2 (16) 4. Betalningssätt Strukturfondsstödet utbetalas till sökandes: (ange endast ett alternativ) plusgiro nr: bankgiro nr:

Transkript

1

2 4. Betalningssätt Strukturfondsstödet utbetalas till sökandes: (ange endast ett alternativ) 5. Moms plusgiro nr: bankgiro nr: Är sökanden momsredovisningsskyldig för projektets verksamhet? Ja Nej 6. Upphandling Omfattas sökanden av Lagen om Offentlig upphandling? Ja 7. Annat stöd (utöver medfinansieringen till denna ansökan) Har annat offentligt eller annat EU-stöd sökts eller beviljats för samma aktiviteter/utgifter Ja Nej Om Ja, ange nedan finansiär och belopp Finansiär Belopp Nej 8. Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Fungerande samhällstjänster och en effektiv offentlig verksamhet är en avgörande faktor för regional konkurrenskraft. Inte minst gäller det IT och informationssamhällesrelaterade tjänster (ex. informationstjänster eller interaktiva e-tjänster). Tillgång till bredband, tillgång till samhällsinformation i form av lagar, regler och tillståndshantering, en snabb och effektiv ärendehandläggning, transparens - kort sagt, IT och digitala tjänster kan stödja hela processen för ett företag, från att företaget ska startas till marknadsföring och försäljning (det finns flera exempel på hur undermåliga samhällstjänster bidrar negativt till företagandets förutsättningar). De senaste åren har Sverige tappat i ett egovernment-perspektiv (se bl a EU-kommissionens årliga utvärdering av medlemsländernas förmåga att tillhandahålla e-tjänster, on-line närvaro osv) men det sker mycket för att återta denna tätposition. I fjol kom den nationella IT-strategin för vården, i slutet av januari 28 kommer regeringen att offentliggöra den nya handlingsplanen för e-förvaltning. Inte minst händer det mycket i kommunerna. För ett par år sedan så kom det virtuella assistenter och webbaserade system för bibliotek och gymnasieval, sedan dess har vi sett webbaserade systemen för förtroendemän, lägenhetsägare, föräldrar och barn i skola och barnomsorg (det finns fler exempel). Tyvärr så sker idag en stor del av utvecklingen av dessa tjänster inom en enskild kommun - ofta som ett projekt inom en egen förvaltning - med konsekvensen att ingen hänsyn tas till hur medborgaren (som brukare, företagare, fastighetsägare) totala tjänsteportfölj ser ut. Ett oönskat resultat av de senaste årens utveckling av informationssamhälletsrelaterade tjänster inom den kommunala sektorn är att tjänsterna upplevs som snuttifierade, medborgaren har ofta en användaridentitet och ett lösenord per 24- timmarssystem, det är omöjligt att få en "samlad" bild av ärenden, information som den offentliga sektorn hanterar kring mig som person. Bristen på en sammanhängande informationsarkitektur medför att den som konsumerar tjänster behöver fylla i samma informationsuppgifter flera gånger om. Man kan nästan påstå att utvecklingen av informationssamhällesrelaterade informationstjänster är induktiva, att de motverkar sin egen uppkomomst genom att de olägenheter de skapar motverkar fördelarna. Särskilt tydligt bli det här om man utgår från det faktum att medborgaren i olika roller har ett behov av att konsumera tjänster från flera kommuner, från olika regioner och från olika myndigheter. Medborgaren får en "inkorg" i varje myndighetsportal. Redan år 2 uppskattades värdet av PSI, alltså återanvändandet av offentlig information för nya tjänster, till 6-7 miljarder Euro per år (Pira et al 2). Och visst kan vi se exempel på det här, exempelvis inom GIS-området. Men det är få - för att säga inga - plattformar för informationssamhällesrelaterade tjänster som erbjuder möjligheten för privata företag att utveckla och tillhandahålla nya tjänster, kanske återanvänd offentlig information, i en kommuns eller en myndighets e-tjänsteportal. Ingen motsätter sig väl idag eller har invändningar mot att nya tjänster bidrar till ökat värde för medborgare och företag, likväl som för en effektivare och snabbare administration och offentlig förvaltning. Trots detta så finns det i Sverige få fungerande arenor - och ännu mindre reella finanisella förutsättningar för offentlig verksamhet som vill driva utvecklingssamarbete i syfte att skapa genuin transparens för medborgaren, en medborgare som har olika roller i olika sammanhang, en medborgare som är företagsledare, förälder och fastighetsinnehavare i samma person, en medborgare som sällan bor och verkar på samma ställe som han är född, en medborgare som idag kanske har svårt att förstå varför han ska beställa information kring sig själv från bolagsverket och skatteverket för att söka utskänkningstillstånd i den egna kommunen. 2 (16)

3 8. Projektbeskrivning (forts) 8.2 Sammanfattande projektbeskrivning 5 kommuner i Skåne - Hörby, Simrishamn, Ystad, Sjöbo och Tomelilla - kommer tillsammans i det här projektet att genomföra ett utvecklingssamarbete för att ta fram nya informationssamhällesrelaterade tjänster med ett tydligt företags- och medborgarfokus. En av de avgörande framgångsfaktorerna i projektet är att utveckla en generell, robust och hållbar arkitektur för att motverka uppkomsten av nya stuprör, nya digitala öar och enskilda portaler för varje tjänst - arkitekturen som en minsta gemensam nämnare för största gemensam nytta. Ur ett företagsperspektiv erbjuds dels möjligheten att kommunicera behov av nya eller förbättrade tjänster i plattformen för att förenkla eller förbättra konkurrensförmågan, dels möjligheten att utveckla eller föreslå tjänster som kan tillhandahållas i den gemensamma plattformen. För medborgaren kommer projektet resultera i nya tjänster som bidrar till ökad användning och tillgänglighet när det gäller samhällsorienterad IT men framför allt kommer tillgängligheten och värdet öka när tjänster från olika offentliga och privata aktörer kan konsumeras i samma gränssnitt. 8.3 Syfte med projektet Syftet med projektet är att utveckla och etablera en hållbar arkitektur, ett robust ramverk och en förståelse för hur offentliga organ på lokal och regional nivå kan exponera tjänster från olika leverantörer i samma medborgarfokuserade gränssnitt. Syftet är också att etablera förutsättningar för en kontinuerlig utveckling av medborgarnära, samhällsrelaterade tjänster hos både offentliga organ och företag. 8.4 Projektets mål Med beaktande av de i projektet styrande kriterierna att det ska räcka med en inloggning, att jag som medborgare skall kunna konsumera tjänster från flera aktörer i samma gränssnitt, osv har projektet följande mål; Senast den 15 september 29 har minst 1 företag i regionen utvecklat nya informationssamhällesrelaterade tjänster som olika slags invånare kan konsumera genom portalplattformen de deltagande kommunerna tillsammans utvecklat minst 2 nya informationssamhällesrelaterade tjänster som olika slags invånare kan konsumera genom portalplattformen 8.5 Projektets målgrupp 3 (16)

4 Projektet vänder sig till alla aktörer - företag, företagare, offentliga organ på lokal, regional och nationell nivå - som delar projektets syn på hur informationssamhällesrelaterade tjänster ska kunna konsumeras i en och samma medborgarorienterade plattform och som har egna förslag på sådana, nya, tjänster. Projektet vänder sig dessutom till alla medborgare, företag och andra intressenter som med hjälp av nya informationssamhällesrelaterade tjänster får en ökad nytta, tillgänglighet, och på annat sätt främjar användning och tillgänglighet av IT. Projektet vänder sig dessutom till samtliga offentliga aktörer på regional och nationell nivå som ser möjligheten i att exponera "sina" tjänster i ett gränssnitt som ligger medborgaren närmare till hands, möjligheten att exponera informationstjänster som utgår från ett kommunalt kontext (lediga jobb i Hörby kommun), en kommunal mantalsskrivning (anmäl dig som arbetssökande), eller annan samverkan över myndighetsgränserna (boka tid med läkare, e-recept, vård av barn, elektroniskt registreringsbevis osv.). 8. Projektbeskrivning (forts) 8.6 Projektorganisationen Projektorganisationen består av en styrgrupp med representation från samtliga deltagande kommuner. Representanter från det lokala/regionala näringslivet kommer att inbjudas att delta. En huvudprojektledare ansvarar för projektets genomförande, en delprojektledare ansvarar för "tjänstekatalog", en delprojektledare för "arkitektur", en delpojektledare för "teknik". En projektkoordinator per deltagande kommun ansvarar för arbetet i respektive kommun. Arbetgrupper och referensgrupper med deltagare från respektive kommun genomför och deltar i arbetet med att ta fram en tjänstekatalog, tekniskt ramverk, standards, formulär, informations. En utvecklingsgrupp stödjer företag/företagare som deltar i projektet. 8.7 Arbetssätt och verksamhetsbeskrivning Projektet har delats upp i 5 etapper (se även "Utförlig projektbeskrivning"). I den första etappen genomförs en intressentanalys, en kommunikationsplattform (website, möjlighet att anmäla sitt intresse, prenumerera på nyheter, projektets framåtskridande etc.) etableras, projektet marknadsförs bland lokala/regionala företagsgrupper och de deltagande kommunerna (ev. andra aktörer som kommit fram i intressentanalysen). I etapp två genomförs en behovsanalys, grunden läggs för den katalog av tjänster som skall utvecklas, lanseras och tillhandahållas inom projektet. Dels handlar det om att identifiera potentiella tjänster bland de olika förvaltningarna, dels handlar det om att få det lokala/regionala företagandet att föreslå och komma med förslag till nya tjänster som bidrar till måluppfyllelse. I etapp tre designas och implementeras en plattform för leverans av informationssamhällesrelaterade så att tjänster från deltagande företag och kommuner kan exponeras. Mekanismer för identitetshantering, autentisering, rollbaserad behörighetshantering osv. Utvecklingsstöd till deltagande företag. I etapp fyra implementeras tjänster, portalplattform, gränssnitt etc. I etapp fem överlämnas plattform, tjänstekatalog etc. till en förvaltningsorganisation, utvärdering av projektet, slutrapport fastställs. 8.8 Projektavgränsning 4 (16)

5 Projektet kommer att avgränsa sig till de tjänster som utvecklas inom ramen för projektet. Traditionell IT-verksamhet, webarbete, systemutveckling eller verksamhet som i övrigt bedrivs av organisationen kommer inte att ingå i projektet. 8.9 Koppling till det regionala näringslivet Under etapp ett kommer ett omfattande arbete att ske med det regionala näringslivet. Presentation av projektet och möjligheterna att utveckla tjänster och den egna verksamheten kommer att ske tillsammans med lokala företagsgrupper, lokalavdelningar till Företagarnas Riksorganisation och andra nätverk. Särskilt kommer att beaktas företagsgrupper eller nätverks som adresserar företagare som vi vill nå för att nå måluppfyllelse kring jämställdhet, mångfald och integration. 8. Projektbeskrivning (forts) 8.1 Koppling till andra projekt/insatser På en övergripande nivå har projektet koppling till i21-initiativet och till den nationella handlingsplan för e-förvaltning som regeringen enligt planerna ska tillkännage den 24/1. I övrigt har projektet i skrivande stund ingen koppling till annat projekt eller andra insatser Resultatspridning Via den kommunikationsplattform kommer det att bli möjligt för olika intressenter att följa utvecklingen i projektet och att tillgogöra sig resultaten efter varje etapp. Lägesrapport och slutrapport - tillsammans med övrig dokumentation - kommer att vara tillgängliga minst 12 månader efter projektavslut. Projektresultat kommer att kommuniceras på förekommande arenor för tilltänkt målgrupp - KommITs, Offentliga rummet, Arena42, Kvalitetsmässan etc. Etablerade relationer, avtal (ex. SLAer), utvecklade standards för meddelandehantering, XML, webservices och applikationsadaptrar kommer att medföra ett väsentligt mervärde - hög grad av återanvändning, oberoende av vald teknisk plattform - för andra kommuner som har för avsikt att genomföra liknande satsningar på nya eller förbättrade informationssamhälletsrelaterade tjänster. Bibliotek med sådana komponenter kommer att publiceras på webplatsen Uppföljning/Utvärdering 5 (16)

6 I projektet sker en form av kontinuerlig utvärdering eftersom varje etapp avslutas med en etapputvärdering och beslut om nästa etapp i projektet skall påbörjas. I slutet på projektet kommer projektet att utvärderas när det gäller resultat, måluppfyllelse, resursåtgång med mera. Erfarenhetsåtervinnning i form av slutsatser, vad som skulle kunna ha gjorts bättre - "lessons-learned". Ambitionen är också att tillsammans med de involverade kommunerna ta fram en vägledning för fortsatt utveckling, tillhandahållande och förvaltning av informationssamhällesrelaterade tjänster. 6 (16)

7 9. Tid och aktivitetsplan för projektet Aktivitet Startdatum Slutdatum Etapp - Projektförberedelser, bemanning etc Etapp1 - Intressentanalys och etablerad kommunikationsplattform för informationsspridning Etapp2 - Behovsanalys och utarbetande av ramverk Etapp 3 Design och implementation av teknisk plattform, utveckling av tjänster Etapp 4 Implementation av tjänster Etapp 5 Överlämning till förvaltning Informationsspridning om verksamhet och resultat Projektutvärdering och slutredovisning, inklusive slutrapport Projektets start och slutdatum Indikatorer 1.1 Indikator Kvinnor Män Antal Antal nya/skapade arbetstillfällen (fördelat på kvinnor och män) Antal nystartade företa (fördelat på ägda av kvinnor och ägda av män) Antal nystartade företag med delat/mixat ägande Antal deltagande företag i projekt avseende utvecklade nya produkter och tjänster Antal deltagande företag i projekt som främjar användningen av IT Antal deltagande företag i projekt som ökar tillgängligheten av IT Nya informationssamhällesrelaterade tjänster Kommentar till indikatorerna Det här är ett projekt som på flera sätt vänder sig till det lokala/regionala näringslivet, främst handlar det om att företagen deltar som utvecklare, initiativtagare av nya tjänster eller som avnämare av nya tjänster för förbättrad konkurrenskraft. På kort sikt - inom projektperioden - är det förmodligen svårt att se några nya arbetstillfällen eller nya företag som ett direkt resultat av projektet men på sikt tror vi att den här typen av projekt - i takt med att det skapas förutsättningar för att medborgare kan konsumera tjänster från både företag och offentliga organ i samma tekniska arkitektur - fungerar som katalysator för en utvecklingsprocess där det skapas nya företag och arbetstillfällen inom detta område. Dessutom kan en förbättrad administration och nya tjänster för att starta företag, söka och få tillstånd för viss verksamhet, informationstjänster för egenkontroll etc. förmodligen bidra till ett ökat företagande - inte minst gäller det kvinnligt företagande eller småskaligt företagande där exempelvis säsongsvariationer driver fram ett företagande som består av flera olika slags verksamheter - alla med sin tillståndshantering. Med stor sannolikhet kommer det att vara ett betydande antal företag som konsumerar de nya tjänsterna, företag som både främjar användning av och ökar tillgängligheten av IT som "kunder" eller avnämare. De deltar dock inte i projektet som fullvärdiga projektmedlemmar. 7 (16)

8 11. Horisontella kriterier Vilken påverkan har projektet på jämställdhet - Syftar direkt till att öka jämställdheten - Har en övervägande positiv påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv - Har en övervägande negativ påverkan ur ett jämställdhetsperspektiv Beskriv vilka konsekvenser projektet har för jämställdheten och vilka aktiviteter som kommer att genomföras Projektet kommer att bidra till en övervägande positiv påverkan på jämställdheten ur flera perspektiv. Särskild vikt kommer att läggas vid att nå ut till kvinnliga företagare, exempelvis genom nätverk för kvinnliga företagare, och de informationssamhällesrelaterade tjänster som dessa har störst nytta av i sitt företagande, exempelvis start av företag, tillståndsgivning, egenkontroll etc. Särskild vikt kommer också att läggas vid att nå ut till kvinnliga företagare (potentiella företagare) när det gäller att skapa nya informationssamhällesrelaterade tjänster, och möjligheten att komma med idéer och uppslag som kan omsättas i tekniska lösningar i projektets försorg.. I ett kommuninternt perspektiv kommer särskild vikt läggas vid att utveckla arbetsinnhåll i befattningar och för funktioner som i högre grad bemannas av kvinnor.. Vilken påverkan har projektet på miljön - Syftar direkt till att förbättra miljön - Har en övervägande positiv påverkan på miljön - Har en övervägande negativ påverkan på miljön Beskriv vilka konsekvenser projektet har för miljön och vilka aktiviteter som kommer att genomföras Projektet kommer att bidra till en övervägande positiv påverkan på miljön ur flera perspektiv. Dels handlar det om minskad resursförbrukning, exempelvis genom att existerande pappershantering ersätts av en digital ärendehantering, dels handlar det om minskade transportbehov, exempelvis genom att nya tjänster kan konsumeras oberoende av tid och rum vilket minskar behovet av fysisk närvaro eller traditionell befordran av blanketter, ansökningar och beslut. Vilken påverkan har projektet på integration och mångfald - Syftar direkt till att öka integration och mångfald - Har en övervägande positiv påverkan ur ett integrations- och mångfaldsperspektiv - Har en övervägande negativ påverkan ur ett integrations- och mångfaldsperspektiv Beskriv vilka konsekvenser projektet har för mångfald och integration och vilka aktiviteter som kommer att genomföras Projektet kommer att bidra till en övervägande positiv påverkan på integration och mångfald ur flera perspektiv. Dels handlar det om att nya tjänster redan från början designas för att användas av olika slags användargrupper, att VERVAs riktlinjer för webb integreras i desigarbetet, att tjänster som bidrar till exempelvis ökad livskvalitet har förtur i projektet (ex. tjänster för ansökan om anpassning av bostad), att företagsgrupper eller nätverk med större inslag av företagare med invandrarbakgrund särskilt beaktas och säkerställs när det gäller informationsspridning om projektet och projektets möjligheter.. 8 (16)

9 11. Horisontella kriterier (forts) Vilken påverkan har projektet på folkhälsan (endast obligatorisk uppgift för Östra Mellansverige) - Syftar direkt till att förbättra folkhälsan - Har en övervägande positiv påverkan på folkhälsan - Har en övervägande negativ påverkan på folkhälsan Beskriv vilka konsekvenser projektet har för folkhälsan och vilka aktiviteter som kommer att genomföras 12. Förväntade resultat Förväntade effekter på sikt Enbart myndighetsutövningen i en enda kommun omfattar 1 olika e-tjänster. Normalt sett så hanteras information kring medborgaren i flera tiotal interna verksamhetssystem i en och samma kommun. Det här projektet kommer att skapa förutsättningar för en mer systematisk utveckling, tillhandahållande och förvaltande av olika slags informationssamhällesrelaterade informationstjänster i ett livscykelperspektiv för varje tjänst. I takt med att kommunerna får mekanismer och strukturer för ett mer systematiskt inhämtandet åsikter, ståndpunkter och känslor från regionen innevånare och företag skapas förutsättningar för en hållbar och en kontinuerlig utveckling. Projektet skapar förutsättningar för innovativa företag att skapa värdeadderande tjänster för företag och medborgare, se ex. "SafePass", vilket på sikt kan förändra den befintliga näringslivsstrukturen till en mer tjänsteorienterad. En effektivare offentlig förvaltning skapar i sig förutsättningar för ett effektivare och mer konkurrenskraftigt näringsliv. Förväntat resultat efter projekttiden Visionen är att jag som medborgare kan logga in i en och samma portal för att konsumera tjänster från olika privata och offentliga aktörer. Jag ser att jag som medborgare är förtroendevald, jag har en lägenhet i det kommunala fastighetsbeståndet, jag ser att jag äger en bil och har ett företagsengagemang. Via min personliga profil så kan jag underhålla information kring mig själv eller mitt företag, jag kan styra vilka kanaler som jag ska bli noterad om nyheter eller förändringar, vilka avgifter jag vill betala med mitt autogiro, jag kan prenumerera på nyheter eller på akademiska avhandlingar, examensarbeten eller C-uppsatser från närmaste universitet via mina intresseområden - och så vidare. Jag kan nyttja någon av de publicerade e-tjänsterna, jag behöver inte fylla i information som redan finns i den offentliga miljön (oavsett om det är information från folkbokföring, lantmäteriet eller kommunen), jag kan flytta från en kommun till en annan och jag tar med mig min inkrog till den nya kommunen. Tjänsterna upplevs som en helhet, man känner igen strukturer och logik oavsett teknisk plattform. Nåra löser ut sig själva - typiskt när jag flyttar in eller ut ur en kommun. För myndigheter erbjuder projektet möjlighet till affärsutveckling. Ett exempel skulle kunna vara PPM där "mitt PPM-värde" kan exponeras i ett första led - vilket kan öka IT-användandet bland medborgare som redan är etablerade i PPMs myndighetsspecifika portal. I ett andra led exponeras "förändringar i mitt PPM-värde" via samma gränssnitt och kan då vara betydligt mer dynamiskt än det traditionella, oranga kuvertet. Fokuset när det gäller e-tjänster och e-förvaltning har en gång för alla flyttats från den tekniska plattformen till medborgaren, tjänsterna och verksamhetsnyttan. Etablerandet av ett maskineri för informationssamhällesrelaterade tjänster kommer att driva fram verksamhetsutvecklingsprojekt i de deltagande kommunerna för att möta upp möjligheterna som projektet ger till ökad process-orientering, elektronisk ärende- och dokumenthantering, ökad automatisering, effektivare informationshantering osv. 9 (16)

10 Förväntad verksamhet efter projekttiden Efter projekttiden finns ett fungerande proof-of-concept som andra kommuner eller offentliga aktörer i såväl som utanför regionen kan använda som lärande exempel. Inom projektet har stora, ofta avgörande, frågeställningar kring katalogstruktur, attribut, definition av roller och tjänster, avtalsmässiga relationer och tekniska frågeställningar avhandlats med flera på marknaden förekommande leverantörer av verksamhetsssystem, mekanismer och standards för identitetshantering och autentisering (SAML2. i praktiken) genom disparata IT-miljöer har provats; Återanvändningspotentialen är stor för så gott som samtliga potentiella kommunala aktörer. Utvecklingssamarbetet i detta projekt och en ökad tjänsteorientering kommer med stor säkerhet att resultera i fortsatt samverkan, exempelvis kring infrastruktur, bemanning, applikationshantering och funktionsåtaganden Det finns en förvaltningsmodell och en förvaltningsorganisation som systematiskt bevakar och i samarbete med det regionala näringslivet utvecklar och lanserar nya tjänster i takt med nya behov och nya tekniska landvinningar. Web 2.?. Gå nu vidare till bilaga 1 och fyll i uppgifterna för Specifikation av kostnadsbudget. 1 (16)

11 13. Resurser i projektet 13.1 Kostnader År 28 År 29 År 2 År 2 Totalt Personal Köp av tjänst Lokalkostnader Investeringar Övriga kostnader 13.2 Intäkter i projektet Intäkter i projektet (avgår) Faktiska kostnader Offentliga bidrag i annat än pengar Summa totalt Privata bidrag i annat än pengar (denna finansiering ingår inte i budget) Antal timmar Totalt Arbetsinsats Lokaler Material/utrustning Summa 14. Finansiering av resurserna i projektet exkl. privata bidrag i annat än pengar 14.1 Nationell offentlig finansiering Kontant finansiering År 28 År 28 År 2 År 2 Totalt Summa kontant finansiering Offentliga bidrag i annat än pengar Hörby kommun Simrishamns kommun Ystads kommun Tomelilla kommun Sjöbo kommun Summa offentliga bidrag i annat än pengar (16)

12 Summa Strukturfondsstöd År 28 År 29 År 2 År 2 Totalt Regionala fonden Privat kontant finansiering År 2 År 2 År 2 År 2 Totalt Summa 14.4 Summa total finansiering År 28 År 29 År 2 År 2 Totalt (16)

13 15. Bilagor för en komplett ansökan Nummer Bilaga Bilaga 1 Specifikation av kostnader Bilaga 2 Underlag som styrker vem/vilka som har rätt att företräda den sökande Bilaga 3 Fördjupad projektbeskrivning inklusive riskanalys Bilaga 4 Medfinansieringsintyg från nationella medfinansiärer 16. Tillkommande bilagor Nummer Bilaga Uppgift om mervärdesskattskyldighet Underlag som styrker lokalkostnader Medfinansieringsintyg från privata medfinansiärer Upphandlingspolicy Beräkningsunderlag för indirekta kostnader Beräkningsunderlag för kostnader som finansieras enligt bestämmelserna i förordningen för Europeiska socialfonden t.ex. utbildningsaktiviteter. Beräkningsunderlag för resekostnader Redogörelse för allt annat stöd av mindre betydelse som sökande, och/eller i projektet ingående företag mottagit under innevarande och föregående två beskattningsår. Underskrift Genom underskriften intygas att: - de uppgifter som lämnats i ansökan, inklusive bilagor, är riktiga och att de kopior av handlingarna som bifogats ansökan stämmer överens med originalen. - Sökanden har tagit del av föreskrifter och förordningar som gäller för det sökta stödet och åtar sig att följa de villkor som gäller för det stöd som eventuellt erhålls. Datum Behörig att företräda sökanden Namnförtydligande Underskriven ansökan med bilagor lämnas/skickas in till aktuellt programkontor. Ansökan skickas även in elektroniskt. Postadress och e-postadress finns på Nuteks hemsida När Nuteks webbansökan finns tillgänglig på Nuteks hemsida skall ansökan göras på webben. Det kommer att framgå på Nuteks hemsida när det är möjligt att söka på webben. 13 (16)

14 17.1 Personal Egen personal, namn/befattning Specifikation av kostnader Bilaga 1 Regionalt Strukturfondsprogram för stärkt konkurrenskraft och sysselsättning Månadslön inkl lönebikostnader Sysselsättningsgrad (-1 ex.,75) Antal månader Total kostnad Summa egen personal 17.2 Kostnad, egen personal fördelat per år År 28 År 29 År År Totalt Summa fördelat per år 18.1 Kostnad, köpta tjänster Ange typ av tjänst/namn på anlitat företag Etapp 1, Projektledarstöd, process-stöd,analysarbete och metodutveckling (upphandlas i enlighet med LoU) Etapp 1, Kravspecifikationsarbete, utveckling och implementation av kommunikationsplattform (upphandlas i enlighet med LoU) Etapp 2, Projektledarstöd, process-stöd, analysarbete och metodutveckling (upphandlas i enlighet med LoU) Etapp 2, Design och definition av katalog, utveckling av tekniskt ramverk, standards etc (upphandlas i enlighet med LoU). Etapp 3, Design och implementation av arkitektur, teknisk miljö (upphandlas i enlighet med LoU) Etapp 3, Utveckling och utvecklingssstöd för tjänster (upphandlas i enlighet med LoU) Etapp 4, Implementation av tjänster, tjänstekatalog, regelverk, rollbaserad behörighetsstyrning etc. (upphandlas i enlighet med LoU) Etapp 5, Utveckling och implementation av förvaltningsmodell, servicdesk, utvärdering och slutrapport etc. (upphandlas i enlighet med LoU) Total kostnad Summa köpta tjänster Kostnad, externa tjänster fördelat per år År 28 År 29 År År Totalt Summa fördelat per år Kostnad, Lokalkostnader Ange typ av lokal Total kostnad Summa lokalkostnader 19.2 Kostnad, lokalkostnader fördelat per år 14 (16)

15 År 28 År 29 År År Totalt Summa fördelat per år 2.1 Investeringar Ange objekt och antal Beräknat investeringsdatum Beräknat inköpspris Teknisk hård- och mjukvara, kommunikationsplattform (används till viss del även för portal) Teknisk hård- och mjukvara, portalplattform Summa investeringar Investeringar fördelat per år År 28 År 29 År År Totalt Summa fördelat per år Övriga kostnader Ange typ av kostnad Eget Total kostnad Eventuella resekostnader, bifoga beräkningsunderlag Eventuella indirekta kostnader, bifoga beräkningsunderlag med specifikation Summa övriga kostnader 21.2 Övriga kostnader fördelat per år År År År År Totalt Summa fördelat per år 22.1 Intäkter Ange typ av Intäkt Total kostnad 15 (16)

16 Summa övriga kostnader 22.2 Intäkter fördelat per år År 28 År 29 År År Totalt Summa fördelat per år 23.1 Offentliga bidrag i annat än pengar Antal tim/enheter Värde per tim/enhet Summa Hörby kommun Simrishamns kommun Ystads kommun Tomelilla kommun Sjöbo Kommun Summa Offentliga bidrag i annat än pengar År 28 År 29 År År Totalt Summa fördelat per år Kostnader som finansieras enligt bestämmelserna i förordningen för Europeiska socialfonden t.ex. utbildningsaktiviteter (kostnaderna ska vara upptagna under punkterna 17:1 21.2) Kostnader Total kostnad Personal Köp av tjänst 3 5 Övriga kostnader 1 5 Summa 5 16 (16)