Utveckling av metoder för hur andelen primärvårds- och företagshälsovårdspersonal som genomgår fortbildning om alkohol kan öka

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utveckling av metoder för hur andelen primärvårds- och företagshälsovårdspersonal som genomgår fortbildning om alkohol kan öka"

Transkript

1 Utveckling av metoder för hur andelen primärvårds- och företagshälsovårdspersonal som genomgår fortbildning om alkohol kan öka

2 Socialstyrelsen klassificerar från och med år 2001 sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller ett meddelande, en anhållan, en hemställan och/eller ett utlåtande riktat till en eller flera tydliga adressater, t.ex. regeringen, landsting, kommuner, vårdgivare m.fl. Artikelnr:

3 Förord I regleringsbrevet avseende år 2001 fick Socialstyrelsen i uppdrag att i samråd med Statens Folkhälsoinstitut och Arbetslivsinstitutet utveckla metoder för hur andelen primärvårds- och företagshälsovårdspersonal som genomgår fortbildning om alkohol kan öka. Uppdraget skall redovisas senast den 31 mars Projektgruppen har, med ledning av det underlag till uppdraget som återfinns i regeringens proposition 2000/01:20 Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador, uppfattat uppdraget gälla dels att sammanfatta aktuell kunskap och metoder och presentera exempel på preventiva insatser inom alkoholområdet, med betoning på sekundärprevention och på redovisning av de grundläggande principerna i företagsbaserat alkoholpreventivt arbete, dels att ge förslag om insatser för att nå spridning och implementering av kunskaper, att tydliggöra psykologiska mekanismer och pedagogiska möjligheter för att underlätta tillämpningen av kunskaper, och att presentera modeller för organisation avseende utbildning och praktiskt arbete. Samråd i ärendet har skett kontinuerligt med Arbetslivsinstitutet, företrätt av Peter Westerholm och med Statens Folkhälsoinstitut, företrätt av Anneli Kastrup och Ingrid Bolmgren. Som experter har Sven Andréasson, medlem av Socialstyrelsens vetenskapliga råd och ansvarig inom STAD-projektet i Stockholm och Nils Gärdegård, Sundsvall, rådgivare om arbetslivets alkoholfrågor, medverkat. Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Kerstin Wigzell. I beslutet har också deltagit överdirektör Nina Rehnqvist, avdelningschef Bo Lindblom och programansvarige Ulf Malmström. I den slutliga handläggningen har deltagit byrådirektör Bengt Wennermark och enhetschef Mats Ribacke, den sistnämnde föredragande. Mats Ribacke Enhetschef, medicinalråd 3

4 Innehåll Sammanfattning 5 Det vetenskapliga underlaget 7 Internationellt utvecklingsarbete 8 Faktorer som påverkar benägenheten att diskutera alkoholproblem i anslutning till konsultationer i sjukvården 10 Screening 12 Motiverande samtal 13 Erfarenheter och exempel från primärvården 15 Arbetslivet och alkoholfrågor 19 Arbetsplatsens perspektiv 21 Företags kvalitetssystem och A&D frågor (alkohol och droger) 21 Drog- och alkoholtester i arbetslivet 22 Överväganden och förslag 24 Arbetsmodeller och utbildningsstruktur på lokal och på nationell nivå för ökad implementering av kunskap om alkoholpreventivt arbete i primärvård och företagshälsovård 24 Förslag till vidare utredning 28 Litteratur 29 Bilaga

5 Sammanfattning Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) konstaterade i sin rapport 156/2001, Behandling av alkohol- och narkotikaproblem, att enkla förebyggande insatser inom hälso- och sjukvården mot riskfylld alkoholkonsumtion har säkerställd effekt i form av minskad alkoholförbrukning. Med så kallad mini-intervention som i princip innebär att spåra riskfylld alkoholkonsumtion, ge information, höja motivationen för och ge stöd för individens egna försök att minska konsumtionen har man kunnat påvisa en betydande effekt. Rapporten lyfter fram väsentliga delar av den aktuella kunskapen. Under 1990-talet har i Sverige genomförts och avrapporterats ett stort antal projekt avseende sekundärintervention mot riskbruk av alkohol inom primärvård och företagshälsovård, många med stöd från Folkhälsoinstitutet, Socialstyrelsen och Arbetslivsinstitutet. Erfarenheter av olika arbetsmetoder och utbildningsmodeller redovisas i rapporten för att tjäna som exempel för lokalt arbete inom området. Endast i begränsad omfattning har dock dessa projekt övergått i och etablerats som en del av rutinsjukvården. Flera faktorer påverkar benägenheten att diskutera alkoholproblem i anslutning till konsultationer i sjukvården. Faktorer som studerats och diskuteras i rapporten är läkares och andra vårdgivares attityder, svårigheter att nå acceptans för att arbeta med alkohol som en bland andra riskfaktorer för ohälsa, brister i utbildning och tillgång till sådan, tidsbrist/stress och avsaknad av policybeslut på ledningsnivå. Särskilt belyses de speciella förhållanden som företagshälsovården arbetar under och de möjligheter som den verksamheten erbjuder. Två grundbultar i allt individinriktat förebyggande arbete, oavsett riskfaktor, nämligen screening (identifiering) och det motiverande samtalet, behandlas mer utförligt och med fokus på det aktuella området. Rapporten innehåller förslag avsedda att leda till ökad kännedom om och implementering av tillgänglig kunskap och arbetsmodeller, stöd för erfarenhetsutbyte och metodutveckling samt förbättrad tillgång till kvalitetssäkrad utbildning. Förslagen riktar sig till två nivåer den lokala och den nationella/regionala och såväl till enskilda professionella som till verksamhetsansvariga på dessa nivåer i företag och i hälso- och sjukvården. Lokalt vårdprogramarbete ger tillfälle till diskussion om egna attityder och värderingar i arbetslaget och förankrar ansvar. Inslag i ett vårdprogram kan vara rutiner för screening (exempelvis erbjudande av datoriserat livsstilstest eller frågeformulär för vissa patientkategorier, under vissa tidsperioder etc.), rutiner för rådgivning/behandling (hos läkare eller hos specialutbildad sjuksköterska eller annan personal), policy för vidareutbildning i alkoholfrågor 5

6 och policy för dokumentation. Insatsen kan vid behov koncentreras till tilllämpning av synsättet alkohol en bland andra riskfaktorer och rollfördelning i teamet och är då tillgänglig för den enskilde professionelle vårdgivarens initiativ. Policydokument eller andra former av markeringar från företagsledning resp. ledningsnivå i primärvården legitimerar och är ibland en förutsättning för prioritering av problemområdet, bland annat när det gäller utbildning. Erfarenheten att projekt och försöksverksamheter avseende intervention mot riskbruk av alkohol endast i begränsad utsträckning lever vidare och etableras i rutinsjukvård är motiv för ett förslag om vidare utredning för att etablera ett nationellt resurscentrum som skall utgöra bas för utbildning inom området, ha ansvar för utveckling av arbetsmetoder inom området och annat forsknings- och utvecklingsarbete samt vara nav i nätverk av forskare och professionella företrädare. Centrumbildningen skall till betydande del verka på initiativ från regionalt och lokalt verksamhets- och utbildningsansvariga inom primärvård och företagshälsovård men samtidigt ha till uppgift att genom konferenser och andra utåtriktade aktiviteter bidra till att etablera och utveckla det förebyggande arbetet inom alkoholområdet. 6

7 Det vetenskapliga underlaget Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU) publicerade under hösten 2001 en rapport om behandling av alkohol- och narkotikaproblem, där också frågan om sekundärprevention behandlats. Flera hundra vetenskapliga artiklar har publicerats internationellt inom detta område. Av dessa uppfyllde 25 SBU:s högt ställda vetenskapliga krav, bl.a. avseende randomiserade kontrollgrupper. Slutsatsen var att 30 procent av högkonsumenter till vilka sekundärpreventiva åtgärder riktades reducerade sin alkoholkonsumtion till en medicinskt acceptabel nivå, jämfört med 20 procent i kontrollgrupperna. Eftersom även kontrollgrupperna fick en viss intervention ligger den verkliga effekten av dessa program i intervallet procent. Även en försiktig effektberäkning på 10 procent innebär mycket god effekt jämfört med andra förebyggande insatser inom sjukvården. SBU-rapporten bekräftar slutsatserna från en rad tidigare internationella översikter. Dessa har visat att om en läkare tar upp frågan om alkohol med en patient och ger råd om minskad konsumtion, kommer högkonsumenterna i genomsnitt att reducera sin alkoholkonsumtion med procent. Det är alltså idag okontroversiellt att hävda att sekundärprevention är effektivt. Ett sammanfattande konstaterande av SBU-rapporten är att enkla förebyggande insatser inom hälso- och sjukvården mot riskfylld alkoholkonsumtion har säkerställda effekter på minskad alkoholförbrukning i upp till två år. Med denna så kallade mini-intervention som i princip innebär att spåra riskfylld alkoholkonsumtion, ge information, höja motivationen för och ge stöd för individens egna försök att minska konsumtionen har man kunnat påvisa en betydande effekt. Frågan om alkoholprevention har också diskuterats utförligt i Sverige. Dels har man i en rad studier undersökt förekomsten av högkonsumtion, dels har man diskuterat metoder för sekundärprevention. Femton till tjugo procent av männen och ca fem procent av kvinnorna bedöms vara högkonsumenter. Beträffande metoderna för att identifiera dessa är budskapet mer osäkert. Ofta konstateras att kunskaperna om möjliga sekundärpreventiva insatser finns men att de inte används. I en studie från nordvästra Stockholm fann Arborelius och medarbetare att få läkare och sjuksköterskor använt den preventionsmetodik de fått undervisning i under en endagskurs. Vid uppföljning efter sex månader hade 22 läkare och 13 sjuksköterskor identifierat 45 patienter som problemdrickare. Flertalet av dessa var emellertid kroniska missbrukare och inte högkonsumenter, vilket var den avsedda målgruppen i projektet. Resultatet förklaras av författarna främst av svårigheterna med att identifiera högkonsumenter 7

8 och den tvekan många läkare och sköterskor kände inför att ta upp alkoholfrågan med sina patienter. Situationen är liknande i andra länder. Från en brittisk översikt konstateras att allmänläkarna... were not sure whether they should respond to excessive drinkers, did not know how to respond, and felt unsupported when they did attempt to respond. I en annan brittisk studie sammanfattas en omfattande litteratur som bekräftar den tvekan eller motvilja som flertalet allmänläkare känner inför arbete med alkoholfrågor. I en studie från Kanada fann man att allmänläkare var tveksamma till att fråga om alkohol eftersom de var oroliga för att stöta sig med patienterna. Dessa och en rad andra liknande studier bekräftar svårigheten med att generalisera resultaten från vetenskapliga studier, som ofta karaktäriseras av hög intern validitet men begränsad generaliserbarhet. I vardagssjukvården är utmaningen att finna preventionsmetoder som inte kräver extra resurser, särskilt vad avser tid, och som överensstämmer med primärvårdens filosofi. Sekundär alkoholprevention har visats bjuda en betydande hälsoekonomisk potential. I en cost effectiveness-analys konkluderar Lars Lindholm att avgörande för analysen är hur många patienter som gör bestående förändringar i sina dryckesvanor efter intervention. Om en procent av alla de patienter som blivit föremål för alkoholrådgivning skulle ändra sina alkoholvanor skulle denna intervention betraktas som relativt kostnadseffektiv, där kostnaden per vunnet levnadsår skulle vara ca ECU. Om tio procent gjorde sådana förändringar skulle rådgivningen leda till en nettobesparing för sjukvården. SBU-rapporten konstaterar att det är fullt möjligt att minst tio procent gör bestående förändringar i sitt alkoholbruk då väl beprövad metodik används. Internationellt utvecklingsarbete Giltig kunskap finns alltså. Det som nu krävs är spridning och implementering av denna kunskap och FoU-arbete för utveckling av ny kunskap. En internationell WHO-studie om sekundärprevention i primärvård pågår för närvarande. Denna inleddes med att ett screeninginstrument, AUDIT (the Alcohol Use Disorders Identification Test), togs fram och utvärderades. Efterföljande studier demonstrerade att sekundärprevention, baserad på AUDIT-metodiken, hade effekt. I fas tre testades olika metoder för att föra ut kunskap om instrumentet. Den nu pågående fjärde fasen tar sikte på disseminering av metoden ut i rutinsjukvård. AUDIT-instrumentet användes i en nyligen publicerad svensk studie för att undersöka ett möjligt samband mellan antalet sjukdagar och positivt utfall av detta screeningtest och ett annat, CDT (carbohydrate-deficient transferrin). I de fall utfallet av AUDIT-testet indikerade riskbruk av alkohol förelåg en förhöjd sjukfrånvaro under en tolvmånadersperiod före testtillfället. Av relevans och intresse för såväl primärvården som företag och företagshälsovård är ett WHO-projekt som presenterades Utgångspunkten för 8

9 programmet kan sammanfattas som en strävan efter ett paradigmskifte som innebär att alkohol- och drogexperter, istället för att reagera i efterhand på iakttagelser om drogproblem bland anställda, övergår till ett proaktivt/preventivt arbete riktat mot anställda och deras familjer. 9

10 Faktorer som påverkar benägenheten att diskutera alkoholproblem i anslutning till konsultationer i sjukvården I en enkätstudie bland 150 allmänläkare i Stockholm, med 80 procents svarsfrekvens, angav 10 procent av de svarande tidsskäl som ett hinder för att ta upp alkoholfrågor, 12 procent osäkerhet om metodik för att upptäcka högkonsumtion och 16 procent osäkerhet om vilka råd man skulle ge. Det betyder att ca 60 procent av allmänläkarna inte såg några hinder alls för att ta upp alkoholfrågor med sina patienter det var bara att sätta igång. I en intervjustudie i Blekinge 2001 har man i djupintervjuer med distriktsläkare diskuterat vilka faktorer som kan hindra ett alkoholförebyggande arbete. De hinder som främst diskuterades var den stress som allmänläkarna lever under, oftast relaterad till underbemanning. Arbete med missbruk hade låg status. Vidare saknades enhetliga riktlinjer eller vårdprogram för alkoholfrågor; alla önskade mer utbildning i dessa frågor. Särskilt korta, men återkommande utbildningar i diagnostik, behandling samt uppföljning av högkonsumtion efterfrågades. Man hade också dålig kunskap om vilka resurser som kommunen och andra hade för vård och behandling. Man efterlyste större tydlighet från primärvårdsledningen vad gällde målsättningen och kvaliteten i det alkoholförebyggande arbetet. I en studie genomförd av STAD-projektet (Stockholm förebygger alkoholoch drogproblem) och Jämtlands läns landsting studerades patienternas uppfattning. Frågan i denna studie var om patienterna uppfattade alkoholfrågor och andra frågor om levnadsvanor som provocerande och som därmed kunde störa relationen mellan patienter och vårdgivare patienter av (81,5 procent svarsfrekvens) besvarade en enkät. Cirka 70 procent av patienterna uppgav att de aldrig fått någon fråga om levnadsvanor (alkohol, tobak, kost och motion var de som efterfrågades). En stor majoritet bedömde levnadsvanorna som viktiga för hälsan och procent ansåg det viktigt att man i sjukvården tog upp dessa frågor, även om man inte kände något behov för egen del. Någon skillnad i dessa avseenden framkom inte mellan hög- och lågkonsumenter av alkohol, inte heller mellan patienter i Jämtland och Stockholmsområdet. Resultaten talar för att rädslan att man skulle stöta sig med patienterna är överdriven, men det är samtidigt viktigt att frågor om levnadsvanor ställs på rätt sätt och i rätt sammanhang. 10

11 I en studie från Östergötland redovisas erfarenheterna av en utbildningssatsning avseende rutiner för tidig identifiering och behandling av personer med alkoholkonsumtion på risknivå. Såväl läkare som sjuksköterskor rapporterade ökad kompetenskänsla efter projektet, och särskilt läkarna beskrev ett större engagemang i frågan. Författarna drar slutsatsen att framtida satsningar bör ta sikte på utbildning, handledning och goda exempel. En nordisk studie, avsedd att identifiera upplevda hinder bland allmänläkare för att bedriva tobaksrådgivning, visade att en stor majoritet bland läkarna anser att tobaksrådgivning är en del av arbetet. Det typiska var då att frågan togs upp med patienter endast då det fanns rökrelaterade hälsoproblem och få läkare bedrev rökslutarstöd. Tobaksrådgivning upplevdes som alltför tidskrävande. Det viktigaste hindret för att ta upp frågan med patienter beskrevs dock vara bristen på expertis på tobaksområdet som man kunde remittera patienter till. Liksom i Jämtlands/Stockholmsstudien ses här stora likheter i synen på förebyggande arbete, oavsett om det gäller alkohol eller tobak intresset från patienternas sida förefaller betydligt större än läkarnas intresse eller möjligheter. Bilden som framkommer genom dessa olika undersökningar är lite splittrad. Å ena sidan säger flertalet av Stockholmsläkarna att det egentligen inte finns några hinder, vare sig i form av tidsbrist eller psykologiska skäl. Å andra sidan redovisar Blekingeläkarna, när de ges mer utrymme att diskutera frågan, stor tveksamhet och ambivalens. Stockholmsläkarnas attityd framstår som rimlig mot bakgrund av att flertalet läkare egentligen kan tillräckligt mycket om alkohol för att diskutera alkoholvanor med sina patienter. För de flesta läkare är det heller inte främmande att behöva diskutera svåra eller känsliga ämnen. Problemet är att det råder konkurrens om läkarnas tid och uppmärksamhet, och att de oavsett sin kompetens och förmåga i alkoholfrågor ändå väljer att prioritera andra uppgifter. Detta val påverkas troligen i stor utsträckning av de tankar och känslor som redovisas i Blekingestudien. Alkoholfrågan förefaller alltså vara sådan till sin karaktär att läkare och sjuksköterskor på känslomässiga grunder väljer att prioritera andra frågor. Det är därför viktigt att klargöra att frågan om implementering av sekundärprevention endast till en mindre del handlar om utbildning. Till en betydligt större del handlar den om policybeslut på ledningsnivå. Här finns ett ansvar för politiker, beställarorganisationer och motsvarande att med ledning av forskning och erfarenhet fatta beslut om att effektiv metodik ska implementeras, bl.a. eftersom den räddar liv och hälsa. Utan tydliga politiska beslut kommer sekundärprevention inte att inarbetas i sjukvårdens reguljära verksamhet. 11

12 Screening Aktuella studier visar att allmänläkare lägger ner en hel del arbete på alkoholberoende patienter. Däremot förekommer inte så mycket organiserat sekundärpreventivt arbete baserat på screening. Alla studier som redovisat positiva resultat av sekundärprevention har dock utgått från screening i någon form. Framför allt har frågeformulär och laboratorieanalyser använts. Även om dessa metoder har ett stort värde, bör framhållas att det naturligaste är att använda den reguljära anamnesen som screeningmetod. I många fall kan frågor om alkoholvanor kopplas till orsaken till besöket. Frågorna kan initialt hållas mycket allmänna: dricker du alkohol?. För det stora flertalet patienter som bejakar denna fråga kan sedan ett kort samtal utvecklas, där sambanden mellan alkohol och det aktuella hälsoproblemet diskuteras. Ibland kan det vara av värde att öka precisionen genom att ställa några standardfrågor: Hur många dagar brukar du använda alkohol under en normal vecka? ; De dagar då du dricker alkohol, hur mycket dricker du då? ; Hur ofta händer det att du dricker mer än 5 glas vid ett och samma tillfälle?. Ett alternativ till dessa konsumtionsinriktade frågor är att ställa frågor om upplevda problem, t.ex. Har du funderat över om dina alkoholvanor kan leda till hälsoproblem? eller Är du orolig över dina alkoholvanor?. När möjlighet finns att knyta an till ett hälsoproblem upplevs alkoholfrågorna sällan som svåra, vare sig för läkare eller patient. Däremot kan det vara svårare att ta upp en alkoholdiskussion när medicinsk anledning för detta inte föreligger vid besökstillfället. Med tillämpning av principerna från motiverande samtalsmetodik är det oftast möjligt att snabbt bedöma om patienten är beredd att diskutera frågan eller ej och att avstå från att driva frågan när beredskap för detta saknas. Mot bakgrund av den dokumenterade skepsisen många allmänläkare hyser för de mest använda screeningmetoderna bör nya metoder övervägas. Screeningen får inte uppfattas som påträngande samtidigt som den ska vara tidseffektiv. Då alkohol uppfattas som ett särskilt känsligt område för personalen att diskutera med sina patienter, är det möjligt att screening skulle underlättas om denna inte bara handlade om alkohol utan vävdes in i ett mer allmänt livsstilsperspektiv. Ett alternativ som inte utnyttjats i någon större utsträckning är att utnyttja datorer för livsstilstest som inbegriper frågor om alkohol. Datorstödd livsstilsanamnes har använts i en serie studier runt om i världen. Erfarenheterna av dessa talar för att patienterna accepterar datormetodiken och att deras svar är lika tillförlitliga som vid intervjuer respektive papper- och pennatest. 12

13 Motiverande samtal Samtal i syfte att höja motivationen hos patienten att förändra sitt alkoholbruk är den centrala uppgiften i sekundärpreventionen. Själva screeningen kan lösas på flera olika sätt, med anpassning efter lokala förutsättningar och önskemål, men om läkarna känner olust inför samtalet om alkohol kommer troligen inte heller screeningen till stånd. Utbildning i motiverande samtalsmetodik kan genomföras med olika ambitionsnivåer. På den basala nivån handlar det om att ta fasta på det som läkare och sjuksköterskor har stor erfarenhet av och redan gör bra rådgivning och utveckla de motivationshöjande inslagen i rådgivningen. Den motiverande rådgivningen kan med fördel sammanfattas i akronymen FRAMES (se textruta). I denna beskrivs de bärande inslagen i de framgångsrika sekundärpreventiva studier som rapporteras i litteraturen. FRA- MES-modellen förutsätter att behandlaren har en grundläggande alkoholkunskap och kan besvara de vanligaste frågorna som patienten kan ställa om alkoholens hälsoeffekter. FRAMES Feed-back Responsibility Advice Menu Empathy Self-efficacy Läkaren delger patienten sin bedömning Det är patientens ansvar att förändra sitt drickande...men läkaren kan ge råd...och dessa råd kan utformas som en meny, där det finns olika alternativ Ett empatiskt förhållningssätt fungerar bäst Läkaren kan stärka patientens tilltro till sin förmåga att göra förändringar På nästa nivå handlar det om att förmedla principerna för Motivational Interviewing (MI). MI är en patientcentrerad metod, där praktikern utan påtryckningar hjälper patienten att för sig själv klargöra motiven för eller emot ett visst beteende. I denna metodik inarbetas flera av de inslag som visat sig verksamma i olika förändringsmodeller: att ge positiv förstärkning, stärka självtilliten och att övervinna ambivalens. Med ökad medvetenhet kan den ambivalens som ofta präglar människors beteenden reduceras och beslut om förändring underlättas. Metoden är attraktiv för många praktiker därför att den är generaliserbar till arbete med andra riskfaktorer och ett flertal bete- 13

14 endeproblem. Den är dock mer krävande för sjukvårdspersonal att ta till sig, och kräver en grundutbildning på 3 dagar, plus uppföljningsträffar och handledning. Den motiverande samtalsmetodiken innehåller två delar. Den första delen är bedömningen av patientens beredskap till förändring. Här handlar det om att nå insikt om patienten inte är beredd att göra förändringar, om han/hon är ambivalent till förändring eller redan har bestämt sig för förändring. Den andra delen utgörs av ett samtal som är anpassat till patientens förändringsberedskap. Det är av stor vikt att korrekt identifiera i vilket stadium av förändring en person befinner sig, då de olika stadierna ställer olika krav på behandlare. Om en patient inte är beredd bör behandlaren inrikta sig på saklig neutral information men inte ha någon ambition att få patienten att fatta beslut om förändring. Om patienten är ambivalent bör samtalet inriktas på att ge henne/honom hjälp att nå förbi det stadiet och fram till ett beslut. I de fall slutligen, där patienten är inställd på förändring, inriktas samtalet mot att ge stöd för förändring. I den motiverande samtalsmetodiken använder man sig av ett antal tekniker vars syfte är att underlätta kommunikation och öka förståelse. Dessa tekniker är väl kända från kommunikationsforskningen och innehåller bl.a. öppna frågor, reflekterande lyssnande, summeringar och uppmuntran. Därtill strävar man efter att från patienten locka fram självmotiverande uttalanden, dvs. patienten själv uttalar en önskan om att göra en förändring, snarare än att läkaren talar om detta för patienten. 14

15 Erfarenheter och exempel från primärvården Folkhälsoinstitutets satsning på utveckling av alkoholprevention i primärvården åren Primärvården angavs i den nationella handlingsplanen för alkohol- och drogförebyggande insatser (1995) som en viktig arena för Folkhälsoinstitutets alkoholförebyggande insatser, med hänsyn till att där görs ca tio miljoner besök av drygt två miljoner människor varje år. Ett flertal studier refererade i Alkoholpolitiska kommissionens betänkande 1994 visade också att mellan fem och tio procent av alla besök i primärvården, kan bero på alkohol- relaterad ohälsa. I kommissionens betänkande redovisades också studier som visade att tämligen små interventionsinsatser kan bidra till en minskad alkoholkonsumtion hos dessa patienter. Särskilda medel anslogs av regeringen mellan 1994 och 2000, för insatser med syfte att utveckla kunskap och metoder kring alkoholprevention inom primärvården. Huvudmålgrupp var de drygt 4000 allmänläkarna och de cirka 7500 distriktssköterskorna verksamma inom primärvården, samt andra berörda aktörer, som t ex forskare, politiker och tjänstemän. Folkhälsoinstitutets insatser har främst syftat till att väcka intresse för frågan inom primärvården genom olika typer av utbildningsinsatser, seminarier och konferenser stimulera till metodutveckling genom ekonomiskt- och annat projektstöd stödja och följa forskning på området sprida kunskap och erfarenheter, huvudsakligen genom utbildning, seminarier, och konferenser, samt genom material som framtagits och producerats inom ramen för denna satsning (se nedan). Bland de projekt som genomfördes inom ramen för Folkhälsoinstitutets satsning på utveckling av alkoholprevention i primärvården åren hämtas några exempel. Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) genomförde projektet Riskbruk av alkohol Projektet hade sin bas i ett nätverk om ett 30-tal personer som samlades vid fem idéseminarier och i mindre arbetsgrupper dessemellan. I arbetsgrupperna har man t.ex. arbetat med konsultationen som verktyg, med metodstudier av pågående alkoholprojekt och användbara studiematerial, samt inventering av definierade riskbrukspatienter vid deltagarnas respektive mottagningar (resultat: mellan två och tolv procent av samtliga patienter.) 15

16 Projektet har vidare arrangerat ett tiotal regionala riskbruksverkstäder där totalt omkring 150 allmänläkare deltog. Riskbruksverkstaden som metod beskrivs av projektledarna Charlotte Hedberg och Jonas Sjögreen, på följande sätt: I riskbruksverkstaden utforskar allmänläkaren sin egen praktik i dialog tillsammans med en grupp kollegor, vad gäller riskbruk av alkohol. Det samlade materialet diskuteras och sammanställs mot bakgrund av tidigare riskbruksverkstäder. På så vis erhålles dels en inventering av allmänläkarens kunskap och dels en modell för den praktiska kunskapen i och omkring allmänläkarens möte med riskbrukspatienten. Riskbruksverkstäderna har utvärderats genom telefonintervjuer med 28 (av 59) slumpmässigt utvalda deltagare (Runquist) I utvärderingen sägs bl. a. Flertalet anser att Riskbruksverkstaden har inneburit att de på olika sätt har blivit mer aktiva när det gäller att beröra frågan om riskbruk och att man också gör det mer frekvent. Däremot är vissa fortfarande osäkra på om deras egen arbetsmetod är adekvat när det gäller att närma sig patienten. Riskbruksmodellen har under hand lanserats till ett 100-tal s.k. FQ-grupper (F för fortbildning och Q för kvalitet) för fortsatta insatser efter projektets upphörande. Arbetet med riskbruksmodellen har också överförts till SFAMs ordinarie fortbildningsprogram. En grundläggande målsättning i projektet var att nätverket också skulle bestå efter det att projektet formellt avslutats. Alkoholprojektet Primärvårdens Utveckling Nationell Kvalitet (PUNKruset) genomfördes Projektet hade vid starten sin bas i Riksföreningen för distriktssköterskor, men överfördes 1999 organisatoriskt till Vårdförbundet. Distriktssköterskan Anita Leo Andersson har varit projektledare. Projektets syfte var att dels ge en beskrivning av det alkohol- och drogpreventiva arbete som utförs av sjuksköterskor och dels ge konkret vägledning om hur detta arbete kan kvalitetssäkras. En kvalitetsindikator för det alkoholpreventiva arbetet togs fram att ingå i den s k PUNK-handboken. I projektets nästa fas bildades ett nationellt nätverk av distriktssköterskor och sjuksköterskor med intresse för alkohol- och drogpreventivt arbete inom primärvård och företagshälsovård. Nätverket bestod vid årsskiftet 1999/2000 av omkring 100 sjuksköterskor. Regionala utbildnings- och arbetsseminarier har genomförts vid ett tiotal tillfällen. En webbsida startades som diskussionsforum, samt för att ge information och stöd till nätverket. Nätverksgruppen har sammanfattat tre betydande hinder för ett effektivt alkoholpreventivt arbete: 16

17 olika referensramar hos olika aktörer, vilket leder till olika syn på missbruks- och beroendeproblematik bristande samverkan mellan olika yrkesgrupper annat utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården som konkurrerar Jämtlands läns landsting Kommunerna i Jämtlands län och Jämtlands läns landsting startade 1994 ett projekt med inriktning mot alkohol- och drogprevention. Projektet har omfattat hela Jämtlands län ( invånare, 8 kommuner och 27 hälsocentraler) och inbegripit flera huvudmän, främst kommunerna och landstinget. Sedan 1999 inriktades projektet dock specifikt till primärvården och en ny ledningsgrupp inrättades. Projektledningen har dock varit densamma och bestått av Thomas Andersson, Kommunförbundet och Alf Lerner, primärvårdsöverläkare. Handledning och utvärdering har byggts in i projektet. Projektet hade sin utgångspunkt i Drogpolitiskt handlingsprogram för Jämtlands län, som upprättats vid landstinget. Det övergripande syftet har varit att lyfta fram och utveckla missbruksarbetet inom framför allt socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Jämtlands län genom att bl.a. öka kunskapsnivån om missbruk verka för ett gemensamt förhållningssätt i missbruksfrågor finna metoder för tidig upptäckt av missbruk få till stånd ökad och effektiv samverkan mellan socialtjänst, hälso- och sjukvården, kriminalvården, m.fl. Omkring 1200 personer inom primärvård, socialtjänst, försäkringskassa, företagshälsovård, och AMI har genomgått en gemensam 4-dagars grundutbildning om missbruk och beroende. Vidare har 80 personer fått en 2-dagars vidareutbildning i bedömning och diagnostik av alkohol- och drogberoende. Projektet har vidareutvecklats genom särskilda utbildningsinsatser på ett antal vårdcentraler och allmänt stödjande insatser på samtliga övriga vårdcentraler. Utbildning i samtalsmetodik och kvalitetsarbete har särskilt riktats till distriktssköterskorna. Särskilda utbildningsinsatser har erbjudits nyanställd personal. En s.k. Framtidsverkstad genomfördes 1999, vilket bl.a. ledde till att en handlingsplan för hälsocentralerna upprättades. I en projektrapport anförs några väsentliga erfarenheter att beakta för framgångsrikt alkoholpreventivt arbetet i primärvården: kvalitets(säkrings)system ger stöd i arbetet aktivt stöd bidrar till att underhålla det intresse personalen i regel uppvisar alkoholfrågan betraktas av många läkare som riskabel för relationen till patienten egna attityder till alkohol kan störa arbetet, samtalsmetodik kan råda bot hälsoekonomiska effekter bör betonas 17

18 I Hälso- och sjukvårdsrapport 2001 från Socialstyrelsen återfinns i kapitlet Förebyggande arbete i primärvården exempel på och litteraturhänvisningar till rapporter från alkoholpreventivt arbete. Socialstyrelsen har även presenterat en handbok om alkoholrådgivning, Med All Respekt, och medverkat till en studie med vårdcentralbaserat arbete med riskfaktorn alkohol. 18

19 Arbetslivet och alkoholfrågor Sundsvallsmodellen Den s.k. Sundsvallsmodellen växte fram som ett samarbete mellan Folkhälsoinstitutet och ett stort antal företag 1. Programmet gavs benämningen AMD (Arbetsplatser Mot Droger) och inriktades mot att åstadkomma alkohol- och narkotikafria arbetsplatser och därigenom bidra till en god hälsoutveckling för hela befolkningen i Sundsvalls kommun. Programmet finns närmare beskrivet på annat håll (se litteraturförteckning). Sundsvallsmodellen uppmärksammades internationellt och samarbete etablerades med WHO/ILO-projektet Model Programmes of Drug and Alcohol Prevention among Workers and their Families. Projektet har gett värdefulla erfarenheter om initiering och genomförande av strategier syftande till förändringsprocesser i en viktig folkhälsofråga med arbetsplatsen som handlingsplattform. Som exempel på erfarenheter från företag som deltog i utvecklandet av Sundsvallsmodellen presenteras här arbetet inom SCA och Casco Nobel. Inom den svenska SCA-koncernen inleddes 1984 arbetet med en alkoholpolicy. Den förhandlades fram med de fackliga organisationerna som hade följande krav på inriktningen: - Visserligen har varje människa rätt att bestämma över sitt liv, men vi har ändå ett ansvar för varandra. Detta ömsesidiga ansvar innebär att vi inte tillåter att en medmänniska/arbetskamrat går under utan att ingripa kompletterades alkoholpolicyn med en narkotikapolicy för de svenska enheterna. Arbetsplatsen skulle vara både alkohol- och narkotikafri. Narkotikamissbruk på fritid accepterades inte, i konsekvens med svensk lagstiftning. Även narkotikapolicyn var framförhandlad med de fackliga organisationerna och hade ovanstående inriktning. SCA har i sitt arbete integrerat alkohol- och narkotikapolicyn i sitt övriga arbete på det sätt som beskrivits som önskvärt. SCA-koncernen förde i slutet av 1990-talet ut frågorna om alkohol- och narkotikapolicies till sina enheter utomlands. SCA:s koncernchef Sverker Martin-Löf har klargjort näringslivets inställning: 1 Casco Products AB, Gränges Metall AB, SCA Graphic Sundsvall AB, Sunds Defibrator AB, Sundsvall hamn AB, AB Emhart Sweden AB, Härnösand-Medelpads hälso- och sjukvård samt Sundsvalls kommun 19

20 Det här är ett fenomen i samhället, inte något som ska definieras bort till enskilda fall eller enskilda effekter. Därför vill jag ge ett klart budskap till andra aktörer i samhällskroppen: Eftersom vi som företag är beredda att ta vår del av ansvaret i att hantera dessa frågor på ett bra sätt, så måste alla andra aktörer i samhället ta sitt ansvar och inse att det finns ett kollektivt och gemensamt ansvar. Du, som stat. Du, som skola. Du, som enskild medborgare. Du, som specialiserad organisation: Du måste göra din del, som vi i näringslivet är beredda att göra vår. Vi behöver göra detta tillsammans 2. Inom Casco Nobel inleddes arbetet med alkohol- och narkotikafrågor i slutet av 1980-talet som en del av arbetet för att minska sjukfrånvaron. Efter en del inledande åsiktsskillnader så har t.ex. vid anläggningen i Stockviksverken alkohol- och narkotikafrågorna blivit en integrerad del av verksamheten. Det är ett arbete som drivs gemensamt av fackförening och företag. Stockviksverkens erfarenheter har varit bidragande till att affärsområdet Casco Products AB i Sverige har en policy för samtliga svenska anläggningar (se bilaga 1) samt att moderbolaget, numera den holländska Akzo Nobelkoncernen med verksamhet i 75 länder, sedan 1999 arbetar med dessa frågor i hela koncernen. Motivet till detta är risken för minskad säkerhet eller kvalitet inom verksamheten på grund av alkohol- och droganvändning. Engagemanget i alkohol- och narkotikafrågor vid Casco Products AB i Stockviksverken har inneburit att företaget aktivt stöder andra aktörer i lokalsamhället, t.ex. skolan, i deras förebyggande arbete. Fabriksanläggningen är sedan i mitten av 1990-talet fadderföretag för Nivrenaskolan och Bredsands skola i ett ömsesidigt samarbete, där livskvalitetsfrågor tar stor plats. Företaget går aktivt ut och berättar om sitt arbete och sin policy i alkoholoch narkotikafrågor. Syftet är att få ungdomar medvetna om vad som gäller om de vill ha arbete vid företaget, och samtidigt ge skolans ledning och personal stöd i sitt arbete. Vid en uppföljande enkätundersökning 1994 svarade 39 av 44 tillfrågade skolledare i Sundsvall på frågan i vilken utsträckning arbetslivets nya och tydliga inställning i alkohol- och narkotikafrågor var ett stöd för dem i deras arbete. Enligt en skala 5 1, där 5 betyder mycket stor hjälp och 1 ingen hjälp alls, uppskattade de stödet i sitt arbete med eleverna till 4,66, med personalen till 4,45 och med föräldrarna 4,39. Undersökningen och andra erfarenheter indikerar att arbetsplatsen har en stor möjlighet till påverkan i alkohol- och narkotikafrågor såväl internt som externt i lokalsamhället. 2 Ur tal vid Fourth International Private Sector Conference on Drugs in the Workplace and the Community arrangerad av ILO/UNDCP, 10 maj

21 Arbetsplatsens perspektiv Genom att användningen av alkohol och även av droger är vanligt förekommande i befolkningen finns på de flesta arbetsplatser personer med mer eller mindre kända och uppenbara alkohol- eller drogproblem. De problem som sammanhänger med missbruk kommer härigenom ofta till uttryck i arbetet. De kan sammanfattas som hälsoproblem potentiell eller reell säkerhetsrisk för den person som har problemet potentiell eller reell säkerhetsrisk för arbetskamrater potentiell eller reell risk för tredje man risk för materiella värden (utrustning, maskiner, produktion etc.) risk för slarv och kvalitetsbrister i producerade varor eller tjänster. produktionsbortfall på grund av sjukfrånvaro eller påverkan av arbetsförmåga störningar i det sociala arbetsklimatet och relationer på arbetsplatsen Arbetsplatsen utgör därför en naturlig bas för förebyggande program som syftar till att eliminera eller minska dessa risker. Sådana program syftar till att tidigt identifiera problemen där de uppstår och att hantera dem på rätt sätt. Med detta menas att personer med missbruksproblem får det stöd de behöver för att kunna behålla och utvecklas i sina arbeten och för att rehabiliteringsåtgärder, där sådana sätts in, skall vara effektiva. Det är missbruket som skall elimineras inte de anställda som har ett problem. Det finns inga lagregler i Arbetsmiljölagen som direkt berör missbruksfrågor, men vissa av Arbetsmiljöverkets föreskrifter tar upp alkohol- och drogfrågor. Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om arbetsanpassning och rehabilitering, AFS 1994 : 1, gäller således att arbetsgivaren skall ha de rutiner som behövs för verksamheten med avseende på arbetsanpassning och rehabilitering (10 ), och rutiner enligt denna paragraf skall även omfatta arbetsanpassning och rehabilitering vid missbruk av alkohol eller andra berusningsmedel (13 ). Arbetsgivaren skall dessutom klargöra vilka interna regler och rutiner som gäller om arbetstagare uppträder påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel i arbetet. Ytterligare styrdokument för förebyggande insatser inom alkoholområdet utgör Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete, AFS 2001:1. Företags kvalitetssystem och A&D frågor (alkohol och droger) De senaste tjugo årens utveckling av företags och organisationers förhållningssätt till frågor om hälsa och säkerhet på arbetsplatser har inneburit en alltmer tydlig inriktning mot att upprätta ledningssystem för hanteringen av 21

22 alkohol- och drogfrågor, som en del i strukturerade kvalitetsledningssystem på organisationsnivå i all produktion av varor och tjänster. Utvecklingen innebär att frågor om alkohol- och drogpolicy och tillhörande handlingsprogram integreras i lednings- och kvalitetssystem för hälsa, miljö, säkerhet (HMS) och produktion. De grundläggande motiven för det är arbetsgivarens lagfästa och utökade ansvar för arbetsmiljö och rehabilitering, ekonomiska motiv och företagens sociala ansvarstagande. Att utarbeta en A&D policy och ett härtill knutet handlingsprogram är således en naturlig del av det systematiska arbetsmiljö- och kvalitetsarbetet och därmed viktiga lednings- och ledarskapsfrågor. I det ingår att formulera krav på ledning och på organisation, att rikta alla processer mot skapande av mervärde, att tillse att den är ändamålsenlig och effektiv och att ständigt förbättra kvalitet och verksamheter i vid mening. En policy som slår fast företagets hållning i frågor om alkohol och andra droger på arbetsplatsen är grunden för det förebyggande arbetet. Den kompletteras med en handlingsplan som följs upp regelbundet, vanligen en gång årligen. I sådana dokument bör avhandlas både alkohol och andra droger. I policyn skall mål och medel anges för hur det praktiska arbetet skall organiseras och bedrivas. Ett policydokument kan se olika ut beroende på företagets storlek, organisation m.m., men några punkter som brukar återkomma är företagets övergripande syn på alkohol och droger på arbetsplatsen regler kring alkohol och droger på arbetsplatsen ansvarsfördelningen inom företagets linjeorganisation i alkohol- och drogfrågor principerna för samarbete med företagshälsovården eller externa samarbetsorgan såsom Alna eller andra organisationer där sakkunskap finns. riktlinjer för hur medarbetare med missbruksproblem ska få stöd och hjälp information till alla om företagets policy åtgärder syftande till kunskapshöjning genom utbildning i alkohol- och drogfrågor hantering av fall där anställda uppträder berusade på arbetsplatsen drog- och alkoholtester på arbetsplatsen principer för infogande av policy och handlingsplan i företagets systematiska arbetsmiljöarbete Drog- och alkoholtester i arbetslivet Narkotikatester i arbetslivet kan idag användas i olika situationer och med olika syften: vid nyanställning, slumpmässigt, vid misstanke om missbruk, vid olycksfall respektive vid hälsoundersökningar 22

23 I det nyligen framlagda slutbetänkandet av Integritetsutredningen (SOU 2002:18) avhandlas frågor om hälsoundersökningar och drogtester i arbetslivet. Utredningen föreslår införandet av en ny lag (lagen om skydd för personlig integritet i arbetslivet, LIA). Enligt lagen skall sådana undersökningar genomföras med tillförlitliga metoder och utföras av hälso- och sjukvårdspersonal eller under överinseende av sådan personal. Beträffande drogtester (med undantag för utandningsprov) ställs dessutom kravet att sådana prov skall analyseras på ackrediterat laboratorium. Vidare föreslår utredningen att prov som visar positivt resultat skall genomgå två analyssteg för att minska risken att erhålla falskt positiva provsvar. 23

24 Överväganden och förslag Arbetsmodeller och utbildningsstruktur på lokal och på nationell nivå för ökad implementering av kunskap om alkoholpreventivt arbete i primärvård och företagshälsovård Insatser på lokalplanet Alkohol en riskfaktor bland andra riskfaktorer Diskussionen om alkoholvanor bör ses som en del av en allmän diskussion om levnadsvanor. Budskapet till såväl patienter som personal är att hög alkoholkonsumtion är en riskfaktor för ohälsa på samma sätt som rökning eller olämpligt sammansatt kost är det. Detta synsätt kan förmedlas genom att läkare, sjuksköterskor och andra i rutinsjukvården applicerar en screeningmetodik som innebär att frågor om alkoholvanor vävs samman med frågor om andra levnadsvanor. Ett tillämpningsexempel för denna metodik är datoriserade livsstilstest där patienten (t.ex. i väntrummet) erbjuds att vid en dator besvara frågor om livsstil, innefattande matvanor, alkohol, droger, rökning och motion. Datorprogrammet är interaktivt och levererar omedelbar feedback på alla avsnitt och gör slutligen en sammanställning av patientens livsstil, som kan användas för dialog mellan patient och vårdgivare. I företagsbaserat preventivt arbete aktualiseras primärpreventiva insatser, sekundärprevention och rehabiliteringsarbete. Arbetet med alkohol och frågor om drogmissbruk integreras här med ledningen av både produktionsprocesser och hälso- och säkerhetsfrågor i företaget. Utöver direkta kontakter med befattningshavare eller anställda med alkoholrelaterade problem sker interaktionen i betydande utsträckning mellan hälsovårdspersonal (läkare, sjuksköterskor m.fl.) och företags- respektive arbetsledning, personalfunktion, lokal skyddsorganisation och fackliga företrädare. Arbete inom team med flera kompetenser Läkare och andra personalgrupper kan ha olika roller i det förebyggande arbetet. En framgångsrik modell, som prövats på Askims vårdcentral, bygger på att läkarna identifierar patienter med riskdrickande och hänvisar dem till en specialutbildad sjuksköterska på vårdcentralen. Sjuksköterskan utvecklar diagnostiken och genomför därefter samtal som syftar till att hjälpa patienten att genomföra en beteendeförändring. Även personal med annan utbildningsbakgrund; kuratorer, sjukgymnaster, psykologer m.fl. kan genomföra denna typ av rådgivning. En kombination av läkarens medicinska kompetens (ordination av laboratorieprover, läkemedelsbehandling, etc.) och andra personalgruppers psykosociala behandlingskompetens bör eftersträvas. 24

25 Lokala vårdprogram Varje vårdcentral/mottagning bör anta ett eget vårdprogram, eller en policy, för det förebyggande arbetet. Detta bör innefatta insatser för flera riskfaktorer som alkohol, tobak, kost och motion. Den lokala förankringen av vårdprogrammet är helt avgörande och förutsätter oftast en återkommande diskussion om egna attityder och värderingar i arbetslaget. Inslag i ett vårdprogram kan bl.a. vara rutiner för screening (exempelvis erbjudande av datoriserat livsstilstest eller frågeformulär för vissa patientkategorier, under vissa tidsperioder etc.), rutiner för rådgivning/behandling (hos läkare eller hos specialutbildad sjuksköterska eller annan personal), policy för vidareutbildning i alkoholfrågor och policy för dokumentation. Företagsbaserad utbildning För att arbetsplatsen ska vara en stödjande miljö med bl.a. en levande och tillämpad policy i alkohol- och narkotikafrågor behövs utbildning för olika nyckelgrupper. Utbildningen behöver ske med viss regelbundenhet eller vara integrerad i befintlig verksamhet. Kunskapen kan följas upp och hållas levande genom att tas upp vid till exempel arbetsplatsträffar, i utvecklingssamtal och temamöten. I all utbildning förmedlas grundläggande kunskap om missbruks/beroendeprocessen och dess konsekvenser för den enskilde, för de närstående i form av familj och arbetskamrater och för verksamheten. All utbildning inriktas mot att göra deltagarna rustade att klara frågor som Hur upptäcker jag?, Vad ska jag göra? och Vem kan jag ta hjälp av? samt beskriva arbetsplatsens system för att hantera dessa frågor. Ytterligare en viktig kunskap att förmedla är tekniken för att genomföra det nödvändiga samtalet, för att undvika det svåra samtalet. Utbildningen ska länkas ihop med respektive grupps roll och funktion vid företaget, och följande grupper är aktuella: Ledning alkohol och narkotikapolicyn som en del av arbetsplatsens kvalitets- och HMS-arbete. Ledningens roll och ansvar för inriktning, tillämpning och uppföljning. Medarbetare med personalansvar arbetsledarens roll, ansvar, befogenheter och resurser. Alkohol- och narkotikafrågor i dagligt ledararbete. Personalavdelning metoder och aktuell kunskap för att kunna stödja arbetsplatsens proaktiva hållning. Specialiststöd för att kunna motivera och ge stöd till arbetsledare i linjen. FHV-personal metoder och aktuell kunskap för att kunna stödja arbetsplatsens proaktiva hållning. Specialiststöd för upptäckt, insats och uppföljning, med tonvikt på sekundär prevention. Skyddsombud och personer med fackliga förtroendeuppdrag alkohol- och narkotikapolicyn som en del av arbetsplatsens säkerhets- och arbetsmiljöarbete. Fackets roll och ansvar. Alna är som samarbetsorgan mellan arbetsmarknadens parter en resurs inom det alkohol- och drogförebyggande området. Alnas metoder är processin- 25

26 riktade och ligger på tre nivåer: förebyggande arbete, tidiga insatser respektive motiverande utredning och support. Insatser nationellt/regionalt Tidigare insatser från statliga myndigheter för att öka det sekundärpreventiva arbetet mot alkohol, t.ex. de projekt som drevs under åren inom Folkhälsoinstitutet och den utbildning i motiverande samtalsmetodik som bedrivits genom bl.a. STAD-projektet, har visat på behovet av någon form av centrumbildning för underhåll av intresse och engagemang, för utbildning, utveckling av metodik och samordning av nätverk bland professionella grupper. Det finns samtidigt ett betydande utbud av utbildningspaket i sekundärpreventivt arbete på marknaden och därmed ett behov att kvalitetssäkra innehållet i dessa. En centrumbildning på nationell nivå, med regional förankring och som en resurs för huvudmän och företag för utbildning inom området, och som samverkar med andra resurscentra för utbildning inom primärvård och företagshälsovård, kan förväntas medföra att projekt och utbildningsinsatser i större utsträckning än hittills lever vidare och utvecklas inom rutinsjukvården och företagshälsovården. Exempel på uppgifter för ett nationellt/regionalt resurscentrum för utbildning och samordning för alkoholpreventivt arbete: att i samråd med berörda professionella grupper utforma och kvalitetssäkra utbildningsprogram i syfte att bidra till jämn kvalitet i utbildningarna över hela landet att ordna grundkurser i alkoholpreventivt arbete att ordna regelbundet återkommande grundkurser i sekundärprevention och därtill hörande motivationshöjande metodik att arrangera kurser, dels centralt, dels regionalt och lokalt utifrån efterfrågan att regelbundet ordna uppföljningskurser och fördjupningskurser att bistå med handledning för kursdeltagare när de ska tillämpa sina kunskaper att utveckla metodiken så att den svarar mot olika organisationers behov; erfarenheter från de s.k. riskbruksverkstäderna som anordnats av Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM) bör tas tillvara att för arbetsplatsinriktad alkoholprevention utveckla arbetsmetodik och pedagogik med tillvaratagande av de erfarenheter som vunnits i arbete inom Alna och under framtagande och tillämpning av Sundsvallsmodellen att producera studiematerial som filmer, manualer och liknande att utveckla samarbete mellan professionella grupper som arbetar med riskfaktorer, där alkohol ses som en bland andra att delta i det internationella samarbetet kring alkoholprevention Utbildningarna bör vara av olika omfattning och nivå. Dels bör korta utbildningar i form av enstaka föreläsningar eller halvdagar erbjudas för breda personalgrupper i syfte att orientera dem om utvecklingen på området och betydelsen av förebyggande insatser. Vissa metoder för screening och råd- 26

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Alkoholförebyggande insatser i primärvården

Alkoholförebyggande insatser i primärvården Lokalt arbete mot alkohol och narkotika Alkoholförebyggande insatser i primärvården Alkoholförebyggande insatser i primärvården Nr 8 i Statens folkhälsoinstituts metodskrifter för lokalt arbete mot alkohol

Läs mer

Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16

Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16 Riktlinje för motverkan av alkohol- och annan droganvändning 2005-06-16 INLEDNING Stockholms Hamnars riktlinje innehåller regler på arbetsplatsen avseende alkohol och andra droger samt ett handlingsprogram

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8 1 VÄSTERVIKS KOMMUN FÖRFATTNINGSSAMLING ALKOHOL- OCH DROGPOLICY FÖR ANSTÄLLDA INOM VÄSTERVIKS KOMMUN OCH DE HELÄGDA BOLAGEN FASTSTÄLLT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2009-01-29, 8 Västerviks kommuns syn på alkohol

Läs mer

Riktlinjer för Alkohol & Droger

Riktlinjer för Alkohol & Droger Riktlinjer för Alkohol & Droger Omtanke är en viktig del i FORIAs företagskultur. Genom att förebygga, upptäcka och rehabilitera missbruk visar Du som chef omtanke om dina medarbetare. Tillsammans med

Läs mer

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22

HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 HANDLINGSPLAN AVSEENDE 1995-02-09 ALKOHOL OCH DROGER Rev 2009-04-22 Kungälvs kommuns syn på alkohol och droger En god arbetsmiljö är en självklarhet i arbetslivet. Medarbetare som använder och är påverkade

Läs mer

Rutin för hantering av missbruk

Rutin för hantering av missbruk 051205_ KMH_Rutin_missbruk.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Rutin för hantering av missbruk Dnr 05/255 05-12-05 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen 105 Postadress: Box 27

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson

Riskbruk, skadligt bruk och beroende. Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Riskbruk, skadligt bruk och beroende Nationell baskurs riskbruk, missbruk och beroende Borås 100909 Christina Anderson Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter Dryckesmönster Volym (ex

Läs mer

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan

ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan Skolförvaltningen Utbildnings och arbetsmarknadsförvaltningen Sala kommun ALKOHOL-DROGER Policy/handlingsplan Nov 2006 Allmänt Nittio (90) procent av den vuxna befolkningen i Sverige konsumerar alkohol.

Läs mer

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM 15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM En metod för arbetsliv och företagshälsovård Att dricka för mycket ETT PROBLEM

Läs mer

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010.

Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Mål för det tobak, alkohol- narkotika- och drogförebyggande arbetet i Hofors 2009-2010. Nationella mål Minska bruket av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskande skadeverkningar

Läs mer

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR

AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR AVTAL OM RIKTLINJER FÖR ARBETSMILJÖ OCH FÖRETAGS- HÄLSOVÅRD OCH LOKAL SAMVERKAN I ARBETSMILJÖFRÅGOR FÖRORD Parterna inom stål- och metallindustrin har en lång tradition i samarbetet på arbetsmiljöområdet.

Läs mer

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422. Arbetsmiljöpolicy Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED06-422 Arbetsmiljöpolicy Reviderad i november 2006 1. GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR Landstinget Sörmland ska skapa arbetsmiljöer som främjar personalens hälsa och förebygger ohälsa.

Läs mer

Jämtlands Gymnasieförbund

Jämtlands Gymnasieförbund Jämtlands Gymnasieförbund Drogpolicy och handlingsplan för elever inom Jämtlands Gymnasieförbund Fastställd i direktionen 2013-11-08 Dnr 108-2012 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Definition...

Läs mer

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet Projektledare Iréne Nilsson Carlsson Socialstyrelsens uppföljning av riktlinjerna Följer landstingen och hälso- och sjukvården socialstyrelsens nationella

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika

Missbruka inte livet. Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Missbruka inte livet Vägar bort från beroende av alkohol och narkotika Du är inte ensam Det går att få bukt med ett beroende av alkohol och narkotika. Men det är många som drar sig för att söka hjälp.

Läs mer

Alkohol och andra droger

Alkohol och andra droger Avskrift Missbruk av Alkohol och andra droger på arbetsplatsen Policy och vägledning Missbruk av alkohol och andra droger Missbruksproblem på arbetsplatsen Det finns en tumregel som visar att ca 10 % av

Läs mer

HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK. 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX

HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK. 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX HANDLINGSPLAN GÄLLANDE SKADLIGT BRUK 1995-02-09 Rev 2008- Rev 2014-XX-XX 1(10) Innehåll Syfte... 2 Roller och ansvar... 2 Förebyggande arbete... 3 Tillvägagångssätt om det händer... 4 När ska samtalet

Läs mer

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande: olika typer av hälsoeffekter

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Kartläggning 2012-06-19. Första delen av projektet. S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten

Kartläggning 2012-06-19. Första delen av projektet. S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten S.A.N.N Samverkan.Antidoping.Nätverk.Norrbotten S.A.N.N är ett samverkansprojekt med aktörer från samhället och idrotten, finansierat av Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, Norrbottens läns landsting

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Alna. Dilemma Alna modell

Alna. Dilemma Alna modell 1 2 Alna Alkohol, Läkemedel, Narkotika, Arbetsmiljö Bildades 1961 Ingen nykterhetsorganisation Samarbetsorgan för arbetsmarknadens parter LO, TCO SACO & arbetsgivare Inte vinstdrivande Medlemmar Privata

Läs mer

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet

Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Drogpolicy och handlingsplan för deltagare i Glokala folkbildningsföreningens verksamhet Inledning Vi vill markera ett ställningstagande som klart tar avstånd från missbruk av droger av alla slag. Utifrån

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende

Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Riskbruk, Skadligt bruk och beroende Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Åke Wallinder Kriminalvårdsläkare Sven Andréasson Statens folkhälsoinstitut 1 Volym och mönster i drickande:

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer

Riktlinjer om alkohol och droger för anställda i Nässjö kommun

Riktlinjer om alkohol och droger för anställda i Nässjö kommun Författningssamling Antagen av Utskott I: 2007-10-23 164 Reviderad: 2015-04-14 56 Riktlinjer om alkohol och droger för anställda i Nässjö kommun Inledning Drogproblem är vanligare än man tror. De flesta

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

Skanska Sveriges Alkohol- och drogpolicy

Skanska Sveriges Alkohol- och drogpolicy Mer information: Susan Westberg Direktör AB Solna, Sverige susan.westberg@skanska.se s Gäller för alla Skanskas arbetsplatser inom affärsområde Sverige. Att förebygga missbruk av alkohol och droger* angår

Läs mer

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol

Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol Den ledande metoden för att identifiera riskbruk av alkohol BAKGRUND Riskbruk av alkohol är en förhöjd skadlig alkoholkonsumtion. Det orsakar ohälsa, sjukfrånvaro, lägre produktivitet och ökad risk för

Läs mer

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda

Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Alkohol- och drogmissbrukspolicy för Torsby kommuns anställda Antagen av Kommunstyrelsen 2008 01 14 7 2 Syftet Syftet med denna policy är att förebygga ohälsa, tillbud och olyckor på Torsby kommuns arbetsplatser

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Chefen ska se till att policyn och rutinen för alkohol och droger blir känd på arbetsplatsen samt att man diskuterar hur det ska hanteras lokalt.

Chefen ska se till att policyn och rutinen för alkohol och droger blir känd på arbetsplatsen samt att man diskuterar hur det ska hanteras lokalt. Antagen KS 2008-01-15 8 1 (6) Alkohol och droger - rutin Enhet Personalavdelningen Giltig från 2008-09-01 Utarbetad av Margita Westring Fastställd av Kommunstyrelsen 2008-01-15 8 Granskad av Centrala arbetsmiljökommittén

Läs mer

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45

2014-11-04. Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete Antagen av kommunstyrelsen 2015-01-14 45 Gra storps kommuns riktlinjer fo r ha lsa, arbetsmiljo och rehabilitering Samverkansavtalet FAS 05 betonar

Läs mer

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A

ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ESLÖVS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING NR 15 A ALKOHOL OCH DROGPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 1999-11-29, 112 1 POLICY Missbruk av alkohol och droger är ingen privat angelägenhet. Effekterna av ett alkohol-

Läs mer

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering

Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Riktlinjer för hälsofrämjande arbete, arbetsmiljö och rehabilitering Med ett helhetsperspektiv på hållbar hälsa och goda arbetsmiljöer

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer

Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer ARBETSMILJÖPOLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING För

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds

2014-01-13. Arbetsmiljöplan 2014. Jämtlands Räddningstjänstförbunds 2014-01-13 Arbetsmiljöplan 2014 Jämtlands Räddningstjänstförbunds Systematiskt arbetsmiljö- och hälsoarbete i förbundet Målet för det systematiska arbetsmiljö- och hälsoarbetet är att förena en väl fungerande

Läs mer

ALKOHOL- & DROGPOLICY

ALKOHOL- & DROGPOLICY ALKOHOL- & DROGPOLICY FÖR VÄXJÖ KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2005-01-20 gruppen som dricker allra mest har ökat markant alkohol- och drogpolicy för växjö kommun ALKOHOL- OCH DROGPOLICY för Växjö

Läs mer

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER

ALKOHOL OCH ANDRA DROGER POLICY 1(5) ALKOHOL OCH ANDRA DROGER Användning av droger och arbete hör inte ihop. Eftersom vår arbetsplats ställer särskilt höga krav på säkerhet får inga anställda eller tillfälligt verksamma personer

Läs mer

Riskbedömning med kvalitet. En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda

Riskbedömning med kvalitet. En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda Riskbedömning med kvalitet En handbok i arbetsmiljöarbete för Unionens förtroendevalda och anställda Att förbereda förändring Dagens företag står inför ständiga förändringar eftersom omvärlden hela tiden

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger

Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger Policy för IOGT-NTO:s centralt anställda gällande Alkohol- och andra droger IOGT-NTO:s mål gällande bruk av alkohol och andra droger: Alla IOGT-NTO:s arbetsplatser ska vara fria från alkohol och andra

Läs mer

Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande den 14 december 2010

Beslutsunderlag - Tjänsteutlåtande den 14 december 2010 Landstingsstyrelsens arbetsutskott PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2011-02-08 LS-LED10-755 23 Revidering av Riktlinjer och rutiner för alkohol och droger i arbetslivet Arbetsutskottets förslag till beslut 1.

Läs mer

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010

Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Alkoholpolicyarbete i det alkoholförebyggande arbetet med fokus på lokal nivå? Håkan Leifman Sektionschef STAD Konferens, FAS 25 mars 2010 Idag Policy Kort om definition Policy på olika nivåer Hur vi använder

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg

Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete. Mats Anderberg Att tänka efter före bedömning av förändringsberedskap vid lokalt preventionsarbete Mats Anderberg Bakgrund Svårigheter att implementera kunskapsbaserade ANDTstrategier och -insatser på lokal nivå Kontextuella

Läs mer

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011

Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 2010-12-08 HSN förvaltning Genomförandeplan för utvecklingsarbetet av missbruksoch beroendevården i Stockholms län år 2011 Mål med utvecklingsarbetet Målet för utvecklingsarbetet är att den missbruks-

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik

Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Kurspresentation- Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Fördjupningskurser för personal inom missbruks- och beroendevården Som en fortsättning på den nationella

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar"

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Projekt En väl fungerande primärvård för personer med kroniska sjukdomar HANDIKAPP FÖRBUNDEN 2014-01-17 Vår kontaktperson: Maryanne Rönnersten Roger Molin Enheten för folkhälsa och sjukvård Socialdepartementet Projekt "En väl fungerande primärvård för personer med kroniska

Läs mer

Hudiksvalls kommun. RUTIN Alkohol. och. andra. droger. - ett hjälpmedel för dig som ledare

Hudiksvalls kommun. RUTIN Alkohol. och. andra. droger. - ett hjälpmedel för dig som ledare RUTIN Alkohol Hudiksvalls kommun och andra droger - ett hjälpmedel för dig som ledare Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förebyggande åtgärder 3. Representation 4. Tecken på skadligt bruk/beroende 5.

Läs mer

Personalpolitiskt program 2009

Personalpolitiskt program 2009 Personalpolitiskt program 2009 Antaget av kommunfullmäktige 2009-02-25 8 2 PERSONALPOLITISKT PROGRAM I VÅRGÅRDA KOMMUN Vårgårda kommuns personalpolitiska program är ett övergripande idé- och styrdokument

Läs mer

Socialstyrelsens chefsstödsmanual

Socialstyrelsens chefsstödsmanual Socialstyrelsens chefsstödsmanual Webbaserat stöd vid implementering av Nationella Riktlinjer Hjälp i att prioritera Tillgänglig på socialstyrelsen.se från och med (sen)hösten 2015 (prognos) Chefsstödsmanualen

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Samtal vid vägval MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna Astri Brandell Eklund, specialist i allmänmedicin, medlem i MINT (Motivational Interviewing Network of Trainers) Statens

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Personalavdelningen /MR. Mönsterås kommuns handlingsplan vid alkohol- och drogmissbruk på arbetsplatsen

Personalavdelningen /MR. Mönsterås kommuns handlingsplan vid alkohol- och drogmissbruk på arbetsplatsen Personalavdelningen /MR Mönsterås kommuns handlingsplan vid alkohol- och drogmissbruk på arbetsplatsen 1 Kommunens målsättning och grundsyn Mönsterås kommun har en kompromisslös syn på droger. Samtliga

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK

HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK HANDLINGSPLAN VID DROGANVÄNDNING OCH ALKOHOLMISSBRUK Rytmus musikergymnasium ska vara en drog- och alkoholfri skola. Ingen elev eller personal ska använda droger eller missbruka alkohol under sin tid på

Läs mer

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen

Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Vårdprogram Tidig upptäckt och behandling av riskbruk av alkohol Vårdcentraler Västra Götalandsregionen Bakgrund Allmänt Enligt siffror från Folkhälsoinstitutets nationella folkhälsoenkät 2009 (2006-2009)

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården

Handledning. för samtal om alkohol inom barnhälsovården Handledning för samtal om alkohol inom barnhälsovården Frågan om alkohol och föräldraskap är viktig. Vår förhoppning är att du i ditt arbete ska känna dig bekväm med att ta upp frågan om alkohol med föräldrar.

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING

UTKAST TILL REVIDERAD MÅLBESKRIVNING Övergripande kompetensdefinition för basspecialiteten Arbets- och miljömedicin Definition av kompetensområdet Specialiteten Arbets- och miljömedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter om hur

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik

Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Under våren 2014 genomförs basutbildningen Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik för sjätte gången i Västerbotten.

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund

SCREENING-INSTRUMENT. En kort orientering inom några screeningsinstrument. Catherine Larsson, Kommunalförbund SCREENING-INSTRUMENT En kort orientering inom några screeningsinstrument Catherine Larsson, metodstödjare/utbildare Kommunalförbund på Sjuhärads Tratten Normalbruk Riskbruk 700 000 pers. Missbruk /beroende

Läs mer

Riktlinjer. Alkohol- och droger

Riktlinjer. Alkohol- och droger Riktlinjer Alkohol- och droger LULEÅ KOMMUN 2 (11) FÖRORD Luleå kommun ska vara en alkohol- och drogfri arbetsplats. Min förhoppning med dessa riktlinjer är att de tillsammans med stödjande material ska

Läs mer

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE:

HANDLINGSPLAN MOT DROGER MÅL: SYFTE: 1 Härnösands gymnasium HANDLINGSPLAN MOT DROGER Upprättad februari 2009 i samverkan mellan skola, polis och socialtjänst. Revideras vartannat år eller vid behov. Skolan ansvarar för att initiera revideringen.

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011

HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 HSN 1004-0379 HSN-förvaltningens handlingsplan för folkhälsoarbete 2010-2011 2010-10-29 Innehållsförteckning Syfte... 3 Inriktningsmål... 3 Delmål... 3 Hur kan vi som arbetar i HSN-förvaltningen bidra

Läs mer

Äldre personer med missbruk

Äldre personer med missbruk Äldre personer med missbruk Rutiner för samverkan Ledningsgruppen för social-och fritidsförvaltningen 2014-09-22 Ledningsgruppen för omsorgsförvaltningen 2014-04-10 Innehåll 1 Uppdraget 5 1.1 Mål med

Läs mer

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken

Drogpolicy fo r SG/So dra Viken Drogpolicy fo r SG/So dra Viken INLEDNING På SG/Södra Viken accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö. Vi ska verka

Läs mer

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa Namn Tillhörighet Profession Ebba Nordrup Landstingshälsan i Örebro Beteendevetare Bodil Carlstedt-Duke Avonova Företagsläkare. Med Dr Emma Cedstrand Karolinska Institutet

Läs mer

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats

Läs mer

12. Behov av framtida forskning

12. Behov av framtida forskning 12. Behov av framtida forskning Som framgår av denna rapport är forskningen om sjukfrånvaro både vad gäller orsaker till sjukfrånvaro, vad som påverkar hur snabbt en sjukskriven person återgår i arbete,

Läs mer

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats

Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Sida 1/8 Handlingsplan för en drogfri arbetsplats Handlingsplanen för en drogfri arbetsplats kompletterar policyn för en drogfri arbetsplats och omfattar regler, ansvarsfördelning, organisation och rutiner

Läs mer

Riktlinjer. Övertalighet

Riktlinjer. Övertalighet Riktlinjer Övertalighet FÖRORD Det är viktigt att Luleå kommuns verksamheter har ett enhetligt synsätt kring begreppet övertalighet. Min förhoppning är att dessa riktlinjer ska bli ett bra stöd i samband

Läs mer

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället

MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället MÅL 1 Delaktighet och inflytande i samhället Vi bryr oss om varandra. Vi ställer upp och hjälper varandra för att känna oss trygga och säkra. Vi skapar mötesplatser i närmiljön där vi kan diskutera och

Läs mer

Innehåll. 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta fall och arbetsskador 4.0 Hälsa och friskvård 5.0 Rehabilitering

Innehåll. 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta fall och arbetsskador 4.0 Hälsa och friskvård 5.0 Rehabilitering po li cy fö r ar be ts & mi sä lj ö ke, rh hä et ls a Sv er ig e po lic y fö r ar be ts m ilj ö, hä lsa och sä ke rh et Po lic y Car ls be rg Innehåll 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel.

2014-09-26 1 (5) I detta dokument avses med drog alkohol och dopingmedel, narkotika samtnarkotikaklassade läkemedel. 2014-09-26 1 (5) Drogpolicy för SG/Broby På Sunne Gymnasieskola/Broby accepterar vi inga droger. Vi vill att våra elever och studenter skall ha en drogfri studietid i en trygg och trivsam arbetsmiljö.

Läs mer

Studenter och alkohol

Studenter och alkohol Studenter och alkohol Studenthälsouppdraget Implementeringsstudie Elisabet Flennemo, tf projektledare Fhi Ulric Hermansson, forskare KI Motiv för ett förebyggande arbete inom högskolan 18 25 åringar har

Läs mer

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete

Policy för drogförebyggande arbete. Policy för drogförebyggande arbete Policy för drogförebyggande arbete Innehållsförteckning Policy för drogförebyggande arbete 3 Bakgrund 3 Kommunövergripande mål 3 Handlingsplan 4 Ansvar 4 Uppföljning/Utvärdering 4 Strategiska områden 5

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län Innehållet i denna överenskommelse är framtaget av Hälso- och sjukvårdsförvaltningen,

Läs mer