Den nya kommunen. Beskrivning av den nya kommunen

Transkript

1 Den nya kommunen Den nya kommunen består av kommundelarna Evijärvi, Jakobstad, Kronoby, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre. Den nya kommunen är en tvåspråkig kommun med ca invånare. Kommunen hör till landskapet Österbotten. Beskrivning av den nya kommunen Den nya kommunen ligger vid västkusten i Finland och har en landareal på km 2. Stambanan från Helsingfors går genom kommunen, järnvägsstationen finns i Bennäs medan ett stickspår knyter ihop hamnen och industrin i kommundelen Jakobstad till stambanan. Karleby-Jakobstads flygplats finns i kommundelen Kronoby och den delas med ett betydligt större område. Kommunen gränsar till Karleby i norr, i söder till Vörå och Kauhava samt i öster till Kaustby, Vetil och Lappajärvi. Riksväg 8 går genom kommunen i nord-sydlig riktning och riksväg 19 i riktning Tammerfors- Helsingfors samt riksväg 13 i riktning Jyväskylä. Stamväg 68 förbinder kommundelen Evijärvi med kommundelen Jakobstad (hamnvägen). Avståndet till huvudstaden är ca 475 km längs med vägnätet. Demografi Kommunen har en växande befolkning. År 2040 förväntas kommunen ha en befolkning på över invånare, det vill säga en ökning med ca 4500 personer. Under 1980 talet hade området en befolkningsökning för att efter 1990-talets recession förändras till en minskning. Men från år 2003 har befolkningen ökat och förväntas också enligt Statistikcentralen göra det i framtiden. I följande figur visas befolkningsförändringarna för den nya kommunen mellan år 1980 och Från år 2014 till 2040 visas förändringarna enligt Statistikcentralens prognos (2012) Födelsetalet är högt och kommunen har en betydligt större andel under 20-åringar än landet i genomsnitt. År 2013 var nativiteten 12,2 per 1000 invånare jämfört med 10,7 för hela landets nativitet. 1

2 Nykarleby / Uusikaarlepyy 17,5 % 59,7 % 22,8 % Jakobstad / Pietarsaari 16,3 % 60,7 % 23,0 % Pedersöre 23,8 % 60,1 % 16,1 % Larsmo / Luoto 29,1 % 57,5 % 13,4 % Kronoby / Kruunupyy 18,0 % 59,6 % 22,4 % Evijärvi 16,0 % 59,0 % 25,1 % Nya kommunen / Uusi kunta 19,5 % 59,9 % 20,6 % HELA LANDET / KOKO MAA 16,4 % 64,2 % 19,4 % 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Den nya kommunen har en lägre andel invånare i arbetsför ålder än hela landet. Det beror främst på att man har 3,1 procentenheter fler barn men också att man har 1,2 procentenheter fler invånare över 65 år. I figuren ovan syns även att det finns stora skillnader mellan de olika kommundelarna. Nedan illustreras en befolkningspyramid över den nya kommunen jämfört med hela landet. Figuren är indelat i femårs kohorter. Den nya kommunen är färgat i blått medan hela landet är orange Nya kommunen, Kvinnor / Naiset Uusi kunta, Män / Miehet Hela landet, Kvinnor / Naiset Koko maa, Män / Miehet Det befolkningsmässiga försörjningsförhållandet för den nya kommunen var ,9. Med siffran avses hur många barn och åldringar som det finns jämfört med 100 personer i arbetsför ålder. 2

3 Lapsia ja vanhuksia 100 työikäistä kohti Befolkningsmässigt försörjningsförhållande - Väestöllinen huoltosuhde Koko maa - hela landet Evijärvi Kruunupyy - Kronoby Luoto - Larsmo Pedersöre Pietarsaari - Jakobstad Uusikaarlepyy - Nykarleby Nya kommunen - Uusi kunta Det befolkningsmässiga försörjningsförhållandet är en nationell utmaning i framtiden. Enligt Statistikcentralens prognos blir tiderna tuffare och det nationella talet för år 2030 förväntas vara 71,2. I den nya kommunen förväntas situationen vara ännu tuffare med 79,2 försörjda per 100 i arbetsför ålder. I diagrammet ovan visas utvecklingen i kommundelarna fram till år Geografiskt fördelar sig befolkningen i tätorterna och längs med ådalarna. Den största befolkningsökningen har skett inom en radie på 20 km från Jakobstads centrum, det är främst barnfamiljerna som står för den ökningen. På kartorna nedan ser man tydligt att andelen barn är hög i områdena kring Jakobstad, medan centrum har i medeltal en äldre befolkning. När det gäller seniorernas geografiska fördelning påverkar naturligtvis lokaliseringen av äldreboenden, men på kartan ser man också att det finns spridd bebyggelse som domineras av en äldre befolkning i kommundelarna Nykarleby, Pedersöre, Evijärvi och Kronoby. 3

4 4

5 Geografisk fördelning av befolkningsförändringarna de senaste fem åren. Flyttningsrörelserna i den Nya kommunen präglas av en positiv internationell flyttningsrörelse men en negativ nettoflyttningsrörelse inom Finland. Den ökande immigrationen har bidragit att nettoflyttningen har varit positiv de senaste tre åren Immigration - Maahanmuutto Emigration - Maastamuutto Inflyttning - Tulomuutto Utflyttning - Lähtömuutto Netto Inom Finland går flyttningsrörelserna till landets större befolkningskoncentrationer. På kartan nedan kan man se att denna trend har ökat anmärkningsvärt när årsintervallerna och jämförs. T.ex. var nettoflyttningen i medeltal 47,2 per år från den Nya kommunens område till Vasa, medan mellan åren var motsvarande siffra hela 103,8. Liknande trender finns också till Helsingfors, Åbo, Tammerfors och Seinäjoki. 5

6 Bosättningsstruktur I den nya kommunen bor 37 % av den totala befolkningen i kommundelen Jakobstad. Den näst största kommundelen är Pedersöre med en andel på 21 %. Sedan följer Nykarleby Kronoby och Larsmo. Den minsta kommundelen är Evijärvi med 5 % av befolkningen. Befolkningstätheten i kommunen är 18,6 inv/km 2. Finlands befolkningstäthet är 17,9 inv/km 2. 6

7 Befolkning / Väestö 2013 Evijärvi 5 % Nykarleby / Uusikaarlepyy 14 % Kronoby / Kruunupyy 13 % Larsmo / Luoto 10 % Jakobstad / Pietarsaari 37 % Pedersöre 21 % Totalt / Yhteensä Jakobstad / Pietarsaari Larsmo / Luoto Pedersöre Nykarleby / Uusikaarlepyy Kronoby / Kruunupyy Evijärvi 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % 100 % Tätorter / Taajamat Byområden / Kyläalueet Spridd bebyggelse / Haja-asutusalueet Sammanlagt bor tre fjärdedelar i tätorter. I byarna bor 14 % och på glesbygden 11 %. Diagrammet ovan visar skillnader i bosättningsstrukturen mellan kommundelarna. Jakobstad och Larsmo har en högre andel befolkning i tätbebyggelse än snittet för kommunen medan de övriga kommundelarna har en högre andel by- och spridd befolkning än snittet. Evijärvi är kommundelen som präglas mest av bybefolkning. (Källa SYKE, YKR/Hertta.) Näringsliv 7

8 Den nya kommunens näringsliv präglas av en mångsidig tillverkningsindustri, av företagens arbetsplatser finns 42,3 % inom tillverkningsindustrin. Handeln sysselsätter 11,8 % och primärnäringarna 12,2 %. Hela 42,3 % av värdet på Finlands skinnförsäljning kommer från den nya kommunen (Profur 2014). C) Tillverkning Q) Vård och omsorg A) Jordbruk, skogsbruk och fiske G) Handel P) Utbildning F) Byggverksamhet H) Transport och magasinering M) Juridik, ekonomi, vetenskap och teknik N) Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster o.d. O) Offentlig förvaltning och försvar S) Annan serviceverksamhet I) Hotell och restaurang J) Information och kommunikation X) Näringsgrenen okänd K) Finans- och försäkringsverksamhet D) Försörjning av el, gas, värme och kyla R) Kultur, nöje och fritid E) Vattenförsörjning; miljö L) Fastighetsverksamhet B) Utvinning av mineral T) Förvärvsarbete i hushåll PRIMÄRNÄRINGAR FÖRÄDLING SERVICE Figuren ovan visar arbetsplatserna i den nya kommunen. De färgade staplarna anger anställda i företagen år 2012 och de grå staplarna totala antalet arbetsplatser år Speciellt starka branscher är båttillverkning, pälsnäring, livsmedels-, plast-, metalloch cellulosaindustri. Figuren nedan visar fördelningen av arbetsplatser inom tillverkningsindustrin. 8

9 Tillverkningsindustrins anställda 2012 Reparation & Övrigt installation 1 % 2 % Båtar 11 % Livsmedel 16 % Textil, kläder, läder 1 % Övriga maskiner 8 % Trävaror 5 % Elapparatur 6 % Metallvaror 11 % Stål & metall 8 % Den nya kommunen har över företag som sysselsätter en personal på ca personer. Ca 84 % har mindre än 4 anställda. Kommundelarna Larsmo och Evijärvi präglas mest av mikroföretag där endast vart tionde verksamhetsställe har fler än fyra anställda medan motsvarande siffra i Jakobstad är en femtedel. Företagens verksamhetsställen och personal fördelat på kommundelar: Observera, i tabellen ovan ingår inte lantbruksföretag som ej har anställda, totalsumman varierar därför från den första tabellen. Språklig fördelning 9 Gummi & plast 11 % Papper 12 % Mineraliska produkter 8 % Företag / Yritykset Verksamhetsställen Personal Personal / Verksamhetsställe År / Vuonna 2012 Toimipaikat Henkilöstö Henkilöstö / Toimipaikka Evijärvi ,8 Kronoby / Kruunupyy ,7 Larsmo / Luoto ,4 Pedersöre ,1 Jakobstad / Pietarsaari ,6 Nykarleby / Uusikaarlepyy ,5 Nya kommunen / Uusi kunta ,5 Företagsregistret Verksamhets- ingen Yritysrekisteri ställen uppgift pers. pers. pers. pers. pers. pers. pers Toimipaikat ei tietoja henkeä henkeä henkeä henkeä henkeä henkeä henkeä Evijärvi Kronoby / Kruunupyy Larsmo / Luoto Pedersöre Jakobstad / Pietarsaari Nykarleby / Uusikaarlepyy Nya kommunen / Uusi kunta

10 Av befolkningen är 71,3 % svenskspråkiga, 24,5 % finskspråkiga och övriga utgör 4,2 %. 4 % Språk / Kielet 71 % 25 % Finskspråkiga / Suomenkieliset Svenskspråkiga / Ruotsinkieliset Övriga språk / Muut kielet Den nya kommunens vision Kommunen är proaktiv, effektiv, välskött, utåtriktad och mångkulturell. Kommunen där vi lyckas och mår bra. Sysselsättning Sysselsättningsgraden är klart över genomsnittet i landet. Försörjningskvoten är över 100 %. Arbetslöshetsgraden i genomsnitt för år 2013 var 6,2 % jämfört med 11,3 % för hela landet (TEM, 2014). I figuren nedan finns en jämförelse av arbetslöshetsgraden mellan kommundelarna. Pedersöre Nykarleby / Uusikaarlepyy Larsmo / Luoto Kronoby / Kruunupyy Evijärvi Nya kommunen / Uusi kunta Jakobstad / Pietarsaari 3,5 % 4,3 % 4,3 % 4,8 % 6,0 % 6,2 % 9,4 % 0,0 % 2,0 % 4,0 % 6,0 % 8,0 % 10,0 % 10

11 Arbetsplatserna är mer koncentrerade till tätorterna än befolkningen. Den största koncentreringen finns i Jakobstad. På kartorna över förädlings- (industri byggande el- och vattenförsörjning) och servicearbetsplatser har endast arbetsställen med mer än 10 anställda noterats pga dataleverantörens reglemente. 11

12 12

13 De största arbetspendlingströmmarna i den nya kommunen går mellan Jakobstad och Karleby samt mellan kommundelarna Pedersöre, Larsmo och Jakobstad. Fler pendlar från Karleby till Jakobstad än vice versa. I Kronoby går pendlingsströmmar både till Karleby och Jakobstad. Pendlingskartan är över Jakobstadsregionen och pendlingen söderut och österut från kommundelen Evijärvi har inte noterats. SWOT Styrka Två språk Befolkningsstrukturen Socialt kapital, föreningsaktivitet, entreprenörskap Energiförsörjningen Goda kommunikationer/tillgänglighet Trygg och naturnära boendemiljö Ett mångsidigt, internationellt näringsliv Företagsamhet och starka kluster Hög sysselsättningsgrad 13

14 Naturvärden och skärgård Bra utbud av fritidsaktiviteter Fiber och nättjänster Den grundläggande utbildningens skolstruktur Svaghet Utbildningsgraden på mellan- och högskolestadiet är lägre än genomsnittet i landet Outvecklad kollektivtrafik Brist på arbetsplatser för högutbildade Möjligheter Skärgård och natur Levande vidsträckt landsbygd Entreprenörsanda Språkkunskaper Starkare nationell intressebevakning Mångkultur Utnyttjande av globala nätverk Företagens beredskap till internationalisering Hot befolkningsminskning Miljöförstöring Ogynnsamma statliga åtgärder Ekonomiska kriser Företagsnedläggningar och flyttar Bristande samhörighet Avsaknad av vikänsla Strategiska linjedragningar Befolkningstillväxt i alla kommundelar Effektiv förvaltning - Kostnadseffektiv - Kvalitativ Stark samhörighet - Båda språkgruppernas behov beaktas i serviceproduktionen genom en sådan resursering av översättarservicen att den fungerar utan störningar - I beslutsfattande beaktas båda språkgruppernas delaktighet och påverkan - Integration - Samverkande utvecklingssträvanden Goda nationella och internationella kommunikationer säkras - Tillgängligheten säkras och utvecklas 14

15 Kommuninvånarnas möjlighet till delaktighet och påverkan tryggas genom närhet till beslutsfattarna - föreningsaktivitet stöds och uppmuntras - medborgaraktivitet uppmuntras, exempelvis genom enkäter och projektstöd Företagens möjlighet till delaktighet och bedömning av kommunens beslut tryggas genom att man gör företagskonsekvensbedömningar i samband med beslutsfattandet samt - en aktiv föreningsverksamhet bland företagare och företag stöds och uppmuntras - företags- och företagaraktivitet uppmuntras, t.ex. genom enkäter och projektstöd. Basservicen tryggas i alla kommundelar. - Dagvård - Förskola - Grundläggande utbildning årskurs Bashälsovårdsmottagning - Äldreomsorgstjänster Utveckla ett samhällsklimat som uppmuntrar till initiativrikedom och företagande Långsiktiga satsningar för att stärka och utveckla andra och tredje stadiets utbildnings- och innovationssystem. Ett starkt kulturellt utbud på båda språken stärker kommuninvånarnas trivsel och samhörighet. Landskapets bästa möjligheter för invandrare att producera och framföra sin egen kultur förbättrar integrationen och stärker kommunens ställning som en intressant kommun inom kulturproduktion i konkurrensen mellan landskapen. Ett rikt utbud av fritidssysselsättning i alla delområden stimulerar invånarna till hälsofrämjande aktiviteter. Tjänsterna är kundorienterade och produceras kostnadseffektivt och kvalitativt. Teknologins möjligheter utnyttjas inom serviceproduktion, invånarsamverkan och för att förbättra kostnadseffektiviteten. Principerna för byggande och planläggning följer linjedragningarna i dokumentet Livskvalitet 2040 Koncernens balansräkning optimeras ur en strategisk synvinkel, framför allt med beaktande av att en lättare balansräkning ger möjligheter till en konkurrenskraftig beskattning, som lockar nya invånare till kommunen. Kommunen skapar förutsättningar för företagande genom god och framsynt planläggning och tomtpolitik. 15

16 Utgångspunkten för den nya kommunen är att den inte konkurrerar med företag på den fria marknaden, dock med beaktande av den nya kommunens servicestrategi samt eventuella marknadsdeficienssituationer. I beslutsfattandet inom kommunen granskas beslutets inverkan på företagen. Kommunen värdesätter tredje sektorns arbete i sin samhällsaktiverande funktion och i rollen som serviceproducent. Organ 16

17 Tvåspråkighet - Föredragningslistor, protokoll och bilagor på båda språken. - Personalens språkkunskaper sådana att invånarna kan betjänas på eget modersmål - Skyltningen Näringstjänster Utvecklingsbolaget Concordias uppdrag är att fungera som en sammanlänkande kraft och katalysator i den nya kommunens utveckling. Bolagets uppdrag är att hitta nya möjligheter och att ge en bra grogrund för utveckling och tillväxt. Företagsutveckling och regionutveckling är bärande delar av Concordias uppdrag. Verksamheten består i huvudsak av företagsrådgivning och utveckling samt förverkligande av strategiskt viktiga utvecklingsenheter enligt målsättningar i den nya kommunens strategi. Concordia har en viktig koordinerande roll, då bolaget sammanför aktörer kring de gemensamma utvecklingsåtgärderna. Bolaget arbetar aktivt med att bygga nätverk och forum, så att det har en bred kontaktyta till dess kunder och intressenter och kan nå framgång genom samarbete. Ägarstyrning och ledning av kommunkoncernen 17

18 Kommunen och dess dottersamfund bildar kommunkoncernen. Kommunens dottersamfund är de samfund där kommunen har bestämmanderätt enligt bokföringslagen 1 kap 5. 18

19 19

20 20

21 Kommunfullmäktige beslutar om verksamheten och de ekonomiska målsättningarna i kommunkoncernen samt om principerna för koncernstyrningen och de ägarpolitiska linjedragningarna. Dessutom beslutar fullmäktige om den interna kontrollen i kommunkoncernen och om grunderna för riskhanteringen. Kommunstyrelsens uppgift är att leda kommunkoncernen och att använda kommunens befogenhet i koncernsamfunden, dotterbolagen, intressebolagen och vid ägarstyrning i övriga samfund. Styrelsen utser kommunens representanter i sådana samfund där kommunen är medlem eller ägare. För den nya kommunen uppgörs ägarpolitiska linjedragningar, som innehåller bestämmelser om vilken egendom kommunen skaffar och vilka uppgifter och anskaffningar kommunen deltar i som ägare eller placerare. Samtidigt fastslås avkastnings- och andra mål för egendomen. 21

22 22