Var slutar Östergötland som funktionell region?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Var slutar Östergötland som funktionell region?"

Transkript

1 Var slutar Östergötland som funktionell region? En diskussion om begreppet region i en föränderlig tid med exempel från Kinda kommun Hans Lönegren Centrum för kommunstrategiska studier Rapport 2001:5

2 Var slutar Östergötland som funktionell region? En diskussion om begreppet region i en föränderlig tid med exempel från Kinda kommun Hans Lönegren 2001 ISSN X Rapport 2001:5 Centrum för kommunstrategiska studier Linköpings universitet Linköping Layout: Eva Lindblad & Lisbeth Sandstedt, CKS Tryck: UniTryck, Linköpings universitet, 2001

3 Förord Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet är en centrumbildning vars uppgift är att främja framväxten av kommunrelevant forskning samt att sprida forskningsresultat på de lokala och regionala verksamhetsfälten. Verksamheten finansieras gemensamt av universitet och kommunerna i Östergötland. Hitintills har ett sextiotal projekt genomförts inom ramen för samarbetet mellan kommunerna och universitetet. Under andra hälften av nittiotalet har de regionala utvecklingsfrågorna varit ett prioriterat frågeområde. Som ett led i detta arbete har ett samarbete etablerats bl.a. med kulturgeografer. Denna rapport är ett resultat av det samarbetet. De frågeställningar som behandlas i rapporten kan ses mot bakgrund av strävandena att fånga Östergötlands identitet och svara på frågor om vad omfattar Östergötland. Rapporten illustrerar också att begreppet region kan ges många olika innebörder men att det kanske främst kan uppfattas som politiskt. När nu Hans Lönegren avlämnar sin rapport gör han det efter många och ingående samtal kring sin hemkommun Kinda. Dessa samtal har skett såväl med många kindabor som med forskare, planerare och politiker utanför den egna hembygden. Han har lagt ned långt mer ansträngningar på att kommunicera sina bilder med lokalsamhället och andra intresserade än vad ett blygsamt anslag från CKS egentligen medgav. Författaren svarar själv för innehållet i denna rapport. CKS tackar Hans Lönegren för ett ambitiöst och engagerat arbete. Linköping i oktober 2001 Björn Eklund Föreståndare

4

5 Innehåll Författarens förord 7 Inledning 8 Syfte, avgränsning metod 9 Del I. Vad är en region? 11 Begreppet region 11 Regionbegreppet i vetenskaplig teori 11 Geografiska metoder att avgränsa regioner 13 Regionalpolitik 15 Östergötland län och region 17 Del II. Kinda, en del av regionen Östergötland 21 Befolkningsutveckling 21 Sysselsättning och arbetsmarknad 24 Regional handel och köpenskap 31 Infrastruktur 34 Turism 36 Utredningar om turism i Kinda 36 Fritidsbebyggelse 39 Massmedia 40 Utbildning 42 Kultur som lokalt och regionalt kitt 44 Administrativa gränser 46 Del III. Kinda i ett regionalt perspektiv 48 Naturgeografisk region 48 Lokal arbetsmarknadsregion 49 Handelsregionen 52 Tidningsregionen 53 Gymnasieregioner 53 Kulturens kärna är gemenskap 54 Kollektivtrafik 55 Turism 56 Sammanfattning 57 Källor 64

6 Figurer och tabeller Figur 1. Östergötlands kommuner 1950, 1960 och Figur 2. Avgränsning av Östergötlands kommuner med gravitationen som utgångspunkt 15 Figur 3. Östergötlands länsdelar 19 Figur 4. Befolkningsprognos i Generalplan över Kisa 1978 kompletterad med utvecklingen intill Figur 5. Sysselsättningsstrukturen i Kinda, förändring under de gångna 35 åren 25 Figur 6. Rank-size-rule-diagram över Östergötland åren 1975, 1985, Figur 7. Livsmedelsaffärer i Kinda 1950 och Figur 8. Efter 1960 ombyggda delar av allmänna vägnätet i Kinda 35 Figur 9. Kindapostens spridning 42 Figur 10. Östgöta Correspondentens spridning 42 Figur 11. Östergötlands fyra naturregioner 49 Figur 12. Motala Ströms avrinningsområde mellan Vättern och Östersjön 49 Figur 13. Kinda i Linköpings LA-region. 50 Figur 14. Kinda i handelsregionen 53 Figur 15. Spridningsområden för lokalpressen 53 Figur 16. Gymnasieskolor för kindaelever 54 Figur 17. Kulturkärnor i Östergötland 55 Figur 18. Östgötatrafikens vardagstrafik i Kinda under år Figur 19. Turistregioner i Östergötland 56 Figur 20. Regioner i Östergötland år Tabell 1. Störstalistan, rangordningen mellan de största företagen i Östergötland 29 Tabell 2. Företag i Kinda (i storleksordning i Östergötland) 29 Tabell 3. Datorstradan antal företag i data och IT-branschen 31 Tabell 4. Gymnasieelever från Kinda som studerar i Linköping resp. Vimmerby 43 Tabell 5. Antal elever på Allhamraskolan i Kisa 43

7 Författarens förord Denna studie behandlar Östergötland som en splittrad funktionell enhet. Det hade varit enklare att säga att det är Östergötland som region som berörs. Begreppet region visar sig emellertid vara besvärligt att definiera. Region som ett geografiskt definierat och avgränsat område är svårt att beskriva, ty det finns inte en region, det finns olika regioner beroende på vilken innebörd man ger det och vilket perspektiv man anlägger. Med Kinda som exempel redovisas olika slag av regioner, från arbetsmarknadsregion över handelsregion, turistregion, skolregion osv. till kulturell region. Att Kinda valts som exempel beror på att jag bor där sedan över 35 år och har följt kommunen under dessa år såväl som lokalpolitiker som samhällsmedborgare. Redovisade uppgifter härrör från kommunal (SCB) statistik, länsstyrelsens sammanställningar, egna erfarenheter, tidningsartiklar samt intervjuer med kindabor. Arbetet har pågått parallellt med arbetet att beskriva Människor och händelser i Kinda under , vilket är titeln på den bok som jag skrev tillsammans med Sture Hjalmarsson, Hans Holm och Bertil Nilsson. Jag har redovisat denna studie för kommunstyrelsen i Kinda. Intresset var stort. Frågor och synpunkter visade att styrelseledamöterna var medvetna om utvecklingens gång och historiens obeveklighet att förändra, om än inte i alla de detaljer som undersökningen redovisar. Man skriver sina opus i ensamt majestät, men det färdiga resultatet måste revideras och granskas flera gånger av författaren själv samt, viktigast av allt, diskuteras med kunniga inom sakområdet. Reinhold Castensson, Per Lindskog och Nils-Eric Hallström har bidragit med värdefulla synpunkter och kommentarer. Björn Eklund har med sina mångåriga erfarenheter av kommunalt arbete och, under senare år, som ansvarig för CKS verksamhet givit mig kommentarer och vidgat mitt perspektiv. De diskussioner vi haft har i högsta grad varit stimulerande och intressanta. Jag hoppas att min undersökning är en sådan studie som visar vad samverkan mellan Linköpings universitet och samhället kan resultera i och att den kommer att medverka till fortsatt samarbete mellan kommuner och forskarvärlden. Rimforsa i maj 2001 Hans Lönegren 7

8 Inledning Samhället förändras oupphörligen. Det är historiens gång, säger vi. Historiken Erik Lönnroth skriver i inledningen till sin bok Tidens flykt (s. 7): Vi lever, alla människor, i en värld som oavbrutet förändras och som aldrig blir likadan som den var. Denna förändring märker det stora flertalet av oss mycket sällan den ena dagen är den andra lik för oss med arbete och fritid, vaka och sömn, hälsa och sjukdom. Att reflektera över vad som hänt och den ständiga förändring som sker, kan ge förståelse för vad som kan komma att hända. Det som var giltigt i går gäller inte i dag. Förutsättningarna för både privat och offentlig verksamhet ändras genom såväl yttre, internationell och nationell, påverkan som beslut i lokala organisationer och företag. Inte minst bidrar vi själva till förändringen genom att fatta egna beslut eller att icke fatta beslut. Den så förkättade marknaden består bl.a. av otaliga enskilda människor som fattar beslut. Minibeslut blir makrobeslut som blir marknadsbeslut. En omfattande genomgång av globala och regionala förändringar av människans livsmiljö under de gångna 300 åren sammanfattas i ett postskriptum till The Earth as Transformed by Human Action (s.705) där det bl.a. sägs What do we learn? I think, most importantly, that overgeneralization is a deadly confusion. En typ av generalisering kan vara att avgränsa ett forskningsområde i avsikt att studera en faktor i ett ständigt föränderligt system t.ex. bosättningsmönster, arbetsmarknadens förändring eller utbildningsutbud. Definition av uttryck och begrepp är fortfarande viktigt för att skribent och läsare ska förstå varandra. Ett sådant ord som bör definieras inför den här studien är begreppet region. Litteratur om regioner, regional planering och regionpolitik är omfattande, men i få skrifter definieras termen region. Alla pratar om regionen, men ingen definierar den! Rapporten består av tre delar. Först beskrivs vad, i huvudsak, geografisk litteratur säger om begreppet region. Därefter, i del II, redovisas Kinda kommun som del av östgötaregionen länet. I tredje delen slutligen diskuteras begreppet region med Kinda kommun och Östergötland som exempel. Slutligen ges några kommentarer och sammanfattande synpunkter. 8

9 Syfte, avgränsning metod Denna studie ska belysa omfattning och styrka av olika samhällsfunktioner och sakområden 1 i en östgötskt region. Kinda och Ydre utgör den södra delen av Östergötlands län. Kommunerna ligger perifert i förhållande till regionens kärna, Mjölby Linköping Norrköping. Som underlag för studien ligger statistik, 2 kommunala och regionala sammanställningar och rapporter, SOU-rapporter, diskussioner med kommunala befattningshavare samt egna minnen från 25 år som lokalpolitiker. Kinda kommun bildades 1974 genom sammanslagning av Västra, Södra och Norra Kinda kommuner. Sammanslagningen skedde inte frivilligt. Södra och Norra Kinda var negativa till samgåendet. De två hade bättre ekonomi än Västra Kinda, den till folkmängd större kommunen. En traditionell spänning mellan delkommunernas huvudorter ingick som en del av det kulturella och sociala arvet. Politikerna i den norra kommundelen med Rimforsa som tätort önskade, i första hand, att denna skulle läggas till Linköpings kommun. Figur 1. Östergötlands kommuner 1950, 1960 och Jag har avsiktligt valt att inte begränsa antalet sakområden. Detta innebär att studien blir bred på bekostnad av djup. Att studera en region helt inom begreppet ceteris paribus allt annat lika finner jag inte tillämpbart, då allt annat sällan eller aldrig är lika. Jämför också vad som definierar regioner enligt H. J. de Blij (s. 231): regions are defined on the basis of certain criteria and that the choice of criteria depends on the goals of the research. 2 Statistiska uppgifter är svåra att jämföra dels beroende på att geografiska gränser ändrats (från sockengränser till nyckelkodområden), dels på att tidsintervall och innehåll ändras (Folk- och bostadsräkningen), dels att sammanställningar av uppgifter kan variera (t.ex. yrkesgrupper). 9

10 Kisa har varit och är kommunens huvudort. Kindabor som av vana och tradition vänt sig till Linköping, Vimmerby eller Åtvidaberg vid inköpsresor eller sociala kontakter fortsatte med detta även efter kommunsammanläggningen. Det sociala och kulturella arvet påverkades inte av den administrativa reformen, 3 ty köpmönster och resvanor formas via familjeband, vänner och bekanta, arbetskamrater, vana och tradition. Kisa har, intill sekelskiftet, inte stärkt sin ställning som den serviceort det förutsattes bli vid den ortsklassificering som, tillsammans med ekonomiska och geografiska faktorer, låg till grund för kommunreformen. Man missbedömde möjligheterna att styra bosättning och sysselsättning i landet i stort och i län och kommuner i smått. Det är andra krafter som styr var företag etableras och vart människor flyttar än statliga och regionala etiketteringar, regionalpolitik till trots. 3 De föreningar som fanns före kommunsammanläggningen har i huvudsak behållit sin lokala förankring. Exempelvis idrottsföreningar, studieförbund, religiösa sammanslutningar, scouter m.fl. 10

11 Del I. Vad är en region? Begreppet region definieras förvånansvärt sällan. Inte ens där regionen är grund för redovisningen ges en genomgång av olika tolkningar och definitioner av begreppet. En region är allt från en kontinent (Europa, Sydamerika, Australien) över del av kontinenter (Sydostasien, Mellersta Östern, Barents-regionen), delar av Sverige och grannländerna (Öresundsregionen, Östra Götaland, Mälarregionen) till län (Östergötland) och del av län (skärgårdsregionen). Begreppet region Begreppet region används ofta i stället för län. Länen har, intill senare år, behållit sina gränser, funktioner och ansvar i mer än 350 år. Begreppet region därvid har blivit synonymt med en gammal geografisk och statsvetenskaplig tolkning. Län, härad och kommuner sammanfördes, då som nu, i administrativa enheter med socknen som bas. Skåne och Västra Götalands län prövas nu, på försök, som moderna regionala områden med egna beslutsförsamlingar (regionfullmäktige) och administrationer, med myndighetens effektivitet och kostnadsminskning som mål. Om det är till gagn för den enskilde länsinvånaren återstår att se. Sveriges anslutning till EU har bidragit till denna reform, ty begreppet region är centralt i EU:s administrativa struktur och organisatoriska arbetssätt. Indelning av EU i programområden baseras på ett lands storskaliga administrativa indelning (Nord- och Syditalien, Centralmassivet i Frankrike). Kinda har i EU-bidragssammanhang förts till programområde 5b vilket omfattade flera olika kommuner i landet. Beteckningen 5b har efter sekelskiftet delvis ersatts av mål 2-områden. Regionbegreppet används inte bara inom geografi och statsvetenskap. Det finns i historia, antropologi, etnografi, sociologi, språkvetenskap m.fl. Litteratur, utredningar och redovisningar av och om regioner, regionalpolitik, regionala särdrag osv. är mycket omfattande. Vid genomgång av ett antal geografiska skrifter finner man att begreppet region är centralt för ämnet. Valet av referenser för denna studie blir visserligen subjektivt, men jag bedömer att jag trots det kan komma en bit på väg mot en definition av vad en region är utan att drabbas av bias. Regionbegreppet i vetenskaplig teori Den franske geografen Paul Vidal de la Blanch studerade i slutet av 1800-talet områden, som av naturgeografiska förutsättningar och människans nyttjande av 11

12 dessa bildade något han kallade regioner (Östman, 1985, s. 42). Natur och kultur i samverkan ansågs forma geografiskt avgränsade regioner, som borde hållas ihop för att ge förutsättning för en god utveckling. Begreppet regionalgeografi kritiserades av tyska och amerikanska geografer för att vara svårt att tillämpa och alltför statiskt i en föränderlig värld. Regionalgeografin tynade bort under första hälften av förra seklet. Under 1900-talets första hälft tog amerikanska geografer initiativ till att införa positivistiska metoder som tog utgångspunkt i kvantitativa, statistiska undersökningar. När slutet av 1900-talet närmade sig hade regionbegreppet åter tagits till heder och den kvantitativa geografin lämnats åt historien. EU:s olika strukturfonder tycks ha den franska regionalgeografin som bas. Utvecklingen under förra seklet har format Europas olika delar i områden regioner med befolkningsförändringar och näringslivsutveckling i tätorts- och glesbygdsområden som gemensamt signum. Naturgeografiska förutsättningar ingår också som en del i avgränsningen. I vanligt språkbruk används begreppet region synonymt med maktsfär, politiskt rum (Törnqvist, 1998, s. 6). Man uppfattar regionen som ett område med ett likformigt, ekonomiskt, socialt och kulturellt innehåll. I ekonomiskt avseende diskuteras begreppet för ett område inom vilket flöden av varor och tjänster ger grund för att tala om ekonomisk region. I historiskt avseende talar man om regionen som ett fysiskt område som formats av sin histora av såväl ekonomiska, religiösa, etniska som kulturella förhållanden. Gränsen där den reella 4 regionens dragningskraft tar slut beror på det infrastrukturella nätverket, befolkningsagglomerationer, det merkantila systemet samt sysselsättnings- och bosättningsmönster. Det är bl.a. inom nämnda sakområden som den här studien ska diskutera hur långt Linköpings och Östergötlands centrala krafter når. Historikern Eva Österberg tar i en översikt upp såväl de av Ferdinand Tönnis identifierade samhällskrafterna gemeinschaft och gesellschaft som Yi-Fu Tuans begrepp topofili i betydelsen ortsvänskap eller känslomässig bundenhet till en plats, att ha en hembygd (Den regionala särarten, 1994). Geografen Yi-Fu Tuans topofili kan jämföras med etnologen Anders Salomonssons hemtrakt (A.a. s. 93) Landskapsbegreppet är medeltida, men vi talar än i dag hellre om om Skåne, Småland, Närke, Dalarna, Härjedalen än om respektive län. 5 I geografiskt hänseende formas den reella regionen av olika nätverk byggda av fysiska, institutionella system, undervisningsenheter, företagsetableringar samt sociala och kulturella arv. Exempel på reella regioner är Storstockholm, Stor- 4 Till skillnad från den formella, administrativa regionen. 5 Arne Eriksson (2000, s ) diskuterar landskapsbegreppet såväl som ett historiskt administrativt område som en sinnesförnimmelse av ett naturrum. 12

13 göteborg, Mälardalen, Öresundsområdet och centrala Östergötland. Någonstans utanför dess centra avtar successivt den regionala dragningskraften. Som nämnts tidigare har 1630-talets formella regioner intill 1998 varit grunden för Sveriges administrativa indelning. Regionalpolitik, regionalstöd och regionparlament är begrepp som anknyter till länets roll, vilket har befäst uppfattningen att region är samma sak som län. Den definitionen tar sin utgångspunkt i statsvetenskaplig teori som ett område under en gemensam makt- eller myndighetsutövning eller maktrum. Offentliga administrationers indelningar år 1990 redovisas i band 6, Infrastrukturen av Sveriges Nationalatlas. Den minsta enheten i landet är församlingen, socknen, som räknas till stycken. Många privata indelningar har också eller har haft socknen som bas. Någon lätt tillämpbar definition av begreppet region har jag inte funnit i nämnda källor. En genomgång av olika användningar av regionbegreppet finns i en artikel av Olov Wärneryd (1987, s. 83) men en entydig definition ges inte. Geografiska metoder att avgränsa regioner Teorier som förklarar rumsliga fördelningar, utbredningar, centrum och periferi har en central roll i ämnet geografi. Regionen är, trots brist på entydighet, ett centralt och viktigt begrepp i ämnet. Centralortsteorin, formulerad av den tyske geografen Walter Christaller, syftar till att beskriva och förklara tätorters inbördes indelning, karaktäristika och storlek (Östman, 1985, s. 36). Teorin beskriver de krafter som formar tätorter i ett hierarkiskt mönster där bl.a. en centralorts omland och centralitet är direkt proportionell till folkmängden. Centralortsteorin låg, tillsammans med andra geografiska och ekonomska teorier, till grund för kommunreformen Den fysiska formeln för gravitationskraft (Haggett, 1979, s. 436) användes därvid vid geografiska studier av för att avgränsa tätorter och deras omland och forma kommuner. Några exempel på olika regioner: Gunnar Arpi och Erik Wirén diskuterar regioner utifrån orters centralitet och marknadsdel (1973, s. 16). Man skiljer på homogena regioner som avser enhetliga områden. Enhetligheten kan vara av olika slag (jordbruk, skog, temperatur, nederbörd m.m.) 6 och centrerade regioner. De senare regionerna har som kärna en eller flera orter som för befolkningen i ett omland har centrala funktioner som administration, undervisning, offentlig och privat service, sjukvård osv. Centralitetsmåttet beräknas som det antal servicefunktioner en ort kan erbjuda (Arpi & Wirén s. 25). 6 Se exempelvis SMHI:s indelning av landet i prognosdistrikt, 13 för landområden, 12 för havsområden. 13

14 Centralortsteorins tillämpning vid regional planering i Finland har studerats av Nils H. Winter (1970) vid Ekonomisk-Geografiska Institutionen vid Åbo Akademi. Winter skiljer på planering som anpassning och planering som styrning. Det förra styrs av ekonomiska principer, det senare är av social karaktär och söker styra utvecklingen. Han fann att trafikundersökningar, markdispositionsutredningar samt socioekonomiska analyser ofta legat till grund för planerna (a.a. s. 19). Regionplanering som styrning tillämpades i Östergötland under åren 1967 till Nils Winter (1970, s. 19) har också redovisat andra studier av regionala analysmetoder. Utgångspunkten för en studie är definitionen av att regional analys kännetecknas av regionavgränsning, mätning av regionens funktioner (se Sundqvist, 1972), regionala samband samt hur regionen utvecklats (det dynamiska förloppet, se Winter, 1973). Winter skiljer mellan homogena, administrativa och funktionella regioner. Den funktionella regionen avgränsas med hjälp av centralitet beräknad enligt en formel som visar butiksantal, omsättning per butik samt befolkningens storlek som faktorer (Winter, 1973, s. 10). Winter redovisar med hjälp av bl.a. kartografiska metoder, triangeldiagram, flödesdiagram, regressions-, korrelations- och simulationsanalyser olika sätt att beskriva regionala samband. Applicerat på förhållanden i sydvästra Finland ger studien inget nytt, men befäster tidigare undersökningar om den regionen. Ytterligare en finsk rapport skall nämnas, skriven av Kaj Sundqvist (1972). Sundqvist har gått igenom finska, svenska danska, estniska studier av avståndets betydelse vid regionavgränsning. Han finner att avståndskoefficientens betydelse dels beror av hur undersökningsområdet delas in (jämna avstånd eller varierande bredder beroende på topografin) dels hur områdets början och slut definieras. 7 Tillämpat på Östergötland och Kinda visar studien att det lätt kuperade landskapet och därmed vägnätet mellan Linköping och Kinda inte har mer betydelse än att restiden påverkas något. Det är tiden, inte avståndet i längd, som betyder något för pendlingsvilja och därmed regionavgränsning. Det är ett konstaterande som stämmer med förhållandet Linköping och Kinda. Andra teorier som kan kopplas till studiet av begreppet region är rank-size rule (Haggett, 1979, s. 357). Det är ett studium över en (lång) tidsperiod av tätorters inbörders storlek i ett land, en delstat eller en kommun. I ett sådant diagram kan man följa en tätorts förändring (storlek) i förhållande till övriga orter under en följd av år. (Efter Haggett, 1979, s. 438.) 7 Ju bredare och jämnare zonindelning desto bättre resultat. 14

15 Figur 2. Avgränsning av Östergötlands kommuner med gravitationen som utgångspunkt Regionalpolitik Under några decennier, med början på 1960-talet, formaliserades den svenska regionalpolitik som förväntades skapa bättre balans mellan landets olika delar. Regeringens proposition 1972:111 utgick från fysiska riksplanens underlagsmaterial Hushållning med mark och vatten (SOU 1971:75) med uppgifter om den regionala strukturen 8 samt en sammanfattning av länsprogram Det regionalpolitiska förslaget propositionen hade som underlag ett omfattande utredningsmaterial bl.a. från Expertgruppen för regional utredningsverksamhet 10. Ett enhetligt regionbegrepp definierades inte i dessa utredningar. Region tas för givet vara lika med län. Regionalpolitik från slutet av 1960-talet tog sig uttryck i studium av länen i växelvis länsprogram och länsplaner. 11 Befolknings- och sysselsättningsför- 8 Kungl. Maj:ts proposition 1972:111, Bihang A. 9 Kungl. Maj:ts proposition 1972:111, Bihang B. 10 SOU 1974:2 Ortsbundna levnadsvillkor, SOU 1974:3 Produktionskostnader och regionala produktionssystem samt SOU 1974:4 Regionala prognoser i planeringens tjänst. 11 Länsprogram 1970, Länsplanering 1974 osv. 15

16 ändring, infrastrukturförstärkning m.m., som redovisades i dessa dokument, antogs ge underlag för hur utvecklingen planmässigt skulle kunna styras. Trots statligt stöd till investeringar, transporter m.m. fortsatte utflyttning från glesbygder att skapa problem, dels för utflyttningskommunerna och dels för de kommuner som tog emot flyttlassen. Obalansen mellan landets olika delar ökade. Länsstyrelserna gavs inte kraft (ekonomiska resurser) och befogenhet (lagstöd) för att kunna ingripa och förändra utvecklingen. Alltför många organisatoriska beslut fattades också utanför länsstyrelsernas jurisdiktion till nackdel för den fastlagda regionalpolitiken. Statliga verk omorganiserades utan att regionalpolitiska hänsyn togs. 12 Åtskilliga centrala administrationer och myndigheter byggdes upp och lokaliserades till stockholmsområdet under de gångna tre, fyra decennierna. Privata företag har fattat och fattar beslut med hänsyn till företagets bästa, ej samhällets, vilket också verkar negativt på ett övergripande regionalpolitiska mål, ty många satsar på de expansiva storstadsregionerna. 13 Enskilda personers beslut att byta arbete och bostadsort grundas på bedömningen av vad som är mest förmånligt för den enskilde och familjen, men handlandet följer inte alltid teorin om människans ekonomiska, rationella handlande ( the Economic Man ). Man flyttar till ett område där utbudet av arbetstillfällen är stort, lönerna höga, men också där levnadsomkostnaderna är stora. Storstaden drar! 1987 års regionalpolitiska kommitté kallade sitt slutbetänkande Fungerande regioner i samspel (SOU 1989:55). I underlagsmaterialet, presenterat i utredningarna Den regionala problembilden och Regionalpolitikens förutsättningar (SOU 1989:12 och SOU 1989:19) visar man hur sysselsättning och inkomstutveckling skiljer och varierar mellan skogslänen och storstäderna (Stockholm, Göteborg och Malmö). Man diskuterar fem regioner, inte län, som i tidigare utredningar: Nordsverige, Bergslagen, Sydostsverige, Västsverige samt Stockholm. 14 Östergötland och Kinda ingår inte i någon av dessa regioner. Det är, säger utredarna, den internationella ekonomiska utvecklingen, som kommer att påverka den regionala utvecklingen. Man tror att det på längre sikt är sannolikt att det regionala utvecklingsmönstret stabiliseras, dvs. problemen permanentas (SOU 1989:12, s. 128). En ny utredning presenterade i september år 2000 sitt betänkande Regionalpolitiska utredningen (SOU 2000:87). Man hade i uppdrag att föreslå förändringar 12 Vägverket, Televerket, Posten, Lantmäteriverket m.fl. 13 Man lokaliserar och investerar där det finns utbildad arbetskraft, utbyggd infrastruktur och närhet till konkurrenter och kunder. 14 Det kan ses som en början på den utveckling som startat med försöket Västra Götalands län. 16

17 i den lilla och stora regionalpolitiken. Nitton olika underlagsrapporter samt ett stort antal tidigare utredningar har legat till grund för kommitténs arbete. Många års regionalpolitiska tankar har formats till ett nytt förslag. Man föreslår bland annat: fortsatt forskning om sambandet regional utveckling och infrastruktur, skatteavdrag för flygresor, höjd bilersättning och bättre villkor för reseavdrag, utveckling av de regionala högskolorna, generell minskning av arbetsgivaravgifter i stödområdet, högre sysselsättnings- och lånebidrag, bibehållet landsbygdsstöd. Förslagen kan sammanfattas som finansiella stöd, utvecklingsprogram och fortsatt forskning. Det är egentligen inget nytt. Man fortsätter i samma hjulspår som förr. Men nya regionalpolitiska ansatser har under senare år genomförts på försök. Skånelänen har bildat en formell region ett län en anpassning till landskapets historia och geografi. Öresundsbron tros kunna aktivt bidra till att forma en gemensam befolknings- och näringslivsregion med Malmö som den svenska pendangen till Köpenhamn. Västra Götalands län är en legering av tre formella regioner innehållande kust (Göteborgs och Bohus län), slätt (Skaraborgs län) och skog (Älvsborgs län). Vare sig Skåne län eller Västra Götalands län har stöd i de geografiska teorier som gravitations- och centralortsteorierna utvecklade. Östergötland län och region Östergötland har naturliga gränser: I norr Kolmården och Östergötlands skogiga bergsslag, i söder mot småländska höglandet, i väster Vättern och i öster formar kusten en naturlig gräns. Kommunsammanläggningar genomfördes dels 1952 dels 1971 vilket innebar en reducering från 153 till 12 kommuner. De teoretiska metoder som då användes var, som nämnts, ekonomisk-geografiska. 15 Genom att sammanläggningar inte alltid haft stöd vare sig i kulturella, historiska, sociala eller infrastrukturella förhållanden har också tidigare sammanslagna kommuner åter delats, såsom Vadstena/Motala, Antalet kommuner i Östergötland är nu SOU 1961:9 Principer för ny kommunindelning (s. 137). Man skriver att en av riktlinjerna för en ny kommunindelning bör vara att söka åstadkomma tillräckligt stora kommuner med differentierat näringsliv så att erforderliga ekonomiska och personella resurser ernås för att tillgodoseendet av det kommunala och lokala servicebehov, som medborgarna nu har och inom överblickbar framtid väntas få. 17

18 Östergötland har mottagit regionalpolitiskt stöd till företag dels i form av att vissa kommuner (Kinda, Ydre, Valdemarsvik) ingick i ett det yttre stödområdet, senare i Grå Zonen (se Castensson, 1994, s. 49) dels att ett antal statliga verk utlokaliserades till Östergötland. Det senare var, utan tvekan, en av de mest betydelsefulla regionalpolitiska satsningar som skett i landet, även om inte lokaliseringen skedde till rena glesbygdskommuner. Att Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens kriminaltekniska laboratorium, Statens geotekniska institut, Vägoch trafikforskningsinstitutet samt senare Statens invandrarverk (från 2000 benämnt Migrationsverket) och Integrationsverket placerats i Norrköping och Linköping har kommit större delen av länet tillgodo. Arbetsmarknaden i länet har breddats. Bostadsmarknaden har vidgats då flera befattningshavare har bosatt sig i länets periferikommuner. Många har också förlagt sin ledighet i egna eller hyrda fritidshus i länet regionen. Den största regionalpolitiska satsningen har emellertid varit uppbyggnaden och utvecklingen av universitetet i Linköping. Länsstyrelserna har som regional myndighet ansvar för att följa utvecklingen i länet. Uppgifter om förändringar av befolkning, sysselsättning, bosättning, miljö m.m. presenteras och delges övriga regionala myndigheter, länets kommuner, centrala verk och myndigheter samt regeringen. En omfattande planering av Östergötland, baserad på utvecklingen efter kriget, genomfördes under åren 1968 till Den presenterades i fem publikationer Regionplanering i Östergötlands län 1 5. Den planeringsprocessen präglades av uppfattningen att Östergötland, kunde inordnas i ett regionalt system, ett mönster som gick att forma och styra genom planering. Det centrala bältet Mjölby Linköping Norrköping skulle utvecklas med nya industri-och bosättningsområden. Södra länsdelen kring Stångådalen och de stora sjöarna samt skärgården skulle utvecklas för turism, friluftsliv och fritidsboende. År 1972 utkom Vattendragsutredning med riktlinjer för vattenvården. Senare hydrologiska utredningar talade om nederbörds- eller avrinningsområden som bas för planering och kontroll. Den regionavgränsning som har den hydrologiska cykeln som bas har sedan dess blivit alltmer uppmärksammad, (se t. ex. SOU 1995:45) men inte genomförd. Regionalplaneringens mål och medel presenterades i skriften Regional planering vad det innebär av Erik Wirén (1979). 16 Den avsågs vara en lärobok i regional planering bl.a. för en utbildningslinje i planering på KTH i Stockholm. Någon definition av begreppet region ges ej i den publikationen. Skriften diskuterar ingående planeringsteorier i text och bild. 16 Skriften har syftet fokuserat på planeringens olika aktörer, faser, verktyg och processer. Regionbegreppet definieras inte. 18

19 I Länsöversikt (1981) redovisade länsstyrelsen Östergötland i sex olika länsdelar. Delarna täcker delvis varandra. Bråviken är ett eget område. Delar av Kinda, Åtvidabergs och Linköpings kommuner ingår inte i något område. Man har börjat se länet sammansatt av delar, ett pussel, som inte helt passar ihop. Det är en insikt som accepterar att den reella regionen inte alltid är samma som den formella. Figur 3. Östergötlands länsdelar (Källa: Länsöversikt) I maj 1995 presenterade länsstyrelsen en av många analyser av Östergötlands regionala styrka och svaghet inom ett antal sakområden, Regionen Östergötland. Begreppet region definierades som ett område där invånarna känner samhörighet (samma dialekt, regelbundna kontakter, gemensamma referenser avseende natur, kultur arbetsmarknad etc) och i sitt dagliga rörelsemönster förflyttar sig i huvudsak inom regiongränserna. Regionen innehåller en tillräcklig folkmängd för centrala funktioner som sjukhus, större eller mindre högskola, kulturutbud, flygplats etc. och en relativt god överenstämmelse finns med avgränsning för verksamhetsområden som vägbyggnad, tele, etc. Man söker sammanfatta såväl formella som reella definitioner av begreppet region. Östergötland är ett län, förblir ett landskap och hanteras som en region. Länet utgör den formella regionen med länsstyrelsen som förmedlare av statliga beslut och kommunala önskemål. Landskapet är den historiska och kulturella regionen med östgötaslätten som kärna. En modern amerikansk definition på begreppet region lyder: Regions, earth areas, that display significant elements of internal uniformity and external 19

20 difference from surrounding territories (Fellman, Getis & Getis, 1992, s. 14). Den går tillbaka till det sena 1800-talets franska regionalgeografi. Cirkeln är sluten, men någon entydig och användbar definition av vad en region är har inte stått att finna i den litteratur jag gått igenom. Region kan vara län, ett område kring en geografisk företeelse (Mälar- och Öresundsregionerna) eller en av EU beskrivet område som samtidigt återfinns i olika delar av Europa. I nästa avsnitt exemplifieras Östergötland som region med Kinda kommun, en mindre, perifer del av länet genom att ett antal sakområden diskuteras ur regional synpunkt. Kinda uppvisar sådana problem som kan beskrivas som förhållandet tätort glesbygd såväl inom kommunen som i förhållandet till Linköping. Åtvidaberg, Valdemarsvik, Boxholm och Ödeshög visar i stort sett motsvarande relation till länets kärna eller kärnor (Linköping och Norrköping). 20

21 Del II. Kinda, en del av regionen Östergötland Befolkningsutveckling Folkmängden i Kinda har minskat under mer än 100 år, från en toppnotering på invånare i mitten av 1800-talet till dagens drygt kindabor. 17 Minskningen har varit konstant under hela 1900-talet, så när som under åren kring kommunsammanläggningen 1974 då inflyttningen till Rimforsa resulterade i en mindre ökning samt några år på 1990-talet då mottagning av flyktingar gav en temporär ökning. Före kommunsammanläggningen genomfördes en generalplanering 18 av Kisa, centralort i kommunen och serviceort i södra Östergötland. Det diskuterades två alternativa befolkningsprognoser dels för hela kommunen, dels för Kisa, Rimforsa, Horn och glesbygden. Planeringshorisonten var 15 år, från 1975 till Utvecklingen har visat att prognosen var för optimistisk, alltför centrerad på Kisa och inte tog hänsyn till förväntad förändring i de olika kommundelarna. Vid årsskiftet 1973/74 bodde personer i Kinda. Vid årsskiftet 2000/2001 var antalet Kommunens invånarantal har minskat med 582 människor på 25 år. Det är ingen dramatisk förändring. Oroande är emellertid att minskningen främst skett under de senaste fem åren med knappt 100 personer per år. Studerar man var förändringen inträffat kan man se att Kisa vuxit intill mitten av 1980-talet och därefter minskat kraftigt och fortsätter att minska. Rimforsa har ökat under hela perioden. Horn har minskat liksom Hycklinge och Björkfors. Man har i andra delar av landet funnit att äldre ofta flyttar till närmaste tätort (Norborg, 1974, s. 112), när åldern gör det obekvämt att bo kvar på gården eller i stugan. Det mönstret gäller också i Kinda. I östra, västra och södra delen av kommunen har glesbygden blivit glesare. I kommunens norra del har fritidshus och befintliga boningshus alltmer tagits i anspråk som året-runt-bostäder. Linköpings dragningskraft förefaller försvinna i höjd med Slätmon, ty bosättning på glesbygden och pendling avtar söder om Rimforsa. 17 Alla uppgifter om befolkningsförändringar baseras på SCB Statistisk Årsbok. 18 Ett planinstrument i den gamla Byggnadslagen och Byggnadsstadgan. 21

22 Figur 4. Befolkningsprognos (streckat) i Generalplan över Kisa 1978 kompletterad med utvecklingen intill 1995 (kraftig markering) Det har, då och då under årens lopp, talats om gröna vågor och att det funnits många som önskat bosätta sig i glesbygden. I Kinda kommuns bostadsbyggnadsprogram planerades från mitten av 1970-talet och framåt i tiden att tre till sex enfamiljshus skulle komma att uppföras utanför tätorterna varje år under de femåriga planeringsperioderna. Så blev dock aldrig fallet. Oftast byggdes inga hus alls på rena glesbygden, men kommunen behöll angivet antal, år efter år för att visa att man var positiv till den typen av boende. Kommunens möjligheter och ambitionen att bo nära naturen ligger bl.a. i att ge bygglov, ge anslag till enskilda vägar och ha ledig kapacitet inom barnomsorgen. Av andra faktorer som 22

23 påverkar möjligheten att bygga och bo på landet är bankernas prövning av låneansökningar, bensinpris och i övrigt den enskildes kostnader för det boendet. Att det skulle vara dyrare för samhället att människor bygger och bor på glesbygden har tillbakavisats i en rapport från Byggforskningsrådet (Fredbäck, 1989). En betydelsefull och avgörande faktor är farhågan att man inte får tillbaka sina pengar den dag man vill sälja sitt hus. Marknaden för hus byggda för permanent bosättning på glesbygden är betydligt mindre än för motsvarande hus i tätorter. 19 Glesbygdsboendet har emellertid inte visats sig kunna konkurrera med att bo i tätort. Efterfrågan på tomter i Rimforsa har alltid varit större än efterfrågan på tomter på glesbygden. Undantag från detta var den grupp hus som uppfördes i Opphem, sex kilometer öster om Rimforsa 20 med utsikt över sjön Ämmern. Sedan många år finns det antagna detaljplaner i Tidersrum, Hägerstad och Törnevik, men efterfrågan på tomter saknas. Det som förutom nära-naturen-boende påverkar människors vilja att bo på glesbygden eller i mindre samhällen är förutom tillgång på arbete, pendlingsvilja (tid och kostnad), kommunalservice (skola och barnomsorg) och närhet till ett socialt nätverk (föräldrar, släkt och vänner). Det senare förhållandet finns beskrivet i en C-uppsats i sociologi Kock, 1982). Till bilden av befolkningsförändringen i Kinda hör också att andelen äldre kindabor inte ökat var andelen äldre än 65 år 20,4 % (2179 personer) År 1999 var motsvarande siffra 20,6 % (2.108 personer). In-och utflyttning är, förutom födelse- och dödstal faktorer som påverkar befolkningens förändring. Man har, vid några tillfällen under årens lopp, frågat dem som flyttat från kommunen vad skälen till detta har varit. Svaren har varierat och sällan relaterats till missnöje med kommunen. Byte av arbete, barnens skolgång i Linköping, bostaden för stor när barnen flyttat, båda pendlar, skilsmässa m.m. är exempel på svar. Inflyttningen till kommunen har präglats av önskan att bo på en liten ort, där skola och barnomsorg fungerar och den sociala miljön är positiv för barn och ungdomar. En annan undersökning, värd att relatera, är en studie som dåvarande socialchefen Mats Sjöberg i Kinda presenterade i en universitetskurs om framtidsplanering och utvärdering (Sjöberg, 1987). Studiens syfte var att ringa in sårbarhetsfaktorer och de faktorer som i framtiden kan stärka kommunen och ge framtidstro hos dess invånare. 19 Varje vecka presenteras fastighetsutbudet i bl.a. Dagens Nyheter och Östgöta Correspondenten. Hus på landet är väsentligt billigare än hus i staden. 20 Efter ett inslag i tv, på bästa sändningstid, kom efterfrågan att balansera tillgången på tomter. 23

24 Ett batteri av frågor och påståenden hade besvarats av cirka 30 personer. Svaren visade att man ansåg att de viktigaste, övergripande kommunala frågorna berörde miljö, sysselsättning och ekonomi i nämnd ordning. Man ansåg att Kinda ska dra fördel av utvecklingen i Linköping. Kommunala satsningar bör därför ske i Rimforsa. Ungdomsbostäder och full behovstäckning inom barnomsorgen var andra områden som man borde satsa på, enligt enkätsvaren. Det kan tilläggas att andra undersökningar i landet har visat att en god skolmiljö är en viktig faktor vid val av bostadsort. 21 Sammanfattningsvis kan konstateras att Kindas befolkning sedan 1974 minskat med 500 personer, i huvudsak i södra, västra och östra gledbygden och i de mindre orterna. Kisa tätort har minskat medan Rimforsa och dess omland i norr har ökat. Tjärstad socken har ökat med 130 personer. Kinda kommun lutar därför, befolkningsmässigt, allt mer mot norr, mot Linköping. I länsstyrelsens utredning Regionen Östergötland från maj 1995, presenterades befolkningsutvecklingen under åren Kartan visar att periferiförsamlingarnas befolkning minskat medan församlingarna i länets centrum ökat. Kartan visar också de lokala arbetsmarknadsregionerna. Norra delen av Kinda tillhör Linköpings A-region. Sysselsättning och arbetsmarknad Att tillgången på arbete är en avgörande faktor för hur förändringen av antalet invånare i en kommun varierar är politiker och kommunadministratörer väl medvetna om. I Kinda har antalet sysselsatta inom jord- och skogsbruk minskat mellan åren 1965 och 1999 med 76 %. Den offentliga sektorn har, sedan 1965, ökat med 71 % (Händelser och människor i Kinda, 2000, s. 56). 21 Torbjörn Gustavsson, muntligt. 24

25 Figur 5. Sysselsättningsstrukturen i Kinda, förändring under de gångna 35 åren Källa: Uppgifterna för år 1999 hämtade från AMPAK 99 (SCB). Ändring av indelningen i näringsgrenar gör att uppgifterna från olika år är svåra att jämföra, vilket diagrammet indikerar. Ansträngningarna att stärka näringslivet i Kinda har under de gångna 25 åren kostat kommunen cirka 100 miljoner kronor (a.a s. 247). Den politiska enigheten i dessa satsningar har inte alltid varit total. Hur många arbetstillfällen som tillskapats är svårt att beräkna. Förändringar av näringslivets villkor beroende på svängningar på markaden, konkurrens, ny teknik, valutarörelser osv. har sannolikt påverkat företagen i Kinda mer än kommunala satsningar. 22 Kommunen har genom sitt stöd minskat berörda företags kostnader för bl.a. lokalhyra, värme, vatten och avlopp, sophämtning, anslutningsavgifter, tomtmark och direkta byggkostnader. Flera av satsningarna har misslyckats. Företag som Euroheat, Femal, Gyromek, GJS Maskintjänst, Heliflyg, KVA-verken, Thorn, Pinnarp m.fl. har flyttat eller gått i konkurs. 22 Någon utredning om detta har inte gjorts. 25

26 Bland företag, som med kommunalt initialstöd, har lyckats i sin etablering finns BTT-Plåt i Kisa och Rimaster i Rimforsa. BTT-Plåt verkar numera som ett av flera företag i en koncern. Rimaster har utvecklats till att bli kommunens största företag räknat i antalet anställda. Företaget är ett exempel på s.k. outsourcing (en sorts legotillverkning), en företeelse som vuxit under senare år. Man bedriver dessutom en omfattande verksamhet med personaluthyrning. Thorns verksamhet i Horn kan beskrivas ur två aspekter. Det positiva var att företaget gav sysselsättning och säker inkomst åt många kindabor. Några familjer byggde villor i Horn i tron att företaget skulle leva kvar och att framtiden därmed var tryggad. Det negativa var, att den uppskruvade arbetstakten baserad på ackord gav många anställda belastnings- och förslitningsskador. Arbetet var också enformigt och tråkigt. Företaget satsade vare sig på personlig utveckling eller på åtgärder för att komma tillrätta med risken för skador av de enahanda arbetsmomenten. Många anställda nonchalerade också varningarna. Om Horn och Thorn berättas i ett meddelande från Östergötlands Museum (Gumaelius, 1993). Nedläggningen av verksamheten försatte många hornsbor i ett slags chocktillstånd, som temporärt mildrades när rykten om en ersättningsindustri kom på tal. Att Thorn skulle komma att läggas ner trodde uppenbarligen få. Man hade ju givit allt för jobbet och företaget. Många förlitar sig, än i dag, på att samhället kommunen ska skapa trygga ersättningsjobb. Bygg- och byggmaterialföretag som Rimab i Rimforsa och Gustafssons Järnhandel i Kisa drabbades av det minskade av byggandet under 1990-talet och lades ner, men cirka 70 småföretag inom byggbranschen, registrerade i kommunens företagskatalog från år 1998, arbetar med service, reparationer och omoch tillbyggnader. Större entreprenader har, förutom kvarteret Hästen i Kisa, inte utlysts i kommunen under de senaste tio åren. Att satsa på små företag kan vara bästa sättet att bedriva närings- och sysselsättningspolitik i kommunen. Lätt att säga, men svårt att göra när ett personalstort företag beslutar att minska driften, lägga ner eller flytta. Konjunkturer och marknader besitter krafter som en kommun inte har kunskap om och möjlighet att styra. Den lagliga befogenheten är också begränsad. Dessutom fattas besluten om de större företagens framtid oftast långt utanför kommunens gränser varför känsla för och vilja att verka i Kinda saknas. Modern datateknik har introducerats i flertalet av i kommunen verksamma förtag, såväl i administration som produktion. Kommunen har en egen dataavdelning som betjänar de kommunala förvaltningarna via ett s.k. stadsnät, utbyggda kablar i de tre tätorterna sammankopplade med ett radiolänksystem. Kinda hänger med i utvecklingen, men har som företagsetableringar, förutom Rimaster, inte fått del av den expansiva utvecklingen som skett på Mjärdeviområdet i Linköping trots att många som arbetar där bor i kommunen, särskilt i Rimforsa. Avknoppning från ett gammalt företag till ett nytt är geografiskt sett 26

27 begränsad. 23 Längre än till Mjärdevi räcker inte avknoppningen från universitetet. Det finns inga tecken i Kinda på att ett utbyggt datanät, med s.k. bredbandsteknik, kommer att göra gemensamma, sammanhållna arbetsplatser överflödiga. Att sitta hemma och arbeta har, inte annat än i undantagsfall, ersatt den sociala gemenskap och kreativitet som en gemensam arbetsplats skapar. Under 1900-talet har axeln Norrköping Linköping successivt stärkt sin roll som regionens kraftpool. Norrköping har utvecklats till ett kunskaps- och servicesamhälle men Norrköping påverkar inte direkt förhållandena i Kinda. Därtill är avståndet för stort. Om kommunerna i länet rangordnas efter befolkningsstorlek och markeras i ett diagram kan förändringen i rangordning iakttas då en längre tidsperiod studeras. I nedanstående rank-size-rule-diagram visas storleken under åren 1975, 1985 och Skillnaden mellan olika år är inte så stor, men det framgår att Linköping gått om Norrköping som största kommun. Vadstena har tillkommit, vilket innebär att Motala minskat, men behåller sin position. Söderköping rycker fram från 8:e till 6:e plats. 23 I ett tv-inslag på Östnytt den 30 jan angavs att antalet sysselsatta på Mjärdeviområdet i Linköping ökar med ca 200 per år. 27

28 Figur 6. Rank-size-rule-diagram över Östergötland åren 1975, 1985, 1995 Utlokaliseringen av statliga verk var, som nämnts, en viktig regionalpolitisk satsning. Än viktigare var grundandet av universitetet år Linköping som Östgötaregionens administrativa centrum, började då växa kraftigt Universitetet satsade bl.a. på datateknik och datalogi. Den datatekniska avknoppningen, som tog sin början drygt tio år senare, har på Mjärdeviområdet skapat ett slags Silicon Valley och givit en ytterligare förstärkning åt Linköping som regionens kärna. Nedläggningen av Linköpings garnison har inte utvärderats ur sysselsättningssynpunkt. Hittills förefaller de som då friställdes i huvudsak fått nya arbeten. Några har bytt bostadsort. Några har fått arbete i Kinda. 28

29 Östgöta Correspondenten har två gånger per år särskilda bilagor 24 som speglar företagandet i länet. På hösten redovisas de största företagen, på våren alla de företag som har modern informationsteknik som bas för sin verksamhet. Sedan hösten 1999 baseras listorna på antal anställda. Tidigare låg företagens omsättning som grund för redovisningen. Den s.k. störstalistan har presenterats sedan Redovisningarna avser året före publiceringsåret. Tabell 1. Störstalistan, rangordningen mellan de största företagen i Östergötland Företag Saab-Scania Samhall AB IFS Elektrolux AB Holmens papper Luftfartsverket BT-Industries Odal ekon fören AB LE Lundberg Östg Stadshypotek Konsum Öst Cloetta ABB Stal Arla Food AB Not: För år bygger listan på företagens omsättning, för år bygger listan på antal anställda Tabell 2. Företag i Kinda (i storleksordning i Östergötland) Företag Finess AB Stiftelsen Kindahus Kinda Sparbank BTT-Plåt Rimaster Not 1: För år bygger listan på företagens omsättning, från år 1999 bygger listan på antal anställda. Not 2: Hösten år 2000 redovisades: Rimaster nr 19, Södra Timber nr 46, Finess nr 58. Av de tolv största företagen i länet är ett lokaliserat till vardera Mjölby och Finspång, övriga finns i Norrköping och Linköping. Listan blir oegentlig då flera 24 Affärs Correspondenten, störstalistan september

30 stora företag, som Saab, Elektrolux och Ericson, med dotterbolag, inte finns med. Det framgår emellertid att centrala Östergötlands dominans på arbetsmarknaden i länet är stor. Det är svårt att göra jämförelser med omsättningen som mått mellan företag i olika branscher och med olika verksamheter. Personalstyrka är ett lämpligare mått om den regionala påverkan ska speglas. Hög omsättning kan skapa makt att styra, exempelvis underleverantörer och finansiella transaktioner vilket dock inte behöver beröra regionen. Företag med många anställda har, genom sin storlek, möjlighet att påverka beslutsfattare via den opinion som de anställda kan skapa. Enmans- och småföretag har inte den möjligheten. Rimaster är Kindas personalstörsta företag. Bolaget har vuxit starkt under de senaste åren. Den 24 maj 2000 invigde landshövdingen företagets nya lokaler. Man hade då ca 300 anställda, hundra fler än Finess Pappersbruk och mer än dubbelt så många som Kindasågen. Stiftelsen Kindahus och Kinda Sparbank fanns med på Correns lista när den baserades på omsättningen, men ej antalet anställda. Båda företagen har omkring 20 anställda. På våren har AffärsCorren redovisat var dataföretagen i länet finns. I april 1995 presenterades 376 IT-företag i Linköping och i västra länsdelen. År 1997 hade antalet ökat till 426. Året därpå ingick hela Östergötland i presentationen varvid antalet IT-företag i länet redovisades till 566. Våren år 2000 var antalet 645. Huvuddelen fanns och finns i Linköping, där det finns det slag av gravitationskraft som suger nya företag till de gamla och håller avknoppade företag i geografisk närhet till de redan etablerade. Lokalisering av nya företag avgörs ofta av varifrån avknoppningen sker (universitetet), närhet till andra IT- och dataföretag (kolleger och konkurrenter), möjligheter att få statliga och kommunala subsidier samt i fjärde hand företagarens bostadsort och vilja/icke vilja att flytta. De s.k. kunskapsföretagen (konsulter, IT-utvecklare) är lokaliserade till Östergötlands centrala bälte, utefter E4 och stambanan. Linköping dominerar genom att avknoppningar skett från universitetet, Saab Aerospace, Universitetssjukhuset och de stora arbetsplatserna Nokia och Ericson. Våren år 2000 ingick 99 nya företag sedan förra årets redovisning. Tillväxten i randkommunerna Kinda, Finspång, Valdemarsvik, Ydre och Ödeshög har varit liten, trots goda fysiska förbindelser. De små orterna i randkommunerna förblir perifera delar av regionen. Linköpings (lokala) arbetsmarknadsregion har, under de senaste åren, förstärkt sin dominans och styrka. Den lokala arbetsmarknadsregionens kärna i Linköping blir allt tätare. Utvecklingen är där positiv. För närmare studium av 30

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande.

Kvinnor och män i Östergötland. Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Kvinnor och män i Östergötland Könsuppdelad statistik om politisk makt, arbetsmarknad och företagande. Vikten av fakta och statistik En könssegregerad arbetsmarknad vad får det för konsekvenser för den

Läs mer

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl

Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Rapport 2006:18 Arkeologisk utredning etapp 1 Bredbandsutbyggnad i områdena Finspång - Rejmyre och Ljusfallshammar - Grytgöl Hällestad, Regna, Skedevi och Risinge socknar Finspångs kommun Östergötlands

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008

Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:16 Antalet förvärvsarbetande ökade även 2008 Antalet förvärvsarbetande fortsatte att öka i Linköping också under 2008. Lågkonjunkturen hade inte börjat slå igenom

Läs mer

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland

Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland 1(8) Landstingsstyrelsen Förändring av det regionala utvecklingsansvaret i Östergötland Inledning Regionfrågan har diskuterats under lång tid i Sverige och i Östergötland. I mars 2008 undertecknade partidistrikten

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun

19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun 212-8-24 FOKUS: STATISTIK Arbetspendling 21 19 procent av de förvärvsarbetande Norrköpingsborna pendlade till arbete i annan kommun Medianinkomsten för en person som arbetspendlade till annan kommun var

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN

FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAPPORT 2015:2 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING FJÄRRVÄRME I UVEDALSGATAN RAÄ 156 M FL UVEDALSGATAN M FL LANDERYDS SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN ERIKA RÄF Fjärrvärme i Uvedalsgatan Innehåll Sammanfattning.........................................................

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation

Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Sida 1 av 10 Polisregion Nord Insynsrådet Polisregion Nord Viktiga synpunkter på polisens nya organisation Farhågor inför framtiden, förslag och metod för dimensionering Den polisorganisation som nu är

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Ale vision 2025 Lätt att leva

Ale vision 2025 Lätt att leva Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att

Läs mer

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030

Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Det goda livet finns i Norrköping EN VISION FÖR 2030 Diarienummer: KS-504/2008 I Norrköping finns det goda livet. Här finns möjligheter till ett berikande liv för människor i alla åldrar med möjligheter

Läs mer

Länsrättsutredningen

Länsrättsutredningen Kommunstyrelsen 2008-09-15 197 305 Arbets- och personalutskottet 2008-08-11 173 427 Dnr 08.391 11 septks14 Länsrättsutredningen Bilaga: Sammanfattning Ärendebeskrivning Luleå kommun har inbjudits att lämna

Läs mer

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012

Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011. MalmöLundregionen. Augusti 2012 Befolkning, arbetsmarknad och bostadsbyggande i MalmöLundregionen 2000-2011 MalmöLundregionen Augusti 2012 Rapporten är framtagen av Avdelningen för samhällsplanering, stadskontoret, Malmö stad Innehållsförteckning

Läs mer

BostadStorstad Q3 2015

BostadStorstad Q3 2015 Oktober 2015 Per Tryding BostadStorstad Q3 2015 - Lägenhetsboom i Skåne, stabilt i Stockholm BostadStorstad är Handelskammarens nya index över utvecklingen på bostadsmarknaden i Sveriges tre storstadsområden.

Läs mer

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige

Kvartal 1 2006. Manpower Arbetsmarknadsbarometer. Manpower Employment Outlook Survey Sverige Kvartal 1 26 Manpower Arbetsmarknadsbarometer Manpower Employment Outlook Survey Sverige Manpower Employment Outlook Survey Sverige Innehåll Sverige 3 Regionala jämförelser Branschjämförelser Globalt 8

Läs mer

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan

Byalag och Bredband. En fråga om samverkan på många plan Byalag och Bredband En fråga om samverkan på många plan Bredband till alla Det övergripande syftet med den svenska bredbandspolitiken har varit att Sverige som första land ska bli ett informationssamhälle

Läs mer

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge

KÄVLINGE KOMMUN. VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge VFT045 Fastighetsekonomi Handledare: Ingemar Bengtsson Anders Silverbåge KÄVLINGE KOMMUN Grupp 5 Elin Djus Sema Kadir Andreas Kirkby Peter Johansson Jacob Thörnblad Sammanfattning Befolkningen i Kävlinge

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 FS 2013:8 2013-12-11 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2012 Antalet sysselsatta Norrköpingsbor ökade under år 2012 med 750 personer och uppgick till 60 090 personer. Förvärvsfrekvensen

Läs mer

Inkomstprövning av rätten till äldreoch handikappomsorg

Inkomstprövning av rätten till äldreoch handikappomsorg RAPPORT 2003: 6 Inkomstprövning av rätten till äldreoch handikappomsorg Sociala enheten 2003-04-22 LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Sociala enheten sid 1 (4) 701-11273-2002 FÖRORD Enligt regeringens regleringsbrev

Läs mer

Invandring och befolkningsutveckling

Invandring och befolkningsutveckling Invandring och befolkningsutveckling JAN EKBERG De flesta som invandrat till Sverige har kommit hit som vuxna, i arbetsför och barnafödande åldrar och därmed bidragit till ett befolkningstillskott på sikt.

Läs mer

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,

Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli

Läs mer

Statistikinfo 2013:09

Statistikinfo 2013:09 Statistikinfo 213:9 Flyttning till, från och inom Linköpings kommun 212 År 212 var det 511 fler som flyttade till än från Linköpings kommun Det positiva flyttningsnettot 212 berodde helt på inflyttning

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013

ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 ÖstgötaTrafikens undersökningar 2013 Kundundersökning Målgrupp: ca 36.000 Mina sidor medlemmar Svar: ca 7.600 (21%) Datainsamling: 4 maj 1 juni 2012 Marknadsundersökning Målgrupp: 4.000 medlemmar i CMA

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog

Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Stefan Dahlskog BESLUTSUNDERLAG Ledningsstaben 2015-03-24 Dnr: TS 2015-112 Trafik- och samhällsplaneringsnämden Remissvar förslag till Funktionellt prioriterat vägnät Region Östergötland har, har i egenskap av länsplaneupprättare,

Läs mer

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder

Sverigebygget. 150 000 100 000 nya bostäder Sverigebygget 150 000 100 000 nya bostäder Nya Moderaterna vill nå 150 000 nya bostäder Nya Moderaterna presenterar i dag ytterligare åtgärder för mer och snabbare bostadsbyggande. Vi vill öka tillgången

Läs mer

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län

Generationsväxlingen. arbetskraftens förändring per län Generationsväxlingen arbetskraftens förändring per län Text och underlag: Bo Gustavsson, Torbjörn Israelsson, Bitte Lyrén, Marwin Nilsson, Peter Nofors, Anders Pekkari och Tord Strannefors. Redigering:

Läs mer

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011)

Skolverkets förslag till nya ämnesplaner för gymnasieskolan (GY 2011) 2010-06-28 Till SKOLVERKET FI Dnr 10-871 Respektive kontaktpersoner för ämnesplaner: e-post: sa.gy2011@skolverket.se Johan Linder e-post: na.gy2011@skolverket.se Johan Börjesson e-post: es.gy2011@skolverket.se

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer

Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Centrum för lokal utveckling och social ekonomi i Örebro län. Stöd och rådgivning för sociala innovationer Sammanfattning av Förstudie 1 www.orebroll.se Post Box 1613, 701 16 Örebro Besök Eklundavägen

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Frågor och svar Region i Örebro län

Frågor och svar Region i Örebro län Projekt Region 2015 Frågor och svar Region i Örebro län Vad är poängen med att bilda en region inom Örebro län? Erfarenheter från tidigare regionbildningar i Sverige visar bland annat på följande positiva

Läs mer

Grön IT-lots förstudie

Grön IT-lots förstudie Grön IT-lots förstudie Foto G Almesåker Gunilla Almesåker Christer Svensson 10-11-20 Page 1 Projektdeltagare Professor Sture Hägglund, IDA, LiU, adm. ansvarig Civ. ing. Gunilla Almesåker, projektledare

Läs mer

Socioekonomi och tandhälsa

Socioekonomi och tandhälsa Socioekonomi och tandhälsa hos barn och ungdomar i Östergötland 2012 Folkhälsocentrum Linköping oktober 2013 Kerstin Aronsson Elin Mako www.lio.se/fhc Inneha llsfo rteckning Inledning... 2 Bakgrund...

Läs mer

Regional cykelstrategi

Regional cykelstrategi Regional cykelstrategi SATSA II VÄLKOMNA! Agenda 08:30 Inledning Kort uppdatering Nuläge 2012 i länet Trafikverket och Stockholms stad 09:00 Cykel till och på kollektivtrafik - Pelle Envall 09:45 Regionala

Läs mer

Kommunanalys Kristianstad

Kommunanalys Kristianstad Kommunanalys Kristianstad Grupp 3 VFT045 Almqvist, Ulrika Borkmann Lousdal, Søren Isacsson, Henrik Magnusson, Gustav Nyström, Johanna Allmänt Kristianstad kommun hade 77 245 invånare år 2007 varav ca 38

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

5. Befolkning, bostäder och näringsliv

5. Befolkning, bostäder och näringsliv 5. Nationella mål Det här kapitlet berör det andra folkhälsomålet Ekonomiska och sociala förutsättningar. Ekonomisk och social trygghet är en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan.

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut.

0 i' ' : 2014-01- 21. Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma aktualitet och användbarhet (KSKF/2013:491) Beslut. Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen Protokollsutdrag Sammanträdesdatum 2014-01-14 Ankom Stockholms läns landsting 2014-01- 21 Dnr., 0 i' ' : Sida 1(2) 24 Yttrande över RUFS 2010 - Underlag för att bedöma

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr

Flyingebygden ett Öresund i miniatyr Flyingebygden ett Öresund i miniatyr 2003-01-01 av Gunnar Petersson, ordförande Flyinge Utveckling www.flyinge.nu Sammanfattning Föreningen Flyinge Utveckling (FU) vill skapa en väl integrerad bygd inom

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015.

Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. FS 2014:10 2014-12-19 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatten 2015 Den totala kommunalskatten i Norrköping är oförändrad år 2015. Norrköping på 64:e plats av 290 kommuner. Den nya organisationen Region Östergötland,

Läs mer

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR

REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 1(115) REGIONALT TRAFIKFÖRSÖRJNINGSPROGRAM FÖR ÖSTERGÖTLAND 2012-2020 BILAGA 2 STRÅK- OCH OMRÅDESBESKRIVNINGAR 2(115) Innehållsförteckning 1 Regionala stråk... 3 1.1 Finspång-Linköping... 3 1.2 Finspång-Norrköping...

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

Bokslut Befolkning 2014

Bokslut Befolkning 2014 Bokslut Befolkning 2014 Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-06-30 1.0 Maria Kronogård och Necmi Ingegül Stadskontoret Avdelningen för samhällsplanering Sammanfattning

Läs mer

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD

DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAPPORT 2015:36 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING DRÄNERING OCH DAGVATTENLEDNINGAR VID LILLA STENHUSET PÅ TUNA KUNGSGÅRD RAÄ 182:1 TUNA KUNGSGÅRD RYSTAD SOCKEN LINKÖPINGS KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN FREDRIK SAMUELSSON

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast

Fritidshuset 2014. - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast Fritidshuset 2014 - Hellre fritidshus än husvagn eller båt - Modern standard och nära vatten - Östersjööarna populärast FRITIDSHUSET 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 16 APRIL 2014 Fritidshuset 2014 Fritidshusen

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning

Befolkningsprognos för åren 2013-2017. Kommunprognos. Sammanfattning 1(7) Befolkningsprognos för åren 2013-2017 Kommunprognos Sammanfattning Prognosen antar att de tre senaste årens mönster kan vara vägledande för hur utvecklingen blir de fem kommande åren. Befolkningsprognosen

Läs mer

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb

Vagnhall vid Finspångs Golfklubb Rapport 2008:55 Arkeologisk förundersökning Vagnhall vid Finspångs Golfklubb RAÄ 30 Viberga 4:4 Risinge socken Finspångs kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Mats Magnusson Ö S T E R G Ö T L A

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor

Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor NLC En politiskt oberoende ideell förening för näringslivet i Lysekil Samarbete med kommunen Driver infrastruktur- och näringslivsfrågor Ledstjärna: Den positiva attityden! Tillsammans kan vi! NLC anser

Läs mer

Kommunens arbete med EU-projekt

Kommunens arbete med EU-projekt www.pwc.se Förstudie Tobias Bjöörn, Certifierad kommunal revisor Tilda Lindell 22 maj 24 Kommunens arbete med EUprojekt Trosa kommun Förstudie kommunens arbete med EUprojekt 22 maj 24 Förstudie kommunens

Läs mer

Stark utveckling för skogspriser i Götaland

Stark utveckling för skogspriser i Götaland Pressmeddelande 040907 Ny statistik från LRF Konsult: Stark utveckling för skogspriser i Götaland Efter att i flera år ha legat en bra bit över riksgenomsnittet, ökar nu skogspriserna ytterligare för södra

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

Vindkraftverket som behövde en elkabel

Vindkraftverket som behövde en elkabel Rapport 2008:34 Arkeologisk förundersökning Vindkraftverket som behövde en elkabel Invid bl a RAÄ 74 Hovgården 1:5 Hovs socken Vadstena kommun Östergötlands län Viktoria Björkhager Fredrik Samuelsson Ö

Läs mer

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130

Resvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor. Europaresan Arbetsbeskrivning: Eleverna kommer att genomföra en resa genom minst fyra av Europas länder. Eleverna ska ta

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04

Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 2014-06-04 Över 5 miljoner människor i jobb år 2020 Sverige byggs starkt genom fler i arbete. När fler arbetar kan vi fortsätta lägga grund för och värna allt det

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

Fackliga aktiviteter

Fackliga aktiviteter Kapitel 4 Fackliga aktiviteter Inledning Åren 2000 och 2001 var i genomsnitt 58 procent av befolkningen i åldrarna mellan 16 och 84 år, ungefär 4 miljoner personer, medlemmar i någon facklig organisation

Läs mer

Norrköping i siffror 2013

Norrköping i siffror 2013 Norrköping i siffror 2013 Innehållsförteckning Norrköpings kommun sid Färgstarka Norrköping 4-5 Folkmängd och befolkningsförändringar 6-7 Befolkningsstruktur 8-9 Förvärvsarbete och arbetstillfällen 10-11

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden

Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sida 1 av 5 YTTRANDE 2015-06-02 SOU 2015:7 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2015:7 Krav på privata aktörer i välfärden Sveriges Elevkårer lämnar härmed ett yttrande över betänkande

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:4

Policy Brief Nummer 2014:4 Policy Brief Nummer 2014:4 Innovationer på landet behövs särskilt stöd? Kunskapsöverföring och innovationer är ett fokusområde i det nya landsbygdsprogrammet. Men frågan är om det behövs speciella stöd

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013

Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 FS 2014:8 2014-12-08 FOKUS: STATISTIK Arbetsmarknadsstatistik för Norrköping 2013 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2013 med 730 personer till 60 820. Antalet arbetstillfällen i kommunen

Läs mer

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006

Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Uppföljning ur ett befolkningsoch behovsperspektiv. Rapport 2006 Avsnitt 1 Projektgrupp: Mats Lundborg (sammank) Ingrid Nielsen Stefan Svallhage Britt-Louise Hansson Hans Sundsten Nils Larsson Thor Lithman

Läs mer

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00

Dagordning 20/8. Kl 08.30 10.00 Kl 08.30 10.00 Dagordning 20/8 Inledning bakgrund presentation Genomgång av nätverkets och vars och ens/varje verksamhets uppdrag 10.00 10.20 Fika 10.20 12.30 Idéer om nya former och arenor för föräldrastöd

Läs mer

Östersund (säte) Stockholm Utlandskontor Washington Bryssel Tel: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01 Tel: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 02

Östersund (säte) Stockholm Utlandskontor Washington Bryssel Tel: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01 Tel: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 02 REMISSVAR 1 (5) Ert datum Er ref 2009-12-16 Fi2009/5948 Ulf Tynelius 010-4474457 ulf.tynelius@tillvaxtverket.se Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 STOCKHOLM Ang Folkbokföringsutredningens

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Studie över utbudet av tandvård i Östergötland

Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Studie över utbudet av tandvård i Östergötland Rapport 2013 - Tandvårdsgruppen, Landstinget i Östergötland www.lio.se 1. SAMMANFATTNING Landstinget har ansvar för planeringen av all tandvård inom landstingsområdet.

Läs mer

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen!

Ortsutveckling Skebokvarn. Stormöte. 16 april 2012. Välkommen! Ortsutveckling Skebokvarn Stormöte 16 april 2012 Välkommen! Kvällens program 19.00 Välkommen och hur kom vi hit? 19.10 Rapport från arbetsgrupperna - 10 minuter per grupp 19.45 Fika och besök i arbetsgrupperna

Läs mer