Var slutar Östergötland som funktionell region?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Var slutar Östergötland som funktionell region?"

Transkript

1 Var slutar Östergötland som funktionell region? En diskussion om begreppet region i en föränderlig tid med exempel från Kinda kommun Hans Lönegren Centrum för kommunstrategiska studier Rapport 2001:5

2 Var slutar Östergötland som funktionell region? En diskussion om begreppet region i en föränderlig tid med exempel från Kinda kommun Hans Lönegren 2001 ISSN X Rapport 2001:5 Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet Linköping Layout: Eva Lindblad & Lisbeth Sandstedt, CKS Tryck: UniTryck, Linköpings universitet, 2001

3 Förord Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet är en centrumbildning vars uppgift är att främja framväxten av kommunrelevant forskning samt att sprida forskningsresultat på de lokala och regionala verksamhetsfälten. Verksamheten finansieras gemensamt av universitet och kommunerna i Östergötland. Hitintills har ett sextiotal projekt genomförts inom ramen för samarbetet mellan kommunerna och universitetet. Under andra hälften av nittiotalet har de regionala utvecklingsfrågorna varit ett prioriterat frågeområde. Som ett led i detta arbete har ett samarbete etablerats bl.a. med kulturgeografer. Denna rapport är ett resultat av det samarbetet. De frågeställningar som behandlas i rapporten kan ses mot bakgrund av strävandena att fånga Östergötlands identitet och svara på frågor om vad omfattar Östergötland. Rapporten illustrerar också att begreppet region kan ges många olika innebörder men att det kanske främst kan uppfattas som politiskt. När nu Hans Lönegren avlämnar sin rapport gör han det efter många och ingående samtal kring sin hemkommun Kinda. Dessa samtal har skett såväl med många kindabor som med forskare, planerare och politiker utanför den egna hembygden. Han har lagt ned långt mer ansträngningar på att kommunicera sina bilder med lokalsamhället och andra intresserade än vad ett blygsamt anslag från CKS egentligen medgav. Författaren svarar själv för innehållet i denna rapport. CKS tackar Hans Lönegren för ett ambitiöst och engagerat arbete. Linköping i oktober 2001 Björn Eklund Föreståndare

4

5 Innehåll Författarens förord 7 Inledning 8 Syfte, avgränsning metod 9 Del I. Vad är en region? 11 Begreppet region 11 Regionbegreppet i vetenskaplig teori 11 Geografiska metoder att avgränsa regioner 13 Regionalpolitik 15 Östergötland län och region 17 Del II. Kinda, en del av regionen Östergötland 21 Befolkningsutveckling 21 Sysselsättning och arbetsmarknad 24 Regional handel och köpenskap 31 Infrastruktur 34 Turism 36 Utredningar om turism i Kinda 36 Fritidsbebyggelse 39 Massmedia 40 Utbildning 42 Kultur som lokalt och regionalt kitt 44 Administrativa gränser 46 Del III. Kinda i ett regionalt perspektiv 48 Naturgeografisk region 48 Lokal arbetsmarknadsregion 49 Handelsregionen 52 Tidningsregionen 53 Gymnasieregioner 53 Kulturens kärna är gemenskap 54 Kollektivtrafik 55 Turism 56 Sammanfattning 57 Källor 64

6 Figurer och tabeller Figur 1. Östergötlands kommuner 1950, 1960 och Figur 2. Avgränsning av Östergötlands kommuner med gravitationen som utgångspunkt 15 Figur 3. Östergötlands länsdelar 19 Figur 4. Befolkningsprognos i Generalplan över Kisa 1978 kompletterad med utvecklingen intill Figur 5. Sysselsättningsstrukturen i Kinda, förändring under de gångna 35 åren 25 Figur 6. Rank-size-rule-diagram över Östergötland åren 1975, 1985, Figur 7. Livsmedelsaffärer i Kinda 1950 och Figur 8. Efter 1960 ombyggda delar av allmänna vägnätet i Kinda 35 Figur 9. Kindapostens spridning 42 Figur 10. Östgöta Correspondentens spridning 42 Figur 11. Östergötlands fyra naturregioner 49 Figur 12. Motala Ströms avrinningsområde mellan Vättern och Östersjön 49 Figur 13. Kinda i Linköpings LA-region. 50 Figur 14. Kinda i handelsregionen 53 Figur 15. Spridningsområden för lokalpressen 53 Figur 16. Gymnasieskolor för kindaelever 54 Figur 17. Kulturkärnor i Östergötland 55 Figur 18. Östgötatrafikens vardagstrafik i Kinda under år Figur 19. Turistregioner i Östergötland 56 Figur 20. Regioner i Östergötland år Tabell 1. Störstalistan, rangordningen mellan de största företagen i Östergötland 29 Tabell 2. Företag i Kinda (i storleksordning i Östergötland) 29 Tabell 3. Datorstradan antal företag i data och IT-branschen 31 Tabell 4. Gymnasieelever från Kinda som studerar i Linköping resp. Vimmerby 43 Tabell 5. Antal elever på Allhamraskolan i Kisa 43

7 Författarens förord Denna studie behandlar Östergötland som en splittrad funktionell enhet. Det hade varit enklare att säga att det är Östergötland som region som berörs. Begreppet region visar sig emellertid vara besvärligt att definiera. Region som ett geografiskt definierat och avgränsat område är svårt att beskriva, ty det finns inte en region, det finns olika regioner beroende på vilken innebörd man ger det och vilket perspektiv man anlägger. Med Kinda som exempel redovisas olika slag av regioner, från arbetsmarknadsregion över handelsregion, turistregion, skolregion osv. till kulturell region. Att Kinda valts som exempel beror på att jag bor där sedan över 35 år och har följt kommunen under dessa år såväl som lokalpolitiker som samhällsmedborgare. Redovisade uppgifter härrör från kommunal (SCB) statistik, länsstyrelsens sammanställningar, egna erfarenheter, tidningsartiklar samt intervjuer med kindabor. Arbetet har pågått parallellt med arbetet att beskriva Människor och händelser i Kinda under , vilket är titeln på den bok som jag skrev tillsammans med Sture Hjalmarsson, Hans Holm och Bertil Nilsson. Jag har redovisat denna studie för kommunstyrelsen i Kinda. Intresset var stort. Frågor och synpunkter visade att styrelseledamöterna var medvetna om utvecklingens gång och historiens obeveklighet att förändra, om än inte i alla de detaljer som undersökningen redovisar. Man skriver sina opus i ensamt majestät, men det färdiga resultatet måste revideras och granskas flera gånger av författaren själv samt, viktigast av allt, diskuteras med kunniga inom sakområdet. Reinhold Castensson, Per Lindskog och Nils-Eric Hallström har bidragit med värdefulla synpunkter och kommentarer. Björn Eklund har med sina mångåriga erfarenheter av kommunalt arbete och, under senare år, som ansvarig för CKS verksamhet givit mig kommentarer och vidgat mitt perspektiv. De diskussioner vi haft har i högsta grad varit stimulerande och intressanta. Jag hoppas att min undersökning är en sådan studie som visar vad samverkan mellan Linköpings universitet och samhället kan resultera i och att den kommer att medverka till fortsatt samarbete mellan kommuner och forskarvärlden. Rimforsa i maj 2001 Hans Lönegren 7

8 Inledning Samhället förändras oupphörligen. Det är historiens gång, säger vi. Historiken Erik Lönnroth skriver i inledningen till sin bok Tidens flykt (s. 7): Vi lever, alla människor, i en värld som oavbrutet förändras och som aldrig blir likadan som den var. Denna förändring märker det stora flertalet av oss mycket sällan den ena dagen är den andra lik för oss med arbete och fritid, vaka och sömn, hälsa och sjukdom. Att reflektera över vad som hänt och den ständiga förändring som sker, kan ge förståelse för vad som kan komma att hända. Det som var giltigt i går gäller inte i dag. Förutsättningarna för både privat och offentlig verksamhet ändras genom såväl yttre, internationell och nationell, påverkan som beslut i lokala organisationer och företag. Inte minst bidrar vi själva till förändringen genom att fatta egna beslut eller att icke fatta beslut. Den så förkättade marknaden består bl.a. av otaliga enskilda människor som fattar beslut. Minibeslut blir makrobeslut som blir marknadsbeslut. En omfattande genomgång av globala och regionala förändringar av människans livsmiljö under de gångna 300 åren sammanfattas i ett postskriptum till The Earth as Transformed by Human Action (s.705) där det bl.a. sägs What do we learn? I think, most importantly, that overgeneralization is a deadly confusion. En typ av generalisering kan vara att avgränsa ett forskningsområde i avsikt att studera en faktor i ett ständigt föränderligt system t.ex. bosättningsmönster, arbetsmarknadens förändring eller utbildningsutbud. Definition av uttryck och begrepp är fortfarande viktigt för att skribent och läsare ska förstå varandra. Ett sådant ord som bör definieras inför den här studien är begreppet region. Litteratur om regioner, regional planering och regionpolitik är omfattande, men i få skrifter definieras termen region. Alla pratar om regionen, men ingen definierar den! Rapporten består av tre delar. Först beskrivs vad, i huvudsak, geografisk litteratur säger om begreppet region. Därefter, i del II, redovisas Kinda kommun som del av östgötaregionen länet. I tredje delen slutligen diskuteras begreppet region med Kinda kommun och Östergötland som exempel. Slutligen ges några kommentarer och sammanfattande synpunkter. 8

9 Syfte, avgränsning metod Denna studie ska belysa omfattning och styrka av olika samhällsfunktioner och sakområden 1 i en östgötskt region. Kinda och Ydre utgör den södra delen av Östergötlands län. Kommunerna ligger perifert i förhållande till regionens kärna, Mjölby Linköping Norrköping. Som underlag för studien ligger statistik, 2 kommunala och regionala sammanställningar och rapporter, SOU-rapporter, diskussioner med kommunala befattningshavare samt egna minnen från 25 år som lokalpolitiker. Kinda kommun bildades 1974 genom sammanslagning av Västra, Södra och Norra Kinda kommuner. Sammanslagningen skedde inte frivilligt. Södra och Norra Kinda var negativa till samgåendet. De två hade bättre ekonomi än Västra Kinda, den till folkmängd större kommunen. En traditionell spänning mellan delkommunernas huvudorter ingick som en del av det kulturella och sociala arvet. Politikerna i den norra kommundelen med Rimforsa som tätort önskade, i första hand, att denna skulle läggas till Linköpings kommun. Figur 1. Östergötlands kommuner 1950, 1960 och Jag har avsiktligt valt att inte begränsa antalet sakområden. Detta innebär att studien blir bred på bekostnad av djup. Att studera en region helt inom begreppet ceteris paribus allt annat lika finner jag inte tillämpbart, då allt annat sällan eller aldrig är lika. Jämför också vad som definierar regioner enligt H. J. de Blij (s. 231): regions are defined on the basis of certain criteria and that the choice of criteria depends on the goals of the research. 2 Statistiska uppgifter är svåra att jämföra dels beroende på att geografiska gränser ändrats (från sockengränser till nyckelkodområden), dels på att tidsintervall och innehåll ändras (Folk- och bostadsräkningen), dels att sammanställningar av uppgifter kan variera (t.ex. yrkesgrupper). 9

10 Kisa har varit och är kommunens huvudort. Kindabor som av vana och tradition vänt sig till Linköping, Vimmerby eller Åtvidaberg vid inköpsresor eller sociala kontakter fortsatte med detta även efter kommunsammanläggningen. Det sociala och kulturella arvet påverkades inte av den administrativa reformen, 3 ty köpmönster och resvanor formas via familjeband, vänner och bekanta, arbetskamrater, vana och tradition. Kisa har, intill sekelskiftet, inte stärkt sin ställning som den serviceort det förutsattes bli vid den ortsklassificering som, tillsammans med ekonomiska och geografiska faktorer, låg till grund för kommunreformen. Man missbedömde möjligheterna att styra bosättning och sysselsättning i landet i stort och i län och kommuner i smått. Det är andra krafter som styr var företag etableras och vart människor flyttar än statliga och regionala etiketteringar, regionalpolitik till trots. 3 De föreningar som fanns före kommunsammanläggningen har i huvudsak behållit sin lokala förankring. Exempelvis idrottsföreningar, studieförbund, religiösa sammanslutningar, scouter m.fl. 10

11 Del I. Vad är en region? Begreppet region definieras förvånansvärt sällan. Inte ens där regionen är grund för redovisningen ges en genomgång av olika tolkningar och definitioner av begreppet. En region är allt från en kontinent (Europa, Sydamerika, Australien) över del av kontinenter (Sydostasien, Mellersta Östern, Barents-regionen), delar av Sverige och grannländerna (Öresundsregionen, Östra Götaland, Mälarregionen) till län (Östergötland) och del av län (skärgårdsregionen). Begreppet region Begreppet region används ofta i stället för län. Länen har, intill senare år, behållit sina gränser, funktioner och ansvar i mer än 350 år. Begreppet region därvid har blivit synonymt med en gammal geografisk och statsvetenskaplig tolkning. Län, härad och kommuner sammanfördes, då som nu, i administrativa enheter med socknen som bas. Skåne och Västra Götalands län prövas nu, på försök, som moderna regionala områden med egna beslutsförsamlingar (regionfullmäktige) och administrationer, med myndighetens effektivitet och kostnadsminskning som mål. Om det är till gagn för den enskilde länsinvånaren återstår att se. Sveriges anslutning till EU har bidragit till denna reform, ty begreppet region är centralt i EU:s administrativa struktur och organisatoriska arbetssätt. Indelning av EU i programområden baseras på ett lands storskaliga administrativa indelning (Nord- och Syditalien, Centralmassivet i Frankrike). Kinda har i EU-bidragssammanhang förts till programområde 5b vilket omfattade flera olika kommuner i landet. Beteckningen 5b har efter sekelskiftet delvis ersatts av mål 2-områden. Regionbegreppet används inte bara inom geografi och statsvetenskap. Det finns i historia, antropologi, etnografi, sociologi, språkvetenskap m.fl. Litteratur, utredningar och redovisningar av och om regioner, regionalpolitik, regionala särdrag osv. är mycket omfattande. Vid genomgång av ett antal geografiska skrifter finner man att begreppet region är centralt för ämnet. Valet av referenser för denna studie blir visserligen subjektivt, men jag bedömer att jag trots det kan komma en bit på väg mot en definition av vad en region är utan att drabbas av bias. Regionbegreppet i vetenskaplig teori Den franske geografen Paul Vidal de la Blanch studerade i slutet av 1800-talet områden, som av naturgeografiska förutsättningar och människans nyttjande av 11

12 dessa bildade något han kallade regioner (Östman, 1985, s. 42). Natur och kultur i samverkan ansågs forma geografiskt avgränsade regioner, som borde hållas ihop för att ge förutsättning för en god utveckling. Begreppet regionalgeografi kritiserades av tyska och amerikanska geografer för att vara svårt att tillämpa och alltför statiskt i en föränderlig värld. Regionalgeografin tynade bort under första hälften av förra seklet. Under 1900-talets första hälft tog amerikanska geografer initiativ till att införa positivistiska metoder som tog utgångspunkt i kvantitativa, statistiska undersökningar. När slutet av 1900-talet närmade sig hade regionbegreppet åter tagits till heder och den kvantitativa geografin lämnats åt historien. EU:s olika strukturfonder tycks ha den franska regionalgeografin som bas. Utvecklingen under förra seklet har format Europas olika delar i områden regioner med befolkningsförändringar och näringslivsutveckling i tätorts- och glesbygdsområden som gemensamt signum. Naturgeografiska förutsättningar ingår också som en del i avgränsningen. I vanligt språkbruk används begreppet region synonymt med maktsfär, politiskt rum (Törnqvist, 1998, s. 6). Man uppfattar regionen som ett område med ett likformigt, ekonomiskt, socialt och kulturellt innehåll. I ekonomiskt avseende diskuteras begreppet för ett område inom vilket flöden av varor och tjänster ger grund för att tala om ekonomisk region. I historiskt avseende talar man om regionen som ett fysiskt område som formats av sin histora av såväl ekonomiska, religiösa, etniska som kulturella förhållanden. Gränsen där den reella 4 regionens dragningskraft tar slut beror på det infrastrukturella nätverket, befolkningsagglomerationer, det merkantila systemet samt sysselsättnings- och bosättningsmönster. Det är bl.a. inom nämnda sakområden som den här studien ska diskutera hur långt Linköpings och Östergötlands centrala krafter når. Historikern Eva Österberg tar i en översikt upp såväl de av Ferdinand Tönnis identifierade samhällskrafterna gemeinschaft och gesellschaft som Yi-Fu Tuans begrepp topofili i betydelsen ortsvänskap eller känslomässig bundenhet till en plats, att ha en hembygd (Den regionala särarten, 1994). Geografen Yi-Fu Tuans topofili kan jämföras med etnologen Anders Salomonssons hemtrakt (A.a. s. 93) Landskapsbegreppet är medeltida, men vi talar än i dag hellre om om Skåne, Småland, Närke, Dalarna, Härjedalen än om respektive län. 5 I geografiskt hänseende formas den reella regionen av olika nätverk byggda av fysiska, institutionella system, undervisningsenheter, företagsetableringar samt sociala och kulturella arv. Exempel på reella regioner är Storstockholm, Stor- 4 Till skillnad från den formella, administrativa regionen. 5 Arne Eriksson (2000, s ) diskuterar landskapsbegreppet såväl som ett historiskt administrativt område som en sinnesförnimmelse av ett naturrum. 12

13 göteborg, Mälardalen, Öresundsområdet och centrala Östergötland. Någonstans utanför dess centra avtar successivt den regionala dragningskraften. Som nämnts tidigare har 1630-talets formella regioner intill 1998 varit grunden för Sveriges administrativa indelning. Regionalpolitik, regionalstöd och regionparlament är begrepp som anknyter till länets roll, vilket har befäst uppfattningen att region är samma sak som län. Den definitionen tar sin utgångspunkt i statsvetenskaplig teori som ett område under en gemensam makt- eller myndighetsutövning eller maktrum. Offentliga administrationers indelningar år 1990 redovisas i band 6, Infrastrukturen av Sveriges Nationalatlas. Den minsta enheten i landet är församlingen, socknen, som räknas till stycken. Många privata indelningar har också eller har haft socknen som bas. Någon lätt tillämpbar definition av begreppet region har jag inte funnit i nämnda källor. En genomgång av olika användningar av regionbegreppet finns i en artikel av Olov Wärneryd (1987, s. 83) men en entydig definition ges inte. Geografiska metoder att avgränsa regioner Teorier som förklarar rumsliga fördelningar, utbredningar, centrum och periferi har en central roll i ämnet geografi. Regionen är, trots brist på entydighet, ett centralt och viktigt begrepp i ämnet. Centralortsteorin, formulerad av den tyske geografen Walter Christaller, syftar till att beskriva och förklara tätorters inbördes indelning, karaktäristika och storlek (Östman, 1985, s. 36). Teorin beskriver de krafter som formar tätorter i ett hierarkiskt mönster där bl.a. en centralorts omland och centralitet är direkt proportionell till folkmängden. Centralortsteorin låg, tillsammans med andra geografiska och ekonomska teorier, till grund för kommunreformen Den fysiska formeln för gravitationskraft (Haggett, 1979, s. 436) användes därvid vid geografiska studier av för att avgränsa tätorter och deras omland och forma kommuner. Några exempel på olika regioner: Gunnar Arpi och Erik Wirén diskuterar regioner utifrån orters centralitet och marknadsdel (1973, s. 16). Man skiljer på homogena regioner som avser enhetliga områden. Enhetligheten kan vara av olika slag (jordbruk, skog, temperatur, nederbörd m.m.) 6 och centrerade regioner. De senare regionerna har som kärna en eller flera orter som för befolkningen i ett omland har centrala funktioner som administration, undervisning, offentlig och privat service, sjukvård osv. Centralitetsmåttet beräknas som det antal servicefunktioner en ort kan erbjuda (Arpi & Wirén s. 25). 6 Se exempelvis SMHI:s indelning av landet i prognosdistrikt, 13 för landområden, 12 för havsområden. 13

14 Centralortsteorins tillämpning vid regional planering i Finland har studerats av Nils H. Winter (1970) vid Ekonomisk-Geografiska Institutionen vid Åbo Akademi. Winter skiljer på planering som anpassning och planering som styrning. Det förra styrs av ekonomiska principer, det senare är av social karaktär och söker styra utvecklingen. Han fann att trafikundersökningar, markdispositionsutredningar samt socioekonomiska analyser ofta legat till grund för planerna (a.a. s. 19). Regionplanering som styrning tillämpades i Östergötland under åren 1967 till Nils Winter (1970, s. 19) har också redovisat andra studier av regionala analysmetoder. Utgångspunkten för en studie är definitionen av att regional analys kännetecknas av regionavgränsning, mätning av regionens funktioner (se Sundqvist, 1972), regionala samband samt hur regionen utvecklats (det dynamiska förloppet, se Winter, 1973). Winter skiljer mellan homogena, administrativa och funktionella regioner. Den funktionella regionen avgränsas med hjälp av centralitet beräknad enligt en formel som visar butiksantal, omsättning per butik samt befolkningens storlek som faktorer (Winter, 1973, s. 10). Winter redovisar med hjälp av bl.a. kartografiska metoder, triangeldiagram, flödesdiagram, regressions-, korrelations- och simulationsanalyser olika sätt att beskriva regionala samband. Applicerat på förhållanden i sydvästra Finland ger studien inget nytt, men befäster tidigare undersökningar om den regionen. Ytterligare en finsk rapport skall nämnas, skriven av Kaj Sundqvist (1972). Sundqvist har gått igenom finska, svenska danska, estniska studier av avståndets betydelse vid regionavgränsning. Han finner att avståndskoefficientens betydelse dels beror av hur undersökningsområdet delas in (jämna avstånd eller varierande bredder beroende på topografin) dels hur områdets början och slut definieras. 7 Tillämpat på Östergötland och Kinda visar studien att det lätt kuperade landskapet och därmed vägnätet mellan Linköping och Kinda inte har mer betydelse än att restiden påverkas något. Det är tiden, inte avståndet i längd, som betyder något för pendlingsvilja och därmed regionavgränsning. Det är ett konstaterande som stämmer med förhållandet Linköping och Kinda. Andra teorier som kan kopplas till studiet av begreppet region är rank-size rule (Haggett, 1979, s. 357). Det är ett studium över en (lång) tidsperiod av tätorters inbörders storlek i ett land, en delstat eller en kommun. I ett sådant diagram kan man följa en tätorts förändring (storlek) i förhållande till övriga orter under en följd av år. (Efter Haggett, 1979, s. 438.) 7 Ju bredare och jämnare zonindelning desto bättre resultat. 14

15 Figur 2. Avgränsning av Östergötlands kommuner med gravitationen som utgångspunkt Regionalpolitik Under några decennier, med början på 1960-talet, formaliserades den svenska regionalpolitik som förväntades skapa bättre balans mellan landets olika delar. Regeringens proposition 1972:111 utgick från fysiska riksplanens underlagsmaterial Hushållning med mark och vatten (SOU 1971:75) med uppgifter om den regionala strukturen 8 samt en sammanfattning av länsprogram Det regionalpolitiska förslaget propositionen hade som underlag ett omfattande utredningsmaterial bl.a. från Expertgruppen för regional utredningsverksamhet 10. Ett enhetligt regionbegrepp definierades inte i dessa utredningar. Region tas för givet vara lika med län. Regionalpolitik från slutet av 1960-talet tog sig uttryck i studium av länen i växelvis länsprogram och länsplaner. 11 Befolknings- och sysselsättningsför- 8 Kungl. Maj:ts proposition 1972:111, Bihang A. 9 Kungl. Maj:ts proposition 1972:111, Bihang B. 10 SOU 1974:2 Ortsbundna levnadsvillkor, SOU 1974:3 Produktionskostnader och regionala produktionssystem samt SOU 1974:4 Regionala prognoser i planeringens tjänst. 11 Länsprogram 1970, Länsplanering 1974 osv. 15

16 ändring, infrastrukturförstärkning m.m., som redovisades i dessa dokument, antogs ge underlag för hur utvecklingen planmässigt skulle kunna styras. Trots statligt stöd till investeringar, transporter m.m. fortsatte utflyttning från glesbygder att skapa problem, dels för utflyttningskommunerna och dels för de kommuner som tog emot flyttlassen. Obalansen mellan landets olika delar ökade. Länsstyrelserna gavs inte kraft (ekonomiska resurser) och befogenhet (lagstöd) för att kunna ingripa och förändra utvecklingen. Alltför många organisatoriska beslut fattades också utanför länsstyrelsernas jurisdiktion till nackdel för den fastlagda regionalpolitiken. Statliga verk omorganiserades utan att regionalpolitiska hänsyn togs. 12 Åtskilliga centrala administrationer och myndigheter byggdes upp och lokaliserades till stockholmsområdet under de gångna tre, fyra decennierna. Privata företag har fattat och fattar beslut med hänsyn till företagets bästa, ej samhällets, vilket också verkar negativt på ett övergripande regionalpolitiska mål, ty många satsar på de expansiva storstadsregionerna. 13 Enskilda personers beslut att byta arbete och bostadsort grundas på bedömningen av vad som är mest förmånligt för den enskilde och familjen, men handlandet följer inte alltid teorin om människans ekonomiska, rationella handlande ( the Economic Man ). Man flyttar till ett område där utbudet av arbetstillfällen är stort, lönerna höga, men också där levnadsomkostnaderna är stora. Storstaden drar! 1987 års regionalpolitiska kommitté kallade sitt slutbetänkande Fungerande regioner i samspel (SOU 1989:55). I underlagsmaterialet, presenterat i utredningarna Den regionala problembilden och Regionalpolitikens förutsättningar (SOU 1989:12 och SOU 1989:19) visar man hur sysselsättning och inkomstutveckling skiljer och varierar mellan skogslänen och storstäderna (Stockholm, Göteborg och Malmö). Man diskuterar fem regioner, inte län, som i tidigare utredningar: Nordsverige, Bergslagen, Sydostsverige, Västsverige samt Stockholm. 14 Östergötland och Kinda ingår inte i någon av dessa regioner. Det är, säger utredarna, den internationella ekonomiska utvecklingen, som kommer att påverka den regionala utvecklingen. Man tror att det på längre sikt är sannolikt att det regionala utvecklingsmönstret stabiliseras, dvs. problemen permanentas (SOU 1989:12, s. 128). En ny utredning presenterade i september år 2000 sitt betänkande Regionalpolitiska utredningen (SOU 2000:87). Man hade i uppdrag att föreslå förändringar 12 Vägverket, Televerket, Posten, Lantmäteriverket m.fl. 13 Man lokaliserar och investerar där det finns utbildad arbetskraft, utbyggd infrastruktur och närhet till konkurrenter och kunder. 14 Det kan ses som en början på den utveckling som startat med försöket Västra Götalands län. 16

17 i den lilla och stora regionalpolitiken. Nitton olika underlagsrapporter samt ett stort antal tidigare utredningar har legat till grund för kommitténs arbete. Många års regionalpolitiska tankar har formats till ett nytt förslag. Man föreslår bland annat: fortsatt forskning om sambandet regional utveckling och infrastruktur, skatteavdrag för flygresor, höjd bilersättning och bättre villkor för reseavdrag, utveckling av de regionala högskolorna, generell minskning av arbetsgivaravgifter i stödområdet, högre sysselsättnings- och lånebidrag, bibehållet landsbygdsstöd. Förslagen kan sammanfattas som finansiella stöd, utvecklingsprogram och fortsatt forskning. Det är egentligen inget nytt. Man fortsätter i samma hjulspår som förr. Men nya regionalpolitiska ansatser har under senare år genomförts på försök. Skånelänen har bildat en formell region ett län en anpassning till landskapets historia och geografi. Öresundsbron tros kunna aktivt bidra till att forma en gemensam befolknings- och näringslivsregion med Malmö som den svenska pendangen till Köpenhamn. Västra Götalands län är en legering av tre formella regioner innehållande kust (Göteborgs och Bohus län), slätt (Skaraborgs län) och skog (Älvsborgs län). Vare sig Skåne län eller Västra Götalands län har stöd i de geografiska teorier som gravitations- och centralortsteorierna utvecklade. Östergötland län och region Östergötland har naturliga gränser: I norr Kolmården och Östergötlands skogiga bergsslag, i söder mot småländska höglandet, i väster Vättern och i öster formar kusten en naturlig gräns. Kommunsammanläggningar genomfördes dels 1952 dels 1971 vilket innebar en reducering från 153 till 12 kommuner. De teoretiska metoder som då användes var, som nämnts, ekonomisk-geografiska. 15 Genom att sammanläggningar inte alltid haft stöd vare sig i kulturella, historiska, sociala eller infrastrukturella förhållanden har också tidigare sammanslagna kommuner åter delats, såsom Vadstena/Motala, Antalet kommuner i Östergötland är nu SOU 1961:9 Principer för ny kommunindelning (s. 137). Man skriver att en av riktlinjerna för en ny kommunindelning bör vara att söka åstadkomma tillräckligt stora kommuner med differentierat näringsliv så att erforderliga ekonomiska och personella resurser ernås för att tillgodoseendet av det kommunala och lokala servicebehov, som medborgarna nu har och inom överblickbar framtid väntas få. 17

18 Östergötland har mottagit regionalpolitiskt stöd till företag dels i form av att vissa kommuner (Kinda, Ydre, Valdemarsvik) ingick i ett det yttre stödområdet, senare i Grå Zonen (se Castensson, 1994, s. 49) dels att ett antal statliga verk utlokaliserades till Östergötland. Det senare var, utan tvekan, en av de mest betydelsefulla regionalpolitiska satsningar som skett i landet, även om inte lokaliseringen skedde till rena glesbygdskommuner. Att Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens kriminaltekniska laboratorium, Statens geotekniska institut, Vägoch trafikforskningsinstitutet samt senare Statens invandrarverk (från 2000 benämnt Migrationsverket) och Integrationsverket placerats i Norrköping och Linköping har kommit större delen av länet tillgodo. Arbetsmarknaden i länet har breddats. Bostadsmarknaden har vidgats då flera befattningshavare har bosatt sig i länets periferikommuner. Många har också förlagt sin ledighet i egna eller hyrda fritidshus i länet regionen. Den största regionalpolitiska satsningen har emellertid varit uppbyggnaden och utvecklingen av universitetet i Linköping. Länsstyrelserna har som regional myndighet ansvar för att följa utvecklingen i länet. Uppgifter om förändringar av befolkning, sysselsättning, bosättning, miljö m.m. presenteras och delges övriga regionala myndigheter, länets kommuner, centrala verk och myndigheter samt regeringen. En omfattande planering av Östergötland, baserad på utvecklingen efter kriget, genomfördes under åren 1968 till Den presenterades i fem publikationer Regionplanering i Östergötlands län 1 5. Den planeringsprocessen präglades av uppfattningen att Östergötland, kunde inordnas i ett regionalt system, ett mönster som gick att forma och styra genom planering. Det centrala bältet Mjölby Linköping Norrköping skulle utvecklas med nya industri-och bosättningsområden. Södra länsdelen kring Stångådalen och de stora sjöarna samt skärgården skulle utvecklas för turism, friluftsliv och fritidsboende. År 1972 utkom Vattendragsutredning med riktlinjer för vattenvården. Senare hydrologiska utredningar talade om nederbörds- eller avrinningsområden som bas för planering och kontroll. Den regionavgränsning som har den hydrologiska cykeln som bas har sedan dess blivit alltmer uppmärksammad, (se t. ex. SOU 1995:45) men inte genomförd. Regionalplaneringens mål och medel presenterades i skriften Regional planering vad det innebär av Erik Wirén (1979). 16 Den avsågs vara en lärobok i regional planering bl.a. för en utbildningslinje i planering på KTH i Stockholm. Någon definition av begreppet region ges ej i den publikationen. Skriften diskuterar ingående planeringsteorier i text och bild. 16 Skriften har syftet fokuserat på planeringens olika aktörer, faser, verktyg och processer. Regionbegreppet definieras inte. 18

19 I Länsöversikt (1981) redovisade länsstyrelsen Östergötland i sex olika länsdelar. Delarna täcker delvis varandra. Bråviken är ett eget område. Delar av Kinda, Åtvidabergs och Linköpings kommuner ingår inte i något område. Man har börjat se länet sammansatt av delar, ett pussel, som inte helt passar ihop. Det är en insikt som accepterar att den reella regionen inte alltid är samma som den formella. Figur 3. Östergötlands länsdelar (Källa: Länsöversikt) I maj 1995 presenterade länsstyrelsen en av många analyser av Östergötlands regionala styrka och svaghet inom ett antal sakområden, Regionen Östergötland. Begreppet region definierades som ett område där invånarna känner samhörighet (samma dialekt, regelbundna kontakter, gemensamma referenser avseende natur, kultur arbetsmarknad etc) och i sitt dagliga rörelsemönster förflyttar sig i huvudsak inom regiongränserna. Regionen innehåller en tillräcklig folkmängd för centrala funktioner som sjukhus, större eller mindre högskola, kulturutbud, flygplats etc. och en relativt god överenstämmelse finns med avgränsning för verksamhetsområden som vägbyggnad, tele, etc. Man söker sammanfatta såväl formella som reella definitioner av begreppet region. Östergötland är ett län, förblir ett landskap och hanteras som en region. Länet utgör den formella regionen med länsstyrelsen som förmedlare av statliga beslut och kommunala önskemål. Landskapet är den historiska och kulturella regionen med östgötaslätten som kärna. En modern amerikansk definition på begreppet region lyder: Regions, earth areas, that display significant elements of internal uniformity and external 19

20 difference from surrounding territories (Fellman, Getis & Getis, 1992, s. 14). Den går tillbaka till det sena 1800-talets franska regionalgeografi. Cirkeln är sluten, men någon entydig och användbar definition av vad en region är har inte stått att finna i den litteratur jag gått igenom. Region kan vara län, ett område kring en geografisk företeelse (Mälar- och Öresundsregionerna) eller en av EU beskrivet område som samtidigt återfinns i olika delar av Europa. I nästa avsnitt exemplifieras Östergötland som region med Kinda kommun, en mindre, perifer del av länet genom att ett antal sakområden diskuteras ur regional synpunkt. Kinda uppvisar sådana problem som kan beskrivas som förhållandet tätort glesbygd såväl inom kommunen som i förhållandet till Linköping. Åtvidaberg, Valdemarsvik, Boxholm och Ödeshög visar i stort sett motsvarande relation till länets kärna eller kärnor (Linköping och Norrköping). 20

21 Del II. Kinda, en del av regionen Östergötland Befolkningsutveckling Folkmängden i Kinda har minskat under mer än 100 år, från en toppnotering på invånare i mitten av 1800-talet till dagens drygt kindabor. 17 Minskningen har varit konstant under hela 1900-talet, så när som under åren kring kommunsammanläggningen 1974 då inflyttningen till Rimforsa resulterade i en mindre ökning samt några år på 1990-talet då mottagning av flyktingar gav en temporär ökning. Före kommunsammanläggningen genomfördes en generalplanering 18 av Kisa, centralort i kommunen och serviceort i södra Östergötland. Det diskuterades två alternativa befolkningsprognoser dels för hela kommunen, dels för Kisa, Rimforsa, Horn och glesbygden. Planeringshorisonten var 15 år, från 1975 till Utvecklingen har visat att prognosen var för optimistisk, alltför centrerad på Kisa och inte tog hänsyn till förväntad förändring i de olika kommundelarna. Vid årsskiftet 1973/74 bodde personer i Kinda. Vid årsskiftet 2000/2001 var antalet Kommunens invånarantal har minskat med 582 människor på 25 år. Det är ingen dramatisk förändring. Oroande är emellertid att minskningen främst skett under de senaste fem åren med knappt 100 personer per år. Studerar man var förändringen inträffat kan man se att Kisa vuxit intill mitten av 1980-talet och därefter minskat kraftigt och fortsätter att minska. Rimforsa har ökat under hela perioden. Horn har minskat liksom Hycklinge och Björkfors. Man har i andra delar av landet funnit att äldre ofta flyttar till närmaste tätort (Norborg, 1974, s. 112), när åldern gör det obekvämt att bo kvar på gården eller i stugan. Det mönstret gäller också i Kinda. I östra, västra och södra delen av kommunen har glesbygden blivit glesare. I kommunens norra del har fritidshus och befintliga boningshus alltmer tagits i anspråk som året-runt-bostäder. Linköpings dragningskraft förefaller försvinna i höjd med Slätmon, ty bosättning på glesbygden och pendling avtar söder om Rimforsa. 17 Alla uppgifter om befolkningsförändringar baseras på SCB Statistisk Årsbok. 18 Ett planinstrument i den gamla Byggnadslagen och Byggnadsstadgan. 21

22 Figur 4. Befolkningsprognos (streckat) i Generalplan över Kisa 1978 kompletterad med utvecklingen intill 1995 (kraftig markering) Det har, då och då under årens lopp, talats om gröna vågor och att det funnits många som önskat bosätta sig i glesbygden. I Kinda kommuns bostadsbyggnadsprogram planerades från mitten av 1970-talet och framåt i tiden att tre till sex enfamiljshus skulle komma att uppföras utanför tätorterna varje år under de femåriga planeringsperioderna. Så blev dock aldrig fallet. Oftast byggdes inga hus alls på rena glesbygden, men kommunen behöll angivet antal, år efter år för att visa att man var positiv till den typen av boende. Kommunens möjligheter och ambitionen att bo nära naturen ligger bl.a. i att ge bygglov, ge anslag till enskilda vägar och ha ledig kapacitet inom barnomsorgen. Av andra faktorer som 22

23 påverkar möjligheten att bygga och bo på landet är bankernas prövning av låneansökningar, bensinpris och i övrigt den enskildes kostnader för det boendet. Att det skulle vara dyrare för samhället att människor bygger och bor på glesbygden har tillbakavisats i en rapport från Byggforskningsrådet (Fredbäck, 1989). En betydelsefull och avgörande faktor är farhågan att man inte får tillbaka sina pengar den dag man vill sälja sitt hus. Marknaden för hus byggda för permanent bosättning på glesbygden är betydligt mindre än för motsvarande hus i tätorter. 19 Glesbygdsboendet har emellertid inte visats sig kunna konkurrera med att bo i tätort. Efterfrågan på tomter i Rimforsa har alltid varit större än efterfrågan på tomter på glesbygden. Undantag från detta var den grupp hus som uppfördes i Opphem, sex kilometer öster om Rimforsa 20 med utsikt över sjön Ämmern. Sedan många år finns det antagna detaljplaner i Tidersrum, Hägerstad och Törnevik, men efterfrågan på tomter saknas. Det som förutom nära-naturen-boende påverkar människors vilja att bo på glesbygden eller i mindre samhällen är förutom tillgång på arbete, pendlingsvilja (tid och kostnad), kommunalservice (skola och barnomsorg) och närhet till ett socialt nätverk (föräldrar, släkt och vänner). Det senare förhållandet finns beskrivet i en C-uppsats i sociologi Kock, 1982). Till bilden av befolkningsförändringen i Kinda hör också att andelen äldre kindabor inte ökat var andelen äldre än 65 år 20,4 % (2179 personer) År 1999 var motsvarande siffra 20,6 % (2.108 personer). In-och utflyttning är, förutom födelse- och dödstal faktorer som påverkar befolkningens förändring. Man har, vid några tillfällen under årens lopp, frågat dem som flyttat från kommunen vad skälen till detta har varit. Svaren har varierat och sällan relaterats till missnöje med kommunen. Byte av arbete, barnens skolgång i Linköping, bostaden för stor när barnen flyttat, båda pendlar, skilsmässa m.m. är exempel på svar. Inflyttningen till kommunen har präglats av önskan att bo på en liten ort, där skola och barnomsorg fungerar och den sociala miljön är positiv för barn och ungdomar. En annan undersökning, värd att relatera, är en studie som dåvarande socialchefen Mats Sjöberg i Kinda presenterade i en universitetskurs om framtidsplanering och utvärdering (Sjöberg, 1987). Studiens syfte var att ringa in sårbarhetsfaktorer och de faktorer som i framtiden kan stärka kommunen och ge framtidstro hos dess invånare. 19 Varje vecka presenteras fastighetsutbudet i bl.a. Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten. Hus på landet är väsentligt billigare än hus i staden. 20 Efter ett inslag i tv, på bästa sändningstid, kom efterfrågan att balansera tillgången på tomter. 23

24 Ett batteri av frågor och påståenden hade besvarats av cirka 30 personer. Svaren visade att man ansåg att de viktigaste, övergripande kommunala frågorna berörde miljö, sysselsättning och ekonomi i nämnd ordning. Man ansåg att Kinda ska dra fördel av utvecklingen i Linköping. Kommunala satsningar bör därför ske i Rimforsa. Ungdomsbostäder och full behovstäckning inom barnomsorgen var andra områden som man borde satsa på, enligt enkätsvaren. Det kan tilläggas att andra undersökningar i landet har visat att en god skolmiljö är en viktig faktor vid val av bostadsort. 21 Sammanfattningsvis kan konstateras att Kindas befolkning sedan 1974 minskat med 500 personer, i huvudsak i södra, västra och östra gledbygden och i de mindre orterna. Kisa tätort har minskat medan Rimforsa och dess omland i norr har ökat. Tjärstad socken har ökat med 130 personer. Kinda kommun lutar därför, befolkningsmässigt, allt mer mot norr, mot Linköping. I länsstyrelsens utredning Regionen Östergötland från maj 1995, presenterades befolkningsutvecklingen under åren Kartan visar att periferiförsamlingarnas befolkning minskat medan församlingarna i länets centrum ökat. Kartan visar också de lokala arbetsmarknadsregionerna. Norra delen av Kinda tillhör Linköpings A-region. Sysselsättning och arbetsmarknad Att tillgången på arbete är en avgörande faktor för hur förändringen av antalet invånare i en kommun varierar är politiker och kommunadministratörer väl medvetna om. I Kinda har antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk minskat mellan åren 1965 och 1999 med 76 %. Den offentliga sektorn har, sedan 1965, ökat med 71 % (Händelser och människor i Kinda, 2000, s. 56). 21 Torbjörn Gustavsson, muntligt. 24

25 Figur 5. Sysselsättningsstrukturen i Kinda, förändring under de gångna 35 åren Källa: Uppgifterna för år 1999 hämtade från AMPAK 99 (SCB). Ändring av indelningen i näringsgrenar gör att uppgifterna från olika år är svåra att jämföra, vilket diagrammet indikerar. Ansträngningarna att stärka näringslivet i Kinda har under de gångna 25 åren kostat kommunen cirka 100 miljoner kronor (a.a s. 247). Den politiska enigheten i dessa satsningar har inte alltid varit total. Hur många arbetstillfällen som tillskapats är svårt att beräkna. Förändringar av näringslivets villkor beroende på svängningar på markaden, konkurrens, ny teknik, valutarörelser osv. har sannolikt påverkat företagen i Kinda mer än kommunala satsningar. 22 Kommunen har genom sitt stöd minskat berörda företags kostnader för bl.a. lokalhyra, värme, vatten och avlopp, sophämtning, anslutningsavgifter, tomtmark och direkta byggkostnader. Flera av satsningarna har misslyckats. Företag som Euroheat, Femal, Gyromek, GJS Maskintjänst, Heliflyg, KVA-verken, Thorn, Pinnarp m.fl. har flyttat eller gått i konkurs. 22 Någon utredning om detta har inte gjorts. 25

26 Bland företag, som med kommunalt initialstöd, har lyckats i sin etablering finns BTT-Plåt i Kisa och Rimaster i Rimforsa. BTT-Plåt verkar numera som ett av flera företag i en koncern. Rimaster har utvecklats till att bli kommunens största företag räknat i antalet anställda. Företaget är ett exempel på s.k. outsourcing (en sorts legotillverkning), en företeelse som vuxit under senare år. Man bedriver dessutom en omfattande verksamhet med personaluthyrning. Thorns verksamhet i Horn kan beskrivas ur två aspekter. Det positiva var att företaget gav sysselsättning och säker inkomst åt många kindabor. Några familjer byggde villor i Horn i tron att företaget skulle leva kvar och att framtiden därmed var tryggad. Det negativa var, att den uppskruvade arbetstakten baserad på ackord gav många anställda belastnings- och förslitningsskador. Arbetet var också enformigt och tråkigt. Företaget satsade vare sig på personlig utveckling eller på åtgärder för att komma tillrätta med risken för skador av de enahanda arbetsmomenten. Många anställda nonchalerade också varningarna. Om Horn och Thorn berättas i ett meddelande från Östergötlands Museum (Gumaelius, 1993). Nedläggningen av verksamheten försatte många hornsbor i ett slags chocktillstånd, som temporärt mildrades när rykten om en ersättningsindustri kom på tal. Att Thorn skulle komma att läggas ner trodde uppenbarligen få. Man hade ju givit allt för jobbet och företaget. Många förlitar sig, än i dag, på att samhället kommunen ska skapa trygga ersättningsjobb. Bygg- och byggmaterialföretag som Rimab i Rimforsa och Gustafssons Järnhandel i Kisa drabbades av det minskade av byggandet under 1990-talet och lades ner, men cirka 70 småföretag inom byggbranschen, registrerade i kommunens företagskatalog från år 1998, arbetar med service, reparationer och omoch tillbyggnader. Större entreprenader har, förutom kvarteret Hästen i Kisa, inte utlysts i kommunen under de senaste tio åren. Att satsa på små företag kan vara bästa sättet att bedriva närings- och sysselsättningspolitik i kommunen. Lätt att säga, men svårt att göra när ett personalstort företag beslutar att minska driften, lägga ner eller flytta. Konjunkturer och marknader besitter krafter som en kommun inte har kunskap om och möjlighet att styra. Den lagliga befogenheten är också begränsad. Dessutom fattas besluten om de större företagens framtid oftast långt utanför kommunens gränser varför känsla för och vilja att verka i Kinda saknas. Modern datateknik har introducerats i flertalet av i kommunen verksamma förtag, såväl i administration som produktion. Kommunen har en egen dataavdelning som betjänar de kommunala förvaltningarna via ett s.k. stadsnät, utbyggda kablar i de tre tätorterna sammankopplade med ett radiolänksystem. Kinda hänger med i utvecklingen, men har som företagsetableringar, förutom Rimaster, inte fått del av den expansiva utvecklingen som skett på Mjärdeviområdet i Linköping trots att många som arbetar där bor i kommunen, särskilt i Rimforsa. Avknoppning från ett gammalt företag till ett nytt är geografiskt sett 26

27 begränsad. 23 Längre än till Mjärdevi räcker inte avknoppningen från universitetet. Det finns inga tecken i Kinda på att ett utbyggt datanät, med s.k. bredbandsteknik, kommer att göra gemensamma, sammanhållna arbetsplatser överflödiga. Att sitta hemma och arbeta har, inte annat än i undantagsfall, ersatt den sociala gemenskap och kreativitet som en gemensam arbetsplats skapar. Under 1900-talet har axeln Norrköping Linköping successivt stärkt sin roll som regionens kraftpool. Norrköping har utvecklats till ett kunskaps- och servicesamhälle men Norrköping påverkar inte direkt förhållandena i Kinda. Därtill är avståndet för stort. Om kommunerna i länet rangordnas efter befolkningsstorlek och markeras i ett diagram kan förändringen i rangordning iakttas då en längre tidsperiod studeras. I nedanstående rank-size-rule-diagram visas storleken under åren 1975, 1985 och Skillnaden mellan olika år är inte så stor, men det framgår att Linköping gått om Norrköping som största kommun. Vadstena har tillkommit, vilket innebär att Motala minskat, men behåller sin position. Söderköping rycker fram från 8:e till 6:e plats. 23 I ett tv-inslag på Östnytt den 30 jan angavs att antalet sysselsatta på Mjärdeviområdet i Linköping ökar med ca 200 per år. 27

28 Figur 6. Rank-size-rule-diagram över Östergötland åren 1975, 1985, 1995 Utlokaliseringen av statliga verk var, som nämnts, en viktig regionalpolitisk satsning. Än viktigare var grundandet av universitetet år Linköping som Östgötaregionens administrativa centrum, började då växa kraftigt Universitetet satsade bl.a. på datateknik och datalogi. Den datatekniska avknoppningen, som tog sin början drygt tio år senare, har på Mjärdeviområdet skapat ett slags Silicon Valley och givit en ytterligare förstärkning åt Linköping som regionens kärna. Nedläggningen av Linköpings garnison har inte utvärderats ur sysselsättningssynpunkt. Hittills förefaller de som då friställdes i huvudsak fått nya arbeten. Några har bytt bostadsort. Några har fått arbete i Kinda. 28

29 Östgöta Correspondenten har två gånger per år särskilda bilagor 24 som speglar företagandet i länet. På hösten redovisas de största företagen, på våren alla de företag som har modern informationsteknik som bas för sin verksamhet. Sedan hösten 1999 baseras listorna på antal anställda. Tidigare låg företagens omsättning som grund för redovisningen. Den s.k. störstalistan har presenterats sedan Redovisningarna avser året före publiceringsåret. Tabell 1. Störstalistan, rangordningen mellan de största företagen i Östergötland Företag Saab-Scania Samhall AB IFS Elektrolux AB Holmens papper Luftfartsverket BT-Industries Odal ekon fören AB LE Lundberg Östg Stadshypotek Konsum Öst Cloetta ABB Stal Arla Food AB Not: För år bygger listan på företagens omsättning, för år bygger listan på antal anställda Tabell 2. Företag i Kinda (i storleksordning i Östergötland) Företag Finess AB Stiftelsen Kindahus Kinda Sparbank BTT-Plåt Rimaster Not 1: För år bygger listan på företagens omsättning, från år 1999 bygger listan på antal anställda. Not 2: Hösten år 2000 redovisades: Rimaster nr 19, Södra Timber nr 46, Finess nr 58. Av de tolv största företagen i länet är ett lokaliserat till vardera Mjölby och Finspång, övriga finns i Norrköping och Linköping. Listan blir oegentlig då flera 24 Affärs Correspondenten, störstalistan september

30 stora företag, som Saab, Elektrolux och Ericson, med dotterbolag, inte finns med. Det framgår emellertid att centrala Östergötlands dominans på arbetsmarknaden i länet är stor. Det är svårt att göra jämförelser med omsättningen som mått mellan företag i olika branscher och med olika verksamheter. Personalstyrka är ett lämpligare mått om den regionala påverkan ska speglas. Hög omsättning kan skapa makt att styra, exempelvis underleverantörer och finansiella transaktioner vilket dock inte behöver beröra regionen. Företag med många anställda har, genom sin storlek, möjlighet att påverka beslutsfattare via den opinion som de anställda kan skapa. Enmans- och småföretag har inte den möjligheten. Rimaster är Kindas personalstörsta företag. Bolaget har vuxit starkt under de senaste åren. Den 24 maj 2000 invigde landshövdingen företagets nya lokaler. Man hade då ca 300 anställda, hundra fler än Finess Pappersbruk och mer än dubbelt så många som Kindasågen. Stiftelsen Kindahus och Kinda Sparbank fanns med på Correns lista när den baserades på omsättningen, men ej antalet anställda. Båda företagen har omkring 20 anställda. På våren har AffärsCorren redovisat var dataföretagen i länet finns. I april 1995 presenterades 376 IT-företag i Linköping och i västra länsdelen. År 1997 hade antalet ökat till 426. Året därpå ingick hela Östergötland i presentationen varvid antalet IT-företag i länet redovisades till 566. Våren år 2000 var antalet 645. Huvuddelen fanns och finns i Linköping, där det finns det slag av gravitationskraft som suger nya företag till de gamla och håller avknoppade företag i geografisk närhet till de redan etablerade. Lokalisering av nya företag avgörs ofta av varifrån avknoppningen sker (universitetet), närhet till andra IT- och dataföretag (kolleger och konkurrenter), möjligheter att få statliga och kommunala subsidier samt i fjärde hand företagarens bostadsort och vilja/icke vilja att flytta. De s.k. kunskapsföretagen (konsulter, IT-utvecklare) är lokaliserade till Östergötlands centrala bälte, utefter E4 och stambanan. Linköping dominerar genom att avknoppningar skett från universitetet, Saab Aerospace, Universitetssjukhuset och de stora arbetsplatserna Nokia och Ericson. Våren år 2000 ingick 99 nya företag sedan förra årets redovisning. Tillväxten i randkommunerna Kinda, Finspång, Valdemarsvik, Ydre och Ödeshög har varit liten, trots goda fysiska förbindelser. De små orterna i randkommunerna förblir perifera delar av regionen. Linköpings (lokala) arbetsmarknadsregion har, under de senaste åren, förstärkt sin dominans och styrka. Den lokala arbetsmarknadsregionens kärna i Linköping blir allt tätare. Utvecklingen är där positiv. För närmare studium av 30

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Statistikinfo 2014:03

Statistikinfo 2014:03 Statistikinfo 2014:03 Folkmängden ökade med 1681 personer i Linköping 2013 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 681 personer 2013, det är en betydligt större ökning än både 2011 och 2012. Vid årsskiftet

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Befolkningsförändringar under 2014

Befolkningsförändringar under 2014 FS 215:1 215-2-19 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändringar under 214 Antalet invånare i Norrköping ökade under 214 med 1 534 personer till 135 283 invånare Antalet födda under året var 1 663 barn, 93 färre

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands

Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands Nr Ändamål Län Kommun Ärendenummer Inkomdatum Total kostnad 1 SOLEL Östergötlands län Linköping 10580632 2013-04-29 1 020 000 2 SOLEL Östergötlands län Linköping 10581967 2013-07-12 560 000 3 SOLEL Östergötlands

Läs mer

Statistikinfo 2013:13

Statistikinfo 2013:13 Statistikinfo 213:13 Ökat antal förvärvsarbetande 212 75 732 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 212, det är det högsta antalet förvärvsarbetande som någonsin redovisats för kommunen. Antalet

Läs mer

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive

Meet and Eat. 14 september 2016 CreActive Meet and Eat 14 september 2016 CreActive LIU RELATION/Susanne Pettersson 2 FÖRENA Företag når akademisk kompetens LIU RELATION/Susanne Pettersson 16-09-14 3 Projekttid: 160501-171115 Tillväxtverket 8 lärosäten

Läs mer

Företagsamhetsmätning Östergötlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning Östergötlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning Östergötlands län Johan Kreicbergs Våren 2010 Företagsamhetsmätning Östergötlands län Inledning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras varje halvår. Syftet är att studera

Läs mer

Fritidshusområden 2010

Fritidshusområden 2010 2012-02-10 FOKUS: STATISTIK Fritidshusområden 2010 17 fritidshusområden inom Norrköpings kommun år 2010 Norrköping på 15:e plats av 290 kommuner År 2010 fanns det sammanlagt 1 383 fritidshusområden i Sverige,

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

Statistikinfo 2014:11

Statistikinfo 2014:11 Statistikinfo 214:11 Ökat antal förvärvsarbetande 213 77 169 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 213, en ökning med 1 437 personer jämfört med 212. För andra året i rad var transportmedelsindustrin

Läs mer

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt

Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten. Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Regional tillväxt, den svenska urbaniseringen och Norrbotten Linnéa Hassis Processledare, Arena för tillväxt Arena för Tillväxt En oberoende plattform för lokal och regional tillväxt och utveckling i Sverige

Läs mer

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014

Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 FS 2014:5 2014-08-14 FOKUS: STATISTIK Befolkningsförändring 1:a halvåret 2014 Första halvåret ökade befolkningen i Norrköping med 778 personer till 134 527 personer. Födelsenetto i kommunen är 218 personer

Läs mer

Arbetspendlingens struktur i Skåne

Arbetspendlingens struktur i Skåne Arbetspendlingens struktur i Skåne Underlagsrapport till Regional systemanalys för infrastrukturen i Skåne Författare: Kristoffer Levin, Region Skåne Innehållsförteckning 1. BAKGRUND 3 1.1 Lokala arbetsmarknader

Läs mer

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum

Östgötens hälsa Kommunrapport - Allmänna frågor. Rapport 2007:5. Folkhälsovetenskapligt centrum Östgötens hälsa 2006 Rapport 2007:5 Kommunrapport - Allmänna frågor Folkhälsovetenskapligt centrum www.lio.se/fhvc November 2007 Helen Axelsson Madeleine Borgstedt-Risberg Elin Eriksson Lars Walter Östgötens

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

Statistikinfo 2016:06

Statistikinfo 2016:06 Statistikinfo 216:6 Över förvärvsarbetande i Linköping 872 förvärvsarbetande hade sin arbetsplats i Linköping 215, en ökning med 1 844 personer jämfört med 215, vilket är den näst största ökningen någonsin

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Vilka är lokalpolitikerna i Östergötland och hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik, tittat på vad som är utmärkande för de lokala

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland BESLUTSUNDERLAG 1/1 Ledningsstaben Annika Larsson 2017-03-28 Dnr: RS 2017-206 Regionstyrelsen Deklaration om folkhälsa i Östergötland - Avsiktsförklaring mellan Östergötlands kommuner och Region Östergötland

Läs mer

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009

Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun. Johan Kreicbergs April 2009 Företagsklimatet viktigt för ungas val av kommun Johan Kreicbergs April 2009 Inledning 1 Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från som publicerades i slutet av 2007

Läs mer

Större samhörighet i det lokala än i det regionala

Större samhörighet i det lokala än i det regionala Större samhörighet i det lokala än i det regionala Samhörigheten är starkt lokalt orienterad! Trots globalisering och regionalisering känner de flesta i norra Sverige störst samhörighet med andra på samma

Läs mer

Företagsamhetsmätning - Östergötlands län. Johan Kreicbergs

Företagsamhetsmätning - Östergötlands län. Johan Kreicbergs Företagsamhetsmätning - Östergötlands län Johan Kreicbergs Östergötland Företagsamhetsmätning Svenskt Näringslivs företagsamhetsmätning presenteras två gånger per år. Syftet är att studera om antalet personer

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET

MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET Jens Sandahl, Arbetsförmedlingen Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Östergötlands län juli 2016: 17 860 (8,4%) 9 907 män (8,9%) 7 953 kvinnor (7,9%)

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1 1 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR SYFTE Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden och utvecklar en geografisk

Läs mer

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt.

New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. New York är en av världens mest kända städer. Här har New York valts som exempel på hur man kan tänka och arbeta geo-grafiskt. Vad vet du om New York? Säkert en hel del, för New York är en stad som många

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 215-4-27 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer

Norrbotten

Norrbotten Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i är i grunden positiva till en regionbildning där

Läs mer

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR Detta kapitel syftar till att beskriva kommunen samt de förutsättningar som ligger till grund för översiktsplaneringen. Poängteras bör att presentationen är en nulägesbeskrivning

Läs mer

Befolkningsutveckling

Befolkningsutveckling Sammanfattning och slutsatser I årets bostadsmarknadsenkät (BME) anger Region Gotland bostadsmarknaden som helhet är i balans men att det råder det brist på bostäder i tätorten Visby. Bostadsmarknaden

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

Östergötlands län. Rapport från Företagarna 2010

Östergötlands län. Rapport från Företagarna 2010 Östergötlands län Rapport från Företagarna 2010 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd...4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5 Länsutveckling...

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Norrbotten

Norrbotten Sida 1 av 6 Finansdepartementet Remissyttrande Indelningskommitténs förslag SOU 2016:48 (Finansdepartementet diarienummer Fi2016/02568/K) Centerpartiet i Norrbotten är i grunden positiva till en regionbildning

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011

Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011 Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011 Innehåll Inledning... 4 Sammanfattning i korthet... 4 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 5 Så gjordes undersökningen... 6 Nationell utveckling... 6

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK

Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Gemensam satsning på infrastruktur i SÖSK Öresundsregionens kvalitet och attraktivitet består till stor del av dess ortstruktur, där ett nätverk av städer och tätorter av olika storlek och med olika kvaliteter

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen

GEOGRAFI. Ämnets syfte och roll i utbildningen GEOGRAFI Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i geografi syftar till att utveckla kunskap, förståelse och handlingsberedskap i frågor som rör människan och hennes omgivning. Utbildningen stärker

Läs mer

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050

Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 YTTRANDE 1/5 Datum: 2016-09-22 Dnr: TSN 2016-67 Tillväxt- och Regionplaneförvaltningen Stockholms läns landsting TRN 2016-0047 Yttrande över Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2050 Region

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013

2007-01-18. Promemoria. Näringsdepartementet. Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Promemoria 2007-01-18 Näringsdepartementet Enheten för regional utveckling och turism Faktablad Regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning 2007-2013 Bakgrund Den europeiska

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler

Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler Lagutskottet Riksdagen 100 12 STOCKHOLM 2003-03-04 Ang proposition (2002/2003:49) Nya förmånsrättsregler Regeringen har nu lagt en proposition om nya förmånsrättsregler som i stor utsträckning grundas

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Arbetskraftflöden 2013

Arbetskraftflöden 2013 FS 2015:4 2015-07-22 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2013 Under 2013 skedde 9 860 avgångar från arbetskraften i Norrköping. Samtidigt nyrekryterades 10 580 personer vilket innebar att arbetskraften

Läs mer

Alternativa regionbildningar

Alternativa regionbildningar Alternativa regionbildningar Några utgångspunkter för en i Svealandsområdet Januari 2008 Fredrik Eliasson Agneta Stål 2 Förord Att av dagens befintliga bilda större och regionkommuner är en synnerligen

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030

Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 Översyn år 2014 Kommunledningskontoret 2014-05-12 - Planeringsfolkmängd i Gävle kommun för år 2030 - Översyn år 2014 Per-Erik Mårtensson,

Läs mer

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8

Innehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden

Läs mer

Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep

Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep Aktuellt i omvärlden 20 sep 29 sep 160930 Aktuellt med bäring på vår verksamhet 20 september BP 2017 20 september Svenskt näringsliv presenterar ranking av lokalt företagsklimat: Storstäderna backar 20

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Trafik- och samhällsplaneringsnämden Remissvar förslag till Funktionellt prioriterat vägnät Region Östergötland har, har i egenskap av länsplaneupprättare,

Läs mer

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket

ÅRE KROKOM ÖSTERSUND. Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket - en del av det Mittnordiska stråket Jämtlandsstråket Varför då? Arbetsmarknader fungerar bättre i befolkningsmässigt större områden. Det blir lättare för företag och organisationer att

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Dokumentation från det regionala cykelseminariet

Dokumentation från det regionala cykelseminariet 1 Dokumentation från det regionala cykelseminariet 2016-10-27 Workshop 1: Hur är vi beredda att satsa för en ökad och säker cykling? Syftet med den första workshopen var att starta en diskussion om hur

Läs mer

Företagsamheten 2014 Östergötlands län

Företagsamheten 2014 Östergötlands län Företagsamheten 2014 Östergötlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Östergötlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Östergötlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015

Barnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt

Läs mer

Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011

Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011 Östergötlands län Rapport från Företagarna 2011 Innehåll Inledning... 3 Sammanfattning i korthet... 3 Så är Årets Företagarkommun uppbyggd... 4 Så gjordes undersökningen... 5 Nationell utveckling... 5

Läs mer

STHLM ARBETSMARKNAD:

STHLM ARBETSMARKNAD: STATISTIK OM STHLM ARBETSMARKNAD: Förvärvsarbetande i Stockholm 2009 S 2011:07 2011-06-17 Patrik Waaranperä 08-508 35 027 FÖRORD I denna rapport redovisas uppgifter om den förvärvsarbetande befolkningen

Läs mer

Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48

Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län Remissvar- Regional indelning tre nya län, SOU 2016:48 Region Jönköpings län (RJL) har getts möjlighet att yttra sig över remissen Regional indelning tre nya län. Regionen har tagit

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Östergötlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Korta fakta Östergötlands län Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Arbetskraftflöden 2011

Arbetskraftflöden 2011 FS 2013:2 2013-02-08 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2011 Under året började 4 140 personer förvärvsarbeta samtidigt som 3 410 slutade förvärvsarbeta Nästan 3 500 Norrköpingsbor bytte arbetsplats till

Läs mer

Prognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad. Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland

Prognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad. Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland Prognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland 1 Olika prognoser om tillgång och efterfrågan på yrken och utbildad arbetskraft

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden

Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden www.svensktnaringsliv.se DECEMBER 2014 Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 Arkitektkopia AB, Bromma, 2014 Visstidsjobben förenklar inträdet på arbetsmarknaden Innehåll Sammanfattande slutsatser....

Läs mer

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden

Läs mer

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta

Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Göran Nilsson Ordförandens förslag Diarienummer Kommunstyrelsens ordförande Datum KS-2012/777 2013-08-13 Kommunstyrelsen Svar på motion 2012:08 om fler företag och arbetstillfällen i Knivsta Förslag till

Läs mer

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN

TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN TILLVÄXT OCH DYNAMIK I UPPSALAREGIONEN En analys av regionala samband för befolkningsutvecklingen GÖRAN HALLIN OCH ANDERS WIGREN JUNI 2015 Kontigo AB - Stockholm Östersund Umeå - Malmö - www.kontigo.se

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling

Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Befolkning, hushåll, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 2016-05-03 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda

Läs mer