Att vända mål- och resultat via ledarskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Att vända mål- och resultat via ledarskap"

Transkript

1 Rektorsprogrammet 2013, K3, skolformsgrupp 9 Att vända mål- och resultat via ledarskap Anne Shemeikka 1

2 Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Resultat... 3 Analys... 6 Strukturella Perspektiv HR perspektiv... 6 Politiskt perspektiv... 7 Symboliska perspektivet... 8 Slutsats/Diskussion... 8 Källförteckning

3 Inledning Den utmaning som väntar en skolledare är till största del den sociala interaktionen mellan olika arenor och att leva upp till alla förväntningar och krav som ställs från de 4 olika perspektiven, Strukturellt, Human Resource (HR), Politiskt och Symboliskt (Bolman & Deal (2011). All den lagstiftning som skolledare ska leva upp till, är i sig en stor utmaning där allas intressen ska förverkligas och följas ex. utifrån lärare och elevperspektiv Skolagen (2012), Arbetsmiljölagen (2010) Förordning (SKOLFS 2010:14) är bara några exempel på vad skolledare ska leva upp till. Det finns självklart fler intressenter, men väljer här att inte redovisa dessa, då denna studie handlar om en lärare och elevperspektiv. Under min tid som rektor ( ) och ansvarig pedagogisk ledare fick jag uppleva en längre period med min lärare och dennes problematik gentemot elever och inställning mm. Men fick också uppleva en process som gav positiv effekt för alla parter. Tanken med mitt paper är att granska mitt eget ledarskap utifrån de 4 ovan nämnda perspektiven, kopplat till min undersökning. Syfte Syftet med studien är att presentera och kritiskt granska hur jag som skolledare har interagerat i en mål- och resultatsituation med komplikationer, men även att få igång en systematisk tankeprocess kring mitt eget skolledarskap kopplat till min undersökning, vilket har varit oerhört givande utifrån att kunna reflektera och därefter ev. kunna utvecklas eller få min ledarstil bekräftad. Metod Under denna undersökning hänvisar jag till Offentlighet och Sekretesslagen (2010) för att skydda ansvarig lärare och elever. Analysen är gjord på ett kärnämne och risken att röja lärarens identitet är stor. Bakgrunden var att under en mittermins konferens/studieavstämning presenterade en lärare ett stort ökat antal elever som hade IG (Icke Godkänd) varningar. Som rektor och ansvarig pedagogisk ledare reflekterade jag över lärarens alla utlåtanden och bad denne att lämna in alla de skriftliga studieavstämningarna som innehöll omdömen. Den första datainsamlingsmetod jag använde var att göra en dokumentstudie. Jag samlade statistik från elevernas slutbetyg från årskurs 9(2010)i ämnet och jämförde med de betygsvarningar som ansvarig lärare påtalade vid studieavstämning(2011) Den andra metoden jag använde var intervjuer. Jag valde ut 7 elever efter att jag grundligt läst deras studieavstämningar, då de hade en större andel orsaker till betygsvarning. Därefter frågade jag eleverna om de ville delta i en intervju och informerade om att de var skyddade med anonymitet och sekretess kring sina svar. Alla 7 eleverna ställde upp. Informerade ansvarig lärare under hela processen för att denne skulle känna sig delaktig. Avslutade med en analys om vilka orsakerna var och därefter gav jag förslag på åtgärder. Resultat Syftet med analysen: var att det skulle leda till något positivt för eleverna och läraren, samt utifrån gällande lagstiftning (SkoL 14 Lpf 94) leva upp till lagkrav. I lärarens studieavstämning/ dokumentation hittades kommentarer om elevernas nivå för betyg som låg på följande statistik: 3

4 IG 18st IG G eller VG: 13st G - : 4st G: 6st G-VG: 3st MVG: 0st Resultatet: ca 70 % låg på IG varning Enligt analysen hade läraren uppgett följande orsaker till IG varningar. (Visar denna uppställning, då eventuella åtgärdsförslag och egna frågeställningar kom upp, innan sittning med läraren.) Orsakerna som beskrivs är lärarens egna orsaker till betygsvarning. Orsaker till IG betyg i Ämnet Frågor och Förslag på Åtgärd: Rester (ej inlämnade uppgifter) Omprov Hur ser vi till att motivera eleverna och få in restuppgifter? Hur ser vi till att motivera att de gör omprov? Kompletteringar (inlämnade uppgifter, men som ej var fullständiga) Bevis/Bevisa Test Hur motiverar vi för att få in kompletteringar? Är rester och kompletteringar det samma för läraren? Är skriftliga, muntliga prov, tester eller annat alternativ inte bevis nog för läraren eller vad menar denne? Finns det andra metoder? Se ovan Befästa kunskaper Repetition Svaga resultat på prov Vet inte vad som menas med detta begrepp, behöver tydliggöras av läraren. Betyder det utantill inlärning? Är repetition nödvändigt för att kunna nå målen och eller sätta betyg? Kan man mäta på annat sätt? Måluppfyllelse Negativ inställning till ämnet Ej aktiv/delaktig på genomgångar el lektion Ändra beteende Varför har så många elever en negativ inställning till ämnet? Hur får vi dem att gilla ämnet, inspireras? Kan detta vara en orsak till IG om kunskaperna finns, visar måluppfyllelse m.m. men elev är inte aktiv? Kan det verkligen vara en orsak till att kunna få G betyg istället för IG? 4

5 Frånvaro (ej fysiskt närvarande på lektioner) Under alla 7 elevintervjuer kom följande kommentarer upp: Tråkiga lektioner med genomgångar på 50 min för att sedan sitta och jobba självständigt i 50 för att sedan ha en ny genomgång 50 min. Förstår inte lärarens förklaringar Vill ha mer praktiska uppgifter i ämnet som är kopplat till deras yrkesval. Rörigt på tavlan, svårt att se och följa med. Upplevde att de inte fick den hjälp som behövdes. De upplevde att lärare själv var negativt inställd till eleverna och sur. För långa lektioner (150 min) men de ville inte ha ämnet 3 ggr/v fördelat på 50 min pass. Kommunikation av resultaten och elevernas intervjusvar diskuterades internt med läraren, biträdande rektor och lärarfackets representant därefter bestämdes flera åtgärder. Läraren fick även kommentera och förklara de punkter som var oklara. Därefter planerades följande: 1. 4 stycken restdatum bokades 2. 2 stycken omprovsdagar bokades Kan målen mätas trots frånvaro, i så fall hur? Vad är orsaken till frånvaron? 3. Muntliga kompletteringar på både prov, rester för de som låste sig skriftligt 4. Efter ett grundligt medarbetarsamtal bokades även en annan lärare med mycket hög kompetens in (inom samma ämne, som en konsult och även efter ansvarig lärares önskemål) för att ge stöd till läraren i det pedagogiska arbetet och metodik. Samtal även kring lärarens arbetssituation, belastning och trivsel på jobbet erbjöds och genomfördes ett flertal gånger Arbetsmiljölagen(2010). 5

6 Analys (Bild: Resultat av en Praktiskas skolbarometer VT 2012 Strukturella Perspektiv. Med strukturella perspektiv menas de formella och rationella, mål, regler, formella relationer, fabrik, maskin. Insats som ger resultat. Vinst. Ledarskapsutmaningen att anpassa struktur efter uppgift och sin omgivning (Bolman & Deal 2011). Kopplat till min undersökning pågår en rad aktiviteter utifrån strukturellt perspektiv. Först är det utifrån ett stort utredningsarbete, ta fram metoder och leva upp till ett regelsystem, kopplat till all lagstiftning så som läroplaner och mål kopplat till resultat. Utifrån koncernens kvalitetsredovisning visa på att jag som ledare tagit ett stort ansvar att uppfylla de krav som ställs. Genom att kartlägga, utreda och åtgärda har jag skapat struktur efter just relevant uppgift och då som rektor FÅ omgivningen med sig. I detta fall ansvarig lärare. HR perspektiv I HR perspektivet finns människa, anpassning. Det vi måste anpassa efter personalen m.m. Varför finns vi där vi finns? (Bolman & Deal 2011) Yttre effektivitet Låg hög 6

7 X bäst Inre effektivitet låg hög Ledarskapsutmaningen: anpassa organisations behov efter individens behov (Bolman & Deal, 2011). Det är väldigt mycket HR perspektiv inom utredningstiden vilket INTE gör mig ett dugg förvånad, då jag har min starkaste sida där. Att bemöta, möta, följa upp och utveckla de människor jag möter i mitt jobb. Bifogar även ett resultat från en elevenkät, som mycket tydligt visar mitt engagemang som skoledare. (se stapeldiagram). Jag är ibland mer mentor, än rektor. Jag trivs i den rollen, då jag vet att DÄR gör jag skillnad. Det har betydelse för verksamheten, men det gör att jag också ställer krav på mina lärare, att vara detsamma. En förebild för dem. Vilket inte alltid sker. Här kommer det symboliska perspektivet in kring tro m.m. Föreläsare Mats Leonardsson (2012) från Nordplus tog upp vikten av att känslor är viktiga att som skolledare kunna läsa av. Det är min allra största styrka, vilket också kan tära på mina krafter, då känslor inte alltid är av positiv karaktär. Mats Leonardsson hänvisade även i sin föreläsning till grupprocessens betydelse vilket gav mig den största bekräftelsen, då jag använt mig av den på alla arbetsplatser jag varit anställd. En av de största verktyg en ledare kan använda och det ger resultat. I min undersökning visar jag på det allvaret, genom att samtala med både elever, lärare och ansvarig lärare. Politiskt perspektiv Inom det politiska perspektivet finns tävlingsarena, makt, kamp, ev. djungel Ledarskapsutmaning; att upprätta maktbas (Bolman & Deal 2011). Det politiska perspektivet finns utifrån de olika möten som varit planerade och den maktkamp som står mellan mig och ansvarig lärare, här är det svårt att veta vad som är politiskt kontra strukturellt? Som skolledare för en friskola drabbas vi ofta av en känsla av makt och kamp. I form av att vi får ta oss plats i det offentliga rummet och ständigt känna oss ifrågasatta, både den felaktiga bilden av vinstdrivande företag, känslan av har ni koll. Där av kan känslan av att bli ännu mer ifrågasatt utifrån resultat av betyg bli större än för en kommunal rektor. Utifrån ex. skolverkets krav och lagstiftning, så kan det bli en känsla av djungel, paragrafer, frågor, otydlighet osv men ett MÅSTE arbete. Vissa områden blir även tydliga att de går in och ur varandra. Ett elevmöte kan vara strukturellt, men strax därefter övergå i ett politiskt perspektiv i kontakt med ex. hemkommun som kräver resultat redovisat i ex. betyg. 7

8 Symboliska perspektivet Symboliska perspektivet handlar om tro, ritualer, historier, kultur, ceremonier, hjältar karneval och tempel. Ledarskapsutmaningen är att skapa tro, skönhet (vara vackert) och mening (Bolman & Deal 2011). Här är det svårast att bedöma skillnaden tycker jag i HR eller symbol. Då hela min rektorsroll går ut på en tro av den kultur som vi bedriver att eleverna ska lyckas med sina studier, men framförallt att få anställning efter avslutade studier och nå målen. Mina lärare och elever, säkert även jag själv gör skillnad hos våra elever. Vi vill alla vara vardagshjältar där vår skola blir lite av ett tempel. Syftet med analysen: var att det skulle leda till något positivt för eleverna och läraren, samt utifrån gällande lagstiftning (SkoL 14 Lpf 94) leva upp till rådande lagkrav. Under terminen genomfördes alla åtgärder och vägen dit blev bra, men medförde en del konsekvenser. Intern diskussion, inom lärarlaget hade medvetet undvikits för att skydda läraren. Konsekvensen blev dock att denne själv tog illa vid sig av analysen och oavsett hur många gånger jag som rektor, samt lärarfackets representant uttryckte lagkrav och syftet med analysen hade läraren svårt att ta till sig information. Denne gav uttryck för en personlig jakt och påtalade detta i lärarlaget och de i sin tur blev oroliga över hur de själva skulle börja granskas. Som ansvarig ledare fick ett möte anordnas och efter en tydlig redogörelse och diskussion (internt) för alla lärare, blev insikten klar och oron försvann. Externt diskuterades detta med närmsta chef som gav förtroende och stöd i att agera utifrån analysen. Betygsmässigt var det 9 elever som i slutänden fick betyg IG. 2 elever som var inskrivna på Programinriktat individuellt val, valde att starta om i åk 1 och resterande elever fick betyg G eller VG. Slutsats/Diskussion Kunskapsutvecklingen som ska bedömas i skolan måste ske på ett medvetet och pedagogiskt sätt, att hitta former för bedömning och att lärare själva måste rannsaka sitt arbetssätt och bemötande mot och av elever. I denna undersökning fanns inte utrymme att diskutera ex. formativ bedömning men tanken att lärare ska arbeta mer och få kunskaper i formativ bedömning, då det primära syftet är att eleven involveras mer aktivt och att stimulera till ett ökat lärande, är en stor reflektion i denna analys. Lärare kan lätt fastna i sin metodik där den själv känner sig säker och vågar inte eller begränsas i sitt eget tankemönster. Igor Ardoris (2009) påtalar att om lärare ändå ska arbeta i flera år, så är det bättre att i ett långsiktigt perspektiv vänja sig att utveckla sitt lärarskap och investera i ett förhållningssätt, för att nå kunskapsmål som är uppsatta. Som pedagogisk ledare är reflektionen, att analysen var nödvändig inte bara enligt lagstiftning, utan även för att visa läraren/lärarna att det finns andra metoder att ge elever förutsättningar för att nå kunskapsmålen. Resultatet på betygen visade tydligt detta. Som ansvarig ledare för arbetsmiljön gav även alla samtal och konkreta förslag ett resultat om den personliga utveckling, kanske insikt, till den ansvariga läraren. Då denne än idag har ett mycket lugnare sätt, Har en bättre attityd mot elever och vill utveckla sin lärarroll genom bland annat fortbildning. Den samme har även haft ett ökat samarbete med karaktärslärare genom att ta del av yrkesämnet och därmed fått mer praktiska uppgifter kopplade till respektive yrke och bjudit in dem att medverka på lektioner. 8

9 Den omfattning, kunskap och förväntningar som idag krävs av en skolledare är enorma. Att orka leda utifrån alla krav som ställs i de 4 perspektiven innebär ett yrke där alla timmar på ett dygn är skoledarens uppgift att klara. Torbjörn Sandén (2007)skriver i sin rapport och annan forskning visar att attraktiveten att arbeta som rektor sjunker. Detta kan bekräftas inom den koncern jag själv arbetar i, att koncernens 44 skolor har 16 rektorer avslutat sin anställning det sista läsåret. Visserligen inte enbart av kraven, men det ger dock en indikation på omsättningen av skolledare idag. Kraven är idag allt för stora på skolledare, det krävs kringresurser och att möta all publik för att lyckas nå alla mål och resultatkrav. Även jag har bytt roll inom företaget. Lämnade rektorsrollen och blev Ht12 regionchef över 11 skolor, vilket innebar nya krav, förväntningar och framförallt en annan roll. Jag har nu även lämnat regionchefsrollen då koncernen valt en ny organisation, vilket inneburit att jag kommer lämna företaget. Som skolledare infinner sig som oftast ca 60 timmars arbetsvecka, vilket inte är något som helst märkligt. Så har alla mina arbetsveckor sett ut sedan I min roll som regionschef har det timantalet varit upp till 80 timmar i ett flertal veckor. Vem jag än pratar med idag, som är ledare oavsett bransch, företag eller offentlig sektor har sällan 40 timmars arbetsvecka på en 100 % tjänst. Det förväntas bara, som en osynlig kod, att ledare på högre befattningar ska finnas tillgängliga dygnet runt. Det sorgliga är att vi dessutom inte protesterar mer kring en så viktig arbetsmiljöfråga. Att leda en skola, är ett svårfångat ledarskap då det förväntas att förverkliga de förväntningar som riktas mot ledaren. Ständiga reformer, hög press, många vill sluta. De sociala interaktionerna, både individuella och professionella. Omständigheter som på alla sätt påverkar motivationen. Vilken sorts ledare är jag och vilken vill jag vara? Är det transformativt ledarskap, att få något att hända, eller transaktivt, att få igång produktionen? (Sandén 2007) För egen del kan jag se att alla de 4 perspektiven finns i mitt ledarskap kopplat till undersökningen, men den största andelen är att vara proaktiv, få medarbetaren i detta fallet den ansvariga läraren och elever att växa, utvecklas och känna ansvar. Att HR perspektivet var störst förvånade mig inte alls, då min styrka ligger där och det är dessutom en roll jag trivs bra i. Då det har utvecklat mig mest som person. Att få vara visionär, modig, och en form av vägvisare/ förebild är bara en löneförmån anser jag. Det var även tydligt att jag under undersökningen var reaktiv ett antal gånger, vilket heller inte är ovanligt för en skolledare. De 4 perspektiven ger mig ett förklaringsvärde var för sig, perspektivväxling ger nya även möjligheter. Medvetet kunde jag känna in vilket perspektiv/arena jag befann mig i. Vilka vinster, kontra förluster gör jag? Svårt för mig själv att bedöma. Men resultatet från enkät svar från mina elever ser jag som rektor har så pass stor insyn är väl en vinst/delseger. Att undersökningen också gett utdelning, kan jag få bekräftat genom de resultat vi som skola sedan nådde. Jag upplever att jag nästan varje dag, får någon sorts seger. Det kan vara en elev som äntligen kommer till skolan efter hårt arbete. Elever som är svaga i ett ämne och äntligen får lyckas. Att läraren som nu bemötte elever utifrån alla de riktlinjer, läroplaner och sunt förnuft. Det är delseger för mig. Att däremot arbeta timmar i veckan kan ses som en svaghet i organisationen, trots att jag upplever alla rektorer jag mött under mina 4 år, arbetar dygnets alla timmar oavsett huvudman. Delsegrar sitter i HR och strukturella perspektiv. Jag har kompetens att sköta och möta människor och som Kotter säger, att fånga känslor som skapar motivation och engagemang för 9

10 konstruktivt handlande (Bolman & Deal, 2011 sid 454). Upplever det som min största styrka och har fått det bekräftat att jag både leder, handleder och kan våga vara chef. Utifrån de 4 perspektiven anser jag ha svårt att visa på någon tydlig personlig utvecklingsplan av olika anledningar. Både för att jag inte ska vara kvar som skolledare i företaget, samt att jag anser mig vara kunnig och har kompetens inom alla 4 perspektiv vilket jag införskaffat under ca 15 år inom olika ledartjänster. Emellertid tror jag på att utveckla alla 4 perspektiv genom att införskaffa mer erfarenhet och förstärka dessa. Det kanske upplevs som självsäkert att svara/ skriva så, vilket det också är, då jag oftast uppnått mål. Den modell som beskrivs av Kotter (,Bolman Deal,2011 sid 454) innehåller igenkänning för mig. Det är en modell som passar min utvecklingsplan, att utveckla alla 4 perspektiv istället för att välja en. Modellen är enkel och lätt att ta till sig. Jag kommer även att fortsätta använda grupprocessen (Leonardsson 2012) som mitt verktyg då jag haft otrolig nytta av den under mitt 15 åriga ledarskap. Det stöd jag behöver i mitt ledarskap är tydlighet i alla former av mål och- resultatarbete. Vilket har saknats på ett flertal arbetsplatser genom åren. Det kan varit otydlighet från chefer, styrelser eller politisk styrda organisationer. Där makt, konkurrens och organisation påverkat vilken riktning en verksamhet ska ha. Upplever att syftet med min undersökning är nådd, då tankeprocessen kom igång och att min ledarstil blev bekräftad, men behöver alltid påfyllning och förstärkning. Källförteckning Tryckta källor Allmänna råd och kommentarer om likvärdig bedömning och betygsättning. (2012) Stockholm: Skolverket AML. Arbetsmiljöverket (2010) Bolman LeeG, Deal TerrenceE. (2011)Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur Eva Lenberg, Ulrika Geijer och Anna Tansjö (2010) Offentlighet och Sekretesslagen Lund: Norstedts Juridik AB Förordning (SKOLFS 2010:14) om examensmål för gymnasieskolans nationella program Förordning (SKOLFS 2011:144) om läroplan för gymnasieskolan Igor Ardoris.(2009) Målmedvetet lärarskap. Stockholm: Gothia Fortbildning Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter. (2011) Stockholm: Skolverket Ny skollag i praktiken.(2012) Stockholm Svensk Facklitteratur Sandén, T. (2007) Lust att leda i lust och leda. Åbo: Åbo Akademis förlag. 10

11 Muntliga källor Mats Leonardsson föreläsning om ledarskap och grupputveckling under Rektorsprogrammet i Tällberg 3-4 dec Länkar Skolverket, hemsida tillgänglig ( ) Läroplaner (Juli 2013) Övrigt Information kring Praktiskas Skolbarometer finns inom Vindora AB hemsidahttp:// praktiska.se/sok/skolbarometer 11

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010

FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER. Kvalitetsgranskning. Undervisningen i särskolan 2009/2010 1 FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Av denna PM framgår vilka tre centrala frågor som ska granskas och bedömas i denna kvalitetsgranskning. Dessa frågor

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Utvecklingsplan. för. Hedängskolan 7-9

Utvecklingsplan. för. Hedängskolan 7-9 Utvecklingsplan för Hedängskolan 7-9 Birgitta Wikström Rektorsprogrammet K7 Rektor 2014-2015 Hedängskolan 7-9 Storvik 1 Innehåll 1. Inledning... 3 1.1 Syfte och frågeställningar... 3 2. Teoriram... 3 2.1

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen

Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2010-08-18 Stödmaterial för elevdokumentation IUP-processen Innehållsförteckning IUP-PROCESSEN 2 STOCKHOLM STADS FRAMTAGNA RAMAR FÖR ELEVDOKUMENTATION 4 ÖVERSIKT

Läs mer

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke

Matematiklyftet. Malmöbiennetten 2013. Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet. Anette Jahnke Matematiklyftet Malmöbiennetten 2013 Nationellt centrum för Matematikutbildning Göteborgs Universitet Anette Jahnke #malyft Matematiklyftet Matematiklyftet Fortbildning av alla lärare som undervisar i

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker

UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN. Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN Skriftliga omdömen och kommentarbanker UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN 2009-08-12 SKRIFTLIGA OMDÖMEN OCH KOMMENTARBANKER Individuell utvecklingsplan

Läs mer

www.gubbangsskolan.stockholm.se

www.gubbangsskolan.stockholm.se www.gubbangsskolan.stockholm.se SID 2 (7) STYRDOKUMENT I SKOLAN I skolan finns det styrdokument på flera nivåer: läroplanen Lgr 11 på nationell nivå samt Stockholms stads vision En skola i världsklass

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se

Läs mer

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29

Rektorsutbildning. SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsutbildning SKL huvudmän Högberga gård 2015-05-29 Rektorsprogrammet 3 år Obligatoriskt för nytillträdda rektorer men även öppet för biträdande rektorer och förskolechefer Rektorsprogrammet omfattar

Läs mer

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1)

Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursrapport för Webbdist13: Sociala medier (7,5 hp) HT 2013 (31ESM1) Kursansvariga var David Gunnarsson Lorentzen & Charlotte von Essen Övriga medverkande lärare: Emma Forsgren Helena Francke Claes Lennartsson

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan

Lokal arbetsplan. för Birgittaskolan Birgittaskolan i Linköping Lokal arbetsplan för Birgittaskolan Reviderad 2012-06-29 Besöksadress: S.t Larsgatan 44-46, Linköping Postadress: Birgittaskolan i Linköping, Klostergatan 49, 581 81 LINKÖPING

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev:

APL-matris personlig assistent/stödassistent Elev: Pedagogisk kompetens Handledarens kommentar: visar vilja att orientera sig om verksamheten Eleven följer sin handledare och visar intresse för alla arbetsuppgifter. uppvisar ett lämpligt och ansvarsfullt

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Fördjupningsarbete i rektorsprogrammet, Block 5. Öru, MHD,Hda. Ht 2012/Vt 2013

Fördjupningsarbete i rektorsprogrammet, Block 5. Öru, MHD,Hda. Ht 2012/Vt 2013 Fördjupningsarbete i rektorsprogrammet, Block 5 Öru, MHD,Hda Ht 2012/Vt 2013 Hur förhåller sig Skolinspektionens krav på rektors ledarskap i förhållande till de förväntningar pedagoger på egna skolan samt

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola Skolplan för Kristianstads kommun 2012 2018 En offensiv skola i en trygg miljö där alla får chansen Utbildning ger individen möjlighet att öppna nya dörrar, se saker ur nya perspektiv

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp

Hot spots - Råd för rektor. Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Hot spots - Råd för rektor Charlotte Wieslander utvecklingsavdelningens ledningsgrupp Karriärvägar för lärare Ca 10 000 karriärtjänster Ca 5 000 kr/månad för förstelärare Ca 10 000 kr/månad för lektor

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken

Välkommen till Skolverkets konferens om. Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Välkommen till Skolverkets konferens om Vetenskaplig grund beprövad erfarenhet och evidens i praktiken Bakgrund och uppdrag Skollagen 1 kap. 5 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Retorik & framförandeteknik

Retorik & framförandeteknik Introduktion Vi har läst Lärarhandledning: Våga tala - vilja lyssna, som är skriven av Karin Beronius, adjunkt i språk och retorikutbildare, tillsammans med Monica Ekenvall, universitetsadjunkt, på uppdrag

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan

Sammanfattning Rapport 2010:9. Undervisningen i svenska i grundsärskolan Sammanfattning Rapport 2010:9 Undervisningen i svenska i grundsärskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionens kvalitetsgranskning av undervisningen i särskolan har genomförts i 28 grundsärskolor spridda över

Läs mer

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015

Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Lokal verksamhetsplan årskurs 4-9 läsåret 2014-2015 Elever och personal ska få maximal kunskap, entreprenöriell kompetens och mod att förverkliga egna och andras mål På Djurgårdsskolan hjälper vi varandra

Läs mer

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun

Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av rutiner för uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i grundskolan Motala kommun Eleonor Duvander Håkan Lindahl Innehållsförteckning Revisionell bedömning... 1 Bakgrund

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap i praktiken

Pedagogiskt ledarskap i praktiken Pedagogiskt ledarskap i praktiken -En möjlighet att förbättra elevernas resultat och skolans kvalité Aronsborg 2013-10-25 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 43 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idri

Läs mer

Vi har inte satt ord på det

Vi har inte satt ord på det Sammanfattning Rapport 2012:8 Vi har inte satt ord på det En kvalitetsgranskning av kunskapsbedömning i grundskolans årskurs 1-3 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat lärares utgångspunkter i arbetet

Läs mer

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Gymnasieskola VO programmet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Fria gymnasieskolan i Haninge

Fria gymnasieskolan i Haninge Haninge Skolan erbjuder Haninge erbjuder utbildning med hög kvalitet på det Samhällsvetenskapliga programmet med inriktningarna Ekonomi och Samhällsvetenskap. Inom det individuella valet finns det möjlighet

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter

Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter Lönekriterier för Utbildningskontorets verksamheter - Lärare UTBILDNINGSKONTORET 2014-08-25 Färdigheter Omsätter goda kunskaper undervisningen. Skapar helhet och sammanhang för eleverna. Har svårt att

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning

Dagens program. SMS-frågor VÄXA FÖR FRAMGÅNG. Nyanlända elever i fokus. Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande. Allmänna råd Bedömning Dagens program VÄXA FÖR FRAMGÅNG Stöd och förutsättningar för nyanlända elevers lärande 10.00 Nyanlända elever i fokus Organisation för mottagande Kartläggning: Steg 1 och 2 12.00 Lunch 13.00 Kartläggning:

Läs mer

Beslut för grundskola

Beslut för grundskola Stockholms kommun Rektorn vid Äppelviksskolan Beslut för grundskola efter tillsyn av Äppelviksskolan i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 Förutsättningar Presentation av enheten Förskolorna Backen, Dungen, Storviken, Marieby och Tandsbyn med

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun

Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun Återrapportering av Skolinspektionens tillsyn vid Särskolan, Säters kommun 1 Innehåll INLEDNING... 3 UNDERLAG... 3 KUNSKAPER... 3 KUNSKAPSRESULTAT... 3 UPPFÖLJNING OCH KOMMUNIKATION AV RESULTAT... 6 BEDÖMNING

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Stavreskolan 4-9 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Stavreskolan 4-9 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21

Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång. Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 Nyanländas lärande mottagande, inkludering och skolframgång Utbildningens upplägg, ht 2014. Högskolan Dalarna 2014-08-21 v.42 Kursstart. Ni börjar med att titta på den inspelade kursintroduktionen på Fronter.

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens

Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projektplan för att utveckla och fördjupa lärares läroplans- och bedömarkompetens Projekt runt kunskap och bedömning Syftet med projektet är att utveckla och fördjupa läroplan- och bedömarkompetens. Genom

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015

Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Välkommen Till Kyrkenorums förskola 2014-2015 Möjligheternas förskola - att trivas och utvecklas i! Vi utbildar Världsmedborgare! Vi står inför en nytt spännande läsår med nya och gamla barn, starta upp

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder

HTS-gymnasiet, Järfälla. Skolan erbjuder Skolan erbjuder Handels- och administrationsprogrammet, Hantverksprogrammet inr frisör, Hotell- och turismprogrammet, Barn- och fritidsprogrammet och Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Skolans målsättning

Läs mer

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun

Personalpolitiskt program. Karlskrona kommun Personalpolitiskt program Karlskrona kommun Innehåll Trygg. Framgångsrik. Delaktig. Stolt. 3 Medarbetarskap 4 Ledarskap 5 Kompetens 6 Hållbart arbetsliv 7 Lön 8 Mångfald 9 Stolt och framgångsrik 10 Det

Läs mer

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen

Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Håll i håll om håll ut! Hur får man vind i seglen så att alla kan navigera? Torghandel 20140507 Attraktiv Förskola - En del av det systematiska kvalitetsarbete i Norra Hisingen Sektor utbildning Norra

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse

Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Arbetsplan Pilen handlingsplan Överenskommelse Förskolan Solstrålen 2009/2010 Vision: Alla barn och all personal skall uppleva trygghet och trivsel. Lärande ger glädje och möjligheter. Innehållsförteckning

Läs mer

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun

Rektorernas förutsättningar. pedagogiska ledare. Mjölby kommun www.pwc.se Håkan Lindahl Eleonor Duvander Rektorernas förutsättningar att vara pedagogiska ledare Mjölby kommun Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning... 2 2. Inledning... 4 2.1. Revisionsfråga...

Läs mer

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09

Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Välkomna Kontaktpersoner BoB 2011-03-09 Dagens agenda Implementeringsarbetet på Klastorp-Essinge skolor och Kullskolan Diskussion IUP-processen i Lgr11? Ett dokumentationsverktyg som följer IUP-processen?

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå

Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Systematiskt kvalitetsarbete i praktiken på lokal nivå och regional nivå Bättre skola Södra Berget Sundsvall 2015-01-21 Lars Thorin Presentation Lars Thorin 44 år från Bräcke, Jämtland Lärare 1-7 Sv/So/Idr

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten Sammanfattning Rapport 2012:1 Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 1 Sammanfattning I granskningen ingår 30 grundskolor i 12 kommuner varav 22 kommunala skolor och 8 fristående

Läs mer

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Kunskap och bedömning för utveckling och lärande Från samtal till verkstad Ett kompetensutvecklingsprojekt i Luleå kommun 2011-2014 Så började det Den förändring som den nya regeringen presenterar i betygsfrågan

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

10 olika sätt att genomföra IUP-processen

10 olika sätt att genomföra IUP-processen 10 olika sätt att genomföra IUP-processen augusti 2012 Visualisera och effektivisera IUP-processen på er skola? Hur ska ni genomföra IUP-processen pedagogisk, undervisning, skriftliga omdömen, framåtsyftande

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor

Framtidens ledarskap. Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Framtidens ledarskap Learning café Utmaningar i ledarskapet på framtidens arenor Ledarskapet viktigt för oss alla Ett bra ledarskap får oss att trivas och utvecklas medan ett dåligt ledarskap kan påverka

Läs mer

Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde

Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde Varmt välkomna v till Klagshamns rektorsområde Vision för f Klagshamns ro På Klagshamns rektorsområde ska elever, personal och föräldrar f känna k stolthet över sin skola och förskola. f Ledorden kunskap,

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer