MÅNGA SÄTT ATT STÖDA. Samarbetsformer för utveckling av livskompetens hos elever i grundskolans högre årskurser. Sirpa Janhonen, Anneli Sarja

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MÅNGA SÄTT ATT STÖDA. Samarbetsformer för utveckling av livskompetens hos elever i grundskolans högre årskurser. Sirpa Janhonen, Anneli Sarja"

Transkript

1 Sirpa Janhonen, Anneli Sarja MÅNGA SÄTT ATT STÖDA Samarbetsformer för utveckling av livskompetens hos elever i grundskolans högre årskurser Guider och handböcker 2012:1

2 Utbildningsstyrelsen Guider och handböcker 2012:1 ISBN (hft.) ISBN (pdf) ISSN-L X ISSN X (tryckt) ISSN (online) Ombrytning: Edita Prima Oy/Timo Päivärinta/PSWFolders Oy Tryck:

3 INNEHÅLL Till läsaren... 5 Förord... 7 Sammandrag Bakgrunden till flexibel grundläggande utbildning Beskrivning av undersökningsprojektet Bakgrund Material Analys Porträtt av en JOPO-elev Jag blev en JOPO-elev Fakta: Varför försvinner skolmotivationen? Bra jag saknas Fakta: Aggressiv av elakhet eller av hot? Fakta: Modigt mot bättre självkänsla! Yrkesövergripande samarbete Nätverkssamarbete Styrgruppen som stöd för JOPO-verksamheten Utvecklingsprojekt kring JOPO Flexibelt samarbete Samarbete inom skolan Arbetsparsverksamhet Samarbete som utgår från aktörerna Fakta: Nätverk som stöd för utveckling av verksamhetsmodeller Arbetsmetoder Stöd för social utveckling Gruppkänsla Fakta: Genom gruppkänsla till ansvarstagande Respektfull interaktion Fakta: Olika slags frågor olika slags interaktion Positiv respons och uppmuntran Fakta: Hur förklaras svag inlärningsmotivation?

4 5.2 Praktisk aktivitet som stöd för inlärning Planering av studieprogrammet Skollokalen som lärmiljö Lärmiljöer utanför skolan Bedömning av funktionell inlärning Fakta: Aktivitetsbaserad pedagogik som betonar praktiskt arbete Samarbete mellan hem och skola Stöd av likställda för vårdnadshavarna Delat fostraransvar som stöd för eleven Fakta: Genom samarbete till delat fostraransvar Utvecklande jopo-verksamhet Strukturella förändringar som lösning för flexibilitet Fostringsoptimism som resurs Litteratur Bilagor

5 Till läsaren Utvecklandet av flexibel grundläggande utbildning (JOPO-verksamheten) inleddes år 2006, när undervisnings- och kulturministeriet delade ut statsunderstöd för ändamålet. Utbildningsstyrelsen ledde utvecklingsverksamheten åren , tills verksamheten i och med ändringen av lagen om grundläggande utbildning förändrades till undervisning samt stöd för lärande och utveckling enligt grunderna för läroplanen. Enligt lagen om grundläggande utbildning kan kommunen ordna flexibel grundläggande utbildning för årskurserna 7 9 i den omfattning som kommunen beslutar. Syftet med flexibel grundläggande utbildning är att minska avbrott i den grundläggande utbildningen och att förebygga utslagning. Flexibel grundläggande utbildning är avsedd för e lever i årskurserna 7 9 som underpresterar och saknar motivation samt för elever som riskerar att slås ut från fortsatt utbildning och arbetsliv. Undervisningen ordnas som smågruppsundervisning i skolan, på arbetsplatser och i andra lärmiljöer med hjälp av ett yrkesövergripande samarbete samt stöd- och rådgivningstjänster. Denna publikation presenterar speciellt teman och praxis inom yrkesövergripande samarbete och verksamhet i arbetspar. De har samlats ihop i samband med ett beställningsarbete av Utbildningsstyrelsen som sköttes av Sirpa Janhonen och Anneli Sarja. Vi tackar författarna! Jorma Kauppinen Direktör Utbildningsstyrelsen 5

6 6

7 Förord De praxis som presenteras i denna publikation erbjuder idéer för arbete med elever i de högre årskurserna, även om de har utvecklats i en undersökning som hänför sig till flexibel grundläggande utbildning ( JOPO). JOPO-utvecklingsverksamheten etablerades från början av år 2009 som en del av verksamheten i årskurserna 7 9 i den grundläggande utbildningen. Denna publikation Många sätt att stöda presenterar samarbetsformer för utveckling av livskompetens hos elever i grundskolans högre årskurser. Publikationen har skrivits på ett lättfattligt och åskådligt språk utan för mycket källbaserad tolkning. Det finns så litet administrativ handledningstext (instruktionsbrev, förordningar, siffror och statistik osv.) som möjligt i handboken. Handboken innehåller rikligt med autentiskt material från JOPO-personal och JOPO-elever. Genom att ge dessa individer ordet vill vi skissera vanliga synsätt som råder inom JOPO-verksamheten. Med detta särdrag vill vi ge läsaren en möjlighet att både reflektera och utveckla sin handledningsverksamhet och sitt arbete genom egna insikter. Det finns en standardiserad tabell i början av de flesta kapitel så att en läsare som bläddrar i boken snabbt kan få en uppfattning om kapitlet. I slutet av kapitlen finns även korta faktarutor som fördjupar tolkningen av resultaten. Handboken har konstruerats så att den framskrider från allmänna saker till mer detaljerad information. En läsare med tidsbrist kan dock bekanta sig med endast de kapitel som han är intresserad av eftersom varje kapitel formar sin egen helhet. I kapitel 1 Bakgrund för flexibel grundläggande utbildning och kapitel 2 Beskrivning av undersökningsprojektet beskrivs ramen för det nationella JOPO-projektet och JOPO-undersökningen som har anknytning till det. I det följande kapitlet 3 Porträtt av en JOPO-elev beskrivs särdrag hos elever som riskerar skolavbrott. Arbetsparsverksamheten har en central roll i JOPO-verksamheten. De olika formerna för arbetsparsverksamheten analyseras i kapitel 4 Yrkesövergripande samarbete. I detta kapitel beskrivs även de olika slags forum för skolans nätverkssamarbete som har en viktig roll i utvecklingen av JOPO-verksamheten. Metoder som stöder social inlärning och praktisk aktivitet och som används i samarbete inom skolan illustreras med flera praktiska exempel i kapitel 5 Arbetsmetoder. Kapitel 6 Samarbete mellan hem och skola beskriver tyngdpunktsområden på samarbete med vårdnadshavarna. Diskussionska- 7

8 pitel 7 Utvecklande JOPO-verksamhet kopplar till sist de centrala resultaten till undersökningens teoretiska sammanhang. Vi vill rikta våra tack till pedagogie doktor Anne-Leena Juntunen, och arbetsgruppen vid Fortbildningscentralen vid Jyväskylä universitet, lektorn vid yrkeshögskolan Savonia, som planerade fortbildning för JOPO-projektet, för att de bekantade oss med temat JOPO. Vi vill också uttala vår uppskattning för de järnhårda proffs inom utbildnings- och uppfostringsbranschen som trots att de hade mycket arbete engagerade sig i samarbetet med oss (Iisalmi: rektor Jouni Määttänen, specialläraren Outi Rissanen, ämnesläraren Rauno Hukkanen och studiehandledaren Marjaana Pehkonen, JOPO-handledarna Petri Karhu och Anni Kurki; Hankasalmi: rektor Pipsa Teerijoki, specialläraren Jari Matikainen och JOPO-handledarna Maiju Hakkarainen och Kirsi Veijalainen; Joensuu: specialläraren Anssi Määttänen; Uleåborg: specialläraren Sari Puurunen-Moilanen, JOPO-handledaren Heikki Ojala och studiehandledaren Hilkka Isohookana; Åbo: rektor Jorma Kauppila, speciallärarna Erik Eemilä, Janne Jylhä och Tommi Räsänen och JOPO-handledaren Tuomas Hyvönen). Det skulle inte ha varit möjligt att skriva denna handbok utan deras konstruktiva synsätt. Utbildningsstyrelsen stödde genom finansiering förverkligandet av undersökningen och undervisningsråd Pirkko Holopainen bidrog med sin sakkunskap i utarbetande av webbenkäten. Vi tackar även professor Dolf van Veen för samarbetet i planering av webbenkäten. I Jyväskylä den 25 oktober 2011 Sirpa Janhonen Anneli Sarja 8

9 Sammandrag I denna publikation erbjuder vi verktyg för utveckling av livskompetens hos elever i grundskolans högre årskurser. Publikationen bygger på vår empiriska fältundersökning från år , som förverkligades i samband med försöket för mer flexibilitet i den grundläggande utbildningen (JOPO). Vi besökte sex JOPO-skolor på olika håll i Finland upprepade gånger. Vi bekantade oss med JOPO-gruppernas verksamhet, intervjuade centrala personer rektorer, JOPO-lärare, JOPO-handledare, elever och deras vårdnadshavare och hade informella samtal med dem. Vi deltog i möten för yrkesövergripande grupper som planerar och utvärderar JOPO-verksamheten. JOPO-lärarna och studiehandledarna spelade även på band eller på video in situationer i klassrummet och på exkursioner till vårt bruk. I vissa skolor hade vi enligt deras önskan en aktiv roll som konsulter. Vi gav JOPO-grupper idéer från litteratur och utvecklade till exempel Bra jag-ryggsäcken med hjälp av bl.a. collageportfolio och digital portfolio för att stärka elevernas självkänsla. För studerande i social- och hälsovårdsbranschen utarbetade vi en mentorhandbok. Förutom kvalitativ materialinsamling samlade vi även in information om JOPOverksamheten med en mångsidig webbenkät. Enkäten innebar både strukturerade och öppna svar. Vi fick svar från 40 fungerande JOPO-skolor, sammanlagt 134 svar. Ytterligare fick vi tillgång till en elevintervju, som en lärarstuderande gjorde i en skola. Vi presenterar våra observationer utgående från materialet. Vi ger rikligt med rum för röster från JOPO-arbetsgemenskaper, även för elever och deras vårdnadshavare. Vi klassificerar enskilda textavsnitt, beskrivningar och erfarenheter på en mer generell nivå med rubriker och trycktekniska betoningar. Ytterligare tolkar vi dem med hjälp av litteratur och pedagogiska teorier. Informationen som skolbesöken samt intervjuerna och våra övriga observationer gav om JOPO-verksamheten i olika kommuner och skolor pekar i samma riktning som enkäten. Verksamheten karakteriseras av uppfinningsrikedom och variation både vad gäller fysiska som organisatoriska lösningar samt arbetsmetoder och verksamhetssätt. Lokaliteter och grupplösningar varierade från integration till isolation. En del av grupperna tyckte att det var en lyckad lösning att fungera i separata lokaler som eleverna hade renoverat och inrett. I dessa fall studerade eleverna till och med valfria ämnen i den egna JOPO-gruppen. JOPO-arbetsparsverksamheten lyckades bäst precis då 9

10 man fungerade som en egen grupp och i egna lokaler. I de flesta skolor strävade man dock efter smidiga integrationslösningar vad gäller både lokaler och studier i olika läroämnen och valfria ämnen. I integrationslösningarna användes vid sidan av differentiering på gruppnivå även differentiering inom gruppen. Dessa lösningar ledde ofta till konflikter mellan den allmänna undervisningen och JOPO-verksamheten. I rapporten betonar vi beskrivning och utvärdering av arbetsparsverksamhet i JOPO-arbetet. Även vad gäller arbetsparsverksamheten varierade praxis ganska mycket beroende på fall och situation. Även om elevernas problem utgör utgångspunkten hade lärarens och handledarens personlighet och specialkompetens en stor inverkan på hur problem löstes. Fungerande lösningar kunde vara behavioristiska, men även konstruktiva metoder där praktisk aktivitet och dynamik har en stark roll togs i bruk. De unga i de högre klasserna i grundskolan genomförde en stor del av sina studier på riktiga arbetsplatser. Arbetsplatsstudierna varierade mellan 15 och 20 arbetsdagar per läsår. Ytterligare hade de 2 30 dagar övriga studier utanför skolan. Studier utanför skolan, som ordnades av JOPO-handledarna, ansågs som viktiga för gruppbildning och skolmotivation. Det är en krävande uppgift att lyfta fram studieinnehåll enligt läroplanens mål ur arbetspraktiken. Av ämneslärare, JOPO-lärare, JOPO-handledare och fackmän på arbetsplatserna behövs mera engagemang, intresse och t.o.m. fortbildning och en förändrad inlärningssyn. Enligt skolorna har JOPO lyckats i sina mål: JOPO-elevernas frånvaro och problembeteende har minskat betydligt, eleverna avbryter skolgången betydligt mera sällan och får studieplats i fortsatta studier oftare än tidigare. Målen har uppnåtts genom mycket varierande lösningar vad gäller organisation och arbetsmetoder. Stöd som motsvarar elevens behov kan snabbare än tidigare ordnas inom skolan och professionell hjälp utanför skolan kan anlitas i ett tidigare skede. Ämnesord: livskompetens, yrkesmångfald, pararbete, samarbete 10

11 Vår klass Det finns bara åtta elever på vår klass, vilket kanske är den största orsaken till varför vi är så nära varann. Vi alla arbetar för samma mål, försvarar varandra och hemlighåller andras blundrar. Ingen lämnar någon i sticket, och skolgång känns inte ens som skolgång i vår klass. Under de här två åren har vi haft många roliga och minnesvärda stunder som ingen av oss nånsin kan glömma. Vår fina klassanda påverkas dock mycket av vår klassföreståndare Outi. Och jag skulle nästan kunna säga att Outi är mer en mor än en klassföreståndare för oss. En människa för vilken man kan tala om allt, lätta sitt hjärta och som alltid ger stöd för allt som man behöver stöd för. Outi kan även hålla ordning i klassen och göra sin röst hörd om det behövs. Vi kan ändå se i allt att Outi bryr sig om oss av hela sitt hjärta och gör allt för oss. Under de här två åren har vi fått mycket sådant som vi kan tacka Outi för. Vårt första JOPO-år var litet ovanligare, eftersom vi då samarbetade mycket med en äldre JOPO-klass. Vi hade många lektioner tillsammans och gjorde också gemensamma exkursioner. Jag har också lagt märke till att några har en viss bild av JOPO-klasser eller fördomar om oss, så det förenade oss också. Vi kom nästan inte ihåg att vi var två skilda klasser. Rane var nästan som en andra klassföreståndare för oss, trevlig och schysst. Vi fick tårar i ögonen då den sista dagen i åttan kom och vi var tvungna att säga adjö till hälften av klassen som skingrades för världens vindar. Ända från början har vi haft stödpersoner med. Mentorerna har funnits med i bilden sedan starten och är fortfarande med, vilket vi är mycket tacksamma över. Vi har gjort saker tillsammans och fått mycket stöd med skoluppgifter. Kunde vi ha hoppats på bättre? Ibland har det känts som om vi har haft väldigt litet gemensam tid, men det har alltid ersatts med nånting roligt tillsammans. Vi alla är mycket tacksamma och glada över att mentorerna har varit med på vår JOPOresa. Allra mest kan jag ändå uppskatta det som jag har fått av mina klasskompisar. Många goda gemensamma minnen och om inte annat så åtminstone världens sämsta vitsar och jättemånga dumma uttryck! Det är tillräckligt för att dehär människorna alltid kommer att finnas i mitt hjärta. JOPO-elev, Juhani Aho skola, Iisalmi 11

12 12 - TÄHÄN TULEE KUVA 1 -

13 1 Bakgrunden till flexibel grundläggande utbildning Varje år hamnar ett stort antal elever i grundskolans högre årskurser av olika orsaker utanför läropliktsskolan och riskerar att bli utan avgångsbetyg från den grundläggande utbildningen. Samma problem är bekant även internationellt. I det följande beskriver vi kort centrala nationella och internationella utvecklingsprojekt som haft som målgrupp sådana elever i grundskolans högre årskurser som riskerar skolavbrott. JOPO-utvecklingsverksamheten har inspirerats av dessa projekt. I Förenta staterna har det nationella Education evaluation and regional assistance (IES) utgående från olika utvecklingsprogram samlat in sex rekommendationer för att motverka skolavbrott i en handbok som publicerades år Dessa rekommendationer är indelade i tre kategorier: (1) diagnostiska metoder för att känna igen avbrottsproblem på elev- och skolnivå, (2) interventioner som riktas till elever som sannolikt kommer att avbryta skolan och (3) förändringar i skolgemenskapen som motverkar skolavbrott. Skolorna borde med hjälp av datasystem diagnosera elever som riskerar att avbryta skolan (t.ex. uppföljning av frånvaro, dålig skolframgång) för att kunna förutse skolavbrott. De mest centrala stödåtgärderna borde riktas till att få dessa elever engagerade i skolarbete en negativ inställning till skolan börjar ofta utvecklas redan på de lägre klasserna. (Dynarski et al ) Handboken ger idéer för interaktion mellan läraren och eleven och beskriver stödsystem och arbetsfördelning mellan dem. De riktade interventionerna innebär att man skaffar vuxenstöd, ordnar stödundervisning och sätter igång program som förbättrar uppförande och sociala färdigheter hos de elever som riskerar skolavbrott. Som stödpersoner anlitas personer som redan har en lämplig utbildning (eller personer som får utbildning). De tar hand om endast några elever på en gång. En ytterligare central faktor är yrkesövergripande samarbete vid kartläggningen av elevens individuella behov och valet av hjälpmetoder. Handboken betonar betydelsen av kontinuerlig systematisk utvärdering. Det är även viktigt att göra ett klart skriftligt avtal över stödåtgärderna för eleven, där man samtidigt beskriver stödsystemet och arbetsfördelningen. Interventioner som berör hela skolan individualisering av lärmiljöer och undervisningsprocesser har konstaterats främja ett inlärningsklimat där eleverna lär känna sina lärare och där inbördes stöd, lärande av varandra och betydelsefull inlärning blomstrar. 13

14 I England satte Department for Education and Skills (DfES) på 1990-talet i skolor igång olika slags interventionsprogram som hade som mål att minska elevernas frånvaro och förbättra beteendet hos elever som uppför sig illa. I programmet för att förstärka positivt beteende utvecklades metoder för att förbättra elevernas klassrumsbeteende med hjälp av ett nätverksstödsystem. Exempelvis yrkesövergripande stödteam för beteende och uppfostran (BEST) minskade elevernas frånvaro betydligt och fick dem att delta mera i skolarbetet. De har även förbättrat elevernas inlärningsresultat och uppförande. De goda resultaten har dock haft samband med hurdant stöd experimentet har fått från skolans direktion och ledningen på regional nivå. (Hallam & Rogers 2008.) I ett annat engelskt program har elever som har befarats avbryta skolan erbjudits olika slags mentorskapsprogram och enhetliga aktiviteter utanför skoldagen. Edwards et al. (2010) har beskrivit hur social marginalisering av barn och unga kan motverkas med yrkesövergripande samarbete. Betydligt fler elever har fortsatt sin skolgång tack vare så kallade välfärdsmanagers, som skolor har anställt som stödpersoner och som i samråd med lärare och rektorer för eleverna har ordnat olika slags aktiviteter till stöd för inlärning. Det har däremot inte varit oproblematiskt att sätta igång samarbete med föräldrarna och vårdnadshavarna. Anning och hans kolleger (2008) har kartlagt hur man genom att utveckla yrkesövergripande samarbete har lyckats förbättra välfärdstjänster för barn som riskerar marginalisering (hälsovård, utbildning osv.) och hur man har stött familjerna och föräldrarnas sysselsättning. (Anning, Cottrell, Frost, Green & Robinson 2008; Edwards, Lunt & Stamou 2010.) I Holland har målet för utvecklingen varit de problem, hot och utmaningar som förorsakas elever p.g.a. deras stora frånvaro under grundskolan och andra stadiet. Enligt Dolf van Veen (2008) har olika slags strategier utvecklats för att minska frånvaro: 1) att förbättra skolklimatet och att få föräldrarna mera engagerade, 2) att åskådliggöra uppföranderegler och att definiera konsekvenser när man bryter mot dem 3) att utveckla olika praxis för hur man hanterar förseningar och 4) att planera yrkesövergripande stödstrukturer med vilka man kan definiera orsaker till frånvaro och utveckla stödpraxis för ingripande och förebyggande. Förebyggande och pedagogiska verksamhetssätt visade sig ha betydligt mer effekt än straff. Det var viktigt att registrera frånvaro och i synnerhet förseningar. För att kunna förstå orsakerna till frånvaro och utveckla praxis behövs kontinuerlig analysinformation från olika nivåer (elev, klass, år, grupp, skola). Ytterligare behövdes individuella stödåtgärder (t.ex. telefonsamtal hem). Även uppmuntran från klasskamrater (besök, stöd för läxor) utnyttjades för att få eleverna mer engagerade i skolan. 14

15 I Finland fick utvecklingsverksamheten för flexibel grundläggande utbildning (i fortsättningen JOPO) idéer främst från erfarenheter från försöket Omaura. Projektet Omaura sattes i gång på åtta orter under åren Det byggde på motsvarande experiment i Tyskland och Förenta staterna. I försöken alternerade man mellan teoriperioder i skolan och arbetsperioder i lokala företag och övriga samfund. Målet med Omaura var att hjälpa särskilt de elever som hade svårigheter att anpassa sig till arbetssätt som betonar kognitiva färdigheter. I Omaura-projekten aktiverades de unga med hjälp av arbetet: vid sidan om skolarbetet arbetade de utanför skolan. Arbetsperioderna ingick i läroplanerna. I de internationella experimenten tillämpades en modell för produktiv inlärning där pedagogisk verksamhet som motverkade skolavbrott alltid var förknippad med de möjligheter i elevens närmiljö som främjar motivering och inlärning. Idén med modellen är att eleverna lär sig saker som de anser vara både nyttiga och intressanta. (Lahtinen 2007.) Som modell för utvecklande av praxis för produktiv inlärning i de europeiska skolorna fungerade de i New York och Berlin utvecklade City as school-projekten, som baserar sig på Freinetpedagogik. I skolorna kombineras frihet och personligt ansvar så att eleverna självständigt planerar sin studietakt i skolämnena och i arbetsplatsstudierna. På detta sätt har de möjlighet att göra både misstag och framsteg i studierna, eftersom båda är viktiga för inlärningen. (Broschyren City as School 2011.) Projektet Omaura handlade om att använda staden som lärmiljö eftersom staden i sin kultur-, hobby- och arbetsvärld erbjuder breda möjligheter för inlärning. Tanken var att om de unga får fördjupa sig ordentligt i arbetslivet fjärmar de sig inte från samhället. Man kan till exempel studera franska och huslig ekonomi genom att arbeta på en fransk restaurang, kemi på en kemifabrik, fysik hos en optiker eller på en cykelverkstad, historia på museum osv. Man stöder den unga genom att hjälpa honom att se sig själv och sitt liv ur en ny synvinkel. Omaura-skolorna har samarbetspartners på olika områden i arbets- och samhällslivet och samarbetet mellan pedagogen, ansvarspersonen på arbetsplatsen och eleven är tätt. Om en elev till exempel arbetar på sjukhus ska ansvarspersonen på arbetsplatsen kunna erbjuda honom rätt slags arbetsuppgifter medan läraren har som uppgift att göra innehållet till en del av skolundervisningen. Omaura-verksamheten fortsätter ännu i vissa skolor. Syftet med Veijolas (2005) undersökning var att utreda a) hur de första skeden av projektet Omaura hade gått och b) hur eleverna och föräldrarna hade upplevt försöket. Det tydligaste tecknet på svårigheter i skolan var skolkning. Den andra orsaken till att elever kom med i projektet var att de störde lektioner. Ytterligare kom eleverna med på föräldrarnas önskan, men många elever ville även själva delta. 15

16 Forskningsresultaten var uppmuntrande, även om allas resultat inte alltid var de bästa möjliga. På basen av undersökningen hittades dock klara utvecklingsförslag. Eftersom föräldrarna ofta känner sig kraftlösa i uppfostran av sina barn behöver de stöd för sin fostringsuppgift. I projektet Omaura var läraren ett stöd och en terapeut för familjen. Enligt undersökningen trivdes pojkarna bättre i skolan då en del av skolarbetet utfördes på arbetsplatser. Pojkar är ofta aktiva och vill ha mera omväxling och flera aktiviteter i skolgången. Därför borde skolan skapa kontakter till det omgivande samhället. Nästan hälften av vårdnadshavarna (43 %) hade låg socioekonomisk ställning, vilket gjorde att deras barn saknade föräldrarnas stöd vid till exempel yrkesval. Dessa elever behöver individuell och intensifierad studiehandledning för att kunna styras till branscher som motsvarar deras verkliga förmågor och egenskaper. Utbildningen på ungdomsstadiet borde under dessa omständigheter i sina val använda även så kallad antagning efter prövning. (Veijola 2005.) 16

17 2 Beskrivning av undersökningsprojektet Målet med JOPO-utvecklingsverksamheten var att utveckla grundskolans arbetssätt och undervisningsmetoder så att de bättre skulle motsvara de ungas individuella behov. Därför erbjöds eleverna flexibla undervisningsarrangemang utgående från sin livssituation inom de ramar som läroplanen för den grundläggande undervisningen tillät. Målet var att öka den ungas skolmotivation och -trivsel och att stöda hans livskompetens (tidsplanering, förmåga att fungera i grupp, hälsosamma levnadsvanor) så att han kan engagera sig i sin skolgång och hitta en lämplig studieplats för fortsatta studier. Studier i smågrupper, studier i egen takt, aktivitetsbaserade arbetsmetoder och arbetsplatsstudier, alltså att eleven genomför en del av sin skolgång på en arbetsplats, har varit centrala arbetsmetoder i JOPO-verksamheten. Vidare effektiverades det yrkesövergripande samarbetet med kommunernas ungdoms-, social- och hälsovårdsväsende, läroanstalter på andra stadiet och verkstäder för unga. Elevernas skolmotivation utvecklades också genom ett effektivare samarbete mellan hem och skola. (Se närmare Manninen & Luukannel 2008; Numminen & Ouakrim-Soivio 2009.) Enligt en utvärderingsrapport av JOPO (Manninen & Luukannel 2008) påverkas verksamhetens effektivitet av personligt stöd, personlig handledning och studier i smågrupper. Mindre uppmärksamhet har dock fästs vid hur och med vilka arbetsmetoder förhållandet mellan eleven och JOPO-arbetsparet (handledaren och läraren) skapas och utvecklas. I detta kapitel presenterar vi kort tankesättet bakom undersökningen kring JOPO-utvecklingsprojektet, det insamlade forskningsmaterialet och de analysmetoder med vilka det insamlade empiriska materialet har analyserats. 2.1 Bakgrund I denna undersökning om arbetsparsverksamheten i den flexibla grundläggande utbildningen har vi använt aktionsforskningens principer och samarbetat med de 7-9 skolor som har deltagit i JOPO-verksamheten. Juhani Aho skola i Iisalmi fungerade som pilotskola för undersökningen. Syftet med pilotundersökningen var att i samråd med sakkunniga inom undervisningssektorn utveckla inlärningsmetoder som stärker JOPO-elevernas delaktighet och självkänsla. Lektorer för social- och hälsovårdsområdet vid den lokala yrkeshögskolan Savonia, lärare och personal vid Juhani Aho skolan och senare även studerande vid yrkeshögskolan deltog tillsammans med forskarna i planeringen av en modell för mentorskapet. Modellen för delaktigt mentorskap (Sarja 2007) 17

18 var en metod som de socionom- och hälsovårdsstuderande som fungerade som JOPO-handledare i en lokal skola hade använt i handledningen av JOPO-elever (se närmare Mentor-arbetsgruppen 2009). I denna publikation ligger tyngdpunkten på att definiera JOPO-arbetsparets, det vill säga JOPO-lärarens och JOPO-handledarens, uppgiftsbeskrivning och på att beskriva stödmetoder som användes i verksamheten. Eftersom det i skolarbetet är svårt att skilja mellan pedagogiska och fostrande uppgifter har undersökningsmaterial samlats in både från JOPO-lärarna och från de JOPOhandledare som hjälpte eleverna i aktiviteter i skolan och på fritiden. Enligt vår undersökning var den centrala utmaningen för arbetsparet förmågan 1) att skapa ett förtroendefullt förhållande till de unga och 2) att engagera sig i en jämlik växelverkan som respekterar elevens livssituation och uppförande. 2.2 Material Undersökningsmaterialet samlades in med olika metoder: en webbenkät till finsk- och svenskspråkiga skolor som deltog i första, andra och tredje vågens JOPO-verksamhet: rektorer, lärare, handledare, studiehandledare, mentorer ( ) besök på fem skolor som deltog i verksamheten: intervjuer med rektorer, lärare, handledare, studiehandledare, elever och föräldrar ( ) undervisnings- och handledningssituationer som spelades in på band och video och fotograferades av lärare och elever ( ). I pilotskedet av undersökningen gjorde vi anteckningar under sammanlagt åtta yrkesövergripande möten för de stora styrgrupperna i JOPO-skolorna. Vi bandade också tillsammans med JOPO-aktörerna åtta planeringsmöten för kärngrupperna (lärare i årskurserna 7 9, lektorer och studerande i yrkeshögskolan, forskare) där vi utvecklade flexibla studiemetoder (t.ex. collage, digital portfolio). Alla de intervjuade gav tillstånd till utförande av undersökningen. Även föräldrarna till eleverna i JOPO-grupperna gav sitt tillstånd till att spela in verksamheten på video. I undersökningen intervjuades 40 personer som hade deltagit i JOPO-verksamheten. 8 av dessa var lärare, 6 handledare och 10 elever. Eleverna intervjuades av studerande Eero Antila vid institutionen för lärarutbildning vid Åbo universitet. Ytterligare intervjuades rektorer (2), en studiehandledare (1), en skolkurator (1), en skolhälsovårdare (1), föräldrar (3) och studerande inom social- och hälsovården (8). I tre skolor videoinspelade (105 timmar) och fotograferade (ca 300 foton) lärarna JOPO-verksamheten i sin grupp. Ytterligare i en skola fotograferade eleverna (ca 1000 foton) och spelade in på video 18

19 (10 timmar) arbetsplatsstudier och lägerskolresor. Vi fick även ljudinspelningar av intensifierade studiehandledningssamtal med elever (5 timmar). Ytterligare samlade man in olika slags åskådningsmaterial från skolorna(responsblanketter, arbetsplaner, elevernas dokumentationer osv.) och inlärningsdagböcker av studerande vid yrkeshögskolan. Information om på vilka olika sätt JOPO-verksamheten hade förverkligats samlades in även på riksomfattande nivå genom en webbenkät. Enkäten skickades till alla rektorer, lärare, handledare, studiehandledare och mentorer i de skolor som deltog i JOPO-verksamheten mellan år 2006 och 2010 (n = 290; bilaga 5). Enkäten bestod av fyra delområden: bakgrundsfrågor som var gemensamma för alla (2 frågor), en administrations- och utvärderingsdel för rektorerna (12 frågor), en förverkligande- och utvärderingsdel för lärarna, mentorerna och studiehandledarna (17 frågor) och en utvärderingsdel för handledarna (8 frågor). Eftersom en del av lärarnas e-postadresser var föråldrade var bortfallet stort. Vi fick 134 svar (46 %), varav 40 från rektorer, 49 från lärare, 38 frånhandledare och 7 från mentorer och studiehandledare. 2.3 Analys Det kvalitativa materialet analyserades som en process som kan indelas i tre skeden. I det första skedet föranalyserades materialet och grupperades i teman enligt diskursanalytiska begrepp för att man skulle hitta centrala utvecklingsmål för JOPO-verksamheten. Sedan granskade man hurudana samarbetsformer 19

20 man kunde hitta i klassrumsundervisningen, gruppintervjuerna och de övriga miljöerna inom de teman som hade definierats i första skedet. (Se Edwards et al. 2009, 34 35; Engeström 2004.) Slutligen analyserades de olika verksamhetsmodellerna och verktygen i ljuset av teorikunskapen. Dessutom användes den datorstödda metoden för materialanalys NVivo som stöd för klassificering av materialet. Det kvantitativa materialet samlades in med blanketten Mister Interview och analyserades med statistiska metoder med ett SPSS-program (PASW Statistics 18). Resultaten från enkäten presenteras med deskriptiva och korrelativa metoder som baserar sig på frekvensfördelningar och korstabuleringar. 20

21 3 Porträtt av en JOPO-elev JOPO-eleverna är unga som riskerar att avbryta grundskolan eller som inte anpassar sig till vanlig undervisning i de högre klasserna (Numminen & Ouakrim-Soivio 2009). Enligt målen för JOPO behöver de unga som deltar i programmet dock inte specialundervisning och de omfattas inte av övriga specialarrangemang i skolan. För dem räcker personligt stöd och möjligheten att genomföra de studier som läroplanen förutsätter på ett mer flexibelt sätt än traditionellt. Även aktivitetsbaserade studiemetoder stöder studiernas framskridande. Av skolans personal är det ofta studiehandledaren, specialläraren eller klassföreståndaren som tar initiativ till vilka elever de önskar skulle söka till JOPOverksamheten. De tar initiativet till elevvårdsgruppen, som känner till vilka elever som riskerar skolavbrott och vilka som har haft stor frånvaro eller haft oregelbunden skolgång (Numminen & Ouakrim-Soivio 2009). Att delta i JOPOverksamheten är frivilligt. I praktiken kan även eleverna själva söka sig till JOPO. JOPO-lärarna eller JOPO-teamet intervjuar de elever som söker till programmet och deras vårdnadshavare. I intervjuerna söker man den form av stöd som eleverna behöver och hänvisar de unga till lämpligt stöd: I intervjuerna försöker vi att känna igen sådana elever som är våldsamma eller har mentala hälsoproblem eller missbrukarproblem. De omfattas av annorlunda stödåtgärder. ( JOPO-lärare 1.) Elevantagningsbeslut fattas efter ansökan från eleven och vårdnadshavaren och på JOPO-teamets förslag. Enligt svaren i enkäten sökte de unga till JOPO-elever på det sätt som Manninen och Luukannel (2008) har förslagit: 1) eleverna och vårdnadshavarna informeras, 2) eleven söker frivilligt, 3) eleven och vårdnadshavaren intervjuas och 4) beslutet fattas. Elevernas bakgrund är väldigt varierande. Den vanligaste orsaken till att söka sig till JOPO är skolkning och överhuvudtaget ovillighet att delta i traditionell undervisning. Man kan inte hitta en enskild orsak till skolleda. Den svaga skolmotivationen har ofta fortsatt länge och skolan har därför kontaktat föräldrarna eller vårdnadshavaren. JOPO-verksamheten är en möjlighet som skolan erbjuder sina elever för att stärka studiemotivation, fullgöra läroplikten och få avgångsbetyg från grundskolan. Chansen har tagits då den unga och hans vårdnadshavare har förstått att avgångsbetyget är ett verktyg för att söka sig till fortsatta studier. 21

22 3.1 Jag blev JOPO-elev Skulle jag pröva på jopo? Jag kunde inte bry mig mindre. Föräldrarna kan luras. Jag är en loser. Det är tråkigt att gå i skola. Arbetsperioderna är trevliga. Orsakerna till att en JOPO-elev har svag skolmotivation är varierande. Manninen och Luukannel (2008) anser att familjbakgrunden är den viktigaste orsaken till elevernas svårigheter. Ibland är familjen inte intresserad av hur barnen kommer och går. Vissa elevers hemförhållanden skapar osäkerhet och kaos i deras liv, som de inte kan hantera utan hjälp. Andra elevers hemförhållanden verkar annars vara i ordning, men vårdnadshavarna saknar auktoritet eller medel att påverka barnets levnadsvanor. Några har tappat tron på livets rättvisa och meningsfullhet på grund av en besvärlig händelse, såsom en far berättar: Sonen spelade ishockey. Hans syn var tyvärr inte tillräckligt bra för den grenen. Han blev inte ledsen för det utan började spela innebandy med stor iver. På träningen blev en kille arg och slog honom i huvudet med en klubba. Han fick ett stort hål i huvudet, det syddes ihop med sex stygn. Då var det slut med innebandy. I samband med det här förändrades sonen väldigt mycket. Han bytte kompiskrets omedelbart. Det här hände på sjuan. Han upplevde att han blev utesluten. Han sa till mig att han vill ha rättvisa i det här ärendet. Pojken som slog honom var dock helt oberörd och hans föräldrar också 22

23 bara att skaka hand bara och så är det bra med det. Vi skulle ha hoppats på något slags diskussion om saken men de brydde sig inte. Sonen krävde att vi skulle göra brottsanmälan. Det lyckades dock inte eftersom det ännu var några månader kvar innan pojken som slog honom skulle fylla 16 år. Sonen började stanna hemma och fixa sin moppe. Jag trodde att han snällt hade gått till skolan, men han hade skolkat. Alltid då vi märkte det fick vi honom till skolan och han försökte komma ikapp de andra på riktigt. Men bland 22 andra var det lätt att lata sig ibland. Nu kan han inte komma enkelt undan. Nu när det är tio elever kom han bra in i gruppen. (Intervju med en far till en elev.) Denna pojkes liv saknade mening och betydelse efter att han hade blivit orättvist behandlad. Genom hurdana processer börjar barnet tillägna sig omgivningens betydelse och uppfatta den som meningsfull? Enligt Vygotskij leds barnet in i betydelsesystemet genom sociala handlingar där de vuxna fungerar som förmedlare. Alla handlingar har betydelse förutom för människan själv även för den gemenskap som hon lever i. I individens medvetenhet representerar betydelsen en bild av världen uttryckt med ord. Pojken ville ha rättvisa efter att han hade lidit orätt, men han fick det inte ens då och livets meningsfullhet fick sig en törn. Meningsfullheten är individens emotionella erfarenhet, hans personliga förhållande till världen (Siitonen 1999). Ibland kan man inte hitta entydiga orsaker till varför en elevs skolmotivation har försvagats. Den svaga motivationen visar sig ofta som skolkning. Förtroendefulla förhållanden med föräldrarna är det viktigaste. Föräldrarna behöver inte låtsas vara bra föräldrar. De kan säga rakt ut att de inte klarar av sitt barn. Vi har talat öppet om de här sakerna med dem. Till exempel en mor ringde läraren och sa att hennes dotter inte har gått till skolan. Sedan ringde läraren mig. Jag och modern kom överens om att flickan måste gå till skolan imorgon. Om hon inte gör det så besöker jag dem hemma för att prata igenom sakerna. Om vi inte kan reda ut sakerna hemma anlitar vi barnskyddet. När de därhemma märker att skolan ger dem så stort stöd som möjligt får föräldrarna tillbaka sin auktoritet i förhållande till barnet. I det här fallet var det nog med en diskussion mellan läraren, mamman och dottern. Jag behövdes inte ens. (Intervju med en skolkurator.) Auktoriteten och barnets respekt för vuxna kan förloras till följd av ett likgiltigt men också ett för förstående föräldraskap. Flickan i exemplet ovan gjorde vad hon ville eftersom hennes mor hade förlorat sin auktoritet över henne. Som ensamstående förälder kunde modern inte sätta tillräckligt klara 23

24 gränser för sin dotter i ett tillräckligt tidigt skede. Enligt Hallam och Rogers (2008) betonar dagens teorier att den ungas uppförande är relaterat till de belöningar och bestraffningar som han får för sina handlingar i sin omgivning. Kärlek och omsorg betyder även att man sätter gränser (t.ex. Ajzen 2005). Modern fick starkt stöd från skolan då skolkuratorn lovade att ingripa i situationen om diskussionen mellan läraren, modern och eleven inte ledde till resultat. JOPO-eleverna har ofta svag inre kontroll (Ajzen 2005). Eftersom yttre kontroll inte har effekt på dem styrs deras handling av impulsivitet och hotfullt beteende. Dessa elever behöver klara gränser och strikt yttre kontroll, som styrs av omedelbara och relativt snabba belöningar och bestraffningar. I denna situation behövdes bara moderns ärlighet, lärarens omedelbara ingripande i situationen och kuratorns löfte om stöd. Ibland verkar det som om vårdnadshavarna inte alltid orkar bry sig om barnets välmående på grund av sina egna problem. En pojke har hela tiden varit riktigt orolig. Jag var ganska trött på honom i våras. Jag visste inte riktigt vad jag skulle göra. Jag försökte ringa till hans föräldrar. De bodde skilt och visste inte riktigt vem av dem som är vårdnadshavare. Jag sa sedan till pojken att han säkert har det jättetungt och svårt därhemma. Jag frågade om jag fick gissa vad det beror på och vad problemets kärna är. Vi kom på personlig nivå. Jag berättade att jag hade lagt märke till att han har bekymmer. Jag sa att jag inte bryr mig om hurdana vitsord han har fått och att jag hoppas på att hans liv ordnar sig först. Det var en rörande situation. Vi hade båda tårar i ögonen. Jag tror att vi båda var mycket lättade efter den här diskussionen. De här ungdomarna har inte varit oroliga av elakhet varken tidigare eller nu. Det finns nog en klar orsak i bakgrunden. (JOPO-lärare 2.) Eleven saknade stöd från hemmet. Situationen skilde sig dock från den föregående situationen, där modern till flickan hade ett klart mål. I detta fall hade eleven varit praktiskt taget övergiven efter sina föräldrars skilsmässa. Ingendera av vårdnadshavarna kunde ta ansvar för sitt barns uppfostran. Pojken saknade stöd och trygghet från vuxna, men även den yttre kontroll som tillhör föräldraskapet. En elev kan även förlora anseendet till följd av en förseelse (även Manninen & Luukannel 2008) och bli stämplad. På grund av stigmatiseringen kan han förlora sitt intresse för allt skolarbete: 24

25 En lärare förhåller sig jättestrikt då en elev råkar ut för en liten förseelse eller ett ännu mindre misstag. Om det var fråga om någon annan elev skulle precis samma sak gå in genom ena örat och ut genom det andra. Men när det är fråga om den här eleven blir det genast kvarsittning eller något annat slags ingripande. Det känns som om läraren inte bryr sig om att bekanta sig med den här eleven. Han har bestämt att denhär eleven inte lyder. Eleven har på grund av nånting som kan vara riktigt smått blivit stämplad i skolan. Så börjar det. (JOPO-lärare 2.) Då eleven blir stämplad får även små förseelser, såsom att han har mössa inomhus, omotiverat stora proportioner. Samtidigt ignoreras elevens positiva handlingar. Så småningom får eleven en känsla av att ingenting spelar någon roll. Känslan av likgiltighet utvecklas så småningom hos eleven. Då skapas en negativ spiral där de negativa förväntningarna uppfylls, och där den försvagade skolmotivationen även kan leda till skolavbrott. Spiralen förstärks om den unga upplever att han har förtjänat den negativa responsen. Då ligger det inte i hans egna händer att förändra situationen utan förändringen är beroende av yttre omständigheter. (Weiner 2000, 2004.) En svag jaguppfattning och en dålig självkänsla utvecklas ofta i det traditionella skolsystemet till följd av upprepade misslyckanden: På lågstadiet hade jag problem med att lära mig läsa. Efter att jag lärde mig så gick det bra och jag trivdes i skolan. Jag hade också kompisar. Då jag började på högstadiet blev jag inte van vid att vi bytte lärare hela tiden. På lågstadiet hade jag haft samma lärare hela tiden. Han undervisade hela tiden. Sedan när vi bytte lärare så var det svårt att bekanta sig med nya lärare hela tiden. Vi hade olika lärare på varje lektion. I det där skedet blev jag osams med mina kompisar. Då det blev gräl med kompisarna så var det nödvändigtvis inte längre roligt där. Skolframgången försämrades eftersom jag inte längre kunde koncentrera mig på skolan. Sen gick skolan helt dåligt eftersom jag inte längre gick i skola ordentligt. I något skede sa man att jag inte kommer att klara av skolan, och då slutade jag skolgången helt. Jag sökte hit till JOPO-klassen via studiehandledaren. Man föreslog att jag skulle kunna studera bättre här. (Elev 1.) Traditionella undervisningsarrangemang passar inte alla elever som sådana. I de högre klasserna byter eleverna lärare och klassrum beroende på läroämne. Undervisningsarrangemangen och skolans personal kan i sin tur försvaga den ungas skolmotivation. Elevernas redogörelser visade att de hade klarat sig i de lägre klasserna eftersom de då hade haft samma lärare i alla 25

26 ämnen. De hade även haft kompisar och det hade varit roligt med dem. Skolan hade gått bra, och vissa sa att deras skolresultat hade varit rentav utmärkta. Problem började hopa sig i de högre klasserna. De nya lärarna kände inte sina elever, och eleverna å sin sida kunde inte bekanta sig med lärarna. Eleven kunde ha blivit stämplad som missanpassad eller han kunde ha haft problem till exempel i att lära sig läsa på grund av dyslexi eller någon annan orsak. Skolframgången hade försvagats och han hade bytt kamratkrets. Då han blev utled på allt började han undvika skolan, hans skolmotivation blev sämre och han riskerade skolavbrott. Många unga kommer till en otrivsam skola endast på grund av en god kamratkrets. Ibland kan mobbning vara den sista spiken för skolmotivationen. Även elevens temperament kan förorsaka svårigheter i skolan. Elevens temperament bestämmer om det är lätt för honom att sitta stilla i klassrummet, om han slutför uppgifterna, hur mycket monotoni han tål i sina studier, om han kräver fullständig ro i sina studier eller vill delta i diskussion, om han kan göra flera saker på en gång eller inte osv. Traditionell undervisning kan också gynna de elever som godkänner verksamhetssätten i dagens skola utan att ifrågasätta. (Alatupa et al. 2007; Hallam & Rogers 2008.) 26

27 FAKTA: VARFÖR FÖRSVINNER SKOLMOTIVATIONEN? Hallam och Rogers (2008) räknar upp tre orsaker till svag skolmotivation: 1. Samhälleliga orsaker, såsom familjens låga socioekonomiska status och etnicitet. 2. Avsaknad av stöd av familjen. Detta kan bero på ensamförsörjning, dåligt hälsotillstånd eller alkohol- eller drogberoende hos en familjemedlem och familjens dåliga ekonomiska ställning. I en särskilt svag ställning är de unga som fungerar som fosterföräldrar för sina mindre syskon, och de unga som har blivit omhändertagna. Den unga saknar ett tryggt hem och en familj som bryr sig om honom och den positiva kontroll som dessa medför. I dylika fall är det bra att reda ut den grundläggande orsaken till problemen så att den unga kan få lämpligt stöd. 3. Skolan som miljö kan vara en orsak till problem. Skolans fysiska och psykiska värden kan vara i konflikt med till exempel med den ungas temperament. Temperament har ingenting med talang att göra. Ibland kan nyfikenhet och aktivitet tolkas som störande beteende och blyghet som underprestation. Eleven kan bli stämplad, vilket kan leda till fel tolkningar, det vill säga att man tror att eleven inte klarar sig i skolan och att hans inlärningsförmåga är svag. Problem uppstår om även eleven själv börjar tro på det (dålig jaguppfattning och självkänsla). Speciell uppmärksamhet bör sättas vid elever som har inlärningssvårigheter, är hyperaktiva eller har emotionella svårigheter och beteendesvårigheter. Skolans regler borde vara konsekventa. Alla slag av olämpligt beteende (störande beteende, mobbning, aggressivitet) borde redas ut opartiskt, och konsekvenserna borde vara moderata och rättvisa. Belöningarna och bestraffningarna bör vara motiverade. (Se Alatupa et al. 2007; Weiner 2004.) 27

28 3.2 Bra jag saknas För att lyckas vill jag få stöd i att stärka min självkänsla och jaguppfattning att kontrollera frustration att bemöta andra på ett respektfullt sätt att förutse konsekvenser av mina handlingar att leva enligt spelreglerna. Ingen kan överhuvudtaget hjälpa mig så att jag skulle kunna komma in på någon bättre plats att studera. Jag kommer att hamna i den där skolan för handikappade i alla fall. (Elev 2.) Så här svarade en elev som erbjöds stöd för att göra positiva framtidsplaner. Enligt JOPO-aktörerna har eleverna en svag självkänsla och en negativ självuppfattning. En svag självkänsla och en negativ självuppfattning är en följd av elevens upprepade erfarenheter av misslyckanden. Dessa egenskaper visar sig dock på olika sätt hos eleverna. I allmänhet är eleverna trevliga då man är på tu man hand med dem, det är lätt att komma dem in på livet och man får kontakt med dem. Detta beror troligen delvis på att de saknar en trygg, pålitlig och bestämd vuxen. Lärarna berättar att de problem som kommer fram i grupp också beror på avsaknad av sociala färdigheter, impulskontroll och förmåga till empati. De syns både i intervjuer och i inspelade klassrumssituationer. Brist på impulskontroll är en följd av den ungas svaga inre kontroll. Enligt Bandura (1997) styrs människans handlingar av antingen inre eller yttre kontroll. Den inre kontrollen har hör samman med en positiv jaguppfattning, självuppskattning, en känsla för inre belöning, mindre ångest, mindre psykosociala symptom och bättre stresskontroll. 28

29 Problemen med JOPO-eleverna kommer fram i en grupp där man måste vara tuff, bete sig tufft, mobba andra. Eller så beter sig eleven så att han blir mobbad. Ofta provocerar eleven andra till mobbning utan att själv märka det. (JOPO-lärare 3.) Den brist på impulskontroll och ångest som finns hos JOPO-eleverna märks i smågruppsundervisningen som allmän oro och brist på koncentration. Eleverna sitter stilla bara en kort stund åt gången. Ibland måste de stiga upp, få gå av och an eller gå ut för att kyla ner huvudet. Vilken aktiv handling som helst underlättar ångesten och oron. (Inspelad klassrumssituation, skola 1.) En dålig dag kommer en elev till skolan när det passar honom. Han har uppenbart stigit upp med fel fot. Han ser inte och hör inte och tar inte emot några anvisningar alls. Sedan går flera med. Detta förorsakar kaos. Eleverna kan börja tjuta, vråla och skälla på varandra. Om man inte lyckas avbryta kan först en av dem stiga upp och börja gå av och an, och sedan går andra med. Om situationen blir värre kan eleverna börja sparka varandra. En dag tog en elev struptag på en annan elev. Situationen blir bara värre. (JOPO-lärare 3.) Impulskontroll förutsätter förmågan att upptäcka, känna igen och hantera sina känslor. En del av eleverna har inte tillräcklig språklig färdighet för att hantera sina känslor och handlingar, en del saknar denna förmåga helt. Då en sådan elev tappar fattningen känner han inte igen sina känslor och kan därför inte kontrollera sina handlingar. Elevens sätt att ge utlopp för sina känslor leder till svårigheter. Han kan börja kasta omkring sina böcker eller saker. Aggressionen kan även riktas mot andra elever. Läraren kan undvika att situationen tillspetsas och lätta upp situationen genom att koncentrera sig endast på den störande eleven. Han kan även ta honom till ett annat rum för att diskutera med honom. Enligt de intervjuade är det dock svårt att ingripa i aggressivt beteende om läraren är ensam i klassen. Ingen tycker om negativ respons, i synnerhet om den är offentlig. Eleven kan känna skam, vilket bara ökar hans aggression. Aggressivt beteende bör antingen förutses genom diskussioner eller avbrytas genom att omedelbart ta den aggressiva personen till en annan plats. Aggressivitet har förklarats med olika teorier. Dodge och Coie (1987) gör en skillnad mellan reaktiv och proaktiv aggression. Reaktiv aggression är impulsivt beteende där en individ reagerar aggressivt på hot eller provokation. Proaktiv aggression innebär att en individ beter sig elakt mot andra utan någon provokation. 29

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015

Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Grundläggande utbildningen i Åbo 2015 Åbo stads bildningssektorn Bilder: Bildarkiv för Åbo stads bildningssektor och pixhill.com 2 Innehåll Bästa vårdnadshavare... 4 Läroplikt... 4 Skolor...4 Den grundläggande

Läs mer

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen

KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING. Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen KRITERIER FÖR GOD HANDLEDNING Kriterier för god handledning i den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen Innehåll 1. Syftet med kriterierna för god handledning... 3 2. Användningen

Läs mer

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård

BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård BILAGA: Ändringar i läroplanen för den grundläggande utbildningen på svenska i Esbo, kap. 8 Elevvård 8 Elevvård Med elevvård avses främjande och upprätthållande av elevens goda lärande, goda fysiska och

Läs mer

HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9

HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9 HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅN- VARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9 Svenskspråkiga utbildningssektionen 11.6.2013 HANDLINGSPLAN VID OROVÄCKANDE FRÅNVARO I GRUNDSKOLAN ÅRSKURS 7-9 Handlingsplanen är utarbetad

Läs mer

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård

BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård BILAGA: Ändringar i gymnasiets läroplan på svenska i Esbo gällande studerandevård Studerandevård Studerandevården är en allt viktigare del av gymnasiets grundverksamhet. Med studerandevård avses främjande

Läs mer

HANDLINGSPLAN FÖR FÖRBÄTTRAD NÄRVARO

HANDLINGSPLAN FÖR FÖRBÄTTRAD NÄRVARO HANDLINGSPLAN FÖR FÖRBÄTTRAD NÄRVARO HANDLINGSPLAN FÖR FÖRBÄTTRAD NÄRVARO Handlingsplanen baserar sig på att har närvaroplikt (Lagen om yrkesutbildning 630/98 34) Forskning visar att hög skolfrånvaro hänger

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla

INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN. Internationella färdigheter för alla INTERNATIONALISERING PÅ HEMMAPLAN Internationella färdigheter för alla Innehåll Varför internationalisering på hemmaplan?...3 Internationalisering på hemmaplan utmanar att reflektera över värden och attityder...

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012

Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Riktlinjer för Stallarholmsskolan gällande förhållningssätt, värdegrund och arbetsinriktning 2012 Skollagen (2010:800) 1 kap. 5 Utformning av utbildningen Var och en som verkar inom utbildningen ska främja

Läs mer

Så stärker du barnets självkänsla

Så stärker du barnets självkänsla Så stärker du barnets självkänsla Ett barn med god självkänsla har större chans att lyckas i livet. Vi berättar hur du stärker ditt barns självkänsla. Missa inte den här artikeln! Självkänsla är det värde

Läs mer

Öka andelen som fullföljer sin skolgång att ta sig från policy och forskning till praktik

Öka andelen som fullföljer sin skolgång att ta sig från policy och forskning till praktik Öka andelen som fullföljer sin skolgång att ta sig från policy och forskning till praktik En handbok för beslutsfattare, administratörer och pedagoger Forskning om studieavbrott 2014:2 Svensk titel: Öka

Läs mer

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan

Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Elevhälsoarbetet vid Hagaskolan Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och

Läs mer

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag

HUSLIG EKONOMI. Läroämnets uppdrag HUSLIG EKONOMI Läroämnets uppdrag Läroämnet huslig ekonomi har som uppdrag att stödja elevens tillväxt och utveckling till en konsument som tar hand om de grundläggande förutsättningarna för att underhålla

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR?

VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Karl-Magnus Spiik Ky Självtroendet / sidan 1 VARFÖR ÄR DU SOM DU ÄR? Självförtroendet är människans inre bild av sig själv. Man är sådan som man tror sig vara. Självförtroendet är alltså ingen fysisk storhet

Läs mer

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT

ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT ANSVAR OCH AGERANDE FÖR ATT MOTVERKA OLOVLIG FRÅNVARO Specialpedagog Psykolog Skolsköterska Rektor Mentor Föräldrar Elev Kurator Innehåll Sida nr Inledning 3 Aktörer 3 Grundläggande synsätt.3 Helhetssyn..3

Läs mer

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!! Välkommen till Svenskasamskolan i Tammerfors 1 Välkommentillskolanihöst Attbörjaskolanärenstorhändelsebådeförbarnetochförfamiljen.Enspännandeochnytidbörjar.Imånga familjerfunderarmanombarnetkanalltdetsomkrävsavenlitenskolelev.grundskolanharändratmycketpå

Läs mer

Barn och medier. En lättläst broschyr

Barn och medier. En lättläst broschyr Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn

Läs mer

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe

Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe Swedish translation of the Core Standards for guardians of separated children in Europe GRUNDPRINCIPER OCH HÅLLPUNKTER Princip 1 Den gode mannen verkar för att alla beslut fattas i vad som är barnets bästa

Läs mer

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra

Läs mer

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier

Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier Plan för att skydda elever mot mobbning, våld och trakasserier HANDLINGSPLAN VID MOBBNING Godkänd i bildningsnämndens svenska skolsektion 16.5.2012 Stadens skolor är med i Kiva Skola programmet och följer

Läs mer

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren

Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens. Guide till handledaren Multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens Guide till handledaren Innehåll Syftet med guiden... 3 Syftet med multimedieföreställningen Arbetsplatskompetens... 3 För vem är multimedieföreställningen

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET

CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET CENTRALA PRINCIPER GÄLLANDE SAMARBETET MELLAN HEMMET OCH LÄROANSTALTEN SAMT MÅLEN FÖR STUDERANDEVÅRDEN INOM UNDERVISNINGSVÄSENDET UTARBETANDET AV EN STUDERANDEVÅRDSPLAN Föreskrift 94, 101/011/2014 INNEHÅLL

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

Arbetsplan för Vedeby särskola

Arbetsplan för Vedeby särskola Arbetsplan för Vedeby särskola Läsåret 2013-2014 Beskrivning av verksamheten Vår skola ska värna om den enskilda elevens möjligheter att utvecklas positivt, dels socialt och dels pedagogiskt i en trygg

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Vägledning för Elevhälsan

Vägledning för Elevhälsan Vägledning för Elevhälsan Med guide Ett elevärendes gång 1 Vägledning för Elevhälsan Följande skrift är en vägledning till Rektorer och Elevhälsoteam i elevhälsoarbetet. Skriften är en sammanfattning,

Läs mer

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA

ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Riitta Aikkola Vasa yrkeshögskola 1 ÖVA UPP DIN INLÄRNINGSFÖRMÅGA Inlärning är en förmåga och det går att öva upp sin förmåga att lära sig. Alla har möjlighet att utveckla

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR

FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR FÖRBEREDANDE OCH ORIENTERANDE UTBILDNINGAR Förberedande och orienterande utbildningar Med hjälp av förberedande utbildningar kan de studerande förbättra sina studiefärdigheter och förbereda sig för en

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Elever med annan språk och kulturbakgrund

Elever med annan språk och kulturbakgrund Elever med annan språk och kulturbakgrund En guide för rektorn och skolan 2010 Pedersöre kommun Glenn Sundstedt Elever med annan språk och kulturbakgrund en guide för rektorn och skolan Hur kan vi från

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Toppkompetens genom professionellt samarbete

Toppkompetens genom professionellt samarbete PROJEKTPLAN 16.11.2012 Toppkompetens genom professionellt samarbete Utbildningsstyrelsens verksamhetsenhet för svenskspråkig utbildning Utbildningsstyrelsens projekt Toppkompetens är ett samordningsprojekt

Läs mer

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA

www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA PRODUCERAD I SAMARBETE MED JANSSEN-CILAG AB. www.levamedadhd.se TIERP-MODELLEN EN SKOLA FÖR ALLA Janssen-Cilag AB, Box 7073, SE-192 07 Sollentuna. Tel 08-626 50 00. Fax 08-626 51 00. www.janssen-cilag.se

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Lovisa stads plan för småbarnsfostran

Lovisa stads plan för småbarnsfostran Det här är Lovisa stads plan för småbarnsfostran. Den baserar sig på de riksomfattande grunderna för småbarnsfostran. Planen uppdateras vart annat år och godkänns av bildningsnämnden. Dagvårdsenheterna

Läs mer

Bästa Nyhetsbrevläsare,

Bästa Nyhetsbrevläsare, I detta nyhetsbrev berättar vi om egrunderna, ansökan till specialundervisning, Registret över verifierat kunnande, den nya delen om läroavtal i Studieinfo, SePPO-projektet och den kommunvisa SADe-turnén.

Läs mer

Metodhandledning. Webbutbildning

Metodhandledning. Webbutbildning Metodhandledning Webbutbildning Bakgrund Syftet med DropOuts webbutbildning är att stärka lärares och skolors arbete med att förebygga och förhindra skolavhopp. Webbutbildningen är indelad i sammanlagt

Läs mer

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01

Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Likabehandlingsplan Kastanjevägens förskola 2007-01 Förskolans ledning tar avstånd till alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Det viktigaste arbetet mot mobbing, trakasserier,

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan

Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Nya grunder för förskoleundervisningens läroplan Helsingfors 2.12.2014 Christina Anderssén Utbildningsstyrelsen 1 Arbetet med läroplansgrunderna 2012 2013 2014 2015 Allmänna riktlinjer Läroämnen/innehåll

Läs mer

1 Sammanfattning och elevernas förslag

1 Sammanfattning och elevernas förslag 1 Sammanfattning och elevernas förslag I uppdrag från Utbildningsförvaltningen i Malmö har undersökts hur ungdomar vid IV-program beskriver sina upplevelser av grundskolan. Bakgrunden till studien är den

Läs mer

PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA

PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA ELEVENS GUIDE PRESENTATION AV KARLEBY BILDKONSTSKOLA FÖR BARN OCH UNGA Vår bildkonstskola grundades år 1982 för att erbjuda bildkonstundervisning för barn och unga. Vi följer en fördjupad läroplan för

Läs mer

Pedagogisk handbok för grundläggande utbildning i Kronoby kommun

Pedagogisk handbok för grundläggande utbildning i Kronoby kommun Pedagogisk handbok för grundläggande utbildning i Kronoby kommun Innehållsförteckning INLEDNING... 1 1. DEN TREDELADE STRATEGIN... 3 2. STÖDFORMER... 5 2.1. Allmänt stöd... 5 2.1.1. Differentiering...

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan

Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan Plan mot kränkande behandling Ådalsskolan 2014-09-08 Sida 1 av 10 Innehåll Syfte... 3 Bakgrund och definitioner... 3 Skollag (2010:800)... 3 Skolförordning... 3 Diskrimineringslag (2008:567)... 3 Främjande

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR

SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR SKOLANS VERKSAMHETSKUL- TUR Hur? Hur fungerar detta i skolans vardag? Vad lyckas bra? Vad kan utvecklas? Konkreta förslag: Varför? Hur? När? Vem? 1. Verksamhetskulturen i vår skola befrämjar samarbete

Läs mer

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen

Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen 1 (9) Sida Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen RÅD FÖR EN BRA SÄKERHETSKULTUR I FÖRETAGET SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur Ett material från Arbetsgrupp

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Fridhems förskola Upprättad 201501 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum

Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Manual Social utredning inför mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Specialpedagogiskt Kompetenscentrum Reviderad oktober 2011 Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning -------------------------------------------------------------------------

Läs mer

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1

ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Yrkesstuderande

VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER. Yrkesstuderande VERKTYGSLÅDA FÖR JOBBSÖKARE MED INTERNATIONELLA ERFARENHETER Yrkesstuderande Identifiera dina kunskaper när du söker jobb Dagens arbetsliv behöver nyfikna, uthålliga och produktiva anställda. Kunskaper

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete

Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Enkät om arbetshälsan bland Karleby stads personal 2013 / samlingspartiets fullmäktigegrupps kläm / ledning och chefsarbete Karleby stadsfullmäktige behandlade 17.3.2014 25 arbetshälsoenkäten som gjordes

Läs mer

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar

Främjande faktorer i projektarbetet med Skolkar Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran

BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning vid problem runt trots, aggressivitet och uppfostran Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Lyssna alltid på hur föräldrarna pratar om sitt barn,

Läs mer

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande: DNR 4/011/2009 Föreskrift Att iakttas som förpliktande Till anordnare av grundläggande utbildning DATUM 16.3.2009 Giltighetstid från och med 16.3.2009 tillsvidare Rätten att meddela Lag om föreskriften

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

En föräldramanual om läxläsning

En föräldramanual om läxläsning En föräldramanual om läxläsning Martin Karlberg Carola Alm Anja Åhman Carola Åstrand Institutionen för didaktik, Uppsala universitet Denna manual riktar sig till föräldrar som vill ha hjälp med att få

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER

HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER HANDLEDNING TILL WEBBUTSTÄLLNINGEN HEM, LJUVA HEM - OM BROTT I NÄRA RELATIONER Den här handledningen är till för dig som vill

Läs mer

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning.

Daghemmet Lyans. handlingsplan för förebyggande. av och ingripande i mobbning. Daghemmet Lyans handlingsplan för förebyggande av och ingripande i mobbning. Läsåret 2013-2014 DAGHEMMET LYANS HANDLINGSPLAN FÖR FÖRE- BYGGANDE AV OCH INGRIPANDE I MOBBNING. 1. VAD ÄR MOBBNING? Mobbning

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Visa respekt mot vuxna och barn.

Visa respekt mot vuxna och barn. Föräldrarna förväntar sig att deras barn ska: Visa respekt mot vuxna och barn. Bete sig som folk. Uppföra sig väl mot andra elever och lärare. Låta bli att kränka någon. Vara trevliga mot andra elever

Läs mer

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken

Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Arbetsplan för personalen på I Ur och Skur Lysmasken Personalen ska arbeta efter: läroplanens värdegrund mål och riktlinjer för förskolan Lpfö 98 (reviderad 2010) Mål för I Ur och Skur Personalen ska se

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S)

Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-02-04 Utbildningskontoret Dnr BOU 2013-309 Kathrin Hansson Dnr KS 2013-478 Barn- och ungdomsnämnden Läxhjälp till alla barn i Linköpings skolor, svar på motion (S) UTBILDNINGSKONTORETS

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Checklistor. Skolfaktorer. Individfaktorer. Skolfrånvaro KBT-baserat kartläggnings- och åtgärdsarbete Författarna och Studentlitteratur 2010

Checklistor. Skolfaktorer. Individfaktorer. Skolfrånvaro KBT-baserat kartläggnings- och åtgärdsarbete Författarna och Studentlitteratur 2010 Checklistor Skolfaktorer Farligt eller dåligt skolklimat? Mobbning? Bestraffande skolkultur? Hög omsättning på lärare och vikarier? Inadekvat nivå och innehåll på undervisningen (för svårt, för lätt, för

Läs mer

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9

ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 ADOLFSBERGSSKOLAN 7-9 TRYGGHETSPLAN 2013/2014 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Adolfsbergsskolan 7-9 Innehållsförteckning: Inledning s. 1 Visioner för barn i Örebro kommun Ny lagstiftning

Läs mer

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN

ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN ELEVHÄLSOPLAN FÖR ODENSLUNDSSKOLAN Odenslundsskolan, reviderad, februari 2013 1 Målsättning med elevhälsoarbetet. Vi vill främja varje elevs hälsa, utveckling och lärande. Vi vill skapa en trygg och god

Läs mer

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. 1 Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier. Denna handlingsplan ska verka som styrdokument för träffpunkterna

Läs mer