Förslag om förändrade regler för sponsring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Förslag om förändrade regler för sponsring"

Transkript

1 Förslag om förändrade regler för sponsring Rapport 2006:3 Stockholms Handelskammare, Västra Trädgårdsgatan 9, Box , Stockholm, Tel: , e-post:

2 Förord Marknadsföring har alltid varit ett sätt för företag att öka sin försäljning och att nå nya målgrupper. Med fler och fler tillgängliga kanaler för att nå kunderna förändras och förbättras företagens möjligheter att marknadsföra sig. Det har också blivit allt vanligare för företagen att stärka sitt eget varumärke genom att associeras med eller samarbeta med andra varumärken. Ett samarbete med en idrottsförening eller en kulturinstitution kan därvidlag betraktas som strategisk. Sponsring har blivit alltmer attraktivt som marknadsföringsverktyg. De skattemässiga konsekvenserna av sponsring är emellertid oklar. Rättstillämpningen är mer restriktiv än lagstiftarna har avsett. Rättsväsendet har i ett antal mål betraktat sponsring som vore det delvis en gåva, vilket medför att avdrag för den utgiften inte har medgivits. Skatteverket anser i princip att all image- och goodwillskapande sponsring ska jämställas med icke avdragsgilla gåvor. Rättsfallen och Skatteverkets inställning har sammantagna medverkat till att företag har blivit alltmer tveksamma till att använda sponsring som marknadsföringsverktyg. Det drabbar i sin tur verksamhet inom framför allt kultursektorn och idrottslivet. Handelskammarens utgångspunkt är att sponsring är ett avtalsförhållande som ingåtts på affärsmässiga grunder mellan två jämbördiga parter. Bägge parter gynnas av avtalet - annars skulle ett avtal inte ingås. Företagens val av marknadsföringskanaler bör inte kunna överprövas av domstol. I föreliggande rapport belyses frågan om sponsring och de juridiska skillnaderna mellan olika verksamheter som företag stödjer. Begreppet sponsring definieras och rättsfall från domstolarnas tolkning av nuvarande lagtext redovisas. Rapporten innehåller ett konkret förslag till förändring av inkomstskattelagen. Förslaget syftar till att undanröja nuvarande osäkerhet kring de skattemässiga konsekvenserna av sponsringsverksamhet och förbättra möjligheterna för bland annat kulturinstitutioner och idrottsföreningar att bredda finansieringsalternativen för den egna verksamheten. Förslaget är utformat på ett sådant sätt att det ska vara möjligt för Regeringen att snarast skicka ut förslaget som det ligger på remiss till alla berörda och därefter förelägga Riksdagen en proposition med förslag till lagändringar. Beslut bör därmed kunna tas under våren 2007 och den nya lagen träda i kraft med verkan redan från och med den 1 januari 2007, eftersom grundlagsförbudet mot retroaktiv lagstiftning inte är tillämplig på sådana positiva förändringar. Mot förslaget kan invändas att det inte är tillräckligt långtgående. Vi har emellertid valt att lägga ett förslag som kan införas med i princip omedelbar verkan. Frågor som gäller avdragsrätt för donationer, gåvor, m.m. bör enligt vår mening utredas i särskild ordning. Rapporten har utarbetats av en arbetsgrupp under ledning av advokaten Peter Nordquist, tillika ordförande i Handelskammarens skattekommitté. Gruppens sekreterare har varit jur. dr. Jan Bjuvberg, Handelshögskolan. Övriga ledamöter i gruppen har varit skattejuristen Torbjörn Lindhe, professor Sven-Olof Lodin, skattejuristen Jerker Löfgren, skattejuristen Ingrid Melbi, skattejuristen Staffan Sundkvist, skattejuristen Anders Walander och professor Bertil Wiman. Gruppens arbete har också stötts ekonomiskt av svenskt Näringsliv och Riksidrottsförbundet. Handelskammarens förhoppning är att Regeringen nu gör förslagen i denna rapport till sina egna. Stockholm den 21 november 2006 Peter Egardt VD

3 1. Sammanfattning Föreslagen lagtext Begreppet sponsring m.m Begreppet sponsring och dess förhållande till annan marknadsföring och reklam Utvecklingen på sponsringsområdet Sammanfattande slutsatser Avdragsrätt för utgifter för sponsring enligt gällande rätt m.m Inledning RÅ 2000 ref RÅ 2000 ref. 31:s betydelse för begreppen gåva och omkostnad och den fortsatta rättstillämpningen Begreppen gåva och omkostnad enligt RÅ 2000 ref Rättstillämpningen efter RÅ 2000 ref Regeringens och Riksdagens (Skatteutskottets och Kulturutskottets) uppfattning Skatteverkets uppfattning Behovet av lagändring och konsekvenserna därav Behovet av lagändring Konsekvenserna av förslagen till lagändringar kap. 9a kap. 2 andra stycket andra meningen IL Rättssäkerhetsfrågor Finansiering Ikraftträdande

4 1. Sammanfattning Sponsring har under de senaste decennierna blivit ett alltmer vanligt förekommande alternativ som marknadsföringsverktyg. Det finns flera skäl för det. Ett starkt bidragande skäl är att flera undersökningar har visat att sponsring ger den förväntade effekten, nämligen förbättrad image och ökad goodwill och därigenom, i förlängningen, ökade intäkter eller minskade kostnader för sponsorn. I ekonomisk teori avses med sponsring ett avtalsförhållande mellan två jämbördiga parter som ingåtts på affärsmässiga grunder. Benefika transaktioner omfattas med andra ord inte av begreppet. Båda parterna skall fristående från varandra anse sig gynnade av avtalet. Utgifter för sponsring behandlas mycket restriktivt i rättstillämpningen. Avdrag medges i princip endast för utgifter härför om de motsvaras av direkta motprestationer från det sponsrade subjektet, RÅ 2000 ref. 31 I, eller om utgiften utgör en indirekt omkostnad hos sponsorn, RÅ 2000 ref. 31 II. Målen visar att Regeringsrätten anser att omkostnads- och gåvobegreppen i viss utsträckning kolliderar och att avdragsförbudet för gåvor ges företräde vid denna kollision. Konsekvensen härav är att avdrag för utgifter för sponsring i mycket stor utsträckning vägras på den grunden att avdragsförbudet för gåvor aktualiseras, trots att utgiften är en affärsmässigt betingad omkostnad i sponsorns verksamhet. En effekt av restriktiviteten, och den oförutsebarhet avseende avdragsrätten som den innefattar, är att företagens vilja att använda sponsring hämmas på ett sätt som inte gagnar effektiviteten i deras marknadsföring. Valet mellan olika marknadsföringskanaler är alltså inte skatteneutralt. Den restriktiva rättstillämpningen avseende avdragsrätt för utgifter för sponsring har uppmärksammats av både regeringen och Riksdagen. Båda har uttryckt att det inom ramen för gällande bestämmelser finns utrymme för en mer liberal syn på rätten till avdrag. Skatteverket har också uttryckt sin uppfattning om innehållet i gällande rätt. Verkets uppfattning innebär i princip att all image- och goodwillskapande sponsring skall jämställas med inte avdragsgilla gåvor. I civilrätten anses en gåva föreligga om en transaktion uppfyller rekvisiten förmögenhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt. Detta gäller även vid inkomstbeskattningen. RÅ 2000 ref. 31 I-II antyder att Regeringsrätten presumerar att gåvoavsikt föreligger i den utsträckning det inte förekommer direkta motprestationer. En sådan tolkning överensstämmer emellertid inte med den civilrättsliga uppfattningen om vad som krävs för att gåva skall anses föreligga. Aktiebolagsrätten är restriktiv avseende möjligheterna för ett aktiebolag att lämna gåvor. Enligt 17 kap. 5 jämförd med 3 aktiebolagslagen (2005:551), ABL är det bara bolagsstämman och, om det är av ringa betydelse med hänsyn tagen till bolagets ställning, styrelsen som kan besluta om gåva. Även om det oftast inte framgår av de avgöranden där avdrag för utgifter för sponsring vägras helt eller delvis är det sannolikt inte bolagsstämman, och knappast heller styrelsen, som fattat beslutet om att sponsra en viss företeelse. Att så är fallet är dock endast en logisk följd av att företagarna tvärtemot vad skattedomstolarna många gånger anser - helt enkelt inte ser sponsringen som en gåva. 2

5 Mot den ovan angivna bakgrunden föreslår vi att en ny bestämmelse om rätt till avdrag för utgifter för marknadsföring införs i 16 kap. 9a IL tillsammans med en ny rubrik; Utgifter för marknadsföring. Innebörden av bestämmelsen är att utgifter för marknadsföring, som har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten, skall dras av. Parallellt med detta föreslår vi, för att undvika regelkonkurrens mellan den av oss föreslagna regeln och avdragsförbudet för gåvor, att det görs ett sådant tillägg i 9 kap. 2 IL att det klart framgår att en utgift som är affärsmässigt motiverad inte utgör gåva. Tillägget leder till en samstämmighet med reglerna om gåva från aktiebolag i 17 kap. 5 ABL. Den av oss föreslagna regeln i 16 kap. 9a IL kommer enligt vår mening att klargöra att avdragsrätt också föreligger i de fall där sponsorn, tack vare sponsringsavtalet, erhåller en rätt att nyttja sådana immateriella värden som påverkar sponsorns image och goodwill. Att avdragsrätten också bör omfatta sådana fall är en logisk följd av att utgifterna för sådan sponsring normalt ger företagen ett mervärde, som har betydelse för förvärv och bibehållande av inkomster. Oavsett vilket marknadsföringsverktyg som företagen väljer att använda skall det skattemässiga utfallet således bli detsamma. Syftet med de föreslagna ändringarna är endast att avdrag skall medges för affärsmässigt betingade utgifter för marknadsföring. Avsikten är alltså inte att rena penningbidrag till hjälporganisationer och liknande skall omfattas av avdragsregeln. För sådana bidrag skall avdragsförbudet alltjämt gälla. Vårt förslag påverkar inte heller de bestämmelser som inskränker rätten till avdrag för representationskostnader eller som helt förbjuder avdragsrätt för mutor och andra otillbörliga förmåner. Vi utesluter inte att det av oss framlagda förslaget kan komma att leda till gränsdragningsproblem, men de problemen är jämfört med gällande rättsläge av marginell karaktär och dessutom inom ett relativt snävt område. Vi föreslår att de nya reglerna träder ikraft med verkan från den 1 januari 2007 och att de, om skattskyldig så önskar, får tillämpas redan fr.o.m års taxering samt i pågående processer avseende tidigare taxeringsår. 3

6 2. Föreslagen lagtext Inkomstskattelagen (1999:1229) Gällande lydelse: 9 kap. 2 IL Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras av. Utgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar samt avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är medlem i räknas som utgifter enligt första stycket. Föreslagen lydelse: 9 kap. 2 IL Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras av. Utgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar samt avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är medlem i räknas som utgifter enligt första stycket. En utgift som är affärsmässigt betingad utgör inte gåva. 16 kap. Utgifter för marknadsföring 9a Utgifter för marknadsföring som har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten skall dras av. 3. Begreppet sponsring m.m. 3.1 Begreppet sponsring och dess förhållande till annan marknadsföring och reklam Det finns inte någon allmänt accepterad ekonomisk definition av begreppet sponsring. Det betyder inte att försöken att ge begreppet en ekonomisk definition är få, tvärtom. 1 Av dessa försök kan man utläsa åtminstone två minsta gemensamma nämnare för vad som kan betecknas som sponsring. Det första är att sponsring är ett avtalsförhållande mellan två jämbördiga parter som ingås på affärsmässiga grunder, d.v.s. utgångspunkten för kontrahenterna är att avtalet skall ge ökade ekonomiska fördelar i framtiden för båda parter. 2 1 Se t.ex. Lee, M, Sandler, D. M. and Shani, D, Attitudinal constructs towards sponsorship Scale development using three global sporting events i International Marketing Review 1997 p. 162 [cit. Lee m.fl.]. Ett exempel på ett svenskt försök att definiera sponsring återfinns i Lund, R (2006), "Värdering av kultursponsring - Erfarenheter från Kungliga Operan", in Ayata, B. (Eds), Kulturekonomi - Konsten att fånga osynliga värden, Studentlitteratur, Lund [cit. Lund]. 2 Ett exempel på detta kan hämtas från Statskontorets förslag till definition av sponsring, där det bl.a. anges att sponsring innebär ett avtal till ömsesidig nytta för två eller flera parter. Definitionen är tänkt att användas vid sponsring av statlig verksamhet, se Klara villkor för sponsring av statlig verksamhet, diarienummer 2003/80-5. De ekonomiska fördelarna kan bestå av att företagets intäkter ökar, att kostnadsmassan minskar och av att företagets värde ökar. Det är alltså inte nödvändigt att företagets kassaflöde påverkas i positiv riktning. Även orealiserade värdeförändringar utgör ekonomiska fördelar, oavsett om de redovisas i balansräkningen eller inte. 4

7 Det andra är att sponsring används som ett marknadsföringsverktyg, 3 jämställt med t.ex. tvreklam, reklam i dagstidningar och på allmän plats. Ett uttryck för detta är att sponsring ingår i vad som brukar benämnas the market mix. Den kanske mest vedertagna definitionen av sponsring utformades av Meenaghan Hans definition lyder: sponsorship can be regarded as the provision of assistance either financial or in kind to an activity by a commercial organisation for the purpose of achieving commercial objectives. 4 Benefika transaktioner utesluts, eftersom syftet enligt definitionen är att sponsringen skall leda till ökade ekonomiska fördelar i framtiden (achieving commercial objectives) för båda parter. Av detta följer att det sponsrade subjektet som regel skall tillföras ett ekonomiskt värde i någon form. I utbyte mot detta tillför det sponsrade subjektet rättigheter och andra ekonomiska värden till sponsorn, som leder till förbättrad image, ökat goodwillvärde och i förlängningen till förbättrat resultat. Definitionen uppställer inte några krav på vem som sponsrar eller på vilket subjekt som sponsras. Det är betydelsefullt, eftersom det innebär att en stor mängd potentiella objekt för sponsring aktualiseras, inte bara idrott och kultur, utan även exempelvis miljöprojekt och myndigheter i vid mening, såsom allmänt finansierad sjukvård och utbildning, allt med utgångspunkt i att utgiften skall ge maximal avkastning för sponsorn och det sponsrade subjektet. Vidare framgår av definitionen att det inte krävs att det föreligger någon form av samband mellan sponsorn och det sponsrade subjektet. Avgörande för att en utgift skall klassificeras som sponsring enligt definitionen är med andra ord inte valet av motpart i sponsringsavtalet, utan att det förutsätts ge upphov till ökade ekonomiska fördelar för parterna (eller någon närstående till dem, t.ex. ett dotterbolag till sponsorn) i framtiden. Båda parterna skall fristående från varandra anse sig gynnade av avtalet om sponsring. Det betyder inte att de värden som sponsorn tillförsäkras i sponsringsavtalet understiger värdet av sponsringsersättningen. Bedömningen av om sponsorn är gynnad av sponsringsavtalet skall göras med utgångspunkt i sponsorns situation, utan beaktande av förhållandena hos det sponsrade subjektet. Någon bedömning av omfattningen av de kostnader som uppkommer hos det sponsrade subjektet behöver alltså inte göras. Härvid bör även beaktas att sponsorer många gånger tävlar sinsemellan om att få ensamrätt till att sponsra ett visst subjekt eller en viss företeelse. I RÅ 2000 ref. 31 I anförde Regeringsrätten att med sponsring förstås i regel att ett företag (sponsorn) lämnar ekonomiskt stöd till en verksamhet av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur. Definitionen tar endast sikte på första ledet av vad som i företagsekonomisk litteratur anses utgöra sponsring, eftersom den endast omfattar förmögenhetsöverföringen från sponsorn. 5 Det andra ledet, att sponsorns beslut att ingå i ett avtal om sponsring bygger på att det skall leda till ökade ekonomiska fördelar i framtiden, omfattas inte av Regeringsrättens definition. Inte heller omnämns att inte bara sponsorerna utan också de sponsrade subjekten ingår sponsringsavtalen på affärsmässiga grunder. 3 Se t.ex. Tripodi, J. A., Sponsorship A Confirmed Weapon in the Promotional Armory i International Journal of Sports Marketing & Sponsorship, March/April 2001 s Meenaghan, T., Commercial sponsorship i European Journal of Marketing, Special issue p Munck-Persson, B. i SST 2006 s

8 Regeringsrättens bedömning har med andra ord inte förankring i vad som ekonomiskt sett avses med sponsring. 3.2 Utvecklingen på sponsringsområdet Trots den skattemässiga osäkerhet som råder beträffande avdragsrätten för sponsring har dess andel av de totala reklam- och marknadsföringsinvesteringarna ökat under de senaste åren. 6 Det finns troligen många skäl till detta. Ett är sannolikt att företagen anser att de får ut mycket för pengarna jämfört med andra marknadsföringskanaler. Ett annat kan vara att de statliga bidragen till kultur- och idrottsorganisationer har minskat, vilket har lett till att dessa måste söka alternativa finansieringslösningar. 7 En sådan är sponsring. Dess betydelse för framtiden är således avsevärd. Sponsringen av kulturinstitutioner är inte beloppsmässigt lika omfattande som den av idrottsrörelsen. 8 Skillnaden, som är förhållandevis stor, beror dels på tradition, dels också på att idrottsorganisationerna hittills varit bättre på att erbjuda tydliga kommersiella motprestationer, vilket lett till en skattemässigt fördelaktig behandling. 9 Att kultursponsorer i ett antal uppmärksammade avgöranden blivit nekade avdrag för sina sponsorersättningar har säkerligen fått betydelse för fördelningen av sponsorsmedel. Traditionellt sett har sponsring använts framförallt i syfte att erhålla olika former av materiella värden. Det kunde vara fråga om biljetter till evenemang, möjlighet att anordna evenemang för kunder och personal och direkt reklam för produkter och firma, t.ex. i form av en skylt på en idrottsarena eller liknande. Trenden går emellertid starkt mot att företagen i allt större utsträckning använder sponsring i syfte att stärka sina varumärken och sina kännetecken i övrigt. De tidigare vanligen förekommande materiella värden som tillförsäkrades sponsorerna är numera därför ofta mer en form av bonus som erhålls vid sidan av det huvudsakliga syftet med sponsringen, nämligen att erhålla en möjlighet att förknippas med det sponsrade subjektet. Förekomsten av s.k. sponsringsrelaterad marknadsföring visar tydligt att detta är fallet. Med sponsringsrelaterad marknadsföring avses marknadsföring i syfte att kommunicera till allmänheten att ett företag sponsrar ett visst subjekt eller en viss företeelse. Ett exempel på detta är att ett företag som sponsrar Operan lyfter fram detta i sin marknadsföring i syfte att förbättra företagets image och öka kännedomen om företagets varumärken i syfte att öka försäljningen av företagets produkter och tjänster. 10 I en amerikansk undersökning har det uppskattats att det för varje krona som investeras i ren sponsring investeras ytterligare fem kronor i sponsringsrelaterad marknadsföring. 11 Förekomsten av s.k. ambush marketing (på svenska: bakhållsmarknadsföring) visar att önskan att förknippa sig med olika företeelser är viktig för företagen. Med ambush marketing avses de fall då ett företag i stället för att sponsra t.ex. VM i fotboll sponsrar tvsändningen av det och i sin marknadsföring använder sig av uttrycket Proud Sponsor of the Soccer World Cup Broadcast jämfört med att ett företag som sponsrar världsmästerskapen i fotboll direkt och använder sig av uttrycket Proud Sponsor of the Soccer World Cup i sin marknadsföring Se beträffande 2004 och Lund s Lund s Lund s Jfr Lee m.fl s Cornwell, T. B., Sponsorship-linked marketing development i Sport Marketing Quarterly 1995 s. 13 ff. 12 Lee m.fl. s

9 Sponsringsavtal ingås i allt väsentligt enbart på affärsmässiga (kommersiella) grunder. I ett företags beslutsprocesser förekommer dock alltid subjektiva val. Det kan t.ex. vara fråga om att välja mellan att köpa in bilar från Volvo eller Saab som firmabilar till ett företags säljare eller mellan att köpa in mobiltelefoner från SonyEriksson eller Nokia. Även vid beslut om sponsring kan subjektiva val förekomma. Skall företaget sponsra teater eller opera? Skall företaget sponsra en fotbollsförening eller en ryttartävling? Skall företaget sponsra kultur eller idrott? Det subjektiva inslaget betyder dock inte att sponsringsavtalet saknar affärsmässig grund, precis lika litet som det gör i valet mellan Volvo och Saab. 3.3 Sammanfattande slutsatser Det har gjorts många försök att definiera sponsring i den ekonomiska litteraturen. Gemensamt för dem är att begreppet sponsring omfattar affärsmässigt betingade avtal mellan oberoende parter som båda strävar efter att gynnas av avtalet. Vilka parterna är eller karaktären av det sponsrade subjektets motprestation har inte någon avgörande betydelse för om en transaktion skall klassificeras som sponsring. Det avgörande är i princip att båda parterna förväntar sig ökade ekonomiska fördelar i framtiden på grund av avtalet, samt att det är fråga om att sponsorn tillskjuter resurser i utbyte mot att det sponsrade subjektet upplåter en rätt för sponsorn att utnyttja kopplingen mellan dem i någon form av marknadsföringssammanhang. Det kan vara fråga om både en rätt för sponsorn både till direkt utnyttjande av t.ex. lokaler och till att använda det sponsrade subjektets firma i sin marknadsföring. Det saknas som vi ser det bärande skäl för att frångå den ekonomiska definitionen vid bedömningen av om en utgift för sponsring är avdragsgill, eftersom den bara omfattar affärsmässigt betingade beslut. Utgifter som faller inom ramen för definitionen bör regelmässigt anses som omkostnader i företagens verksamheter. Det förhållandet att båda parterna var för sig upplever sig som gynnade av avtalet påverkar med andra ord inte affärsmässigheten. Den definition Regeringsrätten använt, och som närmast innebär att sponsringsersättningen endast utgör ett ekonomiskt stöd till den sponsrade, bör med andra ord inte tillämpas längre. 4 Avdragsrätt för utgifter för sponsring enligt gällande rätt m.m. 4.1 Inledning Avdragsrätten för utgifter avseende marknadsföring och reklam regleras i dag i 16 kap. 1 IL, d.v.s. den generella omkostnadsregeln i inkomstslaget näringsverksamhet. Avdragsrätten regleras alltså inte särskilt. Även avdragsförbudet för gåvor är enligt gällande rättstillämpning av betydelse för om avdragsrätt för sponsorns ersättning till det sponsrade subjektet eller företeelsen skall erhållas. 4.2 RÅ 2000 ref Närmare om RÅ 2000 ref. 31 Bakgrunden till den restriktiva praxis som för närvarande gäller för avdrag för utgifter för sponsring finner man, som nämnts ovan, framförallt i RÅ 2000 ref. 31 I. I målet var fråga om avdragsrätt för Procordia AB:s (bolaget) sponsring av Kungliga teatern AB (Operan). Bolaget hade tecknat avtal om huvudsponsorskap för Operans internationella verksamhet. Avtalet gav 13 Målet behandlas utförligt i Påhlsson, R i Sponsring Avdragsrätt vid inkomstbeskattningen, Iustus förlag AB 2000 [cit. Påhlsson 2000]. 7

10 bolaget rätt att i sin marknadsföring omnämna huvudsponsorskapet. Vidare disponerade bolaget utan extra kostnad fem hela föreställningskvällar samt biljetter till ordinarie föreställningar och premiärer. Bolaget hade också möjlighet till representation i anslutning till föreställningarna i mån av plats. Därutöver förekom ytterligare motprestationer, bl.a. i anslutning till Operans utlandsverksamhet. Regeringsrätten konstaterade inledningsvis att med sponsring i regel förstås att ett företag (sponsorn) lämnar ekonomiskt stöd till en verksamhet av idrottslig, kulturell eller annars allmännyttig natur. Därefter konstaterade domstolen att den första frågan av betydelse för om avdragsrätt för utgifter för sponsring föreligger är om de utgör omkostnader för intäkternas förvärvande och bibehållande, jfr 16 kap. 1 IL (då fanns motsvarande bestämmelse i 20 KL). Aktiebolags utgifter anförde domstolen vidare presumeras uppfylla nyss nämnda kriterium. I det aktuella fallet förelåg enligt domstolen inte någon anledning att anta att sponsorersättningen inte var en omkostnad. Den andra frågan av betydelse för om avdragsrätt skulle medges var om avdragsförbudet för gåvor i 9 kap. 2 IL (20 anv.p. 1 KL) var tillämpligt. Redan av frågeställningen kan det konstateras att domstolen är av den uppfattningen att omkostnads- och gåvobegreppen är överlappande. I RÅ 2000 ref. 31 I fann Regeringsrätten att sponsorersättningen till Operan inte träffas av förbudet mot avdrag för gåvor till den del den kan hänföras till lokal-, representations-, personal- eller reklamkostnader. Den del av beloppen som mer allmänt stöder Operans verksamhet är däremot med hänsyn till avsaknaden av anknytning mellan [bolaget] och Operans verksamheter att anse som gåva. Detta konstaterande skall vägas samman med domstolens uttalande att [d]en omständigheten att sponsringen är ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kan vara kommersiellt motiverad innebär [ ] inte i sig att sponsringen förlorar sin karaktär av gåva. Ytterligare en fråga som domstolen hade att ta ställning till var hur stor del av sponsorersättningen som var avdragsgill. Domstolen konstaterade att det inte var möjligt att med någon större grad av precision fastställa denna andel utan gjorde en skönsmässig uppskattning och medgav avdrag med halva utgiften för sponsringen av Operan. För att avdrag skall medges för sponsorersättning enligt gällande rätt krävs alltså att utgiften kan klassificeras som omkostnad och att avdragsförbudet för gåvor inte aktualiseras helt eller till viss del. För aktiebolag föreligger det en presumtion för att ersättningen är en omkostnad. Domen indikerar att någon mer omfattande prövning av denna förutsättning inte behöver göras. Prövningen av om avdragsförbudet för gåvor är tillämpligt är mer omfattande. Av målet framgår att det krävs att sponsorn erhåller direkta motprestationer som svarar mot sponsorersättningen från det sponsrade subjektet (RÅ 2000 ref. 31 I), eller att det föreligger en så stark anknytning mellan sponsorns och det sponsrade subjektets verksamhet (RÅ 2000 ref. 31 II) att avdragsförbudet för gåvor inte skall vara tillämpligt. Sammanfattningsvis innebär RÅ 2000 ref. 31 I-II att en restriktiv syn på avdragsrätten för sponsorersättning har etablerats i svensk rätt. Även vid en internationell utblick framstår avdragsrätten som restriktiv. 14 Restriktiviteten är framförallt kopplad till kravet på motprestation och gränsdragningen mellan vad som är gåva och vad som är omkostnad. 14 Se Föreningen Kultur och Näringsliv, Jämförande studie om avdragsrätt för kultursponsring i Sverige, Danmark, Storbritannien, Tyskland och Frankrike s. 4 ff. 8

11 4.2.2 RÅ 2000 ref. 31:s betydelse för begreppen gåva och omkostnad och den fortsatta rättstillämpningen Begreppen gåva och omkostnad enligt RÅ 2000 ref. 31 Något enhetligt civilrättsligt gåvobegrepp existerar inte. I civilrätten anses dock alla gåvor kännetecknas av att rekvisiten förmögenhetsöverföring, frivillighet och gåvoavsikt är uppfyllda. 15 Regeringsrätten utgick från dessa rekvisit vid bedömningen av om gåva förelåg i RÅ 2000 ref. 31, vilket betyder att domstolen bekräftade att det skatterättsliga gåvobegreppet bygger på det civilrättsliga. Domstolen konstaterar vidare att gåva inte föreligger i de fall då mottagaren utfört motprestationer och värdet av dessa har svarat mot den lämnade ersättningen. Det är naturligt, eftersom det i dessa fall inte har skett någon förmögenhetsöverföring. 16 För att en förmögenhetsöverföring skall anses ha ägt rum har det traditionellt sett krävs att mottagaren berikats på givarens bekostnad. Bedömningen av om detta var fallet gjordes tidigare vid tidpunkten för gåvan, utan beaktande av framtida värdeförändringar etc. På senare år har emellertid betydelsen av att en direkt förmögenhetsöverföring skett minskat i betydelse för frågan om gåva föreligger. 17 Även framtida förvärvsmöjligheter och inbesparade utgifter vägs numera in i bedömningen av om det civilrättsligt föreligger en gåva. 18 Påhlsson har uppfattat Regeringsrättens uttalanden om rekvisitet förmögenhetsöverföring som en presumtion med innebörd att gåvoavsikt föreligger hos sponsorn varje gång motprestationer inte alls förekommer eller inte svarar mot den utgivna sponsorersättningen. 19 Detta presumtionssynsätt leder till ett behov att uppskatta motprestationernas värde vid bedömningen av om gåva föreligger. Om det är möjligt att objektivt konstatera att motprestationen motsvarar sponsringsersättningen är gåvomomentet alltid uteslutet. 20 Dock bör även en i förhållande till t.ex. sponsorersättning mindre värdefull motprestation kunna anses tillräcklig för att utesluta att det är fråga om gåva. Avgörande i dessa fall bör vara om det utifrån den ena partens synvinkel finns anledning att anse motpartens mindre värdefulla prestation som fullgod. 21 Utgångspunkten för värderingen bör vara förhållandena hos sponsorn. Detta bygger på tanken att det är företagen som skall fatta de affärsmässiga besluten. Rekvisitet gåvoavsikt har traditionellt sett ansetts vara subjektivt, d.v.s. att det är givarens uppfattning som styr. Under 1900-talet har utvecklingen emellertid gått mot en mer objektiv bestämning av om gåvoavsikt har förelegat. 22 Det har anförts att det avgörande för bedömningen om gåva föreligger är om en transaktion är grundad på med gåva oförenliga motiv eller inte. 23 Påhlsson anser att Regeringsrättens bedömning i RÅ 2000 ref. 31 innebär 15 Silfverberg, C, Gåvobeskattningen i nordiskt perspektiv, Juristförlaget 1992 s. 14 f. [cit. Silfverberg 1992]. 16 Silfverberg 1992 s Silfverberg 1992 s. 16 ff. och där anförda källor. 18 Det moderna synsättet medför ökade gränsdragningsproblem. För exempel, se Silfverberg 1992 s. 17 f. 19 Påhlsson 2000 s Silfverberg 1992 s. 18. I dessa situationer kan dock även en blandad överlåtelse föreligga. Civilrättsligt tillämpas i dessa fall som huvudregel enhetsprincipen, d.v.s. överlåtelsen behandlas som en helhet och delas inte upp i en benefik och en onerös del, se Silfverberg 1992 s. 19. Här skiljer sig inkomstskatterätten från civilrätten, eftersom blandande fång som huvudregel delas upp. Endast beträffande fastigheter tillämpas en enhets- eller huvudsaklighetsprincip. 21 Silfverberg 1992 s Påhlsson 2000 s. 70 och Silfverberg 1992 s Silfverberg s. 23 och där gjorda hänvisningar. 9

12 att resan från det subjektiva till det objektiva rimligen måste vara fullbordad. 24 Regeringsrättens bedömning i RÅ 2000 ref. 31 innebär emellertid att en gåva kan föreligga trots att utgiften i fråga är kommersiellt betingad. Detta innebär en omfattande begränsning av omkostnadsbegreppet, eftersom den allmänna uppfattningen tidigare var att ett kommersiellt intresse utesluter att rekvisitet gåvoavsikt är uppfyllt. 25 En utgift kan uppfylla två ändamål, både ett gåvoändamål och ett affärsmässigt ändamål. Påhlsson har exemplifierat det på följande sätt: Ett syfte avtecknar sig då i förhållandet mellan sponsorn och den sponsrade, t.ex. en kulturinstitution, som inte lämnar någon direkt motprestation. Om denna relation ses isolerad kan syftet sägas vara att berika kulturinstitutionen utan att sponsorn får något i gengäld. I ett annat perspektiv, på lång sikt och i relationen till exempelvis framtida affärskontrahenter avtecknar sig emellertid det kommersiella syftet, strävan efter att öka och bibehålla intäkter p.g.a. [ ] den positiva bild som företagets marknadskommunikationsåtgärder tillsammans förväntas skapa. Dessa två syften och den dubbla funktion är väl just vad s.k. branding och PR går ut på. 26 Påhlsson anför mot bakgrund av Regeringsrättens synsätt att juridiken skall fungera som en problemlösningsmekanism. Emellertid, anför han vidare, blir det ändå problematiskt, eftersom domstolen inte drar rätt slutsats av hur man avgränsat omkostnads- och gåvobegreppen. 27 Vad han tycks mena är att om man, som Regeringsrätten gjorde i målet, anser att utgiften i fråga samtidigt var både gåva och omkostnad, så borde avdragsrätten ha omfattat för det första den delen av utgiften som motsvarades av direkta motprestationer (den del av utgiften som domstolen värderade till 50 % av sponsorersättningen) och för det andra en ideell andel av resterande del, som rimligen måste vara den del av utgiften som enligt domstolens uppfattning är både omkostnad och gåva. 28 Annorlunda uttryckt skulle man kunna dela upp sponsringsersättningen i det aktuella fallet i tre delar, en del som motsvaras av de direkta motprestationerna, en del som motsvaras av den betalning som i domen anges är ägnad att förbättra sponsorns goodwill och en del som utgör gåva. Sponsorn borde alltså ha beviljats avdrag för de två förstnämnda delarna, om man delar Regeringsrättens uppfattning om förhållandet mellan gåvo- och omkostnadsbegreppen. I RÅ 2000 ref. 31 konstaterar Regeringsrätten att det i fråga om ett aktiebolag föreligger en stark presumtion för att dess utgifter uppfyller villkoren för avdragsrätt. Det som åsyftas är sannolikt dels att aktiebolaget som sådant är avsett att bedriva vinstgivande verksamhet och att en förutsättning för att en verksamhet skall klassificeras som näringsverksamhet är att den bedrivs med vinstsyfte (förvärvssyfte), dels att det i aktiebolagsrätten uppställs strikta regler om möjligheterna för företagsledningen att besluta om gåvor från aktiebolag, se 17 kap. 5 jämfört med 17 kap. 2 och 3 aktiebolagslagen (2005:551), ABL. I 17 kap. 5 ABL regleras gåva till allmännyttigt ändamål. Där stadgas att [b]olagsstämman eller, om saken med hänsyn till bolagets ställning är av ringa betydelse [vår kursivering], styrelsen, får besluta om gåva till allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål, om det med hänsyn till ändamålets art, bolagets ställning och omständigheterna i övrigt får anses skäligt och gåvan inte strider mot [17 kap.] 3 [ABL]. Av bestämmelsen i 17 kap. 5 ABL framgår att endast i yttersta undantagsfall får beslut om gåva fattas av något annat bolagsorgan än 24 Påhlsson 2000 s Lodin, S-O, Lindencrona, G., Melz, P., Silfverberg C., Inkomstskatt en läro- och handbok, Studentlitteratur 10 uppl s. 87 [cit. LLMS]. 26 Påhlsson 2000 s Påhlsson 2000 s Påhlsson 2000 s

13 bolagsstämman. Bestämmelsen utesluter dessutom att beslut om gåva fattas av en enskild befattningshavare, t.ex. VD, ekonomichef eller marknadschef. I 17 kap. 3 ABL regleras skyddet för bolagets bundna egna kapital och den s.k. försiktighetsregeln. Nerep har anfört att affärsmässigt okloka beslut samt olönsamma transaktioner inte omfattas av dessa regler. 29 Han har vidare anfört att [d]et är givet att avsiktligt vederlagsfria transaktioner till förmån för utomstående tredje man torde vara ytterst sällsynta. (Hit hör under normala betingelser inte ens sponsring eller mutor, enär sådana utbetalningar tar sikte på förväntad motprestation i form av ökat tillströmning av affärer eller ökad allmän goodwill). 30 Från ett aktiebolagsrättsligt perspektiv anses sponsring i normala fall inte utgöra en aktiebolagsrättsligt sett otillbörlig gåva. 31 Såvitt vi har funnit har frågan om oriktigt beslutade gåvor avseende av företagsledningen ingångna sponsringsavtal inte varit föremål för rättslig prövning. Det bör betyda att sådan sponsring inte setts som ett problem av revisorer, aktieägare och andra intressenter med talerätt. Det är emellertid vanligt förekommande att yrkade avdrag för utgifter för sponsring helt eller delvis underkänns av Skatteverket och skattedomstolarna, grundat på att hela eller delar av sponsorersättningen träffas av avdragsförbudet för gåvor. 32 Även om det inte framgår i flertalet avgöranden där avdrag för utgifter för sponsring vägras är det sannolikt inte bolagsstämman och knappast heller styrelsen som fattat beslut om att sponsra en viss företeelse. Det troligaste är att besluten fattas av företagens marknadsavdelningar. Det betyder att skattedomstolarna genom att underkänna företagens yrkanden om avdrag också måste anse att besluten att ge ut sponsorersättning strider mot ABL:s bestämmelser om gåva. Ytterligare en förutsättning måste vara uppfylld för att en gåva skall föreligga, nämligen att den lämnats frivilligt. Detta syftar på att det inte skall ligga någon förpliktelse till grund för förmögenhetsöverföringen. I första hand åsyftas med förpliktelse rättsliga sådana. Även rättsliga förpliktelser näraliggande åtaganden innebär att frivillighetsrekvisitet inte är uppfyllt. Dit hör t.ex. spelskulder, som visserligen inte kan drivas in på rättslig grund men som å andra sidan inte kan återkrävas om betalning har erlagts Rättstillämpningen efter RÅ 2000 ref. 31 Av underrättspraxis framgår att det synsätt som anlades på avdragsrätten för utgifter för sponsring i RÅ 2000 ref. 31 har fått stort genomslag. Regelmässigt medges endast avdrag i den utsträckning utgiften motsvaras av direkta motprestationer. Det sker dessutom regelmässigt en mer eller mindre skönsmässig uppdelning av utgifterna i en avdragsgill och en inte avdragsgill del. Motiveringen för att inte medge avdrag fullt ut är generellt att avdragsförbudet för gåvor aktualiseras. Innebörden av detta är i praktiken att Skatteverket och domstolarna inte accepterar den av företagen gjorda affärsmässiga bedömningen av sponsoravtalet. Exempel på sådana fall som vi här avser finns i bifogad rättsfallssammanställning, bilaga Nerep, E., Aktiebolagsrättsliga studier särskilt om kapitalskyddet, Juristförlaget 1994 s 72 ( cit. Nerep). 30 Nerep s. 73 f. 31 Det skall framhållas att möjligheten att återvinna gåvor och liknande transaktioner enligt 4 kap. 6 konkurslagen (1987:672) också skulle kunna vara av intresse i detta hänseende. Av utrymmesskäl kan frågan emellertid inte behandlas i denna framställning. 32 Se vidare bilaga 1, Sammanställning av underrättsavgöranden om rätten till avdrag utgifter för sponsring. 33 Silfverberg 1992 s. 19 f. 11

14 4.3 Regeringens och Riksdagens (Skatteutskottets och Kulturutskottets) uppfattning Den restriktiva hållningen till utgifter för sponsring har uppmärksammats av regering och Riksdag. 34 Detta har dock inte lett till någon lagstiftningsåtgärd. Kulturutskottet har anfört att RÅ 2000 ref. 31 klargjorde rättsläget avseende avdragsrätten för goodwill. Mot bakgrund av detta fann utskottet att det inte var nödvändigt att se över lagstiftningen på området vid den aktuella tidpunkten. 35 Skatteutskottet å andra sidan fann att det fanns skäl för att uppdra åt regeringen att utreda om IL:s regler var ändamålsenligt utformade avseende avdragsrätten för sponsring. 36 Med anledning av Skatteutskottets uppmaning utreddes frågan av regeringen. Detta resulterade i en skrivelse, Rskr 2003/04:175. Regeringens uppfattning om gällande rätt framgår av följande uttalanden i den: Man bör emellertid, med bibehållen respekt för förbudet mot avdrag för gåvor, i praxis kunna beakta imageskapande sponsring i högre utsträckning. Eftersom sponsring är en jämförelsevis ny företeelse finns endast ett fåtal vägledande avgöranden från Regeringsrätten. Nuvarande rättsregler hindrar inte att rättsutvecklingen följer utvecklingen inom företagen och går mot en större öppenhet i fråga om motprestationens karaktär. Utgången i [RÅ 2000 ref. 31 I och II] hindrar inte heller motprestationer av olika karaktär. 37 Nuvarande regler och rättspraxis hindrar enligt regeringens mening således inte att det i det enskilda fallet görs en nyanserad bedömning av sponsorns rätt till avdrag och att hänsyn därvid tas till vad som i jämförelse med andra kostnader i näringsverksamheten utgör särdrag i fråga om sponsring. Reglerna i sig får sägas vara såväl ändamålsenliga som neutrala i fråga om sponsring i jämförelse med andra kostnader. 38 Det framgår att regeringen anser att rättstillämpningen inte på ett tillfredsställande sätt har anpassats till de förändringar som skett på sponsringsområdet. Det framgår av att regeringen i det citerade uttalandet pekar på att imageskapande sponsring bör kunna beaktas i praxis i högre utsträckning. Regeringen fann dock att det inte var vare sig lämpligt eller möjligt att införa särskilda regler för sponsring, bl.a. med hänvisning till risken att en lagreglering skulle få motsatt effekt i förhållande till vad som avsetts, d.v.s. en utvidgad avdragsrätt. 39 Uttalandena ovan visar att regeringens uppfattning är att praxis kan utvecklas i en riktning som medger som regeringen uttrycker det en större öppenhet ifråga om motprestationens karaktär redan inom ramen för nuvarande rättsregler och praxis. Regeringens uttalande är i vissa delar oklart. Vad avses t.ex. med att Man bör i praxis kunna beakta imageskapande sponsring i högre utsträckning? Att det innebär att regeringen anser att utgifter för imageskapande sponsring kan dras av i någon utsträckning är klart, men grunderna för det framgår inte. En annan oklarhet rör regeringens uppfattning om praxis. På vilket sätt är den inte klar? Av underrättspraxis framgår med all tydlighet att RÅ 2000 ref. 31 fått stort genomslag vid rättstillämpningen. Genom uttalandet är det dock klarlagt att regeringens uppfattning är att avdragsrätten för sponsring inom ramen för gällande rätt kan och bör utvidgas. 34 Se t.ex. Bet. 2001/02:SkU21 och Reg skr. 2002/03: Kulturutskottets yttrande 2000/01:KrU4y s. 4 f i HTML-dokument nedladdat från den 2 februari 2006 [cit 2000/01:KrU4y] /02:SKU21 s. 5 i HTML-dokument nedladdat från den 7 mars Skr. 2003/04:175 s. 11 f. 38 Skr. 2003/04:175 s Skr. 2003/04:175 s

15 Skatteutskottet behandlade med anledning av rskr 2003/04:175 avdragsrätten för sponsring i ytterligare ett betänkande. 40 Av det framgår att utskottet ansåg att en särreglering av avdragsrätten för sponsring riskerade att underminera avdragsförbudet för gåvor. Vidare konstaterades att en detaljerad reglering riskerade att leda till nya gränsdragningsproblem och även kunde verka hindrande för en fortsatt utveckling av rättspraxis. Mot den bakgrunden fann utskottet att det var bättre att försöka komma tillrätta med eventuella tolkningsproblem med hjälp av de rekommendationer som Skatteverket avser att utfärda och att avvakta utvecklingen i rättspraxis än att försöka utforma detaljerade lagregler om sponsring. 41 Vidare konstaterades att regeringen hade inhämtat att Skatteverket avser att se över rekommendationerna på området, samt att den har för avsikt att följa upp utvecklingen på området. 42 Sammantaget kan det konstateras att både regeringen och Riksdagen har insett att bedömningen i rättstillämpningen av om en utgift för sponsring skall vara avdragsgill är problematisk. Vidare framgår att både regering och Riksdag menar att avdragsrätten kan utvidgas till image- och goodwillskapande sponsring inom ramen för redan gällande bestämmelser. Stor betydelse fästs också vid att Skatteverket skall anpassa sina ställningstaganden och rekommendationer till utvecklingen på sponsringsområdet. 4.4 Skatteverkets uppfattning Ett resultat av att lagstiftaren uppmärksammat problematiken med utgifter för sponsring är att Skatteverket har givit ut ett ställningstagande om avdragsrätt för sponsring. 43 I ställningstagandet knyter Skatteverket an till den definition av sponsring som återfinns i RÅ 2000 ref. 31 I. Vidare anför Skatteverket att ordet sponsring i dagligt tal [används] som en samlingsbeteckning för ekonomiska bidrag från företag till idrott, kultur eller annan allmännyttig verksamhet. Precis som Regeringsrätten har Skatteverket valt att inte knyta an till den ekonomiska definitionen av begreppet sponsring, vilket är märkligt, eftersom sponsring från ekonomiska utgångspunkter generellt sett inte kan jämställas med att ge ett rent bidrag. I avsnitt 1 och 4 i ställningstagandet anför Skatteverket att i de fall sponsringen endast är avsedd att ge sponsorn förbättrad image och goodwill är den att betrakta som gåva och därmed inte avdragsgill. Vidare anförs det i ställningstagandet att det för avdragsrätt fordras att sponsorn erhåller direkta motprestationer av det sponsrade subjektet och att avdrag endast medges för värdet av motprestationerna som skall värderas till marknadsvärdet. Det framgår inte klart vad Skatteverket anser utgör direkta motprestationer. Dock diskuteras frågan i ställningstagandet. Där nämns bl.a. tillgång till konferenslokaler och en rätt (för sponsorn) att använda en symbol i sin marknadsföring. Skatteverket diskuterar även s.k. sponsringspaket. I ett försök att definiera vad ett sådant paket kan innehålla anför Skatteverket att [d]et förekommer exempelvis att idrottsföreningar erbjuder sponsringspaket som innehåller allt från reklamskyltar till fribiljetter. Sammantaget kan man av ställningstagandet dra slutsatsen att Skatteverkets uppfattning är att direkta motprestationer utgörs av olika /05:SkU6 i HTML-versionen nedladdad från den 24 februari 2006 [cit. 2004/05:SkU6] /05:SkU6 s /05:SkU6 s Riktlinjer, avdragsrätt för sponsring utgiven (dnr /113). Skatteverkets ställningstaganden kan laddas ner från under rubriken rättsinformation, Skatteverkets ställningstaganden från 1/ Att dokumentet i sin rubrik benämns riktlinjer är förvillande, men bör inte tillmätas någon betydelse. Skatteverkets ställningstaganden har behandlats av Påhlsson, R., i SN 2006 s. 401 ff. 13

16 former av materiella motprestationer medan motprestationer av immateriell karaktär inte hör till denna kategori. Skatteverket anser att image- och goodwillskapande sponsring alltid utgör gåva, vilket inte är i överensstämmelse med vad regeringen anfört. Det råder med andra ord olika uppfattning om innehållet i gällande rätt avseende avdragsrätten för goodwill. Tilläggas kan, att Skatteverkets uppfattning inte heller stämmer överens med vad som i ekonomiskt hänseende anses som sponsring. 5. Behovet av lagändring och konsekvenserna därav 5.1 Behovet av lagändring Utgifter för sponsring behandlas som vi ser det omotiverat restriktivt i rättstillämpningen. Utfallet i en skatteprocess är vidare ofta helt omöjligt att förutse, eftersom det som regel sker en skönsmässig fördelning mellan den del av utgiften som anses som avdragsgill och den som anses som en icke avdragsgill gåva. 44 Restriktiviteten beror till stor del på Regeringsrättens avgränsning av gåvo- och omkostnadsbegreppen i RÅ 2000 ref. 31 I. Något bärande ekonomiskt eller skatterättsligt skäl för detta anser vi inte föreligga, eftersom effekten är att avdrag vägras för kommersiellt betingade utgifter. Vår uppfattning är att den i rättstillämpningen förhärskande lösningen på denna gränsdragningsproblematik är felaktig på så sätt att företag inte medges avdrag för utgifter för sponsring som är affärsmässigt betingade. Det främsta skälet till detta är den syn på begreppet gåva, framförallt rekvisitet förmögenhetsöverföring, som har etablerats i praxis. Även frågan om gåvoavsikt är enligt vår uppfattning problematisk. Även här föreligger det, som vi ser det, en felsyn. Principiellt sett är det vår uppfattning att utrymmet för avdrag för utgifter för sponsring redan enligt nu gällande bestämmelser (framförallt den allmänna omkostnadsregeln i 16 kap. 1 IL och avdragsförbudet för gåvor i 9 kap. 2 IL) borde vara betydligt större. Även regeringen är av denna uppfattning och har uttalat att rättstillämpningen kan anpassas till detta utan lagändring. 45 Detta grundades uppenbarligen på en förhoppning att regeringens uppfattning skulle komma till uttryck i Skatteverkets ställningstagande om sponsring. Så blev dessvärre inte fallet. Vår uppfattning är därför att det, framförallt med hänsyn till Skatteverkets inställning och den rättsosäkerhet som finns, krävs en lagändring för att komma tillrätta med det problem som föreligger och som hämmar en logisk och därmed skatteneutral bedömning av företagens utgifter för marknadsföring. Ett annat starkt bidragande skäl är att det inte är troligt att skattedomstolarna ändrar sin rättstillämpning. Risken finns att de t.o.m. ansluter sig till den än mer restriktiva syn som kommer till uttryck i Skatteverkets ställningstagande. Det enda säkra sättet att komma tillrätta med detta, vilket är nödvändigt, är enligt vår mening att de av oss föreslagna lagändringarna genomförs och det snarast möjligt. 44 Se RÅ 2000 ref 31 I och bilaga 1, Sammanställning av underrättsavgöranden om rätten till avdrag utgifter för sponsring. 45 Reg. skr. 2002/03:175 s

17 5.2 Konsekvenserna av förslagen till lagändringar kap. 9a I rättstillämpningen är det som regel en förutsättning för avdragsrätt att sponsorn erhåller direkta motprestationer från det sponsrade subjektet. Saknas motprestationer av denna karaktär medges avdrag endast om sponsringsersättningen avser en sådan verksamhet hos mottagaren som har ett sådant samband med sponsorns verksamhet att ersättningarna kan ses som indirekta omkostnader i denna. Ett problem som är nära kopplat till förekomsten av motprestationer är att domstolarna i praxis synes värdera motprestationerna med utgångspunkt i det sponsrade subjektet i stället för att låta värdet för sponsorn vara avgörande för om avdragsrätt skall erhållas eller inte. Detta leder till att företagen går miste om ett avdrag för en utgift som uppfyller kriterierna för avdragsrätt i 16 kap. 1 IL; fråga är ju om en utgift för att förvärva och bibehålla inkomster, eller annorlunda uttryckt, en affärsmässigt betingad utgift. 46 Det som inte beaktas vid bedömningen av om avdrag skall erhållas är de immateriella värden i form av ökat goodwillvärde och förbättrad image som sponsorn betalar för. Den främsta anledningen till det är sannolikt följande uttalande i RÅ 2000 ref. 31: Den omständigheten att sponsringen är ägnad att förbättra sponsorns goodwill och därigenom kan vara kommersiellt motiverad innebär således inte i sig att sponsringen förlorar sin karaktär av gåva. Som vi har konstaterat ovan ökar investeringarna i sponsring i förhållande till många andra reklam- och marknadsföringskanaler. Ökningen kommer framförallt idrottsrörelsen tillgodo. Det finns däremot tecken som tyder på att sponsring av kultur m.m. minskar i omfattning. Skälet till det är att det knappast lämpar sig med stora reklamskyltar i samband med t.ex. en teateruppsättning eller ett projekt som syftar till att rädda regnskogen, vilket däremot är fallet vid sponsring av idrottslig verksamhet. Ett annat skäl till att sponsring av kultur minskar i omfattning kan vara att det för den typen av sponsringsobjekt inte har medgivits avdrag i samma omfattning som beträffande sponsring av idrott. Att avdragsrätten är mer restriktiv beträffande kultursponsring än idrottssponsring kan bero på att kulturinstitutionerna traditionellt sett varit sämre på att utforma sponsringsavtal varvid motprestationerna inte tydliggjorts i tillräckligt stor omfattning. Detta gäller dock inte möjligheten för sponsorn att förknippas med det sponsrade subjektet och på så sätt komma åt den image och goodwill som det besitter. En viktig utgångspunkt i skattereformen 1990 var att skattesystemet skulle vara neutralt. Med neutralitet avses i första hand att skattesystemet inte skall påverka de skattskyldigas val av t.ex. företagsform, marknadsföringskanal eller sparform. Ett annat sätt att beskriva detta är att olika privatekonomiska alternativ skall ha samma rangordning efter skatt som före. 47 Allmänt sett är avdragsrätten för sponsring mer restriktiv än vad som är fallet med andra typer av marknadsföring. Detta har sannolikt betydelse för företagens val av marknadsföringsåtgärd, d.v.s. skattesystemet är inte neutralt avseende dessa val av marknadsföringsåtgärd. Den bristande neutraliteten framgår tydligt av följande exempel: 46 Det synsätt som rättstillämpningen idag bygger på strider också mot den gängse uppfattningen om vad som krävs för att en rättshandling skall klassificeras som gåva. 47 LLMS 10 uppl. s

Avskaffa straffskatten på sponsring

Avskaffa straffskatten på sponsring 07 : 7 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Avskaffa straffskatten på sponsring Sammanfattning När det går bra för företagen lägger de ofta mer pengar på marknadsföring och sponsring. Dagens

Läs mer

HFD 2014 ref 62. Lagrum: 9 kap. 2 och 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 62. Lagrum: 9 kap. 2 och 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 62 Ett företag vars verksamhet är inriktad på ekologiska produkter har inte fått avdrag för utgifter för att kompensera för den klimatpåverkan som följer av bolagets transporter. Förhandsbesked

Läs mer

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket

Skatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen

Läs mer

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring

RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING. Riktlinjer avseende sponsring. Definitioner av sponsring RIKTLINJER AVSEENDE SPONSRING Riktlinjer avseende sponsring Eslövs kommun har kontakter och samarbeten med en rad olika verksamheter, såväl offentliga som privata och ideella. I en del av dessa samarbeten

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 5 december 2008 Ö 3407-07 KLAGANDE Rapp Fastighetsförvaltning Aktiebolag, 556076-4572 Rådhusgatan 1 541 30 Skövde Ombud: Advokat JL MOTPART

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 27 februari 2013 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: BB SET Konsulter KB Järnvägsgatan 7 252 24 Helsingborg ÖVERKLAGAT

Läs mer

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 28 augusti 2012 KLAGANDE Föreningen Gnarpsviljan c/o AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls

Läs mer

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06

Rättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06 Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn

Läs mer

Stockholm den 12 februari 2015

Stockholm den 12 februari 2015 R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring

Läs mer

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman

PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman 1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen

Läs mer

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1

Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 YTTRANDE 2011-09-06 Dnr 2011-128 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Föreningslagsutredningen: En ny lag om ekonomiska föreningar (SOU 2010:90) Ert dnr Ju2010/9441/L1 Inledning Revisorsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring

Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens arbetsutskott 2014-06-18 1} AU 6:14 Dnr. KS 2013/296-020 Riktlinjer för Österåkers kommun avseende gåvor, finansiella bidrag och sponsring Arbetsutskottets förslag

Läs mer

Stockholm den 27 april 2012

Stockholm den 27 april 2012 R-2012/0531 Stockholm den 27 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1465 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 29 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Beskattning av

Läs mer

PM 2. Kattrumpans öde? Stämpelskattemålets påverkan på gåvobegreppet vid inkomstoch stämpelbeskattningen

PM 2. Kattrumpans öde? Stämpelskattemålets påverkan på gåvobegreppet vid inkomstoch stämpelbeskattningen PM 2 Kattrumpans öde? Stämpelskattemålets påverkan på gåvobegreppet vid inkomstoch stämpelbeskattningen 2015-02-17 Högre kurs i företagsbeskattning Ellinor Fredriksson ellfr149@student.liu.se Förkortningslista

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Sponsringspolicy Stockholms läns landsting. Policy för marknadsföring i syfte att finna utomstående finansiärer till landstingsprojekt

Sponsringspolicy Stockholms läns landsting. Policy för marknadsföring i syfte att finna utomstående finansiärer till landstingsprojekt Sponsringspolicy Stockholms läns landsting Policy för marknadsföring i syfte att finna utomstående finansiärer till landstingsprojekt Antagen av Landstingsfullmäktige 1994 1(4) Bakgrund I samband med landstingsfullmäktiges

Läs mer

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 25. Lagrum: 44 kap. 21 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 25 Vid arvskifte efter en i Danmark bosatt person har anskaffningsvärdet för tillskiftade aktier bestämts med bortseende från att dödsboet där har beskattats som om det avyttrat aktierna till

Läs mer

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen

2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet

Läs mer

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring

HFD 2014 ref 61. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring HFD 2014 ref 61 Fråga om en person bedrivit näringsverksamhet och haft väsentligt inflytande i verksamheten i den mening som avses i 34 lagen om arbetslöshetsförsäkring. Lagrum: 34 lagen (1997:238) om

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 11 juni 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Jur. dr Urban Rydin LRF Konsult, Skattebyrån Box 565 201 25 Malmö ÖVERKLAGAT

Läs mer

Allokering av utdelningsinkomster

Allokering av utdelningsinkomster Allokering av utdelningsinkomster David Kleist Skatteforskningsdagen den 19 mars 2015 Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Allokering av inkomst Vad avses med allokering? Del i ett större forskningsprojekt,

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall

35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 Målnummer: 5070-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-27 Rubrik: Lagrum: Fråga om tillämpning av skatteflyktslagen vid omläggning

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-09 Närvarande: f.d. justitierådet Hans Danelius, regeringsrådet Gustaf Sandström, justitierådet Dag Victor. Enligt en lagrådsremiss den 24 april 2003

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 53

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 53 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2000 ref. 53 Målnummer: 3498-00 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2000-11-10 Rubrik: Lagrum: En idrottsförening har till ett helägt aktiebolag upplåtit rätten att i reklamsammanhang

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 27 mars 2009 KLAGANDE TietoEnator Sverige AB, 556052-7466 Ombud: Anders Lilja Ernst & Young AB Box 7850 103 99 Stockholm MOTPART Skatteverket 171 94

Läs mer

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS

Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS 2015-05-05 1 (6) Avdelningen för juridik Ellinor Englund Till Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kartläggning och analys av vissa insatser enligt LSS Sveriges Kommuner och Landsting har tagit del av

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (8) meddelad i Stockholm den 30 maj 2012 KLAGANDE 1. SalénHuset AB, 556662-7245 Ombud: Advokat Bill Andréasson Västra Trädgårdsgatan 11 A 111 53 Stockholm 2. Skatteverket

Läs mer

När föreligger utdelning skatterättsligt?

När föreligger utdelning skatterättsligt? SKATTENYTT 2008 225 Peter Melz När föreligger utdelning skatterättsligt? Synpunkter mot bakgrund av RÅ 2007 not. 161 Regeringsrätten har i en rad domar bedömt om utdelning från aktiebolag förelegat skatterättsligt.

Läs mer

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2015 ref 13. Lagrum: 56 kap. 2 och 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2015 ref 13 Vid bedömningen av om ett företag är ett fåmansföretag har indirekt ägande genom ett företag som inte är ett fåmansföretag beaktats. Även fråga om utomståenderegeln varit tillämplig. Förhandsbesked

Läs mer

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229)

HFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) HFD 2014 ref 54 Vid samtidiga och korsvisa fastighetsöverlåtelser till underpris inom en koncern har den avtalade ersättningen för respektive fastighet ansetts kunna ligga till grund för beskattningen.

Läs mer

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien

---f----- Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien ---f----- REG ERI NGSKANSLIET 2010-01-20 Utri kesdepartementet Europeiska kommissionen Generalsekretariatet Rättssekretariatet Rue de la Loi 200 B-l049 BRYSSEL Belgien Svar på motiverat yttrande angående

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 februari 2015 KLAGANDE Nasdaq OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG Skatt Box 16106 103 23 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 16 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Skatteverket 171 94 Solna ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 2 mars 2009 i mål nr 425-08, se bilaga

Läs mer

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv

Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv PM2 Företagsbeskattning, 747A06 Jan Kellgren LINKÖPINGS UNIVERSITET Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv Therése Helander Inledning Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 Inkomstskattelagen

Läs mer

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet

R 6634/2000 2000-09-14. Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet R 6634/2000 2000-09-14 Till Statsrådet och chefen för Utrikesdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 19 juni 2000 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Uppehållstillstånd

Läs mer

Policy för kommerciell sponsring och reklam i Vimmerby kommuns skolor

Policy för kommerciell sponsring och reklam i Vimmerby kommuns skolor Policy för kommerciell sponsring och reklam i Vimmerby kommuns skolor Antagen av kommunfullmäktige 2007-12-17 182 Policy för kommersiell sponsring och reklam i Vimmerby kommuns skolor 1. Definitioner Sponsring

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 Målnummer: 3435-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-12-19 Rubrik: Lagrum: Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag

Läs mer

Stockholm den 4 april 2011

Stockholm den 4 april 2011 R-2011/0159 Stockholm den 4 april 2011 Till Finansdepartementet Fi2010/5475/S1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 31 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian En ny reglering

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06. Några aktiebolagsrättsliga frågor. 2. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-03-06 Närvarande: f.d. justitierådet Lars K Beckman, justitierådet Leif Thorsson och regeringsrådet Lars Wennerström. Några aktiebolagsrättsliga frågor

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 1 Målnummer: 3761-02 Avdelning: Plenum Avgörandedatum: 2004-01-29 Rubrik: Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom

Läs mer

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM

Skatteregler. för. { skatt } BESKATTNING AV INCITAMENTSPROGRAM { skatt } KONTANTPRINCIPEN Huvudregeln i inkomstslaget tjänst är att intäkter ska tas upp till beskattning då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer en skattskyldig till del; kon- Skatteregler

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (10) meddelad i Stockholm den 28 maj 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern Adam AB, 556594-9699 Ombud: AA och BB Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20

Läs mer

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet

Stockholm den 13 februari 2007 R-2006/1365. Till Finansdepartementet R-2006/1365 Stockholm den 13 februari 2007 Till Finansdepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 15 november 2006 beretts tillfälle att lämna synpunkter på Svenskt Näringslivs promemoria

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 18 mars 2005 Ö 3891-03 KLAGANDE Carina Ahlström Förvaltning AB i konkurs Ställföreträdare: TA MOTPART FöreningsSparbanken AB Ombud: bankjuristen

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt

Läs mer

Riktlinjer sponsring

Riktlinjer sponsring 1 Riktlinjer sponsring Lokala samarbeten och samhällsnytta med barn & ungdom i centrum. Där har du nyckelorden i PiteEnergis sponsringsarbete. Vi vill stimulera och främja positiva aktiviteter, gärna för

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-22 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Rättvisare regler vid förtidsbetalning av bostadslån

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 26 mars 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA Ombud: Advokat Emine Lundkvist Setterwalls Advokatbyrå AB Box 1050 101 39 Stockholm

Läs mer

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet

Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet Särskilt yttrande med anledning av Revisorsnämndens yttrande över Betänkandet Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet (1999:43) Inledning Undertecknade ledamöter av Revisorsnämnden har anmält

Läs mer

Älmhults kommuns policy för mottagande av gåvor och finansiella bidrag samt sponsring inom skolans verksamhet

Älmhults kommuns policy för mottagande av gåvor och finansiella bidrag samt sponsring inom skolans verksamhet Älmhults kommuns policy för mottagande av gåvor och finansiella bidrag samt sponsring inom skolans verksamhet Beslutad av Kommunfullmäktige 2013-04-29 Gäller från och med 2013-04-29 Diarienummer: 2013/85

Läs mer

Avdragsrätten vid sponsring

Avdragsrätten vid sponsring JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Paula Gustafsson Avdragsrätten vid sponsring - med inriktning mot kultursponsring Examensarbete 20 poäng Handledare Sture Bergström Skatterätt HT 2001 Innehåll

Läs mer

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.

Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos

Läs mer

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19)

Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG (Ds 2007:19) SVEA HOVRÄTT YTTRANDE 2007-10-01 Stockholm Dnr 417/07 Justitiedepartementet Enheten för immaterialrätt och transporträtt 103 33 Stockholm Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2015 T 3935-14 KLAGANDE Nordic Gas Cleaning AB:s konkursbo, 556758-1664 Ombud: Jur.kand. TL MOTPART JH Ombud: Jur.kand. CB SAKEN

Läs mer

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen

Läs mer

Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag

Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag Skattemässig värdering vid överlåtelse av företag Af PETER NILLSON, Institutionen för Handelsrett vid Lunds Universitet. 1. INLEDNING 1.1. Allmänt Överlåts ett företag till tredje man sker överlåtelsen

Läs mer

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 38 Målnummer: 6517-10 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-06-11 Rubrik: En enskild näringsidkare har medgetts avdrag för utgifter för egen

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers regelverk. R-2008/0032 Stockholm den 28 januari 2008 Till Finansdepartementet Fi2007/9999 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 december 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Börsers

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 28 maj 2014 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 18 april 2013 i mål nr 6051-12

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800).

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering. 3. lag om ändring i skollagen (2010:800). 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2014-03-06 Närvarande: F.d. justitieråden Torgny Håstad och Sten Heckscher samt justitierådet Göran Lambertz. Bristande tillgänglighet som en form av diskriminering

Läs mer

Policy för sponsring. Sammanfattning. Varför en sponsringspolicy? Vad är sponsring? 1 [7] Kommunledningsförvaltningen Kommunikation, medborgare och PR

Policy för sponsring. Sammanfattning. Varför en sponsringspolicy? Vad är sponsring? 1 [7] Kommunledningsförvaltningen Kommunikation, medborgare och PR 1 [7] Kommunikation, medborgare och PR 2012-05-21 Referens Marica Nordwall Policy för sponsring Sammanfattning Policyn är ett stöd till medarbetare som arbetar med eller överväger att arbeta med sponsring,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 12 november 2009 Ö 1342-09 KLAGANDE Albihns Service Aktiebolag, 556519-9253 Box 5581 114 85 Stockholm Ombud: Advokat A-CN och jur.kand.

Läs mer

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11

Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings

Läs mer

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter

Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Nordiska Skattevetenskapliga Forskningsrådets seminarium den 30 31 oktober 2008 Professor Peter Melz Juridisk generalrapportör Inledande synpunkter på de rättsliga aspekterna på icke-fiskala skatter Avsikten

Läs mer

Beskattning av vissa bidrag till näringsidkare

Beskattning av vissa bidrag till näringsidkare Peter Melz och Christer Silfverberg Beskattning av vissa bidrag till näringsidkare 1 Inledning 1 Kostnaderna för en näringsverksamhet skall normalt täckas av intäkter från yrkesmässig omsättning av produkter

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 november 2010 KLAGANDE IVL Svenska Miljöinstitutet AB, 556116-2446 Ombud: AA SET Revisionsbyrå AB Box 1317 111 83 Stockholm MOTPART Skatteverket 171

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

S e t t e r w a l l s

S e t t e r w a l l s S e t t e r w a l l s FÖRSTUDIE AVSEENDE ASSOCIATIONSFORM FÖR UNGA KLARA 2 1. Bakgrund och frågeställning 1.1 Unga Klara är för närvarande en verksamhetsgren inom Stockholms Stadsteater AB (Stadsteatern).

Läs mer

Stockholm den 3 september 2013

Stockholm den 3 september 2013 R-2013/0997 Stockholm den 3 september 2013 Till Finansinspektionen FI Dnr 11-5610 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2013 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Förslag

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 22 juni 2011 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Klövern AB Ombud: AA Deloitte AB Rehnsgatan 11 113 57 Stockholm Ombud: Advokat Börje

Läs mer

*Skatteverket 1(6) Rättsavdelningen/enhet 3 Håkan Söderberg Datum Dnr 010-5748372 2009-11-04 131 818441-09/111

*Skatteverket 1(6) Rättsavdelningen/enhet 3 Håkan Söderberg Datum Dnr 010-5748372 2009-11-04 131 818441-09/111 *Skatteverket 1(6) Dnr Beskattning av ersättning som läkare och sjukgymnaster kan erhålla vid s.k. ersättningsetablering 1 Sammanfattning I den utsträckning ersättningen en läkare eller sjukgymnast erhåller

Läs mer

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477

Handlingar inför extra bolagsstämma i. Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 A14153477 Handlingar inför extra bolagsstämma i Sectra AB (publ) Tisdagen den 22 november 2011 Dagordning för extrastämma med aktieägarna i Sectra AB (publ) tisdagen den 22 november 2011 kl. 14.00 på bolagets kontor

Läs mer

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3 R-2007/1126 Stockholm den 18 december 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/7778/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 september 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART GLP Properties AB Ombud: Skattejurist Lennart Staberg Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska

Läs mer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer

Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Nationella Turfiskeprojektet Organisationsformer Snogeholms slott, Skåne 24 oktober 2011 Innehåll Vilka organisationsformer kan vara aktuella? Vad är skillnaden mellan de olika formerna? Vilken form passar

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 januari 2015 T 407-13 KLAGANDE Secora Sverige AB, 556707-8976 Strandbergsgatan 61 112 51 Stockholm Ombud: Advokat HDK och advokat TS

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 5 november 2014 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE AB Segulah, 556488-6736 Ombud: AA och BB Öhrlings PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Rolf Skog 140627 Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Inledning Affärsverksamhet kan bedrivas i olika associationsformer, däribland i bolag. I svensk lag finns bestämmelser om enkla bolag, handelsbolag

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 6 november 2015 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Vasakronan Malmöfastigheter AB, 556376-7267 Ombud: AA Svalner Skatt & Transaktion

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 77

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 77 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2002 ref. 77 Målnummer: 173-02 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2002-11-19 Rubrik: Skillnaden mellan ett konverteringslåns nominella belopp och dess nuvärde har i visst fall

Läs mer

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1)

Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare aktiebolag (SOU 2009:34) (Ert dnr Ju2009/3395/L1) YTTRANDE 2009-09-25 Dnr 2009-730 Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. Slutbetänkande av utredningen om ett enklare

Läs mer

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån

Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets

Läs mer

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA

19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS BESLUT

REGERINGSRÄTTENS BESLUT REGERINGSRÄTTENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 10 februari 2010 KLAGANDE AA Ombud: BB MOTPART Kriminalvården 601 80 Norrköping ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 5 juni 2008

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-10-07

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-10-07 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-10-07 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, justitierådet Nina Pripp och regeringsrådet Göran Schäder. Enligt en lagrådsremiss den 25

Läs mer

Stockholm den 29 mars 2012

Stockholm den 29 mars 2012 R-2012/0282 Stockholm den 29 mars 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/397 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 3 februari 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Företagsskatteutredningens

Läs mer

21 Pensionssparavdrag

21 Pensionssparavdrag 391 21 Pensionssparavdrag 21.1 Villkor för avdragsrätt Avdrag får göras (2 ) för premier för pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och för inbetalningar på pensionsspararens eget p-sparkonto Pensionssparavdrag

Läs mer

Garantikostnader. 1 Redovisningen

Garantikostnader. 1 Redovisningen SKATTENYTT 2002 651 Svante Elofsson & Göran Gäfvert Garantikostnader I ett företags verksamhet uppstår kontinuerligt ekonomiska förpliktelser av olika slag. I de flesta fall råder ingen osäkerhet om existens,

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 2 april 2004 T 218-02 KLAGANDE PERGO (Europe) AB, 556077-6006, Box 1010, 231 25 TRELLEBORG Ombud: advokaten M. K. MOTPART Välinge Innovation

Läs mer

PRIVAT TILLÄGGSFINANSIERING AV KOMMUNAL VERKSAMHET - RIKTLINJER FÖR SPONSRING, GÅVOR, REKLAM OCH FÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET

PRIVAT TILLÄGGSFINANSIERING AV KOMMUNAL VERKSAMHET - RIKTLINJER FÖR SPONSRING, GÅVOR, REKLAM OCH FÖRSÄLJNINGSVERKSAMHET 1 (6) Antagen av kommunfullmäktige den 22 april 2009, 68 Dnr: 260-263/09-940 Reviderad av kommunfullmäktige den 27 maj 2009, 90 Dnr: 261/09-940 Nr: PRIVAT TILLÄGGSFINANSIERING AV KOMMUNAL VERKSAMHET -

Läs mer