Ungdomsmottagning på Internet. Delrapport 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ungdomsmottagning på Internet. Delrapport 1"

Transkript

1 Ungdomsmottagning på Internet Delrapport 1

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Uppföljning och utvärdering. Det innebär att den innehåller uppföljningar och utvärderingar av reformer, lagstiftning och/eller verksamheter som kommuner, landsting och enskilda huvudmän bedriver inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, hälsoskydd och smittskydd. Den innehåller analys av insamlade data och i förekommande fall forskning som man kan dra generella slutsatser av och som kan användas för att förändra eller utveckla verksamheten. Kraven på vetenskaplighet tillgodoses genom att vetenskaplig expertis medverkar. Socialstyrelsen svarar för innehåll och slutsatser. Artikelnr Publicerad mars,

3 Förord Regeringen har avsatt 400 miljoner kronor per år under 2007 och 2008 för jämställdhetsinsatser som rör bland annat mäns våld mot kvinnor inklusive hedersrelaterat våld, samt främjande av kvinnors hälsa. Inom ramen för satsningen har regeringen beslutat att ge Sjukvårdsrådgivningen SVR AB, via Socialstyrelsen, 18,5 miljoner kronor för att utveckla en virtuell ungdomsmottagning. Enligt regeringsbeslut i juli 2007 ska Socialstyrelsen senast den 31 mars avlämna en första delrapport till Integrations- och jämställdhetsdepartementet samt Socialdepartementet, i vilken det redovisas hur uppbyggnaden av den virtuella ungdomsmottagningen fortskrider. Socialstyrelsen ska vidare lämna en skriftlig slutredogörelse för hur Sjukvårdsrådgivningen SVR AB disponerat medlen till Integrations- och jämställdhetsdepartementet samt Socialdepartementet senast den 31 mars Denna slutredogörelse ska även inkludera uppgifter om vilka frågor som ställts samt i vilken utsträckning den virtuella ungdomsmottagningen utnyttjas av målgruppen. Underlag till denna första delrapport har utarbetats av Love Nordenmark, Sjukvårdsrådgivningen SVR AB. På Socialstyrelsen har Henrik Moberg varit ansvarig för utformningen av rapporten. Lars-Erik Holm Generaldirektör 3

4 Innehåll Förord 3 Innehåll 4 Sammanfattning 5 Uppdraget 6 Förberedande arbete 7 Förstudierna 7 Positioneringsarbete 8 Projektorganisation och ekonomi 9 Delprojekten 9 Ekonomi 11 Fortsatt arbete under Bilaga 1: Sjukvårdsrådgivningens enkätundersökning med återkoppling till svarare 13 Bilaga 2: Positioneringsarbete 20 4

5 Sammanfattning I juli 2007 beslutade regeringen att Socialstyrelsen skulle betala 3,5 miljoner kronor under 2007 till Sjukvårdsrådgivningen SVR AB (fortsättningsvis Sjukvårdsrådgivningen) för att utveckla en virtuell ungdomsmottagning. Under 2008 har ytterligare 15 miljoner kronor betalats ut för detta syfte. Uppbyggnaden av den virtuella ungdomsmottagningen finansieras i sin helhet med medel från Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Ungdomsmottagningen ska utformas enligt riktlinjer från regeringen, där övergripande mål anges för ungdomsmottagningen liksom målgrupper. Socialstyrelsen har i uppdrag att lämna en redovisning av hur uppbyggnaden av ungdomsmottagningen fortskrider senast den 31 mars Uppbyggnaden av ungdomsmottagningen påbörjades omgående efter regeringsbeslutet och som ett första led i arbetet genomfördes två förstudier, en enkätundersökning till ungdomsmottagningar och en genomgång av webbsidor, samt ett s.k. positioneringsarbete. I förstudierna framkom bl.a. att ungdomsmottagningarna var positiva till en virtuell ungdomsmottagning samtidigt som det betonades att en sådan bör ses som ett komplement till de befintliga ungdomsmottagningarna. Positioneringsarbetet visade bland annat att det fanns många specialiserade webbsidor på Internet inom flertalet av de områden som ingår i ungdomsmottagningarnas ansvarsområden. Kvaliteten på de olika webbsidorna varierade och det finns problem med att sortera informationen. Söker man svar på en fråga via någon välkänd sökmotor kan man få flera tusen träffar till webbsidor, varav få innehåller faktagranskad eller relevant information. Inom Sjukvårdsrådgivningen drivs den virtuella ungdomsmottagningen som ett projekt. Till projektet har en styrgrupp tillsatts som består av representanter för bl.a. Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting. Utvecklingen av den virtuella ungdomsmottagningen planeras att ske i två steg. Steg ett består av publicering av en första version av ungdomsmottagningen som enbart ska innehålla redaktionellt material i form av reportage eller artiklar om t.ex. sex- och samlevnadsfrågor och möjlighet för användaren att ställa frågor. Den första versionen ska presenteras den 1 november I steg två ska innehållet och de olika funktionerna på den virtuella ungdomsmottagningen utökas med bl.a. filmer och interaktiva tester. I steg två ska även en förflyttning av den virtuella ungdomsmottagningen ske till Internetportalen Vården på webben som ska lanseras under

6 Uppdraget I juli 2007 beslutade regeringen att Socialstyrelsen skulle betala 3,5 miljoner kronor under 2007 till Sjukvårdsrådgivningen för att utveckla en virtuell ungdomsmottagning. Under 2008 har ytterligare 15 miljoner kronor betalats ut för detta syfte. Uppbyggnaden av den virtuella ungdomsmottagningen finansieras i sin helhet med medel från Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Den virtuella ungdomsmottagningen ska vara en integrerad del av Sjukvårdsrådgivningens verksamhet med en nationellt samordnad och kvalitetssäkrad sjukvårdsrådgivning på Internet, och ha ett eget domännamn. Det övergripande målet är att utveckla en nationell webbplats som erbjuder unga personer (13 25 år) möjlighet till kvalitetssäkrad och samordnad information, kunskap och rådgivning kring sexuell och reproduktiv hälsa samt kring relationer och psykisk hälsa. Den virtuella ungdomsmottagningen ska utvecklas i nära samarbete med Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM). Projektet ska bidra till att stärka och stödja unga kvinnors och mäns identitetsutveckling och möjlighet att utveckla sunda relationer. Syftet är även att förbättra ungdomars hälso- och livssituation genom ökad kunskap och enkel tillgång till pålitlig information. Allt innehåll på den virtuella ungdomsmottagningen ska genomsyras av ett tydligt jämställdhetsperspektiv, enligt regeringens beslut. Socialstyrelsen har i uppdrag att lämna en första delrapport av hur uppbyggnaden av den virtuella ungdomsmottagningen fortskrider senast den 31 mars Socialstyrelsen ska vidare lämna en skriftlig slutredogörelse för hur Sjukvårdsrådgivningen disponerat medlen till Integrations- och jämställdhetsdepartementet samt Socialdepartementet senast den 31 mars Denna slutredogörelse ska även inkludera uppgifter om vilka frågor som ställts samt i vilken utsträckning den virtuella ungdomsmottagningen utnyttjas av målgruppen. 6

7 Förberedande arbete Som ett första led i arbetet med att ta fram en virtuell ungdomsmottagning genomförde Sjukvårdsrådgivningen två förstudier samt ett s.k. positioneringsarbete. Resultaten från förarbetet redovisas i framställningen nedan. Förstudierna Eftersom det inte tidigare gjorts någon inventering över hur ungdomsmottagningarna syns eller kommunicerar med hjälp av Internet, genomförde Sjukvårdsrådgivningen två förstudier: en enkätstudie riktad till ett antal ungdomsmottagningar och en kartläggning av webbplatser. Förstudierna skulle ligga till grund för utvecklingsarbetet av den virtuella ungdomsmottagningen. De frågeställningar som belystes i de två studierna var: Vilka behov och förutsättningar finns för en kvalitetssäkrad och nationell webbplats som riktar sig till målgruppen år? Vilka ämnesområden och funktioner bör webbplatsen innehålla för att på bästa sätt komplettera de befintliga ungdomsmottagningarna och svara upp mot ungas behov? Enkät till ungdomsmottagningarna Under september månad 2007 skickades en enkät ut till de 227 ungdomsmottagningar som var medlemmar i Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningar (FSUM). Svar inkom från 147 ungdomsmottagningar. Enkäten var tänkt att ge en bild av hur ungdomsmottagningarna exponeras på Internet och vilka ämnesområden och funktioner personalen ansåg skulle prioriteras på en virtuell ungdomsmottagning. Enkäten skulle även ge en uppfattning om personalens intresse och möjligheter att delta i en samordnad frågetjänst inom den virtuella ungdomsmottagningen. Resultat från enkäten visade bland annat att ungdomsmottagningar i dag har olika huvudmän. För en del ungdomsmottagningar är landstingen huvudmän, för andra kommunerna och ytterligare några har både landsting och kommun som huvudman. Ett fåtal drivs privat eller ideellt. Organisatoriskt ser ungdomsmottagningarna olika ut vilket bland annat avspeglar det faktum att de har varierande resurser. De flesta ungdomsmottagningar har information om sin verksamhet på Internet i dag men vanligast är att de syns på kommunens eller landstingets egen hemsida, dvs. webbplatser som ungdomar antas besöka i liten utsträckning. Ungdomsmottagningarna var överlag positiva till en virtuell ungdomsmottagning. I svaren betonades dock att en virtuell ungdomsmottagning bör ses som ett komplement till de befintliga ungdomsmottagningarna. Många påpekade att en virtuell ungdomsmottagning aldrig kan ersätta personliga kontakter och underströk vikten av det fysiska mötet och samtalet. En virtuell 7

8 ungdomsmottagning ansågs kunna bli en viktig kanal mellan ungdomar och ungdomsmottagningarna genom att ge information om vad de kan få hjälp med på mottagningarna och hur ett möte där kan gå till. En katalog med kontaktuppgifter till befintliga mottagningar bedömdes vara en av de prioriterade funktionerna på en virtuell ungdomsmottagning. En mer utförlig beskrivning av resultaten från enkäten ges i bilaga 1. Kartläggning av webbplatser För att kartlägga behov och förutsättningar för den virtuella ungdomsmottagningen genomfördes även en kartläggning av i första hand svenska, nationella eller regionala webbplatser som vänder sig till ungdomar. Syftet var att få en bild över utbudet av webbplatser i Sverige med information eller tjänster inom ungdomsmottagningarnas verksamhetsområden. Webbplatserna skulle vara ämnesövergripande, och ha viss storlek. Kartläggningen visade bland annat att den som ville ha information om något av de ämnen som ingår i ungdomsmottagningarnas ansvarsområde var tvungen att besöka flera webbplatser. Sex- och samlevnad var det område där det fanns mest lättillgängligt material. Även alkohol, narkotika och tobak var områden som hade god täckning. På andra områden, till exempel hälsa och hälso- och sjukvård, hänvisas ungdomarna ofta till webbplatser som i första hand är skapade för vuxna. Återkoppling till ungdomsmottagningarna och FSUM Utifrån förstudiens resultat lade Sjukvårdsrådgivningen fram ett antal förslag på vad den första versionen av den virtuella ungdomsmottagningen på Internet skulle kunna innehålla. Sjukvårdsrådgivningen föreslog bl.a. att det skulle finnas ett diskussionsforum som leds av en moderator, möjligheter att chatta med olika gäster som, t.ex. en jurist eller en barnmorska, och en frågetjänst (se bilaga 1, sidan 18). Positioneringsarbete För att identifiera en position på webben som på ett naturligt sätt kompletterar ungdomsmottagningarnas nuvarande verksamhet genomfördes ett s.k. positioneringsarbete. Detta var även tänkt att ligga till grund för projektets konceptuella förankring hos den virtuella ungdomsmottagningens målgrupper. Arbetet visade bland annat att det finns många specialiserade webbsidor inom flertalet av de områden som ingår i ungdomsmottagningarnas ansvarsområden. Kvaliteten varierade på de olika sidorna och problemet var inte att hitta information utan att sålla bland den information som fanns. Här konstaterades även att det redan fanns många aktörer som en virtuell ungdomsmottagning måste relatera till, komplettera och samarbeta med. En mer utförlig beskrivning av resultaten från positioneringsarbetet ges i bilaga 2. 8

9 Projektorganisation och ekonomi Projektet leds av en styrgrupp med representanter från Landstinget Halland, Region Skåne, Socialdepartementet, Integrations- och jämställdhetsdepartementet, Sveriges Kommuner och Landsting och Sjukvårdsrådgivningen (se figur 1). Under styrgruppen finns en projektledare. Tre referensgrupper är knutna till projektet: en med representanter från FSUM, en s.k. ungdomspanel och en expertgrupp. Figur 1. Projektorganisation för den virtuella ungdomsmottagningen. Styrgrupp Referensgrupp experter Projektledare Referensgrupp Ungdomspanel Referensgrupp, FSUM sakkunniga Samordningsgrupp, förvaltning FSUM förvaltning Teknik Frågetjänsten Struktur och design Redaktion Marknad Delprojekten Sammanlagt fem delprojekt ingår i huvudprojektet, och nedan redovisas översiktligt det arbete som görs i respektive projekt. Teknik Målet för detta delprojekt är att leverera systemstöd för den virtuella ungdomsmottagningen. Här ingår bland annat att sammanställa krav när det gäller teknisk plattform och att utveckla de funktioner som den virtuella ungdomsmottagningen ska innehålla. Frågetjänsten Den virtuella ungdomsmottagningen ska omfatta en interaktiv frågetjänst där besökaren ska kunna ställa en fråga till en sakkunnig och få ett personligt svar. Frågorna ska kunna ställas anonymt eller identifierat utifrån frågeställarens eget val. All hantering av frågor och svar sker inom webbplatsen och frågeställaren ska alltid vara anonym. Svar publiceras endast till aktuell frågeställare. En samordnare på Sjukvårdsrådgivningen läser och fördelar 9

10 frågorna. Vissa frågor besvaras av samordnaren genom standardsvar eller med svar från svarsbanken. Andra går till en extern svarspersoner. Alla svar från de externa svarspersonerna går via samordnaren för kontroll och vid behov returnerar samordnaren svaret till svarspersonerna för komplettering. Frågeställaren hämtar alltid sitt svar inom den virtuella ungdomsmottagningen via ett kontrollnummer. Inflödet i frågetjänsten ska kunna styras av samordnaren. Frågetjänsten ska kunna stängas när den är full (max 50 frågor per dag), med tydlig information om när den öppnar igen och vart ungdomarna kan vända sig vid akuta besvär. Ålder och kön anges innan frågan ställs för att möjliggöra att man genom ett statistikverktyg kan samla och analysera data kring antal frågor, ämnesområde, kön och ålder. Organisationen av sakkunniga svarspersoner ska huvudsakligen utgöras av personal från ungdomsmottagningarna. Organisationen ska byggas upp successivt och bygger på frivillig intresseanmälan från mottagningarna. Avtal upprättas för åtagandet, hur lång tid man åtar sig uppdraget och hur många frågor man ska besvara per vecka. Mottagningen får ekonomisk ersättning, som baseras på det antal frågor och svar man åtar sig att hantera. Struktur och design Detta delprojekt syftar till att arbeta fram ett grafiskt utseende för den virtuella ungdomsmottagningen. Utseendet ska vara sådant att det tilltalar målgruppen och bidrar till att ge ett trovärdigt intryck. Inom delprojektet ligger också uppgiften att skapa grafiskt och interaktivt redaktionellt innehåll till den virtuella ungdomsmottagningen. Exempel på detta innehåll är illustrationer till de redaktionella texterna, informationsfilmer och fotografier. Redaktion Detta delprojekt syftar till att arbeta med det redaktionella innehållet. Exempel på innehåll är faktatexter, reportage eller filmer. Detta delprojekt ansvarar även för arbetet med att ta fram en process för faktagranskning av det material som produceras. För att uppfylla de kvalitetskriterier som finns ska allt material som produceras granskas och bearbetas på textmöten där redaktörer och den medicinske chefen deltar, samt en faktagranskare som jobbar på en ungdomsmottagning. Marknad Detta delprojekt syftar till att sprida information om den virtuella ungdomsmottagningen. Under våren planerar Sjukvårdsrådgivningen att lägga ut en Internetkampanj för den virtuella ungdomsmottagningen i avvaktan på att den finns på plats. Internetkampanjen syftar till att ge unga en möjlighet att lämna synpunkter på innehåll och funktion via en webbenkät, att väcka intresse och sprida information om den virtuella ungdomsmottagningen på Internet samt att ta emot ungas intresseanmälan om att delta i en ungdomspanel. 10

11 Ekonomi Under hösten 2007 rekvirerade Socialstyrelsen 3,5 miljoner kronor från Integrations- och jämställdhetsdepartementet. Dessa medel förmedlades vidare till Sjukvårdsrådgivningen. Under 2007 har Sjukvårdsrådgivningen knappt förbrukat kronor och resterande medel har förts över till 2008 (se tabell 1). Tabell 1. Ekonomisk översikt över Sjukvårdsrådgivningens medelförbrukning för Utgiftsposter Utgifter Personalkostnader Rörelsens kostnader Övrigt Utfall I januari 2008 rekvirerade Socialstyrelsen ytterligare 15 miljoner kronor som fördes vidare till Sjukvårdsrådgivningen. Därmed har den sammanlagda summan på 18,5 miljoner kronor som avsatts för att utveckla den virtuella ungdomsmottagningen betalats ut. Eventuella kvarvarande medel från 2008 Om Sjukvårdsrådgivningen inte förbrukar de medel som erhållits under 2008 ser Socialstyrelsen det som lämpligt att dessa förs över till 2009 och används i det fortsatta utvecklingsarbetet av den virtuella ungdomsmottagningen. 11

12 Fortsatt arbete under 2008 Utvecklingen av den virtuella ungdomsmottagningen planeras att ske i två steg. Steg ett består av publiceringen av en första version av ungdomsmottagningen som inte innehåller alla tänkta, slutliga funktioner. Denna första version ska bl.a. innehålla redaktionellt material i form av reportage eller artiklar om t.ex. sex- och samlevnadsfrågor och möjlighet för användaren att ställa frågor. Arbetet, i detta första steg, kommer bl.a. att fokusera på den grafiska formen, etablerandet av gransknings- och referensgrupper och framtagande av kvalitetssäkrat faktainnehåll samt lansering av den virtuella ungdomsmottagningen via en nationell kampanj. Den första versionen av den virtuella ungdomsmottagningen ska presenteras den 1 november I steg två ska innehållet och de olika funktionerna på den virtuella ungdomsmottagningen utökas med bl.a. filmer och interaktiva tester. I steg två ska även en förflyttning av den virtuella ungdomsmottagningen ske till Internetportalen Vården på webben som ska lanseras under För att säkerställa fortlevnaden av den virtuella ungdomsmottagningen när utvecklingsmedlen från Integrations- och jämställdhetsdepartementet är förbrukade har Sveriges Kommuner och Landsting involverats i arbetet genom sin så kallade Beställarledning. Beställarledningen har till uppgift att samordna de IT-satsningar som görs inom vården. Samordningen ska leda till att de system som redan används i vården kan knytas ihop, vilket bland annat ska garantera att viktig information får högre kvalitet. Sjukvårdsrådgivningen får huvudsakligen sina uppdrag via Beställarledningen. De medel som Sjukvårdsrådgivningen fått från Integrations- och jämställdhetsdepartementet ska användas under 2007 och 2008 för utvecklingen av den virtuella ungdomsmottagningen. När dessa medel är förbrukade är det dock angeläget att den virtuella ungdomsmottagningen fortlever. För att garantera detta måste utvecklingen av den virtuella ungdomsmottagningen göras i samråd med Beställarledningen. Sjukvårdsrådgivningen kommer därför att presentera en projektplan för genomförandefasen av projektet till Beställarledningen i mars Projektplanen sträcker sig fram till december 2008 då lanseringen av den första versionen av den virtuella ungdomsmottagningen på Internet samt en lanseringskampanj är genomförd. 12

13 Bilaga 1: Sjukvårdsrådgivningens enkätundersökning med återkoppling till svarare Inledning Som en del av förstudien i projektet ungdomsmottagningen på Internet genomförde SVR AB i oktober 2007 en enkätundersökning riktad till personal vid samtliga ungdomsmottagningar anslutna till FSUM. Bakgrunden är att SVR AB har fått uppdraget att utveckla en nationell webbplats för ungdomar, inom ramen för regeringens satsning på jämställdhetsinsatser. Integrations- och jämställdhetsdepartementet är initiativtagare och finansiär för projektet. Ungdomsmottagningen på Internet ska utvecklas som en separat avdelning inom Vården på webben, ett nationellt projekt där målet är en gemensam webbplats för svensk hälso- och sjukvård, men med eget domännamn. Webbplatsen ska utvecklas i nära samarbete med landets ungdomsmottagningar. Övergripande mål med projektet är att utveckla en nationell webbplats som erbjuder unga (13 till 25 år) i Sverige kvalitetssäkrad och samordnad information, kunskap och rådgivning kring sexuell och reproduktiv hälsa samt kring relationer och psykisk hälsa. Syfte Syftet med enkätundersökningen är att få en bild av nuläget vid de befintliga ungdomsmottagningarna. Resultaten syftar till att beskriva hur mottagningarna exponeras på Internet i dag och vilka ämnesområden och funktioner personalen anser ska prioriteras på en nationell webbplats för unga. Undersökningen ska även ge en uppfattning om personalens intresse och möjligheter att delta i en samordnad frågetjänst inom webbplatsen. Resultat skickade vi ut enkätformulär till alla ungdomsmottagningar inom FSUM, 227 stycken. En månad senare hade 147 besvarade enkäter inkommit, samt en i retur. Vanligast med både kommun och landsting som huvudman Av 147 svarande mottagningar har 27 procent kommunen som huvudman, 22 procent landstinget som huvudman, och 49 procent har både kommun och landsting som huvudman. 2 procent anger Annan huvudman, vilket kan vara till exempel kyrkan eller ett privat vårdbolag. Mottagningarna på Internet På frågan hur man syns på Internet i dag svarade 42 mottagningar (21 procent) att man har en egen hemsida. 125 mottagningar (61 procent) anger att man syns på kommunens eller landstingets hemsida, och endast 6 mottagningar (4 procent) anger att de inte syns alls, eller endast på t.ex. Eniro. Några mottagningar har angivit att en egen webbplats är under konstruktion. Den viktigaste kommentaren till detta resultat är att en majoritet av mottagningarna går att hitta på Internet men inte på webbplatser som ungdomar antas besöka. 13

14 Vad har man på Internet? Ett antal frågor handlade om vad mottagningarna erbjuder på Internet i dag. Figuren nedan visar vad mottagningarna har på den webbplats där de exponeras, indelat i mottagningar utan respektive med egen hemsida. Vad erbjuder mottagningarna på Internet idag? 80% 70% 74% 70% 65% 60% 50% 47% 50% 40% 30% 27% 28% 31% 20% 10% 0% Stödjande/infomativa texter Möjlighet att boka tid Möjlighet att ställa en fråga Länktips Utan hemsida Med hemsida Många kommentarer Många kommentarer inkom gällande möjligheterna att boka tid och att ställa en fråga via Internet. Många svar är av typen Vi uppmanar alla som vill boka tid via Internet att ringa istället eller Helst inte men vi brukar svara om vi har möjlighet. En del mottagningar hänvisar till svårigheter med sekretess om man skulle kunna boka tid via Internet. Flera mottagningar anger att de är på gång att införa tidsbokning via Internet. Hälften av mottagningarna svarar på frågor via e-post 80 mottagningar (54 procent) anger att ungdomar kan ställa en fråga via Internet. Fem mottagningar har någon form av funktion eller formulär för detta, men hos de flesta sker det via e-post. Samtliga som svarat att möjligheten finns anger att alla som ställer frågor får svar. Det vanligaste är att den som frågat får svar inom två till tre dagar. Endast ett fåtal svarar att den som frågar inte kan vara anonym (ett par med kommentaren Man ser ju vem som skickat mejlet ), och bara i ett fall anges att den som ställt frågan inte får ett personligt svar utan att det publiceras på en webbplats. Bara 10 mottagningar för statistik över antalet frågor man får via Internet. Intressanta är de många kommentarerna av typen Det står ingenstans att man kan ställa en fråga men ungdomarna hittar dit till mejlen ändå, eller "Vi skriver ingenstans att vi har en sådan tjänst, men får ändå X antal frågor per vecka, vilket ju också stämmer för tidsbokning. Det visar på att ungdomar i dag vill och ofta tar för givet att man kan sköta saker över Internet. Dessutom kan det, som många påpekar, vara lättare att ställa frågor om man får skriva dem än IRL ( In real life ). 68 procent av dem som i dag erbjuder möjligheten att ställa en fråga via Internet anger att man skulle kunna besvara fler frågor än man gör i dag, vilket vi ser positivt på. Sex mottagningar svarar Både ja och nej, vilket motiveras av tid och resurser. En del kommentarer har också inkommit som visar på behovet av mer in- 14

15 formation kring vad samarbetet med projektet ungdomsmottagningen på Internet egentligen kan innebära. Viss oro tycks finnas att det ska bli något som kräver tid och resurser som man inte tycker finns. En majoritet brukar tipsa om webbplatser 104 mottagningar (71 procent) anger att man brukar tipsa ungdomar om bra webbplatser. Högst upp på listan av webbplatser man brukar tipsa om hamnar rfsu.se, rfsl.se, mittunderliv.se (läkemedelsföretaget Organon), kondom.nu (Lafa) och p- guiden.nu (Stockholms läns landsting). Vad ska ungdomsmottagningen på Internet innehålla? Fråga 9 i enkäten lydde: Utöver redaktionella inslag, såsom informativa texter och filmer, vilka tjänster och funktioner anser ni viktiga på en kommande virtuell ungdomsmottagning? Ett antal föreslagna tjänster och funktioner listades, med svarsalternativen mycket viktigt, ganska viktigt respektive inte alls viktigt. Svaren presenteras i figurerna nedan. Attityd till innehåll på virtuell ungdomsmottagning 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Frågetjänst Tidsbokning Sökbar katalog Chatt Diskussionsforum 74% 19% 3% 3% 22% 35% 36% 7% 71% 22% 4% 3% 20% 38% 34% 8% 27% 45% 22% 6% Mycket viktigt Ganska viktigt Inte alls viktigt Inget svar Attityd till innehåll på virtuell ungdomsmottagning 80% 74% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 29% 49% 14% 8% 61% 30% 4% 5% 20% 22% 46% 11% 12% 31% 40% 16% 20% 1% 5% 0% Kunskapstester Interaktiva självtester Medicinska tester Hälsokonto Länklista Mycket viktigt Ganska viktigt Inte alls viktigt Inget svar Enighet kring vissa funktioner, delade meningar kring andra Vissa tjänster är de flesta positiva till: frågetjänst, sökbar katalog över ungdomsoch vårdmottagningar, interaktiva självtester (t.ex. Dricker du för mycket? ) samt länklista till vårdmottagningar och andra samhällsinstanser. Enkätsvaren visar att det råder delade meningar om huruvida det är viktigt att kunna boka tid på ungdomsmottagningen via Internet, och till en chattfunktion. Funktionen diskussionsforum får också ett medelmottagande, flest svarare tycker att 15

16 det är ganska viktigt. Av de kommentarer som vi fått kring graderingen av olika funktioner kan vi se att det handlar om osäkerhet kring hur ett diskussionsforum och en chatt skulle fungera, och kring att sådant kan spåra ur på webbplatser för unga. Mer information om hälsokonto Till möjligheten att hantera medicinska tester, t.ex. klamydiatest, och till att kunna logga in med ett eget hälsokonto är många negativa. En del har valt att inte svara, och några har satt frågetecken vid alternativen. Alla UM:s ämnesområden angelägna Hälften av svararna anser att samtliga områden som ungdomsmottagningarna bistår med är angelägna att behandla i redaktionella material på webbplatsen. 50 mottagningar (32 procent) anser att vissa ämnen är mer angelägna än andra. Svaren uppvisar dock stor bredd, och inrymmer de flesta av alla områden man kommer i kontakt med på ungdomsmottagningarna. Ämnen som nämns ofta är STI, preventivmedel, sex, lust, relationer, kroppen och kroppsutveckling, sexuell läggning, HBT och psykosociala problem. Andra viktiga ämnen som förekommer i svaren är hedersproblematik, alkohol och droger, hälsofrågor, ätstörningar, graviditet, mobbning och utanförskap, abort och krisstöd. De flesta anser också att samtliga områden är lika relevanta för chatt och diskussionsforum. De som tycker att vissa ämnen är särskilt angelägna nämner frågor som hur man mår psykiskt och hur man beter sig mot sig själv och mot andra. Återkommande i svaren är värderingar, etik- och moralfrågor, bemötande, normer, identitetsfrågor, självdestruktivitet, att våga lyssna till sig själv och att våga säga ja respektive nej. En hel del svarare betonar vikten av att stärka ungdomars självförtroende och självkänsla. En återkommande idé är att diskutera frågan vad som är normalt, och ett annat förslag vi tar till oss i det fortsatta arbetet är att ta bort myter och rykten om att alla har/gör. Viktigt med ett personligt möte I enkäten fanns utrymme för fria kommentarer. Många har använt utrymmet, och vi är jätteglada för engagemanget. Många tycker att ungdomsmottagning på Internet är ett bra initiativ. Bra förslag, lyckönskningar, och frågor hjälper oss i det fortsatta arbetet även skeptiska ifrågasättanden. De skeptiska rösterna handlar om vikten av personlig kontakt. Många uttrycker att det mellanmänskliga mötet aldrig kan ersättas eller odlas bort. Mänsklig kontakt betyder mer än virtuell kontakt är en vanlig mening, som bland annat motiveras med att ungdomar i dag sitter ensamma framför datorn mycket och har få vuxenkontakter, att information på Internet ofta missuppfattas, och av att man i nätkontakter missar det helhetstänk (att inte skilja på kropp och själ) som präglar besöket på ungdomsmottagningen. De flesta vill ha en åldersuppdelning Målgruppen för ungdomsmottagningen på Internet är år. 98 mottagningar (66,7 procent) anser att det ibland kan vara relevant att skilja mellan åldersgrupperna respektive år. Det vanligaste argumentet är att det är stor skillnad i mognad, erfarenheter och livsstil. Perioden år inrymmer också åldersgränserna för sexuellt umgänge samt myndighet. En del svarare påpekar att det kan vara bra med en uppdelning, men att alla ska ha tillgång till allt. Ett vanligt argument bland dem som inte tycker att en åldersuppdelning är nödvändig är att man ändå söker den information vill ha. Återkoppling 16

17 Utifrån förstudiens resultat har vi lagt fram ett förslag till beställarna, på vad den första versionen av ungdomsmottagningen på Internet kan innehålla. Här presenteras sådant som är direkt kopplat till ungdomsmottagningarnas svar på enkäten. Kring funktionerna chatt och diskussionsforum uttrycktes viss oro gällande säkerheten. Vårt förslag är att ungdomsmottagningen på Internet innehåller ett moderatorlett, alltså bemannat, diskussionsforum. Ingen direktkontakt mellan ungdomarna blir möjlig, webbplatsen ska inte vara någon mötesplats utan vuxennärvaro. Ämnen som diskuteras ska utgå från ungdomars egna frågeställningar och problemformuleringar, en idé är att koppla val av ämnen till teman och problemområden som har hög aktualitet i frågetjänsten. Planen är också att ha tidsbestämda och bemannade chattar med olika gäster, till exempel en jurist eller en barnmorska. Ungdomar vill gärna ställa frågor via Internet, då det är en naturlig kommunikationskanal för dem. Den första versionen av ungdomsmottagningen på Internet kommer att innehålla en frågetjänst där unga anonymt kan ställa frågor som rör hälsa, sex och relationer till professionella och få ett personligt svar. Tjänsten kommer att byggas upp och utvecklas utifrån den kvalitetssäkrade frågetjänst som redan i dag finns på Sjukvårdsrådgivningen.se Vårt förslag på frågetjänst Vi har lämnat ett förslag till beställarna kring hur frågetjänsten skulle kunna utformas och drivas. Besked kring vårt förslag väntas vara klart senast i januari. Planering och uppbyggnad av tjänsten blir en viktig komponent i projektets fortsatta utvecklingsarbete. Vårt förslag är att svararna i frågetjänsten primärt utgörs av personal vid ungdomsmottagningarna. Deltagandet i den nationella frågetjänsten ska bygga på frivillig medverkan där rekrytering utgår från intresseanmälan mottagningsvis, och att ekonomisk ersättning utgår till svarande mottagning. Avtal upprättas mellan SVR AB och medverkande mottagning eller mottagningar kring åtagandets omfattning och tidsperiod. Ersättning utgår till mottagningen baserad på antal frågor och svar man åtar sig att hantera. Ersättningen utgår till mottagningens verksamhet oavsett om man drivs kommunalt, av landsting eller har delat huvudmannaskap. SVR ansvarar för samordning, utbildningsinsatser och kvalitetssäkring. Målet är att få en bredd på yrkeskompetens i den totala svararkåren, så att ungdomar kan ställa olika typer av frågor och få svar av relevant yrkeskategori och att alla svarar utifrån en gemensam policy i förhållningssätt m.m. Förutsatt att beslut fattas att bygga upp tjänsten på detta sätt kommer vi längre fram i projektarbetet gå ut med mer information till er på mottagningarna hur intresseanmälan ska genomföras, vad uppdraget innefattar m.m. Alla mottagningar inom FSUM (227 stycken) kommer få möjlighet att anmäla intresse. Utifrån intresseanmälningarna bestäms vilka som ska vara pilotsvarare när vi öppnar webbplatsen. Vi siktar på att totalt kunna hantera ca frågor under det första driftsåret. Vi föreslår att finansiering av drift och förvaltning av webbplatsen blir ett åtagande för landsting och regioner, vilket då innebär att de bjuder kommunerna på detta. Vad är ett hälsokonto? Mer information efterfrågas kring det vi kallat hälsokonto. Tanken med projektet Vården på webben, av vilket ungdomsmottagningen på Internet ska vara en del, är att varje person på ett säkert sätt ska kunna logga in med till exempel e- legitimation, och ha ett eget konto. Det kan innehålla kallelser till läkarbesök, uppgifter om de närmsta mottagningarna, vårdkontakter m.m. Frågor som till exempel vad som ska gälla för personer under 18 år kommer att vara ämne för diskussioner och testarbete det kommande året. 17

18 I den första versionen av ungdomsmottagningen på Internet kommer varken tidsbokning eller egna konton och inloggningsmöjligheter att vara aktuellt. En utredning pågår kring hur till exempel klamydiatestning ska kunna genomföras, men inte heller detta blir aktuellt i den första versionen. Slutsats: ungdomsmottagningen på Internet som komplement Ungdomsmottagningen på Internet motiveras bland annat av att det finns ungdomar som inte vågar söka direkt till en ungdomsmottagning, som inte bor nära en ungdomsmottagning, samt att det finns grupper som mottagningarna har svårare att nå än andra. Slutsatsen blir att ungdomsmottagningen på Internet ska fungera som ett komplement till befintliga ungdomsmottagningar. Huvudsyftet ska vara att nå fler ungdomar, och att fungera som ett stöd och ett första steg i att söka hjälp eller information. Genom att ge bra information om vad man kan få hjälp med på ungdomsmottagningen och hur ett möte där kan gå till, kan det göras lättare att komma i kontakt med vuxna professionella. Nästa steg: Fråga ungdomarna vad de vill ha Flera av svararna nämner att vi bör fråga ungdomar vad de själva vill ha på webbplatsen, till exempel genom en ungdomspanel. Därför kommer vi att lägga en webbenkät riktad till ungdomar mellan 13 och 25 på vår kommande kampanjsajt. Frågorna kommer att likna dem som personalen vid ungdomsmottagningarna har fått besvara. Vi kommer även att använda oss av en fokusgrupp i form av en ungdomspanel som får kommentera och testa innehållet under webbplatsens uppbyggnad. Den färdiga webbplatsen kommer också att erbjuda flera möjligheter att kommentera innehåll samt vara med och påverka. Hela utvecklingsarbetet sker i nära samarbete med FSUM, där hela styrelsen finns med som referensgrupp och fungerar som era representanter och är ett viktigt bollplank för oss som arbetar i projektet. Till sist: Tack Än en gång, stort tack till alla som tog sig tid att svara på enkätfrågorna! Det kan vara intressant att ta del av vad andra har tyckt, på andra sätt än genom statistik. På nästa sida finner ni därför ett urval av alla de mycket värdefulla kommentarer som inkommit från er på mottagningarna! Ett urval kommentarer Som liten mottagning blir det säkert bra, med en samlad plats för fler områden, möjligheter och personal. Tack för hjälpen. Bra att kunna stilla sin oro; ungdomars behov är ofta här och nu, svårt att vänta. HBT-frågor ska integreras i text och ej vara enbart avskilda. En viktig människa kan inte ersättas av en dator. Ska det va så ska det va! Ett bra ordspråk i detta sammanhang. Alltså, spar inte på kronorna! Starta en referensgrupp hämtad från befintliga mottagningar. Jättebra idé, finns stort behov att UM är representerade på nätet i sex- och samlevnadsfrågor. 18

19 Viktigt att behålla bredden vad gäller kompetens, det vill säga som UM ser ut i dag. Tycker att det känns som något bra. Som komplement till UM och motvikt till många andra sajter som inte alltid ger bra information. Vi vet att ungdomarna är mycket på nätet och vill ha bra information. Vi upplever att många läser och uppfattar information på nätet fel och att missförstånd uppstår. En virtuell UM kan aldrig ersätta ett personligt möte. Spännande då detta är ungdomarnas forum. Gör en fokusgrupp med ungdomar och kolla upp med dem vad de vill ha. Trycka på/informera om vikten av det enskilda mötet som UM kan erbjuda. Spännande och intressant initiativ! Vilka kommer att besvara frågor? Blir det någon som jobbar på ungdomsmottagning? Hoppas det inte blir någon kändisbarnmorska / kändisläkare / kändispsykolog Bra idé om tanken är att man ska få första information och stöd till att ta kontakt med ungdomsmottagningen på plats. Viktigt att man värnar om det mänskliga mötet, inte enbart Internetkontakt! Lite märkligt med 18 miljoner till en virtuell ungdomsmottagning när de faktiska mottagningarna dras in. Tycker inte att en virtuell UM kan ta över det som vi gör i dag och som behöver en personlig kontakt. Hur kan en virtuell mottagning tillgodose ett kuratorsbesök eller fånga de ungdomar som behöver kuratorssamtal? Det är ju så mycket mer än att bara tillgodose deras önskningar. Att se helheten hos varje individ (kropp-själ-socialt). Kan man göra något extra för invandrarungdomarna, som vi inte riktigt når på mottagningen? Viktigt med genomgående genusperspektiv och att inte utgå från heteronorm. 19

20 Bilaga 2: Positioneringsarbete Företaget Deasign hade fått i uppdrag av Sjukvårdsrådgivningen SVR AB att ta fram en position för en nationell ungdomsmottagning på Internet. Onsdagen den 12 december 2007 presenterades resultatet av positioneringsarbetet för en grupp bestående av personal från projektgruppen och Sjukvårdsrådgivningen. Det här är en sammanfattning av presentationen. Bakgrund Uppdraget var att samla information kring och ta fram en position för en ungdomsmottagning på Internet. Satsningen med ungdomsmottagningen på Internet är en del av projektet Vården på webben. Positionen skulle därför vara sådan att den kompletterade och stärkte Vården på webben och ungdomsmottagningarna runt om i landet, samtidigt som den tydligt var sin egen. Det fanns alltså tre specifika förutsättningar för positioneringsarbetet: Ungdomsmottagningen på Internet ska vara fristående från Vården på webben och ungdomsmottagningarna runt om i landet. Ungdomsmottagningen på Internet ska komplettera Vården på webben genom att rikta sig mot en yngre målgrupp. Ungdomsmottagningen på Internet ska komplettera ungdomsmottagningarna runt om i landet och stärka varumärket för alla ungdomsmottagningar. Översikt För att bättre förstå och kunna kombinera förutsättningarna tog vi del av Sjukvårdsrådgivningens förstudie: ungdomsmottagning på Internet med bilagor. Förutom förstudien träffade vi även representanter för projektet med en ungdomsmottagning på Internet och Sjukvårdsrådgivningen, och gjorde intervjuer med målgruppen. Utöver förstudien och intervjuerna gjorde vi en egen undersökning och analys av andra nätaktörer inom ungdomsmottagningens områden. Vi undersökte även hur målgruppen söker information och vilken typ av information man hittar. När vi tittat på de olika intressenterna och deras attityder till och förväntningar på ungdomsmottagningen på Internet sammanställde vi en mycket schematisk översikt över uppfattningar och förväntningar. Översikten bekräftar i stort vad som redan har skrivits i Förundersökningen och sagts i intervjuer med Sjukvårdsrådgivningen. Med ett viktigt undantag: Målgruppen letar inte information om sex, hälsa och relationer på särskilda webbplatser, de googlar eller använder andra sökmotorer för att hitta svar på sina frågor. Att målgruppen söker på det här sättet har flera olika anledningar, och många olika betydelser för det fortsatta positioneringsarbetet. Vi återkommer till dem längre fram i dokumentationen. 20

21 Vidare bekräftas i översikten att ungdomsmottagningarnas kännedom och trovärdighet är mycket hög i målgruppen. Varumärket är välkänt och mottagningarna upplevs som mycket kompetenta och diskreta. Det ses också som en stor fördel att det finns ungdomsmottagningar över hela landet. Det ger en unik möjlighet att göra webbplatsen nationell men ändå lokal. Andra aktörer Ungdomsmottagningen på Internet kommer inte att vara ensam. Det finns många sajter riktade till ungdomar inom de områden ungdomsmottagningen verkar. Några är enbart webbplatser medan andra är förlängningar av fysiska organisationer. Generellt kan man konstatera att de aktörer som har verksamhet även utanför webben är de som är mest populära. Vi tittade på sajter i olika kategorier för att se vilka funktioner som finns, vilka som efterfrågas, är mest populära etc. Sen betygsatte vi funktionaliteten. Översiktligt och något subjektivt, men det ger ändå en fingervisning om vad de olika sajterna prioriterar. Generellt är sajterna bra på information och sämre på kommunikation. Det finns få möjligheter att ställa frågor eller diskutera i forum. Vi gjorde också en översikt där vi tittade på de olika kategorierna och deras innehåll. Även det översiktligt och något subjektivt, men återigen en fingervisning om vad sajterna fokuserar på. Generellt kan man säga att de sajter som handlar om våld, övergrepp och mobbning samt alkohol, narkotika, dopning och tobak är bäst. De är ofta mycket seriösa och trovärdiga, snyggt presenterade med mycket fakta och bra kontaktuppgifter. Här hittar man sajter som Friends och Festmetoden. Sammanfattning Över huvud taget kan man konstatera att de flesta sajter inom de kategorier ungdomsmottagningarna verkar är specialiserade. De är djupgående, med mycket information, inom specialiserade områden med väl avgränsade problemställningar. Det finns egentligen inga sajter som är mer övergripande vilket säkerligen är en av anledningarna till att målgruppen använder sökmotorer när de letar efter information om sex, hälsa och relationer. Det finns ingen naturlig startpunkt på Internet för den här typen av frågor. Hitta rätt Som tidigare konstaterat finns det många aktörer, av skiftande kvalitet, på Internet inom de områden ungdomsmottagningarna verkar. Kort sagt: Det är en djungel där ute för den som letar lättförståelig och trovärdig information. Därför har Google blivit förstahandsvalet när målgruppen söker information, och den största källan till information om sex, hälsa och relationer. Men vad får man för svar från en sökmotor? Vi har konstaterat att kvaliteten på informationen skiljer sig mycket, redan mellan specialiserade sajter. Och lägger man då till alla träffar man får upp i en sökmotor blir materialet oöverskådligt. Vi testsökte olika meningar och enstaka ord som ligger inom ungdomsmottagningarnas ämnesområden. Svaren blev mycket varierande. Flertalet av frågorna och sökorden gav över träffar. 21

22 Av de större andra aktörerna, tex. Bris och Flicka.nu, hamnade ingen högt bland träffarna. En stor del av träffarna är porr. Vilket är särskilt olyckligt med tanke på målgruppen och i vilka situationer de söker information. Wikipedia och Aftonbladet länkas flitigt. För att summera resultaten: Det är inte att hitta information som är problemet. Problemet är att sålla bland informationen. Att sortera den efter relevans och trovärdighet. Om en känslig fråga får över svar, till största delen porr och t.ex. artiklar som inte är avsedda för utbildning, hur relevant och trovärdig är informationen då? Behov Det kvarstår ett behov: en sajt som samlar relevant och pålitlig information och som pekar vidare om den information man söker inte finns på sajten. Syfte Ungdomsmottagningen på Internet är till för att hjälpa unga som undrar över hälsa sex, och relationer. Men det finns även delmål: Att stärka ungdomsmottagningarnas varumärke: Ungdomsmottagningen på Internet ska vara det första valet vare sig om man behöver hjälp eller är nyfiken. Att underlätta besök på ungdomsmottagningarna: Sajten ska avdramatisera besök på en ungdomsmottagning genom att informera om vad ungdomsmottagningar gör, visa var de ligger etc. för att nå de som annars inte skulle komma. Att sprida kunskap: Det är viktigt att sajten kan behålla det breda perspektivet som ungdomsmottagningarna har. Den ska inte bara svara på frågor utan sprida information och uppmuntra besökarna att lära sig. Roll För att leva upp till syftet att hjälpa unga som undrar över hälsa, sex och relationer krävs det att ungdomsmottagningen på Internet tar flera olika roller. De roller vi har identifierat för ungdomsmottagningen på Internet är rollen att Informera, att Aktivera och engagera och rollen att Dirigera. Informera Med Informera menar vi att ungdomsmottagningen på Internet ska ha information inom alla områden ungdomsmottagningarna berör. Det ska finnas både djupare och mer översiktliga texter. Information för den som bara är nyfiken och vill veta mer eller för den som läser på för att lära sig allt om något. Aktivera och engagera Med Aktivera och engagera menar vi att ungdomsmottagningen på Internet ska vara en kontaktyta. Ett ställe där man får svar på de frågor man inte kan få svar på någon annanstans. Att det ska vara ett aktivt forum med levande debatter och engagerande berättelser. Besökaren ska känna att man inte är ensam med sina problem, att det alltid finns någon att fråga och tala med, anonymt eller öppet. 22

23 Dirigera Med Dirigera menar vi att vi vet var svaren finns, och även om vi inte kan hjälpa alla direkt på sajten kan vi peka till ungdomsmottagningar eller andra sajter där man kan få hjälp. Det kan tyckas förvirrande att ungdomsmottagningen på Internet tar en roll som både informerar, aktiverar och slussar vidare, men så länge det finns en naturlig position som backar upp de olika rollerna och samtidigt speglar sajtens syfte kan de olika rollerna stärka ungdomsmottagningen på Internets position. Konkurrens Som vi redan har konstaterat är ungdomsmottagningen på Internet inte ensam inom sitt område. Det finns flera aktörer som ungdomsmottagningen på Internet måste förhålla sig till. Men man behöver inte nödvändigtvis vara konkurrenter. Istället kan ungdomsmottagningen på Internet utnyttja sina unika förutsättningar med hög kännedom och hög trovärdighet till att ta hjälp av och samtidigt hjälpa andra aktörer. Ungefär som relationen mellan ungdomsmottagningen på Internet och Vården på webben är tänkt att se ut. Om ungdomsmottagningen på Internet tar en position där man genom sitt starka varumärke, sin höga trovärdighet och geografiska fördel av att faktiskt ha ungdomsmottagningar att hänvisa till agerar som en informerande portal och garant för kvalitet inom områden som rör sex, hälsa och relationer kan man ta en unik position som startpunkt för frågor inom området. Flödet Ungdomsmottagningen på Internet placerar sig mitt i informationsflödet. Ett exempel: A har ett problem. Han går in på ungdomsmottagningen på Internet och läser på om sitt problem. Kanske länkas han vidare till en fördjupande text på en extern sajt, till exempel Vården på webben, men han kommer alltid tillbaka till ungdomsmottagningen på Internet för att ställa en fråga eller hitta fler artiklar om ämnet. Efter det kanske A är nöjd och problemet är löst. Eller så bestämmer sig A för att han måste undersöka saken närmare och bokar genom information på ungdomsmottagningen på Internet en tid på den ungdomsmottagning som ligger närmast. Genom att ta hjälp av andra sajter och samtidigt sträva efter att erbjuda material själv kan ungdomsmottagningen på Internet skapa en position som bygger på att målgruppen alltid vet var svaren finns. Position Ungdomsmottagningen på Internet blir den naturliga startpunkten för frågor om sex, hälsa, relationer och livsstil. Positionen blir att ungdomsmottagningen på Internet blir den naturliga startpunkten för att ta reda på mer inom ämnena sex, hälsa och relationer. Med tillägget livsstil. 23

24 Livsstil är ett sätt att avgränsa positionen. Ämnena som avhandlas är stora och eftersom ungdomsmottagningen har en tydlig profil är det bara ämnen som berör två eller fler av ämnesområdena som är aktuella att prata om på sajten. Berör ett ämne till exempel både sex och livsstil är det antagligen ett ämne som kan diskuteras på ungdomsmottagningen på Internet. Är det ett ämne som bara berör sex ska det kanske inte tas upp på sajten. Två exempel: Hur får man herpes? Berör sex och hälsa. Ett ämne för ungdomsmottagningen på Internet. Hur botar jag min förkylning? Handlar bara om hälsa. Inte ett ämne för ungdomsmottagningen på Internet. Slutsats Som tidigare konstaterat finns det många syften och specifika förutsättningar för projektet. Det finns också många andra aktörer på Internet som har ungefär samma målgrupp och avhandlar ungefär samma ämnen som ungdomsmottagningen på Internet. Därför tar vi en position som är ledig, som det finns ett behov av, och som ungdomsmottagningen på Internet med sin trovärdighet, kunskap och storlek har unika möjligheter att fylla. Positionen av en startpunkt, och fördjupning, inom valda områden. Med eget och andras material. Positionen har även en annan stor fördel. Eftersom sökmotorer som till exempel Google baserar sina träffresultat på hur många som länkar till en sajt gör positioneringen som portal att ungdomsmottagningen på Internet hamnar högt upp bland sökresultaten. På så sätt vinner man målgruppen från två håll: Dels byggs ungdomsmottagningen på Internet till ett starkt varumärke där målgruppen startar sina sökningar inom områdena sex, hälsa och relationer. Dels hamnar ungdomsmottagningen på Internet högt upp i alla sökmotorer vilket i dag är målgruppens primära sökmetod. Målet är att målgruppen ska starta sina sökningar på ungdomsmottagningen på Internet, och om de inte gör det hamna där ändå eftersom sajten levererar de bästa träffarna i olika sökmotorer. Lyckas man ta den här positionen och fylla sajten med relevant innehåll och länka rätt har ungdomsmottagningen på Internet stora möjligheter att lyckas. 24

Ungdomsmottagning på nätet. Etapp 1 Förstudie

Ungdomsmottagning på nätet. Etapp 1 Förstudie Ungdomsmottagning på nätet Etapp 1 Förstudie Sjukvårdsrådgivningen SVR AB Postadress: Box 17703, 118 93 Stockholm sid 1 Sammanfattning Sjukvårdsrådgivningen SVR AB har fått uppdraget att utveckla en nationell

Läs mer

Ungdomsmottagningen på nätet. Bilaga 1 Enkätundersökning

Ungdomsmottagningen på nätet. Bilaga 1 Enkätundersökning Ungdomsmottagningen på nätet Bilaga 1 Enkätundersökning Sjukvårdsrådgivningen SVR AB Postadress: Box 17703, 118 93 Stockholm sid 1 Innehåll 1. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR...3 1.1 SYFTE...3 1.2 METOD...3

Läs mer

Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014

Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014 Normkritik i praktiken UMO.se ett exempel Nätverksträff Ungdomshälsa, norra Örebro län, 20 mars, 2014 Johan Nilsson, redaktör UMO.se Johan.y.nilsson@sll.se Juni 2007 Ungdomsmottagningen skall innehålla

Läs mer

Ungdomsmottagning på Internet. Slutredovisning av ett regeringsuppdrag

Ungdomsmottagning på Internet. Slutredovisning av ett regeringsuppdrag Ungdomsmottagning på Internet Slutredovisning av ett regeringsuppdrag Artikelnr 2009-9-14 Publicerad www.socialstyrelsen.se september, 2009 2 Förord Regeringen har avsatt 400 miljoner kronor per år under

Läs mer

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01

Varumärkesutredning. Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Varumärkesutredning Ryms information och tjänster från socialtjänsten inom 1177 Vårdguiden? Stockholm 2014-09-01 Vad är 1177 Vårdguiden? 1177 Vårdguiden erbjuder råd, information, inspiration och e-tjänster

Läs mer

Digital strategi för Miljöpartiet

Digital strategi för Miljöpartiet 2012-03-12 Digital strategi för Miljöpartiet Bakgrund Vår webbplats ska förnyas och i processen med att upphandla en ny dök frågan upp om vilket syfte den skulle ha i relation till övrig webbnärvaro. I

Läs mer

Talmanus till presentation om nätvardag 2015

Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Talmanus till presentation om nätvardag 2015 Bild 1: Här kommer det finnas ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på www.surfalugnt.se om du vill ha manuset separat. Om du inte

Läs mer

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014

Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation

Läs mer

Projektbeskrivning Skyddsnät

Projektbeskrivning Skyddsnät Projektbeskrivning Skyddsnät När barn och unga råkar illa ut talar man ofta om att samhällets skyddsnät brister. Genom det gemensamma projektet Skyddsnät vill vi arbeta för att förstärka skyddsnätet runt

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008

Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Arbetsmarknadsöversikt maj 2008 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Lägesbeskrivning. Det innebär att den innehåller redovisning och analys av kartläggningar

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014

Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning samt bedömningskriterier som

Läs mer

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier

Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Beredningar för medborgardialog Referensgrupp för sociala medier Thomas Nilsson Sekreterare SLUTRAPPORT Datum 2011-11-14 1 (6) Sociala medier och medborgardialog Uppdrag I december 2010 beslutade regionfullmäktige

Läs mer

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård

Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård Enkätsammanställning projektet Bättre psykosvård 2014 En rapport om de nationella riktlinjerna för psykossociala insatser vid schizofreni och schiziofreniliknande tillstånd Innehåll FÖRORD 2 FÖRKORTNINGAR

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats

Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Projektplan för utvecklingen av Kryssarklubbens nya webbplats Sammanfattning Detta dokument beskriver hur Kryssarklubbens nya webbplats skall tas fram. Planen är ett resultat av det arbete som gjorts av

Läs mer

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar

1177 Vårdguiden för barnhälsovården. Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar 1177 Vårdguiden för barnhälsovården 1177 Vårdguiden för barnhälsovården Tips och råd om hur BVC kan använda 1177.se i mötet med barn och föräldrar Välkommen till 1177 Vårdguiden! Det här dokumentet vänder

Läs mer

Bättre webb för barn och unga!

Bättre webb för barn och unga! Bättre webb för barn och unga! Utdrag av bilagor till rapporten Genomlysning av webbinfo om psykisk ohälsa för barn och unga för projektet Psynk i november 2014 Bilagorna är personabeskrivningar, anvisning

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning)

Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) 2015-08-31 1 (7) Instruktioner för brukarundersökning inom individoch familjeomsorg (myndighetsutövning) För frågor om undersökningen, kontakta: Carolina Björkman, carolina.bjorkman@skl.se Introduktion

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Riktlinjer Sociala medier

Riktlinjer Sociala medier FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.2) Riktlinjer Sociala medier Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Dokumenttyp Styrdokument, Tillägg till Riktlinjer för kommunikation Ämnesområde Information Ägare/ansvarig

Läs mer

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län

En lägesrapport. användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län En lägesrapport användning av Nationellt fackspråk inom kommunal hälso- och sjukvård i Stockholms län Förord Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting har i uppdrag av regeringen att arbeta med

Läs mer

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier

Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier WEBBSTRATEGI Datum 2015-05-29 Dnr Strategi och riktlinjer för Regionförbundet Sörmlands hemsida och sociala medier Detta är den strategi/riktlinjer som styr Regionförbundet Sörmlands verksamhet och närvaro

Läs mer

Ledningsstrukturen för ehälsa

Ledningsstrukturen för ehälsa Ledningsstrukturen för ehälsa Nationella ledningsgruppen Inera och andra utförare Invånare Privata vårdgivare Invånartjänster Vårdpersonal Omsorgspersonal Sveriges Kommuner och Landsting Socialstyrelsen

Läs mer

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa

Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området psykisk ohälsa Regeringsbeslut I:6 2013-02-28 S2013/1667/FS (delvis) Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag att säkerställa en samordnad och behovsanpassad statlig kunskapsstyrning inom området

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC

RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC 2011-12-05 Sid 1(6) RIKTLINJER FÖR ANVÄNDNING AV SOCIALA MEDIER INOM SMC Text: Petra Holmlund 2011-12-05 Sid 2(6) SMC:s sociala medie-ansikte utåt För en intresseorganisation som kan sociala medier utgöra

Läs mer

Tjänstedokument Gymnasium.se

Tjänstedokument Gymnasium.se Tjänstedokument Gymnasium.se 1 Inledande ord OM GYMNASIUM.SE Gymnasium.se hjälper gymnasieskolor att rekrytera elever till sina utbildningsplatser. Detta görs genom vårt nätverk av ledande webbsidor, våra

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant

Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar. April 2013. Therese Persson Barnrättspraktikant Ungdomars åsikter om Ungdomsmottagningar April 13 Therese Persson Barnrättspraktikant Inledning Utifrån en motion från Henrietta Serrate (S) har Folkhälsoutskottet och Hälso- och sjukvårdsberedningen fått

Läs mer

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt

Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Yrkeskompis Manual för att ge den nyanlända ett större kontaktnät - socialt och yrkesmässigt Fungerande nätverksforum genom mentorskap I N N E H Å L L Varför Yrkeskompis? sid 2-3 Målgrupper sid 4-5 Samverkan

Läs mer

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015

KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 STADSLEDNINGSKONTORET KOMMUNIKATIONSSTABEN Bilaga 2 DNR 050-2895/2010 SID 1 (5) 2011-06-22 KOMMUNIKATIONSPROGRAM FÖR STOCKHOLMS STAD 2012-2015 Detta program är ett långsiktigt måldokument där kommunfullmäktige

Läs mer

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015

Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Det perfekta mötet med politiker och media finns det? 4 februari 2015 Före mötet Om jag hade 6 timmar på mig att fälla ett träd, skulle jag använda 4 av dem till att slipa yxan Vem vill ni träffa och varför?

Läs mer

Användarvänlighet undersökning. www.webstatusinternational.com

Användarvänlighet undersökning. www.webstatusinternational.com Användarvänlighet undersökning www.webstatusrnational.com www.jesper.nu Jesper.nu 9. december 2008 Om undersökningen Undersökningen börjar med en pop-up på www.jesper.nu och är genomförd med en teknologi

Läs mer

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning 1 Innehållsförteckning Sid 3 Bakgrund Vad är en ungdomsmottagning? Syfte och mål med överenskommelsen

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter

WEBB365.SE. Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Hur skriver man sökmotoroptimerade texter Introduktion Det finns mycket man kan göra för att lyckas på nätet och att skriva sökmotoroptimerade texter är definitivt en av de viktigare. I korta ordalag kan

Läs mer

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26

Nybro kommuns policy för. sociala medier. Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Nybro kommuns policy för sociala medier Antagen av kommunstyrelsen 2011-04-26 Policy för sociala medier är en del av Nybro kommuns informations- och kommunikationsstrategi. Sociala medier definieras som

Läs mer

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar,

Nyhetsbrev maj 2015. Bästa Brismedlemmar, Nyhetsbrev maj 2015 Bästa Brismedlemmar, Först och främst tack för att just du är medlem. Via ditt medlemskap har vi möjlighet att hänga med i barnens behov och utveckla verksamheten. Fler får en större

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

Riktlinjer sociala medier

Riktlinjer sociala medier Riktlinjer sociala medier Fastställd av kommunfullmäktig, 58, 2011-09-26 Riktlinjer för användning av sociala medier i Essunga kommun Bakgrund Sociala medier är ett samlingsbegrepp för en rad Internetbaserade

Läs mer

Genomlysning av webbinfo för unga

Genomlysning av webbinfo för unga Genomlysning av webbinfo för unga Presentation för Psynkprojektet Ylva Bodén 27 januari 2015 2 Tre studier om unga och nätet UNGA OCH PSYKISK HÄLSA PÅ NÄTET Hur unga 15-20 år använder nätet när de mår

Läs mer

kommunikation Riktlinjer Extern

kommunikation Riktlinjer Extern Riktlinjer Extern kommunikation Detta är en sammanfattning av Karlshamns kommuns riktlinjer gällande de externa kommunikationskanalerna. Hela dokumentet hittar du i First Class under Kommunikation. Som

Läs mer

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning

Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Medlemspanelen - om naturkosmetik, hudvård och märkning Mars 2009 Konsumentföreningen Stockholm 1 Sammanfattning Konsumentföreningen Stockholm har genomfört en undersökning i den egna Medlemspanelen om

Läs mer

EVIDENSBASERAD PRAKTIK

EVIDENSBASERAD PRAKTIK EVIDENSBASERAD PRAKTIK inom området stöd till personer med funktionsnedsättning Webbkartläggning Primärvård Delaktighet, inflytande och samverkan 2014 Bakgrund evidensbaserad praktik I överenskommelsen

Läs mer

Upprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut

Upprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut 1 Bakgrund En stor del av utmaningen i att få en webbplats att fungera på lång sikt är att skapa en tydlig och permanent organisation avseende kompetenser, roller och ansvar. Det är också viktigt att det

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län

Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Slutrapport Slutrapport Föreningen Hjärnkoll Jönköpings län Datum: 2015-06-10 Diarienr: 2015/0164 Bakgrund Projektet Hjärnkoll har i utvärderingarna visat att det går att förändra attityder i vårt samhälle.

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

Hedersrelaterad brottslighet

Hedersrelaterad brottslighet LÄRARHANDLEDNING Hedersrelaterad brottslighet Illustration: Anders Worm Innehåll Lärarhandledning för en fallstudie om vad som händer när en närstående slår eller utsätter en familjemedlem för andra sorters

Läs mer

Förvaltningsplan för UMO

Förvaltningsplan för UMO Förvaltningsplan för UMO Verksamhetsåret 2013 Förvaltningsobjekt UMO Beställare Center för ehälsa i samverkan Programansvarig Invånartjänster Sofie Zetterström Utförare Uppdragstagare Bilagor Ellen Hyttsten

Läs mer

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden

En förhandstitt på 1177 Vårdguiden. Kim Nordlander, enhetschef 1177 Vårdguiden Teresa Nilsson, kommunikatör, 1177 Vårdguiden En förhandstitt på Kim Nordlander, enhetschef Teresa Nilsson, kommunikatör, 1 Nationella e-hälsodagen 2013 2 Varför går 1177 och Vårdguiden ihop? Samla och effektivisera resurser för drift och utveckling

Läs mer

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016

Strategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016 för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson

REVISIONSRAPPORT. Landstinget Halland. Granskning av projektredovisning. styrning och uppföljning 2004-05-18. Leif Johansson REVISIONSRAPPORT Granskning av projektredovisning styrning och uppföljning Landstinget Halland 2004-05-18 Leif Johansson INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...1 1. Uppdrag...2 2. Syfte och metod...2

Läs mer

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben

Slutprojekt 2010 Medieinstitutet. Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben Slutprojekt 2010 Medieinstitutet Förstudie Hur Icakuriren ska utveckla sin närvaro i sociala medier för att marknadsföra sig på webben http://www.youtube.com/watch?v=sifypqjyhv8 Problem, syfte och mål

Läs mer

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden.

KFUK-KFUM. Huvudbudskap är som tidigare: Var med och skapa mening för stunden och framtiden. KFUK-KFUM Idéförklaring Kampanj 2011 Arbetsdokument senast uppdaterad 2011-03-07 Bakgrund och syfte Kampanjidén för KFUK-KFUM utgår från verksamhetsidén: Vi erbjuder mötesplatser där unga människor kan

Läs mer

Porrfritt. Innehåll. Hornsgatan 66, 1 tr 118 21 Stockholm Tfn +46 8 442 99 30 Fax +46 8 612 73 25 info@roks.se www.roks.se

Porrfritt. Innehåll. Hornsgatan 66, 1 tr 118 21 Stockholm Tfn +46 8 442 99 30 Fax +46 8 612 73 25 info@roks.se www.roks.se Porrfritt Innehåll Ett porrfritt alternativ!... 1 Information om certifieringen Porrfritt... 2 Porrfritt märket... 3 Syftet med satsningen... 3 Hur vi kommer att marknadsföra porrfria hotell... 3 Villkor

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

Använda sociala medier

Använda sociala medier linköpings universitet Använda sociala medier Råd till dig som arbetar på Linköpings universitet LiU EXPANDING REALITY PRODUKTION: Linda Carlén Hallström, Elin Karlsson och Sara Råsberg. Fotografer: David

Läs mer

När du eller någon i din närhet mår psykiskt dåligt

När du eller någon i din närhet mår psykiskt dåligt När du eller någon i din närhet mår psykiskt dåligt Behöver du någon att prata med? Letar du efter stöd och hjälp? Professionellt Anonymt Kostnadsfritt En svår livssituation kan vara svår att hantera på

Läs mer

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17

Datum 2013-09-18 1 (6) Antaget av Kommunstyrelsen 2013-11-14 17 2013-09-18 1 (6) Sociala medier ger möjligheter till ökad öppenhet och dialog. Genom att använda sociala medier kan vi nå fler människor och fler målgrupper. Vi kan möta medborgarna på nya sätt och på

Läs mer

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport

Nationella riktlinjer i nya digitala format. Delrapport Nationella riktlinjer i nya digitala format Delrapport Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial till självkostnadspris, men du får inte använda

Läs mer

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper.

Målgrupper Kommunens kommunikation och information berör många målgrupper. Sida 1/5 Policy för kommunikation Med kommunikation skapar vi kännedom om vilka vi är, vad vi kan och vad vi gör. Kommunikationen speglar de värden som kommunen står för och bidrar till att utveckla goda

Läs mer

Projektplan för projekt Inomhusmiljö

Projektplan för projekt Inomhusmiljö 4 mars 2015 Projektplanen har granskats av styrgrupperna för Miljösamverkan Halland och Miljösamverkan Västra Götaland. Inga förslag på ändringar har framförts och projektplanen är därmed fastställd. Projektplan

Läs mer

Sammanställning av enkäten

Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkäten Sammanställning av enkät, Cecilia Gärdén Enkäten delades ut vid Göta avstamp-dagen, 2015-02-10. Enkäten är sammanställd fråga för fråga, utifrån tre kategorier: 1) bibliotekarier/assistenter,

Läs mer

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år.

Av 500 genomförda medborgardialoger var 126 svar från den specifikt utvalda målgruppen, dvs. unga värmlänningar i åldersgruppen 18-29 år. Medborgardialog 2013 Putte i Parken Innehåll 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 3 2.1 Principer för medborgardialog... 4 2.2 Medborgardialogens aktiviteter under 2013... 4 3. Genomförande... 5 3.1 Medborgardialog

Läs mer

Krogar mot Knark (genom Karlstad kommun och Göteborgs Stad) Magnus Wallgren, Karlstads kommun Lennart Johansson, verksamhetschef Krogar mot Knark

Krogar mot Knark (genom Karlstad kommun och Göteborgs Stad) Magnus Wallgren, Karlstads kommun Lennart Johansson, verksamhetschef Krogar mot Knark Uppdragsgivare: Kontaktperson: Krogar mot Knark (genom Karlstad kommun och Göteborgs Stad) Magnus Wallgren, Karlstads kommun Lennart Johansson, verksamhetschef Krogar mot Knark Krogar mot Knark är ett

Läs mer

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud

Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Uppföljning av verksamheten med personligt ombud Hässleholm 1 september 2014 Projektledare Birgitta Greitz, Socialstyrelsen Verksamhet med personligt ombud Tio försöksverksamheter Utvärderingen av försöksverksamheterna

Läs mer

Katja Kamila 2012-03-30

Katja Kamila 2012-03-30 VÄSTMANLANDS KOMMUNER OCH LANDSTING Barn och unga i fokus Katja Kamila 2012-03-30 Checklista kommunikation Har du kontaktat informatörerna för att diskutera informationsbehoven? Finns det personalresurser

Läs mer

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd

Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd Sida: 1 (5) Projektdirektiv delprojektet föräldrastöd 1. BESTÄLLNING Godkännande Projektdirektivet godkänt av: Uppdragsgivare/Beställare: Projektledare: Anders Byström barn- och utbildningschef XXXX projektledare

Läs mer

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan

Sydsvensk REGION BILDNING. Kommunikationsplan Sydsvensk REGION BILDNING Kommunikationsplan Kommunikationsplan Sydsvensk Regionbildning 2013-09-17 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1 Projektmål... 2 2 Kommunikationsmål... 2 3 Målgrupper...

Läs mer

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier

Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Policy för Skånes Ridsportförbunds närvaro i sociala medier Vi vill uppmuntra till användning av sociala medier i arbetetssyfte men också påminna om att du representerar din arbetsgivare/förbundet, både

Läs mer

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010

Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Dokumentation från överenskommelsedialog 30/9 2010 Arrangör: Sociala samverkansrådet Moderator: Ingrid Bexell Hulthén Text och foto: Malin Helldner Bakgrund I mars 2010 bildades ett samverkansråd i Göteborg.

Läs mer

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK

KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK KOMMUNGEMENSAM VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Ställföreträdande kommundirektör Annette Andersson Enhetschef Christina Karlberg 2014-01-28 1 (5) Sociala medier 2 (5) Sociala medier

Läs mer

Tilläggsanslag Projekt linkoping.se Next Generation

Tilläggsanslag Projekt linkoping.se Next Generation KKKs 2015- Tjänsteskrivelse 2015-06-01 1 (8) Kommunledningskontoret Dnr KS 2015-507 Tilläggsanslag Projekt linkoping.se Next Generation KOMMUNLEDNINGSKONTORETS FÖRSLAG TILL BESLUT Förslag till kommunstyrelsens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19

Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Beslutat av kommunfullmäktige 2013-09-19 Kommunikationsprogram för Karlskrona kommuns samlade verksamhet... 1 Relaterade dokument Grafisk profil KS2011.204.103... 3 Kriskommunikationsplan Riktlinjer för

Läs mer

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem

Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Informationsförsörjning för värdebaserade uppföljnings- och ersättningssystem Värdebaserad vård är en strategi för sjukvårdens styrning och arbetssätt som syftar till att åstadkomma så friska patienter

Läs mer

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel.

Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Cirkulär 6-07 Till Socialnämnd eller motsvarande Implementering av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevården i Norrbotten ansökan om statliga utvecklingsmedel. Presidiet i Kommunförbundet

Läs mer

Sammanställning och av svar på frågor till kommunens invånarpanel. Fråga 2 - Kundtjänst

Sammanställning och av svar på frågor till kommunens invånarpanel. Fråga 2 - Kundtjänst Sammanställning och av svar på frågor till kommunens Fråga 2 - Kundtjänst Utges av maj 2012 Förord Den andra frågan som gick ut till vår vuxenpanel skickades ut den nionde maj 2012. Frågan avslutades den

Läs mer

Ett gott liv var dag

Ett gott liv var dag Ingegerd Eriksson Projektledare SLUTRAPPORT 2015-06-18 Ett gott liv var dag Vård- och omsorgsprojektet 2 Innehåll 1. Sammanfattning 3 2. Inledning 4 3. Resultatredovisning 5 4. Utvärdering av arbetet 7

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län

Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län Riktlinjer för verksamheter som kommunicerar via sociala medier, Landstinget i Jönköpings län Landstinget har öppen och positiv inställning till att verksamheter använder sociala medier i sin kommunikation

Läs mer

Gotlands Regnbågshelg 2012

Gotlands Regnbågshelg 2012 Gotlands Regnbågsgrupp Visby 2012-02-05 Inbjudan till deltagande i Gotlands Regnbågshelg 2012 Projektet Gotlands Regnbågshelg 2012 vill ge mångfaldsarbetet på Gotland ytterligare en dimension. Det genom

Läs mer

Klara besked -bra information

Klara besked -bra information Klara besked -bra information Webbpolicy 2002 Vi är en öppen organisation som arbetar i allmänhetens tjänst, på allmänhetens uppdrag och med allmänhetens pengar. Idag är det en självklarhet att alla landsting

Läs mer

Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster

Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster KOMM UNIKATIONSRIKTLI NJER 1177 VÅRDGUIDENS E -TJÄNSTE R 1_0.DOCX Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster Kommunikationsriktlinjer för 1177 Vårdguidens e-tjänster Kommunikationsriktlinjerna

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet

Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Piteå kommuns anvisningar för undersökningar i kvalitetsarbetet Välj dokumenttyp

Läs mer

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Konferens nikola.nu 2014-10-23 Innehåll 1. Om projektet 2. Hjälpmedelsdatabas 3. Tema hjälpmedel 4. När projektet är slut OM PROJEKTET ehälsa och Strategisk IT Bakgrund

Läs mer

Yttrande över betänkande av Utredningen om framtidens stöd till konsumenter, SOU 2012:43

Yttrande över betänkande av Utredningen om framtidens stöd till konsumenter, SOU 2012:43 2012-10-12 REMISSVAR Justitiedepartementet FI Dnr 12-7536 103 33 Stockholm (Anges alltid vid svar) Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården

Kunskap till praktik. Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik Utveckling av missbruks- och beroendevården Utveckling av missbruks- och beroendevården Kunskap till praktik är ett utvecklingsarbete som startade i maj 2008 inom Sveriges Kommuner

Läs mer

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24

Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Kommunikationsplan för projekt Medborgardialog 2012 i Gislaveds kommun 2011-11-24 Projekt Medborgardialog 2012 Inledning Det finns ett generellt behov av att öka medborgardialogen i Sverige och så även

Läs mer

Kommunikationspolicy 2015

Kommunikationspolicy 2015 Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. och. sociala medier

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. och. sociala medier TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun och sociala medier Sociala medier Vad är sociala medier? Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll

Läs mer