Det gemensamma Västra Götaland hållbar tillväxt för ökad attraktivitet och konkurrenskraft. Tillväxtprogram för Västra Götaland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det gemensamma Västra Götaland hållbar tillväxt för ökad attraktivitet och konkurrenskraft. Tillväxtprogram för Västra Götaland 2004-2007"

Transkript

1 Det gemensamma Västra Götaland hållbar tillväxt för ökad attraktivitet och konkurrenskraft Tillväxtprogram för Västra Götaland

2 Förord Sammanfattning 1. Inledning 2. Analyser 2.1 Bakgrund 2.2 Omvärldsanalys med lång sikt, styrkor, svagheter, hot och möjligheter i Västra Götaland 3. Det gemensamma Västra Götaland hållbar tillväxt för ökad attraktivitet och konkurrenskraft 3.1 Det gemensamma Västra Götaland 3.2 Övergripande mål och strategi 4. Programområden och teman 4.1 Stimulera nyskapande 4.2 Investera i mänskliga resurser 4.3 Utveckla infrastrukturen 4.4 Delregionala program 5. Process och förankring 6. Genomförande och finansiering 7. Uppföljning och utvärdering Bilagor 1. SWOT-analys 2. Regioner och regionförstoring några utvecklingstendenser 3. Figurer arbetsmodell 4. Plattform för utarbetande av nya tillväxtprogram i Västra Götaland 5. Indikatorer 6. Stora utmaningar för en hållbar framtid 7. Underlag med idéer för Regional Utvecklingsstrategi och Tillväxtprogram 8. Program för lokal utveckling och entreprenörskap Övriga analyser, underlag - Näringslivsspecialisering i LA regioner år Bedömning av befolkningsutveckling och arbetskraftsförsörjning - TEMAPLANs analys över arbetsmarknadens funktion - Jämindex analys -. 1

3 Sammanfattning 2

4 1. Inledning Uppdraget Regeringen har gett Västra Götalandsregionen uppdraget att utarbeta förslag till regionalt tillväxtprogram. Syftet med programmen är, enligt regeringen, att samordna insatser inom områden där sektorssamverkan bidrar till att utveckla hållbara lokala arbetsmarknadsregioner utifrån ett näringslivsperspektiv. Utgångspunkten är att lokala och regionala aktörer har den största kunskapen om sin region och därmed även om vilka insatser och åtgärder som är lämpligast för att uppnå hållbar regional tillväxt. En ökad samverkan lokalt, regionalt och nationellt är därför nödvändig. Näringslivsperspektivet är centralt och skall genomsyra programarbetets olika delar. De regionala partnerskapen har en viktig uppgift. Programmen skall genomföras under perioden Särskilda riktlinjer har utformats för arbetet. Regional utvecklingsstrategi I Västra Götaland sker arbetet med tillväxtprogram dels på regionövergripande nivå och dels i fyra delregioner, Fyrbodal, Göteborgsregionen, Sjuhärad och Skaraborg. En gemensam plattform har formulerats för arbetet, se bilaga 4. Programmet utgår ifrån den regionala utvecklingsstrategins (RUS) tio mål och rapporterna om hållbar tillväxt 1 med fokus på näringslivets långsiktiga behov. Den regionala utvecklingsstrategin (RUS) kommer att revideras under 2003/2004. RUS anger de långsiktiga visionerna för framtidens Västra Götaland. Det regionala tillväxtprogrammet är ett operativt program med inriktning på ett fokuserat och systeminriktat förändringsarbete. Revideringen av RUS 2004 kan innebära förändrade prioriteringar som får konsekvenser för tillväxtprogrammet. Det innebär att justeringar i inriktning och fokus kan komma att ske under nästa år. Resurser Syftet är en bättre sektorssamverkan och ändrade prioriteringar av befintliga verksamheter på lokal, regional och nationell nivå. Till programmets genomförande finns inga nya resurser. Det handlar istället om att tydliggöra målen och få till stånd en kraftsamling kring de viktigaste utvecklingsfrågorna. Därför utgör organisationers och myndigheters ordinarie resurser en viktig del i programmets genomförande. Förutom omprioriteringar av ordinarie verksamhet finns även behov av särskilda program- eller projektinsatser t ex för att lösa specifika frågor. I planeringen av programmets finansiering och genomförande görs en ansvarsfördelning mellan de olika aktörerna. För Västra Götalandsregionens del innebär arbetssättet att det, förutom fria projektmedel och personella resurser för regionala utvecklingsinsatser (vars inriktning beslutas av respektive nämnd inom kultur, miljö och regionutveckling) finns, en stor egen verksamhet inom främst turism, kultur-, utbildnings-, sjukvårds- och trafikområdet som en viktig tillgång för tillväxtprogrammet. Där kan bl.a. ägaruppdragen till de olika verksamheterna användas som styrinstrument. Regeringens riktlinjer gör att programmet får en relativt bred profil. Däremot kommer olika aktörers insatser i genomförandet att fokuseras. Detta gäller inte minst Västra Götalandsregionens egna insatser. 1 Stora utmaningar för en hållbar framtid och Underlag med idéer för Regional Utvecklingsstrategi och Tillväxtprogram 3

5 En uppgift, inom tillväxtprogrammets ram, kan även vara att i Västra Götaland gemensamt driva frågor kring en ökad anpassning av den nationella sektorspolitiken till regionala förhållanden. 4

6 2. Analyser 2.1 Bakgrund Västra Götaland spelar en viktig roll i svensk ekonomi. Västra Götalands 1,5 milj invånare motsvarar var sjätte invånare i Sverige. Bidraget till den samlade produktionen och till arbetstillfällena i landet ligger på samma nivå. Det senare motsvarar i dag drygt jobb. Den statliga sektorn är liten, internationalisering och företagsamhet omfattande. Stora delar av den svenska industrin för konsumtionsvaror och investeringar har sin bas i regionen. Västra Götaland består av 49 kommuner som bildar 8 lokala arbetsmarknadsregioner 2. Arbetsmarknaden för högutbildade män täcker dock 45 kommuner i Västsverige. Något som bör ses som en följd av ett västsvenskt produktionssystem med långa anor och med Göteborg som centrum. Kvinnors arbetsmarknader är betydligt fler, både för de med lägre och högre utbildning. Västra Götaland är således en ekonomiskt väl differentierad region med lokala arbetsmarknadsregioner med tydlig, ibland snäv, ekonomisk specialisering. De lokala arbetsmarknadsregionerna är olika till storlek och hämtar sin konkurrenskraft från olika förutsättningar. Göteborgsregionen är i dag en dynamisk urban ekonomi medan andra delar främst agerar och konkurrerar från andra förutsättningar, ofta med en mer standardiserad produktion, och ofta med en produktion där kraven på högt utbildad arbetskraft är något lägre. Västra Götaland har under de två senaste åren landets snabbaste tillväxt av produktion och arbetstillfällen. Samtidigt finns i Västra Götaland landets största ansamling av hårt internationellt konkurrensutsatta och känsliga arbetsmarknader. Se bilaga x-x för ytterligare analysunderlag. 2.2 Omvärldsanalys med lång sikt, styrkor, svagheter, hot och möjligheter i Västra Götaland En analys av styrkor, svagheter, hot och möjligheter utifrån framgångsfaktorer för en hållbar tillväxt har genomförts. Den summerar en rad analyser och erfarenheter från det regionala utvecklingsarbetet och ger en kondenserad bild möjligheten att leva Det goda livet för invånarna i Västra Götaland. Sammanfattningen av analysen redovisas i bilaga 1. 2 Enligt SCB:s definition 5

7 3. Det gemensamma Västra Götaland hållbar tillväxt för ökad attraktivitet och konkurrenskraft 3.1 Det gemensamma Västra Götaland På längre sikt är det en realistisk vision att se Västsverige som en väl sammanhållen region. En gemensam region ger fler möjligheter till arbete, utbildning, vård omsorg, kultur och fritid. En mer sammanhållen region som bygger på att de olika delarna förstärker varandra är en förutsättning för ökad ekonomisk tillväxt och för välfärden. Den gemensamma regionen ger mer gemensamma resurser att fördela såväl i Göteborgsregionen, Skaraborg, Sjuhärad som Fyrbodal. Varför en gemensam region? En mer sammanhållen region ger större möjligheter till arbete, utbildning, handel, kultur och fritid och vård genom att tillgängligheten ökar. Företag och andra verksamheter får lättare att rekrytera arbetskraft och få tag i företagstjänster marknaden blir större. Analyser visar att marknadens storlek och tillväxt är en avgörande faktor för det totala nyföretagandet i en region. Det gäller långsiktigt över konjunkturer. Förbättrad tillgänglighet i olika delar för kommuner har positiv effekt på tillväxten för regionen. Vidgade arbetsmarknader och större aktionsradier för många människor i kombination med större marknader ger därmed ökad dynamik, bättre priskonkurrens och ökade möjligheter för ekonomisk tillväxt. Ett samhälle som är öppet för alla och som tar vara på människors resurser oavsett kön, ursprung eller funktionshinder ger delaktighet och samhörighet. Analyser, inte minst internationellt, visar att det sociala kapital som därmed byggs upp har stor betydelse för regioners tillväxt. Samhörighet har även en regional dimension. Befolkningen minskar långsiktigt i regiondelar som Dalsland och nordöstra Skaraborg. Ökade regionala skillnader kan ge ökad arbetslöshet och ohälsa. En utmaning är att klara fungerande samhällen i alla delar av regionen. I bilaga 2 beskrivs några utvecklingstendenser kring regioner och regionförstoring. 6

8 3.2Tillväxtprogrammets övergripande mål och strategi Övergripande mål Västra Götaland är en attraktiv och konkurrenskraftig region - attraktiv för företag, kvinnor och män som bor i eller besöker regionen - konkurrenskraft genom ekonomisk tillväxt, hög sysselsättning och miljöeffektivitet Utvecklingsarbetet i Västra Götaland har hållbar utveckling som värdegrund och ledstjärna. Hållbar tillväxt är ett medel att nå en hållbar utveckling. De regionala tillväxtprogrammen ska bidra till en hållbar tillväxt. För Västra Götalands tillväxtprogram innebär det ett gemensamt åtagande att: Stärka ekonomins långsiktiga utvecklingskraft Den ekonomiska tillväxten leder till avtagande, inte tilltagande, miljöpåverkan Den ekonomiska tillväxten bygger på och stärker humankapital och socialt kapital Möjligheterna till ökad sammanhållning i Västra Götaland tas tillvara. Fyrbodal, Göteborgsregionen, Sjuhärad och Skaraborg ska vara väl fungerande tillväxtområden Ett utvecklingsarbete med denna inriktning medverkar därmed också tydligt till att nå de nationella miljömålen. Det ger också förutsättningar för att Västra Götaland ska bli en resurssnål och miljöeffektiv region. En region som är föregångare, föredöme och har system för produktion av varor och tjänster som lämnar mindre spår i miljön än motsvarande verksamheter gör i andra regioner. Strategi Strategin är att stärka Västra Götalands attraktivitet och konkurrenskraft genom att fokusera på att: stimulera nyskapande, investera i mänskliga resurser samt att utveckla infrastrukturen 3. Inom respektive programområde koncentreras insatserna på ett antal teman som tar sin utgångspunkt i de systembrister som identifierats. Stimulera nyskapande Ekonomiskt nyskapande Aktiva invånare Miljödriven utveckling Internationalisering Investera i mänskliga resurser Livslångt lärande Deltagande i arbetslivet Etnisk mångfald Utveckla infrastrukturen En tätare region Förnybara system Kulturell välfärd Jämställdhet ett horisontellt perspektiv Horisontella aspekter som jämställdhet, integration och miljö är viktiga delar i begreppet hållbar tillväxt. Utvecklingen är inte hållbar på sikt om inte alla kvinnor och män såväl svenskar som medborgare med utländsk bakgrund är delaktiga och bidrar med sin kompetens fullt ut i samhällsutvecklingen. I strategin är integrationsfrågan särskilt uppmärksammad i programområdet om mänskliga resurser och miljöfrågorna finns tydligt med i två temaområden. Jämställdhetsperspektivet däremot behöver lyftas fram ytterligare som ett generellt perspektiv i samtliga delar av programmet. Syftet är att poängtera behovet av att ta tillvara både kvinnors och mäns resurser som en drivkraft för tillväxt. En av de viktigaste frågorna är att bryta de mönster som den könsuppdelade utbildnings- och arbetsmarknaden skapar. 3 Indelningen i programområden och teman kan göras på flera sätt. Vissa teman kan ligga under ett par programområden. Denna indelning markerar var tyngdpunkten inom respektive tema ska ligga. 7

9 I arbetet med jämställda tillväxtavtal 4 utvecklade Västra Götalandsregionen en pilotlänsstrategi som bl.a. lyfte fram betydelsen av tydlighet i ledarskap, synliggörande av goda exempel, metod- och kunskapsutveckling, representation, uppföljning och utvärdering. Behovet av att jämställdhetsperspektivet byggs in i det ordinarie arbetet poängterades och att det följs upp inom ramen för existerande styrsystem. Insatser för ökad jämställdhet kräver uthållighet. Pilotlänsstrategin är vägledande även för tillväxtprogrammet och det fortsatta arbetet med metod- och kvalitetsutveckling inom området. Arbetsmodell Arbetsmodellen för tillväxtprogrammet är: - Målstyrning - Sektorssamordning - Process- och lärande Ett mål har formulerats för varje temaområde (temamål). En preciserad målformulering skapar möjligheter till ett målstyrt arbete där olika aktörer inom sina respektive verksamheter kan prioritera i den gemensamma riktningen. Inom respektive temaområde finns ett antal systembrister ibland beroende på oklara/delade ansvarsförhållanden mellan sektorer och aktörer. Inriktningsmålen kompletteras med långsiktiga projektinsatser som bidrar till att överbrygga identifierade systembrister samt leder till ökad samverkan 5. För att nå strukturförändring krävs såväl långsiktighet och uthållighet som ökad sektorssamverkan. Arbetsmodellen ger bättre möjligheter till uppföljning och utvärdering och skapar utrymme för en mer lärande utvecklingspolitik. Samtliga insatser för att nå temamålen blir en del i arbetet. Färre beskrivningar av enskilda projekt men en mer samlad bild av förändringsarbetet i Västra Götaland. En särskild metod för hur den uppföljande lärprocessen skall ske inom ramen för tillväxtprogrammet beskrivs i kap x. Lista över indikatorer för att mäta målen finns i bilaga 5. Figur Samverkanstrappan Steg att vandra Bidrar till att skapa: Samtal Beredskap/ Framförhållning Samsyn Alternativ/ Respekt för andra Samförstånd Allianser/ Ömsesidig nytta Samsyn Genomförande/ Integration, Uthållighet Källa: Bearbetning av Samverkansspiralen i SOU1999:89, s88 ff. Eriksson, Arne Strukturförändring Utvecklingskraft, Omställning/ Investeringar För att nå samsyn och verklig strukturförändring krävs ett brett deltagande och en kontinuerlig dialog. Processen kan illustreras med hjälp av samverkanstrappan. Trappan visar den väg aktörerna måste vandra i syfte att nå engagemang och samsyn i genomförandet. En process som behöver tid och kräver återkommande dialog. 4 Västra Götalandsregionen utsågs av regeringen i februari 2000, tillsammans med Blekinge och Jämtland, till pilotlän för jämställda tillväxtavtal. Syftet var att utveckla metoder och strategier för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i regionalt utvecklingsarbete. 5 Se figurer i bilaga 3 8

10 4. Programområden och teman 4.1 Stimulera nyskapande Globaliseringen öppnar mängder av möjligheter, inte minst för ekonomisk tillväxt. Samtidigt hårdnar konkurrensen dramatiskt. Kraven på nyskapande, omvandlingskraft och specialisering i Västra Götaland och dess näringsliv ökar. För att på sikt skapa en mer dynamisk och samtidigt robust ekonomi krävs en ökad förmåga att ständigt och från egna kompetenser utveckla nya produkter, processer och koncept som förmår konkurrera på världsmarknaden. Vägen går via ökat entreprenörskap, kunniga och kompetenta invånare och företag i nätverk i samverkan med utbildning och forskning med starkt stöd av det politiska systemet. En gemensam utvecklingspolitik som tar sin utgångspunkt i nyskapande och våra starka branschkluster är en första förutsättning. Ett omfattande utbyte med omvärlden och goda förutsättningar för internationalisering är en andra. Omfattande insatser behöver göras för att ändra attityder till entreprenörskap och för fler nya företag. Krafttag måste tas för att bättre utnyttja Västsveriges starka traditioner och kvalificerade kunskaper på miljöområdet. Särskilda satsningar på miljödriven utveckling ger näringslivet internationella konkurrensfördelar, utvecklar miljöeffektiva företag och organisationer på hemmaplan och skapar en bättre miljö i Västra Götaland. Mål Livskraftigt ekonomiskt nyskapande inom minst nio internationellt konkurrenskraftiga branschkluster i Västra 5 nya företag per 1000 kvinnor och män år 2007 Varor och tjänster som produceras i Västra Götaland inklusive processerna och systemen har låg påverkan på miljön och ger fler och nya affärer Ökat utbyte med omvärlden i arbetsliv, näringsliv, kultur, utbildning och forskning Arbetet med att nå målen drivs inom fyra teman: ekonomiskt nyskapande, aktiva invånare, miljödriven utveckling och internationalisering Ekonomiskt nyskapande Om utvecklingsarbetet ska förmå påverka utvecklingen måste satsningarna på ett nyskapande näringsliv ha tydligt fokus och koncentreras till våra styrkeområden. En infrastruktur för nyskapande behövs över hela Västra Götaland liksom goda förutsättningar för kommersialisering av FoU. Designarbetet utvecklas och prioriteras ytterligare. Mål Livskraftigt ekonomiskt nyskapande inom minst nio internationellt konkurrenskraftiga branschkluster i Västra Götaland 2007 Innehåll Programmet prioriterar insatser som utvecklar den regionala kärnkompetensen och ett starkt supportsystem för nyskapande inklusive nödvändiga institutioner i alla delar av Västra Götaland. Satsningar sker på kluster och innovationssystem huvudsakligen inom biomedicin, livsmedel, fordonsindustrin, IT, trä, petrokemi, upplevelseindustri, textil och hälsa bl.a. i 9

11 samverkan med nationella initiativ på området. Teknikspridning stimuleras bl.a. genom att utveckla och driva metoder för att snabbare åstadkomma kvalificerade tillämpningar av ny teknik i företag, forskningsmiljöer och utbildning. Angeläget är också en ökad spetsforskning kring och utveckling av tillämpningar från den nya biologin, materialteknik och informationsteknik, särkilt med koppling till hållbarhet. Programmet prioriterar också fortsatta satsningar på genuint platsbundet nyskapande inom upplevelseindustrin som t.ex. det audiovisuella klustret i Fyrbodal och klustermotorn Film i Väst. Turismen väntas framgent vara en av de snabbast växande näringarna och har i Västra Götaland utvecklats starkt de senaste åren. Sevärdheter, attraktioner och turistiska produkter i olika delar av regionen som stödjer varandra ger ökad slagkraft åt den samlade marknadsföringen av Västsverige som turismregion. Insatser för att utveckla strukturkapitalet 6 behövs. Strukturkapitalet byggs upp under en lång tid och tar tid att förändra. Ett sätt att utveckla strukturkapitalet är därför att främja interaktionen mellan olika företag och stödjande organisationer t.ex. genom att etablera mötesplatser. Universitets- och högskolemiljöer är sådana mötesplatser. Andra mötesplatser är centra för forskning och utveckling och utbildning inom kompetensområden och internetbaserade handelsplatser för idéer och spridning av erfarenheter av olika marknader och produktionsmetoder. Ett nätverkskoncept som kommer att prövas under perioden är att etablera en offertförstärkande organisation i syfte att hjälpa produktutvecklande företag med säljarbetet till stora internationella företag. Rörlighet mellan innovationssystemen är viktigt för nyskapande, innovationer och tillväxt. Olika insatser som aktivt bidra till att öka människors rörlighet mellan miljöer i innovationssystemen kommer att stimuleras. Det finns goda förutsättningar i Västra Götaland än mer utveckla design som en viktig tillväxtfaktor. Det finns en stor kompetens och avancerade utbildningar i regionen samt en rad pågående samarbetsprojekt mellan universitet/högskolor och olika delar av näringslivet. Tillväxtprogrammet prioriterar insatser för att lyfta design som ett viktigt spetsområde av stor betydelse såväl regionalt som nationellt bl a genom utveckling av noder samt samverkan mellan olika utbildningsinstanser inom designområdet. Det finns även ett brett kunnande att ta vara på inom logistik och den finansiella sektorn, som är av betydelse för satsningen på utpekade branschkluster. Allt kortare produktcykler, nya produktionsprocesser etc innebär att nya innovativa produkter, tjänster och processer måste utvecklas och kommersialiseras för att bibehålla och utveckla befintliga företags konkurrenskraft. Nya produkter/koncept ger också förutsättningar för start av nya innovativa företag med extern marknadspotential. I detta sammanhang spelar inkubatorer och teknikparker vid universitet och högskolor en viktig roll. Insatser för att fortsätta utveckla och stimulera inkubatorer och motsvarande vid all högre utbildning och all yrkesutbildning kommer att prioriteras. Genom att stödja och utveckla kompetensnätverket för inkubatorer i Västra Götaland ökar förutsättningarna för kvalitet och effektivitet i verksamheten. Kunskapsutveckling prioriteras inom företagsstöden. Successivt kommer omfattningen av de traditionella stöden att minska till förmån för såddfinansiering i tidiga skeden av kommersialiseringsprocessen. För att öka tillgången och tillgängligheten till verkligt 6 Med strukturkapital menas formella och informella regelverk och organisationsformer för hur människor överför erfarenheter och kunskaper till varandra. 10

12 riskkapital kommer en långsiktig samverkan mellan aktörer med intresse för riskkapitalfrågor att initieras. Fokus på jämställdhet bl.a. genom riktade satsningar för att höja andelen kvinnliga företagare i inkubatorer och teknikparker samt i såddfinansieringsprojekt. Fokus - Fokusering och specialisering av tillväxtpolitiken. Utveckla livskraftiga system för ekonomiskt nyskapande inom biomedicin, livsmedel, fordonsindustrin, IT, trä, petrokemi, upplevelseindustri, textil och hälsa - Nätverksbyggande/mötesplatser för ekonomisk utveckling byggd på samverkan mellan företrädare för samhälle, högskolor, företag i alla delar av Västra Götaland. - Utnyttjande av design, logistik och finanskompetens som utvecklingsförutsättningar - Kommersialisering av FoU riskfinansiering inkubatorer Aktivitetsmål Samverkan kring behovet av fokusering och specialisering till vissa kluster och gemensamma insatser i denna riktning. Samsyn och samverkan mellan samhällsföreträdare, högskolor/universitet, näringsliv. Aktörer Resurser Aktiva invånare Aktiva invånare är en förutsättning för all tillväxt och förnyelse, för framgångsrika företag men också för ett starkt socialt kapital och det utvecklade civila samhället. Aktiva invånare är kreativa och viljestarka individer som förverkligar sina idéer i arbetslivet, som anställda eller företagare, och på fritiden. Arbetet kräver långsiktighet och inriktas på att ta tillvara möjligheter bättre inom områden som avknoppningar, alternativa driftformer, delaktighet och engagemang för ungdomar och i föreningslivet. Attityder är nyckeln. Mål 5 nya företag per 1000 kvinnor och män år 2007 Innehåll En nyckel till förändrade attityder till entreprenörskap är barn och ungdomar. Utbildningssystemet måste odla entreprenörskapet både som förhållningssätt och arbetsform. Det handlar om att uppmuntra kreativitet, samarbetsförmåga och idérikedom. Fortsatt utveckling och fördjupning av koncept som Ung Företagsamhet, Unga Forskare, Snilleblixtar m.fl. och ett medvetet arbete med jämställdhetsperspektivet från tidiga åldrar prioriteras. Insatserna syftar till en obruten entreprenöriell länk genom hela utbildningssystemet och yrkeslivet. Kultursektorns och folkbildningens erfarenheter och metoder i nyskapandet bör uppmärksammas. För att uppmuntra ungdomars engagemang och kreativitet behövs kanaler för ungdomars delaktighet t ex genom internationella samarbetsprojekt, ungdomsparlament etc. Nyetablering av företag och nya produktionsgrenar inom små och medelstora företag som kan uppkomma genom avknoppning av verksamhetsgrenar eller produktidéer är en viktig del av 11

13 nyföretagandet. Andelen avknoppade företag är låg i Sverige. Åtgärder behövs för att underlätta nyföretagande genom avknoppning med särskilt fokus inom identifierade branschkluster. Även verksamhet inom offentlig sektor kan avknoppas. Entreprenörsklimatet gynnas av att det skapas ökade möjligheter för alternativa driftsformer inom bl a vård, skola och omsorg. Det nyligen framtagna programmet för Lokal utveckling och entreprenörskap innehåller tre insatsområden: lokalt utvecklingsarbete, nya idéer och samverkan. Programmet ingår som en del av tillväxtprogrammet, bilaga x. Under våren 2003 inrättas en referensgrupp för samverkan mellan offentlig sektor och den sociala ekonomin som, med utgångspunkt från rapporten om Den sociala ekonomin i Västra Götaland och inkomna remissvar, skall utarbeta ett strategiskt program för den sociala ekonomin i Västra Götaland. Fokus på jämställdhet bl.a. genom satsningar på attityder till entreprenörskap i tidiga åldrar. Fokus - Attityder till entreprenörskap - Avknoppning - Alternativa driftsformer inom bl a vård, skola och omsorg - Kanaler för ungdomars delaktighet och engagemang - Aktivt föreningsliv och social ekonomi Aktivitetsmål Samverkan för ungt företagande samt högt deltagande i kultur- och föreningsliv Aktörer Resurser Miljödriven utveckling Med grund i Västsveriges omfattande och kvalificerade kunskaper på miljöområdet finns betydande möjligheter att stärka det miljödrivna nyskapandet i både företag och organisationer. Satsningar som ger inkomster både i form av en stärkt ekonomi och bättre miljö. Miljöteknikutveckling och export samt effektivisering av energisystemet fokuseras. Företag och organisationer ska generellt ha starka möjligheter att verka som föredöme och föregångare, som hållbara företag. Mål Varor och tjänster som produceras i Västra Götaland inklusive processerna och systemen har låg påverkan på miljön och ger fler och nya affärer Minskat oljeberoende i alla verksamheter år 2007 Innehåll Att förena miljö och affärsutveckling ger ökade affärsmöjligheter. Den globala marknaden för miljöteknik växer kanske snabbare än någon annan marknad bl.a för energieffektiva och miljöanpassade varor och tjänster. Kompetensen i Sverige och inte minst i Västsverige är mycket hög. En tredjedel av all miljöforskning sker i Västsverige. Miljökompetensen inom 12

14 många företag och bland kommunerna är mycket hög. Ur tillväxtprogrammets perspektiv är det därför angeläget att stödja kommersialiseringen av dessa och av nya kunskaper. Det är också angeläget att bibehålla en hög generell kompetens på miljöområdet hos invånarna i Västra Götaland för att efterfrågan på bra produkter och tjänster blir hög. Detta bidrar också till att driva på en effektivisering av energi- och transportanvändningen och att flera miljömål kan nås vilket i sin tur skapar förutsättning för en miljö som är attraktiv att verka och bo i. Fokus - Miljöteknikutveckling och export - Effektivisering av energisystemet och övergå till användning av förnybara bränslen - Ny transportteknik - Miljöeffektiva företag och organisationer Aktivitetsmål Samförstånd om omfattande insatser som medverkar till att Västra Götaland ses som föredöme och föregångare då det gäller kunskaper och insatser för miljöeffektivitet Aktörer Resurser Öppenhet mot omvärlden - internationalisering Vår välfärd bygger till stora delar på influenser från andra länder i form av invandring och investeringar. I en allt mer internationell och konkurrensutsatt värld är det viktigt att den öppenhet mot omvärlden som länge karakteriserat Västsverige fortsätter att vara vårt adelsmärke. Ett ökat utbyte med omvärlden inom alla väsentliga samhällsområden är en viktig förutsättning för ett starkt näringsliv och för nyskapande i framtiden. Öppenheten måste inte minst gälla arbetsmarknaden. Det internationella utbytet inom högskolor och universitet liksom i kultursektorn behöver nyttiggöras bättre. Mål Ökat utbyte med omvärlden i arbetsliv, näringsliv, kultur, utbildning och forskning Innehåll EU:s inre marknad kan snart komma att omfatta 25 länder och ca 450 miljoner invånare. Många små och medelstora företag har produkter/tjänster som är konkurrenskraftiga även på en internationell marknad men upplever ofta flera hinder för att kunna/våga satsa på den internationellt. Kvalificerad rådgivning, marknadsvidgande aktiviteter, etableringsfrämjande verksamhet är exempel på pågående verksamhet för att bidra till ökad internationalisering. Inom detta område bör satsningar som anknyter till strategin att utveckla kluster- och innovationssystem samt t ex miljövänlig och resurssnål teknik prioriteras. Även program som innebär ökat företagssamarbete med europeiska och andra internationella företag bör ske för att öka marknadsmöjligheterna. De utlandsägda företagen och den mångkulturella kompetensen i regionen är viktiga resurser i detta sammanhang. 13

15 Det omfattande internationella utbytet som sker inom universitet och högskolor i Västra Götaland är en stor resurs för regionens näringsliv. Fler aktiviteter som stimulerar ökade kontakter mellan företag, forskning, högskola/universitet för att dra nytta av det internationella samarbetet behövs. Bl. a. bör åtgärder vidtas för att få fler av de utländska gästdoktoranderna/forskarna att knytas till regionens näringsliv. Det är idag en klar brist på arbetskraft inom vissa yrkesområden. På grund av befolkningsstrukturen kommer det, inom en tioårsperiod, att finnas en arbetskraftsbrist i ett flertal yrkesområden. Gemensamma aktiviteter mellan olika aktörer som riktats till vissa yrkesgrupper har påbörjats och behöver utvidgas. Det har konstaterats att Sverige generellt sett har ett lågt utnyttjande av EU:s fonder och program. Europeiska kommissionen har flera kanaler i Västsverige för information och service till företag. Plattformar för samverkan finns på flera sätt. Inom vissa områden, t ex information och stöd beträffande EU:s forskningsprogram som riktar sig till små- och medelstora företag, kan det behövas riktade aktiviteter. Insatser för en ökad samverkan mellan ingående aktörer bör prioriteras. Ett exempel är Västsvenskt nätverk för EU:s sjätte ramprogram. En annan viktig uppgift är att ta vara på möjligheten att påverka den framtida utformningen av EU:s nya utvecklingspolitik. Fokus på jämställdhet bl.a. genom att utveckla strategier för såväl kvinnliga som manliga företagare som vill och kan växa på en internationell marknad. Fokus - Internationellt inriktat företagande i Västra Götaland - Dra nytta av det internationella utbytet inom bl. a. det Västsvenska universitetssamarbetet - Satsningar på arbetskraftsinvandring inom bristområden - Aktiva inom EUs utvecklingspolitik Aktivitetsmål Ökad samordning mellan offentliga aktörer och privata aktörer för att främja internationalisering Aktörer Resurser 14

16 4.2 Investera i mänskliga resurser Kunskap och kompetens är redan i dag de viktigaste produktionsfaktorerna samtidigt som omvandlingstakten i samhället gör att de blir allt mer färskvaror. Ökade investeringar i utvecklingen av mänskliga resurser är nödvändigt. Livslångt lärande är en förutsättning både för näringslivets konkurrenskraft och för invånarnas möjlighet att leva utvecklande liv. Den könsuppdelade utbildnings- och arbetsmarknaden ger nackdelar för ekonomin, för invånarna, för företagen och skapar ett samhälle som cementerar skillnader mellan könen. Den måste brytas, med start i utbildningssystemet. Ett samhälle eller arbetsliv som ger höga ohälsotal och lågt deltagande i arbetslivet är inte effektivt, inte dynamiskt och därigenom inte långsiktigt livskraftigt. Kostnaderna för samhället som helhet, för näringslivet och för individerna med en ohälsa på dagens nivå är inte acceptabla. Det är en tillväxtfråga att lokalt och regionalt, fokuserat och med kraft, driva ett arbete för ökat deltagande i arbetslivet. Etnisk mångfald handlar om att skapa ett icke-diskriminerande och inkluderande samhälle i vilket vi strävar efter att ta vara på olikheterna hos medarbetare och medborgare. Att främja etnisk mångfald handlar också om att bekämpa rasism och främlingsfientlighet samt om att förändra attityder och värderingar. Om vi investerar i mångfalden kommer såväl näringslivets som samhällets samlade utvecklingsmöjligheter att stärkas. Mål Livslångt lärande och kontinuerlig kompetensutveckling för alla i arbetslivet senast år 2007 Skillnaderna mellan kvinnor och mäns utbildningsval minskar med 5 % senast år 2007 Minskning av ohälsotalen med 40 % till 2007 Ökad mångfald på alla större arbetsplatser 2007 Arbetet med att nå målen drivs inom tre teman: livslångt lärande, deltagande i arbetslivet och etnisk mångfald Livslångt lärande Livslångt lärande innebär att utbildning och kompetensutveckling sker i nära samverkan mellan utbildning, samhälle och näringsliv och därmed att utveckling av kunskaper och kompetens går hand i hand. Ett väl utbyggt livslångt lärande ger större chanser att överbrygga obalanserna mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden. Livslångt lärande förutsätter kraftfulla insatser för att bryta den könssegregerade utbildnings- och arbetsmarknaden. Livslångt lärande över hela Västra Götaland har stark koppling till en väl fungerande Västsvensk universitetssamverkan. Mål Livslångt lärande och kontinuerlig kompetensutveckling för alla i arbetslivet senast år 2007 Skillnaderna mellan kvinnor och mäns utbildningsval minskar med 5 % senast år 2007 Innehåll Arbetslivet förändras snabbare än arbetskraftens kompetens vilket kräver en fortgående kompetensutveckling, det livslånga lärandet. Distansutbildning är ett sätt att öka flexibiliteten 15

17 i utbildningssystemet. Lärcentra finns idag i flertalet av Västra Götalands kommuner som rätt utnyttjade är en viktig del i lärandets infrastruktur. Insatser för fortsatt utveckling av det virtuella universitetet, forskning om innovativ pedagogik och nya system för livslångt lärande prioriteras. Obalanser mellan kompetens och efterfrågan på arbetsmarknaden har historiskt sett visat sig svåra att förutse och är kanske ännu svårare att förutse idag. Bredare utbildningar, med möjlighet till komplettering, och beredskap för ett livslångt lärande borde därför vara att föredra framför alltför specialiserade utbildningar. Arbetslivets betydelse i utbildningssystemet blir därmed allt viktigare. Ju mer specifika kunskapskrav som ställs desto större ansvar att tillgodose dessa faller på arbetsgivaren. Ett ökat utbyte mellan skola och samhälle är en förutsättning för bättre kompetensförsörjning. För att upprätthålla och utveckla spetskompetens krävs ett utbyte av utbildare och forskare mellan näringsliv och utbildningsanordnare. Insatser som prioriteras är utveckling av kunskapscentra med nära samverkan med näringslivet och nya modeller för utbildning i SME. En av nyckelfrågorna till en ökad jämställdhet på arbetsmarknaden är att bryta könsbundna utbildningsval. Program för en jämställd skola föreslås. Regionens olika Science Centers är bl.a. viktiga för att öka kvinnors intresse för utbildningar inom naturvetenskap och teknik. För att få in fler studenter med utländsk bakgrund behövs nya rekryteringskanaler. En insats kan vara att skapa studieförberedande och kompletterande utbildningar för invandrade akademiker som vill läsa vidare, t ex som Invandrarakademin vid Högskolan i Borås Inom Västsvensk universitetssamverkan finns tydliga specialiseringar och kvalificerad verksamhet som är av central betydelse för tillväxt och utveckling i regionen. Den samlade högre utbildningen och forskningen behöver stärkas och profilområden utvecklas ytterligare såväl inom Göteborgs Universitet och Chalmers som vid högskolorna i Borås, Skövde och Trollhättan/Uddevalla. Fokus på jämställdhet bl.a. genom insatser för att bryta könsbundna utbildnings- och yrkesval. Fokus - Flexibilitet i utbildningssystemet och koppling mellan utbildning och samhälle - Obalanser mellan kompetens och efterfrågan på arbetsmarknaden - Arbetslivets betydelse i utbildningssystemet - Könssegregerad utbildning och arbetsmarknad - Västsvensk universitetssamverkan Aktivitetsmål Ökad samverkan mellan utbildningssystem och omgivande samhälle, utnyttja skalfördelar samt erfarenheter från andra länder genom internationella nätverk för livslångt lärande. Aktörer Resurser 16

18 4.2.2 Deltagande i arbetslivet Ett lågt deltagande i arbetslivet innebär tillsammans med höga ohälsotal påfrestningar på samhällsekonomin och på våra utvecklingsmöjligheter. Orsakssambanden är komplexa men de regionala skillnaderna visar möjligheten att bedriva ett framgångsrikt arbete lokalt och regionalt. Då det sker med syfte att få fler i arbetslivet innebär det utan undantag att vi investerar i mänskliga resurser. Systemproblem finns i välfärdssystemen, på arbetsmarknaden, i livsmönster och attityder. Folkhälsa byggs av en hälsosam miljö, goda levnadsvanor och fungerande sjukvård. Mål Minskning av ohälsotalen med 40 % till 2007 Innehåll I Västra Götaland pågår en samverkan mellan Arbetsmiljöinspektionen, Försäkringskassan, Kommunerna, Länsarbetsnämnden och Västra Götalandsregionen om rehabilitering och åtgärder för att förebygga ohälsa och utestängning från arbetsmarknaden. Försäkringskassan har tagit fram en handlingsplan och träffat särskild överenskommelse med Länsarbetsnämnden avseende insatser för arbetslösa sjukskrivna i Västra Götaland. Kunskapen om sambandet mellan tillväxt och folkhälsa etc. med utgångspunkt i handlingsprogrammet för folkhälsoarbetet behöver utvecklas. Kvinnor i offentlig sektor har de största ohälsotalen. En väg att komma tillrätta med problemen kan vara att öka kvinnors inflytande i arbetsliv och samhälle. Utveckling av metoder/rutiner behövs så att besluts-, arbets- och andra viktiga grupper alltid består av män och kvinnor. En annan viktigt åtgärd är att arbeta för en mer flexibel arbetsmarknad. Våra livsmönster och attityder inverkar på hälsan. Här har individens val stor betydelse. Det är viktigt att samhället i alla delar stödjer ett hälsosamt livsstilsval. Livsvillkor, samhällsstruktur och miljö påverkar samtliga individens levnadsvanor. Arbete, ett bra ledarskap och en god arbetsmiljö ses som särskilt viktiga för en god hälsa. Kultur och natur, rätt utnyttjade, har stor positiv betydelse för den enskilda människans hälsa och därmed samhällets välstånd. Både forskning och praktiska exempel pekar på bra resultat när det gäller behandling och omvårdnad. De traditionella sektorsgränserna mellan kultur och hälsa är ett grundläggande hinder för en naturlig samverkan. Insatser för att öka det tvärsektoriella samarbetet på alla förvaltningsnivåer är därför angelägna. Fokus på jämställdhet bl.a. genom spridning av goda exempel på ökad jämställdhet i arbetslivet. Fokus - Samverkan i välfärdssystemen för arbete - Flexibel arbetsmarknad - Livsmönster och attityder - Ledarskap och arbetsmiljö - Hälsofrämjande kultur och natur Aktivitetsmål Ökad samverkan mellan offentliga aktörer och privata aktörer 17

19 Aktörer Resurser Etnisk mångfald 7 Många människors liv förminskas och en stor potential går till spillo när kraften i mångfalden används så dåligt som i Sverige i dag. Gemensamma krafttag behövs på en rad områden. Ändrade attityder till mångfald och andra kulturer är det långsiktiga målet. Starka och samordnade system för att skapa bättre möjligheter till egenförsörjning bland invånare med utländsk bakgrund behöver utvecklas. Förutsättningarna för ökad mångfald i arbetslivet behöver stärkas. Den offentliga sektorn har ett ansvar att gå före i detta arbete. Mål Ökad mångfald på alla större arbetsplatser 2007 Innehåll En av kärnfrågorna för ökad etnisk mångfald i arbetslivet är att underlätta för arbetssökande kvinnor och män med utländsk bakgrund att få ett arbete där de kan använda sig av sin utbildning eller arbeta med sitt yrke. Genom validering kan kompetens översättas och kompletteras så att samhälle och utbildningsanordnare förstår vilken kompetens man besitter. Arbetet med att hitta nya lösningar behöver intensifieras t ex genom att utveckla mer individanpassade valideringsinsatser och insatser för att höja den regionala kompetensen inom området. Ökade insatser för att korta ner tiden från det att flyktingar och andra invandrare anländer till det att de blir anställningsbara. Stimulera bildandet av nätverk mellan berörda aktörer och näringslivet. Nya metoder bör utvecklas och prövas t ex att i samverkan utveckla ett utbildnings/praktiksystem som bygger på en individuell handlingsplan och där berörda aktörer tidigt kommer in i SFI-fasen. Initiera ett programarbete tillsammans med berörda aktörer för att på bred front öka kunskapen om mångfaldens lönsamhet och minska den öppna eller dolda främlingsrädslan hos arbetsgivare. Intensifiera insatserna för att utveckla fler samlade lösningar mellan arbetsmarknadspolitik, företag och organisationer i de delar av politikområdet som riktar sig till de mest utsatta och svaga grupperna. Genom att aktivt ta vara på och utveckla den språkliga, kulturella och internationella kompetensen i regionen skapas förutsättning för förändrade attityder. Kunskap om språk och kulturarv är viktigt. En ökad samverkan mellan skola och kulturinstitutioner som fokuserar på utbildning och kompetensutveckling av lärare föreslås. Kulturinstitutionerna har också en viktig roll när det gäller attitydpåverkande insatser till en bredare allmänhet. Ett aktivt kulturoch föreningsliv visar värdet av mångfald och ger motbilder. 7 Etnisk mångfald omfattar en blandning av individer med olika etniskt ursprung och kulturell bakgrund. Begreppet handlar om att skapa ett icke-diskriminerande och inkluderande samhälle i vilket man strävar efter att ta vara på olikheterna hos medarbetare, medborgare och andra intressenter. Att främja etnisk mångfald handlar också om att bekämpa rasism och främlingsfientlighet samt förändra attityder och värderingar, som tvingar många individer med invandrarbakgrund till ett ofrivilligt utanförskap. 18

20 Insatser för att underlätta för företagare med invandrarbakgrund att integreras i näringslivet och utveckla sitt företag t.ex. genom olika mötesplatser, nätverk och mentorsprogram. Stimulera företagare med invandrarbakgrund till att utveckla ett ökat socialt entreprenörskap 8. Tillvarata interkulturell företagarkompetens vid t.ex. utvecklandet av kluster för upplevelseindustrin. Tillsammans med upphandlingsansvariga inom offentliga förvaltningar och upphandlingsbolag uppmärksamma de så små företagens möjlighet att delta. Utveckla den regionala kompetensen för mångfald och företagande. Fokus på jämställdhet bl.a. att utveckla strategier för deltagande av såväl kvinnliga som manliga företagare. Fokus - Validering (tillgodoräkning av internationell utbildning och kompetens) - Mottagande av flyktingar kopplat direkt till arbete och egen utkomst - Program för ökad mångfald inom vård, omsorg och andra samhällstjänster - Attityder till andra kulturer - Särskilda insatser för företagare med invandrarbakgrund Aktivitetsmål Samverkan för att höja internationellt företagande i regionen och nationellt genom metodutveckling och spridning av goda exempel Aktörer Resurser 8 Företagare som inte har vinstintresse som målsättning, utan som främst bygger sin verksamhet på att tillgodose olika samhällsbehov utifrån centrala värderingar som demokrati, solidaritet, uthållig tillväxt etc. 19

21 4.3 Utveckla infrastrukturen För att möta den hårdnande internationella konkurrensen och stärka företagens konkurrenskraft är det nödvändigt att ta till vara de goda möjligheter som finns att bredda invånarnas arbetsmarknader i Västsverige. En större/tätare region är mer robust och skapar helt andra förutsättningar för specialisering och ekonomisk tillväxt än vad små arbetsmarknader förmår. En mer sammanhållen region leder samtidigt till att invånarnas valfrihet och utvecklingsmöjligheter ökar, ger fler möjligheter till arbete till utbildning, vård, omsorg, kultur och fritid. En tätare region ger möjligheter till ökad specialisering och mer resurser att fördela såväl i Göteborgsregionen, Skaraborg, Sjuhärad som i Fyrbodal. Att fortsätta förberedelserna för en övergång till alternativa transport- och energisystem är värdefullt både för näringslivet och för samhället i stort. En miljöeffektiv region har transportoch energisystem med relativt sett låg påverkan på miljön. På sikt behöver vi förnybara system - system som fungerar i samklang med sin omgivning på alla områden. Kulturen spelar en viktig roll som vitaliserande kraft för Västra Götalands utveckling. Kulturen är gränslös och bidrar till gemenskap och identitet och som en sammanlänkande kraft i mötet mellan regiondelar, folkgrupper och individer. Kulturen tillhandahåller mötesplatser med stimulerande upplevelser och bidrar till en kreativ miljö. Kulturproduktionen behöver vara omfattande i en framtidsregion. Mål 20 % fler arbetstillfällen blir nåbara via kollektiva transportsystem och IT år Godsvolymen som transporteras med kombinerade godstransporter har ökat med 75% år 2007 X antal företag som använder ekosystemtjänster och biologisk mångfald i sin profilering 10% fler sysselsatta inom kulturbranscherna år 2006 jämfört med 2003 alt/ökad aktiv användning av kulturens resurser för näringslivsutveckling och näringslivets behov Arbetet med att nå målen drivs inom tre teman: en tätare region, förnybara energisystem och kulturell välfärd En tätare region Investeringar i infrastruktur och utveckling av kommunikationssystem med ökad tillgänglighet för alla har avgörande betydelse för Västra Götalands framtid. Även kopplingarna till omvärlden måste stärkas. Arbetet i tillväxtprogrammet fokuseras på viktiga systeminsatser för att utveckla företagens och invånarnas möjligheter till kommunikation och på näringslivets behov av transporter. Det ger starka förutsättningar att agera lokalt och regionalt samtidigt som det tydliggör kraven på nationella investeringar i utveckling av infrastrukturen. Mål 20 % fler arbetstillfällen blir nåbara via kollektiva transportsystem och IT år Godsvolymen som transporteras med kombinerade godstransporter har ökat med 75% år

22 Innehåll Järnvägssystemets bristande kapacitet och den dåliga standarden på flera vägar är idag ett av de viktigaste hindren för ökad tillgänglighet. Möjlighet finns att med tågtrafik inom entimmesgränsen nå arbetsmarknader även på stora avstånd, vilket förbättrar den enskildes åtkomlighet till arbete och företagens försörjning med arbetskraft. Idag är kapaciteten under morgon och eftermiddag utnyttjad fullt ut på alla spår in och ut från Göteborg. Västra Götalandsregionen, Banverket och Västtrafik har tagit fram en gemensam plan utbyggnaden av spårsystemet i Västsverige. Den s k Västlänken tågtunneln under Göteborgs centrala delar och en ny snabb järnvägsförbindelse till Landvetter och vidare till Borås har fundamental för Västsverige. En tågtunnel skulle dramatiskt öka kapaciteten på Göteborg C och ge helt nya möjligheter att utveckla den regionala trafiken. Fyra miljoner flygresenärer får idag välja mellan egen bil, taxi eller flygbuss från Göteborg/Borås för att nå flygplatsen. En järnvägsförbindelse skulle ge möjlighet att knyta många orter i Västra Götaland väsentligt närmare Göteborg-Landvetter flygplats. Även vägtrafiksystemet har självfallet stor betydelse för att öka tillgängligheten och göra regionen rundare. Bra vägar bidrar till att stärka funktionen inom de lokala arbetsmarknadsregionerna, dvs för de stora pendlingsflödena inom minuter. Merparten av allt resande är lokalt och bilen är för många det förhärskande och mest realistiska alternativet för arbets- och serviceresor på landsbygden ofta det enda. Många lokala arbetsmarknader i regionen kan fungera väsentligt bättre om vissa väginvesteringar genomförs. I ett tillväxtprogramperspektiv bör man även i vägplaneringen fästa större uppmärksamhet vid hur arbetsmarknadsregioner fungerar och vilka investeringar som behövs för att underlätta arbetsresor och företagens arbetskraftsförsörjning. Förbättringar i transportinfrastrukturen bör även kopplas ihop med en trafikering och en bättre integreringen av de olika transportslagen så att systemet blir både effektivt och mer miljöanpassat. Bra vägar ger även möjlighet till bättre busstrafik. Till exempel kan åtgärder för högre framkomlighet för bussar i stråken in mot Göteborg och i våra stadskärnor i regionen vara mycket verksamma medel för att uppnå en attraktiv busstrafik ett bra och nödvändigt komplement till tågtrafiken. En huvudfråga för en ökad intermodalitet i Västra Götaland är att förbättra järnvägen till Göteborgs hamn eftersom 15 % av godsmängden till och från landet går den vägen. För att tillgängligheten inte bara ska vara hög med bil krävs en attraktiv och bra kollektivtrafik. Kollektivtrafiken skall vara försthandsvalet vid resandet inom regionen och dess anpassning efter näringslivets behov bör uppmärksammas. Utbudet av den regionala trafiken påverkas via ägardirektiv där tillväxtprogrammet utgör en viktigt styrinstrument. Ett led i en mer anpassad trafikering är att förbättra och utveckla planeringsinstrumenten t ex genom en ökad integration av den regionala med den fysiska planeringen, enligt EUs koncept för ESDP 9. Tillgängligheten till transportsystemet är en avgörande fråga för funktionshindrades möjlighet att delta i arbetslivet. En överenskommelse mellan Västra Götalandsregionen, Västtrafik, trafikverken och kommunförbunden om riktlinjer och standard för de funktionshindrades tillgänglighet till kollektivtrafik har nyligen träffats. Ett arbete som kommer att uppmärksammas inom ramen för tillväxtprogrammet. 9 ESDP European Spatial Development Planning. 21

23 Arbetsmarknadernas alltmer ökande storlek innebär längre pendlingssträckor för många. Åtgärder för en höjd kvalitet i kollektivtrafiken som möjliggör arbete i resandet är där för angelägna och kan prövas på vissa sträckor. Tillgång till bredband är en annan viktig del i att öka flexibiliteten i närings- och arbetslivet. Genom den statliga bredbandssatsningen ( ) finns resurser för att bygga ut lokala nät och ortsammanbindande nät. I Västra Götalandsregionens rapport "Kraftfull IT-infrastruktur i Västra Götaland" skisseras en utbyggnad av ett öppet offentligt nät i regionen. Med detta avses ett fysiskt nät som många får möjlighet att nyttja. Fördelen med ett sådant öppet offentligt nät är att den offentliga verksamheten kan effektiviseras, möjligheterna att kommunicera blir bättre och samverkan kan ske över kommun- och förvaltningsgränser för gemensam nytta. Målet är att nätet ska vara utbyggt och att Västra Götalandsregionen tar på sig ett samordningsansvar för utbyggnaden. De statliga bredbandsmedlen kan användas även för denna utbyggnad. Fokus på jämställdhet bl.a. genom olika forskningsprojekt för jämtegrerad trafik- och infrastrukturplanering samt kompetensutveckling. Fokus - Infrastrukturella flaskhalsar - Investeringar i infrastruktur - Samverkanslösningar för person och godstransporter - Flexibelt arbete - möjliggöra arbete i resandet och via IT - Långsiktig regionplanering - kollektivtrafikens planering - Ett öppet offentligt IT-nät som når hela Västra Götaland 2005 Aktivitetsmål Konsekvent utnyttjande av skalfördelarna i regionen och samförstånd om satsningar på infrastrukturen. Aktörer Resurser Förnybara system Fungerande kretslopp där företag tar hänsyn till naturens förnybara system är en förutsättning för att tillväxten ska anses hållbar. Motivet för företagen att arbeta för att stärka naturens kretslopp och biologiska mångfald innebär ett starkt mervärde för företagens profilering på en konkurrerande marknad. Strategin är att i miljöfrågorna gå ifrån att vara defensiv till proaktiv, där resurser ses och kommuniceras som ett tillväxtvärde. Särskilt viktigt för turistnäringen och de gröna näringarna men även för företag och organisationer i allmänhet som vill kommunicera en hållbar framtid och vara i framkant i sin profilering. Mål X antal företag som använder ekosystemtjänster och biologisk mångfald i sin profilering Innehåll Naturen innehåller kretslopp som ger människan tjänster såsom rent vatten och luft, biomassa att använda och jord och skog att bruka. Konsekvenserna för brutna system blir katastrofala, med effekter såsom överfiskade vatten, hotade och utdöda arter och förgiftade miljöer. 22

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Övre Norrland SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 39, Kapital: En grundläggande förutsättning för tillväxtmöjligheterna i en region är en

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Östra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Analys s.9, Processen kring programframtagandet: I partnerskapet ingår den offentliga, ideella

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Norra Mellansverige SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Näringslivsutveckling Syfte utveckla innovativa miljöer främja entreprenörskap

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020

REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 REGIONAL STRATEGI FÖR ÖKAD INFLYTTNING OCH FÖRBÄTTRAD INTEGRATION 2015-2020 Integration handlar om att olika delar går samman till en helhet. Integration är en förutsättning för utveckling och tillväxt

Läs mer

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND

PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND PROGRAM FÖR SOCIAL EKONOMI I VÄSTRA GÖTALAND 1. BAKGRUND Den sociala ekonomin utgörs av verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Länsstyrelsens länsuppdrag

Länsstyrelsens länsuppdrag Uppgradering av RUP Länsstyrelsens länsuppdrag I startblocken mot nästa programperiod Ny strategi med vissa kvantitativa mål blir styrande Dialogmöten Innovation och förnyelse Tillgänglighet Kompetensförsörjning

Läs mer

Tillväxtstrategi för Halland

Tillväxtstrategi för Halland Tillväxtstrategi för Halland 2014-2020 Det regional uppdraget Region Halland har uppdraget att leda det regionala utvecklingsarbetet Skapa en hållbar tillväxt och utveckling i Halland Leda och samordna

Läs mer

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 12 1 (5) Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun Fastställd av kommunstyrelsen 2015-05-26, 129 Denna policy anger Timrå kommuns förhållningssätt

Läs mer

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden

Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden 2014 2020 EU nivå Europa 2020 Gemensamt strategiskt ramverk för regionalfond, socialfond, fonden för landsbygdsutveckling och havs och fiskerifonden Nationell nivå Partnerskapsöverenskommelse för regionalfond,

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Småland med öarna SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 1 Insatsområden 1. Tillgänglighet Detta insatsområde innehåller åtgärder för att ge en ökad

Läs mer

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande.

Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Inledning Denna policy anger Tidaholms kommuns förhållningssätt till den sociala ekonomin och socialt företagande. Policy utgår från grundsynen att vårt samhälle ekonomiskt organiseras i tre sektorer:

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015

Integrationspolicy Bräcke kommun. Antagen av Kf 24/2015 Integrationspolicy Bräcke kommun Antagen av Kf 24/2015 Innehåll Övergripande utgångspunkt... 4 Syfte... 4 Prioriterade områden... 4 Arbete och utbildning viktigt för självförsörjning och delaktighet i

Läs mer

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde? Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden Hur gör man i Skövde? Utlysning av projektmedel 2013-2014 Dnr RUN 614-0186-13 Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin 1. Inbjudan

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting

Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Kompetensförsörjningsstrategi för Norrbottens läns landsting Norrbottningen ska leva ett rikt och utvecklande liv i en region med livskraft och tillväxt. En fungerande och effektiv kompetensförsörjning

Läs mer

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015 - projektmedel för utvecklingsinsatser inom social ekonomi Utlysning av projektmedel 2015 Dnr RUN 614-0186-13 1. Inbjudan socialt entreprenörskap i Västra Götaland

Läs mer

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020

Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 sida 1 2013-03-06 Dnr:2013-54 KOMMUNSTYRELSEN TJÄNSTESKRIVELSE Remiss Strategi för tillväxt och utveckling för Västra Götaland 2014-2020 Bakgrund VÄSTRA GÖTALAND 2020 sätter ramarna för arbetet med tillväxt

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073

Policy för integration och social sammanhållning. Antagen av kommunfullmäktige KS-2013/1073 Policy för integration och social sammanhållning Antagen av kommunfullmäktige 2014-06-18 KS-2013/1073 1 Inledning Denna policy är resultatet av ett brett samarbete mellan de politiska partier som är företrädda

Läs mer

Internationell strategi

Internationell strategi LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för

Läs mer

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011

Läs mer

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176

Policy för EU- och internationellt arbete. Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Policy för EU- och internationellt arbete Antagen av kommunfullmäktige den 25 augusti 2016, 176 Inledning Vi lever i en allt mer globaliserad värld där människor reser, handlar, semestrar och arbetar i

Läs mer

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1

Utbildningsråd Skövde 26 april 2012. Mariestad 21 dec 2010 1 Utbildningsråd Skövde 26 april 2012 Mariestad 21 dec 2010 1 Kopplingen mellan utbildningssystem och arbetsliv kan och måste öka. Samtliga som deltagit i intervjuer och arbetsmöten ser frågan som helt central

Läs mer

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Internationell strategi Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner Vi lever i en allt mer globaliserad värld som ger ökade möjligheter men som också ställer nya krav. Linköpings

Läs mer

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination

Läs mer

Övergripande mål och strategisk plan för Tranemo kommun 2012-2015

Övergripande mål och strategisk plan för Tranemo kommun 2012-2015 Vision TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort. En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination med naturskön omgivning

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Från Arjeplog till Malmö Bildades 2009 Finns på 9 orter Drygt 370 medarbetare Vi arbetar för att stärka företagens konkurrenskraft Bättre förutsättningar för företagande Attraktiva regionala miljöer

Läs mer

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör

En kunskapsdriven regional utveckling. Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör En kunskapsdriven regional utveckling Bertil Törsäter Regionutvecklingsdirektör Vision Västra Götaland Ett livskraftigt och hållbart näringsliv Västra Götalands utveckling beror i hög grad av utvecklingskraften

Läs mer

Gör såhär! Bilaga intressanmälan

Gör såhär! Bilaga intressanmälan LOKALT LEDD UTVECKLING LEADER NÄRHETEN Hållbar landsbygdsutveckling och ökad livskvalitet - för alla Gör såhär! Bilaga intressanmälan Innan du börjar med Intresseanmälan - Lokal bilaga ska du läsa igenom

Läs mer

Program för ett integrerat samhälle

Program för ett integrerat samhälle Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för ett integrerat samhälle Integrerat samhälle 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy

Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Härnösands internationella arbete - ny internationell policy Innehållsförteckning sidan Inledning... 3 Syfte... 3 Övergripande mål... 3 Prioriterade områden... 4 Utbildning Arbete och tillväxt Näringsliv

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi Från ord till handling - Integration och mångfald som regional tillväxtstrategi 1 Örjan Johansson Tillväxtverket Enhet: Regional tillväxt 2 Tillväxtverket Tillväxtverket är en nationell myndighet. Vi skapar

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018

Verksamhetsplan 2015-2018 Verksamhetsplan 2015-2018 FÖR SKARABORGS KOMMU NALFÖRBUND ANTAG EN AV SKARAB ORGS FÖRBUN D S FU LLMÄKTIG E 2015 04 24 Utgångspunkter för verksamheten Utmaningar Skaraborg står inför att hantera flera påtagliga

Läs mer

- ett västsvenskt perspektiv

- ett västsvenskt perspektiv Nya möjligheter för små och medelstora företag - ett västsvenskt perspektiv Informationsdag, VINNOVA 27 november 2009 Helena L Nilsson, Enhetschef, h FoU, Regional utveckling 1 Näringslivets satsning på

Läs mer

Tillväxtprogram för Luleå kommun

Tillväxtprogram för Luleå kommun Tillväxtprogram för Luleå kommun Syfte Tillväxtprogrammet är ett medel för att skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar tillväxt hos näringslivet i Luleå. Grundläggande förutsättningar för denna

Läs mer

Internationellt program för Karlshamns kommun

Internationellt program för Karlshamns kommun Programmet antaget av kommunfullmäktige 2012-04-02, Internationellt program för Karlshamns kommun 1 (13) Karlshamns kommun Kommunledningsförvaltningen Rådhuset 374 81 Karlshamn Tel +46 454-810 00 E-post:

Läs mer

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020.

Strukturfonderna Östra Mellansverige. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020. ERUF program Regional handlingsplan för Socialfonden Östra Mellansverige 2014-2020 Örebro 2014-10-13 Ny programperiod! Nya förutsättningar! Börjar med program och plan ÖMS Regionalfonden 2014-2020 ERUF

Läs mer

Utvecklingsstrategi Vision 2025

Utvecklingsstrategi Vision 2025 Utvecklingsstrategi Vision 2025 År 2014-2016 Din kommun Lindesberg - där Bergslagen och världen möts! Strategi Plan/program Riktlinje Regler och instruktioner Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-05-21,

Läs mer

version Vision 2030 och strategi

version Vision 2030 och strategi version 2012-01-25 Vision 2030 och strategi Två städer - en vision För att stärka utvecklingen i MalmöLund som gemensam storstadsregion fördjupas samarbetet mellan Malmö stad och Lunds kommun. Under år

Läs mer

Europeiska och regionala prioriteringar

Europeiska och regionala prioriteringar www.regionvasterbotten.se och regionala prioriteringar NS forum 2014 05 06 www.regionvasterbotten.se Regionala prioriteringar Regionala och prioriteringar samspelar! Norrbottens och Västerbottens regionala

Läs mer

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012

Kultur och regional utveckling. Karlstad 12 mars 2012 Kultur och regional utveckling Karlstad 12 mars 2012 Med 1995 års kulturutredning etablerades synen på kultur som utvecklingsfaktor i kulturpolitiken Utredningen framhöll kulturens betydelse som kreativitetsutlösande

Läs mer

Godstransportstrategi. Västra Götaland

Godstransportstrategi. Västra Götaland Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i

Läs mer

Program för samverkan

Program för samverkan Dnr UFV 2008/1615 Program för samverkan Uppsala universitet i dialog med det omgivande samhället Fastställd av Konsistoriet 2009-09-29 Innehållsförteckning Inledning 3 Utgångspunkter 3 Stöd för samverkan

Läs mer

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling

Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17. Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling Nätverksträff Skolmatsakademin 2015-11-17 Marja-Leena Lampinen, Koncernstab Västra Götalandsregionen, Regional utveckling VÄSTRA GÖTALAND 1,6 milj invånare. 49 kommuner Lång tradition inom industri och

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020. Sara Persson, Region Skåne Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge 2014-2020 Sara Persson, Region Skåne 1 Vad är strukturfonderna? EU-perspektiv - Ekonomiska styrmedel för

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet

Bilaga 1 Promemoria Utkast. Handlingsplan för ökad samverkan mellan utvecklingssamarbetet och det svenska näringslivet Bilaga 1 Promemoria Utrikesdepartementet 2007-05-11 Utkast Enheten för utvecklingspolitik (UP) Enheten för exportfrämjande inre marknaden (FIM-PES) Bakgrundspromemoria till: Handlingsplan för ökad samverkan

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09

1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 1(8) Tillväxtstrategi 2015-01-09 2(8) Inledning Älvkarleby kommun ska hitta sin plats i en värld som präglas av snabb förändring. Vi behöver förstå hur förändringarna påverkar vår tillvaro och göra strategiska

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun

Förslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och

Läs mer

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden Foto Charlotte Gawell/Folio Produktion Näringsdepartementet Tryck Elanders Artikelnummer N2015.22 Maritim strategi Inriktning

Läs mer

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod

Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Innovationer och entreprenörskap vart ska vi? Hit ska vi. Visst finns det väl en väg bortom kurvan?..en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN 2004 2007 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-14, 50 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 2 1. Insatsområde: Leva, bo och flytta till... 3 1.1 Boende... 3 1.2 Kommunikationer... 3

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne

Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne

Läs mer

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel

Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Styrdokument för hantering av tillväxtmedel Vi har i Fyrbodal ett nytt tillväxtprogram för perioden 2008 2013, framtaget i dialog mellan kommunerna och partnerskapen. Där har våra gemensamma prioriteringar

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

LLU i nordöstra Göteborg

LLU i nordöstra Göteborg LLU i nordöstra Göteborg Hållbar utveckling mellan stad och land Peter Rundkvist Projektledare Utveckling Nordost Business Region Göteborg Bakgrund Hösten 2013: Gamla Leader Göta Älv Vänersborg, Trollhättan,

Läs mer

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen.

Gävle sätter segel. Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Gävle Vision 2025 Gävle sätter segel Vision 2025 Livet i Gävle är gemenskap och öppenhet, för varandra och världen. Trygghet och nyfikenhet ger mod att växa, tillsammans och individuellt. Mångfalden ger

Läs mer

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet

StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet StrAtegi FÖr Arbetet med Sverigebilden i utlandet Strategi för arbetet med Sverigebilden i utlandet Arbetet med Sverigebilden i utlandet Sverige är ett land med gott rykte, men världen förändras i snabb

Läs mer

ÖKAD ETNISK MÅNGFALD I

ÖKAD ETNISK MÅNGFALD I ÖKAD ETNISK MÅNGFALD I ARBETSLIV OCH FÖRETAGANDE Version 0612 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. BAKGRUND... 3 2. PROGRAMMETS MÅLSÄTTNING, OMFATTNING OCH INRIKTNING... 3 3. FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER OCH AKTIVITETER...

Läs mer

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration

Solna stad. Integrationspolicy. utbildning arbete integration Solna stad Integrationspolicy utbildning arbete integration 2 (5) Inledning övergripande utgångspunkt Integration bygger på jämlikhet, samförstånd och respekt mellan människor av olika etniska och kulturella

Läs mer

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg

TRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar

Läs mer

Beredningsgruppen för regionutveckling VISION VÄSTRA GÖTALAND DET GODA LIVET. Antaget av regionfullmäktige 2005-04-05, 59

Beredningsgruppen för regionutveckling VISION VÄSTRA GÖTALAND DET GODA LIVET. Antaget av regionfullmäktige 2005-04-05, 59 1 Beredningsgruppen för regionutveckling VISION VÄSTRA GÖTALAND DET GODA LIVET Antaget av regionfullmäktige 2005-04-05, 59 2 Sammanfattning Vision Västra Götaland Det goda livet är en vision för territoriet

Läs mer

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet

2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram. Lust att lära. kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet 2008-05-13 /Förslag till handlingsprogram Lust att lära kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Inledning Kulturen som kraftkälla i det livslånga lärandet Kraftkälla för medborgare och lärande

Läs mer

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM

ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM ARBETS- MARKNADS- POLITISKT PROGRAM Utbildning och kompetensutveckling Socialtjänst KOMMUNAL ARBETSMARKNADS- POLITIK Kommunfinansierad verksamhet och bolag Näringsliv Kommunfullmäktige februari 2010 VISION

Läs mer

Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling

Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling Kompetensförsörjning för tillväxt och utveckling Marja-Leena Lampinen Frågor i fokus idag Kompetensplattform - vad har det lett till? Strategi för tillväxt- och utveckling i Västra Götaland 2014-2020 -

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

kraftsamling för miljö, energi och hållbara

kraftsamling för miljö, energi och hållbara kraftsamling för miljö, energi och hållbara transportlösningar Game seminarium 13 oktober 2009 Västsvenska satsningar på framtidens energi- och miljöteknik Bertil Törsäter Två ansvarsområden Tillväxt och

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

Internationell policy för Bengtsfors kommun

Internationell policy för Bengtsfors kommun 2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella

Läs mer

Teknik och innovationer

Teknik och innovationer Teknik och innovationer 0011100010 1100101110 01101110001 01001110100 1111011000 Teknik Att ha kunskaper i teknik och naturvetenskap är viktigt i det samhälle vi lever i. Intresset för att läsa vidare

Läs mer

din väg in till Högskolan i Skövde

din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer din väg in till Högskolan i Skövde Externa relationer är den naturliga ingången till Högskolan i skövde och våra ögon och öron utåt Externa relationer är en del av avdelningen Externa

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning Norra Mellansverige 2014-2020 Programförslag Att tänka på / nyheter 2014-11-06 1 Senaste nytt! Programbeslut 15 dec. 2014??

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020

Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Antagen av Kommunfullmäktige den 17 juni 2013 Framtid Ånge Strategi för utveckling i Ånge kommun 2014 2020 Strategin är framtagen i bred samverkan

Läs mer

MED KULTUR GENOM HELA LIVET

MED KULTUR GENOM HELA LIVET MED KULTUR GENOM HELA LIVET KULTURPLAN för Vänersborgs kommun 2014-2016 Kulturens Vänersborg Vänersborg ska vara känt för sitt kulturliv långt utanför kommungränsen. Kultur ska vara en drivkraft för utveckling

Läs mer

ÄRENDE 5. Detta program är indelat i två delar: 1. Kulturens roll i det livslånga lärandet 2. ABM-utveckling och lärande

ÄRENDE 5. Detta program är indelat i två delar: 1. Kulturens roll i det livslånga lärandet 2. ABM-utveckling och lärande Kraftkälla för medborgare och lärande Program för kulturnämnden i Västra Götalandsregionen kring samverkan mellan arkiv, bibliotek och museer, som grund för en aktiv roll i det livslånga lärandet. Bakgrund

Läs mer

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet

Antingen finns projektets partners/deltagare i Leaderområdet eller så finns ett tydligt samarbete mellan projektet och aktörer i Leaderområdet BEDÖMNINGSGRUNDER Följande dokument beskriver hur LAG bedömer era projekt utifrån urvalskriterier och poängsättning. Grundvillkor Dessa villkor bedöms lika för alla projekt och alla fonder. Villkor Projektet

Läs mer