MÅNGA SÄTT ATT STÖDA. Samarbetsformer för utveckling av livskompetens hos elever i grundskolans högre årskurser. Sirpa Janhonen, Anneli Sarja

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÅNGA SÄTT ATT STÖDA. Samarbetsformer för utveckling av livskompetens hos elever i grundskolans högre årskurser. Sirpa Janhonen, Anneli Sarja"

Transkript

1 Sirpa Janhonen, Anneli Sarja MÅNGA SÄTT ATT STÖDA Samarbetsformer för utveckling av livskompetens hos elever i grundskolans högre årskurser Guider och handböcker 2012:1

2 Utbildningsstyrelsen Guider och handböcker 2012:1 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L X ISSN X (tryckt) ISSN (online) Ombrytning: Edita Prima Oy/Timo Päivärinta/PSWFolders Oy Tryck:

3 INNEHÅLL Till läsaren... 5 Förord... 7 Sammandrag Bakgrunden till flexibel grundläggande utbildning Beskrivning av undersökningsprojektet Bakgrund Material Analys Porträtt av en JOPO-elev Jag blev en JOPO-elev Fakta: Varför försvinner skolmotivationen? Bra jag saknas Fakta: Aggressiv av elakhet eller av hot? Fakta: Modigt mot bättre självkänsla! Yrkesövergripande samarbete Nätverkssamarbete Styrgruppen som stöd för JOPO-verksamheten Utvecklingsprojekt kring JOPO Flexibelt samarbete Samarbete inom skolan Arbetsparsverksamhet Samarbete som utgår från aktörerna Fakta: Nätverk som stöd för utveckling av verksamhetsmodeller Arbetsmetoder Stöd för social utveckling Gruppkänsla Fakta: Genom gruppkänsla till ansvarstagande Respektfull interaktion Fakta: Olika slags frågor olika slags interaktion Positiv respons och uppmuntran Fakta: Hur förklaras svag inlärningsmotivation?

4 5.2 Praktisk aktivitet som stöd för inlärning Planering av studieprogrammet Skollokalen som lärmiljö Lärmiljöer utanför skolan Bedömning av funktionell inlärning Fakta: Aktivitetsbaserad pedagogik som betonar praktiskt arbete Samarbete mellan hem och skola Stöd av likställda för vårdnadshavarna Delat fostraransvar som stöd för eleven Fakta: Genom samarbete till delat fostraransvar Utvecklande jopo-verksamhet Strukturella förändringar som lösning för flexibilitet Fostringsoptimism som resurs Litteratur Bilagor

5 Till läsaren Utvecklandet av flexibel grundläggande utbildning (JOPO-verksamheten) inleddes år 2006, när undervisnings- och kulturministeriet delade ut statsunderstöd för ändamålet. Utbildningsstyrelsen ledde utvecklingsverksamheten åren , tills verksamheten i och med ändringen av lagen om grundläggande utbildning förändrades till undervisning samt stöd för lärande och utveckling enligt grunderna för läroplanen. Enligt lagen om grundläggande utbildning kan kommunen ordna flexibel grundläggande utbildning för årskurserna 7 9 i den omfattning som kommunen beslutar. Syftet med flexibel grundläggande utbildning är att minska avbrott i den grundläggande utbildningen och att förebygga utslagning. Flexibel grundläggande utbildning är avsedd för e lever i årskurserna 7 9 som underpresterar och saknar motivation samt för elever som riskerar att slås ut från fortsatt utbildning och arbetsliv. Undervisningen ordnas som smågruppsundervisning i skolan, på arbetsplatser och i andra lärmiljöer med hjälp av ett yrkesövergripande samarbete samt stöd- och rådgivningstjänster. Denna publikation presenterar speciellt teman och praxis inom yrkesövergripande samarbete och verksamhet i arbetspar. De har samlats ihop i samband med ett beställningsarbete av Utbildningsstyrelsen som sköttes av Sirpa Janhonen och Anneli Sarja. Vi tackar författarna! Jorma Kauppinen Direktör Utbildningsstyrelsen 5

6 6

7 Förord De praxis som presenteras i denna publikation erbjuder idéer för arbete med elever i de högre årskurserna, även om de har utvecklats i en undersökning som hänför sig till flexibel grundläggande utbildning ( JOPO). JOPO-utvecklingsverksamheten etablerades från början av år 2009 som en del av verksamheten i årskurserna 7 9 i den grundläggande utbildningen. Denna publikation Många sätt att stöda presenterar samarbetsformer för utveckling av livskompetens hos elever i grundskolans högre årskurser. Publikationen har skrivits på ett lättfattligt och åskådligt språk utan för mycket källbaserad tolkning. Det finns så litet administrativ handledningstext (instruktionsbrev, förordningar, siffror och statistik osv.) som möjligt i handboken. Handboken innehåller rikligt med autentiskt material från JOPO-personal och JOPO-elever. Genom att ge dessa individer ordet vill vi skissera vanliga synsätt som råder inom JOPO-verksamheten. Med detta särdrag vill vi ge läsaren en möjlighet att både reflektera och utveckla sin handledningsverksamhet och sitt arbete genom egna insikter. Det finns en standardiserad tabell i början av de flesta kapitel så att en läsare som bläddrar i boken snabbt kan få en uppfattning om kapitlet. I slutet av kapitlen finns även korta faktarutor som fördjupar tolkningen av resultaten. Handboken har konstruerats så att den framskrider från allmänna saker till mer detaljerad information. En läsare med tidsbrist kan dock bekanta sig med endast de kapitel som han är intresserad av eftersom varje kapitel formar sin egen helhet. I kapitel 1 Bakgrund för flexibel grundläggande utbildning och kapitel 2 Beskrivning av undersökningsprojektet beskrivs ramen för det nationella JOPO-projektet och JOPO-undersökningen som har anknytning till det. I det följande kapitlet 3 Porträtt av en JOPO-elev beskrivs särdrag hos elever som riskerar skolavbrott. Arbetsparsverksamheten har en central roll i JOPO-verksamheten. De olika formerna för arbetsparsverksamheten analyseras i kapitel 4 Yrkesövergripande samarbete. I detta kapitel beskrivs även de olika slags forum för skolans nätverkssamarbete som har en viktig roll i utvecklingen av JOPO-verksamheten. Metoder som stöder social inlärning och praktisk aktivitet och som används i samarbete inom skolan illustreras med flera praktiska exempel i kapitel 5 Arbetsmetoder. Kapitel 6 Samarbete mellan hem och skola beskriver tyngdpunktsområden på samarbete med vårdnadshavarna. Diskussionska- 7

8 pitel 7 Utvecklande JOPO-verksamhet kopplar till sist de centrala resultaten till undersökningens teoretiska sammanhang. Vi vill rikta våra tack till pedagogie doktor Anne-Leena Juntunen, och arbetsgruppen vid Fortbildningscentralen vid Jyväskylä universitet, lektorn vid yrkeshögskolan Savonia, som planerade fortbildning för JOPO-projektet, för att de bekantade oss med temat JOPO. Vi vill också uttala vår uppskattning för de järnhårda proffs inom utbildnings- och uppfostringsbranschen som trots att de hade mycket arbete engagerade sig i samarbetet med oss (Iisalmi: rektor Jouni Määttänen, specialläraren Outi Rissanen, ämnesläraren Rauno Hukkanen och studiehandledaren Marjaana Pehkonen, JOPO-handledarna Petri Karhu och Anni Kurki; Hankasalmi: rektor Pipsa Teerijoki, specialläraren Jari Matikainen och JOPO-handledarna Maiju Hakkarainen och Kirsi Veijalainen; Joensuu: specialläraren Anssi Määttänen; Uleåborg: specialläraren Sari Puurunen-Moilanen, JOPO-handledaren Heikki Ojala och studiehandledaren Hilkka Isohookana; Åbo: rektor Jorma Kauppila, speciallärarna Erik Eemilä, Janne Jylhä och Tommi Räsänen och JOPO-handledaren Tuomas Hyvönen). Det skulle inte ha varit möjligt att skriva denna handbok utan deras konstruktiva synsätt. Utbildningsstyrelsen stödde genom finansiering förverkligandet av undersökningen och undervisningsråd Pirkko Holopainen bidrog med sin sakkunskap i utarbetande av webbenkäten. Vi tackar även professor Dolf van Veen för samarbetet i planering av webbenkäten. I Jyväskylä den 25 oktober 2011 Sirpa Janhonen Anneli Sarja 8

9 Sammandrag I denna publikation erbjuder vi verktyg för utveckling av livskompetens hos elever i grundskolans högre årskurser. Publikationen bygger på vår empiriska fältundersökning från år , som förverkligades i samband med försöket för mer flexibilitet i den grundläggande utbildningen (JOPO). Vi besökte sex JOPO-skolor på olika håll i Finland upprepade gånger. Vi bekantade oss med JOPO-gruppernas verksamhet, intervjuade centrala personer rektorer, JOPO-lärare, JOPO-handledare, elever och deras vårdnadshavare och hade informella samtal med dem. Vi deltog i möten för yrkesövergripande grupper som planerar och utvärderar JOPO-verksamheten. JOPO-lärarna och studiehandledarna spelade även på band eller på video in situationer i klassrummet och på exkursioner till vårt bruk. I vissa skolor hade vi enligt deras önskan en aktiv roll som konsulter. Vi gav JOPO-grupper idéer från litteratur och utvecklade till exempel Bra jag-ryggsäcken med hjälp av bl.a. collageportfolio och digital portfolio för att stärka elevernas självkänsla. För studerande i social- och hälsovårdsbranschen utarbetade vi en mentorhandbok. Förutom kvalitativ materialinsamling samlade vi även in information om JOPOverksamheten med en mångsidig webbenkät. Enkäten innebar både strukturerade och öppna svar. Vi fick svar från 40 fungerande JOPO-skolor, sammanlagt 134 svar. Ytterligare fick vi tillgång till en elevintervju, som en lärarstuderande gjorde i en skola. Vi presenterar våra observationer utgående från materialet. Vi ger rikligt med rum för röster från JOPO-arbetsgemenskaper, även för elever och deras vårdnadshavare. Vi klassificerar enskilda textavsnitt, beskrivningar och erfarenheter på en mer generell nivå med rubriker och trycktekniska betoningar. Ytterligare tolkar vi dem med hjälp av litteratur och pedagogiska teorier. Informationen som skolbesöken samt intervjuerna och våra övriga observationer gav om JOPO-verksamheten i olika kommuner och skolor pekar i samma riktning som enkäten. Verksamheten karakteriseras av uppfinningsrikedom och variation både vad gäller fysiska som organisatoriska lösningar samt arbetsmetoder och verksamhetssätt. Lokaliteter och grupplösningar varierade från integration till isolation. En del av grupperna tyckte att det var en lyckad lösning att fungera i separata lokaler som eleverna hade renoverat och inrett. I dessa fall studerade eleverna till och med valfria ämnen i den egna JOPO-gruppen. JOPO-arbetsparsverksamheten lyckades bäst precis då 9

10 man fungerade som en egen grupp och i egna lokaler. I de flesta skolor strävade man dock efter smidiga integrationslösningar vad gäller både lokaler och studier i olika läroämnen och valfria ämnen. I integrationslösningarna användes vid sidan av differentiering på gruppnivå även differentiering inom gruppen. Dessa lösningar ledde ofta till konflikter mellan den allmänna undervisningen och JOPO-verksamheten. I rapporten betonar vi beskrivning och utvärdering av arbetsparsverksamhet i JOPO-arbetet. Även vad gäller arbetsparsverksamheten varierade praxis ganska mycket beroende på fall och situation. Även om elevernas problem utgör utgångspunkten hade lärarens och handledarens personlighet och specialkompetens en stor inverkan på hur problem löstes. Fungerande lösningar kunde vara behavioristiska, men även konstruktiva metoder där praktisk aktivitet och dynamik har en stark roll togs i bruk. De unga i de högre klasserna i grundskolan genomförde en stor del av sina studier på riktiga arbetsplatser. Arbetsplatsstudierna varierade mellan 15 och 20 arbetsdagar per läsår. Ytterligare hade de 2 30 dagar övriga studier utanför skolan. Studier utanför skolan, som ordnades av JOPO-handledarna, ansågs som viktiga för gruppbildning och skolmotivation. Det är en krävande uppgift att lyfta fram studieinnehåll enligt läroplanens mål ur arbetspraktiken. Av ämneslärare, JOPO-lärare, JOPO-handledare och fackmän på arbetsplatserna behövs mera engagemang, intresse och t.o.m. fortbildning och en förändrad inlärningssyn. Enligt skolorna har JOPO lyckats i sina mål: JOPO-elevernas frånvaro och problembeteende har minskat betydligt, eleverna avbryter skolgången betydligt mera sällan och får studieplats i fortsatta studier oftare än tidigare. Målen har uppnåtts genom mycket varierande lösningar vad gäller organisation och arbetsmetoder. Stöd som motsvarar elevens behov kan snabbare än tidigare ordnas inom skolan och professionell hjälp utanför skolan kan anlitas i ett tidigare skede. Ämnesord: livskompetens, yrkesmångfald, pararbete, samarbete 10

11 Vår klass Det finns bara åtta elever på vår klass, vilket kanske är den största orsaken till varför vi är så nära varann. Vi alla arbetar för samma mål, försvarar varandra och hemlighåller andras blundrar. Ingen lämnar någon i sticket, och skolgång känns inte ens som skolgång i vår klass. Under de här två åren har vi haft många roliga och minnesvärda stunder som ingen av oss nånsin kan glömma. Vår fina klassanda påverkas dock mycket av vår klassföreståndare Outi. Och jag skulle nästan kunna säga att Outi är mer en mor än en klassföreståndare för oss. En människa för vilken man kan tala om allt, lätta sitt hjärta och som alltid ger stöd för allt som man behöver stöd för. Outi kan även hålla ordning i klassen och göra sin röst hörd om det behövs. Vi kan ändå se i allt att Outi bryr sig om oss av hela sitt hjärta och gör allt för oss. Under de här två åren har vi fått mycket sådant som vi kan tacka Outi för. Vårt första JOPO-år var litet ovanligare, eftersom vi då samarbetade mycket med en äldre JOPO-klass. Vi hade många lektioner tillsammans och gjorde också gemensamma exkursioner. Jag har också lagt märke till att några har en viss bild av JOPO-klasser eller fördomar om oss, så det förenade oss också. Vi kom nästan inte ihåg att vi var två skilda klasser. Rane var nästan som en andra klassföreståndare för oss, trevlig och schysst. Vi fick tårar i ögonen då den sista dagen i åttan kom och vi var tvungna att säga adjö till hälften av klassen som skingrades för världens vindar. Ända från början har vi haft stödpersoner med. Mentorerna har funnits med i bilden sedan starten och är fortfarande med, vilket vi är mycket tacksamma över. Vi har gjort saker tillsammans och fått mycket stöd med skoluppgifter. Kunde vi ha hoppats på bättre? Ibland har det känts som om vi har haft väldigt litet gemensam tid, men det har alltid ersatts med nånting roligt tillsammans. Vi alla är mycket tacksamma och glada över att mentorerna har varit med på vår JOPOresa. Allra mest kan jag ändå uppskatta det som jag har fått av mina klasskompisar. Många goda gemensamma minnen och om inte annat så åtminstone världens sämsta vitsar och jättemånga dumma uttryck! Det är tillräckligt för att dehär människorna alltid kommer att finnas i mitt hjärta. JOPO-elev, Juhani Aho skola, Iisalmi 11

12 12 - TÄHÄN TULEE KUVA 1 -

13 1 Bakgrunden till flexibel grundläggande utbildning Varje år hamnar ett stort antal elever i grundskolans högre årskurser av olika orsaker utanför läropliktsskolan och riskerar att bli utan avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen. Samma problem är bekant även internationellt. I det följande beskriver vi kort centrala nationella och internationella utvecklingsprojekt som haft som målgrupp sådana elever i grundskolans högre årskurser som riskerar skolavbrott. JOPO-utvecklingsverksamheten har inspirerats av dessa projekt. I Förenta staterna har det nationella Education evaluation and regional assistance (IES) utgående från olika utvecklingsprogram samlat in sex rekommendationer för att motverka skolavbrott i en handbok som publicerades år Dessa rekommendationer är indelade i tre kategorier: (1) diagnostiska metoder för att känna igen avbrottsproblem på elev- och skolnivå, (2) interventioner som riktas till elever som sannolikt kommer att avbryta skolan och (3) förändringar i skolgemenskapen som motverkar skolavbrott. Skolorna borde med hjälp av datasystem diagnosera elever som riskerar att avbryta skolan (t.ex. uppföljning av frånvaro, dålig skolframgång) för att kunna förutse skolavbrott. De mest centrala stödåtgärderna borde riktas till att få dessa elever engagerade i skolarbete en negativ inställning till skolan börjar ofta utvecklas redan på de lägre klasserna. (Dynarski et al ) Handboken ger idéer för interaktion mellan läraren och eleven och beskriver stödsystem och arbetsfördelning mellan dem. De riktade interventionerna innebär att man skaffar vuxenstöd, ordnar stödundervisning och sätter igång program som förbättrar uppförande och sociala färdigheter hos de elever som riskerar skolavbrott. Som stödpersoner anlitas personer som redan har en lämplig utbildning (eller personer som får utbildning). De tar hand om endast några elever på en gång. En ytterligare central faktor är yrkesövergripande samarbete vid kartläggningen av elevens individuella behov och valet av hjälpmetoder. Handboken betonar betydelsen av kontinuerlig systematisk utvärdering. Det är även viktigt att göra ett klart skriftligt avtal över stödåtgärderna för eleven, där man samtidigt beskriver stödsystemet och arbetsfördelningen. Interventioner som berör hela skolan individualisering av lärmiljöer och undervisningsprocesser har konstaterats främja ett inlärningsklimat där eleverna lär känna sina lärare och där inbördes stöd, lärande av varandra och betydelsefull inlärning blomstrar. 13

14 I England satte Department for Education and Skills (DfES) på 1990-talet i skolor igång olika slags interventionsprogram som hade som mål att minska elevernas frånvaro och förbättra beteendet hos elever som uppför sig illa. I programmet för att förstärka positivt beteende utvecklades metoder för att förbättra elevernas klassrumsbeteende med hjälp av ett nätverksstödsystem. Exempelvis yrkesövergripande stödteam för beteende och uppfostran (BEST) minskade elevernas frånvaro betydligt och fick dem att delta mera i skolarbetet. De har även förbättrat elevernas inlärningsresultat och uppförande. De goda resultaten har dock haft samband med hurdant stöd experimentet har fått från skolans direktion och ledningen på regional nivå. (Hallam & Rogers 2008.) I ett annat engelskt program har elever som har befarats avbryta skolan erbjudits olika slags mentorskapsprogram och enhetliga aktiviteter utanför skoldagen. Edwards et al. (2010) har beskrivit hur social marginalisering av barn och unga kan motverkas med yrkesövergripande samarbete. Betydligt fler elever har fortsatt sin skolgång tack vare så kallade välfärdsmanagers, som skolor har anställt som stödpersoner och som i samråd med lärare och rektorer för eleverna har ordnat olika slags aktiviteter till stöd för inlärning. Det har däremot inte varit oproblematiskt att sätta igång samarbete med föräldrarna och vårdnadshavarna. Anning och hans kolleger (2008) har kartlagt hur man genom att utveckla yrkesövergripande samarbete har lyckats förbättra välfärdstjänster för barn som riskerar marginalisering (hälsovård, utbildning osv.) och hur man har stött familjerna och föräldrarnas sysselsättning. (Anning, Cottrell, Frost, Green & Robinson 2008; Edwards, Lunt & Stamou 2010.) I Holland har målet för utvecklingen varit de problem, hot och utmaningar som förorsakas elever p.g.a. deras stora frånvaro under grundskolan och andra stadiet. Enligt Dolf van Veen (2008) har olika slags strategier utvecklats för att minska frånvaro: 1) att förbättra skolklimatet och att få föräldrarna mera engagerade, 2) att åskådliggöra uppföranderegler och att definiera konsekvenser när man bryter mot dem 3) att utveckla olika praxis för hur man hanterar förseningar och 4) att planera yrkesövergripande stödstrukturer med vilka man kan definiera orsaker till frånvaro och utveckla stödpraxis för ingripande och förebyggande. Förebyggande och pedagogiska verksamhetssätt visade sig ha betydligt mer effekt än straff. Det var viktigt att registrera frånvaro och i synnerhet förseningar. För att kunna förstå orsakerna till frånvaro och utveckla praxis behövs kontinuerlig analysinformation från olika nivåer (elev, klass, år, grupp, skola). Ytterligare behövdes individuella stödåtgärder (t.ex. telefonsamtal hem). Även uppmuntran från klasskamrater (besök, stöd för läxor) utnyttjades för att få eleverna mer engagerade i skolan. 14

15 I Finland fick utvecklingsverksamheten för flexibel grundläggande utbildning (i fortsättningen JOPO) idéer främst från erfarenheter från försöket Omaura. Projektet Omaura sattes i gång på åtta orter under åren Det byggde på motsvarande experiment i Tyskland och Förenta staterna. I försöken alternerade man mellan teoriperioder i skolan och arbetsperioder i lokala företag och övriga samfund. Målet med Omaura var att hjälpa särskilt de elever som hade svårigheter att anpassa sig till arbetssätt som betonar kognitiva färdigheter. I Omaura-projekten aktiverades de unga med hjälp av arbetet: vid sidan om skolarbetet arbetade de utanför skolan. Arbetsperioderna ingick i läroplanerna. I de internationella experimenten tillämpades en modell för produktiv inlärning där pedagogisk verksamhet som motverkade skolavbrott alltid var förknippad med de möjligheter i elevens närmiljö som främjar motivering och inlärning. Idén med modellen är att eleverna lär sig saker som de anser vara både nyttiga och intressanta. (Lahtinen 2007.) Som modell för utvecklande av praxis för produktiv inlärning i de europeiska skolorna fungerade de i New York och Berlin utvecklade City as school-projekten, som baserar sig på Freinetpedagogik. I skolorna kombineras frihet och personligt ansvar så att eleverna självständigt planerar sin studietakt i skolämnena och i arbetsplatsstudierna. På detta sätt har de möjlighet att göra både misstag och framsteg i studierna, eftersom båda är viktiga för inlärningen. (Broschyren City as School 2011.) Projektet Omaura handlade om att använda staden som lärmiljö eftersom staden i sin kultur-, hobby- och arbetsvärld erbjuder breda möjligheter för inlärning. Tanken var att om de unga får fördjupa sig ordentligt i arbetslivet fjärmar de sig inte från samhället. Man kan till exempel studera franska och huslig ekonomi genom att arbeta på en fransk restaurang, kemi på en kemifabrik, fysik hos en optiker eller på en cykelverkstad, historia på museum osv. Man stöder den unga genom att hjälpa honom att se sig själv och sitt liv ur en ny synvinkel. Omaura-skolorna har samarbetspartners på olika områden i arbets- och samhällslivet och samarbetet mellan pedagogen, ansvarspersonen på arbetsplatsen och eleven är tätt. Om en elev till exempel arbetar på sjukhus ska ansvarspersonen på arbetsplatsen kunna erbjuda honom rätt slags arbetsuppgifter medan läraren har som uppgift att göra innehållet till en del av skolundervisningen. Omaura-verksamheten fortsätter ännu i vissa skolor. Syftet med Veijolas (2005) undersökning var att utreda a) hur de första skeden av projektet Omaura hade gått och b) hur eleverna och föräldrarna hade upplevt försöket. Det tydligaste tecknet på svårigheter i skolan var skolkning. Den andra orsaken till att elever kom med i projektet var att de störde lektioner. Ytterligare kom eleverna med på föräldrarnas önskan, men många elever ville även själva delta. 15

16 Forskningsresultaten var uppmuntrande, även om allas resultat inte alltid var de bästa möjliga. På basen av undersökningen hittades dock klara utvecklingsförslag. Eftersom föräldrarna ofta känner sig kraftlösa i uppfostran av sina barn behöver de stöd för sin fostringsuppgift. I projektet Omaura var läraren ett stöd och en terapeut för familjen. Enligt undersökningen trivdes pojkarna bättre i skolan då en del av skolarbetet utfördes på arbetsplatser. Pojkar är ofta aktiva och vill ha mera omväxling och flera aktiviteter i skolgången. Därför borde skolan skapa kontakter till det omgivande samhället. Nästan hälften av vårdnadshavarna (43 %) hade låg socioekonomisk ställning, vilket gjorde att deras barn saknade föräldrarnas stöd vid till exempel yrkesval. Dessa elever behöver individuell och intensifierad studiehandledning för att kunna styras till branscher som motsvarar deras verkliga förmågor och egenskaper. Utbildningen på ungdomsstadiet borde under dessa omständigheter i sina val använda även så kallad antagning efter prövning. (Veijola 2005.) 16

17 2 Beskrivning av undersökningsprojektet Målet med JOPO-utvecklingsverksamheten var att utveckla grundskolans arbetssätt och undervisningsmetoder så att de bättre skulle motsvara de ungas individuella behov. Därför erbjöds eleverna flexibla undervisningsarrangemang utgående från sin livssituation inom de ramar som läroplanen för den grundläggande undervisningen tillät. Målet var att öka den ungas skolmotivation och -trivsel och att stöda hans livskompetens (tidsplanering, förmåga att fungera i grupp, hälsosamma levnadsvanor) så att han kan engagera sig i sin skolgång och hitta en lämplig studieplats för fortsatta studier. Studier i smågrupper, studier i egen takt, aktivitetsbaserade arbetsmetoder och arbetsplatsstudier, alltså att eleven genomför en del av sin skolgång på en arbetsplats, har varit centrala arbetsmetoder i JOPO-verksamheten. Vidare effektiverades det yrkesövergripande samarbetet med kommunernas ungdoms-, social- och hälsovårdsväsende, läroanstalter på andra stadiet och verkstäder för unga. Elevernas skolmotivation utvecklades också genom ett effektivare samarbete mellan hem och skola. (Se närmare Manninen & Luukannel 2008; Numminen & Ouakrim-Soivio 2009.) Enligt en utvärderingsrapport av JOPO (Manninen & Luukannel 2008) påverkas verksamhetens effektivitet av personligt stöd, personlig handledning och studier i smågrupper. Mindre uppmärksamhet har dock fästs vid hur och med vilka arbetsmetoder förhållandet mellan eleven och JOPO-arbetsparet (handledaren och läraren) skapas och utvecklas. I detta kapitel presenterar vi kort tankesättet bakom undersökningen kring JOPO-utvecklingsprojektet, det insamlade forskningsmaterialet och de analysmetoder med vilka det insamlade empiriska materialet har analyserats. 2.1 Bakgrund I denna undersökning om arbetsparsverksamheten i den flexibla grundläggande utbildningen har vi använt aktionsforskningens principer och samarbetat med de 7-9 skolor som har deltagit i JOPO-verksamheten. Juhani Aho skola i Iisalmi fungerade som pilotskola för undersökningen. Syftet med pilotundersökningen var att i samråd med sakkunniga inom undervisningssektorn utveckla inlärningsmetoder som stärker JOPO-elevernas delaktighet och självkänsla. Lektorer för social- och hälsovårdsområdet vid den lokala yrkeshögskolan Savonia, lärare och personal vid Juhani Aho skolan och senare även studerande vid yrkeshögskolan deltog tillsammans med forskarna i planeringen av en modell för mentorskapet. Modellen för delaktigt mentorskap (Sarja 2007) 17

18 var en metod som de socionom- och hälsovårdsstuderande som fungerade som JOPO-handledare i en lokal skola hade använt i handledningen av JOPO-elever (se närmare Mentor-arbetsgruppen 2009). I denna publikation ligger tyngdpunkten på att definiera JOPO-arbetsparets, det vill säga JOPO-lärarens och JOPO-handledarens, uppgiftsbeskrivning och på att beskriva stödmetoder som användes i verksamheten. Eftersom det i skolarbetet är svårt att skilja mellan pedagogiska och fostrande uppgifter har undersökningsmaterial samlats in både från JOPO-lärarna och från de JOPOhandledare som hjälpte eleverna i aktiviteter i skolan och på fritiden. Enligt vår undersökning var den centrala utmaningen för arbetsparet förmågan 1) att skapa ett förtroendefullt förhållande till de unga och 2) att engagera sig i en jämlik växelverkan som respekterar elevens livssituation och uppförande. 2.2 Material Undersökningsmaterialet samlades in med olika metoder: en webbenkät till finsk- och svenskspråkiga skolor som deltog i första, andra och tredje vågens JOPO-verksamhet: rektorer, lärare, handledare, studiehandledare, mentorer ( ) besök på fem skolor som deltog i verksamheten: intervjuer med rektorer, lärare, handledare, studiehandledare, elever och föräldrar ( ) undervisnings- och handledningssituationer som spelades in på band och video och fotograferades av lärare och elever ( ). I pilotskedet av undersökningen gjorde vi anteckningar under sammanlagt åtta yrkesövergripande möten för de stora styrgrupperna i JOPO-skolorna. Vi bandade också tillsammans med JOPO-aktörerna åtta planeringsmöten för kärngrupperna (lärare i årskurserna 7 9, lektorer och studerande i yrkeshögskolan, forskare) där vi utvecklade flexibla studiemetoder (t.ex. collage, digital portfolio). Alla de intervjuade gav tillstånd till utförande av undersökningen. Även föräldrarna till eleverna i JOPO-grupperna gav sitt tillstånd till att spela in verksamheten på video. I undersökningen intervjuades 40 personer som hade deltagit i JOPO-verksamheten. 8 av dessa var lärare, 6 handledare och 10 elever. Eleverna intervjuades av studerande Eero Antila vid institutionen för lärarutbildning vid Åbo universitet. Ytterligare intervjuades rektorer (2), en studiehandledare (1), en skolkurator (1), en skolhälsovårdare (1), föräldrar (3) och studerande inom social- och hälsovården (8). I tre skolor videoinspelade (105 timmar) och fotograferade (ca 300 foton) lärarna JOPO-verksamheten i sin grupp. Ytterligare i en skola fotograferade eleverna (ca 1000 foton) och spelade in på video 18

19 (10 timmar) arbetsplatsstudier och lägerskolresor. Vi fick även ljudinspelningar av intensifierade studiehandledningssamtal med elever (5 timmar). Ytterligare samlade man in olika slags åskådningsmaterial från skolorna(responsblanketter, arbetsplaner, elevernas dokumentationer osv.) och inlärningsdagböcker av studerande vid yrkeshögskolan. Information om på vilka olika sätt JOPO-verksamheten hade förverkligats samlades in även på riksomfattande nivå genom en webbenkät. Enkäten skickades till alla rektorer, lärare, handledare, studiehandledare och mentorer i de skolor som deltog i JOPO-verksamheten mellan år 2006 och 2010 (n = 290; bilaga 5). Enkäten bestod av fyra delområden: bakgrundsfrågor som var gemensamma för alla (2 frågor), en administrations- och utvärderingsdel för rektorerna (12 frågor), en förverkligande- och utvärderingsdel för lärarna, mentorerna och studiehandledarna (17 frågor) och en utvärderingsdel för handledarna (8 frågor). Eftersom en del av lärarnas e-postadresser var föråldrade var bortfallet stort. Vi fick 134 svar (46 %), varav 40 från rektorer, 49 från lärare, 38 frånhandledare och 7 från mentorer och studiehandledare. 2.3 Analys Det kvalitativa materialet analyserades som en process som kan indelas i tre skeden. I det första skedet föranalyserades materialet och grupperades i teman enligt diskursanalytiska begrepp för att man skulle hitta centrala utvecklingsmål för JOPO-verksamheten. Sedan granskade man hurudana samarbetsformer 19

20 man kunde hitta i klassrumsundervisningen, gruppintervjuerna och de övriga miljöerna inom de teman som hade definierats i första skedet. (Se Edwards et al. 2009, 34 35; Engeström 2004.) Slutligen analyserades de olika verksamhetsmodellerna och verktygen i ljuset av teorikunskapen. Dessutom användes den datorstödda metoden för materialanalys NVivo som stöd för klassificering av materialet. Det kvantitativa materialet samlades in med blanketten Mister Interview och analyserades med statistiska metoder med ett SPSS-program (PASW Statistics 18). Resultaten från enkäten presenteras med deskriptiva och korrelativa metoder som baserar sig på frekvensfördelningar och korstabuleringar. 20

21 3 Porträtt av en JOPO-elev JOPO-eleverna är unga som riskerar att avbryta grundskolan eller som inte anpassar sig till vanlig undervisning i de högre klasserna (Numminen & Ouakrim-Soivio 2009). Enligt målen för JOPO behöver de unga som deltar i programmet dock inte specialundervisning och de omfattas inte av övriga specialarrangemang i skolan. För dem räcker personligt stöd och möjligheten att genomföra de studier som läroplanen förutsätter på ett mer flexibelt sätt än traditionellt. Även aktivitetsbaserade studiemetoder stöder studiernas framskridande. Av skolans personal är det ofta studiehandledaren, specialläraren eller klassföreståndaren som tar initiativ till vilka elever de önskar skulle söka till JOPOverksamheten. De tar initiativet till elevvårdsgruppen, som känner till vilka elever som riskerar skolavbrott och vilka som har haft stor frånvaro eller haft oregelbunden skolgång (Numminen & Ouakrim-Soivio 2009). Att delta i JOPOverksamheten är frivilligt. I praktiken kan även eleverna själva söka sig till JOPO. JOPO-lärarna eller JOPO-teamet intervjuar de elever som söker till programmet och deras vårdnadshavare. I intervjuerna söker man den form av stöd som eleverna behöver och hänvisar de unga till lämpligt stöd: I intervjuerna försöker vi att känna igen sådana elever som är våldsamma eller har mentala hälsoproblem eller missbrukarproblem. De omfattas av annorlunda stödåtgärder. ( JOPO-lärare 1.) Elevantagningsbeslut fattas efter ansökan från eleven och vårdnadshavaren och på JOPO-teamets förslag. Enligt svaren i enkäten sökte de unga till JOPO-elever på det sätt som Manninen och Luukannel (2008) har förslagit: 1) eleverna och vårdnadshavarna informeras, 2) eleven söker frivilligt, 3) eleven och vårdnadshavaren intervjuas och 4) beslutet fattas. Elevernas bakgrund är väldigt varierande. Den vanligaste orsaken till att söka sig till JOPO är skolkning och överhuvudtaget ovillighet att delta i traditionell undervisning. Man kan inte hitta en enskild orsak till skolleda. Den svaga skolmotivationen har ofta fortsatt länge och skolan har därför kontaktat föräldrarna eller vårdnadshavaren. JOPO-verksamheten är en möjlighet som skolan erbjuder sina elever för att stärka studiemotivation, fullgöra läroplikten och få avgångsbetyg från grundskolan. Chansen har tagits då den unga och hans vårdnadshavare har förstått att avgångsbetyget är ett verktyg för att söka sig till fortsatta studier. 21

22 3.1 Jag blev JOPO-elev Skulle jag pröva på jopo? Jag kunde inte bry mig mindre. Föräldrarna kan luras. Jag är en loser. Det är tråkigt att gå i skola. Arbetsperioderna är trevliga. Orsakerna till att en JOPO-elev har svag skolmotivation är varierande. Manninen och Luukannel (2008) anser att familjbakgrunden är den viktigaste orsaken till elevernas svårigheter. Ibland är familjen inte intresserad av hur barnen kommer och går. Vissa elevers hemförhållanden skapar osäkerhet och kaos i deras liv, som de inte kan hantera utan hjälp. Andra elevers hemförhållanden verkar annars vara i ordning, men vårdnadshavarna saknar auktoritet eller medel att påverka barnets levnadsvanor. Några har tappat tron på livets rättvisa och meningsfullhet på grund av en besvärlig händelse, såsom en far berättar: Sonen spelade ishockey. Hans syn var tyvärr inte tillräckligt bra för den grenen. Han blev inte ledsen för det utan började spela innebandy med stor iver. På träningen blev en kille arg och slog honom i huvudet med en klubba. Han fick ett stort hål i huvudet, det syddes ihop med sex stygn. Då var det slut med innebandy. I samband med det här förändrades sonen väldigt mycket. Han bytte kompiskrets omedelbart. Det här hände på sjuan. Han upplevde att han blev utesluten. Han sa till mig att han vill ha rättvisa i det här ärendet. Pojken som slog honom var dock helt oberörd och hans föräldrar också 22

23 bara att skaka hand bara och så är det bra med det. Vi skulle ha hoppats på något slags diskussion om saken men de brydde sig inte. Sonen krävde att vi skulle göra brottsanmälan. Det lyckades dock inte eftersom det ännu var några månader kvar innan pojken som slog honom skulle fylla 16 år. Sonen började stanna hemma och fixa sin moppe. Jag trodde att han snällt hade gått till skolan, men han hade skolkat. Alltid då vi märkte det fick vi honom till skolan och han försökte komma ikapp de andra på riktigt. Men bland 22 andra var det lätt att lata sig ibland. Nu kan han inte komma enkelt undan. Nu när det är tio elever kom han bra in i gruppen. (Intervju med en far till en elev.) Denna pojkes liv saknade mening och betydelse efter att han hade blivit orättvist behandlad. Genom hurdana processer börjar barnet tillägna sig omgivningens betydelse och uppfatta den som meningsfull? Enligt Vygotskij leds barnet in i betydelsesystemet genom sociala handlingar där de vuxna fungerar som förmedlare. Alla handlingar har betydelse förutom för människan själv även för den gemenskap som hon lever i. I individens medvetenhet representerar betydelsen en bild av världen uttryckt med ord. Pojken ville ha rättvisa efter att han hade lidit orätt, men han fick det inte ens då och livets meningsfullhet fick sig en törn. Meningsfullheten är individens emotionella erfarenhet, hans personliga förhållande till världen (Siitonen 1999). Ibland kan man inte hitta entydiga orsaker till varför en elevs skolmotivation har försvagats. Den svaga motivationen visar sig ofta som skolkning. Förtroendefulla förhållanden med föräldrarna är det viktigaste. Föräldrarna behöver inte låtsas vara bra föräldrar. De kan säga rakt ut att de inte klarar av sitt barn. Vi har talat öppet om de här sakerna med dem. Till exempel en mor ringde läraren och sa att hennes dotter inte har gått till skolan. Sedan ringde läraren mig. Jag och modern kom överens om att flickan måste gå till skolan imorgon. Om hon inte gör det så besöker jag dem hemma för att prata igenom sakerna. Om vi inte kan reda ut sakerna hemma anlitar vi barnskyddet. När de därhemma märker att skolan ger dem så stort stöd som möjligt får föräldrarna tillbaka sin auktoritet i förhållande till barnet. I det här fallet var det nog med en diskussion mellan läraren, mamman och dottern. Jag behövdes inte ens. (Intervju med en skolkurator.) Auktoriteten och barnets respekt för vuxna kan förloras till följd av ett likgiltigt men också ett för förstående föräldraskap. Flickan i exemplet ovan gjorde vad hon ville eftersom hennes mor hade förlorat sin auktoritet över henne. Som ensamstående förälder kunde modern inte sätta tillräckligt klara 23

24 gränser för sin dotter i ett tillräckligt tidigt skede. Enligt Hallam och Rogers (2008) betonar dagens teorier att den ungas uppförande är relaterat till de belöningar och bestraffningar som han får för sina handlingar i sin omgivning. Kärlek och omsorg betyder även att man sätter gränser (t.ex. Ajzen 2005). Modern fick starkt stöd från skolan då skolkuratorn lovade att ingripa i situationen om diskussionen mellan läraren, modern och eleven inte ledde till resultat. JOPO-eleverna har ofta svag inre kontroll (Ajzen 2005). Eftersom yttre kontroll inte har effekt på dem styrs deras handling av impulsivitet och hotfullt beteende. Dessa elever behöver klara gränser och strikt yttre kontroll, som styrs av omedelbara och relativt snabba belöningar och bestraffningar. I denna situation behövdes bara moderns ärlighet, lärarens omedelbara ingripande i situationen och kuratorns löfte om stöd. Ibland verkar det som om vårdnadshavarna inte alltid orkar bry sig om barnets välmående på grund av sina egna problem. En pojke har hela tiden varit riktigt orolig. Jag var ganska trött på honom i våras. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Jag försökte ringa till hans föräldrar. De bodde skilt och visste inte riktigt vem av dem som är vårdnadshavare. Jag sa sedan till pojken att han säkert har det jättetungt och svårt därhemma. Jag frågade om jag fick gissa vad det beror på och vad problemets kärna är. Vi kom på personlig nivå. Jag berättade att jag hade lagt märke till att han har bekymmer. Jag sa att jag inte bryr mig om hurdana vitsord han har fått och att jag hoppas på att hans liv ordnar sig först. Det var en rörande situation. Vi hade båda tårar i ögonen. Jag tror att vi båda var mycket lättade efter den här diskussionen. De här ungdomarna har inte varit oroliga av elakhet varken tidigare eller nu. Det finns nog en klar orsak i bakgrunden. (JOPO-lärare 2.) Eleven saknade stöd från hemmet. Situationen skilde sig dock från den föregående situationen, där modern till flickan hade ett klart mål. I detta fall hade eleven varit praktiskt taget övergiven efter sina föräldrars skilsmässa. Ingendera av vårdnadshavarna kunde ta ansvar för sitt barns uppfostran. Pojken saknade stöd och trygghet från vuxna, men även den yttre kontroll som tillhör föräldraskapet. En elev kan även förlora anseendet till följd av en förseelse (även Manninen & Luukannel 2008) och bli stämplad. På grund av stigmatiseringen kan han förlora sitt intresse för allt skolarbete: 24

25 En lärare förhåller sig jättestrikt då en elev råkar ut för en liten förseelse eller ett ännu mindre misstag. Om det var fråga om någon annan elev skulle precis samma sak gå in genom ena örat och ut genom det andra. Men när det är fråga om den här eleven blir det genast kvarsittning eller något annat slags ingripande. Det känns som om läraren inte bryr sig om att bekanta sig med den här eleven. Han har bestämt att denhär eleven inte lyder. Eleven har på grund av nånting som kan vara riktigt smått blivit stämplad i skolan. Så börjar det. (JOPO-lärare 2.) Då eleven blir stämplad får även små förseelser, såsom att han har mössa inomhus, omotiverat stora proportioner. Samtidigt ignoreras elevens positiva handlingar. Så småningom får eleven en känsla av att ingenting spelar någon roll. Känslan av likgiltighet utvecklas så småningom hos eleven. Då skapas en negativ spiral där de negativa förväntningarna uppfylls, och där den försvagade skolmotivationen även kan leda till skolavbrott. Spiralen förstärks om den unga upplever att han har förtjänat den negativa responsen. Då ligger det inte i hans egna händer att förändra situationen utan förändringen är beroende av yttre omständigheter. (Weiner 2000, 2004.) En svag jaguppfattning och en dålig självkänsla utvecklas ofta i det traditionella skolsystemet till följd av upprepade misslyckanden: På lågstadiet hade jag problem med att lära mig läsa. Efter att jag lärde mig så gick det bra och jag trivdes i skolan. Jag hade också kompisar. Då jag började på högstadiet blev jag inte van vid att vi bytte lärare hela tiden. På lågstadiet hade jag haft samma lärare hela tiden. Han undervisade hela tiden. Sedan när vi bytte lärare så var det svårt att bekanta sig med nya lärare hela tiden. Vi hade olika lärare på varje lektion. I det där skedet blev jag osams med mina kompisar. Då det blev gräl med kompisarna så var det nödvändigtvis inte längre roligt där. Skolframgången försämrades eftersom jag inte längre kunde koncentrera mig på skolan. Sen gick skolan helt dåligt eftersom jag inte längre gick i skola ordentligt. I något skede sa man att jag inte kommer att klara av skolan, och då slutade jag skolgången helt. Jag sökte hit till JOPO-klassen via studiehandledaren. Man föreslog att jag skulle kunna studera bättre här. (Elev 1.) Traditionella undervisningsarrangemang passar inte alla elever som sådana. I de högre klasserna byter eleverna lärare och klassrum beroende på läroämne. Undervisningsarrangemangen och skolans personal kan i sin tur försvaga den ungas skolmotivation. Elevernas redogörelser visade att de hade klarat sig i de lägre klasserna eftersom de då hade haft samma lärare i alla 25

26 ämnen. De hade även haft kompisar och det hade varit roligt med dem. Skolan hade gått bra, och vissa sa att deras skolresultat hade varit rentav utmärkta. Problem började hopa sig i de högre klasserna. De nya lärarna kände inte sina elever, och eleverna å sin sida kunde inte bekanta sig med lärarna. Eleven kunde ha blivit stämplad som missanpassad eller han kunde ha haft problem till exempel i att lära sig läsa på grund av dyslexi eller någon annan orsak. Skolframgången hade försvagats och han hade bytt kamratkrets. Då han blev utled på allt började han undvika skolan, hans skolmotivation blev sämre och han riskerade skolavbrott. Många unga kommer till en otrivsam skola endast på grund av en god kamratkrets. Ibland kan mobbning vara den sista spiken för skolmotivationen. Även elevens temperament kan förorsaka svårigheter i skolan. Elevens temperament bestämmer om det är lätt för honom att sitta stilla i klassrummet, om han slutför uppgifterna, hur mycket monotoni han tål i sina studier, om han kräver fullständig ro i sina studier eller vill delta i diskussion, om han kan göra flera saker på en gång eller inte osv. Traditionell undervisning kan också gynna de elever som godkänner verksamhetssätten i dagens skola utan att ifrågasätta. (Alatupa et al. 2007; Hallam & Rogers 2008.) 26

27 FAKTA: VARFÖR FÖRSVINNER SKOLMOTIVATIONEN? Hallam och Rogers (2008) räknar upp tre orsaker till svag skolmotivation: 1. Samhälleliga orsaker, såsom familjens låga socioekonomiska status och etnicitet. 2. Avsaknad av stöd av familjen. Detta kan bero på ensamförsörjning, dåligt hälsotillstånd eller alkohol- eller drogberoende hos en familjemedlem och familjens dåliga ekonomiska ställning. I en särskilt svag ställning är de unga som fungerar som fosterföräldrar för sina mindre syskon, och de unga som har blivit omhändertagna. Den unga saknar ett tryggt hem och en familj som bryr sig om honom och den positiva kontroll som dessa medför. I dylika fall är det bra att reda ut den grundläggande orsaken till problemen så att den unga kan få lämpligt stöd. 3. Skolan som miljö kan vara en orsak till problem. Skolans fysiska och psykiska värden kan vara i konflikt med till exempel med den ungas temperament. Temperament har ingenting med talang att göra. Ibland kan nyfikenhet och aktivitet tolkas som störande beteende och blyghet som underprestation. Eleven kan bli stämplad, vilket kan leda till fel tolkningar, det vill säga att man tror att eleven inte klarar sig i skolan och att hans inlärningsförmåga är svag. Problem uppstår om även eleven själv börjar tro på det (dålig jaguppfattning och självkänsla). Speciell uppmärksamhet bör sättas vid elever som har inlärningssvårigheter, är hyperaktiva eller har emotionella svårigheter och beteendesvårigheter. Skolans regler borde vara konsekventa. Alla slag av olämpligt beteende (störande beteende, mobbning, aggressivitet) borde redas ut opartiskt, och konsekvenserna borde vara moderata och rättvisa. Belöningarna och bestraffningarna bör vara motiverade. (Se Alatupa et al. 2007; Weiner 2004.) 27

28 3.2 Bra jag saknas För att lyckas vill jag få stöd i att stärka min självkänsla och jaguppfattning att kontrollera frustration att bemöta andra på ett respektfullt sätt att förutse konsekvenser av mina handlingar att leva enligt spelreglerna. Ingen kan överhuvudtaget hjälpa mig så att jag skulle kunna komma in på någon bättre plats att studera. Jag kommer att hamna i den där skolan för handikappade i alla fall. (Elev 2.) Så här svarade en elev som erbjöds stöd för att göra positiva framtidsplaner. Enligt JOPO-aktörerna har eleverna en svag självkänsla och en negativ självuppfattning. En svag självkänsla och en negativ självuppfattning är en följd av elevens upprepade erfarenheter av misslyckanden. Dessa egenskaper visar sig dock på olika sätt hos eleverna. I allmänhet är eleverna trevliga då man är på tu man hand med dem, det är lätt att komma dem in på livet och man får kontakt med dem. Detta beror troligen delvis på att de saknar en trygg, pålitlig och bestämd vuxen. Lärarna berättar att de problem som kommer fram i grupp också beror på avsaknad av sociala färdigheter, impulskontroll och förmåga till empati. De syns både i intervjuer och i inspelade klassrumssituationer. Brist på impulskontroll är en följd av den ungas svaga inre kontroll. Enligt Bandura (1997) styrs människans handlingar av antingen inre eller yttre kontroll. Den inre kontrollen har hör samman med en positiv jaguppfattning, självuppskattning, en känsla för inre belöning, mindre ångest, mindre psykosociala symptom och bättre stresskontroll. 28

29 Problemen med JOPO-eleverna kommer fram i en grupp där man måste vara tuff, bete sig tufft, mobba andra. Eller så beter sig eleven så att han blir mobbad. Ofta provocerar eleven andra till mobbning utan att själv märka det. (JOPO-lärare 3.) Den brist på impulskontroll och ångest som finns hos JOPO-eleverna märks i smågruppsundervisningen som allmän oro och brist på koncentration. Eleverna sitter stilla bara en kort stund åt gången. Ibland måste de stiga upp, få gå av och an eller gå ut för att kyla ner huvudet. Vilken aktiv handling som helst underlättar ångesten och oron. (Inspelad klassrumssituation, skola 1.) En dålig dag kommer en elev till skolan när det passar honom. Han har uppenbart stigit upp med fel fot. Han ser inte och hör inte och tar inte emot några anvisningar alls. Sedan går flera med. Detta förorsakar kaos. Eleverna kan börja tjuta, vråla och skälla på varandra. Om man inte lyckas avbryta kan först en av dem stiga upp och börja gå av och an, och sedan går andra med. Om situationen blir värre kan eleverna börja sparka varandra. En dag tog en elev struptag på en annan elev. Situationen blir bara värre. (JOPO-lärare 3.) Impulskontroll förutsätter förmågan att upptäcka, känna igen och hantera sina känslor. En del av eleverna har inte tillräcklig språklig färdighet för att hantera sina känslor och handlingar, en del saknar denna förmåga helt. Då en sådan elev tappar fattningen känner han inte igen sina känslor och kan därför inte kontrollera sina handlingar. Elevens sätt att ge utlopp för sina känslor leder till svårigheter. Han kan börja kasta omkring sina böcker eller saker. Aggressionen kan även riktas mot andra elever. Läraren kan undvika att situationen tillspetsas och lätta upp situationen genom att koncentrera sig endast på den störande eleven. Han kan även ta honom till ett annat rum för att diskutera med honom. Enligt de intervjuade är det dock svårt att ingripa i aggressivt beteende om läraren är ensam i klassen. Ingen tycker om negativ respons, i synnerhet om den är offentlig. Eleven kan känna skam, vilket bara ökar hans aggression. Aggressivt beteende bör antingen förutses genom diskussioner eller avbrytas genom att omedelbart ta den aggressiva personen till en annan plats. Aggressivitet har förklarats med olika teorier. Dodge och Coie (1987) gör en skillnad mellan reaktiv och proaktiv aggression. Reaktiv aggression är impulsivt beteende där en individ reagerar aggressivt på hot eller provokation. Proaktiv aggression innebär att en individ beter sig elakt mot andra utan någon provokation. 29

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Öka andelen som fullföljer sin skolgång att ta sig från policy och forskning till praktik

Öka andelen som fullföljer sin skolgång att ta sig från policy och forskning till praktik Öka andelen som fullföljer sin skolgång att ta sig från policy och forskning till praktik En handbok för beslutsfattare, administratörer och pedagoger Forskning om studieavbrott 2014:2 Svensk titel: Öka

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier HANDLINGSPLAN VID MOBBNING Godkänd i bildningsnämndens svenska skolsektion 16.5.2012 Stadens skolor är med i Kiva Skola programmet och följer

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET UTARBETANDET AV EN STUDERANDEVÅRDSPLAN Föreskrift 94, 101/011/2014 INNEHÅLL

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens Guide till handledaren Innehåll Syftet med guiden... 3 Syftet med multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens... 3 För vem är multimedieföreställningen

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Elever med annan språk och kulturbakgrund

Elever med annan språk och kulturbakgrund Elever med annan språk och kulturbakgrund En guide för rektorn och skolan 2010 Pedersöre kommun Glenn Sundstedt Elever med annan språk och kulturbakgrund en guide för rektorn och skolan Hur kan vi från

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Metodhandledning. Webbutbildning

Metodhandledning. Webbutbildning Metodhandledning Webbutbildning Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

1 Sammanfattning och elevernas förslag

1 Sammanfattning och elevernas förslag 1 Sammanfattning och elevernas förslag I uppdrag från Utbildningsförvaltningen i Malmö har undersökts hur ungdomar vid IV-program beskriver sina upplevelser av grundskolan. Bakgrunden till studien är den

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR

SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR Hur? Hur fungerar detta i skolans vardag? Vad lyckas bra? Vad kan utvecklas? Konkreta förslag: Varför? Hur? När? Vem? 1. Verksamhetskulturen i vår skola befrämjar samarbete

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA

PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA ELEVENS GUIDE PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA Vår bildkonstskola grundades år 1982 för att erbjuda bildkonstundervisning för barn och unga. Vi följer en fördjupad läroplan för

Läs mer

Ambitionsnivåer hos kommunerna

Ambitionsnivåer hos kommunerna KRISTIANSTAD 22/11 Osäkra övergångar Brett forskningsprojekt kring ungdomar med avbruten gymnasieskola En enkät om hur landets kommuner hanterar sitt lagstadgade ansvar att hålla sig informerad om unga

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande: DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning.

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning. Daghemmet Lyans handlingsplan för förebyggande av och ingripande i mobbning. Läsåret 2013-2014 DAGHEMMET LYANS HANDLINGSPLAN FÖR FÖRE- BYGGANDE AV OCH INGRIPANDE I MOBBNING. 1. VAD ÄR MOBBNING? Mobbning

Läs mer

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Yrkesstuderande

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Yrkesstuderande VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER Yrkesstuderande Identifiera dina kunskaper när du söker jobb Dagens arbetsliv behöver nyfikna, uthålliga och produktiva anställda. Kunskaper

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014

Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Uppföljning av somaliska ensamkommande flickor i Sverige Konferens Ny i Sverige 14 november 2014 Magdalena Bjerneld, Vårdlärare, Excellent lärare, MSc, PhD Nima Ismail, Distriktsläkare, Msc Institutionen

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär.

Nu inför det nya läsåret vill vi att ni läser igenom vad som är Vikeneskolans värdegrund och samtalar med era barn om vad det innebär. Under läsåret 2010-2011 diskuterade vi olika begrepp som värdegrund, respekt, demokrati, inflytande och ansvar med eleverna och tillsammans med elever och vårdnadshavare arbetade vi fram en gemensam värdegrund

Läs mer

Det tar tid förstår du

Det tar tid förstår du Det tar tid förstår du Barns perspektiv på relationsskapandet Barns villkor för relationsskapandet l Var de bor l Vilka föräldrar de har l Hur familjebildningen ser ut l Hur uppväxtvillkoren ser ut l I

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling

Likabehandlingsplan. Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Likabehandlingsplan Mot alla former av diskriminerande och kränkande behandling Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Definitioner 3. Mål 4. Uppföljning 5. Utvärdering 6. Varningssignaler 7. Förebyggande

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning

Bilaga 1. Begrepp Bra praxis Evidens Extern auditering Extern utvärdering Förutsättningar för anordnande av utbildning Bilaga 1. Begrepp I denna bilaga har samlats de i kriteriet använda centralaste begreppen närmast gällande kvalitetsledning vid yrkesutbildning. En del begrepp har definierats med den av Finlands Standardiseringsförbund

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som har ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

Föräldrakväll åk 9 4.10.2011. Välkommen. Program

Föräldrakväll åk 9 4.10.2011. Välkommen. Program Föräldrakväll åk 9 4..2011 Välkommen Program Läsårets tyngdpunktsområden och projekt Enkäten Hälsa i skolan 20, skolrapport Ann-Christin Åsten, rektor Olika stödformer Gustav Laxell, vicerektor 1 Program

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se

52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström. 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se 52 kort för ett levande värdegrundsarbete. Helena Hammerström 1 Helena Hammerström, www.alltomart.se Värdegrunden 52 kort för ett levande värdegrundarbete. Text: Helena Hammerström Design: Ewa Milunska

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv

Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv Specialundervisningen i Finland ur ett praktiskt perspektiv Ann-Sofie Selin fil.dr, speciallärare, handledare FinRA 11.10 2014, SCIRA 50 Linköping Utbildningskonferens Läsning Läsundervisning Läsforskning

Läs mer

HEM OCH SKOLA-DAGEN. Hem och Skoladagen

HEM OCH SKOLA-DAGEN. Hem och Skoladagen Hem och Skoladagen 2 Hem och Skoladagen Vi bjöd in mor- och farföräldrarna till skolan mellan klockan 8 och 11 för att bekanta sig med barnbarnens skolgång. Vi bjöd dem också på kaffe, och rektorn berättade

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte. Knut Sundell

Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte. Knut Sundell Evidensbaserad skolutveckling Vad fungerar och vad fungerar inte Knut Sundell Låga betyg och risker för ogynnsam utveckling hos barn (Vinnerljung, Hjern & Berlin, 2010) Alla födda 1972 1981 - ca 930 000

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

LEKTION 2 Användbarhet

LEKTION 2 Användbarhet LEKTION Användbarhet Uppmärksamma det positiva Fundera och skriv ner olika situationer där barnet gör något positivt och du kan ge ditt barn uppmärksamhet och beröm. Fundera och skriv ner på vilket sätt

Läs mer

Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2009

Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2009 Föreningen Lekarbetspedagogiks kongress 2009 Föreningen höll sin årliga kongress den 23-24 april på Quality Winn hotell i Haninge C med många deltagare. Temat för kongressen var språka - leka - utvecklas.

Läs mer

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem)

BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem. (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) BRA-fam Bedömning vid rekrytering av familjehem (Fylls i av den som är intresserad av att bli familjehem) Det här instrumentet har konstruerats med utgångspunkt från vad forskning och praktik visar är

Läs mer

AD/HD självskattningsskala för flickor

AD/HD självskattningsskala för flickor AD/HD självskattningsskala för flickor Använd för varje påstående någon av siffrorna nedan för att visa hur väl den känslan eller det beteendet stämmer in på dig. 0 = det är inte alls som jag; det händer

Läs mer

Välkommen till Vidåkersskolan

Välkommen till Vidåkersskolan Välkommen till Vidåkersskolan Vidåkersskolan Vidåkersskolan är kommunens enda högstadieskola åk 7-9. Det går ca 300 elever på skolan. Den ligger i ett vackert naturområde vid Vingåkersån och några minuters

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9

Sammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

LÄROPLAN 2016. Fortbildningsdag i S:t Olofsskolan 18.4.2015. Mångvetenskapliga lärområden

LÄROPLAN 2016. Fortbildningsdag i S:t Olofsskolan 18.4.2015. Mångvetenskapliga lärområden LÄROPLAN 2016 Fortbildningsdag i S:t Olofsskolan 18.4.2015 Mångvetenskapliga lärområden Programmet idag Kl. 9.00-11.00: 1) Var står vi nu i läroplansarbetet? 2) Introduktion till ett ämnesöverskridande

Läs mer

HANDBOK FÖR ORDNANDE AV STÖD OCH ELEVVÅRD

HANDBOK FÖR ORDNANDE AV STÖD OCH ELEVVÅRD HANDBOK FÖR ORDNANDE AV STÖD OCH ELEVVÅRD 2015 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING TRESTEGSMODELLEN... 5 En god skoldag... 6 ALLMÄNT STÖD... 7 INTENSIFIERAT STÖD... 8 Pedagogisk bedömning... 8 Plan för lärande... 8

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola

Resultatredovisning. Läsåret 2013/2014. Bergakottens förskola Resultatredovisning Läsåret 2013/2014 Bergakottens förskola Utvärdering av målen i Västerås utbildningsplan I Västerås hålls den pedagogiska utvecklingen levande och lägger grunden för barns lärande samt

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer