Utveckling av metoder för hur andelen primärvårds- och företagshälsovårdspersonal som genomgår fortbildning om alkohol kan öka

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av metoder för hur andelen primärvårds- och företagshälsovårdspersonal som genomgår fortbildning om alkohol kan öka"

Transkript

1 Utveckling av metoder för hur andelen primärvårds- och företagshälsovårdspersonal som genomgår fortbildning om alkohol kan öka

2 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller ett meddelande, en anhållan, en hemställan och/eller ett utlåtande riktat till en eller flera tydliga adressater, t.ex. regeringen, landsting, kommuner, vårdgivare m.fl. Artikelnr:

3 Förord I regleringsbrevet avseende år 2001 fick Socialstyrelsen i uppdrag att i samråd med Statens Folkhälsoinstitut och Arbetslivsinstitutet utveckla metoder för hur andelen primärvårds- och företagshälsovårdspersonal som genomgår fortbildning om alkohol kan öka. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars Projektgruppen har, med ledning av det underlag till uppdraget som återfinns i regeringens proposition 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador, uppfattat uppdraget gälla dels att sammanfatta aktuell kunskap och metoder och presentera exempel på preventiva insatser inom alkoholområdet, med betoning på sekundärprevention och på redovisning av de grundläggande principerna i företagsbaserat alkoholpreventivt arbete, dels att ge förslag om insatser för att nå spridning och implementering av kunskaper, att tydliggöra psykologiska mekanismer och pedagogiska möjligheter för att underlätta tillämpningen av kunskaper, och att presentera modeller för organisation avseende utbildning och praktiskt arbete. Samråd i ärendet har skett kontinuerligt med Arbetslivsinstitutet, företrätt av Peter Westerholm och med Statens Folkhälsoinstitut, företrätt av Anneli Kastrup och Ingrid Bolmgren. Som experter har Sven Andréasson, medlem av Socialstyrelsens vetenskapliga råd och ansvarig inom STAD-projektet i Stockholm och Nils Gärdegård, Sundsvall, rådgivare om arbetslivets alkoholfrågor, medverkat. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Kerstin Wigzell. I beslutet har också deltagit överdirektör Nina Rehnqvist, avdelningschef Bo Lindblom och programansvarige Ulf Malmström. I den slutliga handläggningen har deltagit byrådirektör Bengt Wennermark och enhetschef Mats Ribacke, den sistnämnde föredragande. Mats Ribacke Enhetschef, medicinalråd 3

4 Innehåll Sammanfattning 5 Det vetenskapliga underlaget 7 Internationellt utvecklingsarbete 8 Faktorer som påverkar benägenheten att diskutera alkoholproblem i anslutning till konsultationer i sjukvården 10 Screening 12 Motiverande samtal 13 Erfarenheter och exempel från primärvården 15 Arbetslivet och alkoholfrågor 19 Arbetsplatsens perspektiv 21 Företags kvalitetssystem och A&D frågor (alkohol och droger) 21 Drog- och alkoholtester i arbetslivet 22 Överväganden och förslag 24 Arbetsmodeller och utbildningsstruktur på lokal och på nationell nivå för ökad implementering av kunskap om alkoholpreventivt arbete i primärvård och företagshälsovård 24 Förslag till vidare utredning 28 Litteratur 29 Bilaga

5 Sammanfattning Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) konstaterade i sin rapport 156/2001, Behandling av alkohol- och narkotikaproblem, att enkla förebyggande insatser inom hälso- och sjukvården mot riskfylld alkoholkonsumtion har säkerställd effekt i form av minskad alkoholförbrukning. Med så kallad mini-intervention som i princip innebär att spåra riskfylld alkoholkonsumtion, ge information, höja motivationen för och ge stöd för individens egna försök att minska konsumtionen har man kunnat påvisa en betydande effekt. Rapporten lyfter fram väsentliga delar av den aktuella kunskapen. Under 1990-talet har i Sverige genomförts och avrapporterats ett stort antal projekt avseende sekundärintervention mot riskbruk av alkohol inom primärvård och företagshälsovård, många med stöd från Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen och Arbetslivsinstitutet. Erfarenheter av olika arbetsmetoder och utbildningsmodeller redovisas i rapporten för att tjäna som exempel för lokalt arbete inom området. Endast i begränsad omfattning har dock dessa projekt övergått i och etablerats som en del av rutinsjukvården. Flera faktorer påverkar benägenheten att diskutera alkoholproblem i anslutning till konsultationer i sjukvården. Faktorer som studerats och diskuteras i rapporten är läkares och andra vårdgivares attityder, svårigheter att nå acceptans för att arbeta med alkohol som en bland andra riskfaktorer för ohälsa, brister i utbildning och tillgång till sådan, tidsbrist/stress och avsaknad av policybeslut på ledningsnivå. Särskilt belyses de speciella förhållanden som företagshälsovården arbetar under och de möjligheter som den verksamheten erbjuder. Två grundbultar i allt individinriktat förebyggande arbete, oavsett riskfaktor, nämligen screening (identifiering) och det motiverande samtalet, behandlas mer utförligt och med fokus på det aktuella området. Rapporten innehåller förslag avsedda att leda till ökad kännedom om och implementering av tillgänglig kunskap och arbetsmodeller, stöd för erfarenhetsutbyte och metodutveckling samt förbättrad tillgång till kvalitetssäkrad utbildning. Förslagen riktar sig till två nivåer den lokala och den nationella/regionala och såväl till enskilda professionella som till verksamhetsansvariga på dessa nivåer i företag och i hälso- och sjukvården. Lokalt vårdprogramarbete ger tillfälle till diskussion om egna attityder och värderingar i arbetslaget och förankrar ansvar. Inslag i ett vårdprogram kan vara rutiner för screening (exempelvis erbjudande av datoriserat livsstilstest eller frågeformulär för vissa patientkategorier, under vissa tidsperioder etc.), rutiner för rådgivning/behandling (hos läkare eller hos specialutbildad sjuksköterska eller annan personal), policy för vidareutbildning i alkoholfrågor 5

6 och policy för dokumentation. Insatsen kan vid behov koncentreras till tilllämpning av synsättet alkohol en bland andra riskfaktorer och rollfördelning i teamet och är då tillgänglig för den enskilde professionelle vårdgivarens initiativ. Policydokument eller andra former av markeringar från företagsledning resp. ledningsnivå i primärvården legitimerar och är ibland en förutsättning för prioritering av problemområdet, bland annat när det gäller utbildning. Erfarenheten att projekt och försöksverksamheter avseende intervention mot riskbruk av alkohol endast i begränsad utsträckning lever vidare och etableras i rutinsjukvård är motiv för ett förslag om vidare utredning för att etablera ett nationellt resurscentrum som skall utgöra bas för utbildning inom området, ha ansvar för utveckling av arbetsmetoder inom området och annat forsknings- och utvecklingsarbete samt vara nav i nätverk av forskare och professionella företrädare. Centrumbildningen skall till betydande del verka på initiativ från regionalt och lokalt verksamhets- och utbildningsansvariga inom primärvård och företagshälsovård men samtidigt ha till uppgift att genom konferenser och andra utåtriktade aktiviteter bidra till att etablera och utveckla det förebyggande arbetet inom alkoholområdet. 6

7 Det vetenskapliga underlaget Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) publicerade under hösten 2001 en rapport om behandling av alkohol- och narkotikaproblem, där också frågan om sekundärprevention behandlats. Flera hundra vetenskapliga artiklar har publicerats internationellt inom detta område. Av dessa uppfyllde 25 SBU:s högt ställda vetenskapliga krav, bl.a. avseende randomiserade kontrollgrupper. Slutsatsen var att 30 procent av högkonsumenter till vilka sekundärpreventiva åtgärder riktades reducerade sin alkoholkonsumtion till en medicinskt acceptabel nivå, jämfört med 20 procent i kontrollgrupperna. Eftersom även kontrollgrupperna fick en viss intervention ligger den verkliga effekten av dessa program i intervallet procent. Även en försiktig effektberäkning på 10 procent innebär mycket god effekt jämfört med andra förebyggande insatser inom sjukvården. SBU-rapporten bekräftar slutsatserna från en rad tidigare internationella översikter. Dessa har visat att om en läkare tar upp frågan om alkohol med en patient och ger råd om minskad konsumtion, kommer högkonsumenterna i genomsnitt att reducera sin alkoholkonsumtion med procent. Det är alltså idag okontroversiellt att hävda att sekundärprevention är effektivt. Ett sammanfattande konstaterande av SBU-rapporten är att enkla förebyggande insatser inom hälso- och sjukvården mot riskfylld alkoholkonsumtion har säkerställda effekter på minskad alkoholförbrukning i upp till två år. Med denna så kallade mini-intervention som i princip innebär att spåra riskfylld alkoholkonsumtion, ge information, höja motivationen för och ge stöd för individens egna försök att minska konsumtionen har man kunnat påvisa en betydande effekt. Frågan om alkoholprevention har också diskuterats utförligt i Sverige. Dels har man i en rad studier undersökt förekomsten av högkonsumtion, dels har man diskuterat metoder för sekundärprevention. Femton till tjugo procent av männen och ca fem procent av kvinnorna bedöms vara högkonsumenter. Beträffande metoderna för att identifiera dessa är budskapet mer osäkert. Ofta konstateras att kunskaperna om möjliga sekundärpreventiva insatser finns men att de inte används. I en studie från nordvästra Stockholm fann Arborelius och medarbetare att få läkare och sjuksköterskor använt den preventionsmetodik de fått undervisning i under en endagskurs. Vid uppföljning efter sex månader hade 22 läkare och 13 sjuksköterskor identifierat 45 patienter som problemdrickare. Flertalet av dessa var emellertid kroniska missbrukare och inte högkonsumenter, vilket var den avsedda målgruppen i projektet. Resultatet förklaras av författarna främst av svårigheterna med att identifiera högkonsumenter 7

8 och den tvekan många läkare och sköterskor kände inför att ta upp alkoholfrågan med sina patienter. Situationen är liknande i andra länder. Från en brittisk översikt konstateras att allmänläkarna... were not sure whether they should respond to excessive drinkers, did not know how to respond, and felt unsupported when they did attempt to respond. I en annan brittisk studie sammanfattas en omfattande litteratur som bekräftar den tvekan eller motvilja som flertalet allmänläkare känner inför arbete med alkoholfrågor. I en studie från Kanada fann man att allmänläkare var tveksamma till att fråga om alkohol eftersom de var oroliga för att stöta sig med patienterna. Dessa och en rad andra liknande studier bekräftar svårigheten med att generalisera resultaten från vetenskapliga studier, som ofta karaktäriseras av hög intern validitet men begränsad generaliserbarhet. I vardagssjukvården är utmaningen att finna preventionsmetoder som inte kräver extra resurser, särskilt vad avser tid, och som överensstämmer med primärvårdens filosofi. Sekundär alkoholprevention har visats bjuda en betydande hälsoekonomisk potential. I en cost effectiveness-analys konkluderar Lars Lindholm att avgörande för analysen är hur många patienter som gör bestående förändringar i sina dryckesvanor efter intervention. Om en procent av alla de patienter som blivit föremål för alkoholrådgivning skulle ändra sina alkoholvanor skulle denna intervention betraktas som relativt kostnadseffektiv, där kostnaden per vunnet levnadsår skulle vara ca ECU. Om tio procent gjorde sådana förändringar skulle rådgivningen leda till en nettobesparing för sjukvården. SBU-rapporten konstaterar att det är fullt möjligt att minst tio procent gör bestående förändringar i sitt alkoholbruk då väl beprövad metodik används. Internationellt utvecklingsarbete Giltig kunskap finns alltså. Det som nu krävs är spridning och implementering av denna kunskap och FoU-arbete för utveckling av ny kunskap. En internationell WHO-studie om sekundärprevention i primärvård pågår för närvarande. Denna inleddes med att ett screeninginstrument, AUDIT (the Alcohol Use Disorders Identification Test), togs fram och utvärderades. Efterföljande studier demonstrerade att sekundärprevention, baserad på AUDIT-metodiken, hade effekt. I fas tre testades olika metoder för att föra ut kunskap om instrumentet. Den nu pågående fjärde fasen tar sikte på disseminering av metoden ut i rutinsjukvård. AUDIT-instrumentet användes i en nyligen publicerad svensk studie för att undersöka ett möjligt samband mellan antalet sjukdagar och positivt utfall av detta screeningtest och ett annat, CDT (carbohydrate-deficient transferrin). I de fall utfallet av AUDIT-testet indikerade riskbruk av alkohol förelåg en förhöjd sjukfrånvaro under en tolvmånadersperiod före testtillfället. Av relevans och intresse för såväl primärvården som företag och företagshälsovård är ett WHO-projekt som presenterades Utgångspunkten för 8

9 programmet kan sammanfattas som en strävan efter ett paradigmskifte som innebär att alkohol- och drogexperter, istället för att reagera i efterhand på iakttagelser om drogproblem bland anställda, övergår till ett proaktivt/preventivt arbete riktat mot anställda och deras familjer. 9

10 Faktorer som påverkar benägenheten att diskutera alkoholproblem i anslutning till konsultationer i sjukvården I en enkätstudie bland 150 allmänläkare i Stockholm, med 80 procents svarsfrekvens, angav 10 procent av de svarande tidsskäl som ett hinder för att ta upp alkoholfrågor, 12 procent osäkerhet om metodik för att upptäcka högkonsumtion och 16 procent osäkerhet om vilka råd man skulle ge. Det betyder att ca 60 procent av allmänläkarna inte såg några hinder alls för att ta upp alkoholfrågor med sina patienter det var bara att sätta igång. I en intervjustudie i Blekinge 2001 har man i djupintervjuer med distriktsläkare diskuterat vilka faktorer som kan hindra ett alkoholförebyggande arbete. De hinder som främst diskuterades var den stress som allmänläkarna lever under, oftast relaterad till underbemanning. Arbete med missbruk hade låg status. Vidare saknades enhetliga riktlinjer eller vårdprogram för alkoholfrågor; alla önskade mer utbildning i dessa frågor. Särskilt korta, men återkommande utbildningar i diagnostik, behandling samt uppföljning av högkonsumtion efterfrågades. Man hade också dålig kunskap om vilka resurser som kommunen och andra hade för vård och behandling. Man efterlyste större tydlighet från primärvårdsledningen vad gällde målsättningen och kvaliteten i det alkoholförebyggande arbetet. I en studie genomförd av STAD-projektet (Stockholm förebygger alkoholoch drogproblem) och Jämtlands läns landsting studerades patienternas uppfattning. Frågan i denna studie var om patienterna uppfattade alkoholfrågor och andra frågor om levnadsvanor som provocerande och som därmed kunde störa relationen mellan patienter och vårdgivare patienter av (81,5 procent svarsfrekvens) besvarade en enkät. Cirka 70 procent av patienterna uppgav att de aldrig fått någon fråga om levnadsvanor (alkohol, tobak, kost och motion var de som efterfrågades). En stor majoritet bedömde levnadsvanorna som viktiga för hälsan och procent ansåg det viktigt att man i sjukvården tog upp dessa frågor, även om man inte kände något behov för egen del. Någon skillnad i dessa avseenden framkom inte mellan hög- och lågkonsumenter av alkohol, inte heller mellan patienter i Jämtland och Stockholmsområdet. Resultaten talar för att rädslan att man skulle stöta sig med patienterna är överdriven, men det är samtidigt viktigt att frågor om levnadsvanor ställs på rätt sätt och i rätt sammanhang. 10

11 I en studie från Östergötland redovisas erfarenheterna av en utbildningssatsning avseende rutiner för tidig identifiering och behandling av personer med alkoholkonsumtion på risknivå. Såväl läkare som sjuksköterskor rapporterade ökad kompetenskänsla efter projektet, och särskilt läkarna beskrev ett större engagemang i frågan. Författarna drar slutsatsen att framtida satsningar bör ta sikte på utbildning, handledning och goda exempel. En nordisk studie, avsedd att identifiera upplevda hinder bland allmänläkare för att bedriva tobaksrådgivning, visade att en stor majoritet bland läkarna anser att tobaksrådgivning är en del av arbetet. Det typiska var då att frågan togs upp med patienter endast då det fanns rökrelaterade hälsoproblem och få läkare bedrev rökslutarstöd. Tobaksrådgivning upplevdes som alltför tidskrävande. Det viktigaste hindret för att ta upp frågan med patienter beskrevs dock vara bristen på expertis på tobaksområdet som man kunde remittera patienter till. Liksom i Jämtlands/Stockholmsstudien ses här stora likheter i synen på förebyggande arbete, oavsett om det gäller alkohol eller tobak intresset från patienternas sida förefaller betydligt större än läkarnas intresse eller möjligheter. Bilden som framkommer genom dessa olika undersökningar är lite splittrad. Å ena sidan säger flertalet av Stockholmsläkarna att det egentligen inte finns några hinder, vare sig i form av tidsbrist eller psykologiska skäl. Å andra sidan redovisar Blekingeläkarna, när de ges mer utrymme att diskutera frågan, stor tveksamhet och ambivalens. Stockholmsläkarnas attityd framstår som rimlig mot bakgrund av att flertalet läkare egentligen kan tillräckligt mycket om alkohol för att diskutera alkoholvanor med sina patienter. För de flesta läkare är det heller inte främmande att behöva diskutera svåra eller känsliga ämnen. Problemet är att det råder konkurrens om läkarnas tid och uppmärksamhet, och att de oavsett sin kompetens och förmåga i alkoholfrågor ändå väljer att prioritera andra uppgifter. Detta val påverkas troligen i stor utsträckning av de tankar och känslor som redovisas i Blekingestudien. Alkoholfrågan förefaller alltså vara sådan till sin karaktär att läkare och sjuksköterskor på känslomässiga grunder väljer att prioritera andra frågor. Det är därför viktigt att klargöra att frågan om implementering av sekundärprevention endast till en mindre del handlar om utbildning. Till en betydligt större del handlar den om policybeslut på ledningsnivå. Här finns ett ansvar för politiker, beställarorganisationer och motsvarande att med ledning av forskning och erfarenhet fatta beslut om att effektiv metodik ska implementeras, bl.a. eftersom den räddar liv och hälsa. Utan tydliga politiska beslut kommer sekundärprevention inte att inarbetas i sjukvårdens reguljära verksamhet. 11

12 Screening Aktuella studier visar att allmänläkare lägger ner en hel del arbete på alkoholberoende patienter. Däremot förekommer inte så mycket organiserat sekundärpreventivt arbete baserat på screening. Alla studier som redovisat positiva resultat av sekundärprevention har dock utgått från screening i någon form. Framför allt har frågeformulär och laboratorieanalyser använts. Även om dessa metoder har ett stort värde, bör framhållas att det naturligaste är att använda den reguljära anamnesen som screeningmetod. I många fall kan frågor om alkoholvanor kopplas till orsaken till besöket. Frågorna kan initialt hållas mycket allmänna: dricker du alkohol?. För det stora flertalet patienter som bejakar denna fråga kan sedan ett kort samtal utvecklas, där sambanden mellan alkohol och det aktuella hälsoproblemet diskuteras. Ibland kan det vara av värde att öka precisionen genom att ställa några standardfrågor: Hur många dagar brukar du använda alkohol under en normal vecka? ; De dagar då du dricker alkohol, hur mycket dricker du då? ; Hur ofta händer det att du dricker mer än 5 glas vid ett och samma tillfälle?. Ett alternativ till dessa konsumtionsinriktade frågor är att ställa frågor om upplevda problem, t.ex. Har du funderat över om dina alkoholvanor kan leda till hälsoproblem? eller Är du orolig över dina alkoholvanor?. När möjlighet finns att knyta an till ett hälsoproblem upplevs alkoholfrågorna sällan som svåra, vare sig för läkare eller patient. Däremot kan det vara svårare att ta upp en alkoholdiskussion när medicinsk anledning för detta inte föreligger vid besökstillfället. Med tillämpning av principerna från motiverande samtalsmetodik är det oftast möjligt att snabbt bedöma om patienten är beredd att diskutera frågan eller ej och att avstå från att driva frågan när beredskap för detta saknas. Mot bakgrund av den dokumenterade skepsisen många allmänläkare hyser för de mest använda screeningmetoderna bör nya metoder övervägas. Screeningen får inte uppfattas som påträngande samtidigt som den ska vara tidseffektiv. Då alkohol uppfattas som ett särskilt känsligt område för personalen att diskutera med sina patienter, är det möjligt att screening skulle underlättas om denna inte bara handlade om alkohol utan vävdes in i ett mer allmänt livsstilsperspektiv. Ett alternativ som inte utnyttjats i någon större utsträckning är att utnyttja datorer för livsstilstest som inbegriper frågor om alkohol. Datorstödd livsstilsanamnes har använts i en serie studier runt om i världen. Erfarenheterna av dessa talar för att patienterna accepterar datormetodiken och att deras svar är lika tillförlitliga som vid intervjuer respektive papper- och pennatest. 12

13 Motiverande samtal Samtal i syfte att höja motivationen hos patienten att förändra sitt alkoholbruk är den centrala uppgiften i sekundärpreventionen. Själva screeningen kan lösas på flera olika sätt, med anpassning efter lokala förutsättningar och önskemål, men om läkarna känner olust inför samtalet om alkohol kommer troligen inte heller screeningen till stånd. Utbildning i motiverande samtalsmetodik kan genomföras med olika ambitionsnivåer. På den basala nivån handlar det om att ta fasta på det som läkare och sjuksköterskor har stor erfarenhet av och redan gör bra rådgivning och utveckla de motivationshöjande inslagen i rådgivningen. Den motiverande rådgivningen kan med fördel sammanfattas i akronymen FRAMES (se textruta). I denna beskrivs de bärande inslagen i de framgångsrika sekundärpreventiva studier som rapporteras i litteraturen. FRA- MES-modellen förutsätter att behandlaren har en grundläggande alkoholkunskap och kan besvara de vanligaste frågorna som patienten kan ställa om alkoholens hälsoeffekter. FRAMES Feed-back Responsibility Advice Menu Empathy Self-efficacy Läkaren delger patienten sin bedömning Det är patientens ansvar att förändra sitt drickande...men läkaren kan ge råd...och dessa råd kan utformas som en meny, där det finns olika alternativ Ett empatiskt förhållningssätt fungerar bäst Läkaren kan stärka patientens tilltro till sin förmåga att göra förändringar På nästa nivå handlar det om att förmedla principerna för Motivational Interviewing (MI). MI är en patientcentrerad metod, där praktikern utan påtryckningar hjälper patienten att för sig själv klargöra motiven för eller emot ett visst beteende. I denna metodik inarbetas flera av de inslag som visat sig verksamma i olika förändringsmodeller: att ge positiv förstärkning, stärka självtilliten och att övervinna ambivalens. Med ökad medvetenhet kan den ambivalens som ofta präglar människors beteenden reduceras och beslut om förändring underlättas. Metoden är attraktiv för många praktiker därför att den är generaliserbar till arbete med andra riskfaktorer och ett flertal bete- 13

14 endeproblem. Den är dock mer krävande för sjukvårdspersonal att ta till sig, och kräver en grundutbildning på 3 dagar, plus uppföljningsträffar och handledning. Den motiverande samtalsmetodiken innehåller två delar. Den första delen är bedömningen av patientens beredskap till förändring. Här handlar det om att nå insikt om patienten inte är beredd att göra förändringar, om han/hon är ambivalent till förändring eller redan har bestämt sig för förändring. Den andra delen utgörs av ett samtal som är anpassat till patientens förändringsberedskap. Det är av stor vikt att korrekt identifiera i vilket stadium av förändring en person befinner sig, då de olika stadierna ställer olika krav på behandlare. Om en patient inte är beredd bör behandlaren inrikta sig på saklig neutral information men inte ha någon ambition att få patienten att fatta beslut om förändring. Om patienten är ambivalent bör samtalet inriktas på att ge henne/honom hjälp att nå förbi det stadiet och fram till ett beslut. I de fall slutligen, där patienten är inställd på förändring, inriktas samtalet mot att ge stöd för förändring. I den motiverande samtalsmetodiken använder man sig av ett antal tekniker vars syfte är att underlätta kommunikation och öka förståelse. Dessa tekniker är väl kända från kommunikationsforskningen och innehåller bl.a. öppna frågor, reflekterande lyssnande, summeringar och uppmuntran. Därtill strävar man efter att från patienten locka fram självmotiverande uttalanden, dvs. patienten själv uttalar en önskan om att göra en förändring, snarare än att läkaren talar om detta för patienten. 14

15 Erfarenheter och exempel från primärvården Folkhälsoinstitutets satsning på utveckling av alkoholprevention i primärvården åren Primärvården angavs i den nationella handlingsplanen för alkohol- och drogförebyggande insatser (1995) som en viktig arena för Folkhälsoinstitutets alkoholförebyggande insatser, med hänsyn till att där görs ca tio miljoner besök av drygt två miljoner människor varje år. Ett flertal studier refererade i Alkoholpolitiska kommissionens betänkande 1994 visade också att mellan fem och tio procent av alla besök i primärvården, kan bero på alkohol- relaterad ohälsa. I kommissionens betänkande redovisades också studier som visade att tämligen små interventionsinsatser kan bidra till en minskad alkoholkonsumtion hos dessa patienter. Särskilda medel anslogs av regeringen mellan 1994 och 2000, för insatser med syfte att utveckla kunskap och metoder kring alkoholprevention inom primärvården. Huvudmålgrupp var de drygt 4000 allmänläkarna och de cirka 7500 distriktssköterskorna verksamma inom primärvården, samt andra berörda aktörer, som t ex forskare, politiker och tjänstemän. Folkhälsoinstitutets insatser har främst syftat till att väcka intresse för frågan inom primärvården genom olika typer av utbildningsinsatser, seminarier och konferenser stimulera till metodutveckling genom ekonomiskt- och annat projektstöd stödja och följa forskning på området sprida kunskap och erfarenheter, huvudsakligen genom utbildning, seminarier, och konferenser, samt genom material som framtagits och producerats inom ramen för denna satsning (se nedan). Bland de projekt som genomfördes inom ramen för Folkhälsoinstitutets satsning på utveckling av alkoholprevention i primärvården åren hämtas några exempel. Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) genomförde projektet Riskbruk av alkohol Projektet hade sin bas i ett nätverk om ett 30-tal personer som samlades vid fem idéseminarier och i mindre arbetsgrupper dessemellan. I arbetsgrupperna har man t.ex. arbetat med konsultationen som verktyg, med metodstudier av pågående alkoholprojekt och användbara studiematerial, samt inventering av definierade riskbrukspatienter vid deltagarnas respektive mottagningar (resultat: mellan två och tolv procent av samtliga patienter.) 15

16 Projektet har vidare arrangerat ett tiotal regionala riskbruksverkstäder där totalt omkring 150 allmänläkare deltog. Riskbruksverkstaden som metod beskrivs av projektledarna Charlotte Hedberg och Jonas Sjögreen, på följande sätt: I riskbruksverkstaden utforskar allmänläkaren sin egen praktik i dialog tillsammans med en grupp kollegor, vad gäller riskbruk av alkohol. Det samlade materialet diskuteras och sammanställs mot bakgrund av tidigare riskbruksverkstäder. På så vis erhålles dels en inventering av allmänläkarens kunskap och dels en modell för den praktiska kunskapen i och omkring allmänläkarens möte med riskbrukspatienten. Riskbruksverkstäderna har utvärderats genom telefonintervjuer med 28 (av 59) slumpmässigt utvalda deltagare (Runquist) I utvärderingen sägs bl. a. Flertalet anser att Riskbruksverkstaden har inneburit att de på olika sätt har blivit mer aktiva när det gäller att beröra frågan om riskbruk och att man också gör det mer frekvent. Däremot är vissa fortfarande osäkra på om deras egen arbetsmetod är adekvat när det gäller att närma sig patienten. Riskbruksmodellen har under hand lanserats till ett 100-tal s.k. FQ-grupper (F för fortbildning och Q för kvalitet) för fortsatta insatser efter projektets upphörande. Arbetet med riskbruksmodellen har också överförts till SFAMs ordinarie fortbildningsprogram. En grundläggande målsättning i projektet var att nätverket också skulle bestå efter det att projektet formellt avslutats. Alkoholprojektet Primärvårdens Utveckling Nationell Kvalitet (PUNKruset) genomfördes Projektet hade vid starten sin bas i Riksföreningen för distriktssköterskor, men överfördes 1999 organisatoriskt till Vårdförbundet. Distriktssköterskan Anita Leo Andersson har varit projektledare. Projektets syfte var att dels ge en beskrivning av det alkohol- och drogpreventiva arbete som utförs av sjuksköterskor och dels ge konkret vägledning om hur detta arbete kan kvalitetssäkras. En kvalitetsindikator för det alkoholpreventiva arbetet togs fram att ingå i den s k PUNK-handboken. I projektets nästa fas bildades ett nationellt nätverk av distriktssköterskor och sjuksköterskor med intresse för alkohol- och drogpreventivt arbete inom primärvård och företagshälsovård. Nätverket bestod vid årsskiftet 1999/2000 av omkring 100 sjuksköterskor. Regionala utbildnings- och arbetsseminarier har genomförts vid ett tiotal tillfällen. En webbsida startades som diskussionsforum, samt för att ge information och stöd till nätverket. Nätverksgruppen har sammanfattat tre betydande hinder för ett effektivt alkoholpreventivt arbete: 16

17 olika referensramar hos olika aktörer, vilket leder till olika syn på missbruks- och beroendeproblematik bristande samverkan mellan olika yrkesgrupper annat utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården som konkurrerar Jämtlands läns landsting Kommunerna i Jämtlands län och Jämtlands läns landsting startade 1994 ett projekt med inriktning mot alkohol- och drogprevention. Projektet har omfattat hela Jämtlands län ( invånare, 8 kommuner och 27 hälsocentraler) och inbegripit flera huvudmän, främst kommunerna och landstinget. Sedan 1999 inriktades projektet dock specifikt till primärvården och en ny ledningsgrupp inrättades. Projektledningen har dock varit densamma och bestått av Thomas Andersson, Kommunförbundet och Alf Lerner, primärvårdsöverläkare. Handledning och utvärdering har byggts in i projektet. Projektet hade sin utgångspunkt i Drogpolitiskt handlingsprogram för Jämtlands län, som upprättats vid landstinget. Det övergripande syftet har varit att lyfta fram och utveckla missbruksarbetet inom framför allt socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Jämtlands län genom att bl.a. öka kunskapsnivån om missbruk verka för ett gemensamt förhållningssätt i missbruksfrågor finna metoder för tidig upptäckt av missbruk få till stånd ökad och effektiv samverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvården, kriminalvården, m.fl. Omkring 1200 personer inom primärvård, socialtjänst, försäkringskassa, företagshälsovård, och AMI har genomgått en gemensam 4-dagars grundutbildning om missbruk och beroende. Vidare har 80 personer fått en 2-dagars vidareutbildning i bedömning och diagnostik av alkohol- och drogberoende. Projektet har vidareutvecklats genom särskilda utbildningsinsatser på ett antal vårdcentraler och allmänt stödjande insatser på samtliga övriga vårdcentraler. Utbildning i samtalsmetodik och kvalitetsarbete har särskilt riktats till distriktssköterskorna. Särskilda utbildningsinsatser har erbjudits nyanställd personal. En s.k. Framtidsverkstad genomfördes 1999, vilket bl.a. ledde till att en handlingsplan för hälsocentralerna upprättades. I en projektrapport anförs några väsentliga erfarenheter att beakta för framgångsrikt alkoholpreventivt arbetet i primärvården: kvalitets(säkrings)system ger stöd i arbetet aktivt stöd bidrar till att underhålla det intresse personalen i regel uppvisar alkoholfrågan betraktas av många läkare som riskabel för relationen till patienten egna attityder till alkohol kan störa arbetet, samtalsmetodik kan råda bot hälsoekonomiska effekter bör betonas 17

18 I Hälso- och sjukvårdsrapport 2001 från Socialstyrelsen återfinns i kapitlet Förebyggande arbete i primärvården exempel på och litteraturhänvisningar till rapporter från alkoholpreventivt arbete. Socialstyrelsen har även presenterat en handbok om alkoholrådgivning, Med All Respekt, och medverkat till en studie med vårdcentralbaserat arbete med riskfaktorn alkohol. 18

19 Arbetslivet och alkoholfrågor Sundsvallsmodellen Den s.k. Sundsvallsmodellen växte fram som ett samarbete mellan Folkhälsoinstitutet och ett stort antal företag 1. Programmet gavs benämningen AMD (Arbetsplatser Mot Droger) och inriktades mot att åstadkomma alkohol- och narkotikafria arbetsplatser och därigenom bidra till en god hälsoutveckling för hela befolkningen i Sundsvalls kommun. Programmet finns närmare beskrivet på annat håll (se litteraturförteckning). Sundsvallsmodellen uppmärksammades internationellt och samarbete etablerades med WHO/ILO-projektet Model Programmes of Drug and Alcohol Prevention among Workers and their Families. Projektet har gett värdefulla erfarenheter om initiering och genomförande av strategier syftande till förändringsprocesser i en viktig folkhälsofråga med arbetsplatsen som handlingsplattform. Som exempel på erfarenheter från företag som deltog i utvecklandet av Sundsvallsmodellen presenteras här arbetet inom SCA och Casco Nobel. Inom den svenska SCA-koncernen inleddes 1984 arbetet med en alkoholpolicy. Den förhandlades fram med de fackliga organisationerna som hade följande krav på inriktningen: - Visserligen har varje människa rätt att bestämma över sitt liv, men vi har ändå ett ansvar för varandra. Detta ömsesidiga ansvar innebär att vi inte tillåter att en medmänniska/arbetskamrat går under utan att ingripa kompletterades alkoholpolicyn med en narkotikapolicy för de svenska enheterna. Arbetsplatsen skulle vara både alkohol- och narkotikafri. Narkotikamissbruk på fritid accepterades inte, i konsekvens med svensk lagstiftning. Även narkotikapolicyn var framförhandlad med de fackliga organisationerna och hade ovanstående inriktning. SCA har i sitt arbete integrerat alkohol- och narkotikapolicyn i sitt övriga arbete på det sätt som beskrivits som önskvärt. SCA-koncernen förde i slutet av 1990-talet ut frågorna om alkohol- och narkotikapolicies till sina enheter utomlands. SCA:s koncernchef Sverker Martin-Löf har klargjort näringslivets inställning: 1 Casco Products AB, Gränges Metall AB, SCA Graphic Sundsvall AB, Sunds Defibrator AB, Sundsvall hamn AB, AB Emhart Sweden AB, Härnösand-Medelpads hälso- och sjukvård samt Sundsvalls kommun 19

20 Det här är ett fenomen i samhället, inte något som ska definieras bort till enskilda fall eller enskilda effekter. Därför vill jag ge ett klart budskap till andra aktörer i samhällskroppen: Eftersom vi som företag är beredda att ta vår del av ansvaret i att hantera dessa frågor på ett bra sätt, så måste alla andra aktörer i samhället ta sitt ansvar och inse att det finns ett kollektivt och gemensamt ansvar. Du, som stat. Du, som skola. Du, som enskild medborgare. Du, som specialiserad organisation: Du måste göra din del, som vi i näringslivet är beredda att göra vår. Vi behöver göra detta tillsammans 2. Inom Casco Nobel inleddes arbetet med alkohol- och narkotikafrågor i slutet av 1980-talet som en del av arbetet för att minska sjukfrånvaron. Efter en del inledande åsiktsskillnader så har t.ex. vid anläggningen i Stockviksverken alkohol- och narkotikafrågorna blivit en integrerad del av verksamheten. Det är ett arbete som drivs gemensamt av fackförening och företag. Stockviksverkens erfarenheter har varit bidragande till att affärsområdet Casco Products AB i Sverige har en policy för samtliga svenska anläggningar (se bilaga 1) samt att moderbolaget, numera den holländska Akzo Nobelkoncernen med verksamhet i 75 länder, sedan 1999 arbetar med dessa frågor i hela koncernen. Motivet till detta är risken för minskad säkerhet eller kvalitet inom verksamheten på grund av alkohol- och droganvändning. Engagemanget i alkohol- och narkotikafrågor vid Casco Products AB i Stockviksverken har inneburit att företaget aktivt stöder andra aktörer i lokalsamhället, t.ex. skolan, i deras förebyggande arbete. Fabriksanläggningen är sedan i mitten av 1990-talet fadderföretag för Nivrenaskolan och Bredsands skola i ett ömsesidigt samarbete, där livskvalitetsfrågor tar stor plats. Företaget går aktivt ut och berättar om sitt arbete och sin policy i alkoholoch narkotikafrågor. Syftet är att få ungdomar medvetna om vad som gäller om de vill ha arbete vid företaget, och samtidigt ge skolans ledning och personal stöd i sitt arbete. Vid en uppföljande enkätundersökning 1994 svarade 39 av 44 tillfrågade skolledare i Sundsvall på frågan i vilken utsträckning arbetslivets nya och tydliga inställning i alkohol- och narkotikafrågor var ett stöd för dem i deras arbete. Enligt en skala 5 1, där 5 betyder mycket stor hjälp och 1 ingen hjälp alls, uppskattade de stödet i sitt arbete med eleverna till 4,66, med personalen till 4,45 och med föräldrarna 4,39. Undersökningen och andra erfarenheter indikerar att arbetsplatsen har en stor möjlighet till påverkan i alkohol- och narkotikafrågor såväl internt som externt i lokalsamhället. 2 Ur tal vid Fourth International Private Sector Conference on Drugs in the Workplace and the Community arrangerad av ILO/UNDCP, 10 maj

21 Arbetsplatsens perspektiv Genom att användningen av alkohol och även av droger är vanligt förekommande i befolkningen finns på de flesta arbetsplatser personer med mer eller mindre kända och uppenbara alkohol- eller drogproblem. De problem som sammanhänger med missbruk kommer härigenom ofta till uttryck i arbetet. De kan sammanfattas som hälsoproblem potentiell eller reell säkerhetsrisk för den person som har problemet potentiell eller reell säkerhetsrisk för arbetskamrater potentiell eller reell risk för tredje man risk för materiella värden (utrustning, maskiner, produktion etc.) risk för slarv och kvalitetsbrister i producerade varor eller tjänster. produktionsbortfall på grund av sjukfrånvaro eller påverkan av arbetsförmåga störningar i det sociala arbetsklimatet och relationer på arbetsplatsen Arbetsplatsen utgör därför en naturlig bas för förebyggande program som syftar till att eliminera eller minska dessa risker. Sådana program syftar till att tidigt identifiera problemen där de uppstår och att hantera dem på rätt sätt. Med detta menas att personer med missbruksproblem får det stöd de behöver för att kunna behålla och utvecklas i sina arbeten och för att rehabiliteringsåtgärder, där sådana sätts in, skall vara effektiva. Det är missbruket som skall elimineras inte de anställda som har ett problem. Det finns inga lagregler i Arbetsmiljölagen som direkt berör missbruksfrågor, men vissa av Arbetsmiljöverkets föreskrifter tar upp alkohol- och drogfrågor. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering, AFS 1994 : 1, gäller således att arbetsgivaren skall ha de rutiner som behövs för verksamheten med avseende på arbetsanpassning och rehabilitering (10 ), och rutiner enligt denna paragraf skall även omfatta arbetsanpassning och rehabilitering vid missbruk av alkohol eller andra berusningsmedel (13 ). Arbetsgivaren skall dessutom klargöra vilka interna regler och rutiner som gäller om arbetstagare uppträder påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel i arbetet. Ytterligare styrdokument för förebyggande insatser inom alkoholområdet utgör Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1. Företags kvalitetssystem och A&D frågor (alkohol och droger) De senaste tjugo årens utveckling av företags och organisationers förhållningssätt till frågor om hälsa och säkerhet på arbetsplatser har inneburit en alltmer tydlig inriktning mot att upprätta ledningssystem för hanteringen av 21

22 alkohol- och drogfrågor, som en del i strukturerade kvalitetsledningssystem på organisationsnivå i all produktion av varor och tjänster. Utvecklingen innebär att frågor om alkohol- och drogpolicy och tillhörande handlingsprogram integreras i lednings- och kvalitetssystem för hälsa, miljö, säkerhet (HMS) och produktion. De grundläggande motiven för det är arbetsgivarens lagfästa och utökade ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering, ekonomiska motiv och företagens sociala ansvarstagande. Att utarbeta en A&D policy och ett härtill knutet handlingsprogram är således en naturlig del av det systematiska arbetsmiljö- och kvalitetsarbetet och därmed viktiga lednings- och ledarskapsfrågor. I det ingår att formulera krav på ledning och på organisation, att rikta alla processer mot skapande av mervärde, att tillse att den är ändamålsenlig och effektiv och att ständigt förbättra kvalitet och verksamheter i vid mening. En policy som slår fast företagets hållning i frågor om alkohol och andra droger på arbetsplatsen är grunden för det förebyggande arbetet. Den kompletteras med en handlingsplan som följs upp regelbundet, vanligen en gång årligen. I sådana dokument bör avhandlas både alkohol och andra droger. I policyn skall mål och medel anges för hur det praktiska arbetet skall organiseras och bedrivas. Ett policydokument kan se olika ut beroende på företagets storlek, organisation m.m., men några punkter som brukar återkomma är företagets övergripande syn på alkohol och droger på arbetsplatsen regler kring alkohol och droger på arbetsplatsen ansvarsfördelningen inom företagets linjeorganisation i alkohol- och drogfrågor principerna för samarbete med företagshälsovården eller externa samarbetsorgan såsom Alna eller andra organisationer där sakkunskap finns. riktlinjer för hur medarbetare med missbruksproblem ska få stöd och hjälp information till alla om företagets policy åtgärder syftande till kunskapshöjning genom utbildning i alkohol- och drogfrågor hantering av fall där anställda uppträder berusade på arbetsplatsen drog- och alkoholtester på arbetsplatsen principer för infogande av policy och handlingsplan i företagets systematiska arbetsmiljöarbete Drog- och alkoholtester i arbetslivet Narkotikatester i arbetslivet kan idag användas i olika situationer och med olika syften: vid nyanställning, slumpmässigt, vid misstanke om missbruk, vid olycksfall respektive vid hälsoundersökningar 22

23 I det nyligen framlagda slutbetänkandet av Integritetsutredningen (SOU 2002:18) avhandlas frågor om hälsoundersökningar och drogtester i arbetslivet. Utredningen föreslår införandet av en ny lag (lagen om skydd för personlig integritet i arbetslivet, LIA). Enligt lagen skall sådana undersökningar genomföras med tillförlitliga metoder och utföras av hälso- och sjukvårdspersonal eller under överinseende av sådan personal. Beträffande drogtester (med undantag för utandningsprov) ställs dessutom kravet att sådana prov skall analyseras på ackrediterat laboratorium. Vidare föreslår utredningen att prov som visar positivt resultat skall genomgå två analyssteg för att minska risken att erhålla falskt positiva provsvar. 23

24 Överväganden och förslag Arbetsmodeller och utbildningsstruktur på lokal och på nationell nivå för ökad implementering av kunskap om alkoholpreventivt arbete i primärvård och företagshälsovård Insatser på lokalplanet Alkohol en riskfaktor bland andra riskfaktorer Diskussionen om alkoholvanor bör ses som en del av en allmän diskussion om levnadsvanor. Budskapet till såväl patienter som personal är att hög alkoholkonsumtion är en riskfaktor för ohälsa på samma sätt som rökning eller olämpligt sammansatt kost är det. Detta synsätt kan förmedlas genom att läkare, sjuksköterskor och andra i rutinsjukvården applicerar en screeningmetodik som innebär att frågor om alkoholvanor vävs samman med frågor om andra levnadsvanor. Ett tillämpningsexempel för denna metodik är datoriserade livsstilstest där patienten (t.ex. i väntrummet) erbjuds att vid en dator besvara frågor om livsstil, innefattande matvanor, alkohol, droger, rökning och motion. Datorprogrammet är interaktivt och levererar omedelbar feedback på alla avsnitt och gör slutligen en sammanställning av patientens livsstil, som kan användas för dialog mellan patient och vårdgivare. I företagsbaserat preventivt arbete aktualiseras primärpreventiva insatser, sekundärprevention och rehabiliteringsarbete. Arbetet med alkohol och frågor om drogmissbruk integreras här med ledningen av både produktionsprocesser och hälso- och säkerhetsfrågor i företaget. Utöver direkta kontakter med befattningshavare eller anställda med alkoholrelaterade problem sker interaktionen i betydande utsträckning mellan hälsovårdspersonal (läkare, sjuksköterskor m.fl.) och företags- respektive arbetsledning, personalfunktion, lokal skyddsorganisation och fackliga företrädare. Arbete inom team med flera kompetenser Läkare och andra personalgrupper kan ha olika roller i det förebyggande arbetet. En framgångsrik modell, som prövats på Askims vårdcentral, bygger på att läkarna identifierar patienter med riskdrickande och hänvisar dem till en specialutbildad sjuksköterska på vårdcentralen. Sjuksköterskan utvecklar diagnostiken och genomför därefter samtal som syftar till att hjälpa patienten att genomföra en beteendeförändring. Även personal med annan utbildningsbakgrund; kuratorer, sjukgymnaster, psykologer m.fl. kan genomföra denna typ av rådgivning. En kombination av läkarens medicinska kompetens (ordination av laboratorieprover, läkemedelsbehandling, etc.) och andra personalgruppers psykosociala behandlingskompetens bör eftersträvas. 24

25 Lokala vårdprogram Varje vårdcentral/mottagning bör anta ett eget vårdprogram, eller en policy, för det förebyggande arbetet. Detta bör innefatta insatser för flera riskfaktorer som alkohol, tobak, kost och motion. Den lokala förankringen av vårdprogrammet är helt avgörande och förutsätter oftast en återkommande diskussion om egna attityder och värderingar i arbetslaget. Inslag i ett vårdprogram kan bl.a. vara rutiner för screening (exempelvis erbjudande av datoriserat livsstilstest eller frågeformulär för vissa patientkategorier, under vissa tidsperioder etc.), rutiner för rådgivning/behandling (hos läkare eller hos specialutbildad sjuksköterska eller annan personal), policy för vidareutbildning i alkoholfrågor och policy för dokumentation. Företagsbaserad utbildning För att arbetsplatsen ska vara en stödjande miljö med bl.a. en levande och tillämpad policy i alkohol- och narkotikafrågor behövs utbildning för olika nyckelgrupper. Utbildningen behöver ske med viss regelbundenhet eller vara integrerad i befintlig verksamhet. Kunskapen kan följas upp och hållas levande genom att tas upp vid till exempel arbetsplatsträffar, i utvecklingssamtal och temamöten. I all utbildning förmedlas grundläggande kunskap om missbruks/beroendeprocessen och dess konsekvenser för den enskilde, för de närstående i form av familj och arbetskamrater och för verksamheten. All utbildning inriktas mot att göra deltagarna rustade att klara frågor som Hur upptäcker jag?, Vad ska jag göra? och Vem kan jag ta hjälp av? samt beskriva arbetsplatsens system för att hantera dessa frågor. Ytterligare en viktig kunskap att förmedla är tekniken för att genomföra det nödvändiga samtalet, för att undvika det svåra samtalet. Utbildningen ska länkas ihop med respektive grupps roll och funktion vid företaget, och följande grupper är aktuella: Ledning alkohol och narkotikapolicyn som en del av arbetsplatsens kvalitets- och HMS-arbete. Ledningens roll och ansvar för inriktning, tillämpning och uppföljning. Medarbetare med personalansvar arbetsledarens roll, ansvar, befogenheter och resurser. Alkohol- och narkotikafrågor i dagligt ledararbete. Personalavdelning metoder och aktuell kunskap för att kunna stödja arbetsplatsens proaktiva hållning. Specialiststöd för att kunna motivera och ge stöd till arbetsledare i linjen. FHV-personal metoder och aktuell kunskap för att kunna stödja arbetsplatsens proaktiva hållning. Specialiststöd för upptäckt, insats och uppföljning, med tonvikt på sekundär prevention. Skyddsombud och personer med fackliga förtroendeuppdrag alkohol- och narkotikapolicyn som en del av arbetsplatsens säkerhets- och arbetsmiljöarbete. Fackets roll och ansvar. Alna är som samarbetsorgan mellan arbetsmarknadens parter en resurs inom det alkohol- och drogförebyggande området. Alnas metoder är processin- 25

26 riktade och ligger på tre nivåer: förebyggande arbete, tidiga insatser respektive motiverande utredning och support. Insatser nationellt/regionalt Tidigare insatser från statliga myndigheter för att öka det sekundärpreventiva arbetet mot alkohol, t.ex. de projekt som drevs under åren inom Folkhälsoinstitutet och den utbildning i motiverande samtalsmetodik som bedrivits genom bl.a. STAD-projektet, har visat på behovet av någon form av centrumbildning för underhåll av intresse och engagemang, för utbildning, utveckling av metodik och samordning av nätverk bland professionella grupper. Det finns samtidigt ett betydande utbud av utbildningspaket i sekundärpreventivt arbete på marknaden och därmed ett behov att kvalitetssäkra innehållet i dessa. En centrumbildning på nationell nivå, med regional förankring och som en resurs för huvudmän och företag för utbildning inom området, och som samverkar med andra resurscentra för utbildning inom primärvård och företagshälsovård, kan förväntas medföra att projekt och utbildningsinsatser i större utsträckning än hittills lever vidare och utvecklas inom rutinsjukvården och företagshälsovården. Exempel på uppgifter för ett nationellt/regionalt resurscentrum för utbildning och samordning för alkoholpreventivt arbete: att i samråd med berörda professionella grupper utforma och kvalitetssäkra utbildningsprogram i syfte att bidra till jämn kvalitet i utbildningarna över hela landet att ordna grundkurser i alkoholpreventivt arbete att ordna regelbundet återkommande grundkurser i sekundärprevention och därtill hörande motivationshöjande metodik att arrangera kurser, dels centralt, dels regionalt och lokalt utifrån efterfrågan att regelbundet ordna uppföljningskurser och fördjupningskurser att bistå med handledning för kursdeltagare när de ska tillämpa sina kunskaper att utveckla metodiken så att den svarar mot olika organisationers behov; erfarenheter från de s.k. riskbruksverkstäderna som anordnats av Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) bör tas tillvara att för arbetsplatsinriktad alkoholprevention utveckla arbetsmetodik och pedagogik med tillvaratagande av de erfarenheter som vunnits i arbete inom Alna och under framtagande och tillämpning av Sundsvallsmodellen att producera studiematerial som filmer, manualer och liknande att utveckla samarbete mellan professionella grupper som arbetar med riskfaktorer, där alkohol ses som en bland andra att delta i det internationella samarbetet kring alkoholprevention Utbildningarna bör vara av olika omfattning och nivå. Dels bör korta utbildningar i form av enstaka föreläsningar eller halvdagar erbjudas för breda personalgrupper i syfte att orientera dem om utvecklingen på området och betydelsen av förebyggande insatser. Vissa metoder för screening och råd- 26

Alkohol och droger. Ett standardglas = 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit.

Alkohol och droger. Ett standardglas = 12 cl vin, 33 cl starköl eller 4 cl sprit. Alkohol och droger När det gäller alkohol gör man skillnad på missbruk och riskbruk All narkotika användning är missbruk Vid missbruk är man beroende av alkohol Vid riskbruk har man en skadlig alkoholkonsumtion

Läs mer

Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad

Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang. Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad Drogtester i ett arbets och organisationspsykologiskt samt samhälleligt sammanhang Marie Louise Österlind Högskolan Kristianstad Ett prioriterat delmål för den svenska alkoholpolitiken ALKOHOLFRIA ARBETSPLATSER

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16

Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16 Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16 INLEDNING Stockholms Hamnars riktlinje innehåller regler på arbetsplatsen avseende alkohol och andra droger samt ett handlingsprogram

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping

Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping Alkoholprevention på vårdcentral - är det möjligt? 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Lars-Olof Johansson VC Hälsan 1 Jönköping Bakgrund 0011 0010 1010 1101 0001 0100 1011 Riksdagsbeslut 2001 om en ny

Läs mer

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen 1 (5) Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen Inom hälso- och sjukvården skall kvaliteten systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Ledningen för hälso- och sjukvård ska organiseras så

Läs mer

Riktlinjer mot alkohol och droger på arbetsplatsen

Riktlinjer mot alkohol och droger på arbetsplatsen Riktlinjer mot alkohol och droger på arbetsplatsen Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad 2014-11-19 av Kommunstyrelsen 143 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Kommunövergripande Giltighetstid

Läs mer

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering Dokumenttyp: Policy Dokumentansvarig: Personalfunktionen Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2012-09-24, 145 DNR: KS000353/2010 Attraktiva och

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Drogpolicy. Dorotea kommun. Antagen av Kommunfullmäktige den , 52

Drogpolicy. Dorotea kommun. Antagen av Kommunfullmäktige den , 52 Drogpolicy för ANSTÄLLDA INOM Dorotea kommun Antagen av Kommunfullmäktige den 2005-12-13, 52 Inledning Detta dokument ersätter Drogpolicydokument för Dorotea kommun som utarbetades under 1995. Denna policy

Läs mer

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan Skolförvaltningen Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Sala kommun ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan Nov 2006 Allmänt Nittio (90) procent av den vuxna befolkningen i Sverige konsumerar alkohol.

Läs mer

Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"

Slutrapport Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november

Läs mer

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se

www.lvn.se www.lvn.se www.lvn.se Kunskap till Praktik 2010 10 11 Riskbruksprojektet - erfarenheter och framgångsfaktorer Hjördis Rooth Möller Folkhälsoplanerare, projektledare Riskbruksprojektet Landstinget Västernorrland Alkohol är inte

Läs mer

Unionens politiska riktlinjer. Alkohol och droger på jobbet

Unionens politiska riktlinjer. Alkohol och droger på jobbet Unionens politiska riktlinjer Alkohol och droger på jobbet Om Unionens politiska riktlinjer Arbetsmiljö är ett av Unionens prioriterade områden. Därför har Unionen antagit en arbetsmiljöpolitisk plattform

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

Arbetsmiljöpolicy. Inledning

Arbetsmiljöpolicy. Inledning 2014-07-17 1(6) Antagen i kommunfullmäktige 83 2013-08-22 Ansvarig Personalenheten Inledning I det här dokumentet presenteras den kommunövergripande policyn samt en kortfattad presentation av de underliggande

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Reviderad 2018-11-28, 167 Dnr KS 2018/606 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet

FÖRETAGSHÄLSOVÅRD Profil och verksamhetsfält Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet FÖRETAGSHÄLSOVÅRD I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Företagshälsovårdens kärnverksamhet ligger inom områdena fysisk och psykosocial arbetsmiljö samt hälsa och arbetslivsinriktad

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy Alkohol- och drogpolicy Beslutad av kommunfullmäktige 2008-11-24 och framtagen i samverkan med samtliga fackliga organisationer Gäller från 2009-01-01 Uppdaterad enligt personaldelegationens beslut 2014-06-18

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Alkohol- och drogpolicy

Alkohol- och drogpolicy MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2008-10-02 Dnr PA 15-2008/273 Alkohol- och drogpolicy Malmö högskola skall vara en alkohol- och drogfri arbetsplats, en säker plats för ledning, medarbetare,

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Policy. om alkohol och droger för Ängelholms kommun

Policy. om alkohol och droger för Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Policy om alkohol och droger för Ängelholms kommun är framtagen av personalenheten och antagen av kommunstyrelsen 2012-06-13. För fler exemplar kontakta personalenheten Policy om alkohol

Läs mer

Riktlinjer för Alkohol & Droger

Riktlinjer för Alkohol & Droger Riktlinjer för Alkohol & Droger Omtanke är en viktig del i FORIAs företagskultur. Genom att förebygga, upptäcka och rehabilitera missbruk visar Du som chef omtanke om dina medarbetare. Tillsammans med

Läs mer

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor Nationell Kvalitetsdag för primärvården Svenska Läkaresällskapet 2014-11-12 Åsa Thurfjell, Specialist i Allmänmedicin Kista VC, medlem SFAMs levnadsvaneråd SFAMs

Läs mer

Alkoholförebyggande insatser i primärvården

Alkoholförebyggande insatser i primärvården Lokalt arbete mot alkohol och narkotika Alkoholförebyggande insatser i primärvården Alkoholförebyggande insatser i primärvården Nr 8 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

Policy ÄNGELHOLMS KOMMUN. om alkohol och droger för Ängelholms kommun

Policy ÄNGELHOLMS KOMMUN. om alkohol och droger för Ängelholms kommun Policy ÄNGELHOLMS KOMMUN om alkohol och droger för Ängelholms kommun Förord POLICY Ängelholms kommun vill vara en attraktiv arbetsgivare som kännetecknas av bra arbetsmiljö, hög kvalitet och engagerade

Läs mer

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering

Arbetsgivaralliansens. snabbguide. arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivaralliansens snabbguide arbetsanpassning & rehabilitering Arbetsgivarens arbete med arbetsanpassning och rehabilitering Materialet är tänkt som ett konkret stöd för arbetsgivarens praktiska arbete

Läs mer

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna Gemensamma riktlinjer för missbruks- och beroendevård i Dalarna Riktlinjer för socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens verksamhet för personer med missbruk- och beroendeproblem Version 2007-11-05 Inledning

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER

POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER POLICY FÖR ALKOHOL OCH DROGER GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-01-26, 12 Dnr: KS 2014/619 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00 www.gullspang.se Innehåll

Läs mer

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Stockholm 2010-12-13. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM. Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Stockholm 2010-12-13 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Remissvar från Svensk förening för allmänmedicin (SFAM) Samtal om levnadsvanor är idag en central

Läs mer

ständigt aktuellt Temat för tidningen är alkohol och Arbetet med alkohol och droger Tema: Alkohol & droger

ständigt aktuellt Temat för tidningen är alkohol och Arbetet med alkohol och droger Tema: Alkohol & droger Arbetet med alkohol och droger ständigt aktuellt Temat för tidningen är alkohol och droger i arbetslivet, ett tema som jag är övertygad om att alla känner igen sig i. Företagshälsovården har alltid jobbat

Läs mer

Riktlinjer gällande droger i arbetslivet och drogtester

Riktlinjer gällande droger i arbetslivet och drogtester Riktlinjer gällande droger i arbetslivet och drogtester Missbruk är ett utbrett samhällsproblem i Sverige. Visions medlemmar ingår i och är en del av samhällsutvecklingen. Många av Visions medlemmar möter

Läs mer

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang.

För att föregå med gott exempel ska Varbergs Föreningsråd ej servera alkoholhaltiga drycker vid representation eller vid egna arrangemang. ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Varbergs Föreningsråd. Arbete och droger hör inte ihop Denna policy innebär ett klart avståndstagande från all form av ickemedicinsk användning av läkemedel samt missbruk av

Läs mer

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb

Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb Alkohol och drogpolicy för Kungsbacka Tennisklubb (071228 - v1.0) Som ett led i föreningens arbetsmiljöarbete är syftet med denna policy att vi skall ha en alkohol-och drogfri miljö i föreningen och att

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Hög eller full på jobbet, vem bryr sig? om alkohol och droger på jobbet

Hög eller full på jobbet, vem bryr sig? om alkohol och droger på jobbet Hög eller full på jobbet, vem bryr sig? om alkohol och droger på jobbet 1 2005 Landsorganisationen i Sverige Producerad av Bilda Idé Omslagsfoto Lars Dahlström TIOFOTO Foto sid 7 Bengt-Göran Carlsson TIOFOTO

Läs mer

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Halvtid i implementeringsprojektet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande

Läs mer

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18)

Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för brukaren (SOU 2008:18) YTTRANDE Vårt dnr 08/2336 Styrelsen 2008-09-26 Ert dnr S2008/2789/ST Avd för vård och omsorg Gigi Isacsson Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Evidensbaserad praktik inom socialtjänsten till nytta för

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Fastställd/upprättad 2002-03-27 av Kommunfullmäktige 31 Senast reviderad - Detta dokument gäller för Kommunövergripande Giltighetstid Tills vidare Dokumentansvarig

Läs mer

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård

MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND. Hälso- och sjukvård. Nämnden för Hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård DATUM Hans Tanghöj 2007-05-03 DIARIENR Nämnden för Hälso- och sjukvård MISSIV MISSBRUKSFÖREBYGGANDE ARBETE I OXELÖSUND Försäljningen av alkohol liksom den alkoholrelaterade dödligheten

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

/2018 1(5) Socialdepartementet

/2018 1(5) Socialdepartementet 2018-10-10 3.1.19015/2018 1(5) Rättsavdelningen Katrin Westlund Socialdepartementet s.remissvar@regeringskansliet.se s.jam@regeringskansliet.se Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Att bryta ett

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8 1 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8 Västerviks kommuns syn på alkohol

Läs mer

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad

Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Övergripande ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom vård och omsorg i Malmö stad Datum: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2012-06-13 Stadskontoret Stadsområdesförvaltningar/Sociala Resursförvaltningen

Läs mer

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN Elevhälsan och särskilt den medicinska delen av elevhälsan har ett omfattande regelverk. Det handlar om allt från internationella konventioner och överenskommelser

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete.

Medarbetaren i Nacka är målinriktad, kompetent och ansvarstagande samt serviceinriktad och stolt över sitt arbete. 1 (7).. Personalpolicy Personalpolicyn visar vad arbetsgivaren tycker är viktigt och strävar mot. Genom personalpolicyn vill vi utveckla en framgångsrik verksamhet till fördel för både medarbetare och

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Alna. Dilemma Alna modell

Alna. Dilemma Alna modell 1 2 Alna Alkohol, Läkemedel, Narkotika, Arbetsmiljö Bildades 1961 Ingen nykterhetsorganisation Samarbetsorgan för arbetsmarknadens parter LO, TCO SACO & arbetsgivare Inte vinstdrivande Medlemmar Privata

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk

Intresseanmälan. till deltagande i ett nationellt utvecklingsarbete gällande samordnat stöd. till barn och föräldrar i familjer med missbruk Sida 1 av 7 2012-09-05 Dnr 5.3-37722/2011 Avdelningen för Kunskapsstyrning Marie Nyman marie.nyman@socialstyrelsen.se Till Socialchef eller motsvarande Intresseanmälan till deltagande i ett nationellt

Läs mer

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet

Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Systematiskt arbetsmiljöarbete, SAM, och uppgiftsfördelningen inom Västarvet Ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till god arbetsmiljö som gynnar alla.

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09

Riktlinje. Riktlinje för rehabilitering 2005-03-09 KS-193/2005 026. Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinje 2005-03-09 Riktlinje för rehabilitering KS-193/2005 026 Antagen av kommunstyrelsens personalutskott 2005-03-09 Riktlinjen anger hur Norrköpings kommun som arbetsgivare ska arbeta med arbetslivsinriktad

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun

Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Alkohol- och drogpolitiskt handlingsprogram för Vännäs kommun Kommunfullmäktige 2005-06-14, 43 Sidan 1 av 14 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Bakgrund 3. Hur har arbetet bedrivits 4. Samverkan 5. Ansvarsfördelning

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 )

Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) 1 (8) BESLUT 2009-04-23 Personalchefsbeslut Dnr SU 679-0650-09 Dok 2 Vem gör vad i rehabiliteringsprocessen? Prefekt 1 ) I rehabiliteringsansvaret ligger att själv eller med stöd av annan person svara

Läs mer

Uppgiftsfördelning och kunskaper

Uppgiftsfördelning och kunskaper 5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön

Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön 1 Författningssamling Antagen av kommunstyrelsen: 5 december 2006 Reviderad: Policy mot kränkande särbehandling, sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön Inledning Denna policy med handlingsplan

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 1 2 ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET? 2.1 Kunskap, engagemang och lust Kunskap, engagemang och lust är viktiga drivkrafter för alla former av förändringsarbete. Arbetet med kvalitetsutveckling

Läs mer

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län.

Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. LAKO Genomförandeplan för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västerbottens län. Bakgrund Regeringen har träffat en överenskommelse med Sveriges Kommuner och

Läs mer

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport

Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-01 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Implementering av socialstyrelsens

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.

Utvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen. Mars 2019 Samverkan och arbetsmiljö Det centrala avtalet för samverkan och arbetsmiljö är utgångspunkten för de lokala avtal som tecknas. Som centrala parter uppmanar vi lokala parter att teckna samverkansavtal,

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019

Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården. Stockholm 2019 Åt samma håll Nationella insatser för stärkt ledarskap i hälso- och sjukvården Stockholm 2019 Innehåll Regeringens uppdrag till Vårdanalys och våra utgångspunkter Svar på regeringens frågor om förutsättningar

Läs mer

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning Kommunerna i Norrbotten och Norrbottens läns landsting är överens om att god

Läs mer

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19.

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Kommunledningskontorets personalavdelning Kontaktperson: Boel Steén, tfn 13 56 87 Riktlinjer för Arbetsmiljö Antagna av Kommunstyrelsen 2001-09-19. Syfte Syftet med dessa riktlinjer är att visa Kristianstads

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV

SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE FÖR FRIDHEMS FOLKHÖGSKOLA SVALÖV Sida 1 av 14 Systematisk arbetsmiljöarbete för Fridhems folkhögskola, Svalöv 2013 Innehållsförteckning 1. Vad säger lagen? Sid 3 2. En bra

Läs mer

Alkohol och droger på arbetsplatsen

Alkohol och droger på arbetsplatsen Kommunledning Personalavdelningen Diarienummer: 2015/52 Fastställd: 2001 Reviderad: 2015-03-04 RIKTLINJE Alkohol och droger på arbetsplatsen Alkohol och droger på arbetsplatsen 2/6 Inledning... 3 Syfte...

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET

PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET Mål Personal som känner sig delaktig i besluten Programmet Detta personalpolitiska program omfattar dig som anställd i Högsby kommun. Kraven på kommunal service förändras hela

Läs mer

Tidiga interventioner

Tidiga interventioner Tidiga interventioner Tidiga interventioner Termer och begrepp i omlopp Genomgång av screeninginstrument AUDIT, DUDIT och DUDIT- E Screening och utredning som underlag för bedömning av svårighetsgrad och

Läs mer

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats

Verksamhetsplan. för. Centrala elevhälsans medicinska insats 2017-10-23 1 Bildningsförvaltningen Verksamhetsplan för Centrala elevhälsans medicinska insats 2017/2018 Elevhälsans medicinska del I verksamhetsplanen används begreppet elevhälsans medicinska del som

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

Allmän bakgrund Det enskilda fallet AD-dom 97/1998

Allmän bakgrund Det enskilda fallet AD-dom 97/1998 Allmän bakgrund Inom energibranschens nätverk i alkohol- och narkotikafrågor har frågan om tester (narkotika- och alkohol) diskuterats i olika sammanhang. I nätverket finns en stor samstämmighet om att

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken.

INTERVJU. Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. INTERVJU Andelen rökare i befolkningen har minskat, men för de som röker är det den största hälsorisken. Goda råd är guld värda Att förebygga sjukdomar är en av hälso- och sjuk vårdens uppgifter. Den som

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personal- och löneavdelningen PRSONALHANDBOK FAGRSTA KOMMUN 005-11-07 1(6) ALKOHOL- DROGPOLICY, FAGRSTA KOMMUN MÅL Målet för Fagersta kommun som arbetsgivare är att ha en alkohol- och drogfri arbetsplats samt en god psykosocial miljö

Läs mer

PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND Personal- och löneavdelningen Fagersta kommun Datum

PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND Personal- och löneavdelningen Fagersta kommun Datum PRSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTKNIKFÖRBUND 004-01-11 Fastställd av förbundsdirektionen 004-01-9, 8 1(5), NVK MÅL Målet för NVK som arbetsgivare är att ha en alkohol- och drogfri arbetsplats

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering

Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering Riktlinjer gällande rehabilitering och arbetsanpassning kommunfullmäktige 2003-09-11 rev. 2016-04-14 Sid 1/7 Riktlinjer för Hälsoprocessen, Arbetsanpassning och Rehabilitering INLEDNING Arbetsgivaren har

Läs mer

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid

ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET

ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET ALKOHOL OCH DROGPOLICY FÖR FÖRETAGET Denna policy omfattar frågor som har med vanor och skadligt bruk att göra och kan användas som mall för upprättande av en egen alkohol- och drogpolicy. Syfte och mål

Läs mer