Ett livskraftigt näringsliv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett livskraftigt näringsliv"

Transkript

1 Ett livskraftigt näringsliv sid 21 (110)

2 sid 22 (110) Figur 1:6. Befintliga och planerade områden för verksamheter, innan avvägning mot andra markanvändningsintressen i ÖP del 1

3 Verksamheter NÄRINGSLIVET I MARK De dominerande näringarna i Mark finns inom vård- och omsorg, tillverkning, handel, utbild- ning och byggverksamhet, vilka tillsammans står för ca 70 % av arbetstillfällena i kommun- en. Mark präglas också av många småföretag och en hög andel egenföretagare, vilka utgör närmare 14 % av de förvärvsarbetande jäm- fört med 12,5 % för riket. (Statistiska central- byrån). Företagen i Mark präglas av en stark textilhis- torisk anknytning, och många är nischade inom teknisk textil, inredning och design. Här finns bl.a. flera stora och anrika möbelfabriker. Tex- til- och designföretagen i Mark är exempel på s.k. kluster, dvs. företag med liknande eller stödjande verksamheter som drar nytta av var- andra, och som kan locka fler att etablera sig. Även företag inom byggverksamhet och till- verkning har betydelse för näringsliv i Mark, t.ex. kemi-, elektronik- och förpackningsföre- tag, liksom skogs- och lantbruksföretag. Två tredjedelar av arbetstillfällena i Mark finns inom tjänstesektorn, framför allt inom vård och omsorg, handel, samt utbildning. När det gäller övriga typer av tjänstenäringar, t.ex. myndig- heter, konsulter, mediaföretag, banker, försäk- ringsbolag, mäklare etc., står de för ungefär var sjätte arbetstillfälle i Mark, jämfört med var tredje för riket i övrigt (Statistiska centralby- rån, 2013). För de boende i Mark, och för kommunens möj- ligheter att upprätthålla god service, har pend- lingen till jobb utanför kommunen stor betydel- se. Även för näringslivet i Mark kan satsningar på logistik- och verksamhetscentra i närområ- det, såsom Landvetter Airport City, skapa nya möjligheter. Se vidare del 1, kap 1 Läge för det goda livet, avsnitt Förutsättningar i närområdet. MARKPOLITIK OCH FÖRETAGSUTVECKLING Även om man, som i Mark, har stor nytta av närheten till större arbetsmarknadsregioner, är det viktigt att stimulera och stötta företags- etableringar och företagsutveckling i Mark, för att få en positiv utveckling av kommunen som helhet. Vill kommunen växa behöver också företagandet växa för att få ett helt samhälle. Ett strategiskt läge i regionen, en väl utbyggd och fungerande infrastruktur och möjlighet till kunnig och välutbildad arbetskraft är viktiga faktorer som påverkar var företag väljer att etablera sig. Det är också angeläget att kunna erbjuda ett varierat utbud av platser att lo- kalisera företag på. Tung industri behöver ofta platser där det är tillåtet att bullra och hantera farligt gods, verksamheter med handelsinslag platser där de syns och är nära kommunika- tioner, medan transportintensiva verksamheter behöver lokaliseras nära större vägar, industri- spår, osv. Befintliga verksamheter behöver också ha möjlighet att expandera. För att underlätta och bidra till verksamhetsut- vecklingen i Mark, kan kommunen agera som mellanhand, genom att köpa in ett varierat ut- bud av mark, planlägga den och bygga ut all- männa anläggningar innan det går erbjuda den till verksamhetsutövare. Detta är dock ofta en lång och osäker process som är väldigt fram- tung när det gäller kostnader. Att kommunen agerar som mellanhand, genom att förädla verksamhetsmark, är också ett sätt att kunna lokalisera verksamheter till lämpliga platser. Kommunen har styrmedel genom sitt planmonopol, men kan genom markägande mer direkt påverka utvecklingen. Det bygger då på att man är proaktiv och på ett mycket tidigt stadium köper in mark som kan användas för att utveckla markanvändningen, t.ex. genom markbyte eller försäljning för specifika ända- mål. NÄRINGSLIVSPROGRAM En fråga som lyfts av bl.a. företagarna i Mark, är vikten om att ha en tydlig profil och ett tydligt utvecklingsmål för kommunens näringsliv. Det är också viktigt att lyfta fram konkurrensför- delarna som finns i det regionala läget och att kunna erbjuda bra kommunikationer, tillgång till attraktiva bostäder och en väl fungerande social infrastruktur. För att kunna tillgodose näringslivets behov i den fysiska planeringen är det viktigt att ett näringslivsprogram tas fram, där de mest stra- tegiska frågorna för verksamhetsutveckling formuleras. Ett sådant kan med fördel tas fram tillsammans med andra kommuner, t.ex. i BoHäM. sid 23 (110)

4 VERKSAMHETSOMRÅDEN I den blandade bebyggelsen samverkar verk- samheter med bostäder och service, vilket ofta är förutsättningen för själva verksamheten, t.ex. för butiker. Andra verksamheter är mer störande (buller, rök, lukt, trafik mm) och behöver ligga avskilt från annan bebyggelse. I ÖP redovisas dels de renodlade verksamhets- områden som redan finns idag, dels utrednings- områden för verksamheter, där verksamheter som kan vara störande för omgivningen kan lokaliseras i framtiden (se fig. 1:6). Utredningsområden för verksamheter är dels sådana som pekats ut för i de fördjupningar av ÖP (FÖP, se del 1, kap 4 Fortsatt arbete), dels sådana som föreslås i denna ÖP: Söder om Fritsla, norr om Furesjön I Öxabäck, norr om Torestorpsvägen. Dessutom har fyra LIS- områden pekats ut, se nedan. I de kommande revideringarna av FÖP:arna är det angeläget att se över lokalisering och ut- bredning av utredningsområden, och att vid be- hov komplettera dessa. Strukturbilden är ut- gångspunkten för detta arbete. Huvudinrikt- ningen vid lokalisering och ianspråktagande av utredningsområden för verksamheter bör vara: Att ta fram verksamhetsområden i strate- giska lägen i stråkens knutpunkt, noder och länkade orter, så att framför allt arbets- kraftsintensiva verksamheter har tillgång till kollektivtrafik, gång- och cykelvägar. Att mindre störande verksamheter, t.ex. tjänsteföretag, hantverk och service, kan med fördel planeras in i blandade bebyg- gelseområden för att hålla bebyggelsen lev- ande även under dagarna. Verksamheter som inte i sig är störande, men som tål stör- ningar från trafik, kan lokaliseras vid trafik- leder i den blandade bebyggelse, som buffert för bakomliggande bostäder Att även verksamhetsområden i möjligaste mån behöver förtätas, för att underlätta för gång, cykel och kollektivtrafik till arbets- platser, och för att minska utbredningen på värdefull jordbruksmark. Ytsnåla lösningar ska alltid eftersträvas där det är möjligt. VERKSAMHETER SOM ANVÄNDER MARK, VATTEN OCH LUFT SOM RESURS Det finns också verksamheter utanför orterna som har stor betydelse för en levande lands- bygd. De verksamheter som använder marken, vattnet eller luften som en resurs, påverkar mark- och vattenanvändningen mer påtagligt än andra, t.ex. extensiva näringar som jordbruk, skogsbruk och vindkraft, eller näringar som in- tensivt använder en resurs på ett särskilt ställe, t.ex. materialtäkter och vattentäkter. Jordbruk, skogsbruk, fiske redovisas längre fram i detta avsnitt, medan övrigas markanspråk redovisas i avsnitt Energi och miljö för framtiden. LIS FÖR VERKSAMHETER Möjligheten att peka ut områden för lands- bygdsutveckling i strandnära lägen, s.k. LIS- om- råden, infördes i PBL Syftet är ge möjlig- het att pröva bebyggelse i strandnära lägen som långsiktigt kan stödja service och syssel- sättning på landsbygden, se vidare föregående avsnitt Attraktiva livsmiljöer. Sammanlagt har 9 områden (LIS 03-11) pekats ut som lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära läge. Inom dessa ryms sammanlagt 23 delområden, varav 4 för verksamheter, se fig. 2:6, och övriga 19 för blandad bebyggelse, se fig. 1:3. Nedan redovisas de områden som främst är lämpliga för verksamheter. Utvidgning eller ändring av verksamheterna inom områdena bör föregås av detaljplan. Den fria passagen mellan bebyggelse och strand ska alltid säker- ställas. Vidare bör en enklare form av naturvär- desinventering alltid göras i samband med planläggning, förhandsbesked och bygglov. För mer detaljerade beskrivningar, se LIS- utred- ningen (Marks kommun 2013). LIS 03 Hanatorp- Krok- Haby (Hanatorps cam- ping). Området är lämpligt för utvidgning och komplettering av verksamheten. Den fria pas- sagen säkerställs genom att ett större sam- manhängande område med allmän platsmark planeras utefter stranden. LIS 04 Fritsla (Kleven; Nitarevägen). LIS 07 Sätila- Flohult (Lygnevi). sid 24 (110)

5 Handel Lokalisering av handel är en viktig strategisk fråga för samhällsplaneringen. Den har betydel- se för såväl markutnyttjande och bebyggelse- struktur som för mängden transportarbete. Handeln spelar vidare en viktig roll i målsätt- ningen att skapa blandade och tillgängliga tät- orter, där bilanvändning inte ska vara ett måste för att klara sig. Handelns utveckling har också en stor betydel- se för utvecklingen av Mark som kommun att bo, besöka och verka i. Den genererar många arbetstillfällen och har en stark koppling till textilverksamheterna och till besöksnäringen. UTVECKLINGEN AV DETALJHANDELN Svenska hushåll spenderar så mycket som en tredjedel av sin disponibla inkomst på detalj- handel, vilket är mer än vad som läggs på t.ex. boende. Ungefär hälften läggs på dagligvaror, framför allt livsmedel, och hälften på sällan- köpsvaror, se fig. 1:8. Till sällanköpsvaruhandel räknas dels volymhandel, t.ex. kylskåp och byggvaror, dels shopping av t.ex. kläder. Utvecklingen inom detaljhandeln har under de senaste decennierna gått mot en allt större koncentration, både geografiskt och ekono- miskt. En sjättedel av landets kommuner står idag för hela 75 procent av detaljhandelns to- tala tillväxt (HUI 2010). Flera av Marks grann- kommuner tillhör dessa kommuner, se figur 1:10. Handeln i Mark har med andra ord stor kon- kurrens från omgivande kommuner, både vad gäller dagligvaror och sällanköpsvaror. Trots det har Mark ett relativt högt försäljningsindex på 76, vilket anger att utflödet av handel är ca en fjärdedel gentemot övriga riket (index 100), se fig. 1:9. Jämförbara kommuner som Bolle- bygd, Härryda och Svenljunga har index på mellan 44 och 58. SÄLLANKÖPSVAROR Det är framför allt inom kategorin inom hem- utrustning som Mark omsätter mer än riket, vilket är ett utslag av textilturismen, dvs. besö- kare som handlar textilier och heminredning. Här finns en stor tillväxtpotential, dels för att sällanköpsvaruhandeln generellt har en hög tillväxttakt, dels för att tillväxten sker framför allt i storstadsregionerna, där de mindre kom- munerna har en chans att utveckla sin handel genom att nischa sig. Utvecklingen går mot färre antal butiker och färre anställda inom sällanköpsvaruhandeln, men starka klusterbildningar och en utvecklad e- handel riktad mot den globala marknaden skapar nya möjligheter för handeln med hög- kvalitativ textil och design i Mark. Figur 1:9: Handeln i Mark Jämförelseindex för Sverige = 100. Källa: Handeln i Sverige, HUI Figur 1:8. Den totala konsumtionen i Sverige i fasta priser, samt tillväxttakt och andel i procent. Källa HUI, Figur 1:10. Tillväxtens koncentration inom detaljhandeln Källa HUI, sid 25 (110)

6 sid 26 (110) KAPITEL 1 - Samrådshandling översiktsplan Figur 1:7. Livsmedelsbutiker i Mark.

7 DAGLIGVAROR Mindre livsmedelsbutiker i Sverige är idag ut- satta för allt hårdare konkurrens från stora bu- tiker i de större tätorterna. På mindre orter kan detta förstärkas av en låg eller negativ befolk- ningsutveckling. För en medelstor närbutik i en livsmedelskedja, krävs idag underlag på cirka 3000 fastboende eller cirka fritidsboen- de (Niras, 2012). Räknar man bort Kinna finns det i övriga kommunen sju dagligvarubutiker (se figur 1:7) på cirka fastboende (år 2010), vilket mot den bakgrunden får ses som relativt bra, särskilt med tanke på att en del livsmedel troligtvis inhandlas på annat håll. En växande befolkning, som väljer att göra sina inköp lokalt, är en grundförutsättning för att behålla livsmedelsbutikerna i de mindre orter- na. Därför är en planering som förstärker byg- gande och befolkningsunderlag i strategiska lägen på landsbygden det viktigaste stödet för den lokala dagligvaruhandeln. Genom att verka för kraftigt förstärkta kommunikationer i strå- ken och lokalisera ny bebyggelse till utveck- lingsnoder och länkade stråk längs dessa stråk, ökar möjligheterna att behålla och utveckla ser- vicen. LOKALISERING AV HANDEL För att stärka underlagen för dagligvaruhan- deln på landsbygden är det viktigt att plane- ringen stödjer ett ökat befolkningsunderlag i strategiska lägen. Vid framtida ny etablering av dagligvaruhandel är det viktigt att lokalisera den till områden där den är nåbar av så många som möjligt med gång, cykel eller kollektiv- trafik. Även om intresset för nyetablering av livsmedelshandel baseras på beräkningar av köpkraft i ett större område och en god biltill- gänglighet är viktig, kan en lokalisering i ett strategiskt läge samtidigt stödja en förbättrad tillgänglighet för icke bilburna grupper. När det gäller sällanköpsvaruhandeln är det på samma sätt viktigt att etableringarna sker i lägen som stödjer en hållbar samhällsutveck- ling. Externetablering av handel har för många kommuner skapat problem för handeln i cent- rumkärnorna, men behöver inte alltid vara av ondo. Volymhandel av t.ex. bygg- och vitvaror är exempelvis lämpligare att lokalisera till halvexterna och externa lägen, eftersom dessa ofta är utrymmeskrävande och ändå kräver bil för att transportera varorna. Shopping däremot, vilket också räknas till säl- lanköpsvaruhandel, spelar ofta en viktig roll för ett levande centrum. En mer extern etablering kan dock i vissa fall komplettera centrumhan- deln om satsningen är genomtänkt. En halv- extern handelsetablering som lanserar Marks textilhandel för besökare kan t.ex. stödja shop- pingen i centrum om man kopplar samman denna på ett bra sätt. Om det istället är de stora klädkedjorna som etablerar sig i externa lägen, är det troligt att konkurrensen för shoppingen i centrum blir för stor. Många större butiker, inom t.ex. elektronik, säljer idag både volymhandelsvaror som kyl- skåp, och shoppingvaror som mobiltelefoner. Lokaliseringen av sådana verksamheter blir då mer komplex, och bör helst kombinera tillgäng- lighet för fotgängare, cyklister och kollektiv- trafikresenärer, med biltillgänglighet. Som underlag för lokaliseringsprövning och fortsatt planering bör en handelsutredning och handelspolicy tas fram i samarbete med kom- munens näringslivsbolag, Minab, och i sam- verkan med grannkommunerna. Ett första steg i detta arbete har redan påbörjats av Minab i samarbete med centrumhandeln. sid 27 (110)

8 Figur 1:11. Jordbruk, skogsbruk och fiske i M ark sid 28 (110) KAPITEL 1 - Samrådshandling översiktsplan

9 Areella näringar Jordbruk, skogsbruk och fiske har stort värde för kommunen, både som näringar och som re- kreativa miljöer för boende och besökare i kommunen. I vardagslivskartläggningen fram- fördes att just jordbruk, skogsbruk och fiske är något som bör utvecklas. Areella näringar är ett samlingsbegrepp för nä- ringar som använder biologiska och naturgeo- grafiska resurser på land och i vatten. Hit räk- nas också t.ex. vindbruk och täktverksamhet, se Kap 1 Energi och miljö, avsnitten Vindkraft och Materialförsörjning. JORDBRUK Jordbruksmarken har betydelse för en trygg livsmedelsförsörjning, och behovet av mark som kan producera biologisk råvara kommer sannolikt att öka. Storskaligt jordbruk bedrivs i Storåns, Surtans, Häggåns och Viskans dalgång- ar. I skogslandskapet finns oftast mindre jord- bruk. En förhållandevis stor del av det små- skaliga jordbruket finns kvar i kommunen, även om det stadigt minskar. I Mark är fler sys- selsatta inom jord- och skogsbruk (4 %) jäm- fört med ett genomsnitt för riket (2 %, SCB). Kinna och flera av kommunens övriga tätorter är omgivna av jordbruksmark. Viss jordbruks- mark kommer även fortsättningsvis att behö- ver tas i anspråk för tätortsutveckling, men in- riktningen bör i den fortsatta planeringen vara fortsatt restriktiv. Bebyggelseutveckling bör i första hand ske genom komplettering och för- tätning av befintlig bebyggelse, och i andra hand genom tillägg i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, för att inte i onödan minska och/eller splittra jordbruksmarken. Djurhållning kan innebära konflikter med om- givande bostadsbebyggelse. Möjligheter till etablering av nya bostäder i närheten av befint- lig djurhållning prövas i varje enskilt fall med avseende på avstånd, storlek på djurenhet, vindförhållanden med mera. Se även kap 2 Miljörisker, avsnitt Djurhållning För all jordbruksmark i Mark görs bedömning- en att stor försiktighet bör råda vid ianspråks- tagande av jordbruksmark. Den bör endast hårdgöras eller bebyggas om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om dessa inte kan tillgodoses på annat sätt. SKOGSBRUK Skogsbruket är den största areella näringen i Sverige, och är också en viktig inkomstkälla för många av kommunens invånare, antingen som huvudsysselsättning eller som bisyssla. Skogen i Mark består i huvudsak av barrskog, med stora inslag av lövträd i sluttningarna mot dal- gångarna och kring sjöarna. Skogsbruket be- drivs ofta i små enheter. Skogsbrukets verksamheter regleras främst av skogsvårdslagen och miljöbalken. Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den ut- hålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Ett verktyg i planeringen av skogsskötsel är upprättandet av skogsbruksplaner. För skogsmark som har be- tydelse för skogsnäringen gäller (MB 3:4) att den så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogs- bruk. Biotopskyddsområden kan enligt MB 7 inrättas för mindre områden som håller mycket höga naturvärden, till exempel nyckelbiotoper. Ge- nerell hänsyn ska vid skogsskötsel också tas till andra natur-, kulturmiljövärden, friluftsliv och andra allmänna intressen. FISKE Fisket brukar delas upp i yrkesfiske och fritids- fiske. I Mark bedrivs i dagsläget endast fritids- fiske. Fritidsfiske är en av de vanligaste och mest uppskattade friluftsaktiviteterna, och har därmed också stor betydelse för besöksnä- ringen. I Mark finns 20 fiskevårdsområden, se fig. 1:11. Många sjöar har mycket höga naturvärden. T.ex. finns både lax, havsöring och flodpärl- mussla i Surtan. Kommunen bedriver en omfat- tande kalkning av sjöar och vattendrag för att motverka försurningen, se kap 2, Miljörisker, avsnitt Vattenföroreningar. Fig 1:12. Nyfångad öring. Källa Naturvårdsprogram (Marks kommun 2010c. sid 29 (110)

10 sid 30 (110) Figur 1:13. Besöksnäringens KAPITEL 1 - Samrådshandling översiktsplan i ntressen i M ark

11 Besöksnäring TURISMENS BETYDELSE Turismen har en viktig och ofta undervärderad roll för att skapa sysselsättning, locka boende och vitalisera det lokala näringslivet. Turistnä- ringens exportvärde uppgick till nästan 91 mil- jarder år 2008 och var därmed större än värdet av exempelvis Sveriges järn- och stålexport eller den svenska personbilsexporten (Väst- svenska turistrådet m.fl. 2008). Mest pengar konsumerades inom varuhandel, därefter inom boende och restaurang, och inom transportsektorn. Konsumtionen av kultur, rek- reation och sport är den minsta sektorn, men samtidigt en av de sektorer som växer snab- bast. Det är också denna sektor som i huvudsak bidrar med den attraktionskraft som driver resandet och därmed övriga sektorer framåt. Turism är människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga om- givning, medan begreppet besöksnäring be skriver alla branscher som får del av de pengar som turisterna spenderar. Det är med andra ord inte bara hotell, campingplatser och aktivi- tetsföretag som ingår i besöksnäringen, utan även delar av handeln, t.ex. livsmedelsaffärer, bensinstationer, taxi- och bussbolag. Turismen stärker kommunens och regionens identitet och bidrar till att marknadsföra byg- den, bl.a. framtida kommuninvånare. Vidare är besöksnäringen en personalintensiv bransch som till skillnad från många andra näringar inte kan utlokaliseras vilket gör den extra betydel- sefull som sysselsättningsskapare. Den är också en bra inkörsport på arbetsmarknaden, för bl.a. unga. Antalet sysselsatta inom besöksnäringen i Sverige har under talet ökat betydligt snabbare än den totala sysselsättningen. MÅL FÖR BESÖKSNÄRINGEN I SJUHÄRAD Ett besöksområde omfattar ofta flera kommun- er eller en hel region. Marks kommun samarbe- tar med övriga kommuner i Sjuhärads kom- munalförbund i ett treårigt projekt kring be- söksnäringen i Boråsregionen. Utgångspunkten för samarbetet att man ser Boråsregionen som i första hand en samlad destination, Sjuhärads kommunalförbund, En handlingsplan ska arbetas fram, med ambitionen att följa de nationellt uppsatta målen och minst dubblera omsättningen fram till Målet är att besöksnäringen i Borås- regionen ska omsätta 1,5 miljarder kronor och sysselsätta ca 900 år För att uppnå målet krävs en årlig tillväxt på ca åtta procent. Vi- dare att för att lyckas krävs också att Borås- regionen attraherar fler nöjda besökare, som stannar längre och konsumerar mer samt er- bjuds kvalitativa upplevelser. Regionen ska le- verera ett värdskap i världsklass. VAD LOCKAR TURISTER TILL MARK? För att skapa turistekonomisk tillväxt, måste en destination ha starka reseanledningar. Ju mer unikt, desto längre är man beredd att resa. Ofta Figur 2:14 Mark har stora värden i form av vacker och varierande natur, en småskalig och levande landsbygd, och ett spän- nande kulturarv. Till vänster Rydals museum, och till höger paddling med utgångspunkt från Seglora familjecamping bara 4 km därifrån. sid 31 (110)

12 är det som lockar en kombination av attrak- tioner och upplevelser som tillsammans skapar ett intresse och en anledning till att resa. Mark har stora värden i form av vacker och va- rierande natur, en småskalig och levande lands- bygd, och ett spännande kulturarv knutet till den fortfarande levande textilindustrin. Som en del av denna tradition finns Tygriket, som er- bjuder shopping inom högklassig textil och design, se fig. 1:15. Stommen i Marks besöksnäring utgörs dels av sammanhängande besöksområden som t.ex. kulturmiljön i Rydal eller textilshoppingen i Kinna, dels av enskilda besöksmål, t.ex. Hylte- näs kulle, Ramhultafallet eller Isa af Lygnern. Men det är som en helhet, med sammanbin- dande stråk, vandringsleder, cykelvägar och paddlingsstråk, bad- och rastplatser, gårdsbuti- ker, vildmarksaktiviteter och konstevenemang, som Mark har sin största dragningskraft för be- sökare. Se fig. 1:13. Naturen, friluftslivet och kulturarvet kan på så sätt fungera som de främsta dragarna för att ut- veckla besöksnäringen i Mark. Natur- och kul- turturismen har en attraktiv målgrupp, som är mindre säsongsbunden, är mer rörlig och spen- derar mer än andra turister. Med rätt investe- ringar blir natur- och kulturturismen livskraftig året runt. Eftersom besöksanledningarna finns i själva miljön och upplevelserna som kan er- bjudas, kan natur- och kulturturismen bidra inte bara till en hållbar ekonomisk utveckling, utan också till en miljömässig och social håll- barhet, genom att både miljöns och människans välbefinnande står i fokus. BESÖKSNÄRINGEN I PLANERINGEN Besöksnäringen är generellt beroende av väl- fungerande infrastruktur, anläggningar av god kvalitet med attraktiv lokalisering, intressanta besöksmål, tilltalande landskap, hög tillgänglig- het m.m. Besöksnäringens förutsättningar och behov behöver dock ytterligare preciseras i den översiktliga planeringen för att kunna tillgodo- ses i avvägningen mot övriga intressen. I fig. 1:13, ovan, har sammanhängande områ- den, värdekärnor, enskilda objekt och samman- bindande stråk översiktligt identifierats. Den fortsatta planeringen behöver: formulera hur dessa kan förstärkas och ut- vecklas studera vilka andra intressen som kan för- stärka respektive motverka turismintresset göra avvägningar av besöksnäringens an- språk mot övriga intressen föreslå rekommendationer för mark- och vattenanvändningen som stödjer en hållbar turismutveckling En sådan tematisk studie av besöksnäringens förutsättningar och behov görs företrädesvis i form av ett tematiskt tillägg till översiktsplanen och/eller en turismstrategi. Det är vidare lämp- ligt att arbetet genomförs gemensamt av kom- munerna i Sjuhärad eftersom besöksnäringen i regionen marknadsförs som en gemensam des- tination med gemensamma mål. På så sätt sätts kan den samlade destinationens behov precise- ras och avvägas mot andra markanvändnings- behov. Figur 1:15 Tygriket är ett attraktivt besöksmål i Mark sid 32 (110)

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127

HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT. Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 HANDELSPOLICY SVEDALA TÄTORT Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-13, 127 1 2 Handelspolicy för Svedala tätort Svedala är kommunen där man lever ett gott liv. Vi har ett bra läge i Öresundsregionen med

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd Handelsutredning 2012 Borås unika historia är stadens framtid. Vi har alltid varit bra på handel. Till och med så bra att Gustav II Adolf år 1621

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015

HANDELSPOLICY. - för Katrineholms kommun. Övergripande inriktningsdokument. Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 Kommunstyrelsens handling nr 32/2015 HANDELSPOLICY - för Katrineholms kommun Övergripande inriktningsdokument Foto: Hanna Maxstad Godkänd av kommunfullmäktige 2015-08-17, 181 Foto: Hanna Maxstad Beslutshistorik

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011

Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Handelsstaden Skövde Analys av utvecklingen 2011 Sida 1 (7) Handelsstaden Skövde fortsätter växa ett resultat av ett långsiktigt arbete i samverkan Skövdes totala handelsindex fortsätter stiga och är nu

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi

Bilaga 1 till Skellefteå 2030 - Utvecklingsstrategi Bilaga 1 Mått och uppföljning Skellefteå 2030 är en strategi som syftar till att göra vårt lokala samhälle starkare och mer attraktivt, och för att veta om utvecklingen går åt rätt håll måste den mätas.

Läs mer

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31

Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Lokal utvecklingsplan för Vadstenas södra kommundel framtagen av Östgöta Dal ekonomisk förening 2012-05-31 Inledning Dals härad är en gammal kulturbygd i Vadstena kommun i västra Östergötland. Den består

Läs mer

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun

Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun Handelsområden och detaljhandelns utveckling i Jönköpings kommun STADSKONTORET l NOVEMBER 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare David Jansson david.jansson@jonkoping.se Omslag och layout Lena Holmberg

Läs mer

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun

Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun. 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Siffror om Kalmar Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 2011#1 Statistiskt nyhetsbrev från Kalmar kommun 31 367 personer är sysselsatta i Kalmar kommun Statistiska centralbyråns arbetskraftsundersökning

Läs mer

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel

Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel Handlingsprogram för Utvecklingssatsning Handel 30 Mål Handelsindex för 2010 ska öka med minst 3 procentenheter jämfört med handelsindex för 2007. Mätmetod Handelsindex i Sveriges kommuner tas årligen

Läs mer

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16

Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 Handläggare Direkttelefon Vår beteckning Er beteckning Datum Malin Sjöstrand 0455-32 10 24 PLAN.1846.2013 2013-10-16 BEHOVSBEDÖMNING Bedömning av behovet att upprätta en miljökonsekvensbeskrivning enligt

Läs mer

3. N Ä R I N G S L I V / T U R I S M

3. N Ä R I N G S L I V / T U R I S M 3. N Ä R I N G S L I V / T U R I S M Mål En fungerande plattform för näringslivsutveckling i kommunen. En ökad affärsutveckling och företagsetablering i Tingsryds kommun. Utvecklade varumärken Tingsryds

Läs mer

Hela Vellinge kommun ska leva

Hela Vellinge kommun ska leva Nya Listan i Vellinges näringslivsprogram för Vellinge kommun: Hela Vellinge kommun ska leva Fler företag, fler invånare och fler besökare skapar fler jobb och ökat underlag för handeln! 1 Inledning Vellinge

Läs mer

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö

Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Är cyklisten konkurrenskraftig? Stadsbyggnadsdagarna i Västerås 4-5 februari 2014 Maria Sundell Isling - Teknisk chef Växjö Platsen vid sjöarna där vägarna möts Växjös ursprungliga betydelse. Där vägar

Läs mer

LANDSBYGDSUTVECKLING

LANDSBYGDSUTVECKLING Utdrag ur tillägget till den kommuntäckande översiktsplanen. Tillägget kommer inom en mycket snar framtid vara tillgängligt på www.alvkarleby.se, boende och miljö, bostäder och tomter, gällande planer

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Kalmar Nyckel PLATSEN

Kalmar Nyckel PLATSEN Sida 1 (6) Placering av Linnéuniversitet i Kalmar 2009-11-20 BEDÖMNINGSARBETE ARKITEKTUPPDRAG Kalmar Nyckel PLATSEN 1 Allmänt Vad innebär huvudkriterierna för förslaget: sjönära, stadsnära, kommunikationsnära.

Läs mer

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT

LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT LEKSAND DAGLIGVARUFLYTT EN UPPGRADERING AV LEKSAND HANDELSUTREDNING, DAT OKTOBER 2008 2012-06-13 INNEHÅLL 1. Bakgrund 2. Leksands handel idag 3. Leksands handel i framtiden 4. Regionens handel i framtiden,

Läs mer

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2

Läs mer

Besöksnäringen - nuläge och potential

Besöksnäringen - nuläge och potential Besöksnäringen - nuläge och potential Katrien Vanhaverbeke, Arena för Tillväxt Christina Rådelius, Tillväxtverket 1 Besöksnäringen lyfter med samarbete, hållbarhet och ett attraktivt företagsklimat Besöksnäringen

Läs mer

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8.

INNEHÅLL. Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8. Turism och shoppingturism en definition 8. September 2013 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Förord 4 Resemotiv och prisskillnader 5 Gränshandelsundersökningen 8 Turism och shoppingturism en definition 8 Resor 11 Konsumtion 15 Övernattningar 18 Regional

Läs mer

Användning av mark- och vattenområden

Användning av mark- och vattenområden ANVÄNDNINGSKARTA Användning av mark- och vattenområden Här redovisas hur kommunen i stora drag anser att Åryds mark- och vattenområde ska användas samt riktlinjer för fortsatt planering, byggande och andra

Läs mer

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010

Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 .. ett klimatsmart val Valprogram Centerpartiet i Båstads kommun 2010 Centern är kommunens gröna parti. Vi vill att HELA kommunen ska leva och utvecklas i samklang med Bjäres unika natur och kulturlandskap.

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127

Näringsliv. Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Näringsliv Näringslivsstruktur 2010-08-10 Antal företag 1923 AB 494 HB/KB 143 Enskild firma 1127 Enmansföretag 1320 1-4 anställda 315 50-16 415 årssysselsatta inom turismen Källa: UC-företagsregister och

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08

Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Uppdatering av handelsutredning, Ursvik 2012-08-08 Förutsättningar Vi utreder ett huvudscenario: Nästan all handel restauranger och service koncentreras till Ursviks Torg. En eller ett par serveringar

Läs mer

8 Levande näringsliv. 8.1 Idag och i framtiden 8.2 Verksamheter 8.3 Handel

8 Levande näringsliv. 8.1 Idag och i framtiden 8.2 Verksamheter 8.3 Handel ÖP 8 Levande näringsliv 8.1 Idag och i framtiden 8.2 Verksamheter 8.3 Handel 8.1 Levande näringsliv Idag och i framtiden Målet är att Partille centrum ska utvecklas och omdanas till ett attraktivt centrum

Läs mer

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18

Behovsbedömning. Sagobyn och Kv. Laxen. tillhörande ändring av detaljplan för. SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 2015-08-18 SAMRÅDSHANDLING Miljö- och byggnadsförvaltningen 1 Behovsbedömning tillhörande ändring av detaljplan för Sagobyn och Kv. Laen SAMRÅDSHANDLING Dnr MOB 2015-241 Miljö- och byggnadsförvaltningen 2 Behovsbedömning

Läs mer

Näringslivsstrategi för Mora

Näringslivsstrategi för Mora Näringslivsstrategi för Mora I n n e h å l l Övergripande målsättning... 3 Specifika målsättningar till 2022... 3 Mått för uppföljning... 3 Målgrupper... 3 Strategi... 4 Fokusområden... 4 Förutsättningar...

Läs mer

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken

Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Analys av detaljhandelns utveckling i Skövdes tre största handelsområden: City, Norrmalm och Stallsiken Innehåll... 1 Bakgrund... 3 Inledning... 4 Sällanköpsvaruhandeln... 5 Dagligvaruhandeln... 7 Skövde

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020

Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att

Läs mer

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15

Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Degerfors i centrum 2008 Degerfors i Centrum Reviderad 2008-02-15 Innehåll 1. Bakgrund och syfte 1 2. Mål. 2 3. Geografiskt område. 2 4. Nuläge 2 5. Organisation. 4 6. Åtgärdsförslag/delprojekt 4 7. Tidplan

Läs mer

Svensk Handel. en investering för ditt företag

Svensk Handel. en investering för ditt företag Svensk Handel en investering för ditt företag Svensk Handel är en intresseorganisation för detaljister, partihandlare och importörer Svensk Handel stärker handelns företag och skapar bättre förutsättningar

Läs mer

Planprogram för Kärnekulla 1:4

Planprogram för Kärnekulla 1:4 Diarienummer BN13/329 Planprogram för Kärnekulla 1:4 Habo kommun Behovsbedömning 2014-12-03 Behovsbedömningens syfte Enligt 6 kap. 11 miljöbalken ska kommunen göra en miljöbedömning när en detaljplan eller

Läs mer

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv.

näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. näringslivsprogram. Så skapas förutsättningar för utveckling och tillväxt i Uppsalas näringsliv. Inriktningsmål Uppsala har ett bra företagsklimat Uppsala kommun skapar rätta förutsättningar för att företag

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER!

UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER! UTVECKLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGD-MARK-HÄRRYDA KOMMUNER! Utökning av göteborgsregionen Göteborg Borås mot Stockholm Östra göteborgsregionen BORÅS GÖTEBORG HÄRRYDA BOLLEBYGD KINNA Ny järnväg Göteborg - Stockholm

Läs mer

16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003

16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 20 (29) 2015-06-15 Ks 16. Handelspolicy för Västerviks kommun Dnr 2013/400-003 Som en del i arbetet med att utveckla handeln i Västervik fick samhällsbyggnadsenheten

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM Miljöstrategiskt program för Region Skåne 2011 2016 Ansvarsfördelning för delmål inom miljöstrategiskt program för Region Skåne Genomförande och ansvar Att de konkreta

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal

Forsåker. central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö. Socialdemokraterna i Mölndal Forsåker En ny central stadsdel omgiven av gammal stadsmiljö Socialdemokraterna i Mölndal Inledning Mölndals stad köpte 2009 området där det gamla pappersbruket Papyrus låg. Idag benämns området Forsåkersområdet.

Läs mer

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63

Storumans kommun. Strategisk plan för utveckling av turismen. Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Storumans kommun Strategisk plan för utveckling av turismen Fastställd av kommunfullmäktige 2010-06-22, 63 Förslaget till strategi är resultatet av ett arbete på uppdrag av kommunstyrelsen i samverkan

Läs mer

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog

Medborgardialog: målbilder för översiktsplan Sammanställning av medborgardialog Sammanställning av medborgardialog 2012-10-31 Jörgen Ölund Innehåll 1 Inledning 5 2 Frågorna 7 2.1.1 Bygg på höjden...7 2.1.2 Utpendlingen....7 2.1.3 Utveckling främst i tätorterna....8 2.1.4 Fler arbetsplatsområden....8

Läs mer

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000 Antagen av kommunfullmäktige i januari 2008. Bygger vidare på kommunfullmäktiges utvecklingsprogram från 1998. VISION FÖR KARLSTADS KOMMUN Karlstads kommun, 651 84 Karlstad LIVSKVALITET KARLSTAD 100 000

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige 2015 Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Vi brukar tala om att handelns bidrag till Sverige är 11 procent av alla sysselsatta, 11 procent

Läs mer

Preliminär SWOT för LLU Norra Bohuslän (utkast april 2014)

Preliminär SWOT för LLU Norra Bohuslän (utkast april 2014) Preliminär SWOT för LLU Norra Bohuslän (utkast april 2014) Styrkor (för området) Allmänt Kombination av kust, hav och inland gör området attraktivt för både boende och besökare. Området har av nyhetskanalen

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011.

Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Sammanfattning av projektet ICA mitt i byn i Nacka, en praktisk tillämpning av boken Handeln bygger staden, Market Förlag, 2011. Koncept/innehåll: Jerker Söderlind Plan/arkitektur: Gio Olla, Joakim Sturesson

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 2 inledning del 2 inledning 11 2. INLEDNING 2.1 Bakgrund Vind är en förnybar energikälla som inte bidrar till växthuseffekten. Däremot kan vindkraftverken påverka exempelvis landskapsbilden på ett negativt sätt, eftersom

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport

Stockholm Arlanda Airport Stockholm Arlanda Airport Kjell-Åke Westin, flygplatsdirektör Anette Näs, projektledare Swedavias roll och uppdrag Med affärsmässighet aktivt medverka till att utveckla transportsektorn och bidra till

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR

TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR UP AP PD RI ATE L 20 RAD 15 TILLVÄXTSTRATEGI UPPFÖLJNING I SIFFROR KARLSTADS KOMMUN Tillväxtstrategin beskriver hur Karlstads kommun ska arbeta för att Karlstad ska vara en attraktiv stad som växer. Den

Läs mer

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland

Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Näringslivsstrategi 2009-03-23. Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör Näringslivsstrategi 2009-03-23 Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör NÄRINGSLIVSSTRATEGI FÖR HELSINGBORGS STAD Utifrån denna strategi ska Helsingborgs stads näringslivsarbete bedrivas. Uppdraget

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Vindkraft i Ånge kommun

Vindkraft i Ånge kommun Vindkraft i Ånge kommun Tillägg till översiktsplan Plan antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27, 44 Vindkraft i Ånge kommun består av följande dokument Plan Bilaga 1: Planeringsförutsättningar och analys

Läs mer

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen

betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen betalningsvilja för kontor Värdering av stadskvaliteter i Stockholmsregionen Värdering av stadskvaliteter - betalningsvilja för kontor, stadsutveckling i den regionala utvecklingsplaneringen Visionen i

Läs mer

Forshaga - en attraktiv kommun

Forshaga - en attraktiv kommun Forshaga - en attraktiv kommun Strategi för tillväxt Fastställd av kommunfullmäktige 2013-08- 27, 82 Att öka attraktionskraften En kommun där medborgare och företag trivs och vill skapa sin framtid. En

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård

Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Antagandehandling Upphävande av detaljplan för golfbana vid Rossö gård Del av Nyland 14:1, Nordanåker 1:11 Figur 1. Ortofoto med det aktuella planområdet illustrerat. Antagandehandling Upphävande av detaljplan

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1

KUNGENS KURVA. Diagonalen 1 KUNGENS KURVA Diagonalen 1 Kungens Kurva Kungens Kurva är inte bara ett av Sveriges snabbast växande handelsområden, det är även den största handelsplatsen i hela Skandinavien. I området finns totalt 230

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB Kort om Enetjärn Natur Start 2001 Ekologkonsult > 20 medarbetare (biologer, jägm, miljövetare, disputerade)

Läs mer

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28

Framtidsplan. Översiktsplan för Krokoms kommun. Utlåtande över planförslag. utställt 2014-09-22 2014-11-23. kommentarer och ändringar 2015-01-28 Framtidsplan Översiktsplan för Krokoms kommun Utlåtande över planförslag utställt 2014-09-22 2014-11-23 kommentarer och ändringar 2015-01-28 Utlåtande över utställt förslag till Framtidsplan/Översiktsplan

Läs mer

MARKNADSPLAN 2010-2012

MARKNADSPLAN 2010-2012 MARKNADSPLAN 2010-2012 EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN Antagen av kommunfullmäktige 2009-11-02 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. EMMABODA KOMMUN... 1.1. EMMABODA I VÅRA HJÄRTAN...3 1.2. VERKSAMHETSIDÉ OCH VISION...3 2.

Läs mer

KalmarÖland En smartare landsbygd!

KalmarÖland En smartare landsbygd! KalmarÖland En smartare landsbygd! Utdrag ur strategins delar som är väsentliga för urval av projekt. Materialet är inte fullt språkgranskat och måste till vissa delar kortas. Kommentarer och förslag till

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Strategisk plan 2015-2018

Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan 2015-2018 1 Strategisk plan 2015-2018 Strategisk plan för mandatperioden 2015-2018 Fastställt av: Fullmäktige 2015-06-22 52 Produktion: Kommunledningskontoret Dnr: MK KS 2015/00217 Bilder:

Läs mer

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun

Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Ny översiktsplan för Gnosjö kommun Översiktsplan 2001 Omvärld Vi är inte själva, vi ingår i en helhet Detta är något vi måste dra fördel av Kommunens arbete Vision Budget Översiktsplan Policys Strategier

Läs mer

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil?

Anser ert parti att man ska följa översiktsplanen och inte bygga i de markområden som ligger i en grön kil? SAMMANSTÄLLNING ENKÄT OM GRÖNA FRÅGOR INFÖR VALET 2014 Nätverket Ny Grön Våg består av ett 30-tal natur-, miljö-, och friluftsorganisationer i sområdet. Bland dessa ingår Naturskyddsföreningen i s län,

Läs mer