FÖRDJUPNINGSARBETEN Kommunikationssystem (för C)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRDJUPNINGSARBETEN Kommunikationssystem (för C) 2009-11-02"

Transkript

1 FÖRDJUPNINGSARBETEN Kommunikationssystem (för C) Institutionen för Elektro- och Informationsteknik

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING xdsl IP-telefoni HSPA LTE Tjänster i mobilnät Smarta antennsystem Positionering GPS Axel Hildingson Erik Jönsson Johan Malmberg Harald Nordén Tobias Anderssoon Oskar Claesson Jens Elofsson Magnus Walter Jesper Bonna Jeen Gullstrand Ahmed Hulo Johanna Truong Alexander Freysson Jonas Svensson Lia Thulin Joakim Vedmar Jesper Funk Lisa Lindberg Sofia Mattsson Karl-Gustav Nordehammar Ann-louise Andersson Isak Lindbeck Niklas Ohlsson Sara Rosenqvist Caroline Alvtegen Jelena Mirosavljevic Samuel Olsson Peter Seimar Elise Ellerstedt Per Grahn Malin Hägg WiMAX Peder Grönvall Jakob Nilsson Daniel Stenberg

3 Sensornätverk Bluetooth ZigBee Olle Klang Robert Kristiansson Lars Nyström Jakob Thomason Mattias Götling Ida Olofsson Caroline Rödén Robert Bagge Emelie Brynolf Line Flank Jacob Gustafsson

4 Tack till våra sponsorer!

5

6 InfoCOM 2009 vers 1.0 Konferensen äger rum måndagen 2/ i E-huset, sal A (förmiddag) och sal B (eftermiddag) Registrering i anslutning till sal E:A Inledning Keynote av Civ ing Susanne Regnel, Technical Manager Multimedia HW IP, ST Ericsson AB Session 1 Tid Presentation xdsl IP-telefoni Kaffe ( Cybercom Group informerar) Session Lunch Session Kaffe Session 4 Tid Presentation HSPA LTE Tjänster i mobilnät Smarta antennsystem Tid Presentation Positionering GPS WiMAX Tid Presentation Sensornätverk Bluetooth ZigBee Avslutning (endast för kursdeltagare)

7

8 1 xdsl Axel Hildingson, Erik Jönsson, Harald Nordén, Johan Malmberg Handledare: Stefan Höst Lunds Tekniska Högskola, Informations & Kommunikationsteknik 2009 Sammanfattning DSL-tekniken har funnits i många år och dödförklarats åtskilliga gånger, men det finns ännu kraft kvar i det gamla kopparnätet. Nu har tekniken kommit upp i höga hastigheter och med VDSL kan man streama en videokonferens med betydande upplösning. DSL har funnits i många år och man har länge trott att fiber ska ta över mycket snart, men allt eftersom tekniken har utvecklats har DSL hängt med och är fortfarande en stark konkurrent till fiber. Rapporten går igenom tekniken bakom DSL, de vanligaste protokollen som används för att överföra information samt de största hindren som DSL-tekniken stöter på. Ytterligare täcker rapporten en kortfattad insikt om hur DSL-teknikens framtid kan komma att se ut. U I. INLEDNING NDER 1870 talet började Alexander Graham Bell att marknadsföra sin telefon. Snart nog upptäckte han att kvalitén på signalen ökade om man använde partråd samt att störningen minskade mellan olika par om man tvinnade kabelparet. Problemet är idag känt som crosstalk, där signalen i kablarna går över till ett annat kabelpar och ger störningar. Det första modemet var designat för att använda sig av endast bandbredden som tal utnyttjade, det vill säga 0-4kHz, för dataöverföring. Denna bandbredd räckte därför att mängden data var mycket mindre, och mestadels textbaserad. Det första modemet använde inte ens länkens fulla kapacitet, 64kbps, utan endast 9.6kbps. Modemet fungerar på så sätt att man tog de digitala siffrorna och gjorde om de till analoga signaler som man kunde skicka över telefonlinjen. När informationen kommer till telestationen omvandlas de analoga signalerna till digitala. På detta sätt lurade man telefonlinjen genom att få linjen att tro att det var ett telefonsamtal. På sätt och vis var detta bra, för nu kunde man komma åt internet, men det gick långsamt och man kunde inte använda telefonen samtidigt. När man sedan ville skicka allt större filer och mer multimedia, dvs. bilder, ljud och senare video, behövdes en högre hastighet. Under 1980-talet började en forskare vid namn Cioffi experimentera med att använda de högre frekvenserna på samma kopparlinje. Systemet kallades för Integrated Services Digital Network (ISDN). Fördelen med det nya systemet var att man kunde vara uppkopplad på internet samtidigt som man pratade i telefonen. ISDN-modemet digitaliserade hela frekvensområdet som det använde. Det vill säga att den delade upp bandbredden i olika delar, en för telefonen, en för uppkoppling och en för dataöverföring. När telefonbandbredden inte användes för telefoni kunde den istället användas för dataöverföring och således fick man överföringshastigheten till hela 128 kbps. På 2000-talet blev kravet för bredbandshastighet ännu högre, men man var fortfarande inte intresserade av att byta överföringsmedium. Alltså större hastighet över samma koppartråd som innan. Lösningen blev Digital Subscriber Line (DSL). DSL bygger på samma teknik som ISDN, men istället för att digitalisera hela bandspektrumet, låter man den gamla telefonidelen förbli analog och fokuserar på de högre frekvenserna. Ovanför telefonbandet har man delat upp bandbredden i två delar, upp och nedströmstrafik. Mellan telefonbandet och datatrafiken har man ett såkallat vaktband på några khz som ser till att telefonisignalerna och DSLsignalerna inte stör ut varandra. A. Symmetrisk / Asymmetrisk II. TEKNIK INOM DSL DSL delas in i tre grupper Symmetrisk DSL, Asymmetrisk DSL samt Symmetrisk och Asymmetrisk DSL. Symmetrisk DSL har lika hastighet i uppströms som nedströms, exempelvis SDSL och SHDSL. Den mest använda DSL-typen idag är ADSL (Asymmetrisk DSL), där man använder en större del av bandbredden nedströms. Exempel på de olika typerna av symmetrisk och asymmetrisk DSL vissas i fig.1. Asymmetrisk Symmetrisk ADSL (Asymmetric DSL) HDSL ADSL Lite (High data rate DSL) ADSL2+ SDSL ADSL2++ (ADSL4) (Single line DSL) SHDSL (Symmetric High bit rate DSL) Fig. 1 I tabellen visas exempel på asymmetriska samt symmetriska DSL-tekniker. Very-high bit rate DSL, som är den senaste tekniken, kan skicka data både asymmetriskt och symmetriskt. En ny variant på VDSL är VDSL2 som får upp hastigheterna ännu ett steg. Mer om VDSL och VDSL2 tas upp i avsnittet VDSL.

9 2 B. Discrete Multi-Tone Discrete Multi-Tone (DMT) är en teknik som används för att överföra data från användarens modem till telestationen. I ADSL görs detta genom att dela upp frekvensområdet 0-1.1MHz i 256 kanaler där varje kanal är 4.312kHz bred. Informationen moduleras sedan med en teknik som heter Quadrature Amplitude Modulation (QAM) vilket är en kombination av amplitudmodulering (PAM - Pulse Amplitude Modulation) samt fasmodulering (PSK - Phase shift keying). Tekniken gör att varje kanal kan transportera data i en hastighet av 1.44Mbps. Dock finns det flera faktorer som påverkar länken vilket gör att denna teoretiska hastighet aldrig uppnås. Kanaluppdelning av DMT i ADSL visas i fig.2 nedan. Fig. 2 Kanaluppdelning i DMT. I ovanstående kanalindelning har beskrivis en teknik där man använder sig av Frequency Division Multiplexing (FDM). Då låter man uppströms- och nerströmskanalerna vara separerade från varandra vilket är den teknik som används mest av ADSL idag. Man lämnar även ett utrymme mellan talkanalen och datakanalerna för att skapa ett vaktband så de inte stör varandra. Ett annat system som även kan användas låter nedströmskanalerna överlappa uppströmskanalerna, det kan då skapas störningar i nedströms datan. Echo Cancellation används för att få fram en tydlig signal. Eftersom man använder sig av ett system som från början inte var designat för dataöverföring finns där vissa hinder på vägen som man måste åtgärda. För att talsignalen ska vara tillräckligt stark hela vägen var man tvungen att förstärka signalen med jämna mellanrum. Dock var inte dessa förstärkare anpassade för de höga frekvenser som DSL använder sig av. Man har då tagit bort eller ersatt dessa förstärkare med nya DSL anpassade. Överhörning är det största problem som DSL tekniken kan drabbas av. Då alla kabelpar kommer in i telestationen ihop buntade kan intilliggande kablar störa varandra eftersom de inte är avsedda att överföra signaler med så hög frekvens. Störningar kan även komma från andra system som strömförsörjningskablar, TV, AM radio med flera. Hastighet påverkas även av andra faktorer. En stor faktor är avståndet från modemet till telestationen. Detta beror just på den signaldämpning som tillkommer oavsett vilken typ av DSLstandard man använder sig av. I fig. 3 visas hur hastigheten står i förhållande till avståndet mellan telestation och modem. Fig. 3 Graf över sträckans påverkan av överföringshastigheten. C. Crosstalk Near End Crosstalk (NEXT) är ett problem som uppstår vid telestationen mellan två olika tvinnade kopparkablar. Vad som händer när en stark utsignal på den ena länken går bredvid en svag insignal på en annan närliggande länk, är att den starka signalen hoppar över till den svaga länken och återvänder till basstationen. Detta problem är lättlöst med FDM då man delar upp frekvenserna för upp- och nedströmstrafik och eftersom man då enbart lyssnar på infrekvensen i basstationen och inte på utfrekvensen som den starka signalen ligger på. Fig. 4 Frekvensvandringen fortplantar sig från den ena vågen till den andra. Far End Crosstalk (FEXT) är ett svårare problem att lösa. Principen är densamma som vid NEXT men nu hoppar den starka signalen från den ena länken till den andra länkens starka signal. Detta gör att man inte kan detektera felet, och man kan inte plocka bort det eftersom båda signalerna har samma frekvens. Det går däremot att lösa med komplexa algoritmer. Crosstalking är ett problem som ökar exponentionellt med frekvenserna, och är det största hindret inom DSL-tekniken idag. D. Asychronous Transfer Mode Asychronous Transfer Mode (ATM) är ett protokoll som tillåter flera olika applikationer att skicka information både snabbt och effektivt över samma länk. ATM var från början primärt tillverkat för telefoni, varpå höga krav på synkronisering och tillförlitlighet ställdes. ATM är gjort för att skicka små paket som alltid är lika stora, nämligen 53

10 3 bytes. Huvudet, eller mer känt som celler, tilldelas 5 bytes och innehåller information för kanal och den lokala destinationen. Därefter följer 48 bytes med data. ATM använder sig av kretskoppling mellan modemet hemma och det i telestationen. På så sätt behöver headern bara beskriva vägen till den lokala cellen i telestationen och blir därav ytterst liten. Detta gör att informationen är lätt att övervaka och att paketförlusten är minimal. ATM delar upp länkens kapacitet i många små virtuella kanaler. Varje applikation tilldelas en kanal. På så sätt vet mottagaren att alla paket som kommer på en särskild virtuell kanal tillhör just det protokollet. Används inte en av kanalerna kan en applikation som använder sin kanal till fullo, tilldelas ytterligare en kanal för att uppnå en snabbare överföringshastighet. Det är här som DMT spelar en viktig roll. ATM ser även till att den etablerade länken behåller den kvalitén som applikationen ställer. På så sätt kan ATMprotokollet förbehålla sig rätten att inte godta en uppkoppling, om den anser att länken håller för dålig kvalité vid det uppkopplingstillfället. Det finns fem typer av applikationer (Application Adaptation Layer) AAL 1, AAL2, AAL3, AAL4, och AAL 5, men DSL idag använder mestadels standarden AAL 5. Det primära målet med AAL 5 är att skicka paket som inte håller en konstant bitström, man applicerar därför bitstuffing till ofullständiga bitar som skickas över länken. Felhantering är en del som inte ingår i AAL 5. Se figur 5 för en överskådlig bild på de olika nivåerna i DSL. Applikation AAL ATM Lager DSL Fig. 5 De olika nivåer som ingår i DSL. ATM använder sig av tre sorters trafikklasser, Constant Bit Rate (CBR), Variable Bit Rate (VBR) och Unspecified Bit Rate (UBR). CBR och VBR används för högkvalitativa telefonsamtal, near real time applikationer, och videostreaming. UBR däremot är den vanligaste formen av trafikklass, och används till de flesta DSL-tekniker. Fig. 6 Översiktsbild för nätet F. Digital Subscriber Line Access Multiplexer Fysiskt kan man se en DSLAM som en switch med flera portar in och en port ut. Utöver det är skillnaden stor mellan en DSLAM och en switch. Rent teknisk kan man se DSLAM:en som flera modem. Varje port är ett modem och varje kund har sin egen port. När paketen når DSLAM:en läser den av de olika signalerna med hjälp DMT-protokollet. Efter det tar den bort ATM huvudet och bygger med hjälp av ATM ihop paketen till dess ursprungliga utseende för att sedan kunna skicka vidare informationen till den slutgiltiga IPadressen. Den klassiska DSLAM:en använder sig av protokollet ATM. Tyvärr finns det en del brister med ATM. Nya TV- och telefontjänster skall kunna användas över DSL. Det som dessa nya tjänster kräver är bättre anpassade protokoll och därför har IP-DSLAM blivit allt vanligare. Fördelarna är bland annat lägre inköps- och driftskostnader samt högre funktionalitet och lättare anpassning. E. Nätstruktur När ett paket skickas ifrån ett nätverkskort är det i de flesta fall ett paket som är styrt av ett TCP/IP protokol. När paketet når modemet styckas det sönder i flera delar där varje del är 48 bytes (enligt ATM-protkollet). De får också ett nytt huvud som är på 5 bytes. Varje ATM-paket skickas sedan ut på länken, med hjälp av DMT. Telefonlinjen går sedan direkt till telestationen. Där sker första steget att dela signalen mellan datatrafik och telefontrafik. Detta är DSL-delarens (Splitter) uppgift. Denna möjlighet finns eftersom telesignalen och DSL-signalen använder två olika frekvenser enligt DMTmultiplexeringen som gjordes i modemet. Därefter går datatrafiken vidare till en DSLAM. G. Very-high bit rate DSL Den senaste utvecklingen och den för tillfället snabbaste tekniken inom kopparbunden uppkoppling är Very-high bit rate DSL (VDSL). Egentligen är detta en förbättring av den tidigare ADSL-teknologin men har vissa egenskaper som skiljer sig. VDSL är anpassat för kortare avstånd från centralstationen och detta ger att man i de allra flesta fall blir tvungen dra fiber allt närmare hemmet. Kortare avstånd medför att man kan ha väldigt mycket högre bandbredder på länken som i sin tur erbjuder högre hastigheter. Första generationens VDSL använder sig av 12MHz bandbredd mot ADSL med en maximalfrekvens av upp till 2.2MHz. VDSL2 är en vidareutveckling och blev standardiserad under Nu utnyttjas istället frekvenser upp till 30MHz. I VDSL2 gick man även över från att använda sig

11 4 av olika moduleringskoder, DMT och QAM, till att bara innehålla DMT kodning. VDSL2 har flera inställningsmöjligheter för att optimera överföringen vid olika förhållanden. Andra fördelar med VDSL2 är förutom ATM-transport, att man kan transportera paketbaserade tjänster som Ethernetpaket och IP-paket. VDSL2 stödjer både symmetrisk och asymmetrisk överföring och kan anpassas till användarens villkor. Detta är bra, då man kan använda sig av VDSL på till exempel ett kontorsföretag som vill ha en lika stor uppströmssom nerströmskapacitet. Likaväl kan man anpassa uppkopplingen till en privatperson för multimediaöverföring. En stor drivkraft bakom VDSL är just videoöverföring för att kunna konkurrera med tjänster från satellit och kabelleverantörer så som HDTV (High Definition Tele Vision). Exempelvis har Deutsche Telekom valt att använda VDSLtekniken vid deras utveckling av IPTV (Internet Protocol Tele Vision). VDSL2 lanserades först i Sverige av Bredbandsbolaget i början av 2008 och byggs nu ut för fullt. De lämnar en garanti på minst 20Mbps ner och mellan 3Mbps och 10Mbps uppströms. Detta är en rejäl förbättring mot vanligt ADSL2+. Hastigheterna kan komma upp i 60Mbps ner och 20Mbps upp om man bor väldigt nära centralstationen. Samtidigt utvecklas tekniken för att uppnå ännu högre hastigheter. Ericsson har nyligen gjort tester och löst problemet med störningar och fel genom att dela upp signalen på flera ledare. Med hjälp av sex olika kopparledningar har de nått upp till en överföringshastighet på upp till 500 Mbps. Tekniken är speciellt intressant för de nya mobilnäten som ger internetanslutning till mobiltelefoner och bärbara datorer. Här kan enheter ansluta trådlöst till basstationerna som i sin tur kopplas samman med det vanliga telenätet och internet genom en VDSL2 uppkoppling. III. FRAMTID Kommer DSL att kunna stå emot konkurrensen från trådlösa och fiberalternativ? Det går inte att svara på men användningsområden och möjligheter kommer alltid att finnas. Fiber kommer att komma närmre och närmre kunderna allt eftersom kunderna strävar efter högre hastigheter. Men slutsträckan mellan fiberterminalen och användaren kommer nog i många fall att bestå av DSL-teknik. För stora företag och institutioner kommer fiber vara det enda alternativet, men för den privata kunden är DSL-tekniken ett bättre alternativ ur kostnadssynpunkt. För lägenheter och större flerbostadshus är fiber oftast förhållandevis billigt men för villor och ensamma gårdar kvarstår dyra installationskostnader. IV. AVSLUTNING Sammanfattningsvis så kommer DSL-tekniken att leva kvar åtminstone en generation till utöver VDSL2. Applikationerna kommer antagligen inte variera så mycket med tiden utan tycks vara väl anpassade till systemet. Problemet med crosstalking kommer bestå och nya varianter att lösa det på kommer att presenteras på en årlig basis, om inte oftare. I slutändan kanske fiber löser det problemet bättre än vad DSL någonsin kommer att göra. Det enda som är garanterat säkert är att tekniken kommer bara att fortsätta att utvecklas, det kommer aldrig att avstanna. Åt vilken riktning det har tagit om 10 år är däremot helt omöjligt att förutse. V. REFERENSER [1] Allied Telesis, "DSL White Paper, 2007 [2] H. Dedieu, T. Fernandez, P. Golden, G. Nallatamby, J. Sevenhans, P. Reusens, J. P. Bardyn, E. Moons, F. Krummenacher "7th-Order Low-Voltage CMOS POTS/ADSL Splitter for DSL Access Multiplexer Size Reduction" [ ] [3] Legasys International, [elektronisk gif-bild], Tillgänglig HTTP: _dslam_diagram.gif, [ ] [4] "Transforming a Multi-Service Network", Telecommunication International, [elektronisk tidskrift], Tillgänglig HTTP: n= &year=2006&volume=40&issue=6&collecti on=abi&pages=16-17&resid=ec6ed61aeba2a2374b95575ca57aaff6&lang=se, [ ] [5] Tomas Augustsson, "Kraftfullare internet via dödförklarat nät", [elektronisk HTML], , Tillgänglig HTTP: [ ] [6] Bredbandsbolaget, "Premiär för Turbo-DSL och intervallprissättning", [7] Editors P. Golden, H. Dedieu, and K. Jacobsen, "Fundamentals of DSL Technology", 2006, ISBN [8] Bingham, J.A.C., "ADSL, VDSL and Multicarrier Modulation", John and Wiley & Sons Inc, New York, 2000 p.7. [9] Hawley, G.T., "Systems Considerations for the Usa of xdsl Technology for Data Access", IEEE Communications Magazine, Vol. 35, Issue 3, March [10] Okumura, Y., Okadi, H., Koyama, T., "Optimizing of xdsl Trasmission Systems", IEEE International Conference on Communications, 1999, Vol.2, p [11] Hormis, R., Guo, D., Wang, X., "Monte Carlo FEXT Cancellers for DSL Channels", IEEE Transactions on Circuits and Systems Part 1: Regular Papers, 2005, Vol. 52, Issue 9, p

12 1 IP-telefoni Jens Elofsson, Magnus Walter, Tobias Andersson, Oskar Claesson Abstract - Denna rapport är en del i ett fördjupningsarbete inom kursen Kommunikationssystem vid Lunds Tekniska Högskola som behandlar ämnet IP-telefoni, och tar upp historik, hur det utvecklats, vilka aktörer som har varit ledande och vilka användningsområden IP-telefonin har. Vi kommer att jämföra det mot det vanliga telefonnätet och peka på fördelar och nackdelar, och vi kommer att ta upp två stora protokoll, SIP och H.323. Vi visar även upp ett exempel på ett samtal över SIP. Vi kommer också att väldigt kort beskriva protokollen RTP, RTCP och RTSP. Som avslutning kommer vi att ta upp framtidsutsikter och vilken utveckling man kan vänta sig. I. INTRODUKTION IP-telefonins utveckling började i mitten på -90talet av ett Israeliskt företag. Utvecklingen gick snabbt framåt. Olika standarder utvecklades såsom H.323, SIP (Session Initiation Protocol) och RTP (Real Time Transport Protocol). Dessa standarder är en vital del i IP-telefoni eftersom de används i alla IP-samtal i olika sammanhang. IP-telefoni finns inom många olika användningsområden t.ex. lokalt inom företag, från företag ut till kunder men även för privat bruk, då det är billigare än vanlig telefoni så sett att man bara behöver en internetanslutning och en klient, till exempel Skype. Andra exempel på sådana applikationer är VoIPBuster, Ventrilo, Teamspeak annan. Detta gjordes innan för hand i en telefonväxel släpptes protokollet SIP som vi ska prata mer om längre fram. IP telefoni är ett system som använder sig av Internet Protocol IP för att skicka och ta emot digitaliserade ljudsignaler över internet. Om man ska använda sig utav IP- telefoni behöver man bl.a. en IP-telefon, denna till skillnad från en vanlig telefon har en tilldelad IP-adress och hårdvaruadress som den använder för att kännas igen och för att kunna ta emot samtal. Alternativt kan man använda sig utav högtalare och mikrofon om man använder en gratisapplikation på datorn. Man behöver även en internetuppkoppling (se Fig.1) eftersom det är via där som signalerna går i form av datapaket. För att kunna kommunicera behövs det olika protokoll, t.ex. H.323 och SIP. II. ALLMÄNT OM IP-TELEFONI IP telefoni skapades, i mitten på -90 talet, utav ett företag från Israel, vars namn är VocalTec och tillhandahöll telekomutrustning. De tillverkade och lade patent på den första VoIP (Voice Over IP) ljudtransceivern, en enhet som både kan skicka och ta emot data. I februari 1995 lanserade de den första VoIP- mjukvaran. Den ljudtransceivern som de tillverkade nyttjades också för att minska fördröjningen av ljudet, förhindra att paket går förlorade, återställa paket till rätt plats och göra små samplingsjusteringar. Detta är någonting som fortfarande håller på att utvecklas eftersom det är en internetanslutning som man använder, d.v.s. man kan inte alltid lita på anslutningen till 100 %. Detta är såklart en nackdel vad gäller IP-telefoni. Om man då ska nämna en fördel så är det billigare än vanlig telefoni och det är enklare att hålla igång flera samtal samtidigt. År 1996 började ITU-T (Telekommunikation Standardiserings Sektorn) att utveckla standarder för att sändning och signalering utav röstkommunikation över IP-baserade nätstrukturer med H.323 standarden. Utvecklingen gick snabbt framåt och 1997 började ett företag som heter Level 3 att utveckla en mjukvara som kallas Softswitch. Softswitchen sitter i en central enhet i ett nätverk och används till att koppla ihop en telefonanslutning till en Fig. 1. Via en IP-telefon kan man ringa till det vanliga telefonnätet och även andra datorer om man har internetanslutning A. H.323 III. PROTOKOLL H.323 är en standard som är utvecklad av Internationella Telecom Unionen (ITU-T). Det var i början tänkt att användas till videokonversationer men gick snabbt över till VoIP. H.323 är en samling av protokoll som används för realtidsöverföring av media till exempel IP-telefoni. H.323-protokollet ligger ovanför transportprotokollet i OSI-modellen och är ett sessionsprotokoll.

13 2 1) Komponenter a) Terminaler Terminaler är den delen som användaren kommer tydligast i kontakt med (se Fig.2). Det kan vara en vanlig IP-telefon eller en dator som kör en H.323-applikation. Terminalen måste också vara kompatibel med H.245 för att kunna öppna och stänga kanaler mellan media information, och andra kommandon och requests. b) Gateways: Gatewayen gör det möjligt att kommunicera mellan H.323 nätverk och andra typer t.ex PSTN eller ISDN nätverk (se Fig.2). Den har två delar som kallas Media Gateway Controller(MGC) Och media gateway (MG). Media gateway controllern är ansvarig för uppkopligen och allt annat som inte rör median. Media gatewayen rör då allt som har med median att göra. c) Multipoint control unit (MCU) Multipoint Control Unit är en funktion som gör det möjligt att koppla samman 3 eller fler terminaler i ett samtal. MCU:n består av en multipoint controller(mc) och en frivilig multipoint proccesor (MP). Multipoint controllern är ansvarig för H.245 funktionerna, och multipoint-proccesorn styr media strömmarna för att hindra bandbreds konflikt. d) Gatekeeper Gatekeepern är inte en nödvändig komponent men den finns ofta i större nätverk. Gatekeepern är en enhet som tillhandahåller addressöversättning och kontrollerar anslutningen till LANet för terminaler, gateways och Multipoint Controllers. Om nätverket har nått sitt max i antal konversationer så kan den neka nya anslutningar, för att förhindra överbelastning. Fig.2. Exempel på ett H.323 nätverk. B. SIP 1) Allmän beskrivning SIP är ett protokoll vanligt inom IP-telefonin. Det är utvecklat utav IETF MMUSIC (Internet Engineering Task Force Multiparty Multimedia Session Control), öppet, standardiserat och beskrivet i RFC SIP är, till skillnad från till exempel H.323, ingen helhetslösning för IP-telefoni, då det ligger på applikationslagret. Istället är det menat som en del i mekanismen där det samarbetar med andra protokoll, till exempel RTP och RTSP (Real Time Streaming Protocol), för att överföra data. Det SIP gör är att ansvara för förbindelsen mellan två eller flera SIP-noder 1, och eftersom det inte ansvarar för själva överföringen av den viktiga datan så kan SIP användas i många olika sammanhang, t.ex. samtal mellan 2 personer, nätverksspel eller ljud- eller videokonferens. Det använder normalt UDP (User Datagram Protocol) som transportprotokoll men har möjlighet att köras även på TCP (Transmission Control Protocol). Det körs över paketförmedlande nät och är kompatibelt med både IPv4 och IPv6. 2) Komponenter För att kunna sätta upp/riva ner en session (samtal mm.) så behöver SIP kunna göra ett antal saker. Hålla koll på vart användarna befinner sig, sätta upp villkoren, ändra parametrarna under pågående session, samt hantera upprättandet och avslutandet av en session. För att göra detta behövs det ett antal komponenter. Här följer en kort beskrivning av de viktigaste. a) SIP-telefoner SIP-telefoner är det som används av användaren för att ringa med. De kan vara mjukvarubaserade (s.k. softphones) eller hårdvarubaserade. Exempel på mjukvarubaserade SIP-klienter är Ekiga och KPhone. b) SIP Proxy-server Den är en central komponent i upprättandet av en SIP-session. Den vidarebefordrar meddelanden från en SIP-klient till en annan, agerar router då den vidarebefordrar requests som är adresserade till en mottagare på ett annat nät till en annan proxyserver som är närmare det nätet. Den sköter även autensieringen av klienter och bestämmer om klienten får skicka eller inte. c) Redirect server En UAS som skickar tillbaka redirect-meddelanden (3xx) på de requests den mottar, den berättar då för den kontaktande SIP-klienten att en SIP-enhet har bytt plats. Den kan också uppge flera möjliga adresser till den slutgiltiga mottagaren. d) Registrar server Denna kan man likna vid en DNS-server, den håller koll på vilken adress som hör till vilken enhet, och meddelar tex. Proxy-servern när det behövs. Adresserna registreras av enheterna själva, och skrivs på formen eller 1 Enheterna i SIP-protokollet kallas även för User Agents, UA. Det finns två typer av User Agent:s, User Agent Client (UAC) och User Agent Server (UAS).

14 3 3) Exempel på SIP-session Även om alla räkningssystem skulle förstå tjänsterna inom IPtelefonin skulle det stora antalet siffror blir en stor process som bara den skulle skapa problem. För att möta dessa utmaningar så har nya företag, som sysslar med förmedlingstjänster, börjat samla in och behandla data för att utföra räkningen och bokföringen på en och samma gång. Fig. 3. Ett exempel på en SIP-session. Figuren visar en möjlig SIP-session, och i det här exemplet kontaktar User1 User2, och trafiken går genom 2 SIPproxyservrar. Proxyservrarnas funktion är, likt en router, att se till att User1:s meddelanden kommer fram till User2. När anslutningen etablerats kan proxyservrarna antingen fortsätta att delta i dataöverföringen, eller att dra sig tillbaka och låta SIP-klienterna ha direktförbindelse. Under Media Session används inte SIP, utan då används något annat protokoll för att överföra t.ex. ljud eller video. C. RTP/RTCP/RTSP RTP, RTCP (Real Time Control Protocol) och RTSP (Real Time Streaming Protocol) är tre protokoll som används för att överföra bland annat ljud och de tre är i viss mån beroende av varandra. RTP är transportprotokollet som överför t.ex. Ljudet eller bilden, och gör ingenting för att försäkra sig om att paketen kom fram. För att säkra dataöverföringen så används RTP tillsammans med RTCP för att kontrollera att paketen kommer fram. RTSP används för att kontrollera flödet av ljud/bild och innehåller funktioner som pause/play och stop. IV. UTMANINGAR INOM IP-TELEFONIN När det gäller prestanda, producerar IP-relaterade samtal vanligen fram betydligt bättre resultat än traditionella telefonsamtal. IP-telefonin registrerar i snitt nio händelser för normala samtal och ännu fler för specialtjänster eller när något går fel. Datan som sedan ska analyseras involverar kontroll på hur många paket som är förlorade eller fördröjda från både den skickande och mottagande sidan, kontroll av inaktivitet på paket mellan källor och destinationer, samt samtalslängd och information på mottagande och skickande sida. Dessutom genererar den inkommande ett annat register än den utgående telefonväxleln. Detta kräver korrelation av datan för att ge en samlad bild av hela samtalet. A. Problem Det finns många faktorer som påverkar IP-telefoni, de flesta är tekniska, det kan t.ex. vara långa tidsfördröjningar, fördröjningsjitter, dämpning av ljud och vägvalsalgoritmer. Ramlängden är ofta begränsad, om man har fler mindre paket, liten MTU (Maximum Transmission Unit), är det enklare att fragmentera paketen. Multiplexering i full duplex av signaler kan påverkas vid överbelastning eller multipla röstsamtal i ett paket. Säkerheten är ett problem eftersom ett paket kan ta vilka vägar som helst och vem som helst kan lyssna eller mixtra med paketet. Brandväggar till datorer kan blockera inkommande paket och kan förbjuda vissa IP-adresser. Modemtrafik kan inte gå snabbare än 2400bps Problem som inte är tekniska är t.ex. priset i länder där internet inte har utvecklats mycket. Det finns också nationella och regionala regler/begränsningar. T.ex. så är IP-telefoni förbjudet i bland annat Ungern och Portugal. V. AVSLUTNING Framtiden för IP-telefoni ser positiv ut. Tekniken förbättras ständigt, tillgängligheten till Internet blir mer mobilt. Telefonernas funktioner utökas till WLAN och internetbaserade tjänster. Exempel på sådana telefoner är iphone och HTC. Även IP-protokollet håller på att bli mer integrerat i det mobila nätet, nya tekniker för mobiltelefoni är helt IP-baserade (LTE). Fördelarna med IP-telefoni är bl.a. att det blir billigare än vanlig telefoni då det ofta integreras i internetabonnemanget, man behöver heller inte någon speciell telefon för att ringa genom det, utan det fungerar med en dator och en applikation (till exempel Skype). Ljudkvalitén är också högre när det väl fungerar, vilket det ofta gör. En nackdel är att IP-telefonin är paketförmedlande, till skillnad från det vanliga kretskopplade nätet, och detta medför att osäkrare anslutning, eftersom ett paket kan ta olika vägar och det kan innebära dataförlust. Det går inte heller att spåra ett samtal geografiskt med IP-telefoni som man kan med det vanliga telefonnätet, vilket blir ett problem vid SOS-samtal. En annan nackdel är att IP-telefoner får sin ström genom det vanliga elnätet, vilken är en säkerhetsrisk vid strömavbrott eller brand och detta problem har inte vanliga telefoner då de får sin ström genom telefonledningen. Däremot så är det tveksamt om det kommer att ersätta det vanliga telefonnätet. Fördelarna med IP-telefoni är inte så pass stora att det kommer slå ut vanlig telefoni.

15 4 REFERENSER [1] North Beach Networks, VoIP Signaling Protocols Setting Up and Tearing Down the Call, [elektronisk], 2004, [2] Dialogic Corporation, H.323 Protocol Stack, [elektronisk], 2001, releases/unix51/linux51/sr5.1_linux/onldoc/html_files/gciptech/voip_h35.ht m [3] Paul E. Jones, Overview of H.323, [elektronisk], 2007, 323.pdf [4] 3CX, H.323 Components, [elektronisk], 2007, [5] Doug Comer, Application Layer, [elektronisk], 2005, [6] Raj Jain, Voice over IP: Issues and Challenges, [elektronisk], 2005, [7] Jonathan Davidson, James Peters, Manoj Bhatia Satish Kalidindi, Sudipto Mukherjee Voice over IP Fundamentals, [elektronisk], 2006, hapter_9.pdf [8] The 10 that Established VoIP (Part 1: VocalTec), [elektronisk], 2007, [9] The 10 that Established VoIP (Part 2: Level 3), [elektronisk], 2007, [10] Robert Valdes, Dave Roos, How VoIP Works, [elektronisk], okänt, [11] Koushik Banerjee, "A Brief History of SIP", [elektronisk], 2006, [12] Denise Donohue, David Mallory, Ken Salhoff, "Session Initiation Protocol", [elektronisk], 2006, [13] M. Handley, H. Schulzrinne, E. Schooler, G. Camarillo, A. Johnston, J. Peterson, R. Sparks, M. Handley, "RFC SIP: Session Initiation Protocol", [elektronisk], 2002, [14] Mark A. Miller, "Understanding SIP Part I: History and Architecture", [elektronisk], 2005, [15 ] 3CX, "Vad är RTCP - Real Time Transport Protocol?", [elektronisk], 2009,

16 HIGH-SPEED PAKET ACCESS Ahmed Hulo, Jesper Bonna, Jeen Gullstrand & Johanna Truong C09 Lunds tekniska högskola Handledare: Göran Lindell Abstract: High Speed Paket Access (HSPA) introducerades i slutet av 2006 och på bara tre år har tekniken slagit igenom stort. Behovet av mobilt bredband har ökat drastiskt påsenaste tid, folk vill kunna surfa påsin mobil lika snabbt som om den vore en dator. För att kunna förklara vad HSPA har gemensamt med snabbare uppkoppling till mobilt bredband måste vi först ta reda på vad HSPA är och vad det innebär. Dåstandarden för tredje generationens nät (3G) utvecklas hela tiden stöter vi påen fråga: kommer HSPA kunna påverka det mobila bredbandet i framtiden? 1. INTRODUKTION Anledningen till att vi valde att fördjupa oss i HSPA är för att vi tycker att den är en relativ ny teknik och det är en sammanslagning av många tekniker. Nya tekniker kommer inte från tomma intet, utan vi tar det vi redan har och slår ihop det med våra idéer för att sedan fånågot nytt. För att komma fram till ett svar påvåra frågor går vi tillbaka i tiden, för att se hur HSPA utvecklades till vad det är idag. 2. UMTS Utvecklingen av Universal Mobile Telecommunications System (UMTS) började redan under 1980-talet. Anledningen till att man började utveckla detta system var för att man visste att det gamla systemet Global System for Mobile Communications (GSM) inte skulle räcka till. The International Telecommunication Union (ITU) bad om att fåin idéer om olika system till sitt internationella program (IMT 2000). I slutändan blev det för många idéer. De hoppades påatt alla skulle enas om en mobilstandard, men så blev det inte. Många standarder började användas, men de två största var UMTS, som är europeiskt, och CDMA2000, som är amerikanskt. UMTS innebär paketdata överföring av ljud, text, video och multimedia med en överförningshastighet på2 Mbps. UMTS använder en accessmetod som heter Wideband Code Division Multiple Access (W-CDMA). Detta protokoll accepterades sedan av den Europeiska standardiseringsorganisationen (ETSI) och blev sedan en standard för 3G. Det finns två varianter av W-CDMA; Frequency Division Duplex (FDD) och Time Division Duplex (TDD). 1 FDD en radio teknik som kan dela en fysisk länk i flera olika frekvensband. Radiotekniken använder sig av Spread Spectrum, en teknik som använder antingen frekvenshopp eller spridningskoder. TDD delas i sin tur ocksåupp i tvådelar; Synkron tidsmultiplex och Statistisk tidsmultiplex. Med synkron tidsmultiplex skickas paketen ut i länken i tur och ordning med hjälp av en multiplexor, om en kanal inte har något paket att skicka kommer länken att vara tom i just det tidsintervallet. Till skillnad från synkron tidsmultiplex kommer pakten i statistisk tidsmultiplex att skickas ut på länken efterhand som de kommer till multiplexorn. 3. HSPA Utvecklingen av HSPA började med två radioexperter på Ericsson, Stefan Parkvall och Erik Dahlman, som ville utveckla de 3G protokoll som redan användes. När 3G modemen började användas påallvar blev trafiken i de mobila näten överbelastade, och därför blev HSPA en framgång dåhastigheten ökade upp till 100 gånger[1]. High Speed Paket Access (HSPA) är en uppgraderad version av WCDMA Release99 (R99) och delas upp i två huvudkategorier; High Speed Downlink Paket Access (HSDPA) och High Speed Uplink Paket Access (HSUPA). 3.1 HSDPA HSDPA grundas påumts och är en uppgradering av nätet. Med denna uppgradering tillkom några betydelsefulla förbättringar, som t.ex. kortare överföringstid (Transmission Time Interval, TTI), Hybrid Automatic Repeat request (HARQ) och Fast Scheduling bara för att nämna några förbättringar. Djupare förklaringar återkommer vi med senare. HSDPA erbjuder användaren en maximal nedladdningshastighet på14,4 Mbps men denna hastighet kan inte uppnås än. Idag är max hastigheten nedströms 7,2 Mbps och uppströms 384 kbps. 3.2 HSUPA För att kunna skicka information snabbare än 384 kbps blev man tvungen att utveckla en ny teknik som kunde erbjuda en snabbare nedströms tjänst, detta blev HSUPA. Idag har HSUPA en nedströms hastighet på 5,74 Mbps och man hoppas på förbättring när 3rd Generation Partnership Project (3GPP)

17 släpper den 7e editionen av HSPA dåkommer HSUPA ha en nedströms hastighet på11,5 Mbps ms TTI 4. HSDPA TEKNIKEN Istället för att ha en stor tidslucka har man delat in länken såatt man nu har fem tidsluckor, dvs. att tidsluckan nu ligger på2ms istället för 10-80ms[3]. Detta kan ske tack vare att antal processer i TTI har fördubblats från 4 till 8. Det är gynnsamt då det blir effektivare vid omsändning. Notera att TTI värdet inte säger något om hur mycket data som sänds utan värdet påtti säger bara hur mycket data nätnivån sänder till det fysiska lagret. 4.6 Multiple-Input Multiple-Output (MIMO) Med MIMO menas det att man använder flera antenner hos både mottagarens och sändarens datorer (dvs. mobiltelefoner etc.). Detta medför att man skickar paket påett mycket snabbare och effektivare sätt, vilket betyder att datahastigheten ökar. Om mottagaren och sändaren har 5 antenner var såkan man skicka 5 paket åt gången istället för att vänta tills det första paketet kommit fram innan man kan sända det andra paketet. (Se Figur A) 4.2 High Speed Downlink Shared Channel (HS-DSCH) HS DSCH är en transport kanal, som kan snabbt ändra på transport informationen i olika situationer. Pågrund av olika krav från användare kan HS DSCH ge vissa användare prioritet. Alltsåall data som behöver sändas har möjlighet att göra det i god tid. Ett exempel är ett tåg som har 100 sittplatser där häften av sittplatserna är reserverande. De reserverande platserna kan dåandra dela på. I varje 2ms TTI kan HS DSCH ha högst 15 parallella kanaler. 4.3 Hybrid Automatic Response request (H-ARQ) H ARQ är en metod som man använder för felkorrigering och begäran av omsändning. Det är ocksåen kombination av ARQ och Feedforward Error Correction (FEC). Om det finns något fel i paket som sändaren skickat, skickar mottagaren Not Acknowledged (NAK) till sändaren vilket betyder att man vill ha en omsändning. Mottagaren sparar dådet paket som skickats fel och kombinerar sedan det med det nya paketet och räknar om för att fåett rätt paket. Detta är mycket effektivare än att kasta hela paketet. 4.4 Adaptive Modulation Coding (AMC) Om en mobiltelefon är lågt belastad och har bra signalstyrka kommer AMC i basstationen att tilldela enheten en såkallad 16-Quadrature amplitude modulation (16QAM). Med 16QAM kan mobilenheten nåen maximal nedladdningshastighet på3,6 Mbps. Jämfört med en mobilenhet som har dålig signalstyrka och är högt belastat kommer enheten att använda ett långsammare protokoll Quadrate phase-shift keying (QPSK) som medför att enheten får en nedladdningshastighet på1,8 Mbps. 4.5 Fast data traffic scheduling Fast data traffic scheduling kan anpassa sig efter variationer från radio förändrade förutsättningar. En radiobasstation kan fördela mer bandredd till vissa användare under en kort tid. Figur A visar fördelen med MIMO, fler antenner leder till fler och snabbare dataöverföringar. 5. HSUPA TEKNIKEN Man har tillägnat en speciell kanal endast till för HSUPA vilket gör att uppladdningshastigheten blev snabbare. Förr delade HSDPA och HSUPA samma kanal och därför var hatigheten långsammare. 5.1 Enhanced Dedicated Channel (E DCH) E DCH är en teknik som liknar HSDPAs HS DSCH. Skillnaden är att HSUPA inte stöder 16 QAM modulerings teknik utan använder fortfarande Quadrate phase-shift keying (QPSK). Detta förklarar varför HSUPAs maxhastighet inte kan överstiga 5,7Mbps. 5.2 H-ARQ HSUPA erbjuder såsom HSDPA en snabbare omsändning av felaktig data i den fysiska nivån med hjälp av H-ARQ. 5.3 Node B Node B mäter signalstyrkan från mobiltelefonen, bestämmer sedan kvoten av frekvensfel i paketen och skickar detta mätvärde till RNC (Radio Network Controller). Om frekvensfelet är för stort kan kopplingen mellan Node B och användarutrustningen kopplas ner. Node B funkar som 2

18 radiobasstationer i UMTS nät och kan reglera hastigheten i dataöverförning mycket snabbare. Detta innebär att Node B inte behöver fråga RNC, som är basstationen i UMTS nät, om tilldelningen av hastighet (TTI). (Se Figur B) HSPA tekniken har dessutom lett till ett energisparande i paketsändningen. Den energin det tar att skicka ett paket har reducerats med över 50 %. Med den nya tekniken kan terminalen gåin i energisparande läge såfort data slutar att sändas. Detta leder ocksåtill att tidseffektiviteten för att skicka data kan öka ungefär tre gånger.[5] En stor skillnad i hastighet utgörs av den snabba "uppkopplingstiden" (Setup time) som kom med HSPA evolution. Tack vare den snabba uppkopplingstiden och den lilla fördröjningen kan applikationer som ursprungligen var designade för Internet, nu även användas i mobil utrustning. [3] Skillnaden mellan GSM och HSPA är stor och har gjort mycket nytta i den mobila världen. Allt detta påbara såkort tid. I framtiden kommer man säkert utveckla nyare tekniker som kommer att påverka det mobila bredbandet såmycket att HSPA blir ett minne blått. Vad som kommer att användas i framtiden kan ingen förutspå men vi kan med rak arm säg att HSPA kommer att användas ett tag till. Figur B. översikt över Node B. 6. FRAMTIDEN Från en användares perspektiv såär det väldigt lönsamt att vidareutveckla HSPA, eftersom den nya tekniken kommer utnyttja bandbredden maximalt och detta i sin tur leder till bl. a ett snabbare internet och streaming av media går snabbare. Den nya tekniken innebär inte att någon hårdvara måste bytas ut, utan det handlar bara om mjukvara. För mobiloperatörerna handlar det om att uppgradera programvaran i basstationerna. Men det är inte såenkelt som det låter, om vi tar 3G som exempel så har dem över basstationer i Sverige[3]. Mycket tid och jobb kommer att gååt för att åtgärda detta. Är det lönsamt för mobiloperatörerna att satsa pådet då mycket tid och pengar kommer gååt för att byta ut mjukvaran? Ja, pålångsikt kommer det att bli lönsamt för operatörerna eftersom många kommer vilja välja en mobiloperatör som har tillgång till snabb internetanslutning. För den slutgiltiga användaren innebär HSDPA stora fördelar i nedladdningshastigheten. I tester har den nya tekniken kommit upp i 10 gånger så hög hastighet som dagens teknik vilket naturligtvis är eftertraktat. Däremot är det dyrt och komplicerat att uppdatera en basstation, vilket i många fall behöver göras. Detta innebär att tillgången till nätet är begränsat. Dådet är möjligt att nästa protokoll behöver en uppdatering i hårdvara, har många operatörer valt att dröja med uppdateringen vilket har lett till att täckningen än sålänge inte är maximal. De högsta hastigheterna som har uppmätts är då man har befunnit sig nära basstationerna och man kan se att datahastigheten minskar med avståndet från närmaste basstation. Antingen måste man utöka antalet basstationer eller förstärka signalen/mottagaren.[6] 7. SLUTSATS HSPA är ett protokoll som bygger på det gamla WCDMA protokollet. Med hjälp av olika tekniker såsom AMC, FPS och HARQ har man kunnat utveckla HSPA protokollet såatt det ger snabbare nerladdningshastighet, sparar mer energi och utökat utrymme för antalet användare. Tack vare HSPA, kan man påmycket kortare tid ladda upp t.ex. bilder och videon på Facebook/Youtube. Man kan numera ocksåkommunicera med andra via Skype, som använder sig av Voice over Internet Protocol (VoIP). Skype används i moderna telefoner. Multi-player Gaming, Streaming Live TV, Videosamtal etc. har börjat utnyttjas mer och allt oftare eftersom HSPA gör att det inte hackar lika mycket och man får även en skarpare bild. Dessa fördelar gör att HSPA blir en självklarhet i framtiden, dåkostnaden för hög internetanslutning blir billigare och detta lockar allt fler till att använda sig av högre internetanslutning. Även mobiloperatörerna gynnas av detta dåfler tecknar abonnemang hos dem. Men man måste ta första steget till framtidens mobila bredband genom att byta ut mjukvaran i basstationerna. 8. REFERENSER [1] Mats Lewan De satte turbo på3g-näten [elektronisk HTML] (7/ ) Tillgänglig http: ece [9/ ]. [2] David Mulvey HSPA [elektronisk HTML] (Februari- Mars 2008) Tillgänglig http: = &isnumber= [7/ ] [3] Nokia Siemens Networks HSPA evolution brings mobile broadband to consumer mass markets [elektronisk pdf] (2008) Tillgänglig http: 3

19 B EA9-9A6F-E1218BC153D6/0/HSPA_for_th e_massmarket_wp.pdf [11/ ] [4] [elektronisk HTML] t_access [7/ ] [5] HSUPA (High Speed Uplink Packet Access) [elektronisk HTML] Tillgänglig http: [10/ ] [6] HSPA-LTE.pdf [elektronisk pdf] Tillgänglig http: TE.pdf [12/ ] [7] [elektronisk HTML] Tillgänglig http: [10/ ] [8] Juha Korhonen, Introduction to 3G mobile communications, [1a upplagan] Boston: Artech House Inc.,

20 LTE Lia Thulin, Alexander Freysson, Joakim Vedmar och Jonas Svensson Abstract Rapporten beskriver LTE och dess grundläggande funktioner. Fokus ligger på att visa hur LTE påverkar både användaren och operatören. Vi går in på hur LTE skiljer sig från 3G samt vilka fördelar det för med sig i det moderna samhället. I. INTRODUKTION Mobilt bredband är på väg att bli ett klart faktum eftersom IT generationen blir mer och mer beroende av att ha tillgång till internet vart de än är. LTE (Long Term Evolution) är nästa steg inom mobil telekommunikation, vilket införs i 3GPP (3rd Generation Partnership Project) release 8. Huvudmålet med LTE är att utveckla en bättre och enklare teknik för mobilt bredband. LTE har fördelen jämfört med tidigare tekniker att vara ett helt IPbaserat paketnät. LTE erbjuder flera viktiga fördelar för både användare och operatörer, exempelvis ökad överföringskapacitet, minskade nätfördröjningar, enastående användarupplevelse, samt FDD (Frequency Division Duplex) och TDD (Time Division Duplex) i samma plattform. Dessutom samt kommer LTE att tillåta direkt anslutning till andra nät vilket innebär att om man startar en dataöverföring/samtal i en LTE-cell, men förlorar täckningen kan man fortsätta direkt i en annan. En ytterligare fördel med LTE är att arkitekturen är mycket enkel vilket leder till låga driftkostnader. Det finns vissa nyckelkrav på 4Gs (4th Generation) nät som LTE uppfyller. Rent teoretiskt kan man få topphastigheter på 300 Mbit/s för nedlänk (d.v.s. från en basstation till terminal) och 75 Mbit/s för upplänk (från terminal till basstation). Tiden för en signal att gå från en terminal tvärs igenom radionätet till en server och sedan tillbaka, så kallad round-trip-time kommer att vara mindre än 10 ms. LTE stödjer flexibla bandbredder mellan 1.25 Mhz och 20Mhz, det stödjer även FDD och TDD. LTE kommer att vara tillgängligt i bl.a. mobiltelefoner, bärbara datorer, kameror och videokameror som gynnas av mobilt bredband. II. FÖRDELAR MED LTE Konsumenter behöver LTE då det hjälper dem i vardagen. De kan äntligen ha nytta av alla funktionerna som finns i mobilen idag, men inte använder för att det går för sakta. Med LTE kommer man inte ha en bild som hackar sig fram och många nuvarande tekniska problem kommer att försvinna. LTE är de första som har koncentrerat sig på dataöverföring, man har satt telefonin i andra prioritet. Därför kan man erbjuda förbättrade internetbaserade tjänster och detta är den väsentliga skillnad på hur man prioriterar jämfört med föregående mobila tekniker. Eftersom LTE har en reducerad latency(fördröjning), blir det mer användarvänligt att spela nätverksspel, VoIP, samt mycket mer. Det ställer självklart högre krav på mobiltelefoner idag. Men med de nya mobiler som är på väg ut på marknaden kommer detta inte att innebära några problem och du kommer att kunna utnyttja LTE med din nuvarande mobil. Du kommer säkerligen bara vara tvungen att byta ut ditt SIM-kort. Mobiler som har Android t.ex. med stöd för Flash kommer det att flyta mycket bättre än förr. LTE kommer att bli väldigt betydelsefullt för företag, speciellt för säljare ute i affärslivet, då dessa kan snabbt ha tillgång till stora filer från sitt företag och visa upp det via sin laptop. De kommer även att ha nytta av att kunna ha videokonferenser av högkvalitet. De kan ta bilder av högre kvalitet än tidigare som går att skicka iväg fort utan några väntetider. Varför vill man då investera ytterligare i det mobila nätet? När användarnas förväntningar ökar blir pressen på att det mobila nätet större att det ska gå lätt att överföra filer i hög hastighet. Vi har många fler valmöjligheter med det fasta nätet än vad vi har med det mobila just på grund av hastigheten, när det borde kunna vara tvärtom. Man ska inte behöva vara beroende av att ha ett fast nät. Det kommer bli möjligt att använda det mobila nätet på ett helt annat sätt än med det fasta. Med tanke på att det är dyrt att lägga fasta nät har det på vissa

21 ställen blivit omöjligt att ha ett. Med LTE kommer detta inte vara ett problem längre. Med 3G har vi kunnat nosa på den potential som vi kommer ha i framtiden. Vi har inte nosat tillräckligt, men med LTE uppnår vi detta. III. LTE UR ANVÄNDARENS SYNVINKEL Kravet från konsumenterna på den mobila tekniken har de senaste åren ökat snabbt. Det har medfört att operatörerna blivit tvungna att ta fram nya smarta lösningar för att kunna tillgodose konsumenternas nya krav. Därför har den nuvarande 3G tekniken blivit föråldrad trots att den bara haft ett fåtal år på sig som standard. Eftersom de hastigheter som användaren kunnat utnyttja från det nuvarande 3G nätet varit relativt låga, har användarna hunnit vänja sig vid de höga hastigheter som man haft tillgång till från det fasta nätet. Detta har medfört att kundens krav på det mobila bredbandet också ökat. Därför har flera stora telekomföretag börjat utveckla LTE, vilket kommer att kunna erbjuda konsumenten högre hastigheter (över 100Mbps i dagens läge) samt lägre fördröjning (under 10ms). Det innebär att kunden kommer att kunna använda sig av flera av de tjänster som man tidigare bara kunnat använda sig av i de fasta nätet, exempelvis att kunna se HD filmer direkt ifrån internet eller spela avancerade nätverksspel. Det är inte bara för privatbruk som LTE kommer kunna vara till stor nytta. Flexibiliteten som LTE erbjuder kommer kunna hjälpa t.ex. affärsmän genom att de kommer kunna vara tillgängliga när som helst på ett helt annat sätt än idag. Det är just flexibiliteten som är det mobila bredbandets stora fördel. Mobilt bredband används redan som ett komplement till det fasta nätet och enligt flera rapporter kommer det fortsätta att växa och så småningom ta över bredbandsmarknaden. Det beräknas att år 2014 kommer det att finnas 3.4 miljarder bredbandsanvändare och av dessa kommer 80 % använda sig av mobilt internet. IV. LTE UR OPERATÖRENS SYNVINKEL Majoriteten av teleoperatörerna väljer LTE som morgondagens teknik och är inte bara p.g.a. den stora skillnaden i hastighet. På sikt har teleföretagen mer att hämta i LTE än t.ex. HSPA+, Evolved High-Speed Packet Access, som är det senaste steget inom Turbo- 3G. Den stora frågan som många företag ställer sig är om man borde satsa på LTE redan idag eller fortsätta med de existerande teknikerna några år till. Telekomjätten Ericsson säger sig kunna leverera nätutrustning för LTE redan, men då tekniken inte är färdigstandardiserad än vore det en chansning för operatörerna att börja installera redan nu. Till skillnad från sina föregångare har LTE en simplare nätstruktur[figur A samt figur B]. Den platta nätstrukturen har bara två enheter i kedjan. LTE använder också radio spektrum mycket effektivare än sina föregångare, LTE är t.e.x. minst dubbelt så effektiv jämfört med HSPA+. LTE är dessutom flexiblare i sin användning av spektrum där det fungerar från 1.25 upp till 20 MHz bandbredder jämfört med HSPA+ som bara fungerar på 5 MHz respektive WiMax, Worldwide Interoperability for Microwave Access, på 5, 8.75 och 10 MHz. Värt att pointera är att överföringshastigheten ökar med bandbredden. Den ökande effektiviten av spektrum medför även att LTE tillåter fler användare per cell som i sin tur kan komma att minska antalet masters. Teknikens höga spektrumeffektivitet tillsammans med den platta nätstrukturen medför även billigare driftkostnader. Det finns också möjligheter att minska kostnaden per överförd bit. Framtiden ser väldigt ljus ut för LTE, man kommer kunna konkurrera med det nuvarande fasta nätet då hastigheterna kommer att vara likvärdiga. Även om LTE inte kommer att kunna konkurrera om priset till en början, har man fortfarande flexibiliteten som fördel, då man som konsument inte kommer vara begränsad till en viss plats utan kommer ha tillgång internet nästan överallt.

22 Figur A. Strukturen för 3G-nätverk LTE är ett mer användarvänligt system för operatörerna då det lätt kan samarbeta med andra system. Det tillåter också en mycket jämnare övergång mellan basstationer och operatörer samt möjligheten att gå från ett nätverk in i ett annat utan att förbindelsen bryts, t.ex. till 2G eller 3G nätverk. LTE har även sina nackdelar jämfört med HSPA+. Det krävs till exempel mycket mindre investeringar i infrastruktur i HSPA+ då det är en evolution av tekniken HSPA. Eftersom LTE bygger på OFDM, Orthogonal frequency-division multiplexing, behövs många nya komponenter. LTE behöver förvisso färre komponenter än HSPA+ men då de fungerar annorlunda måste komponenterna bytas ut. Det är alltså mycket enklare och billigare att uppgradera till HSPA+. LTE väntas förövrigt inte slå igenom ordentligt fören år Idag finns det 17 HSPA+ nätverk. Teleoperatörerna arbetar idag i en allt mer konkurenskraftig miljö och efterfrågan inom IT- och telekombranschen växer för varje år. Marknaden för mobilt bredband går om marknaden för fasta bredband och antalet 3G+-abonnenter väntas stiga till mer än 2 miljarder år Kraven för kommande tekniker är höga. Några av världens ledande operatörer och försäljare inom it och telefoni är medlemmar i NGMN, Next Generation Mobile Networks. NGMN jobbar bl.a. med att få en klar syn över vad operatörerna kommer kräva av framtida tekniker. LTE håller alla NGMNs krav för 4G nätverk. Figur B. Strukturen för LTE-nätverk Men det är inte bara operatörerna och försäljarna som satsar stort på LTE, mellan 2007 och 2013 kommer den europeiska unionen investera över 700 miljoner euro i forskning för framtida nätverk. Drygt hälften går till utvecklingen av framtidens trådlösa nätverk, 4G, däribland LTE. V. Slutsatser Vi har sett LTEs framfart vad det gäller att uppfylla krav inom tekniska aspekter som man tidigare inte kunnat ana. Tack vare ny och modern teknik så som topphastigheter för upp-och nedlänken, låg roundtrip-time, reducerad latency m.m. kommer både användare och operatörer att dra nytta av mobilt bredband på ett helt nytt sätt. Flexibiliteten samt den bekvämlighet som LTE för med sig är det som kommer att gynna användarna mest. Det som operatörerna kan dra nytta av är bl.a. de låga driftkostnaderna för nätet, då dess arkitektur är mycket enkel. Med kundernas stigande krav, stiger självklart kraven för att utveckla nya tekniker, vilket är den starkaste anledningen till varför operatörerna satsar på LTE. Fördelarna som den nya generationens nät för med sig, påverkar både användare och operatörer positivt därför kommer utvecklingen av mobilt bredband att fortsätta. LTE är fortfarande bara i testfasen men i Sverige och i Norge ligger vi först i Europa med LTE utvecklingen. Här väntas LTE finnas på marknaden redan nästa år.

23 VI. Referenser [1] "Comparison: HSPA+ vs LTE, [elektronisk HTML], , Tillgänglig HTTP: [ ] [2] "EU invests a fresh 18 million in future ultra high-speed mobile internet, [elektronisk HTML], , Tillgänglig HTTP: 238&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en, [ ] [3] "The Mobile Broadband Future: HSPA+ and LTE, [elektronisk HTML], , Tillgänglig HTTP: [ ] [4] Ericsson "LTE - an introduction" [elektronisk html] Tillgänlig: df [ ] [5] "LTE FAQ", [elektronisk], Tillgänglig HTTP: , [ ] Från kompendiet: [6] Towards Global Mobile Broadband UMTS Forum [Februari 2008] Bildkälla: [7] "Comparison: HSPA+ vs LTE, [elektronisk HTML], , Tillgänglig HTTP: [ ]

24 1 Tjänster i mobilnätet Jesper Funk, Lisa Lindberg, Sofia Mattsson och Karl-Gustav Nordehammar Lunds Tekniska Högskola Kårhuset, John Ericssons väg 3, LUND Handledare: Christian Nyberg Abstract Efter att det första mobila nätet blev tillgängligt 1981 har utvecklingen gått fort och dagens mobila nät erbjuder en stor bredd av tjänster och applikationer. Utvecklingen av dessa drivs av målgruppernas skilda intressen och behov. I denna artikel diskuterar och jämför vi användandet av mobila tjänster hos bestämda målgrupper. Vi undersöker även hur aktörerna inom mobilindustrin ser på framtidens tekniska tjänster och var de stora satsningarna ligger. Dessa framtida tjänster kräver nya tekniska lösningar där IP Multimedia Subsystems (IMS) anses vara en av dem. U I. INTRODUKTION TIFRÅN vårt ämne, tjänster i telekomnät, har vi efter diskussioner och närmare granskning valt att begränsa oss till tjänster i mobila nät som ur vårt perspektiv är det mest intressanta och dagsaktuella. Därefter kommer vi utgå ifrån de vi bedömer vara de stora målgrupperna vilka operatörerna bör anpassa sig efter och utifrån de idag mest populära tjänsterna hos dessa identifiera hur framtidens tjänster kan se ut. Målgrupperna har vi satt till tre stycken där de två första främst är baserade på ålder, de mellan år och de i åldern Både mer eller mindre uppvuxna med mobiltelefoni men med skilda behov. Sista gruppen identifierar vi som business- gruppen där tekniken idag har stor betydelse och operatörerna mycket att hämta. Med hänsyn till våra begränsningar och målgruppsindelningar har vi utformat frågeställningar som ska fungera som en röd tråd igenom artikeln. Vilka tjänster använder våra målgrupper mest? Varför är just dessa tjänster populära hos våra målgrupper? Vilka tjänster är aktuella i framtiden? Vilken teknik behövs för kommande tjänster i framtiden? År 1992 kom den andra generationens mobilnät, GSM (Global Systems for Mobile Communication). Detta system är helt digitalt i jämförelse med första generationens system, vilket har gjort det möjligt att överföra data i nätet. Som följd kom SMS (Short Message Service), en banbrytande tjänst som kom att användas i stor omfattning. När WAP (Wireless Application Protocol) kom i slutet av 90- talet gav tjänsten användaren möjlighet att komma åt sidor på Internet. I början av 2000-talet uppgraderades GSM-näten till GPRS (General Packet Radio Services) vilket gav användaren en snabbare uppkoppling. Samtidigt som uppgraderingen kom lanserades det även en ny tjänst, MMS (Multimedia Messaging Service). Denna tjänst gör det möjligt för användaren att skicka längre textmeddelande med stöd för att bifoga bilder, ljud och video. I maj 2005 släpptes 3G-systemet UMTS (Universal Mobile Telecommunications System), ett system som uppkom då behovet av fler och mer avancerade mobila tjänster blev allt omfattande. Dessa tjänster, t.ex. tv i telefonen och bättre Internetuppkoppling kräver bland annat större överföringshastighet, något som tredje generationens nät klarar av. Tack vare de återkommande uppgraderingarna av de mobila näten möjliggörs fler och mer avancerade tjänster. III. UNDERHÅLLNING I MJUKVARUBUTIKER Enligt undersökningen i Fig.1 ser man tydligt hur användningen av mobila tjänster hos unga är fördelad. II. MOBILTELEFONISYSTEMETS UTVECKLING Den första generationens mobiltelefonisystem anses vara NMT (Nordic Mobile Telephone). Detta analoga system togs i drift 1981 och var i första hand gjort för samtalstjänster och inte mobila tjänster med innehåll. Fig 1. Ungas mobilvanor, undersökning av The Tomorrow Story publicerad i Internet World.[4]

25 2 Det framgår att störst andel av tonåringarna använder telefonen till att ringa och skicka SMS precis som de i den äldre åldersgruppen, men tittar man på siffrorna vad det gäller underhållning, skiljer sig dessa markant. De förstnämnda utnyttjar underhållningstjänster som musik, spel och bilder till mycket större del. Det finns ett stort antal företag som jobbar och driver utveckling av mobila tjänster. Apple är ett av de företag som blivit väl etablerade inom mobilunderhållning och var först med att förra sommaren lansera en online-butik, Apple App Store, där man via mobilen kan ladda ned musik, filmer och applikationer av olika slag. Vissa applikationer är gratis och andra kostar. Fram till tjänstens ettårsdag gjordes 1,5 miljarder nedladdningar via Apple App Store vilket gör den till världens största mjukvarubutik av sitt slag. Detta gör att Apple ligger långt före sina konkurrenter. Först ut efter Apple med att öppna en programbutik var Nokia, världens största mobiltillverkare. Med en stor global kundkrets och som även idag expanderar trots den ekonomiska situationen. Man spår dock att försäljningen av mobiltelefoner kommer minska och därför har man gjort en satsning på att konkurrera med Apple genom att öppna sin nya tjänst, Ovi App Store. Detta gjordes i våras och med tanke på Nokias kapacitet och stora antal kunder var förväntningarna stora. I februari på The Mobile World Congress, världens största mobilevenemang, avslöjade många aktörer att de följer samma exempel och öppnar tjänster liknande Apples App Store. Det finns flera saker som skiljer de olika utvecklarna emellan men Nokia har vissa fördelar gentemot sina konkurrenter. Det som är speciellt för Ovi App Store är att innehållet i programbutiken anpassas efter var man är, vad man har laddat ned tidigare och även vad kompisar har laddat ned. Med inbyggd GPS-teknologi kan applikationer som är aktuella för den plats man befinner sig på visas i butiken. Till exempel om man flyger till Barcelona kan applikationer som ett spanskt lexikon eller annan användbar information visas. Det är även möjligt att ladda ned vissa applikationer från programbutiken även om man inte har en Smartphone. Öppningen av Ovi App Store möttes av stora motgångar för Nokia. Tjänsten blev överbelasta och dessutom var användarna missnöjda med det lilla antalet applikationer som fanns tillgängliga. Om Nokia ska kunna konkurrera med Apple med sin App Store krävs stora förbättringar med optimering och utveckling. Att utvecklarna satsar på dessa typer av tjänster visar att även dem tror att tjänster för underhållning kommer att vara attraktiva i framtiden. IV. RIK KOMMUNIKATION I den inom teknologin allt mer mobila kulturen efterfrågar användaren att omedelbart vid vilken tidpunkt och vilken plats som helst kunna utföra sina ärenden. Detta ska ske med noll tolerans för tekniska dröjsmål och problem. Vad operatörerna idag söker är en ny effektiv arkitektur i vilken all form av meddelandekommunikation kan samlas för ett optimerat underlag som möter alla behov inom denna genre och som även möjliggör en rikare kommunikation. Följaktligen ligger framtiden enligt företag som Nokia, Siemens och Ericsson i just Rich Communication. Rich Communication Suite, RCS, är ett koncept som sedan augusti 2008 är under utformning inom GSM Association. Syftet är att utgöra en gemensam ram operatörer emellan med lösningar för berikad kommunikation. En s.k. realtidskommunikation där användaren har momentan tillgänglighet till tjänster, överförningar och nedladdningar, allt på ett säkert och pålitligt sätt. Grundidén bygger på inspiration från målgruppens sociala kommunikation på Internet och ska i mobilen erbjuda samma sociala närvaro som Internet. I kombination med mobilernas vida spridning med tillgänglighet, genom stora delar av världen och det värde telefonen har fått där användaren är ständigt uppkopplad, är tanken att RCS ska bli utgångspunkten för socialt utbyte. Genom en utarbetad adressbok ska användaren närsomhelst få tillgång till en rad multimediatjänster som Voice-SMS och chat, just för att ge känslan av social närvaro. Sammanfattat handlar det om att ge en vidare bredd på utbudet av meddelandetjänster. Precis som telefonen blir mer karakteristisk ska även tillvägagångssättet vad gäller kommunikation och interaktion bli mer flexibelt. Voice-SMS är ett fall av detta. Ericssons tjänst Bubble Talk ska vara till just för de meddelanden som inte är värda ett samtal men för långa att texta, för de i brådska eller för de som inte föredrar att texta. Tanken med RCS är även att det ska gå snabbare och bli lättare för aktören att införa nya tjänster, allt för hålla användaren uppdaterad med de senaste. SMS har även en plats i framtiden men även som en portal för att nå ut till de delar av världen utan tillgång till Internet. I Afrika är till exempel spridningen av mobiltelefoni avsevärt mycket större än utbredningen av Internet. Enkelheten i SMS och faktumet att det är en tjänst som i princip alla telefoner inkluderar ger goda framtidsutsikter vad gäller SMS-tjänster även här. Exempel på detta ger Google som satsar på Google- SMS som ska ge tillgång till information utan krav på Internet. Genom SMS upprättar Google även en tjänst Google Trader som ska utgöra en marknadsplats för säljare och köpare. V. BUSINESS Inom businessmålgruppen dvs. till stor del inom företagsvärlden är utbredningen och utvecklingen för tjänster och applikationer inom de mobila näten mycket stora. Idag har nästan alla stora teleoperatörer en hel avdelning för försäljning av tjänster just till företag. Det som är vanligt är att operatörerna eller möjligtvis andra företag erbjuder skräddarsydda paket med ett antal tjänster som passar bra till företaget och dess anställda.

26 3 Ett företag kan alltså enkelt beställa ett paket av tjänster till alla sina anställdas mobiltelefoner och på så sätt få alla terminaler inom företaget synkroniserade på olika sätt. Nyckelorden för användarna inom denna målgrupp är just synkronisering, effektivitet och lättillgänglighet, att vara uppdaterad i real-time. Det är detta många av tjänsterna som erbjuds företagen bygger på. Populära tjänster inom paketen är att bland annat erbjuda anställda möjligheten att ha telekonferenser med varandra eller kunder. De kan även koppla andra abonnemang eller andra telefoner till sin arbetstelefon, vidarekoppla från t.ex. en reception till anställda, synkronisera sin mobiltelefon med andra terminaler som en dator eller fax. För företag är det både ekonomiskt lönsamt och mer effektivt att ha ett helhetssystem. Det som länge har varit en efterlängtad applikation för företag och affärsinriktade användare är ett sätt att kunna hantera ekonomi och pengar på sin mobil. Idag finns det en del sätt att göra detta på, man kan bland annat använda sig av SMSbaserade betaltjänster, dvs. att man skickar ett SMS där avgiften för SMS:et är baserat på hur mycket din tjänst kostar. På detta sätt går pengarna genom din operatör och inte från dig personligen. Det man istället strävar efter är att kunna göra direkta betalningar, transaktioner och andra bankärenden direkt från mobilen. Problemet har länge varit att de traditionella mobila näten inte utrustade med den säkerhet, identifikation och integritet som krävs för att göra dessa tjänster fullständigt möjliga. Idag har de allra flesta banker tjänster att erbjuda sina mobila användare som inte kräver denna säkerhet, t ex saldouppgifter och börskurser. Den fullständigt mobila banken är idag den tjänst som enligt återförsäljarna kommer vara mest lockande för framtidens kunder. Nokia som är en av storsatsarna inom mobila banker med sitt 'Nokia Money' har gjort en intressant anmärkning i ett pressmeddelande om tjänsten i slutet av sommaren. Nokias Chief Developement Officer, Mary McDowell[18] menar på att i väldigt många länder överstiger antalet mobiltelefonägare bankkontoägare med stor marginal. Detta medför i sin tur att det finns många mobiltelefonägare som inte har någon tillgång till finansiella eller ekonomiska tjänster. Den globala efterfrågan för tillgång till finansiella tjänster utgör alltså en stor chans för företag som t ex Nokia att kombinera mobila terminaler med en simpel men samtidigt fullständig banktjänst. VI. IMS För några år sedan beslutade den globala IT- och telekomindustrin att införa en gemensam nätarkitektur, IMS (IP Multimedia Subsystems). Denna nätarkitektur är ett IPbaserat system som omfattar avancerad signalering och kan på standardiserat sätt deklarera hur olika tjänster ska behandlas. IMS är baserat på ett allmänt gränssnitt och med användandet av ett standardiserat protokoll SIP (Session Initiation Protocol), går det snabbare att utveckla och leverera applikationer och tjänster. Strukturen på IMS utgörs av tre områden som bland annat kommer erbjuda förenklad drift, konsekventa tjänster och enkla sätt att kombinera tjänsteerbjudanden på. Dessa tre områden kan ses som tre lager; Applikationsserverlagret innehåller servrarna för applikationerna som kan ge slutanvändaren tjänster och ökad kontroll av dessa. Sessionskontrollagret innehåller ett flertal komponenter som sköter förhållandena mellan applikationer och slutpunkter. Det är dessa komponenter som utför det främsta arbetet för uppkoppling av samtal. Samarbets- och medialagret innehåller bland annat funktioner som krävs för att påbörja och slutföra sessioner. Lagret innehåller även de mediaservrar som distribuerar mediarelaterade tjänste, t.ex. videokonferenser, igenkännande av tal och uppspelning av meddelanden. Med IMS kan mobiloperatörerna få möjligheterna att på ett kostnadseffektivt sätt leverera nästa generations interaktiva och driftskompatibla tjänster. Konsumenter idag upplever helt nya tjänster, t.ex. chat direkt i telefonen och enkel delning av video. Dessa tjänster förväntas av konsumenterna, och att de ska finnas på alla typer av enheter. Användarna vill att det ska finnas en öppen kommunikation mellan olika enheter och nätverk. Detta är just vad RCS innebär och med stöd från IMS kan det bli möjligt. VII. SLUTSATS Det är tydligt att det händer mycket på marknaden för mobila tjänster och många faktorer spelar in när det gäller utvecklingen och framgången hos en tjänst. Det är inte endast avancerad teknik som avgör utgången utan hur en tjänst uppfattas utifrån användarens ögon. Användaren ska oberoende av tid och plats ha tillgång till tjänsten samt känna att denna är pålitlig, säker och bekväm. I framtiden ser vi att man kommer utforma mer individualiserade tjänster. Operatören strävar efter att direkt kunna avläsa vad användaren efterfrågar för tjänst i olika specifika situationer och därefter göra dem lättillgängliga från terminalen. Idag fungerar IMS endast för det fasta telefonnätet och mycket arbete kvarstår innan det kan generera röstsamtal även mobilt. I nuläget finns det inget IMS-system som kan hantera vidarekopplingar och roaming. Trots att många företag, t.ex. Ericsson AB, är full igång med att utveckla egna IMS-system kan tekniken inte levereras förrän tidigast om fem år.

27 4 VIII. KÄLLFÖRTECKNING [1] Kommunikationsmyndigheten PTS, Mobil telefoni, [elektronisk], Tillgänglig HTTP: [ ] [2] Yvonne Edenholm, Nokia ta tempen på mobila tjänster, [elektronisk], , Tillgänglig HTTP: [ ] [3] M. Kihl, Datakommunikation En inledande översikt, andra upplagan, Studentlitteratur, [4] Martin Persson, Unga nobbar Internet i mobilen, [elektronisk], , Tillgänglig HTTP: [ ] [5] Karin Geiger; Tobias Kungberg, Unga mobilvanor, [elektronisk] 2008, Tillgänglig HTTP: [ ] [6] Daniel Hessel, Ovi Store: Dörr på glänt, [elektronisk], , Tillgänglig HTTP: [ ] [7] Niklas Dahlin, Nokias Ovi Store riskerar att floppa, [elektronisk], , Tillgänglig HTTP: [ ] [8] Marguerite Reardon, Nokia announces Ovi Application store, [elektronisk], , Tillgänglig HTTP: [ ] [9] Tidningarnas Telegrambyrå, Apple App Store når 1,5 miljarder, [elektronisk], , Tillgänglig HTTP: [ ] [10] Tomas Augustsson, Nokia slukar bolag, [elektronisk], , Tillgänglig HTTP: [ ] [11] Torbjörn Carlblom, Miljardrullning när alla jagar Apple App Store, [elektronisk], , Tillgänglig HTTP: [ ] [12] Anonym, NMA MOBILE: Store wars, New Media Age, 2009, sid. 28 [ ] [13] Nokia Siemens Network, Rich Communication Suite (RCS), [elektronisk], Tillgänglig HTTP: [ ] [14] Håkan Abrahamsson, Google satsar på SMS i Afrika, [elektronisk], , Tillgänglig HTTP: [ ] [15] Ericsson AB, RCS brings you closer to your friends, [elektronisk], Tillgänglig HTTP: [ ] [16] Ericsson AB, Voice adds emotions to SMS, [elektronisk], , Tillgänglig HTTP: k.shtml [ ] [17] Absolute Mobile, Våra tjänster, [elektronisk], Tillgänglig HTTP: [ ] [18] Nokia Communications AB, Nokia brings mobile financial services to millions, [elektronisk], , Tillgänglig HTTP: [ ] [19] At&t, Service: Enterprise-Grade Service Delivery, [elektronisk], Tillgänglig HTTP: [ ] [20] Alahuhta, P.; Helaakoski, H.; Smirnov, A., Adoption of mobile services in business - case study of mobile CRM, IEEE International Conference on e-business Engineering (ICEBE'05), 2005, sid [ ] [21] Arbanowski, S.; Ballon, P.; David, K.; Droegehorn, O.; Eertink, H.; Kellerer, W.; van Kranenburg, H.; Raatikainen, K.; Popescu-Zeletin, R., Centric communications: personalization, ambient awareness, and adaptability for future mobile services, IEEE Communications Magazine, 2004, vol. 42, nr. 9, sid [ ] [22] Ericsson AB, "Rich Communication Suite initiative, [elektronisk], , Tillgänglig HTTP: m.shtml [ ] [23] Tommy Engfors, Röstsamtal i 4G hotar utvecklingsarbetet, [elektronik], , Tillgänglig HTTP: [ ] [24] Ericsson AB, IMS, [elektronisk], Tillgänglig HTTP: [ ] [25] GSMA, Rich Communication Suite (RCS), [elektronisk], Tillgänglig HTTP: [ ] [26] Mikael Ricknäs, Teleoperatörerna öppnar dörren för IMS, [elektronisk], , Tillgänglig HTTP: [ ]

28 1 Smarta antennsystem Niklas Ohlsson, Isak Lindbeck, Sara Rosenqvist, Ann-Louise Andersson Lunds Tekniska Högskola Handledare: Richard Lundin Abstract - Med ökade krav på bandbredd i dagens mobila nät så krävs det en markant förbättring i kommunikationen mellan basstation och användare. Lösningen på problemet heter smarta antennsystem. Dessa består av flera antenner sammankopplade med varandra. Tillsammans med kraftiga signalprocessorer kan dessa nya antennsystem avläsa omgivningen och med hjälp av detta skräddarsy en signal för att ge bästa möjliga täckning under rådande förhållanden. Smarta antenner har även möjlighet att motverka interferens och effektivisera överföringen av data i nätet. Om man dessutom uppgraderar användarens enhet så att denna också har tillgång till flera antennelement kan man utveckla än mer avancerade system. I dessa system kan t.ex. överföring delas upp i flera kanaler till samma användare. Smarta antennsystem syftar till att ge varje användare bästa möjliga förutsättningar för kommunikation. Vid optimala förhållanden kan användaren t.o.m. tilldelas en egen cell, det vill säga använda hela basstationens frekvensintervall. signalen annorlunda. Genom att antennen är paraboliskt utformad och utav ett reflekterande material tar den emot och sänder ut signaler i endast en riktning. Placerar man antenner gruppvis kan man förbättra signalen, i och med varje enskild antenn bara tar hand om signaler kommande från en viss riktning. I gruppen så påverkar avståndet mellan antennerna, då ett visst avstånd kan förstärka eller tillintetgöra signalen. Som visas i figur 1 ligger den högra sändaren en fjärdedels fas efter den vänstra. Detta leder till att amplituden åt vänster blir noll medan amplituden åt höger fördubblas under förutsättning att avståndet mellan sändarantennerna är en fjärdedels våglängd. Detta ger att man får ett signalmönster som liknar en parabolantenns men utan begränsningen att man måste vrida antennen för att byta riktning. I. INTRODUKTION I den här rapporten kommer vi att ge en inblick i smarta antennsystem och dess undergrupper switched beam och adaptive array. Vi tar även upp vad MIMO (Multiple Input and Multiple Output) är, hur det fungerar och vad det ger för fördelar för användaren. För att underlätta förståelsen för smarta antennsystem har vi tagit med en beskrivning av vanliga antenner och hur de blir antennsystem. I en jämförelse mellan adaptive array och switched beam kommer vi ta upp de olika fördelarna för användaren och basstationen. Är det så att det blir någon funktionsvinst och lönar det sig ekonomiskt? Figur 1 De två antennerna i mitten representerar sändare och de två yttre antennerna representerar mottagare. Vi vill i fallet bara skicka data till högra mottagaren. II. DEN ENKLA ANTENNEN En antenn är i grund och botten en anordning gjord av elektriskt ledande material som används för att omvandla elektromagnetiska vågor till ström i en ledning och vice versa. Det finns olika typer av antenner, bland annat paraboler och dipolantenner. Dipolantennen är den enklaste och mest grundläggande antennen och består av två metallstavar placerade efter varandra på linje med ett litet mellanrum (se figur 1). Dessa metallstavar är kopplade till en strömkälla som genererar en spänning. I och med detta strålar en signal ut i alla riktningar från antennen som elektromagnetiska vågor. En mottagarantenn tar emot signalen som förstärks med hjälp av en strömkälla. En parabolantenn fungerar på ungefär samma sätt, men på grund av dess utseende strålar den ut och tar emot III. SMARTA ANTENNSYSTEM A. Grundläggande om smarta antennsystem Med hjälp av fler antennelement samt signalprocessorer kan systemet koncentrera sig på en enskild användare och effektivisera signalen som sänds ut. Det här görs genom att ändra riktningen på strålningsmönstret allt eftersom omgivningen ändras. Skillnaden känns av med hjälp av digital signalbehandling (Digital Signal Processing, DSP). Smarta antennsystem delas in i två olika klasser: switched beam och adaptive array. Switched beam-systemet har en hög känslighet och känner av en signals styrka. Den väljer därefter mellan många olika

29 2 förbestämda signalmönster (se figur 2) och byter till den som gynnar signalen mest. Adaptive array använder algoritmer för att effektivt kunna lokalisera och spåra olika typer av signaler, samtidigt som den förstärker signalen och tar bort de flesta störningarna. Skillnaden mellan de båda klasserna är främst att adaptive array inte har något förbestämt mönster utan det ändras efterhand. I miljöer med litet antal störmoment är skillnaden i räckvidd och signalstyrka mellan adaptive array och switched beam liten. Det finns dock fortfarande en väsentlig skillnad mot ett traditionellt antennsystem. Med hög interferens blir skillnaderna mellan adaptive och switched desto högre. Detta för Adaptive kan anpassa sig och att Switched Beam inte kan skicka nullsignaler vilket gör att dess räckvidd blir betydligt kortare i miljöer med hög störningsnivå. (se figur 3) B. Fördelar med swttched beam Switched beam-system anpassar sig efter användarnas geografiska position enligt fördefinierade mönster inprogrammerade i antennsystemet. Med hjälp av denna funktion kan man lätt konstatera att mängden onödig strålning minskar markant. Detta eftersom strålningens styrka och riktning anpassas för att i största möjliga mån ge användaren bäst täckning. Enligt en rapport från IEC (Internet Engineering Consortium) ger ett switched beam system 20 till 200 % bättre räckvidd än ett traditionellt antennsystem beroende på omgivningens geografiska och strålningsmässiga utseende. Figur 3 Skillnader i räckvidd med olika tekniker D. Funktionsvinster för användaren Förutom bättre täckning ger en implementering av smarta antennsystem en ökad överföringshastighet. Detta ger att basstationen dels klarar av fler användare och dels kan ge varje användare högre kapacitet. Dessutom kan topphastigheten i näten ökas mångdubbelt. Figur 2 Exempel på signalmönster som anpassat sig efter omgivningen där det svarta representerar täckningsområden. C. Fördelar med adaptive array Rent funktions- och hårdvarumässigt är adaptive array väldigt lik switched beam tekniken. Den största skillnaden ligger i att adaptive array har betydlig starkare DSP. Det vill säga högre beräkningskapacitet vad det gäller att tolka och skicka signaler. Detta medför att i stället för att använda begränsat antal fördefinierade mönster kan adaptive array i realtid anpassa systemet efter omgivningen i ett näst intill oändligt antal mönster. Det adaptiva antennsystemet har även möjlighet att motverka interferens (överhörning), detta genom att den kan skicka ut en så kallad nullsignal. En nullsignal är en signal som har samma frekvens som en interfererande signal men är förskjuten en halv period. Detta ger att den interfererande signalen tillintetgörs enligt principen i figur 1. Tekniken i adaptive array gör dessutom att rumsmultiplexering (Spatial division multiple access, SDMA) kan användas i mycket högre grad. Användare som sett från antennen har en tillräckligt stor vinkel mellan varandra kan då använda sig av samma frekvenser. Detta eftersom respektive användares signal är välriktad och inte riskerar att störa ut den andra signalen. Smarta antennsystem bär även med sig fördelen att strålningen aldrig blir högre än nödvändig. Detta gör att strålningen avtar i takt med att du närmar dig en basstation eftersom det krävs mindre styrka för att nå basstationen och vice versa. Eftersom hälsorisken med strålning inte är fastställd i dagsläget ligger det helt i linje med användarens intresse. En säkerhetsaspekt som inte kan bortses ifrån är möjligheten att avlyssna och störa ut kommunikation mellan en basstation och en användare. Vid användning av ett smart antennsystem blir detta betydligt svårare för en illvillig tredjepart att avlyssna eller störa. Detta eftersom denne måste befinna sig i samma sändningsvinkel som användaren befinner sig i, kontra basstationen, för att få tillgång till informationen som överförs. Av denna anledning har militära organisationer varit med och utvecklat smarta antennsystem då denna egenskap är mycket gynnsam för militära ändamål. E. MIMO Hittills har vi behandlat hur basstationer med smarta antennsystem kan anpassa en signal så att den blir optimal för en mottagarantenn. Detta kallas för MISO (Multiple-Input and Single-Output). Ett system där både mottagare och sändare har tillgång till mer än ett antennelement kallas för MIMO Vad ger det för effekter om man istället utrustar mottagaren med två eller flera antenner?

30 3 Dels kan man sända ut data på mer än en kanal, då det finns flera antenner som kan lyssna på flera olika frekvenser. För det andra kan man dra nytta av multipath, det vill säga att samma signal tar flera olika vägar till mottagaren. Detta sker genom att signalen reflekteras av närliggande objekt på väg till mottagaren. Anledningen till att multipath beskrivits som ett problem i MISO beror på att mottagaren bara har en antenn att ta emot signaler med. Detta gör att man inte kan avgöra varifrån signalen kommer. Två signaler som tagit olika vägar till mottagaren kan interferera och skapa distorsion. Med två eller flera antenner kan däremot signaler tas emot från flera riktningar samtidigt, precis som i basstationer med smarta antennsystem. I MIMO kan flera antenner sända ut samma signal samtidigt och därmed ökar chansen att signalen kommer fram korrekt. Detta sker genom att man utnyttjar multipath. Signalerna kan, i och med att mottagaren bedömer signalens riktning, komma fram samtidigt med minimal risk för distorsion. I goda interferensförhållanden kan man dessutom simultant använda flera antenner till att sända olika data till samma mottagare. MIMO-system kan använda sig av såväl switched beam- som adaptive array-teknik med de fördelar som respektive teknik ger. Det finns även teknik kallad COMP (Coordinate multi-point transmission) under utveckling som tillåter MIMO över mer än en basstation. Det vill säga att flera basstationer kommunicerar via en centralenhet för att tillsammans ge användaren bästa möjliga täckning. IV. SMARTA ANTENNSYSTEM I DAGENS SVERIGE I dagsläget finns det inte några basstationer med smarta antennsystem i Sverige. Det är dock nära förestående att en implementering av sådana skall påbörjas. Enligt Anders Derneryd (se ref. 6) är implementeringsstart runt ett år bort. Basstationerna kommer därefter stegvis byggas ut för att klara av den nya antenntekniken. Den begränsande faktorn i detta är att alla dataterminaler måste bytas ut eftersom de kräver betydligt högre processorkraft för att behandla och tolka signaler. Systemen som ska implementeras är av typen MIMO och kommer främst att användas för datakommunikation då tillgång och efterfrågan på mobila tjänster som nyttjar trådlöst internet ökat markant under de senaste åren. V. EKONOMISKA ASPEKTER Underhållskostnaden för smarta antennsystem skiljer sig inte nämnvärt från ett vanligt antennsystems, dock så är själva implementeringskostnaden högre då det krävs dyrare utrustning och mer noggrann kalibrering. I gengäld kommer basstationer som utnyttjar smarta antennsystem dra mindre ström och ge lägre kostnader på lång sikt. VI. SLUTSATS Smarta antennsystem ger såväl användare som distributör stora fördelar gentemot vanliga antennsystem. Bland annat tack vare att systemen med hjälp av multipla mottagarantenner kan lokalisera användaren geografiskt. Detta ger att systemet kan anpassa signalen så att den bara skickas i riktning mot den tilltänkta mottagaren. Under förutsättning att användare är tillräckligt särskiljda från varandra sett i en vinkel från basstationen (se figur 4) kan varje användare med hjälp av SDMA tilldelas en egen cell. Det vill säga att användaren får utnyttja hela frekvensspektret för basstationen. Om två användare befinner sig för nära varandra måste dock trafiken separeras genom att använda logiska kanaler, t.ex. kodmultiplexering. Figur 4 Till vänster - Båda användarna kan använda hela frekvensbandet. Till höger Användarna måste särskiljas med hjälp av multiplexering REFERENCES 1. Internet Engineering Consortium, Web ProForum Tutorial Smart Antenna Systems, URL: sp ( ) 2. (Elektroniktidningen) Göte Andersson, , Små smarta antenner trimmar dagens basstationer, URL: 3. (Elektroniktidningen) Göte Andersson, , Smala antennlober ger ökad kapacitet i radionäten, URL: 4. Sara Nygårds & Kristina Zetterberg, , Adaptiva antenner, URL: 5. Nationalencyklopedins nätupplaga, artikel Antenn, URL: ( ) 6. Telefonintervju med Anders Derneryd, adjungerad professor på LTH och arbetar som bl.a. basstationer för Ericsson. ( )

31 4 7. Hideshi Murai, Maria Edvardsson, Erik Dahlman, LTE-Advanced - The solution for IMT-Advanced, on.pdf ( ) 8. Mattias Wennström, , On MIMO Systems and Adaptive Arrays for Wireless Communication: Analysis and Practical Aspects, URL:

32 1 Positionering Global Position System -GPS (Oktober 2009) Jelena Mirosavljevic, Caroline Alvtegen, Peter Seimar, Samuel Olsson Sammanfattning I rapporten beskrivs den grundläggande teknologin som GPS tekniken bygger på, samt vilka modifieringar man har fått göra för olika tillämpningar. Den största delen av teknologin handlar om hur satelliterna fungerar, hur många satelliter som behövs till olika tillämpningar, samt hur satelliternas klockor fungerar. Rapporten är även inriktad på bilnavigering, sjönavigering, de millitära samt olika felkällor som påverkar signalen. M I. INTRODUKTION änniskan har alltid velat förflytta sig mellan olika platser och för att hitta rätt plats måste man veta var man befinner sig. Människan har i historien använt kartor som hjälp för att hitta men tekniken har utvecklats och nya sätt har hittats för att bestämma sin egen position samt den punkt man vill till. I dagsläget använder vi oss av satelliter, dataskärmar och en teknik som numera är ett mycket tillförlitligt system, nämligen Global Position System (GPS). Navigeringstekniken finns inom flera olika områden, bland annat inom det militära, sjönavigering och bilnavigering. år, vilket medför att man måste byta ut satelliterna med jämna mellanrum. Eftersom livslängden är relativt kort arbetar man konstant på att förbättra dem. Det finns fem olika typer av satelliter och den sjätte skickas upp under år 2010 och under de kommande två åren är planen att skicka upp 12 nya satelliter som ska ersätta och komplettera andra. Positioneringssatelliterna är fördelade i sex omloppsbanor så att minst fyra satelliter kan nå en GPSmottagare var den än befinner sig på jorden. B. Triangulering Triangulering kallas den metod som används av satelliter för att ta reda på var man befinner sig. För detta krävs minst tre satelliter, t.ex. S1, S2 och S3. Avståndet mellan satelliten och jordens centrum mäts med S1 och man vet att punkten ligger i en sfär där satelliten är centrum. Sedan mäts avståndet återigen med S2 och denna gång ligger punkten i centrum där dessa sfärer går in i varandra. Till sist görs samma procedur om med S3. Punkten befinner sig denna gång i centrum där sfärerna vävs ihop och då fås en mer entydig punkt. (se Figur.1) I rapporten förklaras de tre olika segmenten som tillsammans gör att en mottagare kan räkna ut positionen i longitud, latitud och altitud. Dessa tre segment kan beskrivas som rymdsegment, kontrollsegment och användarsegment. II. RYMDSEGMENT A. Satelliter Idag finns 30 satelliter i drift uppe i rymden ca km ovanför jordytan. Tiden det tar för en satellit att förflytta sig runt jorden är 11,58 timmar, dvs. satelliten hinner två varv runt jorden på ett dygn. Medellivslängden ligger mellan 7,5 och 10 Figur 1; Beskrivning av trianguleringsmetoden.

33 2 C. Klockor Som tidigare nämnts går vi snart in i den sjätte satellitgenerationen och med tiden förbättras tekniken. Under åren har de olika satelliterna burit på två olika typer av klockor. Dock har alla haft minst en rubidium (Rb) atomklocka. Den andra typen av atomklocka är Cesium (Cs). Cesiumklockan har en väldigt hög noggrannhet. Klockorna är själva hjärtat i hela GPS-systemet. Det är klockornas noggrannhet som gör att vi kan mäta avståndet mellan kontrollsegment och GPS-mottagaren. Signalhastigheten är ljusets hastighet och på så vis kan man beräkna avståndet. D. Felkällor Det finns en mängd olika felkällor som påverkar signalerna till och från satelliterna. D.1 Atmosfären är uppdelad i två skikt, troposfären och jonosfären. Den sistnämna är det skikt som ligger längst från jorden ( km) och består av gaser som till en viss grad är joniserade. Detta betyder att partiklarna blir elektriskt laddade. Troposfären är det skikt som ligger närmast jorden och där ligger den största felkällan vattenmolekyler och oväder. Dessa två skikt tillsammans gör så att signalen blir fördröjd till och från satelliterna. D.2 Signalen kan ha svårt för att ta sig fram på grund av olika föremål på jordens yta. Till exempel hus, träd, berg med mera. D.3 Beroende på hur nära satelliterna befinner sig gentemot varandra kan deras sfärer (se Figur 1) skäras i mycket snävare vinklar därmed felbedömning utav position. D.4 Klockfel då kontrollsegmentens klockor inte är helt synkroniserade med atomuren i satelliterna. III. KONTROLLSEGMENT GPS-systemet behöver förutom mottagare och satelliter även kontrollstationer och övervakningsstationer. För tillfället finns det fyra kontrollstationer på jorden, ett antal obemannade övervakningsstationer, samt en huvudkontrollstation, belägen i Schriever Air Force Base i USA. De fyra mindre kontrollstationerna är jämnt fördelade längs ekvatorn. Syftet med utplaceringen runt ekvatorn är att varje satellit ska kunna ha kontakt med minst två kontrollstationer samtidigt vilket gör det lättare att upptäcka fel och avvikelser i satelliternas banor, vilket i slutändan resulterar i att man kan få ett mera exakt och tillförlitligt positionsbestämning. De fyra kontrollstationerna skickar data och kommandon till satelliterna. Informationen som skickas är helt ofrånkomlig information som har betydelse för satelliternas kurs och korrigeringen av atomklockorna. Av just den anledningen behöver man ha konstant kontakt med kontrollstationerna som möjliggör att det går mycket lättare och snabbare att detektera fel, därigenom effektivt åtgärda problemen. Huvudkontrollstationen tar emot all data och håller då koll på alla satelliter, kontrollstationer och övervakningsstationer. IV. ANVÄNDARSEGMENT A. Bilnavigering Bilnavigeringen baserar sig på kartor som innehåller basinformation. Programutvecklaren köper basinformationen från en kartdatabasleverantör. Det kommer ut cirka tre stycken nya uppdateringar på dessa kartdatabaser varje år. Databasleverantören skapar information genom att vara ute på vägarna och mäta in platser, men också genom att köpa information från Lantmäteriet. Information som en GPS kan ge är till exempel vilka vägar som är enkelriktade, förbjudna svängar, hastighetsbegränsningar och så kallade Point of interest (POI), som visar interest och sevärdheter. Detta kan bilnavigatorn ge tack vare att den lagrar latitud och longitud på platsen där man befinner sig och jämför denna punkt med den punkten man väljer att åka till. Punkten man väljer åka till finns lagrad i databasen. Därefter görs approximationsberäkningar på sträckan, tillsammans med den givna hastigheten på vägen. Med hjälp av klockor beräknas tidsavståndet och GPSen räknar sedan fram en ungefärlig ankomsttid.

34 3 B. Sjönavigation Istället för att navigera med hjälp av sjökort använder man oftast realtid utav GPS-tekniken även här. Inom sjönavigationen kan man använda sig utav två olika programvaror till sin GPS. Det som skiljer dem åt är system med vektoriserade sjökort eller rastersjökort. B.1 Rastersjökort För rastersjökort scannar man in ett papperssjökort och all information kommer då att finnas i ett lager. Man kan därmed inte bearbeta eller editera rastersjökortet. Fördelen är att det är billigt att producera. B.2 Vektoriserade sjökort Vektoriserade sjökort är uppbyggda på ett liknande sätt som rastersjökortet. Man scannar in papperssjökortet men skalar sedan bort all information förutom landlinjerna. Därefter lägger man in objekt såsom fyrar, djupkurvor, djupangivelser i olika lager över sjökortet. Detta gör man för att användaren till sjökortet ska kunna avaktivera den typ av information som är ointressant för tillfället. Med hjälp av jordens yta förmedlar GPS en informationen om den aktuella positionen och utöver det, med ständig uppdatering, båtens kurs och fart. Man kan programmera in andra punkter som GPS'sen kan redovisa, så kallade waypoints. Waypoints är positioner som väljs till och med hjälp av datorn kan man räkna ut kursen, avståndet och även få hjälp med att styra rätt. C. Militärapplikation Grunden till dagens positioneringsteknologi är till stor del utvecklad för militära ändamål och har sedan börjat användas även till civila applikationer. Fördelen att kunna ha ett modernt positioneringssystem i krig är något som påskyndat utvecklingen av teknologin, vilket den civila sektorn har kunnat dra nytta av. Visserligen dröjer det innan den nya positioneringstekniken kommer ut på den civila marknaden, men det är bara en tidsfråga innan det sker. Militären använde till en början positioneringen för att lättare kunna ta sig fram i okänd terräng. När man sedan börjat bygga upp större baser eller flera baser inom ett område kan det dessutom vara mycket praktiskt att kunna hålla bättre kontroll på olika faciliteter m.m. Dagens militär använder dock positionering främst i fordon av olika typer, mestadels för att man då rör sig över större områden, och då behöver mer hjälp att hitta rätt. Flygfordon behöver dessutom positionering av fyra satelliter, för att kunna bestämma även altituden. Positioneringsmottagare som klarar av att mäta altitud kräver att man har en speciell licens, eftersom de kan användas till att styra avancerade missiler. Exempelvis kryssningsmissiler använder en 4- satelits mottagare för ökad precision. SLUTSATS Tekniken har utvecklats. Att gå från användningen utav sjökort, scanna in och digitalisera dessa till att använda sig av GPS-tekniken på knappt ett halvt decennium säger bara hur fort utvecklingen inom detta område har gått. Utnyttjandet av GPS-tekniken används dagligen både privat och exempelvis inom det militära. Den framtida marknaden för den privata sektorn, dvs. applikationerna för mobiltelefoni och transport kommer fullkomligt att explodera. En ny tillämpning skulle kunna vara ett system som hjälper synskadade att enkelt navigera sig för att undvika eventuella faror och hinder. Ett annat exempel är en bilapplikation som hämtar bilinformation från en databas och därefter beräknar avståndet till framförvarnade bil och larmar om avståndet blir för kort. Detta system bygger på att GPS fungerar fullt ut med låg felmarginal. Det är inte lätt att prata om framtiden och berätta om hur morgondagen kommer att se ut, men vad vi vet är att systemet kommer att utvecklas och brukas av framtida generationer. Hur detta kommer att bruka och utveckla systemet kan vi inte säga. Däremot är en sak är säker, det går nästan att genomföra vad som helst. Det är nämligen bara fantasin som sätter gränserna. REFERENSER [1] 8 oktober 2009 [2]http://www.lantmateriet.se/templates/LMV_Page.aspx?id= 7361, 14 oktober 2009 [3] [4 ]http://www.ne.se/jonosfären [5]

35 4 [6] [7] [8] 6 oktober 2009 [9]http://www.gpssystems.org.uk/uploads/Image/Triangulation -Method.jpg (Figur.1) [10] Handbok i GPS praktisk navigering till sjöss och på land. Av Magnus Lindén ISBN [11] [12] [13]http://www.misco.se/product/product.aspx?P_itemld= ASL_Sectioned=24578

36 1 IEEE Standard för trådlöst nätverk Hägg, Malin, Grahn, Per och Ellerstedt, Elise Abstract- I dagens samhälle har vi ett stort behov av att kunna förflytta vår arbetsplats på ett snabbt och enkelt sätt. Vi vill inte vara bundna till en position utan ha möjlighet att kommunicera var vi än befinner oss. Att kunna nå sitt arbete är ett måste för den som reser ofta och använder en bärbar dator. Trådlösa nätverk ger oss den möjligheten. Vi vill även att överföringen av information ska gå kvickt, därför uppdateras ständigt standarderna för att uppnå en så hög hastighet som möjligt. Det är också viktigt att kunna använda det trådlösa nätverket på ett tillförlitligt sätt. Hur tekniken egentligen fungerar och vad som skiljer den från det trådbundna nätet kommer tas upp i denna artikel, liksom våra tankar om :s framtid. D I. INTRODUKTION ET här arbetet har gjorts som en del i kursen kommunikationssystem vid Lunds tekniska högskola, där vi fick i uppdrag att skriva om Artikeln är främst inriktad mot säkerhetsaspekten både vad det gäller attacker mot nätverket och störning av det. I artikeln finns också en kort historik om standarden, en jämförelse mot trådbundna nätverk samt framtidsutsikterna för trådlöst nätverk. Artikeln är grundad kring följande frågeställningar: Hur fungerar ? Hur kom till och hur utvecklades den? Hur skiljer sig de olika standarderna åt? Vad skiljer mot Ethernet? Hur skyddar man sig mot inkräktare? samma frekvensband, utan att förväxlas med varandra under vägen. Två metoder för detta är FHSS (Fast Hopping Spread Spectrum) och DSSS (Direct Sequence Spread Spectrum) som båda utnyttjar en slags kod för att särskilja de olika enheterna. I DSSS är koden en chip-sekvens som bara sändaren och mottagaren till paketet känner till. I FHSS däremot är koden istället en specifik hoppsekvens, där frekvensen för signalen ändras i ett speciellt mönster. Båda teknikerna är effektiva när det kommer till att motverka interferens. Fördelen med FHSS är att det oftast är en billigare teknik, men DSSS är mer utbredd eftersom den har längre räckvidd och klarar av högre överföringshastigheter. På grund av att det oftast är många enheter som delar på samma länk i ett WLAN, krävs det ett MAC-protokoll som samordnar dataöverföringen över mediet. Detta görs med hjälp av en speciell accessmetod, CSMA/CA (Carrier Sense Multiple Access with Collision Avoidance). Sändaren lyssnar först på länken för att se om den är ledig, väntar en slumpmässig tid, lyssnar igen och är länken fortfarande ledig skickar den sina paket. Mottagaren skickar sedan ett ACK, en bekräftelse, på att paketen kommit fram korrekt. Får sändaren inget ACK inom en viss tid, har troligen ett fel uppstått och paketen får skickas om. Kommunikation kan ske antingen kring en basstation, eller inom ett så kallat ad-hoc nät. Basstationen fungerar som en central accesspunkt, där alla datatrafik till, från och inom det egna nätverket passerar. Den är ofta kopplad direkt till ett Ethernet, vilket gör det möjligt att exempelvis få tillgång till Internet. Ett WLAN ersätter alltså oftast inte ett LAN, utan utökar bara tillgången till det. I ad-hoc nätet finns ingen koppling till det trådburna nätet, utan här kan enheterna endast kommunicera med varandra (Se figur 1). Hur skyddar man sig mot störningsmoment? Kommer den trådlösa tekniken ersätta kabeln i framtiden? II. Hur fungerar ? är en samling standarder som IEEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers) har utvecklat för trådlösa nätverk, så kallade WLAN (Wireless Local Area Network). Genom att utnyttja radiovågor för överföring av datatrafik, slipper man alla sladdar och kan därigenom få betydligt större frihet. Luften är transportmediet, precis som exempelvis koppar och optiska fiber är i trådburna nätverk. Signalerna överförs till en bärvåg genom modulering, som sedan kan fångas upp av mottagaren trådlöst. Genom att använda sig av koduppdelad multiplexering (Code Division Multiplexing, CDM) kan alla klienter på nätet skicka data samtidigt över Figur 1. Nättopologi (1) med basstation (2) i ett Ad-Hoc nät.

37 2 Figur :s placering i OSI-modellen III. Historia Trådlösa nätverk är idag en självklarhet i vår vardag och många av samhällets viktigaste funktioner skulle inte klara sig utan det. Utvecklingen inom området har gått otroligt fort, och hela tiden kommer nya snabbare system ut på marknaden. Det är svårt att tro, att man för bara 11 år sedan tvivlade på den nya trådlösa tekniken. Ett WLAN 1998 var både långsamt och hade dålig räckvidd, och troddes av många inte ha någon framtid. Men i takt med att tekniken blivit bättre och pålitligare, har också marknaden för trådlösa nät vuxit. Den första utvecklingen av pågick mellan , då man ville skapa en trådlös version av (Ethernet). Men det skulle dröja ända till 1997 innan standarden offentliggjordes av IEEE. Alltsedan dess har många standarder tagits fram, och många nya är på väg. Gemensamt för alla IEEE:s standarder för lokala nät är att alla använder samma LLC-protokoll (Logical Link Control), men beroende på hur nättopologin ser ut är MAC-protokollet olika. För :s placering i OSI-modellen, se Figur 2. IV. Olika krypteringstekniker och hur det fungerar Eftersom använder sig av olicensierade frekvenser så får man inte störa ut andra användare. Ett sätt att skydda sig är genom spread spectrum, ett annat är att använda sig av krypteringar. De vanligaste metoderna för att kryptera radioburen trafik i är Wired Equivalent Privacy (WEP), Wi-Fi Protected Access (WPA) och Wi-Fi Protected Access Version 2 (WPA2). A. WEP WEP använder sig av ett strömchiffer som kallas för Rivest Cypher #4 (RC4) för att kryptera data. Det är en algoritm som görs i 4 steg. Först skapar man en delad hemlig nyckel, som är antingen 40 eller 104 (WEP2) bitar lång, och en slumpmässigt vald Initialiserings vektor (Initialization vector, IV), som är 24 bitar. IV används för att man inte ska använda samma nyckel flera gånger. Nyckeln och IV:n krypteras och skapar en nyckelström. Efter det tar man nyttolasten och lägger till en CRC kod på 32 bitar. Sen krypterar man nyttolasten med nyckelströmmen genom XOR metoden. Det innebär att om en siffra i nyttolasten och motsvarande siffra i nyckelströmmen är lika ger det en nolla annars ger det en etta. Efter att man krypterat nyttolasten lägger man på IV:n och huvudet och skickar paketet. När mottagaren tar emot paketet tar den IV:n och lägger till den i den hemliga nyckeln för att få nyckelströmmen och kör XOR med nyckelströmmen för att få ut nyttolasten. WEP är inte en särskilt säker kryptering. Det beror främst på att WEP inte har något protokoll för hur man hanterar hemliga nycklar. Det leder till att alla noder i nätverket måste använda samma nyckel och för att byta nyckel måste administratören gå in i varje nod och göra det manuellt. IV:n är också så pass liten att man kan gissa sig till den hemliga nyckeln på ganska kort tid. Ett annat sätt att knäcka WEP är genom att lyssna på när en dator ansluter sig och kopiera meddelandet som skickas för att senare skicka samma meddelande. B. WPA WPA använder liksom WEP RC4 för att kryptera data, men har implementerat Temporal Key Integrity Protocol (TKIP) så att systemet kan byta nyckeln dynamiskt. Man har också förlängt och lagt in en räknare i IV fältet. Räknaren är för att förhindra att någon lyssnar på trafiken och kopierar paket som man skickar till AP. Den nollställs varje gång systemet ändrar TKIP. WPA har också bytt ut CRC mot Message integrity control (MIC) eller Michael som försvårar manipulering av paket bättre än CRC. WPA är mycket säkrare än WEP men har ändå vissa brister, ett problem som uppstår är MIC som har en statisk position i paketet man kan då isolera vart MIC ligger i paketet och använda det för att forcera krypteringen. Ett annat problem som finns kvar i WPA är att om man lyckas knäcka krypteringen mellan två noder faller säkerheten i hela nätverket. C. WPA2

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 13: Telefoninäten. Spanning Tree. Jämförelse med OSI-modellen. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 13: Telefoninäten Jens A Andersson (Maria Kihl) Spanning Tree Att bygga träd av grafer som kan se ut hur som helst Hindra paket att gå runt i oändliga loopar Bygga effektiva transportvägar Spanning

Läs mer

Telefoninäten. Jens A Andersson

Telefoninäten. Jens A Andersson Telefoninäten Jens A Andersson Referens-modeller OSI-modellen Applikation Presentation Session Transport Nät Länk Fysisk TCP/IP-modellen Applikation Transport Nät IP-bärande nät 2 Data communication After

Läs mer

Fördjupningsuppgiften Ämnen

Fördjupningsuppgiften Ämnen Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften if Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup jpförståelse för detta ämne. Presentera ert

Läs mer

OH Slides F: Wide Area Networks

OH Slides F: Wide Area Networks OH Slides F: Wide Area Networks Packet-/circuit-switching ISDN ATM Many of the following slides includes figures from F. Halsall, Data Communications, Computer Networks and Open Systems. fourth edition,

Läs mer

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson

KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson KomSys Hela kursen på en föreläsning ;-) Jens A Andersson Detta är vårt huvudproblem! 11001000101 värd Två datorer som skall kommunicera. värd Datorer förstår endast digital information, dvs ettor och

Läs mer

Utveckling av bredbandstekniker. Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009

Utveckling av bredbandstekniker. Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009 Utveckling av bredbandstekniker Arbetsgruppen för utvecklandet av bredbandet 25.11.2009 Innehåll 1. Fast bredband Kopparkabeltekniker Kabelmodem Fiber till hemmet 2. Trådlöst bredband 3. Slutsatser Omnitele

Läs mer

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING

SIZE CONNECT, TEKNISK BESKRIVNING , TEKNISK BESKRIVNING SIZE erbjuder anslutning av er företagsväxel med säker leverans och stabil teknik där alla samtal och eventuell internettrafik går i SIZE nät. Beroende på typ av växel och förbindelse

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Lokala nät. Bryggan. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Lokala nät Ett lokalt nät (Local Area Network, LAN) är ett datanät med en begränsad storlek. Ett LAN kan i sin enklaste form bestå av

Läs mer

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion

Signalhastighet och bithastighet. Dämpning och distorsion. Dämpning. Olika fibertyper olika dispersion OH slides B: Media and Electrical Interfaces Mainly about the physical layer (Layer 1) DTE A Lager 5-7: Applikation Session Presentation 4. Transport Many of the following slides includes figures from

Läs mer

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl)

Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x. Felkorrektion. Att bekräfta paket. Jens A Andersson (Maria Kihl) Kapitel 5: Lokala nät Ethernet o 802.x Jens A Andersson (Maria Kihl) Felkorrektion (Felrättande kod, FEC) Omsändning Stop-and-wait Go-back-n Selective-repeate 2 Att bekräfta paket Grundprincipen i omsändningsproceduren

Läs mer

Fördjupningsuppgiften Ämnen. Jens A Andersson

Fördjupningsuppgiften Ämnen. Jens A Andersson Fördjupningsuppgiften Ämnen Jens A Andersson Mål för fördjupningsuppgiften Ni skall självständigt läsa in er på ett aktuellt ämne inom telekom. Få en djup förståelse för detta ämne. Presentera ert ämne

Läs mer

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5)

Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät. Mobila nätverk (1/5) Mobila nätverk (2/5) Föreläsning 10 Mål Förse en översikt av mobilnätens utveckling Förstå komponenterna i ett mobilt nät Material Bengt Sahlin (2004) Föreläsning Ursula Holmström 01.11.2004 Bengt Sahlin 1 Mobila nätverk (1/5)

Läs mer

IP-telefoni. Velio Roumenov 790429-0777. Stefan Rådesjö 800717-7010

IP-telefoni. Velio Roumenov 790429-0777. Stefan Rådesjö 800717-7010 IP-telefoni Velio Roumenov 790429-0777 Stefan Rådesjö 800717-7010 1.Introduktion Detta arbete beskriver IP-telefoni, författarna anser att IP-telefoni så småningom kommer vara den telefonityp som används

Läs mer

IPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com

IPv6 i Mobilnät. Mattias Karlsson. mattias.karlsson@telenor.com IPv6 i Mobilnät Mattias Karlsson mattias.karlsson@telenor.com Agenda Varför behöver vi IPv6? Kort historia om Standardisering kring IP i mobilnät. Snabb genomgång om mobilnät Speciella utmaningar med IPv6

Läs mer

Lokalt ITinfrastrukturprogram

Lokalt ITinfrastrukturprogram Lokalt ITinfrastrukturprogram 2007 2012 BILAGA 5 Översikt av tekniska lösningar Version: 0.99 (2010-05-17) - ARBETSMATERIAL - IT-KONTORET IT-INFRASTRUKTURPLAN 2007-2012 Sida 2 av 6 ÖVERSIKT AV OLIKA TEKNIKER

Läs mer

Klart du ska välja fiber!

Klart du ska välja fiber! Klart du ska välja fiber! Vi får ofta frågor om varför det är så bra med bredband via fiber. Här berättar vi mer om hur det fungerar och vilka fördelar fiber har både ekonomiskt och tekniskt. Förhoppningsvis

Läs mer

vad kan det göra för mobila användare?

vad kan det göra för mobila användare? artikel Upptäck WWAN med bredband Upptäck WWAN med bredband vad kan det göra för mobila användare? Det blir allt viktigare med en snabb och smidig Internetuppkoppling för att lyckas i arbetet och vara

Läs mer

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB

Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös kommunikation En introduktion av Open Systems Engineering AB Trådlös Kommunikation Terminologi Trådlös teknologi ; för- och nackdelar Teletekniska lösningar (telefoni) WiFi lösningar Radio, företagsspecifika

Läs mer

Bredband och VPN. Vad är bredband? Krav på bredband. 2IT.ICT.KTH Stefan Sundkvist

Bredband och VPN. Vad är bredband? Krav på bredband. 2IT.ICT.KTH Stefan Sundkvist<sst@kth.se> Bredband och VPN 2IT.ICT.KTH Stefan Sundkvist 1 Vad är bredband? Hastighet Fast uppkoppling Via telenätet: xdsl Via kabeltv: Kabelmodem 2 Krav på bredband VoIP

Läs mer

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn

DA HT2011: F18. Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn <ahn@dsv.su.se> DA HT2011: F18 Länklagret och uppkopplingstekniker Ann-Sofi Åhn Länklagret Applikationer Hanterar transport av data över ett medium -Trådbundna medier -Trådlösa medier Finns också protokoll

Läs mer

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029

Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Lösningar till tentan i ETS052 Datorkommunikation 141029 Detta är våra förslag till lösningar av tentauppgifterna. Andra lösningar och svar kan också ha gett poäng på uppgiften beroende på hur lösningarna

Läs mer

Är förändring nödvändigt?

Är förändring nödvändigt? Är förändring nödvändigt? Comhem levererar idag ett antal analoga tv kanaler till varje hushåll i föreningen. Alla som inte får en privat faktura av comhem idag har enbart det analoga utbudet. Det betalas

Läs mer

Omtentamen i Datakommunikation för E2

Omtentamen i Datakommunikation för E2 Högskolan i Halmstad Institutionen för teknik och naturvetenskap/centrum för datorsystemarkitektur Magnus Jonsson Omtentamen i Datakommunikation för E2 0 januari 2000. Tillåtna hjälpmedel utöver bifogat

Läs mer

Hjälp! Det fungerar inte.

Hjälp! Det fungerar inte. Hjälp! Det fungerar inte. Prova först att dra ur elsladden på telefonidosan och elsladden till ditt bredbandsmodem/bredbandsrouter (om du har en) och vänta ca 30 min. Koppla därefter först in strömsladden

Läs mer

Produktspecifikation Bitstream DSL Business

Produktspecifikation Bitstream DSL Business Produktspecifikation Bitstream DSL Business 1 Allmänt 2 2 Teknisk beskrivning 2 2.1 Nätnivåer 2 2.2 Anslutning av Slutkundsutrustning 2 2.3 Tjänster och Prestanda 3 2.4 Hastigheter 3 2.5 VoIP access 4

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband

10 frågor och svar om. bredband 10 frågor och svar om bredband Bredband var för några år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. I dag tävlar företagen om att erbjuda de snabbaste bredbandsuppkopplingarna till hushåll

Läs mer

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap

Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap Karlstads universitet Institutionen för Informationsteknologi Datavetenskap OMTENTAMEN I DATAKOMMUNIKATION, VT2008 Tisdag 08-06-10 kl. 08.15 13.15 Ansvarig lärare: Katarina Asplund Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer

Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer Produktspecifikation TeliaSonera Bitstream DSL Consumer OBS! Denna version av dokumentet är preliminär och avsett att ge en indikation över den funktionalitet som kan erbjudas för TV access och Telefoni

Läs mer

Denial of Services attacker. en översikt

Denial of Services attacker. en översikt Denial of Services attacker en översikt Tobias Rogell Säkra datorsysten, HT-04 Vad är en DOS attack En Denail of Service attack går ut på att en attackerare vill hindra en webbserver, router eller någon

Läs mer

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar!

LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik. 1 Konvertera talet 246 i basen 7 till basen 3. Visa dina beräkningar! LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Institutionen för elektro- och informationsteknik ETS3 Kommunikationsssystem Tentamen 24--25 8. 3. Anvisningar: Svara kortfattat och tydligt på varje fråga. Alla svar ska motiveras

Läs mer

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson

Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll. Jens A Andersson Föreläsning 4: Lokala nät (forts ) Ethernet o 802.x Stora nät och behovet av nätprotokoll Transportprotokoll Jens A Andersson Att hitta bitfel Checksumma CRC, Cyclic Redundancy Check Paritetsbit(ar) 5

Läs mer

FIBER TILL LILLA EDET

FIBER TILL LILLA EDET FIBER TILL LILLA EDET VARFÖR SKALL JAG SKAFFA JUST FIBER? Varför fiber? Dagens fasta telefonnät är omodernt och dåligt underhållet Telefonnätet har begränsad kapacitet och klarar inte att föra över de

Läs mer

Trådlös kommunikation

Trådlös kommunikation HT 2009 Akademin för Innovation, Design och Teknik Trådlös kommunikation Individuell inlämningsuppgift, Produktutveckling 3 1,5 poäng, D-nivå Produkt- och processutveckling Högskoleingenjörsprogrammet

Läs mer

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12 MOBILTELEFONI Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled Introduktion Det var först år 1956 som företaget TeliaSonera och Ericsson som skapade mobiler i bilen som man kunde prata i telefon i på det

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefoni ADSL. Trygghetslarm Fiber i Höje - Välkomnande - Kommunen informerar (Göran Eriksson) -Varför fiber (Fibergruppen) - Kaffe paus - Erfarenheter från Årjängs fiberförening (Peter Lustig) - Frågestund, Vad gör vi nu! - Intresseanmälan

Läs mer

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19

LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 LTH, Institutionen för Elektro- och Informationsteknik (EIT) ETS052 Datorkommunikation Sluttentamen: 2014-10-29, 14-19 Instruktioner: Svara tydligt på varje uppgift. Du får lov att använda en miniräknare.

Läs mer

Datakommunika,on på Internet

Datakommunika,on på Internet Webbteknik Datakommunika,on på Internet Rune Körnefors Medieteknik 1 2015 Rune Körnefors rune.kornefors@lnu.se Internet Inter- = [prefix] mellan, sinsemellan, ömsesidig Interconnect = sammanlänka Net =

Läs mer

TeliaSoneras syn på öppenhet

TeliaSoneras syn på öppenhet TeliaSoneras syn på öppenhet Inledning Begreppet öppenhet har många dimensioner och tolkningar. Det definieras också på olika sätt av olika aktörer inom telekom- och Internetbranschen. För slutanvändare

Läs mer

Grundläggande datavetenskap, 4p

Grundläggande datavetenskap, 4p Grundläggande datavetenskap, 4p Kapitel 4 Nätverk och Internet Utgående från boken Computer Science av: J. Glenn Brookshear 2004-11-23 IT och medier 1 Innehåll Nätverk Benämningar Topologier Sammankoppling

Läs mer

VANLIGA FRÅGOR FRÅN BOENDE OM HSB BOLINA

VANLIGA FRÅGOR FRÅN BOENDE OM HSB BOLINA 2015-03-27 VANLIGA FRÅGOR FRÅN BOENDE OM HSB BOLINA Hur kommer jag igång med HSB Bolina? Svar: Koppla in datorn i bredbandsuttaget i väggen och gå till www.bredbandswebben.se. Väl där så kan du se alla

Läs mer

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär.

Här kan du ta del mer information om vad fibernät, bredbandsanslutning med hög kapacitet, innebär. Fiber är en bredbandslösning som erbjuder bäst prestanda idag och i framtiden. Fiber är driftsäkert, okänsligt för elektroniska störningar såsom åska och har näst intill obegränsad kapacitet. Här kan du

Läs mer

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI

Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Gemensam utbyggnad på landsbygden av FIBER FÖR BREDBAND, TV OCH TELEFONI Landsbygden ska leva och utvecklas Därför behövs moderna bredbandslösningar Bra kommunikationer är en förutsättning för en levande

Läs mer

Några saker att tänka på för att ni ska få ut max av er nya fiberanslutning

Några saker att tänka på för att ni ska få ut max av er nya fiberanslutning Några saker att tänka på för att ni ska få ut max av er nya fiberanslutning Tjänsteleverantörerna (Telia/Boxer) levererar 100 Mbit/s till ert hus. Detta innebär dock inte att ni har möjlighet att använda

Läs mer

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm

Detta är vad vi kommer att ha om vi inte gör något. Idag. Imorgon. Fast telefon ADSL. Trygghetslarm Fibernät? Varför? Dagens samhälle har nyttjat de s.k. kopparledningarna i ca 100 år. En teknik som börjar fasas ur. Tekniskt så blir det en flaskhals med tanke på morgondagens behov. Idag Detta är vad

Läs mer

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014

Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 Varför ska jag ha fiber och vilket bredband ska vi ha? Kontaktpersonmöte 21 sep 2014 2014-09-21 H. Stomberg/Vilket bredband?/bilaga 4 1 Vilket bredband? Hastigheten mäts i megabit per sekund (Mb/s). Fler

Läs mer

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är:

Del 1 Frågor om vad höghastighetsnät är: Frågor och svar om installation av höghastighetsnät i BRF STÄMJÄRNET Vi i styrelsen hoppas att du genom att läsa nedan frågor och svar, ska få den information du behöver om höghastighetsinstallationen

Läs mer

QuickTime Streaming Server, en introduktion

QuickTime Streaming Server, en introduktion [Översättning saknas] Relaterat: Webbpublicering och Quicktime Streaming från miki Information om hur man lägger upp webbdokument och Quicktime-filmer för streaming från filservern miki. (140) Svenskt

Läs mer

Prislista Bredbandsbolaget

Prislista Bredbandsbolaget Sida 1 av 6 Prislista Bredbandsbolaget gäller från 22 februari 2012 Sida 2 av 6 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 DSL- Bredband Bas... 3 DSL - Bredband Premium... 3 Riks ADSL... 3 Bredband

Läs mer

Kan vi lita på Internettekniken?

Kan vi lita på Internettekniken? Kan vi lita på Internettekniken? Per Hurtig Per.Hurtig@kau.se Datavetenskap Agenda Telefoni Internet Telefoni över Internet? Forskning vid Karlstads Universitet Sammanfattning Alltid tillgängligt Telefoni

Läs mer

Nedan kan du läsa mobiloperatörernas svar på P3 Nyheters lyssnares kritik mot bristande kapacitet i mobilnätet. Efter P3 Nyheters rapportering om

Nedan kan du läsa mobiloperatörernas svar på P3 Nyheters lyssnares kritik mot bristande kapacitet i mobilnätet. Efter P3 Nyheters rapportering om Nedan kan du läsa mobiloperatörernas svar på P3 Nyheters lyssnares kritik mot bristande kapacitet i mobilnätet. Efter P3 Nyheters rapportering om detta fick vi många kommentarer. Rapporteringen och kommentarerna

Läs mer

Datakommunikation. Magnus Jonsson. Workstation. Laptop computer. Ethernet. Magnus Jonsson, Halmstad University, Sweden. Upplägg

Datakommunikation. Magnus Jonsson. Workstation. Laptop computer. Ethernet. Magnus Jonsson, Halmstad University, Sweden. Upplägg Datakommunikation Magnus Jonsson Internet Satellite Laptop computer Workstation Ethernet Cray Supercomputer Satellite dish Upplägg Några begrepp och typer av nätverk och kommunikationssystem Alternativ

Läs mer

INNEHÅLL. Per Wallander. GSM-boken. Per Wallander

INNEHÅLL. Per Wallander. GSM-boken. Per Wallander Per Wallander Per Wallander 1 Per Wallander Första upplagan ISBN 91-86296-09-4 Innehållet i denna bok är skyddat enligt Lagen om upphovsrätt, 1960:729, och får inte reproduceras eller spridas i någon form

Läs mer

10 frågor och svar om. bredband 2.0

10 frågor och svar om. bredband 2.0 10 frågor och svar om bredband 2.0 Bredband var för ett par år sedan ett i det närmaste okänt begrepp för de flesta av oss. Sedan en tid pågår dock bredbandsuppkopplingen av hushåll och företag för fullt.

Läs mer

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21

Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sammanfattning av mätningar i Sölvesborgs kommun 2013-10-21 Sida 1 Sammanfattning Mobiltäckningen i Sölvesborgs kommun är till stora delar men det skiljer en del beroende på vilken nättyp och vilken operatör

Läs mer

Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi

Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi Praktiska tillämpningar av QoS-teknologi Inlämningsuppgift till seminariekursen i datakommunikation och distribuerade system. Ola Lundgren d99eol@dtek.chalmers.se 790502-8531 Mattias Thorén d99torez@dtek.chalmers.se

Läs mer

IP-telefoni för nybörjare

IP-telefoni för nybörjare IP-telefoni för nybörjare Erik Morin 1 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 2 Det talas mycket om IP och IP-telefoni... 3 Från ett system till ett annat De flesta användare behöver inte alls bry sig

Läs mer

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011

Webbteknik II. Föreläsning 4. Watching the river flow. John Häggerud, 2011 Webbteknik II Föreläsning 4 Watching the river flow Web Service XML-RPC, SOAP, WSDL, UDDI HTTP Request, Response, Headers, Cache, Persistant Connection REST Hype or the golden way? Web Service / Webbtjänst

Läs mer

Fastighetsnätets uppbyggnad

Fastighetsnätets uppbyggnad Fastighetsnätets uppbyggnad Vi skall försöka förklara hur fibernätet ansluts till huset och ge exempel på hur man kan bygga sitt eget nät inomhus. OBSERVERA ATT BILDERNA GER EXEMPEL HUR DE OLIKA KOMPONENTERNA

Läs mer

När storleken har betydelse

När storleken har betydelse Datum: 213-1-25 DISKUSSIONSMATERIAL Patrik Sandgren När storleken har betydelse Kostnaden för en mobil digital livsstil baserad på en mobiltelefon med surf via 4G Det trådlösa livet Den 25:e oktober 213

Läs mer

Internet och kommunikation. Kommunikation

Internet och kommunikation. Kommunikation Internet och kommunikation Internet är bara en del av kommunikationsutveckling. Andra typer av kommunikation: - rökpuffar - runskrift - tal - ord - telefon 1 Kommunikation För kommunikation krävs minst

Läs mer

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013?

Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Måste Sveriges 200 000 trygghetslarm bytas ut 2013? Åsa Lindskog Konsumentmarknadsavdelningen Post- och telestyrelsen Johnny Leidegren Leidegren Consulting Projektledare, storskaliga projektet i Sjuhärad

Läs mer

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012

Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet. Juni 2012 Mobile First Video on demand och livesändningar på Internet Juni 2012 1 Om detta dokument Marknaden och tekniken kring film (video on demand och livesändningar) på Internet utvecklas blixtsnabbt. Video

Läs mer

snabbmanual för installation av bredband och telefoni

snabbmanual för installation av bredband och telefoni snabbmanual för installation av bredband och telefoni STARTBOXEN INNEHÅLLER FÖLJANDE UTRUSTNING Modem Nätverkskabel Strömadapter Splitter Testplugg T0087 Bredbandsbolaget 0770-777 000 www.bredbandsbolaget.se

Läs mer

Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation

Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation Vägledning för anskaffning av robust elektronisk kommunikation Anders Rafting Enheten för Robust kommunikation, Nätsäkerhetsavdelningen, PTS Agenda Om infrastrukturen för elektronisk kommunikation Om behovet

Läs mer

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring

Kommunikationssystem grundkurs, 2G1501 Övningar modul 1 Dataöverföring & fysisk infrastruktur 1 Dataöverföring 1 Dataöverföring Syfte: Förstå begreppen dämpning och förstärkning av en signal. Kunna räkna i db och kunna använda det till beräkning av effektbudget. Ha en känsla för sambandet mellan bandbredd (Hz)

Läs mer

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING

VI FIRAR. 5000 kr. Nu bygger vi fibernät! BREDBAND TILL ALLA FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING FRÅN FÖRSTA KONTAKT TILL ANSLUTNING VI FIRAR BREDBAND TILL ALLA 5000 kr + Månadsavgift på 150 kr 1. Intresseanmälan Villaägaren anmäler intresse via formulär på bredbandnu.se 2. Område & prisbild Villaägaren

Läs mer

fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet.

fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet. Skaffa fiber! En liten broschyr för dig som vill ha snabbt, pålitligt och prisvärt internet. Hej! Just nu håller du i en broschyr om fiber. Fiber är den senaste tekniken - nedgrävda kablar som ger dig

Läs mer

EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System. Peer-To-Peer system

EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System. Peer-To-Peer system EDA 390 - Datakommunikation och Distribuerade System Peer-To-Peer system Andreas Bernet 810929-0018 beran@etek.chalmers.se Sektion: Elektroteknik Johan Zhang 820401-1830 zhaj@etek.chalmers.se Sektion:

Läs mer

snabbmanual för installation av Bredband 60

snabbmanual för installation av Bredband 60 snabbmanual för installation av Bredband 60 Startboxen innehåller följande utrustning Modem Splitter Strömadapter Telefonikabel RJ 11 (små kontakter) Nätverkskabel Rak RJ 45 (stora kontakter) Testplugg

Läs mer

Trygghetslarm en vägledning

Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm en vägledning Trygghetslarm är en av flera insatser som bidrar till att ge trygghet för ett stort antal äldre och personer med funktionsnedsättning. I ordet trygghet

Läs mer

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416

En studie av programmet Buddyphone. Delmoment i kursen CSCW 2D1416 En studie av programmet Buddyphone Delmoment i kursen CSCW 2D1416 Niklas Becker e96_nbe@e.kth.se Viktor Erikson e96_ver@e.kth.se Inledning Ett bra exempel på hur ett verklig datorstött samarbete kan te

Läs mer

Vaka Porttelefon. Manual. 20009-06 Vaka Porttelefon

Vaka Porttelefon. Manual. 20009-06 Vaka Porttelefon Manual Porttelefon VAKA axema Sida 1 Copyright Axema Access Control AB, Stockholm 2012. 200xx-sv Vaka manual Axema Access Control AB är ett svenskt säkerhetsföretag som sedan 1992 utvecklar och marknadsför

Läs mer

Utredning om KabelTV och bredband

Utredning om KabelTV och bredband Utredning om KabelTV och bredband Bakgrund Vår nuvarande leverantör av kabeltv, ComHem AB, har sagt upp sitt avtal med oss till 2004-11-15. Man har gjort det mot två bakgrunder: 1. Vårt nät är gammalt

Läs mer

Telefonnätet. Sidorna 97-144, 445-530 i boken

Telefonnätet. Sidorna 97-144, 445-530 i boken Telefonnätet Sidorna 97-144, 445-530 i boken Telefonnätet Telefonnätet är en över hundra år gammal konstruktion Denna föreläsning behandlar Telefonen Telefonväxlar Digitala transmissionsnät SS7 signaleringsnätet

Läs mer

SNABBGUIDE. Så installerar du ADSL-modemet

SNABBGUIDE. Så installerar du ADSL-modemet SNABBGUIDE Så installerar du ADSL-modemet 1 SNABBGUIDE FÖR INSTALLATION Välkommen som ADSL-kund hos Glocalnet! Du har nu fått ditt startpaket och med dessa instruktioner vill vi hjälpa dig att komma igång

Läs mer

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa

IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 Jonas Aronsson 3TEa IPv6 IPv6, sjätte generationens Internetprotokoll, det nya sättet att adressera och överföra data i nätverk. Vad lite mer exakt är detta? Det tänkte jag nu gå igenom i två steg.

Läs mer

Installationshandbok För telefonadapter Vood 322. Telia Bredbandstelefoni Geografiskt riktnummer

Installationshandbok För telefonadapter Vood 322. Telia Bredbandstelefoni Geografiskt riktnummer Installationshandbok För telefonadapter Vood 322 Telia Bredbandstelefoni Geografiskt riktnummer introduktion Förutsättningar för Telia bredbandstelefoni med telefonadapter 3 Det här ska finnas i startpaketet

Läs mer

Övningar - Datorkommunikation

Övningar - Datorkommunikation Övningar - Datorkommunikation 1. Förklara skillnaden på statisk och dynamisk IP konfiguration. Ange även vad som krävs för att dynamisk IP konfiguration ska fungera. 2. Förklara följande förkortningar

Läs mer

Accesstekniker för f r radio

Accesstekniker för f r radio Accesstekniker för f r radio Mattias Heinze Network Expertise Sweden AB mattias.heinze@networkexpertise.com Network Expertise Sweden AB, NX 2004. All rights reserved. Innehåll Vad är r WiMAX och i vilket

Läs mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer

Prislista. för mobilabonnemang, förbetalt kort och Mobilt bredband. Mobilt. Så här får du veta mer LZTA 803 1015 2008-03 Mobilt Prislista Så här får du veta mer För mer prisinformation gå in på www.telia.se eller ring kundtjänst, tel. 90 200 (privat) eller tel. 90 400 (företag) för, förbetalt kort och

Läs mer

Fiber en fiber av renaste glas

Fiber en fiber av renaste glas Fiber en fiber av renaste glas Fibern är en mycket tunn tråd av glas, ungefär lika tunn som ett hårstrå. Tråden är uppbyggd i tre lager. De innersta delarna är tillverkade av ren kvarts, det vill säga

Läs mer

ShoreTel Mobility - Användarguide

ShoreTel Mobility - Användarguide ShoreTel Mobility - Användarguide ShoreTel Mobility är en App för arbetssamtal till Android, iphone, ipad och ipod Touch. Mobility App använder sig av såväl trådlösa WiFi nätverk, mobila datanätverk samt

Läs mer

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa!

MEG. Bredband utan begränsningar. phone 0:- Välkommen till ViaEuropa! Bäst på bredband! Bredband utan begränsningar Internet har utvecklats explosionsartat under det senaste decenniet. 80 procent av alla hushåll har någon form av uppkoppling till Internet idag och det blir

Läs mer

Varför fiber till mitt hus?

Varför fiber till mitt hus? Varför fiber till mitt hus? Innehåll Inledning 1 Vad beror datahastigheten på? 2 Mobilt bredband 3 Fiberanslutning 4 Framtida behov 5 Mina slutsatser 6 Inledning Syftet med denna skrift är att försöka

Läs mer

Guide till ett bättre wifi på kontoret

Guide till ett bättre wifi på kontoret Guide till ett bättre wifi på kontoret De trådlösa routerna och accesspunkterna är centralt för det moderna trådlösa kontoret. De förser datorer, mobiler, surfplattor och skrivare med trådlös access så

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! Söderort maj 2010 Söderort SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har ett av Sveriges kraftfullaste bredbandsnät i din lägenhet?

Läs mer

Guide för att välja fibertjänst

Guide för att välja fibertjänst Guide för att välja fibertjänst Förord Många är vi som i dagarna skall välja nya leverantörer för Internet, TV och telefoni. Sundholmens fiberförening har valt Quadracom som komunikationsopperatör. De

Läs mer

Bergslagens digitala agenda!

Bergslagens digitala agenda! FIBERNÄT I BULLERBYN M A N B Y G G E R U T M Ö J L I G H E T E N T I L L A T T F Å T I L L G Å N G T I L L B R E D B A N D / F I B E R P Å L A N D S B Y G D E N I L I N D E S B E R G S K O M M U N, S K

Läs mer

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN

FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN FIBERNÄT I ARJEPLOGS KOMMUN NU startar vi arbetet för att ordna bredband via fiber, fibernät. Frågorna om fibernätet har varit många. Den vanligaste frågan har varit vad det kostar, en fråga som det inte

Läs mer

Internet Ombord-tjänsten

Internet Ombord-tjänsten Internet Ombord-tjänsten v 0.9 hakan.lindberg@b3it.se Internet ombord ett praktikfall WLAN, UMTS, GSM och satellit En mycket trådlös tjänst Praktiska erfarenheter Vad får SJ? Vad får man som användare?

Läs mer

SB Bredband snabbast i huset!

SB Bredband snabbast i huset! hässelby, blackeberg, bromma, järva 31/5 2010 hässelby, järva, blackeberg, bromma SB Bredband snabbast i huset! AB Svenska Bostäder, Vällingbyplan 2 Box 95, 162 12 Vällingby Du vet väl att du redan har

Läs mer

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3

Grundläggande nätverksteknik. F2: Kapitel 2 och 3 Grundläggande nätverksteknik F2: Kapitel 2 och 3 Kapitel 2 COMMUNICATING OVER THE NETWORK Grundstenar i kommunka;on Tre grundläggande element Message source The channel Message des;na;on Media Segmentering

Läs mer

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008

IP Telefoni en möjlighet som är här nu. Nortech, November 2008 IP Telefoni en möjlighet som är här nu Nortech, November 2008 Agenda presentation Vad är IP Telefoni Historik och marknad Kundvärden och nya möjligheter Framtid och nya aktörer 2 Internet Telefoni Internet

Läs mer

- En möjligheternas utmaning. via fiber

- En möjligheternas utmaning. via fiber Bredband i Skinnskatteberg - En möjligheternas utmaning via fiber Skinnskattebergs kommun Box 101 739 22 Skinnskatteberg Tel: 0222-450 00 bredband@skinnskatteberg.se www.skinnskatteberg.se/bredband 2015

Läs mer

TDTS09 IP telefoni och dess protokoll

TDTS09 IP telefoni och dess protokoll TDTS09 IP telefoni och dess protokoll Erik Johansson(erijo228@student.liu.se) Eric Karlsson (erika440@student.liu.se) Linköpings universitet Linköping Inlämningsdatum: 2011 02-23 Sammanfattning Denna rapport

Läs mer

LexCom Home Certifieringsutbildning

LexCom Home Certifieringsutbildning Digital TV Digital TV finns i flera standarder Idag finns det digitala sändningar i Marknätet DVB -T (Terrest) Satellitsänd DVB -S ( Satellit) Kabel TV CATV DVB -C (Cable) DVB står för Digital Video Broadcasting

Läs mer

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11

BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 BREDBANDSANSLUTNING VIA FIBER TILL BRF STOCKHOLMSHUS 11 Detaljerad information Bakgrund En av bostadsrättsföreningens viktigaste uppgifter är att tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen. De boende

Läs mer