Småhus värdefaktorer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Småhus värdefaktorer"

Transkript

1 Max Wentzel Småhus värdefaktorer En kvantitativ studie av värdefaktorernas riktighet Value Factors of Houses A Quantitative Study on the Accuracy of the Value Factors Företagsekonomi C-uppsats Termin: Vårterminen 2010 Handledare: Bengt Bengtsson

2 Förord I denna studie studeras riktigheten hos värdefaktorerna för småhus typkod 220 i Karlstad kommun. Data har insamlats genom att objekten studerats och dokumenterats. Dessa data har sedan jämförts med data över de angivna värdena på värdefaktorerna i fastighetstaxeringen. Syftet med studien har varit att fastställa värdefaktorernas riktighet, samt att analysera vilka konsekvenser en lägre riktighet ger. Vidare har studien även syftat till att försöka få fram förslag på hur värdefaktorernas riktighet kan förbättras. Valet av studieområde var ett resultat av att jag ville finna ett område inom företagsekonomin som dessutom berörde min utbildningsinriktning, nämligen fastighetsekonomi. Fastigheters taxeringsvärden påverkar både företag och privatpersoner i flera sammanhang och därför såg jag det som extra intressant att studera riktigheten på värdefaktorerna. Under min research inför studien kom jag i kontakt med Lantmäteriet i Gävle som även de intresserade sig för studiens område. Efter inledande kontakter och även ett besök på plats i Gävle beslutade jag mig för att skriva min uppsats i samarbete med dem. Jag vill därför passa på att tacka Irena Drogou samt Hans Söderblom på Lantmäteriet för den hjälp jag fått och det goda samarbetet under studien. Jag vill dessutom rikta ett stort tack till min handledare Bengt Bengtsson vid Karlstad universitet för all kreativ kritik och goda råd som han bidragit med under studiens planerande och genomförande. Karlstad, maj 2010 Max Wentzel 3

3 Sammanfattning Titel: Småhus Värdefaktorer En Kvantitativ Studie av Värdefaktorernas Riktighet Ämne: Företagsekonomi - Kandidatuppsats, 15 högskolepoäng Fakultet: Författare: Handledare: Examinator: Problemformulering: Syfte: Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT, Karlstads universitet Max Wentzel (Karlstads universitet, Fakulteten för Ekonomi, Kommunikation och IT) Bengt Bengtsson Margareta Bjurklo Vilken kvalité håller värdefaktorerna beträffande riktighet? Vilka effekter leder detta till? Hur kan värdefaktorernas riktighet förbättras? Studien syftar till att fastställa riktigheten på värdefaktorerna, alltså vilken kvalité de olika värdefaktorerna har. Metod: Studien baserar sig på en kvantitativ metod där 32 småhus har studerats. Data har samlats in för en objektiv analys varefter slutsatser har dragits utifrån dessa. Slutsats: Studien visar att värdefaktorerna håller god kvalité och således en hög riktighet, med undantag av värdefaktorn standard. Effekterna av detta har beskrivits och förslag för att förbättra riktigheten har lämnats. Nyckelord: Småhus, Värdefaktorer, Riktighet, Typkod 220, Fastighetstaxering och Värdering 4

4 Summary Title: Subject: Faculty: Author: Supervisor: Examiner: Problem area: Purpose: Method: Conclusion: Keywords: Value Factors of Houses A Quantitative Studie on the Accuracy of the Value Factors Bachelor's Thesis, 15 Swedish credit points Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Karlstad University Max Wentzel (Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT) Bengt Bengtsson Margareta Bjurklo What quality does the value factors holds according to accuracy? What are the effects of this? How can the value factors accuracy be improved? The purpose of the study is to measure the accuracy of value factors, in that way the quality of each value factor can be fixed. This study is based on a quantitative method where 32 houses have been studied. The data collected has been analysed, after which conclusions have been made. The conclusions of the study are that the value factors accuracy is high, the standard value factor excluded. The effects of the conclusions have been described and suggestions to make the value factor of standard more accurate have been suggested. Houses, Value Factors, Accuracy, code 220, Tax Value and Valuation 5

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Problemdiskussion Syfte och frågeställningar Avgränsningar Presentation av Karlstad kommun Disposition Metod Studiens metod Positivism Kvantitativ studie Datainsamling och bearbetning Metodproblem och källkritik Referensram Fastighetsmarknaden för småhus Fastighetstaxering för småhus Allmän fastighetstaxering för småhus Förenklad fastighetstaxering för småhus Särskild fastighetstaxering för småhus Taxeringsprocesssen och värdefaktorer Storlek Ålder Standard exteriör Standard energihushållning Standard kök Standard sanitet Standard övrig interiör Byggnadskategori Fastighetsrättsliga förhållanden Värdeordning Tomtmark värdeområde Tomtmark värdefaktorer Fastighetsvärdering Ortsprismetoden Tidigare forskning Empiri och analys Värdeavvikelse Storlek, ålder, byggnadskategori för småhus och värdeordning

6 4.3. Standard exteriör Standard energihushållning Standard kök Standard sanitet Standard övrig interiör Tomtmark Beräkning av byggnadsvärde Analys av empiri Exteriör Energihushållning Kök Sanitet Övrig interiör Slutsatser Vilken kvalité håller värdefaktorerna beträffande riktighet? Vilka effekter leder detta till? Hur kan värdefaktorernas riktighet förbättras? Kommentar till slutsatserna Reflektion Referenser Bilaga Bilaga

7 1. Inledning I denna inledande del beskrivs först en bakgrund till uppsatsen. Därefter presenteras en problemdiskussion, varefter syftet och frågeställningarna som studien har sin utgångspunkt i lyfts fram. Studiens avgränsningar följer innan läsaren får en kort presentation av Karlstad kommun, då studien haft sin utgångspunkt i denna kommun. Inledningskapitlet avslutas med ett avsnitt om uppsatsens fortsatta disposition Bakgrund 1996 infördes en årlig omräkning av taxeringsvärdena i Sverige. Kritiken mot systemet gjorde dock att riksdagen år 2001 beslutade om att ett nytt system skulle införas, vilket innebar att de förenklade fastighetstaxeringarna ersatte det gamla systemet. Systemet innebar även att det idag sker tre olika typer av fastighetstaxeringar, allmän- förenklad och särskild fastighetstaxering, för att bestämma taxeringsvärdet (Fastighetsvärdering 2008). Fastighetstaxeringslagens (SFS 1979:1152) 7 kapitel 1 säger att värderingen skall ske med utgångspunkt i värdefaktorer. Med värdefaktorer avses egenskaper som är knutna till fastigheten och som har betydelse för marknadsvärdet. Enligt Fastighetstaxeringslagen (SFS 1979:1152) skall det framräknade taxeringsvärdet motsvara 75 % av marknadsvärdet. I Fastighetstaxeringslagen finns även bestämmelser för hur marknadsvärdet skall bestämmas, vilket i första hand sker med hjälp av ortsprismetoden. Även fastighetsmäklare som värderar småhus i syfte att ta fram ett utgångspris inför försäljning använder sig av ortsprismetoden enligt tidigare studier i bland annat Halmstad (Becker & Larsson 2007) och Örebro (Granstedt & Källmyr 2009). I båda dessa studier är ortsprismetoden den enda värderingsmetoden som används för att ta fram ett värde på fastigheten. Användningsområden för taxeringsvärdet är bland annat för att beräkna beloppet på den kommunala avgiften som fastighetsägaren erlägger varje år och som skall motsvara 0,75 % av taxeringsvärdet eller högst kr för inkomståret 2009, vilket deklareras år 2010 (Skatteverket 2010a). Taxeringsvärdet används även för att beräkna stämpelskatt och reavinstskatt då köpeskillingen understiger taxeringsvärdet. Utanför skatteområdet används 8

8 uppgifterna även av kreditgivare som bank och finansinstitut vid lån och inteckningar för att fastställa ett lånetak. Användningen av taxeringsvärdet sträcker sig även utanför skatte- och kreditgivarnas gränser. Värdet används som vi redan nämnt för jämförelser vid värdering av fastigheter med ortsprismetoden. Därtill skall läggas områden som försäkringsverksamhet, officiell statistik och kommunal planering. I vissa fall förekommer även marknadsföring där företagen segmenterat marknaden genom taxeringsvärdena. Taxeringsvärdet används även vid bokföring av fastigheter som ingår i vissa typer av företag (Fastighetsvärdering 2008) Problemdiskussion Om värdefaktorerna på småhus inte stämmer överens med verkligheten, får detta konsekvenser vid bland annat värderingen av fastigheten. Värdefaktorernas riktighet har därför blivit föremål för granskning i denna studie. Vid värdering av fastigheter används grundläggande data från fastighetsregistret. När ortsprismetoden används för att bedöma marknadsvärden är det viktigt att köpen som ingår i ortsprismaterialet har rättvisande beskrivningar. Särskilt viktigt är att beskaffenheten på de värdepåverkande faktorerna är god då dessa används för att kunna göra avgränsningar av materialet, jämförelser mellan köp och framtagande av normeringsmått (Fastighetsvärdering 2008). De data om värdefaktorer som finns i fastighetsregistret del om taxeringsuppgifter emanerar från de olika fastighetstaxeringarna. Vissa värdefaktorer är beständiga över tiden medan andra är mera föränderliga. Detta får betydelse för kvaliteten på uppgifterna (Fastighetsvärdering 2008). Värdefaktorerna är indelade i två huvudgrupper, de som är direkt anknutna till fastigheten samt värdefaktorer som är knutna till området där fastigheten ligger. Den senare huvudgruppen brukar delas in i det de flesta känner igen som olika värdeområden som tydligt avgränsats med hjälp av kartor och förteckningar (SFS 1979:1152). Den första gruppen innehåller i sin tur två undergrupper där tomten och småhus åtskiljs. Värdefaktorer för tomten utgörs av storlek, vatten och avlopp, typ av bebyggelse och närhet till strand. Värdefaktorerna för småhus utgörs i sin tur av faktorerna storlek, ålder, standard och byggnadskategori (SFS 1979:1152). 9

9 Taxeringsvärdet skall motsvara 75 % av marknadsvärdet med hänsyn till marknadsvärdet två år tidigare enligt Fastighetstaxeringslagen (SFS 1979:1152). Trots detta är det lätt att finna objekt på marknaden där utgångspriset inte står i proportion till taxeringsvärdet. Att avvikelser alltid kommer att finnas så länge vi använder oss av ett system där många enheter skall värderas vid samma tidpunkt och utifrån samma mall är sannolikt oundvikligt. Det som däremot är intressant är att granska om det finns någon eller några värdefaktorer som har sämre tillförlitlighet gällande riktigheten än andra. I sådant fall skulle det kanske räcka med små korrigeringar av dagens system för att få bättre tillförlitlighet som därmed korrekt täcker in en större grupp av enheter. Värdefaktorernas riktighet är alltså en förutsättning för att många av våra system skall fungera tillfredsställande. Alla oriktigheter påverkar taxeringsvärdet i någon mening och här spelar fastighetens värdefaktorer en avgörande roll. Om riktigheten i värdefaktorerna kan ifrågasättas, vilket studien visar i några avseenden, får detta konsekvenser i olika utsträckning inom en rad områden som alla har det gemensamt att de använt taxeringsvärdet som källa Syfte och frågeställningar Studien syftar till att fastställa riktigheten på värdefaktorerna, alltså vilken kvalité de olika värdefaktorerna har. Eventuella avvikelser kommer att dokumenteras och analyseras för att dels konsekvenserna skall kunna beskrivas och dels att eventuella förslag till förbättringsåtgärder skall kunna lämnas. För att uppnå detta syfte formulerades följande frågor inför studien: 1. Vilken kvalité håller värdefaktorerna beträffande riktighet? 2. Vilka effekter leder detta till? 3. Hur kan värdefaktorernas riktighet förbättras? 1.4. Avgränsningar Av både ekonomiska och tidsmässiga skäl har studien avgränsats till att enbart inkludera småhus avsedda för permanentboende, typkod 220 inom Karlstad stad. Enligt SCB (2009) finns det småhus med typkod 220 inom kommunen. 10

10 Karlstad kommun (2009a) har i en egen jämförelse kallad Områdesfakta delat upp kommunen i 32 områden. 27 av dessa områden har inkluderats i studien eftersom dessa tack vare dess geografiska läge och kommunikationer alla kan anses utgöra områden inom en homogen marknad. Gränsdragningarna framgår av Bilaga 1. Dock har områdena Edsvalla, Molkom, Vallagärdet, Vålberg samt Väse, alla med omland, exkluderats då deras geografiska läge i kombination med bristande kommunikationer avviker från det som vi idag betraktar som Karlstad stad. Fastigheterna skall ha varit ute till försäljning under perioden 22 april till 1 maj under år 2010 och har identifierats via Bovision samt Hemnets hemsidor. Under denna period har fastigheterna tagits med i studien förutsatt att utgångspriset överstigit taxeringsvärdet med minst 40 %, vilket totalt renderat i 32 objekt. Objekten som uppfyllt ovanstående kriterier och ligger innanför avgränsningen har besökts och dokumenterats. Utifrån dessa data ska materialet sammanställas och informationen analyseras med bakgrund av frågeställningarna Presentation av Karlstad kommun Karlstad är Värmlands största stad och var vid årsskiftet 2008/2009 Sveriges 21:a största kommun (Statistiska centralbyrån [SCB] 2010a). Kommunen ligger i den södra delen av landskapet Värmland i norra änden av sjön Vänern. Karlstad är en växande kommun med målet att nå invånare. Karlstad kommuns (2009b) befolkningsprognos visar en ökning med cirka personer, motsvarande 5 %, fram till år 2018 då staden uppskattas ha drygt invånare. Vid utgången av år 2009 var personer bosatta i Karlstad, vilket innebar att kommunens befolkning hade ökat med 742 personer jämfört med år 2008 (Karlstad kommun 2010) Disposition Uppsatsen består av sex huvudavsnitt som efter detta inledningsavsnitt följs av avsnitt om metod, referensram, empiri och analys, slutsatser samt reflektioner i nämnd ordning. Metodavsnittet innehåller en kort sammanfattning av olika metoder och en förklaring till hur studiens metod framkommit, samt vetenskaplig ansats. När den metodvetenskapliga delen är avslutad beskrivs 11

11 mer konkret hur studieobjekten valdes ut, hur studien genomfördes samt hur informationen har bearbetats. Studiens tredje avsnitt beskriver den referensram som ligger till bakgrund för studien. Tanken med referensramen är att ge läsaren en förståelse inför fortsättningen av arbetet. Avsnittet inleds med en beskrivning av hur den svenska fastighetsmarknaden ser ut för småhus typkod 220 och följd av de två huvuddelarna fastighetstaxering och fastighetsvärdering. Avslutningsvis ges en kort presentation av tidigare forskning inom området. Empiri och analys som följer i det fjärde kapitlet är uppbyggt med hjälp av teorierna. Då teorierna är sammankopplade till syftet med studien, har detta avsnitt samma disposition för att underlätta för läsaren. I avsnittet om slutsatser lyfts syftet med studien fram än en gång för att se att studien gett svar på det den syftade till och därigenom besvarat frågeställningarna. Avsnittet reflektion avslutar uppsatsen och här ges utrymme för personliga uppfattningar om bland annat slutsatserna och validiteten. Även förslag på fortsatt forskning presenteras här. När detta avsnitt är avslutat finner ni referenslistan, innehållande all den litteratur som använts för studien. De bilagor som därefter följer utgörs av kartor, samt en utskrift av Skatteverkets tjänst Beräkna Taxeringsvärde Småhus (Skatteverket 2009) då denna användes som utgångspunkt för de data som samlades in. 12

12 2. Metod I medodkapitlet redogörs för hur studien utformats utifrån en vetenskaplig ansats. Tanken är att det skall vara tydligt för läsaren vilken metod som valts och anledningen därtill Studiens metod Tillvägagångssättet vid införskaffande av kunskap är det som avgör om den inhämtade kunskapen är vetenskaplig eller ej. Diversifieringen mellan kunskap och vetenskaplig kunskap utgörs av systematisering och strukturering vid framställningen av teori samt genom de metoder som använts. (Holme & Solvang 2008 ; Jacobsen 2002) Detta till trots råder det delade meningar om vad som egentligen utgör kunskap i allmänhet och vetenskaplig kunskapi synnerhet. Av denna anledning är det viktigt att tydliggöra den metod som valts för studien Positivism Positivismen präglas av tankesättet att vi enbart kan få kunskap genom att antingen iaktta eller använda vår logik för att konstatera hur något förhåller sig. Detta sker genom att förhålla sig helt objektiv under studien där egna värderingar eller fördomar inte har något utrymme. (Holme & Solvang 2008) Denna studie syftar till att objektivt granska värdefaktorernas riktighet, för att därefter kunna se om eventuella avvikelser kan sättas i samband med att vissa fastigheters taxeringsvärden inte står i proportion till fastigheternas värdering. Inför studien fanns ingen bestämd uppfattning om hur det förhåller sig med värdefaktorernas riktighet. Data har samlats in för en objektiv analys varefter slutsatser har dragits utifrån dessa Kvantitativ studie Studien baserar sig på en kvantitativ metod i avsikt att kunna generalisera resultaten för likartade objekt som inte ingått i studien. Med denna metod är det dessutom relativt enkelt att identifiera en eller flera värdefaktorer som genomgående utmärker sig med hög eller låg validitet. Totalt har 32 objekt ingått i studien. 13

13 Datainsamling och bearbetning Studiens data härstammar från de inkluderade objekt som studerats och dokumenterats. Vid dessa tillfällen har värdefaktorerna bestämts utifrån Skatteverkets rekommendationer i broschyren SKV 389 (Skatteverket 2008a), samt Handledning för fastighetstaxering 2009 (Skatteverket 2008b). Dessa data har sedan förts över till Excel, tillsammans med uppgifterna som lämnats av fastighetsägarna vid senaste fastighetstaxering. Data som fastighetsägarna lämnat har inhämtats från Lantmäteriet. Dessa data har sedan jämförts med varandra varefter statistiskt underlag för avvikande och överensstämmande data tagits fram och presenteras under avsnittet empiri och analys. Vid avvikande data har Skatteverkets tjänst Beräkna Taxeringsvärde Småhus (Skatteverket 2009) använts för att beräkna nytt taxeringsvärde (se även Bilaga 2). All data som presenteras i studien har avidentifierats för att inga enskilda fastighetsägare skall kunna identifieras. Insamlat material förvaras inlåst Metodproblem och källkritik En viktig aspekt i valet av metod var att få en så hög extern giltighet på resultatet som möjligt. Det hade därför varit önskvärt att studien omfattade ett större geografiskt område och fler enheter. Alternativet till en kvantitativ studie hade varit att genomföra en kvalitativ studie. En kvalitativ studie skulle dock ha medfört att resultaten inte skulle kunna anses ha samma validitet externt (Jacobsen 2002). Av främst denna anledning bygger studien på en kvantitativ metod. De källor som använts i studien är alla relevanta för studien. De elektroniska källor som använts utgörs i huvudsak av statistiska data som är relativt nyuppdaterade från välkända företag, kommuner och organisationer. Dessa data är dessutom menade att ge en fingervisning om hur verkligheten ser ut och används enbart med försiktighet i resultat- och analysavsnitten. Då studien är resultatet av ett samarbete med Lantmäteriet i Gävle, bör läsaren känna till att Lantmäteriet inte haft något inflytande över studiens utformning eller genomförande. 14

14 3. Referensram D etta avsnitt behandlar den teoretiska utgångspunkten för studien. Tanken med avsnittet är att det ska ge en bild av de två huvudområden som studien behandlar, fastighetstaxering och fastighetsvärdering, samt hur områdena inverkar på varandra. Avsnittet inleds dock med en beskrivning av hur den svenska fastighetsmarknaden ser ut, samt avslutas med en kort presentation om tidigare forskning inom området Fastighetsmarknaden för småhus 220 På den svenska fastighetsmarknaden finns flera typer av fastigheter som är indelade i olika grupper och försedda med koder. En fastighetstyp är småhus med typkod 220, vilket innebär att det rör sig om fastigheter avsedda för permanentboende och omfattar både friliggande en- och tvåbostadshus samt rad- och kedjehus. Liknande fastigheter som inte räknas till samma typkod är småhus avsedda för fritidsbostad, dessa benämns som småhus 221 (Fastighetsvärdering 2008). År 2009 fanns det enligt SCB (2009) ungefär småhus avsedde för permanentboende i Sverige. Under perioden mars 2009 till och med februari 2010 såldes småhus enligt SCB: s Småhusbarometer (SCB 2010b). Antalet sålda småhus av typkod 220 motsvarade alltså drygt 3 % av beståndet. Varje år omsätts 3-4 % av småhusen på den öppna marknaden, dessutom tillkommer ytterligare ett antal fastigheter som överlåts inom familjen eller under sådana intresseförhållanden att köpet betraktas med reservation vid statistiska jämförelser (Fastighetsvärdering 2008) Fastighetstaxering för småhus 220 Fastighetstaxeringen i Sverige är reglerad i lag genom Fastighetstaxeringslagen (SFS 1979:1152 [FTL]). År 2001 infördes den förenklade taxeringen vilket innebar att lagen skrevs om i flera avseenden. Dessa lagar tillämpas från och med år 2002 (Fastighetsvärdering 2008). Fastighetstaxeringslagen (SFS 1979:1152) och fastighetsförordningen (SFS 1993:1199 [FTF]) innehåller de bestämmelser som reglerar fastighetstaxeringen. Skatteverket utfärdar allmänna råd och föreskrifter (Fastighetsvärdering 2008). 15

15 Användningsområden för taxeringsvärdet är bland annat för att beräkna beloppet på den kommunala avgiften som fastighetsägaren erlägger varje år och som skall motsvara 0,75 % av taxeringsvärdet eller högst kr för inkomståret 2009, vilket deklareras år 2010 (Skatteverket 2010a). Enligt Fastighetstaxeringslagen (SFS 1979:1152) skall taxeringsvärdet motsvara 75 % av marknadsvärdet och marknadsvärdet definieras som det pris som den sannolikt betingar vid en försäljning på den allmänna marknaden i femte kapitlets tredje paragraf. Indelning av byggnader och mark skall göras enligt Fastigetstaxeringslagen (SFS 1979:1152) och begreppet småhus innebär vanligtvis en byggnad som är avsedd för bostad åt en eller två familjer. Enligt samma lag är grundregeln även att en fastighet är skatteskyldig eller avgiftsskyldig. Vidare reglerar Fastigetstaxeringslagen (SFS 1979:1152) även vilken metod som skall användas för att bestämma marknadsvärdet. Metoden som skall användas i första hand är ortsprismetoden, vilket kortfatta innebär att en jämförelse med tidigare köp på orten skall göras (läs mer under 3.4.1). Med den nuvarande modellen för fastighetstaxering beräknas taxeringsvärdet utifrån tre olika former av fastighetstaxering, dessa är allmän fastighetstaxering, förenklad fastighetstaxering samt särskild fastighetstaxering (Fastighetsvärdering 2008) Allmän fastighetstaxering för småhus 220 För småhus gäller att allmän fastighetstaxering (AFT) sker vart sjätte år, senast detta skedde var år 2009 och kommer att inträffa år 2015 nästa gång. Förberedelserna inför en AFT är omfattande då bland annat värderingsmodellerna och fastighetsmarknaden skall ses över och en provvärdering skall äga rum. Den metod som används för att bestämma värdenivåer och som även används vid utformningen av värderingsmodeller är ortsprismetoden (Fastighetsvärdering 2008). Skatteverket och Lantmäteriet är båda delaktiga i processen där de förstnämnda ansvarar för fastighetstaxeringen och de sistnämnda står för en betydande del av förberedelsearbetet avseende de värderingstekniska detaljerna. När förarbetet är färdigt får varje fastighetsägare motta en fastighetsdeklaration eller ett taxeringsförslag. Fastighetsdeklarationen skall 16

16 sedan sändas in till Skatteverket för slutligt beslut om taxeringsvärde (Fastighetsvärdering 2008) Förenklad fastighetstaxering för småhus 220 Förenklad fastighetstaxering (FFT) skall ske tre år efter att AFT ägt rum, vilket innebär att nästa FFT inträffar år 2012 för småhus och senast skedde år Skillnaderna mellan AFT och FFT ligger bland annat i att ingen ny indelning av värdeområden sker, utan de värdeområden som tagits fram för AFT används som utgångspunkt. Taxeringen bygger även på de uppgifter som redan finns i systemet, vilket leder till att någon fastighetsdeklaration vanligtvis inte behövs (Fastighetsvärdering 2008) Särskild fastighetstaxering för småhus 220 Om inte allmän- eller förenklad fastighetstaxering äger rum under året sker istället en särskild fastighetstaxering (SFT). Vid denna taxering används samma regler som tidigare fastställts genom AFT eller FFT. De fastigheter som omfattas är ombildade eller nybildade fastigheter, samt fastigheter som enligt vissa kriterier anses ha förändrats (Fastighetsvärdering 2008) Taxeringsprocesssen och värdefaktorer För varje småhus skall storlek, ålder, standard, byggnadskategori, fastighetsrättsliga förhållanden och värdeordning fastställas enligt 8 kap. 3 FTL (SFS 1979:1152). Dessa faktorer utgör värdefaktorerna för småhus. Alla värdefaktorerna utom storlek indelas efter bestämmelserna i 8 kap. 3 FTL (SFS 1979:1152), samt 1 kap. 6 FTF (SFS 1993:1199). För värdefaktorn storlek finns istället särskilda mätregler att följa (Skatteverket 2008b) Storlek Enligt 8 kap. 3 i FTL skall storleken bestämmas med hänsyn tagen till boyta samt biyta och värdefaktorns enhet skall anges i hela kvadratmeter. Storleken som fastställs skall motsvara värdeytan för småhuset. Värdeytan utgörs av boyta plus 20 % av biytan, dock högst 20 kvadratmeter enligt Skatteverkets föreskrifter (8 SKVFS 2008:4) Ålder Fastighetstaxeringslagens avsikt är att värdefaktorn ålder ska ge uttryck för småhusets sannolika återstående livslängd. (8 kap. 3 FTL). Värdeåret skall 17

17 bestämmas med hänsyn till byggnadsår och eventuellt om- eller nytillbyggnadsår och skall i det senare fallet jämkas. Vidare skall ålderns anges i hela år och åldern indelas sedan i olika klasser. (9 SKVFS 2008:4) Standard exteriör Enligt 8 kap. 4 FTL skall standardpoäng avgöra småhusets standard. En högre poäng innebär en högre standard på fastigheten och medför ett högre taxeringsvärde. Vid poängberäkningen finns fem huvudområden att ta hänsyn till och dessa är exteriör, energihushållning, kök, sanitet och övrig interiör. (SFS 1979:1152) Poängen för respektive huvudområde ser ut som nedan enligt SKVFS 2008:4 och framgår dessutom på fastighetsdeklarationsblanketten. Fasadbeklädnad Minst hälften av den sammanlagda fasadytan består av - tegel eller stenmaterial 4 - trä, puts, fibercement, plåt eller plast 3 Garage - finns i byggnaden (inte källarplan) eller på tomten, med plats för en bil 2 finns i byggnaden (inte källarplan) eller på tomten, med plats för två eller flera bilar 4 Carport Carport finns på tomten 1 Underhålls- och ombyggnadsstandard Fasadbeklädnaden är till mer än hälften utbytt år 2003 eller senare 3 Takbeläggningen är till mer än hälften utbytt år 2003 eller senare 3 Maximal delsumma Exteriör 15 18

18 Standard energihushållning El El finns indragen 4 Fönster Minst hälften av den sammanlagda fönsterytan utgörs av - två eller treglasfönster 2 Uppvärmning Uppvärmningssystem finns (dock inte enbart vedspis, kakelugn, fristående elradiatorer eller luftvärmepump utan luftkanaler) 3 Underhålls- och ombyggnadsstandard Elsystemet är utbytt år 2003 eller senare 3 Maximal delsumma Energihushållning Standard kök Utrustning m.m. Bedöm om kökets utrustning och inredning har standard - enkel standard 3 - normal standard 6 - hög standard 9 Underhålls- och ombyggnadsstandard Köksinredning (skåp, bänkar och liknande) och utrustning är utbytta år 2003 eller senare 3 Maximal delsumma Kök 12 Vatten Standard sanitet I byggnaden finns indraget - åretruntvatten 4 - sommarvatten 3 19

19 Bad, dusch och vattenspolad toalett (wc) WC finns 3 I bostadsplan (inkl. sluttningsvåning) finns - ett bad- eller duschutrymme 1 - två eller flera bad- eller duschutrymmen 2 Tvättutrymme Särskilt utrymme större än 4 kvadratmeter finns i byggnaden inrättat för tvätt och klädvård, t.ex. tvättstuga eller grovkök 1 Underhålls- och ombyggnadsstandard - Mer än hälften av vatten- och avloppsstammarna i byggnaden är utbytta år 2003 eller senare 3 - Sanitetsutrustningen, golvbeläggningen och väggbeklädnaden i det största bad- eller duschutrymmet i allt väsentligt utbytt år 2003 eller senare 3 Maximal delsumma Sanitet Standard övrig interiör Öppen spis och allrum Öppen spis, kakelugn eller braskamin finns 2 I källaren finns allrum eller liknande inrett utrymme större än 15 kvadratmeter 2 Maximal delsumma Övrig interiör Byggnadskategori Fastighetstaxeringslagen (SFS 1979:1152) reglerar att även uppgifter om vilken byggnadskategori småhuset tillhör skall lämnas. Med byggnadskategori avses om småhuset utgör - radhus R - kedjehus K - friliggande småhus F 20

20 Fastighetsrättsliga förhållanden Enligt FTL (SFS 1979:1152) skall de fastighetsrättsliga förhållandena för varje enskild fastighet kontrolleras, vilket även sker i deklarationen genom att fastighetsägaren skall uppge om tomten är en egen fastighet, om den kan bilda egen fastighet eller om fastigheten inte kan bilda egen fastighet. Dessutom skall uppgift om småhuset ingår i ett grupphusområde lämnas. Beroende på om småhuset tillhör grupphusområde eller ej, indelas småhuset i olika underklasser (13 SKVFS 2008:4) Värdeordning Enligt SKVFS 2008:4 skall värdefaktorn värdeordning indelas i följande två klasser Klass 1: Klass 2: Mest värdefulla småhuset inom värderingsenheten för tomtmark till småhus Övriga småhus inom värderingsenheten för tomtmark till småhus Tomtmark värdeområde Sverige delas upp i olika värdeområden, eftersom fastighetspriserna varierar över landet. Totalt fanns det värdeområden vid 2009 års fastighetstaxering. Storleken på områdena kan variera kraftigt då avsikten är att ta hänsyn till det geografiska läget för varje fastighet. Inom varje värdeområde fastställs sedan värdenivåer för småhus, radhus och kedjehus så att dessa är lika för liknande fastigheter inom värdeområdet (Skatteverket 2010b). De genomsnittliga värdeförhållandena används sedan för alla tomtmarker och alla bostadsbyggnader. Om det finns speciella förutsättningar för värdeområdet som helhet, såsom bullerstörningar, trafikerade vägar etc. tar man hänsyn till detta. För vissa fastigheter kan riktvärdet dock bli missvisande varför en justering måste ske (Skatteverket 2010b). För varje värdeområde tas en normaltomt och ett normhus fram. Dessa används sedan för att ligga till grund vid justeringar för varje enskild tomt eller hus då förhållandena kan variera. För tomten klassificeras sedan värdefaktorerna enligt storlek (tomtmarkens areal), vatten och avlopp, typ av bebyggelse samt närhet till strand. För småhus klassificeras istället värdefaktorerna storlek (bi- och boyta), ålder, standard och byggnadskategori. (Skatteverket 2010b) 21

21 Säregna förhållanden avser förhållanden som påverkar fastighetens marknadsvärde med minst 3 %, dock minst kronor. Om dessa kriterier uppfylls skall värdet justeras. Om taxeringsvärdet är lägre än kronor måste påverkan på marknadsvärdet överstiga 3 % för att justering skall ske. (Skatteverket 2010b) Tomtmark värdefaktorer För tomtmark skall värdefaktorerna storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden, närhet till strand samt typ av bebyggelse uppges (Skatteverket 2008b) I SKVFS 2008:4 görs följande indelning Storlek Tomtmarkens areal i hela kvadratmeter Vatten och avlopp Tillgången till vatten och avlopp delas in i sex olika klasser enligt 5 i SKVFS 2008:4 Klass 1 Klass 2 Klass 3 Klass 4 Klass 5 Klass 6 kommunalt vatten året om och kommunalt wc-avlopp, kommunalt vatten året om och enskilt wc-avlopp. Enskilt vatten året om och kommunalt wc-avlopp, enskilt vatten året om och enskilt wc-avlopp, kommunalt eller enskilt vatten året om. Wc-avlopp saknas, kommunalt eller enskilt vatten under endast en del av året (sommarvatten). Vatten och/eller avlopp i annan kombination än som har förts till klasserna 1 4. Vatten och wc-avlopp saknas. Fastighetsrättsliga förhållanden I 6 SKVFS 2008:4 regleras de klasser som gäller för värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden. Klasserna är indelade enligt nedan och styrs av om fastigheten tillhör ett grupphusområde eller ej. 22

22 För en värderingsenhet som inte ligger inom ett grupphusområde ska värdefaktorn indelas i följande tre klasser Klass 1 Klass 2 Klass 3 Värderingsenhet för tomtmark som utgör en eller flera självständiga fastigheter. Värderingsenhet för tomtmark som kan bilda självständig fastighet. Värderingsenhet för tomtmark som inte kan bilda självständig fastighet. För en värderingsenhet som ligger inom ett grupphusområde ska värdefaktorn indelas i följande två klasser. Klass 1 Klass 2 Värderingsenhet för tomtmark som utgör en eller flera självständiga fastigheter. Övriga värderingsenheter för tomtmark Närhet till strand 1. (strand) högst 75 m och egen strand 2. (strandnära) högst 75 m utan egen strand 3. (strandnära) mer än 75 m men högst 150 m 4. (inte strand eller strandnära) mer än 150 m Typ av bebyggelse Se Byggnadskategori för tomtmark bebyggd med småhus Enligt 12 kap. 3 FTL bestäms värdefaktorn typ av bebyggelse för tomtmarken inom en småhusenhet med hänsyn till om marken är avsedd att bebyggas med friliggande småhus, kedjehus eller radhus. Samma indelning görs om tomtmarken är bebyggd med ett småhus av något av nämnda slag. (Skatteverket 2008b s. 154) 3.4. Fastighetsvärdering Att värdera en fastighet kan ha olika bakomliggande syften. Det som avses i denna studie med fastighetsvärdering är det värde som fastighetsmäklaren sätter som utgångspris på fastigheten då den nuvarande ägaren avser att avyttra 23

23 fastigheten på en fungerande och konkurrensutsatt marknad. Fastighetsmäklarens beräkning av fastighetens värde antas därför syfta till att finna det mest sannolika marknadsvärdet för fastigheten i likhet med vad som sägs i Fastighetstaxeringslagen (Fastighetsvärdering 2008). Det finns olika sätt att värdera fastigheter varav ortsprismetoden är den vanligast förekommande när marknadsvärdet efterfrågas. Förutom ortsprismetoden kan även avkastnings- eller produktionskostnadsmetoden användas (Fastighetsvärdering 2008). Vid värdering av småhus är ortsprismetoden vanligast förekommande, vilket beskrivs av tidigare studier i bland annat Halmstad (Becker & Larsson 2007) och Örebro (Granstedt & Källmyr 2009). I båda dessa studier är ortsprismetoden den enda av de tre ovan nämnda värderingsmetoderna som används för att ta fram ett värde på fastigheten. Något som även bekräftas i Lantmäteriets och Mäklarsamfundets Fastighetsvärdering (2008 s. 93), där man menar att Ortsprismetoden är den enda praktiska tillämpliga metod som finns när syftet är att ta fram ett marknadsvärde för ett småhus Ortsprismetoden Ortsprismetoden bygger på en rad statistiska uppgifter som bland annat innefattar fastighetens geografiska läge, typkod och standard. I Fastighetsvärdering (2008) redovisas de fem steg som metoden bygger på, varvid en kortfattat sammanfattning presenteras nedan. Källa: Fastighetsvärdering

24 Ortspridmetoden förutsätter att relevanta jämförelseobjekt existerar och att de statistiska data som angetts för dessa är korrekta. Korrekta data är en förutsättning för både fastigheten som skall värderas och jämförelseobjekten. Uppgifter om värdepåverkande faktorer såsom geografiskt läge, byggår, tidpunkt för försäljning och fastighetens standard är några av de data som inhämtas. Objekt som avviker mer än förväntat då köpeskillingen ställs i förhållande till taxeringsvärdet bör därför sållas bort från jämförelseobjekten (Fastighetsvärdering 2008) Tidigare forskning Arbetet med att ta fram modeller som på ett tillfredsställande sätt kan hjälpa till att värdera fastigheter har pågått i många år. Att det finns fastighetsbundna faktorer som påverkar värdet tycks man vara eniga om, men däremot är det svårare att avgöra vilka värdefaktorer som är relevanta och hur dessa skall kombineras för att optimera en modell (Lindh, 2000). Exempelvis presenterades för snart 30 år sedan en artikel (Janssen & Talwar 1982) där två olika modeller jämförts genom att åtta värdefaktorer valts ut för granskning. Bland de värdefaktorer som valts ut fanns bland annat boyta, ålder, och antalet sovrum. De två förstnämnda tre värdefaktorerna används än idag i den svenska modellen, om än med viss modifikation. Det finns även tidigare forskning som visar att tillgången till kommunikationer kan påverka fastighetspriserna. I en av dessa studier konstateras även att fastighetspriserna sänktes under uppbyggnadsprocessen, sannolikt till följd av buller och andra störningsmoment som orsakades under byggnadstiden. När kommunikationerna väl fanns på plats höjdes däremot fastighetspriserna (Wang 2010). En annan artikel presenterar en studie där sambandet mellan investeringar i fastigheten och fastighetsvärdet har undersökts. Studien baserade sig på antagandet att man kan dela in investeringar i en fastighet i två olika grupper beroende på vilket syfte investeringen utgör. Exempelvis kan man investera i ett nytt badrum för att antingen höja levnadsvärdet, eller för att man vill höja fastighetsvärdet. Studien visade att det generellt sett var mer lönsamt att investera i fastigheten för att höja fastighetsvärdet i populära områden, jämfört med mindre attraktiva områden där investeringarna hade liten betydelse för fastighetsvärdet (Fleishman et al. 2006). 25

25 I artikeln A neutral network analysis of the effect of age on housing values (Grudnitski & Quang, 1993) presenteras en studie som visade att värdet på hus tenderade att först avta under en 20-årsperiod, för att därefter börja återhämta sig. Förklaringen enligt författarna är främst storleken på tomtmarken. Tidigare forskning har även inriktat sig på det faktum att husköp för många är den största affären de sluter under sin levnadstid. För att beräkna om investeringen är lönsam eller ej, finns flera olika metoder som studeras i artikeln Is a House a Good Investment (Smith & Smith, 2004) och där författarna menar att net present value är den bästa metoden för att avgöra om investeringen är lönsam för ägaren. 26

26 4. Empiri och analys I avsnittet om empiri och analys presenteras studiens insamlade data (Kontroll) tillsammans med de data som fastighetsägarna lämnat vid den senaste taxeringen (Deklaration), detta för att göra det så enkelt som möjligt för läsaren att själv upptäcka avvikelser. Studiens data är även uppdelade i olika kategorier för att förenkla sammanställningen Värdeavvikelse Data har insamlats från de 32 objekt som ingått i studien. Nedan presenteras objekten samt varje enskilt objekts beräknade avvikelse mellan taxeringsvärdet och utgångspriset uttryckt i procent. Tabell 1: Värdeavvikelse Samtliga objekt som studerades hade ett utgångspris på fastigheten som låg mellan 40,1 % till 135,7 % över taxeringsvärdet. Av objekten återfanns 23 av 32 (72 %) inom intervallet 40 % - 70 % över taxeringsvärdet. Ytterligare åtta återfanns inom intervallet 70,1 % % över taxeringsvärdet. Ett objekt hade ett utgångspris som låg 135,7 % över taxeringsvärdet. 27

27 4.2. Storlek, ålder, byggnadskategori för småhus och värdeordning Värdefaktorerna för byggnad presenteras nedan för de 32 objekt som ingått i studien. De värdefaktorer som studerats är byggår, tillbyggnadsår, värdeår, bostadsyta, biyta, värdeyta, byggnadstyp samt värdeordning. Det har inte funnits några skäl att ifrågasätta värdeordningen för de aktuella fastigheterna och för kategorin byggnadsvärde presenteras beräknade uppgifter längre fram, då dessa är beroende av övriga värdefaktorer för fastigheten. Inga avvikande uppgifter har observerats för de övriga värdefaktorerna. Tabell 2a: Byggnad I tabell 2a: Byggnad ovan presenteras 16 av de 32 objekten. Byggåren varierar från år 1924 till år Tre av fastigheterna i tabellen har även ett tillbyggnadsår noterat, vilket innebär att justeringar har gjorts när värdeår beräknats. Uppgifter om boyta och biyta presenteras i hela kvadratmeter, 28

28 liksom den beräknade värdeytan. Byggnadstyp har angetts genom indelning i radhus (R), kedjehus (K) och friliggande hus (F). Tabell 2b: Byggnad I tabell 2b: Byggnad ovan presenteras objekt 17 till 32. Byggåren för dessa varierar från år 1929 till år En av fastigheterna (nr 18) är tillbyggd år 2008, varför värdeåret justerats för denna. 29

29 4.3. Standard exteriör Exteriörens värdefaktorer för de 32 studieobjekten presenteras nedan i tabell 4. De värdefaktorer som studerats är exteriör på fasad samt i förekommande fall garage och/eller carport. I tillägg till dessa har även angivits om fasad eller tak är utbytt år 2003 eller senare. Avvikande uppgifter har rödmarkerats för att lättare kunna identifieras. Tabell 3: Exteriör Två objekt (nr 1 och 14) återfanns i denna kategori med en eller flera avvikande värdefaktorer. Värdefaktorerna som enligt studien inte stämmer överens med uppgifterna i fastighetstaxeringen är, garage (ett objekt), carport (ett objekt), samt uppgift om fasaden bytts ut år 2003 eller senare (ett objekt). 30

30 4.4. Standard energihushållning De värdefaktorer som studerats för energihushållning är el, fönster, uppvärmning samt om elsystemet är utbytt år 2003 eller senare. Avvikande uppgifter har rödmarkerats för att lättare kunna identifieras. Tabell 4: Energi Ett objekt (nr 4) hade enligt studien avvikande uppgifter om värdefaktorerna för energihushållning. Den faktor som inte stämde överens var uppgift om fönster. 31

31 4.5. Standard kök Två värdefaktorer för kök ingår i studien av de 32 objekt som ingår i studien. Värdefaktorerna utgörs dels av standard och dels av det faktum om inredningen är utbytt år 2003 eller senare. Avvikande uppgifter har rödmarkerats för att lättare kunna identifieras. Tabell 5: Kök I kategorin kök återfanns elva (34,3 %) objekt (nr 1, 2, 4, 6, 11, 13, 23, 25, 26, 30 och 31) där avvikande data noterades i studien. I nio av dessa elva fall var det kökets standard som avvek. De kvarvarande två objekten hade avvikande data om att inredningen var utbytt år 2003 eller senare. Samma avvikelse noterades även för ett av de nio förstnämnda objekten, vilket sammantaget ger tre objekt som uppvisade avvikande data om när inredningen var utbytt. 32

32 4.6. Standard sanitet De sanitetsfaktorer som studerats för de 32 objekten är vatten, badrum, wc, tvättstuga, om stammarna är utbytta år 2003 eller senare, samt om sanitetsutrustning, golvbeklädnad och väggbeklädnad är utbytt år 2003 eller senare. Avvikande uppgifter har rödmarkerats för att lättare kunna identifieras. Tabell 6a: Sanitet 33

33 Tabell 6b: Sanitet Sex av de studerade objekten (nr 7, 15, 16, 18, 20 och 21) hade avvikande data i denna kategori enligt studien. Värdefaktorerna som avvek var WC (ett objekt), tvättstuga (två objekt), uppgift om när stammarna var bytta (ett objekt) samt uppgift om när sanitetsutrustningen var utbytt (fyra objekt). 34

34 4.7. Standard övrig interiör För de 32 studieobjekten har värdefaktorerna tillgång till öppen spis eller liknande, samt tillgång till gillestuga bedömts. Avvikande uppgifter har rödmarkerats för att lättare kunna identifieras. Tabell 7: Interiör Studien fann inga avvikelser gällande värdefaktorerna gillestuga samt om öppen spis eller liknande fanns i fastigheten. 35

35 4.8. Tomtmark Tomtmarkens värdefaktorer presenteras nedan i tabell 3 för de 32 objekt som ingått i studien. De värdefaktorer som studerats är tomtareal, avlopp och vatten, samt belägenhet. Markvärdet är i samtliga fall beräknat till samma värde som i taxeringen då inga avvikelser observerades i studien gällande tomten. Till beräkningen av Markvärdet har Skatteverkets tjänst Beräkna Taxeringsvärde Småhus (Skatteverket 2009) använts. Tabell 8: Tomtmark I kategorin tomtmark återfanns inga avvikande data för värdefaktorerna. 36

36 4.9. Beräkning av byggnadsvärde De data som inhämtats från objekten under studien har använts för att beräkna ett nytt byggnadsvärde med hjälp av Skatteverkets tjänst Beräkna Taxeringsvärde Småhus (Skatteverket 2009). Det framräknade taxeringsvärdet för byggnad och tomtmark har sedan förts in i tabellen och i de fall då värdena ändrats, har dessa grönmarkerats för att lättare kunna identifieras. För tomtmark har inga avvikelser noterats. I samband med beräkningen av byggnadsvärde har även uppgift om värdeområde för varje enskild fastighet kontrollerats. Inga avvikelser observerades för värdeområde. Tabell 9: Beräkning av byggnadsvärde Tabell 9 ovan visar beräkning av byggnadsvärde som i 18 fall, motsvarande 56,3 %, har höjts. Det höjda byggnadsvärdet leder även till det omräknade värdet får en lägre procentsats för dessa fastigheter. 37

37 4.10. Analys av empiri Av de 32 objekt som inkluderats i studien under de tio dagar då urvalet pågick, hade 56,3 % (18) minst en värdefaktor som enligt studien skall justeras då byggnadsvärdet är exkluderat. Av dessa 18 objekt hade 16,7 % (tre) två eller flera värdefaktorer som skall justeras, medan övriga 83,3 % (15) hade en värdefaktor som enligt studien skall justeras. I sju (21,9 %) av fallen skulle detta ha medfört att objekten exkluderats från studien då differensen understiger 40 %. I samtliga fall avvikelser noterades var det en höjning av standardpoängen som var aktuell. Summan av byggnadsvärdet har därför totalt höjts med kr jämfört med taxeringen, vilket motsvarar drygt kr för var och en av de 18 fastigheterna i genomsnitt. Utslaget på samtliga 32 objekt ger detta ett höjt byggnadsvärde med i genomsnitt drygt kr. Omräknat i marknadsvärde motsvarar detta en höjning med cirka kr för vart och ett av de 18 småhusen, motsvarande siffra utslaget på samtliga objekt är drygt kr. Riktigheten på småhusens värdefaktor storlek, ålder, byggnadskategori och fastighetsrättsliga förhållanden visade inga avvikelser. Inte heller upptäcktes några avvikelser för tomtmarkens värdefaktorer storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden, närhet till strand eller typ av bebyggelse. Beträffande riktigheten på småhusens värdefaktor standard var denna varierande. Bland de fem huvudgrupperna skiljde sig avvikelserna åt enligt nedan Exteriör Exteriör för småhus skall anges i fem undergrupper, varav riktigheten beräknades till 100 % för fasad och uppgiften om taket var utbytt år 2003 eller senare. För de andra tre undergrupperna, tillgång till garage, carport samt om fasaden var utbytt år 2003 eller senare, var riktigheten 96,9 % då 31 av 32 undersökta objekt uppvisade överensstämmande data för respektive undergrupp Energihushållning Energihushållning för småhus anges i fyra undergrupper, varav riktigheten var 100 % för el, uppvärmning och uppgifterna om elsystemet var utbytt år 2003 eller senare. Undergruppen fönster visade sig dock innehålla ett objekt vardera 38

38 där avvikelse kunde påvisas. Riktigheten för denna grupp beräknades till 96,9 % Kök De två värdefaktorerna för kök, standard samt uppgift om inredningen är var utbytt år 2003 eller senare, uppvisade båda avvikelser enligt studien. För standard upptäcktes avvikelse i nio av de studerade objekten, vilket motsvarar en riktighet på 71,9 %. För uppgifterna om inredningen var utbytt år 2003 eller senare påträffades avvikelser i tre av de 32 undersökta objekten, vilket motsvarar en riktighet på 90,6 %. För hela gruppen kök hade 11 av 32 objekt avvikande data, vilket renderar i en riktighet på 65,6 % för huvudgruppen kök Sanitet Sanitet anges i sex undergrupper, nämligen vatten, badrum, wc, tvättstuga, stammar utbytta år 2003 eller senare, samt om sanitetsutrustningen är utbytt år 2003 eller senare. Vatten, badrum och uppgiften om stammarna var utbytta år 2003 eller senare visade sig alla ha en riktighet av 100 %. För wc noterades avvikelse i ett objekt, vilket ger en riktighet på 96,9 %. Avvikelsen för tvättstuga och när sanitetsutrustningen och inredning var utbytt uppgick till två respektive tre objekt, vilket ger en riktighet på 93,8 % respektive 90,6 % Övrig interiör I denna grupp var det uppgifter om öppen spis eller liknande, samt tillgång till gillestuga som efterfrågades. Inga avvikelser noterades i studien vilket således ger en riktighet på 100 %. 39

39 5. Slutsatser I detta kapitel presenteras de slutsatser som studien kommit fram till. En återkoppling till studiens syfte och frågeställningar presenteras för att kontrollera om studien gett svar på det som efterfrågats. Studien syftade till att fastställa riktigheten på värdefaktorerna, alltså vilken kvalité de olika värdefaktorerna har. Eventuella avvikelser skulle dokumenteras och analyserats för att dels konsekvenserna skulle kunna beskrivas och dels att eventuella förslag till förbättringsåtgärder skulle kunna lämnas. För att uppnå detta syfte formulerades följande frågor inför studien: 1. Vilken kvalité håller värdefaktorerna beträffande riktighet? 2. Vilka effekter leder detta till? 3. Hur kan värdefaktorernas riktighet förbättras? Studiens slutsatser sammanställs nedan med utgångspunkt i frågeställningarna och syftet Vilken kvalité håller värdefaktorerna beträffande riktighet? Den första frågan besvarades genom att data inhämtades från de objekt som inkluderats i studien. Dessa data jämfördes sedan med de uppgifter som fastighetsägarna lämnat vid det senaste taxeringstillfället. Slutsatsen från studien är att värdefaktorerna håller en varierande riktighet fördelat enligt nedan: Värdefaktor Riktighet Storlek 100 % - Boyta 100 % - Biyta 100 % - Värdeyta 100 % Ålder 100 % - Byggår 100 % - Tillbyggnadår 100 % - Värdeår 100 % 40

Skatteverkets författningssamling

Skatteverkets författningssamling Skatteverkets författningssamling ISSN 1652-1420 Skatteverkets föreskrifter om värderingen av småhusenheter vid allmän fastighetstaxering 2015; beslutade den 25 augusti 2014. Fastighetstaxering Utkom från

Läs mer

Skatteverkets författningssamling

Skatteverkets författningssamling Skatteverkets författningssamling ISSN 1652-1420 * Skatteverkets föreskrifter om värderingen av småhusenheter vid 2012 och senare års fastighetstaxeringar; beslutade den 29 augusti 2011. Fastighetstaxering

Läs mer

Riksskatteverkets författningssamling

Riksskatteverkets författningssamling Riksskatteverkets författningssamling ISSN 0347-3023 Riksskatteverkets föreskrifter om värderingen vid allmän fastighetstaxering av småhusenheter 2003; beslutade den 17 juni 2002. * Bilaga 1 Fastighetstaxering

Läs mer

Fastighetstaxering. LTH Hösten 2011

Fastighetstaxering. LTH Hösten 2011 Fastighetstaxering LTH Hösten 2011 Fastighetstaxering Syfte med fastighetstaxering Materiella regler och organisation Taxering av småhus Taxering av hyreshus Taxering av industrier Fastighetstaxering Fastighetstaxering!

Läs mer

AFT FFT FTF FTL OMR SFT

AFT FFT FTF FTL OMR SFT AFT Allmänna fastighetstaxering FFT Förenklad fastighetstaxering FTF Fastighetstaxeringsförordning FTL Fastighetstaxeringslagen OMR Omräkning med omräkningstal SFT Särskild fastighetstaxering från 2002

Läs mer

Skatteverkets författningssamling

Skatteverkets författningssamling Skatteverkets författningssamling ISSN 1652-1420 Skatteverkets föreskrifter om värderingen av lantbruksenheter vid 2017 års och senare års fastighetstaxeringar; beslutade den 22 augusti 2016. SKVFS 2016:7

Läs mer

Skatteverkets författningssamling

Skatteverkets författningssamling Skatteverkets författningssamling ISSN 1652-1420 Skatteverkets föreskrifterm om förberedelsearbetet inför 2015 års allänna fastighetstaxering av småhusenheter; beslutade den 30 september 2013. * Fastighetstaxering

Läs mer

5 Riktvärde för småhus

5 Riktvärde för småhus 5 Riktvärde för småhus Riktvärde för småhus Avsnitt 5 109 5.1 Allmänt 8 kap. 1 FTL Riktvärde för småhus skall utgöra värdet av ett småhus med tillhörande garage, förråd och liknande byggnader. Riktvärdet

Läs mer

10 Riktvärde för småhus

10 Riktvärde för småhus Riktvärde för småhus Avsnitt 10 183 10 Riktvärde för småhus 10.1 Allmänt Riktvärden 8 kap. 1 FTL Riktvärde för småhus skall utgöra värdet av ett småhus med tillhörande garage, förråd och liknande byggnader.

Läs mer

2012 års fastighetstaxering av småhus

2012 års fastighetstaxering av småhus Rådgivningsavdelningen informerar om 2012 års fastighetstaxering av småhus Villaägarnas Riksförbund 2011 Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till

Läs mer

2015 års fastighetstaxering av småhus

2015 års fastighetstaxering av småhus Rådgivningsavdelningen informerar om 2015 års fastighetstaxering av småhus Villaägarnas Riksförbund 2014 Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till

Läs mer

Rådgivningsavdelningen informerar om

Rådgivningsavdelningen informerar om Rådgivningsavdelningen informerar om 2009 års fastighetstaxering av småhus Detta informationsmaterial är upphovsrättsligt skyddat enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga

Läs mer

Skatteverkets meddelanden

Skatteverkets meddelanden Skatteverkets meddelanden ISSN 1652-1447 Skatteverkets information om vissa frågor rörande 2010 års fastighetstaxering av hyreshus- och ägarlägenhetsenheter * SKV M 1 Inledning En förenklad fastighetstaxering

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199); SFS 2008:188 Utkom från trycket den 29 april 2008 utfärdad den 17 april 2008. Regeringen föreskriver att

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199); SFS 2011:444 Utkom från trycket den 10 maj 2011 utfärdad den 28 april 2011. Regeringen föreskriver att 1

Läs mer

9 Riktvärde för tomtmark

9 Riktvärde för tomtmark Riktvärde för tomtmark Avsnitt 9 169 9 Riktvärde för tomtmark 9.1 Allmänt Huvudregel: värde av normaltomt 12 kap. 1 första stycket FTL Riktvärdet för tomtmark för småhus skall utgöra värdet av en värderingsenhet

Läs mer

6 Riktvärde för tomtmark

6 Riktvärde för tomtmark Riktvärde för tomtmark Avsnitt 6 125 6 Riktvärde för tomtmark 6.1 Allmänt Huvudregel Värde av normaltomt 12 kap. 1 första stycket FTL Riktvärdet för tomtmark för småhus skall utgöra värdet av en tomt eller,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152); SFS 2009:1407 Utkom från trycket den 14 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Fastighetstaxering Vad är fastighetstaxering? Allmänna taxeringsregler Allmänna värderingsregler Värderingsmodeller Hyreshus Industri m fl

Fastighetstaxering Vad är fastighetstaxering? Allmänna taxeringsregler Allmänna värderingsregler Värderingsmodeller Hyreshus Industri m fl Fastighetstaxering Vad är fastighetstaxering? Allmänna taxeringsregler Allmänna värderingsregler Värderingsmodeller Hyreshus Industri m fl Vad är fastighetstaxering? Klassificering av byggnader och mark

Läs mer

Sveriges mest vansinniga taxeringsvärde. Villaägarnas Riksförbund

Sveriges mest vansinniga taxeringsvärde. Villaägarnas Riksförbund Sveriges mest vansinniga taxeringsvärde Villaägarnas Riksförbund Vid årets taxering av småhus har taxeringsvärdena ökat med i genomsnitt 35 procent. Taxeringsvärdena fastställs genom ett schabloniserat

Läs mer

Fastighetstaxering Vad är fastighetstaxering? Allmänna taxeringsregler Allmänna värderingsregler Värderingsmodeller Hyreshus Industri m fl

Fastighetstaxering Vad är fastighetstaxering? Allmänna taxeringsregler Allmänna värderingsregler Värderingsmodeller Hyreshus Industri m fl Fastighetstaxering Vad är fastighetstaxering? Allmänna taxeringsregler Allmänna värderingsregler Värderingsmodeller Hyreshus Industri m fl Vad är fastighetstaxering? Klassificering av byggnader och mark

Läs mer

Allmän fastighetstaxering

Allmän fastighetstaxering Innehållsförteckning Hur man fyller i blanketten 2 13 Justering för säregna förhållanden 14 15 Mätregler 16 17 Preliminär beräkning av taxeringsvärde 19 21 Tabeller för grund- och marginalvärde 22 24 Tabeller

Läs mer

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige

Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige Taxeringsvärden för småhus och bostadsrätter i Sverige En jämförelse av taxeringsvärden och hur de speglar marknadsvärdet för småhus och bostadsrätter i Sverige 2000-2009. På uppdrag av Villaägarna WSP

Läs mer

Om inte någon deklaration lämnas trots ett nytt föreläggande höjs förseningsavgiften till 2 000 kr.

Om inte någon deklaration lämnas trots ett nytt föreläggande höjs förseningsavgiften till 2 000 kr. Särskild fastighetstaxering Särskild fastighetstaxering innebär en värdering av fastigheter som förändrats eller tillkommit sedan den förra allmänna fastighetstaxeringen. Ett taxeringsvärde ska fastställas.

Läs mer

Stockholms län har de högst värderade småhusen. Genomsnittliga bostadsytan för småhus störst för nybyggda

Stockholms län har de högst värderade småhusen. Genomsnittliga bostadsytan för småhus störst för nybyggda BO 38 SM 0401 Rikets fastigheter 2003, del 2 Uppgifter från allmän fastighetstaxering Assessment of real estate in 2003, part 2 I korta drag Stockholms län har de högst värderade småhusen Taxeringsvärdet

Läs mer

Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder

Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder Rapport Prognosmetod för kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt på bostäder 2010:1 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

4 Värderingsenhet m.m.

4 Värderingsenhet m.m. Värderingsenhet m.m. Avsnitt 4 133 4 Värderingsenhet m.m. 4.1 Allmänt Allmänna regler 6 kap. 1 FTL Värderingsenhet är den egendom som skall värderas för sig. En värderingsenhet skall endast omfatta egendom

Läs mer

ÅRSRAPPORT 2016 FASTIGHETSFAKTA. Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik som ger en bild av hur Sveriges mark används.

ÅRSRAPPORT 2016 FASTIGHETSFAKTA. Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik som ger en bild av hur Sveriges mark används. ÅRSRAPPORT 2016 FASTIGHETSFAKTA Lantmäteriet ger regelbundet ut sammanställningar med fakta och grafik som ger en bild av hur Sveriges mark används. ÅRETS RAPPORT FOKUSERAR PÅ BOSTADSBYGGANDE FAKTA OM

Läs mer

Fastighetstaxering. Småhus 2015 2017

Fastighetstaxering. Småhus 2015 2017 Fastighetstaxering Fastighetstaxering Småhus 2015 2017 Den här broschyren innehåller information om fastighetstaxering av småhus 2015, 2016 och 2017. Deklarera ditt småhus gärna på Internet Om du lämnar

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 * Skatteverkets allmänna råd om riktvärdeangivelser och grunderna för taxeringen och värdesättningen av elproduktionsenheter vid 2013 års allmänna fastighetstaxering

Läs mer

7 Riktvärde för skogsmark

7 Riktvärde för skogsmark Riktvärde för skogsmark Avsnitt 7 155 7 Riktvärde för skogsmark 7.1 Allmänt Skogsbeskrivning 14 kap. 1 FTL Riktvärde för skogsmark med växande skog skall utgöra värdet per värderingsenhet skogsmark. Följande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199); SFS 2001:1223 Utkom från trycket den 21 december 2001 utfärdad den 13 december 2001. Regeringen föreskriver

Läs mer

FASTIGHETSTAXERING. Vad är fastighetstaxering? Allmänna värderingsregler. Värderingsmodeller. -Hyreshus -Industri -m fl

FASTIGHETSTAXERING. Vad är fastighetstaxering? Allmänna värderingsregler. Värderingsmodeller. -Hyreshus -Industri -m fl FASTIGHETSTAXERING Vad är fastighetstaxering? Allmänna taxeringsregler Allmänna värderingsregler Värderingsmodeller -Hyreshus -Industri -m fl VAD ÄR FASTIGHETSTAXERING? Klassificering av byggnader och

Läs mer

Deklarera ditt småhus gärna på Internet

Deklarera ditt småhus gärna på Internet Fastighetstaxering Småhus Den här broschyren innehåller information om fastighetstaxering av småhus 2012, 2013 och 2014. 2012 2014 Deklarera ditt småhus gärna på Internet Om du lämnar dina uppgifter genom

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 * Skatteverkets allmänna råd om riktvärdeangivelser samt grunderna för taxeringen och värdesättningen av småhusenheter vid 2009 och senare års fastighetstaxeringar

Läs mer

4 av 10 tomtägare betalar för hög fastighetsskatt

4 av 10 tomtägare betalar för hög fastighetsskatt 4 av 10 tomtägare betalar för hög fastighetsskatt Systematiska fel i Skatteverkets taxering av obebyggda tomter Daniel Liljeberg, chefekonom 20 december 2011 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida

Läs mer

Rejäl villa. Rejäl villa med pendlingsläge 2 mil från Varberg och 6 mil från Göteborg. 5 rok och fristående garage. Moderniseringsbehov.

Rejäl villa. Rejäl villa med pendlingsläge 2 mil från Varberg och 6 mil från Göteborg. 5 rok och fristående garage. Moderniseringsbehov. Rejäl villa VARBERG SKÄLLÅKRA 2:8 Rejäl villa med pendlingsläge 2 mil från Varberg och 6 mil från Göteborg. 5 rok och fristående garage. Moderniseringsbehov. Pris: 1 300 000 kr eller högstbjudande Ansvarig

Läs mer

Användning av fastigheters taxeringsvärden

Användning av fastigheters taxeringsvärden 2010-06-18 Användning av fastigheters taxeringsvärden Johan Nilsson EXAMENSARBETE Lantmäteriingenjör Institutionen för ingenjörsvetenskap Användning av fastigheters taxeringsvärden Sammanfattning Taxeringsvärdet

Läs mer

4 Värderingsenhet. 4.1 Allmänt. 4.2 Småhus. Värderingsenhet Avsnitt 4 99. Allmänna regler

4 Värderingsenhet. 4.1 Allmänt. 4.2 Småhus. Värderingsenhet Avsnitt 4 99. Allmänna regler 4 Värderingsenhet Värderingsenhet Avsnitt 4 99 4.1 Allmänt Allmänna regler 6 kap. 1 FTL Värderingsenhet är den egendom som skall värderas för sig. En värderingsenhet skall endast omfatta egendom som ingår

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152); SFS 2001:546 Utkom från trycket den 3 juli 2001 utfärdad den 14 juni 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

FRILIGGANDE VILLA - EKSHÄRAD - PRIS: 595 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE

FRILIGGANDE VILLA - EKSHÄRAD - PRIS: 595 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE FRILIGGANDE VILLA - EKSHÄRAD - PRIS: 595 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE Beskrivning Villa i Ekshärad! Villa i 1½-plan med källare. Rymligt kök och inglasad veranda i söderläge. Två sovrum på ovanvåning. Bastu

Läs mer

Taxering av fastigheter skapade genom tredimensionell fastighetsbildning

Taxering av fastigheter skapade genom tredimensionell fastighetsbildning Taxering av fastigheter skapade genom tredimensionell fastighetsbildning - En studie av 3D:s inverkan på fastighetstaxering generellt och taxeringsmodeller specifikt Författare: RICKARD HELLEMAR Handledare:

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199); SFS 2004:281 Utkom från trycket den 18 maj 2004 utfärdad den 6 maj 2004. Regeringen föreskriver i fråga om

Läs mer

FRILIGGANDE VILLA - EKSHÄRAD - PRIS: :- ELLER HÖGSTBJUDANDE

FRILIGGANDE VILLA - EKSHÄRAD - PRIS: :- ELLER HÖGSTBJUDANDE FRILIGGANDE VILLA - EKSHÄRAD - PRIS: 800 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE Beskrivning Centralt belägen villa i Ekshärad Stor och mycket fräsch souterrängvilla med mängder av möjligheter! Stort vardagsrum med

Läs mer

Sommaridyll i Södra Mjönäs

Sommaridyll i Södra Mjönäs Sommaridyll i Södra Mjönäs KRISTIANSTAD SÖDRA MJÖNÄS 1:45 Genomgående stilrent och snyggt boende från golv till tak med ca 500 meters gångväg ner till idyllisk badplats vid Immeln. Kök med vedspis och

Läs mer

FRILIGGANDE VILLA - STÖLLET - PRIS: :- ELLER HÖGSTBJUDANDE

FRILIGGANDE VILLA - STÖLLET - PRIS: :- ELLER HÖGSTBJUDANDE FRILIGGANDE VILLA - STÖLLET - PRIS: 400 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE Beskrivning Hus i Stöllet, Torsby kommun Centralt beläget hus i Stöllet, Torsby kommun. 1½-plansvilla i lugnt och barnvänligt villaområde.

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om riktvärdeangivelser samt grunderna för taxeringen och värdesättningen av småhusenheter vid 2015 och senare års fastighetstaxeringar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199); SFS 2015:206 Utkom från trycket den 14 april 2015 utfärdad den 1 april 2015. Regeringen föreskriver att 1

Läs mer

Hur ett småhus ålder påverkar marknadsvärdet & taxeringsvärdet

Hur ett småhus ålder påverkar marknadsvärdet & taxeringsvärdet Hur ett småhus ålder påverkar marknadsvärdet & taxeringsvärdet En studie av småhus i Gävle kommun Kristin Kensby & Helen Snaar 2012 Examensarbete, kandidatnivå, 15 hp Lantmäteriteknik Lantmätarprogrammet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199); SFS 2012:411 Utkom från trycket den 19 juni 2012 utfärdad den 7 juni 2012. Regeringen föreskriver i fråga

Läs mer

RSFS 2000:9. Riksskatteverkets föreskrifter om ändring i Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 1987:24) om värderingen vid fastighetstaxering;

RSFS 2000:9. Riksskatteverkets föreskrifter om ändring i Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 1987:24) om värderingen vid fastighetstaxering; RSFS 2000:9 Riksskatteverkets föreskrifter om ändring i Riksskatteverkets föreskrifter (RSFS 1987:24) om värderingen vid fastighetstaxering; beslutade den 2 maj 2000. Riksskatteverket föreskriver med stöd

Läs mer

FASTIGHETSTAXERING OCH FASTIGHETSSKATT. - Principer och grundbegrepp. - Värdering av hyreshus och industrienheter. - Fastighetsskatt/fastighetsavgift

FASTIGHETSTAXERING OCH FASTIGHETSSKATT. - Principer och grundbegrepp. - Värdering av hyreshus och industrienheter. - Fastighetsskatt/fastighetsavgift FASTIGHETSTAXERING OCH FASTIGHETSSKATT - Principer och grundbegrepp - Värdering av hyreshus och industrienheter - Fastighetsskatt/fastighetsavgift November 2010 Peter Samuelsson Innehållsförteckning GRUNDPRINCIPER

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152); SFS 2003:650 Utkom från trycket den 18 november 2003 utfärdad den 6 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 * Skatteverkets allmänna råd om riktvärdeangivelser och grunderna för taxeringen och värdesättningen av lantbruksenheter vid 2011års och senare års fastighetstaxeringar

Läs mer

FASTIGHETSTAXERING OCH FASTIGHETSSKATT

FASTIGHETSTAXERING OCH FASTIGHETSSKATT FASTIGHETSTAXERING OCH FASTIGHETSSKATT - Principer och grundbegrepp - Värdering av hyreshus och industrienheter - Fastighetsskatt/fastighetsavgift November 2013 Peter Samuelsson Innehållsförteckning GRUNDPRINCIPER

Läs mer

Regeringens proposition 1996/97:74. Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1998 av lantbruk. Propositionens huvudsakliga innehåll. Prop.

Regeringens proposition 1996/97:74. Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1998 av lantbruk. Propositionens huvudsakliga innehåll. Prop. Regeringens proposition 1996/97:74 Vissa frågor inför allmän fastighetstaxering år 1998 av lantbruk Prop. 1996/97:74 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 mars 1997 Göran

Läs mer

GÅRD - LIKENÄS - PRIS: 450 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE

GÅRD - LIKENÄS - PRIS: 450 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE GÅRD - LIKENÄS - PRIS: 450 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE Beskrivning Gård i Likenäs, Torsby kommun Bostadshus i 2½-plan med källare centralt i Likenäs. 6 r.o.k. i gott skick 3:e våningen delvis inredd. Jordvärme

Läs mer

Norra Skoga Rotviken 2, Ekshärad. Belägen i Hagfors kommun och Ekshärad församling. Skattesats 35,43.

Norra Skoga Rotviken 2, Ekshärad. Belägen i Hagfors kommun och Ekshärad församling. Skattesats 35,43. BEBYGGD LANTBRUKSENHET - HAGFORS - NORRA SKOGA - PRIS: 300 000 KR ELLER HÖGSTBJUDANDE Fastighet Äganderätt Hagfors Gunnerud 1:68 o. 1:69 Adress Liten gård i Norra Skoga, Hagfors kommun. Arealer Norra Skoga

Läs mer

Välkommen. Utgångspris: kr, Boarea: ca 300 m²

Välkommen. Utgångspris: kr, Boarea: ca 300 m² Objektbeskrivning Välkommen Långaryd Utgångspris: 1 400 000 kr, Boarea: ca 300 m² Mäklare: Kenneth Jonsrud Telefon: 0345-103 82, Mobiltelefon: 0707-44 06 10 e-post: kenneth.jonsrud@maklarhuset.se Mäklarens

Läs mer

Vad är fastighetstaxering?

Vad är fastighetstaxering? Fastighetstaxering Vad är fastighetstaxering? Allmänna taxeringsregler Allmänna värderingsregler Värderingsmodeller Hyreshus Industri m fl Vad är fastighetstaxering? Klassificering av byggnader och mark

Läs mer

Område Totalareal Därav landareal Därav vattenareal Totalt 9 7836 kvm 9 7836 kvm

Område Totalareal Därav landareal Därav vattenareal Totalt 9 7836 kvm 9 7836 kvm Fast i g h et Beteckning Senaste ändringen Bengtsfors Laxarby-Heden 3:4 i allmänna delen Nyckel: 140711223 2007-02-01 Kan ingå i glesbygdsområde enligt jordförvärvslagen (SFS 1979:230). Församling Laxarby-Vårvik

Läs mer

Fastigheten. Agne 16. Köping Kommun

Fastigheten. Agne 16. Köping Kommun Fastigheten Agne 16 Köping Kommun Sammanfattning Agne 16 Fastighetsbeteckning Agne 16 Kommun Köping Adress Scheelegatan 25 Upplåtelseform Äganderätt Lagfaren ägare Nb Nordiska Byggsystem AB Byggår 1943

Läs mer

Innehåll. 1 Sammanfattning...5

Innehåll. 1 Sammanfattning...5 Innehåll 1 Sammanfattning...5 2 Lagtext...6 2.1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)...6 2.2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)...19 3 Bakgrund...21

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Objektbeskrivning. Friliggande Villa, Veddige Tärnvägen 6. genom samhällsutvecklingskontoret. Kontakt: Karin Andersson Leif Andersson

Objektbeskrivning. Friliggande Villa, Veddige Tärnvägen 6. genom samhällsutvecklingskontoret. Kontakt: Karin Andersson Leif Andersson Objektbeskrivning Trädgårdssida med uterum Friliggande Villa, Veddige Tärnvägen 6 Säljare: Varbergs kommun, genom samhällsutvecklingskontoret Kontakt: Karin Andersson Leif Andersson Markförvaltare Markförvaltare

Läs mer

VILLA - RANSBY - PRIS: 520 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE

VILLA - RANSBY - PRIS: 520 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE VILLA - RANSBY - PRIS: 520 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE Beskrivning Välskött villa med stor altan i Ransby På en lugn gata finner man denna fräscha 1-plans villa om 96 kvm med fullstor källare. 4 rok, varav

Läs mer

Fastigheten Karlstad Nyeds-Bäckelid 4:1 Småhustomt

Fastigheten Karlstad Nyeds-Bäckelid 4:1 Småhustomt Fastigheten Karlstad Nyeds-Bäckelid 4:1 Småhustomt 2016-05-26 2 (6) 1 Uppdragsbeskrivning 1.1 Värderingsobjekt Fastighetsbeteckning: Nyeds-Bäckelid 4:1 Typkod: 210 Kommun: Karlstad Församling: Nyed Adress:

Läs mer

TREVLIG 1 PLANS VILLA I LUMMIG MILJÖ PÅ HALLANDSÅSEN OBS NU! 1 125 000:- BJÄREDSVÄGEN 261 - BÅSTAD

TREVLIG 1 PLANS VILLA I LUMMIG MILJÖ PÅ HALLANDSÅSEN OBS NU! 1 125 000:- BJÄREDSVÄGEN 261 - BÅSTAD TREVLIG 1 PLANS VILLA I LUMMIG MILJÖ PÅ HALLANDSÅSEN OBS NU! 1 125 000:- BJÄREDSVÄGEN 261 - BÅSTAD TREVLIG 1 PLANS VILLA I LUMMIG MILJÖ PÅ HALLANDSÅSEN! BJÄREDSVÄGEN 261 1 125 000 kr Boyta 98 kvm fördelat

Läs mer

Nyrenoverad 1 1/2 plansvilla med hel källare inklusive garagedel.

Nyrenoverad 1 1/2 plansvilla med hel källare inklusive garagedel. Objektbeskrivning Nyrenoverad 1 1/2 plansvilla med hel källare inklusive garagedel. Stiftelsevägen 10, Hosjö, Falun Boarea: 80 m 2 (biarea 138m 2 ) Tomtarea: 1042 m 2 Utgångspris: 895 000 kr Budgivning

Läs mer

FRILIGGANDE VILLA/FRITIDSHUS - NYSKOGA - PRIS: :- ELLER HÖGSTBJUDANDE

FRILIGGANDE VILLA/FRITIDSHUS - NYSKOGA - PRIS: :- ELLER HÖGSTBJUDANDE FRILIGGANDE VILLA/FRITIDSHUS - NYSKOGA - PRIS: 475 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE Beskrivning Hus med enskilt läge i Nyskoga, Torsby kommun Nyrenoverat hus i Nyskoga, Torsby kommun. 1½-plan med boarea på 64

Läs mer

FRILIGGANDE VILLA - KLARÅSEN - PRIS: :- ELLER HÖGSTBJUDANDE

FRILIGGANDE VILLA - KLARÅSEN - PRIS: :- ELLER HÖGSTBJUDANDE FRILIGGANDE VILLA - KLARÅSEN - PRIS: 450 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE Beskrivning Höljes 1:234, Torsby kommun Höljes 1:234 beläget i Klaråsen, Torsby kommun. Stort hus med två toaletter, kök i originalinredning

Läs mer

Förslag till ändringar i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2015 av småhusenheter (AFT15).

Förslag till ändringar i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2015 av småhusenheter (AFT15). Bilaga 1 Förslag till ändringar i fastighetstaxeringsförordningen (1993:99) inför den allmänna fastighetstaxeringen år 2015 av småhusenheter (AFT15). Skatteverket Den 17 februari 2014 2 Förslagen i promemorian

Läs mer

FRILIGGANDE VILLA/FRITIDSHUS - PRIS: :- NYTT SÄNKT PRIS

FRILIGGANDE VILLA/FRITIDSHUS - PRIS: :- NYTT SÄNKT PRIS FRILIGGANDE VILLA/FRITIDSHUS - PRIS: 995 000:- NYTT SÄNKT PRIS Beskrivning Fritidshus i Södra Persby, Torsby kommun Välrenoverat hus i Södra Persby, Torsby kommun. Ca 1,1 ha stor tomt. 1-plans med källare.

Läs mer

PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr /

PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr / PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 131 683931-14/1211 2015-02-09 Förslag till ändringar i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) inför den förenklade fastighetstaxeringen år 2016 av hyreshus- och ägarlägenhetsenheter

Läs mer

FRILIGGANDE VILLA - KLARÅSEN - PRIS: 350 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE

FRILIGGANDE VILLA - KLARÅSEN - PRIS: 350 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE FRILIGGANDE VILLA - KLARÅSEN - PRIS: 350 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE Beskrivning Villa i Klaråsen Trevlig 1-plansvilla med källare i Klaråsen. 3 rum och kök. Stor inglasad veranda under tak. Bergvärme. Fristående

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152); SFS 2015:60 Utkom från trycket den 3 mars 2015 utfärdad den 19 februari 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga

Läs mer

FRILIGGANDE VILLA - SYSSLEBÄCK - PRIS: :- ELLER HÖGSTBJUDANDE

FRILIGGANDE VILLA - SYSSLEBÄCK - PRIS: :- ELLER HÖGSTBJUDANDE FRILIGGANDE VILLA - SYSSLEBÄCK - PRIS: 500 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE Beskrivning Stort äldre hus i Sysslebäck, Torsby kommun. Stort äldre hus från 1800-talet i Sysslebäck, Torsby kommun. 2-våningar med

Läs mer

KAN VÅR Ö OCH FASTIGHETSMARKNADEN HÄR!

KAN VÅR Ö OCH FASTIGHETSMARKNADEN HÄR! BÅRBY Välskött funkisvilla med nytt tak - 13, gäststuga, två garage och flera förråd. Vilket läge och utsikt! Villa - 134m 2-6 rum och kök - 2 garage - Bårby 105, Bårby UTGÅNGSPRIS: 1 575 000 kr VI KAN

Läs mer

Skatteverkets författningssamling

Skatteverkets författningssamling Skatteverkets författningssamling ISSN 1652-1420 Skatteverkets föreskrifter om förberedelsearbetet inför 2016 års förenklade fastighetstaxering av hyreshusenheter och ägarlägenheter; Fastighetstaxering

Läs mer

Fastighetsskatt och fastighetsavgift

Fastighetsskatt och fastighetsavgift SKV 296 utgåva 19 Fastighetsskatt och fastighetsavgift Deklarationen 2011 och framåt Nyheter Kommunal fastighetsavgift Fler småhus och tomter får en kommunal fastighetsavgift från och med deklarationen

Läs mer

Härligt sommarhus/permanentboende. Budgivning e-bud: Ange objektnr. 514. Använd länken i annonsen.

Härligt sommarhus/permanentboende. Budgivning e-bud: Ange objektnr. 514. Använd länken i annonsen. Objektbeskrivning Härligt sommarhus/permanentboende Väret 163, Halmstad Rum: Boarea: 4 + kök Tomtarea: 321 m 2 Utgångspris: 47 m 2 + 10 m 2 biarea 1 495 000 kr Budgivning e-bud: Ange objektnr. 514. Använd

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 14 november 2016 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 20 april 2015 i mål

Läs mer

Betänkandet Fastighetstaxering av anläggningar för el- och värmeproduktion (SOU 2016:31)

Betänkandet Fastighetstaxering av anläggningar för el- och värmeproduktion (SOU 2016:31) Remissvar 1(6) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Fastighetstaxering av anläggningar för el- och värmeproduktion (SOU 2016:31) Remiss 2016-05-03; dnr. Fi2016/01520/S1 1 Sammanfattning Skatteverket

Läs mer

Område N, E (SWEREF 99 TM) N, E (SWEREF ) Registerkarta Växjö

Område N, E (SWEREF 99 TM) N, E (SWEREF ) Registerkarta Växjö Samfällighet Beteckning Växjö Målajord s:3 Nyckel: 070118223 Församling Söraby Socken: Söraby Senaste ändringen i allmänna delen 2009-12-11 Areal Område Totalareal Därav landareal Därav vattenareal Totalt

Läs mer

FRITIDSHUS/PERMANENTBOENDE - ASPBERGET - PRIS: 675 000:- ELLER HÖGSTBJUDAND

FRITIDSHUS/PERMANENTBOENDE - ASPBERGET - PRIS: 675 000:- ELLER HÖGSTBJUDAND FRITIDSHUS/PERMANENTBOENDE - ASPBERGET - PRIS: 675 000:- ELLER HÖGSTBJUDAND Beskrivning Gård i Aspberget, Torsby kommun En liten oas i de Nordvärmlänska skogarna. Gården belägen på en sydöst sluttning.

Läs mer

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR 2017-05-09 VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR Frågor beträffande blankett Hb Vad händer om jag inte skickar in blanketten? Fastighetsägare är enligt lag skyldiga att lämna de berörda uppgifterna. Syftet är att få

Läs mer

Skatteverkets allmänna råd

Skatteverkets allmänna råd Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 * Skatteverkets allmänna råd om riktvärdeangivelser och grunderna för taxeringen och värdesättningen av hyreshusenheter och ägarlägenhetsenheter vid 2010 och senare

Läs mer

Noltorp. Utgångspris: 675 000 kronor Försäljningssätt: Öppen budgivning.

Noltorp. Utgångspris: 675 000 kronor Försäljningssätt: Öppen budgivning. Noltorp SKÖVDE GÄDDEBERG 1:3 Trevligt lantställe med bra bostadshus, gäststuga samt äldre ladugård. Till fastigheten hör ca 0,7 ha inägomark. Fastigheten är belägen ca 6 km öster om Väring. Utgångspris:

Läs mer

Bertwig.& FRILIGGANDE VILLA - SLITE - PRIS: AUKTION

Bertwig.& FRILIGGANDE VILLA - SLITE - PRIS: AUKTION Bertwig.& FASTIGHETSFÖRMEDLING FRILIGGANDE VILLA - SLITE - PRIS: AUKTION Beskrivning OFFENTLIG AUKTION OFFENTLIG AUKTION Advokat Bengt Loquist, av Gotlands Tingsrätt förordnad som konkursförvaltare säljer

Läs mer

Boverket. Fastighetsskatten. - en miljöbov?

Boverket. Fastighetsskatten. - en miljöbov? Boverket Fastighetsskatten - en miljöbov? Fastighetsskatten en miljöbov? Boverket 2005 Titel: Fastighetsskatten en miljöbov Utgivare: Boverket april 2005 Upplaga: 1 Antal ex: 200 Tryck: Boverket internt

Läs mer

Aktualitetsdatum i Munkedal Julseröd 1:6. Senaste ändringen. inskrivningsdelen Nyckel: i allmänna delen

Aktualitetsdatum i Munkedal Julseröd 1:6. Senaste ändringen. inskrivningsdelen Nyckel: i allmänna delen Fastighet Beteckning Senaste ändringen Senaste ändringen i Aktualitetsdatum i Munkedal Julseröd 1:6 i allmänna delen inskrivningsdelen inskrivningsdelen Nyckel: 140222479 2001-04-27 2015-12-02 11:47 2016-05-30

Läs mer

(6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Taxeringsregler, försäkring och bidrag

(6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen. Byggnadsminnen. Taxeringsregler, försäkring och bidrag 2014-01-01 1 (6) Vägledning för tillämpning av Kulturmiljölagen Byggnadsminnen Taxeringsregler, försäkring och bidrag 2014-01-01 2 (6) Riksantikvarieämbetet Box 5405 11484 Stockholm www.raa.se 2014-01-01

Läs mer

Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie

Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2003-12-22 RAPPORT 1 Fritidshus som tagits i anspråk för permanent boende mellan 1991 och 2002. En metodstudie 0 Sammanfattning En samarbetsgrupp mellan har studerat ändrad användning

Läs mer

GÅRD MED HÄST & GOLFVERKSAMHET - FOTSTAD-ÅLED - PRIS: ENLIGT ÖK

GÅRD MED HÄST & GOLFVERKSAMHET - FOTSTAD-ÅLED - PRIS: ENLIGT ÖK GÅRD MED HÄST & GOLFVERKSAMHET - FOTSTAD-ÅLED - PRIS: ENLIGT ÖK Beskrivning Ca:28 ha mark på högt och vackert med mycket attraktivt läge. Här bedriver man i dag uthyrning av stall och ridhus med kollektiv

Läs mer

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Lindängsvägen 19

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Lindängsvägen 19 Län Örebro Gatuadress Kommun Askersund Storlek 6 rum (3 sovrum) / 79 m² Område Zinkgruvan Tillträde tidigast Enligt överenskommelse www.hemverket.se - Sida 1 av 19 Huset på ligger i ett alldeles sagolikt

Läs mer

KAN VÅR Ö OCH FASTIGHETSMARKNADEN HÄR!

KAN VÅR Ö OCH FASTIGHETSMARKNADEN HÄR! MELLBÖDA Ett smultronställe i lugn och rofylld miljö Fritidshus - 80 m 2-3 rum och kök - Säljs möblerad - Brännegatan 52, Mellböda UTGÅNGSPRIS: 750 000 kr VI KAN VÅR Ö OCH FASTIGHETSMARKNADEN HÄR! VAR

Läs mer

Utsikten över vatten och strandtillgångs värdeinverkan på fastigheter vid Åsnen och Salen, Kronobergs län

Utsikten över vatten och strandtillgångs värdeinverkan på fastigheter vid Åsnen och Salen, Kronobergs län EXAMENSARBETE 2004-05-18 Utsikten över vatten och strandtillgångs värdeinverkan på fastigheter vid Åsnen och Salen, Kronobergs län Institutionen för teknik Sara Gustavsson EXAMENSARBETE Utsikten över vatten

Läs mer

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Poppelstigen 2

Län Gatuadress Kommun Storlek Område Tillträde tidigast Poppelstigen 2 Län Stockholm Gatuadress Kommun Södertälje Storlek 2 rum (1 sovrum) / 40 m² Område Viksberg Tillträde tidigast Enligt överenskommelse " Fritidshus med potential för framtida villaboende på attraktiva Holmen

Läs mer

Senaste ändringen i allmänna delen Aktualitetsdatum i inskrivningsdelen Församling Socken: Sandhem

Senaste ändringen i allmänna delen Aktualitetsdatum i inskrivningsdelen Församling Socken: Sandhem Fastighet Beteckning Mullsjö Tinghalla 1:4 Nyckel: 060304527 Senaste ändringen i allmänna delen 2012-06-13 Senaste ändringen i inskrivningsdelen 2012-05-08 13:00 Aktualitetsdatum i inskrivningsdelen 2016-05-03

Läs mer

Beskrivning och värdering Fastighet

Beskrivning och värdering Fastighet 2016-03-10 1(4) KFM:s dnr: F-323-16-07 Beskrivning och värdering Fastighet Fastighetsbeteckning Hallarp 1:20 Kommun Ljungby Adress Församling Annerstad Höje Skogslyckan 1, 340 12 Annerstad Fastigheten

Läs mer