HANDBOK FÖR FRI- OCH RÄTTIGHETER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDBOK FÖR FRI- OCH RÄTTIGHETER"

Transkript

1 HANDBOK FÖR FRI- OCH RÄTTIGHETER

2 INNEHÅLL En bok om din rätt Dina fri- och rättigheter Dina olika alternativ Justitiekanslern Justitieombudsmannen Datainspektionen Diskrimineringsombudsmannen Domstolar Lathund för skadeståndsansökan Lathund för stämningsansökan Lathund för överklagande Tre vittnesmål fall från verkligheten Utdrag ur rättighetsstadgorna Utdrag ur regeringsformen Utdrag ur Europakonventionen Utdrag ur EU-stadgan Centrum för rättvisa, 2015

3 EN BOK OM DIN RÄTT Sverige är i grunden en demokratisk rättsstat. Likafullt begår staten, kommuner och myndigheter alltför ofta övertramp mot enskilda människor. Det handlar bland annat om att många fastnar i orimligt långa väntetider i rättsväsendet. Andra exempel är att det allmänna bidrar till att det görs kommers på männ iskors privatliv och känsliga personuppgifter samt att människor riskerar att bli bortsorterade från högskolan eller arbetslivet på grund av att de har fel kön eller etnisk bakgrund. I vanlig lag och grundlag, i Europakonventionen och i EUrätten finns ett starkt skydd för individens fri- och rättigheter i teorin. Men detta skydd fungerar tyvärr inte alltid i praktiken. Detta beror bland annat på att många männ iskor inte känner till innebörden av sina fri- och rättigheter eller hur man kan hävda dem. Risken att drabbas av höga kostnader gör också att många människor avskräcks från att driva sina fall i domstol. Genom denna handbok vill vi på Centrum för rättvisa bidra till att människor i vårt land får bättre kunskap om hur det grundläggande, juridiska fri- och rättighetsskyddet ser ut, och om hur den som drabbats kan gå till väga för att få en rättslig prövning. Vi beskriver också hur man kan agera för att inte riskera att drabbas av omfattande rättegångskostnadsrisker. 3

4 Centrum för rättvisa bildades år 2002 som en ideell och oberoende aktör med uppdrag att värna enskildas fri- och rättigheter. Vi utgår från en tydlig värdering: Respekten för individuella fri- och rättigheter är kärnan i en demokratisk rättsstat och ett anständigt samhälle. Vi står upp för individen genom att driva viktiga principfall i domstol och att delta i debatten. Vi agerar oberoende av partier och intresseorganisationer. Vi tar inte betalt av de människor som vi hjälper. Vår verksamhet finansieras helt genom gåvor och bidrag från enskilda. Sedan starten 2002 har Centrum för rättvisa engagerat sig som ombud i fall som rört rätt till likabehandling (ickediskriminering), föreningsfrihet, äganderätt, närings-/yrkesfrihet, rättssäkerhet och personlig integritet. Flera mål har nått Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen och Europadomstolen. Våra klienter har vunnit i 90 procent av fallen. Vi är stolta över att närmare människor så här långt har omfattats av Centrum för rättvisas insatser. Men vi vet också att vi inte kan hjälpa alla som drabbas. Vår förhoppning med denna handbok är att fler enskilda människor som drabbas inte bara ska få rätt i teorin, utan även i praktiken. Clarence Crafoord VD, Centrum för rättvisa 4

5 DINA FRI- OCH RÄTTIGHETER Respekten för individuella fri- och rättigheter är kärnan i ett demokratiskt samhälle. En förutsättning för att fri- och rättigheterna ska respekteras är att människorna i en stat har vetskap om vilka fri- och rättigheter de har. Vi har därför samlat några av de fri- och rättigheter som alla i Sverige har i den här boken. Vi har valt att fokusera på sex olika rättighetsområden som skyddas av den svenska rättsordningen genom att sammanställa utdrag från den svenska grundlagen regeringsformen (RF), Europa konventionen (EKMR) och Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (EU-stadgan). Samlingen ska inte uppfattas som att vara uttömm ande på något sätt. LIKABEHANDLING Ingen ska behöva bli bortsorterad från högskolan eller arbetslivet på grund av kön eller etnisk bakgrund. Var hittar jag lagarna: 2 kap. 12 och 13 RF, artikel 14 EKMR, artikel 21 EU-stadgan FÖRENINGSFRIHET Ingen ska stoppas från att gå med i fack- eller arbetsgivarorganisationer men ingen ska heller tvingas att gå med i eller stödja sådana föreningar mot sin vilja. Var hittar jag lagarna: 2 kap. 1 och 2 RF, artikel 11 EKMR, artikel 12 EU-stadgan 5

6 ÄGANDERÄTT Ingen ska behöva gå från hus och hem för att stat och kommun vill gynna privata företag. Var hittar jag lagarna: 2 kap. 15 RF, artikel 1 tilläggsprotokoll 1 till EKMR, artikel 17 EU-stadgan YRKES- OCH NÄRINGSFRIHET Ingen ska stoppas från att utöva ett yrke eller driva företag på grund av regleringar eller myndighetsbeslut som inte har klart stöd i lag. Var hittar jag lagarna: 2 kap. 17 RF, artikel 15 och 16 EU-stadgan RÄTTSSÄKERHET Ingen ska behöva vänta i åratal på att få sitt fall prövat av domstolar eller andra rättsvårdande myndigheter. Var hittar jag lagarna: 2 kap. 11 RF, artikel 6 och 13 EKMR, artikel 41 och 47 EU-stadgan PERSONLIG INTEGRITET Ingen ska behöva acceptera onödiga intrång i den personliga integriteten. Särskilt stötande är när myndigheter, landsting och kommuner säljer ut känsliga personuppgifter till kommersiella aktörer. Var hittar jag lagarna: 2 kap. 6 RF, artikel 8 EKMR, artikel 7 och 8 EU-stadgan 6

7 DINA OLIKA ALTERNATIV Om du anser att dina fri- och rättigheter har kränkts blir nästa fråga hur du kan hävda dina rättigheter. Här följer de viktigaste process vägarna. Det är alltid bra att börja med att fråga sig vad man vill åstadkomma: en ändring av ett beslut, att kritik riktas mot en myndighet, eller önskar man få upprättelse i form av skadestånd? 7

8 JUSTITIEKANSLERN KOSTNADSFRITT KOSTNADSRISK Justitiekanslern (JK) är regeringens högsta ombudsman. Bland dess huvudsakliga uppgifter ingår att utöva tillsyn över myndigheter och att reglera skadeståndskrav från enskilda mot staten. JK kan inte ändra ett beslut från en myndighet utan endast rikta kritik till myndigheten så att den ändrar sig för framtiden. Om du har begärt det kanske du också kan få skadestånd. Exempel: JK kan döma ut skadestånd på grund av långa väntetider i domstolarna. JUSTITIEOMBUDSMANNEN KOSTNADSFRITT KOSTNADSRISK Justitieombudsmannen (JO) är riksdagens högsta ombudsman och utövar, likt JK, tillsyn över Sveriges myndigheter. Till skillnad från JK kan JO inte utge skadestånd utan endast rikta kritik mot myndigheter. Kritiken innebär ofta att myndigheten ändrar sitt beteende för framtiden. Exempel: JO har riktat kritik mot landsting för TV-inspelningar som har ägt rum på sjukhus. 8

9 DATAINSPEKTIONEN KOSTNADSFRITT KOSTNADSRISK Datainspektionen (DI) är den myndighet som ska se till att skyddet för enskildas personliga integritet upprätthålls. DI kan inte utge skadestånd utan endast rikta kritik mot någon som har behandlat personuppgifter i strid med lagen. Du kan dock ha rätt till ersättning av det företag eller den myndighet som behandlat dina personuppgifter på ett integritetskränkande och otillåtet sätt. Exempel: DI har riktat kritik mot landsting för att ha läckt konfidentiell information om patienters vårdbesök när de betalat patientavgiften med kontokort. DISKRIMINERINGSOMBUDSMANNEN KOSTNADSFRITT KOSTNADSRISK Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en myndighet som arbetar för att främja lika rättigheter och att motverka diskriminering. Om du anser att du har blivit missgynnad på grund av till exempel kön eller etnisk bakgrund kan du vända dig till DO med en anmälan. DO kan till kontakta den som anmälts för att utreda om denne brutit mot diskrimineringslagen eller driva fallet vidare till domstol för den enskildes räkning. Exempel: En man fick med DO:s hjälp skadestånd på grund av att han nekats att söka ett visst forskningsmedel för att han hade fel kön. 9

10 DOMSTOLAR I Sverige finns både allmänna domstolar och förvaltningsdomstolar. Båda domstolstyperna hanterar fri- och rättighetsfrågor, men inom olika områden. Vilken av domstolstyperna du bör vända dig till beror på vad det rör sig om. En tumregel när det gäller vilken domstol som ska pröva en fri- och rättighetskränkning är att se till vilket resultat du vill åstadkomma. Exempelvis, vill du att ett beslut från en myndighet eller kommun ska ändras så ska du vända dig till en förvaltningsdomstol. Vill du i stället ha skadestånd för en fri- och rättighets kränkning ska du vända dig till JK eller en allmän domstol. VAD VILL DU? SKADESTÅND: Justitiekanslern eller allmänna domstolar ÄNDRAT BESLUT: Förvaltningsdomstolar SISTA UTVÄG: Europadomstolen 10

11 Allmänna domstolar STEG 1 KOSTNADSFRITT KOSTNADSRISK TINGSRÄTT är första instans av de allmänna domstolarna. Det finns 48 tingsrätter runt om i Sverige. Vilken tingsrätt som ditt mål ska tas upp i beror bland annat på om det rör sig om en tvist eller ett brott. Du kan söka efter vilken tingsrätt du hör till på STEG 2 KOSTNADSFRITT KOSTNADSRISK IBLAND KRÄVS PRÖVNINGSTILLSTÅND HOVRÄTT Det finns sex hovrätter i Sverige. Till hovrätterna överklagar man avgöranden från tingsrätterna. Hovrätterna finns i Göteborg, Jönköping, Malmö, Sundsvall, Umeå och Stockholm. I avgörandet från tingsrätten står det vilken hovrätt du ska överklaga till. 11

12 STEG 3 KOSTNADSFRITT KOSTNADSRISK SOM REGEL KRÄVS PRÖVNINGSTILLSTÅND HÖGSTA DOMSTOLEN är den högsta instansen bland de allmänna domstolarna. Till HD kan man överklaga avgöranden från hovrätterna. Högsta domstolen ligger i Stockholm. Prövningstillstånd är ett tillstånd som en domstol först måste ge för att ett mål eller domstolsärende ska kunna tas upp och prövas av domstolen. Alla överklaganden tas alltså inte upp av domstolen. Kostnadsrisken består av att man kan behöva stå för ansökningsavgiften till tingsrätten och kostnader för eget och motpartens ombud. Huvudregeln är att den som förlorar i allmänna domstolar ska stå för motpartens kostnader. Ibland kan du ha täckning för detta i din hemförsäkring. Fråga ditt försäkringsbolag om du har rättsskydd och vilka belopp din försäkring täcker. 12

13 Förvaltningsdomstolar STEG 1 KOSTNADSFRITT KOSTNADSRISK MYNDIGHET Om du vill överklaga ett beslut från en myndighet ska det oftast skickas in till den myndighet som fattade beslutet för att den, innan det skickas till förvaltningsrätten, själv ska få en möjlighet att rätta beslutet, en s.k. omprövning. STEG 2 KOSTNADSFRITT KOSTNADSRISK FÖRVALTNINGSRÄTT är första instans i den förvaltningsrättsliga processen. Där hamnar ditt ärende när du överklagat ett beslut som fattats av en kommun eller en myndighet. Det finns 12 förvaltningsrätter runt om i Sverige. I beslutet från myndigheten står det vilken förvaltningsrätt du ska överklaga till. STEG 3 KOSTNADSFRITT KOSTNADSRISK IBLAND KRÄVS PRÖVNINGSTILLSTÅND KAMMARRÄTT Till kammarrätterna överklagar man beslut från förvaltningsrätterna. Kammarrätterna finns i Göteborg, Jönköping, Sund svall och Stockholm. I avgörandet från förvaltningsrätten står det vilken av kammarrätterna du ska överklaga till. 13

14 STEG 4 KOSTNADSFRITT SOM REGEL KRÄVS PRÖVNINGSTILLSTÅND KOSTNADSRISK HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLEN är den högsta instansen bland förvaltningsdomstolarna. Till HFD kan man överklaga avgöranden från kammarrätterna. Högsta förvaltningsdomstolen ligger i Stockholm. Sista utvägen EUROPADOMSTOLEN Som en sista utväg finns möjligheten att klaga till Europadomstolen. Villkoren för klagomål finns att finna på Europadomstolen ligger i Strasbourg. Förväxla ej med EU-domstolen i Luxemburg som prövar fall när staten brutit mot EU-rätten. 14

15 LATHUND FÖR SKADESTÅNDSANSÖKAN Här finner du exempel på hur du kan lägga upp din skadeståndsansökan till Justitiekanslern angående långsam handläggning. Skadeståndsansökan p.g.a. långsam handläggning Personuppgifter: 1. Namn: 2. Person-/organisationsnummer: 3. Adress: Uppgifter om ditt fall: 4. Målnummer och instans: 5. Vad målet gäller: 6. Hur lång har handläggningstiden varit: 7. Om den oskäligt långa handläggningstiden: 8. Begärt belopp: Underskrift Ort och datum Namnförtydligande Begäran skickas per post eller e-post till: Justitiekanslern Box 2308, Stockholm 15

16 1. NAMN På denna rad uppger du ditt fullständiga namn. Om målet gäller ditt företag uppger du företagets namn. 2. PERSON-/ORGANISATIONSNUMMER Personnummer om målet gäller en privatperson och organisationsnummer om det gäller ett företag. 3. ADRESS Uppge fullständiga adressuppgifter. 4. MÅLNUMMER OCH INSTANS Målnummer finns angivet på beslut och korrespondens från domstolen. Tänk på att ditt mål får ett nytt målnummer i varje instans. 5. VAD MÅLET GÄLLER Sakfrågan finns i regel angivet på beslut och korrespondens. Ange här helt kort vad saken gäller i någon mening, t.ex. rätt till pension eller ansökan om tillstånd för att driva verksamhet. 6. HUR LÅNG HAR HANDLÄGGNINGSTIDEN VARIT Ange den totala handläggningstiden från början till slut. Om målet fortfarande pågår anger du det. 7. OM DEN OSKÄLIGT LÅNGA HANDLÄGGNINGSTIDEN Vid bedömningen om en handläggningstid har varit oskälig vägs olika faktorer in. Tumregeln är att en instans inte ska behöva ta mer än 1 år. Hela instanskedjan borde inte ta mer än 3 år. Det godkänns sällan att en rättsprocess tagit mer än 5 år och nästan aldrig att en process tagit mer än 8 år. Du bör framhålla om det gått lång tid utan att domstolen har agerat. Ange också om ditt ärende har varit särskilt brådskande. Det kan t.ex. vara att din möjlighet att utöva näringsverksamhet har varit beroende av utgången i målet. Vid bedömningen vägs också in om målet har varit så komplicerat att det krävts mer tid än normalt. Detsamma gäller om du själv på något vis har fördröjt handläggningen. 8. BEGÄRT BELOPP Man kan få ersättning för det som kallas ideell skada. Med ideell skada menas den oro, frustration och det lidande som den långa vänte tiden har orsakat. Ersättningen kan uppskattas till ungefär kronor per år av väntan som domstolarna kan lastas för. Ersättningen borde som regel ligga över kronor. Man kan också få ersättning för den ekonomiska skadan som den långa väntetiden har orsakat. Det kan röra sig om t.ex. ute bliven vinst eller förlorad arbetsinkomst. 16

17 LATHUND FÖR STÄMNINGSANSÖKAN Här finner du exempel på hur du kan lägga upp din stämningsansökan. Stämningsansökan Dina personuppgifter: 1. Namn: 2. Person-/organisationsnummer: 3. Adress: 4. Telefonnummer: Personuppgifter för svaranden (den som kravet riktas mot, d.v.s. motpart): 5. Namn: 6. Person-/organisationsnummer: 7. Adress: 8. Telefonnummer: Uppgifter om ditt fall: 9. Vad du vill uppnå med din stämningsansökan (yrkande): 10. Bakgrunden till yrkandet: 11. Bevis Underskrift Ort och datum Namnförtydligande 17

18 1. NAMN På denna rad uppger du ditt fullständiga namn. Om målet gäller ditt företag uppger du företagets namn. 2. PERSON-/ORGANISATIONSNUMMER Personnummer om målet gäller en privatperson och organisationsnummer om det gäller ett företag. 3. ADRESS Uppge fullständiga adressuppgifter. 4. TELEFONNUMMER Kontaktuppgifter där domstolen kan nå dig. 9. VAD DU VILL UPPNÅ MED DIN STÄMNINGSANSÖKAN (YRKANDE) Ange hur du vill att tingsrätten ska döma (t.ex. döma ut ett visst skadeståndsbelopp). Ange också om du vill att din motpart ska betala dina rättegångskostnader. 10. BAKGRUND TILL YRKANDET Ange de omständigheter som ligger till grund för tvisten. 11. BEVISNING Ange de bevis (t.ex. vittnen eller skriftliga bevis) du vill lägga fram vid rättegången och vad varje bevis avser att styrka. STÄMNINGSANSÖKAN SKA UNDERTECKNAS OCH SKICKAS PER POST TILL TINGS- RÄTTEN. ALLA HANDLINGAR BÖR SKICKAS I TVÅ EXEMPLAR TILL TINGSRÄTTEN. 18

19 LATHUND FÖR ÖVERKLAGANDE Här finner du exempel på hur du kan lägga upp ett överklagande av ett beslut eller en dom. Överklagande Personuppgifter: 1. Namn: 2. Person-/organisationsnummer: 3. Adress: 4. Telefonnummer och/eller e-postadress: Uppgifter om ditt fall: 5. Överklagat beslut eller dom: 6. Vad målet gäller: 7. Vilken ändring du vill ha (yrkande): 8. Varför du vill att beslutet eller domen ska ändras: 9. Bevisning: 19

20 1. NAMN På denna rad uppger du ditt fullständiga namn. Om målet gäller ditt företag uppger du företagets namn. 2. PERSON-/ORGANISATIONSNUMMER Personnummer om målet gäller en privatperson och organisationsnummer om det gäller ett företag. 3. ADRESS Uppge fullständiga adressuppgifter. 4. TELEFONNUMMER OCH/ELLER E-POSTADRESS Kontaktuppgifter där domstolen kan nå dig. 5. ÖVERKLAGAT BESLUT ELLER DOM Ange vilken instans (myndighet eller domstol) som har fattat beslutet eller domen, beslutets eller domens diarienummer alternativt målnummer samt vilket datum beslutet eller domen fattades. 6. VAD MÅLET GÄLLER Sakfrågan finns i regel angivet på beslutet eller domen. Ange här helt kort vad saken gäller i någon mening, t.ex. skattetillägg eller sjukpenning. 7. VILKEN ÄNDRING DU VILL HA (YRKANDE) Ange vad du vill uppnå med ditt överklagande, dvs. hur du vill att domstolen ska ändra beslutet eller domen. 8. VARFÖR VILL DU ATT BESLUTET ELLER DOMEN SKA ÄNDRAS Motivera varför du anser att beslutet eller domen ska ändras. 9. BEVISNING Lämna in handlingar (t.ex. intyg) och annat som du anser ger stöd för ditt överklagande och vad varje bevis avser att styrka. ÖVERKLAGANDET SKICKAS PER POST ELLER E-POST TILL DEN MYNDIGHET ELLER DOMSTOL SOM HAR FATTAT DET BESLUT ELLER DOM SOM DU VILL ÖVERKLAGA Överklagandet skickas till adressen som finns angiven på det beslut eller den dom som du vill överklaga. 20

21 TRE VITTNESMÅL FALL FRÅN VERKLIGHETEN Jag kände mig som en främling, på nåder i mitt eget land Blake Pettersson Läs mer på centrumforrattivsa.se 21

22 HAN FÖRLORADE SITT MEDBORGARSKAP FICK SKADESTÅND FÖR GRUNDLAGSBROTT När Blake var 17 år visade det sig att hans pappa inte var hans bio logiska far. Eftersom Blakes medborgarskap en gång grund ats på släktskapet beslutade då Skatteverket i strid med grund lagen att dra in Blakes svenska medborgarskap. Jag kände mig som en främling, på nåder i mitt eget land, sa Blake Pettersson i en rättegång. Blake överklagade och hans fall prövades av förvaltningsrätt och kammarrätt men det dröjde nästan fem år innan felet rättades till och Blake fick tillbaka sitt medborgarskap i Högsta förvaltningsdomstolen. När Blake sedan sökte skadestånd för den långdragna kränkningen menade Justitiekanslern, tingsrätten och hovrätten att skadestånd var otänkbart eftersom det inte hade dömts ut i något liknande fall tidigare. Men Högsta domstolen gav Blake rätt och kr i skadestånd. Blake Petterson-domen är historisk. Äntligen har vi fått en grund lag för folket, och inte bara för politikerna!, kommenterar Centrum för rättvisas chef Clarence Crafoord Blake Petterson-domen som fått referatnumret NJA 2014 s Fallet med Blake Petterson är ett bra exempel på båda processkedjorna. Blake var först tvungen att processa i förvaltningsdomstolarna då han överklagade Skatteverkets beslut och ville få tillbaka sitt medborgarskap. Sedan processade han i de allmänna domstolarna för att kunna få ersättning (skadestånd) för statens övertramp. 22

23 MATTIAS TRAFIKSKOLA OCH GREGER THORSÉN MOT STATEN De fick vänta i domstol i över fem år fick sedan skadestånd för de inte hade fått en rättegång inom skälig tid. Vi hade förlorat tilltron till våra domstolar Läs mer på centrumforrattvisa.se SJUKHUSFILMNINGSFALLET En döende cancerpatient filmades när han vårdades i livets slutskede på sjukhus i Uppsala. Landstinget tillät och medverkade till att mannens dödskamp blev kommersiell TV-underhållning. Mannens anhöriga stämde landstinget för kränkningen och fick skadestånd. Jag drev fallet för att min pappa skulle få upprättelse och för att ingen annan skulle behövas utsättas för samma sak i framtiden. Läs mer på centrumforrattvisa.se 23

24 UTDRAG UR RÄTTIGHETSSTADGORNA Härefter följer utdrag ur de tre rättighetskatalogerna regeringsformen, Europakonventionen och EU-stadgan. Alla tre regelverken beskriver vilka fri- och rättigheter varje enskild individ har gentemot det offentliga. De innehåller i mångt och mycket liknande rättigheter. Regeringsformen är en av våra fyra grundlagar. Den kan man stödja sig på i alla nationella domstolar och inför alla nationella myndigheter. Europakonventionen gäller som svensk lag. Den kan man stödja sig på i nationella domstolar och myndigheter i första hand, och som en sista utväg i Europadomstolen. EU-stadgan gäller bara i EU-rättsliga sammanhang. Stadgan kan åberopas inför svenska domstolar och myndigheter om fallet rör EU-rätt. 24

25 UTDRAG UR REGERINGSFORMEN Regeringsformen är en grundlag som står över alla andra lagar. 1 KAP. STATSSKICKETS GRUNDER 1 All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna. 2 Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet. Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa. Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer. Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv. Det allmänna ska verka för 25

26 att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person. Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. 2 KAP. GRUNDLÄGGANDE FRI- OCH RÄTTIGHETER OPINIONSFRIHETER 1 Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad 1. yttrandefrihet: frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor, 2. informationsfrihet: frihet att inhämta och ta emot upplysningar samt att i övrigt ta del av andras yttranden, 3. mötesfrihet: frihet att anordna och delta i sammankomster för upplysning, meningsyttring eller annat liknande syfte eller för framförande av konstnärligt verk, 4. demonstrationsfrihet: frihet att anordna och delta i demonstrationer på allmän plats, 26

27 5. föreningsfrihet: frihet att sammansluta sig med andra för allmänna eller enskilda syften, och 6. Religionsfrihet: frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion. I fråga om tryckfriheten och motsvarande frihet att yttra sig i ljudradio, television och i vissa liknande överföringar, offent liga uppspelningar ur en databas samt filmer, videogram, ljud upptagningar och andra tekniska upptagningar gäller tryck - frihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I tryckfrihetsförordningen finns också bestämmelser om rätt att ta del av allmänna handlingar. 2 Ingen får av det allmänna tvingas att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller annat sådant hänseende. Inte heller får någon av det allmänna tvingas att delta i sammankomst för opinionsbildning eller i demonstration eller annan meningsyttring eller att tillhöra politisk sammanslutning, trossamfund eller annan sammanslutning för åskådning som avses i första meningen. 3 Ingen svensk medborgare får utan samtycke antecknas i ett allmänt register enbart på grund av sin politiska åskådning. KROPPSLIG INTEGRITET OCH RÖRELSEFRIHET 4 Dödsstraff får inte förekomma. 5 Var och en är skyddad mot kroppsstraff. Ingen får heller utsättas för tortyr eller för medicinsk påverkan i syfte att framtvinga eller hindra yttranden. 27

28 6 Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot påtvingat kroppsligt ingrepp även i andra fall än som avses i 4 och 5. Var och en är dessutom skyddad mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång samt mot undersökning av brev eller annan förtrolig försändelse och mot hemlig avlyssning eller upptagning av telefonsamtal eller annat förtroligt meddelande. Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes personliga förhållanden. 7 Ingen svensk medborgare får landsförvisas eller hindras att resa in i riket. Ingen svensk medborgare som är eller har varit bosatt i riket får fråntas sitt medborgarskap. Det får dock föreskrivas att barn under arton år i fråga om sitt medborgarskap ska följa föräldrarna eller en av dem. Exempel: Blake Pettersson berövades felaktigt sitt svenska medborgarskap i strid med grundlagen. Med Centrum för rättvisa som ombud vände sig Blake till domstol och krävde skadestånd för brott mot grundlagen. Högsta domstolen gav honom rätt till slut Blake Pettersson är den förste att få skadestånd för grundlagskränkning i Sverige. Läs mer om Blakes fall på centrumforrattvisa.se. 8 Var och en är gentemot det allmänna skyddad mot frihetsberövanden. Den som är svensk medborgare är även i övrigt tillförsäkrad frihet att förflytta sig inom riket och att lämna det. 28

29 9 Om en annan myndighet än en domstol har berövat någon friheten med anledning av brott eller misstanke om brott, ska han eller hon kunna få frihetsberövandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Detta gäller dock inte när det är fråga om att till Sverige flytta över verkställighet av en frihetsberövande påföljd enligt en dom i en annan stat. Även den som av någon annan anledning än som anges i första stycket har blivit omhändertagen tvångsvis, ska kunna få omhändertagandet prövat av domstol utan oskäligt dröjsmål. Med prövning av domstol likställs i sådant fall prövning av en nämnd, om nämndens sammansättning är bestämd i lag och ordföranden i nämnden ska vara eller ha varit ordinarie domare. Har prövningen inte uppdragits åt en myndighet som är behörig enligt första eller andra stycket, ska prövningen göras av allmän domstol. RÄTTSSÄKERHET 10 Ingen får dömas till straff eller annan brottspåföljd för en gärning som inte var belagd med brottspåföljd när den begicks. Inte heller får någon dömas till svårare brottspåföljd för gärningen än den som var föreskriven då. Vad som föreskrivs här om brottspåföljd gäller även förverkande och annan särskild rättsverkan av brott. Skatt eller statlig avgift får inte tas ut i vidare mån än som följer av föreskrifter som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Finner riksdagen att det finns särskilda skäl för det, får en lag dock innebära att skatt eller statlig avgift tas ut trots att lagen inte 29

30 hade trätt i kraft när omständigheten inträffade, om regeringen eller ett riksdagsutskott då hade lämnat ett förslag om det till riksdagen. Med förslag jämställs ett meddelande i skrivelse från regeringen till riksdagen om att ett sådant förslag är att vänta. Vidare får riksdagen föreskriva undantag från första meningen, om riksdagen finner att det av särskilda skäl krävs i samband med krig, krigsfara eller svår ekonomisk kris. 11 Domstol får inte inrättas för en redan begången gärning och inte heller för en viss tvist eller i övrigt för ett visst mål. En rättegång ska genomföras rättvist och inom skälig tid. Förhandling vid domstol ska vara offentlig. SKYDD MOT DISKRIMINERING 12 Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas därför att han eller hon tillhör en minoritet med hänsyn till etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande eller med hänsyn till sexuell läggning. 13 Lag eller annan föreskrift får inte innebära att någon missgynnas på grund av sitt kön, om inte föreskriften utgör ett led i strävanden att åstadkomma jämställdhet mellan män och kvinnor eller avser värnplikt eller motsvarande tjänsteplikt. STRIDSÅTGÄRDER PÅ ARBETSMARKNADEN 14 En förening av arbetstagare samt arbetsgivare och en förening av arbetsgivare har rätt att vidta stridsåtgärder på arbetsmarknaden, om inte annat följer av lag eller avtal. 30

31 EGENDOMSSKYDD OCH ALLEMANSRÄTT 15 Vars och ens egendom är tryggad genom att ingen kan tvingas avstå sin egendom till det allmänna eller till någon enskild genom expropriation eller något annat sådant förfogande eller tåla att det allmänna inskränker användningen av mark eller byggnad utom när det krävs för att tillgodose angelägna allmänna intressen. Den som genom expropriation eller något annat sådant förfogande tvingas avstå sin egendom ska vara tillförsäkrad full ersättning för förlusten. Ersättning ska också vara tillförsäkrad den för vilken det allmänna inskränker användning en av mark eller byggnad på sådant sätt att pågående mark användning inom berörd del av fastigheten avsevärt försvåras eller att skada uppkommer som är betydande i förhållande till värdet på denna del av fastigheten. Ersättningen ska bestämmas enligt grunder som anges i lag. Vid inskränkningar i användningen av mark eller byggnad som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl gäller dock vad som följer av lag i fråga om rätt till ersättning. Alla ska ha tillgång till naturen enligt allemansrätten oberoende av vad som föreskrivits ovan. Exempel: Fastighetsbolaget Brinova ville bygga en lastbilsterminal åt DHL i Burlöv. Därför betalade Brinova för en kommunal detaljplan som innebar att Jerry och Frida Thillbergs hem skulle tvångsinlösas. Men planen överklagades till regeringen, familjen fick rätt och planen revs upp. NÄRINGSFRIHET 17 Begränsningar i rätten att driva näring eller utöva yrke får införas endast för att skydda angelägna allmänna intressen och 31

32 aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna vissa personer eller företag. Samernas rätt att bedriva renskötsel regleras i lag. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR BEGRÄNSNINGAR AV FRI- OCH RÄTTIGHETER 20 Följande fri- och rättigheter får, i den utsträckning som medges i 21 24, begränsas genom lag: 1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten och föreningsfriheten (1 första stycket 1 5), 2. skyddet mot annat kroppsligt ingrepp än som avses i 4 och 5, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 ), 3. rörelsefriheten (8 ), och 4. offentligheten vid domstolsförhandling (11 andra stycket andra meningen). Efter bemyndigande i lag får de i första stycket angivna frioch rättigheterna begränsas genom annan författning i de fall som anges i 8 kap. 5 och i fråga om förbud att röja sådant som någon fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt. I samma ordning får mötesfriheten och demonstrationsfriheten begränsas även i de fall som anges i 24 första stycket andra meningen. 32

33 21 Begränsningar enligt 20 får göras endast för att tillgodose ändamål som är godtagbara i ett demokratiskt samhälle. Begränsningen får aldrig gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till det ändamål som har föranlett den och inte heller sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. Begränsningen får inte göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan sådan åskådning. 22 Ett förslag till lag enligt 20 ska, om det inte avslås av riksdagen, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila i minst tolv månader från det att det första utskottsyttrandet över förslaget anmäldes i riksdagens kammare. Riksdagen får dock anta förslaget direkt, om minst fem sjättedelar av de röstande enas om beslutet. Första stycket gäller inte förslag till lag om fortsatt giltighet i högst två år av lag. Det gäller inte heller förslag till lag som enbart rör 1. förbud att röja sådant som någon har fått kännedom om i allmän tjänst eller under utövande av tjänsteplikt och vars hemlighållande är nödvändigt med hänsyn till något av de intressen som anges i 2 kap. 2 tryckfrihetsförordningen, 2. husrannsakan eller liknande intrång, eller 3. frihetsstraff som påföljd för viss gärning. Konstitutionsutskottet prövar för riksdagens del om första stycket är tillämpligt i fråga om ett visst lagförslag. 23 Yttrandefriheten och informationsfriheten får begränsas med hänsyn till rikets säkerhet, folkförsörjningen, allmän ord- 33

34 ning och säkerhet, enskildas anseende, privatlivets helgd eller förebyggandet och beivrandet av brott. Vidare får friheten att yttra sig i näringsverksamhet begränsas. I övrigt får begränsningar av yttrandefriheten och informationsfriheten göras endast om särskilt viktiga skäl föranleder det. Vid bedömandet av vilka begränsningar som får göras med stöd av första stycket ska särskilt beaktas vikten av vidaste möjliga yttrandefrihet och informationsfrihet i politiska, religiösa, fackliga, vetenskapliga och kulturella angelägenheter. Att meddela föreskrifter som utan avseende på yttrandens innehåll närmare reglerar ett visst sätt att sprida eller ta emot yttranden anses inte som en begränsning av yttrandefriheten och informationsfriheten. 24 Mötesfriheten och demonstrationsfriheten får begränsas av hänsyn till ordning och säkerhet vid sammankomsten eller demonstrationen eller till trafiken. I övrigt får dessa friheter begränsas endast av hänsyn till rikets säkerhet eller för att motverka farsot. Föreningsfriheten får begränsas endast när det gäller sammanslutningar vilkas verksamhet är av militär eller liknande natur eller innebär förföljelse av en folkgrupp på grund av etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. 25 För andra än svenska medborgare här i riket får särskilda begränsningar göras genom lag i fråga om följande fri- och rättigheter: 1. yttrandefriheten, informationsfriheten, mötesfriheten, demonstrationsfriheten, föreningsfriheten och religionsfriheten (1 första stycket), 34

35 2. skyddet mot tvång att ge till känna åskådning (2 första meningen), 3. skyddet mot kroppsligt ingrepp även i annat fall än som avses i 4 och 5, mot kroppsvisitation, husrannsakan och liknande intrång, mot intrång i förtroliga försändelser och meddelanden samt i övrigt mot intrång som innebär övervakning och kartläggning av den enskildes personliga förhållanden (6 ), 4. skyddet mot frihetsberövande (8 första meningen), 5. rätten till domstolsprövning av frihetsberövande av annan anledning än brott eller misstanke om brott (9 andra och tredje styckena), 6. offentligheten vid domstolsförhandling (11 andra stycket andra meningen), 7. författares, konstnärers och fotografers rätt till sina verk (16 ), 8. rätten att driva näring eller utöva yrke (17 ), 9. skyddet för forskningens frihet (18 andra stycket), och 10. skyddet mot ingrepp på grund av åskådning (21 tredje meningen). På sådana föreskrifter om särskilda begränsningar som avses i första stycket ska 22 första stycket, andra stycket första meningen samt tredje stycket tillämpas. 35

36 UTDRAG UR EUROPAKONVENTIONEN Europakonventionen är svensk lag. All övrig lagstiftning ska tolkas så att den är förenlig med Europakonventionen. Artikel 1 SKYLDIGHET ATT RESPEKTERA DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA De höga fördragsslutande parterna skall garantera var och en, som befinner sig under deras jurisdiktion, de fri- och rättigheter som anges i avdelning I av denna konvention. Artikel 6 RÄTT TILL EN RÄTTVIS RÄTTEGÅNG 1. Var och en skall, vid prövningen av hans civila rättigheter och skyldigheter eller av en anklagelse mot honom för brott, vara berättigad till en rättvis och offentlig rättegång inom skälig tid och inför en oavhängig och opartisk domstol som upprättats enligt lag. Domen skall avkunnas offentligt, men pressen och allmänheten får utestängas från rättegången eller en del därav av hänsyn till den allmänna moralen, den allmänna ordningen eller den nationella säkerheten i ett demokratiskt samhälle, eller då minderårigas intressen eller skyddet för parternas privatliv så kräver eller, i den mån domstolen finner det 36

37 strängt nödvändigt, under särskilda omständigheter när offentlighet skulle skada rättvisans intresse. Exempel: Mattias trafikskola och Greger Thorsén fick vänta mer än fem år på att få sin tvist prövad i domstol. I Högsta domstolen fick de respektive kronor för den långa väntetiden som kränkt deras rätt till rättegång inom skälig tid. Läs mer på centrumforrattvisa.se. 2. Var och en som blivit anklagad för brott skall betraktas som oskyldig till dess hans skuld lagligen fastställts. 3. Var och en som blivit anklagad för brott har följande minimirättigheter: a) att utan dröjsmål, på ett språk som han förstår och i detalj, underrättas om innebörden av och grunden för anklagelsen mot honom, b) att få tillräcklig tid och möjlighet att förbereda sitt försvar, c) att försvara sig personligen eller genom rättegångsbiträde som han själv utsett eller att, när han saknar tillräckliga medel för att betala ett rättegångsbiträde, erhålla ett sådant utan kostnad, om rättvisans intresse så fordrar, d) att förhöra eller låta förhöra vittnen som åberopas emot under samma förhållanden som vittnen åberopade mot honom, e) att utan kostnad bistås av tolk, om han inte förstår eller talar det språk som används i domstolen. 37

38 Exempel: Brian Cicek straffades felaktigt för att ha sålt fruktjuice utan pant. Högsta domstolen ersatte honom för den felaktiga behandlingen bl.a. för att han inte underrättats om innebörden av och grunderna för anklagelserna mot honom. Läs mer på centrumforrattvisa.se. Artikel 7 INGET STRAFF UTAN LAG 1. Ingen får fällas till ansvar för någon gärning eller underlåtenhet som vid den tidpunkt då den begicks inte utgjorde ett brott enligt nationell eller internationell rätt. Inte heller får ett strängare straff utmätas än som var tillämpligt vid den tidpunkt då brottet begicks. 2. Denna artikel skall inte hindra lagföring och bestraffning av den som gjort sig skyldig till en handling eller underlåtenhet som vid den tidpunkt då den begicks var brottslig enligt de allmänna rättsprinciper som erkänns av civiliserade stater. Artikel 8 RÄTT TILL SKYDD FÖR PRIVAT- OCH FAMILJELIV 1. Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens. 2. Offentlig myndighet får inte ingripa i denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, 38

39 till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. Exempel: En döende cancerpatient filmades utan samtycke och visades på nationell TV. Svea hovrätt ersatte hans anhöriga för kränkningen. Läs mer och se bl.a. exempel på stämningsansökan på centrumforrattvisa.se. Artikel 9 TANKEFRIHET, SAMVETSFRIHET OCH RELIGIONS- FRIHET 1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet; denna rätt innefattar frihet att byta religion eller tro och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller tro genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. 2. Friheten att utöva sin religion eller tro får endast underkastas sådana begränsningar som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den allmänna säkerheten, till skydd för allmän ordning, hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. Artikel 10 YTTRANDEFRIHET 1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. Denna artikel 39

40 hindrar inte en stat att kräva tillstånd för radio-, televisions- eller biografföretag. 2. Eftersom utövandet av de nämnda friheterna medför ansvar och skyldigheter, får det underkastas sådana formföreskrifter, villkor, inskränkningar eller straffpåföljder som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten, den territoriella integriteten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral, till skydd för annans goda namn och rykte eller rättigheter, för att förhindra att förtroliga underrättelser sprids eller för att upprätthålla domstolarnas auktoritet och opartiskhet. Artikel 11 MÖTES- OCH FÖRENINGSFRIHET 1. Var och en har rätt till frihet att delta i fredliga samman komster samt till föreningsfrihet, inbegripet rätten att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen. 2. Utövandet av dessa rättigheter får inte underkastas andra inskränkningar än sådana som är föreskrivna i lag och som i ett demokratiskt samhälle är nödvändiga med hänsyn till den nationella säkerheten eller den allmänna säkerheten, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter. Denna artikel hindrar inte att det för medlemmar av de väpnade styrkorna, polisen eller 40

41 den statliga förvaltningen görs lagliga inskränkningar i utövandet av de nämnda rättigheterna. Artikel 13 RÄTT TILL ETT EFFEKTIVT RÄTTSMEDEL Var och en, vars i denna konvention angivna fri- och rättigheter kränkts, skall ha tillgång till ett effektivt rättsmedel inför en nationell myndighet och detta även om kränkningen utförts av någon i offentlig ställning. Artikel 14 FÖRBUD MOT DISKRIMINERING Åtnjutandet av de fri- och rättigheter som anges i denna konvention skall säkerställas utan diskriminering på någon grund såsom kön, ras, hudfärg, språk, religion, politisk eller annan åsikt, nationellt eller socialt ursprung, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd eller ställning i övrigt. 41

42 TILLÄGGSPROTOKOLL 1 Första tilläggsprotokollet till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Artikel 1 SKYDD FÖR EGENDOM Varje fysisk eller juridisk person skall ha rätt till respekt för sin egendom. Ingen får berövas sin egendom annat än i det allmännas intresse och under de förutsättningar som anges i lag och i folkrättens allmänna grundsatser. Ovanstående bestämmelser inskränker dock inte en stats rätt att genomföra sådan lagstiftning som staten finner nödvändig för att reglera nyttjandet av egendom i överensstämmelse med det allmännas intresse eller för att säkerställa betalning av skatter eller andra pålagor eller av böter och viten. 42

43 UTDRAG UR EU-STADGAN EU har sammanställt de viktigaste fri och rättigheterna i medlemsstaternas rättstraditioner som binder EU-institutionerna och tillämpas när EU-rättsliga frågor aktualiseras. Artikel 1 MÄNNISKANS VÄRDIGHET AVDELNING I VÄRDIGHET Människans värdighet är okränkbar. Den ska respekteras och skyddas. AVDELNING II FRIHETER Artikel 7 RESPEKT FÖR PRIVATLIVET OCH FAMILJELIVET Var och en har rätt till respekt för sitt privatliv och familjeliv, sin bostad och sina kommunikationer. Artikel 8 SKYDD AV PERSONUPPGIFTER 1. Var och en har rätt till skydd av de personuppgifter som rör honom eller henne. 43

44 2. Dessa uppgifter ska behandlas lagenligt för bestämda ändamål och på grundval av den berörda personens samtycke eller någon annan legitim och lagenlig grund. Var och en har rätt att få tillgång till insamlade uppgifter som rör honom eller henne och att få rättelse av dem. 3. En oberoende myndighet ska kontrollera att dessa regler efterlevs. Artikel 10 TANKEFRIHET, SAMVETSFRIHET OCH RELIGIONS- FRIHET 1. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion eller övertygelse och frihet att ensam eller i gemenskap med andra, offentligt eller enskilt, utöva sin religion eller övertygelse genom gudstjänst, undervisning, sedvänjor och ritualer. 2. Rätten till vapenvägran ska erkännas enligt de nationella lagar som reglerar utövandet av denna rättighet. Artikel 11 YTTRANDEFRIHET OCH INFORMATIONSFRIHET 1. Var och en har rätt till yttrandefrihet. Denna rätt innefattar åsiktsfrihet samt frihet att ta emot och sprida uppgifter och tankar utan offentlig myndighets inblandning och oberoende av territoriella gränser. 2. Mediernas frihet och mångfald ska respekteras. 44

45 Artikel 12 MÖTES- OCH FÖRENINGSFRIHET 1. Var och en har rätt till frihet att delta i fredliga sammankomster samt till föreningsfrihet på alla nivåer, särskilt på det politiska, fackliga och medborgerliga området, vilket innebär rätten för var och en att bilda och ansluta sig till fackföreningar för att skydda sina intressen. 2. De politiska partierna på unionsnivå ska bidra till att unionsmedborgarnas politiska vilja kommer till uttryck. Artikel 15 FRITT YRKESVAL OCH RÄTT ATT ARBETA 1. Var och en har rätt att arbeta och utöva ett fritt valt eller accepterat yrke. 2. Varje unionsmedborgare har rätt att söka arbete, arbeta, etablera sig samt tillhandahålla tjänster i varje medlemsstat. 3. De tredjelandsmedborgare som har tillstånd att arbeta på medlemsstaternas territorium har rätt till samma arbetsvillkor som unionsmedborgarna. Artikel 16 NÄRINGSFRIHET Näringsfriheten ska erkännas i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis. 45

46 Artikel 17 RÄTT TILL EGENDOM 1. Var och en har rätt att besitta lagligen förvärvad egendom, att nyttja den, att förfoga över den och att testamentera bort den. Ingen får berövas sin egendom utom då samhällsnyttan kräver det, i de fall och under de förutsättningar som föreskrivs i lag och mot rättmätig ersättning för sin förlust i rätt tid. Nyttjandet av egendomen får regleras i lag om det är nödvändigt för allmänna samhälls intressen. 2. Immateriell egendom ska vara skyddad. Artikel 20 LIKHET INFÖR LAGEN AVDELNING III JÄMLIKHET Alla människor är lika inför lagen. Alla människor är lika inför lagen. Artikel 21 ICKE-DISKRIMINERING 1. All diskriminering på grund av bland annat kön, ras, hudfärg, etniskt eller socialt ursprung, genetiska särdrag, språk, religion eller övertygelse, politisk eller annan åskådning, tillhörighet till nationell minoritet, förmögenhet, börd, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning ska vara för bjuden. 46

47 2. Inom tillämpningsområdet för fördragen, och utan att det påverkar tillämpningen av någon särskild bestämm else i dem, ska all diskriminering på grund av national itet vara förbjuden. AVDELNING IV SOLIDARITET Artikel 28 FÖRHANDLINGSRÄTT OCH RÄTT TILL KOLLEKTIVA ÅTGÄRDER Arbetstagare och arbetsgivare, eller deras respektive organisationer, har i enlighet med unionsrätten samt nationell lagstiftning och praxis rätt att förhandla och ingå kollektivavtal på lämpliga nivåer och att i händelse av intressekonflikter tillgripa kollektiva åtgärder för att försvara sina intressen, inbegripet strejk. Artikel 33 FAMILJELIV OCH YRKESLIV 1. Skyddet av familjen på det rättsliga, ekonomiska och sociala planet ska säkerställas. 2. För att kunna förena familjeliv och yrkesliv har varje arbetstagare rätt till skydd mot uppsägning på varje grund som står i samband med moderskap samt rätt till betald mödraledighet och till föräldraledighet efter ett barns födelse eller adoption. 47

48 AVDELNING V MEDBORGARNAS RÄTTIGHETER Artikel 41 RÄTT TILL GOD FÖRVALTNING 1. Var och en har rätt att få sina angelägenheter behandlade opartiskt, rättvist och inom skälig tid av unionens institutioner, organ och byråer. 2. Denna rättighet innebär bl.a. att a) var och en har rätt att bli hörd innan en enskild åtgärd som skulle beröra honom eller henne negativt vidtas mot honom eller henne, b) var och en ska ha tillgång till de akter som berör honom eller henne, med förbehåll för berät tigade intressen vad avser sekretess, tystnadsplikt och affärshemlighet, c) förvaltningen är skyldig att motivera sina beslut. 3. Var och en har rätt att få ersättning av unionen för skador som har orsakats av dess institu tioner eller dess tjänstemän under deras tjänsteutövning, enligt de allmänna gemensamma principerna i medlemsstaternas lagstiftning. 4. Var och en ska kunna vända sig till unionens institutioner på något av fördragens språk och ska få svar på samma språk. 48

49 Artikel 42 RÄTT TILL TILLGÅNG TILL HANDLINGAR Varje unionsmedborgare och varje fysisk eller juridisk person som är bosatt eller har sitt säte i en medlemsstat har rätt till tillgång till unionens institutioners, organs och byråers handlingar, obero ende av medium. AVDELNING VI RÄTTSKIPNING Artikel 47 RÄTT TILL ETT EFFEKTIVT RÄTTSMEDEL OCH TILL EN OPARTISK DOMSTOL Var och en vars unionsrättsligt garanterade fri- och rättigheter har kränkts har rätt till ett effektivt rättsmedel inför en domstol, med beaktande av de villkor som föreskrivs i denna artikel. Var och en har rätt att inom skälig tid få sin sak prövad i en rättvis och offentlig rättegång och inför en oavhängig och opartisk domstol som har inrättats enligt lag. Var och en ska ha möjlighet att erhålla rådgivning, låta sig försvaras och företrädas. Rättshjälp ska ges till personer som inte har tillräckliga medel, om denna hjälp är nödvändig för att ge dem en effektiv möjlighet att få sin sak prövad inför domstol. 49

50 Artikel 48 PRESUMTION FÖR OSKULD OCH RÄTTEN TILL FÖRSVAR 1. Var och en som har blivit anklagad för en lagöverträdelse ska betraktas som oskyldig till dess att hans eller hennes skuld lagligen fastställts. 2. Var och en som har blivit anklagad för en lagöverträdelse ska garanteras respekt för rätten till försvar. Artikel 50 RÄTT ATT INTE BLI DÖMD ELLER STRAFFAD TVÅ GÅNGER FÖR SAMMA BROTT Ingen får lagföras eller straffas på nytt för en lagöverträdelse för vilken han eller hon redan har blivit frikänd eller dömd i unionen genom en lagakraftvunnen brottmålsdom i enlighet med lagen. 50

51 GE EN GÅVA Stöd oss ge en gåva Vi agerar oberoende av partier och intresseorganisationer. Vi tar heller inte betalt av de människor som vi hjälper. Vi behöver därför ditt stöd. SMS-gåva Genom att SMS:a CFR [belopp] till nummer skänker du din gåva till Centrum för rättvisa. Gåvan dras från din mobilräkning eller ditt kontantkort. Du kan skänka 50, 100, 200 eller 500 kr. Instruktion Skriv CFR 50, 100, 200 eller 500. SMS:et ska vid gåva på 100 kronor se ut såhär: CFR 100. Observera mellanslag. SMS:et skickas till nummer Gåva via giro Ge oss en gåva genom att sätta in ett bidrag på Centrum för rättvisas: Bankgiro Plusgiro Centrum för rättvisa har 90-konto. Ange gärna namn, adress och e-post.

Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov)

Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Grundläggande fri- och rättigheter Flik 2.2 (Uppdaterad 2011-08-11/ Mats Franzén, 1Ti/ Ov) Normgivning: De olika lagarna och förordningarnas inbördes förhållande till varandra. Lag (1994:1500) med anledning

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Regeringsform; 1 SFS 2011:109 Omtryck 1 kap. Statsskickets grunder 1 All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och

Läs mer

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (2000/C 364/01) SV 18.12.2000 Europeiska gemenskapernas officiella tidning C 364/1 HÖGTIDLIG PROKLAMATION SV 18.12.2000 Europeiska gemenskapernas

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

UTKAST TILL EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

UTKAST TILL EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA UTKAST TILL EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA fundamental.rights@consilium.eu.int Bryssel den 28 september 2000 (29.9) CHARTE 4487/00 CONVENT 50 NOT Ärende: Utkast till Europeiska

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen

Läs mer

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar

Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Förberedande uppgiftsinsamling ( tredjemanskontroll ) - Rättssäkerhet och utredningsbefogenheter vid skatteutredningar Föredrag vid Institutet för Skatter & Rättssäkerhet Seminarium 3 oktober 2013 Anders

Läs mer

FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län

FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län Stockholm den 20 januari 2014 FAQ om sjukhusfilmningsfallet mot Landstinget i Uppsala län Den 23 december 2013 meddelade Uppsala tingsrätt dom i det uppmärksammade fallet om den cancersjuke man som filmades

Läs mer

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.

Läs mer

Föreg. dok. nr: Stadgan om de mänskliga rättigheterna, EGT C 364 av den 18 december 2000 Utkast till andra delen med kommentarer

Föreg. dok. nr: Stadgan om de mänskliga rättigheterna, EGT C 364 av den 18 december 2000 Utkast till andra delen med kommentarer EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 26 maj 2003 (27.5) (OR. en) CONV 726/03 FÖLJENOT från: Presidiet till: Konventet Föreg. dok. nr: Stadgan om de mänskliga rättigheterna, EGT C 364 av den 18

Läs mer

Regeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter

Regeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter Citat ur Sveriges grundlagar och riksdagsordningen Inledning av Erik Holmberg och Nils Stjernquist i bearbetning av Magnus Isberg. (utgiven av Riksdagen, 2007), Citatet är hämtat ur inledningen och handlar

Läs mer

Sjukhusfilmningsfallet mot Uppsala läns landsting

Sjukhusfilmningsfallet mot Uppsala läns landsting Stockholm den 22 oktober 2014 FAQ Sjukhusfilmningsfallet mot Uppsala läns landsting Den 23 december 2013 meddelade Uppsala tingsrätt dom i det uppmärksammade fallet om den cancersjuke man som filmades

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. 1 FNs allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen definierar vilka

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

Lag om rätt till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter

Lag om rätt till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:811 av Robert Hannah och Said Abdu (FP) Lag om rätt till domstolsprövning av civila rättigheter och skyldigheter Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

FN:s allmänna förklaring

FN:s allmänna förklaring Page 1 of 5 FN:s allmänna förklaring Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande

Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en arbetsgivare för diskriminering eller missgynnande Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats?

MR-kortleken. När riskerar du att diskriminera? Var går gränsen för en acceptabel jargong på en arbetsplats? Artikel 1: Frihet och jämlikhet MR-kortleken Är det alltid rätt att behandla alla på samma sätt? Artikel 2: Icke-diskriminering Vilka är diskrimineringsgrunderna? Saknar du någon diskrimineringsgrund?

Läs mer

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

ALLMÄN FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter

FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter FN:s konvention om barnets mänskliga rättigheter Om barnkonventionen Dessa artiklar handlar om hur länderna ska arbeta med barnkonventionen. Artikel 1 Barnkonventionen gäller dig som är under 18 år. I

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om etikprövning av forskning som avser människor; SFS 2003:460 Utkom från trycket den 27 juni 2003 utfärdad den 5 juni 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande.

Läs mer

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan.

Fyll i blanketten noga det underlättar DO:s arbete med din anmälan. Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom ett annat arbetslivsområde Har du eller någon annan blivit diskriminerad inom arbetslivsområdet men inte av en arbetsgivare? Diskrimineringsförbudet

Läs mer

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier

Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmälningsblankett Sida 1 (9) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad,

Läs mer

Hur kan du i statsförvaltningen behandla olika människor olika på ett rättssäkert sätt?

Hur kan du i statsförvaltningen behandla olika människor olika på ett rättssäkert sätt? Hur kan du i statsförvaltningen behandla olika människor olika på ett rättssäkert sätt? Jane Reichel Professor i förvaltningsrätt Juridiska fakulteten Uppsala universitet Den svenska förvaltningsmodellen

Läs mer

Överklagan av beslut fattat av Förvaltningsrätten Linköping, 17 april 2015, målnummer: 2544-15

Överklagan av beslut fattat av Förvaltningsrätten Linköping, 17 april 2015, målnummer: 2544-15 SVERIGES DOMSTOLAR FÖRVALTNINGSRÄTTEN LINKÖPING BOX 406 581 04 LINKÖPING PRÖVNINGSTILLSTÅND FÖR KAMMARRÄTT KAMMARRRÄTTEN JÖNKÖPING BOX 2203 550 03 JÖNKÖPING DATUM: 2015-04-20 Förnamn Efternamn Personnummer

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Rättsliga aspekter på övervakning på arbetsplatsen. Helena Andersson Institutet för rättsinformatik Stockholms universitet

Rättsliga aspekter på övervakning på arbetsplatsen. Helena Andersson Institutet för rättsinformatik Stockholms universitet Rättsliga aspekter på övervakning på arbetsplatsen Helena Andersson Institutet för rättsinformatik Stockholms universitet Får man verkligen göra så här? Helena Andersson Institutet för rättsinformatik

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Lag (2008:962) om valfrihetssystem

Lag (2008:962) om valfrihetssystem Lag (2008:962) om valfrihetssystem 1 kap. Lagens tillämpningsområde Lagens omfattning 1 Denna lag gäller när en upphandlande myndighet beslutat att tillämpa valfrihetssystem vad gäller tjänster inom hälsovård

Läs mer

http://www.riksdagen.se/templates/r_pageextended 6060.aspx

http://www.riksdagen.se/templates/r_pageextended 6060.aspx R ELEVANTA LAGTEXTER Republikanska föreningen har här samlat de delar av grundlagarna som berör monarkin. Det är främst i dessa paragrafer som förslag på nytt styrelseskick behöver hanteras. Här finns

Läs mer

Lagrum: 11 kap. 3 regeringsformen; 25 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion; 5 a personuppgiftslagen (1998:204)

Lagrum: 11 kap. 3 regeringsformen; 25 förordningen (1996:381) med tingsrättsinstruktion; 5 a personuppgiftslagen (1998:204) HFD 2014 ref 32 Hinder har ansetts inte finnas för Datainspektionen att utöva tillsyn av den behandling av personuppgifter som skett genom att en domstol publicerat uppropslistor på den egna webbplatsen.

Läs mer

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Stockholm den 1 september 2011 Eskilstuna kommun Planavdelningen 631 86 Eskilstuna Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Med stöd av bifogade fullmakter får vi

Läs mer

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Den här blanketten kan du använda om du upplever att du själv eller någon annan har blivit diskriminerad, trakasserad eller utsatt

Läs mer

Sida 1 av 5 Barnkonventionen för barn och unga FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, antogs 1989. Barnkonventionen innehåller rättigheter som varje barn ska

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013

Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013 Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013 Frågan behandlar i huvudsak två områden. Det första rör normgivningsfrågor, det andra rättighetsskydd. En viktig lärdom är att läsa uppgiften noga. Gör man det upptäcker

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

--------------------------------------------------------

-------------------------------------------------------- Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen antogs med 48 ja-röster. Inget land röstade emot. Åtta länder

Läs mer

Anmälan om att en arbetsgivare brister i det förebyggande och främjande arbetet

Anmälan om att en arbetsgivare brister i det förebyggande och främjande arbetet Anmälningsblankett Sida 1 (5) Anmälan om att en arbetsgivare brister i det förebyggande och främjande arbetet Använd den här blanketten för att anmäla att en arbetsgivare brister i arbetet med så kallade

Läs mer

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande

Skyldigheten att lämna registerutdrag blir mindre betungande Sammanfattning Hanteringen av personuppgifter som inte ingår i personregister underlättas Personuppgiftslagsutredningen har haft i uppdrag att göra en över-syn av personuppgiftslagen. Syftet har varit

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning; SFS 1999:133 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Åklagardatalag; utfärdad den 25 juni 2015. SFS 2015:433 Utkom från trycket den 7 juli 2015 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Lagens syfte och tillämpningsområde

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

Om du inte har möjlighet att använda DO:s anmälningsblanketter kan du göra en anmälan per brev, e-post, muntligen eller på annat sätt.

Om du inte har möjlighet att använda DO:s anmälningsblanketter kan du göra en anmälan per brev, e-post, muntligen eller på annat sätt. Anmälningsblankett Sida 1 (7) Anmälan om diskriminering inom ett annat arbetslivsområde Har du eller någon annan blivit diskriminerad inom arbetslivsområdet men inte av en arbetsgivare? Diskrimineringsförbudet

Läs mer

Demokrati Folket styr

Demokrati Folket styr Demokrati Folket styr Demokrati finns överallt i vårt samhälle, i skolan m m. Vad betyder demokrati? Och hur såg det ut om vi går tillbaka i historien? Ordet demokrati betyder folkstyre och kommer från

Läs mer

DOM 2014-04-15 Meddelad i Jönköping

DOM 2014-04-15 Meddelad i Jönköping Föredragande: Per Läckström DOM 2014-04-15 Meddelad i Jönköping Mål nr 1859-14 1 KLAGANDE Jönköpings kommun, Kommunstyrelsen 551 89 Jönköping MOTPART Polismyndigheten i Jönköpings län, Tillståndssektionen

Läs mer

Anmälan om diskriminering eller missgynnande på arbetsplats

Anmälan om diskriminering eller missgynnande på arbetsplats Anmälningsblankett Sida 1 (8) Anmälan om diskriminering eller missgynnande på arbetsplats Anmäla till DO Innan du fyller i blanketten är det viktigt att du läser informationen på DO:s webbplats, se www.do.se/att-anmala/.

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder; SFS 1999:132 Utkom från trycket den 23 mars 1999 utfärdad den 11 mars 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

Diskrimineringslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs:

Diskrimineringslag. I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: I enlighet med riksdagens beslut föreskrivs: Diskrimineringslag Utfärdad i Helsingfors den 30 december 2014 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens syfte Syftet med denna lag är att främja likabehandling

Läs mer

Frågor & svar om nya PuL

Frågor & svar om nya PuL Frågor & svar om nya PuL Fråga 1: Varför ändras PuL? PuL ändras för att underlätta vardaglig behandling av personuppgifter som normalt inte medför några risker för att de registrerades personliga integritet

Läs mer

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS Björn Jennbacken Offentlighetsprincipen HISTORIK Sverige föregångsland, År 1766 fick vi vår första TF SYFTE Främja rättssäkerheten Främja effektiviteten i folkstyret Främja effektiviteten

Läs mer

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet

Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag (2005:787) om behandling av uppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Lag om uppgifter i tullbrottsdatabasen [3701] Lagens tillämpningsområde 1 [3701] Denna lag gäller vid Tullverkets behandling

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 7 MÄNSKLIGA SKYLDIGHETER SIDA 1/20 ÖVNING 1- SID. 2 Spelet om rättigheter och skyldigheter Rätt att bo var man vill Åsiktsfrihet Religionsfrihet Rätt till skydd mot diskriminering Alla är födda fria och lika i värde och rättigheter

Läs mer

STAYAC finns inte längre! Bilaga 3

STAYAC finns inte längre! Bilaga 3 STAYAC finns inte längre! Bilaga 3 SLLs/HSFs/BDOs hanterande av STAYAC-ärendet är att se som en summarisk process av Kafka-modell med för brott anklagad (STAYAC/Stefan Blomberg) och med HSFs företrädande

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Utlänningsdatalag; utfärdad den 4 februari 2016. SFS 2016:27 Utkom från trycket den 5 februari 2016 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens syfte 1 Syftet med

Läs mer

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen

BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen BRANDMÄNNENS RIKSFÖRBUND 1 En Branschorganisation för all räddningstjänstpersonal Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen 1 Denna lag tillämpas på den som har utsetts av en arbetstagarorganisation

Läs mer

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson EU och arbetsrätten EU:s regler om arbetstagare m.m. Per-Ola Ohlsson Unionsfördraget Grundläggande och övergripande bestämmelser EUF art. 2 Unionens värden EUF art. 3 Art. 3.2 Fri rörlighet för personer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1972:260) om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom; SFS 2000:460 Utkom från trycket den 19 juni 2000 utfärdad den 31 maj 2000.

Läs mer

Lagar och överenskommelser Lagen I Regeringsformen återfinns grunderna för Sverige som stat. Förhållandet mellan kvinnor och män tas särskilt upp i första kapitlet 2 och andra kapitlet 16 : 1 kap. 2

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om erkännande och verkställighet av frihetsberövande påföljder inom Europeiska unionen; SFS 2015:109 Utkom från trycket den 10 mars 2015 utfärdad den 26 februari 2015.

Läs mer

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS

OFFENTLIGHET OCH SEKRETESS OFFENTLIGHET OCH Juristprogrammet Termin 6 Vårterminen 2015 Lars Bejstam YTTRANDEFRIHET Information kan finnas lagrad på olika sätt, t.ex. skriftliga dokument upptagningar, t.ex. datalagrad information

Läs mer

LÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen) EE316B4AD438/10638/

LÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen)  EE316B4AD438/10638/ LÄS 1. Åtta sidor om sekretess (Socialstyrelsen) http://www.socialstyrelsen.se/nr/rdonlyres/eea81f8a-e973-4612-9b4d- EE316B4AD438/10638/20021147.pdf 2. Utdrag ur sekretesslagen (1980:100) 7 kap. Sekretess

Läs mer

Anmälan om att en arbetsgivare brister i arbetet med aktiva åtgärder

Anmälan om att en arbetsgivare brister i arbetet med aktiva åtgärder Anmälningsblankett Sida 1 (5) Anmälan om att en arbetsgivare brister i arbetet med aktiva åtgärder Använd den här blanketten för att anmäla att en arbetsgivare brister i arbetet med diskrimineringslagens

Läs mer

Lissabonfördraget. Unionsfördraget (EUF) Artikel 2

Lissabonfördraget. Unionsfördraget (EUF) Artikel 2 Unionsfördraget (EUF) Lissabonfördraget Artikel 2 Unionen ska bygga på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna, inklusive

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 4 mars 2014 Ö 4211-13 SÖKANDE SR Ombud: Advokat TA MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Resning TIDIGARE AVGÖRANDEN

Läs mer

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK

DIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg

Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg RIKTLINJER, REVIDERADE 1(7) Barn- och utbildningsförvaltningen Datum Dnr 2010/666 609 Riktlinjer för att starta enskild pedagogisk omsorg Enligt 25 kap. 2 skollagen (2010:800) ska kommunen sträva efter

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete 1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun

Läs mer

Om du inte har möjlighet att använda DO:s anmälningsblanketter kan du göra en anmälan per brev, e-post, muntligen eller på annat sätt.

Om du inte har möjlighet att använda DO:s anmälningsblanketter kan du göra en anmälan per brev, e-post, muntligen eller på annat sätt. Anmälningsblankett Sida 1 (7) Anmälan av en utbildningsanordnare för diskriminering eller trakasserier Anmäla till DO Om du inte har möjlighet att använda DO:s anmälningsblanketter kan du göra en anmälan

Läs mer

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet

Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Barnkonventionen applicerad på Svenska Frisbeesportförbundet Inledning och bakgrund Svenska Frisbeesportförbundet har vid sitt årsmöte 2008 antagit FN:s barnkonvention som ett rättesnöre att arbete efter

Läs mer

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien)

Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Mål C-236/09 Association belge des Consommateurs Test-Achats ASBL och andra mot Conseil des Ministres (Belgien) Vladimir Bastidas Venegas Doktorand, SU Fakta Direktiv 2004/113 om likabehandling av män

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 22 december 2014 B 4815-14 KLAGANDE EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat ÅB MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 11 december 2014 KLAGANDE AA, Ombud: Advokat Hans Fritzheimer Esplanaden 11, 2 tr 852 31 Sundsvall MOTPART Transportstyrelsen 701 97 Örebro

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan

Läs mer

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel

Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel Smugglingslagen m.m./rättegångsbalken m.m. 1 Sjunde avdelningen Om särskilda rättsmedel 58 kap. Om resning och återställande av försutten tid 1 [5421] Sedan dom i tvistemål vunnit laga kraft, må till förmån

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag

Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag Personuppgiftslagen konsekvenser för mitt företag I denna promemoria finns information om personuppgiftslagen ( PuL ) som från och med den 1 oktober i år börjar gälla för de flesta behandlingar av personuppgifter

Läs mer

ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV

ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV 1(7) ADMINISTRATIVA FÖRESKRIFTER UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(7) Innehållsförteckning Sid nr 1 ALLMÄN ORIENTERING 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Upphandlingsförfarande

Läs mer

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet

Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmälningsblankett Sida 1 (7) Anmälan om diskriminering inom samhällslivet Anmäla till DO Innan du fyller i blanketten är det viktigt att du läser informationen på DO:s webbplats, se www.do.se/att-anmala/

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration; SFS 2003:763 Utkom från trycket den 25 november 2003 utfärdad den 13 november 2003. Enligt riksdagens

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394

Lag om medling i tvistemål och stadfästelse av förlikning i allmänna domstolar /394 Finlex» La gstiftning» Uppdaterad lagstiftning» 2011» 29.4.2011/394 29.4.2011/394 Beaktats t.o.m. FörfS 479/2011. Se anmärkningen för upphovsrätt i användningsvillkoren. Lag om medling i tvistemål och

Läs mer

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering

Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering Lag (2003:307) om förbud mot diskriminering i dess lydelse den 1 april 2006 Lagens ändamål 1 Denna lag har till ändamål att motverka diskriminering som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna

Läs mer

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET

ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 4 mars 2010 T 227-08 KLAGANDE ME Ombud: Advokaterna PB och KH MOTPART Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna Ombud: Advokat AG SAKEN Fastställelsetalan

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet; SFS 2001:85 Utkom från trycket den 20 mars 2001 utfärdad den 8 mars 2001. Enligt riksdagens beslut

Läs mer