Att vända mål- och resultat via ledarskap
|
|
- Julia Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Rektorsprogrammet 2013, K3, skolformsgrupp 9 Att vända mål- och resultat via ledarskap Anne Shemeikka 1
2 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat... 3 Analys... 6 Strukturella Perspektiv HR perspektiv... 6 Politiskt perspektiv... 7 Symboliska perspektivet... 8 Slutsats/Diskussion... 8 Källförteckning
3 Inledning Den utmaning som väntar en skolledare är till största del den sociala interaktionen mellan olika arenor och att leva upp till alla förväntningar och krav som ställs från de 4 olika perspektiven, Strukturellt, Human Resource (HR), Politiskt och Symboliskt (Bolman & Deal (2011). All den lagstiftning som skolledare ska leva upp till, är i sig en stor utmaning där allas intressen ska förverkligas och följas ex. utifrån lärare och elevperspektiv Skolagen (2012), Arbetsmiljölagen (2010) Förordning (SKOLFS 2010:14) är bara några exempel på vad skolledare ska leva upp till. Det finns självklart fler intressenter, men väljer här att inte redovisa dessa, då denna studie handlar om en lärare och elevperspektiv. Under min tid som rektor ( ) och ansvarig pedagogisk ledare fick jag uppleva en längre period med min lärare och dennes problematik gentemot elever och inställning mm. Men fick också uppleva en process som gav positiv effekt för alla parter. Tanken med mitt paper är att granska mitt eget ledarskap utifrån de 4 ovan nämnda perspektiven, kopplat till min undersökning. Syfte Syftet med studien är att presentera och kritiskt granska hur jag som skolledare har interagerat i en mål- och resultatsituation med komplikationer, men även att få igång en systematisk tankeprocess kring mitt eget skolledarskap kopplat till min undersökning, vilket har varit oerhört givande utifrån att kunna reflektera och därefter ev. kunna utvecklas eller få min ledarstil bekräftad. Metod Under denna undersökning hänvisar jag till Offentlighet och Sekretesslagen (2010) för att skydda ansvarig lärare och elever. Analysen är gjord på ett kärnämne och risken att röja lärarens identitet är stor. Bakgrunden var att under en mittermins konferens/studieavstämning presenterade en lärare ett stort ökat antal elever som hade IG (Icke Godkänd) varningar. Som rektor och ansvarig pedagogisk ledare reflekterade jag över lärarens alla utlåtanden och bad denne att lämna in alla de skriftliga studieavstämningarna som innehöll omdömen. Den första datainsamlingsmetod jag använde var att göra en dokumentstudie. Jag samlade statistik från elevernas slutbetyg från årskurs 9(2010)i ämnet och jämförde med de betygsvarningar som ansvarig lärare påtalade vid studieavstämning(2011) Den andra metoden jag använde var intervjuer. Jag valde ut 7 elever efter att jag grundligt läst deras studieavstämningar, då de hade en större andel orsaker till betygsvarning. Därefter frågade jag eleverna om de ville delta i en intervju och informerade om att de var skyddade med anonymitet och sekretess kring sina svar. Alla 7 eleverna ställde upp. Informerade ansvarig lärare under hela processen för att denne skulle känna sig delaktig. Avslutade med en analys om vilka orsakerna var och därefter gav jag förslag på åtgärder. Resultat Syftet med analysen: var att det skulle leda till något positivt för eleverna och läraren, samt utifrån gällande lagstiftning (SkoL 14 Lpf 94) leva upp till lagkrav. I lärarens studieavstämning/ dokumentation hittades kommentarer om elevernas nivå för betyg som låg på följande statistik: 3
4 IG 18st IG G eller VG: 13st G - : 4st G: 6st G-VG: 3st MVG: 0st Resultatet: ca 70 % låg på IG varning Enligt analysen hade läraren uppgett följande orsaker till IG varningar. (Visar denna uppställning, då eventuella åtgärdsförslag och egna frågeställningar kom upp, innan sittning med läraren.) Orsakerna som beskrivs är lärarens egna orsaker till betygsvarning. Orsaker till IG betyg i Ämnet Frågor och Förslag på Åtgärd: Rester (ej inlämnade uppgifter) Omprov Hur ser vi till att motivera eleverna och få in restuppgifter? Hur ser vi till att motivera att de gör omprov? Kompletteringar (inlämnade uppgifter, men som ej var fullständiga) Bevis/Bevisa Test Hur motiverar vi för att få in kompletteringar? Är rester och kompletteringar det samma för läraren? Är skriftliga, muntliga prov, tester eller annat alternativ inte bevis nog för läraren eller vad menar denne? Finns det andra metoder? Se ovan Befästa kunskaper Repetition Svaga resultat på prov Vet inte vad som menas med detta begrepp, behöver tydliggöras av läraren. Betyder det utantill inlärning? Är repetition nödvändigt för att kunna nå målen och eller sätta betyg? Kan man mäta på annat sätt? Måluppfyllelse Negativ inställning till ämnet Ej aktiv/delaktig på genomgångar el lektion Ändra beteende Varför har så många elever en negativ inställning till ämnet? Hur får vi dem att gilla ämnet, inspireras? Kan detta vara en orsak till IG om kunskaperna finns, visar måluppfyllelse m.m. men elev är inte aktiv? Kan det verkligen vara en orsak till att kunna få G betyg istället för IG? 4
5 Frånvaro (ej fysiskt närvarande på lektioner) Under alla 7 elevintervjuer kom följande kommentarer upp: Tråkiga lektioner med genomgångar på 50 min för att sedan sitta och jobba självständigt i 50 för att sedan ha en ny genomgång 50 min. Förstår inte lärarens förklaringar Vill ha mer praktiska uppgifter i ämnet som är kopplat till deras yrkesval. Rörigt på tavlan, svårt att se och följa med. Upplevde att de inte fick den hjälp som behövdes. De upplevde att lärare själv var negativt inställd till eleverna och sur. För långa lektioner (150 min) men de ville inte ha ämnet 3 ggr/v fördelat på 50 min pass. Kommunikation av resultaten och elevernas intervjusvar diskuterades internt med läraren, biträdande rektor och lärarfackets representant därefter bestämdes flera åtgärder. Läraren fick även kommentera och förklara de punkter som var oklara. Därefter planerades följande: 1. 4 stycken restdatum bokades 2. 2 stycken omprovsdagar bokades Kan målen mätas trots frånvaro, i så fall hur? Vad är orsaken till frånvaron? 3. Muntliga kompletteringar på både prov, rester för de som låste sig skriftligt 4. Efter ett grundligt medarbetarsamtal bokades även en annan lärare med mycket hög kompetens in (inom samma ämne, som en konsult och även efter ansvarig lärares önskemål) för att ge stöd till läraren i det pedagogiska arbetet och metodik. Samtal även kring lärarens arbetssituation, belastning och trivsel på jobbet erbjöds och genomfördes ett flertal gånger Arbetsmiljölagen(2010). 5
6 Analys (Bild: Resultat av en Praktiskas skolbarometer VT 2012 Strukturella Perspektiv. Med strukturella perspektiv menas de formella och rationella, mål, regler, formella relationer, fabrik, maskin. Insats som ger resultat. Vinst. Ledarskapsutmaningen att anpassa struktur efter uppgift och sin omgivning (Bolman & Deal 2011). Kopplat till min undersökning pågår en rad aktiviteter utifrån strukturellt perspektiv. Först är det utifrån ett stort utredningsarbete, ta fram metoder och leva upp till ett regelsystem, kopplat till all lagstiftning så som läroplaner och mål kopplat till resultat. Utifrån koncernens kvalitetsredovisning visa på att jag som ledare tagit ett stort ansvar att uppfylla de krav som ställs. Genom att kartlägga, utreda och åtgärda har jag skapat struktur efter just relevant uppgift och då som rektor FÅ omgivningen med sig. I detta fall ansvarig lärare. HR perspektiv I HR perspektivet finns människa, anpassning. Det vi måste anpassa efter personalen m.m. Varför finns vi där vi finns? (Bolman & Deal 2011) Yttre effektivitet Låg hög 6
7 X bäst Inre effektivitet låg hög Ledarskapsutmaningen: anpassa organisations behov efter individens behov (Bolman & Deal, 2011). Det är väldigt mycket HR perspektiv inom utredningstiden vilket INTE gör mig ett dugg förvånad, då jag har min starkaste sida där. Att bemöta, möta, följa upp och utveckla de människor jag möter i mitt jobb. Bifogar även ett resultat från en elevenkät, som mycket tydligt visar mitt engagemang som skoledare. (se stapeldiagram). Jag är ibland mer mentor, än rektor. Jag trivs i den rollen, då jag vet att DÄR gör jag skillnad. Det har betydelse för verksamheten, men det gör att jag också ställer krav på mina lärare, att vara detsamma. En förebild för dem. Vilket inte alltid sker. Här kommer det symboliska perspektivet in kring tro m.m. Föreläsare Mats Leonardsson (2012) från Nordplus tog upp vikten av att känslor är viktiga att som skolledare kunna läsa av. Det är min allra största styrka, vilket också kan tära på mina krafter, då känslor inte alltid är av positiv karaktär. Mats Leonardsson hänvisade även i sin föreläsning till grupprocessens betydelse vilket gav mig den största bekräftelsen, då jag använt mig av den på alla arbetsplatser jag varit anställd. En av de största verktyg en ledare kan använda och det ger resultat. I min undersökning visar jag på det allvaret, genom att samtala med både elever, lärare och ansvarig lärare. Politiskt perspektiv Inom det politiska perspektivet finns tävlingsarena, makt, kamp, ev. djungel Ledarskapsutmaning; att upprätta maktbas (Bolman & Deal 2011). Det politiska perspektivet finns utifrån de olika möten som varit planerade och den maktkamp som står mellan mig och ansvarig lärare, här är det svårt att veta vad som är politiskt kontra strukturellt? Som skolledare för en friskola drabbas vi ofta av en känsla av makt och kamp. I form av att vi får ta oss plats i det offentliga rummet och ständigt känna oss ifrågasatta, både den felaktiga bilden av vinstdrivande företag, känslan av har ni koll. Där av kan känslan av att bli ännu mer ifrågasatt utifrån resultat av betyg bli större än för en kommunal rektor. Utifrån ex. skolverkets krav och lagstiftning, så kan det bli en känsla av djungel, paragrafer, frågor, otydlighet osv men ett MÅSTE arbete. Vissa områden blir även tydliga att de går in och ur varandra. Ett elevmöte kan vara strukturellt, men strax därefter övergå i ett politiskt perspektiv i kontakt med ex. hemkommun som kräver resultat redovisat i ex. betyg. 7
8 Symboliska perspektivet Symboliska perspektivet handlar om tro, ritualer, historier, kultur, ceremonier, hjältar karneval och tempel. Ledarskapsutmaningen är att skapa tro, skönhet (vara vackert) och mening (Bolman & Deal 2011). Här är det svårast att bedöma skillnaden tycker jag i HR eller symbol. Då hela min rektorsroll går ut på en tro av den kultur som vi bedriver att eleverna ska lyckas med sina studier, men framförallt att få anställning efter avslutade studier och nå målen. Mina lärare och elever, säkert även jag själv gör skillnad hos våra elever. Vi vill alla vara vardagshjältar där vår skola blir lite av ett tempel. Syftet med analysen: var att det skulle leda till något positivt för eleverna och läraren, samt utifrån gällande lagstiftning (SkoL 14 Lpf 94) leva upp till rådande lagkrav. Under terminen genomfördes alla åtgärder och vägen dit blev bra, men medförde en del konsekvenser. Intern diskussion, inom lärarlaget hade medvetet undvikits för att skydda läraren. Konsekvensen blev dock att denne själv tog illa vid sig av analysen och oavsett hur många gånger jag som rektor, samt lärarfackets representant uttryckte lagkrav och syftet med analysen hade läraren svårt att ta till sig information. Denne gav uttryck för en personlig jakt och påtalade detta i lärarlaget och de i sin tur blev oroliga över hur de själva skulle börja granskas. Som ansvarig ledare fick ett möte anordnas och efter en tydlig redogörelse och diskussion (internt) för alla lärare, blev insikten klar och oron försvann. Externt diskuterades detta med närmsta chef som gav förtroende och stöd i att agera utifrån analysen. Betygsmässigt var det 9 elever som i slutänden fick betyg IG. 2 elever som var inskrivna på Programinriktat individuellt val, valde att starta om i åk 1 och resterande elever fick betyg G eller VG. Slutsats/Diskussion Kunskapsutvecklingen som ska bedömas i skolan måste ske på ett medvetet och pedagogiskt sätt, att hitta former för bedömning och att lärare själva måste rannsaka sitt arbetssätt och bemötande mot och av elever. I denna undersökning fanns inte utrymme att diskutera ex. formativ bedömning men tanken att lärare ska arbeta mer och få kunskaper i formativ bedömning, då det primära syftet är att eleven involveras mer aktivt och att stimulera till ett ökat lärande, är en stor reflektion i denna analys. Lärare kan lätt fastna i sin metodik där den själv känner sig säker och vågar inte eller begränsas i sitt eget tankemönster. Igor Ardoris (2009) påtalar att om lärare ändå ska arbeta i flera år, så är det bättre att i ett långsiktigt perspektiv vänja sig att utveckla sitt lärarskap och investera i ett förhållningssätt, för att nå kunskapsmål som är uppsatta. Som pedagogisk ledare är reflektionen, att analysen var nödvändig inte bara enligt lagstiftning, utan även för att visa läraren/lärarna att det finns andra metoder att ge elever förutsättningar för att nå kunskapsmålen. Resultatet på betygen visade tydligt detta. Som ansvarig ledare för arbetsmiljön gav även alla samtal och konkreta förslag ett resultat om den personliga utveckling, kanske insikt, till den ansvariga läraren. Då denne än idag har ett mycket lugnare sätt, Har en bättre attityd mot elever och vill utveckla sin lärarroll genom bland annat fortbildning. Den samme har även haft ett ökat samarbete med karaktärslärare genom att ta del av yrkesämnet och därmed fått mer praktiska uppgifter kopplade till respektive yrke och bjudit in dem att medverka på lektioner. 8
9 Den omfattning, kunskap och förväntningar som idag krävs av en skolledare är enorma. Att orka leda utifrån alla krav som ställs i de 4 perspektiven innebär ett yrke där alla timmar på ett dygn är skoledarens uppgift att klara. Torbjörn Sandén (2007)skriver i sin rapport och annan forskning visar att attraktiveten att arbeta som rektor sjunker. Detta kan bekräftas inom den koncern jag själv arbetar i, att koncernens 44 skolor har 16 rektorer avslutat sin anställning det sista läsåret. Visserligen inte enbart av kraven, men det ger dock en indikation på omsättningen av skolledare idag. Kraven är idag allt för stora på skolledare, det krävs kringresurser och att möta all publik för att lyckas nå alla mål och resultatkrav. Även jag har bytt roll inom företaget. Lämnade rektorsrollen och blev Ht12 regionchef över 11 skolor, vilket innebar nya krav, förväntningar och framförallt en annan roll. Jag har nu även lämnat regionchefsrollen då koncernen valt en ny organisation, vilket inneburit att jag kommer lämna företaget. Som skolledare infinner sig som oftast ca 60 timmars arbetsvecka, vilket inte är något som helst märkligt. Så har alla mina arbetsveckor sett ut sedan I min roll som regionschef har det timantalet varit upp till 80 timmar i ett flertal veckor. Vem jag än pratar med idag, som är ledare oavsett bransch, företag eller offentlig sektor har sällan 40 timmars arbetsvecka på en 100 % tjänst. Det förväntas bara, som en osynlig kod, att ledare på högre befattningar ska finnas tillgängliga dygnet runt. Det sorgliga är att vi dessutom inte protesterar mer kring en så viktig arbetsmiljöfråga. Att leda en skola, är ett svårfångat ledarskap då det förväntas att förverkliga de förväntningar som riktas mot ledaren. Ständiga reformer, hög press, många vill sluta. De sociala interaktionerna, både individuella och professionella. Omständigheter som på alla sätt påverkar motivationen. Vilken sorts ledare är jag och vilken vill jag vara? Är det transformativt ledarskap, att få något att hända, eller transaktivt, att få igång produktionen? (Sandén 2007) För egen del kan jag se att alla de 4 perspektiven finns i mitt ledarskap kopplat till undersökningen, men den största andelen är att vara proaktiv, få medarbetaren i detta fallet den ansvariga läraren och elever att växa, utvecklas och känna ansvar. Att HR perspektivet var störst förvånade mig inte alls, då min styrka ligger där och det är dessutom en roll jag trivs bra i. Då det har utvecklat mig mest som person. Att få vara visionär, modig, och en form av vägvisare/ förebild är bara en löneförmån anser jag. Det var även tydligt att jag under undersökningen var reaktiv ett antal gånger, vilket heller inte är ovanligt för en skolledare. De 4 perspektiven ger mig ett förklaringsvärde var för sig, perspektivväxling ger nya även möjligheter. Medvetet kunde jag känna in vilket perspektiv/arena jag befann mig i. Vilka vinster, kontra förluster gör jag? Svårt för mig själv att bedöma. Men resultatet från enkät svar från mina elever ser jag som rektor har så pass stor insyn är väl en vinst/delseger. Att undersökningen också gett utdelning, kan jag få bekräftat genom de resultat vi som skola sedan nådde. Jag upplever att jag nästan varje dag, får någon sorts seger. Det kan vara en elev som äntligen kommer till skolan efter hårt arbete. Elever som är svaga i ett ämne och äntligen får lyckas. Att läraren som nu bemötte elever utifrån alla de riktlinjer, läroplaner och sunt förnuft. Det är delseger för mig. Att däremot arbeta timmar i veckan kan ses som en svaghet i organisationen, trots att jag upplever alla rektorer jag mött under mina 4 år, arbetar dygnets alla timmar oavsett huvudman. Delsegrar sitter i HR och strukturella perspektiv. Jag har kompetens att sköta och möta människor och som Kotter säger, att fånga känslor som skapar motivation och engagemang för 9
10 konstruktivt handlande (Bolman & Deal, 2011 sid 454). Upplever det som min största styrka och har fått det bekräftat att jag både leder, handleder och kan våga vara chef. Utifrån de 4 perspektiven anser jag ha svårt att visa på någon tydlig personlig utvecklingsplan av olika anledningar. Både för att jag inte ska vara kvar som skolledare i företaget, samt att jag anser mig vara kunnig och har kompetens inom alla 4 perspektiv vilket jag införskaffat under ca 15 år inom olika ledartjänster. Emellertid tror jag på att utveckla alla 4 perspektiv genom att införskaffa mer erfarenhet och förstärka dessa. Det kanske upplevs som självsäkert att svara/ skriva så, vilket det också är, då jag oftast uppnått mål. Den modell som beskrivs av Kotter (,Bolman Deal,2011 sid 454) innehåller igenkänning för mig. Det är en modell som passar min utvecklingsplan, att utveckla alla 4 perspektiv istället för att välja en. Modellen är enkel och lätt att ta till sig. Jag kommer även att fortsätta använda grupprocessen (Leonardsson 2012) som mitt verktyg då jag haft otrolig nytta av den under mitt 15 åriga ledarskap. Det stöd jag behöver i mitt ledarskap är tydlighet i alla former av mål och- resultatarbete. Vilket har saknats på ett flertal arbetsplatser genom åren. Det kan varit otydlighet från chefer, styrelser eller politisk styrda organisationer. Där makt, konkurrens och organisation påverkat vilken riktning en verksamhet ska ha. Upplever att syftet med min undersökning är nådd, då tankeprocessen kom igång och att min ledarstil blev bekräftad, men behöver alltid påfyllning och förstärkning. Källförteckning Tryckta källor Allmänna råd och kommentarer om likvärdig bedömning och betygsättning. (2012) Stockholm: Skolverket AML. Arbetsmiljöverket (2010) Bolman LeeG, Deal TerrenceE. (2011)Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur Eva Lenberg, Ulrika Geijer och Anna Tansjö (2010) Offentlighet och Sekretesslagen Lund: Norstedts Juridik AB Förordning (SKOLFS 2010:14) om examensmål för gymnasieskolans nationella program Förordning (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan Igor Ardoris.(2009) Målmedvetet lärarskap. Stockholm: Gothia Fortbildning Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter. (2011) Stockholm: Skolverket Ny skollag i praktiken.(2012) Stockholm Svensk Facklitteratur Sandén, T. (2007) Lust att leda i lust och leda. Åbo: Åbo Akademis förlag. 10
11 Muntliga källor Mats Leonardsson föreläsning om ledarskap och grupputveckling under Rektorsprogrammet i Tällberg 3-4 dec Länkar Skolverket, hemsida tillgänglig ( ) Läroplaner (Juli 2013) Övrigt Information kring Praktiskas Skolbarometer finns inom Vindora AB hemsidahttp:// praktiska.se/sok/skolbarometer 11
Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.
REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.
Läs merArbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?
InfoMentor P.O.D.B:s kommentarer om hur vi kan hjälpa skolor och kommuner utifrån Skolinspektionens kvalitetsgranskning, Rapport 2010:10 Arbetar skolor systematiskt för att förbättra elevernas kunskapsutveckling?
Läs merUtbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3
Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning
Läs merBeslut för grundskola
Vilhelmina kommun Rektorn vid Latikberg skola för grundskola efter tillsyn av Latikberg skola i Vilhelmina kommun Skolinspektionen, Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Telefon: 08-586 080
Läs merHur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?
Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt
Läs merUtvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Läs merFörslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr
Läs merSkolbeslut för fristående förskoleklass och grundskola
Skolbeslut Fristående grundskolan Runstycket Husie Kyrkoväg 96 2010-05-24 Dnr 44-2010:114 212 38 Malmö Skolbeslut för fristående förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Runstyckets skola i Husie stadsdel,
Läs merÖkad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket
Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet
Läs merElevenkät Viljan Friskola Vt. 2014
Elevenkät Viljan Friskola Vt. 2014 Sammanställning av Elevenkäterna på Viljan Friskola. Det är 19 av 21 elever som har besvarat enkäten. Kommentarer från ungdomarna är skrivna med röd text och resultatet
Läs merFria gymnasieskolan i Haninge
Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet
Läs merBeslut för grundskola
Beslut för grundskola efter tillsyn av den fristående skolan Futuraskolan Bergtorp (f d Bergtorpsskolan) i Täby kommun Futuraskolan AB marie.burman@futuraskolan.se Rektorn vid Futuraskolan Bergtorp monica.akerberg@bergtorpsskolan.se
Läs merKvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1
Kvalitetsuppföljning grundskola 2017/18 Skolområde 1 Lärande Studieresultat ämnesprov grundskolan Antal elever Antal elever som har: Procent Svenska Nått målen i ämnesprovet* Åk 3 10 7 70 % Svenska Åk
Läs merRutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School
Rutiner för arbetet med Individuella utvecklingsplaner på Beta School Läsår 2011-2012 1 Innehåll Inledning..S.3 Syfte.S.4 Utvecklingsplanens innehåll.s.5 Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogram
Läs merHedängskolan arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse
Hedängskolan Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Birgitta Wikström 160830 Hedängskolan arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 Bakgrund Ett utvecklingsprogram beslutades i
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.
Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2018:7199 Enköpings kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i S:t Iliansskolan i Enköpings kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 2 (7) Skolinspektionens
Läs merKvalitetsrapport 2014-2015
Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått
Läs merSystematiskt*kvalitetsarbete*i*process*
Systematiskt*kvalitetsarbete*i*process* Text av Susanne Bertelsen I den bästa av alla världar har skolan en strategi och en struktur för sitt utvecklingsarbete. Nästa steg i kvalitetsarbetet är att finna
Läs merFRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010
1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor
Läs mer+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas
1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:
Läs merBeslut för gymnasieskola
Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av den fristående gymnasieskolan Täby Enskilda Gymnasium i Täby kommun Täby Enskilda Gymnasium AB e-post: erik.drakenberg@tabyenskilda.se Rektorn vid Täby Enskilda
Läs merLyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap
Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker
Läs merDiskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011)
Diskussion kring klassrum/verksamhetsbesök (2011) Vad är era egna erfarenheter kring att genomföra klassrumsbesök? Syfte, möjligheter och utmaningar med klassrumsbesök? Hur förbereder man sig som rektor
Läs merFÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9
FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens
Läs merSammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig
Läs merArbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden
Arbetsplan åk 1-6 utifrån framtagna förbättringsområden 2019 2020 Månadsrapporten ska utgå från de faktorer vi kan påverka. Följande faktorer ska särskilt beaktas: Undervisningens och utbildningens innehåll
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skolenhet
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Ullvi skolenhet Kvalitetsredovisning 2016/2017 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa
Läs merKvalitetsgranskning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse
Kvalitetsgranskning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Dnr:40-2010:71 INTERVJUGUIDE FÖR INSPEKTÖRER: REKTORS INTERVJUER Leder rektor
Läs merSäkerhetsgymnasiets arbetsplan
Säkerhetsgymnasiets arbetsplan Läsåret 2015/2016 1 Arbetsplanen beskriver verksamhetens visioner och mål samt strategier för att nå dessa. Planen revideras varje läsår genom ett systematiskt kvalitetsarbete.
Läs merUndervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning
Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning 1 Utgångspunkt Egen skolform sedan 1998 Ettårig frivillig skolform (ca 95% av alla sexåringar deltar) Förskoleklassen omfattas av de två första delarna
Läs merInformation inför den arbetsplatsförlagda praktiken veckorna 40-43
Till våra handledare Information inför den arbetsplatsförlagda praktiken veckorna 40-43 Först vill jag rikta ett stort tack för att ni ställt upp och tagit emot våra elever. De elever som nu kommer ut
Läs merKvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11
Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola
Läs merSystematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014
Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen
Läs merRiktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015
Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se
Läs merSTÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2
Läs merSYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET
SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FÖR VAD SKOLA LÄSÅRET 2016-2017 TRYGGHET OCH STUDIERO -Vi kommer att fortsätta ha en hög vuxennärvaro på raster, vid bussar och vid olika aktiviteter så att eleverna känner
Läs merSkola Ansvarig Rektor:
SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap
Läs merIndividuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan
Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Gärde skola och fritidshem Kvalitetsredovisning för Gärde skola och fritidshem 2012/2013 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt
Läs merfin Beslut för grundskola Skolinspektionen efter tillsyn i Lundsbergs skola i Storfors kommun Beslut Dnr :11355
fin Skolinspektionen Dnr 44-2016:11355 Stiftelsen Lundsbergs skola Org.nr. 874001-9362 joha@lundsbergsskola.se för grundskola efter tillsyn i Lundsbergs skola i Storfors kommun Skolinspektionen Box 2320,
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690
Läs merFrån huvudmannen till undervisningen. Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen
Från huvudmannen till undervisningen Henrik Dahl & Joakim Norberg, Skolinspektionen Vårt huvudbudskap Från huvudmannen till undervisningen Styrkan i skolans lokala styrkedja avgör om eleven får den skola
Läs merBeslut för fristående grundskola
Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Rektorn vid Internationella Engelska Skolan i Järfälla Beslut för fristående grundskola efter tillsyn av Internationella Engelska Skolan i Järfälla kommun Skolinspektionen,
Läs merEn väg mot högre måluppfyllelse. Vittras kvalitetsdag 27 nov 2013
En väg mot högre måluppfyllelse Vittras kvalitetsdag 27 nov 2013 " Ingela Gullberg Kvalitetschef Grundskollärare Gymnasielärare Skolledare Skolverket Skolinspektionen AcadeMedia! Kan du svara på frågan:
Läs merBeslut. efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rutsborgskolan i Lomma kommun. Beslut. Lomma kommun
Beslut Lomma kommun info@lomma.se 2018-09-27 Dnr 400-2018:1482 Beslut efter tematiska kvalitetsgranskning av hem- och konsumentkunskap vid Rutsborgskolan i Lomma kommun Inledning Skolinspektionen har med
Läs merSkolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober
Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns
Läs merSkolans arbete med extra anpassningar. Ulf Pantzare Utredare/projektledare
Skolans arbete med extra anpassningar Ulf Pantzare Utredare/projektledare Nya bestämmelser i skollagen 1 juli 2014 Om det befaras att en elev inte kommer att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås, ska
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
r% å Skolinspektionen Dnr 43-2016:10344 Haninge kommun för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Ribbybergsskolan i Haninge kommun Skolinspektionen Dnr 43-2016:10344 2 (7) Skolinspektionens beslut
Läs merLösningsfokus i skolan. martin & micke
Lösningsfokus i skolan martin & micke Länk till rapporten https://www.facebook.com/groups/losningsfokusiskolan/files/ 16 H HUR? Effekter på olika nivåer Resultat i klassrummet och avseende elever Resultat
Läs merSkolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan. Fredag 9 september 2011
Skolinspektionens tillsyn Bedömning och betygssättning i gymnasieskolan Fredag 9 september 2011 Vad granskar Skolinspektionen? Regelbunden tillsyn Måluppfyllelse och resultat Ledning och utveckling av
Läs merSkolplan Med blick för lärande
Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan
Läs merKvalitetsrapport Så här går det
Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Fårösundsskolan Verksamhetsåret 2014/2015 Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Uppföljning
Läs merHTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder
Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet inr frisör, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolans målsättning
Läs merGenomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun
Beslut Sveaskolan AB Ringugnsgatan 1 216 16 Limhamn 2009-08-28 1 (4) Dnr 44-2009:569 Genomförd regelbunden tillsyn i den fristående grundskolan Sveaskolan i Malmö kommun Skolinspektionen har genomfört
Läs merKvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.
Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.
Läs merBeslut Dnr :2510. Beslut. efter tillsyn av den fristående grundskolan Europaportens grundskola i Malmö kommun
Beslut 2011-03-04 Dnr 44-2010:2510 Beslut efter tillsyn av den fristående grundskolan Europaportens grundskola i Malmö kommun Beslut Tillsyn i Europaportens grundskola 2011-03-04 1 (2) Dnr 44-2010:2510
Läs merRegelbunden tillsyn i Arboga kommun
Regelbunden tillsyn i Arboga kommun Program för dagen Vad Skolinspektionen granskar Vad vi har sett i Arboga kommun - styrkor - utvecklingsområden Uppföljning Syfte och mål med tillsynen Bidra till alla
Läs merHelhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram. Eva Lanteli, projektledare
Helhet i utbildningen på gymnasiets yrkesprogram Eva Lanteli, projektledare Vad har Skolinspektionen granskat? Helhet och sammanhang i utbildningen utifrån examensmålen Lärares samarbete Rektors ledarskap
Läs merKvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011
Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet
Läs merHuvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 43-2016:10987 Uppsala kommun Huvudmannabeslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Uppsala kommun Box 3177, 903 04 Umeå, Besöksadress Nygatan 18-20 Dnr 43 2016:10987 2(5) s beslut Föreläggande
Läs merAPL-matris Instruktör inom fritid och hälsa
Åk 1 Åk 2 Åk 3 Pedagogisk kompetens visar vilja att orientera sig om Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla uppvisar ett lämpligt och ansvarsfullt beteende Att eleven visar förståelse
Läs merElevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan
2015-09-11 Elevens rätt till utbildning - rutiner för att främja närvaro och att uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan Inledning I skollagen anges att bildningsnämnden ansvarar för att alla
Läs merUtbildningsförvaltningen. Spånga gymnasium 7-9 [117]
Utbildningsförvaltningen Spånga gymnasium 7-9 [117] I denna rapport finner du din enhets resultat från medarbetarenkäten 2012. Datainsamlingen har skett under perioden 3 september 28 september 2012. På
Läs merÖvergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18
2016-06-01 1 (14) Övergripande plan för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolor och skolor i Höörs kommun 2015-18 Inledning I skollagen beskrivs att varje huvudman systematiskt och kontinuerligt
Läs merGemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid. oktober 2015
Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid oktober 2015 Gemensamma lönekriterier för pedagoger inom UKF, Lomma kommun - Målformulering Alla medarbetare
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Siljansnäs skola Kvalitetsredovisning 2015/2016 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa
Läs merTHM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder
THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde
Läs merSammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten
Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående
Läs merBeslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola
Karlstads kommun barnochungdomsforvaltningen@karlstad.se Beslut efter uppföljning för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Nyeds skola i Karlstads kommun 2(11) Uppföljning av tillsyn i Nyeds skola
Läs merRESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:
Läs merBeslut för grundskola
Dnr 44-2016:11056 Internationella Engelska Skolan i Sverige AB Org.nr. 556462-4368 för grundskola efter tillsyn i Internationella Engelska Skolan Tyresö i Tyresö kommun Skolinspektionen Box 23069, 104
Läs merMatematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke
Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i
Läs merDiversa kompetensutveckling för lika möjligheter
Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning
Läs merwww.gubbangsskolan.stockholm.se
www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass
Läs merLikabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret
Likabehandlingsplan Högbergsskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2017 2018 Innehåll 1. Bakgrund och syfte... 2 2. Definitioner... 2 3. Mål... 2 4. Förebyggande aktiviteter...
Läs merLEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313
CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen
Läs merHelhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor
Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor Vår helhetsidé Varför denna broschyr? Trollhättans kommunfullmäktige har upprättat specifika, politiska mål vad gäller utbildning. Varje barn och elev
Läs merReviderad 2014-11-17. Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan
Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Skapat den 2014-08-14 Handlingsplan för elevhälsa på Hagalidskolan Att arbeta med elevhälsa innefattar alla åtgärder som vidtas för att skapa en miljö som främjar
Läs merBeslut för grundskola
Lidingö stad kommun lidingo.stad@lidingo.se Rektorerna vid Torsviks skola karin.brodenandersson@lidingo.se (F 3) stefan.anderman@lidingo.se (4 6) sara.dahl@lidingo.se (7 9) för grundskola efter tillsyn
Läs merRetorik & framförandeteknik
Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag
Läs merAPL-matris personlig assistent/stödassistent Elev:
Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett lämpligt och ansvarsfullt
Läs merEnkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:
Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Dnr 44-2016:5148 Al-Azhar Stiftelsen Org.nr. 802404-4888 för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Al-Azharskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:
Läs merARBETSLAGETS VERKSAMHET OCH ORGANISATION
Årskurs 4 Arbetslagsdeklaration/Arbetslagets pedagogiska idé Vi har som målsättning att eleverna skall utvecklas till självständiga, kreativt tänkande individer och vi vill såväl få eleverna att våga tro
Läs merProfessionella samtal. verktyg för effektiv kontroll
Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,
Läs merStödmaterial för elevdokumentation IUP-processen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT
Läs merAPL-matris Aktivitetsledare Elevens namn:
Pedagogisk kompetens visar vilja att orientera sig om eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter visar initiativförmåga i Eleven visar intresse att leda en grupp deltagare
Läs merHeta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO
Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa
Läs merÅterkoppling. Skolinspektionen. efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning på Stallarholmsskolan. Återkoppling
n Återkoppling 2017-11-29 Dnr 400-2016:11445 Strängnäs kommun Kommun@strartgnas.se Rektor Bolennart Johannesson Bolenrtart.Johannesson@strangnas.se Återkoppling efter kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisning
Läs merVerksamhetsidé och handlingsplan för ökad måluppfyllelse Norrtullskolan 7-9, läsåret 2017/18
Verksamhetsidé och handlingsplan för ökad måluppfyllelse Norrtullskolan 7-9, läsåret 2017/18 Verksamhetsidé och handlingsplan för ökad måluppfyllelse Norrtullskolan 7-9, läsåret 2017/18 På Norrtullskolan
Läs merRAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR
RAPPORT: SÅ TYCKER SVERIGES HR-CHEFER OM MEDARBETARUNDERSÖKNINGAR Resultat från QuestBack Swedens undersökning om HR-ansvarigas erfarenheter och åsikter om Medarbetarundersökningar, som genomfördes hösten
Läs merAlla ska ständigt utvecklas. Vision för Laholm kommuns grundskolor
Alla ska ständigt utvecklas Vision för Laholm kommuns grundskolor Oktober 2018 www.laholm.se Alla ska ständigt utvecklas! Varje elev har rätt att i skolan få utvecklas, känna växandets glädje och få erfara
Läs merSkärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016. Grundskola årskurs 1-5
Skärhamns skola Arbetsplan augusti 2015 juni 2016 Grundskola årskurs 1-5 Ansvarig rektor Namn Lars-Eric Pettersson Datum 2015-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Skärhamns skola Enheten ansvarar
Läs merTermometern. Demo. Klimatanalys tar tempen på företagsklimatet
Termometern Klimatanalys tar tempen på företagsklimatet Demo Demo Totalt har 36 av 44 slutfört analysen (82 %) Analysdatum: 2011-10-21 Utskriftsdatum: 2013-03-25 Solleftegatan 15 162 53 Vällingby Innehållsförteckning
Läs mer@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen
Hej! @ardbegmum Facebook: Specialpedagogen James Nottinghams bild Hänsyn ska tas till elevers olika förutsättningar och behov. Det finns också flera vägar att nå målen. (LGR11 & LGY11) Transfer & förståelse
Läs merKvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällberg skola
Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällberg skola Kvalitetsredovisning 2015/2016 Verksamheter inom skolväsendet ska på huvudmanna- och enhetsnivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa
Läs merRegelbunden tillsyn i Stenhamreskolan och Tallåsens skola
Regelbunden tillsyn i Ljusdals kommun och Dnr 43-2009:372 Regelbunden tillsyn i och Tallåsens skola Förskoleklass Grundskola 1-6 Inledning Skolinspektionen har granskat verksamheten i Ljusdals kommun och
Läs merInformation om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat
2014-04-03 Information om ledarskapskursen Ledarskap för ökat resultat VÄLKOMMEN! Varmt välkommen till kursen Ledarskap för ökat resultat! I det följande beskrivs kursens mål, innehåll, arbetsformer och
Läs merVERKSAMHETSPLAN Brobyskolan
1 VERKSAMHETSPLAN 2018-2019 Brobyskolan FÖRSKOLEKLASS, SKOLA och FRITIDSHEM 2 Innehållsförteckning Grundfakta om verksamheten 3 Sammanfattning av läsåret 2017/18 3 Prioriterade områden för kommande verksamhetsår
Läs mer