Bli xtpatrullens äventy r. Lek och lär om nedskräpning, allemansrätt och om skräpet som resurs.

Transkript

1 Bli xtpatrullens äventy r Lek och lär om nedskräpning, allemansrätt och om skräpet som resurs.

2 Stiftelsen Håll Sverige Rent Februari 2011 Författare: Lisa Adelsköld Illustrationer, pusselbitar: Gro Leksaker, illustratör Patricia Rawecka Övriga illustrationer: Lisa Adelsköld Grafisk form: Stiftelsen Håll Sverige Rent

3 Innehåll Innehåll 1 Introduktion 2 Håll Sverige Rent 2 Skräpplockardagarna 2 Grön Flagg 3 Så fungerar materialet 4 Om Berättelsen 4 Om Diskussionsfrågor 4 Om Undersök och experimentera 5 Om Lekar 5 Om Skapa 5 Om Mer om 5 Läroplanen för förskolan 5 Förslag på inledning och avslutning av arbetet 6 Blixtpatrullens äventyr 7 Barnen i Blixtpatrullen 7 Nedskräpning 8 Panta 11 Djuren och skräpet 13 Allemansrätten om djur 15 Trygg i närmiljön 18 Återanvändning 20 Återvinning 22 Nedbrytning 25 Allemansrätten om växter 28 Laga, byta eller ge bort 31 Skräp i vatten 34 Bilaga 37 Tips på sätt att fånga djur 37 Masken som inte ville gräva 38 Kompostmasken Bert 39 Tack till..! 40 1

4 Introduktion Det här är ett material som vill inspirera till arbete med miljö- och resursfrågor i närmiljön. Materialet består av ett pussel och denna handledning som innehåller experiment, lekar och skapande aktiviteter. Materialet riktar sig till förskolan för barn från fyra års ålder men kan även användas för de yngre åldrarna i grundskolan. Handledningen kan användas även utan pusslet. Den här handledningen utgår ifrån en berättelse om Blixtpatrullen. Genom deras äventyr kan de olika ämnen som tas upp i materialet knytas ihop till en helhet; nedskräpning, återvinning, återanvändning, nedbrytning, allemansrätt och naturupplevelser. Handledningen utgår ifrån ett utomhuspedagogiskt arbetssätt och fokuserar på skapande och lek i naturen. Vi har valt ut aktiviteter som kan hjälpa förskolor att uppnå många av de mål och riktlinjer som ingår i den reviderade läroplanen för förskolan. I kapitlet Så här fungerar materialet tydliggör vi hur materialet kan användas för att uppnå verksamhetens mål. Vi tror att barn som får positiva upplevelser från miljöarbete tidigt i livet känner större lust att sedan ta sig an de stora framtidsfrågorna med optimism och självkänsla. Vår förhoppning är att arbetet med detta material ska bidra till sådana positiva upplevelser! Håll Sverige Rent Sverige ska bli världens renaste land! Det är Håll Sverige Rents vision. Alla projekt vi driver syftar till att göra verklighet av denna vision oavsett om det rör sig om kampanjer som organiserar skräpplockning, om utbildningar på arbetsplatser eller om utmärkelser till olika typer av verksamheter. Vi vill med vår verksamhet medverka till att minska individens nedskräpning, främja återvinningen och öka miljömedvetenheten i syfte att bidra till en hållbar utveckling. Håll Sverige Rent vill ge barn och ungdomar kunskap och handlingskompetens för att kunna verka för ett hållbart samhälle. Det vill vi åstad- komma framför allt genom att uppmuntra och stötta förskolor och skolor att arbeta konstruktivt och handlingsinriktat med hållbar utveckling. Vår övertygelse är att om vi tidigt i livet lär oss att bry oss om vår närmiljö, är chansen stor att vi också utvecklar en hållbar livsstil som är skonsam för miljön. Under perioden gör Håll Sverige Rent en särskild utbildningssatsning som riktar sig till skola och förskola och som delfinansieras av EU:s fond LIFE+. Fonden ska bidra till att genomföra, uppdatera och utveckla EU:s miljöpolitik och miljölagstiftning. Programmet består av tre delar; natur och biologisk mångfald, miljöpolitik och miljöstyrning samt information och kommunikation. Skräpplockardagarna Varje vår utlyser Håll Sverige Rent Nationella Skräpplockardagar för alla som vill säga nej till skräpet och ta ansvar för sin närmiljö. Alla kan delta i Skräpplockardagarna, stor som liten, men viktigast för oss är barn och unga. Vi vet nämligen att det gör skillnad att få med sig budskapet i tidig ålder. Vi tror också att det stora kan börja i det lilla. Att det är lättare att utveckla en ansvarskänsla för den globala miljön om man förstår vilken påverkan man kan ha på den egna närmiljön. Skräpplockardagarna syftar till att få så många som möjligt att se skräpet och vilja göra något åt det. Själva plockningen blir en symbolhandling som påminner både oss själva och andra om att nedskräpning är onödigt och fel. Det är också viktigt att när fokus ligger på globala miljöproblem, involvera barnen i ett positivt förändringsarbete. Genom Skräp- 2

5 plockardagarna kan de få en känsla av att vara med i något större än den vardagliga skräpplockning som många förskolor är jätteduktiga på. Trots allt det fantastiska arbete som pågår runt om på förskolor i landet har vi fått önskemål om fler tips på hur man bättre kan få in skräpplockningen i den pedagogiska verksamheten. Tack vare ett bidrag från PostkodLotteriet har vi fått möjlighet att skapa detta material. Syftet är att visa på hur arbetet runt Skräpplockardagarna kan utökas och fördjupas. Grön Flagg Grön Flagg är ett verktyg och en certifiering anpassad för förskola och skola. Verktyget är till för att förenkla arbetet med miljöfrågor och en mer hållbar utveckling. Ledorden är demokrati och delaktighet där praktisk handling är grunden. Grön Flagg ingår i det internationella nätverket Eco-Schools. Att arbeta med Grön Flagg bidrar till att: förstärka handlingskompetensen och framtidstron hos barn, elever och personal ge struktur och kontinuitet i verksamheten skapa en tydlig profil till förskolan eller skolan underlätta att nå mål i styrdokumenten ge tillgång till pedagogiskt material och inspiration. Inom Grön Flagg bedrivs arbetet tematiskt och det finns sex teman att arbeta med: klimat och energi, kretslopp, vattenresurser, livsstil och hälsa, närmiljö och konsumtion. Dessa teman är breda och ska fungera som inspiration för att hitta roliga mål i miljöarbetet. När skolan/förskolan har valt ett tema skrivs en handlingsplan med mål, aktiviteter och en plan på hur arbetet ska synliggöras. Målen står för de förändringar och förbättringar som ska uppnås. Har skolan eller förskolan stor spridning på åldrarna är det viktigt att målen är sådana att de fungerar för alla åldrar. Sedan anges minst en aktivitet per mål som beskriver mer konkret vad som ska göras för att uppnå målen. Dessa aktiviteter kan vara anpassade efter barnens ålder. Tanken är att alla på förskolan eller skolan ska vara aktiva. Använd materialet om Blixtpatrullen i arbetet med Grön Flagg. De områden som tas upp faller väl inom Grön Flaggs tema kretslopp samt tema närmiljö. Är ni intresserade av att gå med i Grön Flagg, passa på att göra det innan ni inleder arbetet med Blixtpatrullens äventyr. Gå igenom ungefär vilka aktiviteter ni planerar att göra inom varje område som ingår i pusslet och handledningen. Vilka övergripande mål eller förändringar uppnår ni genom att göra dessa aktiviteter? Hur kan ni synliggöra det arbete som ni planerar att göra? Det är några av de frågor ni behöver besvara samt några praktiska delar som behöver göras för att ansöka om och börja arbeta med Grön Flagg! För att läsa mer om hur Grön Flagg fungerar och för att anmäla er förskola, besök Håll Sverige Rents webbplats 3

6 Så fungerar materialet Den här handledningen hör till ett pussel. Varje kapitel i handledningen motsvarar en pusselbit i detta pussel. Såväl pussel som handledning kan dock användas var för sig. Här beskriver vi hur ni kan arbeta med materialet. Sist i kapitlet får ni lära känna barnen i Blixtpatrullen och läsa hur äventyret började! Det pussel som hör till denna handledning är tänkt att användas tillsammans med barnen, till exempel på samlingarna. Lägg pusselbitarna och följ Blixtpatrullens äventyr. Varje pusselbit tar upp ett särskilt tema eller uppdrag och kan läggas i den ordning man vill med ett undantag; berättelsen introduceras med den större pusselbiten i övre vänstra hörnet. Med pusslet har ni något fysiskt att knyta an till arbetet med handledningen, något som också skapar en röd tråd i arbetet. Pusslet har två lager; en undersida som finns under pusselbitarna och en ovansida som består av själva bitarna. På baksidan av varje pusselbit finns ett rim som kopplar samman de två lagren. Varje pusselbit motsvaras av ett kapitel i handledningen och berör olika teman. I dessa kapitel finns flera experiment, lekar och skapande aktiviteter. Ni kan själva välja hur länge ni vill jobba med varje tema genom att plocka det antal aktiviteter som passar er. Handledningen kan även användas utan pusslet. Läs då upp Blixtpatrullens äventyr i slutet av detta kapitel och börja arbeta med kapitlet Nedskräpning. Inled sedan arbetet med varje tema med hjälp av de berättelser som finns i början av övriga kapitel. Ni kan också dramatisera det som händer eller bygga upp en fysisk miljö där berättelsen om Blixtpatrullen utspelar sig. Handledningen vill uppmuntra delaktighet och bygger på att ni på er förskola går med i Blixtpatrullen och hänger med i deras äventyr. I avsnittet Förslag på inledning och avslutning av arbetet kan ni läsa mer om hur ni kan göra för att gå med i Blixtpatrullen. Alla kapitel har likadana underrubriker så att ni lätt kan orientera er. Nedan finns tanken bakom de olika rubrikerna beskrivna. Om Berättelsen I slutet av detta kapitel hittar ni berättelsen om Blixtpatrullen och om hur äventyret började. Läs den för barnen för att inleda arbetet. I början av varje kapitel som följer finns sedan en kort berättelse om det som händer på varje pusselbit. Berättelsen slutar med en fråga som ni kan besvara tillsammans. Låt barnen fundera och gissa vad Blixtpatrullen gör eller föreslå hur situationen på pusselbiten kan lösas på annat sätt. Titta på pusselbiten tillsammans, läs berättelsen ur handledningen och diskutera de frågor som ställs där. Därefter kan ni läsa det rim som finns på baksidan av pusselbiten och som tydligare beskriver vad som sker på bilden. På detta vis kan barnens egna tankar och idéer fångas upp. Om Diskussionsfrågor För att uppmuntra delaktighet och diskussioner kring respektive tema finns ett avsnitt där vi ger exempel på frågor att ställa till barnen. Frågorna lyfter det som händer i pusslet och i berättelsen och passar bra att ha som inledning till varje pusselbit. De flesta frågor är utformade som öppna frågor utan rätt eller fel svar. Barnen får träna sig i att formulera sina kunskaper, uttrycka sina åsikter och 4

7 argumentera för sin mening. Under detta avsnitt är det bra att försöka fånga upp barnens förslag på hur ni kan gå vidare för att ta reda på svaren. Om det är möjligt, gå hellre vidare med barnens förslag på aktiviteter än med de aktiviteter vi föreslår i handledningen. Vi vill uppmuntra er att tillsammans med barnen formulera frågor och hypoteser för att sedan undersöka dessa. På så vis jobbar ni mot mål och riktlinjer gällande barns inflytande i förskolan enligt läroplanen. Om Undersök och experimentera I avsnittet Undersök och experimentera finns exempel på aktiviteter som har en mer undersökande och experimenterande karaktär. Där finns roliga och enkla undersökningar som utmanar barnens förförståelse och som leder till ett mer lustfullt lärande. Här uppmuntrar vi också till arbete med naturvetenskap och teknik i förskolan. Grunden för det naturvetenskapliga arbetet på förskolan är barnens undersökningar av föremål, händelser och olika material som finns tillgängliga i deras omgivning. Det kan handla om att observera, samla, sortera, klassificera, pröva och benämna. Många av undersökningarna och experimenten är anpassade till utomhusmiljö, att utföras på förskolegården, i naturen nära er eller i närsamhället. Uterummet är en fantastisk miljö för både lek och lärande. Grunden för förståelse av olika naturvetenskapliga fenomen finns att hämta ur upplevelser i naturen. Här finns också stora möjligheter för barnen att använda alla sina sinnen. Undervisningsmetoder som ger oss olika sinnesintryck får oss nämligen att minnas saker bättre. Om barn får vistas i naturen kan de lära känna dess växter och djur och få en personlig relation till sin närmiljö. Det kan i sin tur skapa ett intresse för naturen i ett större sammanhang. Utöver detta finns dessutom en mängd fördelar som en bättre hälsa, att fantasin stimuleras, större möjlighet till samarbete mellan barnen och så klart att det är härligt att vara ute! Om Lekar Lekarna är tänkta att hållas utomhus med material som ni hittar i naturen, återanvända saker eller sådant som ska lämnas till återvinningen. Med lekarna vill vi bidra till lusten att vara utomhus och en känsla av glädje och trygghet när ni leker tillsammans i närmiljön. Flera av lekarna uppmuntrar er att jobba med barnens matematiska förmåga. Vi vill också betona vikten av att lära sig att samarbeta och därför är de flesta lekarna inte utformade som tävlingar eller situationer där barnen utesluts. Om Skapa I exemplen på skapande aktiviteter har vi betonat skapande med material som ni sedan kan använda i lekar och aktiviteter utomhus eller inomhus. Vissa delar av skapandet kräver hjälp av en vuxen men tanken är att barnen ska kunna vara så delaktiga som möjligt. Är barnet för litet och det är svårt att vara delaktig i framtagandet av materialet så ska möjligheten finnas att använda det att leka med. Om Mer om Under denna rubrik hittar ni matnyttig information om det område kapitlet handlar om. Det är lite fakta eller information till er pedagoger som kan vara användbar när ni jobbar med temat. Vill ni läsa mer så besök Håll Sverige Rents webbplats, Där hittar ni fler tips och aktiviteter att göra med barnen samt fakta om nedskräpning, återvinning med mera. Läroplanen för förskolan Pedagogen ansvarar för att alla barn får möjlighet att nå de mål som finns beskrivna i läroplanen. De revideringar som gjorts i läroplanen (Lpfö 98 reviderad 2010) bygger mycket på förtydliganden kring mål och riktlinjer gällande barns språkliga och matematiska utveckling samt naturvetenskap och teknik. Vi har försökt att välja aktiviteter till denna handledning som fångar upp dessa områden. I den reviderade läroplanen för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) kan man läsa under Förskolans uppdrag : Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro ska prägla förskolans verksamhet. Förskolan ska medverka till att barnen tillägnar sig ett varsamt förhållningssätt till natur och miljö och förstår sin delaktighet i naturens kretslopp. Verksamheten ska hjälpa barnen att förstå hur vardagsliv och arbete kan utformas så att det bidrar till en bättre miljö både i nutid och i framtid. 5

8 Hela materialet präglas av detta och arbetar ni med de temaområden och aktiviteter som föreslås har ni stor möjlighet att nå långt med denna måluppfyllelse. I delen Utveckling och lärande i den reviderade läroplanen finns en lång rad mål som förskolan ska sträva efter att varje barn ska uppnå. Genom de undersökningar och experiment, lekar och skapande aktiviteter som ingår här kommer ni att arbeta för att nå målen nedan. Att varje barn: utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Förslag på inledning och avslutning av arbetet Vi hoppas att ni på er förskola vill följa med på Blixtpatrullens äventyr! Vi vill att detta äventyr blir ert äventyr. Gå med i Blixpatrullen eller starta en helt egen klubb. Då kan ni tillsammans hjälpa till att lösa problemen i pusslet. Det finns såklart fler sätt att lösa problemen på än det som föreslås i pusslet och barnen har säkert många egna idéer. Kanske dyker det upp andra klurigheter när ni är ute tillsammans som ni kan ta er an i er klubb. Antingen kan ni ha alla pusselbitar tillgängliga från början eller så jobbar ni med en bit i taget. Ni kan till exempel lägga bitarna i en påse och låta barnen dra en bit. Varje pusselbit kan också gömmas 6

9 så att barnen får gå på skattjakt och leta efter dem, en i taget. På så vis har ni pedagoger mer möjlighet att styra vilket område ni vill jobba med just nu. Pusslet har en större bit som beskriver hur barnen i Blixtpatrullen först kommer till parken och den biten inleder äventyret. I övrigt kan ni ta bitarna i vilken ordning ni vill. Barnen i Blixtpatrullen har mantlar när de är ute på uppdrag. Kanske kan ni också ha mantlar eller något annat tecken på att ni är ute på uppdrag. Tillverka egna pannband, broscher, medaljer eller ordensband med blixtar på! Blixtpatrullen har även ett hemligt tecken eller en hälsning som de gör när de sätter igång. De gör en blixt i luften med fingret. Det tecknet kan ni också använda för att skapa stämning och sammanhållning under ert äventyr. Ni kan också använda Blixtpatrullens egna lockrop som de använder när de ska samlas. Då gör de ett indianrop och klappar med handen över munnen. För att dokumentera arbetet kan ni tillverka en bok som fungerar som en loggbok eller en upptäckarbok. Här kan ni skriva ner det ni ser och de frågor som dyker upp och klistra in bilder från era äventyr. Ni kan öka på spänningen genom att låta alla barn som är med i Blixtpatrullen signera boken och sätta sitt fingeravtryck med vattenfärg vid sitt namn. Håll Sverige Rent har en blogg på där ni kan skriva om det ni gjort eller upplevt och inspirera andra förskolor. När ni bestämmer att arbetet med Blixtpatrullen är slut är det viktigt med ett tydligt avslut. Då får barnen möjlighet att säga farväl till Blixtpatrullen för denna gång. Gör någon form av festlighet eller speciell stund för att fira allt fantastiskt ni har åstadkommit. Här kan ni gärna bjuda in föräldrar så att de får ta del av det ni gjort. Gör en utställning med materialet ni skapat eller de experiment ni gjort och kanske lek en av lekarna så föräldrarna får vara med och prova. Blixtpatrullens äventyr så börjar det Det här äventyret handlar om elva barn som träffas och har roligt tillsammans. De har startat en klubb som heter Blixtpatrullen. Tillsammans löser de svåra problem och hjälper både människor, djur och växter. Eftersom alla barn som är med i Blixtpatrullen är bra på olika saker är det viktigt att alla är med och hjälper till. Då kan de lösa nästan vilka svårigheter som helst. En dag när barnen är ute och cyklar kommer de till en grön och fin plats där de inte har varit på länge. Det är barnens favoritställe för där finns fina träd och en liten bäck som de brukar leka vid. I träden bygger fåglarna bon och ibland ser de ekorrar hoppa bland grenarna. Men idag ser det inte ut som vanligt. Det ligger en massa saker huller om buller överallt. Det ser verkligen annorlunda ut. Barnen i Blixtpatrullen Det här är barnen som är med i Blixtpatrullen och vad de tycker om att göra utomhus. Om ni läser detta för barnen kan det vara roligt att fråga barnen vad de gillar att göra när de själva är ute i naturen. Kalle gillar att ha det lugnt och skönt. Bäst gillar han att ligga på rygg i gräset och titta upp på himlen där molnen far fram och måsarna flyger. Benjamin dansar helst fram och sjunger högt för sig själv när han är ute. Ibland sjunger han för träden också för det tror han att de tycker om. Zoe är ofta ute i skogen. Hon vet mycket om djur eftersom hon har en egen hund som hon har lärt sig att ta hand om. Kristoffer älskar att klättra i träd och han är jättebra på det också. Han kan klättra i stora träd, i små träd, i tjocka träd och i ganska smala träd också. Han vet precis vilka grenar han kan stå på för att inte skada trädet eller ramla ner. Henrik är superbra på att smyga tyst och han kan ta sig fram utan att någon hör honom. Han är också bra på att se spår på marken från djur och människor. Jakob har full koll på alla de ställen Blixtpatrullen brukar vara på för han gillar att rita bilder och kartor. De har han alltid med sig så att han vet var han är. Hans dröm är att hitta en hemlig skatt. Mia gillar färger och lukter så hon brukar gå väldigt långsamt när Blixtpatrullen är ute. Hon vill nämligen stanna hela tiden och titta på blommor med vackra färger och lukta på allt hon ser. Josefin gillar småkryp och hon brukar ta med sig burkar och förstoringsglas så att hon kan spana på alla små djur hon hittar under stenar och i stubbar. Siri tycker att det är kul att bygga saker. När hon är ute gör hon kojor och båtar och dinosaurier av saker hon hittar i naturen. Filip är en fena på att simma. Bäcken på barnens favoritställe är lite för liten för att bada i men ibland åker Filip med sina föräldrar till havet och där hoppar han och dyker som en fisk! Clara är nästan alltid först på plats när det händer något för hon gillar att springa och skutta fram. Hon älskar att hoppa på stenar och balansera på stockar. 7

10 Nedskräpning Var sak på sin plats brukar man ju säga och skräp är helt enkelt fel sak på fel plats! Om vi alla ser till att skräpet inte hamnar på marken, utan källsorterar det som går att sortera och slänga det andra i en soptunna, då blir skräpet en resurs. I detta kapitel börjar historien om Blixtpatrullens äventyr. Med hjälp av övningarna kan ni undersöka hur mycket skräp som slängs i er närmiljö, vad som händer om skräpet får ligga kvar och hur skräp kan röra på sig. Genom lekarna kan ni ställa frågan om vad som egentligen är skräp och vad som hör hemma i naturen. Ni kan tillverka roliga soptunnor, jobba med färger eller träna ert skräpminne! Berättelsen Barnen hoppar av sina cyklar och tittar på alla saker som ligger slängda huller om buller på marken och i vattnet. När de tittat och pratat med varandra bestämmer de sig för att de gillar sitt ställe bättre utan alla grejer som ligger där. Men vad ska de göra av allt? Blixtpatrullen antar utmaningen att lösa dessa kniviga problem. Kalle och de andra barnen i Blixtpatrullen sätter på sig sina blixtmantlar, gör det hemliga tecknet och det hemliga ropet och sätter igång. Tillsammans ska de fixa till sin plats så den blir fin igen! Ganska snart inser barnen att det är väldigt mycket att göra och att en del uppgifter är svåra att lösa. De skulle behöva lite hjälp från fler personer som är bra på olika saker. Vill ni vara med i Blixtpatrullen och hjälpa till? Diskussionsfrågor Vad tror ni att barnen i Blixtpatrullen tänker och känner när de kommer till platsen och ser alla sakerna på marken? Hur tror ni sakerna har hamnat där? Hur skulle ni känna om ni kom till ert favoritställe och det låg fullt med skräp där? Ligger det skräp på marken runt förskolan eller där ni bor? Vad tycker ni om det? Varför slänger människor skräp på marken ibland, tror ni? Undersök och experimentera Räkna skräpet I flera kommuner genomförs skräpmätningar för att undersöka hur mycket skräp som ligger på marken och vilken typ av skräp det är. Gå ut och gör er egen skräpmätning runt er förskola eller i er närmiljö. Välj en plats ni vill undersöka. En vuxen ställer sig i mitten av platsen. Barnen får sedan en viss tid på sig, till exempel tre minuter, för att samla in skräp och saker de hittar men bara så långt bort att de hela tiden ser den vuxna som står i mitten. Prata igenom ordentligt innan ni börjar vad barnen inte ska plocka upp, till exempel sådant som kan vara farligt att ta i. När tiden har gått samlas ni igen (till exempel med hjälp av det hemliga ropet). Tillsammans räknar ni nu hur många saker ni hittat. Undersök sakerna och prata om vad det är för slags saker. Fundera på om ni kan gruppera dem på något sätt. Prova sedan att göra samma sak någon annanstans och gör en jämförelse. Finns det fler eller färre saker och är det andra saker än ni hittade första gången? Ni kan också undersöka om det ser olika ut under olika årstider. Skräp på planka Om ingen plockar upp saker som hamnat på marken, vad händer med dem då? Försvinner skräpet av sig 8

11 självt eller ligger det kvar om tio år? Eller om 100 år? Prata med barnen om vad de tror händer. Hur kan man undersöka detta? Ett exempel är att sätta fast olika typer av material på en planka eller ett snöre. Ta saker från förskolan eller material ni hittar i er närmiljö. Sätt fast sakerna på plankan genom att häfta fast dem eller surra med ett snöre. Ni kan också ta ett snöre och knyta fast sakerna, en sak i taget efter varandra. Ta ett foto på hur plankan eller snöret ser ut när ni börjar så ni tydligt ser vad som händer. Lägg sedan plankan med sakerna nedåt eller gräv ner snöret under ett tunt lager löv och nedbrutet växtmaterial. Ni kan markera snöret eller plankan med en liten röd tygbit så att ni lättare hittar den igen. Undersök sakerna med jämna mellanrum och titta på vad som händer. En glasspinnes äventyr Hitta på en saga tillsammans med barnen som handlar om ett skräpföremåls resa i världen. Kanske om en glasspinne som hamnat fel och som fick vara med om en spännande resa genom vattnets kretslopp. Här får ni förslag på några delar som en sådan berättelse kan innehålla samt frågor ni kan ställa till barnen som hjälper till att brodera ut berättelsen. På så sätt skapar ni sagan tillsammans och fyller den med barnens kunskaper och erfarenheter. Ni kan också låta barnen bygga på sagan i tur och ordning. Pedagogen börjar och berättar en liten bit av sagan och lämnar sedan över till ett av barnen. Sedan är det nästa barns tur att fortsätta sagan. Fortsätt hela varvet runt, eller tills sagan tar slut. Även här kan ni använda er av frågorna nedan och ställa en fråga per barn i tur och ordning. Skriv gärna ner sagan så att ni kan läsa den efteråt och kanske till och med göra en egen bilderbok tillsammans! Någon äter en pinnglass. Vem då? Var befinner sig personen? Plötsligt ligger glasspinnen på marken. Hur hamnade den där? Om ni vill ha en mer personlig saga; vad heter glasspinnen och hur känner sig glasspinnen där den ligger? Det börjar regna och glasspinnen följer med regnvattnet ner i en bäck. Hur gick det till? Glasspinnen flyter fram i bäcken som slingrar sig fram i landskapet. Vad ser glasspinnen där den flyter fram? Bäcken mynnar ut i sjön. Nu ligger glasspinnen vid strandkanten i sjön. Hur ser det ut där? Vilka djur och växter träffar den på? Glasspinnen sugs ner i en å. Nu går det snabbare och resan går genom åkrar och ängar. Vad ser glasspinnen nu? Ån leder fram till havet. Där gungar glasspinnen av och an på stora vågor. Vad finns det för saker för glasspinnen att upptäcka här? Finns där mer skräp som hamnat på villovägar? Men glasspinnar ska ju inte ligga och skräpa i havet! Hur ska historien sluta så att pinnen hamnar rätt? Låt barnen komma fram till ett gemensamt slut på sagan. Eller så får varje barn rita sitt eget slut. Lekar Vad ska bort? Den här leken går ut på att vara både uppmärksam och se saker som placerats ut i naturen, men också på att fundera på vad som hör hemma i naturen och vad som inte gör det. Gör en snitslad bana där ni placerar ut saker som barnen ska leta efter. Ni kan hänga saker i träd och buskar eller lägga dem på stenar eller på marken. Ni kan använda både saker som förekommer i naturen och saker som inte bör vara där. Ett äppelskrutt till exempel, kan det slängas i naturen eller ska det hamna någon annanstans? Ni kan också träna minnet genom att barnen får försöka komma ihåg vad de har sett under vandringen på den snitslade banan. När alla kommit fram kan ni tillsammans gå igenom allt barnen upptäckt och prata om sakerna. Ni kan också använda en större buske eller en gran och hänga upp saker i den enligt samma princip som ovan. Barnen får går runt busken och försöka upptäcka sakerna. Prata sedan tillsammans om vad de tror ska bort och vad som kan vara kvar i naturen och varför. Leta lika Träna på att upptäcka likheter och skillnader samtidigt som ni plockar skräp! Låt barnen leta efter något som liknar eller skiljer sig från det en pedagog eller ett barn visar upp. Leta efter en sak med samma färg eller samma form eller av samma material. Det kan också vara något som är lika stort, lika tungt eller känns likadant att ta på. Kims skräpiga lek Har ni en stor hög med skräp som ni plockat ute kan ni innan ni återvinner eller slänger det leka denna minneslek. Pedagogen förbereder leken genom att i förväg lägga ett antal skräp i en ruta på marken. Rutan 9

12 kan markeras med pinnar. Barnen får jobba två och två eller fler. Först tittar alla på den förberedda rutan en stund, lägg sedan något över rutan och så får alla skapa en ruta med likadant innehåll. Vill ni göra det lite svårare kan ni även ha rätt sak på rätt plats i rutan. Se till att det finns tillräckligt mycket skräp så att alla kan skapa likadana rutor. Skapa Färgglad mosaik Använd skräp ni samlat och jobba med färger och nyanser. Sortera sakerna i ordning efter färger och nyanser som i en regnbåge eller färgpalett. Sätt fast sakerna på en kartongbit eller planka och sätt upp ute på förskolegården. Ni kan också skapa en mosaikbild av skräp. Kan ni skriva förskolans eller avdelningens namn med hjälp av skräpet? Gör ett sopmonster eller en skräpmaskin Har ni en tunna eller ett kärl ni slänger skräp i kan ni dekorera denna så det blir roligare att slänga skräpet. Kanske ett stort sopmonster där man stoppar skräpet direkt i munnen. Det gäller att mata monstret så att det inte blir hungrigt! Eller kanske en rullande robot som kan svälja skräp? Återanvänd material eller ta saker ni plockat från marken och skapa tillsammans med barnen! Mer om Nedbrytning av skräp Om skräp hamnar i naturen och ingen plockar upp det får det så klart konsekvenser. Många av de moderna material som används idag har långa nedbrytningtider vilket innebär att de ligger kvar länge i naturen. Det tar olika lång tid för skräp att brytas ner beroende på vilken miljö det hamnar i, så nedan är ungefärliga tider. Glas, bryts inte ner! Plast, 400 år Aluminium, 300 år Metallburkar, 100 år Tuggummi, 25 år Plastpåsar, år Plastbestruket papper (som engångsmuggar), 5 år Cigarettfimp, 3 år Pappkartong, 0,5 år Bananskal, 3 månader Tidningspapper, 6 veckor Apelsinskal, 2 5 veckor 10

13 Panta I Sverige är vi bland de bästa i världen på att panta och andra länder tar efter vårt pantsystem för att det fungerar så bra! När vi pantar sparar vi en massa energi och pengar, vi minskar nedskräpningen och undviker onödiga utsläpp från fabriker. I detta kapitel kan ni undersöka hur det egentligen går till när man pantar en PET-flaska eller en aluminiumburk. Ni kan också få en fördjupad förståelse för hur pantsystemet fungerar genom att sätta pant på leksakerna på förskolan. Här får ni exempel på roliga lekar där ni kan använda PET-flaskorna innan ni pantar dem. Lekar som både tränar koordination och precision och som kan ge svalka i sommarvärmen. Eller varför inte skapa ljuv musik med flaskor och burkar! Berättelsen Benjamin har hittat en massa flaskor och tomma burkar på marken. Hur har de hamnat här och vad ska han göra med dem? De är ju hela och fina, ska jag verkligen slänga dem i soporna tänker Benjamin. Men eftersom Benjamin gillar siffror och att räkna och dessutom är bra på att spara ihop pengar kommer han på en fiffig idé. Han styr stegen mot mataffären med flaskor och burkar i famnen. Han ska fixa så han kan bjuda hela Blixtpatrullen på äpplen! Vad tror ni Benjamin ska göra? Diskussionsfrågor Vad betyder det att panta flaskor och burkar? Varför finns det ett pantsystem egentligen? Vad kan vara bra med det? Var kan man panta någonstans? Hur ser det ut där man pantar? Hur mycket får man i pant på de olika förpackningarna? Vad tror ni händer med flaskorna och burkarna? Undersök och experimentera Pantdetektiver Bli pantdetektiver! Gå hela gruppen tillsammans till en affär och panta några burkar och flaskor. Prata om och undersök noga hur det går till. Går det att panta alla burkar och flaskor? Leta efter pantsymbolen. Hur mycket pengar får man för burkarna och flaskorna? Fråga i affären om ni kan få göra ett litet studiebesök bakom pantautomaten för att se vad som händer där. Vart skickas allting och hur mycket pantas per dag eller per vecka? När ni kommer hem kan ni ha pantmatte och räkna ut hur många flaskor och burkar som krävs för att köpa ett äpple eller en glass. Pant på hopprep Varför har vi pantsystemet egentligen? Skapa ett eget pantsystem under en tid på förskolan för att barnen ska få en större förståelse för hur det fungerar och fördelarna med det. Ni kan till exempel ha pant på leksakerna ute på gården, kanske på bollar och hopprep eller på sparkcyklar. Alla barnen får ett visst antal spelkulor, guldmålade stenar eller liknande som får symbolisera pengar. När barnen vill hämta ut en cykel får de lämna kulan eller stenen och de får den sedan tillbaka när de lämnar igen cykeln. Precis så går det till i verkligheten, vi betalar en viss del i pant när vi köper en flaska läsk och sedan får vi tillbaka pengarna när vi lämnar igen flaskan. Fråga barnen om de märker någon skillnad med pantsystemet, om sakerna kommer tillbaka som de ska och inte hamnar på marken eller försvinner. Pantinsamling Alla kan hjälpas åt att samla in pant från grannar, vänner, släktingar eller den egna familjen. Antingen 11

14 pantar ni gemensamt eller så pantar varje familj. För att se hur mycket som pantas; trä upp en pärla på ett snöre för varje burk eller flaska som pantas. Eller lägg en pärla för varje burk eller flaska i en tom flaska. Då kan ni följa hur mycket det blir under en viss period. Lekar PET-bowling Har ni några PET-flaskor på förskolan kan ni innan ni pantar dem spela bowling med dem. Häll i några deciliter sand i botten (ju mer sand desto svårare att välta dem) och skruva på korken. Stå en bit ifrån, rulla en boll på marken och försök välta så många flaskor som möjligt. Ni kan också stoppa lappar i flaskorna med olika siffror på så att man får olika hög poäng genom att välta olika flaskor. Barnen får då träna på att addera sina poäng varje omgång. Flaskboll Det här är en lek som är härlig att gör ute när det är varmt och man vill svalka av sig med en liten vattenskvätt. Alla deltagare står i en cirkel med en flaska fylld med vatten stående på marken framför sig. Flaskorna ska inte ha korkar. En deltagare har en boll och ska försöka pricka någon annans flaska (men det är inte tillåtet att kasta på flaskorna precis bredvid sin egen) så att den välter. Den vars flaska har prickats och vält måste först plocka upp bollen innan flaskan får ställas upp. Under tiden som bollen hämtas rinner det förstås vatten ur flaskan. När vattnet i ens flaska är slut får man fylla på nytt igen om personen vill fortsätta leken. Var försiktiga så att etiketterna på flaskorna inte trillar av under leken, då går de inte att panta sedan! Skapa Gör ett musikinstrument Fyll några PET-flaskor med olika mycket vatten. När man blåser mot mynningen svänger luften i flaskorna och gör att det blir en ton. Eftersom det är olika mycket vatten blir det olika mycket luft kvar i flaskorna och därför också olika toner. Kan ni spela en melodi? Eller få samma ton som ni spelar på en flöjt eller ett piano genom att fylla precis rätt mängd vatten? Ljudmemory Stoppa olika saker i aluminiumburkar så att de låter olika när man skakar på dem. Använd till exempel torkade gula ärtor, gem, ett suddgummi, små pinnar eller sand. Gör två av varje och spela ljudmemory. Panta burkarna när det känns färdiglekt! Luktburkar Att använda sitt luktsinne är både spännande och härligt. Eller läskigt om det luktar pyton. När vi känner lukter är det i form av osynliga molekyler som olika ämnen släpper ifrån sig. Vissa lägger vi mera märke till än andra. Förmågan att uppfatta olika dofter kan vara till stor nytta till exempel för att avgöra om mat är färsk eller inte eller om det luktar brandrök. Stoppa olika doftande ämnen i aluminiumburkar. Då syns inte innehållet och barnen kan lukta i hålen. Se till så att barnen inte stoppar ner näsan för öppningen kan vara lite vass. Låt sedan barnen lukta och gissa vad de innehåller. Ni kan också göra två likadana burkar och försöka para ihop två dofter. Eller sortera dofterna efter vilka som luktar gott respektive äckligt eller låt barnen beskriva vad de associerar till de olika dofterna. Var noga med att skölja ur burkarna innan ni pantar dem! Mer om Vad händer egentligen med aluminiumburkar och PET-flaskor när man pantar dem? När du stoppar dem i pantautomaten läser den av streckkoden och kontrollerar om det är pant eller inte. Sen hamnar de i ett kärl eller en säck bakom pantautomaten. Flaskor och burkar hämtas upp från butiken och transporteras till Returpacks fabrik i Norrköping. Här sorteras, räknas och komprimeras dem för att sedan packas i balar. Flaskorna fraktas vidare till en återvinningsanläggning där plasten rengörs för att sedan malas ner till små flingor. Av flingorna tillverkas små plaströr som transporteras vidare till bryggerierna som blåser upp dem till stora eller små flaskor. På bryggeriet fylls de nya flaskorna med dryck och etiketteras för att transporteras till butiken redo att köpas av en ny person som dricker upp och pantar. Burkarna fraktas istället till ett smältverk där eventuella dryckesrester och tryckfärger värms bort och aluminiumet smälts ner till flytande form. När aluminiumet stelnat valsas det till plåt som levereras till burktillverkaren som gör nya burkar med ny dekor. På bryggeriet fylls burkarna med dryck och transporteras till butiken. En aluminiumburk kan återvinnas till 100 procent och bli till en ny burk flera gånger om utan att kvaliteten försämras. 12

15 Djuren och skräpet Många djur far illa av det skräp som vi människor lämnar efter oss. Fåglar, däggdjur, fiskar och andra djur kan skära sig, fastna i skräp eller dö till följd av att de ätit skräp. Det här kan kännas sorgligt och jobbigt att tänka på och prata om men det positiva är att vi alla kan göra något för att minska riskerna för att de oskyldiga djuren drabbas! I pusslet skär sig Bamse, Zoes hund och skärsår är faktiskt en av de vanligaste olyckshändelser hundar råkar ut för. I detta kapitel kan ni få en känsla för hur det kan vara för djuren som går barfota och inte kan skydda sig mot farligt skräp. Ni kan ge er ut på specialskräpplockning där ni letar farligt skräp. Lite lättsammare känns det kanske att leka djursjukhus eller plåsterkull eller när ni får höra den sanna historien om paddan som fastnade i en burk Berättelsen Zoes hund Bamse har råkat riktigt illa ut. Han har skurit sig på glasbitar från en flaska som har hamnat på marken och gått sönder. Det är inget djupt sår men det blöder och en glasbit sitter fast i tassen. Men Zoe är snabbt framme och hjälper Bamse. Hon är väldigt bra på att ta hand om olika djur som skadat sig eller råkat illa ut. Hon tar bort glasskärvan och lindar Bamses tass med en bit tyg så att det slutar blöda. Men vad ska jag göra med glasbitarna på marken, undrar Zoe? De kan ju inte ligga kvar men om jag tar upp dem kanske jag också skär mig? Diskussionsfrågor Vilken sorts skräp tror ni kan vara farligt för djuren om det hamnar på marken? Brukar ni se sådant skräp på marken? Kan skräpet vara farligt för människor? Vad ska man göra med saker som kan vara farliga att plocka upp? Undersök och experimentera Skräp som inte syns Upplev hur djuren har det när de går barfota och inte kan akta sig för saker de kan göra sig illa på. Fyll en stor balja med vatten. Lägg några saker i botten till exempel en gaffel, en visp, klossar, några makaroner eller vad som helst. Lägg ett skynke för och låt barnen känna med händerna eller kanske med en fot och gissa vad det är. Så här känns det ju ibland när vi ska bada och vi går där med bara fötter utan att se botten. Vi har ingen aning om det ligger skräp där och kanske saker som kan göra ont att trampa på. Hjälp ett djur Gå ut i er närmiljö och se till att djuren lever säkert där just ni håller till. Förbered barnen på att det här inte är någon vanlig skräpplockning, här gäller det att vara väldigt försiktig! Spana tillsammans på saker som barnen tror kan vara farligt för djur eller människor och prata om varför. Det kan handla om vassa föremål som glas och metall men även om plastpåsar och liknande som djuren kan fastna i eller få i sig. Ni vuxna har med er lämplig utrustning som handskar och behållare att ta skräpet i. Se till att 13

16 barnen vet att de inte ska plocka sådant som kan vara farligt och som de kan skära sig eller sticka sig på. Lekar Djursjukhuset Alla barn är valfria djur som springer runt på en öppen yta. En person är kullare och den som blir kullad ligger ned på rygg och är skadad. Två kamrater räddar den skadade genom att leka ambulans och transportera det skadade djuret till djursjukhuset. Det görs genom att hålla var sin hand på den skadade. Djursjukhuset är en förutbestämd plats och väl där blir den sjuke genast frisk och kan delta i leken igen. De två som är ambulans får ej bli kullade. Här gäller det att ställa upp för varandra! Plåsterkull Alla barn får springa runt på en öppen yta. Ett barn är kullare och blir man tagen måste man hålla en hand på kroppen på det ställe man blev kullad, som ett plåster. Andra gången får man använda andra handen och tredje gången stå still tills man blir räddad av en kompis. Räddad blir man när någon av de andra sätter sina händer där man blivit kullad och säger; räddad! Leken pågår tills alla är tagna eller tills kullaren blir trött. Skapa Turdjur eller djur med otur Här ska ni få höra en alldeles sann historia: Ett gäng vänner var på utflykt på en ö i havet i den svenska skärgården. De badade och hade picknick hela dagen. När de skulle åka hem plockade de upp det skräp som var kvar efter picknicken. De hittade också skräp på marken som andra hade slängt och bestämde sig för att ta med det också. En flicka hittade en tom läskburk. När hon lyfte upp den tyckte hon att den var konstigt tung. Hon kikade ner i burken. I burken låg en padda! Den var alldeles för stor för att ta sig in genom den lilla öppningen så den måste ha krupit in när den var en liten paddunge. Den kan ha överlevt på små insekter och den fukt som kommit in i burken och växt till sig. Vännerna klippte upp burken så att paddan blev fri igen. Vilken otur paddan hade haft, men tur också som blev räddad! Låt barnen hitta på en egen berättelse eller skapa en tillsammans om ett djur som stöter på ett skräp i skogen, i havet eller i staden. Kanske har djuret otur och gör illa sig eller kanske klarar det sig utan skador. Låt barnen fundera på lösningar på problemet så att sagan får ett lyckligt slut. Bara fötter Det kan vara härligt att precis som djuren få gå utan strumpor och skor. Passa på att göra fot- och handavtryck när ni njuter av barfotaaktiviteter. Om ni är ute i närheten av en sjö eller på förskolegården kan ni sätta fram flytande vattenfärg, vattenfärg i puckar eller fingerfärg. Sedan behövs lite vatten och några svampar. Barnen får måla fötter och händer och göra avtryck direkt på asfalten, på klippor eller andra ställen som lätt kan sköljas av efteråt. Ni kan också dekorera omslagspapper eller gamla lakan och sätta upp på förskolan. Mer om Sorgliga fakta I havet hamnar mängder med skräp. Forskare som jobbar med marin nedskräpning visar att det framför allt är plasten som ställer till med problem. Fåglar som lever i havsmiljö har ofta plast i sina magar. Fåglarna tror att plasten är mat, äter den eller matar sina ungar med den. De som inte dör omedelbart svälter ihjäl eftersom de inte längre känner hunger när magen är full av plast. Däggdjur som lever i havet kan fastna i plasten och drunkna. Även på land ställer skräpet till med problem för djuren. Varje år dör ett stort antal kor på grund av vassa föremål som orsakar skärsår i deras magar och matstrupar. Det beror bland annat på att skräp hamnar på åkrarna där djurens foder odlas. Många bönder vill inte släppa ut sina djur på ängar nära stränder för risken att djuren skadas och dödas av avfall som spolats upp från havet. Cigarettfimpen är vårt vanligaste skräp i stadsmiljöer. Den innehåller plast och mängder av olika kemikalier. Hamnar fimpen i våra vattendrag läcker gifterna ut och sprids till såväl växter, djur och människor. 14

17 Allemansrätten om djur Allemansrättens gyllene regel att inte störa eller förstöra för växter, djur och människor ska vara en självklarhet för barnen. Men arbetet med allemansrätten blir oftast som mest positivt och konstruktivt när man koncentrerar sig på att förmedla det som är tillåtet istället för det som inte är tillåtet. Genom att lära sig mer om djur vi har i vår närmiljö, om den funktion de har i naturen och om deras betydelse för oss människor, kan vi skapa en känsla av omtanke och respekt för det levande. I kapitlet finns också möjlighet att bjuda tillbaka och faktiskt hjälpa djuren lite under vintern. Lekar som har med djur att göra är alltid skojiga särskilt om man får låta som djur! De skapande delarna ger exempel på hur ni kan göra era egna redskap för att hitta och lära er mer om djuren runt förskolan. Berättelsen Kristoffer älskar att klättra i träd och han är jättebra på det. Han vet precis vilka grenar som håller och hur han ska klättra för att inte trilla ner. Han bestämmer sig för att klättra upp i det största trädet så att han lättare kan se alla saker som ligger slängda på marken. Kanske kan han upptäcka om det är något Blixtpatrullen har missat. När han kommer en bit upp i trädet så flaxar plötsligt två fåglar iväg och piper oroligt. Han ser ett bo med ägg i på en gren precis ovanför huvudet. Det känns tråkigt att skrämma fåglarna, tycker Kristoffer och han blir lite orolig för äggen som ligger där i boet. Här gäller det att handla snabbt, tänker Kristoffer. Men vad ska jag göra? Hur ska jag bete mig för att fåglarna ska komma tillbaka till boet och ta hand om äggen? Diskussionsfrågor Varför tror ni fåglarna flög iväg? Vad tror ni händer med äggen om fåglarna inte vågar vara i boet? Brukar ni se djur när ni är ute? Vad tror ni det är bra att tänka på om man vill se många djur när man är ute? Finns det vilda djur som man får klappa och peta på? Vad tror ni att man inte ska göra om man träffar på djur i naturen? Undersök och experimentera Stora djurjakten Det finns djur precis överallt även om de inte alltid syns. De finns i träden, i vattnet eller under stenar. Undersök vilka djur som finns på förskolegården eller i närmiljön. Ta reda på vad ni redan kan om djuren och titta sedan i böcker eller på internet och lär er mer. Eller varför inte sjunga sången okända djur (text: Beppe Wolgers, musik: Olle Adolphson) som handlar om hur djur kan se olika ut och vara så små att de inte ens syns! Som bilaga i handledningen finns förslag på hur man kan hitta olika sorters djur. Plantera harpluttar Djuren är viktiga på en massa olika sätt. De ger oss mat, pollinerar blommor så att vi får frukt och bär, och sprider frön så att det växer upp nya träd och blommor. Att djuren kan hjälpa till med fröspridning 15

18 kan ni själva upptäcka genom att samla ihop några harpluttar och plantera dem i en kruka med jord. Vattna och kontrollera om något växer upp. Diskutera med barnen vad som händer och varför. Gör om detta flera gånger och undersök om det växer upp olika saker eftersom hararna äter olika föda beroende på årstid. Ni kan också bli fröspridare! Plocka överblommade maskrosor eller tistelblommor och blås iväg alla frön. Försök få dem att blåsa så långt som möjligt eller håll dem i luften så länge det går. Det kan bli en rolig samarbetslek. Klä en djurgran På vintern kan djuren ha svårare att hitta mat. Gör en djurgran genom att hänga upp saker som ni tror djuren gillar att äta i en gran i närheten. Prata om vad ni tror att djuren äter och om vilka djur som ni tror kommer att besöka djurgranen. Exempel på mat att hänga upp är äpplen, morötter, potatis, knäckebröd, ostkanter, nötter och solrosfrön. Besök granen flera gånger och undersök vad som har blivit uppätet. Ni kan också gömma er och använda egentillverkade kikare (se tips på detta under rubriken Skapa ) för att spana om det kommer några djur. Lekar Hitta djurkompisen Ge barnen olika djurläten genom att viska djurets namn i örat på barnen. Barnen ska parvis ha samma djur fast utan att veta om vem djurkompisen är. När leken börjar ska barnen låta som djuret de har fått och försöka hitta det andra barnet som har samma djur. Variera svårighetsgraden och lär er nya läten tillsammans som ni sedan kan använda i leken. Vill ni göra det riktigt svårt kan barnen blunda och söka sig fram med hjälp av hörseln. Mamma hare För denna lek är det bra att hålla till på en plats där det finns stenar, buskar och träd att gömma sig bakom. En deltagare utses till mamma hare som ska lära sina ungar att akta sig för faror. Mamma hare ställer sig på en bestämd plats, blundar och räknar till 50. Under tiden ska övriga deltagare försöka gömma sig så nära mamma hare som möjligt. När mamma hare har räknat klart ska hon stå kvar på sin plats och därifrån försöka få syn på alla sina harungar. De som hon ser ropar hon ut namnet på, då måste de komma fram från sina gömställen. När mamma hare har fått leta en stund är det fritt fram. Då kommer alla fram och man kollar vem som har lyckats gömma sig närmast. Skapa Fågelmatare För att göra en enkel fågelmatare behöver ni en plastflaska, ett kraftigare plastlock (från till exempel en yoghurthink), en pinne och lite snöre. Klipp eller skär två hål ett par centimeter från flaskans botten. Stick pinnen genom hålen och knyt fast snöret i pinnen, så att ni kan hänga upp den. Klipp eller skär två lite större öppningar ett par centimeter från flaskans hals där fröna ska rinna ut. Gör ett hål i plastlockets mitt, lika stort som flaskans öppning. Fyll på med frön. Trä på locket med hålet i på flaskhalsen och skruva sedan på korken på flaskan. Flaskan ska sedan hänga upp och ned i trädet. Fröna rinner ut på locket, som blir ett bord som fåglarna kan äta ifrån. Den långa ormen Ett av barnen får börja som ormens huvud. Ormens huvud får springa runt och jaga de övriga för att bygga ut sin kropp. Så fort han eller hon rört vid någon med sin hand är denna infångad. Den första som fångats ställer sig hand i hand med ormens huvud och följer med på den fortsatta jakten. Det är bara ormens huvud som kan fånga in nya delar till ormkroppen. Det blir svårare och svårare för dem som inte blivit infångade att klara sig undan ju längre ormen blir. 16

19 Vill ni göra enklare varianter av fågelmatare kan ni smälta fett över en blandning av ostkanter, bröd och frön. Gör egna formar av till exempel konservburkar (fiskbulleburkar har en bra form) som ni tar bort botten och lock på. Ställ formen på ett smörpapper, knyt ett snöre runt formen att hänga den i och häll sedan i smeten. Låt stelna och häng ut till fåglarna. Ni kan också använda pepparkaksformar. Gör en kikare Egna kikare är enkla att göra och en bra förberedelse för att börja använda riktiga kikare. Ta två toapappersrullar och tejpa ihop dem, helst med dubbelhäftande tejp. För att få mer stadga kan ni limma en remsa papper runt båda rullarna. Häfta fast en bit snöre och måla kikaren i en fin färg. Vill ni göra en lite mer avancerad modell kan ni limma fast en liten bit ihoprullad kartong eller papper mellan rullarna som får föreställa fokuseringshjulet. Insektsfällor och insektssug Det finns flera varianter av fällor för att fånga insekter och småkryp. Ni kan bara dela en potatis på mitten och gröpa ur den så att det blir ett hål i mitten. Gör ett par gångar in i potatisen. Sätt sedan ihop halvorna med en gummisnodd och lägg ut den i naturen. En annan modell är att skära av toppen på en plastflaska en bit ner på halsen. Ta den avskurna delen och vänd den upp och ner i den andra delen av flaskan så att den blir som en tratt. Gräv ned flaskan med tratt så att kanten är i marknivå. Småkryp som springer på marken halkar ned i fällan och kan inte ta sig upp. Prova att lägga ett bete i fällan, till exempel en bit äpple. En insektssug kan användas för att fånga in de minsta djuren och småkryp som sitter svåråtkomliga i håligheter. Sugen konstrueras av en filmburk eller motsvarande och två bitar plastslang (7 10 cm långa). Gör hål i båda ändarna av burken och stick in plastslangarna ca 1 cm. Kring den ena slangens ände (den som sticks in i burken) sätter ni fast en gasbinda eller en bit tyg, för att förhindra att man får småkrypen i munnen. Glöm inte att släppa ut småkrypen där ni hittade dem! Mer om Sammanfattning av Allemansrätten Vi får ströva fritt i skogen. Vi får plocka bär, svamp och blommor som inte är fridlysta. Vi får plocka det som ligger löst på marken. Vi får tälta på annans mark, men inte på tomt. Vi får inte störa eller förstöra för människor, växter eller djur. Vi får inte bryta kvistar från träd eller buskar. Vi får inte skräpa ned, vare sig i vattnet eller på marken. Vi får inte trampa i odlingar och planteringar. Vi får inte gå på någon annans tomt. 17

20 Trygg i närmiljön För att vilja vistas i naturen och lära sig mer om den är det viktigt att känna sig trygg och ha roligt när man är ute. Först då finns det goda förutsättningar för att kunna upptäcka, iaktta och skapa en relation till naturen och det som finns där. I det här kapitlet kan ni arbeta med olika trygghetsövningar och lära känna ert närområde på ett roligt sätt. Känner man igen sig och lär sig hitta i ett område känns det ofta tryggare att vistas där. Att vara med och bestämma och planera aktiviteter är också ett sätt att skapa trygghet och glädje i utevistelsen. I lekarna får ni öva på att krama träd som man ska göra om man faktiskt skulle hamna vilse. Sist får ni tips om hur ni kan skapa kartor eller miniatyrer av ert favoritställe och använda det i en spännande skattjakt! Berättelsen Henrik tycker mycket om att vara ute i naturen men ibland kan det kännas läskigt. Om det är för många träd eller mörkt ute känns det otäckt. Eller när han träffar på djur han inte har sett förut. Tänk om de bits eller sticks? När Henrik ska plocka upp några kartonger som ligger på marken dyker det plötsligt upp ett konstigt litet djur med fyra ben, en spetsig nos och fullt med taggar på ryggen. Djuret verkar nyfiket och står och stirrar på Henrik som blir rädd och gömmer sig bakom en buske. Jakob ser att Henrik står bakom busken och kommer för att se vad som står på. De tittar på djuret tillsammans. När man är två känns saker inte alls lika läskiga längre, tänker Henrik. Vad fint det är med kompisar! Men vad tror ni det är för djur de ser? Diskussionsfrågor Hur tycker ni det känns att vara ute i naturen? Kan det kännas läskigt ibland? Vad brukar ni göra när ni känner er rädda? Vad kan man annars göra för att känna sig mindre rädd? Om man är orolig för att gå vilse, vad kan man göra då? Om man har gått vilse, vad tror ni det är viktigt att tänka på? Undersök och experimentera Barnens egen utflykt Liksom vi vuxna tycker barn om att vara med och bestämma vart vi skall ta vägen, vad vi ska titta på, vad matsäcken ska innehålla och var den ska ätas. Låt barnen planera en hel utevistelse. Det kan öka motivationen och viljan att gå ut. Ha en samling och låt barnen komma med förslag på allt som rör utflykten. Låt barnen visa vägen när ni går. Barnen kan utforska platsen på egen hand samt bestämma och eventuellt leda aktiviteter som de vill göra. Ta bilder som barnen kan använda för att berätta för föräldrar och kamrater om sin alldeles egna utflykt. Hemma fast i skogen Om barnen är ovana att gå ut kan ni skapa ett eget ställe i naturen där barnen känner sig trygga. Gå bara till detta ställe när ni går ut och håll er där när ni leker eller upptäcker. Döp platsen och markera den med en skylt eller något fint som gör det mer hemtrevligt. Låt ett barn i taget visa vägen till ert ställe och även 18