN KRISHANTERINGSPLAN FÖR HULTSFREDS KOMMUN 2013-2014 1 (2) 2013-10-25 Innehållsförteckning 1. Inledning..........................................2 1.1 Grundprinciper 2 1.2 Riskbild Hultsfreds kommun 2 1.3

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Publ.nr 2014:25

LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN. Risk- och sårbarhetsanalys 2014. Publ.nr 2014:25 LÄNSSTYRELSEN I ÖREBRO LÄN Risk- och sårbarhetsanalys 2014 Publ.nr 2014:25 Sammanfattning 2014 års regionala risk- och sårbarhetsanalys ger en bild av vilka risker som finns i Örebro län och vilken förmåga

Läs mer

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport.

Granskning av. Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport. Greger Nyberg Yrkesrevisor 044-309 3207, 0768-87 00 04 greger.nyberg@skane.se 1 (8) Granskning av Samverkan om extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Sammanfattande rapport., Höganäs kommun,

Läs mer

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun

Krisledningsplan för Örkelljunga kommun RAPPORT Datum 1(8) Kommunledningsförvaltningen Kenth Svensson, 0435-55007 kenth.svensson@orkelljunga.se Krisledningsplan för Örkelljunga kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2015-08-24 c:\users\kommun\desktop\kris\krisledningsplan

Läs mer

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr 93-25-09 Kommunikation som tjänst - A 2 (8) Innehållsförteckning 1 Allmänt 3 2 4 2.1 Administrativa säkerhetskrav 4 2.2 Allmänna tekniska säkerhetskrav 7 3 (8) 1 Allmänt 4 (8) 2 Tele2 bedriver en verksamhet vars produktion till största delen

Läs mer

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa)

foi:s modell för risk- och sårbarhetsanalys (forsa) foi är ett av europas ledande forskningsinstitut inom försvar och säkerhet. Myndigheten är uppdragsfinansierad och ligger under Försvarsdepartementet. FOI:s kärnverksamhet är forskning samt metod- och

Läs mer

Utbildnings- och övningsplan

Utbildnings- och övningsplan 1(7) STYRDOKUMENT DATUM 2012-06-18 Utbildnings- och övningsplan Älvsbyns Kommun Margareta Lundberg Säkerhetsgruppen Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Utbildnings-

Läs mer

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län

Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län 1 (5) Vatten och avlopp i Kronoberg nu och i ett förändrat klimat Sammanställning av enkätsvar: Sårbarhet i vatten- och avloppssystem i Kronobergs län Bakgrund Klimatförändringarna är ett faktum, nu är

Läs mer

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg

Klossköping. Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Klossköping Handledning med idéer och lektionsupplägg Myndigheten för samhällsskydd och beredskap

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011

Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011 Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11 Sid 1 (63) Risk- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län 2011 Analys av risker och sårbarheter ur ett krisberedskapsperspektiv Länsstyrelsen Västernorrland 2011-11-11

Läs mer

MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet

MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet MSB roll och uppgift i stort och inom informationssäkerhet Information för EKO på Södertuna slott den 24 maj 2012 Michael Patrickson Kort om MSB Vi är cirka 850 anställda Vi finns i Karlstad, Kristinehamn,

Läs mer

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten

Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten Hur har kommunen planerat för att omhänderta personer vid en massevakuering? Lina Ringberg Malmö stad, Trygghets- och säkerhetsenheten IHR - Malmö hamn som karantänshamn (CMP) Malmö stad involverade 2011

Läs mer

Kristianstads kommun Säkerhet och krishantering

Kristianstads kommun Säkerhet och krishantering Kristianstads kommun Säkerhet och krishantering KOMMUNSTYRELSEN Övergripande ansvar Strategi och riktlinjer KOMMUNDIREKTÖR Strategi, riktlinjer och målstyrning Beställare av säkerhetsarbetet RÄDDNINGSTJÄNSTEN

Läs mer

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt

SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt SÄKERHET OCH RISK Räddningstjänst Risker Övrigt Säkerhet och risk Räddningstjänst Räddningstjänstens riskanalys Riskinventering finns från 1991. Enligt lagen om skydd mot olyckor skall en risk- och sårbarhetsanalys

Läs mer

En trygg, säker och störningsfri region

En trygg, säker och störningsfri region Bilaga till avsiktsförklaring En trygg, säker och störningsfri region - modell för regional samverkan Samverkan i en växande region En snabb expansion under senare år har gjort Stockholm till en av Europas

Läs mer

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser

Reglemente och plan för krisledningsnämnden vid extraordinära händelser Upprättare: Carina Clemin Revisionsnr Diarienr. 1(6) Granskare: Stefan Jakobsson Fastställandedatum 2011-02-03 Fastställare: Landstingsstyrelsen Giltigt t.o.m. 2015-02-03 Reglemente och plan för krisledningsnämnden

Läs mer

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa

Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Plan för en pandemisk influensa 1 (6) Dnr: KS 2008/461 Kommunstyrelsens plan för pandemisk influensa Kommunstyrelsens plan för en pandemisk influensa (pandemi) kompletterar den kommunövergripande planen

Läs mer

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi

Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi 2006-09-29 reviderad 2008-11-27 Planering inom Socialförvaltningen i händelse av pandemi Bakgrund Influensa är en virusorsakad sjukdom och som sprids mellan människor och där man varje år har en mer eller

Läs mer

Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018

Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018 TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Peo Carlsson 2015-07-17 KS 2015/0648 57576 Kommunstyrelsen Styrels planering för Kalmar kommun 2015-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen fastställer

Läs mer

Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet

Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet Konsekvensanalys samhällsviktig verksamhet Konsekvenser av en översvämning i Mälaren Johanna Farelius uppdragsledare 2012-03-07 Arbetspaket 1 Historisk analys av översvämningen 2000/2001 Arbetspaket 2

Läs mer

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Stockholm, 27 sept 2013 IPCC - Climate Change 2013 Summary for Policymakers, Working Group 1 Utsläppen av växthusgaser

Läs mer

Klimatförändringar. Samverkan. Hälsa. Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013. Diarienummer: 451-11688-12

Klimatförändringar. Samverkan. Hälsa. Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013. Diarienummer: 451-11688-12 Klimatförändringar Samverkan Hälsa Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013 Diarienummer: 451-11688-12 Titel Regional risk- och sårbarhetsanalys år 2013. Länsstyrelsens rapportserie nr 17/2013. Författare:

Läs mer

En vecka utan lastbilar. Konsekvensbeskrivning

En vecka utan lastbilar. Konsekvensbeskrivning 1 En vecka utan lastbilar Konsekvensbeskrivning 2 Var finns vår sårbarhet? Väder Pandemi Terrorattentat Brand Olyckor Källa: öresundskornsortiet.se Bildkälla: Aftonbladet 3 Transportfakta 27,9 miljoner

Läs mer

ÖREBRO LÄNS GEMENSAMMA STÖD FÖR REDOVISNING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER

ÖREBRO LÄNS GEMENSAMMA STÖD FÖR REDOVISNING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER ÖREBRO LÄNS GEMENSAMMA STÖD FÖR REDOVISNING AV RISK- OCH SÅRBARHETSANALYSER Detta dokument är framtaget i arbetsgruppen för risk- och sårbarhetsanalyser i Örebro län under 2014 2015. Publ nr: 2015:23 Information

Läs mer

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser

Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Konferens om risk- och sårbarhetsanalyser 2014 Syfte - att stödja och utveckla myndigheternas arbete med risk- och sårbarhetsanalyser Mette Lindahl Olsson Chef på enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet

Läs mer

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter

Skyddsföreskrifter. - Malmsjöåsens vattentäkter Skyddsföreskrifter - Malmsjöåsens vattentäkter Telge Nät AB Tel vxl 08-553 220 00 Org.nr 556558-1757 Box 633 151 27 Södertälje Fax 08-553 222 04 Säte i Södertälje Besöksadress Holmfastvägen 31, Södertälje

Läs mer

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist?

Workshop 3. -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Workshop 3 -Hur kan vi samverka och fördela tillgängligt bränsle vid brist? Energipolitiken utgår från en global liberal marknadsstrategi Marknaden ska lösa de energisäkerhetsproblem som kan uppkomma.

Läs mer

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv

Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Vem tar ansvar för klimatanpassningen? En översikt ur ett försäkringsperspektiv Svensk Försäkring Svensk Försäkring är försäkringsföretagens branschorganisation. Vi arbetar för goda verksamhetsförutsättningar

Läs mer

Särskild förmågebedömning 2011

Särskild förmågebedömning 2011 Särskild förmågebedömning 2011 1. Generell förmågebedömning 2. Störningar i elförsörjningen 3. Kärnteknisk olycka Sektorns förmåga Svar på vissa av de indikatorer som är i stort sett oberoende av händelse

Läs mer

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland

Sammanfattning av. Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Sammanfattning av Kris och katastrofmedicinsk beredskapsplan för Landstinget i Östergötland Allvarlig händelse innebär inom hälso- och sjukvården en händelse som är så omfattande eller allvarlig att resurserna

Läs mer

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser Konkretisering LSO-plan 1 (3) 8.J Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser 1 Syfte Kommunens handlingsplan enligt lagen om skydd mot olyckor respektive

Läs mer

Riskanalys och handlingsplan för krishantering på bibliotek

Riskanalys och handlingsplan för krishantering på bibliotek Klaz Arvidson, Katarina Engvall & Karin Süld Riskanalys och handlingsplan för krishantering på bibliotek Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Inledning Vi har arbetat i en arbetsgrupp

Läs mer

Länsstyrelsen undersöker sommarens telestörningar

Länsstyrelsen undersöker sommarens telestörningar Arkivbeteckning 1(10) Enligt sändlista Länsstyrelsen undersöker sommarens telestörningar Under de sommaren och hösten har Länsstyrelsen vid ett flertal tillfällen uppmärksammats på störningar inom fast

Läs mer

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier.

Krishanteringsplan. Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. 10Sidan 1 av 10Sidan 1 av 10110101 Krishanteringsplan Plan för hantering av allvarliga händelser, extraordinära händelser, höjd beredskap och pandemier. Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-16, 101 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN

Läs mer

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun 2007 POLICY OCH RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETE Fastställt av kommunstyrelsen 2007-11-21 267. Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun Syfte Kristianstads kommun har ett ansvar att upprätthålla sina verksamheter

Läs mer

Välkomna till möte om Elprio och Styrel

Välkomna till möte om Elprio och Styrel Välkomna till möte om Elprio och Styrel 18 augusti 2014 Syfte och mål med dagens möte Syfte: Redovisa utvärdering av samverkansövning El Prio 2013 Information och samtal kring den andra planeringsomgången

Läs mer

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun

Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Rapport från enkät om krisberedskap i Gnosjö kommun Inledning Under slutet av januari till mitten av februari 010 fick medborgarpanelen i Gnosjö kommun svara på en enkät om krisberedskap. Inga alternativ

Läs mer

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24

Rapport. 18-årsundersökning MSB 2014-10-24 Rapport 18-årsundersökning MSB 1--2 Innehåll Sid: Om undersökningen 3 Målgruppen Slutsatser Resultat Om det inträffar en kris 9 Risk och oro för den egna säkerheten 18 Förtroende för myndigheterna 29 Säkerheten

Läs mer

Rapport. Diarienummer 451-6492-2011. Regional riskoch sårbarhetsanalys

Rapport. Diarienummer 451-6492-2011. Regional riskoch sårbarhetsanalys Rapport Diarienummer 451-6492-2011 Regional riskoch sårbarhetsanalys Jämtlands län 2011 Omslagsbild Foto: Länsstyrelsen Jämtlands län/ola Ljungqvist. Utgiven av Länsstyrelsen Jämtlands län November 2011

Läs mer

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015

Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Årsplan för säkerhetsarbetet 2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Årsplan för säkerhetsarbetet Plan/Program Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare Version Senast reviderad

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete

Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete Hur SVA har involverat hela myndigheten i sitt RSA-arbete föreläsare. Lennart Melin Statens Veterinärmedicinska Anstalt Avdelningen för Verksamhetsstöd / Verksamhetsområde Säkerhet Avdelningen för Bakteriologi

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län

Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån. Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Klimatförändringar och dess konsekvenser i Svartån Malin Berglind Samordnare för Klimatanpassning Länsstyrelsen i Jönköpings län Hur kommer klimatet att förändras? Källor: IPCC och SMHI Temperaturutveckling

Läs mer

BILDSPELSGUIDE LÄR DIG AGERA VID SMÅ & STORA KRISER

BILDSPELSGUIDE LÄR DIG AGERA VID SMÅ & STORA KRISER BILDSPELSGUIDE LÄR DIG AGERA VID SMÅ & STORA KRISER Katastrofer det är väl något som inträffar långt bort från det idylliska Småland? Nej, det finns många små och stora risker även här. Det finns faror

Läs mer

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se

Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Kommunicera kris och hantera klimatrisker 10 år sedan stormen Gudrun Nicklas.Guldaker@keg.lu.se Institutionen för kulturgeografi och ekonomisk geografi, Lunds Universitet Några stormar sedan 1902 1902

Läs mer

Växjö - Europas grönaste stad!

Växjö - Europas grönaste stad! Växjö - Europas grönaste stad! En klimatsmart kommun Klimatsäker? EU-projektet CLIPART 1. Mitigation 2. Adaptation Växjös budget: 52 000 Euro Påbörjades höst 2011 Antagen i fullmäktige april 2013 Klimatanpassningsplan

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

... 23 ... 25. 2.1. Samverkansprojekt Riskbild Östergötland... 6 ... 28

... 23 ... 25. 2.1. Samverkansprojekt Riskbild Östergötland... 6 ... 28 ... 3 1.1. Östergötlands län... 3 1.2. Länsstyrelsens krisberedskapsarbete... 3 1.3. Syfte... 3 1.4. Avgränsningar... 4 1.4.1 Definitioner och förkortningar... 4... 5 2.1. Samverkansprojekt Riskbild Östergötland...

Läs mer

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen

Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Gemensam Regional Inriktning Hantering av Ebola-utbrottet i Västafrika inom ramen för Program för samverkan - Stockholmregionen Fastlagd 4/11 2014 av inriktande nivån genom Regionala chefsgruppen Vad har

Läs mer

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter

Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter Örebro läns landsting Organisationens förmåga, resurser, handlande och möjligheter 5 november 2012 En vanlig dag i Örebro län föds 9 barn och dör 9 människor görs 66 ambulansutryckningar opereras 200 patienter

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun

Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun Risk- och sårbarhetsanalys för Ånge kommun Enligt Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap Godkänd av säkerhetsgruppen den

Läs mer