postekon magasin Tema: Mode

Transkript

1 Nr 3/ HHGA - Handelshögskolans i Göteborg Alumniförening postekon magasin Tema: Mode Intervju med Handelshögskolans rektor Per Cramér Olof Enckell Manolo.se Bakom kulisserna på SVT Hantera vardagsstressen! Proaktiv lobbying 1 POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

2 LEDARE Att sluta en cirkel Vi har drivit Postekon tillsammans i fyra år nu och har under denna tid hunnit med flera, i vårt tycke, intressanta upplagor. Vårt första nummer hade alumner i utlandet som tema och det känns därför som att sluta en cirkel genom att det nummer du nu håller i handen blir det sista under vårt redaktörskap och att vi nu båda två har blivit just alumner i utlandet. Styrelsen har inför 2012 beslutat att arbeta om föreningens kommunikationsstrategi. Detta innebär bland annat att antalet nummer per år av Postekon minskar från 3-4 till 1-2 och att aktivitetsbevakningen flyttar över till hemsidan till förmån för mer av intervjuer och reportage i tidningen. Mer om styrelsens överväganden kan ni läsa på sidan 19 där kanslichef Bo Ribbenholt och vice ordförande Anneli Egestam har sammanfattat läget. I samband med dessa förändringar ser vi det som lämpligt att även lämna över redaktörskapet till nya förmågor. Till stor del beror vårt beslut på att i och med Ewerlöfs flytt till Danmark i höst nu alltså båda halvorna av redaktörsteamet befinner sig utomlands (Vilén bor som bekant sedan 2009 i Nederländerna) och att Postekon i vårt tycke behöver en fast förankring i Göteborg för att resultatet skall bli bra. Styrelsen överväger nu de kandidater som finns och presenterar så snart det är möjligt vår efterträdare. Detta nummer har temat Mode. Sverige i allmänhet och Göteborg i synnerhet har under de senaste åren gjort sig ett namn i modevärlden och Postekon vill uppmärksamma detta med ett temanummer. Ni får ta del av Pether Ribbefors historiska berättelse om när krinolinklänningar orsakade trafikkaos i Brunnsparken samt en intervju med en Handels-alumn som varit i ropet på sistone i mode-världen, bland annat med den perfekta business-skjortan. Vi har i detta nummer även, till vår stora glädje, en längre intervju med Handelshögskolans nye rektor Per Cramér samt bjuder på återblickar till några av föreningens aktiviteter under hösten. Trevlig läsning, God jul & Gott nytt år! Daniel och Daniel Daniel Vilén och Daniel Ewerlöf E-post, redaktionen@hhga.se Ordförande har ordet HANDELSHÖGSKOLANS I GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING Efter en ovanligt varm september har nu dagarna blivit allt kortare och en kall vind sveper runt gatorna i Göteborg. Då känns det skönt att tillhöra en så trevlig och aktiv förening som HHGA. Höstprogrammet gjorde en rivstart med besöket hos SVT som blev fulltecknat på två timmar. Även det kommande besöket i början på december blev fullt på kort tid och nu planerar vår kanslist Bosse ytterligare ett besök efter nyår för oss som är lite senfärdiga med att anmäla oss. Marknadsföringsgruppen har påbörjat arbetet med att marknadsföra föreningen gentemot alumner och studenter, och i november på GADDEN kommer föreningens nya namn och logga att visas upp för första gången i ett publikt sammanhang. Det blir spännande! En bra start för oss i gruppen för föreningens relationer med Handelshögskolan blev det möte mellan HH- GAs styrelse och Handelshögskolans ledning som hölls den 12 september. Rektor Per Cramér hade bjudit in oss för att vi skulle lära känna varandra och våra respektive verksamheter. Vi beskrev vår historia och vår verksamhet, medan Handelshögskolans ledning beskrev vilka frågor som stod högst på deras dagordning. Dit hörde bland annat internationaliserings-, ackrediterings- och organisationsfrågor. Inga direkt nya frågor för skolan, men frågor som ständigt gör sig påminda med olika intensiteter. Handelshögskolans alumnverksamhet å andra sidan verkade vara inne i en förvaltningsfas, vilket gynnar oss, då vår verksamhet måste ses som ett positivt komplement till skolans egen. Detta underströks också av Per, och Ingela Palmgren, som är chef för Handelshögskolans avdelning för externa relationer och ny ledamot av HHGAs styrelse. Ingela har fått ansvaret att bistå och hjälpa oss i våra kontakter med skolan. Jag är mycket glad över handelshögskoleledningens positiva inställning till föreningen, inte minst för att det ger oss en plattform för vårt arbete med att synliggöra föreningen inom hela skolan. Fantastiskt roligt! Nu lämnar jag Göteborg under några veckor för värmen i södra Spanien. Så jag säger som spanjorerna: Hasta la vista Gunilla 2 POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

3 INNEHÅLL & REDAKTION Annonsering; Genom att annonsera i Postekon når du många sistaårssuderande samt beslutsfattare inom en av Sveriges största alumniföreningar för ekonomer och jurister. Annonspriser: (ex moms) 1 sida = 6 900:- Baksida = 8 900:- 1/2 = 4 900:- 1/4 = 2 900:- E-post: redaktionen@hhga.se Tel: Innehåll Postekon # 3/ Ledare 2 Ordförande har ordet 3 Innehåll & redaktion 4 Olof Enckell - Manolo.se 6 Anglomani och krinolinstockning 7 Per Cramér Rektor på Handelshögskolan 9 Aktiviteter Hur gamla Göteborg blev det industrialiserade och utvecklade Göteborg! 11 Bakom kulisserna på SVT 12 Ordförandes Pokal 2011g 13 Vardagsstress 14 Ett hållbart Göteborg 15 Att leva och bo i Kina 17 Proaktiv lobbying 18 Handelshögskolan 19 Handels Rekrytering 19 Postekons framtid Insändare: Vi uppmanar våra läsare att skicka in era åsikter till redaktionen. Det kan vara kommentarer på senaste numret, allmänna åsikter eller ris & ros. Maila till redaktionen@hhga.se POSTEKON MAGASIN Nummer: 3/ Årgång 19 Postekon ges ut av: Handelshögskolans i Göteborg Alumniförening Adress Kungsportsavenyn 10, Göteborg Telefon Fax E-post redaktionen@hhga.se Hemsida Bankgiro Postgiro Ansvarig utgivare Bo Ribbenholt Utgivningsbevis: Chefredaktör Daniel Ewerlöf & Daniel Vilén E-post redaktionen@hhga.se Redaktion Daniel Ewerlöf, Daniel Vilén, Anneli Egestam, Lina Broström, Elisabeth Bjufors. Tryck & layout Lasse Boström Grafisk Produktion Upplaga 2500 ex Foto Daniel Ewerlöf, Daniel Vilén, Lasse Boström HHGA är idag en av Sveriges största alumniföreningar med över medlemmar. Varje år möts flera hundra medlemmar på våra aktiviteter (luncher, seminarier, After Work etc). HHGA ger medlemmarna en möjlighet att umgås över alla gränser, både åldrar och yrken, med unika möjligheter till nya kontakter och erfarenhetsutbyte. Nästa nummer artikeldeadline vår 2012 Framsidan Olof Enckell Foto: Daniel Vilén 3 POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

4 TEMA: MODE Olof Enckell - Manolo.se Olof Enckell är handelsalumnen som valde att gå sin egen väg efter studierna och kanske var det i och med att postekons modertidning, Ekon, som han kom in på det spåret. Idag är han redaktör för en av Sveriges mest lästa modebloggar och driver även skomärket Italigente, som i höst öppnar sin första butik på kyrkogatan i Göteborg. Efter avslutade studier tog Olof över bloggen Manolo.se som tidigare drivits av tre killar i Malmö som startat bloggen. Olof jobbade redan under studietiden som frilansande skribent. När Egmont Tidskrifter köpte bloggen 2008 placerade man Enckell som frilansande redaktör. Idag skriver Olof nästan alla artiklar i bloggen men det finns även några frilansskribenter. Manolo mäter antalet besökare per vecka och normalt sett så har man ungefär unika besökare varje vecka. Sedan ett och ett halvt år tillbaka är Olof även med och driver skomärket Italigente, som tillverkar och säljer handgjorda italienska herrskor. Postekon mötte i mörkaste november upp med Olof bland lådor och stök i det som snart skall bli märkets första egna butik. Fortsättning på nästa sida 4 POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

5 TEMA: MODE Vilka besöker manolo.se? Stilintresserade män som uppskattar kvalité framför de senaste modetrenderna. Jämfört med andra modemagasin så har Manolo en något äldre målgrupp. Vi vänder oss i hög utsträckning till den typen av personer jag träffade när jag pluggade på handels, businesskillar som är i behov av att se välvårdade ut och som inte vill klä sig i avantgardemode från Antwerpen. Manolo handlar väldigt mycket om kvalité och hantverk. Jag är själv obotligt trött på den slit och släng-kultur som råder inom modebranschen där stora kedjor pumpar ut massproducerade plagg av usel kvalité. Det som är fantastiskt med Manolo är att våra läsare verkligen är nyfikna på att lära sig om kvalité och vill veta hur kläderna är tillverkade. Ibland kan det bli lite väl nördiga diskussioner om kavajers mellanlägg eller skokonstruktioner, men hellre det än att man skiter fullständigt i varifrån kläderna kommer. Manolo har nu nära 2800 artiklar om manlig stil, vilken är din favorit hittills? Det är en artikelserie jag gjorde om ett skrädderi i Stockholm. Jag hade alltid velat skriva en artikel om hur det funkar att sy en kostym helt från grunden. Skrädderiet är en häftig miljö som har en egen och stark kultur i sig. Det var intressant att se hur man hanterar den samhälleliga förändring som skett, hur ett hantverk som är över 200 år gammalt anpassar sig till dagens värld. För en skräddare är den enda riktiga vägen till effektivitet helt enkelt att träna sig själv i att sy snabbare. Med träning kan en skräddare fördubbla sin produktionshastighet... men detta kan i och för sig ta uppemot 40 år i yrket. Det intressanta är att även om det inte är så mycket som har förändrats i skräddarens arbetsmetoder så framstår en skräddarsydd kostym idag som en väldigt modern produkt. Den är sydd helt efter kundens önskemål och har i princip en livslång garanti. För mig representerar det ett väldigt medvetet val, både ur stil- som hållbarhetsperspektiv. Du har varit inblandad i att ta fram den perfekta business-skjortan finns det verkligen en sådan? Den perfekta business-skjortan var ett samarbete mellan skjorttillverkaren Eton och Manolo. Vi kontaktade Eton och frågade helt sonika om de ville ta fram en skjorta med oss. Jag är själv väldigt trött på dagens skjortor med knappar i tio olika färger och skrikiga kragfoder så vi bestämde oss för att förenkla och verkligen skapa en fulländad business-skjorta. Allt började med att vi frågade Manolos läsare hur de ville att skjortan skulle se ut och vilka detaljer de tyckte var viktiga. Även om det kom en hel del klart okonventionella idéer som dolda fickor för mobiltelefonen och avtagbara kragar så var de flesta förvånansvärt enhälliga. Det roliga var att många var väldigt detaljerade i sina önskemål med allt från stygnlängd till material på knappar. Resultatet blev en tidlös och väldigt elegant skjorta i ett helt fantastiskt tyg. För mig är det verkligen så en skjorta skall se ut och kännas. Kvalité och stil utan massa tjafs. Skjortan tillverkades i 100 exemplar vilka nu är slutsålda. Det har diskuterats att vidareutveckla konceptet men i nuläget är inget bestämt. Vilken roll har studentkårens tidning Ekon spelat för dig? Ekon var det som verkligen fick mig att vilja börja skriva igen. I efterhand var det helt rätt steg att bli Ekons chefredaktör. Jag var inget stjärnskott som ekonomistudent och insåg ganska snabbt att jag inte passat särskilt bra på en stor konsultfirma eller revisionsbolag. Idag får jag arbeta med något som jag verkligen brinner för. Jag är väldigt stolt över det jag tillsammans med min redaktion gjorde av Ekon under året jag var redaktör. Vi ville göra Ekon till mindre av en kårtidning och mer av ett livsstilsmagasin for handelsstudenten. Helt enkelt göra det lite mer spännande att vara kårmedlem. Vi var inte rädda för att ta tidningen utanför skolans väggar. Ibland gick vi kanske lite väl långt utanför, men vi kände att vi behövde göra det för att skapa diskussion. Däribland hade vi en del galna saker för oss, som när vi fotograferade uppstoppade djur på naturhistoriska som bildmaterial till artiklarna i ett nummer. Sista numret som handlade om Handels som varumärke är något jag är extremt stolt över. Bloggandet är en fruktansvärd bransch att åldras i... Slutligen handgjorda paraplyer från Italien? I slutet av sommaren var jag på en skomässa i Milano där jag stötte på en excentrisk herre som visade sig driva ett av Europas äldsta paraplymakeri. Eftersom jag är en kronisk hantverksromantiker så kunde jag inte motstå att ta in några av dessa paraplyer till butiken som jag är med och öppnar i höst. Även om vi kommer ha lite andra accessoarer som strumpor och bälten så är vår huvudprodukt skor, vilka vi tillverkar i samarbete med små familjetillverkare i östra Italien. Bloggandet är en fruktansvärd bransch att åldras i så det känns tryggt att få jobba mer konkret med fysiska produkter. Dessutom älskar jag italiensk stil och hantverk så det är verkligen en dröm som går i upplevelse. Personalia Olof Enckell Född: 1986 i Göteborg. Gör: Redaktör för stilguiden Manolo.se och kreativ chef för skomärket Italigente. Familj: Bor själv. Utbildning: Civilekonom med tysk inriktning (med några omtentor kvar). Intressen: Stil, design, matlagning, löpning. Hemlig talang: Börjar bli rätt vass på att göra egen pasta. Text & Foto: Daniel Vilen 5 POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

6 TEMA: MODE Anglomani och krinolinstockning Göteborgs smeknamn Lilla London har sitt ursprung i stadens täta handelskontakter med Storbritannien. Till och med den engelska klädstilen återspeglades på Göteborgs gator under den mest intensiva epoken på 1800-talet när ångbåtstrafik över Nordsjön förenklat resorna. Beresta göteborgare ville gärna skylta med sin anglomani genom allt längre västar, klotrunda knappar, storrutiga benkläder och yviga polisonger. Samtiden beskrev herrarnas avantgardistiska klädsel med en blandning av beundran och löje, en vanlig reaktion i alla tider. Redan på 1500-talet författade ett kollektiv missnöjda dalkarlar ett brev till kung Gustav Vasa, där de bland annat klagade över att sönderskurna kläder kommit i bruk. Kungen ansåg sig dock inte ha makt över modet och puffbyxor med synligt foder i skårorna har kanske blivit själva sinnebilden av den periodens klädedräkt. Modets nycker är förstås bra för tillväxten, eftersom hela garderober behöver bytas ut när kjollängder förändras och bredden på kavajslag växlar. I mitten av 1800-talet gjorde ett ovanligt spektakulärt fenomen entré, nämligen krinolinen. Det var ett flätverk av rotting eller stålfjädrar som skulle bära upp och ge form åt damernas allt mer vidlyftiga klänningar. Konstruktionen var kulmen på en trend med ett ökande antal stärkta underkjolar, där volymen till slut hade blivit opraktisk. Krinolinklänningen blev emellertid ett allt annat än smidigt alternativ. Tidens Göteborgstidningar rapporterade om krinolinen som samhällelig olägenhet. Där två damer stannade på trottoaren, tvingades andra fotgängare ut i rännstenen. Den värsta krinolinstockningen brukade äga rum i Brunnsparken, i korsningen mellan Östra och Södra Hamngatorna, där även trafiken stundom hindrades. I New York 1857 införde omnibusägarna dubbel avgift för damer i krinolin, eftersom de tog upp minst två sittplatser i ekipagen. Det fanns också risk för brand i kläderna då de utskjutande klänningarna kunde komma i kontakt med brasor eller sopa stearinljus över ända. Modeskaparna mötte denna utmaning genom att börja erbjuda brandsäkra tyger, en produkt som också såldes i Göteborg. Krinolinmodets trendsättare hade varit kejsarinnor, kungligheter och andra kvinnor ur eliten, varefter den speciella klädstilen spreds neråt i samhällspyramiden, som en fläkt av den fina världen. Följaktligen inleddes också avvecklingen i Frankrikes mest exklusiva kretsar och snart beordrade Storbritanniens drottning Victoria att hovets damer skulle lägga bort krinolinen. Kejsarinnan i Wien höll fast vid modet till 1864, men i Göteborg sågs de ballongliknande skapelserna ännu en tid. den värsta krinolinstockningen brukade äga rum i Brunnsparken Först i slutet av 1860-talet hade krinolinmodet helt klingat av, de sista bärarinnorna var de damer som på den tiden gick under den tvivelaktiga benämningen kvinnspersoner. Det betydligt finare epitetet mademoiselle (eller mamsell) hade vid samma tid börjat betraktas som urvattnat, varför självmedvetna unga damer ur borgerligheten kastade lystna blickar på titeln fröken, som dittills varit förbehållen adeln. Frökenfrågan debatterades i tidningarna ur ett jämlikhetsperspektiv, där några till och med gick så långt som att föreslå en radikal ni-reform. Ett allmänt duande kom ju att dröja ytterligare hundra år, men frökentiteln erövrades snart av ett bredare folklager, bland annat för att Handelstidningen i Göteborg konsekvent införde detta språkbruk i sina redaktionella texter. Titlar används sällan numera, men idag börjar niandet komma tillbaka, till mångas förtret. Och kanske får vi snart se krinoliner i Brunnsparken igen? Text: Pether Ribbefors 6 POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

7 INTERVJU Per Cramér Rektor på Handelshögskolan En prisad pedagog gick in i rollen som rektor på Handelshögskolan för ett år sedan. Nu ligger Per Cramérs fokus på att öka hållbarheten i utbildningarna, höja varumärkets anseende och fortsätta att stärka alumniverksamheten. Det betyder långa dagar och mycket jobb. Ett år har gått sedan Per Cramér tillträdde som rektor på Handelshögskolan i Göteborg. Det har varit utmanande, spännande, oerhört lärorikt och samtidigt har det varit väldigt aktivt. Vi är inne i en förändringstid. Delvis på grund av universitetet som organisation, men vi är också i en allt mer föränderlig värld där vi måste förändra oss, säger han. Per Cramér och Handelshögskolan har det senaste året bland annat medvetet drivit frågan om en allt mer fokusering på hållbarhetsfrågor i utbildningarna. Vår ambition är att man oavsett vilken programutbildning man läser ska ha fått en förståelse för hållbarhetsperspektivet som är relaterat till den utbildningen. Hållbarhetsbegreppet har vidgats. Det handlar inte längre bara om ekologisk hållbarhet utan likväl om social hållbarhet, hållbara styrsystem, hållbar finansmarknad. Vad är du mest nöjd med under ditt första år? Jag är oerhört nöjd med att jag känner att vi, i allt högre utsträckning, får Handelshögskolan att dra åt ett och samma håll internt. Givetvis finns det alltid, och ska finnas i en akademi, en öppen diskussion men jag känner absolut att vi är på väg mot allt starkare inre sammanhållning, vilket är jätteviktigt för oss. Handelshögskolans utbildningar är populära, förklarar Per Cramér. Och även fast det inte går att ranka skolan rakt av så håller skolan en god internationell standard utifrån kvalitetssäkringsinstrument, forskning och kunskapsnivåer. Arbetar du aktivt med att höja skolans anseende? Definitivt. Det är oerhört viktigt. Den typen av anseende eller respekt är inget som man skapar genom en quick fix, eller genom pr-åtgärder. Det skapar man bara genom att vara bra. Respekt måste förtjänas och det är något som vi arbetar med dagligen. Här gäller det att hela tiden ha internationella kontakter, att delta i det internationella akademiska umgänget. Det är definitivt en prioriterad del av vår verksamhet för det gäller vår internationella konkurrenskraft. Det stärker vårt varumärke och Fortsättning på nästa sida vår identitet. Att skapa så hög kvalitet som möjligt kring vår kärnverksamhet är egentligen vårt enda ansvar. Hur ser din vision ut för framtiden när det gäller alumniverksamheten? Alumniverksamheten är jätteviktig för oss. Det handlar bland annat om att vi upprätthåller ett alumninätverk som vi drar nytta av. Vi kan till exempel använda oss av alumner för att generera praktikinslag i utbildningen. Vi försöker genom alumniverksamheten skapa en identitet för våra före detta studenter som fortsätter i deras professionella karriär. Det är oerhört viktigt för oss när vi vill stärka Handelshögskolans identitet för oavsett de vill eller inte så har de tagit examen här som en del av en stor familj för resten av livet. Alumniverksamheten blir hela tiden ett bollplank som vi kan ha en dialog med om vår utveckling och det stärker vår kvalitet. En stor utmaning för oss är att hela tiden upprätthålla samhällsrelevans och där blir alumninätverket en väldigt stor tillgång. Sen finns det en annan del av alumninätverket och det är den del som alumniföreningen står för. Precis som vi har en intim samarbetsrelation med kåren så vill vi ha det med alumniföreningen. 7 POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

8 INTERVJU Där tror jag att det gäller att bygga upp en symbios. Vi vill på alla sätt stimulera och stärka alumniföreningen. Det ligger i vårt intresse och vi har allt att vinna på det. Du har varit lärare tidigare, och en omtyckt sådan; arbetar du fortfarande med någon form av undervisning? Jag tycker att det är jätteroligt att undervisa, men det blir i betydligt mindre omfattning än tidigare. Jag har en del föreläsningar, dels på juristprogrammet och dels på masterprogrammet i European studies. Jag ser det som en överlevnadsfråga, lite som en säkerhetsventil, att ha kvar en del undervisning. Jag tror också att det är enormt viktigt att man har studentkontakt, så att man inte fjärmar sig från kärnverksamheten. Annars tappar man sin verklighetskontakt. Det blir olyckligt om man blir en byråkrat i den här typen av position. Hinner du med allt ändå? Det får gå. Jag är ganska effektiv när jag jobbar. Det har varit hemskt tajt den här hösten, men jag tror att långsiktigt har man allt att vinna på att man bygger upp kontaktnät så snabbt som möjligt. Då blir det till slut så att man får boka möten klockan sju på morgonen. Jag jobbar intensivt när jag jobbar och när jag är ledig så är jag hemskt ledig. Vad gör du helst när du är ledig? På sommaren är jag på landet uppe vid Havstenssund. Vi har ett hus på en ö där utanför där vi är hemskt långt borta från all typ av civilisation, men det är ingen drönartillvaro. Jag tycker om att segla, jobba med trä jag byggde en sjöbod över sommaren, till exempel. Jag tycker det är vansinnigt roligt att åka skidor. Jag reser mycket med min familj, gärna relativt långt och oorganiserat. Jag har en ganska aktiv fritid som har mycket lite med akademiskt arbete att göra. Är det ditt knep för att hålla motivationen vid liv? Definitivt. Det är väldigt viktigt att arbeta praktiskt och hålla på med fysisk aktivitet. Det håller huvudet klart. Personalia Per Cramér Född: 1958 Det blir olyckligt om man blir en byråkrat i den här typen av position. Per Cramér vill skapa ett internationellt mikrokosmos på Handelshögskolan, genom bland annat studentutbyten. Vi ska ha en internationell miljö i den här byggnaden. Och det i synnerhet mot bakgrund av att en av de viktigaste färdigheter som våra potentiella arbetsgivare är beroende av är förmågan till interkulturell kommunikation. Gör: rektor och dekanus för Handelshögskolan, rofessor i internationell rätt och Jean Monnet-professor i europeisk integrationsrätt vid juridiska institutionen. Utbildning: 1984 Företags- och förvaltningsjuridisk examen, Göteborgs universitet. Text & Foto: Lina Broström 1987 Master of Arts and International Affairs, Johns Hopkins University, Washington DC och Bologna Juris doktors examen i Internationell rätt, Handelshögskolan Göteborgs universitet. Intressen: Rodd, skidåkning, resor, snickra och vara på sommarstället. 8 POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

9 AKTIVITETER Aktiviteter jan Att lyckas som extern VD 1 feb Mingelskola frukost 10 feb Göteborgsminglet 17 feb Vision till verklighet 23 feb Nätverksträff Ekonomichefer 24 feb Paneldebatt: Generationsväxling 10 mar Volvo HANDELSHÖGSKOLANS I GÖTEBORG ALUMNIFÖRENING 10 mar Italiensk afton 16 mar Samhällsnytta med lönsamhet 17 mar Hur använda en styrelse effektivt? 31 mar Den nya ekonomrollen 7 apr Business leadership 9 apr Handelsspexet kvällsträff 30 apr Traditionellt Valborgsfirande 4 maj Säkra nyttan med affärssystemet 10 maj Incitamentsprogram - rättsutveckling och beskattning 10 maj Nya tingsrätten - besök och föredrag 19 maj Årsmöte, Bygga ett starkt varumärke 16 jun Sommarlunch med Paff Performance 21 jun Extra årsmöte 22 jun Professor Steven Klepper HHGS 26 aug HHGA:s årliga golftävling eftermiddag 15-sept Göteborgsminglet 22 sept Hur Göteborg blev Göteborg. Torsdagslunch. 4 okt Studiebesök SVT Väst 5 okt Hur lätt bli din mobiltelefon hackad? Frukost. 13 okt AnneliPompe. Frukost 20 okt Stress i vardagen. Torsdagslunch. 3 nov Bo och arbeta i Kina. Torsdagslunch. 10 nov Hur lyckas med lobbying? Tordagslunch. 17 nov Presentinslagning. Kväll 28 nov Ledarskapsdagen för kvinnor. Kväll. 29 nov Skatte- och företagardagen 1 dec Studiebesök SVT Väst 8 dec VD Sabine Söndergaard. Göteborg & Co. Torsdagslunch. Hur gamla Göteborg blev det industrialiserade och utvecklade Göteborg! Även om många av HHGA s medlemmar inte verkade vana med ett lunchmöte i Hard Rock Cafe s lokaler så dök ett 50-tal deltagare upp torsdagen den 22 september och fick tillfälle att genom en mycket uppskattad och initierad lunchföreläsning få reda på de stora dragen i framväxten av Göteborgs nuvarande näringsliv och dess industriutveckling under de senaste 200 åren. Dagens föreläsare var den kände professorn i ekonomisk historia, Martin Fritz från Göteborg. Martin Fritz bygger denna sin kunskap till stor del på några omfattande utredningar, vilka resulterat i ett flertal kända bokverk, såsom Göteborgs historia och näringsliv (3 band), Sveriges industrialisering och släkten Keiller samt SKF världsföretaget Martin Fritz har även gjort en spännande utredning av det tidigt inledda samarbetet mellan städerna Shanghai och Göteborg, vilket idag visar på ett antal positiva faktorer, kulturella såväl som ekonomiska. Med tanke på att Karl IX i början på 1600-talet önskade etablera Göteborg som Försvars- och Handelspunkt och att Gustaf II Adolf fullföljde dessa planer genom stadsprivilegierna 1621 krävdes det dels en stark befästning men också affärsinriktade medborgare (i detta fall främst från Holland). Och staden planerades också med hänsyn till långsiktiga strukturer, inklusive fortfarande aktuella centrala stadsoch gatuplaner. Fortsättning på nästa sida 9 POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

10 AKTIVITETER Martin Fritz framhöll dock att det berömda Ostindiska Kompaniet i Göteborg egentligen hade viktiga förbindelser med andra delar av Sverige där även intressenter från Stockholm fick alltmer inflytande i företagets utveckling samtidigt som kompaniets fartyg främst byggdes i Stockholm och Karlskrona. Dessutom utgjorde den mycket omtalade Kinahandeln & Sverigeimporten endast 4-5 % av fartygens laster. Resterande andel var normal varuhandel med andra länder, speciellt i Europa och Afrika. Staden Göteborgs tidiga Kinaförbindelser anses dock ha haft en stor betydelse även i modern tid, bl.a. genom fartyget Götheborgs kända Kinaresa samt för SKF s nära affärsrelationer med den kinesiska marknaden. Genom en utveckling från Sveriges gamla handelskoncentration på Östersjöländerna till en alltmer betydelsefull Nordsjöhandel, kom också Göteborgs betydelse som sjöfartscentrum och storhamn att öka väsentligt. En utveckling som började med Stora Hamnkanalen, via alla hamnplatser längs Göta Älv, till den moderna Ytterhamnen utanför Älvsborgsbron. Göteborgs näringsliv utmärktes i detta tidiga industriskede främst av manuellt manufakturarbete, baserat på personlig muskelkraft, men övergick snart till etablerade textilindustrier byggda på vattenkraft i anläggningar utanför stadsområdet, som exempelvis Gibsons och Keillers fabrik i Jonsered. Denna anlades för tillverkning av bomulls- och jutebaserade segeldukar, säckar, presenningar och tyger. Därtill kom en framväxt av olika verkstadsindustrier och skeppsvarv (bl.a. Eriksberg, Lindholmen och Götaverken) i Göteborg och Västsverige, vilken kan sägas ha startat med Keillers stora mekaniska verkstad & skeppsvarv vid Skeppsbron i centrala Göteborg under 1840-talet. Detta företag flyttades dock under 1860-talet till Hisingen, och såldes 1906 till nya ägare som därefter byggde upp det berömda Götaverken, på sin tid ett av världens ledande skeppsvarv. En speciell företeelse i Göteborg under denna period var de stora lantegendomar som köptes in av dessa framgångsrika företagarfamiljer samt de mycket stora donationer till så kallad allmännyttig verksamhet som gjordes av vissa ledande företagare som till exempel Chalmers, Dickson, Keiller, Röhss, Sahlgren och Wijk. Grundat på tre viktiga faktorer i dåtida Sverige - Allmän Läskunnighet; Flera unika Uppfinningar; Utbyggd Patentverksamhet - växte här fram en rad av senare välkända mekaniska industriföretag som SKF, Volvo och Götaverken samt många betydande Rederier vilka alla starkt bidrog till områdets och landets positiva utveckling och framgång. Speciellt under första världskriget hade Göteborg en mycket bra näringslivsperiod, inte minst för varvsindustrin och rederierna. Dock fick man erfara en nedgång under 1920-talet och dessutom en mycket svår period under 1930-talets depressionstider. Därtill kommer de, av många av mötesdeltagarna välkända och för Sverige gynnsamma, årtiondena efter andra världskriget och fram till krisen under 1970-talets senare del då en överhettad marknad och stora kostnadsökningar gjorde att både den kvarvarande textilindustrin i området samt våra Göteborgsvarv tvingades upphöra med sin verksamhet. Låt oss därför komma ihåg Martins Fritz avslutande varningsord: För en positiv framtid i Göteborg och Sverige krävs en Stark Utbildningsinsats och en Konkurrenskraftig Kompetensutveckling i hela landet - och då inte bara i det intressanta ämnet Ekonomisk Historia! Slutligen vill HHGA tacka professor Martin Fritz för en mycket intressant och givande föreläsning. Vi hoppas snart se honom tillbaka igen hos oss. Text: Göran Götberg, Aktivitetsgruppen Foto: Lasse Boström 10 POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

11 AKTIVITETER Bakom kulisserna på SVT Intresset var rekordstort från HHGA:s medlemmar när SVT bjöd in till studiebesök för att visa världen bakom kulisserna. Det finns hur många olika yrken som helst här på SVT, berättar John Carlsson när han öppnar dörrarna till TV-huset på Norra Älvstranden. Många säger att de vill jobba med TV. TV är en apparat, inget jobb, säger jag då. De flesta har ingen aning om hur nischade våra olika arbeten är här i huset. Vår guide är John Carlsson, mest känd som programledare för Filmkrönikan och Mediemagasinet. Med mycket humor och med stor inlevelse tar han med oss på en intressant resa genom den vackra byggnaden. Han kommer direkt från en inspelning av Nyhetsbyrån och det märks att han är stolt över sitt arbete och sin arbetsplats. Just nu är det mycket jobb för honom som innehållsproducent i På Spåret. Den nya säsongen av denna produktion som är en av SVT Göteborgs verkliga flaggskepp börjar sändas i november, precis som vanligt. Nu har det gått fyra år sedan flytten från gamla Synvillan på Delsjövägen till Kanalhuset som byggnaden kallas. Flytten har gjort att SVT fått en mer synlig och lättillgänglig plats och utsikten över hamnen är fantastisk. Varje kväll finns staden och hamnen som bakgrund när Västnytt sänds, berättar John. Det dröjde inte länge innan Operan, Läppstiftet och hamnen upptäckte detta och nu är det tänt där hela kvällarna. SVT Göteborg har 130 anställda och ett hundratal personer som jobbar i projekt. Dessutom huserar Sveriges Radio i byggnaden som har stora inslag av glas i arkitekturen och ligger precis vid vattenbrynet. Det är självklart programmen som är hjärtat i verksamheten och det produceras mängder av program varje år i huset. Det ligger mycket jobb bakom varje sändning och varje produktion är olika. En långfilm planeras till exempel i snitt tre år i förväg och stora delar av Debatt planeras samma dag det sänds. På Spåret har en planeringstid på ett år och det är mycket som ska göras innan Kristian Luuk och Fredrik Lindström säger Vart är vi på väg? Det är ett stort organisations- och produktionspussel som ska läggas. Vi måste i god tid bestämma vilka gäster vi ska ha och vilka städer som ska vara med. Ett team får sedan åka runt i världen och filma. Vi har för övrigt en tjänst som bara jobbar med tågtillstånd runt om i världen, säger John Carlsson. Sedan ska de viktiga manusen skrivas till varje fråga. Programledarna ska lära sig femton A- fyra med manus till varje vecka. Texterna ska ju dessutom vara roliga så man får gå och samla på sig skämt hela året, skrattar John. Ingvar Oldsberg berömmer han som en programledare som är fantastisk på att memorera texter. Fortsättning på nästa sida 11 POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

12 AKTIVITETER Bengt Olof Holmberg I Göteborg görs många kända program. Starke man, Uppdrag Granskning, Debatt, Vem Vet Mest, Doobidoo, Gynekologen i Askim, Svaleskär och Svenska dialektmysterier för att nämna några. Dessutom Västnytt och populära Landet Runt. Rundvandringen tog oss bland annat till studion där Debatt sänds, till sminket, till artistloungen och till nyhetsstudion. Den är mycket mindre i verkligheten än vad man kan tro. John Carlsson var en mycket underhållande guide och berättade mycket om det inre livet på SVT. Här är ett axplock: Det är mer regel än undantag att redaktion och projektledare bråkar med varandra oftast om budgeten. Vi har för övrigt en tjänst som bara jobbar med tågtillstånd runt om i världen Programledare och hallåor läser texten i kameran framför sig. De tittar bara ner i papperna för att markera att det kommer ett nytt ämne. Alla nyhetsuppläsare världen över betonar på samma sätt. De har ett speciellt nyhetsspråk. Detta för att inte verka alltför personliga. Det är svårt att lära sig att bli en bra programledare. Vissa har det i sig från början, andra har det inte. Kläderna ska signalera vem man är och vilket budskap man har. Luuk som är programledare och Lindström som är sidekick är bra exempel på detta. Nästan alla människor säger att de tittar på vissa program. I verkligheten ser de på helt andra. Nuförtiden kan man dock med stor tillförlitlighet mäta vilka som tittar på vad. Faktaruta SVT SVT är ett public service-företag, som startade SVT har fem kanaler som ska fyllas med program av hög kvalitet. Dessutom producerar SVT webb, text-tv och mobil-tv. SVT regleras av radio- och TV-lagen, sändningstillståndet samt yttrandefrihetsgrundlagen och finansieras av TV-avgiften. SVT organiseras i 3 divisioner, finns på 27 orter runt om i landet samt har ca tillsvidareanställda. VD: Eva Hamilton. Chef för allmän-tv i Göteborg: Albert Svanberg. Intresset för studiebesöket har varit så stort bland HHGA:s medlemmar att extra besök har fått bokas in. Håll utsikt efter detta för det var verkligen ett par intressanta och roliga timmar Text: Leif Lundvall leif.lundvall@telia.com Foto: Lasse Boström Ordförandes Pokal 2011 Årets golftävling hölls på St. Jörgens 18 håls golfbana. Till golftävlingen var fjorton personer anmälda. Tyvärr hade väderprognosen lovat regn så av den anledningen kom en del inte till start. Humöret var dock på topp när vi samlades för att gå ut. Vädret var den här gången ganska bra, bättre än utlovat, men det kom en kraftig regnskur som dock snabbt gick över. Tyvärr var greenerna lite blöta efter det myckna regnandet, men greenerna var annars i perfekt skick. Prisutdelningen hölls i restaurangen med priser till alla deltagare. Första priset var i år som vanligt en statyett och den gick till Leif Lundvall som var med för första gången. Utöver statyetten och äran fick Leif även välja först på prisbordet. Årets golftävling gav följande resultat: 1. Leif Lundvall 2. Lars Broström 3. Peter Dragén 4. Folke Nilsson 5. Jan Roos Text: Lars Norberg Foto: Lasse Boström 12 POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

13 AKTIVITETER Vardagsstress När blir det för mycket? Och vem riskerar att bli utbränd? Med dessa frågor börjar dagens föredrag av Helena Berggren från Livsviktigt. Helena pratar inledningsvis utifrån egna erfarenheter, om hur hon som heltidsarbetande trebarnsmamma, med uppdrag som konsult för ALMI vid sidan av jobbet, åkte på vad hon kallar en käftsmäll. Det blev för mycket helt enkelt. Hon gick och pratade med någon under några månader för att sedan vara på banan igen. Personlighetstyp spelar roll Man brukar prata om två personlighetstyper, A och B, där A har mycket driv, högt tempo, byter kö för att snabbt komma fram, aldrig läser bruksanvisningar och lätt blir rastlös. Denna A-person är både social, trevlig och är ganska stresstålig, i alla fall ett tag. B-typen är inte tävlings- eller karriärinriktad, har tålamod och tycker att sysslolöshet är ok. Typ B riskerar sällan gå in i väggen, till skillnad från A-typen. Människor är födda att klara stress från tiden då vi mötte lejon på savannen. Kroppen sprutade kortisol och adrenalin, det handlade om överlevnad. Denna stressfunktion används idag när vi är på Ica, sitter i bilköer eller är sist ut att hämta vårt barn på dagis. Efter en period av stress måste man gå ner i varv, annars riskerar man att hamna i stressfällan. Stressade människor får ofta dåligt blodsocker vilket visar sig i form av smala ben och stor mage. En god självkänsla är den enskilt viktigaste faktorn för att motverka stress Att råda över sin egen tid och sömn är viktigast. Sover vi inte tillräckligt sänks immunförsvaret. Insomningsbesvär, att vakna på natten eller innan klockan ringer är tecken på stress. Andra symptom är att inte känna trötthet och hunger. Då börjar vi slarva med maten, lever på kaffe och mackor. Är du den person som du skulle vilja vara gift med? Det är viktigt med relationer i balans, med familjen och med kollegor. Att hantera krav som ställs, egna och andras. Att känna kontroll, ha rätt resurser och förmåga och att vara nöjd med de val man gjort, är ytterligare exempel. Att fullfölja tankar, idéer och projekt leder till ett liv i balans. Helena ritar tre cirklar, där jag och arbetet skall balansera och vara lika stora. Den tredje är familjen. Än idag är det generellt kvinnorna som tar störst ansvar för AB Familjen, som fixar presenter, jul och festligheter. När arbetet går ut över familjen måste du även arbeta med parrelationen. Fråga dig själv om du är den person som du skulle vilja vara gift med. Ett tips Helena ger är 20-sekundersregeln, att stå utanför ytterdörren en stund innan du möter familjen och bestäm vilken attityd du skall ha när du kommer hem. Vi blir vad vi tänker. En dam i 70-årsåldern sökte upp Helena för att få hjälp med att förändra sin man men du kan enligt Helena aldrig förändra en annan person. Däremot kan vi själva ändra vår attityd till den personen vi vill ändra på. Letar vi fel hittar vi fel, och tvärtom, det handlar om ditt eget ansvar. Efter ett antal konsultationer hos Helena upplevde damen att hennes man förändrades till det bättre, i takt med att hon ändrade sin egen attityd och förväntningar på sin make. Viktigast vid förändring är att ha självinsikt, att veta vad man kan och inte kan. Jag-glädje är att ha ett gott självförtroende och en god självkänsla. En god självkänsla är den enskilt viktigaste faktorn för att motverka stress, jämte att sänka krav och förväntningar på sig själv. Personer som snackar skit om andra, är arroganta och har vass tunga borde jobba med sin självkänsla, menar Helena. Utbrändhetens fem faser: 1. Fysisk trötthet. Du känner sig aldrig utvilad och vaknar aldrig med känslan av att vara utvilad. 2. Intellektuell trötthet. Du känner dig glömsk, hjärnan kokar, får svårt att fatta beslut och prioritera. 3. Social trötthet. Alla är idioter, humorn försvinner, du orkar inte med folk. 4. Personlighetsförändring. Självinsikten är borta och tungan är vass. 5. Funderingar på meningen med livet. Vem är jag om jag inte arbetar? Motverka stress genom att identifiera och hantera energitjuvar. Omge dig med trevliga människor, lyssna på musik du blir glad av, köp hem blommor eller annat som får dig att må bra. Dansa, njut av en bra bok eller film, unna dig en bit choklad. Andas med magen och blås ut luften genom munnen, och blås ut det sista som om du blåste ut ett stearinljus. Detta gör att kroppen går ner i varv. Våga ta ansvar för egna relationer och förvänta dig att folk respekterar dig för de beslut du tar. Gör en handlingsplan och var konkret, berätta och skriv ner det du ska förändra. Det du mäter blir som bekant gjort. Och dra dig inte för att söka hjälp. Leve den sunda lättjan! Text: Anneli Egestam Foto: Lasse Boström 13 POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

14 REPORTAGE Ett hållbart Göteborg SMIL-programmet firar 10 år! Jag var nog inte ensam om att ta cykeln till SMIL:s 10-årsjubileum! Kommunalrådet Anneli Hultén lever som hon lär och kom cyklandes till mötet när hon skulle vara med i panelen som skulle diskutera Hållbart Göteborg SMIL står för Samhällsvetenskapligt Miljövetarprogram och har funnits som utbildningsprogram på Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet i 10 år. Så i slutet av september var det dags att fira. Jubileet hade ett gediget program med paneldiskussion på temat Hållbart Göteborg följt av presentationer från 3 alumner som tidigare gått programmet. När jag själv efter många års uppehåll sökte mig tillbaka till universitetet på våren 2010 var det för att läsa en mastervariant av kursen Environmental Management på Handels. Den kursen finns även i en kandidatvariant som ingår SMIL-programmet. I panelen för Hållbart Göteborg fanns förutom Anneli Hultén även landshövding Lars Bäckström, riksdagsledamoten Lise Nordin(MP), som dessutom själv är SMILalumn, VD för Gårdstenbostäder, Katarina Ahlqvist och Göteborgs universitetsrektor Pam Fredberg. Innan panelen fick ta över gjordes det några inspel från Thomas Sterner och Marie Thynell som finns på Handelshögskolan respektive vid Institutionen för globala studier. Panelen fick sedan frågor, kom med inlägg, diskuterade etc. Några fragment av debatten återges här. Vilka utmaningar finns för att få ett hållbart Göteborg? Anneli Hultén menar att det är klimatfrågan och infrastrukturen. Inte för att hon helt utesluter bilen. Lise Nordin menade att det behövs en förändrad syn så att miljön blir en investering och inte som nu att det ses som en kostnad. Vidare vill hon skapa förutsättningar för att välja klimatsmart. Lars Bäckström tvekade och menade jag är statstjänsteman och tar order från Stockholm och det tycker jag om. Han drog en liten historik om folk i filt förr till män i sidenslips nu. För nu finns det ju pengar i det gröna! Bil eller cykel? Lise slog fast att det är lättare att forma en hållbar livsstil i staden än på landet och undrade varför Göteborg inte, tillsammans med Stockholm och Malmö, är med som ett gott exempel. Anneli höll med och menade att Göteborg måste bli bättre på att synas och att Det är löjligt med de där stamkrigen mellan Göteborg och Malmö! Med anledning av de kommande trängselavgifterna så kom frågan huruvida vi behöver privatbilar? Anneli konstaterar att staden är uppbyggd på att vi tar oss fram med hjälp av bilen. Själv känner hon sig snabb och lycklig när hon på eftermiddagen cyklar förbi bilköerna på Sprängkullsgatan. Eldsjälar Lise ansåg att man hittar eldsjälarna här dvs. bland oss åhörare. Johan Trouvé, VD Västsvenska Handelskammaren, kontrade med bland kvinnorna. Det rör sig inte bara om miljö utan även det sociala. Själv hade han sålt Faktum föregående helg. Det blev 52 sålda exemplar och alla utom 3 till kvinnor och ingen var under 25 och ingen över 60! Alumnipresentationer Först ut av de tre alumnerna att presentera var Kerstin Boström på Trafikverket som nu arbetar med hur människor löser sina transportproblem. Sedan kom Mattias Sandberg som är doktorand på Handels och han klassificerade det som inte dröm och inte mardröm heller. Hans tema är Barn i stadens grönområden och talade bl.a. om skridskoåkning på Fattighusån. Sist av de tre var Märta Bergfors som talade om sopor. Hon arbetar på Stena Metall med recycling av metaller. Hennes mantra var jag tycker sopor är jättekul. Stena Metall kanske inte använder de orden men är nog väldigt nöjda för det är en lönsam affär. Sist ut på jubileumsprogrammet var Lars Reuterswärd från Mistra Urban Futures som är en miljöstrategisk forskningsstiftelse. De har ett antal olika pilotprojekt bl.a. inom frihandel och urbana spel. Efter de tre presentationerna minglade vi gamla SMILare och knöt nya samt återupplivade gamla kontakter. jag tycker sopor är jättekul Text: Ann Margreth Hellberg Foto: Lasse Boström 14 POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

15 AKTIVITETER Att leva och bo i Kina Kajsa Fung & Claes Pollnov Den första fågeln som flyger, fångar masken är ett talesätt i Sverige. I Kina är talesättet; Den första fågeln som flyger, blir skjuten. Ett gigantiskt land, en femtedel av världsbefolkningen bor och ett land med en historik, med kulturrevolution, kommunistiska femårsplaner och en helt annan ledarskapskultur än den svenska. Claes Pollnow återvände till Sverige i april 2011, efter fem år som vice VD för SKF i Kina, och delade med sig av sin kunskap och erfarenhet. Språket Kina är ett gigantiskt land med stora skillnader mellan stad och landsbygd, flera talspråk och 56 minoriteter. Kineserna förstår helt enkelt inte varandras talade språk. Dokumentation och litteratur förstår man sinsemellan genom att skriftspråket är gemensamt. Det består av ca tecken. Att läsa en vanlig morgontidning kräver att man känner till 2000 till 3000 tecken. För att klara universitetet krävs tecken. Ofta ser man kineser på gatan rita tecken i handen eller på papper för att förstå varandra, berättade Claes. Ettbarnspolitiken Ettbarnspolitiken innebär bortskämda barn, enligt Claes. Föräldrarnas mål är att barnet skall få det bättre än föräldragenerationen. Skolan är en utpräglad pluggskola, med ständiga tester och prov. Många universitet har kunskapsinhämtning som ledord. Det gör det svårt för de som är mer kreativa att gå på universitet. Det innebär att ett företag, som önskar en organisation med kreativa medarbetare därför medvetet rekryterar personer utan universitetsutbildning. Det finns i Kina en övertro på utbildning, menar Claes. Vad följer sedan efter en hård pluggskola med föräldrar som ständigt manar sitt barn att plugga mer? Vi känner väl igen det; tonårsrevolt med frigörelse - så även i Kina, berättade Claes. Tillväxt och 5-årsplaner Det moderna Kina är koncentrerat till östkusten, både till utveckling och befolkning. Sedan 1978 har utvecklingen skett stadigt med en årlig BNP-tillväxt på runt 10%. I år beräknas konsumtionen växa med 17 %. Den nya femårsplanen, med start 2012, är en ändring från exportberoende till satsning på hemmamarknaden, det vill säga att Kina inte längre ska vara världens fabrik. Istället satsas på produktutveckling och design, från kvantitet till kvalitet i industrin. Landet är enormt stort och med stora sociala skillnader i levnadsstandard, den nya femårsplanens syfte är att minska gapet genom satsning på sjukhus, bostäder och utbildning. Ledarskap Kineser har ännu ett färskt minne av kulturrevolutionen, och lever med nya kommunistiska femårsplaner och annan ledarskapskultur än den svenska. Här är det inte teamwork som gäller utan att ledaren bestämmer allt. Ledaren har alltid rätt även när denne har totalt fel. Går något snett, är det viktigare att finna syndabocken än att dra lärdom av misstag och se framåtriktat. Mot denna bakgrund är det ingen som vågar en avvikande mening, då det förknippat med risktagande. Personligt ansvar är i Kina en hög personlig risk. Claes utmaning var att få medarbetarna att arbeta i ett team och att genom att vinna deras förtroende få dem att våga säga sin mening. Förändringsprocessen var varken snabb eller enkel men genom att vara konsekvent i sitt agerande lyckades han. Linlin Wang & Göran Högberg Fortsättning på nästa sida 15 POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

16 AKTIVITETER Livet i Shanghai I den ultramoderna staden Shanghai finns idag 50 byggnader högre än 200 meter, 700 byggnader över 100 meter och 5000 byggnader högre än Gothia Towers. Där bor 23 miljoner människor varav 12 miljoner dagligen åker till arbetet med långa restider. Tåg är viktiga kommunikationsmedel och byggs ut i snabb takt med rälsen ovan mark på höga betongfundament. När Claes, för fem år sedan flyttade till Shanghai fanns 3 tunnelbanelinjer, och i våras när han flyttade hem fanns hela 13 linjer. Maxtaxan för att åka med t-banan är cirka 6 SEK, och då är det för en biljett som ger rätt att åka i två timmar. Önskas billigare alternativ finns bussar för 3 SEK. För att lösa infrastrukturen och behovet av transporter, byggs även motorvägarna byggs ut, ofta högt ovan mark. Det finns idag sammantaget ca mil högt belägen motorväg. Utbyggnadstakten är imponerande med tanke på att tillväxten kräver planering av tunnlar och broar bland befintliga byggnader. Skillnader... Bland de skillnader mellan svenskar och kineser som Claes sett är att kineserna mycket oftare äter ute. Hela spektrat av kinesisk mat erbjuds; från enkla dumplingsstånd på gatan till fashionabla lyxrestauranger. Ofta är kineser ute tidigt om morgonen i en park för att utföra gemensam Qi Gong. I parkerna ser man även upphängda ark med tecken, likt tidskrifter, som ivrigt diskuteras. Först tänkte Claes att det var en form av proteströrelse. Efter en tid kom dock förklaringen: Matchmaking, som utförs av föräldrar till ogifta barn och där texten på pappren innehöll det vuxna barnets CV(!). Där restiden till arbetet kan uppemot två timmar enkel väg, blir inte mycket tid kvar för en förutsättningslös date för ensamstående unga i Shanghai så detta system kanske kommer väl till pass Text: Lotta Abrahamsson Foto: Lasse Boström ÖNSKAR NI IBLAND ATT NI VAR BÄTTRE PÅ ATT GÖRA FLER SAKER SAMTIDIGT? Låt oss hjälpa er! Är ni i behov av extra personal under arbetstoppar eller när någon får förhinder? Brukar ni ha svårt att hitta rätt personer att hjälpa er under sommarledigheten? Letar ni efter ett prisvärt och effektivt sätt att hitta professionella och ambitiösa kandidater som hungrar efter att visa vad de kan? Då kan vi på Handels Rekrytering hjälpa ditt företag. Tel: POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

17 AKTIVITETER Proaktiv lobbying Lobbying är väl något lätt skumt eller? Kan lobbying vara något positivt? Petra Hartford rätade ut begreppen under en välbesökt torsdagslunch med HHGA. Enligt Wikipedia så är Lobbying eller lobbning (från engelskans lobby) att intressegrupper i organiserad form framför sina åsikter till de politiska makthavarna. Lobbying förekommer sedan länge i stor omfattning i USA, men även inom EU. Framför allt i USA är lobbying det etablerade sättet för intresseorganisationer att kommunicera med politiska beslutsinstanser. Som ett resultat av detta är även lobbyverksamheten noggrant reglerad. Det finns dock de som hävdar att endast hälften av lobbyorganisationerna i USA är registrerade och att regleringen är tandlös (se till exempel SOU 1998:146). I EU ser reglerna något annorlunda ut; vissa stater har lagstiftning medan andra inte har det. I EU som institution ser det också olika ut; vissa institutioner som EU-kommissionen har regler, andra som EG-domstolen har det inte. Sverige har ingen egen lagstiftning inom området. Det är dagen före det magiska datumet när vi träffar en livs levande lobbyist, Petra Hartford, som dock inte titulerar sig lobbyist utan rådgivare. Hon äger företaget EPPA Sweden. EPPA står för European Public Policy Advisors och Petra har hållit på med det här med lobbying länge. Petra ger oss två begrepp: Reaktiv och Proaktiv lobbying och själv sysslar hon med proaktiv lobbying som är öppen och inte, som den reaktiva, känd för att den sker i korridorernas skugga. Det måste vara den senare som gett begreppet lobbying lite halvskumt rykte. Petra menar proaktiv lobbying är positiv för att den både bidrar till demokratin/samhällsnyttan och till bättre lagar och regler och dessutom kan ge förutsättningar för att öka lönsamheten. Hon gav oss sex exempel på när och varför man ska använda sig av proaktiv lobbying; när man måste (verksamheten påverkas), som beslutsunderlag, som del av marknadsmixen (Kotlers 4P), för att driva utvecklingen framåt (eller bakåt), för att öka lönsamheten samt för att bidra till samhällsnyttan. Som ett exempel på marknadsföringsåtgärder och ändrade förutsättningar ger hon ett exempel när privatimporten av bilar hotades för ett antal år sedan. Efter en massiv kritik så ändrades det förslaget. Ett annat exempel som hon tar upp är när företaget Clean Air ville få fram en reglering på hur man återvinner lättflyktiga ämnen (VOCs) vid tankning. De lyckades via en marknadsföringskampanj få till stånd en EU-harmonisering av utsläppsreglerna för VOCs och fick då ett försprång gentemot konkurrenterna på marknaden. Följande uppställning ger en vink om skillnaden mellan reaktiv och proaktiv lobbying och är tagen från Petras presentation. Petra Hartford PROAKTIV REAKTIV Börja med att ge Vi kräver Jobba (lobba) långsiktigt Nu direkt Läs på om frågan/ämnet Ointresse, nonchalans Se människan Alla inom politik lika Ha koll på den politiska Klampa på utan tajming processen och agendan Själv bästa lobbyist Skickar betalda pratare Argumentera tydligt, kort Luddiga argument, och enkelt känslobaserat, av tradition Visa möjliga vägar framåt Klaga utan att föreslå lösning Bidra (win-win) Motverka Sedan fick vi chans att ställa frågor och allt ifrån diskussioner kring om företagen ska redovisa hur mycket de lägger på lobbying till vad det faktiskt kostar. När det gäller det senare så fick vi bara en hint om att det är mindre än vad en konkursadvokat kostar. Däremot fick vi klara besked om att hon på möten inte ställer upp istället för klienten men att hon om så önskas kan vara med och stötta. Kontentan är den att rätt använd och skött så är lobbying något som är till nytta och inte ett dugg skumt! Text: Ann Margreth Hellberg Foto: Lasse Boström 17 POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

18 AKTUELLT FRÅN HANDELSHÖGSKOLAN Arbetsgivarna vill ha interkulturell kompetens Prorektor Olof Johansson-Stenman, rektor Per Cramér samt Helena Sjöholm från Utlandsavdelningen på besök på Antai College of Economics and Management. När Handelshögskolans ledning pratar med arbetsgivare om vilken kompetens nybakade studenter bör ha, får man tydliga signaler om vikten av interkulturell kompetens, det vill säga att förstå sig själv och sin egen kultur i mötet med andra kulturer och att reflektera över detta. Genom samarbete, utbyte och kontaktskapande får man ny kunskap, nya erfarenheter och nya idéer vilket ger ömsesidig utveckling. Ett sätt att skaffa sig interkulturell kompetens är att läsa en termin utomlands. Handelshögskolan har idag drygt 150 partneruniversitet runt om i världen. Under det senaste halvåret har Handelshögskolan arbetat med förberedelser för utbytesavtal med flera kinesiska universitet och i början av november var skolans ledning i Kina och träffade: Tongji University (i Shanghai) Antai College of Economics and Management vid Shanghai Jiao tong University Southwestern University of Finance and Economics (i Chengdu) Chengdu Electronic University of Science and Technology Zhejiang University, School of Management (i Hangzhou) Zhejiang University, School of Law Zhejiang University, School of Economics Zhejiang University, Faculty of Social Science Samtliga finns på listan över de 100 främsta lärosätena i Kina. Genom att samordna oss med både Chalmers och våra partnerföretag stärkte vi vår förhandlingsposition och resan till Kina resulterade i samarbetsavtal inom student-, doktorand- och lärarutbyte samt Executive Education. Handelshögskolans ledning träffade också företrädare för Volvo CC, Geely och SKF på plats i Kina. Under våren ska ledningen arbeta med att etablera motsvarande samarbete med lärosäten i Indien. Rekordstort intresse för Handelshögskolans Executive MBA-program Nyligen startade Handelshögskolans Executive MBA-program , med 23 deltagare från 18 företag, och ett stort antal branscher, hemmahörande i Sverige, Tyskland, Österrike, Finland, Japan och USA. Den engelskspråkiga managementutbildningen ges på deltid och vänder sig till chefer i privat och offentlig sektor. Med särskilt fokus på Asien förses deltagarna med verktyg för att göra affärer på en global marknad. Vad hände sedan? Uppföljning av de som tog examen 2010 För fjärde året i rad gör Handelshögskolan en uppföljande undersökning bland de som tagit examen. Undersökningen visar att: 80% fick arbete inom sex månader efter examen. 97% av juristerna och 79% av ekonomerna ansåg sig ha mycket eller ganska kvalificerade arbetsuppgifter på sitt första arbete. 60% hade internationell erfarenhet när de avslutade sin utbildning. Av de som hade läst ekonomprogrammet var siffran hela 77%. 91% ansåg att deras arbete var helt eller delvis relaterat till deras utbildning. 93% skulle rekommendera Handelshögskolan till blivande studenter. Text: Maria Norrström, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 18 POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

19 HANDELS Nytt från Handels Rekrytering Postekon har träffat Martina Strand VD på HHGS Handels Rekrytering AB. Vad har hänt på Handels Rekrytering sedan förra numret av Postekon? Sedan förra numret har våra uthyrda studenter haft fullt upp med att jobba ute hos våra företagskunder. Särskilt under sommaren var det några hektiska månader. Nu har det lugnat ner sig något och bemanningen gäller främst extrajobb vid sidan om studierna. Den senaste tiden har vi även erbjudit en rad intressanta heltidsjobb så som Exportansvarig, Controller, Managementkonsult och Social Media Sales Consultant för att nämna några. Hur är efterfrågan på Handelshögskolans studenter och nyutexaminerade? Efterfrågan på nyutexaminerade fortsätter vara hög. Det vi kan se är att det är lite av en arbetstagarens marknad. Efterfrågan på studenter med meriterande arbetserfarenhet är extra stor vilket visar på vikten av närheten till ett företag som Handels Rekrytering på skolan. Hur lyder den kortsiktiga prognosen för utvecklingen av arbetsmarknaden för Handelshögskolans studenter? Den oroliga världsekonomin till trots ser arbetsmarknaden för Handelshögskolans studenter fortsatt stark ut. Den ser även ut att hålla i sig efter årsskiftet och in i Har ni märkt av oroligheterna inom finanssektorn de senaste månaderna och hur har de påverkat er i sådana fall? Vi lever nu i en omvärld där det ekonomiska läget är mycket ansträngt. Osäkerheten på de finansiella marknaderna är stor. Det vi på Handels Rekrytering har märkt av är att företag har en benägenhet att avvakta med beslut om de ska nyrekrytera eller inte. Flera skjuter på nyrekryteringar och extrajobb till våren då de hoppas på mer stabila finansmarknader. Martina Strand Text & Foto: Daniel Ewerlöf Nr 3/ HHGA - Handelshögskolans i Göteborg Alumniförening POSTEKON magasin POSTEKON Postekons framtid Daniel Ewerlöf och Daniel Vilén, som varit eldsjälar som redaktörer av Postekon, har nu båda flyttat utomlands till Köpenhamn och Amsterdam. De har betytt mycket för tidningen och vi vill framföra ett jättestort tack för deras insats. Samtidigt finns det all anledning att se över hur vi kommunicerar med dig som medlem och inte minst hur vi skall ta till oss den snabba digitala utvecklingen. Det är ju alltid trevligt att få en tryckt tidning i handen, men nackdelen är att den är dyr. Eftersom den digitala utvecklingen som är mycket kostnadseffektiv ger allt större möjligheter med såväl text, bild som rörliga bilder, så kommer vi framöver att satsa allt mer på en digital kommunikation. Tema mode Intervju med handelshögskolans rektor Per Cramér Olof Enckell Manolo.se Bakom kulisserna på SVT Hantera vardagsstressen! Proaktiv lobbying 1 POSTEKON MAGASIN # 3/ Marknadsgruppen har också fått styrelsens uppdrag att arbeta med en kommunikationsstrategi, som bl.a. skall innehålla hur vi fördelar resurserna mellan digitalt och tryck. Vad gäller den tryckta tidningen 2012 kommer den antingen att komma i två mindre nummer vår och höst eller i ett stort magasin i november/december. Bo Ribbenholt Anneli Egestam Kanslichef Vice ordförande 19 POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011

20 B Porto betalt Port Payé VI HAR BRA KOLL PÅ VART VINDEN BLÅSER Hej, vi tänkte berätta om hur vi bygger och tänker. Först och främst gör Wallenstam mer än förvaltar hus. Vi arbetar för att skapa trygga platser och områden som människor vill bo i, arbeta i och besöka. När vi bygger producerar vi högkvalitativa och välplanerade fastigheter till låg byggkostnad. Det betyder attraktiva villkor för våra kunder. Individuell energimätning gör att hyresgästen bara betalar för sin egen förbrukning. Dessutom bygger vi egna vindkraftverk för säker, förnyelsebar el till bra pris. Och så stödjer vi såklart Handels i Göteborg POSTEKON MAGASIN # 3/4 2011