De stöttar vården i sommar

Transkript

1 Nr årgång 33 Posttidning B Tebladet. personal De stöttar vården i sommar Foto: KRISTIN LUNDSTRÖM... och Tebladstårtan går till Anna-Lena Rask SIDAN 10

2 2 Tebladet 6/14 Glad sommar till er alla! Redaktionen Tebladet. Sommaren är här, med semester, resor och lata dagar för en del och intensivt arbete för andra. I det här numret tar vi upp frågan om bemanningen i vården under semestertider. I år tar landstinget ett nytt grepp för att säkerställa vården när det är svårt att få tag på personal. Vi har också träffat sjuksköterskan Susanna Danielsson och sjuksköterskestudenten Jimmy Bucher som pratar om vikten av ett bra handledarskap för studenter. Ha en riktigt skön sommar så ses vi igen i höst. Förhoppningsvis med nyladdade batterier! Victoria Rydergård redaktör E-post: victoria.rydergard@ orebroll.se Kristin Lundström redaktör E-post: kristin.lundstrom@ orebroll.se Praktikant Evelina Åström E-post: evelina.astrom@orebroll.se Karin Wettermark- Jonsson ansvarig utgivare karin.wettermarkjonsson@orebroll.se är en fri, partipolitiskt och fackligt neutral tidning. Redigering och nyhetsvärdering sker efter journalistiska principer och följer de etiska regler som finns för press, radio och TV. Tebladets utgivning och manusstopp 2013 preliminär: (P - personaltidning, L - länstidning) Nr 7 Nr 8 Nr 9 5 sep (25 aug) L 30 sep (15 sep) P 21 okt (6 okt) P Nr nov (3 nov) L Nr dec (1 dec) P Tryck: Daily print Inledare marie-louise forsberg-fransson landstingsstyrelsens ordförande Adress: Tebladet, Örebro läns landsting, Box 1613, Örebro, Fax: 019/ , Texttelefon: E-post: tebladet@ orebroll.se Viktigt med ordning och reda på ekonomin Nu är den vackra försommaren här och med sommaren kommer också den för många välbehövliga och efterlängtade semestern. Inför den här sommaren påbörjades semesterplaneringen rekordtidigt, men trots detta står vi inför en mycket tuff personalsituation. Jag vill verkligen ge en eloge till alla som jobbat med dessa frågor, många har bidragit med nya tankar och idéer på lösningar som möjliggjort att vi kan ge medarbetarna semesterledighet och samtidigt upprätthålla en säker hälsooch sjukvård. Precis innan sommaren tog fart fick vi ett delårsbokslut. Delårsbokslutet visade på ett historiskt bra ekonomiskt resultat, vilket är helt enligt planen och nödvändigt för att vi ska klara framtida investeringar och kostnadsökningar. Resultatutvecklingen är positiv för verksamheterna i stort, men vi ser att det fortfarande är tufft inom hälso- och sjukvårdsverksamheterna. Budgeten som vi i den politiska majoriteten beslutat för året innebär bland annat full kompensation till verksamheterna för prisökningar och nya satsningar på 43 miljoner kronor, vilket borde underlätta något jämfört med år Med ordning och reda i ekonomin får vi bättre möjligheter att förbättra landstingets verksamheter och jobba med utvecklingsfrågor. Men det duger inte med att bara ha fina och ändamålsenliga lokaler. Självklart är det viktigt att vi har personal som kan ge våra patienter sjukvård och omsorg Det som också är glädjande är att vi i delårsbokslutet tydligt ser att det ni ute i verksamheten gör ger positiva resultat. Ett stort antal av de mål vi satt bedöms uppfyllas och trenden är överlag positiv. Flera investeringsobjekt är på väg att färdigställas. Till exempel kunde vi nyligen inviga den nya psykiatriska akutmottagningen på Universitetssjukhuset Örebro. Länets tre somatiska akutmottagningar kommer också snart ha nya och mer ändamålsenliga lokaler. Vi ser att fler och fler av våra medborgare söker sig till akutmottagningarna och det är viktigt att de får en bra vård och gott bemötande. Bra och välfungerande akutmottagningar såväl inom somatiken som inom psykiatrin är prioriterade områden. Det är viktigt ur ett patientsäkerhetsperspektiv, men också ur ett arbetsmiljöperspektiv. Även många av våra vårdcentraler rustas för att möta ny krav, dessutom har beslut tagits om att bygga en ny vårdcentral i Lindesberg. Ett projekt där även Lindesbergs kommun finns med. Men det duger inte med att bara ha fina och ändamålsenliga lokaler. Självklart är det viktigt att säkerställa att vi har personal som kan ge våra patienter sjukvård och omsorg. Vi har därför gjort riktade utbildningssatsningar och vi tillför primärvården 30 nya miljoner i helårseffekt för nya läkare och ytterligare fem miljoner för distriktssköterskor till primärvården. Trots att det är tufft att få ihop alla scheman i vår hälso- och sjukvård under sommaren hoppas jag att ni också hittar tid för vila och avkoppling. Jag vill avsluta med att önska er alla en riktigt varm och skön sommar! Vi frågar landstingets politiker Hur laddar du batterierna i sommar inför höstens val? Jenny Steen, Socialdemokraterna: Isac Nordin, Moderaterna: Anna Ågerfalk, Folkpartiet: Jihad Menhem, Vänsterpartiet: Ewa Sundkvist, Kristdemokraterna: Torbjörn Ahlin, Centerpartiet: Catrin Steen, Miljöpartiet: Daniel Spiik, Sverigedemokraterna: Innan sommarledigheten drar igång tänker jag besöka närmaste bibliotek och låna en stor trave böcker av blandad karaktär. Det är gratis, miljövänligt och leder ofta till nya perspektiv på tillvaron. Det finns få saker som är så energigivande som att låta sig uppslukas av en bra bok. Jag ska vikariera inom psykiatrin. Det känns spännande, lärorikt och relevant både för mina studier vid läkarutbildningen samt för politiska uppdrag i landstinget. Förutom att det ger nya kunskaper ger det också distans till studierna. Det är ett bra sätt att lära sig mer om landstingets psykiatriverksamhet! Sedan ska jag tillbringa några veckor hos mina föräldrar i Åsbro där jag ska ta det lugnt, njuta av sommaren och bada i Tisaren. Jag tror att alla människor kan behöva byta miljö. Kanske inte minst vi yrkespolitiker. Vi blir så lätt en del av systemet, istället för medborgarnas företrädare. Därför blir min sommar en sommar utan politik. Jag kommer att jobba med djuren på min lilla bondgård, se till får, lamm och hästar. Jag kommer att läsa böcker, påta i jorden och njuta av långa kvällar. Jag kommer vara nära familjen, närvarande i nuet. Jag kommer att lägga mycket tid på att läsa och fördjupa mig i alla politiska frågor som (V) kommer att driva på lokal-, regional- och riksnivå under nästa mandatperiod. Jag tycker det är viktigt när man står i en valstuga eller deltar i en debatt att kunna svara och övertyga väljarna med goda argument att rösta på Vänsterpartiet. Sedan kommer jag att vara ute så mycket som möjligt och träffa människor, prata politik och berätta om vår valkampanj Välfärden är inte till salu. När man kopplar av blir man som mest kreativ. Kopplar av gör jag på två sätt. Dels genom att umgås med familj och vänner, som tvingar mig att vara närvarande, dels genom att sitta under ett träd och läsa en bra bok, somna från den en stund och börjar om, och somna igen och vakna igen, och inte ha en aning om vad jag läst. Då är hjärnan mottaglig för ny inspiration. Med 100 procent förnyelsebar energi. Sol, vind, vatten och vedhantering. Därtill närodlad färsk potatis, grillat och jordgubbar med vispgrädde. Något uppfriskande avkylt roséfärgat. Vegeterar i trädgård, skog och litteratur. Hinner läsa tidningarna. Lyssnar på tornseglarna. Utflykter i det gröna. Besök på fotboll, speedway, Stadra och Skäret. Mer tid med mitt hjärtas dam och andra nära och kära. Jag ska vila öronen från tjatet om att det är ett supervalår, och i stället försöka att koncentrera mig på tjatet från mina barn. Förhoppningsvis så kommer det göra att jag har vilat färdigt inför hösten och återigen vill höra medias uppmaning om supervalår... supervalår... Ambitionen är att spendera en del tid med familjen och förhoppningsvis fara åt sjön då tillfälle ges, emellertid kommer väl valrörelsen redan under mitten av sommaren att ta en hel del tid i anspråk. Som en genuin tidsoptimist finns även planer på att stryka rödfärg på stugan och hinna med vissa åtaganden inom det egna företaget.

3 Tebladet 6/14 3 Florry eldsjäl för forskning Går i pension och lämnar över Nyckelfonden till Annika Rosdahl Florry Hallbergson som varit stiftelseansvarig för Nyckelfonden går i pension. I fonden finns 100 miljoner kronor till forskning på USÖ. Många känner igen henne för de ovanliga namnen, Florry Hallbergson. Hon har arbetat med tre olika sjukhusdirektörer och under de senaste åren har hon arbetat med att samla in miljontals kronor till den medicinska forskningen via Nyckelfonden. Jag har alltid jobbat för verksamhetens bästa, säger hon. Hon kan berätta historier som hon säger att ingen kommer tro att det är sant, trots att hon har bildbevis. Andra historier kommer hon aldrig berätta. För hon vet när man ska vara lojal och hålla tyst också. Men vi ska börja från början, när Florry Hallbergson kom till Örebro läns landsting. Det var 1983, för 31 år sedan. Då började jag på urologen. Med ansvar för sekretariatet och stöd vid forskningen, berättar hon. Sedan rekryterades hon till ledningen när den första sjukhusdirektören Gösta Jedberger började på dåvarande Regionsjukhuset Örebro, RSÖ, numera USÖ. Att under en stor del av arbetslivet arbeta nära sjukhusledningen har gett henne mycket kunskap om organisationen och genom sin erfarenhet från Urologen hade hon också kunskap om vardagen på sjukhuset. Det gjorde att jag vågade komma med förslag för att förändra och förbättra. Jag är en kommunikativ person och vill alltid ha ett bra underlag för vad jag säger, förklarar hon. Vad tar du med dig från din tid i landstinget? Under de här åren har jag i princip aldrig upplevt dåligt bemötande. Jag har alltid kommit till en vinna-vinnasituation och de personer jag jobbat med har varit mycket lyssnande, säger hon. Sedan 2001 har Florry Hallbergson varit stiftelseansvarig för Nyckelfonden. Ett socialt arbete som bygger på att skapa, behålla och vidareutveckla kontakter. Nyckelfonden växer När Florry Hallbergson började på Nyckelfonden fanns det 45 miljoner i donerade pengar. Nu finns det drygt 100 miljoner. Hur gör man för att få in så mycket pengar till forskningen? Det som är konsten med jobbet är att man aldrig vet vad ett möte kan ge. Jag kan ha varit och informerat i olika pensionärsföreningar och så plötsligt kanske sex år senare så är det någon som har donerat pengar i sitt testamente, berättar hon. Donation på över 6 miljoner En av de större donationerna kom från Askersund förra året. När Florry Hallbergson beskriver hur det gick till liknar det mest scenerna ur en film. Jag fick ett samtal om ett testamente i Askersund och ringde då genast till Nyckelfondens ordförande Bo Anderson för att vi skulle åka dit. Vår uppgift är att inspektera dödsboet och därefter koppla in de resurser som behövs, berättar Florry Hallbergson. Hon och Bo Anderson kom till lägenheten runt klockan 10 på förmiddagen och när de började gå igenom allt som testamenterats hittade de ett 50-tal vita födelsedagskuvert i flera resväskor i garderoben. Fulla av 100- och 500- kronors sedlar. Bo Anderson satte sig vid vardagsrumsbordet och räknade sedlar och fick ihop till kronor. Pengar som vi förvarade i kakburkar när vi gick med dem till banken för att sätta in på Nyckelfondens konto, säger hon och skrattar. Jag var tvungen att ta ett foto på Bo Anderson när han satt och räknade pengar. Sen på kvällen skickade jag bilden till sjukhusdirektör Jan Olsson och skrev. Det är det här vi bland annat håller på med på Nyckelfonden, säger Florry Hallbergson roat. Det är en helt otrolig historia, tycker Florry, och den totala donationen med alla tillgångar blev 6,4 miljoner kronor. Testamenten är en stor del av de donationer som kommer in till Nyckelfonden. I framtiden hoppas Florry att även fler som bor i Örebro län och företag ska förstå vikten av att donera pengar till den lokala medicinska forskningen. Hur känns det att lyckas få in så mycket pengar som går direkt till forskare här på USÖ? Jag känner en inre glädje och stimulans när jag kan leverera. Det är min uppgift. USÖ har alltid varit viktigt för mig och att då kunna hjälpa till att utveckla den medicinska forskningen genom pengar från Nyckelfonden betyder otroligt mycket för mig, säger Florry Hallbergson. Hur känns det att gå i pension nu då? Jag har en kompetent efterträdare i Annika Rosdahl och tror därför att Nyckelfonden kommer att fortsätta utvecklas gynnsamt för sjukhuset. För min egen del ska jag framförallt umgås med min man, mina barn och barnbarn samt förbättra mig i golf och tennis. Och så ska jag försöka att ta mer plats i köket. Det är min man som stått för den mesta matlagningen, säger Florry Hallbergson och ler. Text och Foto: Kristin Lundström Utblick Ett uppdrag vi ska bära med stolthet Skolavslutningar, studentfirande och midsommar jo, det är sommar igen! Men även om det är sommar så har vi i landstinget en verksamhet som ska fungera 24 timmar om dygnet under årets alla dagar. Vårt uppdrag är att garantera länsinvånarna en högkvalitativ verksamhet, service och trygghet så att hela länet med alla dess invånare kan leva ett så bra liv som möjligt. Det är ett uppdrag vi ska bära med stolthet. Trots att vi håller i gång även under sommaren hoppas jag ändå att ni alla får möjlighet att ta tillvara sommarens bästa egenskaper med skön och avkopplande vila. Sommaren behöver vi alla. För några veckor sedan kunde vi ta del av årets första ekonomiska helårsprognos för Örebro läns landsting. Som helhet pekar prognosen på att vi får ett totalt resultat enligt vår budget. Det betyder att vi väntas få ett överskott på 250 miljoner kronor vid årets slut. Det är mycket pengar samtidigt som jag vet att flera verksamheter brottas med underskott i sina verksamheter. Men det är viktigt att säga att det totala överskottet vi nu ser i prognosen behövs för nödvändiga investeringar i vår verksamhet. Särskilt tänker jag på förnyelsen av USÖ och det nya huset för högspecialiserad vård, men också investeringar på Karlskoga lasarett med akutmottagning och operationsavdelning samt akutmottagning vid Lindesbergs lasarett och i vårdcentraler. Samtliga objekt är viktiga delar för länets hälso- och sjukvård. För att klara finansieringen av detta, och nya åtaganden inom Länstrafikens område, behöver vi få ekonomiskt överskott vid årets slut. Därför är det också viktigt att chefer och medarbetare fortsätter sitt arbete med åtgärder för att hålla sina respektive budgetar. Ungefär ett halvår återstår tills landstinget och regionförbundet blir Region Örebro län, och förberedelsearbetet fortsätter enligt plan. Landstingsfullmäktige har nu tagit flera stora beslut om regionen. Den politiska organisationens funktionssätt, och namnet Region Örebro län, är nu fastslaget av politiken. Ett viktigt beslut var också att inrätta ett regionalt samverkansråd mellan regionen och länets kommuner. På många sätt kommer kommunerna att bli viktigare aktörer i den nya regionen än de har varit i landstinget, och det är bra. Ett annat viktigt beslut var beslutet om en verksamhetsorganisation för regionen. Regionen ska bestå av tre förvaltningar som representerar regionens tre huvudprocesser: Hälso- och sjukvård, Folktandvård, Regional utveckling samt två förvaltningar för dess stödprocesser, Lednings- och verksamhetsstöd samt Företagshälsovård med tolkförmedling. Organisationen ska ge de bästa möjliga förutsättningarna för att vi tillsammans ska kunna bedriva en verksamhet med hög kvalitet och effektivitet. Målet är egentligen att länsborna inte ska märka att vi har en organisation med olika rutor. De ska tycka att all vår verksamhet fungerar bra. Då har vi också lyckats skapa en ändamålsenlig organisation. Trevlig sommar! Rickard Simonsson landstingsdirektör Örebro läns landsting

4 4 Tebladet 6/14 NYHETER I KORTHET REGIONBILDNINGEN Ny epostadress och webbadress Landstingsfullmäktige har beslutat att orebroll.se blir regionorebrolan.se från 1 januari Då byts även epostadresser ut. De nya epostadresserna blir förnamn. efternamn@regionorebrolan. se. Landstingsfullmäktige beslutade även om att skapa ett samverkansråd för länets kommuner och den nya regionen från den 1 januari E-HÄLSA Boka cellprovtagning på webben Från vecka 34 kan patienter som tillhör Adolfsbergs eller Hallsbergs vårdcentral boka om eller avboka sin tid för gynekologisk cellprovskontroll via e-tjänsten Mina vårdkontakter på 1177.se. Om försöket faller väl ut införs webbombokning på länets övriga vårdcentraler under hösten. I Örebro län kallas alla kvinnor mellan 23 och 59 år regelbundet till gynekologiska cellprovskontroller. Tyvärr kommer inte alla på kontrollerna, och det gör att vi riskerar att missa cellförändringar som senare kan leda till cancer, säger Yvonne Skogsdal, samordnande barnmorska på mödrahälsovårdsenheten. Hennes förhoppning är att webbombokningen ska leda till att fler väljer att gå på cellprovskontrollerna som äger rum på barnmorskemottagningarna. E-tjänsten Mina vårdkontakter nås via 1177 Vårdguidens webbplats 1177.se. KOLLEKTIVTRAFIK Fler tåg i rusningstrafik Det ska bli fler tåg i rusningstrafik mellan Örebro, Stockholm, Eskilstuna och Västerås. För Örebro län innebär det att det går två direkttåg i timmen mellan Örebro och Stockholm, ett via Västerås och ett via Eskilstuna på morgon och eftermiddag. Det innebär också ett långsiktigt åtagande för trafik från Hallsberg till Stockholm via Katrineholm samt viss direkttrafik till Arlanda. Det kommer att bli utökning av utbudet med 30 procent. Start för den nya tågtrafiken planeras börja under Servicepersonal ska stötta vårdpersonalen Arbetet med att hitta en personallösning på USÖ inför sommaren har pågått sedan innan årsskiftet. Vi visste att 2014 skulle bli ett besvärligt år eftersom att det examineras färre sjuksköterskor, det visste vi redan i höstas, säger Åsa Thor Gustafsson HR-chef USÖ. Med färre sjuksköterskor uppstod behovet av att renodla arbetsuppgifterna inom de olika yrkesgrupperna. Det handlar inte om att överta vårdpersonalens uppgifter utan om att de ska få avlastning, säger Cirka 40 extra vikarier sätts in för att avlasta vårdpersonalen under sommaren. Vi har full respekt och förståelse för att sjukvårdspersonalen inte hinner med allt, säger Mia Kling försörjningschef på Lovs. Mia Kling har under våren arbetat med Eva Slätmo och övriga chefer för att försöka planera en lösning som gör att vårdpersonalen kan fokusera på vården i sommar. Städpersonalen ska bland annat hjälpa till med uppackning av leveranser till förråden. En nyhet är att städ inte tidigare hjälpt till att bädda sängar. Nu har samråd skett med vårdhygien på USÖ och ett utbildningspaket har tagits fram. All personal på städ har genomgått utbildning i Åsa Thor Gustafsson. Hon menar att det handlar om att använda kompetensen på rätt sätt. Det är som att säga att alla kan Åsa Thor Gustafsson städa, men att arbeta med städ är en kompetens i sig, att jobba i köket är en kompetens. Sen är det klart att alla hjälps åt när det behövs, säger hon. Hon ser även att vårdpersonalen skulle kunna avlastas inom de administrativa bitarna. rengöring av patientnära ytor, rengöring och bäddning av sängar samt en uppdatering i smittstädning så att städpersonalen har så Mia Kling bra förutsättningar som möjligt att göra ett bra jobb. Kostenheten kommer förutom att hjälpa till med kostservice även till exempel att gå in och ta transporter, säger hon. Fokusera på vård Genom att omfördela de kringliggande arbetsuppgifterna och ta stöd från transport, kost och städ kommer sjukvårdspersonalen kunna lägga full fokus på omvårdnadsarbetet. Vi har nog gått för långt när vi tänkt att sjuksköterskorna ska kunna göra allt men det har ju fungerat när det funnits tillgång, säger hon. Vem gör vad Frågan om vem som gör vad inom sjukvården är inte ny. Ur kris föds kreativitet, man tvingas ta tag i frågan. I det läge vi är i nu fanns det möjlighet att ta tag i bollen, konstaterar Åsa Thor Gustafsson. Hon ser fram emot att se hur projektet faller ut under sommaren och hoppas att det är något de kan bygga vidare på framöver. Det ska bli jättespännande att Transport sätter in extra transportörer och kör sängtransporter. Vi tar fram kartor så att de vet vart de ska med patienterna, berättar Mia Kling. Det är en yrkesgrupp som behövs dygnet runt på akuten. Meryem Demirel, kostservice, Jens Andersson, transport och Julia Spetsmark, städ, jobbar i sommar för att stötta vården. Det känns bra och man känner verkligen att man gör nytta. Det är väldigt positivt att personalen kan fokusera på det de är utbildade till, säger Jens Andersson, som själv är läkarstudent och han berättar att han tänkt mycket på just de här frågorna. Julia Spetsmark tycker det är bra att hon som jobbar som städpersonal gör det hon kan för att underlätta för personalen på avdelningarna. Meryem Demirel håller med. Man märker att de är tacksamma att vi finns där och stöttar. Vi underlättar mycket för sköterskorna, säger hon. se hur det här går. Rätt person gör rätt sak det låter som en lätt sak, säger hon. Olika lösningar Hon berättar att de på infektionskliniken gjort en mer långtgående lösning där de anställt personal att sköta köket. Och hur de i Norge har en annan kategori anställda på sjukhusen som arbetar med service. Jag hoppas att det här kommer att bestå till viss del även om det kanske inte blir i samma omfattning som under sommarmånaderna, säger hon. Evelina Åström 40 vikarier ger förstärkning i sommar Bra samarbete Hon berättar att de haft ett bra samarbete med Arbetsförmedlingen i rekryteringen av personal till de olika verksamheterna som möter kravprofilerna. Vi rekryterar 23 extra vikarier på kost, ungefär tio på städ och sex på transport. Det nya upplägget för att klara sommaren togs fram under våren, på sjukvårdens initiativ, då de gjort en kartläggning av personalläget inför sommaren. Eva Slätmo bjöd in alla verksamheter på sjukhuset tillsammans med mig och där diskuterade vi deras behov och vad de behöver hjälp med, säger Mia Kling. Hon berättar att de även planerat om lite semestrar för att ha backupper om behovet skulle uppstå. Det har varit ett omfattande arbete och nu ska sommarservicepersonalen få utbildning och introduktion innan de går på inför sommaren. Jag är oerhört tacksam för att USÖ visat oss det här förtroendet och att vi kan vara ett stöd åt dem. Vi kommer att göra vårt allra bästa för att de ska känna att det blir en bra satsning, säger Mia Kling. Det har varit en positiv resa och vi upplever att vi kommit vården närmare och vi förstår deras behov bättre. Evelina Åström

5 Tebladet 6/ nya läkare och fler distriktssköterskor till vårdcentralerna Fler distriktssköterskor för telefonrådgivning rekrytera fler läkare. ska anställas och 25 nya Fler distriktssköterskor distriktsläkare rekryteras till primärvården i år. Det beslutade landstingsstyrelsen vid sitt sammanträde den 17 juni. Syftet är att förbättra tillgängligheten på länets vårdcentraler. Rekryteringen av läkare sker bland annat genom att rekordmånga ST-läkare blir färdiga i år. Läkarbristen är stor på vårdcentralerna i Örebro läns landsting Barn- och ungdomspsykiatrin inom Örebro läns landsting får höga betyg av patienter och målsmän i den nationella patientenkäten. Nu satsar landstinget ytterligare Landstingsstyrelsen vill bygga en ny vårdcentral i Lindesberg. Därför har de beslutat om en avsiktsförklaring för att bygga en ny vårdcentral. Den nuvarande vårdcentralen är delad i två vilket gör att det är svårt att utveckla vårdverksamheten. Dessutom behöver Lindesbergs lasarett lokalerna som vårdcentralen har i sjukhuset till sin verksamhet. Det är brist på allmänläkare. Anställningarna nu är resultatet av vår långsiktiga satsning på fler läkare till hälso- och sjukvården, säger Marie-Louise Forsberg Fransson (S), landstingsstyrelsens ordförande. Det är glädjande att rekryteringen av ST-läkare nu börjar ge effekt, säger Catrin Steen (MP), landstingsråd. 15 av läkarna som anställs är färdiga ST-läkare som är specialister i allmänmedicin. Vårdcentralerna har dessutom lyckats Bra betyg och ytterligare en miljon till barn- och ungdomspsykiatrin en miljon kronor för att minska psykisk ohälsa hos barn och unga. Kortat väntetider Barn- och ungdomspsykiatrin har de senaste åren arbetat mycket med att korta väntetiderna och Ska ge bättre munhälsa för hela länets äldre Initiativet till KunskapsCentrum för Äldres Munhälsa kom från Gunnel Hedström (S) och Sonja Cederlöf (M). De var med då landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S), klippte bandet vid invigningen. Landstinget planerar ny vårdcentral i Lindesberg All personal samlad I en ny vårdcentral är tanken att personal ska finnas på samma ställe och att det även ska finnas plats för familjecentral och samarbete med kommunen för bostäder för äldre i närheten av vårdcentralen. Det borde inte bli något problem med byggplanen och förhoppningen är att det blir en byggstart 2015, säger landstingsstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S). Alla partier är eniga i beslutet om avsiktsförklaringen för att bygga en ny vårdcentral i Lindesberg. Det är viktigt att Lindesberg får en fungerande primärvård, säger oppositionsråd Ola Karlsson (M). Vårdcentralerna har haft svårt att uppfylla vårdgarantin. Därför har landstingsstyrelsen beslutat att tillföra resurser för att anställa och utbilda fler distriktssköterskor. Besluten innebär sammantaget en satsning på 35 miljoner kronor. Vill se annan lösning Anna Ågerfalk (FP), Ola Karlsson (M) och Ewa Sundkvist KD) är oppositionsråd och de tycker samtidigt utveckla kvaliteten i insatserna. Under både 2013 och 2014 har landstingsstyrelsen tillfört drygt nio miljoner kronor för att möta barn och ungas psykiska ohälsa. Resultatet i den nationella Nu är KunskapsCentrum för Äldres Munhälsa invigt. Tanken är att tandvården och munhälsan för de äldre ska bli bättre genom att samla kunskap och kompetens i Örebro län i ett kunskapscentrum. All vårdpersonal som jobbar med tandhälsan och munhälsan hos äldre ska ha tillgång till samlad kunskap, säger Maria Wikander, som är projektansvarig. Hon kommer under hösten bland annat att informera om utbildningsportalen Gerioweb som alla som jobbar med munhälsa får tillgång till. Jag kommer att ha möten och informera både i privattandvården och folktandvården. De som Sommar, sol och stick att landstinget borde ta ett helhetsgrepp med en utbildningsmodell som gäller hela landstinget. Det är inte säkert att tillgängligheten blir bättre bara genom att öka personalen. Varje vårdcentral borde själva få lösa hur verksamheten skulle fungera, säger Anna Ågerfalk. Fler läkare är bra. Men vi är fortfarande beroende av hyrläkare och vi behöver underlätta för de läkare vi redan har, säger Ola Karlsson (M). enkäten är ett kvitto på att vi lyckats med att både göra saker på rätt sätt och i rätt tid. Ökad patientdelaktighet och tydlig planering har varit viktigt, säger Anita Ivarsson, verksamhetschef, psykiatri för barn och unga vuxna. är intresserade kan höra av sig till mig. Kunskapscentrum är riktat till hela länet, säger hon. Riktar sig till hela länet För mer information kan du kontakta Maria Wikander på telefon: eller epost: ftv. kunskapscentrum@orebroll.se. Kunskapscentrums verksamhet riktar sig till hela länet, både inom tandvårdsprofessionen, länsinvånarna och personal inom hälso- och sjukvård och omsorg. På kommer mycket av informationen att finnas. TEXT OCH FOTO: Kristin Lundström Du vet väl att du som vårdpersonal kan hänvisa dina patienter att besöka 1177.se för sommartips och information? Gå in på och läs mer. NYHETER I KORTHET HJÄLPMEDEL Hjälpmedel på 1177 Vårdguiden Onsdagen den 4 juni öppnade 1177 Vårdguidens nya tjänst Tema Hjälpmedel. Där kan du visa patienterna vilka hjälpmedel som finns. KVALITETSPRIS Dags att söka årets Diamanten Nu är det dags att börja slipa på ansökan inför årets Diamantenpris. Senast den 15 oktober ska er ansökan vara inskickad om ni vill vara med och tävla om utvecklings och kvalitetspriset Diamanten. Alla verksamheter som arbetar för att utveckla och förbättra sina arbetsplatser är välkomna att söka. Vinnaren får priset på Diamantendagen den 26 november. Det vinnande bidraget får en diamantenskulptur och en prissumma som kan användas till ytterligare verksamhetsutveckling. På intra.orebroll.se/diamanten kan du läsa mer. UTMÄRKELSER Nytt kvalitetspris till Karlskoga lasarett Karlskoga lasarett har tilldelats kvalitetspriset Swedish Team Excellence Award och Lennart Sandholmpriset för sitt arbete med att förebygga trycksår hos patienter och arbetsskador hos personalen. Priset innebär bland annat att Karlskoga lasarett får representera Sverige i den internationella Team Excellence Award Det här är inte första gången som Karlskoga lasarett har fått ta emot pris för sitt kvalitetsarbete vann Karlskoga lasarett Utmärkelsen Svensk Kvalitet. EKONOMI Överskott i första delårsrapporten Den ekonomiska helårsprognosen för Örebro läns landsting pekar på ett överskott på 250 miljoner kronor vid årets slut. Resultaten är planerade i landstingets budget för att klara investeringar.

6 6 Tebladet 6/14 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Nu börjar vi bygga för framtidens vård I höst börjar omdragningen av Södra Grev Rosengatan för att ge plats för det nya H-huset och en ny entré från norr. Fram till 2020 skapas flera olika trafiklösningar för att området ska fungera så bra som möjligt under byggnationen. Antalet parkeringar behålls, men med skiftande lösningar under perioden. När sjukhusområdet står färdigt erbjuds flera nya p-platser för både personal och besökare. Patientens fokus All vår vårdverksamhet bedrivs för patientens bästa. Det gäller också för planeringen av H-huset som utgår från hur det blir enklast för patienten att ta sig fram och hur den enskilde patienten ska få en bra upplevelse av sin vistelse. H-huset en symbol för framtiden Universitetssjukhuset har en drivande roll i sjukvård, utbildning och forskning. Det nya H-huset blir ett av flera nav inom dessa områden dagens forskning blir morgondagens vård. Ambitionen är också att arbetsmiljön i H-huset blir framtidsinriktad och modellskapande. Miljöarbete Örebro läns landsting har en hög ambition i miljöarbetet och i allra högsta grad när det gäller H-huset. Redan i underlaget för arkitekttävlingen fanns tydliga riktlinjer och krav på stor miljöhänsyn. Välkommen att följa projektet på intranätet Universitetssjukhuset/H-huset Södra Grev Rosengatan Inför byggnationen av H-huset krävs en ny dragning av Södra Grev Rosengatan (se kartan). Den nya sträckningen förbi sjukhuset kommer att ligga närmare CV-området. Vi hoppas du har överseende och är extra uppmärksam på nedsatt framkomlighet och förändrade parkeringslösningar under bygg perioden. Hitta information på intranätet Uppdaterad information om förändringar för logistik, trafikomläggning, parkeringar etc kommer att presenteras successivt på intranätet. Tidplan H-huset 2013 Arkitekttävling Omläggning av gata Planering- och projektering Byggnation Inflyttning

7 Tebladet 6/14 7 Illustrationer: Aart Architects / SWECO Planerade parkeringslösningar USÖ, version juni 2014 Södra Grev Rosengatan Information om aktuell parkeringslösning uppdateras löpande på webb och intranät. Kartillustration: David Cederlöf / Blaeck

8 8 Tebladet 6/14 Hon handleder studenter som Det behövs fler handledare inom vården som är som Susanna. På ett pedagogiskt och tillåtande sätt låter hon den hon handleder utvecklas och pröva sina vingar, samtidigt som hon väcker intresset för att söka mer kunskap. Det konstaterar sjuksköterskestudenten Jimmy Bucher. Han är så nöjd med sin praktik på Karlskoga lasarett att han nominerade sin handledare Susanna till Tebladstårtan. Vi blev nyfikna på vem kvinnan som beskrivs som den perfekta handledaren är och bestämde oss för att dela ut en specialtårta. Susanna, som heter Danielsson i efternamn, är sjuksköterska på Endoskopimottagningen på Karlskoga lasarett. Där har hon jobbat sedan februari i år. När Susanna var handledare för Jimmy Bucher jobbade hon på avdelning 7, som är en allmän kirurgavdelning. Hjälp att utvecklas Jag var i grunden skeptisk till att jobba inom fyra väggar, men Susanna gjorde det roligt. Hon visade att man kan göra mycket på en avdelning och jag gillade hela upplägget. Med Susannas hjälp utvecklades jag till en mer kompetent sjuksköterska för varje dag som gick, berättar Jimmy Bucher. Man måste våga låta studenterna ta eget ansvar och få växa. De måste få prova och de måste få misslyckas. Därför är det viktigt att lära känna studenten och se vad han eller hon kan. Det är ju väldigt olika kunskapsnivå om man har en student som går termin tre eller en som går termin sex. Man måste helt enkelt se vilken nivå studenten är på, säger Susanna Danielsson. Utvecklar yrkesrollen Hon gillar att vara handledare och tycker att det är utvecklande för henne i hennes yrkesroll. Studenterna har ju den allra senaste kunskapen och de ställer frågor som man kanske inte själv har funderat på, säger Susanna Danielsson. Som handledare tycker Susanna Danielsson att det är extra viktigt att tänka på bemötande. Hur man blir bemött på sin praktikplats är något man alltid kommer att ha med sig. Och i min roll som handledare kan jag se tillbaka på mina egna praktikplatser och tänka att så här ska jag aldrig göra eller så ska jag göra, konstaterar hon. Enligt Susanna Danielsson var Jimmy Bucher en mycket intresserad och påläst student. Jag var tvungen att hitta utma- Man måste våga låta studenterna ta eget ansvar och få växa. De måste få prova och de måste få misslyckas. ningar för honom där han kunde få utvecklas och växa. Det är en utmaning som handledare att ha en så duktig student, men samtidigt väldigt, väldigt roligt. Man kan ju också få en svag student. Då är utmaningen att få honom eller henne att lyfta, säger hon. De flesta studenter som kommer ut på praktik är positiva och tycker att det ska bli roligt att praktisera. Och är studenten positiv, då blir man positiv som handledare. Sedan finns det studenter som säger Jag ska bli ambulanssjuksköterska. Jag behöver inte lära mig det här. I sådana fall kan det vara tufft att vara handledare. Man kan ju inte tvinga på någon kunskap. Men sådan var aldrig Jimmy. Han var på från dag ett och ville hela tiden lära sig nya saker, berättar Susanna Danielsson. Har ni några råd till andra Susanna Danielsson Sjuksköterskan Susanna Danielsson överaskades med specialtårta för sina insatser som handledare. handledare? Var engagerad, flexibel och våga låt studenten utvecklas. Ses man som en student, så blir man en student. Ses man däremot som en student och framtida kollega, då växer man, säger Jimmy Bucher. Jag håller med Jimmy. Våga ge studenten ansvar och ha en positiv inställning så kommer ni att utvecklas tillsammans. Och kom ihåg, man kan inte kunna allt på en gång, avslutar Susanna Danielsson. text: victoria rydergård foto: kristin lundström Susanna Danielsson är sjuksköterska. Invigning av Provtagningen på Universitetssjukhuset Nu är nya Provtagningen på Universitetssjukhuset Örebro invigd. De nya lokalerna finns mitt Foto: Lars-Göran Jansson emot Onkologen på bottenvåningen i M-huset. Väntrummet är större nu och mer anpassat efter behoven. Det finns en barnhörna och ett väntrum där infektionskänsliga patienter kan sitta. I samband med flytten kommer även AK-mottagningen flytta in i samma lokaler. På kan du se fler bilder från invigningen kronor till stor forskningsstudie Ole Fröbert, adjungerad professor och överläkare vid USÖ, har fått ett forskningsstipendium Ole Fröbert på kronor för sin stora forskningsstudie av en behandlingsteknik vid hjärtinfarkt. Resultatet visade att utsugning av blodproppar ur hjärtats kranskärl vid akut hjärtinfarkt inte räddar fler liv jämfört med att endast behandla detta med ballongvidgning. Detta kommer att förändra behandlingsmetoder vid hjärtinfarkt och innebära minskat besvär för patienterna och en större kostnadseffektivitet i sjukvården. Stipendiet delas ut av Svenska Hjärtförbundet, UCR och Swedeheart. Prisade medarbetare Barnmorskan Cathrine Pedersen, som är avdelningschef på Avdelning Q, Karlskoga lasarett fick priset "Dagens chef profession barnmorska" av Vårdförbundets avdelning Örebro. Cathrine Pedersen blev nominerad av sin kollega Britt Larsson. Cathrine Pedersen Helen Ling I motiveringen Leijen stod bland annat att hon gör ett suveränt jobb för deras klinik och att hon trots sitt chefsjobb håller sig uppdaterad med arbetet på golvet. Helen Ling Leijen på Olaus Petri vårdcentral blev utsedd till Dagens Barnmorska. Hon blev nominerad av sin kollega Åsa Holm. I nomineringen stod bland annat att Helen Ling Leijen är omtyckt bland kollegor Göran Tinglöf och patienter och att hon håller sig uppdaterad och driver yrket framåt. Göran Tinglöf blev utsedd till Dagens Biomedicinska analytiker. Han blev nominerad av sina arbetskamrater på Odensbackens vårdcentral. Delar av motiveringen löd: Han har kunskap om det mesta och vill jobba för patienternas bästa. Strukturerad och noggrann, fokuserad i allt han gör. Det är Vårdförbundets avdelning Örebro som delar ut priset varje år.

9 Tebladet 6/14 9 sina framtida kollegor I den rollen ingår även handledning av sjuksköterskestudenter. Jimmy Bucher som läser till sjuksköterska tycker att Susannas sätt att handleda var något utöver det vanliga. Nu hittar du lediga landstingsjobb på Örebro läns landstings Facebooksida Från och med nu kan du även hitta lediga jobb inom Örebro läns landsting på landstingets Facebooksida, com/orebroll. Satsningen görs inom arbetet med attraktiv arbetsgivare. För oss som arbetsgivare är det viktigt att synas där många finns. Vi är inne i en generationsväxling och söker många nya medarbetare. Därför är det viktigt för oss att nå ut och det tror vi att vi kommer att göra nu när vi har våra lediga jobb ute även på Facebook, säger personalstrateg Majlis Blomér Thörnholm. Alla lediga jobb inom Örebro läns landsting kommer att exponeras på Facebook och det finns möjlighet för dem som besöker landstingets Facebooksida att prenumerera på lediga tjänster för att på så sätt inte missa när nya jobbannonser publiceras. Annonserna kommer dessutom att vara mobilanpassade, så att de som kollar Facebook i mobilen ska kunna få upp annonserna på rätt sätt. ÖREBRO LÄNS LANDSTING Gilla oss på Facebook! Du har väl inte missat att Örebro läns landsting finns på Facebook? Gå in på orebroll och gilla oss du med. Gilla Örebro läns landsting på Facebook du med, så riskerar du inte att missa när nya, lediga tjänster annonseras ut. Vill du veta mer om regionvalet? Gå in på valwebben! Den 1 januari 2015 blir vi region. I höst röstar du för första gången i regionvalet. 14 september Det tidigare landstingsvalet ersätts av ett regionval, där politikerna som du röstar på kommer att ansvara för alla de frågor som idag sköts av Örebro läns landsting och Regionförbundet Örebro. Läs mer om detta och vad det är du påverkar genom att rösta i regionvalet på vår valwebb Rösta i regionvalet

10 10 Tårtan Tebladet 6/14 Anna-Lena Rask går i pension nu i sommar. Hon har blivit nominerad av flera kollegor och fick månadens Tebladstårta. Mållös för första gången Färgstarka specialpedagogen Anna-Lena Rask överraskades med månadens Tebladstårta Det här är helt otroligt. Jag som är så spontan i alla sammanhang och alltid vet vad jag ska säga. Men nu hittar jag inga ord, säger specialpedagogen Anna-Lena Rask som fick månadens Tebladstårta. Här är övriga nominerade till Tebladstårtan: Margareta Nordsten, Sterilcentralen USÖ, av Jan Erik Ahlgren. Tjejerna och Killarna på Transport, Karlskoga Lasarett, av Gudrun på Kem Lab Karlskoga. Jessica Gustafsson, PIVA Akut och heldygnsvård psykiatrin, av personalen på PIVA/ Susanne. Tobba Flodqvist, Tybble vårdcentral, Tänk att vi fick dig mållös till slut, säger enhetschef på Barnoch ungdomshabiliteringen, Moa Pellrud. Det var under en utbildningsdag med över 70 personer som Anna-Lena Rask överraskades med tårtan. Hennes kollegor på Barn- och ungdomshabiliteringen har nominerat henne för hennes starka engagemang och förmågan att sprida glädje och skratt. Samt för att hon har byggt upp musikbehandling för barn och ungdomar och gett dem förutsättningar att utvecklas. I sommar går Eva-Lena Rask i pension. Hon har jobbat i landstinget sedan 1975 och älskar sitt arbete. Självklar kandidat Det här var sista chansen att nominera, säger kollegan och specialpedagogen Eva Lindner. Susanne Good, också hon specialpedagog, berättar att Anna- Lena Rask fanns där när de alla började. Hon har en oerhört stor kunskap som hon gärna delar med sig av och är en väldigt stark personlighet, säger Susanne Good. Hon var en självklar kandidat till Tebladstårtan, säger Eva Lindner. Anna-Lena Rask har fortfarande svårt att förstå att hon verkligen fått en tårta. Bara det att bli nominerad är stort! Det här är en av mina sista dagar innan jag går i pension och jag vill egentligen inte sluta jobba. Jag älskar mitt jobb och i morse kändes det lite vemodigt, nästan som examensstämning. Och så kommer det här. Jag fattar det inte, det är ju sådant man läser om att andra får, säger hon med ett leende. Känner sig uppskattad Hon har alltid känt sig uppskattad i sitt arbete och fått mycket av Cirkelgymgänget genom Karin. Överläkare Per Arneborn, Infektionskliniken USÖ, av Infektionsklinikens personal genom Maria Sjöberg. Tandhygienist Helena Bergman, Specialisttandvården Parodontologi, av Tandhygienisterna Folktandvården Hertig Karl. Sören Nilsson, Medicinska biblioteket, Lindesbergs lasarett, av Elin Kihlgren, Marie Karlson Vouristo och Simon Ökvist. Susanna Danielsson, Endoskopimottagningen, Karlskoga lasarett, av Jimmy Bucher Janet Forslund, Folktandvården Kumla, av Louise Balkén. Stefan Nilsson, Sjukhusstaben Karl- tillbaka från barn, ungdomar och deras föräldrar. En del barn brukar fråga om jag kan bli deras musiklärare. De har sagt mycket positivt. Och bara att se barn eller ungdomar utvecklas, när ett barn slår sitt första trumslag, eller ler sitt första leende. Det är en stor belöning i det här yrket, säger hon. Blev jätteglad Att nu dessutom få uppskattning genom nominering till Tebladstårta från arbetskamraterna är stort. Jag blev så jätteglad att jag inte vet vad jag ska säga. Det har aldrig hänt förut, säger hon och skrattar. Text och foto: Kristin Lundström skoga Lasarett, av Susanne Lemón Landstingsfastigheter. Alla på MTA, Lindesbergs Lasarett, av Yvonne Larsson och Jimmy Andersson. Ulla Lindén, Fellingsbro folkhögskola, av Helli Malers och Ulla Raslöv. Personalen i växeln på USÖ/landstinget, av Fredrik Lindell. TÅRTAN Vem vill du ge en Tebladstårta? Tebladstårtan delas ut till en landstingsanställd som gjort eller gör något som är värt att uppmärksamma eller ta efter. Ta chansen och föreslå någon av landstingets medarbetare som du tycker har gjort något bra det där lilla extra. Vinnaren presenteras i nästa personalnummer av Tebladet som kommer i brevlådorna i september. Förutom den goda tårtan får vinnaren ett diplom som minne. Förslag skickas senast den 25 augusti till Tebladet, Box 1613, Örebro eller via interposten eller landstingets webb. Det går också bra att mejla förslag till: tebladet@orebroll.se eller faxa till Märk brevet, mejlet eller faxet med Tebladstårtan. Tänk på att motiveringen är betydelsefull för juryns val!

11 Tebladet 6/14 Gott och blandat 11 Vinn barndeckare av Anna Jansson! Tebladet lottar ut fem Lillebror försvunnen av Anna Jansson. Namn:... Adress:... Postnummer och ort:... Skicka in talongen till Tebladet, Box 1613, Örebro senast 4 augusti. Märk kuvertet Böcker. Vinnarna meddelas personligen. Ta chansen! Tävla om busskort på 500 kronor Du som jobbar i Örebro läns landsting har chansen att varje månad vinna ett busskort värt 500 kronor. Syftet med tävlingen är att uppmuntra anställda att åka mer buss, säger Hans Wixner, på Länstrafiken. Varje månad tävlar de anställda om 100 busskort laddade med 500 kronor. Tävlingen kommer att pågå året ut. Så det finns fortfarande många chanser att vinna, säger Hans Wixner. Det enda du behöver göra är att gå in på och svara på tio frågor om miljö. PÅ JOBBET Nya förordnanden Fellingsbro folkhögskola: Leif Rosenberg har fått ett tillfälligt förordnande som rektor på Fellingsbro folkhögskola under Heli Nordberg-Lindells tjänstledighet perioden 1 juni 2014 till och med 31 maj Karlskoga lasarett: Mansour Poushin är ny verksamhetschef på kirurgkliniken från och med 1 februari. Ny biträdande verksamhetschef på kliniken är Stefan Eldholm. Anne-Marie Dahl är ny avdelningschef på kirurgmottagningen från och med 1 maj. Nya förordnanden som övergripande studierektor för AT och ST har gått till Jacob Bäckman som utsetts tillövergripande studierektor och Mia Tavander som utsetts till biträdande studierektor. Susanne Gustafsson är tillförordnad personalchef på Karlskoga lasarett från 1 april. Ledningskansliet: Agata Cierzniak är nytt personuppgiftsombud. Agata började 1 april. Som personuppgiftsombud arbetar hon för att Örebro läns landsting behandlar personuppgifter på ett lagligt och korrekt sätt. En viktig del i arbetet är handläggning Agata Cierzniak Bussig tävling! Tävla om 100 busskort - varje månad! och utredning av integritetsskyddsfrågor. Primärvården: Katrin Eriksson har ett förordnande som verksamhetschef under fyra år vid Karolina vårdcentral från och med Göran Thörn förordnas som verksamhetschef vid Nora vårdcentral under fyra år från och med USÖ: Bjarne Lund-Petersen har tillförordnats som verksamhetschef vid ortopedkirurgiska kliniken Kurt Pettersson tillförordnas som verksamhetschef vid Handkirurgiska kliniken Eva Slätmo förordnas som områdeschef för Område medicin och rehabilitering under perioden Lednings och verksamhetsstöd: Madelene Olsevik är ny parkchef på Landstingsfastigheter sedan den 1 mars. Madelene kommer närmast från Madelene Olsevik jobbet som driftchef på Bauhaus i Örebro. Marie Larsson är ny avdelningschef för Teknik- och produktion på Landstingsfastigheter. Marie började sin tjänst den Bara för dig som jobbar inom Örebro läns landsting Tävlingsregler Topplista Om tävlingen Hjälp Tävla här! Tävla om 100 bussbiljetter varje månad! 1 mars i år och kommer från Sweco Architects AB där hon jobbat som arkitekt de senaste 14 åren och även som kontorschef i sju Marie Larsson år. Patrik Larsson är projektchef på Landstingsfastigheter för den nya sjukhusbyggnaden, H-huset, på Patrik Larsson USÖ. Patrik har tidigare varit projektledare för andra byggprojekt inom landstinget. Tack! Ett stort tack för den fina uppvaktningen i samband med min pensionering. Irene Persson, avdelning 1, Lindesbergs lasarett Tack! Ett stort och hjärtligt tack för mycket gott samarbete under mina 31 år på USÖ! Ett särskilt tack till all uppvaktning i samband med min avtackning den 5 maj. En eftermiddag och kväll att minnas! Nu är det dags för mig att lägga in en lägre växel... Florry KRÖNIKAN PEter alsbjer Om de tre prinsarna från Serendip Serendip är det gamla persiska namnet på den ö som numer heter Sri Lanka. Det var från landet Serendip de tre prinsarna kom. De var huvudpersonerna i en mer än tusenårig berättelse, som lagt grunden till och inspirerat deckargenren. I korthet handlar berättelsen om att de tre prinsarna kan berätta hur en kamel sett ut som de aldrig sett, genom att beskriva de spår de hittar efter kamelen i öknen. Värsta Sherlock Holmes, alltså. Berättelsen har också gett upphov till ett begrepp som karaktäriserar en förmåga att ta vara på upptäckter som man kommit över av en ren tillfällighet, när man egentligen är på jakt efter något helt annat serendipitet. Ni vet, det där som händer när du håller på med ditt rutinarbete och någon kommer och stör, med något som i förstone upplevs som oväsentligheter, men som när det sätts in i ett helt nytt sammanhang blir lösningen på ett problem du dragits med en längre tid. Om man vill kan man kalla serendipitet som en slags genväg. En genväg som kräver en förmåga att våga tänka och se utanför de givna ramarna. Jag ska ge er ett eget och personligt exempel: I mitten på 80-talet jobbade jag på Sveriges sydligaste bokbuss. Att jobba på bokbuss är ett av de allra roligaste jobben på ett bibliotek, man får träffa och prata böcker med många trevliga människor. Men på sätt och vis en aning ensamt i förhållande till arbetskamraterna på bibblan, som inte alltid förstår ens entusiasm. Nåväl, sommaren 1986 arrangerades EM i dragkamp i Malmö, med deltagare från hela Europa. Bortsett från tävlingsmomenten hade deltagarna hur trevligt som helst tillsammans. De drack öl och grillade. Sommaren året efter tillbringade jag en helg i Gränna i samband med Andrédagarna. Ballongflygare från hela Europa kom, tävlade och hade hur trevligt som helst tillsammans. De drack öl och grillade. Ungefär samtidigt hade jag läst i dansk fackpress om hur bokbussar deltagit i en träff för lastbilar. De hade haft hur trevligt som helst tillsammans. De drack öl och grillade. Dragkamp, ballongflygare och lastbilsträff blev de tre slumpmässiga ingredienserna för Skandinaviens första träff för bokbussar som genomfördes på Öland Vi hade hur trevligt som helst tillsammans. Vi drack öl och grillade. Bokbussträffarna fortsätter än idag. I sommar träffas bokbussarna i Falkenberg, förhoppningsvis blir det en pampig parad. Inom medicinsk forskning finns det en rad exempel på serendipitet, där lyckliga tillfälligheter och misslyckade experiment, snarare än långsiktig forskning, gett resultat. Alexander Flemings upptäckt av penicillinet är ett utmärkt exempel. Några av Pasteurs upptäckter gjordes av tillfälligheter, likaså Wilhelm Röntgens upptäckt av röntgenstrålarna. Andra upptäckter som bygger på liknande tillfälligheter är till exempel teflon, sackarin, aspartam och mikrovågsugnen! Men tur och tillfälligheter är bara en ingrediens. Man måste ha ett öppet och förberett sinne för att vilja hitta det man letar efter i det oväntade. Peter Alsbjer är länsbibliotekarie, arbetar på landstingets kulturenhet och gillar att gå vilse.

12 12 Tebladet 6/14 apropå Vad tar du med dig från den här dagen? Våga fråga patienter om våld i relationen Rebecca Morrison Hofvander, sjuksköterska, Psykiatrisk rehabilitering, 1: Att så många med funktionshinder har varit utsatta för våld och övergrepp. Siffrorna var nya för mig, men vi ser ofta det hos våra psykospatienter. Ofta inser de nog inte att de har blivit utsatta, men vi tycker det. Vi måste bli bättre på att fråga. Jag kommer att fråga oftare nu. Heiko Botman, distriktsläkare, Nora vårdcentral: Vi måste ställa de här frågorna. Framför allt när man inte hittar samband i diagnosen och inte gör några framsteg eller får ihop symptomen. Det är viktigt också att man vänder på frågan. Våld i nära relationer är vanligare än många vill tro. Det går inte att veta vem som är utsatt och vem som är förövare. Därför är det viktigt att fråga i vården. Christiane Andresen, barnmorska, Varberga vårdcentral: Jag känner mig oerhört peppad att ställa frågan mycket oftare. Inte bara till gravida, utan försöka se bakom symptom hos alla som kommer. Haleh Baninaher, barnmorska, Karolina vårdcentral: Jag tyckte det var jättebra med genushanden. Jag brukar fråga om våld, men har inte tänkt på genusperspektivet. Det kommer jag att ta till mig och dela med mig av till mina kollegor och fortsätta med. Anna Ekberg, psykolog barn- och mödrahälsovården i primärvården: Att det är viktigt att fråga alla. Och det är bra att bli påmind om det här med genushanden och att det inte sitter någon lapp i pannan på den som är misshandlad eller på den som slår. En kvinna började gråta förtvivlat hos barnmorskan när hon fick veta att hon väntade sitt andra barn. Men barnmorskan frågade aldrig om vad reaktionen berodde på. Genom att ställa frågan om våld hade vården kanske fått veta att kvinnan blev misshandlad av sin man och var rädd för att föda ett till barn som skulle få leva under hemska omständigheter. Historien är sann, och berättas av Eva Wendt. Hon är barnmorska och forskar för Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer. Hon var en av föreläsarna när vårdpersonal inom Örebro läns landsting fick utbildning i att våga fråga om våld i nära relationer. Kvinnan träffade hon under sin forskning om våldsutsatta kvinnors erfarenheter av bemötande inom hälso- och sjukvården vilket resulterade i boken Övergiven eller stöttad. De två andra föreläsarna under utbildningsdagen var Anna Berglund, som är chef på utbildningsenheten på NCK, Nationellt centrum för kvinnofrid och Kerstin Jigmo, distriktsläkare Skurups vårdcentral i Region Skåne. Våld orsakar ohälsa Våld i nära relationer skapar mycket lidande och även några dödsfall per år. Dessutom blir kostnaderna höga, både för den som blir utsatt, men också för sjukvården. Eva Wendt Även om våldet i sig inte är en sjukdom så orsakar våld ohälsa. Forskning visar en ökad risk för Kerstin Jigmo ohälsa, sjukdomar och psykisk ohälsa om man är, eller har varit, våldsutsatt eller utsatt för övergrepp. Våld ger Anna Berglund avtryck i hälsan. Därför är det viktigt att vi inom vården frågar om detta. Depression är dubbelt så vanligt och detsamma gäller riskbruk av alkohol. Även hjärtinfarkter är vanligare bland kvinnor som blivit utsatta för våld, säger Anna Berglund. Många utsatta Forskningsrapporten Slagen dam, som väckte stor uppståndelse när den kom, visar att 46 procent av alla kvinnor någon gång varit utsatta för våld eller övergrepp. Då var det debatt om siffrorna istället för om de kvinnor som blivit utsatta. Nu har det kommit nya studier som bekräftar dem, säger Anna Berglund. Studier visar också att funktionshindrade är överrepresenterade när det gäller utsatthet för våld. Att vården frågar om våld är väldigt viktigt. Både för den våldsutsatta, men också om det finns barn i relationen. Det bästa sättet att hitta barn som far illa är att identifiera de våldsutsatta kvinnorna, säger Anna Berglund. Genusneutrala frågor Kerstin Jigmo, har i sitt arbete som distriktsläkare träffat många människor genom åren, men det är de senaste fem åren som hon har börjat ställa frågor kring våld utifrån ett genusneutralt perspektiv - med hjälp av Genushanden*. Arbetet har många gånger gett henne viktiga pusselbitar när det gäller att ställa rätt diagnos och på så sätt kunna ge patienten den vård som är rätt för tillfället. Genom att ställa frågor på samma sätt, till alla, oavsett kön, har patienter berättat om våld i nära relationer. Viktigt att fråga Kerstin Jigmo tror att det är vanligt att man inte vågar fråga, men betonar hur viktigt det är att ändå göra det. Rädslan sitter i vårt eget huvud. Vi tror att vi måste ha en färdig handlingsplan om vi får svar att någon är misshandlad. Men patienten förväntar sig inte att vi ska ha det. Vi kan fråga: Vad kan jag göra för dig? Sedan finns det ju ett team runt oss och vi kan prata med våra kollegor och boka in återbesök, säger Kerstin Jigmo. Mer utbildning behövs Eva Wendts intervjustudie visar att de 29 våldsutsatta kvinnorna hon intervjuat både hade positiva och negativa erfarenheter av bemötande från vårdpersonal. Deras upplevelser handlar också om hur organisationen ser ut, om det finns rutiner, samverkan mellan verksamheter, och om personalen har fått grundutbildning om våld som fördjupad och fortlöpande utbildning. Utbildning är mycket viktigt eftersom det ofta är eftersatt inom vårdutbildningar och vidareutbildningar inom vården idag, säger hon. * På intra.orebroll.se/kvinnofrid kan du se filmer och läsa informationsmaterial från föreläsningen. På intra.orebroll.se/ genushanden kan du läsa me om att ställa frågor neutralt. Text, foto och illustration: Kristin Lundström