Vägledning för åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vägledning för åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet"

Transkript

1 Vägledning för åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet

2

3 3 Förord Regeringen har den 30 juni 2011 uppdragit åt Riks polisstyrelsen att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet. De livsstilskriminella är få men står för en stor andel av den totala brottsligheten. De har ofta ett pågående missbruk som i sin tur ofta leder till ordningsstörningar och otrygghet i samhället. Gär n ings mannainriktade åtgärder mot denna grupp har goda förutsättningar att bidra till minskad brottslighet och ökad trygghet. Förekomsten av mängdbrott och ordningsstör ningar begångna av livsstilskriminella ska minska. Polisen genomför därför en nationell satsning mot livsstilskriminellas brottslighet. Polisen har alltid arbetat mot denna brottslighet. Vad som är nytt med denna satsning är att Polisen kraftsamlar och arbetar mer systematiskt mot en tydlig problembild tillsam mans med samverkande myndigheter och organisa tioner. I regeringens uppdrag ingår bland annat att utar beta en vägledning för hur polismyndigheterna ska identifiera och arbeta mot livsstilskriminellas brotts lighet. För att säkerställa en effektiv och likvärdig bekämpning av livsstilskriminellas brottslighet över hela landet har framgångsrika arbetsmetoder sam manställts i en sådan vägledning. Sammanställning en grundas på kunskap och beprövad erfarenhet. Vägledningens syfte är att sprida effektiva arbets metoder för nationell tillämpning. Ett framgångsrikt och över tiden hållbart arbete mot livsstilskriminellas brottslighet förutsätter att en livsstilskriminell med missbruksproblem erbjuds vård samt därefter bostad och arbete eller annan meningsfull sysselsättning. För att ur ett samhälle ligt perspektiv nå största möjliga effekt av Polisens insatser måste därför samverkan ske med andra myndigheter och organisationer, vilka sålunda har medverkat i vägledningens framtagande. Vägledningens huvudsakliga målgrupp är polis organisationen som är berörd i dess helhet från strategisk ledning till poliser i yttre tjänst. Samver kande myndigheter och organisationer är emellertid också en målgrupp. Detta förhållande har påverkat såväl vägledningens utformning som dess omfatt ning. Vägledningen beskriver det gemensamma ansvaret för åtgärder mot livsstilskriminellas brotts lighet och behovet av samverkan. Avsnitten om den polisiära arbetsprocessen innehåller konkreta arbets metoder samt råd och vägledning. För att nå ett bättre verksamhetsresultat är det viktigt att vägledningen kommer till användning i polismyndigheternas verksamhet. Rikspolisstyrelsen kommer därför tillsammans med polismyndighet erna att vidta särskilda åtgärder för vägledningens genomförande. Rikspolisstyrelsen kommer också att ägna särskild uppmärksamhet åt att följa och analys era polismyndigheternas resultat. Vägledningen har tagits fram samtidigt som den nationella operativa satsningen mot livsstilskrimi nellas brottslighet har pågått. Detta innebär att kunskap och erfarenhet som har vunnits under det operativa arbetet inte till fullo har kunnat inkluderas i vägledningen. Detta förhållande tillsammans med de synpunkter som vägledningens praktiska tillämp ning kan komma att föranleda, gör att Rikspolis styrelsen redan nu vill förutskicka att vägledningen kommer att bli föremål för revidering under år Stockholm den 3 december 2012 Bengt Svenson Rikspolischef Klas Johansson Länspolismästare

4 4

5 5 Innehåll Förord...3 Sammanfattning...7 Uppdraget...11 Livsstilskriminalitet...13 Begreppet livsstilskriminell...13 Gärningsmannainriktade strategier mot livsstils kriminellas brottslighet...13 Att leda och styra arbetet inom Polisen...19 Åtgärder och planering på nationell nivå...20 Åtgärder och planering på regional nivå...20 Åtgärder och planering på polismyndighetsnivå...21 Den strategiska ledningsgruppen...21 Den operativa ledningsgruppen...22 Stödresurs inom Polisen...23 Medarbetaransvar i arbetet mot livsstils kriminellas brottslighet...23 Kriminalunderrättelse verksamhet...25 Åtgärder och planering av kriminalunderrättelseverksamheten...26 Behandling av personuppgifter...27 Polisens brottsbekämpande verksamhet...29 Polisens brottsföre byggande verksamhet...29 Polisens brottsutredande verksamhet...30 Bra kvalitet i anmälnings upptagningen...31 Etablera effektiv brottssamordning...31 Korta genomströmningstiderna...32 Aktiv förundersökningsledning...34 Uppslag till kriminalunder rättelsetjänsten...34 Använd lokala brottsplats undersökare...34 Genomför godsspaning...34 Utveckla samverkan med Åklagarmyndigheten...34 Förundersökningsbegränsning och åtalsunderlåtelse...35 Utnyttja möjligheterna till tvångsmedelsanvändning...37 Säkerställ kompetensförsörjning...38 Arbetsmetoder...41 Identifiering av livsstils kriminella...41 Grund- och fokuslista...42 Hallandsmodellen...44 Ett exempel på hur utredningsverksamheten kan organiseras...44 Motiverande samtal...46 Exempel på åtgärder från Polisens satsning Framtagande av fokuslista...48 Underrättelseinhämtning...48 Åtgärder för att hindra livsstilskrimi nellas brottsliga verksamhet...49 Brotts reducerande åtgärder för att begränsa livsstilskriminellas handlings utrymme...50 Åtgärder för att motivera livsstils kriminella till vård och behandling...51 Samverkan...51 Samverkan...55 Samverkan på strategisk nivå...56 Samverkan inom rätts väsendet...56 Åklagarmyndigheten...56 Sveriges domstolar...57 Kriminalvården...57 Samverkan med aktörer utanför rättsväsendet...58 Kommuner och landsting...58 Kronofogdemyndigheten...59 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan...60 Information till allmänhet och brottsoffer...60 Samverkan med andra aktörer...60 Sekretess...61 Sekretessbrytande regler...62 Stödresurs...63 Checklistor...65 Kommunikation för information och delaktighet...67 Planerad kommunikation...67 Intern kommunikation...68 Extern kommunikation med samverkansparter...68 Extern kommunikation med övriga intressenter...69 Källförteckning...70 Lagar och förordningar...72 Bilaga 1: Underlag till föredragning för åklagare...73 Bilaga 2: Brottsföre byggande åtgärder...74 Bilaga 3: Mall kommunikationsplan...76

6 6

7 7 Sammanfattning På regeringens uppdrag genomför Rikspolisstyrelsen en nationell satsning inom Polisen för att säkerställa att det vidtas åtgärder mot livsstilskriminellas brotts lighet som drabbar många människor i vardagen. Uppdraget pågår mellan 2011 och 2014, och i det ingår bland annat att utarbeta en vägledning med polisorganisationen som huvudsaklig mottagare. Väg ledningen vänder sig emellertid även till samver kande myndigheter och organisationer. Den innehåller en sammanställning av polismyndigheternas exempel på åtgärder under Polisens satsning Syftet med vägledningen Vägledningens syfte är att ge stöd för Polisen i arbetet med att identifiera livsstilskriminella och att utveckla åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet. Hur definieras begreppet livsstilskriminell? Begreppet livsstilskriminell är naturligtvis centralt i väg ledningen. Regeringen har använt följande definition. Med livsstilskriminella avses den grupp personer som notoriskt begår nya brott. De står för en stor volym mängdbrott, ofta i kombination med ett pågående missbruk av alkohol och narkotika. Missbruket leder många gånger till ny kriminalitet. Denna kategori kriminella personer är en liten del av alla brottslingar, men står för en oproportionerligt stor andel av den sammanlagda brottsligheten. De är inte sällan kända i sin närmiljö.12 Det handlar alltså om personer som vid upprepade tillfällen begår mängdbrott och vars kriminalitet kan betraktas som en del av deras livsstil och var dag. Vanligen är det fråga om personer som umgås i krimi nella kretsar och som begår brott tillsammans med andra kända kriminella. Brotten utgör inte en del av den organiserade och systemhotande brottslig heten. 1 Justitiedepartementet (2011) Uppdrag till Rikspolisstyrelsen att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet. Ju2011/5006/PO. Vilka typer av brott begår dessa personer? Hos denna kategori av högaktiva brottslingar domi nerar vanligen vinningskriminalitet, ofta i kombina tion med många andra brottstyper som misshandel, olaga hot, rån, bedrägeri, häleri och skadegörelse. Ratt- och drograttfylleri hör till vanligheterna, lik som olovlig körning och andra typer av trafikbrott. Dessa personer svarar alltså för en stor del av den samlade brottsligheten i samhället. Kostnaderna för deras aktiviteter är betydande såväl för rättsväsendet som för dem som blir utsatta för brottsligheten och för samhället i stort. Den trygghetsskapande effekten av ett framgångsrikt arbete mot livsstilskriminellas brottslighet kommer därför att vara betydande. Tidigare insatser mot gruppen En liten del av de kriminellt aktiva svarar för en stor del av brottsligheten i samhället och detta har sedan länge legat till grund för så kallade gärningsmanna inriktade insatser. Insatserna fokuserar på en väl avgräns ad grupp personer som identifierats som hög aktivt kriminella i lokalsamhället. De verksamheter som enligt forskning och beprövad erfarenhet visat sig framgångsrika är de som är förebyggande och de som bedrivs planerat, strukturerat och underrättelselett. Hur kan arbetet mot livsstilskriminellas brottslighet bli effektivare? För att arbetet ska bli effektivt måste Polisen gå syste matiskt tillväga för att identifiera livsstilskriminella. Deras möjligheter att begå brott ska begränsas genom att de kontinuerligt övervakas, störs och lagförs samt lotsas till olika stödåtgärder. För att åtgärderna ska få den effekt som eftersträvas, är det viktigt att denna grupp personer inte blir för stor. Det handlar om att finna den rätta balansen mellan de resurser man har till förfogande, de strategier och metoder man beslu tar sig för att använda och det antal personer som står i fokus för insatserna.

8 8 Fokuslista En del av planeringsarbetet Ett första steg i planeringsarbetet är att skapa en fokuslista över de personer som ska ingå i insatsen. Det bör vara de mest brottsaktiva personerna. Först görs ett urval av individer som placeras i en grundlista. Från grundlistan väljer man sedan ut ett antal personer till fokuslistan. Fokuslistan ska inte omfatta för många personer, utan i normalfallet högst 20 stycken. Det är viktigt att de polisanställda som ska delta i det fortsatta arbetet också är del akt iga i urvalet till fokuslistan. Det behövs dessutom rutiner för att säkerställa att medarbetarna lämnar underlag för uppdatering av grund- och fokuslistan till kriminalunderrättelseverksamheten. Tillämpa beprövade arbetsmodeller För att resurser, strategier och metoder ska ge ett så bra och verkningsfullt slutresultat som möjligt, måste Polisens redan upparbetade arbetsmodeller och kon cept utnyttjas så effektivt som möjligt. Ledningen och styrningen av Polisens arbete mot livsstilskriminellas brottslighet utgår från Polisens generella modell för ledning och styrning av verk samheten, Polisens underrättelsemodell (Pum). Den brottsutredande verksamheten ska med utgångspunkt i Pum bedrivas i enlighet med Polisens nationella utredningskoncept (PNU). Det är därför angeläget att polismyndigheterna: Säkerställer bra kvalitet i anmälningsupp tag ningen. Etablerar en effektiv brottssamordning. Kortar genomströmningstiderna i ärenden där gärningspersonen är livsstilskriminell. Använder lokala brottsplatsundersökare. Genomför godsspaning. I samverkan med Åklagarmyndigheten tillämpar reglerna om förundersökningsbegränsning och åtalsunderlåtelse på ett väl avvägt sätt. Vad leder till goda resultat? Polisens nationella satsning mot livsstilskriminellas brottslighet pekar på flera faktorer som kan påverka resultatet positivt. Det har till exempel stor betydelse om: Den strategiska och operativa ledningen har förmåga att entusiasmera och ge återkoppling till medarbetarna. Det finns förmåga att kontinuerligt följa upp och analysera verksamhetsresultaten och utvärdera insatserna mot livsstilskriminellas brottslighet. Polismyndigheterna utser en polismyndighets gemensam stödresurs med ett tydligt mandat att driva frågor som rör polismyndighetens arbete mot livsstilskriminellas brottslighet. Stödresursen ska också bidra till att göra insatserna effektiva och uthålliga. Chefer och medarbetare på olika nivåer måste ha engagemang, uthållighet och vilja att nå resultat i arbetet mot livsstilskriminellas brottslighet. Detta innebär till exempel att medarbetare som på ett eller annat sätt deltar i den brottsbekämpande verksam het en är insatta i arbetet mot livsstilskriminellas brotts lighet. Vid planering och genomförande av olika insatser i det operativa arbetet ska de brottsförebyggande respektive brottsutredande åtgärderna i så stor utsträckning som möjligt integreras med varandra. Det är alltså viktigt att polismyndigheterna utvecklar både preventiva och repressiva metoder i arbetet mot livsstilskriminellas brottslighet. Polisen bör också skapa rutiner och följa upp att poliser i den brottsbekämpande verksamheten til lämpar nolltolerans i arbetet mot livsstilskrimi nellas brottslighet samt utveckla arbetsmetoder för att genomföra riktade åtgärder mot dem. Närvaro och samverkan Polisen bör etablera en långsiktig polisiär närvaro och närhet till lokalsamhället och då särskilt i områd en eller på platser med hög brottslighet. För att den polisiära närvaron ska fylla sitt syfte måste Polisen kontinuerligt utveckla metoder för att samverka med andra samhällsaktörer i det dagliga arbetet mot livs stilskriminellas brottslighet. En sådan samverkan är en viktig faktor både i arbetet mot livsstilskriminellas brottslighet och för en förändring av deras livsstil.

9 9 Samverkan bör inte endast omfatta den offentliga förvaltningen. Det finns en rad andra aktörer som kan bidra och ta ansvar för att minska livsstilskriminellas brottslighet och få dem att upphöra med sitt even tuella missbruk. Brottsbekämpning i ordets snävare betydelse sköts primärt av polis, åklagare och dom stol. Därefter tar Kriminalvårdens åtgärder vid för vård och återanpassning. Arbetet kan dock aldrig bli fullständigt utan åtgärder från kommuner, landsting, Kronofogden, Arbetsförmedlingen, Försäkrings kassan med flera. Dessutom kan den privata sektorn och frivilligorganisationer bidra på olika sätt. Vård och behandling En väg till en annan livsstil Polisen ska genomföra motiverande samtal med livs stilskriminella för att bidra till en förändrad livsstil. Det är viktigt att tillsammans med samverkande myndigheter säkerställa att en livsstilskriminell person som visar en vilja till förändring av sin livsstil kan erbjudas vård och behandling omedelbart. Samlad kraft för långsiktigt resultat Polisen ska sköta sitt grundläggande uppdrag att före bygga och utreda brott på ett professionellt sätt. Det är dock ett välkänt fenomen inom Polisen att samma individer, samma platser och samma problembild ten derar att återkomma. Om Polisen i dessa situationer bara ser till sitt eget ansvar och vidtar åtgärder utifrån det är möjligheterna begränsade att få fenomenet att upphöra. Med hjälp av den samlade kraften från sam hällets många olika aktörer är potentialen för långsik tiga positiva effekter väsentligt högre.

10 10

11 11 Uppdraget Regeringen har den 30 juni 2011 uppdragit åt Riks polisstyrelsen att vidta åtgärder mot livsstilskrimi nellas brottslighet.2 I uppdraget ingår det bland annat att utarbeta en vägledning för hur polismyndigheterna ska identifiera och arbeta med livsstilskriminella.3 Polisens förmåga att identifiera livsstilskriminella och att vidta framgångsrika åtgärder mot deras brottslighet ska öka. Den nationella satsningen mot livsstilskriminellas brottslighet ska bidra till att min ska brottsligheten och öka tryggheten. Förekomsten av mängdbrott och ordningsstörningar begångna av livsstilskriminella ska minska. Polisens förmåga att identifiera livsstilskriminella och att vidta framgångsrika åtgärder mot deras brottslighet ska öka. För att säkerställa en effektiv och likvärdig bekämp ning av livsstilskriminellas brottslighet över hela landet ska framgångsrika metoder för identifiering av och arbete med livsstilskriminella sammanställas i vägledningen. Sammanställningen ska grundas på kunskap och beprövad erfarenhet. Samråd ska ske med berörda myndigheter och organisationer. Eff ektiva och enhetliga metoder för polismyndigheter nas identifiering av livsstilskriminella och operativa insatser ska spridas för nationell tillämpning. 2 3 Justitiedepartementet (2011) Uppdrag till Rikspolisstyrelsen att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet. Ju2011/5006/PO. Rikspolisstyrelsen (2011) Direktiv regeringsuppdraget åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet. VLK /11. Förutom genomförandet av regeringsuppdraget att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet arbetar Polisen med bland annat satsningar rörande mängd- och seriebrott, organiserad brottslighet och sociala insatsgrupper. Det finns beröringspunkter mellan de olika satsningarna. Det är viktigt att ha kunskap om vad som görs på olika områden för att få så stor effekt som möjligt av de samlade insats erna. Avgränsningen till andra insatser bedöms emeller tid inte som problematisk. Den närmare betydelsen av begreppet livsstilskriminell samt sats ningens inriktning och omfattning behandlas nedan. Arbetet med att ta fram vägledningen har bedrivits i en arbetsgrupp med multidisciplinär kompetens från Polisen samt andra berörda myndigheter och organisationer. Inledningsvis skedde en insamling av nationell och internationell forskning, kunskap och erfarenhet. Det insamlade materialet har analyserats och sammanfattats i en forskningsöversikt.4 Ett antal studiebesök, intervjuer och konferenser har genom förts. Arbetet har förankrats med polismyndigheterna och andra berörda organisatoriska enheter inom Polisen samt samverkande myndigheter och organisa tioner. 4 Rikspolisstyrelsen (2012) Forskningsöversikt: Livsstilskrimi nalitet, brottsförebyggande åtgärder samt internationella och nationella gärningsmannainriktade strategier. VLK /11.

12 12

13 13 Livsstilskriminalitet Begreppet livsstilskriminell Begreppet livsstilskriminell är av central betydelse för denna vägledning. Det är därför viktigt att det får en tydlig innebörd. Regeringen har i regeringsuppdraget att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet använt följande definition. Med livsstilskriminella avses den grupp personer som notoriskt begår nya brott. De står för en stor volym mängdbrott, ofta i kombination med ett pågående missbruk av alkohol och narkotika. Missbruket leder många gånger till ny kriminalitet. Denna kategori kriminella personer är en liten andel av alla brottslingar, men de står för en oproportionerligt stor andel av den sammanlagda brottsligheten. De är inte sällan välkända i sin närmiljö.5 6 Gärningsmannainriktade strategier mot livsstils kriminellas brottslighet Utgångspunkten för proaktiva polisinsatser för att bekämpa brottsligheten är många gånger det faktum att brottsligheten uppvisar tydliga och systematiska variationer. Att flera brottstyper, inte minst de Polis en kallar mängdbrott eller vardagskriminalitet, är koncentrerade till vissa platser och inte sällan till vissa tidpunkter är till exempel utgångspunkten för så kall ade hotspots-strategier. Vidare ligger kunskapen om 5 Justitiedepartementet (2011) Uppdrag till Rikspolisstyrelsen att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet. Ju2011/5006/PO. 6 Misstankeregistret förs för att underlätta tillgången till uppgifter om skälig misstanke om brott som polis- och tullmyndigheter behöver för att samordna förundersökningar mot en person och för att förebygga, upptäcka och utreda brott, åklagarmyndigheter för beslut om för undersökning och åtal samt andra myndigheter för tillståndspröv ning och tillsynsverksamhet. att det finns tydliga och systematiska variationer mellan olika människor och olika objekt med avse ende på risken att falla offer för brott till grund för fokuserade och planlagda åtgärder för att minska den upprepade utsattheten för brott. Detta kännetecknar en livsstilskriminell För att utveckla och förtydliga definitionen av livsstilskriminella kan följande kännetecken användas för att beskriva en livsstilskrim inell: Etablerad brottslig karriär. Hög brottslig aktivitet, som sker vanemässigt och som pågått under lång tid. Brottsligheten sker inte sällan i kombination med ett pågående missbruk. Ägnar sig huvudsakligen åt vinningsbrott för att finansiera ett pågående missbruk. Förekommer också för våldsbrott, främst i sin egen miljö och i förhållande till andra livsstilskriminella. Ordningsstörande beteende som skapar otrygghet i lokalsamhället. Förekommer i misstanke registret6 för en kombination av flera olika brott av olika svårhetsgrad. Som exempel på brott kan nämnas grov stöld, stöld, snatteri, rån, misshandel, narkotikabrott, rattfylleri och drograttfylleri samt andra trafikbrott. 20 år eller äldre. Kan ingå i ett kriminellt nätverk med ett aktuellt och varaktigt umgänge med kända kriminella personer.

14 14 Ett litet antal kriminella svarar för en stor del av brottsligheten Att en mindre del av de kriminella svarar för en stor del av den samlade brottsligheten i samhället är ett välkänt faktum. Detta har sedan länge legat till grund för så kallade gärningsmannainriktade insatser, mer eller mindre strategiskt planerade och mer eller mindre underrättelseledda. Bland de mer planerade och strukturerade märks insatserna inom ramen för den nation ella satsningen mot den organiserade brottsligheten, där Polisen och samverkande myndig heter riktar fokus mot ett mindre antal personer som identifierats som drivande inom den organiserade brottsligheten i Sverige.7 Men det finns också exempel på mer region ala och lokala initiativ där de gärnings mannainriktade åtgärderna fokuserat på så kallade kroniskt kriminella, vaneförbrytare eller som i detta uppdrag livsstilskriminella. I en rapport från Brottsfö rebyggande rådet (Brå) år 2008 beskrivs några sådana verksamheter som tidigare funnits på olika platser i Sverige och som haft karaktären av targetverksam het, det vill säga insatserna har varit fokuserade på en begränsad grupp personer som identifierats som högaktivt kriminella i lokalsamhället.8 Utvärderingar visar på positiva effekter Erfarenheterna från de svenska verksamheter som presenteras i Brå-rapporten anses av de som varit delaktiga i dem ha varit goda, men dessa slutsatser bygger tyvärr inte på någon närmare empirisk upp följning och än mindre på att en utvärdering blivit genomförd. Utvärderingar av systematiska gärningsmanna inriktade insatser mot livsstilskriminellas brottslighet finns dock från andra länder, inte minst från England och Wales samt USA. Några av dessa finns också redovisade i nämnda Brå-rapport, varför syftet med föreliggande avsnitt är att komplettera med vad sena re publicerade utvärderingar visat, samt att presentera de erfarenheter som dragits av utvärderingarna och hur verksamheterna utvecklats i enlighet med dem. Den gemensamma nämnaren är att verksamheterna är inriktade mot gärningspersoner, att de är proaktiva till sin karaktär och att de bedrivs planlagt och strukturerat. Området gärningsmannainriktade strategier inne håller en mängd olika projekt och initiativ. Den gemensamma nämnaren är att de är inriktade mot gärningspersoner och ibland också grupper av gär ningspersoner som kriminella nätverk och att de är proaktiva till sin karaktär och att de bedrivs planlagt och strukturerat. Många av de studier som fokuserar på sådana strategier refererar till en systematisk forsk ningsgenomgång som publicerades år och som uppdaterades år I de avsnitt i dessa rapporter som tar upp Polisens förebyggande arbete lyfts så kall ade proaktiva arresteringar mot utvalda högaktivt kriminella fram som en strategi där det finns starka empiriska bevis för goda effekter. Effekten bestod, i flertalet av studierna, av att fängelsestraffen generellt blev längre för dem som valts ut som targets och att detta ledde till inkapaci teringseffekter.11 Många av de verksamheter som följde i spåren av den uppmärksamhet som dessa rapporter gav upphov till, tog fasta på de grundläggande polisiära repressiva inslagen i strategierna, men vanligt var också att de kombinerades med initiativ för att erbjuda dem som var föremål för insatserna olika typer av stöd för att lämna den kriminella karriären. Ett samlingsnamn för flera av dessa initiativ i USA är pulling levers policing Brottsförebyggande rådet (2009:19) Polisens satsning mot organiserad brottslighet. En utvärdering av 43 projekt. Brottsförebyggande rådet (2008:17) Topplistor Introduktion till Polisens gärningsmannainriktade strategier mot brott. Sherman med flera (1998) Preventing Crime. What works, what doesn t, what s promising. 10 Sherman med flera (2002) Evidence-Based Crime Prevention. 11 Martin & Sherman, L (1986) Selective Apprehension: A Police Strategy for Repeat Offenders.

15 15 Pulling levers policing kan närmast översättas med en underrättelseledd och problemorienterad multi insats mot högaktivt kriminella. Av de utvärderingar som genomförts av dessa verksamheter, framgår att projekten ofta fokuserar på mycket allvarliga brotts problem, inte sällan gängrelaterade våldsbrott.12 Strategierna som sammanfattas under begreppet pulling levers består vanligen av: En tydlig identifiering av vilket problem som står i fokus. Bildande av en grupp med samverkande myndig heter inom det rättsvårdande fältet (polis, åklagare, frivård med flera). Identifieringen av nyckelpersoner att rikta insats erna mot. Planlagda och underrättelseledda åtgärder för att störa, gripa och lagföra de aktuella personerna. Erbjudande av stöd för att avbryta den kriminella karriären genom samverkan med sociala och andra myndigheter och organisationer som har den uppgiften. Ett bärande inslag i flertalet av de verksamheter som ingick i den systematiska forskningsgenomgången var att de utpekade personerna (eller i förekommande fall kriminella gäng) återkommande informerades om att de var föremål för Polisens särskilda intresse. De empiriska bevisen för att strategierna har brottsförebyggande effekter är starka. 12 Braga & Weisburd (2012) The Effects of Pulling Levers Focused Deterrence Strategies on Crime. Den sammanfattande slutsatsen från den analys som nyligen genomförts av de olika utvärderingar som finns av dessa underrättelseledda och planlagda multiinsatser mot högaktivt kriminella, är att de empiriska bevisen för att strategierna har brottsföre byggande effekter är starka. Detta kan sägas stärka slutsatserna av motsvarade studier från tidigt 2000tal där effekterna av sådana polisiära fokuserade avskräcknings strategier har pendlat mellan lovan de och fort farande utvecklingsbara. I en diskussion om vilka mekanismer som ligger bakom de många gånger positiva resultaten, märks att den upplevda risken att åka fast för brott påver kats genom insatserna och att kombinationen med erbjudande av olika former av stöd för att avbryta den kriminella karriären burit frukt. Denna slutsats stöds av andra forskare som menar att det finns en hel del att vinna genom ett strukturerat och fokuserat samarbete mellan de rättsvårdande myndigheterna för att öka den upplevda risken att åka fast.13 Strategierna har utvecklats ytterligare I England och Wales har Home Office sedan 2004 tagit initiativ till, följt upp och ansvarat för att utvär deringar genomförts, av en verksamhet som går under namnet Prolific and other Priority Offenders Pro gramme (PPO). Programmets innehåll var ett resultat av de erfarenheter man vunnit från utvärd eringar av tidigare verksamheter som även de riktade sig mot återfallskriminella. PPO är en polisledd verksamhet men som innefattar en planlagd och strukturerad samverkan mellan myndigheter för att arbeta med livsstilskriminella. Fokus är på ett begränsat antal per soner som blivit identifierade som dem som svarar för en stor del av brottsligheten i lokalsamhäll et. De som utpekats blir föremål för en förhållandevis omfattande kontroll, inte bara av Polisen utan även av Krimi nalvårdens frivårdsverksamhet som utgör en central samarbetspartner i strategin Durlauf & Nagin (2011) Imprisonment and Crime: Can Both Be Reduced? 14 Home Office (2004) Prolific and other offender strategy initial guidence. & Home Office (2007) Understanding the prolific and other priority offender programme.

16 16 Vidare involveras andra myndigheter för att hjälpa till att lösa de problem som personerna i fråga har med avseende på till exempel narkotikamissbruk, arbets löshet och andra till kriminaliteten kopplade sociala och medicinska problem. Resultaten av PPO-verksamheterna i England och Wales har varit föremål för löpande uppföljning och ett antal utvärderingar. I en sammanfattande studie av gärningsmannainriktade insatser i England och Wales, dras slutsatsen att PPO i flera på varandra följande utvärderingar visat sig ha positiva effekter.15 Men det är också uppenbart att verksamheten inte helt och fullt mött upp till de förväntningar man haft initialt. Man har till exempel funnit att de inte alltid bedrivits som det var tänkt, vilket har legat till grund för uppdatering av de rekommendationer som tas fram av Home Office.16 Det handlar bland annat om åtgärder som innebär att man på regional och lokal nivå försäkrar sig om att strategin riktar sig mot de mest aktiva och proble matiskt kriminella och att listan innehåller rätt antal personer. Dokumentera planer och insatser. Erfarenheter att lära av De utvärderingar som genomförts tillsammans med de löpande uppföljningar som gjorts av gärnings mannainriktade strategier som bygger på fokuslistor har således inneburit att verksamheterna utvecklats. En lärdom av detta är naturligtvis att inom ramen för satsningen i Sverige, såväl nationellt som regionalt och lokalt, vara noga med att inte bara dokumentera de planer som tas fram utan också att under det löpande arbetet följa upp insatserna. Erfarenheterna säger också att uppföljningar som löpande återkopplar till de direkt involverade i verksamheterna ökar engage manget och bidrar därmed till att målen kan uppfyllas. 15 Dawson & Cuppleditch (2007) An impact Assessment of the Prolific and other Priority Offender Programme. 16 Home Office (2009) Prolific and other priority offender programme: Five years on maximizing the impact. I den ovan nämnda Brå-rapporten som utgör en introduktion till Polisens gärningsmannainriktade insatser,17 redovisas som ett stöd för planerings arbetet ett antal punkter som bör uppmärksammas. I det följande fokuseras på ett mindre antal av dem utifrån de erfarenheter man bland annat i England och Wales har dragit av de utvärderingar som genomförts under de senaste tio åren och som inne burit att verksamheterna har utvecklats. Listan ska bestå av de mest problema tiskt kriminella. Begränsa antalet person er på listan och revidera listan löpande. En av de viktigaste erfarenheterna man tagit till sig från PPO-projekten är betydelsen av att identifiera rätt personer och rätt antal personer till den så kallade fokuslistan. Man understryker i senare rekommenda tioner från Home Office att listan ska bestå av de mest problematiskt kriminella i lokalsamhället och att antalet personer på listan måste begränsas i syfte att lyckas i strategin att kontinuerligt övervaka, störa, lag föra och lotsa dem till olika former av stödinsatser. Ett för stort antal personer på listan minskar möjligheten till framgång. Revidering av listan bör därför göras förhållandevis ofta och när en person tas bort ska en annan föras på.18 En till denna rekommendation kopplad erfaren het handlar om frågan när och på vilka grunder en person ska lyftas bort från listan. Det övergripande effektmålet är ju att personerna på listan genom olika insatser ska upphöra att begå brott, eller i vart fall minska den kriminella aktiviteten så pass att de inte kvalificerar till fokuslistan. Ett skäl att ta bort en person är därför att han eller hon har blivit föremål för en inkapaciterande åtgärd, det vill säga ett frihetsberövande eller en vårdvistelse 17 Brottsförebyggande rådet (2008:17) Topplistor Introduktion till Polisens gärningsmannainriktade strategier mot brott. 18 Home Office (2010) Integrated offender management.

17 17 under sådana former att den brottsliga aktiviteten för hindras. I praktiken visade det sig dock att man lokalt hanterade detta på olika sätt. Ibland kunde det räcka med en kort häktesvistelse för att flyttas från listan, ibland krävdes ett betydande fängelsestraff. I en senare rekommendation från Home Office till de lokala polis organisationerna uppmanas de att ta bort en person från listan först vid en frihetsberövande påföljd (eller vårdvistelse) som är längre än sex månader. Det betonas dock att dessa fortfarande bör stå under viss kontroll, då på en reservlista under en tid som i vart fall motsvarar tiden för frihetsberövandet. I det fall en person på listan inte är kriminellt aktiv (mätt i motsvarigheten till misstanke om brott) under en period av sex månader utgör även det ett skäl att lyfta personen från listan. Finns dock annan under rättelseinformation som talar emot ett sådant beslut till exempel ett aktivt narkotikamissbruk eller delaktighet i kriminella nätverk bör det övervägas att låta personen vara kvar på listan. På samma sätt som vid ett borttagande från listan med anledning av ett frihetsberövande, rekommenderas att de som lyfts bort på grund av att de inte längre anses vara kriminellt aktiva, för en tid förs upp på en reservlista. Ett tredje skäl att lyfta bort en person från listan är naturligtvis vid permanent eller i vart fall långvarig flytt till annan ort. Det rekommenderas att berörd polismyndighet informeras om detta för att man där ska kunna avgöra hur man ska gå vidare med den personen. Samsyn och samverkan med andra relevanta aktörer har visat sig vara en framgångsfaktor. Även om de utländska projekten och verksamheterna inte alltid går att direkt överföra till svenska förhåll anden, finns det mycket att lära av de erfarenheter man i andra länder har dragit av gärningsmanna inriktade insatser mot livsstilskriminellas brottslighet. En tydlig gemensam nämnare för de verksamheter som enligt forskning och beprövad erfarenhet visat sig framgångsrika är att de är proaktiva till sin karaktär och att de bedrivs planerat, strukturerat och underrät telselett. Även samsyn och samverkan med andra rele vanta aktörer har visat sig vara en framgångsfaktor.

18 18

19 19 Att leda och styra arbetet inom Polisen Polisens arbete mot livsstilskriminellas brottslighet ska följa de strukturer och modeller som följer av Polisens underrättelsemodell (PUm) och Polisens nationella utredningskoncept (PNU). I detta avsnitt kommer PUm att beskrivas och hur arbetet med livsstilskrimi nella bör läggas upp enligt PUm. En kort beskrivning av PNU återfinns i vägledningens avsnitt Polisens brottsbekämpande verksamhet. Av PUm:S grundläggande ledningsmodell föl jer att det ska finnas en strategisk och en operativ ledning för all planlagd polisverksamhet som fattar strategiska respektive operativa beslut på nationell, regional och lokal nivå, se figur 1. Kriminalunderrättelsetjänstens (KUT) verksam het bedrivs också på nationell, regional och lokal nivå med gemensam inriktning. Polisen består av 21 polismyndigheter med geo grafiska ansvarsområden som motsvarar länsindel ningarna. Beroende på polismyndighetens storlek och organisation kan det finnas skäl att frångå den nivåindelning som PUm bygger på och det kan fin nas behov av att inrätta ytterligare grupper på flera nivåer. Denna vägledning har dock valt att följa PUm:s nivåindelning såsom den beskrivs i PUm handboken då det knappast går att identifiera och beskriva alla lokala varianter som kan förekomma. Polismyndigheterna får därför anpassa innehållet i detta avsnitt till sina lokala förhållanden. Polisens generella modell för ledning och styrning av verksamheten omfattar självklart också arbetet mot livsstilskriminellas brottslighet. Figur 1. PUM:s ledningsmodell kopplad till hur kriminalunderrättelseverksamheten är organiserad. PUM KUT Nationell nivå: Nationell nivå: SLG OLG RKP/Underrättelsesektionen Regional nivå (SamO): Regional nivå (SamO): SLG OLG SamO-KUT Lokal nivå (polismyndighet): Lokal nivå (polismyndighet): SLG OLG Myndighetsgemensam KUT

20 20 Underrättelseledd polisverksamhet kan beskrivas som en modell för ledning och styrning av all plan lagd operativ polisverksamhet med undantag för hanteringen av händelser som kräver omedelbara åtgärder. Beslut om inriktning, prioritering och genomförande baseras på underrättelser och annan relevant kunskap. Underrättelseledd polisverksam het är alltså inte en organisationsform och inte heller synonymt med kriminalunderrättelseverksamhet. pum har tillkommit för att inrikta polisverksam heten så att Polisens åtgärder mot brott, ordnings störningar och otrygghet kommer vid rätt tidpunkt, har rätt utformning och sätts in med rätt resurs.19 Polisens åtgärder mot brott, ordningsstörningar och otrygghet ska komma vid rätt tidpunkt, ha rätt utformning och sättas in med rätt resurs. Underrättelseledd polisverksamhet ställer krav på en väl fungerande ledning och styrning, en ändamåls enlig och effektiv kriminalunderrättelsetjänst samt resurser för att genomföra beslutade aktiviteter. För effektiv ledning och styrning krävs planering på lång och kort sikt. Därför finns både strategisk ledning och operativ ledning. Åtgärder och planering på nationell nivå Den nationella strategiska ledningsgruppen leds av rikspolischefen. Rikspolischefen fattar inriktnings beslut på nationell nivå. Den nationella operativa ledningsgruppen under ledning av rikskriminalchefen kan fylla en funktion genom att skapa rutiner för hur polismyndigheterna 19 Rikspolisstyrelsen (2005) Polisens underrättelsemodell. USE /05. ska förbättra förmågan att fånga upp och identifiera livsstilskriminella som ingår i kriminella ligor som rör sig över polismyndighetsgränserna. Åtgärder och planering på regional nivå Med regional nivå avses i första hand de sju samver kansområdena.20 Inom ramen för dessa ska både ledning och styrning av den planlagda operativa verk samheten samt kriminalunderrättelseverksamheten samordnas. Detta utesluter självklart inte samverkan mellan enskilda myndigheter som tillhör olika samverkans områden. I dessa fall blir dock formerna för sam verk an mindre formbundna och aktualiseras först vid behov. Vid samverkan mellan två eller flera samverkansområden ska den nationella nivån infor meras. Grunderna för samverkan på regional nivå är dock att arbetet med livsstilskriminella, som huvud regel, förutsätter att respektive polismyndighet gör egna prioriteringar och har egna resurser att han tera livsstilskriminella och den brottslighet som de utövar. Den regionala strategiska ledningsgruppen har bland annat en funktion att samla och sprida erfaren heter från polismyndigheterna i arbetet mot livsstilskriminellas brottslighet. Den regionala operativa ledningsgruppen har ett begränsat ansvar för den operativa samverkan i regionen i arbetet mot livsstilskriminellas brottslig het. Även här ligger ansvaret i första hand på att vara en funktion som kan samla och sprida erfarenheter från regionens polismyndigheter. 20 Polismyndigheterna är indelade i sju samverkansomåden: Bergslagen, Nordsam, Mitt, Stockholm, Sydsamverkan, Väst och Öst.

21 21 Åtgärder och planering på polismyndighetsnivå Arbetet mot livsstilskriminellas brottslighet förut sätt er att respektive polismyndighet gör egna priori ter ingar och har egna resurser att inom sitt geogra fiska ansvarsområde hantera livsstilskriminella och den brottslighet som de utövar. Mot den bakgrunden fokuserar denna vägledning på att beskriva åtgärder som bör vidtas på polismyndighetsnivå, snarare än på regional och nationell nivå. Det är angeläget att polismyndigheterna skapar en uthållighet på alla nivåer och hos samtliga medar betare i arbetet mot livsstilskriminellas brottslighet. Den strategiska och operativa ledningen bör utarbeta en kommunikationsplan i vilken den kommunicerar polismyndighetens inriktningsbeslut och förhåll ningssätt. Ledningen bör också entusiasmera och ge återkoppling till medarbetarna samt kontinuerligt följa upp och analysera verksamhetsresultaten och utvärdera insatserna. Chefer och medarbetare på olika nivåer måste ha engagemang och vilja att nå resultat. Den strategiska ledningsgruppen Den strategiska ledningsgruppens (SLG) åtgärder och planering i arbetet mot livsstilskriminellas brotts lighet: Ledning och styrning på strategisk nivå ska grun das på omvärldsanalyser och problembeskrivningar Den strategiska ledningsgruppen (SLG) Ger kriminalunderrättelsetjänsten i uppdrag att ta fram beslutsunderlag för inriktningsbeslut. Beslutar om resurser för genomförandet. Initierar dialog med kommun er na om innehållet i sam verkans överens kommelserna. av livsstilskriminellas brottslighet. Utifrån ett konstaterat underrättelsebehov gör den strategiska nivån en beställning till kriminalunder rätt else tjänsten i vilken den uppdrar åt kriminalunderrät telsetjänsten att ta fram ett beslutsunderlag. En beställning med strategisk inriktning ska resultera i ett beslutsunderlag till ledningen. Polisens uppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten. Den strategiska ledningen redo visar bland annat gjorda verksamhetsprio riteringar för ett kalenderår i polismyndighetens verksamhetsplan. Verksamhetsplanen bygger på reglerings brevet för Rikspolisstyrelsen, rikspolis chefens inriktning samt Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar och lokala problem bilder. Den strategiska ledningsgruppen fattar ett inriktningsbeslut som prioriteras och målsätts i verksamhetsplanen. Besluta om tillräckliga och uthålliga resurser för genomförandet med utgångspunkt i identifierad problembild. För framgång i arbetet mot livsstilskriminellas brottslighet är Polisen beroende av andra samhälls aktörer. Det är därför angeläget att den strategiska ledningen i arbetet med att ta fram samverkans överenskommelser21 tillsammans med kommu nerna initierar en diskussion om hur olika aktörer ska arbeta. Uppdra åt kommunikationsansvarig vid polis myndigheten att ta fram en kommunikations plan för intern och extern kommunikation för att bland annat möjliggöra en ökad förståelse hos medarbetarna och medborgarna för polismyndighetens prioritering av arbetet, se avsnitt Kommunikation för information och delaktighet. Uppdra åt myndighetens operativa chef att ta fram en uppföljningsplan för arbetet mot livsstilskrimi nellas brottslighet samt att genomföra regelbundna uppföljningar. Ansvarar för att det tas fram en kommunikationsplan. Ansvarar för att det genomförs regelbundna uppföljningar. 21 Rikspolisstyrelsen (2008) Samverkan polis och kommun för en lokalt förankrad polisverksamhet i hela landet. POA /06. Se även Brottsförebyggande rådet (2010) Samverkan i lokalt brotts förebyggande arbete.

22 22 Den operativa ledningsgruppen Med utgångspunkt i den strategiska ledningsgrupp ens inriktningsbeslut i arbetet mot livsstilskriminell as brottslighet ska den operativa ledningsgruppen (olg): Överväga att utse en tjänsteman på polismyndig hetsgemensam nivå med uppgift att ansvara för övergripande planering, genomförande och upp följning av beslutade aktiviteter. Överväga att vid behov utse en polismyndighets gemensam stödresurs med tydligt mandat för den operativa insatsen, se avsnitt Stödresurs inom Polisen. Stödresursens uppgift är att vara en samordnings funktion i myndighetens arbete mot livsstilskrimi nellas brottslighet. 22 Upprätta ett inriktningsbeslut i pum-a för insatsen på polismyndighetsnivå, där en insats order för planlagd linjeverksamhet ska skapas för respektive polisenhet. Av pum-a bör utöver de fasta rubrikerna även framgå: Definition och kännetecken av livsstilskrimi nella, se avsnitt Livsstilskriminalitet. Kvalitativa och kvantitativa mål för instasen. Tidsram. Länsöverskridande och extern samverkan. Urvalsmetod för att upprätta en fokuslista, se avsnitt Identifiering av livsstilskriminella. Resurs. Lednings- och ansvarsstruktur. Polismyndighetsgemensam stödresurs. Intern och extern kommunikation. Dokumentation, uppföljning och utvärdering i pum-a. Besluta om att göra en beställning i pum-a till kriminalunderrättelsetjänsten avseende livsstils kriminella. Av beställningen ska följande framgå: Beställningens benämning. Vem som beslutat om beställningen. Vem som är beställarens kontaktperson. Om beställningen ska vara åtkomstskyddad. Beställningens bakgrund/problembeskrivning/ syfte. Frågor som ska besvaras. Avgränsningar. Omfattning. Hur uppdraget ska redovisas till beställaren. Besluta om tillräckliga och uthålliga resurser för genomförandet av insatsen med utgångspunkt i slg:s beslut. Besluta om att genomföra samverkansmöten på den länsövergripande nivån med andra relevanta aktörer på motsvarande nivå, vem som ska repre sentera polismyndigheten och med vilken perio dicitet mötena ska arrangeras. Uppdra åt kriminalunderrättelsetjänsten att be vaka nationell och internationell forskning när det gäller livsstilskriminalitet samt identifiera goda/framgångsrika exempel på området i pum-a. Den operativa ledningsgruppen (OLG) Bör utse en tjänsteman med övergripande ansvar för planering, genomförande och uppföljning. Bör utse en stödresurs med samordningsansvar för den operativa insatsen. Fattar inriktningsbeslut. Beslutar om att göra en beställning till kriminalunderrättelsetjänsten. 22 PUM-A: Polisens underrättelsemodell Applikationer. Ett it-baserat verktyg för dokumentation av operativ polisverksamhet. Beslutar om resurser för genomförandet. Beslutar om att det ska genomföras samverkansmöten. Uppdrar åt kriminalunderrättelsetjänsten att bevaka forskning och framgångsrika insatser.

23 23 Uppdra åt kommunikationsansvarig vid polis myndigheten att ta fram en polismyndighets gemensam kommunikationsplan med inriktning att löpande kommunicera olika insatser och deras resultat. Säkerställa att det genomförs en kontinuerlig uppföljning av arbetet i enlighet med framtagen uppföljningsplan. Stödresurs inom Polisen Erfarenheter av Polisens nationella satsning mot livsstilskriminellas brottslighet visar att polismyndig heterna bör utse en stödresurs på strategisk eller operativ ledningsnivå. Stödresursen bör ha ett tydligt mandat att driva frågor med koppling till satsningen. En sådan funktion kan bidra och inspirera till ett effektivt arbete.23 Uppgifter för stödresursen kan till exempel vara att på uppdrag av den operativa chefen: Samverka med andra myndigheters motsvarighet. Vara länken inom polisorganisationen. Fungera som informationskanal från andra organisationer in i polisorganisationen. Fungera som informationskanal från Polisen till de samverkande organisationerna. Verka för att parter inom den egna organisationen som har behov av att träffas i arbetet med livsstils kriminella ges möjlighet till detta. Verka för att parter inom den egna organisa tionen som har behov av att träffa parter från andra organisationer i arbetet med livsstilskriminella ges möjlighet till detta. Delta i framtagande av en fokuslista på lokal nivå. Ansvara för uppföljning och eventuell rappor tering. Delta i samverkansaktiviteter. Ansvara för kommunikation till berörd personal. Ansvara för dokumentation. Delta i OLG med regelbunden lägesrapportering. 23 Polismyndigheten i Skåne (2005) Utvärdering av Handlingsplan för insatser mot ungdomskriminalitet i Malmö. ALM /05 och Polismyndigheten i Hallands län (2012), PUM-A V Medarbetaransvar i arbetet mot livsstils kriminellas brottslighet Alla medarbetare som på ett eller annat sätt deltar i den brottsbekämpande verksamheten har ett ansvar att: Bidra till verksamhetens utveckling så att målen nås och förtroendet för Polisen stärks.24 Ha kännedom om arbetet mot livsstilskriminellas brottslighet och dess mål. 25 Följa fattade beslut och prioriteringar. Utifrån sina funktioner bidra till arbetet. Vara insatta i arbetet. Vara delaktiga i urvalet av individer till fokuslistan genom att lämna förslag på livsstilskriminella att lägga till eller ta bort. Vara insatta i vilka individer som finns upptagna på fokuslistan. Vara insatta i vilka arbetsmetoder som är använd bara. Ta egna initiativ till och delta i gemensamma insatser. Stödresursen är en funktion som kan bidra och inspirera till ett effektivt och uthålligt arbete mot livsstilskriminellas brottslighet. 24 Rikspolisstyrelsen (2011) Polisens medarbetarpolicy. HR / Rikspolisstyrelsen (2011) Polisens medarbetarpolicy. HR /09.

24 24

25 25 Kriminalunderrättelse verksamhet Kriminalunderrättelseverksamheten ska förse den strategiska och den operativa ledningsgruppen med beslutsunderlag. Kriminalunderrättelsetjänsten ska också bistå den operativa verksamheten med under rättelsestöd, så att polisverksamheten inriktas mot bekämpning av de allvarligaste problemen. Verksam heten bedrivs på nationell, regional och lokal nivå med gemensam inriktning. På nationell nivå ansvarar Rikskriminalpolisen genom Underrättelsesektionen för att bland annat ta fram en nationell inriktning för kriminalunder rättelseverksamheten. Denna nationella inriktning produceras med utgångspunkt från en årligen natio nellt framtagen lägesbild. Underrättelsesektionen samordnar och ansvarar också för koordination i underrättelseärenden som berör flera polismyndig heter. Den regionala kriminalunderrättelsetjänsten ska vara en samverkans- och samordningsfunktion för kriminalunderrättelsetjänsten inom respektive sam verkansområde samt mellan dessa områden. Den ska bland annat svara för samverkansområdets gemen samma verksamhet med inriktning mot strategiska frågor samt länsöverskridande och myndighetsge mensam brottslighet. Alla polismyndigheter har en lokal kriminalunder rättelsetjänst som är organiserad utifrån respektive myndighets unika förutsättningar. Den lokala krimi nalunderrättelsetjänsten utgör basen i kriminalunder rättelseverksamheten på alla nivåer inom Polisen. Detta tar sig uttryck dels i arbetet med de problem som är viktiga för den egna polismyndigheten, dels genom att medverka i kriminalunderrättelsetjänstens verksamhet som har internationell, nationell och regional bäring. Lokal kriminalunderrättelsetjänst stödjer i huvudsak bekämpningen av mängdbrottslig het och annan lokal brottslighet samt polismyndig heternas arbete med att hantera bland annat ordnings störningar. Alla medarbetare som på ett eller annat sätt deltar i den brottsbekämpande verksamheten har ett ansvar för att bedriva kriminalunderrättelsearbete, exempel vis genom att inhämta, värdera och dokumentera information av olika slag. I första hand ska informa tionsinhämtningen koncentreras kring de problem som har prioriterats av polismyndighetens operativa ledningsgrupp. Lika viktigt är det att kriminalunder rättelsetjänsten i första hand bearbetar och analys erar information samt delger underrättelser som ligger i linje med aktuella prioriteringar. Syftet med detta är att skapa fokusering på de viktigaste frågorna. Alla medarbetare som på ett eller annat sätt deltar i den brottsbekämpande verksamheten har ett ansvar för att inhämta, värdera och dokumentera information av olika slag.

Malmö Trygg och säker stad

Malmö Trygg och säker stad Malmö Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016 Malmö trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö 2012-2016

Läs mer

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt

Handlingsplan 1 (7) Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten. 1 Allmänt Handlingsplan 1 (7) 2013-02-04 Handlingsplan i samverkan mot den organiserade brottsligheten 1 Allmänt En stor del av den organiserade brottsligheten styrs i dag av strategiska personer och dess innersta

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för polisanställda 2014-09-28 Regeringskansliet Elin Almqvist Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100

Läs mer

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten

Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Projektdirektiv 2013-04-25 Ju 2012:16/2013/13 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektdirektiv OP-1, Den lokala polisverksamheten Den nya Polismyndigheten ska inleda sin verksamhet

Läs mer

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun

Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Handbok för avtalsarbete mellan polis och kommun Utgivare Polismyndigheten i Stockholms län, 2014 Produktion Kommunikationssektionen Foto Lars Hedelin Guide för avtalsarbete Sedan hösten 2012 har Polismyndigheterna

Läs mer

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se

Kriminalteknisk strategi med handlingsplan. www.polisen.se Kriminalteknisk strategi med handlingsplan www.polisen.se Utgivare Rikspolisstyrelsen Box 12256 102 26 Stockholm ISBN: 978-91-89475-73-1 Diarienr.: POA-470-7282/08 Upplaga: 1 000 ex juni 2007 1 000 ex

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö överenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Det brottsförebyggande arbetet handlar i hög grad om att minska fattigdom och orättvisor, bryta segregation och

Läs mer

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014

Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Handlingsplan utifrån samverkansöverenskommelse mellan Polismyndigheten Gävleborgs län och Ljusdals kommun 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Överenskommelsen bygger på fem steg... 3 Inledning...

Läs mer

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11

Brå rapport 2013:21. Enkäter. Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 Enkäter Enkät till närpolischefer... 2 Enkät till poliser i yttre tjänst... 11 1 Enkät till närpolischefer 1. a) Skriv ditt namn. b) Skriv din chefstitel. Till exempel närpolischef, områdeschef eller liknande.

Läs mer

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper

INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015. Underlag för diskussioner i arbetsgrupper INRIKTNINGSBESLUT FÖR DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 Underlag för diskussioner i arbetsgrupper HÄR ÄR VI I ARBETET I och med att inriktningsbeslutet fattades i oktober 2013 är fas 3 och 4 avslutat. Ungefär

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga

Verksamhetsplan 2015-2018. Brottsförebyggande rådet i Arboga Verksamhetsplan 2015-2018 Brottsförebyggande rådet i Arboga Brottsförebyggande rådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Brottsförebyggande rådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 3 1.3 Rådets sammansättning...

Läs mer

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15

Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 Datum 2015-06-29 Sida 1 (6) Slutrapport efter genomfo rda RUBICON seminarier under 2014/15 1. Sammanfattning RUBICON står för rutiner brottsutredningar i konkurs och har sedan mitten av 1990-talet varit

Läs mer

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703

Postadress Telefon E-post Organisationsnummer Box 22523, 104 22 Stockholm 08-617 98 00 sakint@sakint.se 202100-5703 Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-03-28 Dnr 114-2011 Försvararsamtal BAKGRUND Enligt lagen (2007:980) om tillsyn över viss brottsbekämpande verksamhet (tillsynslagen) har Säkerhets-

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Polismyndigheten i Norrbotten

Verksamhetsplan 2014. Polismyndigheten i Norrbotten Verksamhetsplan 2014 Polismyndigheten i Norrbotten Utgivare: Polismyndigheten i Norrbotten, Box 50135, 973 24 Luleå Diarienummer: A266.465/2013 Foto: Roine Norström, Magnus Carlborg, Lars Hedelin, Elisabeth

Läs mer

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp

Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Kriminella grupperingar - motverka rekrytering och underlätta avhopp Betänkande av Utredningen mot kriminella grupperingar Stockholm 2010 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SÖU~2O1O:15 Innehåll Sammanfattning

Läs mer

Grafisk profil styrande dokument. En manual från Rikspolisstyrelsen

Grafisk profil styrande dokument. En manual från Rikspolisstyrelsen Grafisk profil styrande dokument En manual från Rikspolisstyrelsen avdelning I den här manualen finns information om den grafiska profil som används för styrande dokument inom Polisen. Det kan vara strategier,

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015. Kommunstyrelsen 2014-05-21 152

Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015. Kommunstyrelsen 2014-05-21 152 Brottsförebyggande DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET SAMT HANDLINGSPLAN POLIS-KOMMUN 2014-2015 Kommunstyrelsen 2014-05-21 152 Dokumentet Brottsförebyggande är framtaget av brottsförebyggande

Läs mer

Polisens årsredovisning 2012

Polisens årsredovisning 2012 Årsredovisning 212 Polisens årsredovisning 212 Produktion: Rikspolisstyrelsen Dnr: EA-92-6625/11 ISBN: 978-91-86791--1 Grafisk form och layout: Citat Foto: Robert Kindroth sid 22, Lars Hedelin övriga Tryck:

Läs mer

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen

VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015. 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen VÄGEN TILL EN POLISMYNDIGHET 2015 2013 10 21 Arbetet med Polissamordningen Vad? 21>1 Dagens 21 polismyndigheter, RPS och SKL slås samman Enig riksdag En enig riksdag bakom sammanslagningen Thomas Rolén

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen

Det här är Polismyndigheten. En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen Det här är Polismyndigheten En presentation av polisens nya organisation Stefan Marcopoulos, Kommunikationsavdelningen 1 Polismyndigheten består av: 95 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner (Syd,

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling

Projektansökan. Datum för godkännande: Projektansökan. Socialt hållbar utveckling Projektnamn: Social insatsgrupp Projektägare: Kerstin Melén Gyllensten Förvaltningar: BoF, AoF, VoO, GoV Eventuell styrgrupp: Projektledare: Samordnare för sociala insatsgrupper Godkänt av: Datum för godkännande:

Läs mer

En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017

En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017 En nationell strategi för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang, 2014-2017 Förord Samverkansrådet mot idrottsrelaterad brottslighet, som leds av Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Polisens planeringsförutsättningar. 2013 2015 (prel.) Rikspolisstyrelsen juni 2012

Polisens planeringsförutsättningar. 2013 2015 (prel.) Rikspolisstyrelsen juni 2012 Polisens planeringsförutsättningar 2013 2015 (prel.) Rikspolisstyrelsen juni 2012 Utgivare Produktion Beställning fler exemplar Dnr Tryck Grafisk form Rikspolisstyrelsen, PVS / Informationsenheten Rikspolisstyrelsen

Läs mer

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel.

Fem förslag för ett bättre Sverige. så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet och människohandel. Fredrik Reinfeldts jultal 16 december 2013 Fem förslag för ett bättre Sverige så bekämpar vi ungdomsbrottslighet

Läs mer

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11)

1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11) Utdrag från den särskilde utredarens beslut om huvuddragen i den nya polismyndighetens detaljorganisation 2014-05-15 1.3 Utgångspunkter och principer för detaljorganisationen (sid 9-11) Närmare medborgarna

Läs mer

Polisens brottsförebyggande arbete

Polisens brottsförebyggande arbete RiR 2010:23 Polisens brottsförebyggande arbete har ambitionerna uppnåtts? ISBN 978 91 7086 233 5 RiR 2010:23 Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2010 Till regeringen Justitiedepartementet Datum: 2010-11-03

Läs mer

Polisens planeringsförutsättningar. Rikspolisstyrelsen februari 2013

Polisens planeringsförutsättningar. Rikspolisstyrelsen februari 2013 Polisens planeringsförutsättningar 2013 2014 Rikspolisstyrelsen februari 2013 Följande avsnitt/bilagor har reviderats i större utsträckning sedan Polisens planeringsförutsättningar 2013-2015 (prel.) beslutades.

Läs mer

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011

Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö HANDLINGSPLAN 2011 1 Bakgrund Fem Fokus Våren 2010 antogs en ny samverkansöverenskommelse mellan Malmö stad och Polisområde Malmö Fem Fokus för ökad trygghet i Malmö.

Läs mer

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 ---

Talmanus till PowerPointpresentationen: polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021. Bild 1 --- Talmanus till PowerPointpresentationen: Vägen till en polismyndighet 2015 uppdaterad version 131021 Bild 1 --- Bild 2 Säkerhetspolisen ingår inte i reformen utan kommer att vara en egen myndighet efter

Läs mer

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten

Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN Uttalande 2013-06-18 Dnr 16-2013 Hanteringen av hemliga tvångsmedel vid Ekobrottsmyndigheten 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat

Läs mer

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015

It inom Polisen. Nationell it-strategi 2010/2015 It inom Polisen Nationell it-strategi 2010/2015 1010101 1010101 1010101 1010101 2010 2015 En it-strategi för att lösa och förebygga fler brott Med ett förnyat och effektivare it-stöd kan Polisen lösa och

Läs mer

Samverkan Polis och kommun

Samverkan Polis och kommun 1 (1) Verksledningen/Staben Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Seppo Wuori 2008-01-29 PoA-480-5788/06 Samtliga polismyndigheter Samverkan Polis och kommun - för en lokalt förankrad polisverksamhet i

Läs mer

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger

Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger LÄNSSTYRELSEN 2011-04-01 1(5) Överenskommelse om Skånesamverkan mot droger 1. Skånesamverkan mot droger Under namnet Skånesamverkan mot droger, SMD samverkar Länsstyrelsen, Region Skåne, Kommunförbundet

Läs mer

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet

Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Lokala åtgärder mot organiserad brottslighet Föreläsningens innehåll Vad är organiserad brottslighet? Lokalt arbete mot organiserad brottslighet- vad kan man göra? Lokala exempel Hur ska man göra? Att

Läs mer

Samverkan Trygg och säker stad

Samverkan Trygg och säker stad Samverkan Trygg och säker stad Samverkansöverenskommelse kommun och polis - samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete Nationell handlingsplan (RPS 2008) Handbok Samverkan i lokalt brottsförebyggande

Läs mer

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011

Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 RESULTATUPPFÖLJNING 1 (11) Försäkringskassans kontrollutredningar under 2011 Inledning Försäkringskassan ska verka för en lagenlig och enhetlig rättstillämpning av socialförsäkringen och andra förmåner

Läs mer

Från ord till handling

Från ord till handling Från ord till handling ett nationellt brottsförebyggande program Angered 15 augusti, 2014 2014-03-23 MEDVERKANDE Magnus Lindgren, generalsekreterare Stiftelsen Tryggare Sverige Bengt-Olof Berggren, chef

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid mäns våld mot kvinnor och våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Rikspolisstyrelsen - Åklagarmyndigheten

Rikspolisstyrelsen - Åklagarmyndigheten Delrapport utredning och lagföring 2013 Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens gemensamma redovisning av resultatet avseende utredning och lagföring enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav

Läs mer

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015

Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från den 1 januari 2015 Bilaga 1 Datum Sida 2014-06-30 1 (8) Lena Lindgren Schelin Ert datum Dnr Chefsjurist, personuppgiftsombud EBM A-2014/0261 Ekobrottsmyndighetens problembeskrivning inför ändringar i polisdatalagen från

Läs mer

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning

Avesta kommun. Intern kontroll Uppföljning av revisionsgranskning Uppföljning av revisionsgranskning Offentlig sektor KPMG AB 2012-10-02 Antal sidor: 6 Antal bilagor: X Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Avgränsning 2 5. Ansvarig styrelse 2 6. Metod

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten Regeringsbeslut I:10 Justitiedepartementet 2013-12-19 Ju2013/8598/Å Ju2013/5736/Å Ju2013/8610/KRIM (delvis) Ekobrottsmyndigheten Box 22098 104 22 Stockholm Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Verksamhetsplan 2013

Verksamhetsplan 2013 Verksamhetsplan 2013 Utgivare Produktion Beställning fler exemplar Dnr Tryck Upplaga Grafisk form Foto Polismyndigheten i Västmanlands län Box 9 721 03 Västerås Kommunikationsenheten Controllerenheten

Läs mer

Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften

Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften 2014-09-04 Version 1.0 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Projektplan för pilotprojekt lokala medborgarlöften 2 Bakgrund De lokala medborgarlöftena är en del av Polismyndighetens

Läs mer

Verksamhetsplan 2013. Polismyndigheten i Örebro län

Verksamhetsplan 2013. Polismyndigheten i Örebro län Verksamhetsplan 2013 Polismyndigheten i Örebro län Utgivare Polismyndigheten i Örebro län Datum 18 december 2012 Textbearbetning Jan Mill, Annelie Finnebäck Utvecklings- och planeringsenheten Grafisk layout

Läs mer

Polismyndighetens styrmodell

Polismyndighetens styrmodell 2014-12-19 Ju 2012:16/2014/147 Polismyndighetens styrmodell Ju 2012:16 Innehållsförteckning Polismyndighetens styrmodell styrfilosofi, verksamhetsidé, långsiktiga mål och strategiska initiativ...3 Bakgrund...3

Läs mer

Polisens årsredovisning 2011

Polisens årsredovisning 2011 Årsredovisning 211 Polisens årsredovisning 211 Produktion: Rikspolisstyrelsen Dnr: EA-92-6475/1 ISBN: 13 978-91-89475-93-9 Grafisk form och layout: Citat Foto omslag: Dan Paulsen Foto kollage: Robert Blombäck

Läs mer

Från polisanmälan till stöd och hjälp

Från polisanmälan till stöd och hjälp samverkan mellan polis och socialtjänst vid brott i nära relation då målsägande är över 18 år Från polisanmälan till stöd och hjälp Handbok för införande av arbetsmetod grundad på Relationsvåldscentrum

Läs mer

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3

REMISSVAR 1 (8) 2013-03-12 2013-1712-3 0 REMISSVAR 1 (8) HEMLIG Mottagare Justitiedepartementet 103 33 Stockholm En sammanhållen svensk polis - följdändringar i författningar (SOU 2012:78) Inledande synpunkter Säkerhetspolisen konstaterar att

Läs mer

2008-02-12. 1 Allmänt

2008-02-12. 1 Allmänt HANDLINGSPLAN 1 (12) Handlingsplan i samverkan med kommuner och statliga myndigheter i Östergötlands län mot den organiserade brottsligheten i synnerhet mot kriminella motorcykelgäng. 1 Allmänt Polisen

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten

Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Regeringsbeslut I:11 Justitiedepartementet 2012-12-20 Ju2012/8171/Å Ju2012/8527/KRIM(delvis) Åklagarmyndigheten Box 5553 11485 STOCKHOLM Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende Åklagarmyndigheten Riksdagen

Läs mer

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor

Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Ett utbildningsmaterial för personal inom rättsväsendet, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och kriminalvården Innehåll Domstolarna och mäns våld mot kvinnor Domstolarna

Läs mer

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Vill du arbeta med polismyndighetens viktigaste uppdrag; att skapa trygghet för medborgarna och förtroende

Läs mer

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen

Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till operativa verksamheten vid Nationella operativa avdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm

Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE Datum Dnr Sid Justitieombudsmannen 2013-09-27 R 62-2013 1 (5) Cecilia Renfors Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Remiss av Polisorganisationskommitténs betänkande Tillsyn

Läs mer

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument

Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument handlingsplan Syfte Kommunövergripande handlingsplan för det drogförebyggande arbetet Gäller för Flera förvaltningar Referensdokument Ansvar och genomförande KSF/Hållbart samhälle/folkhälsa Uppföljning

Läs mer

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM

Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) 2004-12-16. Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Justitiedepartementet Regeringsbeslut 38 2004-12-16 Ekobrottsmyndigheten Box 820 101 36 STOCKHOLM Ju2004/11352/Å Ju2004/9813/Å Ju2004/11341/DOM (delvis) Regleringsbrev för budgetåret 2005 avseende Ekobrottsmyndigheten

Läs mer

Innehållsförteckning 1 LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET... 1

Innehållsförteckning 1 LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET... 1 A-191-7326/08 Innehållsförteckning 1 LÄNSPOLISMÄSTAREN HAR ORDET... 1 2 CENTRALA STYRDOKUMENT FÖR VERKSAMHETSPLANEN 2009.... 2 2.1 POLISENS PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR FÖR 2009-2011.... 2 2.2 POLISSTYRELSENS

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Styrelsen 2013-10-24 Sida 80 (91) 52 Samverkan mot våld Samverkan mot våld har varit ett projekt i Norrbotten under åren 2011-2012. Projektet har syftat till att

Läs mer

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009

Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Handlingsplan för vård och behandling av etablerade missbrukare i Malmö 2006 2009 Kontaktpersoner Stadsdelsförvaltning

Läs mer

Polisens årsredovisning 2010

Polisens årsredovisning 2010 Polisens årsredovisning 2010 Produktion Rikspolisstyrelsen Version 1 EA - 902-7088/09 ISBN-13 978-91-89475-88-5 Grafisk form och layout Blomquist Annonsbyrå AB Foto omslag Elisabeth Hammami Foto inlaga

Läs mer

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-09-04 Dnr 117-2012 Granskning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har granskat de 83 beställningar

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2008 A191-1275/07

VERKSAMHETSPLAN 2008 A191-1275/07 A191-1275/07 VERK SAM HETS PLAN 2008 1 1. Inledning En planering för goda resultat Polisstyrelsen har i Verksamhetsplan 2008 lagt fast viktiga mål för polisarbetet i Jönköpings län. Den är ett uppdrag

Läs mer

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN

DEN NYA POLISMYNDIGHETEN 2015 DEN NYA POLISMYNDIGHETEN DEN NYA POLISMYNDIGHETEN Polismyndigheten består av: 85 90 lokalpolisområden 27 polisområden 7 regioner 1 nationell operativ avdelning 1 nationellt forensiskt centrum 6 gemensamma

Läs mer

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen

Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Förbud mot köp av sexuell tjänst Erfarenheter av 10 år med den svenska sexköpslagen Anförande av justitiekansler Anna Skarhed vid seminariet Sexköp som brott och fenomen Helsingfors den 7 november 2012

Läs mer

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund

Bättre ut. Kriminalvårdens vision och värdegrund Bättre ut Kriminalvårdens vision och värdegrund En vision är en positivt laddad bild av en önskvärd framtid. Den ger mening och identitet och förmedlar en bärande värdegrund. Samtidigt är den en målbild

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30)

Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) YTTRANDE 1 (5) Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Skyndsamhetskrav och tidsfrister i ärenden med unga misstänkta och unga målsäganden (Ds 2013:30) Ert

Läs mer

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017

Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Sara Duvner 2014-04-23 KSN-2014-0324 Digital strategi för Uppsala kommun 2014-2017 - Beslutad av kommunstyrelsen 9 april 2014 Postadress: Uppsala kommun,

Läs mer

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet

Kriminalpolitik. Rättssäkerhet 3 Leva i Sverige Kriminalpolitik Kriminalpolitik är alla de åtgärder som samhället sätter in för att begränsa brottsligheten. I regel tänker vi på rättsväsendet och på det arbete som utförs av polis, åklagare,

Läs mer

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU

Riktlinjer för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Dnr SN13/38 RIKTLINJER för kontaktperson och - familj enligt SoL och LVU Socialnämnden 2013-12-19 Dnr SN13/38 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Målgrupper... 3 2.1 Målgrupp för insats enligt

Läs mer

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07

Dnr SN13/25 RIKTLINJER. Riktlinjer för handläggning inom missbruks- och beroendevården. Antagen av socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 RIKTLINJER för handläggning inom missbruks- och beroendevården socialnämnden 2013-11-07 Dnr SN13/25 2/6 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Mål och inriktning... 3 3 Utredning och handläggning...

Läs mer

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31)

Yttrande över betänkandet Datalagring och integritet (SOU 2015:31) Sida 1 (5) Utvecklingscentrum Malmö Datum Dnr ÅM-A 2015/0743 Kammaråklagare Anna Palmqvist Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet Åklagarenheten 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Datalagring

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION FÖR TRYGGHETSMÄTNING (9 bilagor)

KRAVSPECIFIKATION FÖR TRYGGHETSMÄTNING (9 bilagor) BILAGA KRAVSPECIFIKATION Polismyndigheten Ekonomiavdelningen Enheten för verksamhetsstyrning och analys Datum 2015-06-10 Saknr och diarienummer 999-A168.467/2015 KRAVSPECIFIKATION FÖR TRYGGHETSMÄTNING

Läs mer

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral

4 Krisledningens organisation 4.1 Politisk ledningsgrupp/krisledningsnämnd 4.2 Ledningsenhet 4.3 Kansli 4.4 Informationscentral Sida 1(7) PLAN FÖR KRISLEDNING Antagen KF 2010 12 20 55 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens krishantering 2 Krisplanering 3 Mål för kommunens krisledning 3.1 Verksamhetsmål 4 Krisledningens organisation 4.1

Läs mer

Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel SOU 2009:70

Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel SOU 2009:70 Sida 1 (6) Kammaråklagare Charlotta Tanner Ert datum Er beteckning Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Åklagarmyndighetens synpunkter på Betänkandet Utvärdering av buggning och preventiva tvångsmedel

Läs mer

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg

Marianne Ny Överåklagare. Utvecklingscentrum Göteborg Att företräda barn. Marianne Ny Överåklagare Utvecklingscentrum Göteborg RÄTTSÄKERHET Den misstänktes rättssäkerhet rätten till fair trial Brottsoffrets rättssäkerhet Rättssäkerhet för barn som brottsoffer

Läs mer

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85)

Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU 2013:85) REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/0004 Er referens: Ju/2013/8738/L5 1 (5) 2014-04-25 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm e-post: ju.l5@regeringskansliet.se Stärkt straffrättsligt skydd för egendom (SOU

Läs mer

Samverka för att motverka

Samverka för att motverka En inspirationsskrift från Skånesamverkan mot droger Samverka för att motverka - om samverkan kring ungdomar i samband med risktillfällen Risktillfällen är ett samlingsnamn för kvällar, helger och perioder

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Kommittén. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 2013-10-24

Kommittén. Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 2013-10-24 Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Kommittén 2013-10-24 Thomas Rolén kammarrättspresident vid Kammarrätten i Stockholm, har av regeringen utsetts att leda genomförandekommitténs

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL?

SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? SKYDDSNÄT ELLER TRASSEL? HJÄLPPROCESSEN FÖR VÅLDSUTSATTA KVINNOR OCH BARN En hjälpreda för att se sammanhang och göra effektiva insatser Materialet är gjort med utgångspunkt i samverkande verksamheter

Läs mer

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande

Styrning. Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 1. En jämn fördelning av makt och inflytande Styrning Nationella jämställdhetspolitiska mål: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1. En jämn fördelning av makt och inflytande 2. Ekonomisk jämställdhet 3. En jämn

Läs mer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer

Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Biträdande regionpolischefer och polisområdeschefer Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Svensk polis står inför den största förändringen i modern tid. Dagens 22 fristående polismyndigheter

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Verksamhetsplan 2012

Verksamhetsplan 2012 Verksamhetsplan 2012 INNEHÅLL 1 LÄNSPOLISMÄSTARENS INRIKTNING AV VERKSAMHETEN...3 1.1 Vårt uppdrag ligger fast...3 1.2 Vår verksamhet...3 1.3 Vår organisation...4 1.4 Avslutningsvis...4 2 LEDNING OCH STYRNING...5

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter

Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 56-2012 Polismyndigheternas behandling av känsliga personuppgifter 1 SAMMANFATTNING Nämnden har, utifrån de 21 polismyndigheternas svar

Läs mer

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013

Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013 Gemensam årsrapport utredning och lagföring 2013 Rikspolisstyrelsens och Åklagarmyndighetens gemensamma redovisning av resultatet avseende utredning och lagföring enligt regleringsbrevets återrapporteringskrav

Läs mer

Kriskommunikationsplan Båstads kommun

Kriskommunikationsplan Båstads kommun Kriskommunikationsplan Båstads kommun Januari 2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Mål... 3 1.3 Syfte... 3 1.4 Målgrupper... 3 2. Uppdraget... 5 2.1 Krisinformationsorganisationen...

Läs mer

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun.

Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn BemötAnde Handlingsplan Vid misstanke om förekomst av alkohol och narkotika på skolorna inom Säffle kommun. Innehållsförteckning

Läs mer

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation

Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Basnivå avseende samverkansmyndigheters insatser vid Våld i nära relation Myndigheternas insatser vid våld i nära relation ska bedrivas med god kvalitet i hela länet, med en likvärdig rättsäkerhet, skydd,

Läs mer

Op5 Utvecklingsverksamheten

Op5 Utvecklingsverksamheten Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten Ju 2012:16 Op5 Utvecklingsverksamheten Delrapport etapp 1;2 15 december 2013 1 Innehåll OP 5. Rapport. Första etappen del 2... 2 Projektets genomförande...

Läs mer