Ett livskraftigt näringsliv

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett livskraftigt näringsliv"

Transkript

1 Ett livskraftigt näringsliv sid 21 (110)

2 sid 22 (110) Figur 1:6. Befintliga och planerade områden för verksamheter, innan avvägning mot andra markanvändningsintressen i ÖP del 1

3 Verksamheter NÄRINGSLIVET I MARK De dominerande näringarna i Mark finns inom vård- och omsorg, tillverkning, handel, utbild- ning och byggverksamhet, vilka tillsammans står för ca 70 % av arbetstillfällena i kommun- en. Mark präglas också av många småföretag och en hög andel egenföretagare, vilka utgör närmare 14 % av de förvärvsarbetande jäm- fört med 12,5 % för riket. (Statistiska central- byrån). Företagen i Mark präglas av en stark textilhis- torisk anknytning, och många är nischade inom teknisk textil, inredning och design. Här finns bl.a. flera stora och anrika möbelfabriker. Tex- til- och designföretagen i Mark är exempel på s.k. kluster, dvs. företag med liknande eller stödjande verksamheter som drar nytta av var- andra, och som kan locka fler att etablera sig. Även företag inom byggverksamhet och till- verkning har betydelse för näringsliv i Mark, t.ex. kemi-, elektronik- och förpackningsföre- tag, liksom skogs- och lantbruksföretag. Två tredjedelar av arbetstillfällena i Mark finns inom tjänstesektorn, framför allt inom vård och omsorg, handel, samt utbildning. När det gäller övriga typer av tjänstenäringar, t.ex. myndig- heter, konsulter, mediaföretag, banker, försäk- ringsbolag, mäklare etc., står de för ungefär var sjätte arbetstillfälle i Mark, jämfört med var tredje för riket i övrigt (Statistiska centralby- rån, 2013). För de boende i Mark, och för kommunens möj- ligheter att upprätthålla god service, har pend- lingen till jobb utanför kommunen stor betydel- se. Även för näringslivet i Mark kan satsningar på logistik- och verksamhetscentra i närområ- det, såsom Landvetter Airport City, skapa nya möjligheter. Se vidare del 1, kap 1 Läge för det goda livet, avsnitt Förutsättningar i närområdet. MARKPOLITIK OCH FÖRETAGSUTVECKLING Även om man, som i Mark, har stor nytta av närheten till större arbetsmarknadsregioner, är det viktigt att stimulera och stötta företags- etableringar och företagsutveckling i Mark, för att få en positiv utveckling av kommunen som helhet. Vill kommunen växa behöver också företagandet växa för att få ett helt samhälle. Ett strategiskt läge i regionen, en väl utbyggd och fungerande infrastruktur och möjlighet till kunnig och välutbildad arbetskraft är viktiga faktorer som påverkar var företag väljer att etablera sig. Det är också angeläget att kunna erbjuda ett varierat utbud av platser att lo- kalisera företag på. Tung industri behöver ofta platser där det är tillåtet att bullra och hantera farligt gods, verksamheter med handelsinslag platser där de syns och är nära kommunika- tioner, medan transportintensiva verksamheter behöver lokaliseras nära större vägar, industri- spår, osv. Befintliga verksamheter behöver också ha möjlighet att expandera. För att underlätta och bidra till verksamhetsut- vecklingen i Mark, kan kommunen agera som mellanhand, genom att köpa in ett varierat ut- bud av mark, planlägga den och bygga ut all- männa anläggningar innan det går erbjuda den till verksamhetsutövare. Detta är dock ofta en lång och osäker process som är väldigt fram- tung när det gäller kostnader. Att kommunen agerar som mellanhand, genom att förädla verksamhetsmark, är också ett sätt att kunna lokalisera verksamheter till lämpliga platser. Kommunen har styrmedel genom sitt planmonopol, men kan genom markägande mer direkt påverka utvecklingen. Det bygger då på att man är proaktiv och på ett mycket tidigt stadium köper in mark som kan användas för att utveckla markanvändningen, t.ex. genom markbyte eller försäljning för specifika ända- mål. NÄRINGSLIVSPROGRAM En fråga som lyfts av bl.a. företagarna i Mark, är vikten om att ha en tydlig profil och ett tydligt utvecklingsmål för kommunens näringsliv. Det är också viktigt att lyfta fram konkurrensför- delarna som finns i det regionala läget och att kunna erbjuda bra kommunikationer, tillgång till attraktiva bostäder och en väl fungerande social infrastruktur. För att kunna tillgodose näringslivets behov i den fysiska planeringen är det viktigt att ett näringslivsprogram tas fram, där de mest stra- tegiska frågorna för verksamhetsutveckling formuleras. Ett sådant kan med fördel tas fram tillsammans med andra kommuner, t.ex. i BoHäM. sid 23 (110)

4 VERKSAMHETSOMRÅDEN I den blandade bebyggelsen samverkar verk- samheter med bostäder och service, vilket ofta är förutsättningen för själva verksamheten, t.ex. för butiker. Andra verksamheter är mer störande (buller, rök, lukt, trafik mm) och behöver ligga avskilt från annan bebyggelse. I ÖP redovisas dels de renodlade verksamhets- områden som redan finns idag, dels utrednings- områden för verksamheter, där verksamheter som kan vara störande för omgivningen kan lokaliseras i framtiden (se fig. 1:6). Utredningsområden för verksamheter är dels sådana som pekats ut för i de fördjupningar av ÖP (FÖP, se del 1, kap 4 Fortsatt arbete), dels sådana som föreslås i denna ÖP: Söder om Fritsla, norr om Furesjön I Öxabäck, norr om Torestorpsvägen. Dessutom har fyra LIS- områden pekats ut, se nedan. I de kommande revideringarna av FÖP:arna är det angeläget att se över lokalisering och ut- bredning av utredningsområden, och att vid be- hov komplettera dessa. Strukturbilden är ut- gångspunkten för detta arbete. Huvudinrikt- ningen vid lokalisering och ianspråktagande av utredningsområden för verksamheter bör vara: Att ta fram verksamhetsområden i strate- giska lägen i stråkens knutpunkt, noder och länkade orter, så att framför allt arbets- kraftsintensiva verksamheter har tillgång till kollektivtrafik, gång- och cykelvägar. Att mindre störande verksamheter, t.ex. tjänsteföretag, hantverk och service, kan med fördel planeras in i blandade bebyg- gelseområden för att hålla bebyggelsen lev- ande även under dagarna. Verksamheter som inte i sig är störande, men som tål stör- ningar från trafik, kan lokaliseras vid trafik- leder i den blandade bebyggelse, som buffert för bakomliggande bostäder Att även verksamhetsområden i möjligaste mån behöver förtätas, för att underlätta för gång, cykel och kollektivtrafik till arbets- platser, och för att minska utbredningen på värdefull jordbruksmark. Ytsnåla lösningar ska alltid eftersträvas där det är möjligt. VERKSAMHETER SOM ANVÄNDER MARK, VATTEN OCH LUFT SOM RESURS Det finns också verksamheter utanför orterna som har stor betydelse för en levande lands- bygd. De verksamheter som använder marken, vattnet eller luften som en resurs, påverkar mark- och vattenanvändningen mer påtagligt än andra, t.ex. extensiva näringar som jordbruk, skogsbruk och vindkraft, eller näringar som in- tensivt använder en resurs på ett särskilt ställe, t.ex. materialtäkter och vattentäkter. Jordbruk, skogsbruk, fiske redovisas längre fram i detta avsnitt, medan övrigas markanspråk redovisas i avsnitt Energi och miljö för framtiden. LIS FÖR VERKSAMHETER Möjligheten att peka ut områden för lands- bygdsutveckling i strandnära lägen, s.k. LIS- om- råden, infördes i PBL Syftet är ge möjlig- het att pröva bebyggelse i strandnära lägen som långsiktigt kan stödja service och syssel- sättning på landsbygden, se vidare föregående avsnitt Attraktiva livsmiljöer. Sammanlagt har 9 områden (LIS 03-11) pekats ut som lämpliga för landsbygdsutveckling i strandnära läge. Inom dessa ryms sammanlagt 23 delområden, varav 4 för verksamheter, se fig. 2:6, och övriga 19 för blandad bebyggelse, se fig. 1:3. Nedan redovisas de områden som främst är lämpliga för verksamheter. Utvidgning eller ändring av verksamheterna inom områdena bör föregås av detaljplan. Den fria passagen mellan bebyggelse och strand ska alltid säker- ställas. Vidare bör en enklare form av naturvär- desinventering alltid göras i samband med planläggning, förhandsbesked och bygglov. För mer detaljerade beskrivningar, se LIS- utred- ningen (Marks kommun 2013). LIS 03 Hanatorp- Krok- Haby (Hanatorps cam- ping). Området är lämpligt för utvidgning och komplettering av verksamheten. Den fria pas- sagen säkerställs genom att ett större sam- manhängande område med allmän platsmark planeras utefter stranden. LIS 04 Fritsla (Kleven; Nitarevägen). LIS 07 Sätila- Flohult (Lygnevi). sid 24 (110)

5 Handel Lokalisering av handel är en viktig strategisk fråga för samhällsplaneringen. Den har betydel- se för såväl markutnyttjande och bebyggelse- struktur som för mängden transportarbete. Handeln spelar vidare en viktig roll i målsätt- ningen att skapa blandade och tillgängliga tät- orter, där bilanvändning inte ska vara ett måste för att klara sig. Handelns utveckling har också en stor betydel- se för utvecklingen av Mark som kommun att bo, besöka och verka i. Den genererar många arbetstillfällen och har en stark koppling till textilverksamheterna och till besöksnäringen. UTVECKLINGEN AV DETALJHANDELN Svenska hushåll spenderar så mycket som en tredjedel av sin disponibla inkomst på detalj- handel, vilket är mer än vad som läggs på t.ex. boende. Ungefär hälften läggs på dagligvaror, framför allt livsmedel, och hälften på sällan- köpsvaror, se fig. 1:8. Till sällanköpsvaruhandel räknas dels volymhandel, t.ex. kylskåp och byggvaror, dels shopping av t.ex. kläder. Utvecklingen inom detaljhandeln har under de senaste decennierna gått mot en allt större koncentration, både geografiskt och ekono- miskt. En sjättedel av landets kommuner står idag för hela 75 procent av detaljhandelns to- tala tillväxt (HUI 2010). Flera av Marks grann- kommuner tillhör dessa kommuner, se figur 1:10. Handeln i Mark har med andra ord stor kon- kurrens från omgivande kommuner, både vad gäller dagligvaror och sällanköpsvaror. Trots det har Mark ett relativt högt försäljningsindex på 76, vilket anger att utflödet av handel är ca en fjärdedel gentemot övriga riket (index 100), se fig. 1:9. Jämförbara kommuner som Bolle- bygd, Härryda och Svenljunga har index på mellan 44 och 58. SÄLLANKÖPSVAROR Det är framför allt inom kategorin inom hem- utrustning som Mark omsätter mer än riket, vilket är ett utslag av textilturismen, dvs. besö- kare som handlar textilier och heminredning. Här finns en stor tillväxtpotential, dels för att sällanköpsvaruhandeln generellt har en hög tillväxttakt, dels för att tillväxten sker framför allt i storstadsregionerna, där de mindre kom- munerna har en chans att utveckla sin handel genom att nischa sig. Utvecklingen går mot färre antal butiker och färre anställda inom sällanköpsvaruhandeln, men starka klusterbildningar och en utvecklad e- handel riktad mot den globala marknaden skapar nya möjligheter för handeln med hög- kvalitativ textil och design i Mark. Figur 1:9: Handeln i Mark Jämförelseindex för Sverige = 100. Källa: Handeln i Sverige, HUI Figur 1:8. Den totala konsumtionen i Sverige i fasta priser, samt tillväxttakt och andel i procent. Källa HUI, Figur 1:10. Tillväxtens koncentration inom detaljhandeln Källa HUI, sid 25 (110)

6 sid 26 (110) KAPITEL 1 - Samrådshandling översiktsplan Figur 1:7. Livsmedelsbutiker i Mark.

7 DAGLIGVAROR Mindre livsmedelsbutiker i Sverige är idag ut- satta för allt hårdare konkurrens från stora bu- tiker i de större tätorterna. På mindre orter kan detta förstärkas av en låg eller negativ befolk- ningsutveckling. För en medelstor närbutik i en livsmedelskedja, krävs idag underlag på cirka 3000 fastboende eller cirka fritidsboen- de (Niras, 2012). Räknar man bort Kinna finns det i övriga kommunen sju dagligvarubutiker (se figur 1:7) på cirka fastboende (år 2010), vilket mot den bakgrunden får ses som relativt bra, särskilt med tanke på att en del livsmedel troligtvis inhandlas på annat håll. En växande befolkning, som väljer att göra sina inköp lokalt, är en grundförutsättning för att behålla livsmedelsbutikerna i de mindre orter- na. Därför är en planering som förstärker byg- gande och befolkningsunderlag i strategiska lägen på landsbygden det viktigaste stödet för den lokala dagligvaruhandeln. Genom att verka för kraftigt förstärkta kommunikationer i strå- ken och lokalisera ny bebyggelse till utveck- lingsnoder och länkade stråk längs dessa stråk, ökar möjligheterna att behålla och utveckla ser- vicen. LOKALISERING AV HANDEL För att stärka underlagen för dagligvaruhan- deln på landsbygden är det viktigt att plane- ringen stödjer ett ökat befolkningsunderlag i strategiska lägen. Vid framtida ny etablering av dagligvaruhandel är det viktigt att lokalisera den till områden där den är nåbar av så många som möjligt med gång, cykel eller kollektiv- trafik. Även om intresset för nyetablering av livsmedelshandel baseras på beräkningar av köpkraft i ett större område och en god biltill- gänglighet är viktig, kan en lokalisering i ett strategiskt läge samtidigt stödja en förbättrad tillgänglighet för icke bilburna grupper. När det gäller sällanköpsvaruhandeln är det på samma sätt viktigt att etableringarna sker i lägen som stödjer en hållbar samhällsutveck- ling. Externetablering av handel har för många kommuner skapat problem för handeln i cent- rumkärnorna, men behöver inte alltid vara av ondo. Volymhandel av t.ex. bygg- och vitvaror är exempelvis lämpligare att lokalisera till halvexterna och externa lägen, eftersom dessa ofta är utrymmeskrävande och ändå kräver bil för att transportera varorna. Shopping däremot, vilket också räknas till säl- lanköpsvaruhandel, spelar ofta en viktig roll för ett levande centrum. En mer extern etablering kan dock i vissa fall komplettera centrumhan- deln om satsningen är genomtänkt. En halv- extern handelsetablering som lanserar Marks textilhandel för besökare kan t.ex. stödja shop- pingen i centrum om man kopplar samman denna på ett bra sätt. Om det istället är de stora klädkedjorna som etablerar sig i externa lägen, är det troligt att konkurrensen för shoppingen i centrum blir för stor. Många större butiker, inom t.ex. elektronik, säljer idag både volymhandelsvaror som kyl- skåp, och shoppingvaror som mobiltelefoner. Lokaliseringen av sådana verksamheter blir då mer komplex, och bör helst kombinera tillgäng- lighet för fotgängare, cyklister och kollektiv- trafikresenärer, med biltillgänglighet. Som underlag för lokaliseringsprövning och fortsatt planering bör en handelsutredning och handelspolicy tas fram i samarbete med kom- munens näringslivsbolag, Minab, och i sam- verkan med grannkommunerna. Ett första steg i detta arbete har redan påbörjats av Minab i samarbete med centrumhandeln. sid 27 (110)

8 Figur 1:11. Jordbruk, skogsbruk och fiske i M ark sid 28 (110) KAPITEL 1 - Samrådshandling översiktsplan

9 Areella näringar Jordbruk, skogsbruk och fiske har stort värde för kommunen, både som näringar och som re- kreativa miljöer för boende och besökare i kommunen. I vardagslivskartläggningen fram- fördes att just jordbruk, skogsbruk och fiske är något som bör utvecklas. Areella näringar är ett samlingsbegrepp för nä- ringar som använder biologiska och naturgeo- grafiska resurser på land och i vatten. Hit räk- nas också t.ex. vindbruk och täktverksamhet, se Kap 1 Energi och miljö, avsnitten Vindkraft och Materialförsörjning. JORDBRUK Jordbruksmarken har betydelse för en trygg livsmedelsförsörjning, och behovet av mark som kan producera biologisk råvara kommer sannolikt att öka. Storskaligt jordbruk bedrivs i Storåns, Surtans, Häggåns och Viskans dalgång- ar. I skogslandskapet finns oftast mindre jord- bruk. En förhållandevis stor del av det små- skaliga jordbruket finns kvar i kommunen, även om det stadigt minskar. I Mark är fler sys- selsatta inom jord- och skogsbruk (4 %) jäm- fört med ett genomsnitt för riket (2 %, SCB). Kinna och flera av kommunens övriga tätorter är omgivna av jordbruksmark. Viss jordbruks- mark kommer även fortsättningsvis att behö- ver tas i anspråk för tätortsutveckling, men in- riktningen bör i den fortsatta planeringen vara fortsatt restriktiv. Bebyggelseutveckling bör i första hand ske genom komplettering och för- tätning av befintlig bebyggelse, och i andra hand genom tillägg i direkt anslutning till befintlig bebyggelse, för att inte i onödan minska och/eller splittra jordbruksmarken. Djurhållning kan innebära konflikter med om- givande bostadsbebyggelse. Möjligheter till etablering av nya bostäder i närheten av befint- lig djurhållning prövas i varje enskilt fall med avseende på avstånd, storlek på djurenhet, vindförhållanden med mera. Se även kap 2 Miljörisker, avsnitt Djurhållning För all jordbruksmark i Mark görs bedömning- en att stor försiktighet bör råda vid ianspråks- tagande av jordbruksmark. Den bör endast hårdgöras eller bebyggas om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och om dessa inte kan tillgodoses på annat sätt. SKOGSBRUK Skogsbruket är den största areella näringen i Sverige, och är också en viktig inkomstkälla för många av kommunens invånare, antingen som huvudsysselsättning eller som bisyssla. Skogen i Mark består i huvudsak av barrskog, med stora inslag av lövträd i sluttningarna mot dal- gångarna och kring sjöarna. Skogsbruket be- drivs ofta i små enheter. Skogsbrukets verksamheter regleras främst av skogsvårdslagen och miljöbalken. Skogen är en nationell tillgång som skall skötas så att den ut- hålligt ger en god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Ett verktyg i planeringen av skogsskötsel är upprättandet av skogsbruksplaner. För skogsmark som har be- tydelse för skogsnäringen gäller (MB 3:4) att den så långt som möjligt skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra ett rationellt skogs- bruk. Biotopskyddsområden kan enligt MB 7 inrättas för mindre områden som håller mycket höga naturvärden, till exempel nyckelbiotoper. Ge- nerell hänsyn ska vid skogsskötsel också tas till andra natur-, kulturmiljövärden, friluftsliv och andra allmänna intressen. FISKE Fisket brukar delas upp i yrkesfiske och fritids- fiske. I Mark bedrivs i dagsläget endast fritids- fiske. Fritidsfiske är en av de vanligaste och mest uppskattade friluftsaktiviteterna, och har därmed också stor betydelse för besöksnä- ringen. I Mark finns 20 fiskevårdsområden, se fig. 1:11. Många sjöar har mycket höga naturvärden. T.ex. finns både lax, havsöring och flodpärl- mussla i Surtan. Kommunen bedriver en omfat- tande kalkning av sjöar och vattendrag för att motverka försurningen, se kap 2, Miljörisker, avsnitt Vattenföroreningar. Fig 1:12. Nyfångad öring. Källa Naturvårdsprogram (Marks kommun 2010c. sid 29 (110)

10 sid 30 (110) Figur 1:13. Besöksnäringens KAPITEL 1 - Samrådshandling översiktsplan i ntressen i M ark

11 Besöksnäring TURISMENS BETYDELSE Turismen har en viktig och ofta undervärderad roll för att skapa sysselsättning, locka boende och vitalisera det lokala näringslivet. Turistnä- ringens exportvärde uppgick till nästan 91 mil- jarder år 2008 och var därmed större än värdet av exempelvis Sveriges järn- och stålexport eller den svenska personbilsexporten (Väst- svenska turistrådet m.fl. 2008). Mest pengar konsumerades inom varuhandel, därefter inom boende och restaurang, och inom transportsektorn. Konsumtionen av kultur, rek- reation och sport är den minsta sektorn, men samtidigt en av de sektorer som växer snab- bast. Det är också denna sektor som i huvudsak bidrar med den attraktionskraft som driver resandet och därmed övriga sektorer framåt. Turism är människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga om- givning, medan begreppet besöksnäring be skriver alla branscher som får del av de pengar som turisterna spenderar. Det är med andra ord inte bara hotell, campingplatser och aktivi- tetsföretag som ingår i besöksnäringen, utan även delar av handeln, t.ex. livsmedelsaffärer, bensinstationer, taxi- och bussbolag. Turismen stärker kommunens och regionens identitet och bidrar till att marknadsföra byg- den, bl.a. framtida kommuninvånare. Vidare är besöksnäringen en personalintensiv bransch som till skillnad från många andra näringar inte kan utlokaliseras vilket gör den extra betydel- sefull som sysselsättningsskapare. Den är också en bra inkörsport på arbetsmarknaden, för bl.a. unga. Antalet sysselsatta inom besöksnäringen i Sverige har under talet ökat betydligt snabbare än den totala sysselsättningen. MÅL FÖR BESÖKSNÄRINGEN I SJUHÄRAD Ett besöksområde omfattar ofta flera kommun- er eller en hel region. Marks kommun samarbe- tar med övriga kommuner i Sjuhärads kom- munalförbund i ett treårigt projekt kring be- söksnäringen i Boråsregionen. Utgångspunkten för samarbetet att man ser Boråsregionen som i första hand en samlad destination, Sjuhärads kommunalförbund, En handlingsplan ska arbetas fram, med ambitionen att följa de nationellt uppsatta målen och minst dubblera omsättningen fram till Målet är att besöksnäringen i Borås- regionen ska omsätta 1,5 miljarder kronor och sysselsätta ca 900 år För att uppnå målet krävs en årlig tillväxt på ca åtta procent. Vi- dare att för att lyckas krävs också att Borås- regionen attraherar fler nöjda besökare, som stannar längre och konsumerar mer samt er- bjuds kvalitativa upplevelser. Regionen ska le- verera ett värdskap i världsklass. VAD LOCKAR TURISTER TILL MARK? För att skapa turistekonomisk tillväxt, måste en destination ha starka reseanledningar. Ju mer unikt, desto längre är man beredd att resa. Ofta Figur 2:14 Mark har stora värden i form av vacker och varierande natur, en småskalig och levande landsbygd, och ett spän- nande kulturarv. Till vänster Rydals museum, och till höger paddling med utgångspunkt från Seglora familjecamping bara 4 km därifrån. sid 31 (110)

12 är det som lockar en kombination av attrak- tioner och upplevelser som tillsammans skapar ett intresse och en anledning till att resa. Mark har stora värden i form av vacker och va- rierande natur, en småskalig och levande lands- bygd, och ett spännande kulturarv knutet till den fortfarande levande textilindustrin. Som en del av denna tradition finns Tygriket, som er- bjuder shopping inom högklassig textil och design, se fig. 1:15. Stommen i Marks besöksnäring utgörs dels av sammanhängande besöksområden som t.ex. kulturmiljön i Rydal eller textilshoppingen i Kinna, dels av enskilda besöksmål, t.ex. Hylte- näs kulle, Ramhultafallet eller Isa af Lygnern. Men det är som en helhet, med sammanbin- dande stråk, vandringsleder, cykelvägar och paddlingsstråk, bad- och rastplatser, gårdsbuti- ker, vildmarksaktiviteter och konstevenemang, som Mark har sin största dragningskraft för be- sökare. Se fig. 1:13. Naturen, friluftslivet och kulturarvet kan på så sätt fungera som de främsta dragarna för att ut- veckla besöksnäringen i Mark. Natur- och kul- turturismen har en attraktiv målgrupp, som är mindre säsongsbunden, är mer rörlig och spen- derar mer än andra turister. Med rätt investe- ringar blir natur- och kulturturismen livskraftig året runt. Eftersom besöksanledningarna finns i själva miljön och upplevelserna som kan er- bjudas, kan natur- och kulturturismen bidra inte bara till en hållbar ekonomisk utveckling, utan också till en miljömässig och social håll- barhet, genom att både miljöns och människans välbefinnande står i fokus. BESÖKSNÄRINGEN I PLANERINGEN Besöksnäringen är generellt beroende av väl- fungerande infrastruktur, anläggningar av god kvalitet med attraktiv lokalisering, intressanta besöksmål, tilltalande landskap, hög tillgänglig- het m.m. Besöksnäringens förutsättningar och behov behöver dock ytterligare preciseras i den översiktliga planeringen för att kunna tillgodo- ses i avvägningen mot övriga intressen. I fig. 1:13, ovan, har sammanhängande områ- den, värdekärnor, enskilda objekt och samman- bindande stråk översiktligt identifierats. Den fortsatta planeringen behöver: formulera hur dessa kan förstärkas och ut- vecklas studera vilka andra intressen som kan för- stärka respektive motverka turismintresset göra avvägningar av besöksnäringens an- språk mot övriga intressen föreslå rekommendationer för mark- och vattenanvändningen som stödjer en hållbar turismutveckling En sådan tematisk studie av besöksnäringens förutsättningar och behov görs företrädesvis i form av ett tematiskt tillägg till översiktsplanen och/eller en turismstrategi. Det är vidare lämp- ligt att arbetet genomförs gemensamt av kom- munerna i Sjuhärad eftersom besöksnäringen i regionen marknadsförs som en gemensam des- tination med gemensamma mål. På så sätt sätts kan den samlade destinationens behov precise- ras och avvägas mot andra markanvändnings- behov. Figur 1:15 Tygriket är ett attraktivt besöksmål i Mark sid 32 (110)

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25

Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 Handelspolicy för Falkenbergs kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-06-25 HANDELSPOLICY FALKENBERGS KOMMUN 1 1. ÖVERGRIPANDE MÅL & UTGÅNGSPUNKTER Handelns lokalisering har betydelse för såväl markåtgång

Läs mer

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning. 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning 2 december 2014 Söderköping Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Konsult- och forskningsverksamhet Handel, besöksnäring och samhällsekonomi Dotterbolag till Svensk Handel Om

Läs mer

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson

Handelsutredning Nybro kommun. 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Handelsutredning Nybro kommun 2015-02-02 Anna Mocsáry Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte och mål

Läs mer

Handelspolicy för Eslövs kommun

Handelspolicy för Eslövs kommun Handelspolicy för Eslövs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2009-09-28 Innehållsförteckning Handelspolicy för Eslövs kommun 3 Inriktningsmål Policy för handel Syfte 5 Bakgrund 5 Kommunens utveckling Handelns

Läs mer

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet

Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet KS 2010-313 212 KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2011-09-06 REV. 2011-10-03 ENLIGT KF BESLUT 119/2011 Inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2011-09-22 Marks kommun Postadress:

Läs mer

F Ö R S L A G 11 V I S I O N O C H Ö V E R G R I P A N D E S T R A T E G I E R Järna 2025 - En kreativ småstad i en ekologisk landsbygd År 2025 är Järna en ort med karaktär av småstad där närheten till

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef

Datum 2014-06-25. Handelspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige/2014. Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik. Dokumentansvarig: Näringslivschef Datum Handelspolicy Antagen av Kommunfullmäktige/2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-06-16, 112 Dokumentägare: Chef Tillväxtavdelning/klf Dokumentnamn: Handelspolicy Örnsköldsvik Dokumentansvarig:

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Regional, översiktlig och strategisk planering

Regional, översiktlig och strategisk planering Regional, översiktlig och strategisk planering Fokus på social och ekologisk hållbarhet. Frågeställningen syftar till att på en övergripande strategisk nivå besvara frågor som berör markanvändningen och

Läs mer

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050

Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 Västerås Översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 En sammanfattning Västerås översiktsplan 2026 med utblick mot 2050 lägger grunden för den fortsatta planeringen. Den har tagits fram i samarbete mellan

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 2013-04-11 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar för det lokala näringslivet?

Läs mer

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier: 5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,

Läs mer

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;

Läs mer

Fördjupad översiktsplan 6.1 Näringsliv

Fördjupad översiktsplan 6.1 Näringsliv Fördjupad översiktsplan 6.1 Näringsliv Areella näringar Enligt de grundläggande bestämmelserna för hushållning med mark- och vattenområden i 3 kap. miljöbalken är både jord- och skogsbruksnäringen av nationell

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner

Vi har en plan! Samråd 9 mars 6 maj 2010. Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Vi har en plan! Förslag till gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Samråd 9 mars 6 maj 2010 Smakprov Hela översiktsplanen med tillhörande dokument finns på Karlskoga och Degerfors

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Remissvar - Översiktplan för Marks kommun. KS

Remissvar - Översiktplan för Marks kommun. KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2016-09-27 287 Remissvar - Översiktplan för Marks kommun. KS 2016-316 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Handelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-07-02, 183

Handelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-07-02, 183 Handelspolicy för Västerviks kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-07-02, 183 Syfte Handeln har med tiden kommit att bli en allt viktigare näring. Handeln har nu inte bara rollen att tillgodose kommuninvånarnas

Läs mer

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11. Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2012-06-11 Näringslivspolicy för Vallentuna kommun Näringslivspolicy Innehåll Näringslivspolicy... 1 1. Inledning... 1 2. Syfte... 1 3. Övergripande planer

Läs mer

Vårt framtida Gnosjö

Vårt framtida Gnosjö Vårt framtida Gnosjö Översiktsplan 2001 Tidsplan Samråd 19 mars-31 maj 2014 Granskning Preliminärt september-oktober 2014 Antagande i kommunfullmäktige januari-februari 2015 Dialogen hösten 2012 339 förslag

Läs mer

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder

4. Näringsliv. Kommunens viljeinriktning för näringslivet förslag på åtgärder 4. Näringsliv MÅL det här vill kommunen uppnå Industri, handel och serviceföretag: Välbelägna och attraktiva områden för företag ska kunna erbjudas. Det ska finnas goda förutsättningar för både nyetableringar

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010

Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner. Utställning. 14 juli 20 september 2010 Gemensam översiktsplan för Karlskoga och Degerfors kommuner Utställning 14 juli 20 september 2010 Vi har en plan! I Karlskoga och Degerfors kommuner arbetar vi tillsammans för att skapa en livskraftig

Läs mer

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson

Handelsutredning Söderköpings kommun. 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Handelsutredning Söderköpings kommun 2015-01-21 Henrik Vestin Rickard Johansson Om HUI Research Handel Turism Samhällsekonomi Konsult Forskning Fristående dotterbolag till 2 Agenda 1. Bakgrund 2. Syfte

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier:

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier: Nuvarande handelsstrategi antogs av kommunfullmäktige 2010 och är starkt kopplad till stadsmiljöprogrammet som fullmäktige antog 2009. Tillsammans med den fördjupade översiktsplanen för Nybro stad (2013),

Läs mer

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum

AB Handelns Utredningsinstitut September 2010. Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum AB Handelns Utredningsinstitut September 2010 Konsumentundersökning -Cyklisternas betydelse för handeln i Växjö centrum Förord AB Handelns Utredningsinstitut, HUI, har på uppdrag av Växjö kommun Tekniska

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping

BEHOVSBEDÖMNING SAMRÅDSHANDLING. fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. tillhörande detaljplan för. inom Arkösund i Norrköping SPN 263/2008 BEHOVSBEDÖMNING tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping Stadsbyggnadskontoret, fysisk planering den 27 mars 2009 SAMRÅDSHANDLING

Läs mer

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän

En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar. Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän En önskad långsiktig utveckling i norra Bohuslän Reflektioner och frågeställningar Diskussionsunderlag på väg mot en strukturbild för norra Bohuslän Innehållsförteckning INLEDNING...2 1. BOSTAD OCH BYGGANDE

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Till Tord Lundborg Bygg- och miljökontoret För kännedom Kommunstyrelsen

Till Tord Lundborg Bygg- och miljökontoret För kännedom Kommunstyrelsen Socialdemokraterna i Mark 2012-10-30 Till Tord Lundborg Bygg- och miljökontoret För kännedom Kommunstyrelsen Synpunkter på utveckling av kommunens struktur i ett långsiktigt perspektiv, 15-20 år Socialdemokraterna

Läs mer

Kommunens planering och möjligheten att påverka

Kommunens planering och möjligheten att påverka Den 4 november 2013 Kommunens planering och möjligheten att påverka Genom sin planering bestämmer kommunen hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och

Läs mer

Analys av utvecklingen i Skövde

Analys av utvecklingen i Skövde 1 Handeln 2009 Analys av utvecklingen i Skövde 2 Analys av handelns utveckling i Skövde 2009 Skövde toppar nationella handelssiffror - överträffar högt ställda förväntningar Skövdes totala handelsindex

Läs mer

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07

LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 LIS-områden Utpekande av områden för landsbygdsutveckling i strandnära lägen Karlstad CCC 2011-11-07 Magnus Ahlstrand Länsstyrelsen Värmland Nya strandskyddslagen Den nya lagen trädde ikraft 1 juli 2009

Läs mer

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017. Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Näringslivsstrategi i Nyköping 2014-2017 Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun Antagen av kommunstyrelsen 24 mars 2014 2/5 Innehållsförteckning Målbild 2017... 3 Kvantitativa övergripande

Läs mer

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar

Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar 30 Del 2.4 Översiktliga konsekvensbeskrivningar Nedan beskrivs översiktligt översiktsplanens konsekvenser vad gäller miljökonsekvenser, konsekvenser ur hälso-, säkerhet- och riskaspekter, sociala konsekvenser

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS)

Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS) Tematiskt tillägg till kommunens översiktsplan Förslag till utställningshandling, augusti 2013 (ver 2013-08-05 12:26) Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Läs mer

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum

Lerums Handelsstrategi. för levande centrum råbo loda rum Lerums Handelsstrategi för levande centrum Levande centrum i Floda, Gråbo och Lerum! Sedan flera år arbetar kommunen för att utveckla och stärka Lerums, Gråbo och Floda centrum så att de

Läs mer

Översiktsplan för Vingåkers kommun

Översiktsplan för Vingåkers kommun INLEDNING 3 UTGÅNGSPUNKTER 3 ÖVERSIKTSPLANENS UPPBYGGNAD 4 ÖVERSIKTSPLANEN GER SPELREGLER 4 ANDRA BESLUT SOM BERÖR ÖVERSIKTLIG PLANERING 4 ARBETET MED ÖVERSIKTSPLANEN 4 SAMRÅD OCH UTSTÄLLNING 5 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Näringslivspolitiskt program

Näringslivspolitiskt program Sida 1/5 Näringslivspolitiskt program 2016 2018 Sammanfattning Näringslivsprogrammet för Kungsbacka kommun ska fastställa en långsiktig strategi för kommunens insatser för att främja utveckling och tillväxt

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD

CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD CITYKLIMATET 2014-09-04 FASTIGHETSÄGARNA SYD SYFTE Att ekonomiskt beskriva hur detaljhandel och annan servicenäring utvecklas i våra stadskärnor. SVAR PÅ: Stadskärnornas ekonomiska utveckling jämförd med

Läs mer

Stora Höga med Spekeröd

Stora Höga med Spekeröd Stora Höga med Spekeröd Bakgrund Stora Höga är ett samhälle som byggts ut kraftigt under senare tid. Läget nära järnväg och motorväg med goda kommunikationer åt både norr och söder samt närheten till bad,

Läs mer

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås 2025. Vision och strategi » Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås 2025 Vision och strategi Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2012-XX-XX För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan

Läs mer

Landsbygdsutveckling i ÖP

Landsbygdsutveckling i ÖP Översiktsplan Sundsvall 2021 Landsbygdsutveckling i ÖP 1. Riktlinjer på olika nivåer 2. Tankar med planeringen 3. Utpekade områden 4. Nästa steg Ulrika Edlund, 2015-09-04 Mål och prioriteringar Attraktiva

Läs mer

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland

VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland VÄSTMANLAND Vi är alla vinnare när det går bra för Västmanland Länsplan för Västmanland ska säkra en långsiktigt hållbar tillväxt för hela länet - satsningar utifrån gemensamma mål och prioriteringar ger

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry

Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014. HUI Research. Oktober 2015. Rickard Johansson Anna Mocsáry Purple Flag Eskilstuna Innerstad 2014 HUI Research Oktober 2015 Rickard Johansson Anna Mocsáry FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys av handelns

Läs mer

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING

BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING BEFOLKNING OCH SYSSELSÄTTNING Befolkningsutveckling Befolkningen i Båstads kommun var drygt 11000 personer under 1940-talet och fram till början av 50-talet. Kommunen var en typisk landsorts- och jordbrukskommun

Läs mer

Inriktningsdokument. Inriktning av landsbygdspolitiken 2014-08-25 KS 2014/0578. Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014.

Inriktningsdokument. Inriktning av landsbygdspolitiken 2014-08-25 KS 2014/0578. Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014. Inriktningsdokument 2014-08-25 Inriktning av landsbygdspolitiken KS 2014/0578 Beslutad av kommunfullmäktige den 25 augusti 2014. Efter beslut i kommunfullmäktige har dokumentet delats upp i två delar:

Läs mer

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen i siffror 2 Livsmedelskedjan- från jord till bord Branschglidning:

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun

Norrtälje ut? Hur ser framtidens 2O4O N R R T Ä L J E kommun N 2O4O RRTÄLJE kommun Hur ser framtidens Norrtälje ut? N 2O4O RRTÄLJE kommun Att vara en del av en växande region skapar många möjligheter Norrtälje kommun ska ta fram en översiktsplan med sikte på år

Läs mer

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013

DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 DETALJHANDELN I ESKILSTUNA 2013 HUI Research Sep-Okt 2014 Anna Mocsáry Henrik Vestin 2010 David Naylor FÖRORD HUI Research har på uppdrag av Eskilstuna Innerstad AB genomfört en kartläggning och analys

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING

BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BEHOVSBEDÖMNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg Översiktsplan ÖP2001 HYLTE KOMMUN SAMRÅD 2011-03-21-2011-05-23 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Dnr OP 2009/0153

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1:

Vindkraftsutredning. Planeringsunderlag till översiktsplan för Marks kommun. Buffertzoner 1: HÄRRYDA BOLLEBYGDS MÖLNDALS BORÅS SVENLJUNGA KUNGSBACKA VARBERGS Buffertzoner Buffertzon för samhällsutveckling 1000 m Buffertzon infrastruktur 200 m Buffertzon bostäder och kyrkor 500 m FALKENBERGS Vindkraftsutredning

Läs mer

Hammarshus. Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29

Hammarshus. Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29 Hammarshus Konsekvensbedömning 2012-04-10. Precisering ang. Ikano i Älmhult 2012 08-29 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTANDE BEDÖMNING... 5 1.1. Hammarshus köpcentrum... 5 1.2. Påverkan - dagligvaruhandel... 5 1.2.1.

Läs mer

NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN

NÄRHETENS, SMÅSKALIGHETENS OCH VALFRIHETENS KOMMUN MULLSJÖ KOMMUN 24 NÄRINGSLIV Brannan AB (f d Rexor) är ett av industriföretagen som blomstrar i Mullsjö. HUR SER DET UT? Av kommunens drygt 7200 invånare 1998 var ca 3150 yrkesverksamma. Av dessa arbetade

Läs mer

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI)

Konsekvensanalys. Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Konsekvensanalys Konsekvenser av utökad dagligvaruhandel i stadsdel Norr och Lillänge AB HANDELNS UTREDNINGSINSTITUT (HUI) Förord AB Handelns utredningsinstitut (HUI) har på uppdrag av Östersunds kommun,

Läs mer

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN SAMMANFATTNING Strömsunds Kommun skall präglas av framtidstro och goda förutsättningar för ett rikt och mångfacetterat näringsliv. NÄRINGSLIVSSTRATEGI Strömsunds kommun 2016 STRÖMSUNDS KOMMUN Innehåll

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet Långsiktighet och målmedvetenhet Boråspusslet Nyckeltal 106 000 INVÅNARE 12 000 FÖRETAG 1/3 INTERNATIONELL MARKNAD 54 % AV ALL TEXTIL PASSERAR BORÅS >750 000 m² YTOR FÖR LOGISTIK CENTRUM FÖR E-HANDEL 1

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Detaljhandeln i Västerås år 2014 [Skriv text], Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Anna Welin, 021-39 13 52 StatistikInfo

Läs mer

Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi Strömstads kommun Strömstads kommun Näringslivsstrategi Strömstads kommun 2017-2020 Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Strategi Kommunfullmäktige Kommunledningsförvaltningen Antagen 2017-03-23 Ansvar Kommunstyrelsen

Läs mer

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun

Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad. Frukostmöte 23/ Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Förslag till utveckling 2030 Nynäshamns stad Frukostmöte 23/9-2014 Heli Rosendahl, översiktsplanerare, Nynäshamns kommun Upplägg Uppdraget och processen Sammanfattning av planförslaget Större ställningstaganden

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015

Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015 Strategi för turism- och besöksnäring Gullspångs Kommun 2013-2015 Ulrika Nilsson 2013-05-16 Fredrik Tidholm Bakgrund Värdegrund 2020 Ur framtidsberättelsen för Gullspångs Kommun Gullspångs kommun är väl

Läs mer

LIS. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN

LIS. Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN Anpassa elementet genom att skala (storleksförändra) proportionellt och placera filen

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen

PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen Ska vi förändra eller konservera Tanum? PROGRAM TILL ÖVERSIKTSPLAN 2030 Godkänd av kommunstyrelsen 2013-10-30 Ska vi cykla, gå, åka kollektivt eller ta bilen till jobbet? Hur skapar vi bra förutsättningar

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41

3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS. Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 3. MARK- OCH VATTENANVÄNDNING SÅ HÄR VILL VI ATT KOMMUNEN UTVECKLAS Översiktsplan (ÖP 13) Färgelanda kommun 41 De i planen föreslagna nya utbyggnadsområdena är grovt avgränsade. Vid detaljplaneläggning

Läs mer

Översiktsplan 2014 Populärversion

Översiktsplan 2014 Populärversion Översiktsplan 2014 Populärversion 2 / Översiktsplan för Strängnäs kommun 2014 - Populärversion Översiktsplan 2014 Populärversion Vi har en ny översiktsplan! Detta är en populärversion av Översiktsplan

Läs mer

turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020

turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020 The Heart of Sweden logotype PANTONE 382 turism handlingsprogram för örebroregionen 2015-2020 turism handlingsprogram för Örebroregionen 2015 2020 1 2 turism handlingsprogram för Örebroregionen 2015 2020

Läs mer

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd

På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd På väg till Borås? Modern marknadsplats med gångavstånd Handelsutredning 2012 Borås unika historia är stadens framtid. Vi har alltid varit bra på handel. Till och med så bra att Gustav II Adolf år 1621

Läs mer

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Handlingsplan - Bra näringslivsklimat Inom ramen för mål och aktiviteter i Styrkortsmodellen 2012-2014 PRIORITERAT MÅL: INDIKATORER: Långsiktig hållbar utveckling

Läs mer

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län

Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram. Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Tillväxtplanering Regionala utvecklingsprogram Pernilla Nordström Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen Länsstyrelsens tillväxtuppdrag Kulturen i tillväxtuppdraget Kultur och fysisk planering Länsstyrelsens

Läs mer

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott

BEFOLKNING. befolkning. Den typiska invånaren i Gnesta kommun. Befolkningsutveckling. Flyttningsöverskott BEFOLKNING BEFOLKNING Den typiska invånaren i Gnesta kommun Befolkningsutveckling Födelseöverskott Flyttningsöverskott Åldersstruktur Pendling 2000 Förvärvsarbetande Utbildning Befolkningsprognos 2015

Läs mer

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text]

StatistikInfo. Detaljhandeln i Västerås år Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Servicepartner 2015:7 Detaljhandeln i Västerås år 2013 [Skriv text] Servicepartner, Konsultcenter 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

Allt utom stadskärnan är landsbygd. stadskärnan en förutsättning för utveckling av landsbygden

Allt utom stadskärnan är landsbygd. stadskärnan en förutsättning för utveckling av landsbygden Allt utom stadskärnan är landsbygd Arvika: natur och kultur stora orörda naturområden och många sjöar(365) industri och upplevelseturism på spåret: Oslo - Stockholm översvämningsrisk runt Glafsfjorden

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade.

Syfte och bakgrund. Köpingebro i ett regionalt sammanhang med järnvägsnät och färjeförbindelser redovisade. Inledning Syfte och bakgrund För att främja en hållbar utveckling ur alla perspektiv krävs att stationsorterna i Skåne utvecklas till trygga och levande bymiljöer. Köpingebro är ett exempel på en stationsort

Läs mer

En sammanbunden stad 2035

En sammanbunden stad 2035 En sammanbunden stad 2035 Strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg 2017 2020 Förord En sammanbunden stad 2035 - en gemensam strategi för samarbetet mellan Helsingör och Helsingborg För

Läs mer

det gäl ler åretrunt trafiken och finansie ringen bör upprättas liksom en tidplan för ge nomförandet.

det gäl ler åretrunt trafiken och finansie ringen bör upprättas liksom en tidplan för ge nomförandet. 74 astrafik i skärgården ör att för bättra förutsättningarna för en balanserad be folkning och en stabil ut veckling av näringsliv och ser vice i skärgården bör en tydligt strukturerad bastrafik byggas

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (8) J. 3 VINDKRAFTSPOLICY FÖR LOMMA KOMMUN Introduktion Denna policy bygger på kommunens utredning Vindkraft i Lomma kommun 2004. För att ta del av bakgrunden till och fördjupade

Läs mer

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 DETALJHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 Stark tillväxt sätter fart på n Rekordmånga kommuner ökade omsättningen i n under 2015, däribland alla kommuner som ingår i Göteborgsregionens kommunförbund. I Göteborgsregionen

Läs mer

9 Attraktivitet 2012-01-31

9 Attraktivitet 2012-01-31 Det behövs fler utbildningsplatser för livslångt lärande. Utbildning är inte bara skola. Lärandet äger rum och pågår på många platser. När hela utbildningssystemet är attraktivt och av högsta kvalitet

Läs mer

Landsbygdsutveckling i strandnära läge

Landsbygdsutveckling i strandnära läge Landsbygdsutveckling i strandnära läge Kristofer Svensson Mariestads kommun Presentation vid seminarium Arbeta smart i planering och byggande 10 februari 2011 Mariestads kommuns tematiska tillägg till

Läs mer

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner

Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN Riksintressen ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Om det blir fråga om en avvägning mellan olika konkurrerande riksintressen måste en avvägning

Läs mer

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov

Boverket Vattenfrågorna i PBL. Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Boverket Vattenfrågorna i PBL Patrik Faming chef för enheten Planering och Bygglov Att planera är att flytta framtiden till nutiden så att man kan göra något åt den A. Lakein Boverkets uppdrag Boverket

Läs mer