Jag fick 13 rätt i livet

Transkript

1 Forskning för hälsa NUMMER 4/2013 Kunskap om livsstil gav resultat Hjärtstartare räddare i sjönöd Nya rön med svenska hjärtregister Evas hjärtsvikt påverkade hela familjen Arne Hegerfors, drabbad av hjärtinfarkt och stroke Jag fick 13 rätt i livet Stöd forskningen om hjärtinfarkt INSAMLING PÅGÅR DESSUTOM: Minnen efterlyses a Premiär för Prins Daniels anslag a Kläder med koll på hjärtat a Skatteavdrag för dina gåvor a Fråga doktorn om hjärtsvikt a Snygga naglar samlar pengar

2 Innehåll 4/ Anslag. Hjärt-Lungfonden ger 6 miljoner till forskning om tarmfloran. 10 Vägen tillbaka. Arne Hegerfors drabbades av både hjärtinfarkt och stroke. 14 Forskningsmål. Att hitta riskpatienter och ge förebyggande behandling är fokus för stora delar av hjärtforskningen. 16 Testamente. Ring juristen och få råd i frågor som rör ditt testamente. 18 Proppstudie. Unikt samarbete gav överraskande studieresultat. 20 Hjärtsvikt. Eva Hammarlund var bara 46 år när hon drabbades. 23 Korsord. Lös korsordet och vinn boken Hjärtat! På omslaget. Arne kom med i hjärtlaget. Forskning. Stefan James koordinerade studien om trombektomi. Berättandet blev en comeback LEV SÅ NÄRA ditt vanliga liv du kan. Det är rådet Arne Hegerfors vill ge till andra som får en hjärtinfarkt. Inom loppet av ett halvår drabbades han av både hjärtinfarkt och stroke och har på så vis kommit med i hjärtlaget, som han själv säger. Arne Hegerfors medverkar under hösten i Hjärt-Lungfondens kampanj om hjärtinfarkt. För honom har det varit viktigt att få berätta sin historia. Själva berättandet har hjälpt honom tillbaka till ett gott liv. Uppdraget för Hjärt-Lungfonden, med filminspelning och intervjuer, blev en personlig comeback och i detta nummer av Forskning för hälsa kan du läsa Arne Hegerfors berättelse. Har du en egen berättelse om hjärt- eller lungsjukdom som du vill dela med andra? Hör gärna av dig till oss på redaktionen. Det finns många olika sätt att engagera sig i Hjärt- Lungfonden. På vår hemsida har vi samlat goda exempel under vinjetten Engagera dig, se/engagera-dig Under tiden låt dig inspireras av Arne Hegerfors! 27 Fråga doktorn. Professor Cecilia Linde svarar på frågor om hjärtsvikt. 28 Forskning. Hälsoprojekt i Sollentuna gav resultat. 20 Hjärtsvikt. Nu vågar Eva röra på sig igen. Karin Myhrström, redaktör för Forskning för hälsa Forskning för hälsa CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE Ulrica Klettner REDAKTÖR Karin Myhrström, karin.myhrstrom@hjart-lungfonden.se REDAKTIONELL PROJEKTLEDNING Karin Strand, Appelberg, karin.strand@appelberg.com REDAKTÖR Anne Hammarskjöld, Appelberg GRAFISK FORM Jan Sturestig, Appelberg LAYOUT Lena Palmius, Åsa Carlsson, Appelberg OMSLAGSFOTO Oscar Mattsson TRYCK Edita, Västerås. Citera oss gärna, men ange källan. bildades 1904 i kampen mot tuberkulos (tbc). I dag är fondens mål att besegra både hjärt- och lungsjukdomarna. Hjärt-Lungfonden samlar in och fördelar pengar till forskning samt informerar om hjärt-lungsjukdom. Fonden är helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag. Adress Biblioteksgatan 29, Box 5413, Stockholm Telefon Fax Org nr issn E-post info@hjart-lungfonden.se Hemsida Hjärt-Lungfonden har insamlingskonton pg och bg Gåvoservice Öppettider Telefon E-post gava@hjart-lungfonden.se Organisationer med 90-konto kontrolleras regelbundet av Svensk Insamlings kontroll. 90-konto är en garanti för att pengarna används på rätt sätt. 2 Forskning för hälsa

3 Vad hände sedan? Jag har inga men av hjärtinfarkten Tre frågor till Helena Åman som för fyra år sedan intervjuades om sin hjärtinfarkt. Hur mår du i dag? Jag mår bra och har inga men. Innan hjärtinfarkten hade jag knappt tagit en värktablett, så det har varit en omställning att vara beroende av mediciner. Fast det handlar mest om att komma ihåg att ta dem. Jag har också en ärftlig risk för diabetes, men går på regelbundna kontroller och än så länge har jag inte drabbats. Hur har det gått med de nya kost- och motionsvanorna? För det allra mesta håller jag mig till mina goda matvanor. När det gäller motionen har jag ett arbete där jag är i ständig rörelse. Och så har vi skaffat en kolonilott. Det är härligt att kunna öppna dörren och kliva ut i naturen. Här finns alltid något att göra. T Helena Åman berättade om sin hjärtinfarkt i Forskning för hälsa nr 4/2009. Har du några råd till andra som drabbas av hjärtinfarkt? Det är väldigt individuellt hur man upplever en svår sjukdom. Jag kan bara utgå från mig själv när jag säger att jag tidigt bestämde mig för att inte låta det som hände påverka mitt liv mer än absolut nödvändigt. Innan trodde jag att jag var odödlig. Det är omtumlande att påminnas om något annat. Därför var det god hjälp att prata med en kurator. Träningen på Karolinska sjukhuset var också bra. Det var en trygghet att upptäcka hur mycket kroppen faktiskt orkade trots det som hänt. Fetma farligt för diabetiker Kartlagd riskfaktor. Även en måttlig viktökning hos personer med diabetes ökar risken att avlida i hjärtkärlsjukdom. Det visar en svensk studie där man följt cirka personer med nydiagnostiserad diabetes mellan åren 1999 och Personerna, som var mellan 35 och 79 år, grupperades beroende på förändringar i vikt under de första 18 månaderna efter diagnos. Resultaten visar att de som under de första 18 månaderna ökade sin vikt med 3,5 kilo eller mer löpte 63 procent högre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom jämfört med den grupp vars vikt var oförändrad. Detta innebär en utmaning både för sjukvården, som bör se till att patienterna inte går upp i vikt, och för läkemedelsforskningen eftersom många diabetesläkemedel bidrar till viktuppgången. Bodegard et al: Changes in body mass index following newly diagnosed type 2 diabetes and risk of cardiovascular mortality: A cohort study of 8486 primary-care patients T Diabetiker måste hålla koll på vikten för att inte öka risken att dö i hjärt-kärlsjukdom. FOTO: ISTOCKPHOTO SVENSKARNA ENLIGT SIFO: SATSA MER PÅ MEDICINSK FORSKNING! Bra för folkhälsan. Nio av tio svenskar vill att Sverige satsar mer på medicinsk forskning. Det framgår av en Sifo-undersökning som undersökt svenskarnas syn på denna typ av forskning. Lika många anser att det är viktigt att Sverige är världsledande på området. Som främsta skäl anges att Sverige bör vara ett föregångsland. Men också faktorer som att vården och folkhälsan blir bättre till följd av forskningen samt att Sverige behöver behålla och öka sin kompetens inom området väger tungt. 250 löpande forskningsprojekt finansieras varje år av Hjärt- Lungfonden. SOS Alarm blir hjärtsäker zon Viktig vidareutbildning. Samtliga 900 anställda vid SOS Alarm ska få vidareutbildning i hjärt-lungräddning, HLR. Företaget har redan installerat hjärtstartare på sina 16 arbetsplatser runt om i landet. Operatörerna använder sina kunskaper och guidar allmänheten i HLR när de tar emot nödsamtal som rör hjärtstopp. Forskning för hälsa 3

4 STROKE SLÅR HÅRT MOT MÄN Stora könsskillnader. Män riskerar betydligt större hjärnskador än kvinnor efter stroke. Det visar en studie som genomförts av en forskargrupp i Lund. Studien baseras på laboratorieförsök där man för första gången har använt blodkärl från mänsklig hjärnvävnad och skapat förhållanden som efterliknar effekterna av en stroke. Tidigare försök har enbart baserats på andra slags blodkärl eller material från djur. Studien fokuserar särskilt på könsskillnader. Efter stroke sker förändringar i hjärnan som får blodkärlen att dras samman, något som hämmar blodflödet och förvärrar skadorna i hjärnan. Studien visar att den skadliga sammandragningen av hjärnans blodkärl efter stroke är väsentligt större hos män än hos kvinnor och resultaten är viktiga för att öka förståelsen för att behandlingen av stroke bör anpassas utifrån kön. a Denna forskning är möjlig tack vare dina gåvor. Vetenskap bakom goda matråd Omfattande genomgång. Den som vill minska risken för hjärt- och kärlsjukdom, cancer, övervikt och typ 2-diabetes ska äta mer grönsaker, frukt och bär, fisk, oljor och fullkorn. Och mindre läsk, godis, vitt mjöl, rött kött, charkuterivaror och smör. Det är slutsatsen av de nya gemensamma Nordiska näringsrekommendationerna, NNR, som ligger till grund för kostråd i de nordiska länderna. De Nordiska näringsrekommendationerna handlar om hur barn, vuxna och gamla ska äta för att må bra på kort och lång sikt. En omfattande genomgång av tusentals vetenskapliga studier om mat och hälsa ligger till grund för nya NNR som är en uppdatering av upplagan från Bara studier som håller en hög vetenskaplig nivå har inkluderats. Över hundra experter från hela Norden har deltagit i arbetet. Särskilt fokus har lagts på områden där det EDe nya Nordiska näringsrekommendationerna fokuserar på helheten i kosten. FOTO: ISTOCKPHOTO kommit mycket ny forskning, som fett, kolhydrater och D-vitamin. En nyhet är att nya NNR mycket tydligare lyfter fram helheten i kosten. NNR beskriver detaljerat vilken mängd av olika näringsämnen, exempelvis vitaminer, mineraler och protein, som främjar hälsan på både kort och lång sikt. NNR beskriver också fysisk aktivitet och olika slags matvanors betydelse för hälsan. Källa: Livsmedelsverket Staffan Josephson leder europeiskt hjärtnätverk Hedersuppdrag. Hjärt- Lungfondens generalsekreterare Staffan Josephson är ny ordförande i European Heart Network (EHN), där Hjärt-Lungfonden är medlem. Brysselbaserade EHN är en sammanslutning av stiftelser och medlemsorganisationer i 24 europeiska länder som alla har hjärtats funktion i fokus. Genom påverkansoch nätverksarbete arbetar EHN för att förebygga och motverka kardiovaskulära sjukdomar. Staffan Josephson är professor i organisk kemi och har mångårig erfarenhet av arbete med EHN. Hjärt-Lungfondens generalsekreterare Staffan Josephson. 4 Forskning för hälsa

5 Påverkar tarmfloran hjärnan? Intressanta samband. Forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg har gjort studier som tyder på att bakterierna i tjocktarmen kan tala med hjärnan och påverka både fettförbränningen och aptiten. Studierna är än så länge enbart gjorda på möss, men fynden är intressanta. Bland annat har forskarna kunnat konstatera att två ämnen som minskar fetma i högre grad produceras i hjärnan hos möss som helt saknar tarmbakterier än hos andra. Alla däggdjur, inklusive människan, har bakterier i tarmen som underlättar nedbrytning och upptagning av näringsämnen. I nästa steg vill forskargruppen vid Sahlgrenska akademin ta reda på om resultaten av musstudierna är giltiga även för människor och om en persons tarmflora kan ge honom eller Bakterierna i tjocktarmen verkar kunna tala med hjärnan. E henne en hungrig hjärna som ökar risken för fetma. Schéle et al: The gut microbiota reduces leptin sensitivity and the expression of the obesity suppressing neuropeptides proglucagon (Gcg) and brain-derived neurotrophic factor (Bdnf) in the central nervous system FOTO: GETTY IMAGES Drömmen är att vi ska kunna bota strokepatienter genom att ändra tarmfloran. Professor Fredrik Bäckhed, mottagare av Prins Daniels anslag till särskilt lovande yngre forskare Utbildningsnivån påverkar hjärtsjuklighet Lågutbildade svenskar insjuknar och dör betydligt oftare i hjärt-kärlsjukdom än de med högre utbildning. Det framgår av Hjärtrapporten 2013, Hjärt-Lungfondens årliga sammanställning av hjärthälsoläget i Sverige. Sociala skillnader. Risken att insjukna och dö i hjärtkärlsjukdom avgörs allt mer av hur lång utbildning man har och vilken socioekonomisk grupp man tillhör. I Hjärtrapporten 2013 har Hjärt-Lungfonden sammanställt data från bland annat Socialstyrelsen och Statens folkhälsoinstitut som visar att de med låg utbildning i betydligt högre utsträckning än de med högre utbildning drabbas av hjärtinfarkt. Detta gäller inte minst yngre kvinnor. I de flesta åldersgrupper insjuknar allt färre i hjärtinfarkt, men bland kvinnor i åldersgruppen år med enbart grundskoleutbildning har insjuknandet ökat. En pilotstudie som gjorts inom ramen för den stora svenska studien SCAPIS, Swedish Cardiopulmonary Bioimage Study, visar dessutom på stora skillnader i förekomsten av hjärt-kärlsjukdom mellan olika bostadsområden. Pilotstudien genomfördes i Göteborg och visar att hjärt-kärlsjukdom är mer än dubbelt så vanligt bland de som bor i ekonomiskt mindre välbeställda områden jämfört med de som bor i mer välbeställda områden. Sammanställningen visade också att diabetes är mer än tre gånger så vanligt i de socioekonomiskt svagare områdena. Kända riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom som fetma och rökning var dessutom betydligt vanligare i de mindre välbeställda områdena. Socialstyrelsens siffror avseende hela riket förstärker bilden. De som har enbart grundskoleutbildning röker mest, rör sig minst och har störst förekomst av fetma. Några siffror: År 2011 löpte kvinnor med eftergymnasial utbildning 60 procent lägre risk att drabbas av hjärtinfarkt jämfört med dem med enbart grundskoleutbildning. För män var motsvarande siffra 40 procent. Dödligheten i akut hjärtinfarkt följer samma mönster. Bland personer med enbart grundskoleutbildning låg dödligheten 2011 på drygt 20 procent medan den bland personer med eftergymnasial utbildning var 14 procent. Pilotstudien inom ramen för SCAPIS visade att 31 procent av dem som bor i socioekonomiskt svaga områden är feta, att jämföra med 13 procent i de mer välbeställda områdena. I de mindre välbeställda områdena rökte 22 procent jämfört med 7 procent i de mer välbeställda områdena. Läs mer om hjärthälsoläget i Hjärtrapporten Den finns att beställa i tryckt form eller ladda ner som pdf från skrifter 60 procent av de som opereras för övervikt blir botade från sin diabetes på kort sikt. ALLT FLER KVINNOR DÖR I KOL Negativ utveckling. Allt fler kvinnor avlider i kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL. Det visar nya beräkningar från Hjärt-Lungfonden utifrån statistik från Socialstyrelsens dödsorsaksregister. Siffrorna visar att andelen kvinnor som avlider i KOL har ökat med 32 procent under den senaste tioårsperioden, medan andelen avlidna män minskade med 1 procent. I absoluta tal var det kvinnor och män som avled i sjukdomen Forskning för hälsa 5

6 Fler yngre får hjärtsvikt En ny studie visar på en kraftig ökning av hjärsvikt bland unga i Sverige. Ärvd riskfaktor. Antalet fall av hjärtsvikt bland personer mellan 18 och 44 år ökar kraftigt i Sverige. I gruppen år var ökningen 50 procent mellan 1987 och 2006 och i gruppen år var den 43 procent under motsva- rande tid. Det visar en studie som forskare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg har gjort. Forskargruppen har studerat fler än personer som fått diagnosen hjärtsvikt på sjukhus mellan 1987 och Resultaten visar att antalet fall av hjärtsvikt i åldrarna år har minskat sedan mitten av 1990-talet medan antalet fall alltså ökat i yngre åldersgrupper. Sjukdomen hypertrof kardiomyopati, som i hög grad är ärftlig, svarar för en stor del av ökningen. I de äldre åldersgrupperna är det i första hand genomgången hjärtinfarkt och högt blodtryck som orsakar de flesta fall av sjukdomen. Barasa et al: Heart failure in young adults: 20-year trends in hospitalization, aetiology, and case fatality in Sweden Nytt mål för högt blodtryck Nya riktlinjer. Det europeiska hypertonisällskapet ESH presenterade under hösten nya riktlinjer för behandling av högt blodtryck som innebär att blodtrycket för riskpatienter inte behöver sänkas lika mycket som man tidigare strävat efter. Den generella målnivån för blodtryck ligger kvar på 140/90 mmhg och omfattar nu även riskpatienter, för vilka målnivån tidigare låg på 130/80 mmhg. För personer med typ 2-diabetes rekommenderas dock fortfarande en kraftigare sänkning av det diastoliska, undre, trycket till 85 i stället för 90. FOTO: ISTOCKPHOTO Ge minst 2000 kronor om året och minst 200 kronor varje gång. En bra idé är månadsgåvor. FEB JAN DEC Påföljande år får du tillbaka 25 procent av din gåva från skatteverket Du kan göra skatteavdrag för dina gåvor Koll av kontrolluppgiften. Sedan 2012 är det möjligt att göra skatteavdrag för gåvor till utvalda organisationer. Det innebär att forskningen kan få mer pengar utan att du behöver ge mer i slutänden. Förutsatt att du ger tillräckligt mycket till välgörenhet kan du enkelt få tillbaka delar av beloppet via skatten. Du får göra ett avdrag på max 25 procent av gåvobeloppet upp till högst kronor per person och år om du har: gåvotillfälle, och under året. I slutet av januari 2014 skickar Hjärt-Lungfonden kontrolluppgifter till Skatteverket avseende gåvor skänkta under Håll utkik i brevlådan! APRIL MARS MAJ JUNI JULI AUG NOV OKT SEPT Om du vill vara säker på att nå upp till miniminivån på kronor, varför inte ge en julgåva till forskningen? Kom ihåg att gåvan måste vara på minst 200 kronor och vara Hjärt-Lungfonden tillhanda senast 31 december, men gärna före jul. I normalfallet behöver Skatteverket 25% du inte göra något för att få skattereduktionen. Hjärt-Lungfonden tar hand om all administration med Skatteverket och beloppet kommer att vara förtryckt i din inkomstdeklaration. Sätt gärna in årets sista gåva före jul! På finns mer information om skattereduktion på gåvor. Du kan också ringa Skatteverket, telefon Forskning för hälsa

7 6 miljoner till forskning om tarmfloran Professor Fredrik Bäckhed har tagit emot Hjärt-Lungfondens första anslag till särskilt lovande yngre forskare ur Prins Daniels hand. Nytt anslag. Fredrik Bäckhed, professor vid Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har tilldelats Hjärt- Lungfondens första anslag till särskilt lovande yngre forskare. Anslaget har fått Prins Daniels namn och delas också ut av Prins Daniel i hans egenskap av hedersledamot i Hjärt-Lungfondens styrelse. Fredrik Bäckhed får anslaget för sin forskning om tarmflorans betydelse för utvecklingen av hjärtkärlsjukdom. Forskningsanslaget består av sex miljoner kronor som fördelas över tre år och ges till banbrytande svensk hjärt-lungforskning som bedöms få stor betydelse för patienter. Det här är ett erkännande från Hjärt-Lungfonden som betyder oerhört mycket för forskningen. Pengarna kommer att ge mig och min forskargrupp unika möjligheter att satsa helhjärtat på Fredrik Bäckhed tog i oktober emot ett helt nytt anslag från Hjärt- Lungfonden. att undersöka kopplingen mellan tarmfloran och hjärtkärlsjukdom, säger Fredrik Bäckhed. Fredrik Bäckheds forsk - ning handlar om att undersöka hur bakteriefloran i tarmen ser ut hos patienter med åderförfettning. Genom att identifiera bakterier som utgör en riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom kan forskarna lära sig att förutspå vem som riskerar att drabbas av allvarlig sjukdom. FOTO: GUSTAV MÅRTENSSON FETMA ORSAKAR HJÄRTSVIKT OCH DIABETES Riskgen förklaring. För första gången har forskare kunnat visa hur sambandet mellan fetma och olika hjärtkärlsjukdomar ser ut. Boven i dramat är en riskvariant av den gen som reglerar aptiten och som orsakar fetma. Det är ett internationellt forskarlag lett av forskare vid Uppsala universitet som som nu funnit orsaken tilldet aktuella sambandet. Forskarna har studerat en genvariant till FTO-genen, som är genen som reglerar aptiten. Riskvarianten är vanlig och varje kopia av den ökar BMI med 0,3-0,4 enheter. Studien bekräftar sambandet mellan högt BMI och sjukdomar som hjärtsvikt, diabetes, högt blodtryck och blodfettsrubbningar. Fall et al: The Role of Adiposity in Cardiometabolic Traits: A Mendelian Randomization Analysis a Denna forskning är möjlig tack vare dina gåvor. Hjärtsäkrar via Facebook Vinnare. I november blir Forsmark byastuga i Storumans kommun en hjärtsäker zon. Det är resultatet av Hjärt- Lungfondens bildtävling på Facebook som pågick under september. Från hela landet inkom närmare hundra bilder på platser att hjärtsäkra och när tävlingen avslutades hade röster lagts på bidragen. Vann gjorde arbetsterapeuten Johanna Sundin, som nominerade Forsmark byastuga. Under en ceremoni i november får hon placera ut hjärtstartaren och gå en utbildning i hjärt-lungräddning tillsammans med fyra vänner. Läs mer om vinnaren på se/59-hjartstopp Forskning för hälsa 7

8 FOTO: MARIE ÅHFELDT Start för världens största befolkningsstudie Kartlägger risker. Arbetet med att bygga upp världens största informationsbank SCAPIS (Swedish Cardio- Pulmonary bioimage Study) fortsätter. I slutet av oktober startade Sahlgrenska universitetssjukhuset sin del av den fullskaliga studien. Förra året genomfördes en lyckad pilotstudie av SCAPIS vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och Göteborgs universitet. Då fick personer genomgå omfattande hälsoundersökningar med bland annat skiktröntgen, ultraljudsundersökningar, lungfunktionstester och tester av blodsocker- och kolesterolnivåerna. SCAPIS drivs av Hjärt- Lungfonden i samarbete med universitetssjukhusen i Sverige. Under förutsättning att tillräckligt med medel kan samlas in för finansieringen kommer SCAPIS-studien att omfatta ETotalt kommer svenskar att undersökas och ingå i SCAPIS. Data som blir nyckeln till mer individanpassad behandling svenskar i åldern år, vilket gör detta till den största befolkningsstudien hittills av hjärt- och lungsjukdomar i Sverige. När SCAPIS är uppbyggd kommer den att ge unika möjligheter till fortsatt forskning. I framtiden hoppas forskarna kunna förutse vem som riskerar att drabbas av sjukdom och individanpassa behandlingar på ett helt annat sätt än vad som är möjligt i dag. BÄTTRE DIAGNOSTIK AV SVÅR HJÄRTSJUKDOM Nygammal teknik. Stora framsteg inom den medicinska avbildningstekniken gör det möjligt att tidigt upptäcka inlagringar av proteinplack i hjärtat. En tidig diagnos är avgörande för en lyckad behandling. Hjärtamyloidos kallas det tillstånd som innebär att mycket stora mängder proteinplack successivt inlagras i hjärtat och försämrar dess funktion. Tillståndet är dödligt om det inte upptäcks och behandlas i tid. Hittills har det krävts ett vävnadsprov för att fastställa diagnosen hjärtamyloidos, men nu har forskare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala upptäckt att en avbildningsteknik som kallas PET, positronemissionstomografi, i kombination med ett specifikt spårämne kan upptäcka plack i hjärtat. Tekniken har sedan några år tillbaka använts för att upptäcka proteinplack i hjärnan, vilket är vanligt vid Alzheimers sjukdom. Antoni et al: In Vivo Visualization of Amyloid Deposits in the Heart with 11C-PIB and PET Prova Bingo och skraplotter just nu får du 50 kr att spela för PostkodLotteriet säljer lotter, bingospel och skraplotter där våra kunder får dela på hundratals miljoner per år. Överskottet skänker vi sedan till de organisationer som vi stödjer. Förra året fick våra lottköpare dela på 1,2 miljarder kronor! Under samma period bidrog de till att vi kunde dela ut över 1 miljard till Hjärt-Lungfonden och våra övriga 43 förmånstagare. Testa våra spel på nätet helt gratis För att kunna bidra med ännu mer pengar till våra förmånstagare kan du numera skrapa lotter och spela Bingo på nätet. På skrap lotterna som du också kan skrapa i mobilen är det vinst på i snitt var tredje lott! Har du inte redan gjort det gå in på postkodlotteriet.se och skapa ett konto nu så får du 50 kr att spela för med chans att vinna upp till en miljon! Du hittar alla våra lotter och spel på postkodlotteriet.se 8 Forskning för hälsa

9 FOTO: JAN BERG Hur många extra år får jag leva? Räddar liv 1 Räddar liv 2 Elektrodress är en dräkt som stimulerar muskler på barn med exempelvis spasmsjukdomar. Den är resultatet av ett samarbete mellan företaget Inerventions och Högskolan i Borås. Smarta textilier i sjukvårdens tjänst Utvecklade fibrer. Kläder som mäter både hjärtaktivitet och andning, EEG-övervakning med hjälp av ett tunt textilnät, stickade blodådror som kan användas vid bypassoperationer det låter som science fiction, men tekniken finns och väntar bara på att användas. Det är Högskolan i Borås som inom ramen för sin forskningsmiljö Smart Textiles utvecklar textilfibrer som bland annat kan användas inom sjukvården. Den senaste nyheten från Smart Textiles är en fiber som skapar elektricitet när den utsätts för rörelse. Det gör att kläder som tillverkas av den aktuella fibern kan mäta både hjärtaktivitet och andning och därmed användas både inom sjukvården och i hemvården. En annan typ av smart textil under utveckling är ett tunt elektrodband som i form av ett mjukt nät skulle kunna fungera som övervakningshätta och registrera EEG hos såväl tidigt födda bebisar som epilepsipatienter. En stickad blodåder, så kallad y-graft, har redan testats på grisar och kan i framtiden komma att användas vid bypassoperationer och då ersätta kärl som tas från patientens ben. Andra smarta textilidéer som är under arbete är sängkläder som mäter EKG och kläder som kyler vid extrem hetta. För att inte tala om luktfria strumpor! hjärtstartare fanns i Sveriges hjärtstartarregister i oktober Räddar liv 3 arne hegerfors, drabbad Känner du någon som har en hjärtsjukdom? Det är den av alla sjukdomar som flest människor dör av i Sverige. Jag är själv drabbad som du kanske vet. Tack vare hjärtforskningen och skickliga läkare kan jag ändå leva vidare. I genomsnitt får den som drabbas idag 12 extra levnadsår jämfört med hur det var för bara trettio år sedan. Här ser du tre exempel på forskningsframsteg som bidragit till denna utveckling. Räddar liv nr 1 är en stent. Ett litet metallnät som används för att vidga och förstärka dåliga blodkärl så att blodet kan passera. Räddar liv nr 2 är en pacemaker, en klassiker uppfunnen här i Sverige för länge sedan. Den har räddat livet på tusentals människor genom åren. Räddar liv nr 3 är en betablockerare, en medicin som hjälper många hjärtpatienter att leva fullgoda liv trots allvarlig hjärtsjukdom. Hjärtforskning är både nutid och framtid. Hjärt-Lungfonden samlar in pengar till den svenska hjärtforskningen och många av de livsviktiga genombrotten har kunnat genomföras tack vare gåvor från svenska folket. Ge din julgåva. En gåva till forskningen är den kanske viktigaste julgåvan du kan ge dig själv och alla du tycker om. Ring in din julgåva på eller gå in på vår hemsida tillsammans räddar vi liv pg Forskning för hälsa 9

10 Ett budskap från hjärtat Inom loppet av ett halvår drabbades Arne Hegerfors, 71 år, av hjärtinfarkt och stroke. Jag är överraskad över hur många som insjuknar eller är i riskzonen för hjärtinfarkt. När man har kommit med i hjärtlaget förstår man att det är en folksjukdom, säger han. TEXT ELISABETH TAPIO NEUWIRTH FOTO THRON ULLBERG 10 Forskning för hälsa

11 Forskning för hälsa 11

12 Vården jag fick är den bästa och finaste man kan tänka sig. Den räddade livet på mig. Det är en ren slump att vi träffas på dagen två år efter hjärtinfarkten. Den 17 september 2011 drabbades Arne Hegerfors, Sveriges mest folkkäre sportkommentator, av en massiv hjärtinfarkt. Med svåra bröstsmärtor kördes han i ilfart med ambulans till Karolinska universitetssjukhuset där ett akutteam genomförde ballongvidning av det tilltäppta kärlet. Men komplikationer tillstötte, hjärtats pumpförmåga var dålig och han drabbades även av hjärtflimmer. Det var på målsnöret att han klarade sig. Det förstod jag först så småningom. När jag var på intensivavdelningen passerade andra patienter i en stadig ström. De stannade några dagar, medan jag låg kvar i två veckor. När det var som mest kritiskt hade jag en sjuksköterska vid min sida dygnet runt, berättar han. Han kallar hjärtinfarkten en smäll, men som till slut besegrades. Vården jag fick är den bästa och finaste man kan tänka sig. Den räddade livet på mig. ETT HALVÅR EFTER hjärtinfarkten kom nästa slag: När han vaknade på morgonen och knäppte på teven kunde han inte längre se på vänster öga. Några dagar senare gjordes en skiktröntgen som visade att en blodpropp hade fastnat i hjärnans syncentrum. Vidvinkelseendet på vänster öga är förlorat och synen på det högra har försämrats. Arne Hegerfors älskar böcker och i sitt yrke som sportjournalist har han inte bara förlitat sig på sin skickliga berättarförmåga utan även på sin blick för detaljer. I dag läser han med stor ansträngning och det har blivit svårare att ta sig fram i Stockholms folkvimmel. Men just i dag kan Arne Hegerfors lägga ytterligare en personlig triumf till handlingarna. Han har promenerat ut till Djurgården ensam, utan sällskap. Det är ett stort framsteg. På grund av synbortfallet har jag svårt att hitta referenspunkter och tappar lätt orienteringen. Men här är jag, säger han med det där pigga, vänliga, välbekanta leendet. HAN ÄR EN MAN MED TUR, en obotlig optimist, en rastlös, humoristisk och nyfiken själ. Det är inte just de orden han använder själv, men när han berättar om karriären, vännerna, hustrun och de tre vuxna barnen är det uppenbart att han är tacksam över att ha lyckats pricka in 13 rätt i livet. Hans mantra har varit allt ordnar sig. Men perioden efter hjärtinfarkten var trots allt tuff. Arne Hegerfors kände sig trött, nedstämd och självförtroendet fick en törn. Jag ville fortsätta med mitt arbete som jag älskar, men jag var osäker på om jag skulle klara av det, säger han. Medvetenheten om att han hade snuddat vid döden och oron för en ny hjärtinfarkt tog ut sin rätt. Många nätter blev sömnlösa. Hans far drabbades av en hjärtinfarkt i exakt samma ålder. Efter en andra infarkt avled han. Min hjärtinfarkt beror troligen på ärftliga faktorer, men att jag skulle drabbas igen ansåg mina läkare som osannolikt. Den kunskap, behandling, vård och de läkemedel som man får i dag går inte att jämföra med vad min pappa fick, säger han. Familjen slöt upp kring honom, och alla de uppmuntrande ord han sagt till sina barn fick han nu höra från dem. Hustrun Kerstin vek aldrig från hans sida och hon följde med till alla läkarbesök för att ställa frågor och lyssna in vad som sades. Gnistan kom tillbaka och Arne Hegerfors kände att han ville göra en insats: sprida information om hjärtinfarkt, berätta hur vanligt det är och hur viktig forskningen är. Tre av mina bästa vänner har pacemaker. Jag själv är drabbad av hjärtinfarkt. Jag funderade på att kontakta Hjärt-Lungfonden, och plötsligt en 12 Forskning för hälsa

13 Personligt Namn: Arne Hegerfors Ålder: 71 år Yrke: Sportjournalist och föreläsare Familj: Hustrun Kerstin, tre vuxna barn och ett barnbarn. Bor: Stockholm Fritidsintresse: Jag promenerar cirka två timmar per dag i Lill-Jansskogen. Det mår jag bra av fysiskt och mentalt. Jag är i bättre form än någonsin. Mitt råd till den som drabbas av hjärtinfarkt: Med den vård och de mediciner som finns i dag går det att leva ett bra liv. Lev så nära ditt vanliga liv du kan, om inte läkarna avråder dig. Mitt liv påminner om det jag hade tidigare, och nu har jag gett mig tusan på att komma tillbaka! Forskning för hälsa 13

14 Mål för forskningen: Stöd forskningen om hjärtinfarkt INSAMLING PÅGÅR Förebyg dag ringde telefonen och jag fick en förfrågan om att delta i en av kampanjerna. Jag ville inget hellre. Utan forskningens framsteg hade jag inte levt i dag, säger han. För Arne Hegerfors blev uppdraget en personlig comeback. Inspelningen gick fint, budskapet han förde fram kom från hjärtat och gick rakt igenom teverutan. Självförtroendet växte. När han 2012 blev inbjuden till ett fullsatt Globen som prisutdelare på Idrottsgalan höll han ett tal om sin hjärtinfarkt som rörde till tårar. Stroken hade jag kunnat vara utan. Synbortfallet är en sorg. Men det går att få glädjen och lusten tillbaka och i dag är allt försumbart förutom min familj. Den är fantastisk. Vid bordet sitter två personer: Arne Hegerfors och Forskning för hälsas reporter. Inte ett öga är torrt. Hjärtinfarkt En skrift om vad som händer under och efter infarkt :42: dog cirka svenskar i akut hjärtinfarkt. Hjärt-Lungfondens mål är att halvera dödstalen på tio år. I dag dör cirka svenskar i akut hjärtinfarkt varje år. Det betyder att fler liv räddas varje år jämfört med år Med ytterligare forskning kan ännu fler liv räddas. Alla gåvor till Hjärt-Lungfonden utgör därför en viktig del i arbetet med att nå målet. Under november och december har Hjärt-Lungfonden fokus på hjärtinfarkt och samlar in pengar till förmån för forskning och information kring sjukdomen. Du är också välkommen att stödja forskningen, Pg Bg Läs mer om hjärtinfarkt i Hjärt-Lungfondens skrift Hjärtinfarkt. Den finns att beställa i tryckt form, eller ladda ner den som pdf från Hjärtinfarkt drabbar tiotusentals människor varje år. Forskningen går framåt och allt fler överlever. Inom en överskådlig framtid hoppas forskarna kunna förbättra läget ytterligare via metoder och behandlingar som förebygger hjärtinfarkt. I MÅNGA FALL är det ärftlighet som ligger bakom en hjärtinfarkt. Till de traditionella, ärftliga riskfaktorerna hör främst olika former av höga blodfettsvärden, något som är lätt att upptäcka och som i dag behandlas på effektiva sätt. Men precis som så mycket annat i livet är inget svart och vitt, snarare finns otaliga gråzoner att utforska. Även om man bär på ärftliga faktorer är det inte säkert att man drabbas själv. I andra fall drabbas människor av hjärtinfarkt trots att riskfaktorerna saknas. Denna grupp är intressant för oss forskare. Hur kan vi hitta personer som är i riskzonen för hjärtinfarkt trots att det inte finns några mätbara faktorer, och vilken typ av behandling ska dessa få? säger Jan Nilsson, professor i experimentell hjärt-kärlforskning vid Lunds universitet och ordförande i Hjärt-Lungfondens Forskningsråd. Han berättar att hos de allra flesta vuxna finns inflammerad blodkärlsvävnad som kallas aterosklerotiskt plack. I normala fall är placket stabilt, fast förankrat i blodkärlsväggen och relativt beskedligt så länge det inte bryts loss. Om inflammationen lägger sig skapas ett bindvävsärr i blodkärlet som inte är särskilt farligt, säger Jan Nilsson. Om placket är instabilt är hälsorisken desto större. Inflammationen är mer 14 Forskning för hälsa

15 gande behandling aggressiv och placket utvecklas till något som liknar en varböld. Bindväven i blodkärlet försvagas av inflammationen och slits sönder när placket spricker. När det brister skapas en blodpropp som täpper till kärlet. Om placket går sönder i ett halskärl färdas proppen till hjärnan och man drabbas av stroke. Vi har effektiva läkemedel mot höga blodfetter, högt blodtryck och mediciner som minskar blodproppsbildning. Dessa behandlingar påverkar dock inte själva sjukdomsprocessen i plackbildningen, vilket är ett viktigt forskningsområde, säger Jan Nilsson. I ett förfettat kranskärl bildas en inlagring i kärlväggen som kallas plack. Om placket brister aktiveras blodplättarna, blodet koagulerar och bildar en propp som stoppar blodflödet och orsakar syrebrist i delar av hjärtmuskeln. I DAG VET MAN att inflammationen driver den negativa processen i placket och att den styrs av immunsystemet. I placket finns kroppsegna ämnen som ändrar struktur, vilket bidrar till att immunförsvaret missleds att tro att det rör sig om främmande ämnen som måste attackeras. Det i sin tur bidrar till att inflammationen ökar. Om vi kan hitta personer i ett tidigt skede som löper stor risk att drabbas av hjärtinfarkt och ge intensiv behandling som minskar inflammationen är mycket vunnet, säger Jan Nilsson. Forskare undersöker därför olika ämnen som läcker ut ur placket och som kan spåras i blodbanan. I framtiden kan sannolikt ett blodprov ge svar på om det förekommer farligt plack i kärlväggen. Moderna bildåtergivningstekniker är också viktiga verktyg som kan avslöja farligt plack. Inom det här området ställs hoppet till datortomografi, magnetröntgen och nya ultraljudstekniker. De här metoderna gör att vi kan se kärlväggen. Efter en behandling kan vi också se om den fungerade, det vill säga om placket i kärlväggen ser ofarligare ut, säger Jan Nilsson. För att komma åt själva sjukdomsutvecklingen måste forskarna hitta behandlingar som påverkar placket - en utmaning och fin balansgång eftersom immunförsvaret är inblandat i processen. I flera forskningsprojekt försöker man blockera olika ämnen som startar inflammationen. I andra projekt försöker forskare få fram dels ett vaccin, dels ett antikroppsbaserat läkemedel som på skilda sätt gör att immunförsvaret inte överreagerar utan läker placket. Inom några år har vi sannolikt kommit så långt att vi kan testa behandlingarna på människa, men än är vi inte där, säger Jan Nilsson. TEXT ELISABET TAPIO NEUWIRTH FOTO TOBIAS OHLS Personer utan riskfaktorer kan drabbas av hjärtinfarkt. Detta intresserar professor Jan Nilsson. RISKFAKTORER Forskningen har gett oss omfattande kunskap om riskfaktorerna för hjärtkärlsjukdom. En del går att påverka, andra inte. Arv, ålder och kön är exempel på riskfaktorer som inte går att påverka. Hjärt-kärlsjukdom kommer med stigande ålder hos både män och kvinnor, men män drabbas av hjärtinfarkt i genomsnitt tio år tidigare än kvinnor. När det gäller arvet vet man att olika arvsanlag kan göra att kroppen inte omsätter blodfetter och blodsocker på ett naturligt sätt. Mycket forskning återstår dock att göra för att man ska förstå varför bara vissa drabbas av exemeplvis hjärtinfarkt och andra inte. Bland övriga riskfaktorer för hjärtinfarkt finns sjukdomstillstånd som högt blodtryck, blodfettsrubbningar och diabetes. I synnerhet sambandet mellan diabetes och hjärt-kärlsjukdom är ett angeläget område för forskarna. Personer med diabetes löper två till fyra gånger större risk att drabbas av hjärtinfarkt och stroke än befolkningen i övrigt och riskökningen är särskilt tydlig hos yngre. Forskning för hälsa 15

16 Alla kan ha hjälp av ett test TESTAMENTSKOLAN DEL 4 I det sista avsnittet av Testamentskolan tar vi upp några frågor som är extra viktiga att tänka på när man vill upprätta ett testamente. Jurist var tydlig och var noga med tillägg och ändringar. Att tänka på skattebefrielse för insamlingsorganisationer. Vittne 1 Vittne 2 Testamente två vittnen samtidigt närvarande. ring för att få råd. DET ÄR LÄTT ATT KONSTATERA att i princip alla behöver ett testamente. Makar med endast gemensamma barn ärver varandra enligt lag men bör upprätta ett testamente för att förordna att det som barnen ärver efter dem blir enskild egendom. Makar som saknar barn eller endast har gemensamma barn och som inte vill att enskild egendom ska ärvas av den andre maken måste förordna om det i testamente. Ensamstående eller sambor utan barn som inte vill att föräldrar eller syskon ska ärva dem behöver ett testamente. Den som vill skänka ett belopp eller del av sin kvarlåtenskap till välgörande ändamål måste ha ett testamente. En person utan legala arvingar måste ha ett testamente om inte Allmänna Arvsfonden ska få hela kvarlåtenskapen. Den viktiga bevittningen Det är otroligt viktigt att två vittnen är samtidigt närvarande, i samma rum, när bevittningen sker. I ett rättsfall från 1978 har Högsta Domstolen ogiltigförklarat ett testamente som har bevittnats av två arbetskamrater till testamentsgivaren som vid tillfället för bevittningen befann sig i två olika, men angränsande, arbetsrum. Tydlighet Alltför ofta händer det att testamenten är svårtolkade. Det är därför extra viktigt att skriva ett testamente klart och tydligt så att det inte finns utrymme för olika tolkningar. Var försiktig med testamentsmallar. Många gånger blir det rätt men det kan också bli väldigt fel för att man inte känner till innebörden av de olika juridiska termerna. Det är också viktigt att ange ett organisationsnummer om man vill testamentera till en insamlingsorganisation eller en fond så att det inte råder någon tvekan om vilken organisation man avser. Ett gott råd är att alltid konsultera en jurist när man önskar upprätta ett testamente. Tillägg, ändringar och återkallelse För tillägg till och ändringar i testamente gäller samma krav som för ordinarie testamenten, alltså en skriftlig handling som undertecknats av testator och bevittnats av två samtidigt närvarande vittnen. Vittnena ska känna till att det är ett testamente de bevittnar men de behöver inte veta vad som står i testamentet. För återkallelse av ett testamente gäller inga formkrav, men ofta sker återkallelsen genom ett nytt testamente. Stryk inte i testamentet, det finns alltid risk för att strykningen betraktas som en ändring av testamentet som då inte uppfyller formkraven och därför betraktas som ogiltigt. Det absolut säkraste är att alltid upprätta ett nytt testamente oavsett om man önskar göra ett tillägg, ändra i eller upphäva sitt testamente. Skattebefrielse för insamlingsorganisationer Insamlingsorganisationer som exempelvis Hjärt-Lungfonden är 16 Forskning för hälsa

17 amente skattebefriade och betalar ingen kapitalvinstskatt på försäljning av fastigheter, aktier etc. Vill man göra ett testamentsförordnande till förmån för en insamlingsorganisation är det därför viktigt att testamentet skrivs på rätt sätt. En formulering som inte är ovanlig i framför allt gamla testamenten är följande Samtliga mina värdepapper och min fastighet ska säljas av dödsboet och därefter ska pengarna tillfalla Hjärt-Lungfonden. Denna formulering innebär att försäljningen utlöser kapitalvinstskatt eftersom det är dödsboet som säljer egendomen. Formuleras testamentet i stället enligt följande Samtliga mina värdepapper och min fastighet ska tillfalla Hjärt-Lungfonden så blir det ingen skatt när fonden säljer egendomen, vilket innebär att bidraget till fonden blir större. Sedan 2011 har sjöräddare utbildats i hjärtlungräddning. Samarbetet har räddat liv PASSA PÅ OCH RING! Detta är sista delen i Hjärt-Lungfondens Testamentskola. Jag får dagligen många samtal om testamenten och om du har frågor och funderingar finns det nu en chans att ringa kostnadsfritt till mig. Ring på telefon något av nedanstående datum. 28/11 kl /11 kl /12 kl Vänliga hälsningar Lena Krantz, familjejurist på Swedbank Juristbyrå i Täby BILD: TOBIAS OHLS Samarbetsprojektet mellan Hjärt- Lungfonden och Sjöräddningssällskapet kring hjärtstartare räddade i somras minst två liv. Goda resultat. I somras räddades en person till livet av en hjärtstartare på Utö värdshus, berättar Jessica Nieminen på Hjärt-Lungfonden. Den andra incidenten inträffade i Kalmar under den krävande idrottstävlingen Iron Man. Besättningen på en sjöräddningsbåt fanns på plats för att övervaka tävlingens sim-moment. Mot slutet av den nära 4 kilometer långa banan såg de en man som simmade ryggsim och verkade ha det tungt. När han vände sig om för att simma bröstsim blev han liggande med huvudet nedåt. Besättningen kastade sig i vattnet för att hålla upp hans näsa över vatten och fick upp honom i båten. Där påbörjade de hjärt-lungräddning och kopplade upp hjärtstartaren. I land fick de hjälp av ambulanspersonal. I dag är mannen på benen igen. Jessica Nieminen framhåller att det är viktigt att utbilda sig inom hjärtlungräddning. Men det viktigaste av allt är att våga ingripa. Många känner sig osäkra när de hamnar i situationen, men det finns ingen anledning. Många är rädda för att göra fel men det värsta du kan göra är att göra ingenting alls, betonar hon. Sjöräddningssällskapet utför 70 procent av all sjöräddning. Därför har Hjärt-Lungfonden och Sjöräddningssällskapet sedan sommaren 2011 placerat ut 200 hjärtstartare i svenska gästhamnar och på Sjöräddningens båtar och svävare. Dessutom har sjöräddare utbildas i hjärt-lungräddning. Samarbetsprojektet blev möjligt tack vare ett stöd på fem miljoner kronor från Svenska PostkodLotteriet. SAMARBETSPROJEKTET mellan Hjärt- Lungfonden och Sjöräddningssällskapet avslutades hösten 2013, men resultaten kommer att leva betydligt längre än så. Varje år drabbas svenskar av plötsligt hjärtstopp och bara 500 överlever. Aktuell forskning visar att det går att öka överlevnaden till uppåt 20 procent genom att utbilda fler i hjärtlungräddning och genom att placera ut hjärtstartare på strategiskt utvalda platser. Forskning för hälsa 17

18 Banbrytande proppstudie Svenska kvalitetsregister i kombination med ett unikt samarbete mellan landets samtliga sjukhus har möjliggjort världens största studie av en medicinskteknisk produkt kopplad till hjärtinfarkt. TEXT KARIN STRAND FOTO ANDERS BARKFELDT 18 Forskning för hälsa

19 Det är med andra ord riskfritt att suga ut proppar från kranskärlen, men det påverkar inte överlevnaden. NÄR EN PERSON DRABBAS av en hjärtinfarkt gäller det att så snart som möjligt öppna det kranskärl som täppts till av en blodpropp. Detta görs med ballongvidgning, PCI, då en ballong förs upp i kärlet med kateterteknik. Ballongen blåses upp varvid proppen delvis trycks undan, delvis splittras. Sedan placeras ett litet rörformat nät, stent, i kärlet för att förhindra framtida förträngning. I de europeiska riktlinjerna för akut hjärtsjukvård finns även rekommendationen att inleda ingreppet med att suga ut blodproppen ur kärlet med hjälp av en speciell kateter. Ingreppet kallas trombektomi. Men det är långtifrån alla sjukhus och läkare som använder sig av trombektomi, berättar Stefan James, docent i kardiologi vid Uppsala Clinical Research Center, UCR. Svenska hjärtinfarktspatienter bör få samma behandling oavsett var i landet de befinner sig, men så har inte varit fallet. Det har varit läkarnas personliga åsikt om huruvida trombektomi är bra eller inte som avgjort om de fått behandlingen. Stefan James tar emot i operationskläder på Akademiska sjukhusets PCI-labb. Alldeles nyss har han hållit en föreläsning för universitetskollegiet om TASTE en studie som presenterades på en internationell kardiologkonferens under hösten och som rönt stor internationell uppmärksamhet. TASTE står för Thrombus Aspiration in ST-Elevation Myocardial Infarction in Scandinavia. ALL SJUKVÅRD BÖR BASERAS på välgjorda vetenskapliga studier, men enligt Stefan James är det inte alltid så i dag. Tyvärr är det endast läkemedelsindustrin som har råd med stora randomiserade studier, det vill säga studier där slumpen avgör behandlingen i stället för läkaren. Eftersom studierna är extremt dyra har det uppstått en kris när det gäller den kliniska forskningen. Vi måste helt enkelt hitta enklare och mer effektiva sätt att göra studier. Och det har vi gjort nu. Trombektomi känns rent logiskt som ett bra ingrepp eftersom man suger ut den blodpropp som orsakar hjärtinfarkt, men det fanns inga större studier som stödde den uppfattningen. Det fanns några mindre studier som tydde på att det var bra, men det fanns ingen som tittat på överlevnaden, berättar Stefan James. Eftersom kvalitetsregistret Swedeheart bland annat registrerar alla PCI-ingrepp i Sverige insåg dess ledningsgrupp att registreringen skulle kunna utnyttjas för en studie. Datorn skulle sköta det slumpmässiga urvalet av vilka som skulle få trombektomi och vilka som inte skulle få den behandlingen. Sedan återstod att få patienternas samtycke till medverkan i studien. Alla sjukhus i Sverige gick med i projektet och det får anses helt unikt. Totalt fick vi med patienter mellan 2010 och 2013, berättar Stefan James, som koordinerat studien. RESULTATEN PRESENTERADES inför kardiologer i Amsterdam i september och samtidigt i den välrenommerade medicinska tidskriften New England Medical Journal. Studien visar att det inte finns någon skillnad i överlevnaden mellan patienter som genomgått trombektomi i samband med ballongvidgningen och dem som enbart fått ballongvidgning. Detta gäller även högriskgrupper som rökare, diabetiker och patienter med stora blodproppar. Det är med andra ord riskfritt att suga ut proppar från kranskärlen, men det påverkar inte överlevnaden, säger Stefan James Sannolikheten är nu stor för att rekommendationer och klinisk praxis kommer att ändras vid behandling av akut hjärtinfarkt, något som sparar åtskilliga pengar åt landstingen. Det lyckade genomförandet av TASTE har satt igång nya studier baserade på kvalitetsregistren och samarbete mellan sjukhusen. Den första är DETOX, vars syfte är att utreda om det är bra eller inte att sätta in syrgas vid akut hjärtinfarkt. Hjärtinfarktspatienter över hela världen får rutinmässigt syrgas redan i ambulansen och sedan ofta under upp till ett dygn. Men vi vet inte om det är bra eller inte med syrgas. Vid en hjärtinfarkt uppstår visserligen syrebrist i hjärtmuskeln, men syrgasen upphäver ju inte den syrebristen. Däremot vet vi att syrgas är en potent drog som är kärlsammandragande. Därför är DETOX en jätteviktig studie, fastslår Stefan James. Den här typen av studier lämpar sig för många områden inom sjukvården. Man kan till exempel titta på olika operationstekniker, utvärdera läkemedelskombinationer eller studera effekten av en strukturerad patientutbildning. Genom högkvalitativa men billiga studier kan vi utvärdera etablerade behandlingsformer som är viktiga för patienterna, men saknar kommersiellt intresse. Personligt Namn: Stefan James Familj: Hustru och tre barn. Bor: Uppsala Intressen: Motion och idrott i alla former. Har åkt 15 Vasa lopp och sprungit flera Lidingölopp och halvmaror. Överraskande färdigheter 1: Kan gå på händer och cykla enhjuling. Överraskande färdigheter 2: Kan flå en ål. Om stödet från Hjärt-Lungfonden: Stödet är en förutsättning för att jag ska kunna utveckla min forskning och avlöna medarbetare som gör forskningen möjlig. Jag kan tillägga att TASTE-studiens huvudförfattare, professor Ole Fröbert vid universitetssjukhuset i Örebro, har fått stipendium från Hjärt-Lungfonden för detta projekt och tack vare våra gemensamma resurser har studien blivit möjlig. Denna forskning är möjlig tack vare dina gåvor. Forskning för hälsa 19

20 Vilken sund och vältränad 46-åring får hjärtsvikt? För Eva Hammarlund var beskedet en chock som påverkade hela familjen. Men drygt tre år efter diagnosen är Eva tillbaka mitt i livet och vågar vara en aktiv, arbetande mamma igen. Fast i lite lugnare takt. TEXT SUSANNA LINDGREN FOTO KNUT KOIVISTO Diagnosen satte livet på vänt Torsdagen den 22 januari 2010 gick Eva Hammarlund som vanligt till simhallen efter jobbet på äldreboendet i Stuvsta. Att simma meter ingick i veckoträningen. Afrikansk zumbadans en dag. Spinning en annan. Och så simning den tredje. Att hålla sig i form har alltid varit en viktig del av Evas friskvårdsinspirerade livsfilosofi. Jag började simma som vanligt, men den här dagen kändes det väldigt tungt. Jag var andfådd, tyckte det var trögt att andas och bestämde mig för att bryta. Eva klev upp ur bassängen och satte sig i bastun en stund. Jag kände mig så trött. Hur skulle jag orka ta mig hem? Hade jag fått astma? Jag och min son hade båda haft en riktigt hemsk influensahistoria under hösten och egentligen hade jag inte blivit riktigt bra efteråt. Kanske var det efterdyningar av influensan? Eva tog sig hem, men andningen blev inte lättare. Tvärtom var det så tungt att hon inte kunde ligga utan till slut somnade sittande i soffan. På fredagen ringde hon vårdcentralen som var fullbokad och uppmanade henne att ringa på måndag igen, om hon inte blev bättre. Jag har alltid varit lite hypokondrisk och föreställde mig en massa sjukdomar som kunde ha drabbat mig allt utom att det kunde vara hjärtat. Jag hade ju inte ens högt blodtryck, berättar Eva. VID MÅNDAGENS BESÖK på vårdcentralen gjordes ett EKG som visade hjärtflimmer och Eva uppmanades att direkt ta sig till Huddinge sjukhus. Där stod jag med mina papper i handen och tyckte att alla andra kunde gå före. Jag kunde inte ta in att det var något med mitt hjärta. Vi har inget sådant i släkten. Jag var helt oförberedd när jag rullades iväg på en brits. Det var oerhört traumatiskt. Efter tre dagar på sjukhuset hade Eva fått diagnosen hjärtflimmer och hjärtsvikt. Med sig hem hade hon blodförtunnande och vätske drivande mediciner, ARB-hämmare, betablockerare och en rejäl dos handlingsförlamning. Jag orkade bara gå några få steg till en början. 20 Forskning för hälsa