Inkluderande lärmiljöer på Laröd skola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Inkluderande lärmiljöer på Laröd skola"

Transkript

1 SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Inkluderande lärmiljöer på Laröd skola Systematiskt utvecklingsarbete av organisation och samverkan för ökad måluppfyllelse FÖRFATTARE: GULL-BRITT HOLM OCH KATJA VINULV ARTIKEL NUMMER 13/2015 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan ARTIKEL NUMMER 13/2015 1

2 Abstract Syftet med den här artikeln är att visa hur Laröds skola har bedrivit och bedriver ett systematiskt utvecklingsarbete i implementeringen av inkluderande lärmiljöer och hur ett inkluderande förhållningssätt genomsyrar verksamheten. Artikeln beskriver också en synvända från att anpassa eleven efter verksamheten till att anpassa verksamheten efter eleven. Laröds skolas definition på Inkluderande lärmiljöer är då den bärande relationen lärare och elever emellan läggs som grund och ses som det absolut viktigaste att först skapa innan eleverna öppnar upp för inlärning. Verksamheten är inkluderande då alla elever är med i ett socialt sammanhang och har en naturlig plats i verksamheten. Då skolan är medveten om elevernas behov och samverkar mellan olika professioner för att matcha behoven, skapas en optimal lärmiljö för eleverna. Gull-Britt Holm rektor på Laröd skola E-post: Katja Vinulv biträdande rektor på Laröd skola E-post: 2 ARTIKEL NUMMER 13/2015 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan 2

3 Denna artikel har den 19 maj 2015 accepterats för publicering i Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan. Ansvarig granskare är universitetslektor Inger Assarson samt fil. dr Lisbeth Olsson från Malmö högskola. Denna utvecklingsartikel har tagits fram inom ramen för Ifous FoU-program Inkluderande lärmiljöer, i vilket 12 kommuner (Borlänge, Botkyrka, Göteborg, Helsingborg, Höör, Landskrona, Linköping, Mullsjö, Stockholm, Sävsjö, Tyresö och Åstorp), Specialpedagogiska skolmyndigheten och Malmö högskola medverkat. Information om FoU-programmet finns på Fri kopieringsrätt i ickekommersiellt syfte för kompetensutveckling eller undervisning i skolan och förskolan under förutsättning att författarens namn och artikelns titel anges, samt källa: Skolportens artikelserie. I övrigt gäller copyright för författaren och Skolporten AB gemensamt. Denna artikel är publicerad i Skolportens nättidskrift Undervisning & Lärande: Aktuell metodbok med författaranvisningar: Vill du också skriva en utvecklingsartikel? Mejla till Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan ARTIKEL NUMMER 13/2015 3

4 Innehållsförteckning Abstract Inledning, syfte och frågeställning Metod och strategi Projektplan Kritiska vänner Kompetensutveckling Föreläsning Schemaläggning Lärande samspel Föräldradelaktighet Systematisk observation och reflektion Huvuddel Skolledning Mentorer och lärare Förstelärare Elevhälsoteam Specialpedagoger Socialtjänst Vårdnadshavare Resultatsammanfattning Transparent organisation Bärande relationer Samverkan mellan olika professioner Skolans pedagogiska filosofi Diskussion Bilaga 1: Helsingborg Stads observationsmall. Kvalitetsindikatorer för inkluderande lärmiljö...20 Bilaga 2: Framgångsfaktorer för inkluderande lärmiljöer framtagna av Laröd skolas lärare...25 Bilaga 3: Illustration på Janssens Fyrarummare...26 Referenser...27 Övriga källor ARTIKEL NUMMER 13/2015 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

5 1. Inledning, syfte och frågeställning Laröds skola F-9 bedriver ett systematiskt utvecklingsarbete av inkluderande lärmiljöer där organisationen anpassas efter elevernas behov och ett inkluderande förhållningssätt hos personalen implementeras. Skolan har gjort en synvända från att anpassa eleverna efter verksamhetens behov till att anpassa verksamheten efter det enskilda barnets individuella behov. För att på ett optimalt sätt ge elever det stöd de behöver för att uppleva sig vara inkluderade måste vi se på helheten genom elevperspektivet. Artikeln beskriver hur vi har utvecklat inkluderande lärmiljöer och de slutsatser som vi har dragit under arbetets gång. Vi beskriver även hur vi fick syn på elevperspektivet och hur vi har utarbetat en samverkan mellan olika professioner som leder till en optimal inkludering. Utvecklingsarbetet tog sin början 2012 då vi blev inbjudna till forskningsprojektet Inkluderande lärmiljöer i samarbete med Ifous innovation, forskning och utveckling i skola och förskola, och Malmö Högskola. Inkluderingsprojektets övergripande syfte var att bygga upp kunskap som kan användas som underlag för kommuners och skolors skapande av lärmiljöer som ökar inkluderingen av elever med särskilda behov, samtidigt som den främjar alla elevers utveckling såväl socialt som kunskapsmässigt (ifous, 2012). Sverige har undertecknat barnkonventionen och utifrån dess fyra grundprinciper har alla barn samma rättigheter och lika värde, rätt till att överleva och utvecklas, rätt att uttrycka sin mening i frågor som berör dem samt att barnets bästa ska komma i främsta rummet. För Mårtensson (2014) är en inkluderande lärmiljö en miljö som förebygger och minimerar risken för utanförskap, både under skoltiden och i ett livsperspektiv. Den sociala aspekten i vårt uppdrag är därför mycket väsentlig. Hur skolan ska anordna undervisningen för elever med särskilda behov anges i Salamancadeklarationen. Den bygger på FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och FN:s Standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning (1994). Internationella och nationella styrdokument, såsom FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, Salamancadeklarationen, skollag, läroplan och diskrimineringslagstiftning, bildar det yttre regelverk som en enskild skola har att förhålla sig till då det gäller ett inkluderande synsätt och alla elevers rätt till utbildning. Dock går det inte att undervärdera den betydelse som riktlinjer och förhållningssätt har på olika nivåer i den egna kommunala organisationen. Varje funktion påverkar på olika sätt det enskilda barnet. Dessa nivåer är t.ex. elevhälsan, skolan, rektor, lärare, arbetslag, elevgrupp. Det finns flera olika sätt att definiera inkludering. Nilholm (2011) utgår från den gemenskapsinriktade definitionen, dvs. inkludering som skapande av learning communities där olikheter ses som en tillgång, att hela skolan stöps om och där demokratifrågor är viktiga. Skoglund (2012) betraktar inkludering som en process som bygger på tanke- och handlingssätt där allas unika förutsättningar accepteras inom de mänskliga rättigheternas ram. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan ARTIKEL NUMMER 13/2015 5

6 Tetler (2012) menar att för att utveckla en mer inkluderande skolkultur och rum för lärande behöver vi identifiera hinder för lärande och deltagande och utveckla de pedagogiska metoderna. Vi inspirerades i vårt arbete av ovanstående, men också av Ek (2014) som har tankar kring inkluderande lärmiljöer utifrån att; i grunden är en inkluderande lärmiljö ytterst grundad på en demokratisk människosyn och innebär en gemenskap där alla har sin naturliga tillhörighet och en skolkultur som präglas av förtroende, samarbete och ansvar. Vi har ett tydligt uppdrag från vår utbildningsdirektör att arbeta med inkluderande lärmiljöer: särskilt fokus finns på ett nyskapande av strategier för att möta stadens alla helsingborgare. Laröd skolas systematiska utvecklingsarbete har sin utgångspunkt från de mänskliga rättigheterna, att olikheter är en tillgång som stimulerar till en utveckling av pedagogiska metoder och lärmiljön. Skolledningen har även förankrat utvecklingsarbetet med inkluderande lärmiljöer i vetenskapen genom att basera det på aktuell skolforskning, metoder och teorier. (se Ainscow, Ball, ISPA 2004). För att leda en verksamhet mot en vision om inkluderande lärmiljöer och hög måluppfyllelse måste ledningen vara väl förtrogen med den senaste skolforskningen och agera föredömligt i mötet med elever och vårdnadshavare. Forskningsbaserad litteratur som har fått inspirera utvecklingsarbetet och förhållningssätt är bland andra Synligt lärande för lärare av John Hattie (2012), Vilse i skolan hur kan vi hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt av Ross Greene (2008), Beteendeproblem i skolan av Bo Heijlskov (2014) och Claes Nilholms Inkluderande undervisning vad kan man lära av forskningen? (2013). Initialt formulerade skolledningen skolans pedagogiska filosofi som definierade vår syn på vad inkluderande lärmiljöer är. (se 4.4) Syftet i vårt inkluderingsarbete var att systematiskt utveckla och arbeta med skolans inkluderande lärmiljöer utifrån att hela verksamheten ska vara grundad i ett inkluderande förhållningssätt. Hur det systematiska kvalitetsarbetet har sett ut finns beskrivet i stycket 2 Metod och strategi. Alla elever ska få utvecklas på respektive individuella plan och optimala sätt. Skolan ska vara medveten om elevernas behov och samverkan mellan olika professioner ska finnas för att skapa den optimala lärmiljön. För att få syn på elevperspektivet har vi arbetat fram en synvända på skolan som innebär att lärare och mentorer ställer sig frågor som ger svar på hur eleverna upplever sin skolgång, studier, lektioner och det sociala samspelet. Vi har även kontinuerligt använt oss utav Helsingborgs stads Observationsmall för inkluderande lärmiljöer. I bilaga 1 finns exempel på vad observationsmallen kan göra skolledningen uppmärksam på (se stycke 2:8 och bilaga 1). Frågeställningarna var: Vad krävdes för att utveckla inkluderande lärmiljöer? Vilka var utmaningarna? 6 ARTIKEL NUMMER 13/2015 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

7 2. Metod och strategi För att utveckla våra inkluderande lärmiljöer och förhållningssätt på Laröds skola i Helsingborg, visste vi från skolledningshåll att det skulle krävas uthållighet, mod och systematiskt arbete. Vi började med att fråga oss hur man som verksamhet gör för att samtliga elever ska inkluderas och få möjlighet att utvecklas utifrån sina individuella behov och förutsättningar. Initialt var det angeläget att inleda samtal om Laröds skolas pedagogiska filosofi för att sedan ha denna som grund för vårt arbete med utveckling av lärmiljön. För att skolledningen och personalen skulle gå i samma riktning i utvecklingsarbetet var en definition av inkludering och inkluderande lärmiljöer också viktigt. Nedan beskrivs de metoder och strategier som vi använde under arbetets gång. 2.1 Projektplan I projektplanen som sträckte sig över tre år samlade vi struktur och tidsplan för utvecklingsarbetet. Planen beskriver Ifous-projektets övergripande struktur med seminarier på både nationell och lokal nivå, arbete med kritiska vänner, observationsmallar och hur vi skall sammanfoga detta med vår egen kompetensutveckling på skolnivå. Ett cykliskt schema visar på hur dessa olika delar kommunicerar med varandra. Efter varje seminarium inom forskningsprojektet följde vi på skolnivå vid studiedagar eller pedagogiska konferenser upp erfarenheter för att implementera dessa i vår egen verksamhet. Uppföljningarna visade att skolans kultur sakta började förändras och började styra valet av metoder. Kulturförändringen innebar ett skifte från lärarperspektiv till elevperspektiv där metoder anpassades efter vår pedagogiska filosofi. 2.2 Kritiska vänner Initialt i projektet blev vi sammankopplade med två skolor som blev våra kritiska vänner. Vi besökte varandra och utförde observationer utifrån ett inkluderande perspektiv med syfte att få stöd i att synliggöra förbättringsområden samt att inspireras av olika verksamheters arbete. Tillsammans hade vi också ett lokalt seminarium där vi arbetade med att fördjupa oss i vad ett inkluderande arbetssätt innebär i vardagen. Under detta dialog-seminarium fick vi klarhet i hur skolornas respektive kultur och situation påverkade metoder för utveckling av inkluderande lärmiljöer, hur skolorna måste välja olika vägar för att till exempel definiera begreppet inkludering och vad det står för. Erfarenhetsutbytet och samarbetet med kritiska vänner ger på sikt en likvärdighet, men det krävs att man håller i och håller ut. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan ARTIKEL NUMMER 13/2015 7

8 2.3 Kompetensutveckling Vi hade regelbunden kompetensutveckling till samtlig personal kring begreppet inkluderande lärmiljöer och vad det innebär i vår verksamhet. Vi ägnade tre studiedagar åt att tillsammans med hela personalgruppen arbeta med hur vi skulle kunna utveckla vår verksamhet till att bli mera mer inkluderande. Tillsammans med våra medarbetare bearbetade vi frågor som: Har vi ett inkluderande förhållningssätt? Hur definierar vi inkludering och inkluderande lärmiljöer? Vilka elever berör det, alla eller enskilda? Vad kan vi göra bättre? Arbetsformerna under studiedagarna varierade mellan föreläsning, litteraturstudier, gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyte. Under samtalen över arbetslagsgränserna uppstod ett kollegialt lärande och reflektion, och sakta utvecklades ett gemensamt språk och förhållningssätt. Med gemensamt språk menar vi då att lärarna började använda sig av samma termer för att exempelvis beskriva elevärenden och olika undervisningssituationer. Ett exempel på en förändring av förhållningssättet var då lärare började se eleverna som barn i svårigheter, inte som barn med problem. Ytterligare fördjupning gav Tetler vid en studiedag, under vilken hon belyste förändringen från att se problemet förankrat i det enskilda barnet till att se att problemet uppstått i mötet mellan det enskilda barnet och dess omgivning. Tetler talade också om vilken beredskap man skall ha inom skolan för att möta eleverna och avslutade med att belysa vikten av att veta var kunskap finns att ta stöd av, och vilka redskap vi har för att kunna arbeta inkluderande. Tetler bekräftade vid detta tillfälle att perspektivskiftet, från lärarperspektiv till elevperspektiv, var en framgångsfaktor i vårt utvecklingsarbete av inkluderande lärmiljöer. Även under medarbetarsamtalen var det inkluderande förhållningssättet och lärmiljön ett tema. För att basera detta arbete i den senaste skolforskningen använde vi oss av SPSM:s (2013) litteratur som behandlar inkludering, Hattie (2012), Heijlskov Elvén (2014), Hjörne och Säljö (2007) samt Greene (2008). Hela personalen och skolledningen läste både enskilt och tillsammans, diskuterade i tvärgrupper och tog fram framgångsfaktorer för att kunna tillämpa förhållningssättet under hela skoldagen då vi möter elever. (se bilaga 2) 2.4 Föreläsning Som en fördjupning av vad begreppet inkluderande lärmiljöer innebär i vårt arbete bjöd vi i ett tidigt skede in en skolpsykolog. Han föreläste under en del av en studiedag för hela personalen, med efterföljande dialog, allt för att finjustera definitionen på inkludering och förhållningssätt. Föreläsaren tydliggjorde bland annat att betydelsen av en diagnos hos eleven inte har betydelse för vilka insatser och anpassningar skolan skall göra. Den nytta skolan dock kan ha av en diagnos är att det sannolikt kan vara enklare att göra rätt anpassningar för eleven. 8 ARTIKEL NUMMER 13/2015 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

9 2.5 Schemaläggning För att få till flexibilitet lade vi klass- och lärarscheman på så sätt att det skulle vara minst två lärare med, alternativt lärare med specialpedagog vid de flesta undervisningstillfällena. Då kan exempelvis ämnesläraren hålla i undervisningen och det genomgripande ansvaret medan den andre finns till som stöd för eleverna. Detta skapar flexibilitet och variation beroende av situation och behov i klassen, gruppen och enskilda elever. Det kollegiala samarbetet underlättas här och får en kontinuitet. Två-lärarsystemet skapar inkluderande lärmiljöer därför att det underlättar för lärarna att möta eleven där den befinner sig i sitt lärande. Den ena läraren bär huvudansvaret för undervisningen medan den andra assisterar i klassrummet. 2.6 Lärande samspel För att implementera och utveckla det sociala klimatet, inlärningsmiljön, pedagogernas bemötande och relationer med eleverna utbildades personalen i Lärande samspel. Lärande samspel är ett metodprogram utvecklat av Lisbeth Henricsson, Legitimerad Psykolog och Lena Holmberg, Specialpedagog. Programmet ger pedagogerna en manual med verktyg för proaktivt pedagogiskt ledarskap i förskoleklass, skola och inom fritidshemsverksamheten. Manualen är utarbetad för personal som arbetar med elever från förskoleklass till årskurs 6, men principerna kan tillämpas även på högstadiet. Lärande sampel är baserat på vetenskap och beprövad erfarenhet och tar utgångspunkt i skolans värdegrund. Här kombineras KBT-principer, systemteori och anknytningsteori samt ett sociokulturellt perspektiv. I programmet tydliggörs det att det inte är barnet som är problemet, men att barnet kan ha bristande färdigheter och/eller att det finns problem runt barnet som det behöver hjälp att lösa. Bergnèhr och Osvaldsson (2011) sammanfattar i en rapport att Lärande samspel är ett manualbaserat program vars grundläggande mål är att utveckla förutsättningarna för goda relationer och lärande i skolan. På Laröd skola arbetar vi med utbildning i Lärande samspel helt enligt den tanke som programmets utvecklare utgår ifrån. Varje arbetslag utgör en lärgrupp, så att samtliga i arbetslaget får den grund och de verktyg som programmet syftar att ge. Lärare från förskoleklass till och med årskurs 6 och inom fritidshemsverksamheten bearbetar manualen och använder sig av lämpliga metoder beroende på elevens behov och situation. I manualen finns olika metoder för kartläggning, sambandsanalys, samtal och handledning hur pedagoger kan förstärka önskat beteende alternativt släcka ut oönskat beteende. Metoderna blir verktyg för ett inkluderande bemötande av elever. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan ARTIKEL NUMMER 13/2015 9

10 2.7 Föräldradelaktighet För att informera föräldrar och göra dem delaktiga i skolans utvecklingsarbete och synvända skickade skolledningen ut ett månatligt nyhetsbrev, informerade på föräldramöten och föräldraråd. Lärare och mentorer berättade om skolans förhållningssätt på utvecklingssamtal och skolledningen kommunicerade individuellt med vårdnadshavare vid möten och via mailkonversation. 2.8 Systematisk observation och reflektion För att vi som skolledning regelbundet skulle kunna orientera oss i skolans organisation och struktur, använde vi Janssens (2005) forskning och modell förändringens fyra rum som ibland kallas fyrarummaren, en teori om förändring (se bilaga 3). Den används för att analysera hur människor och organisationer reagerar i kris och utveckling, under stress och tryck utifrån. Grunden i teorin är en modell i fyra delar som visar hur en individ eller en grupp färdas genom olika stadier i en förändringsprocess. Den skildrar förändringen som en rörelse mellan fyra psykologiska rum, dvs. fyra livslägen, där alla kan känna igen sig, orientera sig och även påverka sin situation. De fyra delarna är belåtenhet, förnekelse/ självcensur, förvirring/kaos samt förnyelse/inspiration. En organisation eller en individ rör sig ständigt genom de fyra rummen under kortare eller längre cykler och kan också befinna sig i flera rum samtidigt i flera olika aspekter av livet (arbete/fritid/relationer). För att få syn på utvecklingen av våra inkluderande lärmiljöer använder skolledningen denna modell som en tankekarta vid både medarbetarsamtal och verksamhetsbesök (se Holm 2013). Genom systematiska observationer samlade vi också in erfarenheter från arbetet i klassrummen kring lärares sätt att möta elever utifrån ett inkluderande perspektiv. För att få syn på utveckling använde vi regelbundet oss även av de observationsmallar som tagits fram inom Skol- och fritidsförvaltningen (SFF) i Helsingborg. Observationsmallarna är ett stödmaterial att använda vid observationer av lärmiljön på grupp- eller skolnivå. Hela personalgruppen markerar och graderar inom tio olika områden där de upplever att verksamheten befinner sig, på detta sätt får vi en överblick över förbättringsområden och vad som fungerar. Eftersom observationsmallarna fokuserar på lärmiljön och inkludering kan vi mycket tydligt se hur väl implementeringen befästs och sprids. Inspiration till att ta fram observationsmallarna har hämtats från Larsson och Nilholm (2012). (Se bilaga X observationsmall svar) En av mätningarna visade att medarbetarna upplevde att specialpedagogens roll dominerades av handledning och konsultation (se bilaga1). 10 ARTIKEL NUMMER 13/2015 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

11 3. Huvuddel För att som Laröd skolas ledning framgångsrikt skapa inkluderande verksamhet med en humanistisk elev- och kunskapssyn innebar det initialt att genom pedagogiska samtal sätta mål och leda processer så att lärmiljön berikades med både nya metoder och lärverktyg. Ett verktyg i inkluderingen skulle bli tekniska hjälpmedel som utjämnar skillnader och stärker elever med individuella behov beroende på var de befinner sig. Inom skolledningen såg vi även att skapandet av en transparent organisation skulle vara en möjlighet att engagera alla medarbetarna och vara motorn för att föra processerna framåt. Den transparenta organisationen skulle stödja utvecklingen genom att ansvaret fanns delegerat hos pedagoger och annan personal för att förändra och anpassa. I detta avsnitt beskriver vi hur en kontinuerlig dialog mellan professioner som skolledning, mentorer, lärare, förstelärare, elevhälsoteam, specialpedagoger, socialtjänst och vårdnadshavare säkerställer att vi alla drar åt samma håll. Detta sker bland annat genom att vi har gemensamma möten och en ständigt pågående dialog för att utvärdera vad som fungerar och för att följa utvecklingen, och allt eftersom anpassa insatserna efter elevens behov. 3.1 Skolledning För att utveckla våra metoder och för att få en samsyn i hur eleven ska få effektiv hjälp att nå kunskapsmålen samverkade vi med flera olika professioner. Vi fick våra metoder bekräftade av Greene (2008), som skriver att när man väl har skaffat sig en uppfattning om barnets svårigheter har man tagit ett stort steg i rätt riktning eftersom de tillfällen där barnet hamnar i svårigheter är lättare att förutse. När vi på detta sätt får information från flera olika perspektiv skaffar vi oss en uppfattning om hela barnet och dess svårigheter och kan då arbeta proaktivt. Ibland kan även andra samhällsfunktioner bjudas in för samverkan. Vi såg skolledningens roll i dialogen mellan olika professioner som att vara sammankallande samt följa ärendets gång, följa upp och utvärdera. Rektor är tillsammans med biträdande rektor en stark och lyssnande ledare som leder genom att samarbeta, är en kommentar från elevhälsoteamet som pekar på att vi arbetade i denna riktning. Vår utmaning som skolledare var att hålla samman de olika professionerna, leda samtalet och arbetet på ett sådant sätt att vi inte kategoriserade elever utan istället utvecklade en samtalskultur som var inriktad på att analysera och möta elevens svårigheter så som de uppträder i skolan och i klassrummet. 3.2 Mentorer och lärare Mentorerna har den täta kontakten med eleven för att följa upp kunskapsutvecklingen, närvaron, deltagandet och är lyhörd för vad som eleven upplever fungerar och inte fungerar Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan ARTIKEL NUMMER 13/

12 i lärmiljön. Mentorernas roll att stötta eleven förtydligades under medarbetarsamtal, handledning av arbetslag och gavs verktyg i form av metodmanualen Lärande Samspel. De lärare som undervisade eleven fick relevant information om elevens behov och handledning av elevhälsoteamets personal (se 3.4 elevhälsoteam) för att kunna undervisa eleven på ett effektivt och verkningsfullt sätt. Detta innebar att undervisningen anpassades så långt det var möjligt efter elevernas behov (se skollagen 3 kap 3 ). Lärarnas uppdrag utgår ifrån en humanistisk kunskapssyn att alla kan lyckas och att det är skolans uppdrag att undanröja de hinder som finns för att alla elever ska få möjlighet att lyckas. Alla elever ska känna ett de ingår i en gemenskap. Efter att ha arbetat på detta sätt berättade en av lärarna följande: en gemenskap som handlar om kamratskapet i klassen, om självkänslan, om möjligheten att själv påverka sin lärandesituation och om intresset för den aktuella uppgiften, en relation mellan mig och mina elever, och mellan eleverna, gör det möjligt för oss tillsammans att se att alla elever kan lyckas på sitt sätt. Därför är ett relationsskapande klimat i klassrummet viktigt. I läraruppdraget betonas vikten av att se individen, att uppnå inkluderande lärmiljö gäller alla elever, elever som har svårigheter att nå målen såväl som de som har lätt att lära och lätt att nå målen. Alla måste få stimulans att utvecklas så långt de kan, även de som vill bli utmanade och de som kanske inte märks så mycket. Att lärarnas uppdrag skall utgå från en humanistisk kunskapssyn finner vi stöd för i Lgr 11 kapitel 1: Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Även i skollagen betonas detta perspektiv, i kapitel 3 3 står det att: Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling. Lag (2014:458). En utmaning var att organisera och strukturera arbetet så att det blev möjligt att skapa ett forum för samtal mellan elevhälsoteamet och lärarna kring arbetet i klassrummet. Utmaningen bestod i att skapa samsyn och förutsättningar för inkluderande undervisning och lärmiljö. Vi tog oss an dessa utmaningar på flera olika plan och flera olika håll, bland annat genom att hålla en ständigt pågående dialog i vardagen och strukturerad kompetensutveckling (se metod och strategi 2.3). 3.3 Förstelärare Förstelärarna bistod med alternativa undervisningsformer (se nedan). Från huvudmannen har de ett uppdrag att utveckla lärmiljön med att öka användningen av digitala lärverktyg och att stärka elevernas språkutveckling. På Laröd skola finns en utvecklingsgrupp bestående av våra fyra förstelärare och skolledningen. Utvecklingsgruppen har tre fokusområden: 1) i förskoleklass och årskurs 1 med stöd av ipads arbeta med att skriva sig till läsning, ASL, 2) i årskurs 5-6 implementera arbete med chromebooks i en 1:1 lösning samt låta eleverna svara på en digital enkät som mäter elevernas upplevelse av att få arbeta med mer digitala verktyg 12 ARTIKEL NUMMER 13/2015 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

13 och 3) stärka språket genom att utveckla läs- och skrivförmågan hos eleverna. ASL bygger på kunskapen att det faktiskt är lättare att lära sig skriva än att lära sig läsa. Skrivandet på dator och enkelheten att ändra i texten med snabba klick gör texten mer lättarbetad än om den vore skriven för hand. Det går att klippa, kopiera och klistra. Finmotoriken utvecklas i olika takt och skrivning för hand kan bli ett moment som tar mycket energi. Känslor som att jag är sämre, dålig eller att jag ligger efter kan påverka elevernas självförtroende negativt. Vi väntar därför med formell inlärning av handskrift. I arbetet med att skriva är det viktigt att eleverna tar sig an uppgiften två och två. De får då någon att föra ett resonemang med och kan på så sätt ta sig fram till svar på frågor om formuleringar, stavning och händelseutveckling. 1:1- lösningen innebär en genomgripande förändring av skolans arbetsorganisation, arbetsprocesser och arbetsvillkor. Vår utmaning är att ställa oss frågan hur organiserar vi undervisningen och arbetet så att vi på bästa sätt kan utnyttja teknikens möjligheter i arbetet med måluppfyllelse? Förstelärarna såg att delandet av dokument mellan eleverna ökade det kollegiala lärandet mellan eleverna markant. Eleverna hjälper varandra att lösa de problem som uppstår och alla vill dela med sig av sina IKT kunskaper. Metoden aktiverar fler inlärningsstilar vilket gör att det passar fler elever, till exempel kan en auditiv elev lyssna på texter och underlättar för elever som har läs- och skrivsvårigheter att ta till sig kunskap, berättade förstelärarna. I dagens samhälle förutsätts att vi har en god förmåga att kommunicera genom att läsa och skriva. På Laröds skola såg vi efter att ha screenat elevernas avkodningsförmåga att många elever hade låga resultat i denna förmåga. Vi upplevde också att ett stort antal elevers lust att läsa böcker hade minskat samt att eleverna tyckte det var svårt att värdera, analysera och kritiskt granska texter. Vi stärkte eleverna genom att regelbundet träna eleverna i läsförståelse för att få ett strategiskt tänkande och en god studieteknik vid textbearbetning. Vi arbetade med att presentera böcker för att stärka elevernas läsengagemang. Vi tränade systematiskt elevernas avkodningsförmåga med stöd av olika datorprogram. I ett inkluderande perspektiv öppnade vi upp för en för en lärmiljö med arenor för eleverna att samarbeta i sitt lärande och större möjligheter att utveckla sin individuella lärstil. Utmaningen var att parallellt skapa olika arenor för pedagoger att dela med sig och stödja varandra i att använda olika lärverktyg och att hitta sin roll för att i samtliga ämnen hjälpa eleverna att värdera, analysera och kritiskt granska texter. 3.4 Elevhälsoteam Elevhälsoteamet, EHT, på Laröds skola består av skolledning, skolkurator, skolsköterska, skolpsykolog, specialpedagoger och vid behov bjuds mentorer in för att ge en Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan ARTIKEL NUMMER 13/

14 kompletterande bild av elevens kunskapsutveckling och sociala samspel. Under elevhälsoteamets möten sker ett kollektivt lärande eftersom det utgör en gemensam arena där professionella med olika kunskaper bidrar till diskussionen om hur olika situationer och svårigheter skall bearbetas och åtgärdas (Hjörne & Säljö, 2013). EHT:s praktiska arbete med elever tar olika uttryck beroende på de svårigheter eleven eller elevgruppen har (jfr Partanen, 2008). Som tidigare beskrivits öppnades upp för direktkontakt mellan lärare och EHT:s personal. Förutom handledningssamtal mellan EHT:s personal och lärare kunde andra metoder vara auskultationer i klassrummet, gruppövningar och samtalsgrupper med elever. Skolsköterskan hade också en roll att arbeta proaktivt med elevernas ergonomiska arbetsmiljö. 3.5 Specialpedagoger Specialpedagogerna på Laröd skola har en framträdande roll med ett delegerat ansvar från rektor att gentemot lärarna vara rådgivande och beslutsfattande i didaktiska och metodiska frågor så som anpassningar i miljön, gruppindelningar och arbetsmetoder. De två specialpedagogerna tillsammans med en lärarresurs på halvtid arbetar i ett team som skolledningen förutom dagliga samtal träffar två gånger i månaden för uppföljning och upplägg av strategier. En av specialpedagogerna tog sin utgångspunkt i Egelund, Haug och Persson (2006) och menade att elevernas olikheter måste respekteras och betraktas som tillgångar och att skolan absolut bör lägga om hela sin verksamhet så att denna passar så bra som möjligt för alla dem som går där och det har jag som utgångspunkt när vi försöker anpassa lärmiljön efter elevernas behov och intressen. Den andra specialpedagogen hänvisade till Partanen (2008) och förklarade utgångspunkten för inkludering på följande sätt: Vi måste kunna lyssna på eleverna man träffar, utforska hur de ser på saken och hitta vad som är det egentliga problemet samt vilka åtgärder som passar in. Vi ska fråga eleven hur hen uppfattar situationen, vad hen känner, vilka lösningar kan upplevas som hjälp annars måste vi vänta. Ibland måste vi knacka på samma dörr två gånger för att gå in. Ibland är tiden en avgörande faktor, ibland de vuxna kring eleven, ibland platsen men det är alltid den bärande relationen som man vi har med eleven som är det absolut avgörande om vi ska lyckas med att skapa den inkluderande lärmiljön. Specialpedagogerna med sina specialkunskaper kring bemötande av elever och alternativa lärmetoder blev viktiga samarbetspartners för skolledningen. Specialpedagogerna finns dagligen i klassrummen för att möta elever och handleda lärare deras bedömningar leder till snabba åtgärder för att förbättra lärmiljön för den enskilde eleven (jfr ISPA, 2004). 14 ARTIKEL NUMMER 13/2015 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

15 3.6 Socialtjänst Ofta är elever som riskerar att inte målen också i kontakt med socialtjänsten, och därför ansåg vi att det var av största vikt att hålla en kontinuerlig dialog med involverade parter. Socialtjänsten kallades till skolan för utbyte av information och för att samordna en handlingsplan. För att öppna upp i samarbetet med socialtjänsten fanns det med en Funktionell familjeterapi-terapeut (FFT-terapeut) i planen för att dels arbeta med hela familjen och dels för att arbeta enskilt med eleven enligt RePulse-metoden. FFT-terapeuten beskrev att metoden är framtaget för ungdomar med stora svårigheter med konsekvenser, koncentrationsförmågan, bristande impulskontroll, stora brister i deras moraliska resonemang, brister kring i hur man socialt uppträder mot varandra. Metoden utgår ifrån ett destruktivt beteende som till största delen är inlärt men det går även att lära om. Det finns tre huvuddelar i inlärning, ser, upplever och härmar. Det handlar om att lära sig själv att ha kontrollen över fjärrkontrollen att inte göra, säga, vad man tycker och tänker utan att göra det på ett sätt som du inte ångrar efteråt. I RePulse-metoden arbetar man med olika typer av känslor, sociala färdigheter, känslorapporter, korta och långsiktiga trigger och signalbeteende. En utmaning var att lära eleven hantera sina känslor i olika situationer och relationer att tänka efter och skapa sin egen bild innan hen dömer ut skolans arbete för en integrerad lärmiljö. 3.7 Vårdnadshavare Grunden för lärandet är trygghet och bärande relationer och vi ser samarbetet med vårdnadshavarna som av yttersta vikt. Skolan är specialist på lärande och lärmiljön medan vårdnadshavarna är specialister på sitt barn och det gäller att bygga en stabil bro mellan dessa specialistkompetenser som bär genom hela elevens skoltid. (Drott-Englén & Johansson, (2006). Vårdnadshavarna spelar en viktig roll i att förstå eleven och för att utarbeta en handlingsplan för att kunna hjälpa denne. Med jämna mellanrum planeras möten med föräldrarna, periodvis tätare, allt eftersom elevens lärsituation utvecklas deltar olika kompetenser vid mötena. Utmaningen vid ovan nämnda möten var att få föräldrarna att känna sig lugna och trygga, att vända en ofta besvärlig situation där eleven kände sig utsatt i skolsituationen och behövde olika former av anpassningar och stöd i sin lärmiljö. Föräldrarna ifrågasatte ofta skolan och gick i försvar för sitt barn. Målet var alltid att öppna upp för samtalet och dela de olika kunskaper vi har om eleven i föräldrarollen och i lärarrollen för att sedan komma fram till ett gemensamt beslut som skulle leda vidare till en bättre lärmiljö för eleven. För att säkerställa ett konstruktivt möte förbereddes föräldrarna genom att i förväg få frågeställningar och syfte med mötet. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan ARTIKEL NUMMER 13/

16 4. Resultatsammanfattning De viktigaste resultaten för att nå framgång i det inkluderande arbetssättet var att bygga en transparent och flexibel organisation som kan anpassas efter elevernas behov, att definiera vad begreppet bärande relationer innebär och att samverka mellan olika professioner. Dessa framgångsfaktorer summeras mera utförligt nedan. Våra utmaningar var att hålla samman de olika professionerna, förändra i organisationen så att det blev möjligt för olika samtalsforum mellan professionerna, lära eleverna färdigheter att hantera sina känslor i den integrerade lärmiljön samt att öppna upp för samtal med föräldrar. 4.1 Transparent organisation När vi initialt scannade in organisationen med hjälp av fyrarummaren (se 2.9) konstaterade vi i ett tillstånd av belåtenhet. På skolan rådde det en god studiekultur och resultaten var goda. I utvecklingsarbetet blev det viktigt att stanna till och reflektera kring vad man är nöjd med och vad fungerar bra? Vad är det som absolut inte bör förändras? Efter denna reflektion var det viktigt att fördjupa analysen av organisationen. Genom observationer av varje pedagogs förhållningssätt gentemot eleverna formulerades skolans pedagogiska filosofi (se 4.4). I detta arbete kunde vi dra en slutsats att det är ett stort engagemang kring eleverna och en hög närvaro tillsammans med eleverna som personifierar stoltheten och nöjdheten. Detta var en grund att utgå ifrån för att utveckla en professionell skolkultur som präglas av förtroende, samarbete och ansvar (jfr Hargreaves och Shirley, 2010). Att i detta läge ta vara på personalens engagemang, involvera all personal i begreppet inkluderande lärmiljö och att på individnivå diskutera vad som krävs för att alla elever ska bli utmanande krävde en förändrad organisationsstruktur. Den transparenta organisationen vi nu har med delegerat ansvar hos pedagoger och annan personal för genom alla medarbetare utvecklingsarbetet framåt och vidare. Skolan har på detta sätt kommit in i en cykel med regelbunden resultatuppföljning kopplat till det aktuella arbetet, de pedagogiska samtalen har utvecklats till att bli en uppföljning av de delegerade ansvarsområdena. Resultatet har lett vidare till en flexibel organisation som ständigt befinner sig i rörelse för att möta elevernas behov så som vi har beskrivit i stycke 2.5. För att möjliggöra arbetet med en flexibel organisation tog vi bort begreppet klass. Vi arbetar istället med årskurser där ett arbetslag av lärare ansvarar för undervisningen. Arbetslagets täta samarbete med elevhälsoteamet och specialpedagogernas roll att gentemot lärarna vara rådgivande och beslutsfattande i didaktiska och metodiska frågor gör att vi har fått en organisation i ständig rörelse för att anpassa lärmiljön till den enskilde eleven. 16 ARTIKEL NUMMER 13/2015 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

17 4.2 Bärande relationer Efter att arbetslagen fått i uppdrag att ta fram goda exempel där de bidragit till en inkluderande lärmiljö framgick att den bärande relationen är den viktigaste framgångsfaktorn. Den bärande relationen måste finnas mellan alla parter som finns inom skolans verksamhet, elever, lärare, specialpedagoger, kuratorer, skolsköterskor, skolpsykologer, familjer och alla andra som skolan kommer i kontakt med. En öppen och tillåtande kommunikation mellan samtliga parter lägger grunden för den bärande relationen som är en kärnkvalité för allt ledarskap och samarbete inom vår skola, detta oavsett nivå. En bärande relation är inte vad vi säger att vi gör utan vad vi faktiskt gör, och som håller hela vägen även då det är utmanande. Den är också långsiktig och handlar om att samarbeta och visa respekt mot varandra inom hela skolan, varje dag i varje situation. En hög grad av tillit mellan elever, personal och skolledning leder till en social gemenskap där alla känner sig delaktiga och hela personalen ser samtliga elever på skolan som sina elever, och eleverna känner sig trygga då de kan gå till vilken vuxen som helst de känner förtroende för. En ledare som arbetar med bärande relationer är en god och lyhörd lyssnare som lyssnar med ögonen och hör även det som inte sägs. Det räcker inte med att bara bekräfta att vi har hört och uppfattat det som sägs utan också agera för verksamhetens bästa. Ledarskapet som krävs för ett inkluderande arbetssätt bygger på relationer, att inte döma ut någon utan istället ta vara på individens styrkor. Skolledningen har detta utgångsläge i sitt ledarskap mot personalen och skall ha denna förväntning på sin personal. Tydliga relationsskapande och tillitsfulla lärare är framgångsfaktorer för vår skolas kvalitet. Våra lärare bygger bärande relationer som bekräftar elevens subjektiva bild och bygger en bro till den pedagogiska allians som är central för elevens lärande. Läraren utmanar också sin motpart till att växa och utvecklas, grunden för detta är tilliten och förtroendet som finns i den bärande relationen. Därför är ledaren för elevgruppen skolans viktigaste verktyg i arbetet med att nå en inkluderande lärmiljö. Det sammanfattande resultatet av det relationsskapande ledarskapet var att eleverna själva också blev relationsbyggare. Detta syns tydligt idag då det kommer nya kamrater till elevgruppen, eleverna tar emot och introducerar genom att bygga relationer till sin nya kamrat. 4.3 Samverkan mellan olika professioner Ju mer samverkan som fanns mellan olika professioner desto mer inkludering skedde. Arbetssättet gav oss en helt ny ingång i arbetet med att möta varje elev, samverkan gav oss tillfälle att diskutera alla elevers lärmiljö både i akuta situationer och i proaktivt arbete. Samtalet förändrades från att tidigare oftast ha varit problemlösande på individnivå till att bli mera fokuserat på proaktivt arbete med fokus på lärmiljön. Det kollegiala lärandet mellan olika professioner ökade genom att vi införde auskultationstid av elevhälsoteamet Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan ARTIKEL NUMMER 13/

18 ute i arbetslagen och genom att mentorerna nu gavs möjlighet att medverka i diskussionen kring skolproblem på både individ- och gruppnivå. Framgångsrikt för att utveckla samsynen var att tillsammans med personalen systematiskt bearbeta definitionen av ett inkluderande förhållningssätt och att sedan komma fram till hur vi som skola skulle organiseras (se 2.8). 4.4 Skolans pedagogiska filosofi Utifrån resultatet ovan, observationer, iakttagelser och analys av hur pedagoger och övrig personal möter eleverna i olika situationer under dagen har vi har vi formulerat den pedagogiska filosofi som speglar vårt arbete. Den bärande idén i skolans pedagogik är en humanistisk människosyn. Varje elev har ett värde som inte får kränkas och möjligheter för att utvecklas och att lyckas skall finnas för varje elev. Alla elever skall ingå i ett socialt sammanhang så att de känner trygghet och gemenskap. En central utgångspunkt är att eleven är en del i en helhet och behöver vägledning i interaktion med jämnåriga och vuxna. Detta gäller allt ifrån lektionernas planering till livet på rasterna och kontakterna med elevens hem. Samhälle, skola hem och individ utgör en helhet i vårt pedagogiska arbete. Lärandet ska ge stimulans för hela elevens personlighet tanke, känsla och vilja. Vår filosofi stöttar eleverna att ta ansvar för sitt lärande. Vi utgår från att eleverna gör sitt bästa och stödjer utvecklingen utifrån individens förmåga. För att leva upp till ovanstående erbjuder vi vuxna som bekräftar och möter elevernas behov genom att bygga bärande relationer där eleverna ska vara delaktiga och hörda av sin ledare. 5. Diskussion Vår övergripande slutsats är att kontinuerlig dialog mellan de olika professionerna skolledning, mentorer, lärare, förstelärare, elevhälsoteam, specialpedagoger, socialtjänst och vårdnadshavare kan säkerställa att alla drar åt samma håll. Arbetssättet gav oss en helt ny ingång i arbetet med att möta varje elev, att diskutera alla elevers lärmiljö både i akuta situationer och i proaktivt arbete. För optimal inkludering är vi övertygade om att samverkan kring eleven ger oss perspektiv och ökad förståelse för eleven och vägledning hur vi kan anpassa verksamheten kring eleven och dess respektive behov. Frågan är om alla skolor 18 ARTIKEL NUMMER 13/2015 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

19 har dessa förutsättningar. Vi hävdar att de har det. Med stöd av skollagen har varje skola ett elevhälsoteam. Nyckeln för att lyckas med arbetssättet är organisation, uthållighet, och en inre kompass i den ständigt pågående dialogen i verksamheten. Den transparenta organisationen har utvecklat personalens engagemang för eleven under hela skoldagen. Vi har fått till stånd en synvända; barnet befinner sig i problem, och är inte problemet. I de fall där elever ses som problem och blir kategoriserade så kan vi nu som organisation luta oss mot forskning som majoriteten av personalen tagit del av och kan införliva i sin profession. Vi fastnar inte längre i ett problemtänkande; nu finns ett positivt tänkande där elevens möjligheter till lärande är i fokus. Över tid har organisationen rört sig genom fyrarummaren från belåtenhet till förnekelse och självcensur, gör vi inget bra arbete? Vidare genom ett tillstånd av förvirring under den period när vi analyserade begreppet inkluderande lärmiljö och vad detta innebar för vår skola. För att nu efter snart tre år vara mitt i förnyelsens rum, fylld av inspiration blomstrar verksamheten med ökade elevresultat och energi att ta sig an nya utmaningar. Med spänning väntar vi på att få ta del av doktorandens avhandling som beskriver vårt utvecklingsarbete. Anderssons avhandling (i tryck, 2015) visar oss hur väl vi lyckats och blir en framtida vägvisare för arbetet med att utveckla den inkluderande lärmiljön. Vinsterna i vårt arbete är att skolledningens relationsbärande ledarskap fortplantats till både lärare och elever, skolan har fått ett gemensamt förhållningssätt. Utmaningen är nu att hålla i och att hålla ut. Utmaningen framåt är att kontinuerligt inlemma nytillkommen personal i synsättet att inkludera. Genom att sätta ett mål vart man vill och sedan kartlägga organisationen för att finna de styrkor som finns har alla skolor en möjlighet att hitta sin organisationsmodell. Vår erfarenhet i arbetet med att utveckla en inkluderande lärmiljö är att: skolledningen måste bestämma sig för vad den vill och ha förmågan att presentera sin vilja för personalen. skolledningen måste ha modet och kraften att hålla ut och arbeta konsekvent utifrån sin grundtanke. Den nya inkluderande kulturen styr nu det metodiska arbetet på skolan! Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan ARTIKEL NUMMER 13/

20 Bilaga 1: Helsingborg Stads observationsmall. Kvalitetsindikatorer för inkluderande lärmiljöer. 20 ARTIKEL NUMMER 13/2015 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

21 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan ARTIKEL NUMMER 13/

22 22 ARTIKEL NUMMER 13/2015 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

23 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan ARTIKEL NUMMER 13/

24 24 ARTIKEL NUMMER 13/2015 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

25 Bilaga 2: Framgångsfaktorer för inkluderande lärmiljöer framtagna av Laröd skolas lärare Framgångsfaktorer enligt lärarna på Laröds skola. Grupp 1: Positiv feedback påverkar gruppen Trygghet i gruppen och tillsammans med vuxna Belöningar Skapa motivation genom delaktighet Nyttja våra kompetenser Grupp 2: Trygghet Samarbete Alla (kan) lyckas Engagemang Samsyn hela vägen Grupp 3: Elever lär elever; lära av varandra Förståelse Relationer Trygghet bli sedda Grupp4: Goda relationer lärare-elev, elev-elev, skola-hemmet Tid (kvalitetstid), enskilt/grupp så att alla sedda. Kommunikation lärare-elev, elev-elev, Engagemang läraren brinner för uppgiften Samma mål lärare-elev, lärarelärare, hemmet-skola Grupp 5: Delaktighet/trygghet Flexibilitet/utgå från individen Relationer Samarbete / samsyn Mentala och fysiska resurser Grupp 6: Nära relationer KASAM Känsla av sammanhang Struktur, tydlighet, trygghet, glädje Känna framgång Tid och resurser Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan ARTIKEL NUMMER 13/

26 Bilaga 3: Illustration på Janssens Fyrarummare Claes Janssen, (2005). Förändringens fyra rum: en praktisk vardagspsykologi, Ander & Lindström AB 26 ARTIKEL NUMMER 13/2015 Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan

27 Referenser Litteratur Andersson, H. (2012). En bro mellan högstadiet och gymnasieskolans nationella program. Licentiate Dissertation. Lund Universitet. Malmö: Holmbergs. Ainscow, M. (2012). Moving knowledge around: Strategies for fostering equity within educational systems. Manchester: Centre for Equity in education. Ainscow, M. (2014). Making schools effective for all: rethinking the task. London: Routledge. Ball, S. (2013). The teacher s soul and the terrors of performativity. Journal of Education policy. London: Routledge. Bergnéhr, D. & Osvaldsson, K. (2011). Lärande Samspel Ett manualbaserat skolprogram med barn- och relationsperspektiv och lokal anpassning i fokus. Linköping. Brodin, J. & Lindstrand, P. (2004) Perspektiv på en skola för alla. Lund: Studentlitteratur Drott-Englén, G. Johansson, P. (2006) Familjeterapi och integrativ behandling för bråkiga barn och deras familjer. Universitetsförlaget. Fokus. Egelund, N. Haug, P. & Persson, B. (2006) Inkluderande pedagogik i ett skandinaviskt perspektiv. Stockholm. Liber Greene. W. R. (2014). Vilse i skolan. Hur kan vi hjälpa barn med beteendeproblem att hitta rätt. Lund: Studentlitteratur. Hargreaves, A. & Shirley, D. (2010) Den fjärde vägen: en inspirerande framtid för utbildningsförändring. Lund: Studentlitteratur. Hattie. J. (2012) Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & kultur. Haug, P. (1998) Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket Hejlskov Elvén, B. (2014). Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur & kultur. Hjörne, E. & Säljö, R. (2013). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Lund: Studentlitteratur. Holm, G-B. (2013). Mitt ledarskap för utveckling av elevernas resultat. Helsingborg. Janssen, C. (2005). Förändringens fyra rum: en praktisk vardagspsykologi. Ander & Lindström AB Larsson, H. & Nilholm, C. (2012). Att utmana eller återskapa traditionen sex skolors arbete med elever i relationssvårigheter. Educare. Malmö högskola. Nilholm, C. Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning vad kan man lära av forskningen? Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten. SPSM. Skolportens numrerade artikelserie för utvecklingsarbete i skolan ARTIKEL NUMMER 13/

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Vägen mot inkluderande och utmanande lärmiljöer.

Vägen mot inkluderande och utmanande lärmiljöer. Vägen mot inkluderande och utmanande lärmiljöer. Observationsmallar Foto: Anna Alexander Olsson Helsingborgs stads skolor en inkluderande skola Skolans främsta uppgift är att förmedla kunskap. Det innebär

Läs mer

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete

Elevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan)

VERKSAMHETSPLAN (Styrplan) VERKSAMHETSPLAN (Styrplan) Bifrosts Pedagogiska Enhet Bifrosts förskola Västerbergskolan 2011-2012 1(6) Barnomsorgs-och utbildningsnämndens vision Mölndals stad ger förutsättningar för barn och elevers

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Bilaga 3 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans psykosociala insatser... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Bilaga 2 Dnr 1.3.2-9645/2016 Sida 1 (7) 2016-11-29 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser...

Läs mer

En förskola för alla där kunskap och människor växer

En förskola för alla där kunskap och människor växer En förskola för alla där kunskap och människor växer Engagemang Kompetens - Arbetsglädje Mål Linköpings kommun: Maximalt lärande - alla barn & elever utmanas i sitt lärande och förväntas nå så långt som

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015

Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 Elevhälsoplan Fröviskolan 7-9 2014-2015 2014-04-24 Vision Alla elever på Fröviskolan 7-9 skall i en trygg miljö ges möjlighet att utveckla sin fulla potential för att kunna förverkliga sina drömmar. Syfte

Läs mer

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17

Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolans utvecklingsplan läsåret 16/17 Kristinedalskolan Platsen för möten, lärande och utveckling Detta dokument sammanfattar de grundläggande förhållningssätt, värderingar och arbetssätt som

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN

ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN 2016-03-11 ELEVHÄLSOPLAN I FÄRGELANDA KOMMUN Elevhälsoplan Begreppet elevhälsa införs i skolförfattningarna i och med skollagen (SFS 2010:800). För eleverna i förskoleklassen, grundskolan, grundsärskolan,

Läs mer

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen

Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Kvalitetsrapport 2015/2016 Förskolan St: Jörgen Delaktighet, trygghet och lärande Pysslingen Skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet att

Läs mer

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan

Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan Dennis Holm 2015-10-01 Bergvretenskolan Verksamhetsplan 2015/2016 Bergvretenskolan 1 Övergripande beskrivning av enheten Bergvretenskolan är belägen i sydöstra delen av Enköpings tätort. Närområdet består

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser

Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser n Bilaga 2 Dnr 13-401/6081 Sida 1 (7) 2013-09-10 Kvalitetssystem för elevhälsans specialpedagogiska insatser Sida 2 (7) Innehållsförteckning Kvalitetssystem för specialpedagog/speciallärare... 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Stavreskolans fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Stavreskolans fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas...

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Elevhälsans arbete under läsår 15/16 har utvärderats genom sammanställning av synpunkter som inhämtats via digital

Elevhälsans arbete under läsår 15/16 har utvärderats genom sammanställning av synpunkter som inhämtats via digital Elevhälsoplan för Itgymnasiet Skola: IT-Gymnasiet Uppsala Rektor: Mathias Laveno Version: 2016-05-11 16:44:30 Resultat av föregående års utvärdering Utvärdering av läsåret 2015/2016 Sammanfattning Elevhälsans

Läs mer

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten

Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamheten Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamheten

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium

Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte

Läs mer

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015

Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Handläggare Datum Pia Ihse 13 2014-08-06 0480-45 20 40 Tingbydals förskola Förskolan Smedby Verksamhetsbeskrivning 2014-2015 Öppna förskolan Kroggärdets förskola Smedängens förskola/ nattomsorg Förskolan

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

GRUNDSKOLAN Svanberga skola

GRUNDSKOLAN Svanberga skola 2016-12-22 ARBETSPLAN 2017/19 GRUNDSKOLAN Svanberga skola P O S T A D R E S S B E S Ö K S A D R E S S T E L E F O N E - P O S T P L U S G I R O Box 803, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 barn.skolnamnden@norrtalje.se

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017

Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017 160921 Arbetsplan för Sollebrunns skola åk F-9 Läsåret 2016/2017, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Västanvinden 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål

Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål www.hassleholm.se Alla ska få bli sitt bästa Barn- och utbildningsnämndens mål 2016-2018 Barn- och utbildningsnämndens vision Varje år välkomnar vi fler än 500 nya barn och elever till vår verksamhet.

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ

Policy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2016/2017 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tornet 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tornet 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1.

Elevhälsoteamets representanter har en tydlig roll-, ansvars- och arbetsuppgiftsfördelning. Bilaga 1. Utbildningsförvaltningen Elevhälsoteamets uppdrag och organisation Verksamhetsplan år 2017 Elevhälsoteam BECKOMBERGASKOLAN Skolans elevhälsa Elevhälsoteamet (EHT) består av: (befattningar som ingår inklusive

Läs mer

Elevhälsoplan

Elevhälsoplan Elevhälsoplan 2016-10-31 Inledning Lyrfågelskolan är en F-9 skola belägen i de östra delarna av Trollhättan. På skolan går idag ca 820 elever fördelat på tre skolenheter, F-3, 4-6 och 7-9. Skolan bedriver

Läs mer

KOMMUNÖVERGRIPANDE FORTBILDNINGSINSATS ELEVER SOM UTMANAR

KOMMUNÖVERGRIPANDE FORTBILDNINGSINSATS ELEVER SOM UTMANAR KOMMUNÖVERGRIPANDE FORTBILDNINGSINSATS ELEVER SOM UTMANAR Fortbildningsledare Psykologer inom förskola och skola Varbergs kommun VÅR PRESENTATION Bakgrund Syfte Vår målsättning Föreläsningar all personal

Läs mer

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan 2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan lå 15/16 Elevhälsoplanen för Eklidens skola revideras varje år Nästa revidering: juni 2016 Ansvarig: Bitr. rektor Maria Kiesel

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rapport Läsår: 2016/2017 Organisationsenhet: Förskola Fokusområde: Demokrati och värdegrund Övergripande mål: Barns inflytande Ingela Nyberg, Barn och Utbildning, BU Chef/Adm

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan

Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan Plan för elevhälsoarbetet på Aroseniusskolan Gäller från augusti 2012 2012-06-26/CO 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Inledning 3 Arbetsgång vid stödinsatser 4 Flödesschema vid stödinsatser

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi

Utbildningsstrategi. Antagen av Bildningsnämnden Dokumentnamn: Utbildningsstrategi Datum Utbildningsstrategi Antagen av Bildningsnämnden 2016 Antagen av: Bildningsnämnden Dokumentägare: Förvaltningschef Bildningsförvaltning Ersätter dokument: Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 Dokumentnamn:

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kritan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

Beslut för grundsärskola

Beslut för grundsärskola Dnr 43-2015:4718 Göteborgs kommun orgryteharlanda@orgryteharlanda.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Grundsärskolan Örgryte-Härlanda i Göteborgs kommun Box 2320, 403 15 Göteborg 2(10)

Läs mer

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten 2016-04-06 Central elevhälsoplan Åstorps kommun 2016-2017 Inledning Elevhälsans i Åstorps kommun tillhör organisatoriskt Centrala resursenheten på bildningsförvaltningen

Läs mer

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius

Ökad kvalitet i fritidshem. Åsa Åhlenius Ökad kvalitet i fritidshem Åsa Åhlenius 1 2 3 Åsa Åhlenius Fritidspedagog klar 1988 Uppdragspeda gog för fritidshem ht2012-vt 2016 Har arbetet i stort sett i alla verksamheter på och kring fritidshemmet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 4 Dnr 43-2015:8971 Linköpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Björn kärrskolan belägen i Linköpings kommun 2 (9) Tillsyn i Björnkärrskolan har genomfört tillsyn av Linköpings

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Grundsärskolan Växthuset Läsåret 2015/2016 Identifierade utvecklingsområden som verksamheten arbetat med utifrån föregående läsårs analys 2(5) Att arbeta

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Beslut Helsingborgs kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter prioriterad tillsyn i Bårslövs skola belägen i Helsingborgs kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Skola Ansvarig Rektor:

Skola Ansvarig Rektor: SKA samtal 15/16 Skola Ansvarig Rektor: Samtalen äger rum fyra gånger per år: sep, nov, feb och apr Dokumentationen inför samtalen ska innehålla Rektors analys och Rektors åtgärder Resultat och ledarskap

Läs mer

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor

Elevhälsoplan. Strömstads ö-skolor Elevhälsoplan Strömstads ö-skolor Hösten 2015 Bakgrund För elever i skolan ska det finnas elevhälsa. Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande roll lyfts fram i skollagen Elevhälsan ska omfatta medicinska,

Läs mer

Projektet 2014 från ax till limpa!

Projektet 2014 från ax till limpa! Projektet 2014 från ax till limpa! Syfte: Att dela med oss av våra erfarenheter och beskriva vårt förhållningssätt i mötet med barn med så kallade problemskapande och annorlunda beteenden för att skapa

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Stallet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Stallet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Plan för elevhälsoarbetet i. Grundsärskolan

Plan för elevhälsoarbetet i. Grundsärskolan Plan för elevhälsoarbetet i Grundsärskolan 12 01 25 Alla vi som arbetar i grundsärskolan har ett gemensamt ansvar för våra elevers välbefinnande under skoldagen och att erbjuda dem en god lärandemiljö.

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever

Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever 2016 Stöddokument Att arbeta med särskilt begåvade elever Louise Helgesson Piteå Kommun 2016-09-08 Inledning att uppmärksamma de särskilt begåvade eleverna I skollagens första kapitel, fjärde paragrafen

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Skolinspektionen Åstorps kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Kvidinge skola belägen i Åstorps kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan

Läs mer

Elevledda utvecklingssamtal

Elevledda utvecklingssamtal SKOLPORTENS NUMRERADE ARTIKELSERIE FÖR UTVECKLINGSARBETE I SKOLAN Elevledda utvecklingssamtal Författare Johanna Brolin Juhlin, Karin Eliasson Skarstedt, Marie Öhman Nilsson Artikel nummer 4/2012 Skolportens

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 43-2016:4634 Varbergs kommun ks@varberg.se Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Bockstensskolan 3-5 i Varbergs kommun 2(9) Tillsyn i Bockstensskolan 3-5 har genomfört tillsyn av

Läs mer

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde

Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision

Läs mer

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Arbetsmaterial för Sandviksskolan och Storsjöskolan 2015-08-11 Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM Innehållsförteckning Fritidshem - Skolverket

Läs mer

Barn- och elevhälsoplan

Barn- och elevhälsoplan Barn- och elevhälsoplan Fastställt av Barn- och utbildningsnämnden Datum för fastställande 2016-03-23, 32 Giltighetstid Tills vidare + årlig översyn Revidering beslutas av skoldirektör. Ansvarig funktion

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket ? V Ä L K O M M E N Bengt Thorngren Skolverket Varför har allmänna råden revideras? o Råden har anpassats till nu gällande skollag och läroplan o Ge stöd i tillämpningen av bestämmelserna o Belysa utvecklingsområden

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar

RESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:

Läs mer

Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten

Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten Samverkan Växjö kommun och Specialpedagogiska skolmyndigheten Carina Färdigh, förskolechef Birgitta Salomonsson Wiger,specialpedagog Britt-Lis Persson, rådgivare SPSM Samverkan kring tillgänglig lärmiljö,

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Elevhälsoplan för Kristinedalskolan

Elevhälsoplan för Kristinedalskolan Elevhälsoplan för Kristinedalskolan 2016-2017 Vi utbildar världsmedborgare En skola för alla Reviderad 160810 1. Inledning Kristinedalskolans vision är att alla elever ska ha rätt att utvecklas utifrån

Läs mer

En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg.

En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg. En tillgänglig förskola för alla barn! Betty-Ann Håkansson och Marianne Lennartsson Specialpedagoger från Centrala Barn- och Elevhälsan Sölvesborg. Bakgrund Våra akuta uppdrag har de senaste åren ökat

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Tistelstången 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Tistelstången 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd

Matildaskolan AB. Förskoleplan för. Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB Förskoleplan för Sunningevägen Strumpan Källdal Misteröd Matildaskolan AB augusti 2016 1 Inledning Hösten 2011 startar vi med att använda förskoleplanen, och gruppen för systematiskt kvalitetsarbete

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola n Beslut Dnr 43-2016:24 Stockholms kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Klastorpsskolan belägen i Stockholms kommun 2(7) Tillsyn i Klastorpsskolan har genomfört tillsyn av Stockholms

Läs mer

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka Snickarbarnens förskola Sollentuna kommun Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka 14 2017 2017-04-08 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan/skolan Observatörernas

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017

Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Elevhälsoarbete i Laxå kommun 2016/2017 Åtgärdande: Klassarbete, utvecklingsbedömning, särskild undervisningsgrupp Förebyggande: Workshops, Drop in, tidsbokning, salutogent, föra in begrepp såsom mentalisering,

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/14

Verksamhetsplan 2013/14 BARN OCH UTBILDNING 2013-09-23 Verksamhetsplan 2013/14 Sundsvalls kommunala grundskolor Högom skola Anna-Carin Olsson 1. Värdegrund Kommunens och barn- och utbildningsförvaltningens vision: - Vi gör det

Läs mer

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14 Handlingsplan för elevhälsan på Mössebergsskolan Läsåret 13/14 Innehållsförteckning: 1. Förhållningssätt, syfte och mål 2. Beskrivning av ansvarsområden för: klasslärare elevhälsan 3. Arbetsgång elevärende

Läs mer

Stöd till elever: Då, nu och i framtiden Stockholm 16/5 Göteborg 30/5 Malmö 31/5

Stöd till elever: Då, nu och i framtiden Stockholm 16/5 Göteborg 30/5 Malmö 31/5 Stöd till elever: Då, nu och i framtiden Stockholm 16/5 Göteborg 30/5 Malmö 31/5 Daniel Östlund, fil dr Lektor i pedagogik inr specialpedagogik Högskolan Kristianstad Utbildningens syfte Utbildningen inom

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer