Handlingsprogram

Transkript

1 Handlingsprogram Insats: Utveckla och attrahera tillväxtföretag Affärsplan Västmanland: strategi för tillväxt, innovationskraft och näringslivsutveckling

2 Innehållsförteckning 1. Affärsplan Västmanland 1 2. Syfte med handlingsprogrammet 2 3. Målgrupper för handlingsprogrammet 2 4. Utförare av insatser inom handlingsprogrammet 2 5. Fokusområden med delinsatser och mål 3 Fokusområde 1. Höj innovationskraften och kopplingen till forskning 3 Fokusområde 2. Utveckla entreprenörskap och nyföretagande 4 Fokusområde 3: Öka konkurrenskraften i små och medelstora företag 5 6. Kopplingar till andra delar av det regionala utvecklingsprogrammet 7 7. Genomförande av handlingsprogrammet 8 A. Innehåll i förstudiearbeten 8 B. Kriterier för genomförande av insatser/projekt 8 C. Organisation för handlingsprogrammet 9 D. Tidplan för arbetet 11 E. Finansiering av insatserna Utvecklingsorienterad uppföljning och lärande 12 A. Uppföljning av indikatorerna/målen 12 B. Arbetsprocessen lärande 13 C. Sammanfattning 13 Bilagor: Handlingsprogrammets utförare: Offentliga och delvis offentligfinansierade aktörer som arbetar med olika former av företagsutveckling Bakgrund till val av fokusområden

3 1. Affärsplan Västmanland Affärsplan Västmanland är en näringslivsstrategi för länet för perioden Strategin har arbetats a fram under ledning av Västmannarådet, som också har varit styrgrupp för arbetet. I Västmanlands regionala utvecklingsprogram (RUP) Mångfaldsdriven tillväxt utgör näringslivsstrategin grunden för insatsområdet Dynamiskt näringsliv. Vår ambition med strategin är hög: 2020 ska Västmanland ha en stark och attraktiv identitet som en inno- är för- vativ och entreprenöriell region med världsledande kunskaps- och kompetensmiljöer. Ambitionenn ankrad i politiska ledningar och brett i länet. Det krävs för att nå visionen för strategin: I Västmanland löser vi globala utmaningar. Att genomföra strategin Affärsplan Västmanland innebär en kraftsamling för att skapa bättre förutsätt- en håll- ningar för entreprenörer och företag att växa och bli starkare i Västmanland. Målet ärr att bidra tilll bar tillväxt i små och medelstora företag, f men också utveckling och förnyelse i det system av organisation- er och aktörer som arbetar med företagsutvecklande arbete. Bild 1: Schematiskt innehåll i Affärsplan Västmanland Strategin Affärsplan Västmanland finns att hämta på Länsstyrelsens webbplats: /vastmanland, under Näringsliv och föreningar, Näringslivsutveckling. I handlingsprogrammet konkretiseras näringslivsstrategin inom områdett "Utveckla och attrahera tillväxt- - utveckling i enskilda aktörers företagsarbete, inklusive tydliga roller. företag" för perioden Handlingspro ogrammets genomförandee ska ge: resultat och effekter i form av ökad hållbarr tillväxt i de företag som får stöd av olika slag resultat och effekter i det näringslivsfrämjande systemet, vilket bl a innefattar: i - ökat samspel/samarbete mellan aktörer på lokal, regional, nationell och internationell nivå 1

4 2. Syfte med handlingsprogrammet Syftet är att konkretisera arbetet inom Affärsplan Västmanlands insatsområde Utveckla och attrahera tillväxtföretag. Handlingsprogrammet ska fungera som en vägledning för vilka insatser vi gemensamt bör satsa på under Med konkretisering avses både insatser inom fokusområdena och former för organisering, uppföljning och lärande i arbetet. Det finns kopplingar i handlingsprogrammet till andra delar av det regionala utvecklingsprogrammet (RUP), exempelvis kompetensförsörjning, integration m.fl. enligt bild 1. Se en kortfattad beskrivning av inledande sådana kopplingar på sidan 6. För perioden tas ett nytt handlingsprogram fram. 3. Målgrupper för handlingsprogrammet Ruta 1: Målgrupper Små och medelstora företag i Västmanland: - som vill växa - som vill utveckla innovationer nya produkter, tjänster, processer. Västmanlänningar: - som kan tänka sig, vill eller ska starta företag - som har utvecklingsbara innovationsidéer Små och medelstora företag och företags-/innovationsidéer inom styrkeområdena automation, energi, järnväg och hälsa/friskvård, är en prioriterad målgrupp för insatser. 4. Utförare av insatser inom handlingsprogrammet Utförare är i huvudsak det fyrtiotal företagsutvecklande aktörer och långsiktiga projekt i länet som arbetar med insatser för nyföretagande, affärsutveckling och innovationsutveckling (se bilaga 1 och baksidan). Utförare är också de konsulter och företag som aktörerna i många fall anlitar för att genomföra insatser till företagen. Avsikten är att aktörerna ska samverka i ökad utsträckning om större gemensamma insatser. De ska också ha en tydlig rollfördelning mellan sig för att bli tydligare för målgrupperna ovan. 2

5 5. Fokusområden med delinsatser och mål I handlingsprogrammet finns tre fokusområdenf n med utpekade delområden som har tagits fram gemen- samt i länet (se Bild 2) och som är en e grund att arbeta med efter: kartläggning och analys av läget i länet dialog med länets företagsfrämjande aktörer nationella och EU-strategier, inklusive i insatsområden i programmet för EU:s regionala strukturfond för Östra Mellansverige. Här följer en presentation av delområdenas inriktning och målen för varje fokusområde. Inget av fokusområdena eller delinsatserna prioriteras högre än andra. Vad V de företagsfrämjande aktörerna a ska arbeta med avgörs på dialogmötena (se avsnitt 7) efter angelägenhet,, aktuellt lägee och företagens ut- tryckta behov. Bild 2: Fokusområden med underliggande insatsområden Fokusområde 1. Höj innovationskraften och kopplingen till forskning Ökat samarbete mellan små och medelstora företag och forsknings- och innovationsmiljöer. För att öka innovationsutvecklingen i små och medelstora företag, kan samverkan med forsknings- och kunskapsmiljöer, inklusive de inom akademin, utnyttjas mer. Mälardalens högskola är en näraliggande resurs för länets företag, samtidigt som Västmanland ligger i en region med ett stort antal universi- tet/högskolor och forskningsinstitut. Insatser för ökat samarbete är viktiga, till exempel mäklarfunkt- ioner, kontaktskapande verksamhet, branscherbjudanden och attitydförändringsarbete. Matchning innovatör - entreprenör. En innovatör är inte alltid en entreprenör som driver produk- är där- ten/ tjänsten fram till ett livskraftigt företag. Att matchaa innovatörenn med drivande företagaree för ett område för insatser. Mer kompetent kapital/riskkapital i tidiga skeden. Att hitta kapital i utvecklingskedjan av en innovat- har nått ion upplevs av innovatören/företaget sällan som ett stort problem när n produkten/tjänsten väl marknaden. I tidiga, förkommersiella, skeden är det dock ofta ett uttalat problemm att få tillräcklig och uthållig finansiering. Västmanlandsfonden är ett exempel på tidig riskfinansiering. Mer arbetee och fler insatser behövs, gärna över länsgränser, för att få ökad tillgång till tidig risk- och såddfinansiering, kombinerad med tillförsel av kunskap och kompetens till företaget, s.k. kompetent kapital. Möjlighet- erna till s.k. mikrofond bör också undersökas. 3

6 Utveckla en utmaningsdriven innovationsprocess. Samhället står inför många stora utmaningar, varav miljö- och klimatområdet är en. En annan utmaning är vård, omsorg och utbildning, där innovativa lösningar och hjälpmedel kan ge ökad kvalitet för den enskilde och underlätta personalens arbete. Stimulans till personalens eget innovationsarbete och innovationsinriktad offentlig upphandling är exempel på insatser som bör utvecklas. Ruta 2: Mål vid utgången av 2017 Fokusområde Effektmål länsutvecklingen enligt RUP Aktivitetsmål Resultatmål för startade insatser Horisontella mål för startade insatser Innovationskraft och forskning Ökade investeringar i FoU i små och medelstora företag. Ökad andel riskkapital till länet sett till totalen i riket. Minst två förstudier genomförs enligt fokusområdenas inriktning. Minst två större samlande nya insatser startade inom handlingsprogrammets utpekade områden. Samarbetet mellan aktörerna har utvecklats, vilket har gett effektivare insatser i en helhet och ökad tydlighet ut till målgrupperna. 100 nya, startade samarbeten mellan innovatörer och forskare med fokus på små och medelstora-företag från hela länet. 150 små och medelstora företag/innovatörer i hela länet har fått långsiktig kvalificerad support i hela innovationsprocessen under flera år. Företagen har i snitt ökat sin omsättning med 10 procent. Några innovationsupphandlingar av offentlig sektor har genomförts i länet. 35 procent av innovatörerna/företagarna enligt ovan är kvinnor 15 procent har utländsk bakgrund 20 procent av innovationerna har miljöinriktning. Fokusområde 2. Utveckla entreprenörskap och nyföretagande Strategiska insatser i nyföretagarprocessen. Det är angeläget att se nyföretagandet som en process, från det att en person kan tänka sig att starta eget till upp till tre år efter starten. Att ha en kontinuitet i stödet hela vägen är något som brister idag. Stödet och hjälpen är främst koncentrerad till startskedet. Rådgivningen bör också kvalitetssäkras, eftersom många aktörer i länet arbetar inom området. Vidare bör vi nå flera grupper, bl a utrikesfödda och unga, bättre med insatser. Mentorskap för nya företagare är en annan viktig pusselbit. Ökat kunskapsintensivt nyföretagande. Företag baserade på högt kunnande och nya tillämpningssätt, ofta i kombination med en ny produkt/tjänst, har goda förutsättningar att nå en bred marknad nationellt och internationellt. Det finns även tillväxtpotential i kunskapsintensiva tjänsteföretag, till exempel teknik-, IKT- och andra konsultföretag, vilka kan kräva en annan typ av stöd för sin utveckling. Tillväxtpotentialen här är ofta större än för genomsnittsföretaget, förutsatt att entreprenörsandan och viljan att göra affärer och expandera finns. Ökat entreprenörskap bland barn och unga. Ta sig för-anda och initiativförmåga grundläggs i unga år. Traditionellt sett domineras Västmanland av storföretag och offentlig verksamhet. Vi behöver en ökad entreprenörsanda och dagens unga är morgondagens entreprenörer. Därför är det viktigt att arbeta med entreprenörskap i vid bemärkelse för barn och i mer specificerad form för lite äldre ungdomar. Viktigt är en fortsatt utveckling av entreprenöriellt lärande och ett entreprenöriellt förhållningssätt. Att öka intresset för teknik och naturvetenskap är också viktigt och kopplingen till arbete med kompetensförsörjning och skolans ordinarie uppdrag är grunden för det. 4

7 Utveckla kreativa sociala miljöer för nya företagare upp till tre år efter start. Nyföretagare och start ups är oftast intensivt engagerade i att utveckla sin affärsidé eller innovation. De har ibland ett tunnelseende och företagandet är mer en livsstil än ett jobb. Det finns dock definitiva fördelar med att träffa andra som befinner sig i en liknande situation. Man kan lära av varandra, dela nyttiga kontakter, starta konkret affärssamarbete m.m. Det kan också vara en fördel att ha med erfarna företagare i nätverk med nya företagare. Ruta 3: Mål vid utgången av 2017 Fokusområde Effektmål länsutvecklingen enligt RUP Aktivitetsmål Resultatmål för startade insatser Horisontella mål för startade insatser Entreprenörskap och nyföretagande Antal nystartade företag ska öka och konkurser minska i länet. Minst två förstudier genomförs enligt fokusområdenas inriktning. Minst två större samlande nya insatser startade inom handlingsprogrammets utpekade områden. Kvalitetssäkrad nyföretagarrådgivning finns i alla delar av länet. Samarbetet mellan aktörerna har utvecklats, vilket har gett effektivare insatser i en helhet och ökad tydlighet ut till målgrupperna personer/nya företag i hela länet har fått kvalitetssäkrad support i nyföretagarprocessen sex månader innan start till 36 månader efter start. Insatserna har bidragit till att 500 företag har startat. 75 procent av dessa har överlevt tre år efter start. (normalgruppen: 67 procent). Entreprenörskap i skolan i bred bemärkelse drivs i alla länets kommuner som en sammanhållen kedja i förskola, grundskolans olika stadier och gymnasieskola. Tio nätverk med nyföretagare har drivits/drivs. 40 procent av nystartarna är kvinnor (idag 34 procent). 20 procent har utländsk bakgrund (idag 17 procent) Alla personer som har fått kvalificerad support har fått kunskap om miljömedvetet/klimatsmart företagande. Fokusområde 3: Öka konkurrenskraften i små och medelstora företag Internationalisering i små och medelstora företag. Volymmässigt sett är länets export koncentrerad till de stora globala företagen som ABB, Bombardier, Seco Tools, Westinghouse m.fl. Statistik från SCB/Business Sweden visar att Västmanland 2013 hade högst exportvärde per invånare bland Sveriges län, men att bara 5 procent av exportvärdet kom från företag med färre än 50 anställda. Bland dessa företag finns potential att bredda sin marknad även till utlandet. Cirka 600 exporterande företag finns i denna storleksklass, men betydligt fler importerande cirka Internationalisering innefattar även ett systematiskt arbete med att attrahera investerare och företag till länet. Ökad kompetens i sälj och marknadsföring. Många mindre företag är underleverantörer och serviceföretag till större företag. Dessa mindre företag har därmed inte behövt kunskap och kompetens om försäljning och marknadsföring i så stor utsträckning. Nya marknadskanaler som webben och sociala medier ökar dock i betydelse för att nå ut med tjänster och varor. Insatser för mindre företag är därför angelägna, för att hjälpa dem att bredda sin marknad även internationellt. Utveckla företaget - management, styrelse, ägande. Att äga ett företag och ha anställda ställer krav på företagsledare, något som de ofta saknar utbildning i och kunskap om. Ledningsfrågor är viktiga 5

8 och det finns många konsulter inom managementområdet. Med en aktiv och professionell styrelse ställs också andra frågor och utvecklingsbehov för företaget i relation till företagets potential för tillväxt. Det är viktigt att tänka på hur det som erbjuds är marknadskompletterande och utnyttjar de kompetenser som finns i privata kunskapsleverantörer och konsulter. Ökat utbyte mellan små och stora företag. Storföretag är stora organisationer med betydande resurser (nätverk, kompetens, erfarenhet, organisation) för export/import, kompetensutveckling, produktutveckling m.m. Det kan finnas möjligheter för små företag att samverka med större för att t ex knyta kontakter och få stöd vid insteg på en internationell marknad, få viss utbildning eller samarbeta kring produktutveckling. Former och arbetssätt behöver utvecklas, samtidigt som det finns en vilja och potential för sådan samverkan. Ruta 4: Mål vid utgången av 2017 Fokusområde Effektmål länsutvecklingen enligt RUP Aktivitetsmål Resultatmål för startade insatser Horisontella mål för startade insatser Ökad konkurrenskraft i små och medelstora företag Ökat antal exporterande företag i länet. Ökad omsättning (fasta priser) i små och medelstora företag. Minst två förstudier genomförs enligt fokusområdenas inriktning. Minst två större samlande nya insatser har startats inom handlingsprogrammets utpekade områden. Samarbetet mellan aktörerna har utvecklats, vilket har gett effektivare insatser i en helhet och ökad tydlighet ut till målgrupperna. 150 SMF-företag som vill växa har fått kvalificerad rådgivning och utbildning i lednings- och styrelsearbete. 150 SMF-företag har fått ökad kunskap, kompetens och support inom sälj/marknadsföring. 150 SMF-företag har fått samlad export- och importsupport från en palett av insatser. Hälften av dessa har nått en utlandsmarknad och i snitt ökat omsättningen med 10 procent. En insats har startat där stora företag bistår SMF i syfte att sälja på utlandsmarknader. 35 procent av SMF-företagarna är kvinnor. 15 procent har utländsk bakgrund 20 procent av exportprodukterna/-tjänsterna har miljöinriktning. 6

9 6. Kopplingar till andra delar av det regionala utvecklingsprogrammet Handlingsplan för jämställd regional tillväxt I Handlingsplan för jämställd regional tillväxt var en av insatserna att jämställdhetsintegrera arbetet med de regionala projektmedel som Länsstyrelsen beslutar om. Jämställdhetsintegrering innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen. En annan insats var att ta fram ett gemensamt uppföljningssystem som redovisar deltagare i företagsinsatser uppdelade efter kön och bransch som ger underlag att utvärdera målgrupper. Se nedan i avsnitt 7. Hållbarhets- miljö/klimat, integration och jämställdhet Hållbarhetsperspektiven är av avgörande betydelse för att insatsområden ska bidra i den riktning som Affärsplan Västmanland och RUP pekar ut, det vill säga i riktning mot att Västmanlands utveckling blir hållbar. Projektverksamheten ska arbeta med miljö/klimat, integration och jämställdhet i alla steg av processen. Det innebär: 1. Analys ska göras för att beskriva vilka skillnader det finns avseende kön/utrikesfödda (t ex olika villkor) att arbeta med i projektet. Vad kan man arbeta med för att förbättra miljön och klimatet? 2. Mål för arbetet med miljö/klimat, integration och jämställdhet ska anges. Vad vill man uppnå för att minska de identifierade skillnaderna, problemen, olika villkor etc, som analysen visar på? 3. Genomförande ska beskriva hur projektet konkret ska arbeta för att uppnå målen, dvs konkreta insatser för miljö/klimat, integration och jämställdhet. Kompetens företagare och anställda Föreslagna insatser som identifierar företagares och anställdas behov av ökad kunskap och kompetens pekar på områden som sälj, marknadsföring, management/styrelse/ägande, kunskapsintensivt nyföretagande med mera. Dessa områden kommer att vara en viktig del i handlingsprogrammets genomförande och de gemensamma dialogmötena. Samtidigt blir det viktigt att utveckla insatser kring mindre företags svårigheter att få tag i kompetent personal och att attrahera arbetskraft utifrån till länet genom inpendling, inflyttning och arbetskraftsinvandring. Formerna för det kommer att utvecklas bl a inom området Regionalt ledarskap. Det finns tydliga kopplingar mellan länets näringslivsstrategi och den regionala kompetensförsörjningsstrategin inom området Rätt kompetens i RUP. Insatsområdena inom Rätt kompetens är till största del koncentrerade till utbildningssystemet. Dessa syftar till att på sikt bidra till högre utbildningsnivå och effektivare matchning mot arbetslivet. Strävan är att koppla dessa till varandra, där ett exempel på koppling mellan Affärsplan Västmanland och Rätt kompetens är föreslagen insats om ökat entreprenörskap bland barn och unga. Där bygger ett framgångsrikt arbete på utbildningssystemets ambition och uppdrag att arbeta med detta. Kopplingen mellan näringslivsinsatser och kompetensinsatser, även inom utbildningssystemet, kommer fortsatt vara en viktig del i arbetet. Styrkeområden och deras utveckling i små och medelstora företag och entreprenörsföretag Plattformen som utvecklas kring länets styrkeområden: automation, energi, järnväg samt välfärd och hälsa, ska skapa förnyelse och utveckling i såväl nya som befintliga små och medelstora företag. Detta omfattar bland annat att sätta mål och fokus på dem som målgrupp i föreslagna insatser så att det ordinarie systemet för näringslivsutveckling nyttjas och stärks avseende dessa områden. Gemensam kommunikationsplattform Vi strävar mot att tydligare kommunicera en samlad bild av Västmanland som en innovativ och dynamisk tillväxtregion med dess näringsliv, utvecklingsmiljöer och stöd som viktiga delar i ett attraktionsarbete. Vårt gemensamma kommunikationsarbete kommer att drivas kopplat till Affärsplan Västmanland och här måste vi gemensamt arbeta fram formerna, kopplat till målen i RUP och Affärsplan Västmanland. 7

10 7. Genomförande av handlingsprogrammet Vi eftersträvar större, samlade insatser. Det innebär samarbete mellan flera aktörer i förstudier, projektriggning, genomförande och uppföljning/utvärdering över organisations-, kommun- och länsgräns. Flera delaktiviteter inom ett område kan samlas i ett projekt. I nedanstående avsnitt redogörs för gången i arbetet från A till E. Förstudier innan genomförandeprojekt. Förstudier är viktiga instrument i handlingsprogrammet. De ger en bra grund att stå på i ett eventuellt genomförande av olika insatser. En förstudie kan också visa att företagens/målgruppens behov av insatser är lågt, att behovet redan är täckt eller att finansiella förutsättningar inte finns. De olika moment en förstudie inom handlingsprogrammet bör innehålla framgår nedan. A. Innehåll i förstudiearbeten Nedanstående bör förstudierna, oberoende av inriktning, innehålla: Ruta 5. Kriterier för innehåll i förstudiearbetet och redovisningen Analys Förslag genomförande Lärande/ erfarenheter från tidigare insatser Benchmarking/utblick Undersökning/ inventering Målgruppsanalys/behov Analys av jämställdhet, integration och miljö (Länsstyrelsens jämställdhetssakkunniga kan bistå) Slutsatser Utmaningar utifrån analysen Svaga punkter Företag Individer Stödstrukturer Utvecklingsområden för insatser. Utnyttjas potential inom jämställdhet, integration och miljö? Ställningstagande Behov och möjligheter finns för genomförande, gå vidare. Behov bland målgruppen och/eller möjligheter, intresse, finansiering etc, finns för närvarande inte. Förslag åtgärder/insatser Ändringar ordinarie arbete Ytterligare förarbete, pilot Större, samlat projekt med insatser och flera utförare för att utveckla/förstärka ordinarie arbete till SMF. Insatser för jämställdhet, integration, miljö Ägare Samverkansparter Tidplan Budget Uppskattade kostnader Förslag till finansiering (regionala finansiärer, EU, nationell, lokal, privat, övriga) B. Kriterier för genomförande av insatser/projekt För att tydliggöra de mål och krav som finns kring kommande insatser, har fem övergripande kriterier formulerats. Kundfokus Insatser baserade på företagens behov. Företag är delaktiga i planeringen. Tydliga målgrupper, inklusive företag inom styrkeområden. Strukturförändrande Lärdomar från genomförda insatser ska tas in i ansökningarna. Förstudier/tester förordas för oprövade insatser och behov finns av samordning för stärkt resultat. Större gemensamma satsningar som växlas upp med annan finansiering. Spridning och implementering av resultaten till ordinarie verksamhet. 8

11 Samarbete Kommun- och länsöverskridande insatser prioriteras. Samverkan med andra näringslivsfrämjande aktörer är en förutsättning, inklusivee aktörer utanför länet. Hållbarhet mångfald, jämställdhet, miljö Tillväxtpotential utnyttjas inom jämställdhet, integrationn och miljö. Länets attraktivitet Stärk bilden av Västmanlands näringsliv, utvecklingsmiljöer, entreprenörer m.m. C. Organisation för handlingsprogrammet Utgångspunkten i det gemensamma arbetet är en årscykel med fyra dialogmöten. Länsstyrelsen, som regionalt tillväxtansvarig, samordnar arbetet, a se bild 3. Bild 3: Organisering av arbetet APV Dialogmöten Stommen i årscykeln är de fyra samordnande dialogmöten per år som Länsstyrelsen bjuder in till. Delta- före- gare är primärt länets cirka 40 företagsfrämjande aktörer (se bilaga 1), samtidigt som deltagande från tagarföreningar och -organisationer välkomnas. Syfte: att föra dialog om vad som ska genomföras inom handlingsprogrammet, hur ochh av vilka. att stärka den regionala sammanhållningenn för näringslivsutveckling och samordna arbetet inom priosträvan riterade områden. Två av dialogmötena under året inriktas på förstudier och riggande av genomförandeinsatser. En kommer vara att två dialogmöten tydligare fokuserar på lärande av pågående insatser, utvecklade metoder för insatser och ny kunskap. Vid dialogmötena enas man om vilka förstudier som ska genomföras. 9

12 Förstudieteam Vid de dialogmöten som behandlar förstudier grupperar sig deltagarna efter valt område. En aktör och person i varje grupp utses till sammankallande/ansvarig. Grupperna knyter till sig de resurspersoner som behövs för att genomföra förstudien på ett bra sätt. Förstudiegrupperna är temporära. Ansökan om förstudiemedel görs till Länsstyrelsen utifrån riktlinjerna i avsnitt A. Team för projektriggning och genomförande När förstudien är klar, visar det sig vad man vill gå vidare med och genomföra - i ordinarie arbete och i projekt. Riggning vidtar av genomförandeinsatser. Riggningsgruppen kan vara samma som förstudiegruppen eller se annorlunda ut. Genomförandeinsatser kan sträcka sig över flera år. De ska vara större gemensamma satsningar, där flera aktörers insatser länkar i varandra och andra insatser görs gemensamt. För att undvika vattentäta skott och dessutom koppla ihop olika initiativ och insatser som är genomförda eller planeras, är det viktigt med samverkan med andra förstudie-, riggnings- och genomförandegrupper. Företagsfrämjande aktörer i samverkan är huvudsakliga genomförare av de olika insatserna. Projekten/insatserna ska vara marknadskompletterande och aktörerna ska, där så är möjligt och lämpligt, anlita privata konsulter/företag med beaktande av upphandlingsreglerna. Andra samordnande grupper Förutom APV Dialogmöten finns grupper som kontinuerligt möts och ger input till arbetet. Några exempel är Västmannarådet, Näringslivsforum och styrkeområdesmöten. Västmannarådet är ett samverkansforum för beslutsfattare i länets företagsamhet, landsting/kommuner/stat och akademi. I rådet lyfts strategiska frågor om vad som bör prioriteras för att utveckla länets näringsliv. Rådet fungerar som en form av regionalt ledarskap och i viss mån som beställare av olika insatser som kan konkretiseras i handlingsprogramsarbetet. Västmannarådet träffas fyra gånger per år. Näringslivsforum är en mötesplats för kommunernas näringslivsansvariga och hålls fyra gånger per år. Länsstyrelsen är sammankallande. I forumet tas gemensamma näringslivsfrågor upp från lokal synvinkel. Näringslivskontoren arbetar nära företagens verklighet på den lokala nivån och fångar upp behov som är väsentliga i genomförandet av handlingsprogrammet. Styrkeområdesmöten anordnas också cirka fyra gånger per år. Sammankallande är Länsstyrelsen. Deltagare är företrädare för de i näringslivsstrategin Affärsplan Västmanland utpekade styrkeområdena automation, energi, järnväg och hälsa/välfärd. Syftet med forumet är att fånga upp angelägna behov från företagen inom styrkeområdena, att se hur samarbetet kan stärkas inom styrkeområdena och med de näringslivsfrämjande aktörerna i länet. Det finns också andra kompletterande forum som bidrar med underlag, exempelvis Kompetensrådet. 10

13 D. Tidplan för arbetet Årsplanen för genomförande av handlingsprog grammet: Bild 4. Översiktlig tidplan Det är en årscykel med förstudiearbete i grupper, dialog med Länsstyrelsen (som finansiär och regionalt tillväxtansvarig) och genomförande av förslagen i förstudierna. E. Finansiering av insatserna Förstudier Finansieras med upp till kr avv Länsstyrelsen, dock högst 50 procent t av den totalaa kostnaden. Eget arbete kan utgöra övrig finansiering, men annan kontant insats är angelägen och prioriteras. Ansökan om förstudiemedel gör ansvarig aktör för förstudien till Länsstyrelsen. Förändringar i ordinarie arbete Finansieras av aktörerna. Genomförandeinsatser i projekt I förstudien ska framgå kostnadsbudget för olika insatser i genomförandeprojektet och förslag på hur dessa kan finansieras. Möjligheter till extern finansiering via EU och på nationell nivå,, samt via deltagaravgifter ska ha undersökts. Dialog sker med Länsstyrelsen om projekt- respektive företagsstödsfinansiering. Detta omfattar även ansökningar om medfinansiering. Dialogen utgår från: o uppfyllande av kriterierna för innehåll som ska ingå i förstudien (se avsnitt A) o kriterierna för insatser/projekt (se avsnitt B) o uppfyllelse av mål för fokusområdet (se avsnitt 5) o stödets storlek med beaktandee av Länsstyrelsens tillgängliga medel o projektets tidsperiod o möjligheter att använda Länsstyrelsens företagsstöd. 11

14 Utifrån denna dialog görs en ansökan om projektmedel till Länsstyrelsen n av den ägare/ansvarige aktör a som utsetts i förstudien. Samverkansparter ska a framgå. Länsstyrelsenn kan finansiera högst 50 procent av kostnaderna Annan kontant finansiering krävs. Eget arbete kan ingå i finansieringen, men till en mindre del. 8. Utvecklingsorienterad uppföljning och lärande Programmets genomförande - större möten, förstudier, genomförande av a insatser tilll företagen ska in- i nehålla en gemensamm lärandeprocess. Syftet är att vi successivt ska utveckla och förbättra insatserna samklang med företags och individers behov avv support. I programmet ska också indikatorerna (se målen i avsnitt 5) följas upp årsvis. I rutan nedan visas en e sche- matisk bild över momenten i uppföljningen. Ruta 6. Upplägg av uppföljning och lärande l i programmet (Q står för kvartal. De röda linjerna visar v ungefär när under året uppföljningen och lärandet sker.) A. Uppföljning av indikatorerna/målen Uppföljning av aktivitets-, resultat- och effektmål. De uppsatta målen för varje fokusområde är uppdelade i aktivitets-, resultat och effektmål. Genomförandeinsatserna ska följas upp u varje år aktiviteternaa på hös- sommaren). Utvärderingsenkät för företagsaktiviteter En enkät som företagen får besvara ger snabb återkoppling till ten, resultaten varje vår och effekterna när statistik för föregående år kommer från SCB m fl (framåt projektägare, samarbetspartners och finansiärerr om vad som har varit bra och mindree bra. Jämställdhetsintegrerat uppföljningssystem. Deltagare i företagsinsatser ska redovisas efter kön och bransch och inrapporteras till Länsstyrelsen varje halvår. Länsstyrelsen gör g en sammanställning av resulta- ten och ger återkoppling direkt tilll projektägaree och vid gemensamma dialogmöten. 12

15 Integration/etnisk mångfald och miljö. I företagsinsatser ska antal deltagare som är utrikesfödda och insatser för att uppfylla miljö-/klimatmålen i handlingsprogrammet årligen inrapporteras till Länsstyrelsen. Återkoppling sker direkt till projektägare och vid gemensamma dialogmöten. Resultatet av denna uppföljning tas bland annat upp på dialogmötena och i årsrapporten. B. Arbetsprocessen lärande Lärande vid möten I handlingsprogrammets genomförande ska ett lärande ske i möten och aktiviteter. Dialogmöten. Två av fyra dialogmöten under året ska särskilt fokusera på lärande: Vilka företagsaktiviteter har genomförts? Vad har fungerat bra/mindre bra? Hur har samarbetet fungerat? Hur har processen med regionalt tillväxtansvarig/andra finansiärer fungerat? Vad har vi lärt oss och hur ska vi gå vidare med eventuella förändringar? Kunskapshöjande inslag: vid dialogmötena kan analyser, exempel från andra håll, nationellt sakkunniga och experter på olika företagsutvecklingsfrågor vara programpunkter. Ett tredje moment är en enkel utvärderingsenkät om innehåll och upplägg, som deltagarna får fylla i. Andra möten i handlingsprogrammet. En lärandepunkt på dagordningen rekommenderas. Lärande vid genomförande av förstudier, projektriggning och insatser Förstudier. I arbetssättet med förstudier ligger en inledande analys: benchmarking, erfarenheter av tidigare insatser av liknande karaktär, kartläggning etc (avsnitt 5, ruta 5). Allt i syfte att lära inför planeringen av nya insatser. Riggning/utveckling av insatser och genomförandeinsatser. Arbetet av dessa moment följs upp: vad har varit bramindre bra, hur har samarbetet fungerat, har processen med regionalt tillväxtansvarig/andra finansiärer flutit, vad har vi lärt oss och hur ska vi gå vidare med eventuella förändringar? C. Sammanfattning Årsrapport. Efter varje år summerar Länsstyrelsen utförda insatser i en rapport. Underlag till rapporten lämnas av projektägare och företagsfrämjande aktörer. I rapporten redovisas: genomförda insatser förstudier, projektriggning, genomförandeinsatser. resultatuppföljning enligt målen i handlingsprogrammet (se avsnitt 5). goda exempel från företagsinsatser, företag som har deltagit. hur arbetet med de horisontella aspekterna miljö, jämställdhet och integration har genomförts. lärdomar av genomförda insatser. planer inför nytt verksamhetsår. Utvärdering av utomstående konsult. Vid slutet av handlingsprogrammets genomförande 2017 genomför en oberoende konsult en utvärdering, där både företagsfrämjande aktörers och deltagande företags synpunkter inhämtas. 13

16 Bilaga 1 Handlingsprogrammets utförare: Offentliga och delvis offentligfinansierade aktörer som arbetar med olika former av företagsutveckling Ungefärligt antal årsarbeten LOKALA AKTÖRER Kommunernas näringslivsfunktioner (inkl projekt, ej turism) 23 Tillväxtgruppen Norra Västmanland, Fagersta-Norberg (kommunfinansierad) 6 Näringslivsbolaget Västerås (inkl Företagsnära) 4 Företagsbyrån i Köping 3 Utvecklingscentrum Arboga 2,5 En väg in i Hallstahammar 2,5 Företagarcentrum Sala (i huvudsak kommunfinansierad) 2,5 Surahammar 1 Kungsör 1 Skinnskatteberg 0,5 Lokala nyföretagarcentra motsvarande 1 Västerås Nyföretagarcentrum Aroslotsarna 1 Företagsbyar/inkubatorer 12 Västerås Science Park med Create och 1:a Västmanlandsfonden 10 Idélab, Mälardalens högskola, Västerås 2 Lokala centra för kvinnors företagande och jämställda villkor 2 Winnet Arboga - Arboga Företagsamma kvinnor 0,2 Winnet Västerås - Avance 0,3 Winnet Norra Västmanland 0,5 Winnet Köping - Klöver Dam 0,1 Winnet Sala - Sala Q 0,3 Winnet Kolbäckådalen 0,3 Winnet Kungsör - Kungsörs Företagsamma kvinnor 0,3 Kanalnätet Hallsta-Surahammar 0,1 Övriga lokala aktörer 9 Jobba i Västerås.nu 9 LÄNSAKTÖRER Företagsutvecklingsaktörer på region-/länsnivå 59 Almi Företagspartner Mälardalen AB (Västmanlandsdelen) 16 Länsstyrelsen i Västmanlands län, Regional Tillväxt och Landsbygdsprogrammet 10 Landstinget Västmanland, regional utveckling 8 Mälardalens högskola, externa relationer (ej Idélab, Robotdalen, Aut.region, minst, MITC) 6 Västmanlands kommuner och landsting, besöksnäring och utbildning 4 Handelskammaren Mälardalen, Västeråskontoret 3 Coompanion Västmanland 3 Ung Företagsamhet Västmanland 3 Arbetsförmedlingen, V-ås, Köping, Fagersta - start näringsverksamhet 1 Enterprise Europe Network (Almi) 1 Exportrådet, region Västmanland 1

17 Bilaga 1 Winnet Västmanland - Företagsamma Kvinnor i Västmanland 1 Sustainable Business Mälardalen 0,5 Västmanlands Forsknings- och utvecklingsråd 0,5 Skatteverket Västerås, nyföretagarinformation 0,5 FLERÅRIGA PROJEKT/PROGRAM AV FÖRETAGSUTVECKLANDE KARAKTÄR Större projekt/program 21 Robotdalen 7 Automation Region 2 minstinnvation (Program mikro-/nanosystem i små/medelstora företag, Mälardalens högsk) 2 MITC (Mälardalen Industrial Technology Center)/Produktionslyftet, Mälardalens högsk 1 Triple Steelix 1 NovaMedTech 1 Jänvägsklustret 1 Leader Norra Mälarstranden (landsbygdsutveckling) 2 Leader Bergslagen 1 Leader Västra Mälardalen 1 Leader Nedre Dalälven 1 Övriga fleråriga större företagsutvecklingsprojekt i länet med off. finansiering 10 Ca 15 projekt/projektledare SUMMA ÅRSARBETEN (ca) 130 ANDRA VIKTIGA AKTÖRER ÄN OFFENTLIGFINANSIERADE I PROGRAMARBETET Företagarna, region Västmanland och lokalföreningarna Svenskt Näringsliv, region Västmanland LRF Mälardalen Länsbygderådet EXISTERANDE GRUPPER AV FÖRETAGSFRÄMJANDE AKTÖRER Västmannarådet. Strategisk grupp för att utveckla innovationssystemet och strategiska områden för näringslivet i länet. Ledande personer från Länsstyrelsen, Mälardalens högskola, Landstinget, Västerås stad, Arboga kommun och företrädare för främst storföretag. Innovationsrådet. Samarbetsgrupp för stöd till innovatörer. Almi, Västmanlands FoU-råd, Länsstyrelsen, V-ås science Park, Idélab/Mälardalens högskola, Winnet Västmanland - företagsamma kvinnor i Västmanland Näringslivsforum. Grupp för gemensamma näringslivsfrågor och erfarenhetsutbyte. Näringslivsansvariga i länets kommuner, Landstinget, VKL, Länsstyrelsen.

18 Bilaga 2 Bakgrund till val av fokusområden Höj innovationskraften och kopplingen till forskning. Länets stora, multinationella företag har betydande resurser för nya eller utvecklade produkter, tjänster och processer, ofta med stark koppling till forskningen. Små och medelstora företag, som är målgruppen för handlingsprogrammet, har inte dessa resurser. Många har tillväxtpotential om innovationsförmågan utvecklas och då det finns möjligheter i form av ökade resurser som specialkunskap och kapital. Relativt få företag, förutom de stora, har samarbete med forskningen vid högskolor/universitet/ forskningsinstitut. Här finns möjligheter för ökad tillväxt genom att bistå små och medelstora företag med kontakter med forskning, akademisk kompetens och innovativa miljöer. Utveckla entreprenörskap och nyföretagande. Länet har under 1900-talet och början av talet dominerats av stora företag och stora offentliga arbetsgivare. Entreprenörsandan och nyföretagandet är lägre än i många andra län. Storföretagen effektiviserar och rationaliserar och är i sig själva inte längre den stora sysselsättningsgeneratorn, samtidigt som en viktig utveckling sker i samspelet med det omkringliggande näringslivet inte minst i form av den stora kompetens som återfinns i regionen. Inom skola, vård och omsorg ges mer utrymme för privat företagsamhet, där offentlig sektor tidigare i princip haft monopol. För att klara sysselsättningen och tillväxten, behövs ökad entreprenörsanda och företagsamhet. I jämförelse med grannlänen och riket är nyföretagandet i länet på en förhållandevis låg nivå, trots en stor ökning av antal nya företag under senare år (se diagram 1). Här finns möjligheter till ökat nyföretagande med inspirationsinsatser och effektiv support till de västmanlänningar som vill starta eget och de som nyligen har startat. Diagram 1. Förändring i nyföretagandet 2013 jämfört med Länet, grannlän, riket.(källa: SCB)

19 Bilaga 2 Öka konkurrenskraften i små och medelstora företag. De små och medelstora arbetsställena med upp till 49 anställda utgör antalsmässigt 95 % av länets totala företagsstock (se diagram 2). Det är inga större skillnader mellan Västmanland och grannlänen. Diagram 2. Arbetsställen fördelade efter storleksklass Länet, grannlänen (Källa: SCB) Ses istället till årsomsättningen uppdelad på storleksklasser efter antal anställda, framträder en annan bild. Storleksklasserna från 1-49 anställda svarar för drygt 40 procent av omsättningen vid länets arbetsställen. Det är bland de lägre andelarna jämfört med grannlänen. Västmanland har i länsjämförelsen den största omsättningsandelen bland större arbetsställen över 249 anställda. Storföretagen och de stora arbetsställena har alltså en större betydelse i länet än i grannlänen. Diagram 3. Arbetsställenas årsomsättning fördelade efter storleksklass Länet, grannlänen (Källa: SCB) Dominansen av stora företag i länet är en styrka, samtidigt som det utgör en sårbarhet tals västmanlänningar har sin sysselsättning i storföretagen, som betyder mycket för många av länets kommuner. De fungerar som magneter för talang och investeringar, bedriver forskning och utveckling i länet och arbetar i nätverk av underleverantörer och kunskapsintensiva tjänstebolag. Samtidigt effektiviserar och automatiserar de stora företagen sin verksamhet, behöver på sikt successivt färre anställda och är relativt lättrörliga i stora globala koncerner. Många mindre företag är också underleverantörer och serviceföretag till de stora. Det är angeläget att länets små och medelstora företag utvecklas och blir fler för att på sikt klara sysselsättningen. Utvecklingsinsatser för att bistå företag som vill växa med att bredda sin marknad inklusive export, tillföra ökad kunskap i företagsledning, utveckla sin forsknings- och utvecklingsinsats, kompetenshöjning m.m., är insatser som företagen själva har betonat i behovsinventeringar. Här kan insatser i samspel med de större företagen vara en möjlighet för ömsesidig utveckling.

20 Huvudsakliga utförare i handlingsprogrammet: Företagsutvecklande aktörer i Västmanland offentlig- eller delvis offentligfinansierade Lokala näringslivskontor Nyföretagarinsatser, företags-/affärsutveckling, innovationer, FoU Export - import Branschaktörer Samordning och regionalt tillväxtansvarig