Examensarbete 10 poäng. Specialpedagogers uppfattningar om familjesamverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Inger Paulin Anne-Charlotte Widén

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Examensarbete 10 poäng. Specialpedagogers uppfattningar om familjesamverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Inger Paulin Anne-Charlotte Widén"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 10 poäng Specialpedagogers uppfattningar om familjesamverkan kring barn i behov av särskilt stöd. Special educationalists apprehension of family co-operation concerning children in need of special support. Inger Paulin Anne-Charlotte Widén Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, 60p Höstterminen 2006 Examinator: Ann-Elise Persson Handledare: Birgitta Lansheim

2

3 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2006 Abstract Paulin, I. och Widèn, A-C. (2006). Specialpedagogers uppfattningar om familjesamverkan kring barn i behov av särskilt stöd. (Special educationalists apprehension of family co-operation concerning children in need of special support). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande arbete är att kartlägga och granska hur specialpedagoger anser att samverkan mellan specialpedagogen och familjen bör utformas. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring familjesamverkan och över specialpedagogers erfarenheter och intentioner av hur samarbetet kan utformas. Genom att intervjua specialpedagoger med olika grundutbildning, verksamhetsområden och erfarenheter ville vi sträva efter att få helhetsperspektiv inom området familjesamverkan. Vi har baserat vårt arbete på Bronfenbrenners och Vygotskijs teorier. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att fenomenet samverkan kan ses ur olika perspektiv. Att samverka är komplext genom att allt påverkar allt, kunna öppna sina gränser för att ta och ge i förhållande till omgivningen. Familjesamverkan påverkas av erfarenheter, tid, problematik och verksamhetskultur. Motivationen för båda parter i samverkan är att utifrån ett helhetsperspektiv se till barnets bästa. Ett lyckat samarbete genomsyras av ett ödmjukt förhållningssätt som bygger på ömsesidighet och delaktighet. Nyckelord: familjesamverkan, inflytande, motivation, perspektiv, ömsesidighet. Inger Paulin Anne-Charlotte Widèn Handledare: Birgitta Lansheim Korgblomsgatan 1 Tomtebergsvägen 27 Examinator: Ann-Elise Persson Eksjö Anneberg

4

5 Förord Först och främst vill vi tacka de specialpedagoger som med sitt deltagande och engagemang gjort denna undersökning möjlig. Vi ser här ett tillfälle att tacka kursledarna under vår utbildning som har lagt grunden för och gjort denna undersökning möjlig. Vi uppskattar också det utbyte vi har haft med kursdeltagarna. Ett tack riktar vi även till vår handledare Birgitta Lansheim. Våra respektive är värda ett stor tack för visad hänsyn och förståelse.

6

7 INNEHÅLL 1 INLEDNING Bakgrund Studiens avgränsning 9 2 PROBLEM OCH SYFTE Syfte Frågeställningar 11 3 LITTERATURGENOMGÅNG Styrdokument Salamancadeklarationen Skollag Läroplaner Aktuella begrepp Samarbete, samverka, samspel och samordna Systemteori Proaktiv verksamhetskultur Specialpedagogik Relationellt perspektiv och punktuellt perspektiv Partnerskap Historik Specialpedagogiska rollen Familjens betydelse Föräldrarollen Mötet Relationen 25 4 TEORI Allmänt om teorier Problemanknytning Systemteori Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell Vygotskijs proximala utvecklingszon 30 5 METOD Allmänt om metod Metodval Pilotstudie Undersökningsgrupp Genomförande 34

8 5.6 Databearbetning Tillförlitlighet Etik 36 6 RESULTAT Familjesamverkan Vad påverkar specialpedagogens familjesamverkan Familjens betydelse Specialpedagogens betydelse Styrdokumentens betydelse Specialpedagogens samverkansformer med familjen Mötet Relationer Delaktighet 48 7 ANALYS Familjens betydelse Specialpedagogens betydelse Mötet Relationer Delaktighet 54 8 SAMMANFATTNING OCH DISKUSSION Sammanfattning Diskussion Vår motivering till undersökningen Innehåll i specialpedagogens samverkan Specialpedagogens förutsättningar för samverkan kring barnet Dokumentationens betydelse i samverkan Familjens och specialpedagogens betydelse i samverkan Faktorer som påverkar samverkan med familjen Mötets betydelse i samverkan Diskussion kring utfall av vår undersökning 62 9 FORTSATT FORSKNING 63 REFERENSER 65 BILAGOR 67

9 1 INLEDNING Det uttrycks förväntningar, inte minst från skolans sida och från utbildningspolitiskt håll, på att föräldrar på olika sätt genom samverkan ska stötta och engagera sig i de egna barnens skola. I Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet, 1998) står att förskolan ingår i samhällets samlade utbildningssystem. Fortsättningsvis har vi valt att enbart använda samlingsbegreppet skola för barnomsorg förskola 1-5 år och skola F- skolår 6 vilket markerar den gemensamma synen på kunskap, utveckling och lärande som ska råda enligt styrdokumenten. Eriksson (2004) menar att det har rests en rad förslag på hur skolan kan utveckla kontakten och samarbetet med familjen. Enligt honom har det tillkommit nya aspekter av relationen mellan föräldrar och skola. Inte bara för att föräldrar ska engageras utan för att uppnå ett mer utvidgat föräldrainflytande. Aspekter som bidrar till att förstärka och fördjupa relationen och därigenom göra relationen mer betydelsefull, även ur ett demokratiperspektiv. Föräldrar har idag ett större mandat när det gäller att bestämma om sitt barns utbildning. Detta kan emellertid göra samverkan komplicerad. I rapporten Inkluderande undervisning och goda exempel (2003) som bl.a. behandlar samverkan kring barn i behov av särskilt stöd kan vi läsa. Föräldrarnas deltagande i inkluderade skolor får inte underskattas. De får inte bara ses som kunder i utbildningen utan också som deltagare. Det är viktigt att deras behov uppmärksammas och att de får en kontakt med en person som de har förtroende för. De ska ha en tydlig roll och informeras om alla detaljer i planering, genomförande, utvärdering, struktur och innehåll i samarbetet, särskilt beträffande samarbetet mellan skola, utomstående organ och andra specialister (European Agency for Development in special Needs Education, 2003, s. 16). Vi anser att en god samverkan mellan skolan och familjen är betydelsefull för hur barnet trivs och utvecklas. Tar man tillvara alla goda krafter runt barnet och skapar delaktighet blir motivationen och måluppfyllelsen högre. Vi tar här stöd av Salamancadeklarationen (UNESCO, 1994) som är inriktad på undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Utifrån detta resonemang och med utgångspunkt från ett systemteoretiskt perspektiv vill vi undersöka om specialpedagogernas intention kring samverkan överensstämmer med verkligheten. Det är då intressant att undersöka om samverkan mellan skolan och familjen i praktiken har ömsesidiga mål? Vilken form av samverkan vill specialpedagogen ha? Vems villkor sker samverkan i realiteten på? Det finns tydliga direktiv i måldokument som Lpo 94 (Utbildningsdepartementet, 1998) /Lpfö 98 om att samarbete är av största vikt, om vad det ska innehålla men det finns inga föreskrifter om hur det ska gå till. 7

10 Genom att undersöka specialpedagogers erfarenheter av vad som är viktigt i familjesamverkan hoppas vi finna en grund att stå på i utformandet av arbetet med detta inom vårt gemensamma rektorsområde. 1.1 Bakgrund I vår yrkesverksamhet som förskollärare och lärare har vi mött många barn i svårigheter. Vår gemensamma bakgrund representeras av samlade erfarenheter från förskola 1 5 år till år sex på grundskolan. Vi har också erfarenheter som föräldrar från båda dessa verksamheter. I utövandet av vår yrkesroll har vi stött på problem och dilemman som berör föräldrasamverkan och ibland upplevt en klyfta mellan personal och föräldrar. Anledningen kan vara att vi har olika funktioner, yrkesrollen kontra föräldrarollen, som gör att vi använder olika språk och ser barnet utifrån olika perspektiv. Under gemensamma utvärderingar och utarbetandet av olika dokument ex lokala handlingsplaner har framkommit att flera pedagoger upplever att föräldrar är nöjda med att få veta vilka insatser som görs från skolans sida. Samverkan blir gärna på pedagogens villkor där pedagogen styr och föräldern intar en mera passiv roll. I diskussioner med kollegor framkommer ofta att föräldrar verkar ointresserade av samverkan. Uppstår störningar i mötet hamnar vi lätt i skuldbeläggande och går i försvarsställning. Gunnarsson (1999) beskriver hur föräldrarna får en underordnad roll i relationen till skolan i samband med störningar i skolmiljön. Det finns anledning att sätta sig in i varför det blir så här. För att få en helhetssyn på barnet måste vi från början bygga upp goda relationer till familjen och ta till vara på den kunskap som föräldrar har om sina barn. I läroplanerna och skollagen (1 kap. 2 ) står att i samarbete med hemmen skall skolan främja elevernas utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. Ett uppdrag som har bäst förutsättningar att lyckas i en proaktiv verksamhetsmiljö. Vi tror att en del pedagoger inte har insikt nog om vikten av en fungerande samverkan framför allt när det gäller barn i behov av särskilt stöd. Specialpedagogen har här en viktig uppgift som företrädare främst för barnet och därmed familjen. Vår avsikt är att ta reda på hur man som specialpedagog vill utforma och utveckla föräldrasamverkan i arbetet kring barn i behov av särskilt stöd. 8

11 1.2 Studiens avgränsning Studien riktar sig främst till specialpedagoger som i samverkan med vårdnadshavare och professionella ingår i olika sociala system som på ett eller annat sätt påverkar varandra. Specialpedagogens uppdrag är att ha ett övergripande ansvar för barn i behov av särskilt stöd. Barn som oftast är i behov av långsiktiga insatser där arbetet utgår från ett relationellt perspektiv. Vi har inte tagit med tvärprofessionell samverkan. Arbete skulle då bli alldeles för omfattande och ta mer tid än vi har att förfoga över och resultatet därmed mindre givande. Tvärprofessionell samverkan är ett så angeläget ämne att det kräver en egen rapport. Specialpedagogen bör i möjligaste mån verka för en proaktiv verksamhetsmiljö med förebyggande åtgärder. Däri anser vi att ett kontinuerligt arbete med familjesamverkan ingår. Att med en öppen attityd skapa en skolkultur ett ethos Stensmo (1997) som bygger på ömsesidigt förtroende och delaktighet. Förhoppningen är att den familjesamverkan som startar i ett tidigt skede ska fungera på flera nivåer, även när stödet till barnet går utanför egna verksamheten och behov av tvärprofessionell samverkan uppstår. 9

12 10

13 2 PROBLEM OCH SYFTE Vi upplever att det finns ett behov av att fokusera på, medvetandegöra och förtydliga innehållet i samverkan mellan specialpedagogen och familjen kring barn i behov av särskilt stöd. Genom en ökad förståelse för samverkan kan vi utveckla, forma och organisera våra kunskaper och färdigheter till en specifik kompetens i arbetsutövandet. Vår förhoppning är att med utgångspunkt av resultatet kunna analysera och vidareutveckla formerna för familjesamverkan. 2.1 Syfte Syftet med vårt arbete är att utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kartlägga och granska hur specialpedagoger anser att samverkan mellan specialpedagogen och familjen bör utformas. 2.2 Frågeställningar Hur kan ett fruktbart samarbete mellan specialpedagogen och familjen komma till stånd? Hur upplever specialpedagogen att samarbetet med familjen fungerar? Vad är specialpedagogens grundläggande motivation för samverkan? Vad är specialpedagogens intention med ett ömsesidigt samarbete? Genom att intervjua specialpedagoger med olika grundutbildning, verksamhetsområden och erfarenheter kommer vi att sträva efter att få helhetsperspektiv inom området föräldrasamverkan. 11

14 12

15 3 LITTERATURGENOMGÅNG Här presenterar vi grundläggande utgångspunkter i vårt arbete. De bildar plattform för vårt vidare resonemang och de slutsatser vi enas om kring samverkan mellan skola och familj. Det har varit svårt att hitta litteratur som baseras på specialpedagogens yrkesverksamhet. Därför har vi valt litteratur med den gemensamma nämnaren samverkan. 3.1 Styrdokument I Salamancadeklarationen talar man om föräldramedverkan som ett partnerskap på samarbetets och det ömsesidiga stödets grund. I skollag, läroplaner Lpfö 98/Lpo 94 (Utbildningsdepartementet 1998) och i kommunala skolplanen betonas också vikten av ett samarbete mellan skolan och hemmet. Där står att bäst förutsättningar för barns och ungdomars utveckling och lärande sker i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Ett samarbete som bygger på ömsesidighet och där delaktighet och inflytande leder till ansvar. Samverkan mellan de vuxna i barnens olika världar ses vanligtvis som något gott och önskvärt. Det är då viktigt att föräldrarna får insyn och inflytande över de verksamheter som deras barn är involverade i. Men vi vill betona att de vuxna fyller olika funktioner för barnen och att alla dessa funktioner behövs Salamancadeklarationen Salamancadeklarationen kom till i Spanien 1994 under en Internationell konferens om specialundervisning. Konferensen var arrangerad av UNESCO och Spaniens utbildnings- och vetenskapsministerium. En deklaration är den svagaste av de s.k. normativa instrumenten, en överenskommelse som är mer eller mindre bindande, t.ex. en uppmaning att arbeta för vissa givna mål och ger uttryck för en åsikt eller en uppfattning i en särskild fråga. I Salamancadeklarationen (UNESCO, 2001) kan vi under stycket föräldrasamverkan läsa: Uppgiften att undervisa barn med behov av särskilt stöd är en gemensam uppgift för både föräldrar och yrkesfolk Skollag Skollagen (Skolans författningar, 2002) beslutas av riksdagen och innehåller grundläggande bestämmelser om utbildningen inom alla olika skolformer. Utdrag ur skollagens första kapitel 2 : Utbildningen skall ge eleverna kunskaper och färdigheter samt, i samarbete med hemmen, främja deras harmoniska utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I utbildningen skall hänsyn tas till elever i behov av särskilt stöd (Utbildningsväsendets författningsböcker, 2001/02, s.17 ). 13

16 3.1.4 Läroplaner Läroplanerna bygger på skollagen och är bindande föreskrifter utfärdare av regeringen. Sveriges utbildningssystem omfattas av tre läroplaner, en för förskolan Lpfö 98, en för den obligatoriska skolan omfattande även särskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94 samt en för de frivilliga skolformerna Lpf 94. De länkar i varandra utifrån en gemensam syn på kunskap, utveckling och lärande. I läroplanen för förskolan Lpfö 98 (1998) anger staten övergripande målen och riktlinjerna för förskolan och talar om vilka krav och förväntningar barn och föräldrar kan ha på förskolan. Läroplanen för skolan Lpo 94 (1998) anger förskoleklassens, fritidshemmets och det obligatoriska skolväsendets värdegrund, uppdrag, mål och riktlinjer. I läroplanerna står att skolan skall samverka med vårdnadshavare och fortlöpande ge information om barnets skolsituation. 3.2 Aktuella begrepp Vi har valt att definiera begreppen samarbete, samverka, samspel och samordna med anledning av att de används flitigt i vår litteratur och betydelsemässigt ligger nära varandra. Begreppet skola får i vår rapport stå för verksamheten i förskola och grundskola till och med år 6. Fler begrepp vi vill referera till är systemteori, proaktiv verksamhetsmiljö, relationellt respektive punktuellt perspektiv och specialpedagogik Samarbete, samverka, samspel och samordna Andersson (2004) skriver att enligt Lp0 94 används begreppen samverkan och samarbete tillsammans för att betona vikten av att de vuxna som finns runt eleven samarbetar eller samverkar kring barnet. Begreppen används synonymt när det gäller att beskriva kontakten med föräldrarna. Detta anammar även vi. Vi vill också försöka förstå fenomenet samverkan som en interaktionsprocess mellan mål och metod. I listan nedan definieras ordet samverkan 1 : sam- (i sammans.) tillsammans, ihop, gemensamt, t ex. samarbete. samverka samarbeta samverkan samarbete, gemensamt uppträdande samspel samverkan (mellan spelar i ett lag, musiker i orkester, människor i kontakt med varandra osv.) interaktion samordna anpassa två el. flera saker till varandra Lundgren och Persson (2003) konstaterar att samverkan kan beskrivas på två nivåer. På den ena nivån skall intentioner omsättas i realitet och på den andra nivån kan vi identifiera absolut motsatta verksamhetskulturer. En hög grad av 1 Bonniers Svenska Ordbok (Malmström, Györki & Sjögren, 1990) 14

17 överensstämmelse mellan det formulerade respektive vad som verkligen görs skulle kunna leda till att en proaktiv verksamhetskultur skapas Systemteori Gjems (1996) menar att systemteori är en tvärvetenskaplig teori som täcker ett stort område som riktar uppmärksamheten mot relationer mellan människor. När teorin behandlar mellanmänskliga förhållanden står begreppet för en grupp individer, sociala system, som samverkar under en längre tid. Andersson (2004) beskriver att ett system är en helhet sammansatt av olika delar, som är ömsesidigt beroende av varandra, vilket innebär att allt mänskligt handlande och mänskliga problem är något som sker och uppstår i samspel. Ingen del kan påverkas utan att alla delar i systemet påverkas. Systemteori är en teori som ser mänskligt handlande och mänskliga problem som något som sker och uppstår i ett samspel mellan människor och som inte kan förklaras av den enskilda individens inneboende egenskaper (Andersson, 2004, s. 20). Schjödt och Egeland (1994) menar att systemteori är ett samlingsbegrepp där flera olika teorier ingår ex. generell systemteori, kontrollteori, cybernetik med flera. Dessa teorier förekommer frekvent bl. a inom det familjeterapeutiska fältet. De anser vidare att det är en nödvändighet att känna till en del om systemteori för att kunna orientera sig bland de begrepp och modeller som ingår i de olika teorierna. Vi väljer att fördjupa oss i Bronfenbrenners socialekologiska utvecklingsteori där samspelet mellan individen och de miljöförhållanden som finns runt om kring får konsekvenser för utvecklingen. Det är barnens totala livsmönster från, riksplanet till lokal nivå som inverkar på deras utveckling som individer och samhällsmedlemmar. Skolan påverkar, genom olika aktiviteter andra system, samtidigt som andra system påverkar skolan (Bronfenbrenner, 1971, s. 169) Proaktiv verksamhetskultur En miljö som kännetecknas av att man utifrån mål organiserar och samverkar för att finna verksamhetsrelevanta problemlösningsstrategier. Vägen dit är att utveckla en professionell kommunikation och skapa en kollektiv och känd kunskapsbas. Detta leder till en organisatorisk självtillit med ramar i form av handlingsplaner och fasta rutiner, ett förebyggande arbete som kan ligga till grund för utvärdering och leda till utveckling. Lundgren och Persson (2003) har av sin undersökning dragit slutsatserna att i en proaktiv verksamhetskultur ser lärarna det som naturligt att samverka med barn och föräldrar liksom andra professionella såväl i den egna verksamheten som i andra. Man skapar utrymme för såväl barnens inflytande som för den egna 15

18 kunskapsutvecklingen. Kommunikationen är professionell och samhällsuppdraget vägledande för verksamheten. Den individuella kunskapsutvecklingen används för att generera en kollektiv kunskapsmassa, tillgänglig och användbar i det dagliga arbetet. Arbetet präglas av framförhållning, genomtänkta problemlösningsstrategier och ett tillitsfullt klimat. I en proaktiv verksamhetskultur är det viktigare att söka möjligheter än hinder. Den proaktiva kulturen i offentlig verksamhet präglas av en gemensam syn på samhällsuppdraget, professionell kommunikation och ett förebyggande arbete där samverkan utgör en naturlig del. (Lundgren & Persson, 2003, s. 75). Figur 3.1 Den proaktiva verksamhetskulturens delar och inbördes samspel (Lundgren & Persson, 2003, s. 74). Danielsson och Liljeroth (2002) skriver att tänkandet är den centrala funktionen i förhållningssättet. Människor kan känna sig hotade om det invanda förändras eftersom de nya idéerna och tankarna inte passar in i individens etablerade tankesystem. Persson (2003) beskriver hur vår tillvaro blir allt mer svåröverskådlig på grund av att flödet av information är så stort och att vi får allt svårare att hantera det rationellt. För att möta detta behövs en proaktiv verksamhetskultur med rutiner och ramar där samverkan är ett naturligt medel i arbetet. Statens offentliga utredningar (Sou 2000:19) tar upp samspelets betydelse för skolmiljön, vilket vi anser även innefattar familjesamverkan. Livet i skolan bygger på en mängd interaktioner och mänskliga möten. Det klimat som en skola utvecklar beror på kulturen och andan i skolan och hur medveten man är om förhållningssättets betydelse. Arbetar man i skolan påtar man sig ett ansvar för att verka och handla i enlighet med läroplanernas övergripande mål och 16

19 ställa sig bakom de värderingar som läroplanen uttrycker samt i handling visa detta. Man är en del av ett större system som bygger på att alla är beredda att både dra sitt strå till stacken och samverka med andra (SOU 2000:19, s. 149) Specialpedagogik Brodin och Lindstrand (2004) menar att specialpedagogik är ett tvärvetenskapligt område. Där teorier och kunskaper kommer från flera olika discipliner, bl.a. pedagogik, medicin och sociologi. Detta gör att det blir komplicerat att definiera innebörden i specialpedagogik. I forskningssammanhang använder man ofta samma teorier inom pedagogik som i specialpedagogik. Den största skillnaden verkar vara, när det gäller principen om individualisering, som har närmare koppling till specialpedagogik. Persson (2003) menar att specialpedagogik faller under disciplinen pedagogik, även om den har en relativt kort historia. Frågor som hamnar under kategorin specialpedagogik kan vara individualisering, inkludering, utveckling och lärande. Persson menar vidare att synen på specialpedagogik påverkas av det politiska samhälle vi lever i här och nu. Danielsson och Liljeroth (2002) har som specialpedagogisk grundtanke att alla människor har större resurser än man föreställer sig. De påpekar att helt avgörande för en människas utvecklingsmöjligheter är vilka föreställningar och uppfattningar som omger individen i olika situationer, hur de tänker och handlar, dvs. förhållningssättet. Förhållningssätt både hos personer i omgivningen och hos individen själv. Hos alla människor finns ett filter i perceptionen som innebär att man ser och förstår bara det man har beredskap för, vågar och vill ta emot. Utveckling i ett livslångt perspektiv handlar om att vidga sitt seende se mer och djupare men också att lära sig att på ett kreativt sätt omvandla det i handlande (Danielsson & Liljeroth, 2002, s. 14). Ett förhållningssätt kan vara hämmande eller främjande. Främjande blir det när de involverade förväntar sig finna dolda resurser. En öppenhet som leder till ett möte mellan människor och utvecklar samspel och kommunikation grundstenar i arbete menar Danielsson och Liljeroth (2002). I specialpedagogiska sammanhang bör man vara medveten om vilka etiska värden man har att efterleva. Familjer som har barn med funktionshinder hamnar i ett annat slags beroendeförhållande till samhälle och personal än andra. Det är lätt att gränserna för integritet överskrids. Krav på att lämna uppgifter om sig själv och ge insyn i sitt liv kan leda till upplevelse av att ha mist en del av sin självständighet. En etisk aspekt på handlandet, menar Danielsson och Liljeroth (2002), är frågan om en verksamhet verkligen är till för den enskilde eller för personalen. Bemötandet av föräldrarna är ett annat etiskt ställningstagande. 17

20 Visar man intresse och förståelse genom att lyssna, ta på allvar, ger information och respektera deras upplevelser? Man bör förhålla sig till människor på ett sådant sätt att en situation alltid leder till en ömsesidig växt (Danielsson & Liljeroth, 2002, s. 78). Danielsson och Liljeroth (2002) menar också att det är av etiskt värde att man är ärlig och hederlig, kämpar för det man tror på och söker vägar utan att ge upp. Specialpedagogiska insatser ska se till helhetsperspektivet för individen. Detta bottnar, enligt Danielsson och Liljeroth (2002), i gemensamma övergripande mål där djup och kontinuitet är viktiga aspekter, kontinuiteten inom och mellan olika miljöer, mellan olika tidsperioder i tid och innehåll. Exempelvis dagen bör bestå av gemensamma element så att individen upplever helhet och sammanhang. Danielsson och Liljeroth (2002) ser specialpedagogiken som ett kunskapsfält, med ansvarsområdet att utveckla kunskaper i en undervisning, där också elever med olika hinder finns med på ett självklart sätt och ges möjlighet till utveckling utifrån egna förutsättningar. Vår tolkning av litteraturen är att specialpedagogik är ett komplement till den vardagliga pedagogiken och ska gynna den som är i behov av särskilt stöd. På ett sätt som underlättar och gör det lättare att fungera och integreras i samhället Relationellt perspektiv och punktuellt perspektiv Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan bygger på två olika perspektiv, det relationella och det punktuella. Beroende på vilket perspektiv man intar utgår man från två skilda sätt att se och förstå barns skolsvårigheter. Von Wright (2000) beskriver perspektiven, med utgångspunkt i G H Meads teori om intersubjektivitet, och vilka förutsättningar de ger för ett genuint pedagogiskt möte. Subjektiviteten står för jag, själv, identitet, personlighet och kan uppfattas olika beroende på sammanhanget. Intersubjektivitet i ett relationellt perspektiv innebär enligt författaren att människor betraktas i relation till andra människor som de står i beroende av i tid och rum. Individen förstås som ett relationellt fenomen, ett handlande subjekt i en process där man utgår både från vad människan blivit och det hon föregriper ur framtiden i form av möjligheter. Den personliga verklighetsuppfattningen konstrueras i ständig interaktion med omvärlden. Intersubjektiviteten är en cirkulär rörelse i tiden. Det finns behov av att kunna inta den andres perspektiv och växla mellan detta och sitt egna och därmed bli delaktig. Individens behov är knutna till ett sammanhang, är föränderliga, gemensamma och en angelägenhet för alla deltagare. Ur ett punktuellt perspektiv är det enligt författaren möjligt att isolera individens subjektivitet från sitt sammanhang och därmed definiera och bestämma den. Individuella behov studeras med blickar bakåt och hanteras som 18

21 en brist hos individen och är tidsbegränsat eftersom insatsen kan upphöra när behovet är tillfredsställt. Om behovet exempelvis är att individen vill bli sedd riktar personalen sin uppmärksamhet mot individen. Behovet av att bli sedd som relationellt fenomen förstås som en önskan om delaktighet, och genom delaktighet blir behovet omförhandlat i den sociala situationen. Genom en process av meningsskapande kan emellertid behovet omförhandlas och rentav förvandlas till intresse. Intresse är relationellt (jfr den äldre betydelsen inter-esse, att vara emellan). Genom perspektivväxling blir den andras intresse för en själv ett eget intresse, och intresse för sig själv omfattas också av intresse för den andra (Von Wright, 2000, s. 180). Von Wright (2000) menar att ett relationistiskt perspektiv får inte förväxlas med ett relationsinriktat perspektiv. Det vill säga ett linjärt tankesätt, orsak och verkan, med fokus på relationer. Det kan i värsta fall leda till missriktad empati och omsorg, en närhet utan distans, då upphör pendlingen och möjligheten till ett ömsesidigt möte uteblir Partnerskap Eriksson (2004) skriver om participation deltagande och partnership partnerskap. Han menar att föräldrarnas betydelsefulla roll för skolan har förstärkts under senare år och det har som Eriksson kallar denna tendens, uppstått en förtätad relation mellan föräldrar och skola, man har kommit närmare varandra. Föräldrarna har fått större möjligheter att bestämma över sina barns skolgång samtidigt som skolan fått ett större ansvar gentemot föräldrarna men också befogenheter över vilken utformning relationen till föräldrarna ska ha. Detta, menar Eriksson (2004), gör att medvetenheten om föräldrarnas betydelsefulla roll har ökat i skolan och benämner detta föräldrarelation. Sett ur ett internationellt perspektiv råder, enligt Eriksson (2004), delade meningar och tolkningar om huruvida föräldrarnas engagemang i skolan är entydigt och positivt relaterat till barnens prestationer. Diskussionen om partnership har lanserats internationellt och ambitionen att göra föräldrar och lärare till partners framhålls som ett ideal för hur goda relationer mellan hem och skola ska ta sig uttryck. Vad som också räknas in i det ömsesidiga närmandet är tendenser som syftar till att upprätta en samverkan mellan hem och skola ett - partnerskap - som ska gagna både hem och skola, samhället och den enskilde individen. Eriksson (2004) menar vidare att genom att upplösa traditionella gränser mellan hem och skola och genom ett medvetet samspel kring barnet, ta tillvara de potentiella resurser som föräldrar och samhället utgör, kan ett mera effektivt lärande åstadkommas. En viktig reflektion, att göra när det gäller partnerskapet, är de olika roller lärare och föräldrar representerar. Lärare ska sörja för barnens intellektuella utveckling och värdera barnens prestationer i förhållande till de uppnåendemål 19

22 som finns. För föräldrar är den intellektuella utvecklingen endast en sida av barnets hela utveckling. Motsättningar kan uppstå när lärare fokuserar på kunskap och lärande medan föräldrar som förväntas stödja skolan, har önskemål om att se till hela barnets utveckling. En viktig aspekt av partnerskapet är enligt Eriksson (2004) att lärare i sin ambition att få föräldrars engagemang och stöd för skolan inte strävar efter att få föräldrarna att se på sitt barn med samma ögon som läraren gör. 3.3 Historik Ser man historiskt på samarbete mellan skolan och familjen kan man se samma tendenser i ett lärarperspektiv då som nu. Magister Fineman erinrade om huru föräldrar efter folkskolans tillkomst alltmer förlora deltagandet för sina barn, vilka de lemna i skolan med anspråk att sjelfa vara befriade från allt besvär med både undervisnings- och uppfostringsarbetet (Westling, ur Andersson, 1999, s. 45). Även idag uttrycker enligt Andersson (1999) pedagoger missnöje över föräldrars bristande intresse, engagemang och deltagande. Hur kan det komma sig att i stort sett samma problem kvarstår efter snart hundra år? Föräldrarnas relationer till och samverkan med skolan är beroende av hur samhället ser ut och skolans funktion i samhället. En gemensam uppgift för personal och föräldrar är att införliva barnet i samhället. Key (1911) riktar sig till föräldrarna när hon inpräntar hur viktigt hemmet är för barnets utveckling. Hon beskriver uppfostrans konst och innehåll samt varnar för att låta skolan helt ta över hemmets uppgift. Hemmet är den plats där barnet utvecklar den individuella känslans kultur, en kultur som är grundval för all slags intellektuell utbildning och social känsla. Barnet ska redan från tidiga år lära sig det egna valets frihet och fara, egna viljans rätt och ansvar och den egna prövningens villkor och uppgift. Hon menar att endast hemmet kan åstadkomma människor, hela individer. Individer som stegvis kan erfara lycka och behov av att vara en tjänande del i ett helt, först inom hemmet, så inom kamratkretsen, fäderneslandet och slutligen i världen. Människan blir en levande cell som medverkar till uppbyggandet av levande former genom att kunna samspela med andra individer. Enligt Key (1911) bör hem och skola samverka och ha gemensamma mål. I stället för att ett nutidens skolbarn har mor och tjänare omkring sig för att hinna bli färdigt till skolan och ej glömma något, borde barnet få tid att städa sitt rum, borsta sina kläder och inga påminnelser erhålla i fråga om skolans angelägenheter, utan hem och skola i samråd med varandra låta barnet självt få umgälla sina försummelser (Key, 1911, s. 39). 20

23 Skolans som hemmets, som samhällets mål borde vara att främja livet i dess utveckling till allt högre former, under ett fortsatt bekämpande av alla livsförminskande inflytanden (Key, 1911, s. 62). Åberg (1978) anger att specialundervisningen i Sverige började utvecklas i form av hjälpklasser eller specialklasser under 1940-talet. I samband med förändrad lärarutbildning på 1950-talet påtalas behovet av läsklasser och övriga specialklasser i en verksamhetsberättelse av Sveriges småskollärarinneförening. Haug (1998) menar att den politik för specialpedagogik som gäller i Sverige även idag formulerades på 1970-talet. Haug (1998) refererar till Emanuelsson (1997a) och Rosenqvist (1994) när han påstår att även forskningen om specialundervisning är av ungefär samma datum. Kunskapen om specialundervisning är därför grundad på de praktiska utövarnas uppfattning av den verksamhet de själva ägnar sig åt. Det råder brist på teoretiska perspektiv, kritiska frågor, deltagarperspektivet, specialundervisningens kontexter och metastudier. Han diskuterar specialundervisningens historiska förutsättningar genom begreppet social rättvisa eftersom målsättningen att alla ska ha lika rätt till utbildning. Barn ska få lika villkor och att alla ska betraktas som likvärdiga, oavsett begåvning, anlag och intresse hör ihop med en välfärdsstat. Sveriges skollag och läroplanerna har fastslagit detta. Han finner två förhållanden dels intentionen att skapa en inkluderande skola med ursprung i demokratiskt deltagande och dels att den praktiska utvecklingen går i motsatt riktning, där kompensatoriska idéer med individuella hänsynstaganden till behov och nytta råder. Hans slutsats är att specialundervisningen inte bara är en fråga för speciallärare och specialpedagogiken, det är en fråga för hela skolan. Han går så långt och påstår att vi bara i ringa grad har den kunskap som krävs för att förverkliga denna nya skola, om det är målet. 3.4 Specialpedagogiska rollen Enligt Högskoleförordningen (2001:23) ingår bland annat inom området familjesamverkan att specialpedagogen ska vara en kvalificerad samtalspartner och rådgivare i pedagogiska frågor för föräldrar samt kolleger och andra berörda yrkesutövare. I samarbetsprojektet VITS Vardagsnära Insatser med Tydlig Samverkan förtydligar Östberg (2005) arbetet runt familjer som har barn i behov av särskilt stöd, i detta fall med koncentrations- och uppmärksamhetsgrund. Specialpedagogen ska också utforma och delta i arbetet med att genomföra åtgärdsprogram i samverkan mellan skola och hem för att stödja elever och utveckla verksamhetens undervisnings- och lärandemiljöer. Det är viktigt att lära känna sig själv, familjen och dess miljö. Specialpedagogen behöver förstå vad det innebär att vara förälder till ett barn i behov av särskilt stöd. Kinge (2000) framhäver vikten av en professionell hållning som innebär att man alltid ser till det som gagnar barnet och familjen. Att man inte låter sig styras av egna behov, känslor, impulser och kunna hålla sig målinriktad. Det är nödvändigt att erkänna 21

24 egna känslor och reaktioner för att utveckla förståelse. Vi måste bli medvetna om våra känslor så att de inte påverkar vår förståelse. 3.5 Familjens betydelse Liljegren (2000) menar att barnet är under en lång följd av år beroende av sin familj eller familjeliknande grupp för sin fysiska och psykiska överlevnad. Barnets utveckling sker i samspel med de omgivande sociala systemens kultur och värderingar. Barnet får senare och gradvis egen erfarenhet av omgivningen men hela tiden fortsätter familjen att känslomässigt reagera på barnet och dess erfarenheter. Barnets utveckling kan därför inte i något skede betraktas som fristående från familjens. Från och med skolstarten ska familj och skola under en lång följd av år tillsammans verka för att barnet utvecklar kunskaper och färdigheter samtidigt som en ansvarig och harmonisk samhällsmedborgare växer upp. En av förutsättningarna för att lyckas i lärarrollen är ett gott föräldrasamarbete (Andersson, 2004). Det är av största vikt för specialpedagogen att känna till hur betydelsefull relationen med föräldrar och barn är. Att man bemöter föräldrar med respekt och ta deras kunskap om sina barn på allvar. Se saker utifrån ett vidare perspektiv, ta in barnperspektivet och väga in flera faktorer för att försöka förstå den livssituation familjen lever i. Riddersporre (2005, 19/5) menar att föräldrar som har det socialt sämre av olika orsaker blir sämre bemötta än föräldrar med högre social status. Den sociala situationen behöver inte vara kriterier för hur relationen till ett barn är. Det kan lätt bli fel på grund av att man kanske överdriver vissa svårigheter och vad är det som säger vad som är bra eller dåligt? Man får aldrig vara för snabb i sin bedömning av hur ett barn har det, vilka behov det har osv. Om ett barn är stökigt, är det lätt att tänka, att barnet inte har det bra i hemmet. Vad är bra uppväxtvillkor? Vad är bra föräldraskap? Vad är viktigt, saker, ordning och reda, känslor, resor? Vilka komponenter är det som tillfredsställer barnets behov? Frågeställningar som är nog så viktiga att ha med sig i samarbetet med familjen. Riddersporre (2005, 19/5) framhåller vidare under föreläsningen, att det är viktigt att i sin relation till familjen vara objektiv och se saker utan subjektiva bedömningar. Att tänka på hur föräldern känner och upplever situationen. Ofta sätter oroade föräldrar ett stort hopp till behandling och träning. De personer som förmedlar insatser av olika slag kan därför påverka föräldrarnas trygghet och tillförsikt. En väl fungerande kontakt mellan familj och professionella kan bidra positivt till utvecklingen av föräldraskapet medan en mindre gynnsam kontakt kan försvåra (Riddersporre, 2003, s. 25). Om man översätter med inre bilder, föräldrar som kommer in i skolan, habiliteringen, barnavårdcentralen eller barn och ungdomspsykiatrin, hur är villkoren för dessa föräldrar? En realistisk situation som kan uppstå vid 22

25 exempelvis en elevvårdkonferens är att föräldrarna får en kallelse hem, med namn på dem som är kallade som i föräldrarnas ögon kan vara flera personer som har makt. Man ska arbeta med var och ens uppfattning om barnet. I liknande situationer menar Riddersporre (2005, 19/5) är risken stor att föräldrarna upplever det som om föräldramandatet är borttaget. Har man då en ganska instabil inre bild kan det bli en jobbig situation. I specialpedagogens roll ingår att skydda och stötta föräldraskapet. Att man bjuder in föräldrarna med intentionen att de får och kan behålla sin värdighet som föräldrar. Att man gör det bästa av situationen. Föräldrarnas engagemang är av stor betydelse för barns inlärning och utveckling. Om en medlem i en familj avviker från de andra kommer hela familjen i en speciell situation. Danielsson och Liljeroth (2002) menar att livskvaliteten för en familj med barn i behov av särskilt stöd inte behöver bli sämre än andras, om insatserna är på ett sådant sätt att de tillfredsställer familjens behov och krav. För att ett fruktbart samarbete ska komma till stånd med familjen är det viktigt att specialpedagogen är medveten om hur betydelsefull relationen mellan barn och föräldrar är. Medvetenheten om vilka tankar man styrs av, visar att det som finns och sker inom en individ påverkar vad man gör och hur man handlar. Detta ökar kvaliteten i relationerna till familjen. Erfarenheter, upplevelser och intressen påverkar, enligt Danielsson och Liljeroth (2002), oss i vårt livsperspektiv och förhållningssätt. I relation med andra kommer man därför medvetet eller omedvetet att agera utifrån de erfarenheter man har med sig i livet. Allt påverkar allt. Familjen har ett livslångt tidsperspektiv, tidigare hinder i form av besvikelser, misslyckanden, skuldkänslor att man inte räckt till, farhågor inför framtiden att barnet inte får det bra påverkar föräldrarnas beteenden. Här- och nusituationen påverkas av både det förflutna och framtiden. Föräldrarnas roll i samarbete kan bli tydligare och deras självkänsla stärks om de får informera om sitt barns historia. Danielsson och Liljeroth (2002) menar att föräldrar ska i första hand få vara föräldrar och göra sådant tillsammans med sitt barn som skapar kontakt och upplevelse. Föräldrarnas uppgift är bland annat att bygga upp en trygg och känslomässig grund hos barnet. Ett fundament som bas för att erövra samhället och världen utanför familjen som omvänds i barnets självständighets- och identitetsutveckling. För barn med problematik kan denna process vara extra komplex. Skillnaden mellan familjer i allmänhet och familjer med barn i behov av särskilt stöd, är behovet av särskilda insatser. För att få dessa insatser måste föräldrarna gång på gång i olika situationer och sammanhang berätta om sin situation. Detta gör enligt Danielsson och Liljeroth (2002), att familjen kan känna sig utlämnad, utan att riktigt veta vad informationen ska leda till eller vilka insatser som ska sättas in. Ofta finns det personer utanför familjen som ska ge stöd och hjälp, därför blir samarbetet mellan specialpedagogen och familjen avgörande. Gemensamma diskussioner kring samarbetet kring barnet är 23

26 väsentligt och att var och en utifrån sin roll försöker hitta ett gemensamt sätt att tänka. Familjen ska i första hand ge barnet sådant som skapar kontakt och upplevelser, kunna koppla av och vara sig själva. Föräldrarna ska inte behöva känna dåligt samvete eller bli betraktade som att de inte är samarbetsvilliga om de inte orkar eller vill ta del i att träna sitt barn. Det är därför en förutsättning, enligt Danielsson och Liljeroth (2002), att specialpedagogen sätter sig in i föräldrarnas situation och respekterar deras upplevelser känslor och tankar. Däremot ska de som vill ta del av pedagogiska uppgifter naturligtvis få det stöd och hjälp de behöver. 3.6 Föräldrarollen Föräldrars uppgift är att bland annat ge sina barn en trygg känslomässig grund (Danielsson och Liljeroth, 2002, s.194). Upplevelser i vardagen påverkas mer än man tror, både av det förflutna och framtiden. Nuet aktualiserar händelser i det förflutna och ger tankar för framtiden. Familjen har ett livslångt tidsperspektiv. Föräldrar är de som sett ur ett familjeperspektiv känner sina barn bäst med kunskaper om barnet som i vissa fall är ovärderliga för yrkesverksamma. Därför bör föräldrarna ses som en naturlig samarbetspartner i samverkan kring barnet. Föräldrar till barn i behov av särskilt stöd är ofta i behov av stöd och hjälp utifrån och utformandet av dialog och samarbete har därmed stor inverkan på möjligheterna till en positiv utveckling hos barnet. Riddersporre (2003) framhåller att föräldrar bör självklart vara ansvariga för sina barn och att hjälpinsatser som ska sättas in utgår från familjens krav och behov. Hon uppmärksammar att det finns en risk att en del av ansvaret tas över av de professionella vilket kan leda till ett potentiellt hot mot föräldraskapet. 3.7 Mötet Lundgren och Persson (2003) har i sin skolbaserade undersökning följt det pedagogiska arbete under ett års tid och kommer fram till att i den proaktiva skolan har personalen bred erfarenhet och är säkra i sin yrkesfunktion vilket bl.a. speglar sig i mötet med föräldrar. Det är viktigt att möta familjen med respekt känslan är alltid rätt för den som äger den menar Ingvarsson, Parsmo och Spångberg (1998). Det som sker i samspelet är viktigast. En förutsättning för att ett möte ska uppstå är att två eller flera är tillsammans. Allt vi gör och säger när vi är tillsammans är kommunikation där vi sänder och mottar budskap. Budskap som man ska ta ställning till och välja ut det som känns meningsfullt. Det är inte endast det verbala budskapet som påverkar mottagarens tolkning utan även kroppsspråket är av stor betydelse. Även komponenter som personlighet, problematik, relation, förväntningar och förutsättningar påverkar mötets karaktär. Väl avvägda, tydliga roller ger struktur och trygghet och man kan koncentrera sig på informationen. Först då kan man både ta emot och ge själv, 24

27 det vill säga samarbeta. Danielsson och Liljeroth (2002) och även Andersson (1999) framhåller att uttalanden från personer med hög status ifrågasätts sällan, medan lågstatuspersoner ofta har dåligt självförtroende och förväntas inte kunna bidra med något konstruktivt. Om lärarna från början har den förutfattade meningen att den här föräldern är det meningslöst att prata med, för den kan ändå inte hjälpa till, blir det en självuppfyllande profetia som slutar med att föräldrarna blir maktlösa och lärarna också (Andersson, 1999, s.148). Ett möte som präglas av ett sådant mönster blir knappast fruktbart. Det är tillåtet att ha olika värderingar, menar Andersson (1999) men om man uttalar negativa synpunkter på den andres värderingar uppstår prestigekamper och det blir omöjligt att enas och samverka. Hon ger förslag på hur man lägger upp ett samtal. Starten av samtalet är extra betydelsefullt och utgör grunden för relationerna. Andersson (1999) poängterar vikten av att stämningen är välkomnande och att föräldrarna ska veta vad som förväntas av dem genom att syftet med samtalet klargörs. Utgår man ifrån nuläget och beskriver den oro som finns kring barnet, bekräftar och söker stöd hos föräldrarna, kan man mötas i samverkan. Det är en fördel att möta den andre personens sätt och använda gemensamma uttryck. Att undvika varför-frågor eftersom det sällan kan besvaras och stoppar processen, leta cirkulära sammanhang och mönster med hjälp av processfrågor (när, var, hur, vem, vad) för att få information. 3.8 Relationen I SOU (2000:19) beskrivs en god relation som uppriktig, långsiktig och hållbar, vilket kräver tid för att etablera och tid för att underhålla. Runfors och Wrangsjö (1984) menar att när individer samspelar med varandra över tid uppstår relationssystem. Gunnarsson (1999) utgår ifrån den utvecklingsekologiska teorin när han framhåller hur relationen mellan hem och skola har påverkan på elevens utveckling och antingen kan stödja eller motverka densamma. Huruvida relationen får en positiv inverkan på elevens utveckling beror på i vilken utsträckning det förekommer ömsesidig respekt och gemensamma mål. Gunnarsson (1999) finner också att barnets successivt utökade inflytande och ansvar i respektive miljö har betydelse för elevens utveckling. Saknas detta är det risk för att de båda miljöerna motarbetar varandra. Barnets negativa upplevelser i skolmiljön får dem att handla avvikande och uppfattas negativt av personalen. Detta i sin tur leder till att föräldrarna får föra vidare skolans klagomål till barnet. Relationen mellan barn och föräldrar påverkas negativt av detta och ämnet skola blir konfliktfyllt. Föräldrarna blir ambivalenta i sin inställning till egna barnet, de förstår sina barns upplevelser, är kritiska till förhållandena i skolmiljön som orsakar problemen men är samtidigt klara över 25

28 att skolans villkor har betydelse för deras barn. Med tiden blir svårigheterna större i båda miljöerna vilket givetvis motverkar barnets utveckling. Danielsson och Liljeroth (2002) påtalar att individens reaktioner styrs av deras förhållningssätt till omvärlden och lyfter här tidsaspekten. Ett förhållningssätt som byggts upp genom livserfarenhet och som får individen att reagera olika under olika skeenden i livet eftersom livsperspektivet kontinuerligt vidgas, en livsprocess. Det sociala sammanhanget har stor betydelse och utgör tillsammans med tiden väsentliga aspekter i ett helhetsperspektiv. Det betyder att det som upplevs som ett hinder i nuet kan bli en möjlighet längre fram. En reaktion kan förklaras av något som hänt längre tillbaka i tiden. Om föräldrarnas tanke på framtiden innehåller farhågor och ängslan kan det ge upplevelser av motstånd, osäkerhet etc. vilket kan förhindra eller bromsa ett händelseförlopp. Barnets öppna och accepterande förhållningssätt kan skadas av negativa erfarenheter. Återkommande misslyckanden får dem att tvivla på sin förmåga. Krisreaktioner hos föräldrarna kanske barnet upplever som misstro. Barnet blir osäkert, vågar inte ge sig i kast med världen, och hamnar i beroendeställning. För att tolka individers reaktioner bättre bör man reflektera kring situationer och deras konsekvenser. Det är då inte möjligt att skilja ut en orsak utan ett kanske komplext orsakssammanhang som kräver en vidgad förståelse och ett cirkulärt tänkande. Alla inblandade individer i situationen påverkas av det sinnestillstånd som de befinner sig i just nu. Reaktionsmönster blir på detta sätt utan början och utan slut d.v.s. cirkulärt. Att se och förstå detta mönster är att tänka cirkulärt. Ingvarsson m.fl. (1998) påvisar reaktioner hos personal ex kan funktionshinder väcka känslor av hjälplöshet, oduglighet och otillräcklighet och framkalla vanmaktskänslor och försvarsreaktioner. Om personalen inte är medveten om sina känslor inför familjens sorg och kan hantera dem riskerar man att reagerar med motstånd, försvar eller vanmakt. Detta kan leda till att man ställer inadekvata krav på föräldrarna som de inte förstår och det blir konflikt. Ett försvar är att blunda för problemen, bagatellisera eller att bränna ut sig. Personal kan skuldbelägga de föräldrar som efterfrågar behandling menar Ingvarsson m.fl. (1998). Det är lätt att man överidentifierar sig med barnet, mot föräldrarna uttalar sig så att föräldrarna känner sig fostrade. Personalen kan bli alltför engagerade och förlora sin professionalitet. 26

29 4 TEORI 4.1 Allmänt om teorier Ödman (2005) menar att en teori i betydelsen antaganden eller system av antaganden som förklarar sina fakta utgör ett slags tolkning. En tolkning som oftast är ett resultat av omsorgsfulla och tidsödande överväganden. Tolkandet växlar mellan förflutet och samtid för att skapa förståelse samt mellan samtid och framtid för att skapa det möjliga nya. Tolkningarna måste struktureras för att förstås men av samma anledning behöver de kopplas till det specifika. Teorier är ett av forskarnas viktigaste redskap i arbetet med att tolka data. Teorier är också en hjälp i arbetet med kritiska reflektioner över den vetenskapliga praktiken. Teorierna bedöms utifrån vilka problemfält de genererar och vilka nya insikter de förmedlar. Vi måste ha i åtanke att våra valda teoretiker har gjort sina bedömningar från ett urval av källor, aktuella under sin tidsanda och sociala kultur, och avgöra om de är giltiga även i dagsläget. Bronfenbrenners (ur Brodin och Lindstrand, 2004) bedömningar finner vi ständigt aktuella, oberoende av rådande sociala system, eftersom människor bara kan förstås i relation till varandra. Barnet är i ständig interaktion med många vuxna i flera olika närmiljöer. Närmiljöer som har olika funktioner i barnets tillvaro. Barnet ska kunna röra sig emellan dessa utan att hamna i lojalitetskonflikt. Samma tidlösa upplevelse har vi av Vygotskijs (1934) teori som bygger på det kontinuerliga samspel som sker i individens miljö. Han betonar den yttre miljöns roll i inlärning och utveckling och menar att all psykologisk utveckling utgår från ett gemensamt handlande, under ett samspel där individen lär sig att behärska dessa handlingar för att sedan kunna utföra dem själv. Vi tycker det är naturligt att koppla det till det relationella perspektivet och en proaktiv verksamhetsmiljö. 4.2 Problemanknytning Vid vår problemformulering utgick vi ifrån att barnet i sin socialisering påverkas av alla sina närmiljöer. Föräldrarna med sin naturliga relation till barnet spelar extra stor roll och är en potential för utveckling. Ingvarsson m.fl. (1998) menar att barnet känner när föräldrarna har tillit till personalen och då slappnar både föräldrarna och barnet av och blir trygga. Barn i behov av särskilt stöd är extra utsatta och behöver trygghet mest av alla. Det är av intresse om specialpedagogen använder teorierna i sin yrkespraktik. När specialpedagogen vet hur föräldrar vill samverka, använder de sig då av dessa kunskaper? Vi har valt att utgå från ett systemteoretiskt perspektiv, vilket innebär att allt mänskligt handlande och mänskliga problem är något som sker och uppstår i 27

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Att leka sig in i skolans värld

Att leka sig in i skolans värld Att leka sig in i skolans värld När förskoleklassen presenterades för oss sas det Det här är förskola med skolinslag och det är precis så det är. Mellan fem till sju år händer det så mycket och på det

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola

Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola Pedagogisk plan för Jordgubbens förskola År 2014-2015 Organisation BUN Barn- och utbildningsnämnden och är politiskt sammansatt BARN- OCH UTBILDNINGSCHEF Maarit Enbuske Tfn. 0927-72050 REKTOR OMRÅDE 1

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Blåsippan 2014-2015 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida 4 2.1 Normer och värden sida 4 2.2 Utveckling och lärande sida

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande

Arbetsplan 2013-2014. Med fokus på barns lärande Arbetsplan 2013-2014 Med fokus på barns lärande Postadress Besöks adress Telefon Fax E-mail Skolvägen 20, 952 70 Risögrund Skolvägen 20 0923-65838 0923-65838 rison1@edu.kalix.se Förord Förskolan ska lägga

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp

Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Sex steg till en vassare ledningsgrupp Nyttigheter från Hamrin & Partners: Under samlingsnamnet Nyttigheter från Hamrin & Partners publicerar vi återkommande små skrifter

Läs mer

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN DANDERYDS KOMMUN Utbildnings- och kulturkontoret SYFTE MED HANDLINGSPLAN Handlingsplanens primära syfte är att stötta barnet i barnets svårigheter och göra vistelsen på förskolan meningsfull, samt utgöra

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande

Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Vårdnadshavares och föräldrars rätt till information och inflytande Vårdnadshavaren som barnet bor hos får bestämma vilken förskoleenhet eller vilket fritidshem

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret

Foto: Sara Frid. Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd. Skolkontoret Foto: Sara Frid Lärmiljön i Enköpings förskolor/pedagogisk omsorg samt arbetsgång för barn i behov av särskilt stöd Skolkontoret Mars 2014 Lärmiljö Anmälan till förskolechef Utredning och bedömning Planering

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1

Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för gymnasieskola

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION

STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGEN REVIDERAD AUGUSTI 2012 STÖDMATERIAL FÖR ELEVDOKUMENTATION Innehållsförteckning OM UTVECKLINGSSAMTALET OCH DEN SKRIFTLIGA INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN 2

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11

LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 LOKAL ARBETSPLAN 2010/11 Arbetsplan för Hagens förskola 2010/11 Våra styrdokument är skollagen, läroplan för förskolan, diskrimineringslagen, förskola skolas vision: I vår kommun arbetar vi för att alla

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2014-2015 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet

STADSÖNS FÖRSKOLA. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet STADSÖNS FÖRSKOLA Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2013 KONTAKTUPPGIFTER Stadsöns förskola Persvägen 11 954 31 Gammelstad www.lulea.se/stadsonsforskola

Läs mer

1. Beskrivning av Stormhattens förskola

1. Beskrivning av Stormhattens förskola Stormhattens föräldrakooperativa förskola Verksamhetsplan 2014/2015 1. Beskrivning av Stormhattens förskola 1.1 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder

Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrunder Vårt värdegrundsarbete 1 Varför ska vi arbeta med värdegrunder? Förvaltningsledningen har definierat och tydliggjort vad värdegrunderna ska betyda för vård-

Läs mer

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.

Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014. Förskolan Slottsgränd. Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala. l Lokal arbetsplan h-t v-t 2013-2014 Förskolan Slottsgränd Förskolan Slottsgränd Slottsgränd 7 591 37 Motala Tele: 0141/22 57 53 slottsgrand@motala.se 2 Innehåll - Beskrivning av förskolan - Mål och riktlinjer

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan)

SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR. PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) SURAHAMMARS KOMMUNS UTVECKLINGSPLAN FÖR PEDAGOGISK VERKSAMHET (skolplan) Antagen av Barn- och bildningsnämnden 080218 Fastställd av kommunfullmäktige 080915 GRUNDSYN För förskolan och skolan finns värdegrund,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd

Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Att tidigt fånga barns behov av särskilt stöd Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran utveckling och växande. Förskolans

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Hedvigslunds förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling I Sverige finns två lagar som har till syfte att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun

+ 4 O 2 T 1 E 1 S + 4 + 3 + 3 + 2 VÄRDEGRUND. Socialförvaltningen, Örebro kommun J 8 Ä J 8 Ä L K H M V B M Ä Ä M K + V R M K D P O 2 F O 2 L R + Y 8 + + O 2 L G 2 D L K G 2 H + 2 R D R VÄRDGRUD ocialförvaltningen, Örebro kommun Bakgrund 200 beslutade ocialförvaltningens ledning att

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15

Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Reviderad 140820 Årsplan Förskolan Kastanjen 2014/15 Förskolan har 5 avdelningar med stegrande åldersgrupper och roterande personal. Åldersindelningen på avdelningarna är 1-2 åringar, 2-3 åringar 3-4 åringar,

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor.

Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor. Plan mot kränkande behandling för Gómorronsol- Rödluvan Snövit Sörvalla förskolor. Så arbetar vi för att förebygga samt hantera kränkande behandling på våra förskolor. 0 Innehållsförteckning BARN- OCH

Läs mer

Språkutvecklingsprogram

Språkutvecklingsprogram Språkutvecklingsprogram Förskolorna i Vingåkers kommun 2013-02-01 1. Förord Detta språkutvecklingsprogram vänder sig främst till alla våra anställda i Vingåkers förskolor. Programmet kan också användas

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng

Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Lärarutbildningen Det pedagogiska ledarskapet CV-Uppgift 15 högskolepoäng Bobby Wester Grupp: B6 2011-01-08 Examinator: Bengt Cederberg Individuell uppgift i kursen Det pedagogiska ledarskapet Ht-10 CV

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Samarbete med föräldrar till vilken nytta? Lars Erikson Örebro universitet

Samarbete med föräldrar till vilken nytta? Lars Erikson Örebro universitet Samarbete med föräldrar till vilken nytta? Lars Erikson Örebro universitet Samarbete med föräldrar Demokratiuppdrag Kunskapsuppdrag Barn/Elev Fostran Omsorg Kunskaper Förälder Lärare Lärare i år 1 3 Ibland

Läs mer

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011

Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Arbetsplan för Villa Villekullas fritidshem Juni 2011 Fritidshemmet ska ge den omsorg som krävs för att föräldrar ska kunna förena föräldraskap med förvärvsarbete och studier. Fritidshemmets uppgift är

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Barnens Hus Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013

VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 1 (6) Datum VERKSAMHETSPLAN Jollen / Kanoten 2012-2013 MÅLOMRÅDE o LPFÖ Barn i åldern 1-5 år introduceras i begreppet lärstilar. Statliga mål: Alla pedagoger arbetar utifrån lokal pedagogisk planering.

Läs mer

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5

Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Förskolan Björkenäs Verksamhetshandbok Kapitel Avsnitt Reg.nr Sida nr Förskola bubjrk710.20 1 av 5 Framtagen av (funktion) Fastställd av (funktion) Signatur Arbetsgrupp Jämställdhet Förskolechef Rubrik

Läs mer