Litteratur och kritik m.m. Fornvännen 1964, s , , , , Ingår

Transkript

1 Litteratur och kritik m.m. Fornvännen 1964, s , , , , Ingår i: samla.raa.se

2 AKTUELLT NOTES AND REVIEWS i Stockholms och Rosersbergs slott. Utställningsmaterialet var flödande rikt, särskilt gällde detla de italienska och franska delarna av utställningen liksom åtskilliga av de östeuropeiska staternas bidrag, och visade klart det stora intresse som råder för kulturminnesvårdsproblem och den allt starkare känsla av ansvar för de moument från alla epoker av mänsklighetens historia som bevarats till våra dagar. Man kunde inte utan avundsjuka konstatera att de summor som i åtskilliga länder, inle minst i Östeuropa, anslås för konserverings- och iståndsätlningsarbeten på äldre byggnader och miljöer liksom för omsorgsfulla undersökningar av material och metoder, är betydande och medger en grundlighet och omsorg i arbetena som vi tyvärr hittills alltför sällan har haft möjlighet att nå upp till. NOTES AND REVIEWS On the method of manufaduriny the tortoise brooches. A replg. Inger Zachrisson answers the criticism made by Andreas Oldeberg in the first 1963 number of this journal of her papers in Tor 1960 and 1962 on the manufacture of Viking tortoise brooches. Zachrisson maintains that Oldeberg does not clearly distinguish the technical terms and does not keep to unambiguous definitions of concepfs. Oldeberg does not interpret praetically and realistically certain features of casting technique which can be observed on the bronze ornaments preserved. He tries to explain away the unmistakable traces of casting in parted moulds displayed by the incomplete bronze objects. As regards the method described, he questions whether the layer of clay inserted in the lower half of the mould in order to match the thickness of the material in the finished metal brooch can be removed without damaging the negative pattern of the mould. However, repeated tests have always been successful in Zachrissons hands. The occurrence of fabric impressions at the back of a large number of bronze objects is for Oldeberg a "not always... easy problem" and he offers several theoretical interpretations. When the impressions are given a conceivable and practicable explanation. il is not convincing. The broad bow in the Gotland pins from the early Iron Age. E. Nylén discusses the broad bow in the crop-necked pins of Gotland. This is a local characteristic, the origin of which has long been the subject of discussion. It occurs in most but not all crop-necked pins found on the island. Thus two pins of the same type may be found in the same grave, one with and the other without a broad bow. 2 A certain (perhaps late) type of bronze- pin has no broad bow at all. 3 The early pins, several of which may rather he designated swan-neck pins than crop-necked pins, have broad bows in mosl cases, however. The origin of this Golland peculiarity in a generally diffused main type of pins in the early Iron Age and the transition period between the Bronze 63

3 NOTES AND REVIEWS and the Iron Ages may, as Professor Mårten Stenberger has suggested, be seen in certain north-east German and Polish fibulas, the broadened bows of which may be supposed to have been transformed into the broad bows of the Golland pins. 1 Probable examples of such an interaction can also be given (Figs. 3 and 4). A find which would seem to confirm the correctness of this theory has recently been made in south-western Poland. 8 In a disturbed dwelling-site layer here a pin was found which resembles a Gotland crop-necked pin so closely as regards ornamentation and other delails that a relationship is inescapable (Figs. 1 and 2). Here we have once more a clear indication of the geographical direction or rather of one of the main directions of Gotland's cultural relations in this period, an indication still more manifest when we know that the skeleton graves on the island have counterparts with similar conditions in these districts. The Oder region, which is concemed here, is also of importance for lhe periods of Gotland's pre-history immediately following. Origin and development of a group of pendants from the Vendel and Viking periods on Gotland. B. Nerman desires to show that such simple, almost longitudinally rhombic pendants of thin bronze plate with hole ornamentation as Fig. 1 lea 650 to ca 700 A.D.) were developed through pendants with more massive heads like Fig. 2 (towards 700 A.D.) into moulded pendants, which, like Fig. 3. could still have geometrical ornamentation (ca 700 to ca 750 A.D.) but laler. like Fig. 4, were provided with Carolingian ornamentation (ca 750 to ca 800 A.D.). The last-mentioned type gave rise in its turn to the pendants fitted with silver plates, inlaid as a rule with niello, in the form of a stylized male figure like Fig. 5 (ca 800 or the beginning of the 9th century) and Fig. 6 (loth century), these probably being pagan copies of a Christ figure. General plan for Strängnäs. E. Bohrn introduces a recently presented general plan for the little town of Strängnäs in the Swedish province of Södermanland. This plan has been drawn up by Mr. Frej Klemming, the architect. One of its leading features is the endeavour to protect and preserve the character of the town and its old houses. A particularly important matter is that the large amount of through traffic will be by-passed. Svenska Fornminnesföreningen A report on the activities of the Swedish Archeological Association in Svenska Arkeologiska Samfundet An account of the activities of the Swedish Archeological Society in New». Items is given about certain business dealt with at the meetings of the Royail Academy of Letters, History and Antiquities; certain grants to the Academy; acquisitions of certain properties for the Academy; restoration of churches and profane buildings; textile exhibition in Upsala Cathédral; and, finally. International congress of historical monuments and sites. 64

4 AKTUELLT NOTES AND REVIEWS lades driften ned. Från brukstiden kvarstår nu dels den stora smedjan från 1790-talet, dels den mindre s. k. Dahlgrenssmcdjan, byggd omkring 1850 och med hjulhus bevarat, dels vissa uthus och bodar. Byggnaderna är delvis förfallna, dock icke värre än det har bedömts möjligt att i stora drag återställa miljön. Tack vara visat intresse och tillmötesgående från Arbetsmarknadsstyrelsen har i dagarna restaureringsåtgärder kunnat påbörjas som beredskapsarbete. Vid yttre renoveringsarbeten på Arby slott i Rasbokils socken har partier av den ursprungliga putsen från 1600-talet kunnat studeras. Den har varit överstruken med ljus kalkfärg. Denna färg har återställts på fasaderna, och portalen har genom Riksantikvarieämbetets försorg restaurerats och fått sina vapenbilder äleruppmålade i färg. NOTES AND REVIEWS 77ie fragments of rune-stones at Hagby in the parish of Täby, Uppland. Ii. Westlund comments on nine loosc fragments of rune-stones at the Hagby farm in lhe parish of Täby, Uppland. They were found on the site of the former Lissby farm. In Upplands runinskrifter I, 1940, the fragments were numbered with six different numbers, thus: U155 A-C, U156 A, B and U157 A-D. On doser examination, however, it appears that only two of the nine fragments, viz. U156 A and U157 A, can be kept separate from the rest, which all belong to the same rune-stone. With the exception of U156 B they can all be fitted together (see Fig. 1). The seven parts form a stone with an almost complete runic- inscription (see Fig. 2). The text reads: "Sven and Ulv had these stones raised to the memory of their brothers. They were the sons of örn and Ragnfrid." Together with U153, this stone forms a double monument, raised by Sven and Ulv lo lhe memory of their brothers, Halvdan and Gunnar. News. Items of information are given about temporary cxhibilions at the Museum of National Antiquities; excavations and finds; excavations in towns; lhe putting of ancient monuments into order; the investigation of the ruined church of St. Lars at Visby; the taking of moulds from sculptures in Gotland churches; the restoration of churches; and, finally. the putting of secular buildings inlo order. 160

5 LITTERATUR OCH KRITIK R. J. Forbes, Studies in ancient Technology, vol. VIII IX, E. J. Brill. Leiden sid., 46 ill s., 48 ill. Nu föreliggande volymer utgöra en omstöpinng och en utökad omarbetning av författarens 1950 utgivna arbete "Metallurgy in Antiquity" med hänsyn tagen till de specialarbeten i ämnet, som utkommit under de senaste åren. Det bör framhållas, att Forbes i första hand behandlar de klassiska högkulturerna inom Medlehavsområdet men gör jämförelser med vissa nutida primitiva kulturer i Afrika och Asien samt även drar en del paralleller med det förhistoriska Europa. I volym VIII lämnar sålunda författaren i ett första kapitel en översikt över metallurgins utveckling. Han redogör härvidlag för skillnaden mellan den traditionella och arkeologiska metallåldern, och han skildrar metallurgiens olika stadier i gamla världen, i Afrika och i nya världen. Han försöker ge en definition av begreppet kopparålder och lämnar besked om forskningens nuvarande uppfattning om var den plats var belägen inom den gamla världen, där den tidigaste metallurgiska utvecklingen kunde tänkas ha ägt rum, saml om denna utvecklings olika faser. Därefter kommer ett kapitel som behandlar fornsaksmaterialels rengöring samt söndriga artefakters eventuella restaurering och återställande i sitt ursprungliga skick. Författaren poängterar här nödvändigheten av att med de mordernaste till buds stående hjälpmedel undersöka fornsakerna med hänsyn till deras struktur och sammansättning. I nästa kapitel berör Forbes den forntida smedens sociala och religiösa status under olika skeden och den utveckling, som smedens yrke genomlevt, från det äldsta primitiva stadiet med förhållandevis enkla redskap till det yngsta med dess mera specialiserade verktygsbeslånd. Författaren behandlar vidare de verktyg och metoder, som kommo till användning inom det tidigaste metallurgiska skedet. I övriga kapitel i nämnda volym diskuteras fyndigheterna och utvinningen av guld, silver och bly inom den gamla världen samt produktionen av mässing eller rättare sagt mer eller mindre zinkhaltiga kopparlegeringar. I volym IX utreder författaren i första kapitlet de olika faserna av den äldsta kopparns uppträdande och utvinning i gamla och nya världen och redogör för de olika kopparfyndigheler, som torde ha utnyttjats under antiken. Med åberopande av utsagor av såväl de klassiska författarna, som av senare dylika såsom Theophilus, Agricola och Biringuccio försöker Forbes ge en bild av den besvärliga proceduren alt smälta kopparn ur de olika malmerna, d. v. s. oxid-, karbonaf-silikat- och sulfidmalmer. Han ger vidare en överblick över vissa i kopparn ingående karaktäristiska orenheter, som 217

6 LITTERATUR OCH KRITIK skulle kunna göra det möjligt att härleda koppar av ett bestämt slag till vissa fyndigheter. Han uttalar sig också om kopparna nomenklatur. I ett annat kapitel redogöres för tenn, brons, antimon och arsenik. Sålunda bcskrivcs de olika tennmalmernas beskaffenhet ocli deras förekomst samt smältningen och raffineringen av tenn. I samband härmed behandlas uppkomsten av den egentliga bronsen, d. v. s. den avsiktliga legeringen av koppar och tenn samt antimon och arsenikbronser, bestående av koppar, som blivit starkt förorenad av antimon och arsenik. I sista kapitlet berättar Forbes om järnets äldsta historia. Han ger besked om de olika järnmalmernas beskaffenhet och deras förekomst. Vidare redogöres för de metoder de gamla järnsmederna tillämpade samt de verktyg och smältugnar, vilka kommo till användning. Därefter skildras meleoritjärnet och utvecklingen av järnets metallurgi i Erämre och Bortre Orienten samt i Afrika. Förfallaren redogör för vad de antika auktorerna haft alt säga om järnet och berättar om de olika järnmalmernas förekomst. Fränsett det celesla järnet, som mycket tidigt väckl en viss uppmärksamhet på skilda håll och icke minst i Egypten, men, som troligen icke spelat någon roll för utvecklingen i stort, så har möjligen den starkt järnhaltiga magnelitmalmen i Armenien och Egypten på ett relativt tidigt stadium, ca f. Kr. bearbetats i samband med guldutvinningen. De erhållna järnmängderna torde dock ha varit av ringa omfattning och använts endast för smycken. Den järnmalm, som senare kom att bliva n\ betydelse och som fick en mera vidsträckt användning var enligt Forbes sjöoch myrmalmerna i Mindre Asien, närmast i Kappadocien. Framställningen av det äldsla stålet synes författaren vilja förlägga lill Indien. Det har i Centralindien funnits stålade vapen i gravar från 7:de och 6:e århundradena f. Kr., och under 200-lalel f. Kr. synes export av stål i form av små tackor ha ägt rum från Indien både norrut och västerut. Forbes tänker sig denna ståltillverkning som en slags degelprocess, d. v. s. man smälte kolfattigt och kolrikt järn tillsammans under lufttillförsel genom bläsler. 1 Europa blev del senare brukligt atl frambringa stål genom alt tillföra kol lill kolfattigt smidbart järn, som var den vanligaste produkten vid järntillverkningen. Författaren behandlar också järnets nomenklatur. Beträffande den äldsta kopparns historia vidhåller Forbes sin tidigare framförda kritik av Witter, då denne med stöd av ett mycket stort anlal analyser av främst mellaneuropeiska malmer och föremål vill göra gällande, att en självständig utvinning av koppar ägt rum i Mellaneuropa relativt tidigt, sålunda redan omkring 2000 f. Kr. Forbes menar nämligen, att kännedomen om kopparn och konsten att utvinna densamma kommit från Främre Orienten, närmast från bergsområdena i Armenien. Transkaukasien och Persien. Detta kan givetvis sägas. Det är ganska troligt alt kunskapen om kopparn kommit till Europa genom införda orientaliska kopparföremål, eftersom kopparn i Orienten varit känd flera årtusenden tidigare än i Europa. Detta behöver emellertid inte innebära, att konsten att utvinna metallen också kommit från Orienten. Likaväl som en gång en självständig kopparutvinning ägt rum därstädes kan cn dylik ha skett i Europa, om förutsättningar därför 218

7 LITTERATUR OCH KRITIK funnits, vilket Witter synes ha kunnat visa. Vi vela, alt gedigen koppar uppträder i Främre Orienten redan omkring 5000 f. Kr. och föremål av smäll koppar lär ha förekommit därstädes på olika platser, t. ex. i Palestina i lager tillhörande tiden omkring 4000 f. Kr. Vi veta likaledes, att centra för en Utvecklad kopparindustri med nära tillgång till kopparmalmer existerat omkring år 3000 f. Kr. på flera platser t. ex. i Mesopotamien, Palestina Syrien, Kuban, Armenien, Tröja, på Cycladerna och Kreta samt i Egypten omkring år 3000 f. Kr. Specialforskarna äro emellertid av olika mening rörande självständigheten av kopparns metallurgi inom dessa områden. Hela detta frågekomplex rörande självständighet contra impulser är ett synnerligen viktigt problem, nun jag anser alt full klarhet icke kan erhållas, förrän lika grundliga undersökningar företagits av malmer och föremål från Orienten som från Europa. Forbes har i sitt nu föreliggande arbele använt samma indelningsgrund som i sill tidigare verk, nämligen alt först göra en synopsis av den tidigaste metallurgiska utvecklingen, I väsentlig grad handlar detla avsnitt om kopparns äldsta historia och i någon mån om järnets. Delvis upprepas samma saker längre fram i kapitlen om koppar och järn. Säkerligen skulle arbetet ha vunnit i klarhet och överskådlighet, om delta första avsnitt inarbetats i de senare kapitlen. Författaren synes, som ovan nämnts, vara benägen att beträffande den äldsta järntillverkningen ge företräde åt sjö- och myrmalmerna. Han framhåller emellertid, aft vi ännu vela allt för litet om järnets äldsta historia och att det behövs ytterligare ingående undersökningar. Beträffande frågan om myrmalmsjärn contra bergmalmsjärn skulle jag vilja ifrågasätta, huruvida det icke vore mera rimligt att tänka sig, att det äldsta brukliara järnet tillkommit i samband med utvinningen av koppar. Witter har redan tidigare varit inne på denna tankegäng. Det förhåller sig nämligen så, alt på en del platser saviil i Europa som i Orienten förekommer kopparmalm och järnmalm tillsammans. 1 Europa är t. ex. delta fallet ifråga om det gamla Noricum i Alpområdet. Det skulle sålunda kunna tänkas, att de gamla kopparsmältarna vid skilda tillfällen fått fram en gräsvart, järnhaltig smälta, som de till en början stodo främmande för och funno mera besvärlig än nyttig. Så småningom underkastades dessa smältor en närmare undersökning, och man upptäckte, att de efter diverse omsmältningar innehöllo en metall, nämligen järnet, som kunde bliva mycket nyttig. Då denna metall lätt rostade sönder, kunde sedermera den tanken ha uppstått, att man även ur de rostbruna myroch sjömalmema kunde frambringa den åtråvärda metallen. Frånsett de gjorda anmärkningarna vill jag framhålla, alt Forbes båda arbeten äro utomordentligt nyttiga som handböcker. Genom mängden av litteraturuppgifter utgöra de för oss arkeologer en rik källa att ösa ur. A. E. Oldeberg 219

8 AKTUELLT NOTES AND REVIEWS STATLIGA BEREDSKAPSARBETEN Flera betydelsefulla uppgifter inom kulturminnesvårdens område har under år 1964 kunnat lösas genom att arbetsmarknadsstyrelsen ställt medel till riksantikvarieämbetets förfogande för statliga beredskapsarbeten inom ämbetets intresseområde. Sålunda har det för att ta exempel varit möjligt att blotta den gamla stensättningen på torget i Skanör. Der» synnerligen tilltalande ålderdomliga miljö som bildas av detta torg och de omgivande byggnaderna har härigenom vunnit avsevärt i värde och intresse. Stensättningen är indelad i kvarter, skilda åt av strängar med sten i större format. På sina håll var stensättningen mindre omsorgsfullt utförd och betydande gropar och ojämnheter förekom, varför fullständig omläggning måste utföras. På åtskilliga av de större stenarna i strängarna finns initialer eller bomärken, sannolikt tillhörande borgare i staden, vilka hade att svara för stenläggningens olika kvarter. Samtidigt med omläggningen av stensättningen lät staden snygga upp den planterade rundeln mitt på torget. Arbetena på stensättningen leddes på riksantikvarieämbetets uppdrag av landsantikvarien i Lund. NOTES AND REVIEWS Fortress uillage at Eketorp. M. Stenberger gives a preliminary account of a partial investigation made during the summer of 1964 of the ring-fort at Eketorp in the parish of Gräsgård, southern Öland. The investigation will be resumed in 1965 and continued until the whole fortress has been excavated. An cxploratory investigation was made in the early 1930's, when a rich culture profile dating from laler Viking and early medieval times was found. The excavations made in 1964 showed that the fortress was inhabited for a long time during the period in question. Among the finds, c. 2000, there was a trove containing about 300 coins probably struck on Gotland towards the end of the twelfth cenlury suggest a military catastrophe al that lime. Well-prcserved remains of an older system of buildings were found just below the top stratum, stirred by quarrying. These buildings were connected along their long sides to form large trapetsoidal houses, one short end of each being allached to lhe inside of the circular wall, while the other end faced the centre of the fortress (fig. 2). No finds which could date the buildings were made but the lower building stratum probably dates from the Migration of Vendel Periods. This remarkable fortress probably consisted of a fortified village, which may have been used for other purposes, too, as a märket or cult place, for example. 223

9 NOTES AND REVIEWS A. E. Oldeberg reviews Vols. VIII and IX of R. J. Forbes's work Studies in Ancient Technology. These volumes are a revised edition of a book which Forbes published in 1950 under the title of Metallurgy in Antiquity. They deal mainly wilh the metallurgy of copper and bronze, but the metallurgy of tin, anlimony, arscnic and iron is also discussed. Unlike Witter, Forbes thinks that lhe knowledge of copper and the art of extracting it from öres both came from lhe East. Here in Sweden, of course, copper became known through objects imported from the East, but this does not necessarily exclude the possibility Ihat, as Witter thinks, copper may have been extracted independently in Europé also. This is an important problem, which the reviewer thinks can only be solved when thorough investigations have been made, bolh of öres and of objects from the East and from Europé. As regards iron, Forbes seems to be of the opinion that lake and bog öres were the first lo be worked. However, the reviewer thinks it a more reasonable hypothesis Ihat lhe earliest iron fit for use was derived from rock öres and that it was produced in connection with the extraction of copper. In spite of a certain tendency to repetition in the text, these volumes are useful manuals, especially owing to the large number of references to the literature. News. Information is given about certain items dealt with at the meetings of the Academy of Letters, History and Antiquities; certain grants to the Academy; an osteologioal research institute; finds made during the restoration of churches; excavations in towns; and finally, state emergency work. 224

10 SMÄRRE MEDDELANDEN kunderna, finns vidare utmärkta i närheten av den tydligt utsatta bron mellan slottsholmen och fastlandet. 5 Ambrosius Thorn har inle redovisat allt i slottets omgivning. Man saknar förborgen, något som kan ha sin förklaring i att arbetena på denna icke på allvar salts i gång. 6 Genom dessa iakttagelser har vi kunnat fixera väderstrecken och därmed kan slottets torn identifieras. Sålunda återfinner vi från väster: Teatertornet, Fängelsetornet, Vasatornet och Griplornet. Huvudsikten är alltså lagd på fasaden mot sjösidan, där sjöporten fått förryckta proportioner och blivit felplacerad. Tcgelmurningen har antytts och blinderingar markerats tre runda på Teaterlornet resp. Vasatornet. Fönster tre på Teatertornet och två på Vasatornet har också utsatts. Beträffande antydningarna strax under krenelcringen på de båda synliga längorna är det omöjligt atl avgöra, huruvida det är fråga om fönsteröppningar eller skottgluggar: den övre fönsterraden pä det äldsta Gripsholm låg som bekant tätt intill de nedåtriktade skottgluggarna. En förbryllande detalj är skyttevåningens krenelering. Denna antyder ju att skyttegången kunde ha varit öppen. All med stöd av denna teckning av slollet hävda, att så varit fallet, skulle givetvis vara förhastat; dock är det inte- fullt klarlagt, hur skyttevåningens Iak varit anordnade. 7 Tornhuvarnas form är av siirskilt intresse, emedan man kan förmoda att Petter Kolländer, som medverkade vid cn tornrensning, haft inflytande på huvarnas utseende. Denne arbetade nämligen efter formseheman, vilka i princip kan tänkas ansluta sig till den form som här angivits. 8 Denna genomgång har visat, alt Ambrosius Thoins framställning av Gripsholms slott i slorl slammer med samtida arkivaliska uppgifter, vilket innebär att man kan betrakta denna bild av slottet som elt försök till exakt återgivning. Någon större porträttlikhet har emellertid knappast uppnåtts, varför denna framställning, även om den kan tillmätas ett dokumentariskt värd likväl måste tas med stor reservation. Icke desto mindre är den värd att beaktas för sin tidiga daterings skull. Hans Henrik Brummer > Westlund. a. a. s. 24 ff., s. 19 f. <i Wcsllund. a. a. s. 176 ff. 7 Wettlund, a. a. s. 71 f. 8 Westlund, a. a. s. 72 f. LITTERATUR OCH KRITIK FRITHIOF DAHLBY, Svensk heraldisk Uppslagsbok, Lexikon över svenska sköldemärken tillhörande samtliga på riddarhuset introducerade ätter samt icke introducerade ätter, 235 sid. Slockholm Pris inb. 72 kr. Redan utkom Th. de Renesse's Dictionaire des figures héraldi- 304

11 LITTERATUR OCH KRITIK ques i sju band, som ger möjligheter att identifiera vapen. Först 1919 fick Sverige genom Johan Klebergs "Heraldiskt lexikon över å Svenska Riddarhuset introducerade älter" en heraldisk bestämningsnyckel för icke släklbeslämda vapen tillhörande den introducerade svenska adeln. Klebergs bok. som är uppställd på ett sätt som genast för tankarna på en flora, har brukats i stor utsträckning av konst- och kulturhistoriker, museimän och privatsamlare, som med dess hjälp kunnat bestämma vapen på föremål eller bilder av de mest skilda slag och sedan släktbestämningarna avklarats ofta nå fram till den person som låtit vapenbilden tjänstgöra som ägaremärke eller dekor. Sådana frågor är ständigt aktuella. Nya föremål, som kräver studier med tillhjälp av ett vapenlexikon, dyker ständigt upp. Det är därför mycket välkommet, att komminister Dahlby givit vapencxarainatorn ett nyl! instrument i händerna. I flera avseenden skiljer sig D:s bok från Klebergs. Som redan titeln ger vid handen innehåller den även svenska ointroducerade ätter (till etl beräknat antal av ca 700). Därtill kommer att den oinilierade fått elt rikligt och tydligt bildmaterial till hjälp' för att klargöra de heraldiska begreppen, först i ett slags kortfattat heraldiskt termregister, alfabetiskt uppställt, sedan som illustrationer i innehållsförteckningen och slutligen även inströdda här och var i själva examinationsschemat..detta är uppdelat i två avdelningar. 1. Sköld med enbart häroldsbild (d. v. s. bild åstadkommen blott genom olikriktade linjer, "skuror", (nom skölden j. 2. Sköld med "allmän bild". Båda avdelningarna är alfabetiskt ordnade, vilket gör alt de är utomordentligt lätta atl bruka. Inte bara till ögonfägnad är 32 bilder i färg av heraldiskt källmaterial ur adelsbrev eller från riddarhusets sköldar. För ett allvarligt historiskt studium av heraldiken iir elvlika bilder oskattbara. Sedan ett antal år har adelskalendern reproducerat några i varje nytt band. Nägra frågetecken har rec. satt i marginalen, så t. ex. för bilden av eldstål (högst olik den klassiska eldstålsbilden i I. ex. Gyllene skinnets kedja). Triskelens innebörd tycks ej vara fullt tydligt klarlagd men är mycket vidsträcktare än den anknytning lill fiskbilder sådan en illustration hos D. synes antyda. Olikheter i termbestämningar förekommer för två likadana kors avbildade på s. 24, där kallat "liljekors", vilket torde vara en traditionell och ändamålsenlig beteckning, och det till sitt ursprung obegripliga "liljekors, härmästetligt" s. 51, 175. Ytterst egendomlig är på s. 38 blasoneringen "stolpe, slyckad balkvis". Sätter man in "förskjuten" före ordet balkvis synes de bli klarare, C. O. Querfurth. Kritisches Wörterbuch der heraldischen Terminologie, Nördlingen 1872 s. 2: "verschoben". Komminister Dahlbys bok är att varmt rekommendera som ett nyttigt och brukbart arbetsinstrument. Det kan i delta sammanhang vara på sin plats alt framhålla, hur för den, som är nödsakad att gä utanför Sveriges gränser vid bestämmandet av vapen, numera finns en nyttig handledning utarbetad av den eminent sakkunnige danske heraldikern Tito Achen, "Identificering af ukcndtc väbener" tryckt i Heraldisk Tidskrift, utg. av Soeietas heraldica scandinavica (nr s ). Nils Ludvig Rasmusson 305

12 NOTES AND REVIEWS säsonger över förväntan rika fynd och vetenskapligt betydelsefulla upptäckter. Genom generöst tillmötesgående från de sudanska myndigheternas sida ha stora delar av fynden kunnat hemföras tiit Norden. Fynden representerar kulturutvecklingen i nedre Nubien ända från äldre stenåldern och fram i muhammedansk tid. Expeditionen ingick i det internationella Nubienprojektet, som även omfattar flyttningen och borttransporterandet av mänga arkitekturminnen, bl. a. faraonska tempel. I arbetet med räddandet av det märkligaste av dem alla farao Ramses K's mäktiga Abu Simbel delfar flera svenska företag och arbelel ulföres efler en av Vattenbyggnadsbyrån utarbetad plan. Nubienulsluliningens ena del skildrar det gigantiska Abu Simbd-projektet och Nubienkampanjens tekniska och ingenjörsmässiga sida. NOTES AND REVIEWS Spatula» from the Vendel Period in Gotland. B. Nerman publishes seven small spatulas dating from the Vendel Period in Gotland (Figs. 1 7; Figs. 1 and 3 are from graves of vomen and Figs. 5 7 from graves of men). The former date from tbc period ca. 550 lo ca. 700 and the latter from the Sth cenlury or the lime aboul 800. The spatula in Fig. 2 this also is probably from a vomans grave is from the period ca. 550 lo ca On the Continenl and in England smalt spoons or spatulas of the Merovingian Period have been found, sometimes of gilded silver but more often of silvered or gilded bronze, in many cases with small holes bored through the blade. It is considered that they were used as strainers or to apply ointment, pomade or rouge or to remove the froth from beer or to take salt with. None of the Gotland spatulas has a blade with holes in it and therefore it is impossible Ihat they might have been used as strainers. The spatulas in Figs. 1 4, which are certainly or very likely from graves of women and have small thin litades, were probably used for picking up ointment or rouge. They are obviously simple Scandinavian imitations of the metal spatulas on the Continent and in England. On the other hand, the spatulas in Figs. 5 7, which are all from graves of men and date from a laler period, may have been used for removing the froth from beer. 308

13 NOTES AND REVIEWS Harness. A group of ornaments from the Vendel Period, found in Gotland. B. Nerman reports a type of bronze ornament (as shown in fig. 2) often found in graves of men with metat fillings for harness, dating from lhe Vendel Period, ca. A.D The ornaments probably belonged lo harness. and were most likely fixed to lhe front, i.e. in the middle of lhe band across lhe forehead of the horse. Sometimes two ornaments were clearly laid in one grave, and it may be assumed Ihat the harness had another front lower clown, in the middle of which the other ornament was placed. An earlv type with an ornament in two parts is shown in fig. 1 (the upper part is missing). Olher bronze ornaments, fig. 3 (ca ), fig. 4 (inlaid wilh enamel; ca ), fig. 6 and a similar one (ca ) and fig. 7 (ca. 800), all found by non-experts, were clearly used in the same way..1/1 earlg drawing of Gripsholm Castle. H. H. Brummcr comments upon an interesting map of the southern parts of Sweden, attributed to Ambrosius Thorn, Prussian envoy to Sweden around The author of the map was mainly interested in showing Gripsholm Castle and its surroundings. The map may have been drawn in connection with plans to liberale Prince Johan, who was at the time imprisoned in lhe Castle. This is, however, of minor importance for the art historian; the piclure of the Castle seems to have the character of a portrait. A comparison of the records of the early hislory of the Castle and the drawing reveals certain affinities; but Ihis does not mean Ihal lhe picture is reliable in all details. It should be probably considered as an outline for guidance. The drawing is nevertheless of great interest on account of ils early dating. The building of lhe Castle was begun in N. L. Rasmusson reviews a critical study by F. Dahlby of the arms of lhe Swedish nobility. He finds lhe book, which is illustrated by 32 colour photographs, easy lo read and very inslruclive. News. Information is given about a conference on lexlilc conservation in Delfi. 1964; archaeological textiles, and, the exhibition Abu Simbel. 309

14 BIBLIOGRAFISKA MEDDELANDEN FRÅN KUNGL. VITTERHETS HISTORIE OCH ANTIKVITETS AKADEMIENS RIBLIOTEK Av Maja Lundqvist Tidskrifter inkomna under 1/ / tiden Acta archaeologica. 33: E. L o m b o r g, Zur Frage der bandkeramischen Einflusse in Siidskandinavien. H. Drescher, Neue Untersuchungen am Sonnenwagen von Trundholm und iiber die Gusstechnik bronzezeitlicher Tierfiguren. U. Salo, Friiheisenzeitliche Lanzenspilzen der skandinavischen Halbinsel. C. J. Becker, A Danish hoard containing neolithie ehisels. K. Thrane, Counting marks on urnfield culture armrings. - T. C a p e 11 e, Eine barocke Silberspange aus Birka. Heraldisk tidsskrift. 1964: 9: B. O. K ä I d e. Series archiepiscoporum upsalicnsis. Nya konnnunvapen i Norden. B. B. Heim, Påve Paul den sjetles våben. S. T. A c b e n, Identificering af ukendte våbener. Nordisk numismatisk unions Medlemsblad. 1963:6 10: C. Svarstad, Figurerte en spansk konge på Norges pengesedler ? E. Nathorst-Böös, Rörande allmänna spelpenningar. Ett buret mynt från Erik XIV. E. Tammelander, Svarta bruks poletter. F. R. Chrlstoffersen, En undersögelse af de almindeligste monter fra Frederik III. 1964: 1 5; A. E r n s t, En medaille över Frederik IV og czar Peter den store. östrigsk medaille över kampen ved Oversö (Sankelmark) Holger Hedes möntvaerk og dels forgaengere. - K. Bendixen, Möntfundet fra Lögumktoster. Ale. Historisk tidskrift för Skåneland : P. E. Sköld, En väg och en bygd i gammal tid. M. K ä h n e 1, Christian IV och Halmstad. J. Lepiksaar, Husdjurens historia i Skåneland. M. Strömberg, Handelsstråk och vikingabygd i sydöstra Skåne. G. Åberg, Gyllebofynd. Aktuellt om antikvariskt. Alingsås museum. Arstryck. 1961: P. K. R., Det medellida Lödöse. Undersökningar sommaren

15 BIBI. IUGRA FISKA.MEDDELANDEN Almundsryds hembygdsförening. Årsskrift. 1963: K. Lindberg, Ell tragiskt kyrkomålareöde. ISIekingcboken. 1964: B. E. Berg- 1 u n d, R. Petré, & B. Sal o- m o n s s o n, Hällkistorna på Inlängan. L.-O. Larsson, Ett medellida godskomplex i Blekinge. P. W i 1 s t a d i u s, Guld- och silversmeder i Ronneby under 1600-talet. Bohusläns hembygdsförbund. Årsskrift. 1964: Ä. F r e d s j ö. Bohuslänska fornsaker av guld. Ett offerfynd med dubbeleggad yxa från llby i Herrestad. G. Hallström, 1911-års undersökning av fornborgen Börsås kulle i Skredsvik. Bygd och natur. 1964: M. Ma n- ne rf el t, Gala och gränd. E. Lundberg, Att restaurera. 1. Dalarnas hembygdsbok. 1963: B. Ilallerdt, Dalarnas museum, en presentation i bild. De hundra kyrkornas ö. 1963: P. N o r r b y, Skulpturernas kyrka i Stänga. Några problem kring portal och krucifix i samband med restaureringen Sankt Ilians kyrka i Hemse. Eskilstuna stads museer. Årsbok. 1963: S. Zachrisson, Från Vendeltid lill Vasatid. Redogörelse för de byggnadsarkeologiska undersökningarna av Eskilstuna kloster och slolt Fataburen. 1963: S. Wallin, Barocksängar i kyrkobruk. K. Holmquist, En rysk guldskål. R. U n n e r b ä c k, Den nya orgeln i Seglora kyrka på Skansen. Från bergslag och bondebygd. 1963: B. B r u z e 11 i, Tenngjutare i Örebro. N. Eckerbom, Ekarna i Nalavi hage. Från Borås och de sju häraderna. 1964: A. Nisbeth, Södra Asarps kyrka. II. Widéen, Märkliga metallfynd. Från Gästrikland. 1963: S. C u r- m a n, Högtidstal vid Gästriklands Kulturhistoriska Förenings jubileumssammanträde E. B a u- d o u, Arkeologiska undersökningar på gravfältct vid Arsunda kyrka. i. Swartling, Maria såsom förebedjerska. Ett cisterciensiskt motiv i Arsunda kyrka. Frun Soinmubygd till Vätterstrand. 1963: J. S i 1 f v i n g, Gripenbergs sätesgård. E. Wessén, Bunstenen i Rök. S. Erixon, Tubbarp, en oskiftad radby. B. G. S 0 d e r b e r g, Mäster Amund och målningarna i Säby kyrka. Från ådalar och fjäll. 1963: E. Dahlgren, Något om våra kyrkböcker. Fynd. 1963: E. Johansen, Enningdals oldlid. GAM 1962, Årsberättelse från Göteborgs arkeologiska museum. L. Kaelas, Hällkista vid Kållered. Boplatsproblem vid Kattegalt och Skagerack. Från ett symposium och dess fortsättning:.1. Troels-Smith, Danmarks og den svenske vestkysts mesolitiske stenaldersbebyggelse. A. Hagen, Problemskompleks Fosna. Opphav, kontakt med kontinentale grupper, forholdet till Komsa. Th. M a t b i a s s e n, Kommentar. C. J. Becker, Kommentar. Pro- 311

16 BIBLIOGRAFISKA blemer omkring grubekeraini.sk kultur i Danmark. A. Hagen, Problemet omkring gropkeramisk kulturs homogenitet. C. J. Becker, Kommentar. L. Kaelas, Kommentar. C. A. Mober g, Om nägra metodfrågor. E. J o h a n- s e n, Kysl- (fångst) boplassenes slrandbundenhet og strandlinjekronologien. M. P. Malmer, Empirism och rationalism i arkeologisk forskning. Föreningen Gamla Halmstad. Arsbok. 1963: M. Il ii h n e 1, Halmstads slottskyrkas inventarier. P. W i 1- s t a d i u s, Guld- och silversmeder i Halmstad under och början av 1800-talet. II. S. T., Ett sensationellt fynd av mynt. Gotländskt arkiv. 1963: E. N y 1 é n, Fornvård- och fornforskning. B. (i. Söderberg, Kejsar Henrik i vågskålen och Nicolaus på skeppet. Två intressanta motiv i Gotlands medeltida muralmaleri. -A. Anderberg, Om tillkomsten av Visby domkyrkas tornhuvar. Göteborgs Historiska museum. Arstryck. 1963: Berättelse för II. Widéen, Älvsborg slott grävningsfynd och byggnadsdata. M. Kjellin, "Kopparmärra". Halland. 1963: E. Salvén, Mn seilanken i Halmstad. A. Ha 1-1 i n el, Forskningar kring en gammal ekdörr i Hasslövs kyrka. K. B. B j e r i n g, Stäv-dekorationer genom tiderna. Galjonsbilder, ornament och namnbräden i Hallands museum. L. Lund bor g, Röjningsarbeten vid halländska gravfält och fornlämningar. Från Hallands museums fornminnesvårdande MEDDELANDEN verksamhet En stensättning viel tingstället Skansen i Kungsbacka. Hallandsbygd : B lanss o n, Älradalens medellida slendopfuntar ; A. Skanlze, Ell nytt museum i Falkenberg. Hembygden. 1963: G. I) a 1 g ä r cl, Tösse och Tydjc kyrkor. M. Nordin n d, Gammelgården i Bengtsfors. S. Hall b ii c k & W. Anger m ark, Tre inventeringar i Dalsland. Om Dalslands hällristningar. Den forna dalsländska järnbruksbygden. Minnesmärken i Dalsland. Historisk tidskrift. 1963:4: O. Moberg, Slaget på Fyrisvallarna och de norskisländska skaldediktarnas användning som historiska källor. Hundare oeh skeppslag : B. Thordeman. Till Ununge brudkronas historia. H. G i 11 i n g s t a m, östra Upplands kronogårdar på Gustav Vasas lid. Julhälsning till församlingarna i ärkestiftet. 1963: K. S a 1 1 a n d e r, Ärkestiftet på Olaus Magnus' karta A. Nisbeth, Nyframlagna kalkmålningar i österanda kyrka. B. I. Kilström, Aspnäs gårdskyrka. Konsthistorisk tidskrift. 1963:1/2: C. F i I m, Aclamsbliden i Tensta, dess källor och bildtyp inom medellida konst. H. K. Bru m m e r, Till belysning av drottning Christinas antiksamling i Stockholm. Kronobergsboken. Hyllén-Cavalliiislöreiiingeus årsbok : G. W i 1 s t a d i u s, Takmålniiigar- 312

17 B I B L 1 O G R A V 1 S K A M E D D E I. A N II E N na från Furuby kyrka. L.-O. L a r s s o n, Vägar och förbindelser i Värend fram till 1600-talets slut. Kvämimsbygden. 1963: F. W i 1 d- 1 e, Norra Vånga som tingsställe. H. W i d e e n, "Vångajätten" ett jordfynd från Karl XII:s dagar. F. Wingmarke, Kyrkobyggmiislaren Anders Pettersson. Kyrkohistorisk årsskrift. 1963: R. Z e i 11 c r, Om Uppsala domkyrkas konstnärliga karaktär. S. S ö- d e r 1 i n d. Några suppliker från 1470-lalel angående Uppsala domkyrka. Elt nyfunnet medeltidsdokument i Skattunge kyrkoarkiv. S. Hallberg, R. Norberg, & O. Odenius, Franciskanska ämbets- och konventssigill från Sveriges medeltid. I. F r i e cl 1 a c n- d e r, Suppliker från Vadstena klosler och dess gynnare Linköpings stiftsbok. 1963: G. Lindqvist, Tre nya småkyrkor. B. Cnattingius, Nyrestaurerade kyrkor. A. N i s b e t b, Kyrkan i Lillkyrka. Lunds universitets Historiska museum. Meddelanden : B. Stjernquist, Präliminarium zu einer Untersuchung von Opferfunden. B. Salomonsson. An early neolithie settlement site from S. W. Scania. 1. Tilander, A lale neolithie settlement in Finnland, Scania. B. Stjernquist, Ein ungarischer Fund mil mclallvcrzierler Keramik. M. Strömberg, Kullisohc Slcinselzungen in Schonen. E. C in thi o, Medieval, archaeology as a research subject. A. W. M å r- I c ii s i o n, Wells and their contents from lhe early middle ages in Lund. - E. Thu n, Die Wassenniihlen, ein ökonomischcr Enlwickluugsfaklor der mittelalterlichen Städte Schones. Die Kirchenruine in Tjörnarp. R. Holmberg, L'église romane de Gudmundlorp. K.-G. Petersson, & U. S. Linder Welin, The Slubbemåla hoard. I. Z a k, & E. Salberger, Ein Runenfund von Kamicn Pomorski in Westpommern. E. Salberger, Nekrologen från Härlingslorp. R. Petré, Ein mesolithischer Bernsteinanhänger von Flackarp, Schonen. C. Bunt e, A. Bornholm fibula from Gärds Köpinge. M. Strömberg, Eine vendelzeilliche Fibel von Gladsax. E. Hofrén, Foundations of lale medieval housea in Kalmar. Malmö fornminnesförening. Årsskrift. 1964: Th. Munck af R o- s e n s c h ö kl, Exploateringshot och kulturskydd. E. Hofrén, Stads historiska undersökningarna 196.!. Nackabokrn. 1963: A. Nordström, Gravfältel vid Järla. Namn och bygd. 1962: 1/4: B. Beck m a n, Tvä bidrag till Erikskrönikans topografi. G. Gihl, Hur har Kung Nordians hög fått sitt namn? Nordisk tidskrift. 1963: 7: A. J ö r- g e n s e n, Fra "Monumenta danica" til "Danmarks Runeindskrifter". Norrbotten. 1963: H. Hvarfner, Boltniskl centrum i överkallx. Mest om stenålder. S. Lindroth, Sigurd Dablbäck. Advokat författare bygdeforskare. Onsjö härads hembygdsförening. Årsbok : B. Olausson, Bösarps kjrkor. 3. Gravstenar

18 BIBLIOGRAFISKA Bildhuggaren Peter Löfberg. 1962: R. Munter, Reslövs kyrka. E. Andersson, Tottska gravkoret vid Torrlösa gamla kyrka. B. Olausson, V. Strö gamla kyrka. 1963: J. Larsson, östra Karaby kyrka. Orgel. Tidskrift för svensk orgelkonst: 1963: 1/2: B. Wester, Orgeln i Leufsta bruks kyrka. H. W e m a n, Leufstabruksorgelns restaurering. Orientalia suecana : Hj. Larsen, Die Merimdekeramik im Mittelmeermuseum Stockholms. O. Löfgren, Äthiopische Wandamulette. Ortnamnssällskapet i Uppsala. Årsskrift. 1962: G. Langenfelt, Beowulf och Fornsverige. Ett försök till datering av den fornengelska hjältedikten. 2. Rig. 1963: 2 4: K. Hol m- quist, Kronstämpeln som efterstämpel. A. W. Mårtensson, Järnugnslillverkningen vid Klavreslröms bruk i Småland. Salabygdens fornminnesförening. Årsbok. 1963: Kyrkbyn i Norrby i gången lid. Arbeten utförda i Väsby kungsgård Samlaren. 1963: L. Lönnrot h, Studier i Olaf Tryggvasons saga. S;t Ragnhilds Gille i Söderköping. Årsbok. 1963: T. B o r d i n, Kyrkoherde Adell berättar om sin kyrka. Skånes hembygdsförbund. Årsbok. 1963: G. H. Slågarp, En talsgård blir landsbygdsmuseiiin. E. Gustafsson, Stiftelsen MEDDELANDEN Jöns Jons-gården i Kattarp. E. L. Forsby, Väggmålningar på Söderslätt. S.-B. Vide, Om Dalby klosters egendomar år E. Blomgren, Kring en gammal mässkrud. Skånes natur. 1963: B. S t j e r n- c u i s t, Om Göingebygdens bronsålder. Småländska kulturbilder G. W i 1 s t a d i u s, Takmålningarna i Näsby kyrka. 1964: K. P 1 e i j e 1, Några drag ur Jönköpings läns historia. F. H ö g b e r g. Några märkliga kyrkor i Jönköpings län. Svenska museer. 1963:3/4: S. Janson, K. A. Gustawsson en företrädare för modern kulturminnesvård. E. U 11 s t a d, J. Rosén, N. Lindhagen, I. Tunander, B. Bengtsson, Museerna och den nya skolan. Svenska vapenhistoriska sällskapet. Skrifter. N. S. 8, 1963: K. S e i t z, The weapon-dance of the < i ilan Curetes. A Roman terracotta. 9, 1964: A. Danielsson, Seventeenth-century colours and standards from the Netherlands. Svio-estonica : S. W a 1-1 i n. Svensk processionsvapensed hos baltisk adel. S. O. Janss o n, De estlandssvenska kalenderstavarna. P. Wieselgren, Anteckningar om Suecana i estländska samlingar. Sömilaiidsbygdcn. 1963: I. S c Ii n e 11, En järnhäl) från Nyköping M. Amark, Sörmländska helgonklockor. C. L a i n e, Huvudbyggnaden vid Stora Kungsladugården i Nyköping. S. 314

19 BIBLIOGRAFISKA L j u n g, Biskopar och andra i det medellida Strängnäs. Kring ett herdaminne i vardande. N. Strömb o m. Sjösa-taken. Elt tillskott till svenskt dekorativt 1600-faIsmåleri. C. II ac g g b 1 o m, tr kyrkliga invenlariellstor. I. S c b n e 11, Ett fynd i Sundby kyrka från runstenstiden, Till hembygden. 1963: Stiftets fyra nya helgedomar: Valla kyrka. Ansgarskyrkan i Eskilstuna. Alla Helgons kyrka i östertälje. Kila församlings tre kyrkor. I. Danielson, Askers kyrka. A. R a p p e, Maranala, kyrkorummets eskatologi. Tor. 1963: M. Stenberger, Tio nordiska arkeologmöten. En återblick inför ll:e Nordiska arkeologmötet augusti 1963 i Uppsala och Stockholm. K. Chrisliansson, Norrland och Sydskandinavien. Arkeologiska frågeställningar och problemlösningar under ett sekel. S. Florin, Skiillungesjön. Et bidrag till Dragbyområdets paleogeografi. N.-G. Gejvall, Skelcttmalerialet i Dragby hällkista. S. Lindqvist, Heruler och daner. G. Ekholm, Germanernas taktik enligt Tacitus. C E. Hagberg, Blötare i Skedeiiuisse. G. Arwidsson, Demonmask och gudabild i germansk folkvandringslid. P. Olsén, Askagim in- gripdjur. E. N y I é n, Tradition, renässans och propaganda i begynnande medeltid Kring en nyfunnen smyckcbrakleat. B. Almgren, Vikingatågens höjdpunkt och slut. Skepp, hästar och befästningar. 1964: G. Arwidsson, Bebyggelsearkeologi i Mälarlandskapen. Bebyggelsearkeologitk forskning. S. MEDDELANDEN Jans s o n. Högfjällsundersökningarna. A. Hagen, Arkeologiske undersökelser i sör-norske högfjellsområder. B. Hougen, Gård och by under järnåldern. B. A m b r o- s i a n i, By och gård i de öslra delarna av Mälarområdet. K. A. Gustawsson, Vården av förhistoriska lämningar i Sverige. A. E. H e r t e i g, Marknadsplatser stadsbildningar. 11. Arbman, Om prioritetsrätt till arkeologiskt material. C. J. B e c- k e r, Senneolitikum i Norden. L. Kaelas, Senneolilikum i Norden. B. A 1 m g r e n, Bronså!dersproWem i Norden. S. M a r s t r a n d e r, Stilformer og typer i utformningen av jordbruksrislningenes skibsf igurer. E. N y 1 é n, Mål och medel för fältarkeologisk undersökningsmetodik. O. Voss, Arkaeologisk gravningsmelodik. M. ö r s n e s, Mosefund stratigrafi og kronologi. U. E. Hagberg, Järnålderns offerfynd ur svenskt perspektiv. O. Klindt-Jensen, Dansk arkaeologisk forskning C. F. M c i- n a n cl e r, Ny finsk lag om fornminnen. Th. S j ö v o 1 d, Arkeologisk virksomhed i Norge i liden eller B. G riis lund, Bronsålderns krumsvärd och frågan om deras ursprung. Upplands fornminnesförening Tidskrift 48: 2/ : E. A. Jan I- son, Singö. En Roslagssockcns krönika. Vadsbobygdcn. 1952: S. Tunberg Västergötland och dess plats i Sveriges historia. M. Männerf e 11, Om Vadsbo härads trafikleder. G. Ullenius, Skeppssättningarna vid öslra Böckersboda i Lyrestad. 315

20 BIBLIOGRAFISKA Varbergs museum. Årsbok. 1964: E. L i n d ä 1 v, Depåfynd frän Varbergsbygden. Offerfynd och skattgömmor i Himle och Viske härader. E. Walerius, Dopfunten från Dagsäs. Vetenskaps-Societcten i Lund. Årsbok. 1963: A. Hagen, Höyfjellsarkeologi i Sör-Norge. Vikarvet : L. K a e 1 a s, Stenkammargravarna på Sotenäset och Stångenäset. S. A. Hal 1- b ä c k, Jylländska lån i Bohusläns stenkons!. A. Olsson, Notiser om en tappskål från Tjörn. S. R y d s I r a n el, Takmålningen i Brastads gamla kyrka. N. W. Granqvist, Begravningsplåtarna i Skee kyrka. Vår bygd. Nordhallands hembygdsförening. 1961: E. Lind älv, Stenåldersmannen i Rolfsåker. S. T o r n e h e d, Tre kyrkor på Kungsbacka torg. B. Johanson, Syner viel elt gammalt kopparstick. 1963: S. Tornehed, När får Kungsbacka elt museum? Värendsbygder. 1963: C. G. Forsberg, Undersökning av gravröse vid vattentornet i Alvesta. B. Holmberg, Elt gravröse i Alvesta stadspark. L.-O. Larsson, Ell biskopabrev från 1200-lalels Värend. Värmland förr och nu. 1963: G. Olsson, En sockenkyrka under medeltiden. E. Bohrn, Södra Råda gamla kyrka. A. Lindblom, En hyllning till Jungfru Maria från Folkungatiden. A. Nisbeth, Mäsler Amund och långhusmålningarna i Södra Råda. Färgbilder från Södra Råda gamla kyrka. MEDDELANDEN Värmland vår hembygd :.1. E n g v a 11, österviks kapell cn märklig ödekyrka i Värmland. Västerbotten. 1963: E. Westerlund, En forntida segelled. Skifferdolk med djurhuvud. P.-U. Ågren, Länsmuseets utställningskalender 1962, Västerås stiftsbok : G. B 0 Sth] u s. Guds lag i den folkliga konsten. 1961: B. R a m ner ö. Domkyrkans restaurering. 1962: E. L u n dher g, Mariadomen i ny gestalt. 1964: S. D r a k e n b e r g, Dominikanklostret i Västerås. G. H a n s s o n, Sankt David. Växjö stifts hembygdskalender Takmålningarna i Dädesjö gamla kyrka. Av Mäster Sighmunder. Ymer. 1963: 1 2: G. Kurth, Nyare naturvetenskapliga aspekter på människans historia. Aarböger for nordisk oldkyndighed og historie. 1962: G. Galster, Cuardale-fundet og de danske vikingekonger i 9. århundrede. K. H ö g s b r o 0 s t e r g a a r d. Kvaderstensteknik. G. G a I s te r, Möntfundet fra Kongsö plantage. K. M a d s e n, Primitiv flintkultur ved Isefjord. E. Munksg a a r d, Skallefundet fra Duesminde. Arv og eje. 1963: M. B e n c a r d. Om raadmandsstoben i Ribe. S. S c b o u b y e, Om dansk sölvforfalskning. Budstikkcn. 1963: R. Stocklund, Den fa;röske hjallur. E. Andersen, Lidt om håndklaeder. P. L a r s s o n, Gammel maling. 316

21 BIBLIOGRAFISKA Fra Holbaek amt. 1963: B. Ras- 111 u s se n, Billedsnidere fra Samsö. W. J o h a n n s e n, Et gravfund i Höjby kirke. Fra Ribe amt. 1963: S. B. T r o e 1- s e n, V. Vedsted i oldtid og middelaleler. Fund og forskning i det Kongelige Kibliothcks samlinger : H. Nörgaard, Sankt Ovid. Tekstligt og billedmaessigt om Metamorfosernes förvandling. Fynske minder. 1962: E. A 1- b r c c I s e n, Fra Vestfyns yngrestenålder. N. Oxenva d, En romansk kirkelampc. -- M. B e n c a r d. Hans Nielsen Bång. Billedhugger i Middelfahrt. K. Andersen, Traditioner i fynsk almiiebroderi. N. O x e n v a cl. Broderiudslillingen. 1963: S. Larsen, Museerne og turismen. O. Oise n, De spedals kes kapel. V. M ö I 1 c r - C h r i s- t e n s e n, Skelelfundene fra St. Jörgens Kirke i Svendborg. J. Ströyberg, De Assens byporte. Historisk samfund for Sorö amt. Aarbog. 1964: J. T. Christensen, Amosen fra istid lil bondetid. Historisk tidsskrift. 1963:2: V. La C o u r, Um studiet af vore danske voldsteder. Historiske meddelelser om Köbenhavn. 1963: S. Lin vald, Köbenhavns Bymuseum. Krhvervelser og Iakttagelser. Kuml. 1962: O. Vos s, Jernudvinding i Danmark i förhistorisk tid. H. Thrane, Hjulgraven fra Store-höj ved Toböl i Ribe Amt. To egekistegrave fra Tobölegnen. MEDDELANDEN O. M a r s e e n, Smedegärde og Livö. C. Håhr Christiansen & K. S k e 1 m o s e, Gudenåkulturen ved Varde å. K. J e p p e s e n, En gammelkrelisk gåde. K. Thorv i 1 d s e n, Gravröser på Ummen- Nar. Lolland-Falsters historiske samfund. Årbog. 1963: II. Schlesch, Den skånske klokke i Litlerslev kirke. Skivebogen. 1963: O. L. S ö r e n- s e n, Ett gaadefutdt Fund i Rönbjerg Mose. V. P. B e c k. Dump Kirke i Salling. Ärhiis stifts årböger. 1963: C. Asschenfeldf Birkebiek, Mossö-klostrenes omsfridte fiskegårde ved Vosgård. By og bygd. 1962: O. R. K r a g. Folkemuseets orgier i historisk sammenheng. A. N e s h e i m, Et gammelt kjede og dets historie. Föreningen til norske förtidsmiiinesmerkers beväring. Årsbok. 1962: Riksanlikvaren 50 är november R. II a u g- I i el, 1'orlidsvernel igår og idag. Tale ved riksanlikvarens 50-årsjubileum. B. II c i I) er g, Tale fil Riksanlikvaren. S. T. Madsen, 50 år for norsk kulturvern. Riksantivarens jubileumsutställning. R. Hamra n, Heinrich Ernst Schirmer og hans plass i norsk arkitek- Inrliistorie. S. T. Madsen, Restaureringen av Dal kirke. Linstowkirkene i övre Telemark. R. H a u g- 1 i cl, Maihaugens to åresluer. Del antikvariske arbetid A. L. Pharo, Bibliografi for : 317