SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN FRAMTIDENS KOMMUNIKATIONSOPERATÖR FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN FRAMTIDENS KOMMUNIKATIONSOPERATÖR FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER"

Transkript

1 FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER

2 FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER 2(17) Följande personer har bidragit till rapporten: Claus Popp Larsen (author), Acreo Swedish ICT Anders Gavler, Acreo Swedish ICT Örjan Mattsson, Acreo Swedish ICT Bruce Horowitz, TeliaSonera Executive summary Detta dokument är en delrapport i Smart IKT-projektet. Dokumentet kan ses som en fortsättning och fördjupning av studien kring framtidens kommunikationsoperatör från projektets iteration 1 och 2. Följande grundantaganden görs i rapporten: Varken dagens KO-modell eller dagens triple play-modell är tillfredsställande för användarna Framtidens tjänster kommer alla att vara internetbaserade I stället för at välja a la carte tjänster från olika tjänsteleverantörer kommer man att välja mellan olika IP-operatörer Dagens operatörsmodeller har av tekniska och affärsmässiga orsaker svårt att samexistera, och varje modell har fördelar och nackdelar. Dessutom kännetecknas de två modellerna av olika tekniska lösningar. I stället föreslås en modell som kombinerar fördelarna från båda modeller. Det kommer fortfarande att finnas en kommunikationsoperatör, men rollen kommer att bli förändrat jämfört med i dag. I stället för att välja mellan olika kategorier av tjänsteleverantörer som delvis erbjuder quality of service-tjänster föreslår vi att man ska välja mellan olika IP-leverantörer som kan leverera alla typer av tjänster dagens såväl som framtidens tjänster inom e.g. e-hälsa och energistyrning - över internet, antingen som best effort eller med någon typ av kvalitetssäkring (quality of service, QoS).

3 FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER 3(17) Innehåll 1 Bakgrund: Dagens operatörsroller Tes: Affärsmodellen för operatörsrollen förändras Arbetsmetodik TV-distribution och over the top-tjänster Internetbaserade vs dedicerade tjänster Slutanvändarperspektiv Brister med dagens operatörsmodeller Slutanvändarkrav Förslag på affärsmodell för framtidens KO Tekniska kraven på tjänsterna i nya modellen Rollfördelningen mellan KO och tjänsteleverantör Transmission ortsammanbindande nät Tjänstemäklare Aktivt nät NOC service Självaktivering, tjänsteportal, tjänsteväljare Nätägare Bredbandstjänster till slutkund Provisioneringssystem Anslutningsaffären, försäljning fastighetsägare (till fastighet) Fastighetsnät, försäljning, infrastruktur inom fastighet Marknadsföring slutkund Konsulter Återförsäljerrelationer med butiker Support Nya tekniska problemställningar vid genomförandet av framtidens KO Tekniska/praktiska problem Lösningar för ökad insyn och kontroll av nätet Sammanfattning Referenser... 17

4 FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER 4(17) 1 Bakgrund: Dagens operatörsroller Det finns idag två typer av operatörsroller i Sverige, öppna nät och vertikalt integrerade nät. Det finns många varianter på öppna nät, och definitionerna är inte helt stringenta, men i ett öppet nät är funktionerna för tjänsteleverantören och kommunikationsoperatören separerade. Öppna nät hittas typiskt i stadsnäten och i många allmännyttiga bostadsbolag. Exempel på kommunikationsoperatörer är itux (del av Comhemkoncernen), Telia, Opennet/Open Universe (del av Telenorkoncernen) och Zitius (del av Teliakoncernen) samt de flesta stadsnät. Dessutom finns det en mängd tjänsteleverantörer som erbjuder sina tjänster i öppna nät som t ex internetleverantörerna Bahnhof, Bredband2 och Tele2, och det finns IPTV-leverantörer som Viasat och Canal Digital. Alternativet till öppna nät är vertikalt integrerade nät, alltså den traditionella operatörsrollen som är totalt dominerande i övriga världen. Exempel på operatörer i vertikalt integrerade nät är Telia, Telenor, och Comhem som levererar alla triple-play (dvs internet, TV, telefoni) till slutkunder. Dagens operatörsroller är beskrivit i mer detalj i tidigare dokument i projektet [1,2]. 2 Tes: Affärsmodellen för operatörsrollen förändras Vi tror att dagens operatörsroller kommer att förändras genom en kombination av: Tekniska utvecklingen inkl videostreaming och hög bandbredd till allt fler Nya affärsmodeller för TV-distribution Använderbeteende Genom att extrapolera dagens utveckling och beteendemönster kan vi göra en kvalificerat gissning på hur framtidens mediekonsumtion kommer att se ut, och vi kan analysera hur detta kommer att påverka dagens operatörsroller. Baserat på analysen föreslår vi en affärsmodell för en ny operatörsroll som från ett slutanvändarperspektiv kombinerar det bästa från de två befintliga modeller och samtidigt eliminerar de flesta nackdelar. Det finns två osäkerhetsmoment inbyggt i analysen. Det ene är att båda operatörsroller måste förändras jämfört med dagens situation,. Utvecklingen inomteknik och affärsmodeller för TVdistribution samt folks beteende kommer definitivt att tvinga fram förändringar, men exakt på vilket sätt är oklart.andra osäkerhetsmomentet är relaterat till timingen: när kommer utvecklingen att tvinga fram nya modeller är det om två år, fem år eller 10 år? Detta hänger troligen mest ihop med affärsmodellerna för TV-distribution vilket är helt utom vår kontroll. Hur och när rollerna kommer att förändras är beroende av flera externa faktorer som t ex reglering som totalt kan förändra spelreglerna för vilka aktörer som får/måste göra vad. Dessutom pågår det en konsolidering bland kommunikationsoperatörerna, och i många kommuner diskuteras stadsnätets framtida roll. Äntligen måste det finnas en ny balans mellan de som levererar tjänsterna och de som drifter nätet.

5 FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER 5(17) 3 Arbetsmetodik Arbetsmetodiken under denna aktivitet har varit mycket baserad på diskussioner med den typen av aktörer som kommer att beröras mest vid en eventuell övergång till en ny affärsmodell. Diskussionerna har varit i form av diskussioner med interna projektpartners, främst TeliaSonera och itux, men även med viktiga inputs från SABO. Även externa aktörer som SSNf har konsulterats. Dessutom har det hållits workshops med deltagande från de ledande kommunikationsoperatörerna i Sverige. Huvudfokus i aktiviteten har varit på affärsmodellen där en grundläggande idé har varit att bevara öppenheten, men på en annan nivå. Vi har dessutom konstant försökt ta hänsyn till eventuella tekniska konsekvenser av att affärsrelaterat val. Det kommer att behövas nya tekniska lösningar, speciellt för nätdelarna, för att alla aktörer ska kunna acceptera nya affärsmodellen. Målbilden, att alla tjänster bör vara internetbaserade - antingen som helt öppet internet eller med någon typ av kvalitetssäkring - är ganska tydlig, men frågan exakt hur man migrerar dit och hur fort det kommer att gå är svår att besvara. Vi presenterar här ett förslag på en ny affärsmodell för rollerna för framtidens kommunikationsoperatör och IP-operatör, och vi skissar även på en teknisk väg framåt. Det absolut viktigaste kommer dock att vara förankring bland alla aktörer. Man kommer troligen att hamna i ett scenario som påminner om vår målbild i alla fall, men då kommer det att bli försenat och man kommer inte att kunna kontrollera processen om man jämför med förslaget här. 4 TV-distribution och over the top-tjänster Dagens TV-distribution är under rivande utveckling och streamade on demand-tjänster av hög kvalitet är tillgängliga från flera leverantörer. Främst från Netflix och TV-kanalernas play-tjänster, men även spelare som HBO, Viaplay, Voddler, Magine, etc, ökar sin kundbas genom appar eller program. Det finns även många webbplatser som erbjuder (legal) streaming av båda legalt och illegalt material. Linjär TV, eller tåblå-tv, finns tillgängligt från SVT där allt material som skickas som traditionell broadcast även streamas ut över internet. Andra TV-kanaler börjar också erbjuda streaming i realtid. Magine är en intressant tjänst som inte riktigt har tagit fart men som erbjuder ett stort antal linjäre TV-kanaler som en streamad internettjänst. Viaplay erbjuder en box över vilken man kan streama de vanliga TV-kanalerna på ett sätt som påminner mycket om en IPTV-tjänst. TV som distribueras över internet kallas ibland för over the top-tv eller OTT-TV för att särskilja det från TV-distributionssätt som luftbårent digital TV, satellit-tv och IPTV där innehållsägaren ansvarar för distributionskanalen. OTT transporteras on top of en befintlig distributionsväg som alltså är internet. OTT är inget helt stringent begrepp. T ex kan en operatör favorisera en tjänst i sitt eget nät genom att prioritera trafiken eller använda dedikerat utrustning för tjänsten. Vi använder dock begreppet här för TV som levereras över internet och som kan levereras som en best effort-tjänst oavsett att vissa operatörer kan förbättra tjänsten.

6 FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER 6(17) 5 Internetbaserade vs dedicerade tjänster TV-tjänsten är inte unik vad gäller diskussion och utveckling om huruvida distributionen bör vara som en dedicerad tjänst i ett nät eller internetbaserad. Såkallade välfärdstjänster, där elektronisk omsorg är ett exempel, håller på att initieras i ett mindre antal kommuner runt om i landet. Tjänsten distribueras typiskt över det lokala stadsnätet över eget VLAN parallellt med internet, IPTV och VoIP och kommer ut på en dedicerad port på hemmagatewayen. Sådana tjänster är beroende av ett stadsnät. Om tjänsten i stället är internetbaserad blir man oberoende av tjänsteägaren på samma sätt som TV. Det finns många andra exempel på välfärdsstjänster. Se också [3] för en djupare beskrivning av denna typ av tjänster. Alla dedicerade tjänster eller nätberoende tjänster (alltså som IPTV, omsorgstjänster i stadsnätet, etc) kommer att leda till någon typ av teknisk inlåsning och exklusion av de som inte är kopplat till nätet där tjänsten levereras. Vi tror att alla tjänster TV, välfärdstjänter, etc - successivt kommer att utvecklas mot att vara internetbaserade framöver, och dedicerade tjänster kommer alltså med tiden att minska. Det är viktigt att här differentiera mellan olika typer av internettjänster. En tjänst kan antingen finnas som en ren best effort-tjänst, alltså över det öppna internet, eller den levereras med någon typ av kvalitetssäkring. Samma tjänst kan i en operatörs nät vara best effort och i en annan operatörs nät ha någon typ av kvalitetssäkring. Det finns olika sätt att teknisk kvalitetssäkra en internettjänst som dock inte kommer att behandlas här. Ett exempel på en sådan tjänst är olika typer av OTT-TV som nämns sist i kapitlet ovan. När vi i rapporten refererar till internettjänster kan de alltså antingen vara besteffort eller kvalitetssäkrade. 6 Slutanvändarperspektiv 6.1 Brister med dagens operatörsmodeller Från ett slutanvänderperspektiv finns det brister med båda öppna nät och vertikalt integrerade nät. Största problemet med vertikalt integrerade nät är att det inte finns möjlighet att välja en annan operatör och att priset är typiskt högre än för öppna nät. I ett öppet nät finns det däremot konkurrens på tjänstenivå och även ofta på infrastrukturnivå vilket säkrar valfrihet och lägre priser. Problem med öppna nät (dock långtifrån alla)är att det kan vara besvärligt för en slutkund att hantera olika tjänsteleverantörer. Man får tre fakturor (om man har triple play), och det är ofta besvärligt med support eftersom det kan vara oklart vem man ska ringa. Om det dessutom är fel i KOs nät blir det extra besvärligt eftersom en tjänsteleverantör typiskt inte kommer den typen av information. Et annat generellt problem med många nät är att de olika tjänsterna är tillgängliga på olika portar på gatewayen. Det betyder att man behöver separata, parallella hemmanät (trådat och/eller trådlöst) för att kunna koppla in sin utrustning. Det finns dock undantag: I vissa öppna nät används en lösning där alla tjänster finns tillgängliga i samma port. Detta är möjligt för att accessnätet där är på lager 3, där de flesta andra accessnät är på lager 2. Dessutom klarar t ex en Telia Smart lösning av att leverera alla tjänster till varje port. Detta fungerar oberoende av om nätet är lager 2 eller 3 men kräver speciell konfiguration i nätet samt speciell hårdvara i gatewayen.

7 FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER 7(17) Om alla tjänster går över internet antingen helt öppet eller med någon typ av kvalitetssäkring - elimineras problemet med olika tjänster på olika portar. Alla tjänster är tillgängliga överallt oberoende av teknisk lösning för nät eller gateway. Detta kommer att förenkla support och felsökning och troligen att leda till färre accessnätsrelaterade tjänsteavbrott. 6.2 Slutanvändarkrav Vi har här listat ett antal krav som bör uppfyllas i för framtidens bredbandsleverans. Dessa krav är en kombination av de fördelarna från öppna och vertikalt integrerade nät där samtidigt de viktigaste nackdelarna har eliminerats: Det ska vara enkelt att välja och ansluta sig till tjänsten vid första användandet. Det ska vara möjligt att välja mellan olika IP-operatörer. Det ska vara enkelt, snabbt och smidigt att byta tjänsteleverantör. TV och internet och alla andra tjänster ska finnas tillgängliga i varje bredbandsuttag uttag i hemmet. Dvs, det ska bara behövas ett hemmanät. Det ska finnas minimal inlåsning. Det ska finnas en enda support som kan lösa problemen. Dvs, en kund ska inte behöva tveka till vem man ska felanmäla ett problem. I dagsläget finns troligen inga nät som uppfyller alla dessa krav, men de flesta nät uppfyller ett eller flera krav. I den föreslagna modellen ska det vara möjligt att uppfylla alla krav samtidigt. Kravet med minimal inlåsning är delvis teknikoberoende. Det handlar dock primärt om relationen mellan kund och IP-operatör och är inte en del av modellen. KO (eller den aktören som upphandlar KO) kan ställa krav på maximal inlåsningstid från IP-operatören gentemot slutkunden. De tjänster som en slutkund köper kan vara helt oberoende av IP-operatören, och då handlar inlåsningen om en relation mellan kund och tjänsteleverantör. Ett exempel är Netflix där det inte finns uppsägningstid. När HBO Nordic lanserades fanns det ett års inlåsning när man tecknade abonnemang och därefter tre månaders uppsägningstid, men idag finns det som för Netflix ingen uppsägningstid. På samma sätt kommer kundportalen där man får översikt över tillgängliga IP-operatörer troligen att skilja sig mellan olika KO och det kan vara olika smidigt att välja och byta leverantör (precis som fallet är idag). Även detta kan kravställas vid upphandling av KO. 7 Förslag på affärsmodell för framtidens KO Förslaget på affärsmodell för framtidens KO har redan diskuterats i [1,2], men här upprepas de centrala delarna. Om vi antar att alla tjänster kan levereras på ett tillfredsställande över internet (med eller utan kvalitetssäkring) smälter dagens öppen access och dagens vertikalt integrerade nät ihop därför att alla tjänster kommer över internet, se figur 1. För att bibehålla öppenheten är det i kombolösningen möjligt att välja mellan olika IP-operatörer i stället för. Det är alltså fortfarande ett öppet nät, men med denna konstruktion får slutanvändaren fördelarna från en vertikalt integrerat operatör kombinerat med fördelarna från ett öppet nät.

8 FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER 8(17) Figur 1: OTT är exempel på TV-tjänster som t ex Viaplay som grundläggande är den samma tjänst i båda ett öppet och ett vertikalt integrerat nät. Med tiden kommer vi att se nya typer av internetbaserade tjänster som välfärdstjänster och fastighetstjänster. Dessutom finns det självklart många andra tper av internetbaserade tjänster. 8 Tekniska kraven på tjänsterna i nya modellen För att få bred acceptans bland alla involverade aktörer för den nya, föreslagna modellen krävs utöver de mer funktionella kundkraven som listades i kaptitel 6.2 att tjänsteleveransen rent tekniskt har minst lika hög kvalité som dagens tjänster. Dvs, det ska gå att kunna leverera alla tjänster inklusive TV över internet med bibehållen använderupplevelse. Nedan finns en diskussion om ett antal tekniska parametrar som ofta nämns av de som är skeptiska till att alla tjänster ska vara internetbaserade. Vi försöker bemöta dessa argument. Hög säkerhet: Den typen av säkerhet som syftas åt här är primärt att säkra kundens och tjänstens integritet så att man inte ska kunna få tillgång till obehörig information. I många stadsnät är man ofta bekymrade för kundens säkerhet vid välfärdstjänster som t ex e-omsorg. Här jämför man med en tjänst som levereras som en stadsnätstjänst, en VLAN-separerad tjänst som kommer ut på en egen port på gatewayen och som alltså endast kan nås genom stadsnätet. Vi argumenterar dock för att säkerheten för en internettjänst genom kryptering kan göras tillräckligt hög. Bland annat har banktjänster över internet funnits i flera år, och bankerna har extremt höga krav på säkerhet. Det börjar exempelvis dyka upp internetbaserade e-hälsotjänster som t ex Mina Vårdkontakter som följer lagstiftningen för säkerhet och integritet. Konklusionen är att säkerheten för alla typer av vanliga tjänster absolut kan göras tillräckligt hög över internet. Det ska dock påpekas att det finnas elektroniska vårdtjänster som med dagens lagstiftning inte får distribueras över internet, men det kan betraktas som extremfall, och dessutom får de inte häller distribueras som stadsnätstjänster.

9 FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER 9(17) Robusthet är också en variant av säkerhet. Det kan inkludera batteri-backup och alternativa former eller väger för bredbandsaccessen men är ett generellt problem och inte en del av modellen här. Låg fördröjning: Den typ av tjänst som kräver minst fördröjning mindre än telefoni är multi-player datorspel. Sådana tjänster är av natur internetbaserade och för dessa är det ingen skillnad alls med nya modellen jämfört med dagens lösning. För dessa tjänster är det viktigare att hemmanätet är trådat. Leverans av telefoni: En vanlig tjänst som kräver låg fördröjning är telefoni eller VoIP (voice over IP) om den går över internet. VoIP distribueras ofta men inte alltid som en separat tjänst. För internetbaserad telefoni finns en inbyggd trade-off mellan kvalité och fördröjning, och det finns fortfarande tekniska problem med VoIP för att man prioriterar låg fördröjning om det finns tekniska problem någonstans på transmissionsvägen. Detta gäller dock alla typer av internetbaserade telefoni, och VoIP-kvalitén kommer troligen inte att försämras som internettjänst, speciellt inte om någon typ av kvalitetssäkring användas. Hög kapacitet: Den tjänsten som kräver högst kapacitet av alla vanliga internetbaserade tjänster (prioriterade eller ej) är IPTV. Med MPEG4-komprimering, vilket är det absolut vanligaste i dag, kräver en kanal av standard definition, SD, en bandbredd på ungefär 3 Mbit/s och en high definition, HD, kanal kräver runt 10 Mbit/s. Det som kan ställa till problem med IPTV är att fördröjningen jämfört med andra distributionssätt för TV är mycket låg, kanske runt 5 sek. De nät som klarar av IPTV idag klarar också av internetbaserad TV. Dock kan det i accessförbindelser med låg bandbredd bli problem om man streamer flera kanaler med en aggregerad bandbredd som är högre än bandbredden på accessförbindelsen. Många streamingtjänster använder sig dock av adaptiv bandbredd, dvs bildkvalitén offras om bandbredden är för låg. Detta är en skillnad mot IPTV där signalen helt försvinner. Det måste dock poängteras att näten idag inte är designade för att alla kan använda on-demandtjänster samtidigt, så det skulle inte fungera om alla fick för sig at streama melodifestivalen i realtid trots hög kapacitet i accessnätet. Server- och routerinfrastrukturen måste byggas ut för att kunna klara ett sådant scenario, men det är något som båda operatörer och leverantörer av mer krävande tjänster (t ex video-baserade) är medvetna om och som de adresserar i alla fall. Tvåvägskommunikation: Den största utmaningen blir troligen en videokonferens i HD-format, dvs där man kombinerar hög bandbredd med låg fördröjning. Det problemet finns dock även i dagens nät, där dessutom de flesta videokonferenser ändå är mellan olika operatörer. Äntligen har videokonferenssystem ofta adaptiv bandbredd, så konsekvensen av kombinationen för låg bandbredd/för hög fördröjning är att bildkvalitén blir försämrat. Det finns en mängd andra tekniska problemställningar relaterat till skillnaden mellan dedicerade tjänster och best effort-tjänster, men det vore för omfattande att behandla alla dem i detta dokument. Huvudkonklusionen här är att den nya modellen där alla tjänster är best effort bör kunna ge lika bra använderupplevelse som dagens tjänster.

10 FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER 10(17) 9 Rollfördelningen mellan KO och tjänsteleverantör En ny KO-roll kommer att leda till en ny rollfördelning mellan KO, operatör och tjänsteleverantör jämfört med dagens situation. Eftersom rollfördelningen i dag skiljer sig i olika nät även för samma KO kan vi inte här säga exakt hur rollfördelningen ska se ut. Det är mycket möjligt att det även i framtiden kommer att finnas olika modeller, och eftersom vi föreslår en helt ny affärsmodell är det möjligt att nya roller dyker upp eller att rollfördelningar vill förändras med tiden. Syftet här är dock att åtminstone belysa dagens KO-roller och analysera hur de kommer att förändras i och med nya KO-modellen. Vi utgår ifrån den uppdelningen av tjänster som Svenska Stadsnätföreningen, SSNf, har gjort. SSNf opererar med 13 olika produkter (vi kommer att referera till dessa som tjänster framöver), och vi har i projektet lagt till en extra; nämligen support. För varje av dessa 14 produkter/tjänster har vi analyserat huruvida den tillhör KO-rollen, operatören eller ligger utanför dessa. Tjänsterna är listade och förklarade nedan. Observera att det kan finnas fler tjänster eller man kan ytterligare dela upp vissa tjänster i undertjänster. 1. Transmission ortsammanbindande nät 2. Tjänstemäklare 3. Aktivt nät 4. NOC service 5. Självaktivering, tjänsteportal, tjänsteväljare 6. Nätägare 7. Bredbandstjänster till slutkund 8. Provisioneringssystem 9. Anslutningsaffären, försäljning fastighetsägare (till fastighet) 10. Fastighetsnät, försäljning, infrastruktur inom fastighet 11. Marknadsföring slutkund 12. Konsulter 13. Återförsäljerrelationer med butiker 14. Support 9.1 Transmission ortsammanbindande nät Denna roll är troligen oberoende av KO-modell och måste finnas kvar. 9.2 Tjänstemäklare Det måste fortfarande finnas en mäklarfunktion, men den kommer att vara på en annan nivå. Idag relaterar funktionen till olika tjänsteoperatörer för internet, IPTV och VoIP, men i nya KO-rollen ska funktionen relatera sig till olika IP-operatörer eftersom slutkunden väljer mellan IP-operatörer (som alltså även kan vara vanliga internetleverantörer). 9.3 Aktivt nät Det aktiva nätet är den delen av kommunikationsoperatörens nät som innehåller routrar, switchar eller transmissionsutrustning och som övervakas av kommunikationsoperatören. Det aktiva kan - men måste inte - inkludera utrustning i hemmet. Om t ex en gateway är oövervakat är den inte en

11 FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER 11(17) del av det aktiva nätet, men om den är övervakat är den av aktiva nätet. Båda fall finns idag. I framtidens KO-roll argumenterar vi nedan för att gatewayen måste vara övervakat. 9.4 NOC service Network operations center (NOC) tillhandahållas i dag typiskt av båda KO och tjänsteleverantör, men där man kan övervaka olika parametrar och typer av utrustning. Båda måste ha en NOC-funktion framöver, men det kan mycket väl bli så att IP-operatören vill ha tillgång till mer övervakning och även kontroll av KO s utrustning vilket kan leda till att IP-operatören kan ta över vissa typer av kontroll- och övervakningsfunktioner. Se diskussionen om framtida teknologiutveckling i kapitel 11. Det behövs i så fall ett API mellan KO och IP-operatör för relevanta övervakningsparametrar. 9.5 Självaktivering, tjänsteportal, tjänsteväljare De flesta KO tillhandahåller någon typ av tjänsteportal. I sin mest primitiva form är det en lista över tillgängliga tjänsteleverantörer (internet, IPTV, VoIP) som kunden i sin tur själv ska kontakta. Mer avancerade portaler erbjuder självaktivering och att kunden kan välja tjänst och byta tjänsteleverantör direkt i portalen. En tjänsteportal måste finnas i nya modellen också. Den kan vara primitiv eller avancerat som i dag, men den stora skillnaden är att man bara väljer mellan en typ av leverantör; nämligen IP-operatör. 9.6 Nätägare Denna roll är troligen oberoende av KO-modell och måste finnas kvar. 9.7 Bredbandstjänster till slutkund I dag levererar flera stadsnät som även har en KO-roll bredbandstjänster till sina kunder och bryter helt eller delvist mot principen för öppna nät. Vi förespråkar att KO inte ska leverera andra tjänster än fysisk bredbandsaccess till kunder. Det är IP-operatören som ska tillhandahålla bredbandstjänster till slutkund. Det är dock inte en osannolik situation att ett stadsnät båda kommer att agera KO och IP-operatör framöver med eller utan andra konkurrerande IP-operatörer. 9.8 Provisioneringssystem I dagens modell ska KO provisionera en förbindelse till tjänsteleverantörerna och tjänsteleverantörerna ska provisionera sina tjänster till slutkunderna. I föreslagna modellen ska KO provisionera en förbindelse till IP.operatörerna, och IP-operatörerna ska provisionera internet till slutkunderna. 9.9 Anslutningsaffären, försäljning fastighetsägare (till fastighet) Denna roll är troligen oberoende av KO-modell och måste finnas kvar Fastighetsnät, försäljning, infrastruktur inom fastighet Denna roll är troligen oberoende av KO-modell och måste finnas kvar Marknadsföring slutkund Denna roll är troligen oberoende av KO-modell och måste finnas kvar Konsulter Denna roll är troligen oberoende av KO-modell och måste finnas kvar.

12 FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER 12(17) 9.13 Återförsäljerrelationer med butiker Denna roll är troligen oberoende av KO-modell och måste finnas kvar Support I dagens modell ska kunden kontakta den organisation (en av flera tjänsteleverantörer eller i vissa fall KO) som äger felet. Det kan vara svårt eller även omöjligt för en kund att veta detta, och ett supportärende till en tjänsteleverantör kräver ofta att denna konsulterar KO för att säkerställa vart felet finns. I föreslagna modellen kontakter kunden en enda support. Den finns hos IP-operatören som i sin tur välja att lägga ut supporten till KO. Det viktiga är att det finns én first line-support för kunden. 10 Nya tekniska problemställningar vid genomförandet av framtidens KO Det finns som tidigare indikerat ett antal frågeställningar vid genomförandet av framtidens KO. Vissa är av teknisk eller praktisk karaktär, och vissa hänger ihop med affärsmodellerna. Speciellt affärsmodeller har behandlats hittills. Båda de tekniska/praktiska och de affärsmodellrelaterade måste adresseras. Smart IKT-projektet kan inte lösa alla, men vi kan åtminstone peka ut problemställningar. Modellen för framtidens KO och öppna nät bör fungera bra i områden som i Norra Djurgårdsstaden (och för nybyggnation i Stockholm generellt), där det finnas möjlighet för obruten fiber mellan nodrum och hem. I många andra områden med öppna nät finns det däremot aktiv utrustning mellan nodrum och hem; utrustning som KO i dag ansvarar för. Detta gör att tjänsteleverantören förlorar möjligheten för övervakning och därmed felsökning i nätet, och det finns ingen möjligt för kontroll av utrustning i KOs nät. Detta ledar i sin tur till att vissa tjänsteoperatörer inte vill leverera sin tjänst i KOs nät eftersom de känner (ofta med rätta) att de inte kan lita på att leveranskvalitén är tillräckligt hög i nätet. Dessutom kan felrättning ta mycket längre tid än om de själv hade kontroll på nätet. Om framtidens KO-modell ska fungera bra i nät där det inte finns obruten fiber mellan kund och nodrum behövs därför utökade övervaknings- och gärna kontrollmöjligheter jämfört med dagens situation. Detta adresseras i nästa kapitel Tekniska/praktiska problem Detta kapitel har inriktningen mot de tekniska utmaningarna när det gäller framtidens KO. Målet är att ta fram initiala modeller för den tekniska lösningen av kommunikationsoperatörens infrastruktur där fokus ligger på 1) förenklade operationellt handhavande, och 2) att ge IP-operatören verktyg för bättre insyn och kontroll. Dessa två punkter har kommit fram genom diskussion med både aktörer inom Smart IKT och via andra nationella och internationella projekt. Dessa initiala modeller kan sedan användas som grund för fortsatt utredning och tester av modellerna.

13 FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER 13(17) Överlämning Mellan hemmanätt och Fastighetsnät Överlämning till hemmanätt och/eller Fastighetsnät Överlämning (e.g., Stokab) Internetbaserade tjänster Internet Fastighetsnät KOs infrastruktur IP-operatörs nät Fastighetstjänster Hemmanät Omsorgstjänster Hemmanät IP-operatörs tjänster ISP tjänster (OTT) IP-operatör domän KO domän IP-operatör domän Internet domän Fastighetstjänst. Omsorgstjänst. Figur 2: Bilden visar på överlämningspunkter mellan aktörer aktiva i rapportens ekosystem. Den visar även var tjänster typiskt genereras och konsumeras. Det som avhandlas i kapitlet inkluderar KOs infrastruktur och avlämningspunkterna mot KOs infrastruktur i Figur (IP-operatör/KO och KO/hemmanät). Hur tjänster tas in tas i IP-operatörens infrastruktur (t.ex. OTT, IP-operatörsspecifika tjänster) ligger alltså utanför denna rapport. Rapporten fokuserar inte heller på mer professionella tjänster som fastighetstjänster och välfärdstjänster, även fast dessa är en naturlig del i den framtida nätinfrastrukturens ekosystem. Det antas endast att det kan finnas avlämningspunkter mellan t ex KO och fastighetsnätet. Figur 2 kan då förenklas till figur 3. Hemmanät Överlämning Hemmet KOs infrastruktur Överlämning (e.g., Stokab) IP-operatörs nät IP-operatör domän KO domän IP-operatör domän Figur 3: Visar på rapportens infrastrukturmässiga fokusområde i relation till figur 2. Fokus är alltså på överlämning och transport via KOs infrastruktur. Den öppna nätmodellen möjliggör åtkomst till ett flertal tjänster som levereras av olika leverantörer. I många av dessa nät så är nätoperatörens enda tjänst att koppla ihop tjänsteleverantören med kunderna över ett transportnät som ska tillåta viss isolation och differentierad kvalité mellan olika tjänsteleverantörer och deras tjänster. Så vad kan göras för att utveckla den tekniska sidan av denna modell, vad är det som fungerar mindre bra efter över 15 år med öppna nät i drift utan större tekniska språng?

14 FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER 14(17) Ur dagens KOs perspektiv så är det mycket viktigt med ett nät som är optimerat för förenklad hantering och låga operationella kostnader. Detta är något som operatörer generellt eftersträvar men när det gäller öppna nät så är många av dessa nät små och då kan man inte nödvändigtvis kan utnyttja potentiella skalbarhetsfördelar på samma sätt som hos större operatör, och dessutom är det svårt att uppnå samma kompetensnivå på personal som hos de stora nationella och internationella operatörerna. När det gäller tjänsteleverantörer finns det ganska stor spridning när det gäller hur mycket fokus de har på kommunikationsnätverket som knyter ihop deras tjänst och deras kund. TeliaSonera kan exempelvis agera både KO och tjänsteleverantör, men i dagsläget går de med mycket få undantag inte in i andras öppna nät som tjänsteleverantör. Några av de tekniska anledningarna till detta (utöver affärsmässiga) är kontroll, managering och övervakningsbehov då i många fall KOns infrastruktur är en del av transportnätet som tjänsteleverantören inte har kontroll över och där det är svårt att få löpande information kring nätstatus. Detta försvårar potentiellt effektiviteten av supportärenden och riskerar att påverka lönsamheten i tjänsteleveransen, men även hur denna del integreras i denna typ av operatörs operationella system. Figur försöker översiktligt beskriva tre olika fall med utgångspunkt i hur mycket en IP-operatör kan kontrollera, managera och övervaka sin tjänst då den transporteras genom KOns nät. 1) black box - beskriver fallet där IP-operatören levererar en tjänst mot KO men kan sedan inte få någon automatiserad information om status mellan sig själv och sin kund. I 2) grey box finns det viss automatiserad information som flödar mellan KO och IP-operatör. Det kan även finnas viss mån till påverkan från IP-operatörens sida på KOns nät, t.ex. introduktion av nya tjänster. Med stor sannolikhet sker detta utbyte över propriertära gränssnitt mellan centralt placerade manageringssystem (t.ex. OSS) hos KO och IP-operatör, det sker alltså inte på protokollnivå mellan nätelementen (baserade på diverse IEEE, ITU, eller IETF standards). I 3) white box har IP-operatören möjligheten att inkludera den del av KOns infrastruktur som den har tillgång till i sin egna kontroll-, managerings- och övervakningsmiljöer, och denna del av nätet kommer att se ut som en förlängning av det egna nätet. 11 Lösningar för ökad insyn och kontroll av nätet Detta kapitel fokuserar på tekniska lösningar för white box -scenariet ovan. Det är alltså lösningar som ger IP-operatören möjligheten att inkludera den del av KOs infrastruktur som den har tillgång till i sin egna kontroll-, managerings- och övervakningsmiljöer. Det finns minst två intressanta kandidater som vi har identifierat och som vi här benämner den evolutionära och den revolutionära. Båda är baserade på virtualieringsfunktioner (att jämföra med dessa funktioner i data center). Detta är något som har funnits länge på t ex länknivå genom tekniker som IEEE 802.1Q som möjliggör olika lager av virtual local area network (VLAN), men även virtual routing and forwardering (VRF) som till en viss nivå kan segmentera upp ett nätverkselement (router) i olika delar och som kan användas i separata administrativa domäner.

15 FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER 15(17) Figur 4: Illustration av olika nivåer av insyn/kontroll av tjänst/nätinfrastruktur när trafik transporteras över KOs infrastruktur. 1) svart ingen insyn/kontroll, 2) grå viss insyn/kontroll, 3) vit hög grad av insyn/ Att applicera existerande virtualieringsfunktioner för att skapa nästa generations KO infrastruktur är det vi kallar den evolutionära lösningen. Dock är det inte nödvändigtvis så att existerande funktioner går att direkt använda i en nätarkitektur med målet att skapa nästa generations KO infrastruktur eftersom dessa funktioner har tagits fram för andra ändamål. Vidare så är det oklart om motsvarande funktioner finns på alla nätverksteknologier som i dagsläget används i kommunikationsnätverk, t ex segmentering av Ethernet baserade forwardering (Ethernet switchar). En annan frågeställning kan vara om man kan skapa tillräkligt hög isolation mellan IP-operatörerna och KO, och kan dessa virtuella nätverkselement integreras i IP-operatörens existerande operationella system? Den revolutionära lösningen handlar om att basera nästa generations KO infrastruktur på det som kallas sofware defined networking (SDN). Kortfattat så handlar SDN om logiskt centraliserad kontroll, managering och övervakning av kommunikationsinfrastrukturen, där man med hög kontroll och granulär nivå styr dataflöden genom nätet. Detta förenklar de nätelement (då man centraliserar stora delar av mjukvaran i dessa element) i transportnätet vilket kan leda till lägre investeringskostnader

16 FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER 16(17) men potentiellt också till att dessa inte blir knutna till en specifik leverantör. Några andra stora fördelar är följande: operationella kostnader nätverksapplikationer (att jämföra program för hantering av nät där nätet motsvarar operativsystemet) mycket snabbare introduktion av nya tjänster tester av mjukvaruuppgraderingar innan de skickas ut i nätet virtualisering av både transportnätet och nätverksfunktioner (gateway, brandväggar, övervakning, nätcachar) integration mot molnfunktioner De flesta produkterna är dock nischade mot datacenter (används dagligen då Google transporterar all sin trafik i och mellan data center över sitt egna SDN nät), men det finns stort åtagande och driv bland de stora leverantörerna att introducera denna teknologi även i transportnätverken för att tillgodose krav från operatörer som t.ex. Deutsch Telekom. I dagsläget så finns det produkter på området och t ex Ericsson har fälttester med Telstra i Australien, och Cisco, tail-f levererar produkter till Deutsche Telekoms Terastream-testbädd i Kroatien. Dock är teknologin i ett tidigt skeende mognadsmässigt och det sker mycket forskning på området som t ex i EU projektet UNIFY där några av medlemmarna är DT, Telecom Italia, Ericsson, Intel, SICS, Acreo. Den revolutionära lösningen möjliggör ett scenario där det finns en infrastruktur som täcker access och regionala nätdelar, som driftas av en KO som kan segmentera upp sin infrastruktur baserat på vilka överlämningspunkter (både hos kund och centralt) som IP-operatören vill ha. Sedan överlämnar KO ansvaret för kontroll, managering och övervakning av detta virtuella infrastruktursegment till IPoperatören som har verktyg för detta som passar dess egen produktionsmiljö och som möjliggör endto-end kontroll av IP-operatörens tjänsteflöden genom dess nät ända till slutkund. IP-operatören kommer att uppfatta att den har kontroll över virtuella nätelement som har ett ovanligt antal portar och bandbredder då dessa i realiteten är en delmängd av den fysiska verkligheten. Om IP-operatören är av den typ som inte är intresserad av detta scenario utan endast vill leverera sin tjänst och har mindre intresse av hur den når slutkund så går detta att göra också. I detta fall tar KOn på sig rollen att drifta transporten. Detta möjliggör att KOn kan differentiera sina tjänster på ett tydligt sätt mot IP-operatören, och ta betalt därefter. Självklart kan KOn ha egna tjänster, även fast detta skapar en något oklar modell, och då får KOn i realiteten två rollen; KO rollen och IP-operatörens roll. Som sagt är detta en teknologi som möjliggör väldigt mycket i näten men som är ganska omogen. Detta leder till att det väldigt intressant att verkligen anpassa arkitekturen till detta det revolutionära KO- scenariot och att testa vad potentiella lösningar, i realiteten, kan leverera. Dock så kan det ta ett tag innan relevanta produkter finns på området, men då SDN är väldigt mjukvarubaserad kan man lättare emulera dessa infrastrukturer och utföra preliminära tester i labbmiljö. Senare, när produkterna finns, är även fälttester av intresse och då med fokus på praktiska lärdomar om hur man driftar denna typ av utrustning och arkitektur (både hos KO och IP-operatör), och även integrationen mot slutkund och IP-operatören.

17 FAS III: NYA AFFÄRSMODELLER 17(17) För att summera detta avsnitt så finns det stora möjligheter att förenkla hanteringen av den infrastruktur som i många fall knyter ihop tjänst med kund, men även att tillgodose behov av olika typer av tjänsteleverantörer. Dessa möjligheter faller ut på de evolutionära och revolutionära modellerna, och båda modellernas nätarkitektur kräver fortsatt arbete i både definition och verifikation. 12 Sammanfattning Dagens IPTV-tjänst kommer inte att försvinna över en natt, och IPTV kommer att samexistera med OTT-TV, även i samma nät. Troligen kommer OTT-TV att initialt slå igenom i fiberaccessnät där bandbredden är tillräckligt hög, men det kan ta längre tid till i de DSL-nät där bandbredd är en reell begränsning. Principiellt finns det dock inget hinder för att andra typer av internetbaserade tjänster (best effort såväl som kvalitetssäkrade) introduceras även i nät med begränsat bandbredd. Vi har i rapporten skissat på en affärsmodell på en ny KO-roll som kombinerar det bästa från dagens öppna och vertikalt integrerade nät, men som eliminerar nackdelarna. Speciellt har vi analyserat de 14 tjänster eller produkter som dagens KO opererar med och föreslagit hur de ska appliceras på framtidens KO. Den föreslagna modellen bör fungera väl i nät där det finns obruten fiber mellan kund och nodrum, men det kan leda till problem i nät med aktiv utrustning i fält eftersom eftersom IP-operatören har dåliga möjligheter för övervakning och generellt inga möjligheter för kontroll av KOs aktiva utrustning. Därför har vi skissat på två tekniska lösningar som adresserar detta problem. Med denna rapport avslutas aktiviteterna om framtidens KO i projektet Smart IKT. Utöver att ha föreslagit en ny affärsmodell för framtidens KO samt skissat på tekniska lösningar för att komma dit har vi identifierat ett antal andra problemställningar av praktisk, affärsmässig och teknisk art som kanske inte är så komplicerade men som ändå måste lösas. 13 Referenser [1] Claus Popp Larsen, Framtidens Kommunikationsoperatör, april 2012 (Iteration 1-rapport i Smart IKTprojektet) [2] Claus Popp Larsen, Framtidens Kommunikationsoperatör Fas II: Framtidens öppna nät, november 2012 (Iteration 2-rapport i Smart IKT-projektet [3] Örjan Mattson, Affärsmodeller för samhälls- och fastighetstjänster, november 2012 (Iteration 2-rapport i Smart IKT-projektet)

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN FRAMTIDENS KOMMUNIKATIONSOPERATÖR FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN FRAMTIDENS KOMMUNIKATIONSOPERATÖR FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT FAS II: FRAMTIDENS ÖPPNA NÄT 2(10) Följande personer har bidragit till rapporten. Claus Popp Larsen (författare), Acreo Örjan Mattsson, Acreo Bruce Horowitz, TeliaSonera FAS

Läs mer

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN FRAMTIDENS KOMMUNIKATIONSOPERATÖR

SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I NORRA DJURGÅRDSSTADEN FRAMTIDENS KOMMUNIKATIONSOPERATÖR SMART IKT FÖR ATT BO OCH ARBETA I FRAMTIDENS KOMMUNIKATIONSOPERATÖR 2(10) Följande personer har bidragit till rapporten. Claus Popp Larsen (author), Acreo Bruce Horowitz, TeliaSonera 3(10) Förord Detta

Läs mer

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare?

Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? Vad säger PTS om öppenhet och exklusiva avtal med fastighetsägare? David Troëng david.troeng@pts.se PTS en myndighet med sektorsansvar PTS bildades 1992 Samlat sektorsansvar för: Postområdet och Området

Läs mer

Teknik 5:2 Hur bör stadsnäten förbereda sig för att kunna distribuera kvalitativa molntjänster?

Teknik 5:2 Hur bör stadsnäten förbereda sig för att kunna distribuera kvalitativa molntjänster? Teknik 5:2 Hur bör stadsnäten förbereda sig för att kunna distribuera kvalitativa molntjänster? Hur bör stadsnäten förbereda sig för att kunna distribuera kvalitativa molntjänster? Hur säkerställer stadsnätsägaren

Läs mer

Borderlight AB KO och tjänsteleverantör

Borderlight AB KO och tjänsteleverantör orderlight A KO och tjänsteleverantör VD, Sten Oscarsson red erfarenhet av teknik och affärsmodeller: 1. Älvkarlebymodellen, ett av landets första kompletta Triple Play nät med lägenhetsnät 2. Leverans

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer

! " # " $ % & ' " ) )

!  #  $ % & '  ) ) Hur kan ett mycket stort utbud av TV-kanaler distribueras till hushållen? Vilka förutsättningar måste uppfyllas för att möjliggöra valfrihet? Vad behöver göras? ! " # " $ % & ' $( " ) ) *+ , Vill ha möjlighet

Läs mer

Informationsmöte Villor i Eker 2014

Informationsmöte Villor i Eker 2014 Informationsmöte Villor i Eker 2014 Agenda Stadsnät Tjänster TV Internet & Telefoni Fler fördelar med Stadsnätet Hur går det till ( Grävning / Installation i fastigheten ) Vad kostar det? Frågor. Lars

Läs mer

Informationsmöte Fiber till Villor i samfälligheterna Gårdvaren samt Ankan

Informationsmöte Fiber till Villor i samfälligheterna Gårdvaren samt Ankan Informationsmöte Fiber till Villor i samfälligheterna Gårdvaren samt Ankan Agenda Stadsnät Tjänster TV Internet & Telefoni Fler fördelar med Stadsnätet Hur går det till ( Grävning / Installation i fastigheten

Läs mer

itux Ekhagens Samfällighet, Oktober 2013

itux Ekhagens Samfällighet, Oktober 2013 itux Ekhagens Samfällighet, Oktober 2013 Kriterier för öppna bredbands och TV-nät Enskilda hushåll ska själva kunna välja av de tjänsteutbud som marknaden erbjuder oberoende av vad andra hushåll I samma

Läs mer

Kilvision. Marknadsportalen

Kilvision. Marknadsportalen Kilvision Marknadsportalen Vem är jag? Roy Ottoson Account Manager Villa & Byalagsfiber 070-180 05 07 roy.ottoson@quadracom.se Titta redan idag in på www.qmarket.se Moderbolag Kommunikationsoperatör Nätägare

Läs mer

Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät

Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät Synen på stadsnäten Hur öka affärerna mellan fastighetsägare och stadsnät Anders Johansson SABO 2010-04-15 SABO och medlemmarna SABO är en intresseorganisation för de kommunala bostadsföretagen Medlemmarna

Läs mer

Konsten att göra uppgradering under skarp drift! En fallstudie om att framtidssäkra sitt bredbandsnät kostnadseffektivt och utan avbrott

Konsten att göra uppgradering under skarp drift! En fallstudie om att framtidssäkra sitt bredbandsnät kostnadseffektivt och utan avbrott Konsten att göra uppgradering under skarp drift! En fallstudie om att framtidssäkra sitt bredbandsnät kostnadseffektivt och utan avbrott Fallstudie Sollentuna Energi AB 1. Bakgrund Sollentuna Energi AB

Läs mer

LUNDS ENERGI ÖPPET STADSNÄT

LUNDS ENERGI ÖPPET STADSNÄT LUNDS ENERGI ÖPPET STADSNÄT Jenny Emanuelsson Kraftringen Service AB 2008-10-09 Entreprenadbolaget inom Lunds Energikoncernen. Elkraft Belysning Värme/kyla/gas IT-kommunikation Affärsutveckling, byggnation

Läs mer

BREDBAND-TV I SOLLENTUNA

BREDBAND-TV I SOLLENTUNA Om oss Elnät Elförsäljning Fjärrvärme Fjärrkyla Bredband BREDBAND-TV I SOLLENTUNA ANDERS LANDIN anders.landin@sollentunaenergi.se STADSNÄTET I SOLLENTUNA Om oss Elnät Elförsäljning Fjärrvärme Fjärrkyla

Läs mer

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet

Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Öppna access- och fastighetsnät för konkurrens på bredbandsområdet Viktoria Arwinge Konkurrensavdelningen viktoria.arwinge@pts.se PTS mål på bredbandsområdet Kort sikt Ökade förutsättningar för konkurrens

Läs mer

Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation

Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation Wexnet visar vägen till framtidens kommunikation Öppet stadsnät valfrihet I det öppna stadsnätet Wexnet väljer du själv vilka tjänsteleverantörer du önskar utifrån dina önskemål och behov. Det innebär

Läs mer

Vad behöver jag för att få Internet, TV och telefoni att fungera?

Vad behöver jag för att få Internet, TV och telefoni att fungera? Vad behöver jag för att få Internet, TV och telefoni att fungera? Internet Vilken hastighet ska jag välja? Om du ska använda internet för att surfa, betala räkningar, streama musik och titta på Youtube-filmer

Läs mer

Vad är PacketFront. Regional Samtrafik Behövs det? Hur skapar man det? Presentation. Svenskt företag, bildat 2001

Vad är PacketFront. Regional Samtrafik Behövs det? Hur skapar man det? Presentation. Svenskt företag, bildat 2001 Presentation Fredrik Nyman PacketFront Vad är PacketFront Svenskt företag, bildat 2001 Bakgrund: Bredbandsbolaget, Cisco, (Tele2/Netcom) Accessroutrar och hemma-switchar för bredbandsnät Prisbelönt provisionerings

Läs mer

Finspångs Stadsnät Ett öppet nät

Finspångs Stadsnät Ett öppet nät Finspångs Stadsnät Ett öppet nät Finet Ett av kommunen helägt bolag Två affärsområden - IT-service & Stadsnät Öppet nät = Alla leverantörer är välkomna Finns i hela kommunen Vad är fiber? Optofiber är

Läs mer

Fakta om IPnett. Grundat 1999. Nordiskt företag kontor i Stockholm, Oslo, Stavanger och Köpenhamn. Mer än 100 anställda i Norden

Fakta om IPnett. Grundat 1999. Nordiskt företag kontor i Stockholm, Oslo, Stavanger och Köpenhamn. Mer än 100 anställda i Norden Fakta om IPnett Grundat 1999 Nordiskt företag kontor i Stockholm, Oslo, Stavanger och Köpenhamn Mer än 100 anställda i Norden Nordiskt tekniskt team med ca 60 seniorkonsulter Systemintegratör infrastruktur,

Läs mer

Internet Telefoni TV

Internet Telefoni TV Internet Telefoni TV I öppna Stadsnätet är konkurrensen fri Vi erbjuder valfrihet Valfrihet ger dig låga priser Ett öppet nät med full konkurrens på lika villkor. Ett nät som inte ägs av en tjänsteleverantör

Läs mer

ANBUDSFÖRFRÅGAN - tjänstekoncession Kommunikationsoperatör

ANBUDSFÖRFRÅGAN - tjänstekoncession Kommunikationsoperatör 1 ANBUDSFÖRFRÅGAN - tjänstekoncession Kommunikationsoperatör 2015-07-16 Växjöbostäder AB Vidingehem AB 2 Anbudsförfrågan Växjöbostäder och Vidingehem infordrar härmed anbud på Kommunikationsoperatör (KO),

Läs mer

Välkomna till möte om Bredband 500-1000 Mbit. Samfälligheten Seraljen

Välkomna till möte om Bredband 500-1000 Mbit. Samfälligheten Seraljen Välkomna till möte om Bredband 500-1000 Mbit Samfälligheten Seraljen Projektgruppen Från Seraljen Imran Bukhari (191) Babis Karassavas (115) Leif Warbrandt (101) Från Ownit Kjell Lindqvist (Telenor Sverige)

Läs mer

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa!

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa! Bäst på bredband! Bredband utan begränsningar Internet har utvecklats explosionsartat under det senaste decenniet. 80 procent av alla hushåll har någon form av uppkoppling till Internet idag och det blir

Läs mer

Hur kan TeliaSonera kommunikationsoperatör öka lönsamheten i stadsnätet

Hur kan TeliaSonera kommunikationsoperatör öka lönsamheten i stadsnätet Hur kan TeliaSonera kommunikationsoperatör öka lönsamheten i stadsnätet Ante Baric Försäljningsdirektör Tobias Blom Key Account Manager Stadsnät TeliaSonera Operator Next 1 Innehåll Svensk fibermarknad

Läs mer

Valfrihet! Valfrihet är det bästa som finnsf

Valfrihet! Valfrihet är det bästa som finnsf Valfrihet! Valfrihet är det bästa som finnsf Ett snabbt fibernät öppet för alla. Fri konkurrens och full valfrihet. Välkommen till Stockholms öppna nät. Ett öppet stadsnät är nästa nivå av bredband. Ett

Läs mer

TeliaSoneras syn på öppenhet

TeliaSoneras syn på öppenhet TeliaSoneras syn på öppenhet Inledning Begreppet öppenhet har många dimensioner och tolkningar. Det definieras också på olika sätt av olika aktörer inom telekom- och Internetbranschen. För slutanvändare

Läs mer

ICT-mognad. En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO. den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati

ICT-mognad. En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO. den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati ICT-mognad En undersökning av Acreo om ICT-situationen i Sveriges kommuner ACREO den 12 januari 2012 Skriven av: Crister Mattsson & Marco Forzati 0 ICT-mognad En undersökning av Acreo om ICT-situationen

Läs mer

INFORMATIONS MÖTE TV, BREDBAND & TELEFONI. Brf Sjöstaden 1

INFORMATIONS MÖTE TV, BREDBAND & TELEFONI. Brf Sjöstaden 1 INFORMATIONS MÖTE TV, BREDBAND & TELEFONI Agenda Bakgrund kriterier Val av offererbara leverantörer Urvalsprocess Förhandling Slutligt förslag på leverantör 2 2014-10-21 Bakgrund Våra behov: Bredband,

Läs mer

Fiber till landsbygden

Fiber till landsbygden Fiber till landsbygden Fibernät för framtiden Optisk fiber är den bästa lösningen för riktigt snabbt bredband, Internet, telefoni och TV. För framtidens TV och tjänster över Internet behöver äldre teknik

Läs mer

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström

BREDBANDSSKOLA. Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: Från skoj och ploj till samhällsnytta. med Patrik Forsström 1 Styrgruppsmöte 4:e sep Digital Agenda Västmanland Tillgänglighet Till Hållbar IT Erbjuder: BREDBANDSSKOLA Från skoj och ploj till samhällsnytta med Patrik Forsström Mälarenergi Ett tidsperspektiv på

Läs mer

TV, BREDBAND OCH TELEFONI FÖR FASTIGHETSÄGARE

TV, BREDBAND OCH TELEFONI FÖR FASTIGHETSÄGARE TV, BREDBAND OCH TELEFONI FÖR FASTIGHETSÄGARE FÅRET EN FRAMGÅNGSSAGA Tele2 grundades år 1993 av Jan Stenbeck och har idag en lång erfarenhet av att leverera produkter och tjänster inom fast- och mobiltelefoni,

Läs mer

Välkommen till SplitVision Borås Stadsnät!

Välkommen till SplitVision Borås Stadsnät! Välkommen till SplitVision Borås Stadsnät! Detta är SplitVision! STÖRRE UTBUD, FLER LEVERANTÖRER Din bostad är ansluten till SplitVision, Borås öppna stadsnät. Det innebär att du får tillgång till marknadens

Läs mer

Ett nytt sätt att se på TV

Ett nytt sätt att se på TV Ett nytt sätt att se på TV OC1 Reviderad oktober 2009 Att titta på TV är viktigt! Att titta på TV är viktigt! Konsumtionen av media idag motsvarar nästan vår totala livslängd i början av 1700-talet. TV

Läs mer

Produktspecifikation Bitstream DSL Business

Produktspecifikation Bitstream DSL Business Produktspecifikation Bitstream DSL Business 1 Allmänt 2 2 Teknisk beskrivning 2 2.1 Nätnivåer 2 2.2 Anslutning av Slutkundsutrustning 2 2.3 Tjänster och Prestanda 3 2.4 Hastigheter 3 2.5 VoIP access 4

Läs mer

Net at Once - Kommunikationsoperatör

Net at Once - Kommunikationsoperatör Net at Once - Kommunikationsoperatör Net at Once som kommunikationsoperatör med Öppen plattform och Öppen gruppanslutning innebär att de medlemmar i föreningen som vill välja fritt i ett öppet nät bland

Läs mer

Instruktionsbok för Byalag som anlitar Telia som operatör

Instruktionsbok för Byalag som anlitar Telia som operatör Godkänd Instruktionsbok för Byalag 2011-11-14 1 (13) Uppgjord Telia Operator Business Leif Berglund Next 070-5650574 Ante Baric leif.a.berglundeliasonera.com Detta dokument reder ut hur en fastighetsanslutning

Läs mer

Basboxmiljön- ett svenskt initiativ för en öppen bredbands TV

Basboxmiljön- ett svenskt initiativ för en öppen bredbands TV Basboxmiljön- ett svenskt initiativ för en öppen bredbands TV Örjan Mattsson, Acreo Orjan.mattsson@acreo.se 2006-12-04 Bredband seminarium # 1 A part of Swedish ICT Research AB Acreo Institut för tillämpad

Läs mer

Telia Fiber Business. Ann Ekman 0705-111009 ann.ekman@teliasonera.com. Operator Business

Telia Fiber Business. Ann Ekman 0705-111009 ann.ekman@teliasonera.com. Operator Business Telia Fiber Business Ann Ekman 0705-111009 ann.ekman@teliasonera.com Operator Business Ni bygger hela vägen fram till huset Frostfritt och el uttag 2 2013-04-09 Telia Fiberanslutning 2010 Så hänger det

Läs mer

Innehåll. Om Stadsnät

Innehåll. Om Stadsnät 2 Innehåll Beställa och komma igång 4 Starta bredbandet idag 5 Ansluta 6 Bredband 7 Bredband Telefon 8 Bredband Telefon Tv 9 Bra att veta 10 Ordlista 11 Om Stadsnät Stadsnät är ett öppet nät byggt med

Läs mer

DIGITAL INFRASTRUKTUR REKOMMENDATIONER

DIGITAL INFRASTRUKTUR REKOMMENDATIONER DIGITAL INFRASTRUKTUR REKOMMENDATIONER 2014-03-02 Arbetsgrupp: Christina Lundholm, Nicklas Lemon, Lars-Erik Lundmark, Marie Rosfors VARFÖR ÄR DETTA VIKTIGT? Många i föreningen har uttryckt missnöje hur

Läs mer

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun

Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2012-03-28 Diarienr: XXXX.XXX 1(5) KOMMUNLEDNING Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 2(5) Innehållsförteckning Bredbandsstrategi för Staffanstorps kommun 1 Förord 3 Mål 3 Extern kommunikationsoperatör

Läs mer

Din förening är värd det bästa

Din förening är värd det bästa Tv, bredband och telefoni Passersystem Digital tvättstugebokning Din förening är värd det bästa Bra & kunnig kundservice Upplev mer igår, idag och imorgon Låt oss sträcka lite på ryggen. Det är vi som

Läs mer

Telia Operator Business som KommunikationsOperatör ett öppet nät för fastigheten 08-504 635 38 08-504 544 06

Telia Operator Business som KommunikationsOperatör ett öppet nät för fastigheten 08-504 635 38 08-504 544 06 Telia Operator Business som KommunikationsOperatör ett öppet nät för fastigheten Thomas Berggren Regionansvarig säljare Thomas.j.berggren@teliasonera.com Linda Saltin Regionansvarig säljare Linda.Saltin@teliasonera.com

Läs mer

Fiberanslut din villa på landet och säkra dina framtida behov av internet, TV och telefoni.

Fiberanslut din villa på landet och säkra dina framtida behov av internet, TV och telefoni. Fiberanslut din villa på landet och säkra dina framtida behov av internet, TV och telefoni. Gästabudstaden AB är ett helägt dotterbolag till Nyköpings kommun och är ett öppet stadsnät. Vi vill passa på

Läs mer

Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer

Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer OBS! Denna version av dokumentet är preliminär och avsett att ge en indikation över den funktionalitet som kan erbjudas för TV access och Telefoni

Läs mer

Framtiden för TV, Internet och telefoni. Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev

Framtiden för TV, Internet och telefoni. Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev Framtiden för TV, Internet och telefoni Har du myror i TV:n? TV-gruppen Styrelsen Balderslev Varför? Vår nuvarande leverans av TV som sker via kopparnätet är hotad av gamla kablar. TV bilden kommer succesivt

Läs mer

Det är några av de frågeställningar som det här dokumentet tar upp.

Det är några av de frågeställningar som det här dokumentet tar upp. Bakgrund och syfte Många samfälligheter och bostadsrättsföreningar har koppar- eller koaxnät som börjar närma sig slutet av dess livslängd. Föreningarna står inför ett antal beslut där det gäller att identifiera

Läs mer

Qmarket Fiber från Qmarket. Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27

Qmarket Fiber från Qmarket. Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27 Information utbyggnad fibernät Smedjebacken 2015-01-27 Agenda 1. Varför fibernät? 2. Erbjudande fiberanslutning 3. Ekonomi 4. Tjänster 5. Lösning i fastighet Kortfakta om Zitius 250 000 fiberanslutna

Läs mer

Om bynet. ! Samarbetar idag med kommuner i hela Sverige.

Om bynet. ! Samarbetar idag med kommuner i hela Sverige. Daniel Liljeklev Tillsammans bygger vi e4 fibernät! Om bynet! 10 års erfarenhet av byggna5on av fibernät på landsbygden. Genomfört över 300 föreningar och över 30.000 anslutningar runt om i Sverige.! Samma

Läs mer

Valfrihet! Valfrihet är det bästa som finnsf. Ett snabbt nät öppet för alla. Fri konkurrens och full valfrihet. Välkommen till Lindesbergs Stadsnät.

Valfrihet! Valfrihet är det bästa som finnsf. Ett snabbt nät öppet för alla. Fri konkurrens och full valfrihet. Välkommen till Lindesbergs Stadsnät. Valfrihet! Valfrihet är det bästa som finnsf Ett snabbt nät öppet för alla. Fri konkurrens och full valfrihet. Välkommen till Lindesbergs Stadsnät. Ett öppet Stadsnät är nästa nivå av bredband. Ett supersnabbt

Läs mer

Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm

Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och jur.kand. Henrik Andersson, Mannheimer Swartling, Box 1711, 111 87 Stockholm KKV2023, v1.3, 2011-05-15 BESLUT 2013-12-19 Dnr 667/2013 1 (8) Anmälande företag Telenor Sverige AB, 556421-0309, Katarinavägen 15, 116 88 Stockholm Ombud: Advokat Johan Carle, jur.kand. Daniel Kim och

Läs mer

Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten

Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten Telia Operator Business som kommunikationsoperatör ett öppet nät för fastigheten Namn Namn Titel Så här ser affärsmodellen ut Slutkund Support Support Support Tjänsteleverantör 1 Tjänsteleverantör 2 Tjänsteleverantör

Läs mer

Välkommen till Stadsholmens fibernät

Välkommen till Stadsholmens fibernät Visste du att... Fiber är idag den överlägset bästa och mest framtidssäkra tekniken för fasta bredbandsuppkopplingar. I fibern sänds data med optisk ljus, dvs med ljusets hastighet. Det gör att man kan

Läs mer

(FTTB = Fiber to the Building, lägenhets komplex där man ansluter byggnaden med en fiber och har koppar till lägenheterna.

(FTTB = Fiber to the Building, lägenhets komplex där man ansluter byggnaden med en fiber och har koppar till lägenheterna. 1 2 3 4 FTTH = Fiber to the Home Detta är vad som skall grävas ner i området, nyttja allmänna ytor i största möjliga mån. Avslutas med en Mediaomvandlare/tjänstefördelare i varje fastighet. (FTTB = Fiber

Läs mer

Samfälligheten Sandvik 1. Information om Bredbandsinstallationen.

Samfälligheten Sandvik 1. Information om Bredbandsinstallationen. Information om Bredbandsinstallationen. Vilket ni alla säkert märkt påbörjade Ownit, genom vår entreprenör CLS elektronik AB, installationen av er förening redan i somras genom att diverse schaktarbeten

Läs mer

Kramnet Networks & ICT

Kramnet Networks & ICT Kramnet Networks & ICT Hur ser samarbetet ut mellan ITC och Kramnet Networks? I dagsläget har ICT ett väl utbyggt fiber nät som sträcker sig runt om i Sverige. Kramnet Networks har en komplett portfölj

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26

Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 Arbetsgruppens presentation 2014-01-26 1.Kommunalt vatten och avlopp? 2.Mobilt bredband, affärsmodell och kostnader 3.Anslutningar och teknik 4.Handlingsplan Kommunalt vatten och avlopp? JESSICA RYTTER

Läs mer

Grattis! Du bor i Sveriges snabbaste lägenhet! Guide till bredband

Grattis! Du bor i Sveriges snabbaste lägenhet! Guide till bredband Grattis! Du bor i Sveriges snabbaste lägenhet! Guide till bredband Din bredbandsguide Du vet väl om att du har tillgång till supersnabbt fibernät i din lägenhet? Via det kan du få TV-upplevelser i världsklass,

Läs mer

Om bynet. Samarbetar idag med kommuner i hela Sverige.

Om bynet. Samarbetar idag med kommuner i hela Sverige. Om bynet 10 års erfarenhet av byggnation av fibernät på landsbygden. Genomfört över 200 föreningar runt om i Sverige. Samma upplägg som utbyggnaden av elnätet på landsbygden. Eget engagemang ger lägre

Läs mer

Peter Sonnius, peter@bynet.se Tillsammans bygger vi ett fibernät!

Peter Sonnius, peter@bynet.se Tillsammans bygger vi ett fibernät! Peter Sonnius, peter@bynet.se Tillsammans bygger vi ett fibernät! Regeringsbeslut 2009: 90% av hushållen ska ha tillgång till 100 Mbit/s bredband år 2020 Kommunerna följer upp med IT-infrastrukturplaner

Läs mer

Alternativ för fibertjänster

Alternativ för fibertjänster Alternativ för fibertjänster Aktivera enskilda tjänster via Quadracoms portal Qmarket Välj mellan ett antal leverantörer av bredband, telefoni och TV Såvida inte tjänsten kräver leverans av hårdvara (telefonidosa,

Läs mer

Stadsnät I Praktiken

Stadsnät I Praktiken Stadsnät I Praktiken Vällingby Nät - projektet Lasse Lindblad TeliaSonera Upplägget / spelarna / rollerna / förutsättningarna Operatörsneutralt, ord med många tolkningar KISS, Keep it Simple Nätarkitektur

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Version 1.0 Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen

Läs mer

Användar guide för Stadsnät

Användar guide för Stadsnät Användar guide för 1 2 Innehåll Beställa och komma igång 4 Starta bredbandet idag 5 Ansluta 6 Bredband 7 Bredband Telefon 8 Bredband Telefon Tv 9 Bra att veta 10 Ordlista 11 Om är ett öppet nät byggt med

Läs mer

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling.

Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. Bedömning kring grundprinciperna av upphandling. När du erhåller offentligt stöd på över 200 000 (omkring 1 600 000 kr) ska du enligt landsbygdsförordningen 2007:481 kap 5 9 följa principen om offentlig

Läs mer

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING , TEKNISK BESKRIVNING SIZE erbjuder anslutning av er företagsväxel med säker leverans och stabil teknik där alla samtal och eventuell internettrafik går i SIZE nät. Beroende på typ av växel och förbindelse

Läs mer

Bredband i samhällets tjänst

Bredband i samhällets tjänst Bredband i samhällets tjänst Örjan Mattsson, Acreo Sweden Broadband Alliance #1 Nationell Testbädd för Bredbandskommunikation Tre delar: Hudiksvall Metro/ Access nät Kista-Hudiksvall länk Stockholm Core

Läs mer

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät.

Åtta goda skäl. att välja Stadsnät. Åtta goda skäl att välja Stadsnät. Snabbt & prisvärt Mycket mer än bara bredband. Stadsnätet är ett fiberoptiskt kommunikationsnät i Västerås och Hallstahammar. Via en och samma anslutning kan du välja

Läs mer

Vi ska med stort engagemang leverera prisvärda bredbandstjänster med högsta kvalité

Vi ska med stort engagemang leverera prisvärda bredbandstjänster med högsta kvalité Kjell Lindqvist kjell.lindqvist@ownit.se 0732-09 82 20 Vi ska med stort engagemang leverera prisvärda bredbandstjänster med högsta kvalité 1. Ger dig lite mer. Innehåll Ownit Erbjudandet Styrelsens kravspecifikation

Läs mer

Användarguide för SB Bredband i nyproduktion, söderort Innehåll

Användarguide för SB Bredband i nyproduktion, söderort Innehåll Användarguide för SB Bredband i nyproduktion, söderort Innehåll Bredband, telefoni och TV i nyproduktion... 2 Kort om SB Bredband... 2 Så här fungerar din bredbandsinstallation... 2 Komma igång... 3 Beställa

Läs mer

Tekniken bakom IPTV Tanja Kauppinen 25 oktober 2005

Tekniken bakom IPTV Tanja Kauppinen 25 oktober 2005 Tekniken bakom IPTV Tanja Kauppinen 25 oktober 2005 Agenda» Introduktion Bredband och Multi Play» IPTV vad är det och varför?» Tekniken bakom IPTV» Krav på IPTV» Kvalitet i IP-nät» Komprimering» Multicast»

Läs mer

Process för byte av kommunikationsoperatör

Process för byte av kommunikationsoperatör Process för byte av kommunikationsoperatör En process för byte av kommunikationsoperatör i öppna stadsnät har gemensamt tagits fram i branschen. Syfte med processen är i första hand att minimera problem

Läs mer

Optisk fiber i Skogalund

Optisk fiber i Skogalund Nacka 2014 04 17 Optisk fiber i Skogalund Denna rapport är skriven av Skogalunds Villaförenings styrelse för att sprida information om de erbjudanden om fiberinstallation som nu finns. Styrelsen arbete

Läs mer

Anslut ett fibernät till ert område EKERÖ STADSNÄT

Anslut ett fibernät till ert område EKERÖ STADSNÄT Anslut ett fibernät till ert område 1 Fiber till ditt hushåll Nu har du möjligheten att ansluta dig till det senaste inom nöje och kommunikation. Genom en fiberanslutning via oss uppgraderar du ditt hem

Läs mer

VANLIGA FRÅGOR FRÅN BOENDE OM HSB BOLINA

VANLIGA FRÅGOR FRÅN BOENDE OM HSB BOLINA 2015-03-27 VANLIGA FRÅGOR FRÅN BOENDE OM HSB BOLINA Hur kommer jag igång med HSB Bolina? Svar: Koppla in datorn i bredbandsuttaget i väggen och gå till www.bredbandswebben.se. Väl där så kan du se alla

Läs mer

Fiber i Svartå. Bengt Larsson, Länsstyrelsen Örebro Län Thomas Berggren, Telia Operator Business Niklas Källström, Fibergruppen

Fiber i Svartå. Bengt Larsson, Länsstyrelsen Örebro Län Thomas Berggren, Telia Operator Business Niklas Källström, Fibergruppen Fiber i Svartå Bengt Larsson, Länsstyrelsen Örebro Län Thomas Berggren, Telia Operator Business Niklas Källström, Fibergruppen 2 2012-11-26 TeliaSonera som kommunikationsoperatör Regeringens bredbandsmål

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! Söderort maj 2010 Söderort SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har ett av Sveriges kraftfullaste bredbandsnät i din lägenhet?

Läs mer

Svar på Samråd angående PTS överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät

Svar på Samråd angående PTS överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät 1 Svar på Samråd angående PTS överväganden avseende gemensamt utnyttjande av fastighetsnät Från Bostadsrättsföreningen Tegelpråmen, Kungsholmen, Stockholm. Inledning Samrådet avser de utgångspunkter som

Läs mer

Framtidssäker kommunikation - fiber till ditt hus

Framtidssäker kommunikation - fiber till ditt hus Framtidssäker kommunikation - fiber till ditt hus Kvällens möte ServaNet Varför fiber? Tjänster i vårt nät Hur går det till? Affärsmodellen Vad kostar det? Frågor ServaNet startade 1998 100 % kommunägt

Läs mer

Upplev mer igår, idag och imorgon

Upplev mer igår, idag och imorgon Upplev mer igår, idag och imorgon Utvecklingen accelererar. Allt går snabbare. Allt blir bättre. Tekniken, underhållningen, kvaliteten. Där vi en gång bara hade två statliga kanaler i en stor, klumpig

Läs mer

ÖPPET. STADSNÄT Snabbaste vägen in i framtiden

ÖPPET. STADSNÄT Snabbaste vägen in i framtiden ÖPPET STADSNÄT Snabbaste vägen in i framtiden En sak kan vi vara helt säkra på det kommer aldrig att gå långsammare! Nä, snabbare och snabbare det är tidens melodi. Idag är du glad för 100 Mbit/s men snart

Läs mer

Fiber ger företaget nya möjligheter. Magnus Ekman Anders Wahlbom Thomas Berggren

Fiber ger företaget nya möjligheter. Magnus Ekman Anders Wahlbom Thomas Berggren Fiber ger företaget nya möjligheter Magnus Ekman Anders Wahlbom Thomas Berggren Regeringens målsättning:...år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s.

Läs mer

Nära 100% fiber! Borderlight Presentation

Nära 100% fiber! Borderlight Presentation Nära 100% fiber! Borderlight Presentation Privatägd kommunikationsoperatör Primärkunder är större fastighetsbolag, kommuner och stora nätägare - exempel: - SUNET, IP-Telefoni och IPTV för upp till 350.000

Läs mer

BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE

BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE BYT UTTAG! Klart huset ska ha fiber INFORMATION OM UTBYGGNADEN AV FIBERNÄTET I DITT OMRÅDE Äntligen fiber tv, internet och telefoni med ljusets hastighet Botkyrka Stadsnät är snabbt med närmast obegränsad

Läs mer

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner

Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Informationsmaterial Bredbandsutbyggnad Mariestad och Töreboda kommuner Nästa generations bredbandsnät. Kommunerna i Töreboda och Mariestad har tagit initiativ till utbyggnad av ett gemensamt regionnät.

Läs mer

Passa på att lyssna, kunderna talar!

Passa på att lyssna, kunderna talar! Bla bla bla Vad säger dom? Passa på att lyssna, kunderna talar! Det är tjänsteleverantörernas problem! Citat: Kajsa Hedberg, AOC Skellefteå Kraft Samt mångårig styrelseledamot i SSNF Reala hotbilder Konkurrens

Läs mer

Tilgin Redeye, IT-dagen 2009

Tilgin Redeye, IT-dagen 2009 Tilgin Redeye, IT-dagen 2009 2009-11-11 Ola Berglund CEO Tel. + 46 8 5723 8600 ola.berglund@tilgin.com 1 2 Tilgin Våra system hjälper operatörer att lansera nya bredbandstjänster och skapa det digitalt

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! hässelby, blackeberg, bromma, järva 31/5 2010 hässelby, järva, blackeberg, bromma SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har

Läs mer

LivingMAN. - eller konsten att bygga ett fibernät och driva det. Om Mälarenergi Stadsnät i Västerås. Alf Edgren, ECTAB

LivingMAN. - eller konsten att bygga ett fibernät och driva det. Om Mälarenergi Stadsnät i Västerås. Alf Edgren, ECTAB - eller konsten att bygga ett fibernät och driva det Om Mälarenergi Stadsnät i Västerås Alf Edgren, ECTAB Vaasa 2010-03-17 1 Om Mälarenergi och ME Stadsnät AB Fjärrvärme, Vatten, Elproduktion, Eldistribution

Läs mer

Peter Sonnius, peter@bynet.se Tillsammans bygger vi ett fibernät!

Peter Sonnius, peter@bynet.se Tillsammans bygger vi ett fibernät! Peter Sonnius, peter@bynet.se Tillsammans bygger vi ett fibernät! Om bynet En systemleverantör till fiberföreningar Projekterar, levererar material, bygger fibernätet Unik affärsmodell, anpassad till fiberföreningar

Läs mer

Internetaccess till din bostadsrättsförening Förslag från Bredbandsbolaget 2012-09-10

Internetaccess till din bostadsrättsförening Förslag från Bredbandsbolaget 2012-09-10 Internetaccess till din bostadsrättsförening Förslag från Bredbandsbolaget 2012-09-10 Brf Pennan 22, 22 lägenheter och 0 lokaler Att: Johannes Frey-Skött Möregatan 6 11827 Stockholm Hej! Tack för ditt

Läs mer

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör:

Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi och klargör: 1 Inledning Bilaga 7, Verksamhetsdirektiv, är kommunens direktiv till den enhet som har hand om bredbandsnät och samordning av bredbandsnät i kommunen. Verksamhetsdirektiven följer kommunens bredbandsstrategi

Läs mer

ÖPPET. fibernät. Telefoni. Ethernet. Öppet Stadsnät. STADSNÄT Snabbaste vägen in i framtiden. noder. Serverhall. bandbredd DETTA ÄR KRAFTRINGEN

ÖPPET. fibernät. Telefoni. Ethernet. Öppet Stadsnät. STADSNÄT Snabbaste vägen in i framtiden. noder. Serverhall. bandbredd DETTA ÄR KRAFTRINGEN DETTA ÄR KRAFTRINGEN Detta är Kraftringen Kraftringen är en kompetent, heltäckande partner inom energi och miljöområdet och besitter spetskompetens inom värme, kyla, värmepumpar, bredband/fiber, kraft,

Läs mer

Ownit Broadband AB och Canal Digital Kabel-TV AB Presentation av Bredband, KabelTV och Telefoni. Ger lite mer.

Ownit Broadband AB och Canal Digital Kabel-TV AB Presentation av Bredband, KabelTV och Telefoni. Ger lite mer. Ownit Broadband AB och Canal Digital Kabel-TV AB Presentation av Bredband, KabelTV och Telefoni. 1. Ownit, en bredbandsleverantör att räkna med Vår affärsidé att erbjuda kostnadseffektiva helhetslösningar

Läs mer

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd

Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Snabbaste vägen till fiber för Sveriges landsbygd Varför är det så viktigt med fiber? Det blir roligare med internet när det fungerar med full fart. Och så fort informationsöverföringen sker via fiber,

Läs mer

Systemkrav och tekniska förutsättningar

Systemkrav och tekniska förutsättningar Systemkrav och tekniska förutsättningar Hogia Webbrapporter Det här dokumentet går igenom systemkrav, frågor och hanterar teknik och säkerhet kring Hogia Webbrapporter, vilket bl a innefattar allt ifrån

Läs mer