Pris 55 kronor inkl moms. Julklappstips för hela familjen Förslag om reservat? Det lönar sig att klaga

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pris 55 kronor inkl moms. Julklappstips för hela familjen Förslag om reservat? Det lönar sig att klaga"

Transkript

1 Nr Pris 55 kronor inkl moms Saris massiva husdröm Julklappstips för hela familjen Förslag om reservat? Det lönar sig att klaga

2 För oss är effektivitet, ergonomi och funktion självklarheter.vi tror på små detaljer som gör skillnad. Närmaste återförsäljare: se jonsered.se eller Gula sidorna.

3 INNEHÅLL Nummer Nästa nummer utkommer 9 februari TEMA: Utbildning och föryngring ingår som en medlemsförmån i landets fyra skogsägareföreningar tillsammans med en bilaga från respektive förening. Vid adressändring kontakta din skogsägareförening. Södra Skogsägarna Mellanskog Skogsägarna Norrskog www. norrskog.se Norra Skogsägarna REDAKTION Chefredaktör och ansvarig utgivare: Pär Fornling Stålbrandsgatan 5, Malmö Telefon och fax: E-post: Redigeringsansvarig: Lena Persson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: Redigering: Ola Oscarsson Telefon: ANNONS Birgit Emilsson Box 6044, Malmö Telefon: Fax: E-post: Ronny Gustavsson Stockholm Telefon: Fax: E-post: Annonsmaterial: PRENUMERATION Telefon: Fax: E-post: Prenumerationspris helår (6 nummer) 295 kronor inkl moms Lösnummer 55 kronor inkl moms GRANEN är ett trädslag i centrum både under julen och i skogsbruket. Forskare och rådgivare öppnar grinden mot nya möjligheter. Sidan 16 5 LEDARE: Nyttiga julklappstips. 6 PROFILEN: Jan Söderlind, vd för NTC, är optimistisk då det gäller framtiden för trävaror. Nya stora marknader är på gång. 12 FÖRÄDLING: Sari arbetar för att utveckla träföretagen och byggde själv ett unikt trähus efter egna idéer. 15 NYHETER: Öppning för EU-forskning 16 SKOGSSKÖTSEL: En del räknade ut granen efter stormen, men forskare och rådgivare ser många möjligheter för landets vanligaste träd. 21 KRÖNIKA: Pelle Gemmel välkomnar de nya skogsägarna. 22 FÖRÄDLING: För att dryga ut inkomsterna från den egna skogsgården har Kenneth Sandberg satsat på förädling i egen regi. 25 GALLRING: Tips och insikter från en skogsägare som är mån om gallringarna. SKOGSBRÄNSLE om ett par år kanske dieseln kommer från massabruken. Sidan ENTREPRENÖRER: Fler medlemmar. 28 JULKLAPPAR: Inspiration och idéer för hela familjen. 31 NYHETER: Lär gallring på distans. 33 EXPERTPANELEN: Ersättning från kraftbolagen och eventuell skatt på älgkött. 34 ENERGI: Med ny teknik kan Södra göra eget fordonsbränsle vid massabruken. 36 RESERVAT: Ett jobbigt men framgångsrikt arbete att få bättre uppgörelser. 39 TEKNIK: Ny teknik gör jobbet enklare. 42 MARKNAD: Den nordamerikanska skogsindustrin inför stora förändringar. 44 FORSKNING: Hybridlärk är ett alternativ till gran, ny teknik att spåra rotröta. 50 NAMN och NYTT: Belönade skogskvinnor. 52 KORSORD: Chans att vinna fi na priser. 54 KRÖNIKA: Det våras för bioenergin. REDAKTIONSRÅD Per Bengtsson, Magnus Berg, Erik Jonsson, Gunilla Kjellsson, Börje Lagerquist, Anders Olsson och Ola Persson. Hemsida: i samarbete med tidningen ATL. För ej beställt material ansvaras ej. Vi Skogsägare produceras av LRF Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. TS-upplaga 2004: Tryck: Hansaprint, Åbo Repro:LRF Media AB, Malmö FÖRÄDLING Kenneth Sandberg tillverkar träull för skidbacken. Sidan 23 HYBRIDLÄRK i stället för gran. Sidan 44 TVÅ TIDNINGAR SAMMA SIDA EXPORT Jan Söderlind öppnar upp nya marknader för trävaror. Sidan 6 VI SKOGSÄGARE 6/05 3

4

5 Nyttiga julklappar Företag och myndigheter firar knappt jul längre. I stället för julkort och julklappar sätter man in pengarna till något välgörande ändamål. Det är lovvärt, men julkänslan vill inte riktigt infinna sig. Därför vill vi dra vårt strå till stacken med några symboliska klappar till närstående organisationer. LEDAREN LÄNSSTYRELSERNA får en charmkurs. Lite längre fram i tidningen kan ni läsa en historia som upprepats många gånger. Handläggarna har smugit i buskarna, inventerat och planerat utan markägarens vetskap. Så kommer beskedet om reservat som en blixt från klar himmel. Tänk så mycket enklare saker och ting skulle vara om de först kontaktade markägarna och inledde hela processen med ett samtal vid köksbordet. Det handlar om att visa respekt för ägandet, anpassningsförmåga och ödmjukt lyssna på de som faktiskt kan mest om marken: ägarna. Med ett samtal vid köksbordet kan besluten bli bättre och handläggandet anständigare. Att uppträda som en modern variant av Gustav Vasas fogdar är ingen succé. Det tröttnade vi på redan under 1500-talet. SKOGSSTYRELSEN ger vi en kompass så de hittar rätt i den nya organisationen och i dess arbete. Det är knepigt att med ena handen sälja skogstjänster och med den andra kontrollera samma tjänster. Skogsutredaren Maggie Mikaelsson har en poäng när hon vill särskilja den så kallade uppdragsverksamheten. MILJÖRÖRELSEN får ett utsiktstorn där man kan kliva upp och titta på all biologisk mångfald, men också bli lite mer vidsynta. Det är så lätt att säga nej till allting, men inte särskilt ansvarsfullt. Också en extrem produktionsskog bidrar positivt till miljön genom att binda koldioxid och när träden avverkats ersätter de betong, plast och fossil olja. Det är också skillnader på den skog vi skyddar. En del är för insekterna, en del för rekreation och skogspromenader. Ofta är det två skilda saker. Allt måste vägas mot vartannat, då underlättar utsiktstornet. SKOGSINDUSTRIN får en pelletskamin. Det är en förträfflig apparat (jag har själv en i sommarstugan). Kaminen kan göra entrén på Hötorgsskrapan varm och mysig. Den påminner om energimöjligheterna i skogen. Det har förvisso hänt mycket, men ibland bubblar gamla, onödiga, konflikter om råvara upp. Med klok politik och god skötsel räcker skogen till mycket. Och det är ingen nackdel att energin lägger ett golv för massavedspriset. SKOGSÄGARRÖRELSEN, ja hela lantbrukskooperationen, får ett nytryck av biografin om Gösta Edström: Utan kamp ingen seger. Till den bifogas ett förklarande kapitel, som knyter ihop sambanden med dagens verklighet. Ibland verkar kooperationen vilsen och glömmer sitt idéhistoriska arv. Boken om Södras grundare behövs för att hålla både historien och idéerna levande. De håller idag också. LANTBRUKSUNIVERSITETET får en megafon. Dels för att få ut alla praktiska forskningsresultat (den tredje uppgiften). Dels för att höras i debatten. Vi behöver all denna klokskap för att leda oss rätt och ryta till när saker och ting spårar ur. Megafonen gör det förhoppningsvis lättare att stå emot följsamheten som den eviga jakten på forskningsanslag för med sig. Men julklappar är inte allt. Framför allt tillönskar vi er alla en riktigt God jul och ett riktigt Gott nytt år! Pär Fornling, Chefredaktör VI SKOGSÄGARE 6/05

6 PROFILEN Möjligheterna i Kina får tanken att svindla Tidigare fick sågverksbranschen ofta skäll för dålig marknadsföring. Vändningen kom i England för fem år sedan. Det ledde till ett nytt sätt att arbeta och nu väntar resten av världen. Av Pär Fornling Visst kan vi öka träanvändningen! Jan Söderlind är full av optimism när han blickar ut över världen med alla dess möjligheter. Som vd för NTC (Nordic Timber Council) är Jan Söderlind något av ambassadör för den nordiska träindustrin. Och arbetet handlar numera ganska mycket om diplomati. Bilden har ändrats från de nordiska vikingarna som skulle erövra världen, till samarbeten och allianser som lyfter fram träets fördelar, oavsett var det kommer ifrån. Vi träffar honom dagen innan en långresa till Washington, Vancouver, Peking och Tokyo. Det säger något om den globala marknaden för nordiskt trä. Det är dagarna efter katastrofen i Pakistan och på bordet ligger Dagens Nyheter med en jättebild av en förtvivlad kvinna framför ett raserat hus. Överbyggnaden i trä står kvar någorlunda hel på det som annars bara är en stenhög. Det säger, mitt i eländet, något om träets möjligheter. Lätta konstruktioner som klarar jordskalv kan läggas till argumenten om miljöfördelar när NTC nu gläntar på dörren till Indien. I Kina har man kommit något längre, men det är bara början på något som kan bli riktigt stort. Världsmarknaden för trä blir sig aldrig mera lik om vi får ett genombrott i Kina, säger Jan Söderlind. Men fortfarande dominerar arbetet i Europa. I ett år har fransmännen pepprats med tv-reklam och tidningsannonser om att trä är miljövänligt och att de europeiska skogarna inte försvinner, vilket visat sig vara en vanlig fördom. När budskapet börjar sjunka in är det dags att gå vidare genom att visa möjligheterna för 6 VI SKOGSÄGARE 6/05

7 En härlig annons i den franska kampanjen trä är viktigt Le bois cést essential. Trädäck i trädgårdar är en växande jättemarknad i England. Med lite engelsk ordvitsande görs här en koppling till däck och vatten. Ett visningshus i Kina med väggkonstruktioner i trä. Tidigare i höstas hölls den europeiska trädagen i Beijing med syftet att skapa en hållbar utveckling inom byggsektorn så att man i byggsystemen framöver använder sig mer av lätta, träbaserade byggmetoder. allt från husbyggen till möbler. Engelsmännen påbörjade samma resa några år tidigare genom kampanjen Wood for good. Har det varit en bra satsning i England? Det tycker jag. Byggandet av hus med träkonstruktioner har ökat med 70 procent sedan Allt beror inte på vår kampanj, men helt klart har den påverkat utvecklingen. Hur många hus handlar det om? Förra året hade man byggstarter, av dessa hade 16 procent eller konstruktioner i trä. Hur finansierar ni verksamheten? Det skiljer mellan medlemsländerna. I Sverige bidrar skogsägarna med 2 kronor per kubikmeter sågtimmer och sågverken med 1 krona per kubikmeter sågad vara. Finland och Norge har ett lite annorlunda upplägg. Hur mycket pengar spenderar ni? Omsättningen är 45 miljoner kronor, fast egentligen blir det betydligt mer pengar. På vilket sätt lyckas ni få pengarna att bli värda mer? Genom samarbete. I England samarbetar vi med den engelska träindustrin och i Frankrike med den franska. På liknande sätt finns ett bredare samarbete inom Europa, samt med Kanada och USA. Nu drar vi ner i England, men det kompenseras till stora delar av att engelsmännen ökar sina insatser. Varför vill den engelska träindustrin hjälpa konkurrenter från Norden? Så är det inte, men vi höll på att trampa fel. Kampanjen Wood for good handlar om trä i största allmänhet, men dessutom hade vi ett parallellt spår som hette Nordic first, där den nordiska träindustrin lyftes fram. I sista stund backade vår styrelse från det spåret. Det var ett klokt beslut. Nu är all vår marknadsföring generisk. Vad menar du med generisk reklam? Vi lyfter fram träets goda egenskaper i sig och arbetar för att den totala träkonsumtionen ska öka. Det är upp till varje företag att ta för sig av den ökande konsumtionen på bästa sätt. Gör sågverken tillräckligt för att ta tillvara på möjligheterna? Det är lätt att bli otålig och önska att mer ska göras, men om vi tittar bakåt har det hänt jättemycket. Jag jobbade tidigare på Graninge och när vi skulle ut till marknaden handlade det om att träffa agenter och mellanhänder. Nu åker sågverksfolket ut för att träffa arkitekter, byggare och andra som verkligen finns på marknadsplatsen. Det är härligt att se. Räcker era pengar? Man vill alltid göra mer. Jag tycker ändå vi är på god väg i Europa men skulle vilja tiodubbla insatserna i Kina. Där finns så enorma potentialer! Varför ska kineserna använda mer trä? Därför att deras byggsystem inte är hållbara i längden. Betong och murverk är alltför energikrävande både när det gäller materialet som sådant och när det gäller energiförbrukningen till värme och kylning. Vad gör ni i Kina? Vi samarbetar med amerikanare och kanadensare, vilket leder till enhetliga brandregler för träbyggande. En ny tränorm om ytterväggar är snart på plats och en standard om träkonstruktioner ligger i pipe-line. Den typen av standarder är mycket viktiga. Dessutom har vi ett par demonstrationhus på plats. Vilken typ av trähus ska kineserna bygga? Amerikanarna och kanadensarna satsar på villor, men vi tror mer på höghus, med tanke på den enorma inflyttningen till städerna. Dels kan vi öka utrymmet i befintliga betonghus genom att bygga på en våning i trä och dessutom få ett bättre tak med lutning. Dels kan kineserna fortsätta med betongstommar, men bygga ytterväggar och innerväggar av trä. Vad menar du med enorm potential? Marknaden bara för väggar och takvåningar kan bli 50 miljoner kubikmeter om året. Då är inte allt intecknat, utan det är realistiska möjligheter. Det handlar då om volymer som är tre gånger högre än Sveriges samlade produktion av sågade trävaror. Lyckas vi i Kina blir trämarknaden i världen sig aldrig lik igen. Jag känner svindel över möjligheterna. Vad gör ni i Europa? Vi har som sagt kampanjerna i England och Frankrike. Dessutom är vi engagerade i ett europeiskt projekt, tillsammans med industrin från flera länder som kallas Road-map Det handlar om att på olika sätt lyfta fram trä inom tre områden: att bygga med trä, leva med trä samt trä till transportförpackningar och emballage. Ett fjärde område handlar om träets miljöfördelar. Är emballage verkligen tillräckligt stort i sådana här sammanhang? Absolut! Man tänker kanske inte på det så ofta, men en fjärdedel av de sågade trävarorna går till lastpallar och emballage i någon form. Det är jätteviktigt att vi vinner den matchen mot plasten. Vilket är det viktigaste argumentet? Trä som ett uthålligt material genomsyrar allt. Fortsättning sid 8 VI SKOGSÄGARE 6/05 7

8 Fortsättning: Möjligheterna i Kina PROFILEN Har beslutsfattarna insett det? Väldigt många i alla fall. Om jag ska peka ut något land tycker jag de engelska politikerna går i spetsen. Myndigheterna där har gjort flera deklarationer om nyttan av trä för att minska koldioxidutsläppen och Tony Blair har lyft fram frågan vid många tillfällen. Nu talar man om att olympiaden i London år 2012 ska bli den gröna olympiaden, vilket vi tar fasta på. Så det blir olympiaarenor i trä? Det hoppas jag. Vad tycker du om träbyggnadsprogrammet i Sverige? Det vi sett i form av deklarationer och organisationen för arbetet lovar gott. Nu återstår resultaten av arbetet, tyvärr ligger många länder före oss när det gäller sådana här program. Tittar ni er om på fler ställen i världen? Vi har de nya EU-länderna och i framtiden hoppas jag vi kan göra något tillsammans med ryssarna. En stor och spännande marknad är Indien. I år fick vi något som heter Sweighofer-priset för vårt europeiska träsamarbete. Det var väldigt roligt. Priset, på euro, tänker vi använda till en studie om möjligheterna i Indien. Jag hoppas pengarna kan växlas upp genom samarbete med kollegorna i USA och Kanada. Vilken är er bästa annons? En svår fråga. Olika annonser fyller olika funktioner, men själv tycker jag bäst om trä som inspirerar i vackra miljöer. Och den sämsta Det vet jag inte, men det är klart att vi borde gjort en del saker annorlunda. Vi borde fått handeln mer engagerad i England. Fler handlare borde betraktat det som sin egen kampanj, kopplad till egna aktiviteter, och inte sett det som något bara för skogsnäringen. Ett av Kinas oändligt många betonghus får ett nytt och bättre tak. Genom att arbeta tillsammans kan vi åstadkomma mycket mer. Det där har vi tagit lärdom av i arbetet som är på gång i Frankrike. Är du själv skogsägare? Nej men jag har fram till nyligen haft ett fritidshus i Nordingrå, ett par mil från Örnsköldsvik, vilket är mina hemtrakter. Där fick jag arbeta handfast med trä genom att spika fasader, snickra verandor, lägga golv och bygga till. Vad gör du på fritiden nu? Flugfiske tycker jag är fascinerande. Det är en kombination av socialt umgänge, natur och spänning som överträffar det mesta. I somras hade jag en fin fiskeresa till Irland, men jag är också en hel del hemma i Ångermanlands skogstrakter. Det känns bra att komma nära råvaran. 8 VI SKOGSÄGARE 6/05

9

10 Lika effektiv på fria vidder som på smala stickvägar ALS - Active Load Space - gör John Deere 1110D till marknadens mångsidigaste skotare. Det hydrauliskt dämpade och tiltbara lastutrymmet ger unik flexibilitet och smidiga 1110D anpassas enkelt för både slutavverkning och gallring. På hygget används lastutrymmets fulla bredd. I gallring flyttas bankarna in och de hydrauliskt reglerbara stöttorna höjs. Tiltfunktionen håller lastutrymmet rakt när något hjul passerar stubbar och eller andra hinder. Funktionen eliminerar risken att lassets överdel skadar träden i stickvägskanten. Med ett stegs breddning lastas 1110D/ALS till 12 tons lastvikt även med massaved i tremeters längd. ALS innebär dessutom oslagbar komfort och högre möjlig marschhastighet i terräng. Provkör 1110D/ALS på stickväg och hygge och märk skillnaden.

11 PRODUKTIVITET I UTNYTTJANDEGRAD I LÅGA DRIFTSKOSTNADER

12 Saris dröm i massivt Fasaden kommer att behandlas med järnvitriol. Innanför finns en öppen planlösning kring kök och tv-rum, men också en privat avdelning med egna rum. Men ny kunskap, mycket envishet och ett passionerat förhållande till trä byggde Sari sitt drömhus i massivt trä. Av Pär Fornling Under utbildningen på högskolan i Gävle gjorde Sari Huczkowski ett examensarbete åt föreningen Svenska Timmerhus. Utgångspunkten var enkel: det finns en massa positiva påståenden om timmerhus, men är de verkligen sanna? För att få reda på det krävdes en djupdykning i vetenskapliga resultat. Inte minst hittade Sari mycket hemma i Finland vars källor är fördolda för den som inte kan finska. Dessutom ligger Finland, enligt Sari, långt före när det gäller träforskning i allmänhet och timmerhus i synnerhet. Och ja! Alla goda påståenden stämde. Massiva timmerhus har ett bättre inomhusklimat. De är energibesparande och magasinerar värme. Väggarna tar upp fukten inifrån och har därmed en ganska konstant fukthalt. I ett vanligt hus, med diffusionstäta väggar, växlar fuktigheten mycket mer. När den är som högst finns risk för mögelbildning och du märker hur luften i ett rum ibland kan kännas unken på ett sätt som inte förekommer i timmerhus, berättar Sari. Så saken var klar, om hon skulle bygga ett nytt hus skulle det bli av massivt trä. Men resan dit var lång. Den började i Finland och fortsatte till Kiruna. Hon gick en utbildning till produktionsingenjör i LKAB:s regi och fick arbete som kvalitetstekniker i gruvan. Då Harry, hennes make, erbjöds jobb i Bollnäs gick flyttlasset söderut tillsammans med sönerna, Jerry och Jesse. Sari hade bestämt sig för en ny karriär. Hon började på den nystartade utbildningen i Design och träteknik vid Gävle Högskola. Det där har alltid intresserat mig och säg den finländare som inte älskar trä! Dessutom har hon roat sig med att rita hus ända sedan barndomen. Då familjen till slut kom över drömtomten vid Florsjön utanför Söderhamn fick passionen utlopp. Ritningarna fick hon ihop på ett par veckor. Kontakterna med timmerhusföreningen ledde vidare till Ljungan trä, i Ånge kommun. Företaget gör limträbalkar av gran och är mest känt för bygget av Leksands ishall. Jag ville inte ha ett traditio- 12 VI SKOGSÄGARE 6/05

13 FÖRÄDLING Limträbalkarna i fem skikt. De spontade och fogarna tätas med gummilister. För att få dolda elledningar finns kanaler i väggarna, vilket innebar att kontakternas höjd måste vara klar redan när balkarna tillverkas. Utsikten från de flesta av husets 47 fönster är hänförande. Innerväggarna, som är färdiga att måla direkt när stommen rests, har genomgående ljusa färger. Husknutarna är girade och skruvade. Framöver kommer de att skyddas med en plåt. I mitten av skarven sågade timmermännen ut en luftspalt som drevades med lin för att hindra luftdrag. trä Bakugnen är hjärtat i huset. Köksinredningen, liksom dörrar och trappor, är av amerikansk alm. nellt knuttimrat hus, utan ett med släta väggar både ute och inne. Huset har en hel hel speciella lösningar i allt från sammanfogning till att dölja elledningarna i väggen vilket var nog så knepigt. Jag är fruktansvärt envis och problem är till för att lösas, säger Sari. Limträbalkarna som huset byggts av är 19 centimeter tjocka och 21 centimeter höga. Hörnen är girade och sammanfogade med skruvar, precis som en tavelram. Tekniken hade använts för mindre stugor, men inget sånt här stort bygge. Huset är 235 kvadratmeter. Det gick alldeles utmärkt. Två timmermän, en kranförare, Harry och jag började resa huset den 17 januari. Tre veckor senare, 45 minuter innan ovädret bröt ut, fick vi på takpappen, berättar Sari. Därmed stod ett färdigt skal på plats. Det fylldes med massiva innerväggar, ett massivt bjälklag till övervåningen och naturligtvis den imponerande bakugnen, med två anslutande öppna spisar i murverket. Hela huset är byggt kring bakugnen, säger Sari och lägger handen på murytan som fortfarande är ljummen trots att det var två dagar sedan den eldades varm. Den har murats av en finsk mästare som gjort sådana här eldstäder tidigare. Han började med att skicka hit 14 ton tegel, vilket är mycket. Det vet jag som varit med och langat in varenda sten på plats, säger Sari och konstaterar att det var mödan värt. Den är fantastisk. Tekniken är som en kakelugn med rökgångar som värmer upp stenen. Du kan sätta in ett långkok på morgonen som är färdigt att äta när du kommer hem på kvällen, berättar Sari. Men frågan är hur huset klarar värmen. Den enda isoleringen är ett 50 centimeters lager termoträ i yttertaket, vilket är en sorts träull som tillverkas i Järbo av gran och tallved. Frånsett spisarna ligger det värmeslingor i golvet kopplade till en värmepump med jordvärme. Det är spännande att se hur det fungerar i vinter, hittills verkar huset i alla fall vara lika energisnålt som vi hoppats. Bygget kostade 3 miljoner kronor, men då är det ett relativt stort hus med påkostad inredning i kök och badrum. Det går förstås åt mycket limträ, å andra sidan ger det färdiga väggar både ute och inne. Här behövs vare sig gipsskivor, tapeter eller ytterpanel. Utan att ha någon exakt jämförelse känner jag mig säker på att det här sättet att bygga är konkurrenskraftigt med konventionella system, dessutom får du en härlig miljö med mycket trä, säger Sari. Fortsättning sid 14 VI SKOGSÄGARE 6/05 13

14 FÖRÄDLING Fortsättning: Saris husdröm Högskola öppnar nya möjligheter Genom Tränd arbetar Sari Huczkowski för att stärka träindustrin i Mellansverige. Då jag jobbade på LKAB myllrade det av praktikanter, doktorander, studiebesök och studenter som gjorde examensarbeten. I träindustrin är det mycket tystare och det vill vi ändra på, säger Sari. Projektet Tränd, som hon leder, handlar bland annat om att öka samarbetet mellan högskolor och företag. Upptakten till det hela var en undersökning som visar att träindustrin behöver mer kompetens och nätverksbyggande. Högskolan lyckas inte med sin uppgift att få ut folk i verkligheten och företagen har inte insett möjligheterna, säger Sari. För egen del gjorde hon ett examensarbete om timmerhus och dess fördelar. Annat kan handla om design, produktion och marknader. Alla företag har problem, men man kanske inte inser det och har svårt att sätta fingret på vad det gäller. Här tror jag högskolorna är en enorm outnyttjad resurs. Kostnaden för ett examensarbete är inte mer än några tusenlappar i form av ett stipendium. Men det handlar inte bara om att bygga broar till forskning och utbildning, företagen kan också stärkas genom samarbete i olika projekt. Med ett forskningsarbete från SLU som grund har man försökt öppna upp den spanska marknaden. Av det tiotal företag som deltagit har nästan alla Jag gillar trä, det är så himla vackert och anpassar sig efter omgivningen, säger Sari Huczkowski, Här tillsammans med hunden Rocco som trivs i trähuset, fast det blir en del tassavtryck på det mörka keramikgolvet fått någon order eller förfrågan från Spanien. Det tycker jag är ett bra exempel från en marknad med stora möjligheter, men det hade förstås varit roligt om vi haft med oss ännu fler företag, säger Sari. Ett sätt att nå ut till fler är Tränd-Arena som hålls i maj nästa år. Det är en mässa i Edsbyn med tanken att företagen ska möta kunder, studenter och Möbeln har Sari gjort i värmebehandlat trä från Finland. Där är Thermowood, en snabbt växande produkt, både för färgen som påminner om ädelträ, men framför allt för bättre formstabilitet och rötmotstånd. kollegor för att knyta nätverk och göra affärer. Temat går hela vägen från kvalitetsskogsskötsel till färdiga produkter. Tränd finansieras av EU och stöttas av knappa tiotalet organisationer, företag och högskolor. Projektets ägare är IUC Dalarna Pär Fornling TIPS: En äkta STIHL från :- STIHL röjsågar från :- FS 400 K på bild VI SKOGSÄGARE 6/05

15 EU-pengar lyfter skogsforskning Inom EU finns förväntningar om att lösningen på många framtidsfrågor finns i skogen och för att öppna möjligheterna behövs mer forskning. Greta Fossum är forskningsdirektör på skogsindustrierna. Hon berättar att det till att börja med gäller att öppna möjligheterna för skogsnäringen att få del av EU-forskningen. Därefter måste forskarna hålla sig framme och vara så duktiga att de får del av resurserna. Hittills har skogen haft en ganska liten roll i EU:s väldiga forskningsprogram. Framöver kan det bli annorlunda. Det drar ihop sig till ett 7:e ramprogram. Hur mycket pengar det handlar om återstår att se, men en hel del talar för att det blir över 100 miljarder kronor som ska fördelas på olika forskningsprojekt de närmaste sju åren. För att lyfta fram skogen i det sammanhanget hölls i början av november en internationell konferens i Stockholm (The European Forest-based Sector Research Forum 2005 ). På plats fanns Janez Potoènik, EU-kommissionär för vetenskap och forskning. En av utmaningarna är att förbättra Europas konkurrenskraft, men det är lika viktigt att bevara och förbättra livskvaliteten för samtliga Europas medborgare. Jag tror skogs näringen genom forskning kan bidra till båda dessa mål. Jag gratulerar den europeiska skogsnäringen till att ha en av EU:s mest utvecklade teknologi-plattformar, sade han. Plattformen handlar om forskning kring allt från byggteknik och gröna kemiska produkter till energi och nya pappersprodukter. Mötet invigdes av statsminister Göran Persson: Trots att skogsnäringen i högsta grad är beroende av forskning och utveckling har den av någon anledning betraktats som en mindre avancerad näring i EU:s forskningssatsningar. Det är något vi definitivt kan ändra på. Näringen har en stor potential, sade han och talade om nya pappersförpackningar, bioteknik, nanoteknik och vikten av att driva på träbyggandet. Göran Persson lyfte också fram potentialen inom energiområdet, med regeringens mål att drastiskt minska oljeberoendet till år 2020 som utgångspunkt Utmaningen är att ersätta såväl oljeeldning för värme som oljebaserat bränsle. Här kan skogssektorn bli en del av lösningen, sade han. Hur det går med forskningsprogrammet återstår att se, men helt vid sidan av det blev det tidigare i höstas klart att EU satsar 12,8 miljoner euro på att framställa etanol ur trä. Det är en fortsättning på det projekt som redan är igång i Örnsköldsvik. En småskalig produktion är igång, nu handlar det om att få den kommersiellt gångbar. Pär Fornling Ny tillverkare av bjälklag Moelven tar över tillverkningen och försäljningen av bjälklaget Semi av Södra Timber, som äger licensen och fortsatt kommer att stötta utvecklingen av produkten. Unik näringslösning för jordoch skogsägare Det här är en speciallösning för dig som äger en jord- eller skogsfastighet. Den ger dig ekonomiska muskler och trygghet i vardagen. Förutom förmånliga bottenlån, topplån och försäkringar får du branschkunnig rådgivning, rörelsekonto, skogskonto och andra specialtjänster för jord- och skogsägare. Du kan ta hela lösningen eller välja separata delar. Ring oss när du vill veta mer, eller gå in på NYHETER VI SKOGSÄGARE 6/05 15

16 Granen fortsatt Landets vanligaste trädslag. På 80 år har dess virkesförråd dubblats i landet som helhet och fyrdubblats i Götaland. 16 VI SKOGSÄGARE 6/05

17 står i fokus Tron på granen spirar fortfarande SKOGSSKÖTSEL Mycket gran fälldes av förra vinterns orkan, men forskare och rådgivare står kvar upprätt med granen i fokus. Man ser nya möjligheter när produktionsfrågorna nu blir viktigare. Industrin behöver mer råvara och skogen ska dessutom räcka till visionen om att bryta oljeberoendet. Av Pär Fornling Under två regniga novemberdagar i Borås var det bara ett trädslag som gällde. Genom ett 30-tal föredrag belystes granen från alla tänkbara synpunkter. Att det över huvud taget hålls en sådan konferens, med Skogsvårdsstyrelsen och Lantbruksuniversitetet som arrangörer, är ett tecken i tiden. Dagen innan hade statsministern berättat om den kommission han själv ska leda med målet att bryta landets oljeberoende på 15 år. Ett avgörande medel för att nå dit är energi från skogen. Och samma dag som konferensen Granen i fokus inleddes beslöt Lantbruksuniversitetet att satsa 20 miljoner kronor på ett nytt sexårigt program för forskning om skogsproduktion. Tanken är att näringslivet ska skjuta till lika mycket och att pengarna fördelas jämnt mellan norra och södra Sverige. Allt handlar inte om gran, men den finns förstås med. Vi behöver veta mer om skötseln av de blandskogar som nu är ett faktum. Mycket råd och kunskap utgår från trädslagsrena bestånd, men i verkligheten ser det ju inte ut så. Dessutom behövs forskning om effektivare naturvård, säger professor Pelle Gemmel, som sitter i fakultetsnämnden. Han var också med och ledde grankonferensen. Den skulle egentligen hållits i januari. Orkanen Gudrun kom emellan, men blåste inte bort grunden för konferensen. Även om granen drabbades hårt (den står för 58 procent av arealen i stormområdet och 82 procent av skadorna) får det inte experterna att avråda från gran, däremot anpassa skötseln (se faktaruta om Södras råd). Det finns nämligen en hel del som talar till dess fördel. Granen är vårt främsta och viktigaste trädslag för ekonomi och sysselsättning, sade Skogsstyrelsens generaldirektör Göran Enander och fortsatte på samma tema: Föryngringsresultaten är goda, produktionsapparaten är väl anpassad för gran, den ger hyfsade netton och det finns en potential att öka produktionen med gödsling utifrån de allmänna råd som finns. Å andra sidan påpekade han att det finns en uppenbar risk för storm och insektsangrepp. Fortsättning sid 18 VI SKOGSÄGARE 6/05 17

18 Fortsättning: Granen står SKOGSSKÖTSEL Dessutom är granen, rätt eller fel, miljömässigt ifrågasatt. Göran Enander passade på att ge två tydliga besked till skogsnäringen: Då det gäller avsättningar till reservat ska vi slutföra det mål som riksdagen beslutat. Här ser jag ingen återvändo, det är mycket tydliga signaler. Vi borde nått dit år 2010, men ser ut att gå i mål Det andra beskedet gäller den överföring som är på gång från tallskog till gran. Det ligger inte i lagens anda. Här har vi ett gemensamt ansvar att klara viltfrågorna så att vi fortsatt kan odla tall. Historiska fynd En kritik som brukar framföras mot granen är att den inte hör hemma i södra Götaland, eftersom den befinner sig utanför sitt naturliga utbredningsområde. Men det kan vara helt fel. Ett fynd av en år gammal vedbit från gran på Åreskutans topp har kullkastat mycket gammal kunskap. Det är omöjligt att säga vad som är granens naturliga utbredningsområde. Kanske kom den in från väster och kanske fanns den redan före istiden i Skåne, säger Mats Lindblad som spårar historien genom pollen. Det finns år gammal pollen från gran i Skåne, men de är lite svåra att tyda. Helst skulle man vilja göra något liknande fynd som på Åreskutan. I vilket fall är den ordentligt utspridd idag. Det är landets vanligaste trädslag och virkesförrådet har fördubblats de senaste 80 åren. Men kanske är kulmen nådd. Göran Kempe, som arbetar med riksskogstaxeringen, konstaterar att tillväxttakten av virkesförrådet nu är högre för tall och lövskog. Kortfibrig import För massaindustrin är det granens långa slanka fibrer som efterfrågas, de armerar pappret och gör det rivstarkare. Mellan armeringsmattan av gran kan man fylla ut med kortare björkfibrer, eller kanske ännu hellre eukalyptus. Carina Håkansson, vd Stora Enso skog, förutser att svenska bruk kommer att importera billig eukalyptus som ersättning till björken. En del hävdar att massaved med korta fibrer kommer att kosta hälften så mycket att importera som att ta fram dem i landet. Men Carina Håkansson säger sig i alla fall vara helt övertygad om att granen efterfrågas i framtiden. Hon passar på att framhålla produktionsförmågan jämfört med naturligt föryngrad björk. Den ger 3 7 kubikmeter mer per hektar och år vilket innebär kubikmeter under en omloppstid. I gallringsskogen Nu är inte allt en dans på rosor. Frånsett risken för stormskador och insekter är rotrötan ett gissel. Ny forskning visar stora skillnader mellan olika kulturer av pergamentsvamp, som används för att mota rötan, vilket lett till det effektivare medlet Rotstop-S. Det är väldigt viktigt att täcka hela stubbytan med medel, betonar Mattias Berglund. Han tycker dessutom det är befogat med stubbehandling mot rotröta vid slutavverkningar, speciellt om de flesta träden är friska. I dag behandlas främst gallringsskogen, där i och för sig varje ingrepp är riskfyllt. Nygallrade bestånd speciellt i äldre skog är mer utsatta för storm, dessutom finns risk för skador från gallringsmaskinerna. Urban Nilsson, SLU, driver tesen att det ibland räcker med överlevande plantor per hektar, vilket är betydligt glesare än den allmänna rekommendationen. I så fall behövs det bara en gallring under omloppstiden, mot normalt två eller tre. Hans poäng är att kvalitén på virket visserligen blir sämre, men fullt tillräcklig med dagens kvalitetsregler. Fakta: Tips efter Gudrun Efter en analys av stormens effekter har Södra format en strategi för hur skogen bör skötas. Till stora delar står sig de gamla råden, med en del justeringar. Här är några kärnpunkter: Valet av trädslag avgörs efter vad som är lämpligt för ståndorten. På bättre mark (50 60 procent av stormarealen) är granen oftast bästa alternativet. Naturligt föryngrad björk är främsta lövalternativet (på fuktig mark). Hybridlärk, duglasgran eller sitkagran kan vara alternativ. Planterade lövträd kräver som regel stängsling. Trots att en del bestånd är kraftigt utglesade är det ofta bäst ekonomi att behålla dem, förutsatt att de inte är glesare än vad skogsvårdslagen tillåter. Mindre restbestånd än 0,3 hektar bör avvecklas, såvitt de inte behövs av naturvårdsskäl. Luckor större än 0,3 hektar kräver oftast föryngringsåtgärder. Gallringarna görs tidigare än hittills. Gallring bör undvikas om träden är högre än meter. Röjningen är viktig för att ge stabila träd mot storm och snöbrott. Kantzoner mot öppen mark bör göras stormsäkra. Det är viktigt att rensa befintliga diken. Läs mer på Andra forskare är tveksamma. Nu talar Urban Nilsson inte bara om ren granskog, utan konstaterar också att gles plantering kan vara ett alternativ om målet är att skapa en blandskog. Folke Pettersson, Skogforsk, framhåller att en hård röjning är nyckeln för att hålla nere gallringskostnaderna. Det, tillsammans med gödsling och bra skogsbilvägar är de tre mest lönsamma åtgärderna en skogsägare kan arbeta med, säger han. Dyr föryngring Men första utmaningen kommer i planteringen, där bara procent av plantorna överlever. Vi måste öka överlevnaden och få ner föryngrinskostnaderna, betonar professor Göran Örlander som arbetar med Södras projekt Hälften så dyrt och dubbelt så bra. Det är en bit dit, men sänkta kostnader med 30 procent tycks någorlunda inom räckhåll. Viktiga bitar för att nå målet är bättre täckrotsplantor, bättre markberedning och inte minst fungerande snytbaggeskydd. Dessutom behövs information och utbildning. Många plantor dränks genom att de sätts i en felaktigt låg planteringspunkt, säger Göran Örlander. Valet av planta har också betydelse för tillväxten. Förädlingsvinsten på de förädlade plantor som nu börjar bli tillgängliga är 25 procent jämfört med ortens material. Om alla använde förädlade plantor skulle produktionen öka med 2 miljoner kubikmeter till en kostnad av 50 öre kubikmetern, säger Bo Karlsson, Skogforsk. Han arbetar med förädling av skogsträd ett av flera nyckelområden mot ökad produktion. 18 VI SKOGSÄGARE 6/05

19 Tillväxttakten kan flerdubblas Granskogen i Norrland kan växa tre till fyra gånger så snabbt genom gödsling, samtidigt görs flera miljövinster. Effekterna är stora över hela landet, men den procentuella ökningen i norr är extra stor eftersom tillväxten är relativt svag i utgångsläget. Dessutom är vatten ingen begränsande faktor, berättar professor Sune Linder, som anlade försöken i Flakaliden En kapad trätrissa ger tydliga besked. Efter att ung skogen har stått och stampat i flera år blir plötsligt årsringarna mångdubbelt så breda efter Första året med gödsling händer inte så mycket, då bygger granarna upp barrmassan och med fler barr kan de sedan tillgodogöra sig solenergin bättre. Genom högre tillväxt binder träden kol som annars skulle bidra till växthuseffekten. På lång sikt är det ändå ett nollsummespel eftersom kolet frigörs när träet ruttnar eller eldas upp, fast under tiden är det en kolfälla. Men dessutom visar ny forskning att marken binder mer kol vid gödsling. Riktigt varför vet vi inte, men det är ett spännande område att forska kring, säger Sune Linder. Den stora miljövinsten är dock att träet kan ersätta olja och miljöfarligt material. Läckaget från den gödslade marken är relativt litet. Poängen är att inte tillföra mer näringsämnen än träden kan tillgodogöra sig, vilket framgår av barranalyser. I huvudsak handlar det om kväve, men också Fortsättning sid 20 Vi har en enorm resurs genom att skogen binder kol och dess produkter kan användas i klimatarbetet, säger professor Sune Linder. FOTO JOHAN EKLUND Grannens gård är till salu. Du har kunskap och visioner för ditt företagande. Med rätt banktjänster blir det enklare att genomföra det du vill. Se oss därför som ett bollplank när det gäller affärer. Din vardag är viktig för oss. Välkommen att prata bottenlån med någon av våra lantbruksansvariga. VI SKOGSÄGARE 6/05 19

20 Fortsättning: Tillväxttakten SKOGSSKÖTSEL fosfor, magnesium och andra ämnen. En annan fråga är vad som händer med den biologiska mångfalden. Det sker alltid förändringar i skogen. Det är klart att om jag gödslar blir skogen tätare, det kommer mindre ljus till marken och vegetationen förändras. Men den kommer tillbaks när skogen öppnas upp igen. Under en omloppstid är inte skogen så annorlunda, skillnaden är att omloppstiderna blir mycket kortare med gödsling, säger Sune Linder. Snittproduktionen för landets granskogar är 4,5 kubik - meter per hektar och år, försöken visar att det finns en potential att öka med 10 kubikmeter. Vad som sedan är praktiskt genomförbart är en annan fråga. Om vi intensivodlar 10 procent av den svenska skogsmarken skulle det ge 15 miljoner kubikmeter mer virke om året, konstaterar Fredrik Klang, distriktschef Sveaskog. I dag gör vi samma sak på merparten av arealen. Det finns anledning att göra betydligt mer annorlunda. Fredrik Klang sitter i styrelsen för projektet Fiberskog (där Sune Linders gödslingsförsök ingår). Projektet leds av Johan Bergh. Försöken visar att omloppstiderna kan sänkas till 45 år i södra Sverige och 60 år i norr, vid intensiv odling. Om man ska genomföra det praktiskt är det bäst att satsa på medelgoda jordar, där är potentialen störst, säger han. Men vad är det då för virke som kommer fram? Enligt Kristina Lundgren, SLU, är det samma som från andra snabbväxande träd. Gödslingen i sig ger inga speciella egenskaper, vilket det ibland spekuleras kring. Densiteten blir lägre och hållfastheten sämre, men i flera fall fullt tillräckligt, beroende Årsringarna talar sitt tydliga språk. Det råder ingen tvekan om när gödslingen började. på vad virket används till. Och volymtillväxten är betydligt större än förändringen av kvalité. Gödslingen tillför med andra ord plusvärden. Pär Fornling Goda råd är inte dyra! SKOGENS KULTURARV bok och film RÖJNING bok och film Paketerbjudande! Skogens kul tur arv 299:- 299:- Paketerbjudande! Röjning Beställ nu på ! Uppsala Science Park UPPSALA Tel: Fax: VI SKOGSÄGARE 6/05

21 Misstro inte de nya skogsägarna Jag har en vän som framgångsrikt jobbar hårt som företagare. Han är duktig och satsar på verksamheter som ger god avkastning och hans timlön blir hög. Hans dröm är att få ihop pengar till så pass mycket skog att han kan få sitt arbete och sin försörjning ur skogen. Han kommer att realisera sin dröm inom några år. Med dagens priser på skogsfastigheter blir timlönen i drömjobbet och avkastningen av kapitalet då jämförelsevis mycket lågt. Varför vill han som verkar trivas med sitt jobb och tjänar mycket pengar sluta med detta och bli självverksam skogsbrukare? Han är dessutom inte ensam om drömmen om att äga skog vilket de höga fastighetspriserna vittnar om. Varför är det då så populärt att äga skog i Sverige? De senaste åren har debatten om skogsägandet alltmer kretsat kring de nya välbärgade skogsägarna, exempelvis vår statsminister, som inte sägs köpa skog för att ha den som inkomstkälla. I den debatten handlar det om att de nya skogsägarna köper skogen som investering och som möjlighet att minska skatterna. Detta i kombination med att de värderar annat än skogsproduktion, som jakt och bara nöjet att äga. Den debatten torde då rimligen även gälla alla andra skogsägare, de som trots de höga fastighetspriserna inte säljer. Den nya skogsägaren skulle i det resonemanget inte vara särskilt intresserad att producera virke, vilket antas få till följd ett minskat intresse för skogsskötsel och produktion. Jag tror detta är fel. Det kan snarare vara tvärtom! Tack vare att skogen har en underordnad betydelse som inkomstkälla så tar man möjligheten att investera avkastningen i produktion för framtiden. Om sedan skogsproduktion och skogsskötsel återigen börjar uppmuntras i skogspolitiken kommer dessa investeringar också ses som goda insatser för samhället vilket självfallet ökar intresset för investeringarna. Att en skogsägare har pengar kan således ses som en möjlighet för ökad tillväxt och virkestillgång. För de flesta skogsägare är skogsskötseln ett genuint intresse. En ny studie gjord av en doktorand vid SLU, Ola Lindroos, visar att två tredjedelar av Sveriges skogsägare är självverksamma i någon utsträckning och att hälften av den totala arbetstiden i svenskt skogsbruk görs som självverksamt skogsarbete! Skogsbruk är en folkrörelse där 12 miljoner timmar per år läggs ner i självverksamhet. De vanligaste åtgärderna är plantering och röjning, verksamheter som ger avkastning efter att den nuvarande skogsägaren lämnat över ägandet och oftast även lämnat in. Det urbana samhället blev varse denna folkrörelse efter stormen Gudrun där man i tv, radio och tidningar mötte skogsägare som dels självfallet var mycket ledsna över att resultatet av många års arbete hade spolierats, dels börjat mobilisera kraft och se utmaningen i att snabbt få marken i produktion igen. Det har efter stormen inte blivit någon försäljningsboom av fastigheter, priserna är fortfarande höga. Detta visar att det trots motgångar finns ett stort intresse för skogsbruket även om fastigheten inte kommer att ge någon avkastning de närmaste 30 åren. Min vän företagaren har nog som många andra odlarglädje och känner tillfredsställelse att kunna bygga upp ett kapital och lämna över en välskött fastighet till kommande generationer. För många är det avsevärt mer tillfredsställande att år från år se den egna skogen växa än att fylla en elektronisk aktieportfölj. Men att utifrån detta resonemang tro att det ska finnas ett gemensamt mål med det svenska skogsägandet är fel. Snarare finns det en tredjedels miljon mål. Med andra ord lika många som det finns skogsägare; och tur är väl det! Pelle Gemmel, professor i skogsskötsel och ordförande i Föreningen Skogen KRÖNIKA NBB NBB VI SKOGSÄGARE 6/05 21

22 Den norrländska furan blir träull hos Kenneth Sandberg. Tidigare körde han också med gran som råvara, men det slet hårdare på knivarna. Råvaran köper han från sågverken och kapar i lagom stora bitar. Foto: Pär Fornling 22 VI SKOGSÄGARE 6/05

23 Idé om nygammal förädling landar mjukt på marknaden FÖRÄDLING Ett nytt användningsområde för trä är skyddsmadrasser i skidbackarna. Tillverkningen på gården utanför Storuman är i full gång. Av Pär Fornling Kenneth Sandberg ser nöjd ut där han står i ett berg av träull. Och det har han anledning till. I bakgrunden dunkar den gamla maskinen från Då var träull det självklara förpackningsmaterialet. Under senare år har det fått en liten renässans, men framför allt hoppas Kenneth på nya användningsområden. I höstas fick han första pris vid svensk Industridesigns tävling i Skellefteå för idén att göra skyddsmadrasser till skidbackar. De används för att åkarna inte ska skada sig om de kolliderar med ett träd eller en stolpar. Nu används mest en sorts plastmadrasser, vilka många roar sig med att plocka bort och använda som åkbräda i backen. Mina träullsfyllda madrasser är klädda med ett speciellt tyg från England, vilket gör att man inte kan åka på dem. Dessutom är de till skillnad från plasten miljövänliga, säger Kenneth. Efter ett par år med försök och utveckling är ett genombrott på gång i vinter. Det där med företagandet har han i generna. Pappa är en av bröderna bakom Sandbergs Mekaniska Verkstad som tillverkade SMV:s banbrytande skogsmaskiner. Företaget övertogs av Kockums och efter många turer tillverkas nu Rottnes skotare i fabriken. För Kenneth handlar det om att utveckla och komplettera skogsgården, som ligger ett par mil från Storuman. Min farmor föddes här på gården och jag tog över efter pappa Rolf för tre år sedan. Han har hela tiden trott på skogen och köpt tillbaks mark som skiftats ut under åren, berättar han. Gården är på 920 hektar, med nästan bara tallskog. En trogen arbetskamrat i skogen är SMV:s Drivax som är en av hörnpelarna i historien om svensk skogsteknik. I princip är det en traktor utan framhjul. I stället har den en fast vagn med drivna hjul, kran och midjestyrning. Jag hade turen att komma över det sista ekipaget som tillverkades i december Jag har förstås speciella känslor för maskinen och den fungerar utmärkt. Inte minst kör jag mycket markberedning själv, berättar han. Fast även med eget arbete och en ganska stor skogsgård behövs kompletterande verksamhet för att klara försörjningen. I slutet av 80-talet köpte Kenneth en Kara enmanssåg, som då kostade kronor. Den kompletterades med utrustning för hyvling av paneler och plank för att få del av förädlingsvärdet. Dels legosågar han en del, dels sågar han ett hundratal kubikmeter från den egna skogen. Egentligen skulle det blivit mycket mer, men hösten 1999, på ett möte i Storuman, knackade en kompis honom i ryggen och kom med ett förslag: Ska vi köpa en träullshyvel??? Först verkade det vansinnigt, men på något sätt slog idén rot. Vi ägnade hela hösten åt att åka runt och titta på träullshyvlar, för att lära oss mer och se om vi hittade någon att köpa. Det var nyttiga resor. Är det något tips jag vill förmedla till andra i en liknande situation är det att kartlägga marknaden ordentligt, säger Kenneth. Under de långa bilresorna spånades idéer om nya användningsområden för ullen. En av dem var skyddsmadrasserna. En annan idé, som också förverkligats, är kuddar med reklamtryck, som kan användas som sittunderlag i olika sammanhang. I Uppsala blev det napp på en klassisk maskin från Ebbamåla bruk. I januari år 2000 stod den på plats hemma i Västerbotten. Notan för äventyret blev kronor. Då hade också ett skakverk från en gammal tröska kopplats på, vilket tar bort damm och småstickor från ullen. Det där var något vi kom på själva efter att ha sett hur dammig miljön var vid våra många studiebesök. Första leveransen gick som stoppning åt en kistfabrik. Därefter utvecklades madrasserna. För övrigt används en del träull som underlag i hundkojor och till presentförpackningar för ljus, rökt fisk, surströmming och keramik. Tack vare skakverket får vi Madrassen som börjar dyka upp i skidbackarna, men också i andra sammanhang där det behövs skydd. en högre kvalité på träullen, vilket många uppskattar, säger Kenneth som nu har en person anställd för att sy madrasser och sköta maskinen. Den matas med 50 centimeter långa furubitar. På så sätt får också det sämre utskottsvirket från sågverken en användning, stora kvistar och röta är bara att kapa bort. Madrasserna säljs för knappa kronor, vilket tycks vara en lagom nivå. Problemet är fraktkostnaderna. Företaget är för litet för att få del av fraktstödet och ofta blir det billigare att själv göra en turné med släpvagnen. I år räknar Kenneth med en liten vinst i företaget och det är egentligen först nu till vintern som försäljningen av madrasserna kan börja på allvar. Det blir många resor till skidbackarna i Sverige, Finland och Norge. Vad har han då för tips till andra som vill utveckla nytt företagande på skogsgården? Här i området är vi ganska många som håller på med olika saker, det är viktigt att man kan och törs prata med varandra och bolla idéer. Det samspelet har jag mycket glädje av, säger Kenneth Sandberg. VI SKOGSÄGARE 6/05 23

24 xxxxxxxxxxx GALLRING Först plus minus noll sen kommer vinsten Hos Eva och Rune Olsson är det strutsarna man först lägger märke till, när de springer ikapp bilen på gårdens uppfartsväg. Men det finns också fin och välskött skog. Vi Skogsägare for dit för att titta på en förstagallring som gjordes i somras och jämföra den med en som gjordes för två år sedan. Av Maria Larsson Enligt Mellanskogs broschyr Mellanskogsgallring för skogsägaren och skogen är de tre viktigaste argumenten för gallring: Minskad risk för skador genom ökad stabilitet och vitalitet. De träd som har den bästa kvaliteten är kvar efter gallring och växer vidare. Markens näringsvärde tas tillvara av färre antal träd som därmed växer bättre. Rune Olsson kan skriva under på argumenten. Han och hans fru Eva äger 170 hektar skog på Brandstorps gård i Lillkyrka, mellan Arboga och Örebro. De har köpt till flera skogsskiften under årens lopp och har nu en bra arrondering på sitt skogsinnehav. Rune gillar skogsarbete och han tillbringar mycket tid i skogen på vintern. Han gör alla slags arbeten från plantering till slutavverkning, en del tillsammans med en granne. Inspektion varje år En gång om året går Rune och Mellansskogs inspektor Urban Runesjö igenom bestånden och tittar på sådant som behöver åtgärdas. För en del arbeten anlitar Rune Mellanskog. Dit hör den femton hektar stora förstagallring som vi tittar på tillsammans med Urban Runesjö. Det är en gråmulen dag, då solen endast glimtvis skymtar mellan Redan två år efter en gallring har skogen börjat sluta sig. molnen, i en annars solig, varm och torr höst. Den här gallringen lejde jag bort på grund av tidsbrist, den var så stor, förklarar Rune ute i skogen. Dessutom gjordes den i juli, som inte är Runes skogsmånad. Då har han andra sysslor på gården. Att gallringen gjordes i juli beror dels på att skiftet består mest av tall, dels på att vädret var gynnsamt med tanke på bärighet. Skogen är ungefär 35 år gammal och röjdes med röjsåg Röjning innan gallring påverkar möjligheten att se in i beståndet. Det gör att man lätttare ser vad man ska ta bort och hindrar skador på det som ska vara kvar. Dessutom ökar prestationen i gallringen och kvaliteten på arbetet blir bättre, berättar Urban. Helst ska man underröja ett par år före gallringen för att löv och sly ska vissna ner, men det har jag inte hunnit här, fortsätter Rune Olsson och ser sig om med kritisk blick. En liten dunge av småsly ligger strax intill platsen där vi Rune och Urban diskuterar Skogsbruksplanen som upprättades för ett antal år sedan. står, men för övrigt ser det bra ut och Rune får beröm av Urban. Gallringen ligger rätt i tiden. Den ska göras när man har grönkrona på halva stammen, kommenterar Urban och förklarar att många skogsägare tenderar att vänta för länge med förstagallringen för att få ett högre netto. Lurar sig själv Men man lurar sig själv på det, för visserligen blir nettot av just den gallringen högre, men man får dålig tillväxt och nyttjar inte markens produktionspotential. Därför blir det totala skogsnettot lägre. Dessutom tenderar den som gallrar själv att gallra för försiktigt. Man tar för lite beroende på att man vill vara rädd om skogen och bristande erfarenhet gör att man inte vet vilka träd man ska ta bort, påpekar Urban. Rune håller med Urban om det där med försiktigheten och visar en gallring som han själv gjorde för några år sedan och som redan börjar bli lite för tät. Men i den färska gallringen ser träden ut att stå glest. Det är bra, den ska se ut att vara på gränsen till för gles. Då är den lagom. Urban Runesjö har tagit ut en målgrundyta som entreprenören haft som grund för sitt jobb. Entreprenören har planerat arbetet, lagt stickvägar och valt vilka träd som ska tas bort. Han har valt att ta bort dåliga, små och skadade träd. Entreprenören fyller i en kvalitetsdeklaration vid avverkning. I den finns uppgifter om skadegrad, spårbildning, stubbbehandling och om det finns några kulturlämningar. Alltihop som togs ut blev massaved och med de låga massavedspriser som är gick gallringen ungefär plus minus noll, bekräftar Rune Olsson. Avverkning och skotning 24 VI SKOGSÄGARE 6/05

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas?

Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Tydliga signaler om ökad skogsproduktion Varför och hur ska det åstadkommas? Bo Karlsson, Skogforsk, Sverige Oljekommissionen 2006 Kommissionen föreslår: att skogens tillväxt ökas långsiktigt med 15-20

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10

SCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10 SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite

Läs mer

Prislista Södras Nycklar

Prislista Södras Nycklar 22 Prislista Södras Nycklar Produkter och tjänster för en värdefullare skog 2 Prislista Södras Nycklar Skogsförvaltning och skogsskötselavtal skogsförvaltning Med Södras skogsförvaltning sköts skogsfastigheten

Läs mer

FYRKANTIGT NYTÄNKANDE

FYRKANTIGT NYTÄNKANDE FYRKANTIGT NYTÄNKANDE Hamburgs första femvåningshus i massivt trä är byggt med nyutvecklad teknik helt utan kemikalier samt med en nypa skrock och en stor dos envishet. TEXT Carl Undéhn FOTO IBA Hamburg

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige

Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Hybridasp och Poppel - Två snabbväxande trädslag för de bästa markerna i Sydsverige Utarbetad av Bernt Arvidsson för Svenska Skogsplantor AB Hybridasp och poppel kräver intensiv skötsel, men erbjuder också

Läs mer

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC.

FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 4 DRÖMMEN OM Thomas och Helen har byggt tre hus i New England-stil FÖR OSS HAR DET ALDRIG VARIT TAL OM ATT ANLITA NÅGON ANNAN SEDAN VI VÄL HADE FÅTT KONTAKT MED WILLA NORDIC. 5 NEW ENGLAND l med Willa

Läs mer

fönsterguide Tomteland rundtimrat i stöten gammelgård 4-10 med plats för gran Nybyggd i Vika Stomme från RYSSland Strövtåg i

fönsterguide Tomteland rundtimrat i stöten gammelgård 4-10 med plats för gran Nybyggd i Vika Stomme från RYSSland Strövtåg i Bygga nytt Renovera Inreda Bo Experimentera www.timmerhus.st 4-10 rundtimrat med plats för gran i stöten Strövtåg i Tomteland Pris 45:- inkl moms Norge 55 Nok, 5,80 Stomme från RYSSland stor fönsterguide

Läs mer

Setra Limträ. För små och stora konstruktioner. Starkt. Vackert. Formbart.

Setra Limträ. För små och stora konstruktioner. Starkt. Vackert. Formbart. Setra Limträ För små och stora konstruktioner. Starkt. Vackert. Formbart. 1 Genial produkt med tradition Limträ är en enkel och genial byggprodukt som använts ända sedan antiken. Precis som namnet antyder

Läs mer

Klimateffekter och anpassningsstrategier

Klimateffekter och anpassningsstrategier Mistra-Swecia Fredrik Lagergren Lunds universitet Rapport nr 6 Klimateffekter och anpassningsstrategier i svenskt skogsbruk exempel Holmen Skog M istra-swecia Climate Impacts adaptation www.mistra-swecia.se

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det.

Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det. Skenet bedrar Huset är till för att vi ska vara inne i det och ha det trevligt, inte för att vi ska stå utanför och beundra det. Av: Stina Kallin Räcket till verandan i okantad panel. Diskuterat frma hur

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen

Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen Södras plantor ger snabbare tillväxt i skogen 2 Södras plantor Förädlingens bidrag till ökad tillväxt på gran 650 Total produktion av gagnvirke (m 3 sk), hela omloppstiden 600 550 500 450 Lokalt material

Läs mer

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41

Magiskt. i cederträ. Text Micaela Nordberg Foto Richard Powers & Shai Gil. Vårt Nya Hus 41 Magiskt i cederträ Med vackra vandringsstråk och branta skidbackar inpå knuten har arkitektbyrån AKB ritat ett modernt hus med fantastiskt ljusinsläpp. Som fasad har man valt cederträ - ett doftande träslag

Läs mer

Laila blandar. sina personliga favoriter

Laila blandar. sina personliga favoriter Laila blandar sina personliga favoriter Lite skandinavisk funkis och lite amerikansk villa, lite kitsch och lite gammaldags charm. När Laila Bagge Wahlgren och Niclas Wahlgren byggde sitt Trivselhus valde

Läs mer

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country

Kusten är. av jonas mattson. 58 home & country Kusten är klar av jonas mattson Thomas och Helen i Göteborg har genom åren byggt flera hus i New England-stil. Om man inte visste bättre skulle man vid åsynen av deras lyckade byggnationer kunna svurit

Läs mer

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv

Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper

klassisk vinterskrud villa i belysning heta kaxigt i färg lys upp din trädgård arkitektritat på landet renoveringstips skapa egna grupper FÖR DIG SOM SKA BYGGA om OCH RENOVERA! VÅRT NYA HUS Nr.12 2012 belysning lys upp din trädgård teveprofilen Andrea engsäll inreder med detaljer vinterväxter skapa egna grupper 14 heta kaminer GÖR om köket

Läs mer

VI VILLE BYGGA ETT HUS SOM LIKNAR DE SOM BYGGDES PÅ BERGSSLUTTNINGARNA I LOS ANGELES I MITTEN AV FÖRRA ÅRHUNDRADET.

VI VILLE BYGGA ETT HUS SOM LIKNAR DE SOM BYGGDES PÅ BERGSSLUTTNINGARNA I LOS ANGELES I MITTEN AV FÖRRA ÅRHUNDRADET. 6 VI VILLE BYGGA ETT HUS SOM LIKNAR DE SOM BYGGDES PÅ BERGSSLUTTNINGARNA I LOS ANGELES I MITTEN AV FÖRRA ÅRHUNDRADET. FAMILJEN HOLM VILLE HA ETT HUS MED STHLM E TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: ERIK LEFVANDER

Läs mer

Pottstorleksfilosofin ett exempel

Pottstorleksfilosofin ett exempel Kapitel fem Pottstorleksfilosofin ett exempel Säg att du spelar ett no limit-spel med mörkar på $2-$5 och $500 stora stackar. Du sitter i stora mörken med Någon inleder satsandet ur mittenposition med

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Sammetslent badrum. KLOKA HEM badrum. klokahem 47

Sammetslent badrum. KLOKA HEM badrum. klokahem 47 KLOKA HEM badrum Sammetslent badrum De magiskt sammetslena i villan i Hovås i tadelakt ett och vackert mate rial av maroc De hade stött på materialet i södra Spanien och efter en resa till Marocko hade

Läs mer

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR

DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR DET BÄSTA AV TVÅ VÄRLDAR Ett nytt skräddarsytt hus med charmen hos ett gammalt. Det var Ann-Sofie och Johan Lyckows önskemål när familjen växte. När de gick på visningar föll valet snabbt på Trivselhus.

Läs mer

Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem.

Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem. Aritco Villahissar. Inspiration för ditt hem. Foto www.willanordic.se 2 Höj livskvalitén. En villahiss betyder så mycket mer än att transportera sig från en våning till en annan. Det handlar om att njuta

Läs mer

Första steget. Andra saker som du ska tänka på är hur ser tomten ut?

Första steget. Andra saker som du ska tänka på är hur ser tomten ut? Husköpet Att köpa hus En dröm om ett eget hus, ett hem som du vill leva i länge. Alla tankar om hur du vill ha det, hur du vill leva och bo kan bli verklighet. Stort eller litet, modernt eller gammaldags.

Läs mer

TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: GÖRAN UHLIN

TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: GÖRAN UHLIN 56 ATTITYD I JÖ HUS MED ATTITYD ETT TEXT: MIKAEL TORSTENSSON FOTO: GÖRAN UHLIN ARKITEKTENS VAL - ATTITYD 131 57 ÖNKÖPING T MODERNT FUNKISHUS 58 ATTITYD I JÖNKÖPING PÅ HUSETS FRAMSIDA FINNS EN GENERÖS TERRASS,

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

TRÄ. ett medvetet val

TRÄ. ett medvetet val TRÄ ett medvetet val Av alla byggnadsmaterial intar trä en särställning. Det är ett förnybart och ekologiskt, miljövänligt och klimatsmart material. Och tänk att det faktiskt finns trähus som är flera

Läs mer

Storskogsbrukets sektorsansvar

Storskogsbrukets sektorsansvar Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj

Läs mer

Kommentar till prisexempel

Kommentar till prisexempel Kommentar till prisexempel En redovisning av kostnader är svårt och bör därför inte presenteras utan man har tillfälle till kommentarer. Priserna på energi varierar ofta och förutsättningarna är olika

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Takbyte Komplett takbyte med Takmaterial

Takbyte Komplett takbyte med Takmaterial 2015 Takbyte Komplett takbyte med Takmaterial Takmaterial.nu Pjäsgatan 3, 261 45 LANDSKRONA Låt oss ta hand om Ert takbyte Ett nytt yttertak lyfter ofta hela huset. Ibland byter du för utseendets skull,

Läs mer

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin...

Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Berättelser från att jobba inom skogsindustrin... Vad kommer från skogen? Förpackningar, papper, tidningar, magasin, möbler, fönster, blöjor, tuggummi, såpa... Ja listan kan göras lång på produkter som

Läs mer

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud!

Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Insulation Technology Made in Sweden Miljövänlig cellulosaisolering från icell isolering för värme, kyla och ljud! Miljövänlig cellulosaisolering från icell sparar både energi och pengar! NYHET! Vår isolering

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka Gallring intäkt och investering Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med

Läs mer

52 3/2010 INTERIÖR TIMMERHUS

52 3/2010 INTERIÖR TIMMERHUS Det nya våningsplanet timras först upp under tak för att inte stockarna ska bli fuktiga av regn. Att stommen timras under tak är ett av kraven för att den ska räknas som q-märkt. 52 3/2010 Bygg ut uppåt

Läs mer

Nära Halmstad och havet.

Nära Halmstad och havet. Nära Halmstad och havet. Högt beläget i Ringenäs med en vacker utsikt över havet och solnedgången i väster hittar du Strandlida. Här bygger Derome Mark & Bostad villor i gränslandet där slätt möter skog,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Nu gör jag något nytt

Nu gör jag något nytt Nu gör jag något nytt Linda Alexandersson fredag 15 maj Det började med att två tjejer i min församling i Arvika, åkte ner hit till Göteborgsområdet för att träffa en präst. De hade bekymmer på ett område

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Innehåll. Introduktion 5. Husinspiration 1 6. Husinspiration 2 8. Husinspiration 3 10. Husinspiration 4 12. Husinspiration 5 16. Husinspiration 6 18

Innehåll. Introduktion 5. Husinspiration 1 6. Husinspiration 2 8. Husinspiration 3 10. Husinspiration 4 12. Husinspiration 5 16. Husinspiration 6 18 www.excellenthus.se 2 Vi gör verklighet av era drömmar och visioner! Innehåll Introduktion 5 Husinspiration 1 6 Husinspiration 2 8 Husinspiration 3 10 Husinspiration 4 12 Husinspiration 5 16 Husinspiration

Läs mer

till modern funkis Nathalie Carlsson Ejgil Lihn Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s

till modern funkis Nathalie Carlsson Ejgil Lihn Vå r t N ya H u s Vå r t N ya H u s Från kontor till modern funkis Luise Ljungby och Rasmus Kjær hade bott mitt emot det gamla kontoret som tillhörde Århus universitet i ett år när det blev till salu. Trots att de bara hade bott i sitt dåvarande

Läs mer

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som

1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som NÄRINGSLIV 12/13 Hoppas på en södra infart 1983, när Jakob Nelson slutade grundskolan, började han arbeta på familjens gård. Det gör han fortfarande men har nu utvidgat sitt arbetsfält som företagare på

Läs mer

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se

MONTERINGSANVISNING. www.isotimber.se MONTERINGSANVISNING www.isotimber.se Isolerande och bärande väggsystem IsoTimber är ett väggsystem för ytterväggar och innerväggar. IsoTimber är trä och luft, inga andra material. IsoTimber väggsystem

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Bygg i limträ. Vi har gjort det enklare.

Bygg i limträ. Vi har gjort det enklare. Bygg i limträ. Vi har gjort det enklare. Limträ. Styrka, formstabilitet och skönhet. Limträ är ett byggmaterial som skapar möjligheter. Både för professionella yrkesmän och hemmabyggare med visioner om

Läs mer

Nedanstående hus är förslag. Ni väljer själva vilket hus ni vill bygga. Tomt nr 13. Villa Kivik med matplatsvinkel 1,5-planshus, 157,3 m 2

Nedanstående hus är förslag. Ni väljer själva vilket hus ni vill bygga. Tomt nr 13. Villa Kivik med matplatsvinkel 1,5-planshus, 157,3 m 2 linnéa park VEBERÖD bo naturnära I veberöd Vid foten av Lund, på Romeleåsens sluttningar i Veberöd, ligger detta nya natursköna område med en unik boendemiljö omsluten av blandskog och enorma rekreationsområden.

Läs mer

DITT NYA HEM I linnéa park

DITT NYA HEM I linnéa park linnéa park VEBERÖD bo naturnära I veberöd Vid foten av Lund, på Romeleåsens sluttningar i Veberöd, ligger detta nya natursköna område med en unik boendemiljö omsluten av blandskog och enorma rekreationsområden.

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget.

Som man uppfattar medarbetaren så uppfattar man också företaget. Boksammanfattning Ditt professionella rykte - Upptäck DIN främsta tillgång. av Per Frykman & Karin Sandin Företag över hela världen lägger ner enorma summor på att vårda och stärka sitt varumärke, rykte

Läs mer

TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se

TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se TRÄ- FASAD SÅ ENKELT ATT DU GÖR DET SJÄLV! www.grabber.se PANEL & LIST En välskött fasad är en investering som ger dig ett hus med högre värde och med rätt isolering en bättre ekonomi. Trä är ett levande

Läs mer

MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO. PeriScoop

MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO. PeriScoop MÖT ANN CATRIN KEY ACCOUNT MANAGER TACK FÖR ETT GIVANDE FRUKOSTEVENT MARKNADEN OCH PERIDO PeriScoop 1 /6 Ann Catrin tänker på dig För att ge våra kunder en möjlighet att lära känna oss på Perido lite bättre

Läs mer

Kvalitet från planta till planka

Kvalitet från planta till planka beståndsavveckling skördetid Kvalitet från planta till planka en serie med tankar för ditt skogsbruk från AB Karl Hedin 1 AB Karl Hedin är en familjeägd sågverks-, emballage- och handelskoncern med verksamhet

Läs mer

sju arkitekter sju små hus glader Ritad av: Tina Francke 040-103340 www.snovit.nu

sju arkitekter sju små hus glader Ritad av: Tina Francke 040-103340 www.snovit.nu sju arkitekter sju små hus glader Ritad av: Tina Francke FRANCKE Arkitektkontor www.franckearkitekt.se 040-103340 www.snovit.nu glader Tina Francke Glader står så stolt i trädgården. En paviljong som är

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk

Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk ATT KÖPA OCH SÄLJA SKOGS- VÅRDSTJÄNSTER Tips och råd för skogsägare och skogsvårdsföretagare en handledning från Skogforsk 1 Skogforsk Stiftelsen Skogsbrukets Forskningsinstitut arbetar för ett långsiktigt,

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä

Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä 2 Hela denna bilaga är en annons för Järna Trä Pappa Kennert och sönerna Stefan och Jonas Andersson äger och driver idag Järna Trä - under samma framgångsrika koncept som gällt de senaste 35 åren. 35 år

Läs mer

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog

Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Värdetrappan steg för steg till en värdefull skog Förvaltning Att äga skog är ett långsiktigt projekt, där varje delbeslut påverkar slutresultatet. Rätt beslut från återväxt till slutavverkning ger dig,

Läs mer

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak.

Utan sina elever, sina lärare, och det värdefulla samspelet dem emellan, är en skola bara en byggnad med golv, väggar och tak. På följande sidor presenteras AMBs värdegrunder och lite tankar kring dessa. Dessa värdegrunder genomsyrar hela skolan och kommuniceras på en mängd olika sätt varje vecka under samtliga tre skolår. 1.

Läs mer

Pampig villa i original

Pampig villa i original Pampig villa i original Strax söder om Malmö ligger området Bellevue. På en av gatorna står en charmig 20-tals villa. Här har Per och Cecilia Bertland bott sedan augusti 2006 men huset köpte de redan i

Läs mer

På följande sidor kommer bilder från arbetet i Sydafrika och de prototyper vi tagit fram. Tor & Mattias

På följande sidor kommer bilder från arbetet i Sydafrika och de prototyper vi tagit fram. Tor & Mattias I mitten på februari började vi diskutera att göra examensarbetet tillsammans. Vi hade tidigare pratat om att arbeta ihop och det kändes då självklart att börja samarbetet med ett större projekt. Vi började

Läs mer

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal

Naturbruk SLOTTEGYMNASIET. Bra utbildning i en kreativ miljö. Ljusdal Ljusdal Naturbruk SLOTTEGYMNASIET Bra utbildning i en kreativ miljö Vill du ha en bra utbildning, gå i en skola där du får utmana din kreativitet och utveckla din kompetens? Då ska du söka till Naturbruksprogrammet!

Läs mer

myter om papperstillverkning och miljö

myter om papperstillverkning och miljö myter om papperstillverkning och miljö Sant eller falskt? Som konsument av papper kan det vara svårt att veta vad som är sant eller falskt när det gäller papper och miljö. Vi får ofta höra att papper

Läs mer

Modern funkis med attityd Maria och Jonas hittade inget hus som de ville ha när det var dags att bygga nytt. Så istället ritade de sitt drömhus

Modern funkis med attityd Maria och Jonas hittade inget hus som de ville ha när det var dags att bygga nytt. Så istället ritade de sitt drömhus med attityd Maria och Jonas hittade inget hus som de ville ha när det var dags att bygga nytt. Så istället ritade de sitt drömhus själva och lät fiskarhedenvillan bygga det åt dem. Text Nathalie Carlsson

Läs mer

FSC-certifierade produkter från SCA

FSC-certifierade produkter från SCA FSC-certifierade produkter från SCA Vad är FSC? Forest Stewardship Council (FSC) är en oberoende internationell organisation som främjar utvecklingen av miljöanpassade, socialt ansvarstagande och finansiellt

Läs mer

www.vindsvaningar.com Norr Mälarstrand 64 112 35 Stockholm 08-650 00 40 info@bltprojektering.se

www.vindsvaningar.com Norr Mälarstrand 64 112 35 Stockholm 08-650 00 40 info@bltprojektering.se www.vindsvaningar.com Norr Mälarstrand 64 112 35 Stockholm 08-650 00 40 info@bltprojektering.se VÄLKOMMEN UPP! BLT Projektering siktar högt genom att skapa kvalitativa och stillfulla drömlägenheter av

Läs mer

Lektion: Undersök inomhustemperatur

Lektion: Undersök inomhustemperatur Lektion: Undersök inomhustemperatur I den här lektionen undersöker eleverna hur temperatur påverkar oss och hur man kan värma och kyla byggnader. Material Termometrar, gärna digitala Fuktig tygbit/fuktig

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen

Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Skogsägarnas uppfattningar och förväntningar på konjunkturen Försiktig optimism bland skogsägarna Skogsbarometern är en årlig Sifo-undersökning om skogsägarnas syn på marknaden och vad de har för förväntningar

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Bygg så här 4. Tilläggsisolera ytterväggen invändigt. paroc.se

Bygg så här 4. Tilläggsisolera ytterväggen invändigt. paroc.se STIG RENSTRÖM Foto & Layout AB 2012 Bygg så här 4 Tilläggsisolera ytterväggen invändigt paroc.se Informationen i denna broschyr är en beskrivning av de villkor och tekniska egenskaper som gäller för redovisade

Läs mer

Vackra trägolv med unika bredder

Vackra trägolv med unika bredder Vackra trägolv med unika bredder Nordingrå TräGolv Skönhet Inget material värnar, som det rena träet, om miljö och känsla i våra hem. Trä ombonar och värmer. Det är tidlöst och ger en känsla av sparsmakad

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Får jag skriva ditt marknadsföringsmaterial?

Får jag skriva ditt marknadsföringsmaterial? Får jag skriva ditt marknadsföringsmaterial? Jag älskar att skriva! Säljbrev. Annonser. E-postkampanjer. Nyhetsbrev. Banners. Broschyrer. Flyers. Direktreklam. Tackbrev. Enkäter. Landningssidor. Hemsidor.

Läs mer

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG

Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG Upptäck Skogsvinge SKOGSVINGE ÄR EN PRODUKT FRÅN SCA SKOG I generationer har vi sett skogen på samma sätt. Tills idag. nu revolutionerar vi metoden för att överblicka din skog. Med verktyget Skogsvinge

Läs mer

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi

Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Stadens beroende av omlandet i en biobaserad samhällsekonomi Samspel stad och land - avgörande för en hållbar samhällsutveckling? Magnus Ljung SLU i Skara 2014-10-16 Framtiden? Vill vi ta ledartröjan och

Läs mer

utmärkt luft kvalité ... och en känsla av levande trä

utmärkt luft kvalité ... och en känsla av levande trä möjlighet att bygga Massivtimmerhus: utmärkt luft kvalité... och en känsla av levande trä - huset som lever. Och i vilket det är bra att leva. Traditionell byggnadsteknik: genom att utnyttja vackert och

Läs mer