handbok Principer towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "handbok Principer towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn"

Transkript

1 handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

2

3 Publikation som förberetts inom ramen för projektet So small but V.I.P.: Towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn Författare: Prof. Danya Glaser University College London, Storbritannien Vivien Prior University College London, Storbritannien Samarbete: Det internationella teamet på projektet So small but V.I.P.

4 Innehållsförteckning: 4 Inledning Lista över principer för god praktik inom barnskyddsfrågor för små barn 6 Principer för god praktik inom barnskyddsfrågor för små barn 12 2 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

5 74 Bilaga: Verktyg för att registrera information Sammanfattning Information om författarna 70 Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 3

6 Ett barn är som ett pergament täckt med små hieroglyfer. Du kan bara läsa en del av dem, medan andra kommer att raderas eller bara strykas över och ersättas med ditt eget innehåll. Inledning Projektet So small but V.I.P. var ett försök att hitta det mest barnvänliga sättet att läsa de hieroglyfer som Korczak skrev om på det pergament som är barnens behov och öden. En internationell grupp med yrkesverksamma inom området, de flesta med mångårig erfarenhet av arbete med barn, samlades trots alla sociala, juridiska och kulturella skillnader mellan deras länder för att definiera gemensamma principer för att ge skydd till små barn från livets första början och så heltäckande som möjligt. Detta gjordes med utgångspunkt i det faktum att en person som har utsatts för övergrepp eller försummelse under sin tidiga barndom kommer troligen att kämpa med olika svårigheter i sitt framtida liv problem med sociala relationer, låg självkänsla eller oförmåga att förverkliga sin potential. Janusz Korczak Jak kochać dziecko. Prawo dziecka do szacunku (Hur man älskar ett barn: Barns rätt till respekt) 4 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

7 Resultaten av projektteamets arbete har lagts fram i flera publikationer riktade till yrkesverksamma inom EU-länder som arbetar med att hjälpa små barn som utsätts eller riskerar att utsättas för övergrepp och försummelse. En av publikationerna är denna handbok, Principer för god praktik inom barnskyddsfrågor, som har spelat en väldigt speciell roll. Den har blivit både grunden för och en inspiration för andra publikationer inom projektet. Författarna till Principer, Prof. Danya Glaser och Vivien Prior från University College London, samarbetade med projektteamet i Poznan, Vilnius och Umeå för att ta fram universella principer som kan användas för arbete med små barn. Vi skulle vilja rekommendera principerna till våra kollegor i andra länder i Europa. Den här handboken består av en uppsättning principer som ska vägleda de som yrkesmässigt är involverade i någon aspekt av barnskyddsarbete. Den är baserad på uppfattningen att principerna måste vara legitima, auktoritativa, berättigade och giltiga. Dessa principer har utvecklats både utifrån juridiska aspekter, kulturella aspekter, forskning och erfarenhet. På vissa ställen har det angetts plats för att lägga till lokala omständigheter, procedurer och exempel till de allmänna principerna. Om du är intresserad av andra publikationer från projektet kan du kontakta oss via projektets webbsida Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 5

8 Princip I. Barnets bästa kommer i främsta rummet Princip II. Föräldrar till alla barn, även föräldrar som behandlar sina barn illa, ska behandlas med respekt Princip III. De som arbetar med barn som far illa måste ha förståelse för barns utveckling Princip IV. De som arbetar med barn som far illa måste ha förståelse för anknytning och dess relevans för att barn far illa och placeringsändringar Princip V. De som arbetar med barn som far illa måste vara klara över och ha kunskap om de övergripande sammanhang inom vilka arbetet utförs Princip VI. De som arbetar med barn som far illa måste vara klara över och ha kunskap om definitioner på övergrepp mot barn Princip VII. De som arbetar med barn som far illa måste vara klara över och ha kunskap om problemets omfattning i deras land 6 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

9 Princip VIII. De som arbetar med barn som far illa måste vara klara över och ha kunskap om den skada som övergrepp mot barn orsakar Princip IX. Alla yrkesverksamma inom området som har kontakt med barn, föräldrar och familjer behöver känna till riskfaktorer för övergrepp Princip X. Alla yrkesverksamma inom området som har kontakt med barn, föräldrar och familjer behöver känna till skyddande faktorer som minskar risken för övergrepp Princip XI. Inställningen till övergrepp mot barn måste vara förebyggande och proaktiv, inte bara reagerande Princip XII. Alla yrkesverksamma inom området som har kontakt med barn, föräldrar och familjer behöver känna igen indikationer på övergrepp Princip XIII. Alla yrkesverksamma inom området som har kontakt med barn, föräldrar och familjer behöver veta vad de ska göra när de stöter på indikationer på övergrepp Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 7

10 Princip XIV. Det måste råda klarhet över syftet med responsen på en anmälan om misstänkta eller konstaterade övergrepp Princip XV. Det måste råda klarhet över de utrednings- och bedömningsprocesser som utgör responsen på en anmälan om misstänkta eller konstaterade övergrepp, baserat på barnets bästa Princip XVI. Det måste råda klarhet över utredningens/ bedömningens slutsatser, beslutsfattandet och en tydlig plan för att gå vidare, baserat på barnets bästa Princip XVII. Principer gällande planer som upprättas för barn Princip XVIII. Principer gällande omedelbart skydd och tillhandahållande av lämplig omvårdnad Princip XIX. Principer för flyttningar och alternativa placeringar Princip XX. Principer för kontakt mellan barnet och familjen när barnet lever åtskilt från den biologiska familjen 8 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

11 Princip XXI. Principer för att arbeta direkt med barn efter övergrepp Princip XXII. Principer för arbete inriktat mot skydd när det barn som utsatts för övergrepp blir kvar i hemmet (vanligtvis vid vanvård och emotionella övergrepp) eller för rehabilitering om barnet är i tillfälligt omhändertagande Princip XXIII. Principer för när barn som placerats utanför familjen återvänder till familjen Princip XXIV. Principer för yrkesmässig respons när arbete inriktat mot skydd inte leder till tillräcklig förändring Princip XXV. Principer för en korrekt anmälan till rättsväsendet - att ställa och besvara rätt frågor Princip XXVI. Principer för kommunikation och samarbete mellan yrkesverksamma Princip XXVII. Principer för utbildning Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 9

12 Lista principer över för god praktik inom barnskyddsfrågor för små barn

13

14 1 Detta uttrycks i lag samt i FN:s konvention om barnets rättigheter (se avsnitt 6 nedan) 2 Barn ska behandlas med respekt och på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till barnets ålder 3 Barn inom familjen ÌÌBarns bästa hemvist är i sin familj. Men i sådana fall då barnets bästa hamnar i konflikt med föräldrarnas eller familjens bästa, har barnets bästa företräde. ÌÌOm ingen annan lösning på konflikten finns, kan lösningen innefatta att barnet flyttas från familjen, om detta krävs för att garantera barnets säkerhet. Barnets bästa kommer i främsta rummet I 12 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

15 Föräldrar till alla barn, även föräldrar som behandlar sina barn illa, ska behandlas med respekt II ÌÌFöräldrar behöver förklaringar om den skada som barnet tillfogas ÌÌMånga föräldrar är utsatta och kan själva ha farit illa ÌÌEtt bemötande fritt från fördömande är också nödvändigt för att få föräldrarna engagerade i ett konstruktivt förändringsarbete ÌÌFöräldrar behöver stöd och konstruktiv hjälp för att kunna förändra sig (mer detaljer finns nedan) 4 Föräldrar ska inte skuldbeläggas för att de behandlar sitt barn illa. De behöver hjälp för att förstå sitt ansvar för att barnet kommer till skada ÌÌDet finns orsaker till att föräldrar skadar sina barn, och dessa orsaker måste förstås 5 Fokus ska ligga på föräldrarnas handlingar eller brist på handlingar, inte på deras personlighet Ì Ì Detta hjälper barn som behöver behålla (vissa) positiva attityder gentemot sina föräldrar ÌÌFöräldrar behöver förklaring på vad som är skadligt i deras samverkan med barnet Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 13

16 De som ARBETAR med barn som far illa måste ha förståelse för barns utveckling III 6 Det finns ett antal anledningar till att det är viktigt att ha kunskaper om barns utveckling ÌÌIndikationer på att det finns anledning till oro beträffande barnets välbefinnande ÌÌVisar försenad utveckling ÌÌIndikation på omständigheter som kräver åtgärder från utomstående ÌÌGrundläggande mått för att bedöma förändringar och förbättringar ÌÌViktigt för omsorgsgivares förväntningar på barnet 14 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

17 7 Utveckling har olika aspekter ÌÌFysisk Tillväxt Ätande Sömn Tarm- och blåskontroll Kroppsposition (sittande) Rörelse (rulla, krypa, gå, hoppa osv.) Handrörelser och motorik ÌÌSociala, språkliga och kognitiva milstolpar Leende Igenkänning av personer Reservation mot främlingar Vokalisering Joller Förståelse Tal ÌÌKänslor - uttrycka, förstå andras, utöva självkontroll Nöje - roligt Förvåning Ilska Rädsla Sorg ÌÌHjärna Erfarenheter avgör hjärnans struktur - vilka förbindelser mellan hjärnceller (synapser) som kopplas samman och överlever Utvecklingen är responsiv/adaptiv: den anpassas till det enskilda barnets specifika miljö Hjärnans utveckling påverkas av: Prenatal exponering för droger och alkohol och erfarenheter Extrem brist på stimulans Stress som följd av övergrepp Anpassning till (missanpassande) erfarenheter Leka med föremål Social lek Teckning Läsning och skrivande Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 15

18 De som arbetar med barn som far illa måste ha förståelse för anknytning och dess relevans för att barn far illa och placeringsändringar IV 8 Viktiga punkter angående anknytning ÌÌAnknytning är emotionella band mellan ett barn och sådana primära omsorgsgivare som är konstant tillgängliga ÌÌAnknytning byggs upp över tid, till att börja med under de första 9-12 levnadsmånaderna Anknytningsmönster är specifika för varje individ, eftersom olika omsorgsgivare kan ge barnet olika respons Det finns en hierarki med anknytningsrelationer Barn kan bilda nya anknytningar om det finns tidigare anknytningar ÌÌAnknytning är baserad på barnets biologiska instinkt att hålla sig nära den person som anknutits till när barnet känner sig hotat, i tron att omsorgsgivaren ska inaktivera hotkänslan 16 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

19 ÌÌAnknytning är ett universellt fenomen i alla kulturer (även hos barn med autism) 9 Viktiga punkter angående omvårdnad ÌÌOmvårdnad är omsorgsgivarens uppträdande som svar på anknytningsuppträdande ÌÌNyckeln till optimal omvårdnad är känslig lyhördhet för barnets signaler. ÌÌDet finns fyra nödvändiga komponenter: (a) medvetenhet om barnets signaler (b) en korrekt tolkning av barnets signaler (barnets mening) (c) ett lämpligt svar ÌÌAnknytning och omvårdnad är en del av relationen mellan barn och förälder och är känsloladdade bindningar, som innefattar både uppträdande och intensiva känslor. De är inte samma sak som kärlek. ÌÌDet finns andra aspekter av relationen mellan förälder och barn som inte handlar om anknytning. Dessa innefattar Grundläggande fysisk omvårdnad Tillgivet närmande Stimulering och lek Beröm och positiv feedback Disciplin Problemlösning Tillåtelse och underlättande av utforskande (d) ett snabbt svar Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 17

20 18 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

21 10 Anknytningsmönster ÌÌVid känslor av hot Ett tryggt barn (B) närmar sig omsorgsgivaren, lugnas snabbt och återvänder till leken Ett otryggt undvikande barn (A) visar inte oro och undviker närhet till omsorgsgivaren Ett otryggt motsträvigt/ ambivalent barn (C) söker kontakt med omsorgsgivaren, kämpar och har svårigheter att återuppta leken Ett otryggt oorganiserat barn (D) visar motsägelsefulla reaktioner till omsorgsgivaren, som t.ex. att frysa eller att närma sig och ta avstånd ÌÌInre arbetsmodeller Inre arbetsmodeller är förutsägande representationer i barnets sinne om barnets värde och de primära omsorgsgivarnas förväntade gensvar på barnets behov. De baseras på barnets erfarenhet av omsorgsgivaren och bildar i sin tur grunden för barnets anknytningsbeteende 11 Anknytningsmönstrens signifikans ÌÌAnknytningens organisation (trygg, otrygg, oorganiserad) har en korrelation till hur barnet fungerar emotionellt, interpersonellt och socialt Trygg anknytning associeras med positiva känslor, interpersonell kompetens, flexibilitet och förmåga till reflektion. Trygg anknytning skyddar hjärnan från skadlig påverkan av stress Otrygg undvikande anknytning associeras med fientlighet, aggression, negativa känslor Otrygg ambivalent anknytning associeras med ångest Oorganiserad anknytning associeras med aggression, tvingande kontroll eller tvångsmässigt omsorgsgivande beteende samt med dissociation 12 Föregångare till anknytningsmönster ÌÌBarnets anknytningsmönster avgörs av hur omsorgsgivaren reagerar på barnets beteende beträffande oro och anknytning, inte av barnets temperament Trygga anknytningar skapas med känslig, snabb, positiv och konsekvent respons från omsorgsgivaren Otrygga undvikande anknytningar skapas med ilsken, avvisande eller helt frånvarande respons från omsorgsgivaren Otrygga motsträviga anknytningar skapas med inkonsekvent och opålitlig respons från omsorgsgivaren Oorganiserad anknytning skapas när omsorgsgivaren vid upprepade tillfällen är orsaken till barnets oro genom misshandel och vanvård Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 19

22 13 Anknytningens påverkan på och implikationer för praktiskt handlande ÌÌKänsligt omsorgsgivande fordrar att man känner barnet. Detta kräver att man tillbringar mycket tid med det unga barnet. Detta kan bara åstadkommas genom att man har ett litet och konsekvent antal omsorgsgivare för varje barn ÌÌEtt barn kan bara skapa anknytning om ett litet antal omsorgsgivare, som är desamma över tiden, är tillgängliga för barnet ÌÌAtt en familjehemsförälder är hängiven barnet har en korrelation till barnets trygga anknytning. Hängivenhet från en familjehemsförälder kännetecknas av att familjehemsföräldern bryr sig om barnets framtid och vill behålla barnet. Det är associerat med att ha omvårdnad om färre familjehemsbarn ÌÌEtt barn som saknar en person att anknyta till känner sig konstant sakna anknytning och kärlek, och har inga känslomässiga band. De kan känna sig rädda, uppvisa självtröstande beteende eller bli totalt undvikande och stänga av sin oro, så att de till synes inte bryr sig ÌÌSeparation förstör anknytning ÌÌUpprepad flyttning stör bildandet av anknytning ÌÌNya anknytningar kan bildas, men detta tar längre tid 20 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

23 De som arbetar med barn som far illa måste vara klara över och ha kunskap om de övergripande sammanhang inom vilka arbetet utförs V 14 Det finns ett antal olika sammanhang inom vilka yrkesverksamma arbetar som de måste ta hänsyn till 15 FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen) ÌÌYrkesverksamma måste känna till Artikel 19 ÌÌArtikel 19 i konventionen behandlar alla former av att barn far illa (vilket ibland, förvirrande, beskrivs som barnmisshandel eller våld mot barn: se även 18 nedan). ÌÌArtikeln baseras på barnets rättighet att inte fara illa och att skyddas från felaktig behandling, utan att det behöver bevisas att barnet tagit skada av den felaktiga behandlingen ÌÌEn approach som baseras på barnets rätt är proaktiv och förebyggande, och kräver inte bevis på vanvård eller på att barnet tagit skada ÌÌDet finns en detaljerad specifikation för denna artikel, General Comment 13 (Allmän kommentar 13), som publicerades 2011 (den engelska texten kan hämtas på Internet - english/bodies/crc/docs/ CRC.C.GC.13_en.pdf) ÌÌDe som är yrkesverksamma inom området behöver känna till Barnkonventionens status enligt landets lagstiftning, så att de kan använda Barnkonventionen för att förbättra skyddet för barn Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 21

24 16 Juridiskt sammanhang Ì Ì I relation till lagstiftning om civilrätt/ familjerätt/barnskydd behöver yrkesverksamma inom området känna till huruvida lagen säger explicit att barnets bästa kommer i främsta rummet om barnet har ett juridiskt ombud i rätten vem som talar för barnets bästa, om barnet saknar juridiskt ombud när domstolen är inblandad som beslutsfattare eller i beslutsfattandet vilken organisation som informerar domstolen om frågorna vilken organisation som är ansvarig för att genomföra domstolens beslut vem som övervakar och granskar genomförandet av domstolens beslut ÌÌI relation till lagstiftning om brottsmål behöver yrkesverksamma inom området känna till vilka aspekter av felaktig behandling av barn som betraktas som brott (emotionell misshandel, vanvård, fysisk misshandel, sexuellt våld) ÌÌDe som är yrkesverksamma inom området måste känna till relationen mellan civilrätt och straffrätt. Specifikt gäller detta huruvida de är separata (Detta är det alternativ som är att föredra, eftersom barnet är eller bör vara centralfigur inom civilrätt eller i ett civilrättsligt mål. Inom straffrätt eller i ett brottsmål är det den anklagade vuxna vars skuld eller oskuld ska bevisas, och om barnet är inblandat är detta endast som vittne utan rättigheter) straffrätten har företräde framför civilrätten ett barn kan skyddas i en familjedomstol eller en domstol för civilmål utan att det finns ett brottsmål eller om brottsmålet avskrivs. (Detta är det alternativ som är att föredra för att skydda barn, eftersom straffrätt generellt kräver en högre bevisstandard som kan vara svår att uppnå) det finns mer än en typ av domstol för civilrätt som handhar olika aspekter av familjelag och barnskyddslag 17 Vanliga värderingar i en sociokulturell kontext De som är yrkesverksamma inom området måste ha förståelse för följande allmänna sociala och kulturella värderingar i sitt samhälle: Hur stark tron är på familjens bevarande Eventuell aktiv roll som religionen spelar i att upprätthålla en sådan tro Hur utbredd skepsis och förnekelse av övergrepp mot barn är, speciellt gällande sexuella övergrepp Tvivel bland lekmän om den verkliga skada som orsakas barnet, speciellt av försummelse, emotionella övergrepp och exponering för våld inom familjen, även om skadorna är uppenbara och observeras. Tvivel och oro beträffande intervention vid barnskydd, baserat på en uppfattning om att botemedlet /skyddet är mer skadligt än den felaktiga behandlingen. Oro över att bryta anknytning när ett barn skyddas genom att skiljas från familjen. Oro över straffrättsliga påföljder för den utpekade förbrytaren vid sexuella övergrepp. 22 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

25 VI De som arbetar med barn som far illa måste vara klara över och ha kunskap om definitioner på övergrepp mot barn 18 Definitioner av övergrepp mot barn ÌÌTermen våld används av WHO och FN för att beskriva alla aspekter av felaktig behandling av barn, vilket även innefattar olika typer av övergrepp och försummelse. Detta är inte användbart. Man bör hellre använda termen övergrepp eller barn som far illa. 19 Definitionernas aspekter ÌÌDet finns olika definitioner och trösklar för olika ändamål - juridik, praktik, forskning ÌÌDet är viktigt att olika aktörer är på det klara med och överens om vilka definitioner som används inom de olika områdena Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 23

26 ÌÌDefinitionerna av de olika typerna av övergrepp mot barn behöver inte innefatta en avsikt att skada barnet ÌÌVissa typer av övergrepp definieras och bevisas av själva handlingarna sexuella övergrepp, emotionella övergrepp, försumlighet. Fysiska övergrepp definieras och bevisas normalt av skada som tillfogats barnet, och som kan tillskrivas handlingar av omsorgsgivaren. Det finns här inget krav på att bevisa att handlingen har inträffat. I vissa länder är fysisk bestraffning eller aga inte tillåtet och kan anses vara en aspekt av fysiska övergrepp ÌÌOlika former av övergrepp mot barn kan vara pågående aspekter av relationen mellan omsorgsgivare och barn - emotionella övergrepp och försumlighet enstaka eller upprepade händelser - fysiska övergrepp, sexuella övergrepp, exponering för traumatiserande händelser (familjevåld, självmordsförsök av förälder) 20 Barnkonventionens definition av våld (övergrepp), våld innebär alla former av fysiskt eller psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp. Termen våld har valts här för att representera alla former av skada enligt listan i artikel 19, stycke 1, i enlighet med den terminologi som används i FN:s studie från 2006 om våld mot barn, även om de andra termer som används för att beskriva typer av skada (fysisk skada, övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel och utnyttjande) har samma tyngd. I vardagligt bruk avses med termen våld ofta endast fysisk skada och/eller avsiktligt tillfogad skada. Kommittén betonar dock i starkast möjliga ordalag att valet av termen våld i den föreliggande allmänna kommentaren inte får tolkas på ett sätt som minskar vikten av, och behovet av att hantera, icke-fysisk och/eller oavsiktlig skada (t.ex. försummelse och psykiska övergrepp) 21 WHOs definition Övergrepp mot barn, även betecknat barnmisshandel och försummelse, innefattar alla former av felaktig fysisk och emotionell behandling, sexuella övergrepp, försummelse och utnyttjande som resulterar i verklig eller potentiell skada av barnets hälsa, utveckling eller värdighet. Inom denna breda definition kan fem undertyper särskiljas fysiska övergrepp, sexuella övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, emotionella övergrepp samt utnyttjande. 22 Olika typer av övergrepp ÌÌMan räknar med flera typer av övergrepp (se även Princip X. nedan), som ofta förekommer flera tillsammans. De listas här efter hur vanligt förekommande de är. 24 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

27 V Vanvård innebär en stadigvarande OFÖRmåGA ATT UPPFyLLA BARNETS GRUNDLÄGGANDE BEHOV fysiska (vilket INNEFATTAR mat, HUSRUm, kläder, hygien, medicinska BEHOV) och emotionella/ PSykiska ha tillsyn över barnet på ett sätt som är lämpligt med TANKE på dess ålder för ATT förhindra ATT barnet kommer till skada. Vanvård är svårt att definiera eftersom det inte finns någon tydlig, kulturoberoende standard för önskvärd eller minsta tillräcklig standard för barnuppfostran (Gaudin, 1999). Vanvård är inte samma sak som fattigdom. Som hjälp för att bedöma sannolikheten för verklig vanvård kan det vara av nytta att bedöma hur barnets behov uppfylls i en familj jämfört med andra familjer av motsvarande socioekonomisk status Emotionella övergrepp definieras som BESTående, skadliga interaktioner mellan FÖRÄLDER OCH BARN SOm INTE KRÄVER fysisk KONTAKT. DETTA omfattar både ÖVERGREPP OCH emotio- NELL försummelse Emotionella övergrepp beskriver en relation, inte en händelse Beviset för emotionella övergrepp och försumlighet utgörs av beskrivningar av de skadliga interaktionerna mellan omsorgsgivare och barn Till skillnad från vissa former av övergrepp finns det oftast inget avslöjande från barnet. Att intervjua barnet är därför av begränsad nytta vad gäller ren bevisinsamling, men barnet kan genom sin lek eller en redogörelse ge indikationer på övergreppets effekt. Övriga bevis utgörs av mönstret av familjeinteraktioner över tid, av kronologin och av påverkan på barnet. Forskning ger vid handen att föräldern/omsorgsgivaren och förövaren vanligtvis är samma person. Inom den övergripande definitionen går det att särskilja fem kategorier, som kan föreligga enskilt eller i kombination. Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 25

28 1. Emotionell otillgänglighet, brist på gensvar samt försummelse från förälder Föräldern besvarar inte när barnet signalerar oro eller behov av hjälp, ignorerar barnet och interagerar inte med barnet Detta påträffas ofta med spädbarn och yngre barn Sådan beteende från föräldrarnas sida kan inträffa om föräldern har problem med sin psykiska hälsa eller missbruksproblematik, eller om föräldern konstant måste hantera andra problem som t.ex. familjevåld. Forskning tyder på att förälderns emotionella otillgänglighet och brist på gensvar kan vara speciellt skadligt för barnet 2. Bestående negativ attityd mot barnet/barnen Detta innefattar fientlighet, sträng bestraffning, förnedring, beskyllningar och avvisande av barnet Föräldern uppfattar att barnet förtjänar denna negativa attityd Oftast är ett speciellt barn måltavlan 3. Utvecklingsmässigt olämpliga eller inkonsekventa interaktioner med barnet Olämplig, inkonsekvent och sträng disciplin med bristande gränssättning Förväntningar på barnet bortom barnets utvecklingsmässiga möjligheter (barnet kan t.ex. förväntas stödja föräldern, ta hand om syskon eller trösta sig själva när de är för små för att klara av detta) Överbeskyddande, gör saker åt barnet som barnet borde klara själv och begränsar barnets eget utforskande och lärande Exponering för förvirrande eller traumatiska händelser och interaktioner, speciellt våld mellan föräldrarna 26 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

29 4. Oförmåga att se eller erkänna barnets individualitet eller psykologiska gränser, t.ex.: Att använda barnet för att uppfylla förälderns psykologiska behov Oförmåga att skilja på barnets verklighet och förälderns åsikter och önskningar Föräldern tillskriver barnet känslor, önskningar och motiveringar som i verkligheten hör hemma i föräldern eller i förälderns bakgrund Förnekande av barnets unika egenskaper vad gäller temperament och personlighet Omständigheter då man vanligen påträffar Kategori 4 Denna kategori påträffas vanligen när barnen är inblandade i tvister mellan föräldrarna gällande separation och skilsmässa Fabricerad eller framtvingad sjukdom ( Münchhausen by Proxy, Münchhausensyndrom genom ombud) är en variant av denna kategori, där föräldern upprepade gånger tar med barnet till läkare och hävdar att barnet är sjukt, eller begränsar barnets aktiviteter utan medicinskt skäl. Vissa av dessa barn har även verkliga medicinska problem. Dessa föräldrar har ett behov av att deras barn uppfattas som sjukt (eller sjukare än barnet i verkligheten är) för att uppfylla ett behov hos föräldern (t.ex. uppmärksamhet, ångest). Denna kategori påträffas när föräldrarna har olösta känslor för sina egna barndomsupplevelser som de projicerar på barnet Denna kategori påträffas när föräldrar lider av borderlinepersonlighetsstörning eller allvarlig psykisk ohälsa 5. Oförmåga att främja barnets sociala anpassning Aktivt främjande av missanpassning (t.ex. genom att aktivt involvera sina barn i kriminella eller antisociala aktiviteter) Oförmåga att tillhandahålla adekvat kognitiv stimulans, utbildning och möjligheter till inlärning Föräldern isolerar barnet från kamrater och andra människor Föräldrarna har negativa attityder till auktoriteter, myndigheter och vårdgivande institutioner som ska hjälpa barnet Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 27

30 Sexuella övergrepp Sexuella övergrepp innebär ATT tvinga eller ÖVERTALA ett barn eller en annan ung person ATT DELTA i sexuella handlingar, UTAN ATT NÖDVÄNDIGTVIS BRUKA våld, OAVSETT om barnet är medvetet om vad som händer. Aktiviteterna kan omfatta fysisk kontakt, inklusive övergrepp som innebär penetrering (t.ex. våldtäkt eller oralsex) eller icke-penetrerande handlingar som masturbation, kyssar eller att gnida och beröra utanpå kläderna. De kan även innebära aktiviteter som inte kräver kontakt, t.ex. att barn är inblandade i att se på eller framställa bilder med sexuellt innehåll eller att se på sexuella aktiviteter, att barn uppmuntras att uppträda på sexuellt olämpligt sätt eller att söka kontakt med barn som förberedelse till övergrepp (t.ex. via internet, även kallat gromning ). Sexuella övergrepp begås inte uteslutande av vuxna män. Både kvinnor och andra barn kan begå sexuella övergrepp. Fysiska övergrepp FySISKA ÖVERGREPP INNEBÄR ATT ANVÄNDA fysisk KRAFT eller våld som RESULTERAR i KROPPSSKADA, smärta eller NEDSATTA FUNKTIONER. Det INNEFATTAR misshandel, våld och olaga frihetsberövande. F 28 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

31 De som arbetar med barn som far illa måste vara klara över och ha kunskap om problemets omfattning i deras land Vii 23 Omfattningen av problem med barn som far illa i det specifika landet ÌÌDet är viktigt att det finns mekanismer för datainsamling gällande antalet fall av övergrepp mot barn och hur mönster förändras över tiden ÌÌBåde kvantitativ och kvalitativ information om övergrepp mot barn behövs av flera orsaker: Planering för resurser och tjänster Utvärdering av genomförande Information om opinionsbildning gällande problemets allvar Guid Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 29

32 De som arbetar med barn som far illa måste vara klara över och ha kunskap om den skada som övergrepp mot barn orsakar Viii 24 Skada som orsakas av övergrepp mot barn ÌÌÖvergrepp mot barn skadar barnets förmåga att fungera normalt på alla områden Fysiskt skada, ärr, bestående funktionsnedsättning, tillväxtproblem, somatiska symptom (icke-organisk smärta) Kognitiv utveckling språk, inlärning, studieresultat Känslomässig ångest, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), depression, låg självkänsla, skuldkänslor, skamkänslor, känsla av maktlöshet Uppträdande självbehärskning och dålig impulskontroll, trots, aggression, missbruk av alkohol och droger, asocialitet, självskadande Interpersonell otrygg/oorganiserad anknytning, social isolering Normal utveckling av hjärnan måste anpassas till de skadliga effekterna av Stress Understimulering Medan trygg anknytning skyddar den växande hjärnan från stress, gör otrygg/ oorganiserad anknytning hjärnan mer utsatt för skadliga effekter av stress 30 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

33 ÌÌVissa av svårigheterna kvarstår i vuxen ålder, vilket påverkar fysisk hälsa, inklusive hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, cancer psykisk hälsa - depression, ångest, missbruk av alkohol och droger, borderline-personlighetsstörning, psykos föräldraskap beteende - asocialt, våldsamt 25 Relationer mellan övergrepp och skada ÌÌVissa typer av övergrepp orsakar specifika skador Hjärnskador som följd av fysiska övergrepp, t.ex. shaken baby-syndrom Sexuellt olämpligt beteende som följd av sexuella övergrepp PTSD som följd av sexuella övergrepp, fysiska övergrepp, exponering för våld mellan föräldrar. ÌÌOftast är dock relationen mellan övergreppet och skadan mindre specifik ÌÌBarnet kan skadas utan att föräldern har för avsikt att skada barnet ÌÌDe skadliga konsekvenserna kan vara en väckarklocka, varningssignaler 26 Vissa faktorer som avgör typen och risken för skada på barnet vid övergrepp ÌÌVissa barn som utsatts för övergrepp uppvisar inga skador, till synes motståndskraftiga mot effekterna av övergrepp ÌÌVissa effekter utvecklas inte förrän senare, t.ex. depression till följd av sexuella övergrepp i barndomen ÌÌSvårt att förutsäga följderna vid den tid då övergreppet inträffar ÌÌSkyddande faktorer innefattar genetik, familjestöd, om övergreppen haft kort varaktighet och terapeutisk intervention (se Princip X) ÌÌHur skadan yttrar sig efter övergrepp beror på flera faktorer Typen av övergrepp Hur allvarliga och långvariga övergreppen varit Barnets ålder och genetiska mottaglighet Stöd från familjen, inklusive tro på att övergreppet inträffat Yrkesmässig intervention Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 31

34 IX inom området som har kontakt med barn, Allayrkesverksamma föräldrar och familjer 27 Riskfaktorernas betydelse ÌÌNär riskfaktorer föreligger är det större sannolikhet, men inte säkert, att övergrepp inträffar 28 Riskfaktorernas vikt En förståelse av riskfaktorer hjälper de som arbetar med barn och familjer att känna igen högrisksituationer och möjligen förhindra övergrepp Om en riskfaktor konstateras indikerar detta att man ska leta efter andra, eftersom de ofta uppträder tillsammans. 29 Kategorier av riskfaktorer ÌÌFaktorer gällande förälder eller omsorgsgivare ÌÌFaktorer gällande familjen ÌÌFaktorer gällande samhälle och miljö Dessa tre riskfaktorer uppträder tillsammans och är ofta relaterade, med påverkan som är dubbelriktad ÌÌFaktorer gällande barnet 32 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

35 behöver känna till riskfaktorer för övergrepp Riskfaktorernas betydelse 30 Riskfaktorer gällande förälder eller omsorgsgivare ÌÌPersonlighetsdrag som innefattar låg självkänsla, en känsla av extern kontroll (dvs. en tro på att händelser bestäms av slump eller av yttre krafter utanför individens kontroll), svag impulskontroll ÌÌPsykisk ohälsa ÌÌBakgrund av övergrepp ÌÌAllvarlig konflikt eller våld mellan föräldrarna ÌÌMissbruk av alkohol och droger 31 Interaktion mellan förälder och barn ÌÌFöräldrar som inte är känsliga för spädbarn eller småbarn ÌÌSträng disciplin, uppmärksamhet och fokus på negativt uppträdande från barnen, få belöningar 32 Faktorer gällande familjen ÌÌTrångbott eller kaotiskt hushåll ÌÌMånga barn (speciell riskfaktor för försummelse) ÌÌÖvergrepp mot andra barn i familjen ÌÌLåg ålder ÌÌEnsamstående förälder ÌÌAllvarlig pågående stress (t.ex. flyktingstatus, naturkatastrofer) Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 33

36 33 Miljöfaktorer ÌÌFattigdom ÌÌArbetslöshet ÌÌSocial isolering och brist på stöd ÌÌDet är viktigt att notera att de flesta föräldrar eller omsorgsgivare som bor i dessa typer av miljöer inte begår övergrepp mot sina barn 34 Kultur ÌÌHandlingar som baseras på kulturell tro och sedvana (t.ex. kvinnlig könsstympning) kan vara skadliga. Andra sedvanor kan felaktigt tillskrivas en kultur när de endast är en speciell social norm, t.ex. fysisk bestraffning. Varken kulturella vanor eller sociala normer kan anses som godtagbara orsaker till övergrepp mot barn ÌÌVåldsamma samhällen och farliga bostadsområden ÌÌVåld i media 34 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

37 Riskfaktorernas betydelse 35 Faktorer gällande barnet ÌÌBarn är inte ansvariga för att de utsätts för övergrepp. Dock kan vissa faktorer göra vissa barn mer sårbara för övergrepp ÌÌBarnets ålder och utveckling - fysisk, intellektuell, emotionell och social - kan öka barnets sårbarhet för övergrepp ÌÌBarn mellan födseln och 3 års ålder är speciellt sårbara för fysiska övergrepp och försummelse, eftersom de är fysiskt små, outvecklade och i behov av konstant omvårdnad. Mycket små barn lider större risk att utsättas för vissa former av övergrepp, t.ex. shaken baby-syndrom och hämmad utveckling av yttre orsaker. Tonåringar är å andra sidan mer utsatta för sexuella övergrepp. ÌÌBarn som bor på institutioner är speciellt sårbara för både övergrepp och försummelse ÌÌFunktionsnedsättningar och speciella behov Barn med fysisk och kognitiv utvecklingsförsening är mer sårbara för övergrepp eftersom de är mer beroende av vuxna, mer isolerade och har svårare att kommunicera eventuella övergrepp som de utsätts för. De kan också vara omedvetna om att övergreppen faktiskt är övergrepp, och de kan vara oförmögna att fly eller försvara sig vid övergrepp Barn som av sina föräldrar uppfattas som annorlunda eller besvärliga, inklusive barn med kroniska sjukdomar eller barn med besvärligt temperament, innefattande ADHD och trots, kan lida större risk för övergrepp. De krav som följer med att vårda dessa barn kan vara för mycket för föräldrarna. Detta kan skada bindnings- eller anknytningsprocessen, speciellt vad gäller barn som inte visar gensvar på tillgivenhet eller om barnet separeras genom frekventa sjukhusvistelser Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 35

38 X inom området som har kontakt med barn, Allayrkesverksamma föräldrar och familjer 36 Skyddande faktorer ÌÌSkyddande faktorer är inte synonymt med frånvaro av riskfaktorer Skyddande faktorer är omständigheter eller egenskaper gällande individer, familjer, närsamhällen eller samhället i stort som, när de föreligger, minskar risken eller sannolikheten för övergrepp mot barn och ökar hälsan och välbefinnandet hos barn och familjer Motståndskraft är förmågan att handskas med och inte vara sårbar för specifika typer av motgångar. Motståndskraft är inte en generisk personlig egenskap, och termen motståndskraft bör alltid användas i relation till specifika faktorer Motståndskraft mot de skadliga effekterna av specifika faktorer kan uppkomma från barnets genetiska bakgrund, temperament, tidigare erfarenheter och skyddande faktorer 36 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

39 behöver känna till skyddande faktorer som minskar risken för övergrepp Skyddande faktorer 37 Skyddande faktorer som är relaterade till samhället ÌÌSamhällen som ger konkret stöd till familjer för att uppfylla deras grundläggande behov ÌÌSamhällen som tar ansvar för att förhindra övergrepp 38 Skyddande faktorer som är relaterade till familjen ÌÌFamiljer som kan uppfylla sina egna grundläggande behov gällande mat, kläder, boende och transporter ÌÌStabila familjerelationer ÌÌFamiljer som har tillgång till hälsovård, barnomsorg och socialtjänst ÌÌVuxna utanför familjen som bryr sig om och kan fungera som förebilder eller mentorer ÌÌSociala kontakter 39 Skyddande faktorer som är relaterade till föräldrar och föräldraskap ÌÌFöräldrars förmåga att hantera både vardagsstress och tillfälliga kriser ÌÌFöräldrar som förstår barns och ungdomars utveckling ÌÌFöräldrar som ger ÌÌHushållsregler och tillsyn av barnen ÌÌFöräldrar som har arbete ÌÌTillräckliga ekonomiska resurser ÌÌAdekvat boende Tillgivenhet Kommunikation med respekt och lyssnande Trygga möjligheter som främjar oberoende Uppfostran och känslig omvårdnad som främjar trygga anknytningar Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 37

40 Skyddande faktorer Ett barns tidiga erfarenhet av att uppfostras och att utveckla ett band till en vuxen som bryr sig om barnet påverkar alla aspekter av uppträdande och utveckling. När barn och vuxna har starka, varma känslor för varandra utvecklar barnen ett förtroende för att deras föräldrar kommer att tillhandahålla vad de behöver för att utvecklas, inklusive kärlek, acceptans, positiv vägledning och skydd. Spädbarn som får tillgivenhet och uppfostran från sina föräldrar har störst chans till normal utveckling. Ett barns relation till en omvårdande vuxen som bryr sig om barnet är senare i livet associerat med bättre studieresultat, hälsosammare beteende, mer positiva sociala interaktioner och ökad förmåga att hantera stress. 40 Skyddande faktorer som är relaterade till barnet ÌÌGod hälsa ÌÌNormal utveckling ÌÌKontroll över sina egna känslor ÌÌMöjlighet att uttrycka känslor ÌÌMöjlighet att identifiera och visa lämplig respons på andras känslor ÌÌIntelligens över genomsnittet ÌÌHobbies och intressen ÌÌGoda kamratrelationer ÌÌGoda sociala färdigheter ÌÌSorglöst temperament ÌÌAktiv problemhantering ÌÌPositiv självkänsla ÌÌKänsla av intern kontroll ÌÌBalans mellan hjälpsökande och självständighet attach.cfm 38 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

41 Inställningen till övergrepp mot barn måste vara förebyggande och proaktiv, inte bara reagerande 41 Förebyggande ÌÌEn förebyggande inställning går hand i hand med en approach som betonar barnets rätt till en trygg barndom, till skillnad från att bara regera när ett barn redan utsatts för övergrepp ÌÌEn preventiv inställning garanterar och understödjer skyddande faktorer på alla nivåer (detaljer finns under Princip X) 42 Nivåer av förebyggande Förebyggande kan ske på olika nivåer ÌÌPrimärt förebyggande åtgärder är allmänt hälsoskydd. Detta innefattar Vaccinationsprogram Föräldrautbildning Upprättande av familjecenter Hembesök till familjer med spädbarn av BVC- eller distriktssköterskor Tillhandahållande av skyddsfaktorer som handlar om samhället (se ovan under Princip X) XI ÌÌSekundärt förebyggande arbete kräver tidig identifiering av riskfaktorer på samtliga nivåer (mer information finns ovan under Princip IX) Sekundärt förebyggande arbete fokuserar på intervention för sårbara eller riskutsatta populationer, familjer och specifika barn med riskfaktorer, där det finns större sannolikhet för att övergrepp ska förekomma ÌÌTertiärt förebyggande arbete är respons på inträffade övergrepp när interventionens inriktning är att Förhindra att övergreppen fortsätter eller upprepas Behandla/läka sviterna av övergrepp ÌÌYrkesverksamma inom området måste veta om de arbetar med primärt, sekundärt eller tertiärt förebyggande arbete. Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 39

42 Alla yrkesverksamma inom området som har kontakt med barn, föräldrar och familjer behöver känna igen indikationer på övergrepp Xii I vissa länder är fysisk bestraffning, misshandel eller aga inte tillåtet och kan anses vara en aspekt av fysiska övergrepp 46 Indikationer på eller i barnet ÌÌSkador på barnet som inte kan förklaras eller uppenbart inte orsakats av olyckor Innefattar blåmärken, skärsår, benbrott, brännskador, undervikt 43 Skillnaden mellan riskfaktorer för och indikationer på möjliga övergrepp ÌÌDet är viktigt att göra skillnad på riskfaktorer (som listas under Princip IX) som gör det mer troligt att övergrepp ska inträffa och indikationer som tyder på att verkliga övergrepp har inträffat Ì Ì Indikationer utgör inte bevis på övergrepp. När indikationer påträffas måste ytterligare utredning göras för att avgöra om övergrepp har inträffat. 44 Indikationer på övergrepp ÌÌIndikationer på övergrepp kan påträffas I interaktionen mellan förälder och barn I eller på barnet - utseende, fysisk tillstånd, skada, utveckling, beteende, känslomässigt tillstånd, sociala relationer 45 Skadliga interaktioner mellan förälder och barn ÌÌSkadliga interaktioner mellan omsorgsgivare och barn (eller vid sexuella övergrepp, mellan någon annan person och barn) är bevis på inträffade övergrepp Vanvård Emotionella övergrepp Sexuella övergrepp ÌÌBarnets utseende Smutsigt, ovårdat ÌÌBarnets beteende och känslomässiga tillstånd I synnerhet plötsliga, oförklarliga förändringar 47 Källor till information om indikationer ÌÌInformation om indikationer kan baseras på anmälningar eller direkta observationer ÌÌAnmälningar kan innefatta Något som barnet har sagt (vilket kan vara ett avslöjande av sexuella övergrepp) Rapporter om observerade skadliga interaktioner mellan förälder och barn ÌÌDirekta observationer kan innefatta 40 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

43 Hur föräldern interagerar med barnet Hur barnet ser ut (inklusive ett ovårdat eller smutsigt utseende, skada) Hur barnet uppträder ÌÌIndikationer på övergrepp hittas ofta när riskfaktorer har hittats ÌÌAlla observationer och anmälningar som tas emot måste registreras skriftligt 48 Nivåer av säkerhet gällande indikationer ÌÌVissa omständigheter beror med stor sannolikhet på övergrepp och kräver att man går vidare till lämplig instans för barnskydd, som kan fatta beslut om huruvida och i så fall på vilket sätt barnet ska skyddas. (Detta benämns misstänkt övergrepp i NICEhandledningen nedan.) Det finns många exempel på detta, inklusive skador på spädbarn, allvarlig vanvård, barn som ger en tydlig beskrivning av sexuella övergrepp, konsekvent negativa attityder mot barnet från en förälder ÌÌVissa omständigheter kan tyda på övergrepp. (Detta benämns överväg övergrepp som förklaring i NICEhandledningen nedan.) Dessa omständigheter behöver inte omedelbart föras vidare, men de måste utredas (ofta av hälsovården) för att avgöra om övergrepp är den troliga orsaken (misstänks). Det finns många exempel på detta, t.ex. barn med känslomässiga svårigheter eller beteendesvårigheter, frånvaro i skolan, oroande interaktion mellan förälder och barn 49 NICE-handboken En överskådlig handledning till indikationer finns i handboken When to Suspect Child Maltreatment från brittiska NICE (National Institute for Health and Clinical Excellence) CG89/QuickRefGuide/pdf/ EnglishQuickRefGuide/pdf/English Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 41

44 Alla yrkesverksamma inom området som har kontakt med barn, föräldrar och familjer behöver veta vad de ska göra när de stöter på indikationer på övergrepp 50 Principer för åtgärder som följer misstanke om eller upptäckt av övergrepp ÌÌYrkesverksamma inom området måste känna till huruvida anmälan är obligatorisk i det land där de arbetar. Xiii Yrkesverksamma inom området måste känna till huruvida anmälningsreglerna tillåter att ytterligare preliminära undersökningar genomförs av hälsovården innan anmälan sker, i fall då indikationerna är mindre säkra (se överväg övergrepp som förklaring ovan) ÌÌYrkesverksamma inom området måste känna till vart en anmälan om misstänkt övergrepp ska skickas ÌÌYrkesverksamma inom området måste kunna använda anonyma konsultationer där de kan få råd om hur de ska gå vidare när de påträffar indikationer på övergrepp utan att behöva namnge familjen 42 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

45 klarhet Det måste råda över syftet med responsen på en anmälan om misstänkta eller konstaterade övergrepp XIV 51 Det finns flera syften med svaret på en anmälan ÌÌFler än en aktör kommer att vara inblandad i responsen, och detta kräver samordning mellan aktörerna (se Princip XXVI) ÌÌDetta är fallet vid sexuella övergrepp och allvarlig fysisk skada ÌÌOmedelbart skydd kräver att barnet skiljs från den utpekade förövaren och att bra alternativ omvårdnad kan garanteras om omsorgsgivaren har begått övergreppen ÌÌOm omedelbart skydd inte krävs måste responsen vara en plan för hur intervention i familjen ska skydda barnet inom en snar framtid ÌÌEn brottsundersökning, som innebär att polisen blir inblandad, kan krävas om övergreppet är brottsligt ÌÌAtt utröna huruvida övergrepp verkligen har skett eller sker ur ett barnskyddsperspektiv ÌÌOm övergrepp har skett: att utröna om barnet behöver omedelbart skydd Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 43

46 Det måste råda klarhet över de utrednings- och bedömningsprocesser som utgör responsen på en anmälan om misstänkta eller konstaterade övergrepp, baserat på barnets bästa XV 52 Responsen kräver koordinering mellan olika aktörer, vilket innefattar ÌÌBarnskyddsmyndigheter ÌÌPolis ÌÌDomstolar ÌÌHälsovård ÌÌUtbildningsväsendet 53 Undersökning - mål ÌÌSyftet med en undersökning är att utröna huruvida ÌÌUndersökningen bör utföras gemensamt av socialtjänst och rättsväsendet (domstol/ polis) ÌÌUndersökningen måste avgöra huruvida skador på barnet har åsamkats (fysiska övergrepp) eller beror på olyckor (som kan bero på försummelse) huruvida ett övergrepp har begåtts försummelse emotionella övergrepp sexuella övergrepp övergrepp verkligen har inträffat huruvida ett brott har begåtts 44 So small but V.I.P.: towards a system for protecting children aged 0-5 from abuse and neglect

47 Intervjuer av barnet Det är lönlöst att INTERVjua ett barn om BARNET inte redan har berättat för någon om övergreppet 54 Undersökning - process Vittnen måste intervjuas för att erhålla beskrivningar av/bevis för verkliga övergrepp ÌÌIntervjuer av barnet för att få beskrivningar av/bevis på verkliga övergrepp ÌÌFöräldrar/ omsorgsgivare/utpekad förövare måste intervjuas och ombes att förklara barnets skador eller beskrivning av övergrepp Information måste samlas in beträffande barnets och familjens aktuella liv, funktion och situation och hemmets tillstånd för att ge ytterligare förklaringar beträffande övergrepp och identifiera problemområden. Detta benämns en utredning Själva intervjuerna måste vara planerade föregås av förtroendeskapande som innefattar ett förberedande möte med barnet, under vilket inga frågor om övergreppet ställs begränsas till ett eller två tillfällen, eftersom upprepade intervjuer ofta förvränger bevisen spelas in på video (eller ljud) utföras gemensamt (två specialutbildade professionella intervjuare) huvudsakligen använda öppna frågor med uppföljande tydliggörande frågor, baserade på barnets ursprungliga beskrivningar och andra indicier (se Michael Lamb et al.) Informationen från denna intervju kan sedan användas för olika ändamål - barnskydd eller som bevis i BROTTMål Barnet måste genomgå en medicinsk undersökning av SPECIALUTBILDADE läkare för att avgöra huruvida skador har orsakats av olyckor eller har tillfogats av någon för att identifiera kännetecken som stämmer överens med (men som sällan kan bevisa) sexuella övergrepp Handbok Principer för god praktik inom barnskyddfrågor för små barn 45

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken

Anknytning. Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken Anknytning Malin Kan Överläkare Barn och Ungdomspsykiatriska kliniken John Bowlby (1907-1990) Arbetade efter första världskriget på ett elevhem för missanpassade, observerade: - Trasslig familjebakgrund

Läs mer

Det försummade barnet

Det försummade barnet Barn som far illa Barn som far illa Fysisk misshandel och försummelse Psykisk misshandel och försummelse Medicinsk försummelse Pedagogisk försummelse Non organic failure to thrive Sexuellt övergrepp Missbruk

Läs mer

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld

Tiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.

Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd. Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog. Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll. Barnmisshandel - Barns utsatthet och behov av stöd Moa Mannheimer, enhetschef, leg psykolog Bup Traumaenhet Moa.mannheimer@sll.se BUP Traumaenhet, Stockholm Behandling & kunskapsspridning 1. Barn och unga

Läs mer

Våld i nära relationer - att våga se och agera!

Våld i nära relationer - att våga se och agera! Våld i nära relationer - att våga se och agera! Fyrbodals kommunalförbund - 14 kommuner samarbetar för tillväxt FN:s deklaration om avskaffandet av våld mot kvinnor, 1993 Våld mot kvinnor är en manifestation

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL)

Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om ett barn eller ungdom far illa - att anmäla enligt Socialtjänstlagen (SoL) Om att anmäla till Socialtjänsten Denna skrift syftar till att underlätta för dig som i ditt arbete ibland möter barn och ungdomar

Läs mer

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna!

- Barn mår bra med en nära kontakt med sin pappa, och bäst med båda föräldrarna! Idag har vi ca 400 000 barn 1 som lever med ökad risk till psykiskt och fysisk ohälsa, stadigvarande hos endast en förälder (oftast mamman). Samtidigt ser vi tydliga ökningar av vårdnadstvister där pappan

Läs mer

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion

UPPLÄGG. Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion UPPLÄGG Moment 1 (13-14.15): Föredrag - Anknytningens A och O + Diskussion Moment 2 (14.45-16): Föredrag - Anknytning och beteendeproblem hos barn till mödrar med IF: Betydelsen av mödrarnas lyhördhet

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011 De flesta av oss har en

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning

Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Stöd till föräldrar som har barn med funktionsnedsättning Malin Broberg, Leg psykolog och professor i psykologi Malin.broberg@psy.gu.se Vad är en bra förälder? Hur kan vi ge föräldrar förutsättningar att

Läs mer

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention

Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Unga som begått sexuella övergrepp risk för återfall och prevention Cecilia Kjellgren universitetslektor/institutionen för socialt arbete Linnéuniversitetet Unga som begår sexuella övergrepp Ungdomar 12-17

Läs mer

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn

Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn Karin Lundén Socialt Arbete, Göteborgs Universitet Karin.Lunden@socwork.gu.se Att beröra Erfarenheter från ett forskningsprojekt Vad är omsorgssvikt Hur vanligt

Läs mer

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1 De flesta av oss har en tendens att

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa.

En hjälp till dig. som anar att ett. barn far illa. En hjälp till dig som anar att ett barn far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan tyda på att ett barn misshandlas eller far illa. Ändå har det visat sig att

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot

Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot KIRUNA KOMMUN 110516 Handlingsplan mot hedersrelaterat förtryck, våld och hot 1. Följande styrdokument ligger till grund för framtagandet av denna handlingsplan; FN:s konvention om mänskliga rättigheter

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter.

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter. BRIS I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt.

En hjälp till dig som anar. En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar En broschyr om anmälningsplikt. En hjälp till dig som anar att ett barn misshandlas eller far illa. Enligt svensk lag är man skyldig att anmäla om man känner till något som kan

Läs mer

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala

Barn som far illa. Steven Lucas. Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Barn som far illa Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, med. dr. Akademiska barnsjukhuset Uppsala Vilka barn far illa? Barnmisshandel Sexuella övergrepp Psykiskt våld Barn som bevittnar våld i hemmet

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Intras 10-årsjubileum, Stockholm, 2015-09-21 DN Debatt 2015-06-08 Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. vägledning, stöd och skydd Hot och våld i nära relationer vägledning, stöd och skydd Planera för din säkerhet Tänk ut säkra platser i närområdet. Lär dig viktiga telefonnummer/adresser utantill till någon som kan hjälpa dig. Bestäm

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3)

Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Arbetsblad för Historical-Clinical-Risk Management, Version 3 (HCR-V3) Kevin S. Douglas, Stephen D. Hart, Christopher D. Webster, & Henrik Belfrage Steg 1: Sammanställ relevant bakgrundsinformation Information

Läs mer

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan

Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Små barn om vikten av trygghet för lek och lärande, hemma och i förskolan Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Referenser

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart

Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart Arbetsblad för Bedömning av risk för hedersrelaterat våld (PATRIARK) P. Randall Kropp, Henrik Belfrage, & Stephen D. Hart Steg 1: Beskrivning av fallet och dess kontext Sammanställ relevant bakgrundsinformation

Läs mer

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE

Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE Våld mot äldre i nära relationer JOSEFIN GRÄNDE www.josefingrande.se Våld och hälsa en befolkningsundersökning, Nationellt Centrum för Kvinnofrid 2014 10 000 kvinnor och 10 000 män 18-74 år Enkät Viktat

Läs mer

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan

Stöd för barn som upplevt våld inom familjen. Familjehörnan & Folkhälsan Stöd för barn som upplevt våld inom familjen Familjehörnan & Folkhälsan Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller

Läs mer

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation

Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Uppsala 2013 okt Ensamkommande ungdomars psykiska (o)hälsa och speciella familjesituation Problematik Migrationsstress - Trauma Förståelse Förhållningssätt Behandlingsbehov Familjeåterförening med komplikationer

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare

!#$%&$&'($)*+,%-./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare !"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter

Barn har rätt att bli lyssnade på. Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter Barn har rätt att bli lyssnade på Artikel 12, FN:s konvention om barnets rättigheter I en dialog som fungerar finns jag tillsammans med andra. Där finns någon som lyssnar på mig och där får jag möjlighet

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23

Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017. Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Handlingsplan - våld i nära relation 2015-2017 Fastställd av socialnämnden 2015-09-23 Tyresö kommun 2 (9) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Inriktning... 3 2.1 Syfte... 3 2.2 Mål... 3 2.3 Målgrupp...

Läs mer

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande

Anknytning hos små och stora barn. Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning hos små och stora barn Vikten av trygghet för lek och lärande Anknytning i förskolan Malin Broberg är leg. psykolog och docent i psykologi vid Göteborgs universitet. Birthe Hagström är förskollärare,

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan

Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan Våldsutsatta barn - långtidseffekter på den psykiska och fysiska hälsan Steven Lucas Barnhälsovårdsöverläkare, Med dr Akademiska barnsjukhuset Uppsala När far barn far illa? Fysiskt våld Sexuella övergrepp

Läs mer

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet Våld mot kvinnor med missbrukseller beroendeproblem Länge en sparsamt belyst fråga! Men uppmärksammad i: - Att ta ansvar

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga

Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Regional medicinsk riktlinje Barn som anhöriga Fastställd av Hälso- och sjukvårdsdirektören (HSD-D 12-2015), giltigt till september 2017 Utarbetad av projektgruppen Barn som anhöriga Hälso- och sjukvården

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet.

Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Flyktingproblematik Anna-Karin Schuller Flyktingkrisen Sorg över det man lämnat och svårigheter att anpassa sig till det nya landet. Dimensioner av sorgen: Förlusten av det sociala nätverket. Förlusten

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras.

Kund: Kunden är organisationen, och dess företrädare, som betalar för coachingen eller på andra sätt ser till att coaching kan genomföras. Del 1 ICF:s definition av coaching Coaching: Coaching är ett partnerskap med klienter i en tankeväckande och kreativ process som inspirerar dem att maximera sin personliga och professionella potential.

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor

vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor vi måste våga se En informationsfolder om könsstympning av flickor och kvinnor 1 Könsstympning av flickor och kvinnor är ett brott mot de grundläggande mänskliga rättigheterna och mot barns rättigheter.

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets rättigheter, som nu är internationell

Läs mer

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se

ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG. Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se ÖVERGREPP ONLINE OCH SEX SOM SJÄLVSKADEBETEENDE ÅSA LANDBERG Åsa Landberg asa@asalandberg.se www.asalandberg.se KOMMUNIKATION PÅ NÄTET ÄR ANNORLUNDA! PÅ GOTT OCH ONT! Snabb och effektivt informationsspridning

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com

Känslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten

Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Barn och ungdomars hälsa i Norrbotten Läget i länet Antal barn och ungdomar Antal patienter 2013 Andel Luleå-Boden 18964 1004 5,2 Piteå 11045 566 5,1 Gällivare 9420 347 3,7 Kalix 6007 351 5,8 Antal barn

Läs mer

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC

Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år

Läs mer

Barn som far illa ur ett barnperspektiv

Barn som far illa ur ett barnperspektiv Barn som far illa ur ett barnperspektiv Handledning för personal inom Hälso- och sjukvården och Folktandvården Foto: Ulrica Törning VKV - Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete

Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare arbete Stockholm 2014-09-26 Till Samordnaren mot våld i nära relationer Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remissvar på betänkandet SOU 2014:49 Våld i nära relationer - en folkhälsofråga förslag för ett effektivare

Läs mer

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO

Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL BANKGIRO POSTGIRO KVINNOFRID Gemensam handlingsplan där hot och våld förekommer i nära relationer för Kalix kommun, IFO Polismyndigheten Kalix sjukhus Kvinnojouren Svenska Kyrkan POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON FAX E-MAIL

Läs mer

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa.

Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Sunnersbergs församlings handlingsplan för beredskap vid misstanke om barn som far illa. Handlingsplanen är antagen av: Kyrkoherde Monica Göransson Ort datum Innehåll Inledning...3 Vad gör jag när jag

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen

Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Efter våldtäkten Den långa vägen till rättssalen Ricky Ansell, Statens Kriminaltekniska Laboratorium. Linköping Elena Severin, Åklagarmyndigheten utvecklingsavdelning. Göteborg Mariella Öberg, Nationellt

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL

TINDRA. En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL TINDRA En film om ett skadat barn HANDLEDNING & DISKUSSIONSMATERIAL Barn som far illa Alldeles för många barn i Sverige far illa genom att de utsätts för misshandel. Alldeles för många av dem får inte

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut

Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut Morgondagen börjar idag. Rädda Barnen på fem och en halv minut foto: Pernilla Norström Ett tryggt barn blir en trygg vuxen och en trygg förälder. Utbildning ger barn möjligheten att utvecklas och ta kontroll

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Regler om barnskydd. World Vision Finland

Regler om barnskydd. World Vision Finland Regler om barnskydd World Vision Finland Vi ber att du som vår fadder eller samarbetspartner: Är noggrann med hur du pratar, beter dig och umgås med barn. Vuxnas uppförande bör respektera barn och deras

Läs mer

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning

Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning Anknytning hos barn till mödrar med utvecklingsstörning pehr.granqvist@psychology.su.se Presenterat vid Forum FUB: Aktuellt i FUB-världen, Luleå, 150508 Huvudpoänger att ta med sig hem Barn till mammor

Läs mer

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun.

Hot och kränkningar. Stöd och hjälp. Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Hot och kränkningar Stöd och hjälp Ludvika framtidens, tillväxtens och möjligheternas kommun. Du kan vara utsatt för våld i nära relation om du...... får höra att du är ful, värdelös, korkad eller äcklig....

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013

Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer